16-06-23

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1

www.gu.se

Göteborgs Universitet – Humanisten Språk och lärande 17 maj 2016

Åsa Sebestyen asa.sebestyen@gu.se

Provutvecklare NAFS-projektet, GU

Gymnasielärare (ty, eng, spa)

www.gu.se

ü  NAFS-projektet – vad är det? ü  Prov och Bedömningsstöd i språk –

Syfte? Grundsyn? Innehåll? ü Principer vid bedömning av språkfärdighet ü  Exempel på bedömningsstöd och provuppgifter ü  Frågor/diskussion

www.gu.se

PROJEKTET NATIONELLA PROV I FRÄMMANDE SPRÅK (NAFS) IPS, GÖTEBORGS UNIVERSITET

PROJEKTLEDARE:

GUDRUN ERICKSON (PROFESSOR I PEDAGOGIK MED INRIKTNING SPRÅK OCH BEDÖMNING)

www.gu.se

Nationella prov = Bedömningsstöd? Nationella prov Bedömningsstöd

Obligatoriska Rekommenderas starkt

Obligatoriska ämnen Valbara ämnen/kurser

Central insamling av resultat och rapportering på Skolverkets hemsida

Ingen central insamling Rapportering görs av respektive universitetsinstitution

16-06-23

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 2

www.gu.se

Projektet Nationella prov i främmande språk

•  Nationella Ämnesprov i engelska, grundskolan åk 6 och åk 9

•  Nationella Kursprov i engelska, gymnasieskolan En 5 och 6

•  Nationella bedömningsstöd i tyska, franska, spanska åk9/steg 2,

steg 3 och steg 4. En 7

•  Övriga bedömningsstöd och diagnosmaterial, formativt material

•  Studier och rapporter – bedömning av språklig kompetens

www.gu.se

Syftet med nationella prov och bedömningsstöd

Syftet med proven är i huvudsak att •  stödja likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt •  ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven

uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven kan också bidra till •  att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och •  en ökad måluppfyllelse för eleverna.

www.gu.se

Proven är främst summativa De nationella proven och bedömningsstöden har framför allt en summativ funktion. Det betyder att de ska fungera som en avstämningspunkt i slutet av en årskurs eller en kurs och visa vilka kvaliteter eleven har i sina kunskaper i de ämnen/kurser där proven genomförs. Kan användas formativt De nationella proven och bedömningsstöden kan även användas som en del i den bedömning för lärande som är en del av undervisningen. Provresultaten ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka kunskaper som eleven genom undervisningen behöver utveckla mer. På så sätt fyller proven även en formativ funktion. Proven ger också en bild av hur undervisningen har fungerat, vilket i sin tur kan ge uppslag till hur undervisningen kan utvecklas.

 (Skolverkets  hemsida)  

www.gu.se

Kurs- och ämnesplanernas struktur

SYFTE – CENTRALT INNEHÅLL – KUNSKAPSKRAV

EN KOMMUNIKATIV GRUNDSYN

• Reception – att lyssna/läsa och förstå

•  Interaktion – att samtala/”skriftväxla”

• Produktion – att tala och skriva

• Anpassning – till syfte, mottagare, sammanhang

• Kultur / Interkulturell kompetens

S

T

R

A

T

E

G

I

E

R

16-06-23

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 3

www.gu.se

Vad består ett delprov av?

Elevhäfte

Lärar-

information

Bedömnings -anvisningar

Annat

www.gu.se

Språkkursplanernas steg – Nivåer i Gemensam referensram för språk Gemeinsamer europäischer Referenzrahmen für Sprachen (GER) Steg 1 A1+ formativt material

Steg 2 A2 höra, läsa, skriva, tala, exempelmaterial

Steg 3 A2+ höra, läsa, skriva, tala exempelmaterial

Steg 4 B1 höra, läsa, skriva, tala exempelmaterial

Steg 5 B1+

Steg 6 B2

Steg 7 B2+

www.gu.se

”Good practise” vid bedömning av språklig kompetens:

•  Alla färdigheter bör prövas

•  Helhetsbedömning (”undvika avprickning”)

• Göra rimliga anpassningar till enskilda elevers behov

•  Uppgifterna måste förstås av ej svensktalande (därför enspråkiga)

www.gu.se

Grundläggande begrepp i pedagogisk bedömning

ü  Kommunikativ språksyn (styrdokumenten)

ü  Kollaborativt utvecklingsarbete (lärare, referensgrupp, forskare, elever)

ü  Validitet (giltighet) Det är viktigt att vi prövar det som ska prövas Inte för lite av det viktiga / inte något annat? Relevans? ü  Reliabilitet (rättvisa, pålitlighet) Avspeglar resultatet faktisk förmåga (att …)?

ü  Likvärdighet

ü  Stabilitet

ü  Praktikalitet

ü  Mångfald (olika innehåll, uppgiftstyper, etc)

16-06-23

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 4

www.gu.se

Bedömningsstödet publiceras i Bedömningsportalen (Skolverkets hemsida)

Material för nivåerna 2/3/4  

delprov

exempelmaterial

formativt material

https://bp.skolverket.se

www.gu.se

Principer vid bedömning av språkfärdighet

www.gu.se

Bedömningsaspekter - produktion och interaktion

De språkliga företeelser, som de produktiva och interaktiva förmågorna i kursplanerna grundar sig på är samma i engelska, moderna språk och teckenspråk för hörande. I bedömningen av elevens produktion och interaktion används dessa som så kallade bedömningsaspekter:

•  Språkets omfång och bredd •  Språkets precision •  Grad av textbindning •  Framställningens inre struktur och uppbyggnad (högre steg)

•  Flöde i produktion och interaktion •  Språkets lättillgänglighet (högre steg)

•  Grad av språklig och innehållsmässig anpassning •  Språkliga strategier

www.gu.se

Att tänka på vid bedömning •  Att betrakta och behandla bedömning som en integrerad del av helheten

•  Att göra det viktiga bedömbart – inte det lätt mätbara till det viktiga

•  Att visa bredd och mångfald - innehåll, uppgifter, metoder… att undvika bias

•  Att göra rimliga anpassningar till enskilda elevers behov

•  Att fokusera på målen - förståelse/förmåga att formulera sig och kommunicera

•  Att samarbeta med (elever och) kolleger och med externt stöd

•  Att låta elever visa och att bedöma vad de kan — inte primärt vad de inte kan

•  Att kommentera förtjänster före brister – starka sidor före svaga

•  Feed back och Feed forward

•  Att skilja på fel som stör och fel som förstör…

•  Att kartlägga och redovisa i individuella profiler

Tydlighet – Kommunikation – Dokumentation

16-06-23

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 5

www.gu.se

Kort och gott – God bedömning innebär…

att se det som ska ses…

att kunna kommunicera vad man ser…

att kunna dra riktiga slutsatser av det man ser…

att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser…

[Gudrun Erickson]

www.gu.se

Principer vid bedömning av språkfärdighet

Skolverket har publicerat olika typer av bedömningsstöd som konkretiserar det som styrdokumenten beskriver:

- Nationellt provmaterial med bedömningsanvisningar - Kommentarer till Centralt innehåll - Kommentarer till Kursplanen - Kommentarer till Kunskapskraven

www.gu.se

Ur: Centralt innehåll, moderna språk 1 (Skolverket)

Produktion och interaktion •  Presentationer, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i

sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation.

•  Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel

omformuleringar, gester och frågor. •  Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation

samt ord, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck.

www.gu.se

Ur: Centralt innehåll, moderna språk 2 (Skolverket)

Produktion och interaktion •  Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och

beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation.

•  Strategier som omformuleringar, frågor, och stödjande fraser för att

lösa språkliga problem i samtal och skriftlig kommunikation samt för att delta i och bidra till samtal.

•  Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation,

artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer, mot tydlighet och anpassning till syfte och sammanhang.

16-06-23

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 6

www.gu.se

Ur: Centralt innehåll, moderna språk 3 (Skolverket)

Produktion och interaktion •  Instruktioner, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal

och skrift. Diskussioner, samtal och skrivande för kontakt och kommunikation i olika situationer.

•  Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av

omformuleringar och förklaringar. •  Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel

genom att ta initiativ till interaktion, lyssna aktivt och avsluta på ett artigt sätt.

•  Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta

språkliga uttryck och grammatiska strukturer, mot tydlighet, variation och anpassning till syfte, mottagare och situation.

www.gu.se

Begrepp i det centrala innehållet, steg 1-4 (Ur Kommentar till det centrala innehållet, Skolverkets hemsida)

Domäner kurs 1-4 •  I stegsystemet är fokus inom de lägre stegen på den personliga

domänen, exempelvis det som finns runt eleverna: familj, kamrater, skola, fritid. Efter hand, på högre steg, ökar betydelsen av övriga domäner.

•  Den personliga domänen […] innebär förutom det vardagliga och elevnära också åsikter och känslor (kurs 1) och erfarenheter (kurs 2 och 3). I kurs 4 tillkommer framtidsplaner.

www.gu.se

(Ur: Kommentar till det centrala innehållet, Skolverkets hemsida)

Struktur och sammanhang kurs 1–4 •  I kurs 1 och 2 är fokus på hur fasta språkliga uttryck och vardagsfraser kan

påverka framställningen samt hur man inleder och avslutar i olika sammanhang. I kurs 3 och 4 ska eleverna utveckla sin förmåga att variera språket utifrån syfte och sammanhang samt att skapa språkligt sammanhängande enheter.

Strategier för interaktion kurs 1–4 •  I kurs 1 kan det handla om enkla strategier som omformuleringar eller frågor för

att kunna delta i ett samtal. I kurs 3 och 4 kan det röra sig om hur man reglerar vem som talar och hur länge, så kallad turtagning. Det kan också handla om hur samtalet eller en talare får stöd, hur man visar att man håller med eller har en avvikande uppfattning och om hur nya aspekter eller ämnen introduceras. För varje kurs förväntas eleven bli alltmer aktiv i samtal och diskussioner

www.gu.se

Bedöma produktion utifrån bedömningsaspekter

•  Språkets omfång och bredd

•  Språkets precision

•  Grad av textbindning

•  Flöde i produktion och interaktion

•  Språkliga strategier

•  Grad av språklig och innehållsmässig anpassning

16-06-23

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 7

www.gu.se

Steg 1, betyget E: I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker sig eleven begripligt och enkelt med enstaka ord och fraser. Dessutom väljer och använder eleven någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen. Steg 2, betyget E: I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker sig eleven begripligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer och använder eleven någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen. Steg 3, betyget E: I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, begripligt och till viss del sammanhängande. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker sig eleven begripligt och enkelt. Dessutom väljer och använder eleven i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Skolverkets hemsida

Ur: Kunskapskrav för moderna språk 1, 2, 3

www.gu.se

Kommentarmaterial till kunskapskraven i moderna språk

•  Elevtexter med kommentarer: skriftlig produktion och interaktion •  Elevsamtal med kommentarer: muntlig produktion och interaktion http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/moderna-sprak/kommentarmaterial-1.197912

www.gu.se

Kommentarmaterial till kursplanen (Skolverket: sid 22)

www.gu.se

Referenser •  Council of Europe/Skolverket. (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning,

bedömning: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144 •  Erickson, G. & Gustafsson, J-E. (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I Lundgren,

Säljö, Liberg red. Lärande Skola Bildning (s. 559-589). Natur och Kultur. Tredje upplagan. •  Erickson, G. (2011). Handle with care. Om referensramen och bedömning av språklig kompetens. I Söderberg, red.

Språklärarens stora blå? En samling texter om Gemensam referensram för språk. (s. 31-37). Uppsala universitet. Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering.

•  European Association for Language Testing and Assessment: http://www.ealta.eu.org/index.htm •  Gustafsson, J-E., Cliffordsson, C. & Erickson, G. (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan

– problem och möjligheter. SNS förlag. Stockholm. •  Lodeiro, J. & Warnby, M. (2008). Om nationellt bedömningsstöd för grundskolan och gymnasiet – nationellt

provmaterial i moderna språk åk 9/steg 2. LMS Lingua, (1), 18-20. •  NAFS-projektet. NAtionella prov i Främmande Språk: https://nafs.gu.se •  Skolinspektionen, (2012). Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år.

Redovisning av regeringsuppdrag Dnr U2009/4877/G. •  Skolverket. Bedömningsportalen: https://bp.skolverket.se •  Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2560 •  Skolverket (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverkets Allmänna råd:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2841 •  Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kunskapskraven i moderna språk

http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/moderna-sprak/kommentarmaterial-1.197912 •  Skolverket, (2014). Så tycker lärarna om de nationella proven 2013. Rapport 404. •  SOU (2016) Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning.

http://www.regeringen.se/contentassets/990d3123ee704d65ac8b8f974bf7f81b/likvardigt-rattssakert-och-effektivt--ett-nytt-nationellt-system-for-kunskapsbedomning-del-1-av-2-sou-201625.pdf