Upload
others
View
8
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Naturvetenskap och teknik i samspel med IKT i förskolan
Nature science and technology in collaboration with ICT in preschool
Sandra Blixt
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik
Examensarbete 15 hp
Jeanni Flognman
Gunnar Jonsson
Datum
Löpnummer
Abstract
The main purpose of this study is to, in the educator’s point of view, try to find out how pre-
schools approach science and technology along with Information and Communication
Technology (ICT). The survey was conducted based on qualitative interviews where two
preschools participated, a total of seven teachers were interviewed. One of the preschools only
has access to a computer, and the other preschool is able to use both computer and tablets in
their preschool activities. The results of this show that the teacher’s thoughts about ICT are
positive and that they consider it as an important part of their work and have many areas where
it is useful. However, the educators at one of the preschool thinks that they have a bit to low
knowledge of science and technology to be able to work with it in a proper way. The results
show that the opinions are divided as to how the respective preschools will be working with
these subjects. Although one preschool believes that they are not working with science and
technology, it still shows in the study that they do, even though they are not aware of it.
Keywords:
Aids in preschool, computing in preschool, science and technology, tablet
Sammanfattning
Syftet med studien är att utifrån pedagogernas synvinkel, ta reda på hur förskolans arbetssätt
inkluderar naturvetenskap och teknik tillsammans med informations- och
kommunikationsteknik (IKT). Undersökningen är gjord utifrån kvalitativa intervjuer där två
förskolor medverkat, varav totalt sju pedagoger har intervjuats. Den ena förskolan har enbart
tillgång till en dator och den andra förskolan har möjlighet att använda sig av både dator och
surfplattor. Resultatet visar att pedagogernas syn på IKT är positivt och att de anser det som ett
viktigt inslag i verksamheten som de använder till mycket. Dock anser pedagogerna på ena
förskolan att de har allt för låga kunskaper om naturvetenskap och teknik för att för tillfället
kunna arbeta med det. Resultatet visar att det råder delade meningar om hur respektive förskola
arbetar med dessa ämnen. Även fast den ena förskolan anser att de inte arbetar med
naturvetenskap och teknik framgår det ändå i undersökningen att de trots allt gör det, men på
ett omedvetet sätt.
Nyckelord:
Datoranvändning i förskolan, hjälpmedel i förskolan, naturvetenskap och teknik, surfplatta.
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................................................. 5
1.1 Syfte ................................................................................................................................................. 5
1.2 Frågeställningar ................................................................................................................................ 5
1.3 Begreppsförklaring ........................................................................................................................... 6
2. Litteraturgenomgång .................................................................................................................. 7
2.1.2 Datorn i förskolan ...................................................................................................................... 8
2.2 Naturvetenskap och teknik i förskolan ............................................................................................. 9
3. Metod ....................................................................................................................................... 11
3.1 Metodval ........................................................................................................................................ 11
3.1 Urval ............................................................................................................................................... 11
3.2 Genomförande ............................................................................................................................... 11
3.3 Databearbetning............................................................................................................................. 12
3.4 Etiska överväganden ....................................................................................................................... 12
4. Resultat ..................................................................................................................................... 13
4.1 Intervjuresultat ............................................................................................................................... 13
4.1.1 Pedagogernas syn på hur förskolan arbetar med naturvetenskap och teknik ......................... 13
4.1.3 Pedagogernas syn på IKT ......................................................................................................... 15
4.1. 4 Pedagogernas naturvetenskapliga och tekniska arbetssätt med hjälp av IKT ......................... 15
4.1.5 Pedagogernas syn på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik med IKT som
hjälpmedel ........................................................................................................................................ 16
5. Diskussion ................................................................................................................................ 18
5.1 Metoddiskussion ............................................................................................................................ 18
5.2 Resultatdiskussion .......................................................................................................................... 19
5.2.1 Förskolans arbetssätt kring naturvetenskap och teknik & hur IKT involveras i dessa ämnen .. 19
5.2.2 Pedagogernas syn på IKT & hur den används i verksamheten ................................................. 20
6. Slutord ...................................................................................................................................... 23
6.1 Vidare forskning ............................................................................................................................. 23
Referenslista: ................................................................................................................................ 24
Bilaga 1
5
1. Inledning
För varje dag som går utvecklas samhället mer och mer och vi människor utvecklas med
det. Nya tekniska prylar är en del av vår vardag och dagligen använder vi oss av allt ifrån
telefoner till surfplattor som nu för tiden är lätta att få med överallt. Även förskolan
använder sig av den nya tekniken och jag vet utifrån tidigare verksamhetsförlagd utbildning
och vikariat att surfplattor är det nya medlet som håller på att implementeras i
verksamheterna. Personligen använder jag mig gärna av tekniska prylar och alla dess
funktioner. Det är spännande att titta tillbaka på tekniken och se hur den såg ut för ungefär
tio år sedan och se hur den förändrats.
Det intressanta för mig är nu att ta reda på hur det går att använda sig av den här tekniken i
förskolans tematiska vardag. Det vill säga på vilka sätt datorer och surfplattor kan användas
inom ämnen som naturvetenskap och teknik. Som pedagog är det enligt mig viktigt att låta
barnen ta del av och pröva på många olika beståndsdelar. Naturvetenskap, teknik och IKT
anser jag är betydelsefulla ämnen som växer sig allt större inom förskolans verksamheter.
Men av egen erfarenhet vet jag att många pedagoger har svårt för dessa ämnen och inte
känner sig helt bekväma med att arbeta med dem. Den här undersökningen kan vara en
hjälp för förskolläraryrket och för verksamma pedagoger eftersom det inte nödvändigtvis
behöver vara svårt eller krångligt att använda datorer och surfplattor tillsammans med
ämnen som naturvetenskap och teknik.
1.1 Syfte
Barnen ska i enlighet med förskolans läroplan lära sig hur teknik kan användas och
utifrån tekniken lära sig skapa och konstruera (Skolverket 2010).
Läroplanen för förskolan skriver dessutom:
”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i
skapande processer som i tillämpning” (Lpfö 98, rev 2010).
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagogerna inkluderar naturvetenskap
och teknik som en del av barnens lärande i verksamheten med hjälp av IKT. Där datorn,
internet och numera surfplattan finns till hands i verksamheten.
1.2 Frågeställningar
- Hur anser pedagogerna att de använder sig av IKT i arbetet med naturvetenskap och
teknik i förskolan?
6
1.3 Begreppsförklaring
IKT betyder informations- och kommunikationsteknik (Nationalencyklopedin, 2013). Från
början handlade IKT mestadels om att förstå sig på teknologin. Numer är det ett utbrett
ämne som delvis innebär att surfa och söka information på internet, där meningen är att
barnen ska inhämta kunskaper om och genom olika appar och program (Alexandersson,
Linderoth &Lindö, 2001).
Surfplatta är en pekdator som styrs när användaren trycker med fingret direkt på skärmen.
Den kan bland annat användas till att ta bilder, filma och så vidare, men även till
internetsurfing om den kopplas upp till ett nätverk (Nationalencyklopedin, 2013).
App står för applikation och är ett program som är avsett för praktisk tillämpning såsom
spel och ordbehandlingsprogram (Nationalencyklopedin, 2013).
7
2. Litteraturgenomgång Avsnittet kommer behandla vad litteraturen säger om IKT, naturvetenskap och teknik i
förskolan. 2.1 IKT i förskolan
Samhällets stora förändringstakt ställer allt högre krav på människan och det är förskolans
uppgift att tidigt börja lägga grunden och förbereda barnen inför ett allt större globalt
samhälle. Genom olika uttrycksformer såsom multimedia och informationsteknik (IKT) ska
barnen lära sig att kommunicera. Dessa uttrycksformer kan barnen använda sig av i
skapandeprocesser (Skolverket 2010).
”Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är
nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb
förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan
tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i
samhället behöver” (Lpfö 98, rev 2010, s 6).
2.1.1 Surfplatta i förskolan Pedagoger på Strandparksskolans två förskolor i Nacka (Holmström, 2011) medverkar i en
undersökning om vilken roll surfplattan har i verksamheten. Det framgår att barnen lär av
varandra, men också med varandra när de sitter vid surfplattan och de väntar tålmodigt på
varandras tur. Barnen berättar för varandra vad spelen går ut på och förklarar gärna högt vad
som finns på skärmen. I vanliga fall är tävlingsinstinkten hög när barnen spelar verkliga
spel, något som pedagogerna har uppmärksammat att den inte är när samma spel används på
surfplattan. Biträdande rektor för förskolorna anser att spelen måste användas på ett sätt som
bidrar till ett pedagogiskt lärande och personalen testar själva på dem innan så att det finns
en pedagogisk grundtanke med dem. Vid utvalda tidpunkter samlas personalen för att
utvärdera arbetet och för att diskutera och visa varandra olika program som de kan använda
med barngruppen. Dock stämmer flera av surfplattans appar inte överens med vad
pedagogerna vill ha då bland annat språket på många av dem är på engelska. De har massor
av idéförslag på hur de vill att pedagogiska program ska se ut och de har nu kommit i
kontakt med spelutvecklare och läromedelsförlag för att i samverkan få meddela sina tankar
för hur de kan utformas på ett bättre sätt (Ibid). Även Gällström & Wahlström (2011) anser
det värdefullt att utbyta erfarenheter och kunskaper kring surfplattan och att den ska vara en
självklar punkt på möten. De framhäver surfplattan som ett bra verktyg med ett brett innehåll
som innefattar allt från pedagogiska appar för barn, internet som sökmotor samt kamera och
ljudinspelningar. När personalen känner sig bekväma med att använda surfplattan och dess
funktioner är det enligt författarna lättare att låta barnen få sitta med den. Till dokumentation
anses surfplattan vara ett positivt verktyg som barnen genom att filma och ta kort bör vara
med och ta del av. Pedagogerna börjar i sin tur betrakta vad barnen väljer att dokumentera
med surfplattan och varför de valt som de gjort, för att ställa reflekterande frågor till barnen
kring sitt eget lärande (ibid).
Aglassinger, Strindholm, Kallin, & Rudnik Norling (2012) menar att surfplattan ger stora
möjligheter för barnen att få vara med och påverka händelseförloppet på ett större sätt än
tidigare, eftersom arbetsmaterial ofta har ett redan färdigt utbud med bilder och text som inte
går att ändra på. Med hjälp av pekskärmen kan även små barn rita och använda pedagogiska
program innan de lyckats med penngreppet, vilket författarna anser utmanar och motiverar
8
barnen till att på sikt lära sig att använda penna. Trots många möjligheter vidhåller
författarna att surfplattan inte får erövra konkreta material utan enbart vara ett komplement.
Vidare berättar de:
”Att konkretisera kunskapen var oerhört viktigt för barnen. Vi anser att
kunskap genom erfarenhet stannar kvar längre än kunskap genom inpräntning,
och vi vet att barn lär sig på många olika sätt” (Aglassinger, m.fl., 2012, s 13).
2.1.2 Datorn i förskolan
För att hänga med i dagens snabba och föränderliga samhälle krävs omfattande kunskaper
som alla individer behöver. Om datorn ska kunna bli en tillgång i förskolan krävs det att
barnen till att börja med får ordentligt med tid till att utforska den på ett självständigt och
lekfullt sätt, speciellt första gången barnen kommer i kontakt med den. Många gånger är
vuxna alldeles för snabba med att döma bort programmen i förväg utan att barnen fått en
chans till att testa på dem (Appelberg & Eriksson 1999). Ur projektet LärIT som
undersöker barnens lärande via IKT framgår det att datorn med dess pedagogiska program
engagerar och intresserar barnen till att skapa och fantasisera med hjälp av datorns verktyg.
Intresset för IT-baserade läromedel antas vara större än böcker eftersom dess innehåll är
mer lockande med bilder, ljud och text vilket motiverar barnen till att fortsätta. Oftast
använder barnen datorn på egen hand då pedagogerna sällan är med i användandet.
I stället är det vanligt att pedagogerna styr hur datorsituationerna ska se ut och tar beslut
kring när den får användas och vad den ska användas till (Alexandersson, Linderoth &
Lindö, 2001). Personalen på Sandvikens förskola (Claesdotter, 1999) menar att det inte
bara är barnen som ska behärska tekniken, vuxna måste också lära sig att hantera den. I
förskolan är det pedagogerna som ska förmedla till barnen hur de kan utnyttja tekniken på
ett bra sätt. Barnen inhämtar kunskaper även om inte vuxna följer med i den tekniska
utvecklingen, men då har pedagogerna ingen möjlighet att påverka.
Läroplanen för förskolan redogör för att leken ska genomsyra verksamheten där barnen
utvecklar och lär med hjälp av fantasi, inlevelse, kommunikation och samarbete
(Skolverket, 2010). Datoranvändningen är inte helt olik andra lekaktiviteter i förskolan.
Barnen kan i arbetet med datorn välja om de vill vara ensamma eller tillsammans med
andra, och möjligheterna till att spela, rita och leka på datorn anses vara lika bra som
konkreta material i verkligheten (Ljung-Djärf 2004). Henning Johansson, professor i
pedagogik vid Luleå universitet (Claesdotter, 1999) menar att datorns användningsområden
ger många fördelar, inte minst i stora barngrupper. Att använda datorn som bas för ett
målartillfälle sparar både tid och material eftersom vare sig förkläden eller städning behövs.
Dessutom bidrar datortekniken till att användaren får en chans att vara kreativ och skapa
något på ett sätt som det inte är möjligt att göra annars (ibid). Appelberg & Eriksson (1999)
framhåller dock att barnens datoranvändning bör varvas med konkreta föremål som finns i
vardagen. Att enbart ta del av någonting som visas på en datorskärm ger inte användaren
lika stor uppfattning som ett verkligt utforskande gör, där alla sinnen används (ibid). Det är
pedagogerna som i förskolan ska visa barnen vilka olika arbetssätt de kan använda sig av,
men även vara de som inspirerar barnen till att använda tekniken på ett värdefullt sätt.
Tanken är att datorn ska vara lika självklar som vilket annat material som helst
(Alexandersson, Linderoth & Lindö 2001). Claesdotter (1999) skriver däremot via
professor Johansson att det inte finns någon risk att tekniken tar över det pedagogiska
lärandet. Det går inte enbart att söka kunskap på ett och samma ställe, på något sätt delar vi
alltid kunskaperna med varandra där nya ställningstaganden skapas. Därför bör
pedagogerna se till att barnen inte alltid sitter en i taget vid datorn utan kan diskutera och
9
komma fram till lösningar och frågor tillsammans (ibid). Det går emellertid att kombinera
datoranvändning med andra aktiviteter, menar Johansson, A (1999) utifrån Pontus
Andersson som varit med och skapat en ur och skur förskola. Han anser att barnen skulle
kunna välja att dokumentera naturvetenskapliga företeelser för att efteråt skapa bildspel och
presentationer av olika slag med hjälp av datorns verktyg. På så vis kan de utifrån sin egen
inlevelse få en bredare förståelse för hur datorn kan användas, men också utveckla
kunskaper på ett konkret sätt.
Pedagoger tvivlar ofta på spelens inverkan i förskolan och deras åsikt är inte nödvändigtvis
densamma som barnens. Spelen bör vara utmanande och intressanta för att situationen ska
vara givande. Om handlingen bygger på berättelser av olika slag är det inte ovanligt att
barnen tycker det är spännande och vill få reda på ännu mer där det går att ta till böcker och
biblioteksbesök (Appelberg & Eriksson 1999). Matematikprofessorn Seymour Papert
berättar i temaserien förskolan (Olsson, 1999) att vi oroar oss alldeles för mycket över
barnens datoranvändande och anser att pedagogiken inte alls hänger med i samhällets
förändringstakt. Han anser att fokus snarare ligger på vad barnen lär sig i stället för hur de
faktiskt når sina kunskaper. Så länge det är barnens intressen som är i centrum bör inte den
exakta tidsfördelningen vara av så stor betydelse.
2.2 Naturvetenskap och teknik i förskolan
Mycket av det naturvetenskapliga och tekniska arbetssättet handlar om problemlösning utifrån
ett didaktiskt förhållningssätt där barn och vuxna undersöker hur, vad och varför de gör som
de gör i en situation (Barr, Nettrup & Rosendahl 2011). Undersökningarna visar sig ofta vara
relaterade till saker som berör barnens omgivning där frågor och föreställningar liknar deras
egen vardag, berättar Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée (2008). De menar att det
intressanta för barnen är inte alltid att veta vilka djurarter de ser, snarare om djuren har några
”syskon” eller att ta reda på vart djuren bor. På så vis förmänskligas djuren och blir till något
personlig för barnen och kan under arbetets gång hjälpa pedagogerna till att ställa vidare
frågor som de inte kommit på själva, men som kan driva arbetet vidare. Elfström, m.fl., (2008)
visar på ett naturvetenskapligt arbetssätt där barngrupper på en förskola valt att utforska och
samtala om ett träd i skogen. Barnen fick skapa egna teckningar och dela med sig av sina
teorier till varandra i gruppen. Pedagogen tolkade materialet som ställdes samman och blev
grunden för nästa utgångspunkt i arbetet. Det framgår att barnen betraktar träden som
individer och på ett lekfullt sätt jämför det med sig själva genom att se till så att träden får ta
del utav samma nödvändiga saker som människor behöver. De teorier som barnen kom fram
till bidrog till att pedagogerna i sin tur blev medvetna om sina tolkningar. Gruppens svar och
redogörelser drev arbetet vidare till nya frågor och undersökningar. Arbetssättet är en del i en
pedagogisk dokumentation där det handlar om att skapa mening och kunskap i en process
mellan barn, men också mellan barn och lärare. Dokumentationen ska ge upphov till reflektion
och tolkning och innebär att alla ska kunna ta del av den oavsett vilken kunskapsnivå de
besitter (ibid). Men i takt med att dagens samhälle förändras så snabbt, berättar Barr, Nettrup
& Rosendahl (2011) att vi blir mindre och mindre intresserade av vår natur. Idag går det att
genom IT ta reda på hur olika djur låter och ser ut. Men författarna betonar att barn bör hämta
sina kunskaper utifrån den riktiga utemiljön, där de får uppleva och utvecklas genom sina
sinnen.
Ofta när ett naturvetenskapligt arbetssätt ska utföras menar pedagogerna på Naturförskolan
Snusmumriken att det är lätt att glömma bort det viktigaste i arbetet. Fokus hamnar på att nå
10
redan förutbestämda mål och inte på hur själva händelseförloppet går till. Den grundtanke som
finns i början av arbetet kan i slutändan ändra riktning och bana väg för nya frågor och
undersökningar. Det viktiga är att lyssna på barnens intressen och ta till sig av vad de har att
säga. Det betyder inte nödvändigtvis att lärsituationen förändras, enbart att barnen blir mer
motiverade. Pedagogerna anser att det uppstår många spontana lärsituationer i förskolans
vardag om vi slutar se naturvetenskap som något svårt och avancerat och i stället diskuterar
och undersöker med hjälp av barnen (Barr, Nettrup & Rosendahl 2011). Kunskap om miljö
och natur ska vara ett stort och inflytelserikt inslag i verksamheten där barnen genom
utforskande, dokumentation och via frågor kan öka förståelsen för vilken inverkan
samhället och naturen har på varandra. Dessutom ska barnen genom olika material och
metoder öka sin bygg- och skapandeförmåga, men även lära sig att använda vardaglig
teknik (Skolverket, 2010).
Enligt pedagogerna på Lillteknis förskola i Halmstad är teknik ett ämne som många kopplar
ihop med att vara svårt och tråkigt. Förskolan strävar efter att barn oavsett kön ska få upp
ögonen för ett tekniskt arbetssätt och betonar vikten av att barnen i ett tidigt skede får ta del av
arbetet på ett roligt och motiverande sätt. Förskolan köper sällan in leksaker utan konstruerar i
stället egna föremål som barnen leker med. De experimenterar och undersöker hur olika
teknikföremål är uppbyggda och ibland berättar pedagogerna sagor där slutet kan innebära att
barnen måste hjälpa en karaktär att bygga något för att sagan ska kunna fortsätta (Lumholdt
(2010). Ginner förklarar i en intervju med Nöjd (2010) att våra omgivningar innehåller
mängder av teknik som det är viktigt att barnen skapar sig kunskaper om. Barn använder ofta
teknik i leken där de bygger och undersöker med hjälp av olika material och då är det bra om
en pedagog kan tydliggöra vad barnen gör och utmana dem till nya upptäckter. Många är
osäkra på tekniken och vet inte alltid vad de ska svara när barnen frågar någonting. Men
fördelen är att det inte finns några korrekta svar eftersom tekniken ständigt ändrar sig och kan
se ut på ett flertal olika vis där allt kan vara rätt. Tillsammans med barnen kan lösningar
diskuteras och testas. Det finns tre påståenden som är bra att ställa sig: Vad det är till för, hur
det fungerar samt vilket material det är gjort av (ibid). Likaså berättar Berglund & Jönsson
(2008) att naturvetenskap ofta finns i förskolors verksamhet, men med total omedvetenhet.
Pedagoger visar sig ha svårt att berätta hur de själva arbetar med naturvetenskap och ger i
stället förslag på hur ett pedagogiskt arbetssätt kring naturen skulle kunna se ut.
11
3. Metod
3.1 Metodval
För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer (Johansson & Svedner 2010). Som i
arbetet genomfördes med verksamma pedagoger. Den kvalitativa formen är den mest vanliga
och innebär till skillnad mot den strukturerade metoden att den som intervjuar håller sig till
specifika ämnesområden. Metoden används för att varje person ska ge ett så utförligt svar som
möjligt och på så vis kan inte frågorna bestämmas i förväg utan varierar från person till person
(ibid). Den kvalitativa intervjumetoden kan dock innefatta en viss grad av struktur, vilket
innebär att frågorna ställs i en viss förutbestämd ordning (Patel & Davidsson 2008). För att
metoden inte ska bli strukturerad gäller det att vara uppmärksam och ta till sig vad
intervjupersonen säger, inte rikta in sig på vilken fråga som kommer därnäst (Johansson &
Svedner 2010). I arbetet har den kvalitativa metoden med låg strukturering använts, där
pedagogerna i lugn och ro fått tid till sina svar, innan följdfrågorna utformas.
3.1 Urval
Undersökningen förekom i en stad i Mellansverige med kvalitativ intervju som den valda
metoden. Eftersom det inte var lätt att i förväg känna till vilka förskolor som hade tillgång
till dator och surfplatta var första steget att ringa runt och undersöka saken. Telefonnummer
fanns på internet och därefter valdes förskolorna ut på måfå. En förskola berättade att de
för tillfället har datorer i verksamheten men att de inom kort får tillgång till surfplattor. Den
andra förskolan som valdes ut har både dator och surfplattor implementerade i
verksamheten. Intervjuerna skedde på två förskolor varav intervjuer utfördes med totalt sju
pedagoger där fyra intervjuer gjordes på den första förskolan och tre på den andra. De
pedagoger som deltagit i intervjuerna valdes inte ut specifikt, utan det var de som hade tid
till att gå ifrån verksamheten en stund. På grund av sjukdom och tidsbrist på förskolorna
kunde inte alla av de verksamma pedagogerna delta i undersökningen. Pedagogerna
kommer i arbetet att nämnas vid olika namn för att tydliggöra skillnaden mellan
förskolorna. På förskola A kommer pedagogerna att nämnas vid 1A, 2A och 3A som alla
arbetar på samma avdelning samt pedagog 4A som jobbar på en annan avdelning. På förskola B nämns pedagogerna som 1B, 2B och 3B där var och en kommer från olika
avdelningar. Intervjuerna har gjorts på totalt fem avdelningar, där förskola A använder
datorer i verksamheten och förskola B har tillgång till både dator och surfplattor.
3.2 Genomförande
De båda förskolorna kontaktades via telefon där pedagogerna fick information om det
aktuella ärendet och därefter bestämdes dag och tid för intervjuerna. På förskola A utfördes
intervjuerna med pedagoger på två olika avdelningar. På den ena avdelningen gjordes tre
intervjuer och på den andra avdelningen gjordes endast en intervju med en pedagog på grund
av tidsbrist och sjukdom. På förskola B var det ont om personal och därför bestämdes det i
samråd med en pedagog att intervjuer kunde göras med tre pedagoger som var och en fick
representera var sin avdelning. Samtliga intervjuer gjordes i ett enskilt rum på båda
förskolorna med en pedagog åt gången och tog i genomsnitt tio minuter per intervju.
12
3.3 Databearbetning Svaren från intervjuerna spelades in på mobil för att så mycket information som möjligt skulle
komma med. Steg ett var sedan att lyssna igenom intervjuerna för att ordagrant skriva ner på
papper vad som framförts från respektive förskola och pedagog. Därefter jämfördes svaren
från de pedagoger som intervjuats på samma förskola, inklusive de olika avdelningarna och
deras likheter och skillnader antecknades. När svaren från intervjuerna insamlats, undersöktes
deras respektive likheter och skillnader med varandra för att ta reda på om det fanns några
gemensamma drag skolorna emellan. Men även svar som skiljer sig från de olika
avdelningarna på respektive förskola noterades. Utifrån det här noterades gemensamma
kategorier där informationen från båda förskolorna skrevs in på datorn. Dessa kategorier blev:
Pedagogernas syn på hur förskolan arbetar med naturvetenskap och teknik
Surfplattan & datorns användningsområde enligt pedagogerna
Pedagogernas syn på IKT
Pedagogernas naturvetenskapliga och tekniska arbetssätt med hjälp av IKT
Pedagogernas syn på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik med IKT som
hjälpmedel
Likheter & Skillnader mellan förskolorna
3.4 Etiska överväganden För att de som intervjuas ska känna sig trygga och behålla sin integritet intakt finns det ett
individskyddskrav, preciserat i fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet, 2002). Det första är
informationskravet och innebär att den som medverkar ska upplysas om varför intervjun görs, samt vad ämnet kommer handla om. Pedagogerna som deltagit i undersökningen har alla blivit
väl informerade om vad deras deltagande innebär och vad syftet med både intervjun och
undersökningen är. Det andra huvudkravet är samtyckeskravet, där de medverkande i
undersökningen underrättades om att deltagandet sker på eget bevåg och att intervjun kan
avbrytas när som helst. Konfidentialitetskravet är tredje kravet, vilket innebär att tystnadsplikt
råder. Pedagogerna fick innan intervjun veta att allt som framkommer sker anonymt och att det
inte på något sätt kommer framgå vem som har sagt vad eller vilka som deltagit. Det fjärde och
sista kravet är nyttjandekravet där den information som kommit fram stannar hos forskaren. Det
här kravet når deltagarna genom att de blivit upplysta om att allt som sägs sker med varsam
sekretess, där informationen enbart är till för undersökningen och inget annat (Ibid).
13
4. Resultat
Resultatet från förskolorna kommer nedan att presenteras utifrån gemensamma
kategorier som är till för att ge svar på frågeställningen:
- Hur anser pedagogerna att förskolan använder sig av IKT i arbetet med
naturvetenskap och teknik?
Under respektive kategori framgår intervjusvaren utifrån enskild förskola där förskola
A inom kort får tillgång till surfplattor, medan förskola B redan har de implementerade
i verksamheten. Avslutningsvis kommer en jämförelse att göras mellan förskolorna.
4.1 Intervjuresultat
4.1.1 Pedagogernas syn på hur förskolan arbetar med naturvetenskap och teknik Först visar en tabell hur förskolornas arbete med natuvetenskap och teknik ser ut, med en kort kommentar. Därefter sammanfattas information från intervjusvaren. Tabell 1: Arbetar förskolan aktivt med naturvetenskap och teknik?
Ja Nej Lite Samtliga fyra pedagoger på förskola A anser att de arbetar aktivt med naturvetenskap och teknik, där pedagog 1A, 2A och 3A arbetar på samma avdelning och pedagog 4A arbetar på en annan. På förskola B svarar pedagog 1B att de arbetar litegrann med naturvetenskap och teknik, men där pedagog 2B och 3B har svarat nej, ingen av pedagogerna på förskola B arbetar på samma avdelning. Enligt pedagogerna på förskola A är arbetet med naturvetenskap större än med teknik. Mycket bygger på experiment med bland annat friktion, ytspänning och flyta/sjunka - övningar. Pedagogerna är noga med barnens delaktighet i arbetet och att hela tiden fråga vad de tror kommer hända om de gör på ett visst sätt. Pedagog 1A berättar att de gärna sätter ord på vad de gör och är noga med att använda riktiga begrepp som hypotes. När det gäller förskolans sätt att arbeta med teknik har tre av pedagogerna svårt att berätta något som de gjort. Pedagog 2A berättar: ”Nej, inget jag kommer på utöver det att man bygger med lego och klossar. Men inte direkt att nu går vi in för att verkligen bygga något och träna just för teknikens skull”. Pedagog 4A berättar att mycket kretsar kring experiment men anser emellertid att avdelningen till viss del arbetar med teknik genom att de har
Förskola A Förskola B
1A 2A 3A 4A 1B 2B 3B
x x x x
x x
x
14
tillgång till olika byggmaterial och nästan inget annat färdigt material. I stället berättar pedagog 4A att barnen får bygga olika saker som kan vara bilar eller att konstruera någonting med klossar. För tillfället arbetar dock inte förskolan med något specifikt kring naturvetenskap och teknik, men anser sig ändå arbeta relativt mycket med naturvetenskap efter en period med experimenttema. Pedagogerna på förskola B medger att de i det stora hela inte arbetar med naturvetenskap och teknik, men berättar om saker som de gjort under tidigare perioder. Enligt pedagog 1B arbetar de litegrann med naturvetenskap och teknik genom att de tar tillvara på sådana tillfällen som faller sig naturligt och pratar om kottar och myror när de är ute med barngruppen i skogen. Tidigare skruvade de isär en gammal bandspelare som barnen fick undersöka och bygga robotar av, de har även gjort experiment med barnen och använt sig av geobrädor. Pedagog 1B fortsätter att berätta: ”Vi ska försöka arbeta mer med naturvetenskap och teknik eftersom vi känner att det är där vi brister lite”. Pedagog 2B och 3B anser att de för tillfället inte alls arbetar med naturvetenskap och teknik, men berättar att de har gjort en del experiment och lite konstruktionsövningar. Personalen vill jobba mer med naturvetenskap och teknik men anser att deras kunskaper är för låga. Förskolan har precis startat en grupp där pedagogerna tillsammans ska spåna på idéer för att komma fram till ett bra arbetssätt. Gruppvis ska olika workshops konstrueras där tanken är att alla ska få tips genom att gå runt och pröva på varandras aktiviteter. Pedagogerna anser att det är bra att prova på vad som ska göras innan man gör det i en större grupp. Pedagog 1B förklarar: ”Att bara vara ute i skogen är jättekul. Det är bara att man måste tänka sig in i ämnena och tänka bort allt annat. Språk och så vidare kommer ju in naturligt ändå”. Bara man kommer in i arbetssättet är det jätteroligt, vilket även barnen tycker, avslutar pedagogen. 4.1.2 Surfplattan & datorns användningsområde enligt pedagogerna Datorn och surfplattans användningsområde sammanfattas utifrån pedagogernas svar i tre gemensamma punkter: 1. IKT som lekinstrument Barnen får enligt pedagogerna på båda förskolorna använda datorn och surfplattan på egen hand, antingen två och två eller individuellt. Barnen klarar av att använda tekniken själva, och pedagogerna finns till hands vid behov. Enligt förskola A används datorn framförallt till lärorika spel som pedagogerna valt ut. Spelen handlar om språk som benämner vad det är barnen ser på skärmen. Pedagogerna på förskola B berättar att de laddat ner appar till barnen kring matematik och teknik. Förskolan är skeptiska till spel, men låter gärna barnen lägga mycket pussel och geoboard på surplattan. Barnen har tillgång till några enstaka spel som pedagogerna kan tillåta om ett barn är ensamt kvar på eftermiddagen. Pedagog 1b berättar: ”Det är bara så man inte hamnar i en spelfälla, att det blir lättvindigt att ge den till barn som man bara tycker springer runt”. 2. IKT som dokumentationsverktyg Dokumentation är ett stort inslag i verksamheten där både pedagoger och barn medverkar. Förskola A menar att administrativa ämnen diskuteras och noteras av vuxna för att finnas dokumenterat och tillgängligt vid behov. Barnen får ta kort med hjälp av en kamera och efteråt lägga in bilderna på datorn. På förskola B anser pedagogerna att barnen har ett stort inflytande genom att berätta vad de vill lära sig i förskolan och att de tillsammans skriver in det på surfplattan. Barnen får med hjälp av surfplattan filma och ta kort på intressanta
15
saker som de efteråt gör kollage av med text och bild. 3. IKT som informationsredskap Pedagogerna på förskola A söker mycket information på internet och anser det som ett bra hjälpmedel när de själva inte har svaret på barnens frågor. När barnen frågar någonting berättar pedagogerna på förskola B att de vill fånga det på direkten och anser att det är bra att kunna visa en bild eller film för att fånga barnens intressen. Pedagogerna anser att information via IKT är ett bättre redskap än böcker eftersom det ofta tar tid innan de får tag på aktuella böcker. Pedagog 3B förklarar att de måste vänta på att bokbussen ska komma, eller få tid till att gå till biblioteket. Innan dess finns det risk att barnen tappat intresset. Dock poängterar de att internetkällorna måste granskas innan de används så att informationen anses trovärdig. 4.1.3 Pedagogernas syn på IKT Pedagogerna på förskola A anser att IKT är viktigt i förskolan och medger att det vore konstigt att inte ta del av den. Förskolan får inom kort tillgång till surfplattor och arbetar för tillfället med någonting som kallas för omtanke, där de diskuterar hur och vad de ska användas till. Förväntningarna på surfplattorna är positiva och pedagogerna tror att det kommer vara ett enklare medel i verksamheten eftersom surfplattan alltid är i gång. Att den till skillnad mot datorn kan tas med överallt, både inomhus och utomhus, vilket gör det lättare att dokumentera och söka information på plats. Pedagog 2A anser att det är bra med IKT i förskolan men berättar att de absolut skulle kunna klara sig utan det: ”Det är ju bara ytterligare ett verktyg, men har man inte det så använder man ju något annat”. Pedagog 4A anser att IKT är nödvändigt att ha i förskolan men som kompletteras av leken och därmed blir ett hjälpmedel. Enligt pedagogerna på förskola B är det värdefullt att ha tekniken som hjälpmedel i förskolan och framhäver deras skyldighet enligt läroplanen att använda och träna barnen i medieanvändandet. En kort introduktion gavs vid införandet av surfplattorna i verksamheten och när förskolan behöver tekniken är det numer surfplattorna som används. De filmar och tar kort på ett sätt som de anser inte går på datorn. Pedagog 1B berättar: ”Datorn känns det mer som man bara kan skriva på. Surfplattan känns verkligen som multimedia, den är mycket mer hanterbar”. Pedagog 2B medger sig ha dataskräck som grundar sig i för lite erfarenhet och anser surfplattan som ett behändigare verktyg eftersom det liknar dagens mobiltelefoner. ”Det är ju viktigt att vi hänger med, alla barn måste få samma möjlighet. Det är svårt att lära sig som vuxen”, förklarar pedagog 2B. 4.1. 4 Pedagogernas naturvetenskapliga och tekniska arbetssätt med hjälp av IKT En tabell visar vilka områden pedagogerna anser att IKT används till. Därefter sammanfattas svaren.
16
Tabell 2: På vilket sätt används IKT i det naturvetenskapliga och tekniska arbetet på förskolan?
Information Dokumentation Inte använt Två av pedagogerna på förskola A beskriver att datorn i det naturvetenskapliga och tekniska arbetet främst kommer tillhands genom informationssökande. Tillsammans med barnen används videoklipp från YouTube som informations- och inspirationskälla där pedagogerna genom en film om fjärilar uppmuntrats till att köpa in och undersöka fjärilslarver. Tanken är att barnen med hjälp av fjärilslarverna ska få vara med och göra en egen film när förskolan utrustats med mer teknik. Pedagog 1A berättar: ”Det går ju i och för sig med digitalkamera först och sen föra över bilder till datorn, men jag tror att det kan bli enklare med surfplattan”. Enligt pedagogerna 3A och 4A används inte IKT till naturvetenskap och teknik, men båda framhäver att det skulle kunna användas till mycket. På förskola B anser pedagogerna att surfplattan ofta är med i verksamheten men att den för närvarande inte används till naturvetenskap och teknik. Pedagog 2B berättar: ”Vi har ju inte tänkt så, men det är klart att man skulle kunna ta kort på olika växter i naturen och sen googla på det. Men på min avdelning har vi inte använt den till sådana specifika saker”. Pedagog 1B berättar att de skulle kunna använda IKT till mycket inom naturvetenskap och teknik, men att de för tillfället inte använder det så. Dock framgår det att de under en tidigare termin har använt surfplattan till att bland annat söka efter information och bilder kring rymden. Enligt pedagog 3B har IKT använts till dokumentation i ett tekniskt syfte, barnen filmades med surfplattan när de utav den gamla bandspelaren tillverkade robotar. Pedagogen berättar att de dessutom genom IKT sett filmer och tagit kort på naturvetenskapliga saker, men medger att de borde arbeta på det här sättet mer. Pedagogerna berättar att de har stora förhoppningar på att de workshops som börjar ska vara starten till ett bredare tankesätt där surfplattan ska kunna vara en del av en naturvetenskaplig och teknisk arbetsmetod. Pedagog 2B förklarar ”Vi har ju surfplattan med ut, det är nog bara tänket vi behöver ändra på”.
4.1.5 Pedagogernas syn på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik med IKT som hjälpmedel Pedagogerna på förskola A anser att implementeringen av surfplattor i verksamheten
kommer göra det lättare att inkludera naturvetenskap och teknik på ett bredare sätt. Mycket
förväntas fortfarande cirkulera kring informationssökning, men öppnar dörrar för utökade
arbetssätt. Pedagog 4A berättar att så fort surfplattorna implementerats i verksamhen kan de
följa med som ett redskap när barngruppen går ut i skogen och vill fördjupa sig eller söka
efter material. Pedagogerna ser fram emot att låta barnen vara med och göra videofilmer där
Förskola A Förskola B
1A 2A 3A 4A 1B 2B 3B
x x
x
x x x x
17
de bland annat kan få så ett frö och regelbundet undersöka och dokumentera vad som
händer med hjälp av surfplattan. Pedagog 3A betonar att det även kommer bli lättare att
inkludera naturvetenskap och teknik genom att ladda ner ämnesbaserade appar som barnen
får använda.
Förskola B betonar att surfplattan skulle kunna användas mer utomhus när exempelvis
barngruppen går till skogen. Där barnen kan få dokumentera olika växter och andra
företeelser i naturen som de tillsammans kan söka information kring efteråt. De nämner
dessutom att barnen utifrån naturvetenskap och teknik skulle få kunna göra egna böcker där
det direkt i surfplattan går att lägga till både bilder och text. Pedagog 3B berättar: ”Det går
ju att göra i en barngrupp, det är inget man behöver gå ifrån för att fixa”.
4.1.6 Likheter & Skillnader mellan förskolorna Likheter:
Förskolorna använder IKT som ett lekinstrument, dokumentationsverktyg och till information.
Pedagogerna anser IKT som ett viktigt och nödvändigt verktyg.
Förskolorna framhäver surfplattan som ett bättre och enklare hjälpmedel än datorn.
Pedagogerna berättar främst om naturvetenskapliga och tekniska arbeten de gjort under tidigare terminer.
Båda förskolorna har svårt att prata om teknik.
Båda förskolorna anser att de kan inkludera naturvetenskap och teknik med IKT på
ett bättre sätt än vad de gör hittills.
Skillnader:
Samtliga pedagoger på förskola A anser sig arbeta med naturvetenskap och teknik. Två av tre pedagoger på förskola B anser att de inte arbetar kring ett
naturvetenskapligt och tekniskt arbetssätt, där den tredje pedagogen anser att de
arbetar litegrann .
Förskola A är positiva till pedagogiska spel, förskola B är kritiska till spel.
18
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Undersökningen är gjord utifrån kvalitativa intervjuer som den valda metoden (Johansson &
Svedner, 2010). Detta gjordes för att få uttömmande svar på frågeställning och syfte. I
samråd med pedagogerna på förskolorna bestämdes tid och plats för anonyma intervjuer där
personerna blivit informerade om vilka etiska principer som råder. Grundtanken var att
genomföra intervjuer med pedagoger på förskolor som använder både datorer och surfplattor
i verksamheten. Men eftersom jag inte visste vilka som hade tillgång till både dessa började
jag ringa runt och höra mig för. Den första pedagogen som svarade berättade att de inte hade
någon surfplatta än, men att de skulle få inom kort. Då beslöt jag mig för att ändra riktning
på undersökningen och i stället jämföra en förskola som har surfplattor, med en som var utan
för att se om det fanns några skillnader. Totalt gjordes sju intervjuer på två förskolor där
meningen var att fler intervjuer skulle ha gjorts men det tillkom bortfall på grund av
sjukdom och tidsbrist. Eftersom det blev få intervjuer kan resultatet anses vara relativt tunt,
dock anser jag mig ha fått väl utformade och utförliga svar som besvarat frågeställningen.
Den kvalitativa intervjumetoden anser jag var helt rätt för undersökningen och bidrog till de
svar som framgick. Johansson & Svedner (2010) menar att fördelen med den kvalitativa
metoden är att svaren blir väldigt detaljerade och olika, eftersom intervjufrågorna blir helt
individuella och inte förutbestämda. Att i stället ha gjort en enkätundersökning hade enligt
mig inte gett ett rättvist eller bra resultat med så få deltagare och en strukturerad intervju
hade gett undersökningen alldeles för tunna svar. Vid en strukturerad intervju menar Patel &
Davidsson (2008) att samtliga frågor är bestämda från början och att de ställs i en exakt
ordningsföljd. Till en början var jag orolig över att inte veta vilka frågor som skulle ställas,
men kom snabbt in i intervjurollen. Meningen med en kvalitativ metod är att den som
intervjuar bestämmer i förväg vilka områden intervjun ska handla om. Därefter är det viktigt
att lyssna på vad den som svarar har att säga och utifrån det börja bearbeta vilka frågor som
är passande att ställa (Johansson & Svedner, 2010). Samtliga pedagoger var väldigt
tillmötesgående och lät intervjuerna ta den tid som behövdes och därmed hann pedagogerna
i lugn och ro berätta hur de tänkte. Fler intervjuer hade kanske gett ett bredare resultat och
stärkt undersökningen ytterligare. Men i stället tillvaratogs de intervjusvar som avgavs så att
en tydlig analys kunnat genomföras mellan de två förskolorna.
19
5.2 Resultatdiskussion
5.2.1 Förskolans arbetssätt kring naturvetenskap och teknik & hur IKT involveras i dessa ämnen Något som tydligt framgår i undersökningen är att pedagogerna har olika syn på hur
respektive förskola arbetar med naturvetenskap och teknik. På förskola A anser samtliga
pedagoger att de arbetar med naturvetenskap och teknik. På förskola B svarade en pedagog
litegrann, medan två utav dem ansåg att det var nej på frågan. Det som får mig att fundera är
varför pedagogerna på förskola B anser att de absolut inte arbetar på det här viset, när det i
resultatet framgår att förskolan trots allt gjort experiment och övningar kring konstruktion.
Dessutom berättade pedagog 1B att de försöker prata med barnen om naturvetenskap när det
passar sig i verksamheten. Frågan jag ställer mig är därför om pedagogerna är osäkra på vad
ett naturvetenskapligt och tekniskt arbetssätt egentligen bör innebära. Ibland får jag känslan
av att många pedagoger från början har bestämt sig att ämnen som naturvetenskap och
teknik ska vara svårt, innan de ens har testat. Trots att det i själva verket inte behöver vara
komplicerat, tror jag dessvärre att många har den synen. Barr, Nettrup & Rosendahl (2011)
menar att när pedagogerna inte längre ser naturvetenskap som avancerat och besvärligt,
kommer många lärsituationer att visa sig och ge upphov till diskussioner och undersökningar
tillsammans med barnen (ibid). Det framgår i rapporten att pedagogerna på förskola B är
överens om att de saknar kunskaper för att kunna inkludera naturvetenskap och teknik i
verksamheten. En pedagog förklarade att de ska starta workshops för att arbetssättet ska
drivas framåt och bli en naturlig del av vardagen. Alla former av fortbildning och initiativ
till att förbättra och stärka sina kunskaper i ett ämne, anser jag viktigt och nödvändigt för att
pedagogerna ska känna sig tryggare i sina roller. Men även efter att ha varit ute i
verksamheten och haft naturvetenskapliga aktiviteter med barn, har jag en uppfattning om att
det är okej att inte alltid behöva sitta på de rätta svaren. Elfström, Nilsson, Sterner &
Wehner-Godée (2008) menar att barn ofta relaterar händelser till personliga erfarenheter och
ställer frågor som kan vara startpunkten för nya undersökningar. Det här visar författarna på
i ett naturvetenskapligt arbetssätt där en barngrupp samtalat och utforskat kring ett utvalt
träd i skogen. Trädet betraktades av barnen som en individ och förväntades få samma behov
som människan. Arbetet flöt på genom att barnens funderingar hjälpte pedagogen till nya
frågor (ibid). De låga kunskaperna som förskola B anser sig ha, är svårt att veta ifall det
grundar sig i att de är osäkra på hur arbetet ska se ut eller om det beror på att de inte vet om
de kommer nå läroplansmålen. Pedagogerna på Naturförskolan Snusmumriken menar att
nackdelen med ett naturvetenskapligt arbete är att pedagogerna inriktar sig på att nå målen
och inte fokuserar på utvecklingens gång. De menar att det inte spelar så stor roll om arbetet
tar nya riktningar så länge det kretsar runt barnens intressen (Barr, Nettrup & Rosendahl,
2011)
Någonting som är noterbart från båda förskolorna är när pedagogerna ska berätta hur de
arbetar med naturvetenskap och teknik. I första hand berättar samtliga pedagoger om
arbetssätt de använt tidigare, men som inte är aktuella för tillfället. Berglund & Jönssons
(2008) avhandling visar på liknande resultat genom att även den tar upp att det är svårt för
pedagoger att tala om hur de arbetar med naturvetenskap, men att de å andra sidan inte har
några problem att berätta hur de skulle kunna göra (ibid). Det pedagogerna oftast nämner i
undersökningen är naturvetenskap och väldigt sällan teknik. Endast pedagog 4A på förskola
A anser att de inkluderar teknik medan de återstående tre inte har något att tillägga på den
punkten. Pedagog 2A delgav dessutom att de inte går in för att arbeta med teknik, mer än att
barnen själva väljer att bygga med klossar. Någonting jag undrar över är varför just teknik
20
verkar vara svårare. Men också varför förskolorna inte betraktar teknikämnet på samma sätt
som naturvetenskap trots att det finns tydliga mål i läroplanen som säger att vi ska lära
barnen att hantera vardaglig teknik, samt öka deras bygg och skapandeförmåga.
Ginner påstår i en intervju med Nöjd (2010) att det är viktigt att pedagogerna benämner vad
barnen gör när de kommer i kontakt med den vardagliga tekniken. Eftersom det inte finns
några rätta svar inom teknik, behöver pedagogerna inte vara oroliga när barnen undrar över
något. I stället kan barnet och pedagogen tillsammans testa olika teorier för att komma fram
till en lösning som passar för just deras undersökning (ibid). Även pedagogerna på Lillteknis
förskola i Halmstad vill förmedla teknikämnet som något lustfyllt och roligt, men det
förutsätter till stor del att barnen får ta del av tekniken på ett positivt sätt redan från början
och vid en tidig ålder (Lumholdt, 2010). Trots att tre av fyra av de intervjuade pedagogerna
på förskola A anser att de inte arbetar med teknik, visar sig pedagog 4A ha ett liknande
arbetssätt som pedagogerna på Lillteknis förskola. Eftersom de i stället för färdigt material
ofta bygger egna saker.
Noterbart är att det råder delade meningar på båda förskolorna om hur de inkluderar IKT
inom naturvetenskap och teknik. Majoriteten av samtliga pedagoger anser att IKT inte
används inom dessa områden, men att de skulle kunna tänka sig att göra det. Två av
pedagogerna på förskola A berättar att de använder internet som informationskälla för att
söka fakta om naturämnen, medan de två andra anser att det inte används alls. Samma
princip framgår från förskola B där två pedagoger anser att de inte alls tänker i de banorna,
men där en pedagog berättar att de använt IKT till dokumentation i ett tekniskt syfte. Här
undrar jag om pedagogerna inte har samma synsätt på hur de kan arbeta med naturvetenskap
och teknik i förskolan, eller om de vet vilken nytta de faktiskt skulle kunna ha av IKT.
Eftersom pedagogerna på förskola B anser att de har alldeles för låga kunskaper inom
naturämnen, är frågan jag ställer mig varför de i så fall inte använder sig av IKT mer. En
fördel med att ha en dator eller surfplatta till hands är trots allt enligt min mening att det går
smidigt att söka information och svar på tankar och funderingar. Under mina vikariat i
förskolor är det ofta jag sett att pedagoger söker svar på internet tillsammans med barnen.
Trots att pedagogerna på förskola B inte anser att de använder IKT inom naturvetenskap och
teknik, visar det sig att de under tidigare terminer sökt information på surfplattan om ett
arbetssätt kring rymden. Återigen får jag bilden av att pedagogerna kan mer än vad de tror,
men att osäkerheten tar överhanden. Dock är det bara egna spekulationer och inget jag kan
konstatera. Pontus Andersson (Johansson, A, 1999) menar att ett sätt att inkludera naturen i
arbetet med datorn för att utveckla kunskaper kring båda, kan vara att dokumentera olika
företeelser i miljön för att därefter skapa bildspel eller liknande på datorn. Enligt Berglund &
Jönsson (2008) vimlar det av naturvetenskap i verksamheten, men där pedagogerna är
omedvetna om det. Undersökningen ger mig en uppfattning av att vissa av pedagogerna ser
naturvetenskap och teknik som ett hinder, snarare än något som ska komplettera
verksamheten.
5.2.2 Pedagogernas syn på IKT & hur den används i verksamheten Kommunikation och kunskapssökande är ett stort inslag i dagens föränderliga samhälle som
barnen ska lära sig hantera via multimedia och informationsteknik (Skolverket, 2010).
Av samtliga pedagoger framställs IKT som ett nödvändigt och viktigt inslag i verksamheten
som används i många situationer. En av pedagogerna hänvisar till sin skyldighet enligt
läroplanen att låta barnen ta del av den moderna tekniken. En avvikande punkt är en
pedagog på förskola A som dock medger att förskolan inte skulle ha några problem med att
klara sig utan att ha IKT som en del av vardagen och anser att det i stället går lika bra att
utnyttja andra verktyg. Om pedagogen i det här fallet menar att de egentligen inte behöver
21
det alls, eller att de enbart skulle kunna klara sig utan är svårt att svara på och inget som går
att fastslå. Alexandersson, Linderoth & Lindö (2001) anser att IT-baserade läromedel utgör
ett större intresse än vad böcker gör på grund av dess mer avancerade innehåll med ljud, bild
och text. Men å andra sidan anser professor Johansson (Claesdotter 1999) att kunskap är
någonting som bildas genom att vi tar in information från flera olika ställen och delar den
med varandra. På så vis kommer tekniken inte att kunna ta över lärandet, men vi kommer
heller inte att kunna lära oss från bara en och samma källa (ibid). Det intressanta är att en av
pedagogerna på förskola B faktiskt tar upp att det ofta tar för lång tid om de ska söka
information i böcker när barnen undrar över något. Pedagogen tog upp risken om att barnen
hinner tappa intresset innan de ens fått tag i rätt litteratur och anser därför IKT som ett bättre
verktyg än böcker. Efter att ha varit ute i verksamheten och sett hur olika förskolor jobbar,
har jag kommit fram till att en allsidig kunskap som inte behöver utesluta det ena eller det
andra verkar som det bästa alternativet. Eftersom en stor del av samhället präglas av IKT är
det viktigt att ha med det i förskolan, precis som läroplanen vidhåller. En av pedagogerna på
förskola A är noga med att ta upp sin syn om att IKT är ett komplement till verksamheten
som varvas med leken. Men datoranvändning och lek sägs inte vara helt olika varandra,
menar Ljung-Djärf (2004). Precis som i en lekaktivitet kan barnen vid datorn spela, rita och
leka, antingen på egen hand eller med andra barn och anses därmed vara lika bra som andra
konkreta material (ibid).
Undersökningen visar att pedagogerna speciellt är positiva till surfplattor, vilket dessutom
gäller den förskola som ännu inte fått de implementerade i verksamheten. En pedagog på
förskola B medgav sig att ha ”datorskräck” på grund av för få erfarenheter och ansåg
surfplattan som ett mer hanterbart verktyg eftersom dagens mobiltelefoner fungerar på
ungefär samma sätt. Claesdotter (1999) beskriver personalen på Sandvikens förskola som
menar att det är lika viktigt att vuxna lära sig hantera tekniken precis som barnen, för att i
förskolan kunna förmedla hur den på ett positivt sätt kan användas (ibid). Även Gällström &
Wahlström (2011) tar upp vikten av att när barnen ska använda surfplattan i verksamheten
bör pedagogerna innan dess ha gjort sig välkända med hur den fungerar. Enligt pedagogerna
på förskola B gavs enbart en kort genomgång om hur surfplattan fungerade och en utav dem
berättar att det är svårt att lära sig som vuxen. Om förskolorna ska kunna vara ett bra
föredöme när det gäller att förbereda barnen inför en framtid där det är nödvändigt att veta
hur man hanterar den moderna tekniken, tror jag att det behövs ännu mer kurser och
utbildning inom IKT än vad det gör idag. Tyvärr tror jag att pengar sätter stopp för mer
vidareutveckling. Av egen erfarenhet vet jag att många pedagoger ute i verksamheterna har
svårigheter med att behärska IKT, och då blir det dessutom ännu tuffare att kunna hjälpa och
vägleda barnen inom den. Alexandersson, Linderoth & Lindö (2001) betonar vikten av att
synsättet kring datorn ska vara lika självklar som den vi har på allt annat material i
verksamheten. De menar även att det är pedagogernas uppgift att i förskolan inspirera och
visa barnen hur de kan använda tekniken (ibid). Men det är också viktigt att vuxna låter
barnen utforska i lugn och ro, likaså när det gäller deras första gång vid en dator och därmed
inte döma bort programmen i förväg (Appelberg & Eriksson, 1999).
Många pedagoger har en syn på att spel kan ha en negativ inverkan på barnen. Men enligt
Appelberg & Eriksson (1999) kan spelen vara en bidragande faktor som gör att barnen blir
intresserade av andra saker. Böcker kan här vara ett annat verktyg som barnen vill läsa för
att spinna vidare på spel som kretsar runt en berättelse (ibid). Noterbart i undersökningen är
hur förskolornas synsätt skiljer sig vad det gäller pedagogiska spel. Förskola A visar sig ha
ett positivt synsätt där barnen främst använder datorn till spel, och ofta på egen hand.
Tvärtom har pedagogerna på förskola B ett skeptiskt synsätt till spelandet där en utav dem
berättar att de inte vill hamna i en spelfälla och få situationer där det blir bekvämt att ge
22
surfplattan till barnen. Holmström (2011) beskriver personalen på Strandparksskolans
förskolor i Nacka som påstår att barnens tävlingsinstinkt till spel inte är lika hög när de
använder surfplattan jämfört med vanliga bordsspel. I stället samarbetar barnen och väntar
på varandras tur. Men personalen har även visat missnöjen angående pedagogiska appar och
program som inte motsvarat deras förväntningar. De har därför fått möjlighet att genom ett
samarbete med spelutvecklare och läromedelsförlag delge sina synpunkter på hur de bör se
ut (ibid). En tanke som direkt slår mig är varför inte fler pedagoger påverkar spelinnehållen.
Möjligtvis är det lättare sagt än gjort, men med tanke på att många pedagoger har den
åsikten borde det vara lättare att tillsammans gå ihop och säga sitt. Frågan är vad förskola
B:s synsätt kring spel grundar sig i. Om det är spelfällan de är rädda för som de påstår, eller
om det även har med innehållet att göra. Papert från temaserien förskolan (1999) tycker att
vi oroar oss alldeles för mycket när barnen använder datorn. I stället för att lägga märke till
hur barnen tar till sig sina kunskaper som vi borde göra, är fokuset i stället på vad barnen lär
sig. Trots allt menar han att det är barnens intressen som är det viktiga. När jag varit ute i
verksamheten har det varit vanligt med tillfällen där barnen antingen tillsammans eller själva
styr över vilka spel de vill spela på surfplattan eller datorn. Men då har det funnits vuxna till
hands när de behöver hjälp. Huvudsaken tror jag, är att pedagogerna styr över innehållet på
vad barnen spelar och att det har ett pedagogiskt budskap. Där vuxna redan från början visar
att det finns andra spel som är både roliga och lärorika, jämfört med många av de spel som
barnen idag spelar hemma.
5.2.3 Pedagogernas syn på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik med IKT som hjälpmedel En intressant punkt i arbetet är att båda förskolorna har idéer om hur de skulle kunna
använda IKT till naturvetenskap och teknik, vilket ger mig en positiv bild av att de vill
arbeta på det sättet. Förskola A visar sig ha stora förväntningar på surfplattor och tror att de
kommer att bidra till ett enklare arbete kring både teknik och naturvetenskap där barnen
exempelvis kan använda olika appar som kretsar runt dessa ämnen. Men att även utifrån
barnens dokumentationer göra filmer. Likaså medger förskola B att de kan bli bättre på att
låta surfplattan vara en del av arbetet och berättar att de bland annat kan låta barnen
dokumentera naturföreteelser och undersöka fakta runt det. Enligt Gällström & Wahlström
(2011) är surfplattan ett bra dokumentationsverktyg med både kamera och videoinspelare
som barnen ofta bör ta del av. Men under förutsättning av att pedagogerna är intresserade
och tar del av vad barnen dokumenterar och varför de valt att dokumentera som de gjort
(ibid). Men trots att mycket går att göra med hjälp av surfplattan, ska den enbart komplettera
verksamheten och får aldrig utkonkurrera något annat (Aglassinger, mfl., 2012). Någonting
jag finner märkbart är att förskola B ger förslag på hur de kan inkludera IKT inom
naturvetenskap och teknik, men ändå har en syn om att de behöver tips och idéer för att
kunna arbeta med det. Att surfplattan ska vara en egen punkt på möten, anser Gällström &
Wahlström (2011) som självklart och de betonar vikten av att både dela med sig, men också
ta till sig av alla pedagogers olika erfarenheter. Likaså tar Holmström (2011) upp
pedagogerna på Strandparksskolans förskolor som tillsammans träffas för att göra en
utvärdering kring surfplattan och delge varandra information och program som kan användas
i barngruppen (ibid). Trots allt blir man aldrig fullärd som pedagog, och att vara engagerad i
möten och att delta i workshops för att förbättra sina kunskaper och utbyta erfarenheter kring
IKT, ser jag som en självklarhet. Men även som ett bra initiativ för att inte fastna i arbetet.
23
6. Slutord
Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna har ett positivt synsätt kring IKT
i förskolan, men har svårt att inkludera det inom naturvetenskap och teknik. Pedagogerna på
förskola A påstod att införandet av surfplattor skulle göra det lättare att inkludera
naturämnen, men förskola B som redan har dessa implementerade i verksamheten visar sig
ändå inte arbeta på det sättet. Hela situationen får mig att ifrågasätta om uteslutandet av
naturvetenskap och teknik egentligen har något alls att göra med IKT. Pedagogerna på
förskola B:s sätt att ta upp att de inte har naturvetenskap och teknik som ett inslag i deras
verksamhet är något märkligt, eftersom undersökningen enligt mig tydligt visar tvärtom.
Båda förskolorna tar upp aktiviteter som de har gjort och visar tydligt hur de också skulle
kunna arbeta på ett naturvetenskapligt och tekniskt sätt som dessutom inkluderar IKT. Något
som båda förskolorna säger sig vilja bli bättre på.
6.1 Vidare forskning Det vore intressant att få svar på om förskolorna på sikt börjar arbeta mer aktivt med
naturvetenskap och teknik. Det vore dessutom spännande att följa en förskola under en viss
period och utföra intervjuer två gånger. Första gången för att se hur förskolan arbetar med
naturvetenskap och teknik utan surfplattor som verktyg och andra gången med surfplattor för
att se om och på vilket sätt arbetet skiljer sig.
24
Referenslista:
Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer – Lärandets villkor
i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Aglassinger, U., Strindholm, S., Kallin, E-M., Rudnik Norling, C. (2012) Hur kan iPads stödja
lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra med förskolans läroplan. Skolporten.
Forskning & Utveckling. Nacka. Tillgänglig: http://www.skolporten.se/wp-
content/uploads/2012/04/UL_artikel_3_2012_aglassinger_mfl.pdf (hämtad 2013-09-27).
Appelberg, L. & Eriksson, M-L. (1999). Barn erövrar datorn – en utmaning för vuxna. Lund:
Studentlitteratur.
Barr, A., Nettrup, A., Rosendahl, A. (2011). Naturförskola – lärande för hållbar utveckling.
Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Clasedotter, A., Olsson, T (1999). Datorer - metoder och goda idéer. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap –
upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB
Gällhagen, L & Wahlström, E. (2011). Lek och lär med surfplattan i förskolan. Stockholm: Natur
och kultur.
Holmström, L. (2011). I surfplattan lyser stjärnorna. Lärarnas nyheter. Tillgänglig:
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/05/19/surfplattan-lyser-stjarnorna (2013-10-10).
Johansson, A-C. (2000). Multimedia i förskola och skola. Solna: Ekelunds förlag AB.
Johansson, S. & Svedner, P-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget AB.
Ljung-Djärf, A (2004). Spelet runt datorn. Datoranvändande som meningsskapande praktik i
förskolan. (Doktorsavhandling). Lärarutbildningen: Malmö högskola
Nationalencyklopedin (NE). (2013) Surfplatta. Tillgänglig: http://www.ne.se/surfplatta (2013-09-26)
Nationalencyklopedin (NE). (2013) IKT. Tillgänglig: http://www.ne.se/IKT (2013-09-26)
Nationalencyklopeding (NE). (2013) App. Tillgänglig. http://www.ne.se/applikation/1258417
(2013-09-26)
Nöjd, M., Richter, E., Lumholdt, H. & Karlberg, K. (2012). Teknik & matematik i förskola och
förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
25
Patel, R., & Davidson, B. (2008). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2010) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
26
Bilaga
Intervjufrågor pedagoger
1. Hur många surfplattor/datorer har ni?
2. Hur används surfplattan/datorn i verksamheten?
3. Vad används surfplattan/datorn till?
4. Arbetar ni aktivt med naturvetenskap och teknik?
5. Används surfplattan/datorn i arbetet med naturvetenskap och teknik?
6. Fördelar/nackdelar med surfplatta/dator?