Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november …...Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november 2015 Syftet med nätverket •Ta del av ny kunskap samt aktuell information

Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november 2015

Syftet med nätverket

• Ta del av ny kunskap samt aktuell information för att få en inblick i området

• Lära av varandra och utveckla resultatredovisningen på den egna myndigheten

2

1

Frågor som vi har diskuterat på våra träffar? - återblick• Exempel på frågor som nätverket har formulerat

- Hur redovisas prestationer/effekter, volymer/kostnader?

- Hur ska ÅR ska byggas upp under året?

- Hur skapas effektiv process för ÅR:arbete?

• Information om den nya standard för gransking av resultatredovisning

• Några departement presenterade sitt utvecklingsarbetet med resultatanalys

• Internrevision som stöd i arbetet med ÅR

3

Våra iakttagelser om resultatredovisning i ÅR 2014

• Mycket bättre redovisning av prestationer

• Det saknas ofta:

- en redovisning av måluppfyllelse och kvalitet i årsredovisningarna.

- resonemang om varför myndigheten valt de prestationer som redovisas för att uppnå målen för verksamheten.

Det finns ingen tydlig koppling mellan prestationer och målen för verksamheten.

4

2

Agenda för dagen

• 9.30 Inledning

• 10.00 Vilken information behöver riksdagen. Hur bidrar ÅR till detta?

Nils Eklund om ESV:s utvecklingsarbete

Niclas Damm – Miljö- och energidepartamentet

En diskussion i grupper om utvecklingen av resultatredovisningen i ÅR

• 11.30 Integration av resultatredovisningen i ÅR i planerings- och uppföljningsprocess, Magnus Gunnarsson, ESV

• 12.00 Lunch

• 13.00 Praktisk tillämpning av verktyg för bättre resultatredovisning, Walter Jacobsson, Magnus Gunnarsson, ESV

5

Forts. agenda

• 15.00 Så integrerar vi vår VP med ÅR – en berättelse om hur Energimarknadsinspektionen har arbetat, Karin Tvingsjö, stabschef, Ing-Marie Olofsdotter Nilsson, administrativchef Energimarknadsinspektionen,

• 16.00 Avslut

6

3

Avslut

• Nästa nätverksträff i november 2016

• Anmäl gärna inspirerande exempel – t.ex. en effektiv process för att ta fram ÅR

• Grundkurs i resultatredovisning i ÅR mars/april 2016

• Medskick från ESV inför ÅR:arbetet 2015

- Synliggör kopplingen mellan presationer och uppdrag i instruktionen

- Synliggör de uppnådda resultaten

- Redovisa gärna hur ni arbetar med effektiviseringar och utvecklingen av verksamheten

- Kortfatat och kärnfullt

7

Jolanta Feliga

[email protected]

4

Vilken information behöver riksdagen. Hur bidrar ÅR till detta?

Nils EklundNätverk om ÅR11 november 2015

Budgetlagen

• ”Regeringen ska i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen.” BUL 10.3

• ”Syftet (---) är att resultatredovisningen tydligare ska ansluta till de förslag som lämnas i [BP]” Prop. 2010/11:40, Författningskommentar 10:3

2

5

ESV uppmärksammade i BP15

• Mål – mot vad ska verksamheten bedömas,

• Nuläge – finns ett läge för jämförelse och bedömning?

• Bedömningsgrunder och indikatorer

• Resultat – kriterier

• Måluppfyllelse eller effekt – vad redovisas hur?

• Kommenteras resultat?

• Används och bedöms resultat vid förslag till medelstilldelning?

3

Iakttagelser• Resultatredovisningarna är berättande, dvs. i löpande

text utan tydliga slutsatser

• Det finns en systematik med uppföljning av - reformer eller åtgärder mot genomslag- verksamheter mot mål- transfereringar till kommuner, företag, organisationer

• Mer fokus på verksamhet än på kostnader.

• Dock otydlig verksamhetsredovisning.

• Osäkra orsakssamband insatser – effekter

• Kopplingen av resultat till anslagsförslag är svag.

• Arbetet har rätt inriktning

4

6

Förslag för att ”få rätt saker att hända”• Tänka igenom om vad som är rimligt och realistiskt att redovisa i BP på

årlig basis

• I förhållande till det bestämma nuläge

• Välja inriktning och upplägg- verksamheter mot mål satta av riksdagen- reformer följas upp mot syfte,- verksamhetsområden mot mål- transfereringar mot effekter

• Utveckla kriterier och riktvärden för när resultat är nått

• Tydliggöra bedömningsgrunder

• Utveckla resultatbedömning och kostnadsberäkning

• Utveckla kunskap om de samband och faktorer som påverkar resultatet och som är kostnadsdrivande.

• Redovisa resultat och resultatbedömning i direkt anslutning till anslagsförslag

5

Önskvärd egenskap

En bra resultatredovisning ska tydligt visa resultatet och

• visa väsentligheterna i verksamheten,

• ha relevanta mått,

• vara saklig och tillförlitlig och

• värdera resultatet.

6

7

FÅBens 6 heta

1. Underlag för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet.

2. Lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten.

3. Upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

4. Redovisa verksamhetens resultat

5. Kommentera verksamhetens resultat

6. I förhållande till uppgifterna i instruktionen annat beslut.

7

Resultat

• Är prestationer OCH effekter

• Tanken är sambandet att en prestationen påverkar omvärlden så att en förändrande effekt uppstår

• Vi ska kunna se en skillnad

8

8

Utvecklingsarbetet

• Resultatstyrningen i början på 2000-talet

• Styrutredning m.m.

• BP09

• Besluten 2010, Revision av RF, Förvaltningspolitiskt mål, Ny budgetlag

• Arbetsgrupp initieras 2011

• Uppdrag till ESV och Statskontoret

• Arbetsgrupp redovisar 2014

9

Exempel från utgiftsområde 2

• MålEn innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete

• MåttVärldsbankens indikator Government Effectiveness skattar kvalitet i offentliga tjänster och institutioner, självständighet från politiska påtryckningar, kvaliteten på politikens utformning och genomförande samt beständigheten i politiska åtaganden.

• RedovisningDen svenska offentliga sektorn har under perioden 2006–2013 tillhört en av de mest effektiva.

• Resultatanalys steg 1.0Sverige var för ”Effektivitet” 2006 nr 9, 2010 nr 3, 2014 nr 6Sverige var för ”Rättsäkerhet” 2006, nr 6, 2010 nr 2, 2014 nr 6

10

9

Exempel från utgiftsområde 2

• Resultatanalys steg 1Sverige var för ”Effektivitet” 2006 nr 9, 2010 nr 3, 2014 nr 6Sverige var för ”Rättsäkerhet” 2006, nr 6, 2010 nr 2, 2014 nr 6

• Resultatanalys steg 2Vad förklarar förändringarna?

• Resultatanalys 3Vad säger vi om resultatet – givet utfall, norm och ambition

Resultatanalys 4Vilken roll och påverkan har myndigheterna inom området

• Resultatanalys 5Prioriteringar i BP16 som Synliggöra resultat och Effektvisera kärnverksamhet

• Resurs och resultatanalysBudgetkonsekvenser

11

Ett exempel till, delområde Finansmarknad• Utvecklas som ”verksamhetslogik” mellan mål och

myndighetens instruktion

12

10

Tillbaka till FÅBen

• Resultat enligt instruktion

• Kommentar

• Externa påverkande faktorer

13

11

Planering och uppföljning för en bra resultatredovisning

Magnus Gunnarsson

Strategisk planering

• Mål- och visionsformulering utifrån uppdraget (långsiktighet)• ’Bestäm’ orsakssamband – vilka prestationer ska

myndigheten arbeta med och varför• Bestäm om möjligt indikatorer för att följa upp måluppfyllelse • Se över och eventuellt förändra processen för arbetet med ÅR• Objektplan som kopplas till den strategiska planen• Analyser av föregående ÅR – följa upp mot uppdraget• Hur ska uppföljningen se ut/gå till – beskriv redan nu• Någon form av nedbrytning/årsvis - ej detaljerad• Definiera myndighetens prestationer och vad som är

kostnader, volym och kvalitet i dessa

2

12

Årlig verksamhetsplanering

• Mål som är nåbara och mätbara

• Mål som hänger samman med strategi och verksamhetsområden

• Identifiera de väsentliga prestationerna för året

• Överenskommelse om prestationer/resurser/volym/kvalitet mellan ledning och resp avdelning

• Planera aktiviteteter för att leverera prestationerna

• Uppföljningsperspektivet ska finnas med i planeringen

3

Uppföljning under året

• Följ upp mot prestationer, kostnader, volym och kvalitet

• Utvalda prestationer, indikatorer – börja analysera

• Förståelse i verksamheten att det ska följas upp

• Säkerställ att ledningen löpande är informerad om utvecklingen

• Löpande kvalitetsgranskning

4

13

Årlig verksametsuppföljning

• Den ska finnas

• Väsentliga prestationer

• Analyser

• Förankrad

• Återanvända texter från uppföljningarna under året

• Avvikelser och analys av dessa

• Resultatet tas om hand i den strategiska planeringen

•

5

Process för ÅR

• Information och ställningstagande i ledningsgruppen • Integrera i ledningsprocessen planering och uppföljning - tänk

årsredovisning hela året – viktigt för planering och uppföljningen• Börjar skriva innan årsskiftet – mycket vet man redan, trender syns

– aktuella siffror i slutversionerna• Tydlig kvalitetsdokumentation – skapar transparens och kontinuitet• Kvalitetskontroll – ansvariga chefer får signera – de äger innehållet,

står för det som skrivits gentemot GD• Prestationerna med från början – definiera myndighetens

prestationer, välj vilka som följs internt, välj sedan vilka som ska presenteras i ÅR

• Nära dialog med regeringskansliet

6

14

Erfarenheter från våra senaste uppdrag

• Sätta valet av prestationer i ett sammanhang

• Berätta varför just denna prestation/prestationstyp prioriterats

• Bedömning av leveransen av prestationer – kostnad, volym och kvalitet

• Exempel av utveckling/exempel på viktig enskild prestation.

Var är våra texter?

7

Tack för din uppmärksamhet!

15

Miljö- och energidepartementet

Information till RiksdagenHur bidrar ÅR?

Niclas Damm, Miljö- och energidepartementet


16


Miljö- och energidepartementets statsråd

v

Åsa Romson Ibrahim BaylanKlimat- och miljöminister Energiministervice statsministerdepartementschef


17


Politikområden

Miljö

• Klimat och luft

• Biologisk mångfald

• Kemikalier

• Strålsäkerhet

Energi

• Energieffektivisering

• Energimarknader

• Förnybar energi


De 16 miljökvalitetsmålen

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust

och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

18


Myndigheter

• Elsäkerhetsverket• Energimarknads-

inspektionen• Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande, (Formas)

• Havs- och vattenmyndigheten

• Kemikalieinspektionen

• Kärnavfallsfonden • Naturvårdsverket• Statens energimyndighet• Strålsäkerhets-

myndigheten• Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut (SMHI)


Stiftelser och bolag

• AB Svenska Miljöstyrningsrådet• De lokala säkerhetsnämnderna vid kärntekniska

anläggningar, finns i kommuner med en kärnteknisk anläggning

• IVL Svenska Miljöinstitutet AB• Stiftelsen för Internationella institutet för industriell

miljöekonomi vid Lunds universitet • Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra• Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning,

SIVL• Stockholms internationella miljöinstitut, SEI• Svenska kraftnät

19


Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet

• Statsrådsberedningen Är statsministerns kansli. Leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet.

• Departementen Varje departement ansvarar för olika sakfrågor. I departementen förbereds regeringens ärenden.

• Förvaltningsavdelningen Ansvar för utveckling av Regeringskansliets styr- och arbetsformer, ekonomi-, förvaltnings- och arbetsgivarfrågor, IT, utbildning, bibliotek, arkiv, kommittéservice och övrig intern service samt intern och extern information.


Vilken info behöver Riksdagen?

20


Utskott

Arbetsmarknads-utskottet AU

Civil-utskottet CU

Finans-utskottet FiU

Försvars-utskottet FöU

Justitie-utskottet JuU

Konstitutions-utskottet KU

Kultur-utskottet KrU

Miljö och jordbruks-utskottet MJU

Närings-utskottet NU

Skatte-utskottet SkU

Socialförsäkrings-utskottet SfU

Social-utskottet SoU

Trafik-utskottet TU

Utbildnings-utskottet UbU

Utrikes-utskottet UU






Trafik-utskottet TU



Trafik-utskottet TU



Utbildnings-utskottet UbU

Utrikes-utskottet UU

Trafik-utskottet TU



Budgetlagen 10 kap 3§:

Regeringen ska i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Redovisningen ska vara anpassad till utgiftsområdena.

21



Förordning om ÅR och BU 3 kap 1§: RR ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut.RR ska främst avser hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader.RR ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat.


Regeringskansliets arbete med resultat

• Utvecklingsprogrammet 2011-2014• Delprojekt 1: Projekt för att systematiskt dra lärdomar av konkret styrning

• Delprojekt 2: Projekt för information, överblick och processtöd för arbetet

• Delprojekt 3: Projekt för kompetenssatsning för styrning av myndigheter och verksamheter

• Fi/Ba• Cirkulär

• Arbetsgrupp om indikatorer till BP 14

• Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014

22


Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014 I

• Vilken typ av resultat redovisas? Prestationer eller även dess effekter?

• Åtskillnad mellan redovisningen av resultat av genomförda statliga åtgärder och mer allmänna beskrivningar av tillståndet inom ett område?

• Redovisas resultaten i förhållande till av riksdagen beslutade mål för utgiftsområdena eller i förhållande till andra mål?

• Redovisas resultatens utveckling över tiden?


Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014 II

• Regeringens bedömning av uppnådda resultat?• Finns det någon koppling mellan gjorda

prestationer, redovisade resultat och regeringens budgetförslag?

• Är regeringens redovisning och bedömning överskådlig och ändamålsenlig? Tydlig struktur?

• Innehåller resultatredovisningen för mycket eller för litet information i förhållande till vad som behövs för att riksdagen ska kunna ta ställning till regeringens budgetförslag?

23


Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014 III

• Pågår en dialog mellan utskottet och regeringen om hur regeringens resultatredovisning kan vidareutvecklas?

• Vilka förändringar bör göras för att förbättra regeringens resultatredovisning och därmed riksdagens underlag för budgetbeslut?

• Lämnas kompletterande resultatinformation i separat resultatskrivelse? Hur ofta?

• Goda exempel!


Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014Förbättringsförslag Resultat I

• Koncentrera regeringens resultatredovisning till att redovisa och bedöma uppnådda resultat av statliga insatser i förhållande till målen. Redovisa effekter i den mån det är möjligt.

• Identifiera och utveckla resultatindikatorer. Resultatindikatorer bör redovisas med längre tidsserier där det är relevant.

• Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de riksdagsbundna målen.

24


Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014Förbättringsförslag Resultat II

• Utveckla Regeringskansliets arbete med resultatanalyser.

• Koncentrera resultatredovisningen på de resultat som har störst betydelse för budgetförslagen.

• All verksamhet och alla resultat behöver inte redovisas varje år. Kan tas upp i dialog mellan regeringen och utskottet.

• Begränsa redovisningen och beskrivningen av olika insatser och myndigheternas löpande verksamhet.


Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014Förbättringsförslag Resultatredovisningens struktur

• Gör strukturen på resultatredovisningen mer logisk och tydlig.

• Förtydliga och förenkla strukturen så att sambandet mellan mål, uppnådda resultat, kostnader och regeringens budgetförslag framgår mer tydligt

• Renodla och tydliggör vad som är regeringens bedömning.

25


Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014Förbättringsförslag Resultatredovisningens struktur

• Ge resultatredovisningen en tydlig koppling till de mål som riksdagen har beslutat om.

• Utveckla de delar som utgör resultat och det som för budgetförslagen är relevant att redovisa.

• Lägg in mer av sammanfattningar, tidsserier, diagram, tabeller och liknande för att underlätta för läsaren. Redovisningar av resultatens långsiktiga utveckling över tid underlättar utskottens möjlighet att bedöma redovisade resultat. Resultatinformation som sammanfattas i tabeller ökar överskådligheten och möjligheten att följa utvecklingen över tid.


Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning 2012-2014Förbättringsförslag Resultatskrivelser

• Skrivelser med en bredare beskrivning av resultat kan övervägas som komplement till regeringens årliga resultatredovisningar i budgetpropositionen.

• Om regeringen har lämnat eller avser att lämna en särskild skrivelse kan en hänvisning till denna göras i resultatredovisningens inledning.

26


Miljö- och energidepartementets arbete med resultat

• Arbete tillsammans med Riksdagens miljö-och jordbruksutskott (MjU)

• Projekt om myndighetstyrning (Riktlinjer)

• Budgetgrupp

• SWOT-analys inför myndighetsdialogen


Till myndighetsdialogen

• Resultatbedömning• Bedömning av myndighetens uppnådda resultat• Myndighetens resultat• Ekonomisk uppföljning • Intern styrning och kontroll• Myndighetens arbetsgivarpolitiska ansvar

Uppföljningen av den statliga arbetsgivarpolitiken• Myndighetens verksamhetsutveckling• Samverkan • Styrning och ledningsform• Revisionens iakttagelser

RiksrevisionenEU-revision

• Framtidsfrågor• Analys av omvärldsförändringar• Verksamhetens strategiska inriktning

27


Iakttagelser I

• Har blivit allt bättre

• Ibland varierande kvalitet

• Allt redovisas inte i ÅR (ex: anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, UO 20)

• Viktig information för att följa verksamhet över tid

• Uppslagsverk under året

• BP


Iakttagelser II

• Bra om instruktionen följs i redovisningen

• Effekter alltid intressanta

• Kvalitet

• Tillit viktig till de som skriver

• God dialog

• Tänk på att målgruppen är regeringen och Regeringskansliets personal

28


Diskussionsfrågor

• Hur säkerställer ni arbetet vid myndigheten så att ÅR följer instruktionen?

• Generella styrkor i arbetsprocessen hos just er?

• Vad gör ni för att undvika att resultatredovisningen inte blir så spretig?

• Något som ni kan dela med er till andra som är allmängiltigt?

29

Verksamhetslogik

Walter Jakobsson

Magnus Gunnarsson

Syfte

• Kunskap om verksamhetslogik

• Praktiskt erfarenhet av att tillämpa verksamhetslogik

• Dialog kring årsredovisning

Agenda 20 min teori

50 min test

20 min avslutning

2

30

3

Köttkonsumtionen ökar

Bidrar till stora energi-och miljöproblem

Energistyrningsverket får uppgiften att lösa problemet

Hitta på minst tre alternativ för att minska köttkonsumtionens miljöpåverkan i landet

Resultatet är minskad energianvändning och ett förbättrat klimat

4

Aktiviteter Prestationer Prestations-nära effekter

Effekter på längre sikt

Antaganden

Kvalité?

Målgrupp?

Täckningsgrad?

Omvärld?

Resultat

31

P M I

Plus Minus Intressant

5

Walter Jacobsson

[email protected]

Magnus Gunnarsson

[email protected]

32

Karin Tvingsjö, stabschef

Ing-Marie Olofsdotter, administrativ chef

Så integrerar vi vår VP med ÅR

Detta är Energimarknadsinspektionen

• Vårt uppdrag är att arbeta för väl fungerande energimarknader.• Vi har tillsyn över och utvecklar spelreglerna på el-, fjärrvärme- och naturgasmarknaderna, för

att stärka kundernas ställning och trygga samhällets behov av fungerande energidistribution och handel.

• Ca 115 anställda, säte i Eskilstuna

• Anslag 105 mnkr, avgifter ca 10 mnkr

• Avd verksamhetsstöd och strategisk samordning 20 pers, 4 enheter: Ekonomi/stab (4 pers), IT, HR/internservice, Kommunikation.

33

VP-processen 2011

ÅR-processen 2011

34

Bättre styrning och planering lägger grunden3-årig strategisk plan

1-årig VP (målfokus)

ÅR byggs upp utifrån VP:n

35

Tydligare verksamhetsgrenar

Bättre prestationsredovisning

Infört tidredovisning

ÅR‐processen löper under hela året

Mål utifrån där vi vill åstadkomma förflyttning

EN skribentTajt ÅR‐team: Projektägare, projektledare, skribent

Genomförda förbättringar

Samma projektägare för ÅR och VP

Nästa steg

• Stärka uppföljningen – projekt med medarbetare från varje avdelning

• Utmaning: tydlig nytta + minimal påverkan på kärnverksamheten

36

Energimarknadernabehöver spelregler.

Vi ser till att de följs.

37

Documents

Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november …...Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november 2015 Syftet med nätverket •Ta del av ny kunskap samt aktuell information