Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science ...du.diva- 565143/ – Journal of Humanities and Social Science Education ... JOURNAL OF HUMANITIES AND SOCIAL SCIENCE EDUCATION ... att peka p vad som

  • Published on
    26-Mar-2018

  • View
    216

  • Download
    3

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p> Nordidactica Journal of Humanities and Social Science Education </p><p>Essentialism i religionsundervisningen, </p><p>ett religionsdidaktiskt problem </p><p>Torsten Hyln </p><p>Nordidactica 2012:2 </p><p>ISSN 2000-9879 </p><p>The online version of this paper can be found at: www.kau.se/nordidactica </p><p>Nordidactica </p><p>- Journal of Humanities and Social </p><p>Science Education </p><p>2012:2 </p><p>http://www.kau.se/nordidactica</p></li><li><p>NORDIDACTICA JOURNAL OF HUMANITIES AND SOCIAL SCIENCE EDUCATION </p><p>ISSN 2000-9879 </p><p>2012:2 106-137 </p><p>106 </p><p>Essentialism i religionsundervisningen, ett religionsdidaktiskt problem. </p><p>Torsten Hyln </p><p>Akademin Utbildning och humaniora, Hgskolan Dalarna </p><p>Abstract: Essentialist concepts of religion are common in the teaching of </p><p>religion in schools and to a certain extent also in the academic discipline of </p><p>religious studies. In this article, a number of problems with essentialist </p><p>perceptions of religion are discussed. In the first part of the article a thesis is </p><p>maintained, according to which essentialist conceptions of religion or specific </p><p>religions are too limited to be of value in the teaching of religion. This is done </p><p>through examples of essentialist expressions on religion. The examples are </p><p>grouped according to a typology of different kinds of essentialism. Two main </p><p>categories, each with two sub-categories are identified. Thus, the category of </p><p>essentialism regarding the substance of religion is divided into transcendental </p><p>or theological essentialism (which presupposes the existence of a sacred power </p><p>of some kind, the experience of which is the basis for religion), and core </p><p>essentialism (where it is presupposed that certain ideas or concepts constitute </p><p>religion as a general category or specific religions). Likewise, the category of </p><p>essentialism regarding the function of religion has two sub-categories: positive </p><p>and negative essentialism. These kinds of essentialism presuppose that religion </p><p>or specific religions are inherently good or harmful respectively to human be-</p><p>ings. Examples from each of these categories are given and discussed. In the </p><p>second part of the article, Benson Salers open concept of religion is presented </p><p>as an alternative to essentialist or bounded perceptions. It is based on Ludwig </p><p>Wittgensteins idea of family resemblances and on prototype theory. In </p><p>connection with this, it is argued that a certain kind of conscious ethnocentrism </p><p>is needed as a point of departure in the study and teaching of religion. The </p><p>metaphor of education as a journey from the familiar out into the unfamiliar </p><p>and back again is suggested as a possible pattern for such teaching. Finally, </p><p>some examples of non-essentialist ways to introduce religions are offered. </p><p>. </p><p>KEYWORDS: ESSENTIALISM, RELIGIOUS EDUCATION, RELIGIOUS STUDIES, FAMILY </p><p>RESEMBLANCES, PROTOTYPE THEORY, BENSON SALER, RELIGIONSDIDAKTIK </p></li><li><p>ESSENTIALISM I RELIGIONSUNDERVISNINGEN, ETT RELIGIONSDIDAKTISKT PROBLEM. </p><p>Torsten Hyln </p><p> 107 </p><p>Inledning </p><p>Som lrare i religionsvetenskap p universitetsniv fr jag ofta hra kommentarer </p><p>som Vad svrt det r att se hur mnniskor krigar i religionens namn, nr det </p><p>grundlggande budskapet i alla religioner egentligen r krlek och fred, r det inte </p><p>frskrckligt att mnniskor utnyttjar religionen fr politiska syften! eller Kvinnlig </p><p>knsstympning har vl egentligen inget med islam att gra. Det r en kulturell </p><p>freteelse. </p><p>Det som frenar pstendena ovan r att, vare sig det gller religion som </p><p>allmnbegrepp eller en enskild religion, som islam i exemplet ovan, har den som yttrar </p><p>sig om dem en uppfattning om vad de r och vad som inte hr dit. Till religion hr </p><p>krlek och fred, men inte vld och krig. Religion r ngot annat n politik och kultur </p><p>och avskilt frn dem. Med andra ord, det man vill sga r att religion r ngot gott. r </p><p>det ont kan det inte vara religion. D mste det handla om ngot annat, till exempel </p><p>kultur eller politik. </p><p>Motsatta uppfattningar r ocks ganska vanliga, t.ex. Religion r motstndare till </p><p>frnuft och vetenskap, Alla religioner r i grunden kvinnofrtryckande och Islam </p><p>r en vldsbejakande religion. Hr lyfts istllet de negativa sidorna av religion eller </p><p>enskilda religioner fram, och framhlls som viktiga konstituerande element. </p><p>Det r ocks vanligt med mer neutrala uttalanden, som: Grunden i alla religioner </p><p>mste vl nd vara tron p en hgre makt. </p><p>En gemensam nmnare fr de uppfattningar om religion eller enskilda religioner </p><p>som har exemplifierats ovan r att de knnetecknas av en eller ngra specifika </p><p>karaktrsegenskaper, t.ex. att religionen r god eller ond eller r en tro p hgre </p><p>makter. Enligt detta synstt har religionen en essens, en krna av egenskaper som gr </p><p>den till just vad den r. En sdan uppfattning brukar kallas essentialism och r vanlig </p><p>just nr man talar om religion. Det frmsta problemet med essentialistiska </p><p>religionsuppfattningar r att de r alltfr begrnsade. Begreppet religion, eller </p><p>benmningarna p enskilda religioner som hinduism, judendom eller taoism, anvnds </p><p>fr att definiera freteelser som egentligen inte lter sig avgrnsas, och det skapar </p><p>problem nr till exempel religionens roll fr individen och i samhllet diskuteras i </p><p>olika sammanhang. </p><p>Trots att begreppen religion och religioner har diskuterats i rtionden i andra </p><p>lnder, kanske frmst i USA och Storbritannien, har en sdan debatt varit nstan </p><p>obefintlig i Sverige. Mycket f bcker och artiklar har publicerats p svenska dr </p><p>religionsbegreppet har tagits upp p allvar. Till ganska nyligen har en fenomenologisk </p><p>uppfattning av religion varit rdande (se nedan), och den har sllan ifrgasatts. Under </p><p>det senaste rtiondet har den i mnga fall ersatts av mer konstruktivistiska stt att se p </p><p>religion, men denna frndring har inte skett verallt i den hgre utbildningen i </p><p>religionsvetenskap, och framfr allt har den begrnsade diskussion om </p><p>religionsbegreppet som har frekommit inte ntt utanfr akademiska sammanhang.i </p><p>Den hr artikeln riktar sig drfr frmst till studenter som ska bli lrare i religionskun-</p></li><li><p>ESSENTIALISM I RELIGIONSUNDERVISNINGEN, ETT RELIGIONSDIDAKTISKT PROBLEM. </p><p>Torsten Hyln </p><p> 108 </p><p>skap i den svenska skolan, men ocks till aktiva religionslrare. Naturligtvis hoppas </p><p>jag att ven andra intresserade ska finna den lsvrd. </p><p>Syftet med artikeln r att ur ett mnesdidaktiskt perspektiv diskutera ngra problem </p><p>med essentialistiska religionsuppfattningar och att presentera ett alternativ till sdana. </p><p>Den tes jag driver i artikelns frsta del r just den jag presenterade ovan: </p><p>essentialistiska uppfattningar om religion r alltfr begrnsade fr att vara verkligt </p><p>anvndbara i undervisning och diskussioner om religionens roll fr individer och i </p><p>samhllet i stort. Jag argumenterar fr tesen genom att ge ett antal exempel vilkas </p><p>syfte r att belysa detta problem och kommentera dessa. I artikelns avslutning kommer </p><p>ett alternativ till essentialism i religionsundervisningen att presenteras, och dr ges </p><p>ocks ngra exempel p hur religioner kan presenteras p icke-essentialistiska stt. </p><p>Studien r teoretisk i den meningen att den utgr frn etablerade begrepp och </p><p>teorier och diskuterar dessa med hjlp av exempel. I den frsta delen ges exempel p </p><p>hur forskare som utifrn olika perspektiv sysslar med religion har gett uttryck fr </p><p>essentialistiska uppfattningar om sitt mne. I vissa fall talar de om religion utan att </p><p>noggrant definiera vad de menar. D har jag frskt att frst hur de anvnder </p><p>begreppet genom att lsa deras texter. I andra fall har de skapat mer formella </p><p>definitioner. Exemplen har valts med hjlp av tv kriterier: Det viktigaste har varit att </p><p>de ska illustrera tesen. Det andra kriteriet har varit att exemplen ska vara skrivna av </p><p>frfattare som r relativt knda av studenter och andra som studerar och undervisar om </p><p>religion, och helst ska ha publicerats p svenska. Ett av exemplen, texten frn Martha </p><p>Nussbaum, avviker frn detta kriterium, men det har nd tagits med eftersom det r </p><p>s illustrativt. Exemplen har grupperats enligt en typologi, dr de olika kategorierna </p><p>visar p srdrag i de olika formerna av essentialism. Min frhoppning r att exemplen </p><p>med sina kommentarer, frutom att styrka och illustrera tesen, ocks ska kunna </p><p>fungera som verktyg som underlttar identifieringen av essentialistiska </p><p>religionsbegrepp som lsaren kan stta p i andra sammanhang. </p><p>En teoretiker som ligger till grund fr mnga av de ider som frs fram i artikeln r </p><p>den amerikanske antropologen Benson Saler och hans bok Conceptualizing Religion </p><p>(2000). Det r ocks hans alternativ till en icke-essentialistisk uppfattning om religion </p><p>som refereras i artikelns andra del. Naturligtvis kunde andra icke-essentialistiska </p><p>teoribildningar ha valts. S bygger till exempel religionshistorikerna Jonas Otterbecks </p><p>(2000) och Eva Hellmans (2011) alternativ p mer konstruktivistiska uppfattningar om </p><p>religion. Sklet till att jag har valt Saler r att hans frslag utgr frn den kognitiva </p><p>forskningstradition som hller p att vxa fram inom religionsvetenskap och antropo-</p><p>logi. </p><p>Fr att varje gng slippa precisera vilka religionsforskare jag menar </p><p>religionshistoriker eller antropologer som arbetar i ett akademiskt sammanhang, eller </p><p>allmnt intresserade har jag valt att i allmnhet tala om religionsforskare eller </p><p>enbart forskare. Med det avses allts inte enbart etablerade forskare i religion eller </p><p>ngot annat mne i akademiska sammanhang, utan alla som studerar religion och dess </p><p>roll i samhllet inom olika discipliner och p olika niver. Vidare kommer jag att be-</p><p>handla essentialistiska uppfattningar bde om religion som vergripande begrepp eller </p><p>kategori, och om enskilda religioner. </p></li><li><p>ESSENTIALISM I RELIGIONSUNDERVISNINGEN, ETT RELIGIONSDIDAKTISKT PROBLEM. </p><p>Torsten Hyln </p><p> 109 </p><p>Essentialism och problemet med grnser </p><p>Essentialistiska hllningar r inte frbehllna religion, utan frekommer ofta ocks </p><p>i andra sammanhang. Vanliga former av essentialism r rasism, sexism och </p><p>nationalism, allts uppfattningar att mnskliga raser, knen, eller nationerna utgr </p><p>avgrnsade entiteter vilka har vissa specifika egenskaper som r ndvndiga fr deras </p><p>identitet, medan andra egenskaper r tillflliga. Man kan till exempel tnka sig </p><p>uttalanden som: Den svarta rasen har en kroppskonstitution som r anpassad till </p><p>kroppsarbete (rasism); Kvinnor r till sin natur mer vrdande n mn, (sexism); </p><p>Det r viktigt att bevara svenskheten i Sverige, och att inte tillta andra kulturelement </p><p>komma in och frstra den (nationalism). </p><p>Dessa former av essentialism har kritiserats hrt eftersom de har lett till frakt fr </p><p>andra mnniskor, frtryck och ibland t.o.m. folkmord. I de fallen har essentialismen </p><p>kombinerats med en vrdehierarki, allts uppfattningen att vissa raser eller nationer </p><p>eller ett av knen str ver de andra, och har rtt att hvda sin egen position p </p><p>bekostnad av de andra. Liknande uppfattningar har hvdats i religisa sammanhang. </p><p>En rad exempel, t.ex. de kristna korstgen under medeltiden, den judiska fundamental-</p><p>ismen i dagens Israel, hinduiska och buddhistiska ider om verlgsenhet ver </p><p>religisa minoriteter i lnder som Indien och Sri Lanka, eller islamistisk terrorism, kan </p><p>alla ses som uttryck fr religis essentialism av ett slag som skapar vld och frtryck. </p><p>Men religis essentialism har inte med ndvndighet dessa negativa konsekvenser. </p><p>Egentligen r all form av religis tro essentialistisk. r man troende muslim, kristen, </p><p>hindu eller anhngare av ngon ny religis rrelse, s mste man ju hvda att den egna </p><p>tron har vissa egenskaper som r grundlggande, t.ex. att Gud existerar och har </p><p>uppenbarat sig, eller att allt utgr en enhet och att vi, om vi fr rtt kunskap om detta, </p><p>slipper ut ur terfdelsens kretslopp. ven om man har ngon form av inkluderande </p><p>uppfattning om religionerna, som att alla religioner leder till frlsning, s utgr man </p><p>frn att religion som sdan har vissa egenskaper som gr den till just religion. Den </p><p>form av essentialistiska uppfattningar om religion som jag frmst vill berra i den hr </p><p>artikeln gller dock inte de troendes syn p sin egen religion, utan de uppfattningar </p><p>som kommer fram inom studier, forskning och undervisning om religion.ii ven i </p><p>dessa sammanhang r essentialistiska perspektiv mycket vanliga. </p><p>Det finns en rad problem med en essentialistisk hllning till en s komplex </p><p>freteelse som religion. Det handlar i mycket om att dra grnser mellan vad som hr </p><p>till religionen och vad som inte gr det, eller annorlunda uttryckt, att peka p vad som </p><p>utgr essensen i religionen eller en enskild religion. Svrigheten r att, oavsett var </p><p>man drar grnsen mellan vad som r och vad som inte r religion, kommer antingen </p><p>vissa freteelser som allmnt betraktas som religion att hamna utanfr, eller ocks </p><p>kommer sdant som i allmnhet inte ses som religion att inkluderas. Sjlvklart har </p><p>man rtt att definiera svl religion som andra begrepp som man vill, men om </p><p>definitionen avviker alltfr mycket frn den allmnna frstelsen kommer man att f </p><p>svrigheter att kommunicera och att dela sin uppfattning med andra. Det kan ocks bli </p><p>problem om man frsker studera kulturer som har ett helt annat stt att se p det vi </p><p>kallar religion. </p></li><li><p>ESSENTIALISM I RELIGIONSUNDERVISNINGEN, ETT RELIGIONSDIDAKTISKT PROBLEM. </p><p>Torsten Hyln </p><p> 110 </p><p>Benson Saler menar att religion, liksom beteckningarna p de olika religionerna </p><p>r vsterlndska folkkategorier. Det vill sga, de r begrepp och kategorier som </p><p>genom rhundradena har vxt fram i vra samhllen, som i allmnhet fungerar bra, </p><p>och som mnga som har vxt upp i Europa eller Nordamerika tar fr sjlvklara (Saler </p><p>2000, s. 2123). Svrigheten uppstr nr den vsterlndska folkkategorin mter andra </p><p>stt att se p det som i vst kallas religion, antingen genom immigration av mnniskor </p><p>frn andra kulturer eller nr religionsforskare frsker studera andra kulturer p plats. </p><p>P ngot stt mste vi gra klart fr oss sjlva och varandra vad vi menar nr vi talar </p><p>om religion och religioner p ett stt som fungerar konstruktivt i mtet med andra </p><p>kulturer och religionsformer. Frgan r hur, fr varje frsk att ge en essentialistisk </p><p>definition av religion kommer att mtas av kritik och av nya frsk att definiera den </p><p>p andra stt. </p><p>Ibland skapar religionsforskare metodologiska eller stipulativa definitioner av </p><p>religion. Det betyder att den som formulerar definitionen r medveten om att den r </p><p>skapad fr ett visst ndaml, t.ex. ett visst forskningsprojekt, och att den inte passar i </p><p>alla situationer. Sdana definitioner sger allts inte vad religion r, utan hur de </p><p>anvnds i just detta sammanhang, och jag kommer inte att behandla dem hr. </p><p>Uppfattningar om religion i religionshistorisk forskning </p><p>Jag brjar med att ge en kort versikt ver hur synen p vad religion r och hur den </p><p>ska studeras har frndrats genom tiderna inom det mnesomrde som idag betecknas </p><p>som religionshistoria.iii Drmed synliggrs att uppfattningen om vad religion r inte </p><p>har varit konstant, ens i den akademiska forskningen i vst. I boken Nya perspektiv p </p><p>religion talar de norska religionshistorikerna Ingvild Slid Gilhus och Lisbeth </p><p>Mikaelsson om tre religionshistoriska paradigm som har eftertrtt varandra frn slutet </p><p>av 1800-talet fram till idag (Gilhus och Mikaelsson 2003).iv </p><p>Det evolutionis...</p></li></ul>