NeuropsykologiSvensk

MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENINGN R 3 , 2 0 1 5 , Å R G 2 7

T E M A När svenska inte är patientens modersmål

Från konferenserna i Tammerfors och längs Hurtigruten

Välkommen till Riksstämman i Malmö 12–14 november!

3/2015 Årgång 27Medlemstidning för Sveriges Neuropsykologers Förening

Kom ihåg!Anmäl e-post – och adressändringar på snpf@foreningshuset.seEller ring på 08-121 513 14,öppettider är 8:30–12:00.Föreningshuset har öppnat ett särskilt telefon-nummer för våra medlemmar dit de kan ringa med sina frågor om medlemskap och avgifter.

Tillgång till interna sidorna på www.neuropsykologi.orgAnvändarnamn: medlemLösenord: hans8ERGMANObservera att du ska skriva siffran 8 istället för bokstaven B i 8ERGMAN.

Ansvarig utgivare:Hans Andersson, ordförande i SNPF

REDAKTIONChefredaktör:Eva Hasteva.hast@telia.com0705-09 51 63Lilla Tvärgatan 11223 53 Lund

Lokalredaktörer:Erik Nordström (södra regionen)erik.blennownordstrom@skane.se

Antonio Guerrero Briones (västra regionen)antonio.guerrero.briones@vgregion.se

Anders Eldh (östra regionen) eldh.anders@gmail.com

Katja Silander (norra regionen)katjasilander@hotmail.com

Webmaster:Hans Anderssonwebmaster@neuropsykologi.org

Medverkande i detta nummer:Hans Andersson, Anders Eldh, Elin Irestorm, Erik Blennow Nordström, Jarl Risberg, Ann Valentin Kvist, Stefan Winblad

Layout och redigering:PCG Malmö, Cia Björk & Daniel Karlsson

Allt innehåll i Svensk Neuropsykologi lagras elektroniskt och blir åtkomligt via internet. Medarbetare måste meddela even-tuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt.

Fler tidningar i arkivet!Nu kan du hitta Svensk Neuropsykologi ända från 1994 i arkivet

på vår hemsida. Ta en titt på www.neuropsykologi.org

Kritisk massaDemokrati är enligt vissa ett av språkets vackraste ord. Jag skulle även hävda ett av de mest produktiva orden vad gäller ordets betydelse. Det är väl känt att bland de mest framgångsrika länderna idag finns de mest demokratiska. Men jag skulle även mena att även i mindre organisatio­ner är en väl fungerande demokrati viktig för organisationens framgång.

Det som gör att det finns en fungerande demokrati beror på säkert ett otal faktorer. Som jag uppfattar det är det i alla fall viktigt med en kritisk massa av deltagare i denna organisation. Hur stor denna massa är beror till stor del på hur nära man är besluten och konsekvenserna av dessa beslut. En psykologförening, där man försöker påverka arbetsmiljö och lokala löner, ger potentiellt påtagliga avtryck för den enskilde medlemmen. Det finns därmed större incitament att engagera sig i psykologföreningen. Det kräver dock en relativt stor klinik eller flera kliniker tillsammans för att man ska uppnå denna kritiska massa, såvida föreningen inte drivs av några få ”eldsjälar”. För yrkesföreningarna däremot, där avtrycken inte blir lika påtagliga, krävs än fler medlemmar för att uppnå denna kritiska massa.

SNPF har, tror jag, fått en sådan kritisk massa. Vi har ett medlemsan­tal på över 800 individer, vilket gör att inte så stor andel behöver engagera sig för att föreningen ska gå runt. Man kommer inte heller behöva en eldsjäl, som sitter i tio eller tjugo år för att föreningen ska överleva. Det finns humankapital att ta vara på inom föreningen. Anledningen till att vi har fått denna kritiska massa, kan dock förmodli­gen tillskrivas de eldsjälar som engagerat sig tidigt i föreningen, som fått den att fungera. Utan deras insatser skulle inte föreningen kunnat tilldra sig det stora medlemsantalet. Idag har vi lyxen att titta på vilka som bäst kan företräda föreningen och rösta fram andra företrädare när man tror att det finns de som kan utveckla föreningen än mer. Det finns trots allt flera kompetenta individer att ta av därvidlag.

Föreningens högsta organ är årsmötet. Det är här som demokratin ska lysa som starkast. Beslut ska fattas av medlemmarna. Företrädare

utses och riktlinjer till dessa företrädare ska fastställas. Även ansvar ska utkrävas. I november har vi ånyo ett årsmöte, i

samband med Riksstämman enligt tradition. Jag uppmanar er att vara med på årsmötet. Det är ju trots allt vår gemen­samma förening, vilken ni betalar en medlemsavgift till. Då bör ni även försöka nyttja er rätt att påverka vad som sker i

föreningen och i föreningens namn. Det är genom upplevelsen av att man faktiskt kan påverka innehållet i föreningen eller att ens vilja på annat sätt tas tillvara, som föreningen kan fortsätta vara

en framgångsrik förening.Hoppas att vi syns i Malmö.

Hans Andersson, ordförande SNPF

L E D A R E

Svensk Neuropsykologi 3/2015 3

REFERAT FRÅN INTERNATIONELL KONFERENS I TAMMERFORS

Under tre dagar deltog 500 personer vid den samarrangerade femte konferensen för Eu-ropas neuropsykologiska föreningar och det tolfte Nordiska mötet kring neuropsykologi. Konferensen hölls under början av september i Tammerfors, Finland med deltagande ifrån europeiska och utom europeiska länder som Brasilien och Singapore.

Dagarna erbjöd ett omfattande och varierat program med översiktsföreläsningar kring aktuell neuropsykolo­gisk forskning med stark förankring i kliniskt relevanta frågor. Huvudföreläsare omfattade Ian Robertson som talade om kognitiv reservkapacitet, Jenny Ponsford, som gav en översikts föreläsning kring traumatiska hjärnska­dor, Mathew Lambon Ralph, som talade om semantiskt minne samt Heikki Lyytinen med en översikt över diagnosticering och prevention av dyslexi. Ett omfat­tande program av välbesökta seminarier med kortare presentationer berörde flertalet av neuropsykologins områden med inriktning mot såväl barn som vuxna.

Sverige representerades av Aniko Bartfai och med­arbetare ifrån Karolinska som under ett seminarium talade kring ämnet milda förvärvade kognitiva nedsätt­ningar med koppling till bland annat utmattningsfeno­men, kognitiv reserv och träning. Till detta fick konfe­rensens deltagare även möjlighet att ta del av ett nyut­vecklat svenskt test för att mäta uppmärksamhet:

MapCog Spectra, presenterat av Siegbert Warkentin och Bengt Persson, båda vid Linnéuniversitetet. Läs mer på nästa sida.

Det sammanfattande intrycket är att dessa möten nu har utvecklats till ett mycket relevant sammanhang för såväl forskare som kliniskt verksamma psykologer där det ges möjlighet att ta del av före läsningar av hög kvalitet inom det stora område som neuropsykologin idag omfattar. Konferensens arrangörsgrupp med ordföranden Mervi Jehkonen i spetsen lyckades med stor framgång lotsa konferensens deltagare igenom tre späckade dagar i ett sensommarvackert Tammerfors.

För ytterligare information: http://esn2015.fi/ Stefan Winblad,

filosofie doktor, legitimerad psykolog, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Gabriela Markovic, Marika Möller, Aniko Bartfai, Christian Oldenburg och Aboozar Eghdam.

The brain in action – lifelong development

Svensk Neuropsykologi 3/20154

MapCog SpectraNytt svenskt uppmärksamhetstest under utprovningFörmågan att reglera uppmärksamhet undersöks ofta vid neuropsykologiska utredningar. Nu har en forskargrupp vid Linnéuniversitetet i Växjö utarbetat ett nytt läsplattebaserat test som avser att mäta avvikelser i förmågan att upprätthålla uppmärksamhet. Resultaten tycks vara lovande.

Datoriserade uppmärksamhetstest baseras idag till stor del på standardiserade reaktionstidsmått, där uteläm­ningar (omissions) och impulsiva svar (commissions) är viktiga komponenter i analysarbetet. Bengt A. Persson är universitetslektor vid Linnéuniversitetet samt leg. psyko log och specialist i klinisk psykologi. Enligt hans mening är uppmärksamhet en alltför komplex funktion för att enbart mätas genom utelämningar och impulsiva svar.

– Vår forskargrupp märkte att mått på reaktionstid eller snabb benämning, rapid naming, inte alltid gav u t slag. Ändå kunde snabba försökspersoner ha ganska långa pauser inom ett försök med snabb benämning. Pauserna uppstod när försökspersonerna ansträngde sig för komma på ett ord. Då var de inte uppmärksamma utåt, utan riktade hela uppmärksamheten inåt. Det blev pauser i den utåtriktade uppmärksamheten, så kallade attentional lapses. Eftersom behovet fanns tog en forskare i vår grupp, professor Siegbert Warkentin, fram det nya testet.

MapCog Spectra (MCS), som det nya läsplattebaserade testet heter, går ut på att försökspersonen under totalt maximalt fem minuters tid får benämna en serie visuella stimuli där färg och form varieras. Programvaran ana­ lyserar sedan betänketiderna som uppkommit under benämningssekvensen och framställer resultatgrafer.

Färska resultatTidigare i höstas presenterade forskargruppen sina resultat vid konferensen för The European Societies of Neuropsychology i finska Tammerfors. En av delstudi­erna fann ingen signifikant korrelation mellan 38 friska äldre kontrollpersoners prestation på MCS och presta­tion på sex deltest ur Cambridge Neuropsychological Test Automated Battery (CANTAB), ett datoriserat testbatteri. Avsaknaden av korrelation tolkar forskargrup­pen som att MCS mäter andra aspekter av uppmärksam­het än sedvanlig reaktionstid.

En annan delstudie lät vuxna patienter genomgå MCS under pågående neuropsykologisk utredning. Patienterna som senare inkluderades i studien blev i utredningsproces­

sen diagnosticerade med ADHD, autism eller båda till ­ stånden. Patientgruppen (N = 24) hade genomgått läkar­ undersökning och medicinerade inte med psykofarmaka. Resultaten jämfördes med en frisk vuxen kontrollgrupps resultat (N = 313). I patientgruppen presterade nästan alla (n = 22) minst två standardavvikelser under de friska kontrollerna. Patienterna hade längre pauser, vilket räknas som klart avvikande. I kontrollgruppen presterade 3 % precis i närheten av instrumentets cutoff­gräns. Se figur 1.

Till följd av resultaten hade MCS i delstudien en sensitivitet på 95,8 % och specificitet på 96,3 % i för­mågan att skilja kontrollgruppen från patientgruppen. Bengt menar att patientgruppen är liten, men att resultaten är väldigt lovande.

MapCog Spectra© in clinical practice with adults.

Persson, BA, Carlsson, R, Mohammed AKH, Terjestam, Y, & Warkentin, S. Department of Psychology, Linnaeus University, SwedenCorresponding author: bengt.a.persson@lnu.se

BackgroundIndividuals with ADHD are characterized by higher response variability than their una�ected peers and this variability is considered to re�ect attention lapses. Here we present data obtained by a new methodological approach showing that other modalities than reaction time can be used to assess moment-to-moment response variability in subjects with attentional disorders.

ObjectiveTo evaluate the clinical utility of assessing moment-to-moment pause time variability during self-paced naming in the clinical assessment of ADHD and/or Autism in adults.

MethodWe have used the newly developed MapCog Spectra© (MCS) as an add on in the clinical assessment of suspected ADHD and/or Autism spectrum disorder (DSM-5).A total of 32 adult patients underwent neuropsychological evaluation for ASD and ADHD, and in the process received one or both diagnoses. �e somatic assessment included screening for thyroid disease, diabetes, and drugs known to a�ect attention. When further controlled, 8 subjects were excluded due to current medication with antidepressants or other psychopharmacological medicines. 24 patients with ASD, ADHD or both, aged 20-61 years (mean 42.4, SD 15.1) were included in this study.

!"#

!"$%

$

"$%

"#

"#%

"&

"&%

"'

"'%

"(

"(%

"%

"%%

")

*+,-./+012

$ #$ &$ '$ ($ %$ )$ 3$ 4$ 5$67+.89+,0:;

&#

!"#$%&'(

)*+

)&,-.

*%"/&%"0- +&-."/"1"/23456'*78

+9&:";":"/23456'*78

<'=> ? => @@A B@A CD*3456'*78

!%&E$&-:2'0;',F&%%,-/'9,$.&'/"G&.'3H&%I8,8

JK(LM 45KN'63MNKN?44KO8

4LKO'634OKL?4NK(8

P5K45 JKJQ L5KM 44KM JK44P3JK4ML?JK44N8

B$GF&%'0;'R0%S'T0..'0;'/&U/'368'F8

(N 45KJ'63M5K(?44KP8

4MK5'634QK4?44KJ8

OMKNL JKJ5 MOK( 44KL JK4NO3JK4LP?JK4458

V,FT&'(K'+&-."/"1"/2 ,-S'.9&:";":"/2 ;0%':0-/%0T. 3-WO(O8',-S'B@?S",#-0.&. 3-WPQ8

B0/&X',8',-S'F8'S&-0/&'/Y&'G&,-'0;'P'G&,.$%&G&-/.Z'=>WT"[&T2Y00S'%,/"0Z'@@AW90."/"1&'9%&S":/"1&'1,T$&Z'B@AW-&#,/"1&'9%&S":/"1&'1,T$&Z'CD*W,%&,'$-S&%'/Y&':$%1&K

!"#$#%&" %&'( )

*&"(! "#$ %&' ($)*+,)"- ).--$#$! /"0*$1 ./2 )*,-31$+ 43,5.1)$36! #,1-/1,$+3! ,7$89-.:$3 ;<0 *"7 ;$$+ .+ 7,)= -$"5$ /.1:$"17'

+,-. -/> ?@A B&2! C@A DE FGA HE! IA H2

-/,01"2' 4JC(6 (.0"- "00$+0,.+ K2! ?,7<"-"00$+0,.+ ED! L<3,0.1: "00$+0,.+ KM! "+3I<70",+$3 "00$+0,.+ KH'

3!45> A+"00$+0,5$ 0. 3$0",-! -.77 ./ 3$0",-!9..1 1$)"-- 4( 7).1$7 MK M& NB&6

6#&7$8'#'> LOPO J.8;,+$3

9:);; <=

9:))9 <=

Q.0$> C"0*.-.#,)"- 9$1/.18"+)$ ).+7,70$+0R,0* "00$+0,.+"- 3,//,)<-0,$7'

GJI 1$7<-07

!"#$#%&" %&'( )*&"(! "#$ %&' ()*#+$! *,- .)*)/0$1 0)#0/20,,+! /0$+-$3$1 4,35! +"25 ,. $*$3#6'

+,-. -/7 8$39"+ :;*2-),* <*1$=! 8:< >&?$32$@-;"+ :;*2-),* <*1$=! ?:< ABC,35)*# D$E,36 <*1$=! CD< FFG(@$$1 <*1$=! (< >F

-/,01"2' 3!1456 H,-"+ "--$*-),* AA! 8)/;"+"--$*-),* FI%! J;1)-)K$ "--$*-),* >A! "*1(;/-")*$1 "--$*-),* F%%

7!847 :3"#E$*-$1 @$3.,3E"*2$! +,// ,.1$-")+/! 1)/-,3-$1 1$+"6$1 @$3.,3E"*2$/!#,,1 3$2"++ LH /2,3$/ GM %N NBO

9#&:$;'#'7 J(P

<=>?? @A

<=B<C @A

Q,-$7 ?"-0,+,#)2"+ @$3.,3E"*2$ 2,*/)/-$*-4)-0 "--$*-),*"+ 1)..)2;+-)$/'

DR( 3$/;+-/

!"#$#%&" %&'( )

*(+&"(! "#$ %%& '())$#$ #*"+,"-$!."**/$+! .(-0$* (1 -2( 30/)+*$4! #*$"-)"35 (1 6-"./4"! 4$7$* 0$)+ " 8(9 1(*.(*$ -0"4 " :$"* "- " -/.$&

,-./ .0; <=> ?@! A=> @B! CD> EFG!HI$$+ JJ

.0-12"3' K'ALM L(-") "--$4-/(4 JJ! </6,")"--$4-/(4 ?B! N,+/-(*: "--$4-/(4 B?! "4+H,6-"/4$+ "--$4-/(4 J@

4!*5; >4"--$4-/7$ -( +$-"/) "4+1*"#.$4-$+! )(66 (1 +$-"/) /4 +$)":$+! 1"/**$3")) K%G OF P%M

6#&7$8'#'; NHQ "4+ NQRQ '(.9/4$+

F&OO@ RS

F&OO@ RS

T(-$; A"-0()(#/3") I$*1(*."43$ 3(46/6-$4-2/-0 "--$4-/(4") +/11/3,)-/$6&

D'H *$6,)-6

Results�e MapCog Spectra© results are shown in Figure 1 and Table 1. Of the 24 patients with ADHD and/or ASD, the MapCog Spectra© distinguished 22 patients (91.7 %) whose performance exceeded 2 SDs from the neurotypi-cal control group. Among the 2 patients (8.3 %) who were not identi�ed with the test, 1 patient scored just on the cut-o� criterion (0.167 Hertz), whereas 1 patient performed below the cut-o� criterion. Of the 313 control subjects, only 10 subjects (3.0 %) performed on or just above the cut-o� criterion. Using solely the frequency of aberrant pause times exceeding 2 SDs of the performance of control subjects, the sensitivity was 95.8 % and speci�city was 96.3 % (Table 1).

We present three clinical cases to illustrate these �ndings on a subject level.

Discussion �e moment-to-moment variability of pause time durations (i.e. attentional lapses)assessed by the MapCog Spec-tra© distinguished subjects with ADHD and/or ASD from neurotypical subjects with a high degree of sensitivity (95.8 %) and speci�city (96.3 %). Performance de�cits were also seen in ASD de�cit but this de�cit was indistin-guishable from the de�cit seen in ADHD. �is is in line with the overlapping attentional di�culties in these dis-orders (about 40-60 % of adults with ASD have comorbid ADHD). However, there is a qualitative di�erence in attention di�culties between these disorders. While ADHD attention de�cit mainly concerns attention span and sustained attention, ASD de�cits concern �nding the correct focus (not in tests!) and shifting attention. CPT:s mea-sure reactive attention, which does not seem to a�ect subjects with ASD without comorbid ADHD.It is our experience that a combination of an ordinary CPT and the MapCog Spectra© can help the clinician to single out which aspects of attention patients su�ers from. �e present results are preliminary and further studies with MapCog Spectra© are needed to con�rm the present �ndings. Such studies are currently on their way.

Conclusion�e MapCog Spectra© provides information on the attention status of a patient and by its ability to di�erentiating adults with ADHD and/or ASD from neurotypical subjects. �e test seems to be especially valuable to detect atten-tion de�cits in persons with autism. �is di�erentiation can be di�cult with reaction time tests, such as Continuous Performance Tests (CTP). In addition to this limitation, an ordinary CPT may be perceived as extremely dull and di�cult to cope with by many patients who are evaluated/assessed. At the same time some of the patients included in the present study reported that it was surprisingly di�cult to maintain their concentration even during the few minutes of administration of the MapCog Spectra©.

Figur 1. Resultat på MapCog Spectra för kontrollgruppen (N = 313; röd färg) och en patientgrupp med ADHD­/autismdiagnos (N = 24; blå färg). Horisontellt visas ålder, vertikalt visas genomsnittlig frekvens i pauslängd. Cutoff­värdet på 0,167 Hertz är markerat med vertikalt streck.

Fortsatt utprovning pågårInstrumentet är fortfarande under utprovning. Dokto­randen Gustaf Waxegård utprovar för närvarande testet på barn och ungdomar. Dessutom utökas patientgrup­pen. Bengt och kollegor vill också jämföra resultat på MCS med resultat på andra datoriserade uppmärksam­hetstest och begåvningstest. Testet har inte utprovats på andra patientgrupper som brukar ha svårt att bibehålla

Siegbert Warkentin

Bengt A Persson

DU HAR VÄL SVARAT?Den 24 augusti fick du ett mail som bad dig delta i en enkät. Enkäten syftar till att sammanställa alla verksamheter i Sverige som bedriver neurologisk rehabilitering. Sammanställningen gagnar både våra pa-tienter, forskningen och oss själva. Visst har väl du som arbetar inom just neurologisk rehabilitering svarat på den? Hittar du inte mailet? Kontakta då Anders Eldh via eldh.anders@gmail.com Tack på förhand!

Svensk Neuropsykologi 3/2015 5

LÄS MER: » MapCog Spectra ©. (2015)

http://www.mapcogscience.com

uppmärksamheten, som hjärnskadepatienter. Bengt håller det för möjligt att även dessa patienter skulle prestera lågt på MCS, på grund av uppmärksamhetsned­sättningen. Han tillägger:

– Något som möjligen förvånar är att testet inte tycks diskriminera mellan ADHD och autism. Ändå finns en kvalitativ skillnad i prestation, där patienter med autism har svårare att hitta det som de borde fokusera på och växla uppmärksamhet, vilket ger uppmärksamhetsluckor. Den uppmärksamhetsaspekten slår ut i MCS, till skillnad från i test av reaktiv uppmärksamhet.

Tänkt som ett komplementEnligt Bengt är planen att MCS ska bli tillgängligt på marknaden så småningom.

– Vi ska inte sitta och trycka på testet. När vi har genomfört tillräckligt många studier som stödjer använd­

barheten kommer vi att arbeta för att testet ska bli kliniskt tillgängligt på något sätt.

Instrumentet är tänkt att användas som komplement till befintliga neuropsykologiska test. Bengt tror inte att risken är stor att testet används ensamt, utan hänvisar till att existerande test inte helt fångar uppmärksamhetsstör­ningar.

– Det finns inget stand alone­test. Däremot finns ett behov av fler test av uppmärksamhetsfunktionen. Det är därför vi utvecklat MCS.

Erik Blennow Nordström

Preventing brain injury in childhood brain tumoursDavid Walker, professor i pediatrisk onkologi vid University of Nottingham, talade om över-gången från fokus på överlevnad till funktionshinder. Förutom att introducera ordet ”scanx-iety” så föreläste han också om vikten av att upptäcka hjärntumörer så snabbt som möjligt för att förhindra kognitiva nedsättningar. Walker betonade nödvändigheten att använda neuro psykologiska mått för att kunna utvärdera effekterna av insatserna, och i den forskning som presenterades utgick han från fem olika kognitiva domäner vid definitionen av ”hjärnskada”.

För närvarande leder Walker två pågående projekt för att förebygga hjärnskador. Det första handlar om att förhindra hydrocefalus, vilket går ut på att förkorta tiden från symtom till diagnos och behandling. För detta leder han en kampanj i Storbritannien under namnet Headsmart – be brain tumour aware.

Det andra handlar om att predicera vilka barn som kommer att drabbas av posterior fossa syndrom (cerebellär mutism) efter operation. Detta projekt går ut på att utifrån sex olika prediktorer konstruera ett scoringsystem för att identifiera högriskpatienter. Arbetet är naturligtvis förenat med en etisk diskus-sion. Ska man operera patienter med alltför hög risk? Ska föräldrarna informeras om barnen får en viss poäng i scoringen? Då en av faktorerna är ålder (över 12,4 år vid första MR) knöt David ihop föreläsningen med att återigen poängtera vikten av snabb diagnos.

Svensk Neuropsykologi 3/20156

REFERAT FRÅN PaeNNO-KONFERENS I NORGE

TRE HÖJDPUNKTER FRÅN Paedriatic Nordic NeuroOncology längs Hurtigruten2015 års PaeNNO-konferens hölls inte på något vanligt hotell, utan längs med norska Hurtigruten. Den 22 september avgick M/S Kong Harald från Tromsø och anlände i Trondheim den 25 september. Däremellan hanns över tjugo föredrag med, men det fanns också pauser i program-met när sevärdheter såsom Trollfjorden och Polcirkeln passerades. Från Sverige deltog 27 läkare, åtta sjuksköterskor och tre neuropsykologer (Ingrid Tonning Olsson och Elin Irestorm från Lund, samt Erika Jensen från Linköping). Här följer en sammanfattning från några av höjdpunkterna:

1

Svensk Neuropsykologi 3/2015 7

Nordiskt protokoll för pediatriska CNS-tumörerIngrid Tonning Olsson försvarar sin avhandling Beyond survival – cognition after pediatric brain tumor i Lund den 10 november. På PaeNNO pratade hon dock om det nordiska protokollet för neuropsykologiska utredningar. Med hjälp av SNPF och finansiering av svenska Barncancerfonden har neuropsykologer i Sverige, Norge, Finland och Danmark inlett ett gemensamt arbete.

Arbetet är uppdelat i två steg. Det första var att enas om ett gemensamt nordiskt protokoll, vilket de gjorde vid ett möte i Oslo i mars i år. Slutresultatet blev ett proto ­ koll med tolv olika neuropsykologiska deltest och 3–4 skattningsformulär. Dessa administreras pre­operativt med uppföljning efter två och fem år. Fördelarna med ett gemensamt protokoll är oerhört stora, inte minst utifrån ett forskningsperspektiv, men arbetet bjöd också på en del utmaningar. En del av dessa är att inte alla batterier är tillgängliga i alla fyra länder och gruppen lyckades t ex inte hitta något långtidsminnestest med godtagbara normer. Protokollet är därför att betrakta som ett minimum, där varje land kan komplettera med ytterligare deltest eller testtillfälle vid behov. I synnerhet stadiebyten i skolan kan bli ett tillfälle där en extra uppföljning kan behövas från vårdens sida.

Det andra steget i arbetet är att starta ett gemensamt register, för att kunna samla data och börja bedriva gemensam forskning. Här är hindret att lagstiftningen för lagring och registrering av patientdata skiljer sig något åt i länderna, och allt är ännu inte löst för att kunna börja en gemensam samling. Norge har kommit längst och börjar från och med årsskiftet med registre­ring av råpoäng (även omvandlat till z­poäng) online, genom deras centrala barncancerregister.

Social behavior, cognition and attainmentin long-term survivors En av de utländska gästföreläsarna var dr Tara Brinkman, neuropsykolog och forskare vid St. Judes Children’s Research Hospital i Memphis. Hennes forskningsområde är inriktat på kognitiva, sociala och beteendemässiga utfall hos vuxna som överlevt pediatrisk cancer. För närvarande har hon finansiering för att undersöka korrelat mellan hjärnavbildning och social kognition hos vuxna som hade medulloblastom som barn. I detta arbete kommer hon också att titta på möjligheterna att använda virtual reality-program för att träna upp den sociala förmågan.

På PaeNNO pratade hon, liksom flera andra, om att vikten av att titta på huruvida seneffekterna av pedia­triska CNS­tumörer ökar i takt med överlevnadsgraden.

St Jude har ett unikt program för att följa sina patienter i vuxenlivet och i forskningen fokuserar man på patienter där det har gått minst tio år sedan de fick diagnos. Resultaten visar att vuxna som överlevt pedia­trisk CNS­tumör är en högriskgrupp avseende social kognition, där man neuropsykologiskt testar förmågorna till affektigenkänning, social perception och prosodi.

Patienterna har delats in i tre grupper utifrån deras sociala funktionsnivå och självständighet, såsom att vara ogift, ha assistent, bo kvar hos sina föräldrar, inte kunna ta körkort eller att vara arbetslös. Resultaten pekar på att mittengruppen – den med lindriga till måttliga svårighe­

ter – är mest mottaglig för interventioner. Ett annat resultat var den stora skillnaden mellan hur patienter skattade sig själva och hur deras anhöriga bedömde dem respektive utfallen av den neuropsykologiska uppfölj­ningen. Även patienter som bedömdes lågfungerande uti­från de två sistnämnda hade självrapporteringar som tydde på att de var nöjda med livet och tyckte att de fungerade bra. Detta ledde in på en intressant diskussion kring orsakerna till diskrepansen, ledd av den norske moderatorn och neuropsykologen Thorild Berntsen, som även satt med i arrangörsgruppen för årets PaeNNO.

PS. Ryktet säger att 2017 års PaeNNO­konferens kom ­ mer att hållas i Reykjavik…

Elin Irestorm

2

3

Svensk Neuropsykologi 3/20158

UTREDNING AV FLERSPRÅKIGA BARN

Eva Tideman:

Tidig utredning befogad vid tecken på svårigheterEtt neuropsykologiskt, processinriktat synsätt är extra angeläget vid psykologutredning av flersprå-kiga barn. Det hävdar Eva Tideman, som är docent, leg. psykolog samt specialist i klinisk psykologi och neuropsykologi.

Eva Tideman är knuten till Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, är medförfattare till boken Att testa barn och ungdomar och har bland annat medverkat i översättningen av WISC­IV och ABAS­II till svenska. Hon problematiserar forskningen som hävdar att flerspråkiga barn har långsammare språkutveckling på alla sina språk. Här finns nog en stor individuell variation, och hjärnan har goda förutsättningar för att vi ska kunna tala flera språk.

I de stora kulturerna i västvärlden är enspråkighet utgångspunkten och det är därför lätt att tro att detta är normen. Dagens barn och ungdom är sannolikt också mer exponerade för fler språk än förut, på grund av ökad globalisering och digitalisering.

– Låt oss, som logopederna, se att möjligheterna till flera språk också kan vara en tillgång, menar Eva.

Språk och begåvning tätt sammanlänkadeSpråkliga färdigheter hänger nära samman med den slags begåvning som premieras i dagens samhälle. Redan i ett tidigt skede ställs krav på god verbal förmåga.

I låg stadiet måste man gå från ”learning to read” till ”reading to learn” för att klara resten av skolämnena framöver. Ur kursplanen för grundskolan kan vi läsa ”Språkets roll i utvecklingen mot mer avancerade tankeprocesser är avgörande. Språket är verktyget för att nå förmågor som att kunna generalisera, abstrahera och reflektera”.

I mellan­ och högstadieåldern utvecklas det abstrakta tänkandet, vilket visar sig i att analysförmåga och kom munikativ förmåga nämns i betygskriterierna i till och med praktiska skolämnen som hemkunskap och slöjd. Om barnet har ett annat modersmål än svenska och lever i en miljö där det varken erövrar sitt första­språk eller andraspråk, blir det svårt att sedan uppnå kraven som ställs i skolan och samhället.

Tänk brettI likhet med Birgitta Norrman är Eva angelägen om en god bakgrundsanamnes vid utredning av flerspråkiga barn:

– Det är viktigt att tänka brett. Vissa barn har kanske inte upplevt några större svårigheter. Andras föräldrar kan ha kommit hit som flyktingar och upplevt stress eller varit deprimerade i flyktingläger under graviditeten eller under barnets första år. Det kan påverka barnets kognition framöver.

Nedsatt kognition eller språksvårigheter?Bland det svåraste man kan ställas inför som psykolog är att utreda flerspråkiga barn med frågeställning intellektuell funktionsnedsättning. Psykologen förväntas ta ställning till om svårigheterna beror på nedsatt kognition eller bristande språkliga färdigheter. Ett neuropsykologiskt synsätt kan med fördel tillämpas vid dessa utredningar, vilket också rekommenderas i DSM­5. Barnets styrkor och svårigheter måste beaktas och de adaptiva färdigheterna är viktiga att få informa­tion om. Psykologutredningen bidrar med en nuläges­beskrivning. Den kan leda till en förståelse hos omgiv­ningen avseende barnets förutsättningar när det gäller undervisning och behov av bemötande. Om fel krav ställs på barnet – om undervisningen ligger på en nivå som barnet inte kan följa – är det givetvis svårt att vara fokuserad och intresserad. Då kan barnet uppfattas ha koncentrationssvårigheter, och ADHD börjar diskute­ras. Men detta är istället sekundära koncentrations­svårigheter som skymmer sikten så att omgivningen inte ser de bakomliggande begåvningsrelaterade svårighe­terna.

Initial undersökning av funktionell kapacitetAllmänintellektuella begåvningstest bör enligt Eva ingå som en del i utredningen av flerspråkiga barn, trots att testen inte är normerade för målgruppen. Flerspråkiga barn måste få göra delar av uppgifterna både på sitt hemspråk och på svenska – alla ingångar till förståelse ska öppnas upp – för en säkrare bedömning. Viktigt när psykologundersökningen sker på hemspråket, är att man använder sig av en psykolog som talar språket, eller anlitar en auktoriserad tolk. I vissa fall kan modersmåls­läraren vara behjälplig.

– Låt oss, som logopederna, se att möjligheterna till flera språk också kan vara en tillgång, menar Eva Tideman.

Svensk Neuropsykologi 3/2015 9

När en relevant frågeställning avseende eventuell utvecklingsavvikelse finns och om barnet har vistats i Sverige en kortare tid som ett­två år, anser Eva att man ändå kan genomföra ett begåvningstest som WISC, vilket det råder det delade meningar om i den svenska psykologkåren. Testet kan i detta skede användas framför allt som ett undersökande instrument som speglar barnets aktuella funktionella kapacitet, jämfört med jämnåriga, och resultatet utgör då inte ett mått på begåvning. Det är klokt att vid en sådan testning inte avbryta de verbala testen vid ordinarie stoppregel, utan att istället fortsätta ytterligare ett tag. Flerspråkiga barn lär sig nämligen ofta andraspråket på ett annorlunda sätt. Barn som börjar skolan beskrivs i genomsnitt ha cirka 7 000 ord (variation 3 000–20 000 ord) och förväntas sedan utvidga ordförrådet med flera tusen ord per år. Genom formella kontakter i skolan tillgodogör de sig andraspråket. Barnen får dock inte nödvändigtvis med sig basalare kunskaper i vardagsspråket, som testas tidigare i ordningsföljd.

Testresultatet i ett sammanhangAlla testresultat måste alltid tolkas mot bakgrund av all annan information vi har om barnet. Inga testresultat är

i sig diagnostiska eller står på egna ben. Vilka möjlighe­ter har funnits till utveckling, hur har stimulansen varit och vilka erfarenheter har barnet med sig? Observera leken och samspelet med jämnåriga; lek eller spela spel med barnet, ta reda på information om barnets tidigare utveckling och aktuella intressen.

Baslinje underlättar senare bedömningEftersom förståelsen kan variera måste psykologen anstränga sig så att barnet förstår instruktionerna. Det är upp till psykologen att göra sitt yttersta så att barnet förstår vad som förväntas och ska göras. Där lämnar testen en stor rörelsefrihet. Redan vid första utrednings­tillfället behövs också en pedagogisk bedömning. Denna typ av psykologiska och pedagogiska utredningar kan sedan användas som baslinje. De kan alltså tjäna som jämförelse vid eventuella kvarstående tecken på avvi­kelse, och därmed nytt behov av utredningar, längre fram.

– Följaktligen blir nästkommande psykologutredning säkrare, och underlättar ställningstagande vid den ofta komplicerade bedömningen av barn med annat moders­mål, avslutar Eva Tideman.

Erik Blennow Nordström

FOT

O: JO

HN

AIR

AK

SINE

N. M

ED

TIL

LST

ÅN

D A

V P

EA

RSO

N A

SSESSM

EN

T

Vad ska man egentligen tänka på vid psykologutredning av flerspråkiga barn? Med fokus på frågeställ-ningen intellektuell funktionsnedsättning ur ett elevhälsoperspektiv samtalade Svensk neuropsykologi om detta med Birgitta Norrman, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.

Birgitta Norrman är numera pensionär med lång erfarenhet efter att ha arbetat i mottagan­deteamet inför eventuell övergång till särskola i Stock­holms stad. Hon började arbeta i Stockholms stad runt 1994, och beskriver att det vid denna tid växte fram ett behov av

riktlinjer kring psykologutredning av barn inför eventu­ellt mottagande i särskola. Birgitta författade ett PM angående detta. Då hennes dotter senare läste på lärarhögskolan, intresserade sig Birgitta för forskning om andraspråksinlärning. Det resulterade i ytterligare ett PM och senare bokkapitel (Norrman & Hendar, 2014) som skrevs bland annat för att försöka tydliggöra diagnostiska svårigheter vad gäller flerspråkiga barn inför särskolemottagande. Grundsärskolan och gymnasiesär­skolan är skolformer som är anpassade för elever som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapsmål, och beroende på klassificeringssystem har diagnosticerats med intellektuell funktionsnedsättning (DSM­5) respektive psykisk utvecklingsstörning (ICD­10­SE).

Olika bakgrund, olika förutsättningarDet finns mycket kunskap kring tvåspråkighetsinlärning som vi psykologer behöver uppdatera oss kring, anser Birgitta. – Förutsättningarna för tvåspråkiga barn födda i Sverige jämfört med barn som kommer hit som åttaåringar skiljer sig väsentligt. Barn som kommer hit som åttaår­ingar behöver extra stöd och tid i skolan. De kanske inte har hunnit fram till läsinlärning i skolan i hemlandet på sitt modersmål. Då blir läsinlärningen på svenska extra komplicerad.

Enligt en preliminär analys av Skolinspektionen (2011) tycks det finnas en överrepresentation av elever i grundsärskolan med utländsk bakgrund. Rapporten konstaterar också att de psykologiska testerna inte är standardiserade för barn med utländsk bakgrund varför resultaten måste tolkas med försiktighet, och barnens kognitiva utveckling regelbundet bör följas upp. Utöver

de generella kraven på en psykologutredning inför prövning om mottagande i särskola (se exempelvis SKOLFS 2013:20) tycker Birgitta att man vid utredning av tvåspråkiga barn bör utforska flera specifika frågor: Vilket eller vilka språk talas hemma och i andra sam­manhang? Hur har modersmålsstöd respektive svenska som andraspråk­stöd givits i förskolan och under skolgång? Har man från skolan samarbetat med familjen beträffande barnets tvåspråkighetsinlärning? Vilket stöd har barnet fått beträffande modersmål när utvecklingen har hakat upp sig?

Modersmålsstödets betydelseVikten av att skolan sätter in modersmålsstöd tidigt betonas av Birgitta. Hon argumenterar för att psykolo­gen bör försöka avvakta utredning med frågeställningen intellektuell funktionsnedsättning om barnet relativt nyligen kommit till Sverige.

– Tänk långsiktigt, det tar tid att lära sig ett nytt språk och man kan inte självklart tolka vissa förseningar och avvikelser som brister hos barnet, utan det kan vara steg i en pågående inlärningsprocess. I mitt arbete fick jag kännedom om barn som trasslat sig genom flykting­lägren i Europa. Barnen kan ha snappat upp något italienskt ord här, något tyskt ord där. I Sverige är svenska kanske deras sjunde språk. Utan förståelse för dessa barns situation kan de uppmärksamhetsstörningar och stökighet missuppfattas. Kontinuerligt modersmåls­stöd eller studiehandledning på modersmålet gör att barnen kan komma igång med inlärningen. Har man fått stöd i att utveckla ett gott språk är det mycket betydelsefullt att man ska må bra. Det gäller alla barn. Hur mycket modersmålsstöd barnet fått borde vara den första frågan inför eventuell utredning, säger Birgitta.

Ibland kan psykologutredning avseende relativt nyanlända tvåspråkiga barn med frågeställning intellek­tuell funktionsnedsättning ändå vara befogat, enligt Birgitta. Det kan exempelvis vara fallet om barn kommer till Sverige med funktionsnedsättningar orsakade av organiska skador som till exempel efter svår hjärnhinneinflammation eller med svåra CP­skador.

Svåra överväganden vid psykolog utredning av flerspråkiga barn inför särskola

Svensk Neuropsykologi 3/201510

LÄS MER: » Norrman, B. & Hendar, O. (2014). Utredning av utvecklingsstörning inför eventuellt mottagande i särskola. I E.

Schad (Red.), Psykolog i skolan (2. rev. uppl.; ss. 311­350). Lund: Studentlitteratur. » SKOLFS 2013:20. Skolverkets allmänna råd: Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm:

Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3030 » Skolinspektionen (2011). Särskolan: Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande. Hämtad

från http://www.skolinspektionen.se/documents/riktad­tillsyn/sarskola/sarskola­regeringsrapport.pdf » Smedler, A. ­C. & Tideman, E. (2009). Att testa barn och ungdomar: Om testmetoder i psykologiska utredningar.

Stockholm: Natur och kultur. » Stockholms stad (2015). Stödmaterial – för utredning inför beslut av mottagande i grundsärskola i Stockholm stad.

Hämtad 13 september 2015 från http://www.pedagogstockholm.se/elever­i­behov­av­sarskilt­stod/blanketter­for­grundsarskolan/

» Thomas, W. P. & Collier, V. P. (1997). School effectiveness for language minority students (National clearinghouse for bilingual education, 1997:9). Hämtad 13 september 2015 från http://www.ncela.us/files/rcd/BE020890/School_ef­fectiveness_for_langu.pdf

Noggrann anamnesupptagningMed bland annat Birgittas båda PM som underlag har Stockhoms stad tagit fram stödmaterial (2015) för utredning inför eventuellt mottagande i grundsärskola. Här redogörs för flera saker att beakta, i syfte att utöka validiteten och reliabiliteten i diagnostiska ställningsta­gandet. Utredningen bör genomföras av en psykolog som talar barnets modersmål. Om detta inte är möjligt, ska tolk användas (Smedler & Tideman, 2009). Stor tyngd ska läggas vid anamnestiska uppgifter; för dessa barn är deras föräldrar ofta den viktigaste källan till information om tidig utveckling och om det skett påtagliga utvecklingsavvikelser. Här är det viktigt att som psykolog fundera över vad som är kulturella skillnader, till exempel talspråklig kontra skriftspråklig kultur, och vad som kan anses vara avvikelser från normalitet. Vidare bör icke­verbala test användas som komplement till exempelvis WISC för att bedöma allmänintellektuell förmåga, samtidigt som man måste komma ihåg att det inte finns några kulturneutrala test

och resonera kring det. Information om ritande, ritutveckling och lekbeteende bör samlas in. Språkut­vecklingsanalys/performansanalys bör genomföras, lämpligen som en del i pedagogernas utredning. Denna kvalitativa analys är tänkt att ge en bild av hur långt barnet ifråga har kommit i sin andraspråksutveckling i förhållande till andra andraspråksinlärare med ungefär samma förutsättningar.

Tidiga insatserUtöver barnets ålder vid ankomst till det nya landet spelar alltså ett starkt stöd i modersmålet roll för den kognitiva utvecklingen (Thomas & Collier, 1997).

– Tidiga insatser som utvärderas i långsiktiga perspek­tiv behövs, särskilt för flerspråkiga barn med svag teoretisk begåvning. Utan rätt förutsättningar riskerar de att felaktigt diagnosticeras med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, summerar Birgitta.

Erik Blennow Nordström

Svensk Neuropsykologi 3/2015 11

Svensk Neuropsykologi 3/201512

Kan Arbetsförmedlingens kognitiva testning användas för invandrare?

På Arbetsförmedlingen använder sig psykologer bland annat av kognitiva test för att kunna ge råd om lämpligt arbets- eller utbildningsområde för de arbetssökande. En viktig fråga är då om de kognitiva testen som är utformade för, och normerade på, en svenskspråkig population kan använ-das för invandrare? Den frågan, bland annat, försöker Ann Valentin Kvist besvara i sin avhandling ”Immigrant Groups and Cognitive Tests: Validity Issues in Relation to Vocational Training” som lades fram 2013 vid Göte borgs universitet.

I sitt analysarbete använde Ann sig av data från 3 569 arbetspsykologiska undersökningar från åren 1993–2004. Av dessa 3 569 personer var 2 358 personer svenskar, 620 europeiska (inkl USA, Australien och Nya Zeeland) invandrare och 591 icke europeiska invandrare (huvud­sakligen från mellanöstern och norra Afrika). 86,1 % var män och 13,9 % var kvinnor. I alla tre grupperna var det vanligast med 12 års skolgång, men invandrargrupperna hade större andelar med mycket lågutbildade och mycket högutbildade individer. 17 olika test (se figur 1) som anses mäta de latenta kognitiva faktorerna Fluid Intelligence (Gf), Crystallized Intelligence (Gc), Broad Visual Perception (Gv) eller Broad Cognitive Speediness (Gs) valdes ut för analys.

Avsevärda skillnaderResultaten visade att gruppen med svenskar presterade högst resultat på de latenta variablerna och att gruppen med icke europeiska invandrare presterade lägst. Skillna­derna var som förväntat avsevärda för de test som anses mäta Chrystallized Intelligence (Gc) och betydligt lägre för de test som anses mäta Fluid Intelligence (Gf) och Broad Visual Perception (Gv). Minst skillnad mellan grupperna syntes på den latenta variabeln Gs som mäter perceptiv snabbhet (se tabell 1).

Kulturella inflytandet stortNär man analyserade de latenta faktorernas (Gf, Gc, Gv, och Gs) inflytande på konkreta testresultat såg man

likartade mönster för alla tre grupperna, vilket tolkas som att testen ställer krav på samma latenta kognitiva förmågor oberoende av den testades kulturella bakgrund (se tabell 2). Detta styrker att testen är valida instrument för alla grupperna. Undantagen gäller test av förmågor inom Gf och Gv som har skriftliga instruktioner eller skriftligt innehåll, vilket ställer krav på Gc för grupperna med icke svensk bakgrund. Samtidigt visar de avsevärda skillnaderna i gruppernas genomsnittliga prestation inom de olika kognitiva områdena att det kulturella inflytandet är stort, framför allt på faktorn Gc, vilket kan förväntas, men även på faktorn Gv (påtagliga skillnader syntes på test som mäter två­ och tredimensionell rumsuppfatt­ning). Det vore intressant om man hade kunnat jämföra grupperna på tester av andra kognitiva funktioner, som t.ex. minnes­ och exekutiva funktioner. Förhoppningsvis kommer framtida forskning att kunna belysa detta.

Annorlunda tolkning?I en annan av avhandlingens delstudier frågade man sig om psykologerna tolkade testresultaten annorlunda beroende på den testades kulturella bakgrund? Här uppenbarade sig en viss tendens till att vara lite för välvillig vid bedömning av språklig förmåga för individer med invandrarbakgrund, medan bedömning av form­uppfattningsförmåga var likartad för alla grupper. När det gällde bedömning av problemlösningsförmåga syntes dock mer restriktiva bedömningar avseende invandrar­grupperna (baserat på hur många som ansågs vara

Svensk Neuropsykologi 3/2015 13

Tabell 1. Standardiserade gruppskillnader för de latenta faktorerna.

Gf Gc Gv Gs

Swedish non-immigrant 0.00 0.00 0.00 0.00

European immigrants –0.14 –1.84 –0.63 –0.31

Non-European immigrants –0.40 –3.38 –1.28 –0.72

Z-skalan, med medelvärde 0 och standardavvikelse 1, är standardiserad utifrån gruppen Swedish non-immigrants. Siffervärdena anger alltså mått i standardavvikelseenheter.

Figur 1. Förteckning och beskrivning av de test som ingick i analysen:

Test Beskrivning Anses mäta

(Cattell-Horn-Carroll stratum II faktorer)

Ravens Standard Progressiva Matriser

Icke verbalt test där man ska bedöma fortsättningen i serier av mönster Flytande intelligens (Gf)

Aros talserier Test av matematisk-induktiv förmåga där man ska identifiera den matema-tiska regeln i en serie och svara med de kommande två numren i serien

Flytande intelligens (Gf)

USTM talserier Samma som Aros nummerserier men enklare och man ska bara svara med ett kommande nummer

Flytande intelligens (Gf)

WIT Siffer Med ett antal givna siffror ska man producera en matematiskt (aritmetik) korrekt sekvens. Om man t.ex. har siffrorna ”2,2,4” så är ett korrekt svar ”2+4=4”

Flytande intelligens (Gf)

R16A Matematiska ordproblem i samma stil som WAIS-IV Aritmetik Flytande intelligens (Gf), men även Kristalliserad intelligens (Gc)

Instruktionsprov II Arbetsminnestest där instruktioner med verbalt, numeriskt och spatialt innehåll ska utföras. Exempel ”Om det är mer än 50 cm på en meter stryk under ”Nej”. Om detta inte är fallet rita en cirkel runt ”100”.”

Flytande intelligens (Gf), men även Kristalliserad intelligens (Gc)

SP2A Svara på frågor om enkla teckningar föreställande tekniska situationer/föremål. Exempel: ”Vilken av dessa saxar skulle du välja för att klippa av en kabel”

Kristalliserad intelligens (Gc) och Visuella processer (Gv)

DLS Läsning Test av läshastighet och läsförståelse Kristalliserad intelligens (Gc)

WIT Motsatser Test av en persons vokabulär där man ska välja ut de två ord av fem som är varandras antonymer (motsatser)

Kristalliserad intelligens (Gc)

WIT Pussel Test av tvådimensionell spatial förmåga Visuella processer (Gv)

Aros plåtvikning Test av förmåga att mentalt transformera tvådimensionella ritningar till tredimensionella figurer

Visuella processer (Gv)

Ståltråd Manuellt test av spatial förmåga där man ska kopiera en tvådimensionell modell med en 75 cm lång ståltråd

Visuella processer (Gv)

Stockholmslådan Manuellt test av spatial förmåga där man med hjälp av smådelar ska kopiera en mekanisk modell

Visuella processer (Gv)

Crawford stift Sätta i tunna metallstift i hål i en platta med hjälp av en pincett Visuella processer (Gv)

P-Siffror Test av perceptuell snabbhet där man ska kryssa över samma siffror i höger kolumn som redan är överkryssade i vänster kolumn

Bearbetnings-hastighet (Gs)

P-Bokstäver Samma som P-Siffror men med bokstäver Bearbetnings-hastighet (Gs)

P-Figurer Samma som P-Siffror men med figurer Bearbetnings-hastighet (Gs)

Z-skalan, med medelvärde 0 och standardavvikelse 1, är standardiserad utifrån gruppen Swedish non-immigrants. Siffervärdena anger alltså mått i standardavvikelseenheter.

lämpliga för arbetsmarknadsutbildning). En möjlig orsak till detta kan ha varit att det är svårare att bedöma problemlösningsförmågan för invandrare givet de språkliga, och ibland även formuppfattningsmässiga, begränsningarna. Även om det fanns skillnader i hur psykologerna bedömde de olika gruppernas resultat beroende på begåvningsfaktor, så föll det sig ändå så att

dessa skillnader på det stora hela jämnade ut varandra och inga (signifikanta) skillnader kunde ses vad gällde beviljade arbetsmarknadsinsatser. ”Sammantaget pekade studierna på att testresultat kan användas även för grupper med invandrarbakgrund, givet att resultaten tolkas utifrån latenta variabler”.

Anders Eldh och Ann Valentin Kvist

Svensk Neuropsykologi 3/201514

Tabell 2. Standardiserade faktorladdningar för testen per grupp. SNI = Swedish non-immigrants; EI = European immigrants; NEI = Non-European immigrants.

Test Gf Gc Gv Gs

SNI EI NEI SNI EI NEI SNI EI NEI SNI EI NEI

Raven SPM 0.54 0.70 0.66 0.25 0.23 0.21

Aros Talserier 0.81 0.79 0.80

USTM Talserier 0.84 0.90 0.82

WIT Siffer 0.73 0.62 0.68

R16A 0.61 0.58 0.45 0.22 0.34 0.48

Instruktionsprov 0.22 0.28 0.19 0.71 0.72 0.70

DLS Läs 0.67 0.74 0.68

WIT motsatser 0.79 0.76 0.73

SP2A 0.34 0.58 0.49 0.53 0.36 0.40

WIT Pussel 0.36 0.45 0.34 0.58 0.48 0.58

Aros Plåtvikning 0.28 0.34 0.13 0.68 0.63 0.70

Ståltråd 0.48 0.47 0.45

Stockholmslådan 0.75 0.65 0.68

Crawford stift 0.33 0.21 0.56

P-Siffror 0.80 0.77 0.76

P-Bokstäver 0.90 0.92 0.92

P-Figurer 0.30 0.25 0.28 0.72 0.71 0.66

REFERENSER

» Valentin Kvist, A. Interpretation of Cognitive Test Scores in Relation to Swedish and Immigrant Groups. Nordic Psychology. 2011, 63(1), 51­71.

» Valentin Kvist, A., & Gustafsson, J.­E. The relation between fluid intelligence and the general factor as a function of cultural background: A test of Cattell’s Investment theory. Intelligence. 2008, 36, 422­ 436.

» Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/32549

Svensk Neuropsykologi 3/2015 15

s n p f : s s t i p e n d i e f o n d

Nya stipendiater utseddaFondstyrelsen har beslutat tilldela 2015 års stipendiertill Pia Tallberg (15 000 kr) och Malin Pauli (15 000 kr).

Projekt: Barn med ADHD: Identifikation av relevanta subgrupper av ADHD genom klinisk undersökning och uppföljning 3 år senare.

Pia Tallbergs forskningsprojekt utgör en del av verksamheten inom forskargruppen Utvecklingsrelate­rade störningar vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Syftet med studien är att verifiera effektiva utredningsmetoder som identifierar sammantagen ADHD­problematik och riskfaktorer för utvecklande av samsjuklighet. Studien är prospektiv och utgår från psykologutredningen som, tillsammans med tvärfack­liga bedömningar, ligger till grund för fastställande av diagnos ADHD i det Neuropsykiatriska teamet på

Barn­ och ungdomspsykiatriska kliniken i Lund. Psykologutredningarna följs sedan upp tre år senare och den kliniska gruppen jämförs med en kontrollgrupp med skolbarn som inte har ADHD.

Projekt: Cognition and Personality, ett delprojekt inom forskningsprojektet: GeBra, From genes to brain – different aspects of psychopathy.

Malin Paulis doktorandprojekt syftar till att undersöka sambanden mellan psykopatiska drag, gener och hjärnkorrelat hos lagöverträdare med olika grad av psykopatiska drag. Studierna kommer främst att fokusera på neuropsykologiska aspekter av psykopati, men också på hur kognitiva funktioner samvarierar med olika psykopatiska personlighetsdrag. Huvudde­len av projektet utgörs av en tvärsnittsstudie i två grupper av lagöverträdare med fokus på neurokogni­tiva och personlighetsmässiga aspekter av psykopati.

Såväl neuropsykologisk testning som funktionell hjärnavbildning kommer att användas. I projektet ingår även en studie med kriminalvårdspersonal, där deras uppfattningar om psykopatibegreppet kommer att undersökas.

SNPF gratulerar stipendiaterna och ser medspänning fram emot resultaten av projekten.

Jarl Risberg

Svensk Neuropsykologi 3/201516 Svensk Neuropsykologi 3/201516

Välkommen till Riksstämman 2015 i Malmö!Om lite mer än en månad slås portarna upp för årets Riksstämma i Malmö 12–13 november. Årets tema är ”Språket – Utveckling, förlust och återhämtning”.Välkommen att ta del av 13 internationella föreläsares kunskap, och välkommen att mingla med kolleger från hela Sverige! Du kan också välja att stanna kvar på lördagen och varamed på två intressanta utbildningsseminarier.

Anmäl dig via http://www.malmokongressbyra.se/ riksstamman2015/anmalanLäs mer på www.riksstämman2015.se

TORSDAG 12 NOVEMBER

08.00–09.30 Registrering

09.30–09.45 Välkomstanförande

09.45–10.30 Språkets evolution

Jarl Risberg, Professor emeritus i neuropsykologi vid

Lunds universitet

10.30–11.00 Kaffe (posters)

11.00–11.45 Acquired language disorders in childhood

Nicola Pitchford, Associate Professor in the School of

Psychology at The University of Nottingham, England

11.45–12.30 Challenges and solutions in cross-cultural

neuropsychological assessment

Rune Nielsen, Ph.D., neuropsychologist at Memory Clinic

and Danish Dementia Research Centre, Department of

Neurology, Neuroscience Centre, Copenhagen University

Hospital, Denmark

12.30–13.30 Lunch

13.30–14.15 Dyslexi: I ljuset av dagens teknik

Idor Svensson, Docent, leg. psykolog, specialist i klinisk

och pedagogisk psykologi vid Linnéuniversitet, Växjö

14.15–15.00 Språkstörning och autism – autism och

språkstörning

Carmela Miniscalco, Docent, leg. logoped & klinisk

lektor vid Enheten för Logopedi &

Gillbergcentrum, Institutionen för neurovetenskap

& fysiologi, Göteborgs universitet

15.00–15.30 Kaffe

15.30–16.15 Funktionell MR och språk

Maria Strandberg, Ph.D., leg. läkare, specialist i neurologi

vid Neurologiska kliniken, Lunds universitet

16.15–17.00 Språkets betydelse för den psykiska hälsan

Eva Tideman, Docent, leg. psykolog, specialist i klinisk

psykologi och neuropsykologi, ETP vid Lunds universitet

17.15–18.15 Årsmöte SNPF

19.00–23.00 Middag

FREDAG 13 NOVEMBER08.45–09.00 Registrering09.00–09.45 Behandling av nedsatt kommunikationsförmåga

Charlotta Saldert, Docent, leg. logoped vid Göteborgs universitet09.45–10.30 Den plastiska hjärnan: exemplet teckenspråk

Jerker Rönnberg, Professor i psykologi med inriktning på handikappvetenskap vid Linköpings universitet

10.30–11.00 Kaffe (posters)11.00–12.00 Språket och cerebral asymmetri

Kenneth Hugdahl, Professor i biologisk psykologi vid Universitetet i Bergen, Norge

12.00–13.00 Lunch 13.00–14.00 Neurocognitive aspects of bilingualism

Minna Lehtonen, Universitetsforskare i psykologi vid Åbo Akademi, Finland14.00–15.00 Developmental language disturbances

Courtenay Norbury, Professor, RCUK Research Fellow in Cognitive Science in the Department of Psychology at Royal Holloway, University of London, England

15.00–15.30 Kaffe15.30–16.30 Language disturbances in dementia

Julie Snowden, Professor, consultant neuropsychologist and honorary professor of neuropsychology at the Cerebral Function Unit, Greater Manchester Neuro science Centre at Salford Royal NHS Foundation Trust, England16.30–17.00 Avslutning

UtbildningsseminarierLÖRDAG 14 NOVEMBER09.00–12.30 Cognitive, emotional and behavioural components of developmental disorders

Courtenay Norbury13.30–17.00 Cognition, behaviour and affect in dementia

Julie Snowden