Barn- unga- samhälle

Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå

Naturvetenskapsmålen i den reviderade

läroplanen – en ny riktning för förskolan?

Science in the modified curriculum – a new tendency for

preschool?

Johanna Eriksson Kim-Anh To

Förskollärarexamen 210 hp Datum för slutseminarium 2015-08-27

Examinator: Camilla Löf Handledare: Magdalena Öhrfelt Sjöstrand

 

   

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka följder den reviderade läroplanen för

förskolan från 2010, kan innebära för förskolans verksamhet med tanke på det

förändrade utbildningssystemet. Förskolan ska idag vila på vetenskaplig grund och

beprövad erfarenhet och lyder under Skollagen (SFS 2010:800). Våra frågeställningar

är: Enligt vilken anledning har förändringarna av målen i den reviderade läroplanen

för naturvetenskap gjorts? Vilka följder kan förändringarna få för innehållet i

förskolans verksamhet? Studien är baserad på en textanalys med inriktning av

innehållsanalys där texter tolkas och analyseras. Dessa problematiserar vi med hjälp

av hermeneutikens fem olika tolkningssituationer i kombination med Gert Biestas

resonemang om läroplaner (Biesta, 2011).

Vi kom fram till att förskolan är på väg mot den mätkultur som redan omfattar resten

av den obligatoriska utbildningen i Sverige, med fokus på högre kvalité och

kompetens. Vi menar att en mer resultatorienterad utbildning i förskolan kan leda till

ökad fokus på mätning av kunskaper, vilket i sin tur kan medföra negativa följder för

barns lärande och utveckling. Vi kom även fram till att det är viktigt att granska

styrdokumenten och inte bara fokusera på hur verksamheten brister i förhållande till

målen, vilket kan leda till ett skuldbeläggande av yrkeskåren förskollärare.

 

Nyckelord: förskolan, lärande, läroplaner, naturvetenskap, skollag och styrdokument.

 

 

Förord Denna studie har varit utmanande och lärorik för oss att genomföra och vi har lärt oss

nya saker som kommer till nytta i vårt kommande yrke, det vill säga kunna förhålla oss

kritiska till styrdokumenten. Båda författarna har varit lika delaktiga genom hela

arbetsprocessen, vi vill tacka oss själva för att inte ha gett upp under denna arbetsgång.

Ett stort tack till nära och kära som har varit stöttande under hela denna period.

Johanna Eriksson Kim-Anh To Malmö, augusti 2015

 

Innehållsförteckning 1. INLEDNING  .....................................................................................................................................  1  

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING  .........................................................................................  2  

1.2 BAKGRUND  ...................................................................................................................................  2  1.2.1 Den ursprungliga läroplanen träder fram  ....................................................................................  2  1.2.2 Naturvetenskap i förskolans läroplan  .............................................................................................  3  1.2.3 Nordiska läroplaner som jämförande exempel  ............................................................................  4  

2. TIDIGARE FORSKNING  .............................................................................................................  6  

2.1 LÄRANDEFOKUSERAD INRIKTNING FÖR BARNS UTVECKLING  .......................  6  

2.2 BARNS KUNSKAPER KARTLÄGGS  ....................................................................................  7  

3. METOD  ..............................................................................................................................................  9  

3.1 METODVAL  ..................................................................................................................................  9  

3.2 URVAL  ...........................................................................................................................................  10  

3.2 ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT  ..........................................................................................  11  

4. TEORETISKT PERSPEKTIV  ...................................................................................................  12  

4.1 BIESTAS RESONEMANG OM LÄROPLANER  ...............................................................  13  

4.2 BEGREPP  .....................................................................................................................................  13  

5. ANALYS  ..........................................................................................................................................  16  

5.1 REGERINGENS FÖRSLAG TILL ÄNDRAT ÄMNESINNEHÅLL  .............................  16  5.1.1 Regeringens förslag till Skolverkets uppdrag  ...........................................................................  17  5.1.2 Regeringens motivering till förändringarna i läroplanen  ....................................................  18  5.1.3 Kvalitétsutveckling i förskolans verksamhet  ..............................................................................  19  

5.2 DEN REVIDERADE SKOLLAGEN INKLUDERAR FÖRSKOLAN  ...........................  20  5.2.1 Förskolan ska vila på en vetenskaplig grund  ............................................................................  20  

5.3 LÄROPLANEN FÖR DEN SVENSKA FÖRSKOLAN  .....................................................  22  5.3.1 Promemorians dubbla budskap i jämförelse med läroplanen  ............................................  23  5.3.2 Naturvetenskapsmålens intentioner  ..............................................................................................  24  5.3.3 Vetenskapliga begrepp i målen gällande naturvetenskap  ....................................................  25  5.3.4 Den vetenskapliga formuleringen av naturvetenskap i Norden  .........................................  26  

6. DISKUSSION  .................................................................................................................................  28  

6.1 SLUTSATS  ....................................................................................................................................  30  

6.2 METODDISKUSSION  ...............................................................................................................  31  

6.3 VIDARE FORSKNING  ..............................................................................................................  31  

REFERENSER  ...................................................................................................................................  33  

  1  

1. Inledning Vi ska titta på naturvetenskapsmålen i läroplanen för förskolan för att vi uppfattar ämnet

naturvetenskap som svårhanterat bland en del pedagoger ute i förskoleverksamheterna

som vi tidigare haft erfarenhet av från vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning).

Därmed ska vi titta på hur dessa mål skiljer sig åt mellan den ursprungliga läroplanen

från 1998 och den reviderade som började gälla år 2011, då nya formuleringar av en del

mål i läroplanen har tydliggjorts och har lett till ökat fokus på ämnesinnehållet

(Utbildningsdepartementet, 2010). Läroplansmålen för förskolan definieras dock som

strävandemål och inte som uppnåendemål som det är i skolans läroplan. Vi ska titta på

Skollagen (SFS 2010:800), den ursprungliga läroplanen (Lpfö 98) och den reviderade

(Lpfö 98, rev 2010), propositionen (U2008/6144/S) (Uppdrag till statens skolverk om

förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan) och promemorian (U2010/4443/S)

(Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan) som ligger

till grund för den reviderade läroplanen från 2010, för att kritiskt kunna granska målen

med naturvetenskapligt innehåll och problematisera vilka följder den förändrade

läroplanen kan medföra för den svenska förskolan.

Vårt syfte är att föra en diskussion och göra en problematisering av vad de nya

formuleringarna kan innebära för förskolans verksamhet. Eftersom den svenska

förskolan på senare år har förändrats och skolan är ett centralt debattämne i den

politiska sfären, blir frågan viktig att lyfta. Kravet på ökade ämneskunskaper har

betonats i förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010). Studien kommer även att sättas i

ett nordiskt sammanhang för att exemplifiera hur nordiska läroplaner för förskolan är

formulerade i relation till den svenska förskolan.

De metodredskap vi kommer att använda i analysen utgår från hermeneutikens fem

olika tolkningssituationer (Bergströms & Boréus, 2012) och Gert Biestas resonemang

om läroplaner (Biesta, 2011).

  2  

1.1 Syfte och frågeställning Målen i läroplanen för förskolan har fått nya formuleringar (Lpfö 98, rev 2010). Genom

dessa ändringar uppstår reflektioner hos oss om vad som har påverkat besluten om

förändringarna av de naturvetenskapliga målen, men även vilka bakomliggande

intentioner som finns för formuleringarna. Syftet med denna studie är att diskutera vad

den reviderade läroplanen kan medföra för verksamheten i förskolan.

Den huvudsakliga frågan som kommer att behandlas i studien är:

• Enligt vilken anledning har förändringarna av målen i den reviderade läroplanen

för naturvetenskap gjorts?

Vår underfråga blir:

• Vad kan de reviderade målen för naturvetenskap innebära för innehållet i

förskolans verksamhet?

1.2 Bakgrund För att ge förståelse för hur läroplanen för förskolan arbetades fram, presenteras nedan

en kortfattad historisk tillbakablick. Underlaget för den första läroplanen för förskolan,

Lpfö 98, är propositionen (1997/98:93). Enligt Skolverket (2014) är läroplanen ett

politiskt styrdokument som förskolan ska lyda under och ska följa de riktlinjer som

anges.

1.2.1 Den ursprungliga läroplanen träder fram År 1996 flyttades förskoleverksamheten från socialdepartementet över till det

nuvarande utbildningsdepartementet. Enligt propositionen (1997/98:93) betonade en idé

om det livslånga lärandet, vilket kan tolkas som ett förslag där barns betydelse i

samhället och deras rätt till omsorg och lärande blev tydliggjort. Förskolan lyftes fram

som en startpunkt för detta livslånga lärande. Regeringen ansåg att det var viktigt att

förtydliga förskolans pedagogiska roll, eftersom den sociala miljön och det pedagogiska

stöd som barn finner i förskoleverksamheten ansågs ha en betydelse för deras fortsatta

lärande och utveckling (Proposition 1997/98:93). Det livslånga lärandet kan definieras

med hjälp av Dahlstedt & Fejes (2014) tolkning:

  3  

Förmågan att ständigt reflektera över sig själv i förhållande till den omgivande världen,

och att dela dessa reflektioner i dialog med andra, är ett av de mest centrala

kännetecknen för det livslångt lärande subjekt som undervisningen har till syfte att

fostra (s. 32).

Enligt citatet kan det livslånga lärandet tolkas som att det ska genomsyra

läroplanen för förskolan, då regeringen lyfte fram det som en startpunkt för barns

lärande och utveckling (Proposition 1997/98:93).

”En läroplan för förskolan kan leda till att verksamhetens kvalitét utvecklas på en hög

och jämn nivå” (Proposition 1997/98:93, s. 8). En förskoleverksamhet av god kvalitet

skrivs fram som en avgörande faktor för välfärdspolitiken, därmed är förskolan det

första steget i barns framtida lärande som ska fortlöpa genom hela skolgången (ibid.).

Propositionen (1997/98:93) resulterade i att förskolan fick sin första läroplan år 1998,

och detta var alltså början på att förskolan blev en del av det svenska

utbildningssystemet.

1.2.2 Naturvetenskap i förskolans läroplan Mål för naturvetenskap har funnits med i den ursprungliga läroplanen från 1998, dock

har de inte haft en lika framträdande roll som nu i och med den reviderade läroplanen,

vilken trädde i kraft 2011 (Utbildningsdepartementet, 2010).

I Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan

(Utbildningsdepartementet, 2010), beskrivs bakgrunden till förändringarna som skett i

läroplanen. Syftet med naturvetenskap i förskolan är enligt dokumentet att barnen ska få

huvudsakliga ämneskunskaper, i matematik, språk och naturvetenskap

(Utbildningsdepartementet, 2010). Till exempel ska barnen skapa en förståelse för vad

hållbar utveckling är. Enligt Thulins (2011) tolkning innebär hållbar utveckling

samhällets behov av människors engagemang och kunskaper kring sociala, ekonomiska

och miljömässiga faktorer och deras förhållande till varandra. Thulin (2011) poängterar

förskolans förutsättningar att kunna bidra till en viktig del av barns lärande och

utveckling i relation till attityder, kunskaper och lärdomar om naturvetenskap som kan

stämma överens med regeringens antydande om ökade ämneskunskaper

(Utbildningsdepartementet, 2010).

  4  

1.2.3 Nordiska läroplaner som jämförande exempel En jämförelse av läroplanerna presenteras för att synliggöra om det finns likheter och

skillnader av naturvetenskapsmålen i de olika läroplanerna. I avsnittet kommer länderna

att beskrivas i separata stycken för att sedan dra paralleller till målen i den svenska

läroplanen.  

 

Danmarks förskolor fick år 2004 Lov om pædagogiske læreplaner (Børne- og

Ungdomspædagogernes Landsforbund, 2015). En undersökning gjord av PISA

(Program for International Student Assessment) visade att danska barn hade ett lågt

resultat av inlärning gällande kunskaper, vilket ledde till ett ställningstagande i den

danska utbildningsdebatten och påverkade diskussionen om utbildningens betydelse i

Danmark (Broström, 2006). Enligt Danmarks styrdokument ska varje förskola utforma

en egen läroplan en gång om året, med sex utgångspunkter. Utgångspunkterna är

personlig kompetens, social kompetens, språkutveckling, motorisk utveckling,

naturvetenskap och naturliga vardagliga fenomen och kulturell värdegrund (Broström,

2006). Danmark har inga specifika nationella mål (alla förskolor har samma riktlinjer)

gällande naturvetenskap, utan använder sig av allmänna utgångspunkter för ämnet.

Varje verksamhet ansvarar för att utforma sina egna mål utifrån utgångspunkterna

(ibid.). Temat naturvetenskap beskrivs sammanfattningsvis som ett fokus mot

naturvetenskapliga fenomen, i första hand inom ämnet biologi (t.ex. växter och djur)

(Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund, 2015).

Norges läroplan, Rammeplan for barnehagen (2013), är liksom den svenska reviderad

och den senaste versionen började gälla år 2011. Norge har en starkare betoning på lek

och lärande och mindre fokus på utveckling och omsorg i relation till den svenska

läroplanen. Styrdokumentet utgår från sju ämnesområden som är kommunikation,

kropp, konst, etik, närmiljö, natur och antal (Vallberg Roth, 2014a). Norges

naturvetenskapliga mål omfattas av förståelsen för djur och natur, samt naturens

betydelse för matproduktion, skapa erfarenheter och experimentera om den fysiska

världens fenomen och är mål att sträva efter (Rammeplan for barnehagen, 2013).

Islands läroplan kallas för Lekskola (The Icelandic National Curriculum Guide for

Preschool, 2012). Island utgår från sex punkter som är literacy, hållbarhet, hälsa och

  5  

välfärd, demokrati och mänskliga rättigheter, jämlikhet och kreativitet (Vallberg Roth,

2014a). I Islands läroplan är inte målen för naturvetenskap lika framträdande som de

övriga nordiska länderna, då målen beskrivs enkelt som förståelse och respekt för

naturen och relateras till temat hållbarhet (The Icelandic National Curriculm Guide

Preschools, 2012).  

Beteckningen förskola används inte i Finland för de vill göra en tydlig skillnad mellan

förskoleundervisningen och småbarnsfostran, där av fick läroplanen namnet Grunderna

för planen för småbarnsfostran (2005). Läroplanens ämnesinriktade mål utgår från sex

kategorier, matematik, naturvetenskap, historia, samhälle, estetik, etik och religion

(Vallberg Roth, 2014a). Finlands läroplan (Grunderna för planen för småbarnsfostran,

2005) utgår från att barnen ska lära känna naturen och få experimentera genom att

verksamheten ger kännetecken för den naturvetenskapliga inriktningen (Grunderna för

planen för småbarnsfostran, 2005).

Utifrån de nordiska länderna är Sverige det enda landet som har begreppen kemiska

processer och fysikaliska fenomen av naturvetenskapsmålen i läroplanen, (Lpfö 98 rev,

2010). De övriga ländernas mål för naturvetenskap påminner om Sveriges oreviderade

läroplan för förskolan från år 1998. Målen har förändrats i den svenska reviderade

läroplanen och omfattar ett större område av naturvetenskap än vad det tidigare har gjort

och ger en detaljrik områdesbeskrivning av målen än i den ursprungliga läroplanen.

  6  

2. Tidigare forskning I följande kapitel kommer vi att redogöra för ett urval av tidigare forskning av relevans

för vår studie. I följande avsnitt beskrivs vidare vilka eventuella följder av en mer

lärandefokuserad inriktning i förskolans verksamhet kan få för barns tidiga utveckling

och lärande. Vi lyfter här resonemanget med hjälp av en studie från Singapore. I sista

avsnittet i kapitlet kommer en beskrivning hur kartläggning och bedömning av barn kan

påverka deras fortsatta lärande och utveckling.

2.1 Lärandefokuserad inriktning för barns utveckling Sverige är således det enda nordiska landet som har begreppen fysikaliska och kemiska

processer skrivna i Lpfö 98 (rev 2010), vilket innebär ett närmande till de formuleringar

som finns i skolans läroplaner och alltså mer skolförberedande än förut. Enligt Thulin

(2011) är förskolan det första steget i skolsammanhang och en viktig grund för barns

kunskaper i deras utveckling och lärande. Thulin (2011) tillägger att barns

kunskapsutveckling inom ämnet naturvetenskap kan ses i relation till samhällets

önskningar om en förändring. I citatet beskriver Thulin (2011) betydelsen av

naturvetenskap i förskolan ”… ses naturvetenskap främst som en självklar del av

världen – av själva livet – och som något barn möter lika ohämmat och med lika stor

självklarhet som de möter språk- eller samhällsvetenskap eller en lust att leka” (s. 39). I

följande stycke kommer ett exempel från Singapore gällande ett överdrivet fokus på

barns tidiga lärande och även hur barn kan uppleva ett allt för målstyrt lärande.

Forskning från Singapore (Ebbeck & Chan, 2011) visar hur landets regering vill

förbättra förskolan genom att införa nya regleringar. Forskningen menar att fokus på att

höja kompetensen och kvalitén i utbildningen har spridit sig till andra länder, vilket har

inspirerat landet till ett tidigt lärande och utveckling för barn (Ebbeck & Chan, 2011).

Singapore vill införa en förskola som liknar den svenska förskolan, det vill säga där

barnen är aktiva mottagare av kunskaper och lär sig genom lek samt har en central roll i

det egna lärandet. Läraren ska också stötta och väcka barnens intresse vilket är i motsats

till hur landet har haft det tidigare, då läraren var budskapsbärare och barnen var passiva

mottagare (Ebbeck & Chan, 2011).

  7  

I Singapore har den nya läroplanen skapat debatt om lärandet, då föräldrarna motsätter

sig det nya förslaget från regeringen. I följande citat uttrycks föräldrarnas oro gällande

förändringen och förskolans dilemma i förhållande till föräldrarnas önskningar.

The views of parents continue to dominate the early childhood scene in Singapore

where the requirements of successful transition to primary school, as perceived by

parents, force kindergartens to implement curricula that reflect an academic approach

to learning. As a consequence, kindergartens and their teacher forced to bow to the

demands of parents… (Ebbeck & Chan, 2011, s. 459).

Förskolan måste ta hänsyn till individuella krav från föräldrarna och Ebbeck & Chan

(2011) påpekar att barn behöver tid för justering av lärandet. Generellt accepteras det

att barn snabbare kan anpassa sig efter justeringar än vad de vuxna kan (ibid.). I

följande citat uttrycks det vad som kan bli resultatet av om barnet utsätts tidigt för ett

akademisk lärande.

Critics of the Singapore education system say that it puts too much pressure on the

children, and that they have very little time for fun. Zakaria (2006) writes that though

Singapore´s children perform very well in standardised test and the country is ranked

first in global science and math scores of children. Very few students attain top

rankings 10-20 years later. Zakaria points out how Singapore has a result-oriented,

examfocused education system in which ’learning is something to love and engage in’

when enthusiasm is totally absent (Ebbeck & Warrier, 2008, s. 248).

Ett resultat av forskningen är att en för tidig akademisk inriktning kan orsaka stress och

press och hämma barnens framtida lärande. Detta exempel från Singapore kommer att

bidra till vår studie med en problematisering och ett synliggörande av vad en lärande

fokuserad inriktning kan medföra för barn i förskolans verksamhet i Sverige.

2.2 Barns kunskaper kartläggs I föregående avsnitt kan vi se en internationell tendens på att barns lärande riktas ner i

åldrarna. Enligt Pramling Samuelsson (2010) vill politikerna ha bevis på hur samhället

kan gynnas av satsningen på barns tidiga lärande och utveckling i förskolan. Pramling

  8  

Samuelsson (2010) menar att kartläggning och tester utgår från barns kognitiva

egenskaper kring lärandet, och går ut på att mäta vad barn kan och klarar av vid ett

tillfälle. Mätning i utbildningen kan beskrivas som att vi vuxna vill se hur barn

utvecklas och lär sig i förskolan. Pramling Samuelsson (2010) menar att processen att

mäta är styrd av någon (t.ex. politiker) utanför förskolans verksamhet för att kunna

bedöma var i utvecklingen och lärandet barnen befinner sig. Vilket kan betyda att den

ena utvärderingsstudien efter den andra lockar och utvecklar intresset i samhället för

bevis av utbildningen. Följden kan bli att förskolor försöker klara målet som mätningen

avser istället för att ha fokus på barns lärande generellt. Pramling Samuelsson (2010)

poängterar kartläggning som ett sätt att få kontroll över barns lärande och utveckling.

Enligt Dahlberg & Moss (2008) har denna utveckling av kartläggning påverkat

förskolan, och gett en stor inverkan på hur styrdokumenten formulerats från den

politiska sektorn inom skolväsendet.   Följande citat kan ytterligare förklara hur

kvalitétsutvecklingens inverkan har med samhällsförändringen att göra:

Vi lever i mätningens tidevarv och tidstypiska fenomen är kvalitetssäkring,

kundnöjdhet, evidens, mål- och resultat styrning samt nyckelkompetenser som varje

medborgare anses behöva i ett livslångt lärande. I takt med en så kallad hårdnande

internationell konkurrens har blickarna också vänts mot de yngre barnen. I

sammanhanget råder ett ökat intresse för dokumentation och bedömning av

förskolebarns lärande och kunnande (Vallberg Roth, 2014b, s. 103).  

Vallberg Roth (2014b) menar att utbildningen har påverkats av en hård internationell

konkurrens som riktar mer fokus på de yngre barnens lärande och utveckling. Thulin

(2011) anser att förskolan är en naturlig plats som skapar möjligheter för barns tidiga

möten med naturvetenskap. Barns lärande av naturvetenskap kan synliggöras till

exempel genom dokumentation som kan användas som verktyg för en mål- och

resultatstyrning i förskolan. I nästa kapitel presenterar vi vårt val av metod med hjälp av

vilken vi även ska presentera vårt resultat.

  9  

3. Metod I det här kapitlet kommer vi att presentera vilken metod vi har valt för att analysera och

kritiskt granska naturvetenskapsmålen i den reviderade läroplanen och övriga dokument

som läroplanen grundar sig på.

3.1 Metodval Studien utgår från innehållsanalys som är en form av textanalys. Innehållsanalys

betyder att texters innehåll analyseras på ett strukturerat sätt, det vill säga att vi tittar på

mönster i de olika dokumentens texter (Bergström & Boréus, 2012). Vår empiri består

av olika typer av dokument, det vill säga propositionen (U2008/6144/S), Skollagen

(SFS 2010:800), promemorian (U2010/4443/S) och läroplanen (Lpfö 98 & Lpfö 98 rev,

2010). I vår textanalys gör vi tolkningar av de insamlade dokumenten. Hermeneutiken

betyder läran om hur texter kan tolkas och hur läsning kan förstås. En text kan förstås

eller göras på ett visst sätt beroende på vilka erfarenheter läsaren har. Texten kan få en

ny innebörd beroende på vem som är textens uttolkare, till exempel vi i detta fall. Vi har

valt en hermeneutisk tolkningsmetod för vår innehållsanalys. I hermeneutiken används

fem olika tolkningssituationer (element) som ska tas hänsyn till (Bergström & Boréus,

2012).

• Texten är ett av de fem olika elementen (Bergström & Boréus, 2012). I vår

studie består den av olika dokument som läroplaner, Skollagen och

propositioner och promemoria.

• Avsändaren kan vara enstaka personer eller en större sammansatt grupp

exempelvis en myndighet (Bergström & Boréus, 2012). I denna studie är

avsändaren regeringen och Skolverket som är en myndighet som ansvarar för

läroplanen.

• Mottagaren kan också vara enstaka personer eller en större sammansatt grupp

(Bergström & Boréus, 2012). Mottagaren kan till exempel vara förskollärarna.

På gruppnivå kan det handla om förskolans verksamhet.

• Uttolkaren fungerar också som en mottagare fast med andra ”glasögon”. Det

beror på vad som ska tolkas i en tolkningssituation (Bergström & Boréus,

  10  

2012). Uttolkaren i denna studie är vi som med kritiska ”glasögon” granskar

läroplanen i relation till vår fråga i studien.

• Det sociala sammanhanget utgår från var och i vilket sammanhang texten

framställs eller används (Bergström & Boréus, 2012). Var texten framställs går

att relatera till utbildningsdepartementet som har ansvaret för verkställandet av

läroplanen. I förskolan ska läroplanen sedan styra verksamheten.

3.2 Urval Naturvetenskapsmålen i både den ursprungliga och reviderade läroplanen (Lpfö 98 &

Lpfö 98, rev 2010) för förskolan är en del av vår studie. Vi intresserar oss särskilt för

revideringen av naturvetenskapsmålen, detta för att kunna diskutera vilka intentioner

som kan ligga till grund för formuleringarna och vilka följder de eventuellt kan få för

förskoleverksamheten. Nedan ser vi hur målen tidigare har sett ut samt hur de ser ut

idag.

Naturvetenskapsmålen i den ursprungliga läroplanen löd:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn, utvecklar förståelse av sin egen delaktighet

i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande

om växter och djur” (Lpfö 98, s. 9)

 

Naturvetenskapsmålen i den reviderade läroplanen lyder:

 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens

olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt

kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala

om naturvetenskap (Lpfö 98, rev 2010, s. 10).

Verktyget för vår analys är en innehållsanalys som är en form av en textanalys för att

kritiskt granska styrdokumenten som består av Skollagen, läroplanen, propositionen och

promemoria. Urvalet av dokumenten har valts ut för att vi anser det är dessa dokument

  11  

som läroplanen vilar och grundar sig på. Innehållsanalysen blev vårt val för att skapa ett

tolkningsutrymme till de dokumenten som vi har använt oss av under studiens gång.

Detta med hjälp av hermeneutikens fem olika tolkningsaspekter. Analysen kan då visa

hur fokus har förändrats i läroplanen och även att ett större fokus på intentioner kring att

lärandet kan synas svagt. Innehållsanalysen möjliggör en fördjupad jämförelse mellan

den ursprungliga läroplanen och den reviderade läroplanen gällande

naturvetenskapsmålen.

3.2 Etiskt förhållningssätt Utifrån vår beskrivning av metod och urval av mål och dokument vill vi visa vårt etiska

förhållningssätt genom att referera till offentlighetsprincipen (Regeringen, 2013) som

omfattar de dokument vi har som underlag till vår studie. Då vår forskningsetik inte

behövts ta hänsyn på samma sätt till sekretess och etiskt förhållningssätt som om vi

hade använt oss av intervjuer och dokumentation. Hänsyn har istället tagits till att vi

inte skuldbelägger någon, utan vi problematiserar endast vårt insamlade material utifrån

hermeneutikens tolkningsmodell. En allmän handling är ett dokument (t.ex. Skollagen

och läroplanen 98, rev 2010) som tillhör en offentlig verksamhet, vilket kan betyda att

det är ett inkommit dokument eller ett formulerat dokument som också kan förvaras av

en myndighet (t.ex. utbildningsdepartementet) (Vetenskapsrådet, 2015). Enligt

Vetenskapsrådet (2015) behöver vi inte ta hänsyn till sekretess för att vi endast har

använt oss av offentliga handlingar.

I nästkommande kapitel kommer en diskussion om vad en läroplan är för något och en

beskrivning av Gert Biestas teoretiska begrepp och resonemang, detta med hjälp av

vilka vi diskuterar och problematiserar resultatet av en innehållsanalys.

   

  12  

4. Teoretiskt perspektiv I detta kapitel kommer en förklaring, problematisering och diskussion om Biestas

(2011) teoretiska resonemang om vad en läroplan är för något.

Biestas (2011) begrepp behandlar övergripande syfte och mål med utbildningen så som

det uttryckts i läroplaner och andra styrdokument (Skollag och Skolverket). Valet av

Biestas teori grundar sig i att han konkretiserar möjliga följder av förändringar som sker

inom utbildningssammanhang, men även för att hans begrepp passar in i vår

innehållsanalys och vår problemformulering. Biestas begrepp (2011) blir därför vårt

analysverktyg. En läroplan är ett politiskt dokument som styr riktningen för

skolsammanhanget och grundar lärandemålen för verksamheten (Skolverket, 2014). I

relation till vår studie kan Lpfö 98 (rev 2010) beskrivas enligt Jonssons (2013, s. 22)

tolkning: ”Lärandet kopplas i den reviderade läroplanen till mer specifika kunskaper

som anses relevanta för alla barns lärande i förskolan, fastän målen är att sträva efter

och inte mål att uppnå”.

Biestas centrala begrepp kommer vi nu att ge en kort beskrivning av, medan det senare i

kapitlet kommer en mer ingående förklaring av begreppen.

• Kvalificering – Utbildningen ska tillföra individen kunskaper och kompetenser

men det kan även bidra till att öka den ekonomiska utvecklingen och tillväxten

inom arbetsmarknaden (Biesta, 2011).

• Socialisering – Individen blir påverkad av sociala, kulturella och politiska

värderingar genom till exempel utbildning som vi relaterar till vår egen studie

(Biesta, 2011).

• Subjektifiering – En vidareutveckling av socialisering som handlar mycket om

regler/ordningar medan subjektfiering handlar om att individen ska kunna tänka

själv utifrån dessa regler/ordningar som finns, till exempel ett barn i en

barngrupp i förskolan (Biesta, 2011).

• Evidens – Vetenskapliga bevis som grundar sig på kontrollerade studier till

exempel OECD:s PISA (Programme for International Student Assassment), som

bör ha en viss inverkan på utbildningens utveckling och hur den ska fungerar

  13  

(Biesta, 2011).

4.1 Biestas resonemang om läroplaner Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är Biestas (2011) resonemang om läroplaner

vad utbildningens syfte kan vara och vad ett ökat fokus på kunskaper och mätning kan

ge för följder för utbildningens utformning. Genom Biestas problematisering av

mätning i utbildningen ska vi sedan föra en diskussion om detta i relation till våra frågor

i studien. Biesta (2011) menar att ökat fokus på mätning kan medföra att det blir det

som går att mäta som värderas som värdefull kunskap. Förskolans verksamhet ska vila

på en vetenskaplig grund (SFS 2010:800), vilket medför att förskolan kan bedömas ha

en högre eller lägre kvalitét av vad mätningarna visar. Biesta (2011) menar att resultatet

av den kunskap vi mäter kan väga tyngre i verksamheten än det som inte bedöms på

samma sätt, fast det som inte bedöms kan vara minst lika värdefullt, till exempel barns

naturliga förståelse för naturen. Biesta (2011) menar att utbildningen inte bara ska

effektiviseras utan också skapa en diskussion om mätningens värde som ska ge ökade

kunskaper för barns lärande i utbildningen. Vidare med Biestas (2011) resonemang om

läroplaner och begrepp ska vi bidra med en problematisering om förskolan befinner sig i

en ”skolifieringsprocess”, som en följd av förändringarna av bland annat

naturvetenskapsmålen i läroplanen för förskolan.

4.2 Begrepp I detta avsnitt kommer vi att presentera Biestas (2011) begrepp som vi använder för att

problematisera dokumenten, det vill säga läroplanerna (Lpfö 98 & Lpfö 98, rev 2010),

Skollagen (SFS 2010:800), propositionen (U2008/6144/S) och promemoria

(U2010/4443/S).

För att kunna problematisera läroplanen för förskolan måste vi skilja på utbildningens

tre egenskaper som Biesta (2011) använder; kvalificering, socialisation och

subjektifiering. Det gäller att vara distinkt med hur begreppen står i relation till

varandra. Begreppen kan inte ses separata utan sker mer eller mindre i samverkan med

varandra till exempel socialisation i relation till kvalificering (Biesta, 2011).

 

  14  

Kvalificering innebär att tillföra barn lärdomar, kvalifikationer, uppfattningar som

bidrar till något specifikt, framförallt kunskap (Biesta, 2011). Enligt Biesta (2011) är

kvalificering en av de viktigaste faktorerna för utbildningspolitiken, som har en relation

till arbetsmarknad och ekonomi. Kvalificering gäller således också för dem som är

utanför arbetsmarknaden och inte bara för de som arbetar. Kvalificering handlar också

om politiska frågor och andra sociala färdigheter som spelar roll för att kunna vara en

aktiv medborgare (ibid.). Begreppet kan inkludera moraliskt ansvar till exempel

gällande hållbar utveckling i samhället som kan betyda ansvara om naturen och hantera

sopsortering samt som medborgare att göra ”rätt” för sig.

Det andra begreppet Biesta (2011) använder sig av är socialisation, som hänger samman

med att utbildningen kan påverka individer genom att bli en del av den sociala,

kulturella och politiska kontexten, som bidrar till att individen blir en del av ett

”samhälle”. Socialisation kan överföras genom att normer och värderingar sätts i

relation till kulturella eller religiösa traditioner eller för andra sociala funktioner (Biesta,

2011). Socialisationen kan också vara indirekt genom outtalade meningar i till exempel

läroplanen inom utbildningssektorn. Det outtalade kan uttryckas som ”den dolda

läroplanen”, som i sin tur betyder att det inte är några nedskrivna regler, normer och

värden som egentligen finns i utbildningssammanhang, som både lyfter de önskvärda

och icke-önskvärda egenskaperna hos individerna (Biesta, 2011). Socialisationens roll i

utbildningen är att barnen blir påverkade av existerande bestämmelser om det är att vara

och vad som får göras i till exempel förskolans verksamhet. Utbildningssektorn blir då

som en viktig del för att bevara kulturer och traditioner (Biesta, 2011).

Subjektifiering handlar om att individen blir ett subjekt (Biesta, 2011). Begreppet kan

förstås som en förutsättning för individualisering. Det betyder att individen inte är

beroende av andra regler utan verkar som ett subjekt i en större grupp, vilket kan

beskrivas med ordet individualisering (Biesta, 2011). Subjektifiering skulle kunna

tolkas som ett sätt för individen att tänka kritiskt kring beslut som ska tas och att vara

självständigt ansvarig för sina handlingar i en social ordning. Biesta (2011) menar att all

utbildning ska bidra till subjektifieringsprocesser som eventuellt kan göra så att barn,

ungdomar och vuxna som håller på att utbilda sig blir självständiga och kritiskt

tänkande i både åsikter och i görandet (Biesta, 2011). Begreppen som har beskrivits

  15  

ovan utgör en central del av analysen genom att de kan bidra till vår reflektion om vad

den reviderade läroplanen kan medföra för verksamheten i förskolan.

Evidensbaserad utbildning har fått en betydande roll eftersom mätstudier har ökat

markant kring skolans resultat exempelvis OECD:s PISA (Program for International

Student Assessment) (Biesta, 2011). Ökningen av mätstudier kan ses som en mätkultur

där allt fler länder kan inspireras av att mäta resultatet eller utfallet av sin utbildning

(ibid.). Ordet evidens har sin härkomst i det medicinska fältet där forskning är en viktig

grund för till exempel hur ett läkemedel ska prövas fram eller vilka behandlingsmetoder

som är framgångsrika, men detta sätt har nu även gått över till utbildningsområden

exempelvis förskola och skola (Biesta, 2011).

En evidensbaserad utbildning syftar till att driva forskning och praktik närmare varandra

(Biesta, 2011). Evidensbaserad praktik innebär att forskning ska visa ”vad som

fungerar” till exempel hur skolmålen uppnås för bästa möjliga resultat. Dock kan

forskningsresultat bara visa vad som redan har fungerat i den aktuella situationen då

prövningen pågick (ibid.). Resultatet kan inte bara baseras på testtillfället, eftersom vad

som fungerar eller inte alltid framgår ute i praktiken (Biesta, 2011). Enligt Biesta (2011)

bör forskning därför inte bara granska det pedagogiska arbetet utan även de

utbildningsmål som finns, i relation till vår studie handlar det om att granska de

lärandemålen som finns i läroplanen för förskolan till exempel naturvetenskapsmålen.

En tolkning av Biestas evidensbegrepp kan vara att mätning av utbildningen har

påverkats av begreppet evidens som i förskolans verksamhet kan innebära kravet på

dokumentation och skärpning av ämnesinnehåll. Skollagen (SFS 2010:800) uttrycker i

5§ att förskolan ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.

   

  16  

5. Analys I analysen har vi utgått från de teoretiska begrepp och resonemang som vi har beskrivit i

föregående kapitel för att problematisera vår empiri, det vill säga läroplanen, Skollagen,

propositionen (Uppdrag till statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen

för förskolan) och promemoria (Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av

förskolans läroplan). Läroplanen kommer också att ställas i relation till Skollagen

eftersom förskolan lyder under Skollagen, som i sin tur anger att verksamheten i

förskolan ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund (SFS 2010:800). För

att utforma en relevant tolkningssituation av de olika dokumenten kommer vi att utgå

från hermeneutikens fem olika tolkningsaspekter och fokus kommer att vara på

uttolkaren och avsändaren (Borgström och Boréus (2012), som vi har redogjort för i

metod avsnittet.

Först kommer Skollagen som sammanställts av utbildningsdepartementet, som i sin tur

gett Skolverket i uppgift att framställa en reviderad läroplan för förskolan.

Utbildningsdepartementet är huvudansvarigt för publicering och utgivning av alla

läroplaner. Vi kommer nedan att analysera varje dokument var för sig, och vi har

rangordnat dokumenten i analysen. Rangordningen har skett i enlighet med hur

uppdraget av läroplanen har fördelats och hur förslaget blivit till, och till sist hur den

bearbetades innan den fastställdes för utskick, detta är då ansvarsfördelningen för hur en

läroplan blev till. I första avsnittet analyseras propositionen (U2008/6144/S), därefter

analyserar vi Skollagen (SFS 2010:800) som förskolan lyder under och till sist

läroplanerna (Lpfö 98 & Lpfö 98, rev 2010) som grundar sig på de nämnda dokumenten

(propositionen och Skollagen).

5.1 Regeringens förslag till ändrat ämnesinnehåll År 2008 gav regeringen i uppdrag till utbildningsdepartementet att utarbeta ett förslag

till ändringar i förskolans läroplan 98 (Lpfö 98). Argumenten till ändringarna var att

förskolan så tidigt som möjligt bör erbjuda pedagogiskt stöd för det enskilda barnets

utveckling kring matematik och språk (Proposition U2008/6144/S). Förstärkningen av

matematik och språk kan relateras till naturvetenskap som också har förstärkts i

  17  

förskolans reviderade läroplan 2010. Regeringen har gått ut med ett förslag till

Skolverket och belyser att ”Förutom språket kan förskolan stimulera den matematiska

utvecklingen samt intresset för naturvetenskap och teknik och därmed stimulera barns

kunskapsutveckling” (Proposition U2008/6144/S, s. 2). Målet med att revidera

läroplanen var att höja kvalitén i förskolan (Proposition U2008/6144/S). Regeringen ger

förslag till Skolverket att ändringar ska ske, som i sin tur leder arbetet vidare till

förskolorna som ska uppfylla de reviderade målen i läroplanen, då förskollärarna är

aktörerna som ska genomföra arbetet, och de blir då en del av en socialiseringsprocess.

Barnen i förskolan socialiseras genom målen i Lpfö 98 (rev 2010) eftersom barnen blir

en del av sociala, kulturella och politiska värderingar (Biesta, 2011). Ur en

kvalificeringsaspekt kan det handla om att höja kunskaperna inom ämnet

naturvetenskap, men det kan även ha en politisk inverkan till exempel genom att lära

barn om hållbar utveckling och hur det påverkar oss individer i samhället och världen i

framtiden (Biesta, 2011). Förskolan kan betraktas som en arena för naturvetenskapligt

lärande, vilket ska introduceras så tidigt som möjligt för att barnen ska kunna skapa sig

en förståelse för ämnet och varför det görs.

5.1.1 Regeringens förslag till Skolverkets uppdrag I propositionen (U2008/6144/S) (Uppdrag till statens skolverk om förslag till

förtydliganden i läroplanen för förskolan) redovisas förslagen som har utarbetats utifrån

aktuell forskning om hur barn lär sig och hur de utvecklas. Regeringens (Proposition

U2008/6144/S) önskan har varit att målen för naturvetenskap ska kompletteras och

därmed tydliggöras. Regeringen (Proposition U2008/6144/S) anser att förändringarna

av målen är viktiga för att läroplanen ska kunna fylla sin uppgift för verksamheten som

ett inspirerande styrdokument. Förändringarna i läroplanen ska också leda till att stärka

förskolans pedagogiska verksamhet och på så sätt ska verksamheten också höjas

ambitionsmässigt (ibid.). Regeringen ville att förtydligandet av läroplanen även skulle

ske på grund av att potentialen till barns lärande inte tidigare har tagits till vara i

förskolans verksamhet (Proposition U2008/6144/S). Läroplanen kan tolkas med hjälp

av Biestas (2011) begrepp där utbildning syftar till för att kvalificera barnen genom

förståelse och kompetens. Det handlar inte bara om att förbereda barnen inför de

kommande skolåren och överföra kunskap, utan även om att se det i ett större

perspektiv, där den ekonomiska aspekten spelar in. Det handlar då om att forma barnen

  18  

inför det kommande arbetslivet, och för att kunna ge dem förståelse och färdigheter som

bidrar till att det blir accepterade individer i samhället (Biesta, 2011). Utifrån

propositionen (U2008/6144/S) har vi kopplat samman Biestas begrepp om vad

utbildningens syfte kan vara.

5.1.2 Regeringens motivering till förändringarna i läroplanen I Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan

(Utbildningsdepartementet, 2010) formuleras bakgrunden till revideringen av målen i

läroplanen. Regeringens intention är att det stärkta pedagogiska uppdraget och barns

utveckling och lärande ska fortlöpa (Utbildningsdepartementet, 2010). En anledning till

varför regeringen valt att belysa vikten på naturvetenskapsmålen är för att barnen ska få

en så tidig upplevelse av ämnet som möjligt (ibid.). Ett sätt att se på varför

naturvetenskapsmålen blivit reviderade är på grund av att möta samhället på ett

”önskvärt” sätt där barnen ska lära sig att få en förståelse och kunna handla från

grunden för en hållbar utveckling. Det vill säga att samhället ställer krav på hur

individerna ska formas och bli. Enligt Skolverket (2014) är läroplanen ett politiskt

styrdokument som förskolan ska lyda under och ska följa de riktlinjer som anges.

Utifrån förändringarna kan naturvetenskap ha fått en större innebörd i svenska

förskolan, då skolformen befinner sig i aktuella frågor kring miljö och det hållbara

synsättet som ska främja samhället. Förskolans syfte kan tolkas som en verksamhet att

kvalificera, socialisera och subjektifiera in barnen i samhället.

Biesta (2011) menar att målet att kvalificera barnen är en av utbildningens absolut

viktigaste funktioner och samtidigt ett av de största argumenten för att kunna ha en

statlig betald utbildning. Att kvalificera kan förstås som ett sätt att utrusta barnen med

kunskaper som kan komma till nytta i ett framtida arbetsliv. Utbildningen kan också

bidra till att den påverkas av de normer och traditioner som skapas i samhället, och blir

en central del av livet där kulturer och traditioner ska bevaras (Biesta 2011), vilket kan

relateras till målen i förskolans läroplan. Att bevara kulturer och traditioner i

utbildningen kan kopplas till Biestas (2011) begrepp socialisation, där barnen utifrån

befintliga mönster och traditioner får lära sig hur de exempelvis ska vara och göra i

samhället. Genom att utgå från socialisation kan förskolan tolkas som den plats där

barnen får goda kunskaper för det som anses väsentligt (t.ex. naturvetenskap), där

hållbar utveckling mer eller mindre kan ses som en tradition på grund av samhällets

  19  

fokus på att lära framtida problem. Barnen påverkas av förskolans verksamhet, vilket

kan tolkas i relation till vad som uttrycks i följande citat.

Syftet med naturvetenskap i förskolan är att barn ska grundlägga sina kunskaper om

naturen och få förståelse för allt liv. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och

naturvårdsfrågor och ska medverka till att barnen utvecklar kunskap om sin egen

delaktighet i naturens kretslopp (Promemoria U2010/4443/S, s. 19).

5.1.3 Kvalitétsutveckling i förskolans verksamhet I propositionen (U2008/6144/S) lyfts att det enskilda barnets resultat inte ska bedömas.

Fokus ska istället riktas mot verksamhetens kvalité och hur den tillgodoser barnens

utveckling i ett kollektivt sammanhang, för att bidra till att förskolan utvecklas hela

tiden (Proposition U2008/6144/S).

En värdering av barnens lärande och utveckling är en del av den information som

behövs för att utvärdera verksamheten. Syftet är att kunna utmana barnens lärande och

utifrån detta följa upp och utveckla verksamheten, inte mäta enskilda barns kunskaper

eller färdigheter och jämföra dem med varandra (Proposition U2008/6144/S, s. 3).

Vidare upprepas meningar om kvalitetsutvecklingsarbetet som i första hand ska utgå

från förskollärarnas ansvar att använda passande metoder för arbetet (Proposition

U2008/6144/S). Propositionen (U2008/6144/S) understryker att barns kunskaper inte

ska mätas eller jämföras med andra barns, utan det är verksamheten som ska

utvärderas och på sätt bidra till barns lärande och utveckling och föra verksamheten

framåt. I propositionen (U2008/6144/S) står det inte uttalat om individuell bedömning

av barns lärande, dock kan politiska intentioner vara det. Kontrasterna mellan barns

tidiga utveckling i förskolan och grundskolan kan tolkas som känslig, därför kan

uttrycket ”ska uppfylla målen” i Lpfö 98 (rev 2010) kännas ”fel”, vilket kan vara

anledningen till återhållsamhet i formuleringar kring målen för barn i förskolan.

Samtidigt uttrycker Pramling Samuelsson (2010) att politikerna vill se att det

resulterar i att satsa på barns tidiga utveckling för att gynna framtidens resurser för en

tillväxt i samhället, vilket kan tolkas som en motsägelse kring målen.

  20  

5.2 Den reviderade Skollagen inkluderar förskolan År 2011, den 1 juli infördes Sveriges nya Skollag (SFS 2010:800). Enligt Skollagen

(SFS 2010:800) är förskolan en del av skolväsendet, vilket kan tolkas som att förskolan

går mot ett närmande till den obligatoriska skolformen exempelvis grundskolan. I

följande citat från Skollagen kommer idén om att förskolan befinner sig närmre till den

obligatoriska skolformen stärkas då ordet ska (vår kursivering) framträder. Utifrån 1

kap. i 4§ av Skollagens (SFS 2010:800) förklaring till vad utbildningens syfte är ”Att

barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla

barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”. Fokus i

meningarna blir på ordet ska (vår kursivering) vilket framgår att barn ska (vår

kursivering) skaffa och utveckla kunskaper och värden, som i sin tur ska (vår

kursivering) bidra till barns utveckling och lärande. Formuleringen kan tolkas som en

förvirring med Lpfö 98 (rev 2010) då målen är mål att sträva mot.

Definitionen av elev i 1 kap. 3§ (SFS 2010:800) skriver att barn i förskolan inte ska bli

kallade för elever, då den endast omfattar barn som går i skolan. Tolkningen är att det

finns en osynlig gräns för att inte koppla samman barns mål och elevers mål, som kan

bli en känslig kontrast mellan vad barn ska och inte i förskolan. En problematisering av

definitionen elev och barn kan kopplas samman med hur synen på Singapores förskola

skiljer sig åt mellan regeringens och föräldrarnas syn på hur lärandet uppfattas för barn

(Ebbeck & Chan, 2011). Föräldrarna i Singapore strävar efter ett akademisk inriktande

lärande medan Singapores regering strävar efter ett pedagogiskt lärande istället för den

nuvarande akademiska inriktningen (Ebbeck & Chan, 2011). Föräldrarna motsatte sig

förändringen genom tydliga signaler om att deras önskan är en mer skolförberedande

förskola (ibid.). En jämförelse med Singapores utbildningssituation kan vara att Sverige

är på väg mot en mer akademisk inriktning, genom regeringens uttryckta förväntan på

hur förskolan ska se ut som verksamhet. Förskolan i Sverige kan alltså tolkas vara en

skolförberedande institution, men det finns ingen direkt uttalad mening om det.

5.2.1 Förskolan ska vila på en vetenskaplig grund Enligt 1 kap. 5§ (SFS 2010:800) ska utbildningen vila på en vetenskaplig grund och

tidigare beprövad erfarenhet. I följande citat förklarar Skolverket innebörden av

vetenskaplig grund och evidens i skolsammanhang; ”Vetenskaplig grund innebär att

  21  

kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang… Den bästa

tillgängliga kunskapen inom ett givet område är det som betraktas som evidens”

(Skolverket, 2013, s. 1). Utdraget kan tolkas som ännu ett steg närmre mot den

obligatoriska skolformen. Enligt Biesta (2011) har kravet på en evidensbaserad

utbildning ökat genom ett antal stora studier som baserats på kontroller av utbildningens

resultat. Biesta (2011) uttrycker också att den evidensbaserade utbildningen gynnar

framväxten av en mätkultur, vilket inte handlar om vad utbildningen ska leda utan

istället riktas fokus mot en effektivitet kring utbildningsprocesser. Utvecklingen går mot

ökat fokus på ytterligare innehåll till förmån för utbildningens syfte, då många länder

utgår från studier till exempel OECD:s PISA (Biesta, 2011) kan exempelvis regeringen

i Sverige använda dessa studiers resultat som underlag vid bestämmelser kring

nationella målsättningar för den svenska utbildningen. Avsikten med studier som till

exempel PISA är för att lyfta ett konkurrensbetonat perspektiv inom utbildningen

(Biesta, 2011).

I den reviderade läroplanen 98 (rev 2010) har ämnesmålen för naturvetenskap

förtydligats, men också fått nya formuleringar. Med de reviderade målen uttrycks

regeringens vilja att öka kompetensen och höja kvalitén inom förskolans verksamhet.

Utifrån barns lärande och utveckling kan barns kompetenser mätas genom att

verksamheten ska ligga i fokus för kvalitetssäkring (Proposition U2008/6144/S)

exempelvis genom dokumentation.

I 8 kap. 2§ (SFS 2010:800) finns bestämmelsen om förskolans utbildningssyfte. Ett av

syftena är att ”Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och

förbereda barnen för fortsatt utbildning”. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) kan det

tolkas som att förskolan är en förberedande process inför den obligatoriska skolformen,

fast målen uttrycks i läroplanen som mål att sträva mot kan intentionerna bakom texten

vara annat. Biesta (2011) talar om ”hidden curriculum” som uttrycks som den ”dolda

läroplanen” kopplad till begreppet socialisation. Betydelsen kan innebära att de

grundläggande värden och normer som utbildningen är blir barnen en del av, vilket kan

kopplas till både Lpfö 98 (rev 2010) och Skollagen (SFS 2010:800). Därmed kan det

finnas intentioner i både läroplanen och Skollagen att mäta barns lärande i

verksamheten, utan att det behöver vara synligt i de tryckta styrdokumenten. I följande

  22  

avsnitt kommer den ursprungliga och den reviderade läroplanen att analyseras i relation

till varandra med en teoretisk förankring i Biestas begrepp och resonemang.

5.3 Läroplanen för den svenska förskolan Till sist kommer vi att analysera läroplanerna både den ursprungliga från år 1998 och

den reviderade från år 2010. Målen som ska analyseras är naturvetenskap i både den

reviderade (2010) och den ursprungliga läroplanen (1998), för att sedan möjliggöra en

tolkning av hela läroplanen om hur följderna av utvecklingstendensen har blivit i

utbildningssammanhang.

Målen för den ursprungliga lpfö 98 (s. 9) var att:

Förskolan skall sträva efter att varje barn, utvecklar förståelse av sin egen delaktighet i

naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om

växter och djur.

Medan de reviderade målen är (lpfö 98, rev 2010, s. 10):

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens

olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt

kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforskar, dokumentera, ställa frågor om och

samtala om naturvetenskap.

Meningarna har förändrats och målen har kompletterats i den reviderade läroplanen

2010. Istället för att ”barn ska utveckla förståelse av sin egen delaktighet i naturens

kretslopp” har det lagts mer fokus på ord som intresse och förståelse (vår kursivering)

för naturens olika kretslopp i den reviderade läroplanen. Den kompletterade meningen i

den reviderade läroplanen kan tolkas som mer än att tydliggöra då meningen fått en helt

ny innebörd, dels för att sin egen delaktighet (vår kursivering) har försvunnit men även

att formuleringen kring naturens kretslopp har förändrats. Där prepositionen för

naturens kretslopp ersatt med prepositionen i naturens kretslopp i Lpfö 98 (rev 2010).

En tolkning av den nya formuleringen kan vara att barnen inte längre ska upptäcka sin

  23  

delaktighet i naturen utan mer för att begripa hur naturens kretslopp kan se ut. Fokus har

flyttats från barnet till naturen. En intressant tanke är hur prepositionerna för och i kan

ändra innebörd för en målbestämmelse i läroplanen, detta leder oss till en fundering

kring hur utbildningsdepartementet vill tydliggöra målen när för och i medför två nya

meningsinnehåll? En tolkning av prepositionerna för och i kan också kopplas till

Biestas (2011) begrepp subjektifiering och socialisering genom att barnen ska lära sig

normer och värderingar om vad som råder i samhället. Barnen kan även ”påverkas” på

ett sätt där de ska bli en självständig och kritisk tänkande individ i samhället.

5.3.1 Promemorians dubbla budskap i jämförelse med läroplanen I promemorian (U2010/4443/S) uttrycks det annorlunda om barns egen delaktighet än

det som är tryckt i den reviderade läroplanen om naturvetenskapsmålen. Skälet till de

nya naturvetenskapsmålen benämns som att ”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-

och naturvårdsfrågor och ska medverka till att barnen utvecklar kunskap om sin egen

delaktighet i naturens kretslopp” (Promemoria U2010/4443/S, s. 19). En tolkning av

citatet i föregående mening kan vara att det finns intentioner kring den reviderade

läroplanen som riktar fokus på barns lärande hos den egna individen alltså subjektet,

vilket kan antydas att lärandet inte sker kollektivt. Barns egen delaktighet är inte

framskrivet i målet för den reviderade läroplanen 98 (rev 2010) men finns i den

ursprungliga lpfö 98, dock är det beskrivet i promemorian (U2010/4443/S) under

rubriken skälen för förslaget. Utöver att ”sin egen delaktighet” (Lpfö 98, s. 9) har

försvunnit i den reviderade läroplanen går det också att tolka i samma mening att det

istället har ersatts med ”… för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”

(Lpfö 98, rev 2010, s. 10). Förändringen av meningen kan förstås som att individen är

en del av samhället, och för att förstå vad samhället består av måste barnen skapa sig en

förståelse kring dessa tre områden (människor, natur och samhälle).

Betoningen på barns delaktighet kan uppfattas som mindre men det behöver inte

nödvändigtvis vara på det viset. En tolkning kan vara att fokus istället riktas mot ett

kollektivt lärande och förståelse. Betoningen på barns delaktighet kan därmed skapa en

förvirrad bild av hur målen ska tolkas i verksamheten, då syftet med den reviderade

läroplanen var att målen skulle förtydligas och kompletteras (Proposition

U2008/6144/S).

  24  

Utifrån socialisationsbegreppet kan barns delaktighet förstås som att förskolan befinner

sig i en socialisationsprocess, genom att arbetet med läroplanen förmedlar en viss

kunskap till barnen utifrån målen. Samtidigt som socialiseringen sker kan fokus också

riktas mot subjektet som individualiseras (Biesta, 2011) i den sociala ordningen, vilket

betyder att det är upp till varje barn att hantera situationen som uppstår med en kritisk

och självständig reflektion. Barns delaktighet kan tolkas som förutsättningen för ett

livslångt lärande där det handlar om hur individen reflekterar både gällande sig själv

och omgivningen om vad som sker och hur detta kan uppfattas hos individens omvärld

(Dahlstedt & Fejes, 2014). Alltså läggs fokus samtidigt på det individuella barnets

handlingar och verksamheten som ett kollektiv.

5.3.2 Naturvetenskapsmålens intentioner Den nya formuleringen i Lpfö 98 (rev 2010, s. 10) är ”… för hur människor, natur och

samhälle påverkar varandra”. Vad innebär samhället i relation till natur i denna mening?

Det kan uttryckas som att individerna är de som styr samhället genom olika kulturella

och traditionella föreställningar som ingår i de grundläggande värden och normer som

råder. Formuleringen av ordet människa i läroplanen (rev 2010) kan tolkas som att

ansvaret från individerna i samhället förskjuts till förskolans verksamhet. Att ansvaret

förskjuts från individerna till förskolan och barnen kan kopplas till

socialisationsbegreppet i vår analys av läroplanen. Naturvetenskapsmålen förmedlar

budskapet om hållbar utveckling som är en politisk intention, vilket innebär att barn

socialiseras i förskolan (Biesta, 2011). Subjektifiering kan också träda fram när barnen

utvecklar intresse och förståelse för kretsloppen och för hur samhället och naturen

påverkar varandra. Barnen kan individualiseras till eget kritiskt tänkande kring beslut

som ska tas, fast de befinner sig i en social ordning som är förskolan.

Läroplanens riktlinjer kan påverka förskollärarens arbete att kvalificera barnen för att de

ska visa intresse och förståelse för naturvetenskap. Därmed kan förskollärarnas arbete

tolkas att höja barns lärande och kompetens (Biesta, 2011) till exempel genom

dokumentation kring barns lärande.

  25  

5.3.3 Vetenskapliga begrepp i målen gällande naturvetenskap I den ursprungliga läroplanen från år 1998 uttrycks det att barnen utvecklar förståelse

”... för enkla naturvetenskapliga fenomen” (s. 9) medan i den reviderade läroplanen

2010 har detta utvecklats och förtydligats och skrivs som att barnen utvecklar förståelse

för ”… enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (s. 10). Syftet med

kompletteringarna för läroplanen har varit att målen ska förtydligas, och tanken blir

huruvida formuleringarna av naturvetenskapsmålen har gjorts eftersom revideringen av

läroplanen inte har blivit ”enklare” att tolka för verksamheten. Det som är framskrivet i

promemorian (U2010/4443/S) att naturvetenskap är samlingsnamnet för fysik, kemi och

biologi hade också kunnat beskrivas i läroplanen.

Skälen för regeringens beslut i propositionen (U2008/6144/S) är att förskolans förmåga

inte har utnyttjat barns lärande tillräckligt, därmed kan en tolkning vara att målen har

utvecklats till begrepp som kemiska processer och fysikaliska fenomen då dessa begrepp

tillhör ämnet naturvetenskap. Enligt Thulin (2011) är förskolan en naturlig startpunkt

för barns lärande och utveckling kring ämnet naturvetenskap och att det bör vara lika

utformat som andra områden till exempel språk och lek i förskolan. Thulins (2011)

tolkning av barns tidiga lärande för naturvetenskap kan kopplas ihop med förskolans

reviderade läroplan, där ämnet fått en stärkt roll och vila på vetenskaplig grund och

beprövad erfarenhet (SFS 2010:800).

Under rubriken Beskrivning av målen i promemorian (U2010/4443/S) finns det förklarat

hur svårt det är att förmedla budskapen om naturvetenskap gällande den framtida

medborgaren och naturvetenskap ska därmed starta i förskolan. I promemorian

(U2010/4443/S) uttrycks det varför det är bra att starta tidigt med naturvetenskap:

”Förskolan är en naturlig startpunkt för detta arbete eftersom både intresse, värderingar

och kunskaper grundläggs under tidiga år” (s. 20). Budskapet som förmedlats här kan

tolkas som att förskolan är en arena där barnen ska kvalificeras, och formas inför

framtiden. Enligt Biesta (2011) betyder det att fylla barnen med kunskaper och

erfarenheter som kan tillföras den framtida ekonomiska tillväxten i samhället. Genom

kvalificering kan utbildningen också bli en central del av utbildningspolitiken (Biesta,

2011), då anledningen kan vara att höja standarden på förskolan för att ge en bättre

grund för de kommande skolåren. Om lärandet läggs i tidig ålder kan detta dock orsaka

  26  

att barnen upplever känslor som kan påverka inlärningen. Enligt forskning från

Singapore där utbildningen är resultatorienterad kan barn som får uppleva stress och

press kring sitt lärande från tidiga åldrar, känna olust inför lärandet (Ebbeck & Chan,

2011). Den resultatorienterade utbildningen bidrog till att en del barn gjorde sämre ifrån

sig när de blev äldre i skolan (ibid.). Är Sveriges utbildningssystem på väg mot en

liknande utveckling?

Barns lärande och utveckling kan påverkas av samhället och när det även dokumenteras

kring naturvetenskap i verksamheten kan det bidra till att förskolan blir en utbildning

där evidens kan få ett starkt genomslag. Evidens har en stark koppling till kvalificering,

som också kan bidra till utformningen av målen i Lpfö 98 (rev 2010).

I am particularly concerned about the tension between scientific and democratic

control over educational practice and educational research. On the research side,

eveidence-based education seems to favor technocratic model in which it is assumed

that only relevant research questions are questions about the effectiveness of

educational means and technics, forgetting, among others things, that what counts as

”effective” crucially depends on judgments about what is educationally desirable

(Biesta, 2007, s. 5).

I citatet uttrycker Biesta (2007) sin oro över mätningens följder i

utbildningssammanhang.

5.3.4 Den vetenskapliga formuleringen av naturvetenskap i Norden

För att lyfta hur Sveriges läroplan styr förskolans verksamhet genom

målformuleringarna, har vi jämfört de nordiska läroplanerna som exempel. I kommande

stycke analyseras målen för naturvetenskap i de olika läroplanerna i relation till

Sveriges reviderade läroplan (Lpfö 98, rev 2010).

Utifrån de nordiska läroplanerna kan vi se att det finns en del skillnader på

målformuleringarna av naturvetenskap. Den största skillnaden är Island som

överhuvudtaget inte har några mål som berör naturvetenskap i jämförelse med de övriga

nordiska länderna (Vallberg Roth, 2014a). När vi jämfört de olika nordiska läroplanerna

upptäckte vi att Sverige är det enda landet som formulerar sina naturvetenskapsmål

  27  

baserat på vetenskapliga begrepp och grunder till exempel fysikaliska fenomen och

kemiska processer. Skollagen (SFS 2010:800) belyser också att förskolans innehåll ska

vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De övriga länderna betecknar

naturvetenskap i sina läroplaner på liknande sätt som Sveriges ursprungliga läroplan

från 1998 uttryckte det, alltså inte lika omfattande som målen i den reviderade

läroplanen från 2010. Enligt Vallbergs Roths (2014a) tolkning av den svenska

Skollagen är den mer riktad mot kvalificering än subjektifiering och socialisering, vilket

kan tolkas som att Sveriges förskola blir alltmer lik skolan och lärande fokuserad, med

mätbara kunskaper och ”evidens” som följd.

Med hjälp av Biestas begrepp kan vi se att naturvetenskapsmålen i Lpfö 98 (rev 2010)

är mer riktade mot kvalificering och socialisering än subjektifiering (Biesta, 2011).

Kopplingen till kvalificering kan göras då målen för naturvetenskap utgår från

vetenskapliga begrepp till exempel fysikaliska fenomen och kemiska processer. Den

kan också göras till socialisering där barnen ska lära sig att samtala och utforska om

ämnet, och på så sätt bidra sin förståelse av naturen (Biesta, 2011). Genom att titta på

målbeskrivningarna kan vi även se en subjektifieringsprocess när barnen ska lära sig att

samtala om och utforska naturvetenskap, och då kan målen tolkas som en inriktning mot

individen (Biesta, 2011).

   

  28  

6. Diskussion Analysen visar att förskolans kvalité är på väg att stärkas, sammanfattningsvis kan det

tolkas som kvalitén är det pedagogiska arbetet och verksamheten som kontinuerligt ska

utvecklas. Det pedagogiska arbetet är de vuxna som jobbar i förskolan, medan

verksamheten inkluderar barnen som samverkar med pedagoger. Trots att läroplanen

uttrycker målen som strävansmål syns det bakomliggande syftet att barnen ska (vår

kursivering) uppnå målen. Skollagen (SFS 2010:800) och läroplanen 98 (rev 2010)

visar att förskolan förmedlar en riktning mot kvalificering. Betoningen ligger på

verksamheten men resultatet visar att barnen blir en del av kvalificeringsprocessen när

verksamheten ska utvärderas. Enligt Pramling Samuelsson (2010) vill politiker tjäna

förstärka satsningen på barns tidiga lärande och utveckling i förskolan, och denna

satsning kan driva på en process mot en mer evidensbaserad verksamhet. Följden av

förändringarna av naturvetenskapsmålen är att riktningen leder mot en evidensbaserad

utbildning och kan ses som ett svar på en av våra frågor att förskolan är på väg mot en

skolförberedande inriktning. Biestas (2011) förklaring på evidens gav oss en tydligare

bild av vad kvalificering inom utbildningssammanhanget kan innebära. Förskolans

verksamhet ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800),

och denna syn på att barn kvalificeras genom utbildningen till exempel i förskolan

förstärks ytterligare. Att barn kan kvalificeras i förskolan stärks genom att läroplanen 98

(rev 2010) inte riktar sig mot individen som Skollagen (SFS 2010:800) gör, utan istället

uttrycks det i Promemorian (U2010/4443/S) som är grunden till den reviderade

läroplanen 98 (rev 2010).

Analysen av Skollagen och läroplanen för förskolan visar tendenser på den mätkultur,

som beskrivs i termer av kvalificering, socialisering och subjektifiering (Biesta, 2011).

Tendenser på den mätkultur som finns stärks genom att Skolverket (2014) definierar en

läroplan som ett politiskt styrdokument med riktlinjer som alla skolverksamheter ska

lyda under, vilket även inkluderar förskolan då den också har en läroplan. Skollagen

(SFS 2010:800) uttalar sig mer om att ”… förbereda barnen för fortsatt utbildning”   (8

kap. 2§) än vad läroplanen för förskolan gör, både i den ursprungliga och i den

reviderade versionen. Barnen ska som sagt inte bedömas, dock känns steget närmre för

bedömning i förskoleverksamheten på grund av PISA:s undersökningsresultat som är en

kunskapsmätning baserade på internationella studier som anses vara de mest pålitliga

  29  

resultaten i utbildningen (SOU 2013:30). Detta kan ha påverkat den svenska förskolans

implementering av den reviderade versionen av läroplan år 2010.

Målen i Lpfö 98 (rev 2010) har inte tydliggjorts utan snarare komplicerats och fått nya

innebörder. Friheten i tolkningsutrymmet kan skapa osäkerhet i förskoleverksamheten,

eftersom målen är svårdefinierade både när det gäller kvalitén och riktningen. Den

”dolda läroplanen” kan också uttryckas som en del av läroplanen (Biesta, 2011). Då den

”dolda läroplanen” understödjs av kvalificering, men framförallt

socialiseringsprocessen som sker genom läroplanen och de riktlinjer som finns för

förskollärarens arbete. Läroplanen 98 (rev 2010) och Skollagen (SFS 2010:800)

poängterar det livslånga lärandet som en central del av utbildningen. Dahlstedt & Fejes

(2014) beskriver det livslånga lärandet som att varje individ kan reflektera om sig själv

och sin omvärld. Det livslånga lärandet kan då ses som en del av

socialiseringsprocessen som sker i förskolans verksamhet. Socialiseringsprocessen kan

också relateras till förskoleverksamheten där den påverkas av en mätkultur genom att

pedagogerna dokumenterar vad barnen har gjort, när det egentligen uttrycks i läroplanen

att det är verksamheten som ska ligga grund för utvärdering och dokumentation.

Begrepp som ”kemikaliska processer” och ”fysikaliska fenomen” gör att förskolan blir

allt mer lik skolan. De nya formuleringarna är också ett resultat av regeringens önskan

om en ökad kompetens i förskolan. I promemorian (U2010/4443/S) skrivs det fram att

förskolan är en naturlig plats att introducera naturvetenskap och nämner att det är svårt

att förmedla intresse för ämnet senare i skolan. Introduktionen av naturvetenskap blir ett

resultat av både socialisering och en kvalificeringsprocess av barnet. Förskolans

verksamhet blir då en del av den framtida ekonomiska tillväxten. Forskning talar för ett

nedgående resultat om barns och elevers studier blir alltmer akademiskt inriktade, då

stress och press hämmar lusten att lära (Ebbeck & Chan, 2011), vilket kan bli följden av

att den framtida utbildningen blir alltför resultatorienterad. En följd av de reviderade

målen i läroplanen kan kopplas till den rådande mätkulturen som Ebbeck & Chan

(2011) talar om i sin forskning. Biesta (2011) talar om den evidensbaserade

utbildningens betydelse och att den har satt avtryck i skolsystemen globalt, där alltfler

kontrollerade studier utförs. Att vetenskaplig evidens har skärpts inom samtliga

ämnesinnehåll som är naturvetenskap och teknik, matematik och språk i förskolan

öppnar de för en mätkultur.

  30  

Utifrån analysen av de nordiska läroplanerna visade sig den största skillnaden vara att

Sveriges mål kring naturvetenskap är det enda målet som är vetenskapligt formulerat,

medan de övriga länderna utgår från en allmän beteckning av ämnet natur. Resultatet av

hur länderna betecknar sina naturvetenskapsmål är att Sverige bidrar till en mer

kvalificerad förskola. Utvecklingstendensen visar att förskolan är ett steg närmre mot en

förberedande skolinstitution och en mätkultur.

6.1 Slutsats Utifrån resultatet tänker vi att den förändrade läroplanen kvalificerar barn mer mot

skolans värld än vad förskolan tidigare gjort. Det gäller också att vara försiktig med att

bedöma barnen på ett sätt som kan individualiseras, då gränsen mellan barn och

verksamheten kan vara svår att särskilja, fast det är verksamheten i sig som ska

utvärderas. Målen gällande naturvetenskap visar att de är svårtolkade och samtidigt

uttrycks de som en naturlig startpunkt för lärandet i förskolan. De nya

målformuleringarna behöver inte betyda att dessa är sämre, utan vi vill också lyfta det

positiva i att målen har reviderats så att barnen ska bli erbjudna naturvetenskapliga

kunskaper för att kunna pröva och utvidga sina erfarenheter. Att barnen får möjligheten

att lära är något alla barn bör erbjudas, men inte lära ut bara för lärandets skull. Risken

att bli påverkad av mätkulturen verkar ha en stark dragkraft som kan påverka förskolans

verksamhet för att frambringa goda resultat som ska ge landet en bra utveckling.

Problemet som kan uppstå när all utbildning ska ske på vetenskaplig grund blir att andra

viktiga delar inom utbildningen kan försummas, då det som går att dokumentera, mäta

och utvärdera blir det viktigaste (Biesta, 2011). Det kan alltså finnas andra faktorer som

spelar in för utbildningssyftet utan att förskolan ska bli för resultatorienterad, till

exempel sociala och kulturella faktorer. Därmed bör begreppet evidens granskas i alla

skolformer och vilket syfte det har i utbildningen.

Med resultatet i åtanke vill vi också betona att läroplanen 98 (rev 2010) och Skollagen

(SFS 2010:800) borde ses över och utvärderas och inte bara verksamheten, då den vilar

på styrdokumenten. Samtidigt bör inte heller förskollärare skuldbeläggas för att de utför

  31  

ett dåligt jobb och att kvalitén inte alltid förbättras som förväntat. Det är viktigt att

respektera och uppskatta de som arbetar i förskolan och på så sätt skulle kunna rekrytera

fler till yrket. Genom att respektera och uppskatta yrket kan detta bidra till att kvalitén

höjs i förskolan och att fler rekryteras för att utbilda sig till förskollärare.

6.2 Metoddiskussion Textanalysen som vi valde möjliggjorde vårt tolkningsutrymme i analysen, men det

finns andra följder som kan ha försvårat tolkningen i vår studie, till exempel att vi blivit

hemmablinda och bara fokuserat på våra frågor och uteslutit andra tolkningsbara

resultat. Innehållsanalysen och hermeneutikens tolkningssituationer har gjort det möjligt

för oss att skapa en röd tråd genom hela arbetet. Dokumenten vi har valt att analysera är

som sagt offentliga handlingar (Regeringen, 2013). Varför vi har valt just denna metod

är för att vi ville få en grundförståelse kring hur styrdokumenten skapas och styr

verksamheten i förskolan. Med hjälp av innehållsanalysen var det i början svårt att veta

hur vi skulle gå till väga, men sedan insåg vi att innehållsanalysen var ett redskap för att

kunna svara på våra problemformuleringar. Vi har tittat på sammanhanget i meningarna

från vår empiri, dock kan textanalysen av en innehållsanalys ha gjort att det varit svårt

att dra gränsen under arbetets gång, då det istället kan ha blivit att vi räknat och mätt ord

i vår empiri. Första tanken hos oss var att vi skulle använda Michel Foucaults

maktperspektiv, men perspektivet var för brett för vår studie och det var inte heller den

sorten styrning vi sökte för att problematisera vår frågeställning. Vårt val hamnade hos

Gert Biestas resonemang om läroplaner, som har möjliggjort vårt syfte som rör

utbildningen, dock har det varit relativt svårt att omsätta teorin till förskolan då Gert

Biesta uttrycker om utbildningens syfte i de övriga skolformerna.

6.3 Vidare forskning Vidare forskning kring vårt valda område kan vara att jämföra hur styrdokumenten

förstås av förskollärare och göra andra jämförande studier, till exempel att rikta in sig på

hur Skollagen förhåller sig till läroplanen. Metodvalet för vidare studier kan då vara att

intervjua verksamma pedagoger ute i förskolan. Som ett avslut till vår studie vill vi

  32  

synliggöra att det kan vara viktigt att fortsätta den typ av studie som vi gjort för att

kritiskt granska styrdokumenten, för att förskollärare ska bli så medvetna som möjligt i

sitt förhållningssätt gentemot yrket.

Vidare förslag för verksamma pedagoger inom vårt ämne kan vara att kritiskt granska

målen i läroplanen, då det kan vara svårt att förstå vad som uttrycks i styrdokumenten i

relation till verksamheten och rollen som förskollärare.

   

  33  

Referenser Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt:

metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Biesta, Gert (2007). 'Why “what works” won’t work: Evidence-based practice and the

democratic deficit un educational research', Educational Theory, 57, 1, pp. 1-22,

Education Research Complete, EBSCOhost (hämtad 2015-04-20).

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Broström, Stig. (2006.) Curriculum in Preschool', International Journal Of Early

Childhood, 38, 1, pp. 65-76, ERIC, EBSCOhost, (hämtad 2015-04-15).

Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund. (2015). Seks temaer i pædagogiske

læreplaner. København. Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-05-20):

http://www.bupl.dk/om_bupl/kontakt_bupl?opendocument

Dahlberg, Gunilla & Moss, Peter (2008). Beyond Quality in Early Childhood Education

and Care – Languages of Evaluation. CESifo DICE Report. 6:2, s. 21-26 (hämtad 2015-

04-30).

Dahlstedt, Magnus & Fejes, Andreas. (2014). Utbildning, delibration och terapeutisk

intervention. I Axelsson, Thom, Balldin, Jutta & Qvarsebo, Jonas (red.). Styrningskonst

på utbildningsarenan, 21-39. Lund: Studentlitteratur.

Ebbeck, Marjory & Warrier, Sheela. (2008). Image of the Singapore Child: Early

Childhood Education Journal, 36, 3, pp. 247-251, Education Research Complete,

EBSCOhost (hämtad 2015-04-29).

  34  

Ebbeck, Marjory & Chan, Yvonne. (2011). Instituting Change in Early Childhood

Education: Recent Developments in Singapore', Early Childhood Education Journal,

38, 6, pp. 457-463, Education Research Complete, EBSCOhost (hämtad 2015-04-14).

Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005). Helsingfors. Stakes.

Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-05-20):

https://www.thl.fi/documents/605877/747474/vasu_svenska.pdf

Jonsson, Agneta (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan

[Elektronisk resurs] : barns perspektiv och nuets didaktik. Göteborg: Acta Universitatis

Gothoburgensis. Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-06-04):

http://hdl.handle.net/2077/34089

Lpfö 98. (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket

Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-04-16): http://hdl.handle.net/2077/31324

Lpfö 98 (rev 2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10. Stockholm: Skolverket

Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-04-16):

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande

utvecklas i förskolan?. Nordisk Barnehageforskning. 3:3, s. 159-167 (hämtad 2015-04-

17).

Promemoria U2010/4443/S. Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av

förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Proposition 1997/98:93. Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

  35  

Proposition U2008/6144/S. Uppdrag till statens skolverk om förslag till förtydliganden i

läroplanen för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Rammeplan for barnehagen (2013). Oslo: Utdanningsdirektoratet.

Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-05-20):

http://www.udir.no/Barnehage/Rammeplan/Rammeplan-for-barnehagens-innhold-og-

oppgaver/Del-2--Barnehagens-innhold/Kapittel-3--Fagomradene/34-Natur-miljo-og-

teknikk/

Regeringen (2013) Offentlighetsprincipen och sekretess. Stockholm:

Regeringenskansliet.

Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-05-26):

http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2013/01/offentlighetsprincipen-och-

sekretess/

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Elektronisk tillgänglig

(hämtad 2015-04-24):

http://www.lagboken.se/Views/Pages/GetFile.ashx?portalId=56&cat=59924&docId=63

8050&propId=5

Skolverket, (2013). Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens. Stockholm:

Skolverket. Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-05-07):  

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-

arbetssatt/vetenskaplig-grund-beprovad-erfarenhet-och-evidens-1.189565

Skolverket, (2014). Läroplaner. Stockholm: Skolverket

Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-06-08):  

http://www.skolverket.se/regelverk/laroplaner-1.147973

SOU 2013:30. Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer. Delbetänkande av

Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

  36  

The Icelandic National Curriculm Guide for Preschools, (2012). Ministry of Education,

Science and Culture 2011. Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-05-20):

http://www.dalvikurbyggd.is/resources/Files/krilakot/adskr_leiksk_ens_2012.pdf

Thulin, Susanne (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om

naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs

universitet, 2011.

Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-04-14): http://hdl.handle.net/2077/25276

Utbildningsdepartementet (2010) Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i

förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Elektronisk tillgänglig

(hämtad 2015-04-17): http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/15/89/51/20e75aa2.pdf

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2014a), Nordisk komparativ analys av riktlinjer för

kvalitet och innehåll i förskolorna. Nordiska Ministerrådet. Köpenhamn. Elektronisk

tillgänglig (hämtad 2015-04-23): http://dx.doi.org/10.6027/NA2013-927

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2014b). Styrning genom dokumentation och

bedömning. I Axelsson, Thom, Balldin, Jutta & Qvarsebo, Jonas (red.). Styrningskonst

på utbildningsarenan, 103-125. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2015). Allmänna och offentliga handlingar. Stockholm:

Vetenskapsrådet. Elektronisk tillgänglig (hämtad 2015-08-31):

http://codex.vr.se/manniska3.shtml