1

2012-09-04

NTA:s betydelse för elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen, för

utveckling av deras läsförmåga i svenska och naturorienterande ämnen

samt hur NTA:s tema och läromedel skapar sammanhang och fasthet i

undervisningen i ämnena fysik och kemi på grundskolans mellanår.

Innehållsförteckning

Bakgrund och uppdrag ................................................................................................................................. 2

A SI:s rapport 2010:5 ”Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen åk 4-6 ............................... 3

B SI:s rapport 2010:8 ”Fysik utan dragningskraft” ...................................................................................... 6

C Rapport SI 2011:1 Innehåll i och användning av läromedel – en kvalitetsgranskning med exemplet kemi i

årskurs 4 och 5 .............................................................................................................................................. 7

D SI:s rapport 2011:9 ”Fysik i grundskolans mellanår – Bortgömt men ej bortglömt” ............................. 11

E SI:s rapport 2012:4 ”Min blev blå! – Men varför då?”.......................................................................... 19

F Summering av iakttagelser som rapportförfattaren noterat från SI:s granskningsrapporter ................ 21

2

Bakgrund och uppdrag

Föreliggande studie har initierats av styrelsen för NTA Produktion och Service ekonomisk förening

(NTA PoS). Undertecknad har på uppdrag av styrelsen studerat fyra av den statliga

Skolinspektionens rapporter från 2010 och 2011 som rör undervisning, lärande och läromedel i

naturvetenskapliga ämnen med fokus på fysik och kemi. Ett deluppdrag i studien har avsett att

undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, som NTA-konceptet och NTA:s

skolutvecklingsprogram kan ha genererat dokumenterat positiva effekter på undervisningen i

naturvetenskapliga ämnen och elevernas lärande i dessa ämnen, jämfört andra typer av

undervisningskoncept och läromedel.

Föreliggande studie bygger på en sammanställning av följande fem rapporter genomförda av SI

(Skolinspektionen) under åren 2010 och 2011:

A SI 2010:5 ”Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen årskurs 4 – 6”

B SI 2010:8 ”Fysik utan dragningskraft”

C SI 2011:1 ”Innehåll i och användning av läromedel – En kvalitetsgranskning

med exemplet kemi i årskurs 4 och 5”

D SI 2011:9 ”Fysik i mellanåren – Ej bortglömt men bortgömt”

E SI 2012:4 ”Min blev blå! – Men varför då?”- En kvalitetsgranskning av

undervisningen i NO-ämnen årskurs 1-3”

SI:s rapporter bygger på granskningar av undervisningen i naturorienterande ämnen i grundskolans

tidigare år, d v s årskurserna 1-6, på ett begränsat antal skolor i landet. Varje rapport och dess

resultat kommenteras var för sig och föreliggande studie avslutas med en sammanfattande avsnitt

om, och i så fall på vilket sätt, som NTA:s skolutvecklingsprogram har gjort positiva avtryck i SI:s

rapporter.

Norrtälje 2012-09-05

Johan Österberg

3

A SI:s rapport 2010:5 ”Läsprocessen i svenska och naturorienterande

ämnen åk 4-6

Bakgrund

Svenska elevers resultat i läsförmåga och läsförståelse har i nationella och internationella studier

successivt försämrats under de senaste femton åren. Skolinspektionen har som ett led i sitt arbete

med att granska kvaliteten i undervisningen avseende läsutveckling och läsförståelse hos elever i

grundskolans mellanår granskat, hur 31 skolor arbetar med elevernas läsutveckling i svenska och i

de naturorienterande ämnena.

Tre områden har utgjort utgångspunkt för granskningen:

Skolans organisation av undervisningen

Skolans bearbetning av och kommunikation kring tryckt text

Skolans miljö och förutsättningar för undervisningen

Granskningsrapporterna från de 31 skolorna visar generellt på stora brister i arbetet med elevernas

läromedelstexter i de naturorienterande ämnena och skönlitterära texter inom svenskämnet.

Resultat av granskningarna i relation till NTA-programmets texthantering

Följande allvarliga brister har noterats av SI i de flesta av de granskade skolorna:

Flertalet skolor lyckas inte skapa ett klimat som uppmuntrar kommunikation och som låter alla

elever framföra sina reflektioner över läst text i tal och skrift

NTA-programmet innebär: I lärarhandledningen finns tydliga anvisningar och exempel på hur

läraren introducerar ett nytt tema och varje ny lektion inom temat med en inventering av elevernas

kunnande i temat, deras förförståelse, och ett idésamlande samtal med eleverna inkluderande en

sammanställning av hypoteser.

Efter en inledning sker experimentavsnittet som i elevhandledningen uppmuntrar eleverna till

dialog sinsemellan och med andra elever kring försöket och de resultat som försöket lämnar.

Läraren kommunicerar med varje elevgrupp under försökets gång och lektionsavsnittet knyts ihop

med ett avslutande samtal kring resultat, effekter och gjorda erfarenheter: blev det som vi trodde

eller blev resultatet något vi inte kunde förutse?

Elevernas medverkan i och påverkan på undervisningen till innehåll och form är oftast svagt

utvecklad. Läromedlen är starkt styrande och lärarna förmår inte att frigöra undervisningen från

läromedlen för att bredda dialog och perspektiv på arbetsområdet/temat. Undervisningen i NO-

ämnen blir lätt stereotyp av s k ”receptlaborationsmodell” eller tyst läsning med besvarande av

frågor på arbetsblad.

NTA-programmet innebär: Lärarhandledningen har en tydlig struktur som medger utvikningar

från anvisningarna för de lärare som önskar och som har erforderlig kompetens. Experimenten

utförs av eleverna i form av olika uppdrag av varierande svårighetsgrad, och såväl

lärarhandledningen som handledningen för elever rymmer frågor att samtala kring. Dialog i mindre

och större grupper uppmuntras konsekvent i NTA-konceptets teman. Läraren knyter ihop varje

undervisningsavsnitt som ett lärande samtal med eleverna som aktiva deltagare.

4

Lärarna brister i kommunikationen kring framför allt NO-texter. Lärarens eget prat dominerar

arbetet i den naturvetenskapliga undervisningen. Det lärande samtalet mellan elever och mellan

lärare och elever är ofta svagt utvecklat.

NTA-programmet innebär: Elevernas handledning innehåller intressanta faktatexter som belyser

den praktiska tillämpningen av den kunskap som laborationer och samtal givit eleverna under

arbetet. Den muntliga kommunikationen i klassrummet är prioriterad och bidrar till en

dialogpedagogik med pedagog och elever av gott märke.

Texterna i de tryckta läromedlen i NO-ämnen saknar ofta individanpassning efter elevernas

läsförmåga, intressen och behov. Avsaknaden av texter som utmanar högpresterande elever är ett

lika stort problem som texter för de svagare läsarna. Texterna är oftare av typen arbetsinstruktion

och mindre ofta av fakta och intresseskapande slag.

NTA-programmet innebär: Elevhandledningen innehåller intressanta faktatexter som uppmuntrar

eleverna till att lära mer om de företeelser som de laborativa lektionsavsnitten vill visa. En del

texter har en svårighetsgrad som innebär utmaningar även för de högpresterande eleverna, medan

andra texter är av enklare typ utan att vara utslätade och nedskurna.

Rektor utövar sällan sitt pedagogiska ledarskap kring elevernas läsutveckling, antingen på

grund av tidsbrist eller brist på egen, didaktisk kompetens.

NTA-programmet innebär: NTA:s elevhandledningar ger eleverna stimulans att läsa texter som är

både intressanta och faktabärande och som vidgar elevernas kunnande och stimulerar deras intresse

för ämnet specifikt och för naturvetenskap i stort. Lärarhandledningen ger klara anvisningar om hur

elevernas läsutveckling kan stimuleras, med den naturvetenskapliga historieutvecklingen fram till

vår tids moderna tillämpning av vetenskapen som rik källa. Undervisningen inom NTA-konceptet

blir därför mindre beroende av rektors bristande möjligheter att utöva sitt pedagogiska ledarskap i

de naturvetenskapliga ämnena och teknik.

Övergripande slutsatser som SI drar av sin genomförda granskning

- Läraren måste höja undervisningens kvalitet genom att säkerställa elevernas möjlighet att

kommunicera och samarbeta under arbetspassen i både svenska men allra mest i naturorienterade

ämnen.

- Läraren bör utarbeta metoder för att kunna täcka in de moment i undervisningen som gynnar

elevernas läsutveckling och läsförståelse. Olika typer av texter behöver ges till eleverna för att

kunna individanpassas till deras läsförmåga och intressen.

- Lärarens bedömning av elevernas kunskapsnivå bör resultera i en högre grad av individualisering

av undervisningen

- Rektor bör kartlägga kompetensbehov som finns på skolan när det gäller läsprocessen i

undervisningen och se till att kompetensutveckling sker inom området.

Skolinspektionens iakttagelser och observationer Den lektioner som SI observerat under sina skolbesök präglades i hög grad av elevernas eget arbete

men även av mycket enkelriktad kommunikation, d v s för mycket lärarprat och för lite dialog och

kommunikation med flera involverade. Ett dominerande mönster under lektionerna i NO-ämnen

var, förutom ett visst inslag av

s k receptlaborationer, elevernas tysta läsning av tryckta texter och som följdes av besvarande av

skriftliga frågor utan dialog eller målinriktade samtal.

5

Undervisningen styrdes starkt av läromedlen, ofta på grund av undervisande lärares bristande

ämneskompetens och förmåga till utvecklad dialog med analysinslag.

De tryckta texterna som eleverna tog del av utgjordes ofta av instruktioner och anvisningar och

mera sällan av mer informativ och inspirerande faktainformation.

Elevernas förförståelse blev alltför sällan föremål för lärarens uppmärksamhet och alltför många

lektioner inriktas helt på experiment utan fördjupad kunskapsanalys om uppnådda resultat i relation

till uppställd hypotes. Många elever förlorade därmed intresset redan från lektionens start och

inriktade sig i bästa fall på häftiga laborations-inslag.

Bok- och texttillgången är som regel liten i de naturorienterande ämnena, visar granskningen.

Lärarna är däremot som regel bra på att utvärdera elevernas läsutveckling och eleverna läser ofta

tyst läsning av bänkbok med åtföljande skrivande av ex vis en recension.

SI redovisar i rapporten några viktiga forskningsresultat. T ex vet man av forskningen att det

målinriktade samtalet mellan eleverna och mellan elever och lärare under lektionerna har stor

betydelse för att utveckla läsförmågan hos eleverna. Själva skrivandet är ett centralt viktigt inslag

för att eleverna ska få uttrycka tankar och känslor.

Skolinspektionens förslag till åtgärder Granskningarna av de 31 skolorna avseende elevernas läsförmåga och läsförståelse resulterar i en

rad förslag från Skolinspektionen. Följande insatser behöver göras på de flesta av de granskade

skolorna:

Lärarna bör se till att låta eleverna träna alla moment av kommunikation, även inom NO-

ämnena, som gynnar elevernas läsutveckling inkl. läsförståelse

Lärarna bör i högre grad följa upp elevernas kunskaper, reflektioner och intressen som

styrmedel för planering av undervisningen

Eleven bör få möta olika typer av texter valda utifrån elevens egen nivå, erfarenheter och

intressen

Bearbetning av texter bör föregås av ett förförståelsearbete där texten sätts in i ett

sammanhang

Bearbetning av texternabör inkludera kommunikation, både via samtal och av skriftliga

uppgifter.

NTA-konceptets innehåll, utformning och tillämpning i relation till SI:s åtgärdsförslag NTA:s skolutvecklingsprogram rymmer en pedagogisk och didaktisk design som tillgodoser

samtliga, av Skolinspektionen, framförda åtgärdsförslag ovan. NTA är som helhet:

ett kvalitetssäkrat skolutvecklingsprogram som inbegriper utbildning av lärarna, teman och

temalådor som stimulerar ett frågebaserat, undersökande arbetssätt och viktig kommunikation

och som ger fasthet och sammanhang i undervisningen

ett kvalitetssäkrat pedagogiskt och ämnesdidaktiskt angreppssätt och

ett tidsenligt skolutvecklingsprogram som stimulerar till läsning, dialog, skrivning, d v s

kommunikation i alla de former som Skolinspektionen förordar och efterlyser i sina

granskningsrapporter, förutom intresseväckande och stimulerande uppdrag i form av laborationer

av olika svårighetsgrad.

6

B SI:s rapport 2010:8 ”Fysik utan dragningskraft”

Bakgrund

Resultaten från nationella och internationella undersökningar visar att elevernas kunskaper i

naturorienterande ämnen har försämrats på senare år. Fysik är bland de ämnen som har sämst

resultat. Skolinspektionen har inom ramen för sitt uppdrag granskat undervisningen i fysik på 35

grundskolor, företrädesvis med fokus på årskurserna 7 - 9.

Sammanfattande resultat från Skolinspektionens granskningar av fysikundervisningen

Undervisningen i fysik sker inte främst enligt kursplanen och dess strävansmål för årskurs 9.

Läromedlen är starkt styrande och sällan heltäckande ur måluppfyllelse-synpunkt.

Natur och människa ges stort utrymme, medan den naturvetenskapliga verksamheten liksom

kunskapens användning ägnas betydligt mindre uppmärksamhet i undervisningen.

Eleverna tycker att fysikundervisningen är onödig och tråkig

Fysiklärarens ämneskompetens, engagemang och undervisningsutformning är av stor vikt för

elevernas lust att lära

Få skolor involverar fysikämnet i skolans kvalitetsarbete

Skolinspektionens förslag till åtgärder

SI lämnar i rapporten en rad förslag till åtgärder för att förbättra skolornas undervisning i fysik och,

som en önskad effekt, förbättrade studieresultat och ökat intresse hos eleverna.

Undervisningen behöver anordnas så att eleverna får möjlighet att nå målen inom kursplanens

samtliga delar

Undervisningen behöver varieras och utgå från varje elevs intresse och behov

Läraren behöver ta reda på elevernas förkunskaper i fysik, hitta rätt nivå på undervisningen och

starta utifrån denna.

Fysiklärarna behöver ha goda kunskaper om de nationella kursplanerna och betygskriterierna.

Skolorna behöver bygga nätverk mellan lärarna för att skapa sammanhang och progression i

elevernas lärande genom grundskoleåren med strävansmålen som riktpunkt redan från tidiga

årskurser.

NTA-konceptet i skenet av Skolinspektionens observationer och åtgärdsförslag

NTA-konceptet täcker f n 17 olika teman i de naturorienterande ämnena och teknik. NTA:s

utvecklingsavdelning reviderar successivt samtliga teman och utvecklar nya teman över tid. Varje

tema täcker ett antal av kursplanernas mål och bidrar till att öka måluppfyllelsen. Kompletteringar

är dock nödvändiga då de 17 temana f n inte täcker samtliga kursplanemål i de tre naturorienterande

ämnena och teknik.

De olika temana bidrar till en god variation av lektionsupplägg och de olika uppdragen medger

anpassning till varje elevs intresse och behov.

Förförståelsen inventeras inför varje nytt tema och inför varje nytt lektionsmoment.

Inför arbetet med varje nytt tema måste berörd lärare genomgå aktuell temautbildning som ett

led i NTA-programmet att kompetensutveckla lärarna parallellt med användningen av NTA-s teman

och temalådor i undervisningen. NTA prioriterar kompetensutveckling av NTA-lärarna och hoppas

att skolhuvudmännen uppskattar insatserna.

Varje skolhuvudman har en NTA-samordnare och varje enskild skolenhet har en lokal NTA-

samordnare. Varje NTA-kommun bygger på detta sätt ett nätverk av engagerade lärare i de

7

naturvetenskapliga ämnena och teknik. På regional nivå finns en NTA-samordnare som anordnar

temautbildningar för nytillkomna lärare och som samlar de kommunala NTA-samordnarna i ett

regionalt nätverk. Slutligen träffas de regionala NTA-samordnarna till gemensamma nätverksmöten

och egna utbildningar i NTA-styrelsens regi.

”Vi har inget att förlora på att välja en ny strategi det vill säga försöka förändra undervisningen i

naturvetenskap och teknik så att den intresserar våra ungdomar. Detta skulle gagna alla parter.

Eleverna skulle kunna få chansen att utveckla sin nyfikenhet och fascination samtidigt som

samhället skulle kunna få mer kompetenta medborgare och industrin det folk de anser sig behöva.”

Citat ur SI:s rapport, av Britt Lindahl, fil.dr i pedagogik, Högskolan i Kristianstad

C Rapport SI 2011:1 Innehåll i och användning av läromedel – en

kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5

Bakgrund

I SI:s sammanfattande rapport 2011:1 ”Innehåll i och användning av läromedel – en

kvalitetsgranskning med exemplet i kemi i årskurs 4 och 5” har SI granskat nio skolor med

avseende på relationen innehåll, användning, anpassning av läromedlen och med särskilt fokus på

framställningen av ämnet som sådant samt på genus och etnicitet.

Granskningarna har resulterat i skolenhetsvisa rapporter inkluderande SI:s beslut om åtgärder i form

av

o Krav på åtgärder inom angiven tidsram

o Rekommendationer till rektor och lärarna på granskad skola

Metod: SI:s inspektörer har vid varje granskning

gått igenom de läromedel som skolorna använder

intervjuat rektor och undervisande lärare i kemi samt elever i årskurserna 4 och 5 samt

genomfört intervjuer med eleverna

SI har i sina skolgranskningar i rapporten utgått från två övergripande frågeställningar:

o Använder skolorna tidsenliga läromedel som skapar fasthet och sammanhangför kemiämnet och

som motsvarar de nationella målen?

o Anpassas de använda läromedlen till varje enskild elevs förutsättningar och behov?

Med utgångspunkt från dessa frågeställningar beskrivs skolornas arbete med läromedlen under ett

antal delfrågor. Resultaten redovisas i denna rapport i tabellform med förklaringar och kommentarer

till varje tabell.

Redovisade resultat med kommentarer

Tabell 1A redovisar de tre delfrågorna under SI:s första frågeställning medan tabell 1B

sammanfattar de fem delfrågorna under SI:s andra frågeställning samt en sammanfattande

frågeställning.

8

Tabell 1 A: Skolinspektionens krav på granskade skolor avseende läromedel i kemi för grundskolans

årskurser 4-5

Av SI granskade skolor: fakta Av SI identifierade brister och förbättringsområden: granskningsresultat: SI kräver följande åtgärder

Skola nr

NTA/K/F Org Tillgång till NO-

lokal

Samtliga elever måste ges

förutsättningar att nå målen för kemi årskurs 5

Rektor måste försäkra sig om att

skolan använder tidsenliga läromedel

av god kvalitet

Läromedlen i kemi måste anpassas till den enskilde

elevens bakgrund, intressen och behov

1 K f-6 nej X X X

2 K f-5 nej

3 NTA f-7 nej X X X

4 F f-5 nej

5 K f-9 nej

6 K f-5 nej X

7 NTA f-6 nej X X

8 K f-6 nej X

9 F f-9 nej X

Förklaringar: ett X i kolumnen innebär att skolan har den brist som rubriken anger. K är kommunal, NTA är medlemskola och F är friskola Kommentar : se tabell 2 som redovisar vilka läromedel som används Tabe ll 1B: Skolinspektionen rekommenderar skolornas personal att åtgärda

Av SI granskade skolor: fakta

Av SI identifierade brister och förbättringsområden: granskningsresultat – SI lämnar följande rekommendationer: rektor och lärarna rekommenderas att

Skola nr

NTA/K/F

Org

ge eleverna inflytande över val av läromedel och arbetsformer i högre grad än idag

tillsammans med eleverna problematisera över normer, värden i läromedlen i relation till ett allsidigt perspektiv kring genus, etnicitet

att som ett led i kval.arbetet regelbundet utvärdera och uppdatera läromedlen i kemi

planera verksamhet och undervisning så att fler elever ges förutsättningar att nå målen i kemi för åk 5

tydliggöra de nationella målen i kemi för elever och föräldrar

ge eleverna kunskap om begreppen NO-ämnen, NTA och ämnet kemi

1 K f-6 X X X

2 K f-5 X X X

3 NTA f-7 X X X

4 F f-5 X X X

5 K f-9 X X

6 K f-5 X X X

7 NTA f-6 X X X

8 K f-6 X X

9 F f-9 X X

Kommentar: elevernas inflytande över läromedelsurval och arbetsformer är generellt svagt

utvecklat. Genus och etnicitet som de framstår i nästan alla läromedel utgör ett

generellt problem (dock ej för NTA-temana, utan för de läromedel som NTA-

skolorna använder som komplement !)

9

Tabell 2 Sammanställning över skolornas läromedel som enligt deras egna uppgifter används för att skapa sammanhang och fasthet i undervisningen i kemiämnet.

Av SI granskade skolor: fakta

SI:s bedömning av hur väl de använda läromedlen lägger fokus på ämnet kemi och ger ett mångsidigt fokus på genus och etnicitet

Skola nr NTA/K/F Använda läromedel

Laborativt material

Arbetsblad Genus och etnicitet

Sammanfattande bedömning avseende skolornas använda läromedel

1 K PULS, Släpp loss experimentlustan, Kul att kunna för unga kemister

enkelt enkla ej OK otidsenliga tryckta läromedel

enkelt laborationsmateriel

2 K PULS, Boken om fysik och kemi

enkelt ? ej OK OK, överskådlig bild av ämnet kemi

3 NTA NTA, Vida Världen 1 och 2

NTA NTA NTA OK ej i övrigt

helhetsbild saknas, delvis otidsenliga läromedel

4 F Försök med kemi, Boken om fysik och kemi, Kemi- lådan (elevkort)

enkelt egentill-verkade

ej OK delvis otidsenliga tryckta läromedel

5 K Naturkunskap 4 och 5, Boken om fysik och kemi,

Kul att kunna för unga kemister,

Smartboard, film

enkelt PULS kopierings-

underlag

ej OK OK

6 K PULS enkelt egentill-verkade

OK otidsenliga tryckta läromedel

7 NTA NTA, Boken om fysik och kemi

NTA NTA NTA OK skolans lokala mål stämmer inte med kursplanens i kemi, NTA

tidsenligt

8 K Naturkunskap 4 och 5, Natur-och

miljöpärmen

enkelt Natur- och miljöpärm

ej OK ej OK , skapar inte sammanhang

9 F Naturkunskap 5, Försök med kemi, Kul att kunna för

unga kemister

enkelt arbetsbok ej Ok Ej OK, ej tillräckligt för måluppfyllelsen

Kommentar: Använda läromedel är ofta av otidsenligt slag d v s de är utgivna före den senaste

versionen av kursplanen i kemi från år 2000. NTA-lådornas teman är tidsenliga men kräver

kompletterande läromedel för att samtliga kursplanemål ska kunna täckas in.

10

Tabell 3: Anpassning av de använda läromedlen till varje elevs förutsättningar och behov.

Av SI granskade skolor: fakta

SI:s bedömning av hur väl de använda läromedlen anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och behov: urvalsprocessen, kunskapsuppdraget, genus och etnicitet, sammanfattande bedömning

Skola nr NTA/K/F Skolans processer vid urval, köp, tillverkning och bedömning av läromedlens kvalitet avseende:

Resurser Ansvarig inköpare

Individ-anpass-ning

Genus och etnicitet

Elevmedverkan i urval och ut-värdering av läromedel

Sammanfattande bedömning avseende anpassning på granskad skola

1 K låga lärare tveksam tveksam ej OK ej OK

2 K 600:-/elev lärare tveksam tveksam ej OK OK

3 NTA 6-700:-/elev

lärare OK för NTA

OK för NTA

ej OK OK

4 F 1000:-/elev lärare OK ej OK ej OK OK

5 K 500:-/elev lärare OK ej OK OK OK men för få experiment och eleverna känner inte till målen!

6 K 875:-/elev lärare tveksam tveksam ej OK OK

7 NTA 621:-/elev lärare tveksam OK ej OK OK med tvekan

8 K låga lärare tveksam ej OK ej OK ej OK

9 F 800:-/elev lärare tveksam tveksam ej OK ej OK

Citat ur SI:s granskningsrapporter som speglar NTA-konceptet och dess läromedel ”NTA-lådorna täcker väl in de laborativa och metodiska aspekterna på ämnet, men har inte som syfte att presentera fakta, sammanhängande berättelser eller vara utgångspunkten för inläsning och repetition. Inte heller förefaller de presentera något mer kulturhistoriskt material” (Såg inspektörerna inte elevhandledningen som användes på lektionen?: Rapportförfattarens kommentar) ”I NTA-lådornas elevhandledningar finns en mängd illustrationer, fotografier och texter som visar kemiämnets anknytning till vardagen över hela världen. Många exempel finns på vetenskapliga framsteg med vardaglig anknytning. Elevhandledningarna visar på en medvetenhet kring kön och etnicitet….” ”NTA-lådorna ger tillsammans med Försök med kemi och Boken om fysik och kemi en överskådlig bild av ämnet kemi” ”Laborationsmaterialet i NTA-lådorna är framtaget med syftet att stimulera och inspirera eleverna, vilket enligt skolans uppgifter fungerar bra. De iakttagelser som kunnat göras visar på ett på det hela taget neutralt material som är köns- och etnicitetssensitivt” ”Det normala lektionspasset i kemi i årskurs 4 tycks vara ett laborationspass som ger utrymme för viss individualisering och därmed anpassning till olika intressen och behov” ”NTA-lådorna uppfyller kravet på tidsenlighet eftersom det är utgivet efter den senaste revideringen av nuvarande kursplaner år 2000” Ovan angivna citat är tagna ur de två granskningsrapporterna som berörde NTA-skolor i SI:s studie.

11

D SI:s rapport 2011:9 ”Fysik i grundskolans mellanår – Bortgömt men ej

bortglömt”

Bakgrund och uppdrag

Skolinspektionen (SI) har i sin sammanfattande rapport 2011:9 ”Fysik i grundskolans mellanår –

inte bortglömt men bortgömt”, granskat fysikundervisningen i grundskolans mellersta årskurser 4

och 5. Kvalitetsgranskningen har haft som syfte att lyfta fram styrkor och brister i undervisningen

och, med hjälp av forskning och vad som framkommit i SI:s och Skolverkets genomförda

granskningar, peka på möjliga orsaker till de funna bristerna och föreslå var förbättringar kan

åstadkommas.

Granskningsrapporten belyser även goda exempel genom att uppmärksamma skolor som bättre än

övriga, redan i grundskolans mellersta år, lyckas genomföra fysikundervisningen på ett

ändamålsenligt sätt och höja måluppfyllelsen.

Från styrelsens i NTA Produktion och Service perspektiv har en sammanställning av resultatet från

SI:s granskningar gjorts, i avsikt att bedöma om undervisningen och undervisnings-resultaten skiljer

sig åt mellan skolor som arbetar med NTA-konceptet och övriga skolor. Är NTA:s

skolutvecklingsprogram en framgångsfaktor bland andra som går att utläsa ur SI:s rapport?

Den av SI genomförda granskningen berör ett begränsat antal skolor, 26 stycken från ett lika stort

antal kommuner och skolhuvudmän, varav föreliggande rapport bygger på 11 granskade rapporter

från lika många skolor. Det statistiska materialet är således för begränsat för att man med säkerhet

ska kunna påvisa statistiskt säkerställda skillnader och resultatet mellan NTA-skolor och övriga

skolor i SI:s studie.

En ytterligare svårighet är att SI har som huvuduppdrag att granska skolornas och

skolhuvudmännens genomförda undervisning främst ur laglighetssynpunkt, d v s följer de

granskade skolorna och deras huvudmän gällande lag, förordning, läroplan och övriga

styrdokument. Granskningsrapporterna är därför sparsamma med beskrivning av sådana, för

undervisningens resultat, dokumenterade framgångsfaktorer som

- undervisande lärares faktiska kompetens (d v s det som är mer än formella examina)

- variation i undervisningen över tid

- arbetsformer (individuellt, pararbete, grupparbete)

- arbetsätt (laborativt undersökande, formulerande av hypotes, analysdiskussion m m)

Av granskningsrapporterna framstår det också som att SI:s inspektörer inte arbetar efter tydligt

definierade och fastställda kriterier, varför rapporterna kan formulera samma typ av iakttagelser på

flera olika sätt och med olika tyngd, vilket gör det svårt för läsaren att göra en egen bedömning av

den granskade skolans verkliga undervisningskvalitet.

SI:s granskningsuppdrag har utgått från två frågeställningar:

- Är undervisningen i fysik inom de naturorienterade ämnena före skolår 6 ändamålsenlig, d v s

bedrivs den med utgångspunkt i kursplan och genomförs den av lärare med sådan kompetens att

eleverna har möjlighet att uppnå målen i skolår 5?

- Bedöms elevernas kunskaper och följs de upp i relation till mål att uppnå i fysik i skolår 5 med

det vidare syftet att eleverna ska nå målen i skolår 9?

12

SI:s granskningsrapporter är sammanställda och uppdelade enligt följande:

- Skolinspektionens beslut

- Ansvarsnivåer och ansvarsfördelning i skolan

- Identifierade förbättringsområden och brister

- Beskrivning av skolan

- Fyra delfrågor som bildar underlag för bedömning av frågeställning 1 ovan.

Resultatet på varje delfråga följs därefter av Skolinspektionen bedömer ( SI:s värdering)

- Tre delfrågor som bildar underlag för bedömning av frågeställning 2 ovan.

Resultatet på varje delfråga följs därefter av Skolinspektionens bedömning (SI:s värdering)

- Uppföljning av genomförd granskning: SI:s krav på återrapportering m m

Redovisade resultat och diskussion

Föreliggande rapport sammanfattar resultatet av de sju delfrågorna i SI-studien i tabellform.

Tabell 1A redovisar de fyra delfrågorna under SI:s första frågeställning medan tabell 1B

sammanfattar de tre delfrågorna under SI:s andra frågeställning.

I tabell 2 redovisas de av SI noterade bristerna med åtföljande krav på åtgärder hos de granskade

skolorna.

Tabell 3 är ett försök att från de 11 rapporttexterna lyfta fram ytterligare några framgångs-faktorer

som påverkar undervisningskvalitet och undervisningsresultat och som kan utläsas från rapporterna:

- undervisande lärares engagemang och tilltro till sin egen undervisning

- variationen i undervisningen

- arbetsformer (individuellt arbete, pararbete, grupparbete, lärande samtal i grupp)

- arbetssätt (undersökande, laborativt, aktivt, passivt)

Efter varje tabell följer ett försök till analys av uppvisade resultat som delvis exemplifieras med

några direkta citat ur SI:s rapporter. Avslutningsvis summeras intrycken från de redovisade

resultaten och ställer dessa i relation till SI:s egen sammanfattande rapport 2011:9.

13

Tabell 1A

Av SI granskade skolor: fakta Av SI identifierade brister och förbättringsområden: granskningsresultat –

Är undervisningen i fysik inom NO-ämnena i årskurs 4 och 5 ändamålsenlig? D v s

Sk

ola

nr NTA/K/F Org Tillgång

till NO-lokal

Skolan ger materiella, tidsmässiga och pedagogiska förutsättningar för god måluppfyllelse

Undervisning utifrån elev-perspektivet är

Den samlade lärar-kompetensen,

Undervisningen, kunskap om målen hos R, redovisning av fysik i skolans kvalitetsarbete, fysik förekommer i lärarnas kollegiala samtal användningen

av lärarnas kompetens

1 F f-9 nej ej tillfredsställande

ej OK ej OK ej helt ok

2 NTA f-9 nej tillfredsställande ej helt OK OK ej OK

3 NTA f-6 nej tillfredsställande varierande OK ej OK

4 NTA f-5 nej goda stimulerande OK ej helt OK

5 K f-9 ja goda stimulerande OK ej helt OK

6 NTA f-5 nej tillfredsställande stimulerande ej helt OK gott

7 K f-6 nej ej tillfredsställande

ej OK ej OK OK

8 K f-9 ja åk 6 tillfredsställande ej helt OK OK ej helt OK

9 F f-9 nej tillfredsställande ej OK ej OK ej OK

10 K f-9 ja tillfredsställande ej helt OK god ej helt OK

11 K 4-9 ja tillfredsställande ej helt OK OK ej helt OK

Förklaringar:

Fakta: NTA betyder att skolan arbetar med NTA-programmet och är NTA-medlem

F är friskola

K är kommunal skola, ej NTA-medlem

Kommentarer:

Tillgång till och användning av särskild undervisningslokal för NO-undervisning är ovanlig även på

fullständiga grundskolor (f-9-skolor).

Tolkningen av SI:s bedömning på de fyra delfrågorna har gjorts på fyra nivåer:

- ej tillfredsställande

- ej helt tillfredsställande (ex vis alla elever vet inte…, alla lärare gör inte…)

- tillfredsställande (alla elever vet, gör…. etc, alla lärare gör, rektor vet och gör)

- stimulerande/gott (exempel på god undervisning från planering till uppföljning av måluppfyllelsen och

elevernas studieresultat)

Citat ur SI:s rapporter avseende: Ändamålsenlig undervisning ur materiella, tidsmässiga och pedagogiska perspektiv

”Men de (lärarna) framhåller att sedan de införde NTA-lådorna har fysik fått mera utrymme. Rektorn och

NTA-samordnaren menar att NO-lärarna i årskurs 7 – uppfattar NTA-lådorna som en garanti för att

eleverna har ett visst mått av kunskap i fysik när de börjar i årskurs 7” (skola 4)

”Av intervjuer med lärare och rektor framkommer att fysikämnet har fått tydligare utrymme inom NO-

undervisningen efter att NTA introducerades på skolan” (skola 4)

”Lektionerna engagerar eleverna och flera elever fortsätter att utveckla laborationerna efter det att den

beskrivna uppgiften gjorts” (skola 6)

14

”När elevgruppen får frågan om det är stökigt på lektionerna svarar de att jämfört med andra lektioner är

det inte stökigt, speciellt inte när de får göra experiment. Eleverna känner således lust och nyfikenhet inför

fysikaliska experiment och kan koncentrera sig på praktiska övningar” (skola 5)

”Skolinspektionen bedömer att en viss samverkan med lärarna i de senare grundskoleåren kommit till stånd

de senaste åren, mycket tack vare arbetet med NTA-lådorna” (skola 3).

Tabell 1B

Av SI granskade skolor: fakta

Skola nr

NTA/K/F Org Tillgång till NO-lokal

Skolans former för uppföljning, bedömning och dokumentation av E:s kunskaper i fysik. Information till E, föräldrar och R om E:s kunskapsutveckling

Hur relateras kursmål och undervisning i fysik till de mellersta skolåren till progression och kontinuitet i kunskaper i 9-årsperspektivet

R:s och skolans planering för kontinuitet och progression i E:s kunskaper i fysik i samband med lärar-och skolbyten inför år 6-9

1 F f-9 nej ej helt tillfredsställande OK åk 1-5 ej helt OK

2 NTA f-9 nej ej tillfredsställande OK åk 1-5 ej OK

3 NTA f-6 nej ej tillfredsställande OK 4-9 OK

4 NTA f-5 nej ej tillfredsställande OK 4-9 ej helt OK

5 K f-9 ja ej tillfredsställande OK 1-9 ej helt OK

6 NTA f-5 nej ej tillfredsställande ej helt OK ej helt OK

7 K f-6 nej ej tillfredsställande ej OK ej helt OK

8 K f-9 ja åk 6 ej helt tillfredsställande ej helt OK ej OK

9 F f-9 nej ej tillfredsställande ej OK ej OK

10 K f-9 ja ej tillfredsställande god god

11 K 4-9 ja ej helt tillfredsställande god ej helt OK

Förklaringar:

Samma begrepp används som för tabell 1A

Kommentarer:

Som SI:s sammanfattande rapport 2011:9 noterar, så är de granskade skolornas former för kontinuerlig och

tydlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i NO-ämnen inkl. fysik som regel bristfällig.

Fysikundervisningens koppling till kursplanemålen är, som tabellen visar, bättre utvecklad.

För f-6- skolorna beror detta oftast på de lokala skolornas interna arbete och/eller arbete tillsammans med

mottagande skolor för grundskolans senare åldrar. För f-9-skolorna är i flera fall förklaringen att

kommunen/skolhuvudmannen har initierat ett kommunövergripande nätverk för samtliga lärare i samtliga

ämnen inkl. NO-ämnena och dess lärare.

Rektorernas pedagogiska ledarskap avseende just fysikundervisningen är av olika skäl som regel svagt

utvecklat. Tidsbrist, ämneskunskapsbrist och i något fall kompetensbrist är oftast förklaringen.

15

Tabell 2 Identifierade brister i fysikundervisningen i årskurs 4 och 5 och genom hela grundskolan

Av Skolinspektionen identifierade förbättringsområden och brister

Skola nr och kategori

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

F N N N K N K K F K K

Elevernas nyfikenhet och lust måste höjas x x Eleverna behöver involveras i måldiskussioner och planeringen x x x x x x x x x x Eleverna behöver undervisas av ämneskompetenta lärare x x x x NO och fysik måste tas in i skolans kvalitetsarbete x x x x x Elever med stödbehov ska ha åtgärdsprogram x x x x Rektor måste ha vetskap om hur lärarna garanterar progressionen x Skriftliga omdömen måste relateras till kursplanemålen x x x x x x x x x Rektor måste föra ämnesdidaktiska diskussioner med lärarna x x x x x x x x Bättre kontinuitet i fysikundervisningen från åk 4-5 över till åk 6-9 x x x x x x Skriftliga omdömen krävs även för fysikämnet specifikt x x x x x x x x x Rektor måste sammanställa och analysera uppnådda resultat i Fy x Eleverna måste ha tillgång till studiehandledning på modersmålet x IUP med skriftliga omdömen i fysik måste upprättas x x x x x x Undervisningen behöver utvecklas för bättre måluppfyllelse x x x Undervisningen behöver individanpassas x Målen i läroplan och kursplanen i fysik behöver tydliggöras x

Kommentarer:

Granskningsresultatet visar att några av de iakttagna bristerna är generella oavsett skola, huvudman eller

pedagogik. Till de generella bristerna hör

- otillräckligt utvecklad elevmedverkan i undervisningsplanering, måldiskussion och problemformulering

- skriftliga omdömen för varje elev saknas som regel i samtliga NO- ämnen eller omfattar i bästa fall ett

samlat omdöme för alla de naturorienterade ämnena och teknik

- de skriftliga omdömena måste relateras till kursplanemålen och ingenting annat

- rektorerna måste föra ämnesdidaktiska samtal med sina lärare också i fysik eller åtminstone se till att

lärarna på olika stadierna ges möjlighet att föra dessa samtal tillsammans för att säkra progression i lärandet

och kontinuitet i undervisningen för eleverna

16

Tabell 3 Skolinspektionens bedömning av det pedagogiska angreppssättet i fysikundervisningen,

av lärarnas engagemang, variation i undervisningen, elevperspektivet m m

SI:s iakttagelser av undervisnings-pedagogik och didaktik i fysik åk 4 och 5

Lärarnas engagemang

Variation i fysikundervisningen

Elevernas engagemang i fysikundervisningen

Metodik Materialtillgång: laborativt, tryckt

Undervisningskvalitet: samlad bedömning

Skola nr

NTA/K/F

1 F högt låg OK case rel låg OK

2 NTA högt god stort tema god god

3 NTA högt god stort tema god god

4 NTA högt god stort tema god god

5 K högt måttlig OK ämnes god OK

6 NTA OK OK stort tema god OK

7 K OK låg måttligt ämne/tema låg OK

8 K högt god stort ämne/tema OK OK

9 F OK måttlig måttligt tema OK rel låg

10 K OK OK OK tema OK OK

11 K högt god stort ämne god hög

Kommentarer: Tabellen utgör ett försök att översätta Skolinspektionens beskrivning i den löpande texten av

de granskade skolornas arbete med fysikundervisningen under de lektioner som observerats av

skolinspektörerna. Tolkningen är gjord av undertecknad rapportförfattare med utgångspunkt från det i SI-

rapporten fiktiva exemplet ”Einsteinskolan”, en tänkt mönsterskola med elever i år f-5.

Med god undervisningskvalitet avser Skolinspektionen en lektion/serie lektioner i fysik som är/har:

- välplanerad undervisning med god struktur och för eleverna begripliga anvisningar

- tydligt formulerade mål för eleverna att uppnå, kopplade till kursplanens strävansmål

- undervisning som är stimulerande, intressant och utmanande för eleverna

- ett elevaktivt arbetssätt som rymmer enskilt eller pararbete/grupparbete med interaktion mellan elever och

elever och lärare

- avslutande diskussion/analys med läraren som samtalsledare

- uppföljning och bedömning av elevernas lärande och analys av måluppfyllelse

Lärarna: - har utbildning för ämnet och den aktuella åldersgruppen

– håller en kort introduktion före elevernas laboration där hypoteser inventeras

– leder en avslutande diskussion med analys

– kontrollerar elevernas skriftliga rapporter

– träffar NO-lärare på 6-9-skolan till gemensamma ämneskonferenser

Eleverna: - är aktiva under diskussioner och laborationer

- känner till kursplanemålen

- ställer hypoteser innan laborationen startar

Undervisningen: - växlar mellan tema och ämnesundervisning

- utmanar elevernas tankar och föreställningar

Arbetssättet: - en kort, inledande lärarintroduktion följs av arbete enskilt eller i grupp med laboration,

diskussioner och samtal under arbetets gång, avslutande lärarledd diskussion om

17

resultatet, skriftlig rapport som eleven lämnar in till läraren

Rektor: - har en medveten strategi, leder planering för kontinuitet och progression

är intresserad och förtrogen med fysik, leder samtal med lärarna

har koll och överblick över studieresultat för eleverna

Utifrån denna uppfattning av begreppet god undervisning har undertecknad försökt att värdera

skolinspektörernas beskrivande texter i de olika skolrapporterna.

Skolinspektionens rapport 2011:9 – ”Fysik i mellanåren – bortgömt men ej bortglömt”

Rapporten ger en bitvis uppmuntrande bild av fysikundervisningen i grundskolans mellanår.

Fysikämnet är inte längre ett bortglömt ämne, timplanen för de naturorienterade ämnena följs på de flesta

skolor att döma av granskningsrapporterna. Eleverna tycker fysikämnet är intressant och roligt, men brist på

variation i undervisningen sänker elevernas lust och intresse och inverkar menligt på studieresultaten och

måluppfyllelsen i årskurs 5. Få elever tycker att fysikämnet är svårt men ofta har eleverna dålig kunskap om

vilka kunskapsmål som ska uppnås.

Laborativa inslag är enligt rapporten vanliga inslag i undervisningen. Strukturen kring laborationerna brister

dock ofta och det tycks alltför vanligt att uppföljande samtal och analys om de iakttagelser som eleverna

gjort under sitt laborerande inte följs upp i slutet av lektionen i ett lärarlett, analyserande samtal.

Användningen av fysiken i människans tjänst och fysikens samhällsnytta är ofta ett försummat inslag i

undervisningen enligt rapporten.

De undervisande lärarnas kompetens varierar starkt. På flera granskade skolor leder detta ibland till en

stereotyp undervisning med sjunkande elevintresse som en effekt. Noterbart är att fullständiga grundskolor

(f-9-skolor) så sällan utnyttjat lärarkompetensen på skolan för att utveckla fysik-undervisningen, men även

att f-9-skolorna förvånande nog inte är bättre än f-5-skolorna på att säkra kontinuiteten och progressionen i

fysikundervisningen.

Fysikämnet är i många fall osynligt, bortgömt och instoppat i ämnesövergripande teman, vilket försvårar

både elevernas lärande mot målen, men även lärarnas möjlighet att bedöma elevernas kunskapande mot

kursplanemålen. Individanpassning av undervisningen är ännu en brist på många av de granskade skolorna

med delvis bristande måluppfyllelse som resultat.

Fysikämnet följs sällan upp på ett adekvat sätt i elevens individuella utvecklingsplan. Uppnådda mål och

studieresultat är sällan föremål för sammanfattande uppföljning på grupp- och skolnivå och rektor saknar

oftast bedömningsunderlag från fysikundervisningen inför arbetet med skolans kvalitets-redovisning.

Rektor har i flera fall inte säkrat mötesplatserna för lärarna för att de ämnesdidaktiska samtalen i fysikämnet

ska kunna leda till god kontinuitet i undervisningen och progression i lärandet mot strävansmålen i årskurs 9.

Rektor tar sällan själv del i diskussioner kring fysikämnet och undervisningen.

Diskussion

Har då skolor som arbetar enligt NTA-konceptet en högre måluppfyllelse än andra skolor?

Resultaten i tabell 1A ger en försiktigt positiv bekräftelse på den övergripande frågeställningen,

medan tabell 1B inte lika tydligt ger stöd för antagandet om NTA-konceptets styrkor. Överlag är

bedömning och uppföljning av elevresultaten, progression och kontinuitet i lärandet och rektors

tydliga ledarskap inte särskilt väl utvecklat på någon av de granskade skolorna.

Tabell 2 visar antalet brister i undervisningen på samtliga skolor som SI iakttagit.

Antalet brister kan vara ett kriterium på kvalitet, ju färre påtalade brister, desto bättre undervisning.

NTA-skolorna har generellt färre noterade brister än övriga skolor i granskningen.

Tabell 3 ger också en indikation på att NTA-skolorna lyckats relativt väl i granskningen.

18

Dock är det statistiska materialet alldeles för tunt för att man ska kunna dra några generella

slutsatser.

Desto mer intressant är Skolinspektionens bild av den ideala skolan, den s k ”Einsteinskolan”.

De framgångsfaktorer som SI lyfter fram som avgörande kriterier för god undervisning stämmer

utomordentligt väl med NTA-konceptets uppbyggnad och innehåll. NTA är byggt kring

ämnesbundna teman som beaktar de tre kunskapsområdena i kursplanen för fysik och som till sin

lektionsuppbyggnad är närmast identisk med Skolinspektionens syn på hur kvalitativ undervisning

ska bedrivas, uttryckt i det fiktiva, goda exemplet Einsteinskolan.

Einsteinskolan: ett fiktivt föredömligt exempel

På Einsteinskolan:

Alla elever undervisas av lärare som har adekvat utbildning för ämnet och för den aktuella

åldersgruppen.

Rektor leder verksamheten efter en medveten strategi som leder till fasthet, sammanhang och bidrar

till god progression i eleverna kunskapande.

Kursplanemålen ställs i relation till strävansmålen för årskurs 9.

Undervisningen är varierad och innefattar ömsom ren ämnesundervisning, ömsom temainriktad

undervisning.

Eleverna är aktiva och arbetssättet elevaktivt och intresseskapande.

För elever som behöver extra stöd skriver skolan åtgärdsprogram, även för NO- ämnena.

Läraren kontrollerar elevernas skriftliga rapporter och ger feedback på dem.

Eleverna känner till kursplanemålen för varje avsnitt.

Rektor är intresserad och förtrogen med undervisningens genomförande i NO- ämnen och teknik.

Rektor har koll och överblick över elevernas lärande och studieresultat, även i NO- ämnena.

Lärarna har gemensamma ämneskonferenser över stadiegränserna.

19

E SI:s rapport 2012:4 ”Min blev blå! – Men varför då?” – En kvalitetsgranskning av

undervisningen i NO i grundskolan årskurs 1-3

Bakgrund

I sin sammanfattande rapport 2012:4 ”Min blev blå!- Men varför då?” har Skolinspektionen

granskat undervisningen i naturorienterande ämnen i grundskolans årskurser 1-3. Rapporten

sammanfattar SI:s iakttagelser från 30 genomförda inspektioner på lika många slumpvis utvalda

grundskolor hos lika många kommuner/skolhuvudmän. Granskningen har som syfte att lyfta fram

styrkor och förbättringsmöjligheter i undervisningen som iakttagits och peka på möjliga orsaker till

identifierade brister samt förslå var förbättringar kan åstadkommas. Granskningsrapporten belyser

även goda exempel genom att uppmärksamma skolor som, bättre än övriga, lyckas genomföra en

NO-undervisning i grundskolans lågstadieår på ett ändamålsenligt sätt och höja måluppfyllelsen.

Tre långsiktiga mål har stått i fokus för denna granskning. Hur arbetar skolorna för att förbereda

eleverna så att de kan:

använda kunskaper i kemi, fysik och biologi för att granska information, kommunicera och ta

ställning till frågor som rör olika naturvetenskapliga områden?

genomföra systematiska undersökningar i kemi, fysik och biologi och?

använda naturvetenskapliga begrepp, teorier och modeller för att beskriva och förklara samband i

naturen, samhället och människokroppen ?

30 skolor ingår i granskningen och undertecknad har slumpvis valt ut 18 av dessa för den

sammanfattande granskning som presenteras i tabell 1. Tabellen beskriver de åtta olika

frågeställningar som SI sökt att besvara i sina skolenhetsvisa granskningar. Undertecknad har

försökt att tolka SI:s beslut och bedömning av skolornas uppvisade resultat på fyra olika

kvalitetsnivåer:

- ej OK (allvarliga brister i relation till styrdokumenten i Skollag, förordning, LGR 11

och kursplanerna i de naturorienterande ämnena

- ej helt OK (merparten av kraven i styrdokumenten är uppfyllda men brister kvarstår)

- OK (undervisningen uppfyller kraven i styrdokumenten)

- gott (undervisningen är av hög kvalitet och utgör ett gott exempel för andra skolor)

Skolinspektionens sammanfattande iakttagelser av gjorda observationer

- Eleverna tycker att NO-ämnena är roliga att studera

- De allra flesta undervisningsmiljöer är trygga och bekräftande

- Alla kunskapsområden i kursplanernas centrala innehåll täcks inte in. För stor tyngdpunkt läggs

på biologi. Orsak: lärarnas kompetens är låg i fysik och kemi, materialtillgången har stora brister

och NO- ämnenas status är låg på lågstadiet

- Lärarens ämneskunskaper har stor betydelse

- Alla elever får inte pröva på ett naturvetenskapligt arbetssätt med fokus på undersökningar.

Hypotes och avslutande reflektion brister på många skolor

- Elevernas intressen tas inte tillvara i undervisningen. 40 % av lektionerna uppvisar bristande

individanpassning

- Eleverna behöver hjälp med att förstå innehållet

- NO- ämnena syns inte i skolornas kvalitetsarbete

- Undervisningen är inte likvärdig (mellan skolor men ännu mer inom en och samma skola)

- Tillgången till och användningen av IT-verktyg kan förbättras

- 8 till 10 % av eleverna når inte uppsatta mål i kursplanerna

- Få skolor har ett bra arbete i NO- ämnena

20

Av SI granskade skolor:

fakta

SI:s iakttagelser och bedömning av hur väl skolan uppfyller rubricerade kvalitetsfaktorer

Skola

nr

NTA/

K/ F

*

Org. Antal

NO-

timmar

enligt

timplan

åk 1-

3**

E får

möta

naturvete

nskapliga

metoder

och

arbetssätt

E:s

intresse

och

erfarenhe

ter tas

tillvara

E får

möta och

kommuni

cera det

naturvete

nskapliga

språket i

text och

tal

E ges

möjlighet

att förstå

det

naturvetens

kapliga

innehållet i

undervisnin

gen

E:s

kunskaps

resultat

följs upp

och

progressi

on finns i

undervisn

ingen

E får en

undervisning

som minst

täcker alla

kunskapsomr

åden i det

centrala

innehållet

Skolan

har ett

kval.arb.

kring

NO-

undervisn

ingen

Skolan

använd

er IT-

verktyg

et som

stöd för

E:s

utveckl

ing och

lärande ***

1 K F-6 240 Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK OK Ej OK Ej OK

2 NTA F-6 178 Gott Gott Gott Gott OK OK Ej OK OK

3 F F-6 170 Ej helt

OK

OK Ej OK Ej OK Ej OK OK Ej OK OK

4 K F-6 159 Ej OK Ej OK Ej helt

OK

Ej OK Ej OK Ej helt OK Ej OK Ej OK

5 F F-9 210 Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK OK

6 K F-5 202 Ej helt

OK

OK OK OK Ej helt

OK

OK Ej OK Ej OK

7 F F-3 180 Ej helt

OK

Ej OK Ej helt

OK

OK Ej helt

OK

OK Ej helt

OK

OK

8 NTA F-6 159 OK OK OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK

9 K F-9 200 OK Ej helt

OK

OK OK Ej OK OK Ej OK Ej OK

10 K F-6 177 Ej OK Ej OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK

11 K F-6 108 Ej OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK

12 K F-4 230 Ej OK Ej OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK

13 F F-6 200 OK OK OK OK Ej OK Ej OK Ej OK OK

14 K F-6 210 OK Ej helt

OK

OK OK Ej OK OK Ej OK OK

15 K F-5 200 OK OK OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK

16 NTA F-6 180 OK OK OK OK Ej helt

OK

OK Ej OK OK

17 NTA F-9 200 OK OK Gott Gott Ej helt

OK

OK Ej OK Ej OK

Förklaringar:

- * K är kommunal, F är friskola, NTA är NTA-skola

- ** Antal timmar som enligt Skolinspektionen krävs för måluppfyllelse i kursplanernas alla delar

- *** Omdömen har tolkats av författaren och graderats i fyra nivåer:

Ej OK : SI är inte nöjd med hur lärarna/rektor klarat av att uppfylla kvalitetskriteriet

Ej helt OK: SI bedömer att skolan till ganska stor del, men inte helt uppfyller kvalitetskriteriets krav

OK: SI bedömer att skolan uppfyller kvalitetskriteriet

Gott: SI uttrycker i positiva termer att skolan uppfyller kvalitetskriterierna

21

F Summering av iakttagelser som rapportförfattaren noterat från SI:s

granskningsrapporter

De iakttagelser och resultat som denna studie har gett undertecknad kring fyra av Skolinspektionens

granskningsrapporter sammanfattas nedan under följande tre rubriker:

- Felkällor och tolkningsproblem

- Reflektioner över uppvisade resultat

- NTA i relation till uppvisade resultat och förslag till åtgärder för NTA PoS och dess

medlemmar

Felkällor och tolkningsproblem

A. De skolenhetsvisa granskningsrapporter som redovisas kring undervisningen i fysik respektive

läromedel genom exemplet kemi, utgör ett statistiskt mycket svagt underlag. 11 rapporter av

tillgängliga 26 i fysik och nio rapporter av 14 kring läromedelsanvändningen i kemi är ett statiskt

alldeles för tunt underlag för att man ska kunna dra generella slutsatser som i verkligt avseende kan

vara statistiskt signifikanta. Därför kan analysen av redovisade data i de tabeller som sammanställts

under respektive delstudie inte användas och brukas ens som sannolika sakförhållanden, utan mer

som en bild av en högst begränsad verklighet. Framför allt gäller detta faktum möjligheten att göra

jämförelser med skolor avseende deras kvalitet eller om skolorna arbetar efter NTA- konceptet eller

inte. Vissa generella iakttagelser är ändå möjliga att göra, i synnerhet om bilden av samtliga

granskade skolor är någorlunda entydig.

B. Skolinspektionens granskningar har fokus på om verksamheten är laglig, d v s följer gällande

lag, förordning, läroplan och övriga bindande föreskrifter. Några av de i granskningarna studerade

parametrarna utgörs dock av erkända kvalitets- och framgångsfaktorer och kan därför sägas vara

kvalitetsinriktade.

C. SI:s inspektionsrapporter saknar kända och av verksamheten accepterade och fastställda kriterier

som tolkar Skollagens, förordningens och läroplanens krav, anvisningar och rekommendationer. De

olika inspektörerna tolkar sina egna anvisningar och observationer mer efter egna föreställningar

om styrdokumentens anvisningar, något som försvårar jämförbarheten mellan de granskade

skolornas resultat. Det som på en skola av en inspektör beskrivs som en brist som medför ett

oavvisligt krav riktat till skolans ledning och personal att åtgärda, kan hos en annan inspektör på en

annan skola tolkas och noteras som en betydligt svagare rekommendation. Tolkningsutrymmet i

flera av granskningarna är uppenbarligen för stort för att kunna uppfattas som rättssäkert.

D. Ett av skolforskningens evidensbaserade och mer kända faktum är, att skillnaderna mellan skolor

och deras utbildningskvalitet som regel är mindre än de skillnader som kan iakttas i undervisningen

mellan lärare och elevgrupper på en och samma skola. Därför inbegriper också rektors pedagogiska

uppdrag att med viss regelbundenhet förvissa sig om hur undervisningen ser ut på den egna skolan.

För Skolinspektionens del kompliceras inspektörernas uppdrag av samma faktum och

jämförbarheten mellan skolor likaså.

Reflektioner över redovisade resultat

Den bild av undervisningen i naturvetenskapliga ämnen och teknik på grundskolans mellanår

(årskurs 4 och 5) som SI:s granskningsrapporter lämnat, visar att skolornas kvalitetsarbete ännu inte

22

kommit att omfatta dessa naturorienterande ämnen. Bristerna är alltför många och för omfattande

och de goda exemplen är för få.

Sammanfattningsvis finns det gott om förbättringsmöjligheter för dessa skolor, där flera av

förbättringsmöjligheterna inte är särskilt resurskrävande utöver tid, samtidigt som tiden är den

kanske viktigaste resursen. Det betyder att ett av rektors viktigaste uppdrag är att hjälpa lärarna att

avgränsa sitt stadigt växande uppdrag som pedagoger, och att hitta rationella metoder för t ex

dokumentation av alla typer, och omsorgsfullt hantera lärarnas tid utanför själva

lektionsgenomförandet. Nedan följer en lista över de viktigaste förbättringsmöjligheterna

Lärarna: - ökad kompetens i NO-ämnen och teknik. Högst 20 % är

ämnesbehöriga

- gemensam tid för planering, utvärdering även av NO-ämnena som

ger progression och struktur i undervisningen mot strävansmålen i

årskurs 9

Eleverna: - ökad delaktighet i valet av arbetssätt och arbetsformer

- ökad delaktighet i valet av läromedel

Rektor: - involvera NO-ämnena i skolans kvalitetsarbete och

kvalitetsredovisning

- ordna mötesplatserna för lärarna till tid och rum

- öka fokus på det pedagogiska ledaruppdraget

Läromedel: - kontrollerade inköpsprocesser av nya, tidsenliga läromedel

- bättre utvärdering av befintliga och presumtiva läromedel

- fler faktaböcker till skolbiblioteken för anpassade texter efter

elevernas intresse

Undervisningen: - öka kommunikationen under lektionspassen, mer dialog och samtal

- ge större variation i lektionsuppläggen

Beslutsfattarna: - öka anslagen till läromedelsinköp. Nuvarande anslag bedöms som

alltför låga för att skolorna ska kunna uppdatera läromedel efter de

senaste kursplanerna

NTA i relation till uppvisade granskningsresultat och förslag till NTA-medlemmarnas skolor

och personal

NTA-konceptets teman och lådor utgör ett tidsenligt skolutvecklingsprogram som täcker stora,

men inte fullt ut samtliga, delar av NO- ämnenas och teknikens kursplanemål.

NTA-konceptet stämmer utomordentligt väl överens med Skolinspektionens syn på hur en skola

med hög utbildningskvalitet måste arbeta, se exemplet Einsteinskolan i slutet av

granskningsrapporten 2011:9

NTA-programmet står och faller som så många andra framgångsinriktade koncept med

utförarnas individuella skicklighet, totala kompetens och trohet mot konceptet och det konsekventa

23

genomförande som det kräver. Forskningen visar att allting står och faller med den enskilde

pedagogens sätt att genomföra sin undervisning.

Det fungerande NO-nätverk som NTA-konceptet också omfattar är en framgångsfaktor i sig och

utgör ett mycket viktigt stöd för den enskilde NTA-läraren. NTA:s organisation med lokala och

regionala samordnare utgör överbyggnaden i detta nätverk men basen måste ligga på de enskilda

NTA-lärarna och den egna skolan. Även NTA-lärare behöver mötas med viss regelbundenhet för

sin egen skull och för utveckling av undervisningen.

Vad skapar kvalitet i skolans uppdrag? Framgångsfaktorerna är många men bara en kan vara

viktigast.

”Kvalitet i undervisningen uppstår när de professionella, pedagogerna, börjar prata med varandra

om VAD de gör, HUR det gör det och med vilket RESULTAT de gör det”

Citat av Hans Nytell, fil.dr i pedagogik och kvalitetsforskare Uppsala universitet.

Rektor är ansvarig för att säkra NTA-lärarnas mötesplatser till tid och rum.

Förvaltningschefen är ansvarig för NTA-samordnarens möjlighet att utföra sitt uppdrag.

Fungerande nätverk på alla nivåer är en framgångsfaktor.

Stereotypt användande av så kallade receptlaborationer utan individuell anpassning till eleverna

behov och intresse kan vara ett hot mot NTA-konceptet.