Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019...Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 2 − Genomförande, mål och prioriteringar Planen har

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Del 2 − Genomförande, mål och prioriteringar

Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Generalläkaren

Innehåll 1 Inledning ................................................................................................................................... 6

1.1 Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan ................................................................. 7 2 Organisation och ledning av kontrollen, centrala behöriga myndigheter och kontrollmyndigheter .......................................................................................................................... 9 3 Kontrollprocessen ................................................................................................................... 11

3.1 Den generella kontrollprocessen .................................................................................. 11 3.2 Stödprocesser för den offentliga kontrollen ................................................................. 13

4 Gemensamma mål för kontrollen i livsmedelskedjan ............................................................ 14 4.1 Att sätta mål ................................................................................................................. 16 4.2 Målens giltighetstid ...................................................................................................... 16

5 Kontroll av växtskadegörare ................................................................................................... 17 5.1 Organisation och ansvarsfördelning ............................................................................. 17 5.2 Specifika mål ................................................................................................................ 17 5.3 Planering av kontrollen ................................................................................................ 19

5.3.1 Riskbaserad kontroll .............................................................................................. 19 5.3.2 Kontrollmetoder .................................................................................................... 20

5.4 Utförande och rapportering av kontrollen .................................................................... 20 Registrering och godkännande ..................................................................................... 20 5.4.1 ........................................................................................................................................ 20 5.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen ....................................................................... 20 5.4.3 Rapportering av kontrollresultat ............................................................................ 21 5.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad ................................. 21

5.5 Stöd och samordning .................................................................................................... 22 5.6 Uppföljning och utvärdering ........................................................................................ 22 5.7 Utveckling och förbättringar ........................................................................................ 23

6 Kontroll av foder .................................................................................................................... 24 6.1 Organisation och ansvarsfördelning ............................................................................. 24 6.2 Specifika mål ................................................................................................................ 24 6.3 Planering av kontrollen ................................................................................................ 26

6.3.1 Riskbaserad kontroll .............................................................................................. 27 6.3.1.1 Primärproduktionen .......................................................................................... 27 6.3.1.2 Foderföretagare förutom primärproducenter..................................................... 27

6.3.2 Kontrollmetoder .................................................................................................... 27 6.3.2.1 Primärproduktionen .......................................................................................... 27 6.3.2.2 Foderföretagare förutom primärproducenter..................................................... 27 6.3.2.3 Kontroll vid gränsen av vegetabiliska foder ..................................................... 28

6.4 Utförande och rapportering av kontrollen .................................................................... 28 6.4.1 Registrering och godkännande .............................................................................. 28 6.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen ....................................................................... 29 6.4.3 Rapportering av kontrollresultat ............................................................................ 29

6.4.3.1 Primärproduktionen .......................................................................................... 29 6.4.3.2 Foderföretagare förutom primärproducenter..................................................... 29

6.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad ................................. 30 6.4.4.1 Primärproduktionen .......................................................................................... 30 6.4.4.2 Foderföretagare förutom primärproducenter..................................................... 30

6.5 Stöd och samordning .................................................................................................... 30 6.6 Uppföljning och utvärdering ........................................................................................ 31

6.6.1 Primärproduktionen ................................................................................................... 31 6.6.2 Foderföretagare förutom primärproducenter ......................................................... 31

6.7 Utveckling och förbättringar ........................................................................................ 31 6.7.1 Primärproduktionen ............................................................................................... 31 6.7.2 Foderföretagare förutom primärproducenter ......................................................... 31

7 Kontroll av animaliska biprodukter (ABP) ............................................................................. 33 7.1 Organisation och ansvarsfördelning ............................................................................. 33

7.2 Specifika mål ................................................................................................................ 33 7.3 Planering av kontrollen ................................................................................................ 35


7.4 Utförande och rapportering av kontrollen .................................................................... 36 7.4.1 Registrering och godkännande .............................................................................. 36 7.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen ....................................................................... 36 7.4.3 Rapportering av kontrollresultat ............................................................................ 36 7.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad ................................. 36


8 Kontroll av djurhälsa – smittskydd ......................................................................................... 39 8.1 Djurhälsa ur ett smittskyddsperspektiv ......................................................................... 39 8.2 Organisation och ansvarsfördelning ............................................................................. 39 8.3 Specifika mål ................................................................................................................ 40 8.4 Planering av kontrollen ................................................................................................ 40




9 Kontroll av djurskydd ............................................................................................................. 46 9.1 Organisation och ansvarsfördelning ............................................................................. 46 9.2 Specifika mål ................................................................................................................ 47 9.3 Planering av kontrollen ................................................................................................ 48




10 Kontroll av livsmedel ......................................................................................................... 55 10.1 Organisation och ansvarsfördelning ............................................................................. 55 10.2 Specifika mål ................................................................................................................ 55 10.3 Planering av kontrollen ................................................................................................ 57

10.3.1 Riskbaserad kontroll .............................................................................................. 57 10.3.1.1 Riskindelning och riskbaserad kontroll i primärproduktionen ..................... 58 10.3.1.2 Riskindelning och riskbaserad kontroll i leden efter primär-produktionen .. 60

10.3.2 Kontrollmetoder .................................................................................................... 62 10.4 Utförande och rapportering av kontrollen .................................................................. 64

10.4.1 Registrering och godkännande .............................................................................. 64 10.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen ....................................................................... 65 10.4.3 Kontroll inom särskilda områden .......................................................................... 66

10.4.3.1 Aromer och rökaromer ................................................................................. 66 10.4.3.2 Livsmedelstillsatser ...................................................................................... 66 10.4.3.3 Bestrålning av livsmedel .............................................................................. 67 10.4.3.4 Dricksvatten .................................................................................................. 67

NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 4

10.4.3.5 Garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (enligt förordning (EU) nr 1152/2012) ............................................................................... 68 10.4.3.6 Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (förordning (EU) nr 1152/2012) .................................. 68 10.4.3.7 GMO ............................................................................................................. 69 10.4.3.8 Material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (FCM)...................... 69 10.4.3.9 Naturligt mineralvatten ................................................................................. 71 10.4.3.10 Livsmedelsinformation ................................................................................. 71 10.4.3.11 Närings- och hälsopåståenden ...................................................................... 72 10.4.3.12 Nyckelhålet ................................................................................................... 73 10.4.3.13 Koststillskott ................................................................................................. 73 10.4.3.14 Livsmedel för personer med särskilda näringsbehov.................................... 75 10.4.3.15 Nya livsmedel (Novel Food) ........................................................................ 77 10.4.3.16 Salmonellagarantier ...................................................................................... 77 10.4.3.17 Spårbarhet ..................................................................................................... 78 10.4.3.18 Trikiner ......................................................................................................... 78 10.4.3.19 TSE ............................................................................................................... 79 10.4.3.20 Besiktning före och efter slakt ...................................................................... 79 10.4.3.21 Kontroll av ägg och äggpackerier ................................................................. 80 10.4.3.22 Vin och sprit ................................................................................................. 80 10.4.3.23 Särskilda kontrollprogram ............................................................................ 80

10.4.4 Riksprojekt och samordnade kontrollprojekt ........................................................ 85 10.4.5 Rapportering av kontrollresultat ............................................................................ 85 10.4.6 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad ................................. 85

10.5 Stöd och samordning .................................................................................................... 87 10.6 Uppföljning och utvärdering ...................................................................................... 87

10.6.1 Uppföljning ........................................................................................................... 87 10.6.2 Utvärdering ........................................................................................................... 89

10.7 Utveckling och förbättringar ........................................................................................ 90 11 Gränskontroll ...................................................................................................................... 93

11.1 Organisation och ansvarsfördelning ............................................................................. 93 11.2 Specifika mål ................................................................................................................ 94 11.3 Planering av kontrollen ................................................................................................ 94 11.4 Utförande och rapportering av kontrollen .................................................................. 96

11.4.1 Registrering och godkännande .............................................................................. 96 11.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen ....................................................................... 97 11.4.3 Rapportering av kontrollresultat ............................................................................ 98 11.4.4 Hantering av avvikelser och åtgärder vid bristande efterlevnad ......................... 98

11.5 Samordning och stöd .................................................................................................... 98 11.6 Uppföljning och utvärdering ........................................................................................ 99 11.7 Utveckling och förbättringar ...................................................................................... 99

12 Kontroll av veterinärmedicinska preparat och restsubstanser .................................... 100 12.1 Organisation och ansvarsfördelning ........................................................................... 100 12.2 Specifika mål .............................................................................................................. 101 12.3 Planering av kontrollen ............................................................................................ 101

12.3.1 Riskbaserad kontroll ............................................................................................ 102 12.3.2 Kontrollmetoder .................................................................................................. 102

12.4 Utförande och rapportering av kontrollen ................................................................. 103 12.4.1 Registrering och godkännande ............................................................................ 103 12.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen ..................................................................... 103 12.4.3 Rapportering av kontrollresultat .......................................................................... 103 12.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad ............................... 103

12.5 Stöd och samordning .................................................................................................. 104 12.6 Uppföljning och utvärdering ..................................................................................... 104 12.7 Utveckling och förbättringar .................................................................................... 104

13 Kontroll av ekologisk produktion ..................................................................................... 106 13.1 Ansvarsfördelning av ekologisk kontroll ................................................................... 106

13.1.1 Delegerad kontroll ............................................................................................... 107

13.1.2 Ekologiska livsmedel .......................................................................................... 107 13.1.3 Ekologiskt foder och utsäde ................................................................................ 107

13.2 Planering av kontrollen .............................................................................................. 108 13.2.1 Riskbaserad kontroll ............................................................................................ 108 13.2.2 Kontrollmetoder .................................................................................................. 108

13.3 Utförande och rapportering av kontrollen ................................................................. 108 13.3.1 Rutiner för utförande av kontrollen ..................................................................... 108 13.3.2 Rapportering av kontrollresultat .......................................................................... 109 13.3.3 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad ............................... 109

13.3.3.1 Sanktionsavgifter ........................................................................................ 109 13.4 Stöd och samordning .................................................................................................. 109 13.5 Uppföljning och utvärdering .................................................................................... 110 13.6 Utveckling och förbättringar .................................................................................... 111

Bilaga 1 Mål för växtskyddskontrollen Bilaga 2 Mål för foderkontrollen Bilaga 3 Mål för ABP-kontrollen Bilaga 4 Mål för djurskyddskontrollen Bilaga 5 Mål för livsmedelskontrollen

Omslagsfoto: Ida Olofsson, LRF mjölk, www.norden.org

http://www.norden.org/


1 Inledning Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan anger strategiska mål och priori-teringar för den offentliga kontrollen för perioden 2016–2019.

Målet med den nationella kontrollplanen är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen.

Planen är ett vägledande dokument för kontrollmyndigheterna och har utarbetats av myndigheterna gemensamt. Planen har tagits fram i enlighet med artikel 41 i EU-förordning 882/2004 om offentlig kontroll i livsmedelskedjan.

Planen ger också en beskrivning av det svenska kontrollsystemet genom hela livsme-delskedjan. Planen omfattar livsmedel, foder och animaliska biprodukter, djurhälsa och djurskydd samt kontroll av skadegörare på växter och växtprodukter 1.

______________________________________________________ Planen består av

Del 1 – Introduktion till den nationella kontrollplanen som är en sammanfattning av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan – från jord till bord − och introduktion till del 2, 3 och 4. I del 1 beskrivs syftet med den offentliga kontrollen, de gemensamma övergripande målen för kontrollen och hur kontrollen ständigt utvecklas. Del 1 innehåller också en övergripande beskrivning av det svenska kontrollsystemet. Del 2 – Genomförande, mål och prioriteringar anger specifika mål, prioriteringar och kontrollprojekt för perioden 2016-2019, inklusive satsningar för att utveckla kontrollen. Här anges också hur den offentliga kontrollen bör genomföras, följas upp och utvärderas. Det ingår även hänvisningar till lagstiftning, vägledning och annat stöd för kontrollen som kompletterar kontrollplanen. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna beskrivs också. Del 3 – Samarbete och ständiga förbättringar redogör för samarbeten i Sverige, nordiskt och internationellt, gemensamma aktiviteter, beredskapsplaner och samarbete i kris. Ut-veckling genom projekt, samverkan med intressenter, omvärldsbevakning, erfarenheter från aktuella händelser, revisioner och kompetensutveckling. Utbildningsplaner för 2016-2019 och större utredningar och förändringar i lagstiftningen beskrivs också. Del 4 – Organisation, revision och fördjupning av planens olika områden är en detalje-rad beskrivning av den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan och kompletterar del 2 och 3. I del 4 beskrivs myndigheternas struktur och styrning, hur kontrollen är organiserad och det svenska revisionssystemet. Dessutom finns information om nationella referenslaborato-rier och en förteckning över de definitioner och begrepp som används i kontrollplanen. Kontaktuppgifter till myndigheterna finns sist i del 4.

1 Kontrollen omfattar alla slags växter och växtprodukter som kan sprida sjukdomar och skadedjur till od-lingen. Kontrollen styrs till största delen av annan lagstiftning.


Odling, fri från växt-

skadegörare

Foder inkl primärproduktion

Animaliska biprodukter Djurhälsa Djurskydd

Livsmedel inklprimär-produktion

Riskbaseradkontroll

Lagstiftning

Mål och prioriteringar

Ekologiska livsmedel och foderVeterinärmedicinska preparatGränskontroll

1.1 Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan Den nationella kontrollplanen har utarbetats för att uppnå en samlad och enhetlig strategi för den offentliga kontrollen. Kontrollplanen omfattar kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter, djur-hälsa och djurskydd samt kontroll av skadegörare på växter och växtprodukter (offentlig kontroll av växtskadegörare), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Kontrollen, som genomförs i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributions-kedjan − från jord till bord, styrs av EU-förordningar, genom nationell lagstiftning och genom de centrala myndigheternas strategiska mål och prioriteringar. Den offentliga kontrollen kan delas in i ett antal övergripande kontrollområden. Inom vissa områden finns särlagstiftning som bl.a. reglerar hur kontrollen ska genomföras eller som berör flera kontrollmyndigheter, och därmed ställer högre krav på samordning och samarbete mellan myndigheterna. Dessa områden beskrivs separat i kontrollplanen. Kontrollen ska vara ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker. Den ska också vara risk-baserad och genomföras så ofta som det är lämpligt, så att kontrollen får avsedd effekt.

Bild 2.1 Bilden beskriver kontrollen i livsmedelskedjan och de kontrollområden som beskrivs i separata kapitel i planen, inklusive kontroll av ekologiska livsmedel och ekologisk produktion, kontroll av veterinärmedicinska preparat och gränskontroll.


Djurhälsa kontrolleras som en integrerad del i flera olika kontrollområden. Under rubri-ken djurhälsa beskrivs därför i första hand kontrollen av smittskydd hos djur. Symbolerna i bilden ovan återspeglar inte hur stor andel av den totala offentliga kontrollen varje kon-trollområde utgör eller vilka resurser som finns för kontrollen utan bara själva kedjan. Hur många kontroller som genomförts, resultat från kontrollen, resurser och resursbehov m.m. redovisas i den årliga rapporten om kontrollen i livsmedelskedjan. I följande kapitel anges strategier och prioritering för den offentliga kontrollen. Planen anger aktuella mål och prioriteringar för de olika kontrollområdena, hur den riskbaserade kontrollen inom varje område bör genomföras, följas upp och rapporteras, ansvarfördel-ningen mellan olika myndigheter samt stöd och samordning mellan myndigheterna. Be-skrivningen följer flödet i livsmedelskedjan från jord till bord.

LÄS MER Om myndigheternas struktur och styrning och den svenska förvaltningsmodellen, se kapitel 2 i del 4 av den nationella kontrollplanen.


2 Organisation och ledning av kontrollen, centrala behöriga myndigheter och kontrollmyndigheter

Övergripande beskrivning av kontrollansvaret i livsmedelskedjan:

Område Berörda departement

Central behörig myndighet

Behörig kontroll-myndighet

Växtskadegörare, inkl. gränskontroll

Närings departementet Jordbruksverket Jordbruksverket

Primärproduktion foder och livsmedel

Närings-departementet Finansdepartementet

Jordbruksverket resp. Livsmedels-verket

Länsstyrelser

Foder Näringsdepartementet Jordbruksverket Jordbruksverket

Animaliska biprodukter

Näringsdepartementet Finansdepartementet Socialdepartementet

Jordbruksverket Livsmedelsverket Länsstyrelser Kommunala kon-trollmyndigheter

Djurhälsa/ Smittskydd

Näringsdepartementet Finansdepartementet

Jordbruksverket Statens veterinär- medicinska anstalt (riskvärderingar) Länsstyrelser

Djurskydd Närings-departementet Finansdepartementet

Jordbruksverket Länsstyrelser Livsmedelsverket (slakterier)

Livsmedel

Näringsdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet

Livsmedelsverket Livsmedelsverket Kommunala kon-trollmyndigheter Länsstyrelser

Ekologisk produktion och ekologiska livs-medel

Näringsdepartementet

Jordbruksverket resp. Livsmedels-verket samt Styrel-sen för ackredite-ring och teknisk kontroll (Swedac)

Jordbruksverket resp. Livsmedelsverket och Konsumentverket. Vid import även Tull-verket. Kommunerna (end. företag undantagna från kravet om anmä-lan till kontrollorgan)


Område Berörda departement

Central behörig Myndighet

Behörig kontroll-myndighet

Gränskontroll livs-medel, foder, levande djur


Livsmedelsverket resp. Jordbruksverket

Livsmedelsverket, Jordbruksverket Tullverket

Veterinärmedicinska preparat och rest-substanser



Livsmedelverket Länsstyrelser

Verksamheter inom Försvarsmakten; livsmedel, djurhälsa, djursjukvård, djur-skydd

Näringsdepartementet Försvarsdepartementet


Generalläkaren

Kontroll inom speci-fika sakområden

Näringsdepartementet Finansdepartementet Socialdepartementet


Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinär medicinska anstalt länsstyrelser, kom-munala kontrollmyn-digheter - se resp. kontrollområde

LÄS MER Om myndigheternas organisation och ansvar, se avsnitt 2.3-2.7 i del 4 av den nationella kontrollplanen.


3 Kontrollprocessen Den nationella kontrollplanen beskriver bl.a. Sveriges system för offentlig kontroll i livsmedelskedjan. Varje behörig kontrollmyndighet har också sitt eget system för offent-lig kontroll med egna mål och prioriteringar för kontrollen. Systemet kan beskrivas med följande figur: Vad som är respektive myndighets uppdrag bestäms av lagstiftningen, dels den nationella lagstiftning som fördelar kontrollansvaret, dels den EU-gemensamma och nationella lag-stiftning som myndigheten ska bedriva kontroll utifrån. För att skapa ett ändamålsenligt kontrollsystem måste varje myndighet vara införstådd med gällande lagstiftning och vad den kräver av myndigheten. Gemensamt för alla myndigheter i livsmedelskedjan är den s.k. kontrollförordningen, förordning (EG) nr 882/2004.

3.1 Den generella kontrollprocessen Syftet med den offentliga kontrollen är att verifiera att företagen uppfyller lagstiftningens mål om livsmedels- och fodersäkerhet och att bestämmelserna om djurhälsa/smittskydd och djurskydd följs, så att säkra livsmedel produceras och konsumenterna inte vilseleds. Den offentliga kontrollen inom smittskyddsområdet och kontrollen av växtskadegörare omfattar även kartläggning och övervakning. Den offentliga kontrollen ska uppfylla kraven i lagstiftningen, kontrollförordningen. Det innebär att kontrollen, som tidigare nämnts, ska vara ändamålsenlig, likvärdig och rättssä-ker. Den ska också vara riskbaserad och genomföras så ofta som det är lämpligt, så att kon-trollen får avsedd effekt. Kontrollen bör genomföras så att den så långt det är möjligt upp-fyller förväntningar hos konsumenter och intressenter. För att uppnå detta krävs ett syste-matiskt arbetssätt som säkerställer att kontrollen upprätthåller en viss kvalitet, men också att den utvecklas.

Kontrollens kärnverksamhet Operativa förutsättningar Grundläggande förutsättningar


I artikel 4 i förordning (EG) nr 882/2004 anges att kontroll ska bedrivas med kvalitet och enhetlighet. Artikel 8 i samma förordning säger i korthet att myndigheten ska ha dokumen-terade förfaranden för sin kontroll (planering), kontrollen ska följas upp och utvärderas (utvärdering) och man ska vidta korrigerande åtgärder (förbättringar) om brister noteras. Detta brukar beskrivas i en etablerad modell för förbättringsarbete, det s.k. förbättrings-hjulet eller PDCA-cykeln (Plan Do Check Act).

Planering Omfattar bl.a. årlig kontrollplanering baserad på mål och

prioriteringar och dokumenterade förfaranden.

Genomförande Omfattar genomförande av kontrollen enligt planeringen, upprättande av kontrollrapporter, hantering av avvikelser när kraven i lagstiftningen inte uppfylls, samt extra offent-lig kontroll.

Uppföljning, utvärdering och analys

Verifiera att kontrollen genomfördes enligt plan, samman-ställa och analysera resultaten av kontrollen.

Utveckling och förbättringar

Baserat på resultaten från uppföljning, utvärdering och analys genomförs förbättringsåtgärder, t.ex. nya eller änd-rade vägledande dokument, utbildningar, nya mål eller prioriteringar.

Bild 2.2. Kontrollprocessen består av fyra delar i ett hjul som ständigt snurrar; förbättringshjulet. Varje kontrollmyndighet ansvarar för planering, genomförande, utvärdering och förbättring av den egna kontrollverksamheten. I kapitel 5 finns hänvisningar till relevant lagstiftning och vägledningar för planering, genomförande, rapportering m.m. för varje kontrollområde i livsmedelskedjan. (För information om kontrollområdena och övergripande ansvarfördel-ning mellan myndigheterna, se avsnitt 1.1 och avsnitt 2.)


3.2 Stödprocesser för den offentliga kontrollen För genomförande av den offentliga kontrollen behövs ett antal stödprocesser eller för-utsättningar. Dessa kan delas upp i operativa förutsättningar, dvs. stöd, styrning och upp-följning, och grundläggande förutsättningar eller resurser, såsom kompetens, tid och finansiering.

De förutsättningar som behövs för att genomföra den offentliga kontrollen inom respektive område beskrivs i följande avsnitt.

LÄS MER Om beredskapsplaner, stöd och samarbete och revisioner i del 3 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. Om hur myndigheterna uppfyller de s.k. verksamhetskriterierna i respektive avsnitt i kapitel 3 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.


4 Gemensamma mål för kontrollen i livsmedelskedjan

De övergripande målen för den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan framgår av för-ordningarna (EG) nr 178/2002, 882/2004 och, beträffande kontroll av växtskadegörare, direktiv 2000/29/EG.2 De gemensamma målen i planen är inriktade på tre olika målgrupper: konsumenter, intres-senter och kontrollmyndigheterna och har utarbetats av myndigheterna gemensamt. De gemensamma målen är att: • Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en

god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade.

• Intressenterna (företagen) har tilltro till kontrollen och upplever den som menings-full.

• De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverk-samheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig.

Dessa mål är av övergripande, visionär karaktär.

Syftet med målen är att den offentliga kontrollen inom foder, livsmedel, djurhälsa, djur-skydd och växtskadegörare ska utföras i samverkan, så att: • Konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade. Konsumenterna känner

trygghet i att livsmedlen producerats på ett för dem acceptabelt sätt och de upplever att informationen om livsmedlen är tillräcklig och enkel att förstå.

• Intressenterna (företagen) får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter.

• De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för kontrollen i hela livs-medelskedjan, utnyttjar kompetenser och resurser på ett optimalt sätt och därmed kan effektiviteten öka. Samverkan betyder att det finns en samsyn på väsentliga aspekter i kontrollen, men att kontrollmyndigheterna tar ansvar inom sina respektive ansvars-områden.

Målen är i linje med vad som framgår av förordningen (EG) nr 882/2004, nämligen att övervaka och kontrollera att företagarna uppfyller de relevanta kraven i lagstiftningen i alla stadier av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. De gemensamma målen för livsmedelskedjan kompletteras av vision och övergripande mål för varje kontrollområde. Dessa har utarbetats av de centrala myndigheterna eller i samar-bete mellan de centrala, regionala och lokala kontrollmyndigheterna. Målen för varje kon- 2 Direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter och växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen.


trollområde, livsmedel, foder, djurskydd osv., bryts ner och anges i strategiska mål, speci-fika mål och indikatorer eller nyckeltal. Hur långt målen bryts ner varierar mellan kontroll-områdena. Större kontrollprojekt, utbildningssatsningar etc. som genomförs inom ett kon-trollområde beskrivs i respektive avsnitt. Hösten 2015 inleddes en översyn av de gemensamma målen för livsmedelskedjan. Syftet är att ta fram nya gemensamma övergripande mål och effektmål för hela kedjan, både vad gäller kontrollen av verksamhetsutövare, kartläggningar och övervakning som myndighet-erna utför, beredskap att hantera kriser relaterade till livsmedelskedjan samt råd och service som myndigheterna ger till konsumenter och verksamhetsutövare. Livsmedelsverket leder arbetet tillsammans med Jordbruksverket. Övriga medverkande myndigheter och organisat-ioner är för närvarande SVA, Generalläkaren, länsstyrelserna samt kommunerna genom SKL och Livssamverkan. Arbetet kommer att fortsätta under 2016. I arbetet ingår även att se över målstrukturen.

LÄS MER Större myndighetsgemensamma projekt beskrivs i avsnitt 2.13 i del 3 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.


4.1 Att sätta mål Planens gemensamma mål för kontrollen i livsmedelskedjan och de specifika målen inom respektive kontrollområden bör återspeglas i målen för varje kontrollmyndighet på lokal, regional och central nivå. Med utgångspunkt från de nationella målen i planen bör varje myndighet formulera egna mål för sin kontrollverksamhet. Målen bör vara mätbara och kunna följas upp. Centrala, regionala och lokala kontrollmyndigheter kan använda samma mål, indikatorer och nyckel-tal, men myndighetsspecifika mål och nyckeltal kan också användas. Grundprincipen för hur målen kan brytas ner beskrivs nedan.

4.2 Målens giltighetstid De nationella målen och prioriteringarna har generellt sett samma giltighetstid som den fleråriga nationella kontrollplanen, men uppdateras också årligen. Det innebär att målen är långsiktiga och att uppföljning och utvärdering i regel sker tidigast året efter en aktivi-tet genomförts. Resultaten redovisas i Sveriges samlade årliga rapportering till EU-kom-missionen.

Förordning (EG) nr 178/2002 Förordning (EG) nr 882/2004 Direktiv 2000/29/EG

Lagstiftning

Gemensamma mål för kontrollen i livs-

medelskedjan

Visionen ska vara en inspiration – en ledstjärna Nationell, beskriver ett önskat läge. Fastställs av de-partementet och/eller av den centrala myndigheten. Visionen behöver inte vara SMART (specifika, mät-bara, accepterade, realistiska eller tidssatta).

Långsiktiga mål, centrala för att nå visionen De är accepterade och realistiska på lång sikt, men behöver inte vara specifika, mätbara och tidssatta.

Vision för livsmedels-kontrollen

Indikator, nyckeltal

Strategiska mål; uppfyllelsen av dem är avgörande för att på sikt förverkliga inriktningsmålen De är accepterade och realistiska på några års sikt.

Strategiska mål för livsmedelskontrollen

Kortsiktiga mål inom en del av kontrollområdet Ett specifikt mål är SMART; operationaliserade; (speci-fikt, mätbart, accepterat, realistiskt eller tidssatt).

Utarbetas av myndigheterna i livsmedelskedjan. Fast-ställs av de centrala myndigheterna gemensamt.

Inriktningsmål för livsmedelskontrollen

Specifika mål för livs-medelskontrollen

Indikatorer mäta graden av måluppfyllelse. Nyckeltal är mätetal som följs, men som inte an-vänds för att följa upp mål.


5 Kontroll av växtskadegörare

5.1 Organisation och ansvarsfördelning Jordbruksverket utför den offentliga kontrollen av växtskadegörare. Huvuddelen av växtskyddskontrollerna görs enligt Jordbruksverkets årliga samlade tillsynsplan.

LÄS MER Om hur den offentliga kontrollen är organiserad, se avsnitt 3.7 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.

5.2 Specifika mål Den offentliga kontrollen av växtskadegörare har sin grund i rådets direktiv 2000/29/EG och inte i förordning (EG) nr 882/2004. Rapportering av kontrollerna ska dock göras inom ramen för den nationella kontrollplanen. Det innebär att det övergripande målet för denna verksamhet skiljer sig något från övriga kontroller i livsmedelskedjan. Jordbruksverket har dock valt att i tillämpliga delar utveckla kontrollerna i en riktning som överensstämmer med grunderna i förordning (EG) nr 882/2004. Visionen för den offentliga kontrollen av växtskadegörare är att ”Växtskyddskontrollen är ett effektivt kontrollarbete som bidrar till att skydda resursen växter mot allvarliga växtska-degörare”. För att nå visionen ska växtskyddskontrollen arbeta mot följande tre inriktningsmål: • Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp för att säkerställa att brister åtgärdats.

Detta görs på ett likvärdigt sätt av kontrollmyndigheten. • Företagare har förståelse för kontrollsystemet. Samhället och intressenter inom export

och import har förståelse och förtroende för systemet. • Samverkan i kontrollprocessen är väl fungerande. Kontrollens kvalitet och innehåll följs upp i inriktningsmålet om bristande efterlevnad. De strategiska målen för att nå det inriktningsmålet innehåller medarbetarnas kompetens, uppföljning av brister, riskbaserad kontroll med rätt innehåll på rätt företag samt enhetlig bedömning. Företagarens perspektiv som intressent och samhällets förtroende för växtskyddskontroll-en bedöms vara viktigt för att nå en bra kvalitet. De strategiska målen innebär att företa-garen ska vara nöjd med kontrollens genomförande, acceptera kontrollen och förstå hur kontrollen bidrar till att minska smittspridning. Allmänheten ska få en bättre förståelse för behovet av att hindra förekomst av nya växtskadegörare och kunna förstå Jordbruksver-kets information om de kontroller som görs.


För att få en effektiv kontroll är det viktigt att det tredje inriktningsmålet om samverkan i kontrollprocessen uppfylls. Jordbruksverket ska därför arbeta med det strategiska målet att ansvarsfördelningen är tydlig för medarbetare och chefer.

Strategiska mål

Aktiviteter

Specifika mål

Indikatorer

Strategiska mål för varje inriktningsmål beskrivs i bilaga 1.

Aktiviteterna beskrivs i bilaga 1.

Växtskyddskontrollen är ett effektivt kontroll-arbete som bidrar till att skydda resursen växter mot allvarliga växtskadegörare.

Vision för växtskydds-kontrollen

Inriktningsmål

Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp för att säkerställa att brister åtgärdas. Detta görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheten.

Företagare har förståelse för kontrollsystemet. Samhället och intressenter inom export och import har förståelse och förtroende för syste-met.

Samverkan i kontrollprocessen är väl funge-rande.


5.3 Planering av kontrollen Jordbruksverket fastställer en årlig samlad tillsynsplan där kontrollen av växtskadegö-rare utgör en del. Av planen framgår kontrollfrekvenser samt inriktningar för varje kontrolltyp, exempelvis för företag som tillverkar träemballage som är godkänt för an-vändning i internationell handel. Kontrollarbetet utgår från de fyra kontoren: Helsingborg, Göteborg, Stockholm och Jön-köping. För kontoren finns en gemensam planering för att säkerställa att den samlade tillsynsplanen blir genomförd. Den offentliga kontrollen av växtskadegörare består av följande delar: • Gränskontroll, med växtskyddskontroll vid import och inför export • Produktionskontroll av

− företag som producerar växter som ska vara försedda med växtpass vid för-flyttning på den inre marknaden,

− sågverk som producerar värmebehandlat virke, − företag som producerar träemballage enligt ISPM 153.

• Inventeringar för att verifiera de svenska skyddade zonerna samt andra inventeringar som Sverige har att genomföra enligt EU:s rättsakter inom området offentlig kontroll av växtskadegörare.

• Stickprovskontroller i syfte att kontrollera att kraven i direktiv 2000/29/EG följs. Utöver den planerade kontrollen sker extra offentliga kontroller och efterkontroller. Dessa görs om uppföljningar behövs efter ordinarie besök eller om kontroll ska göras hos anlägg-ningar som inte finns med i den samlade tillsynsplanen. Till detta kommer uppföljning av Jordbruksverkets beslut om bekämpning till följd av påträffade fall av allvarliga växtskadegörare.

LÄS MER Om planering, se avsnitt 3.7.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.

5.3.1 Riskbaserad kontroll För växtskyddskontrollerna, som har sin grund i direktiv 2000/29/EG, finns inte ett lika tydligt uttalat krav på riskbaserade kontroller som i förordningen (EG) nr 882/2004. Vid import ska dokumentkontroll genomföras av samtliga försändelser med reglerade väx-ter och växtprodukter (enligt direktiv 2000/29/EG). Som huvudregel görs även identitets-kontroll och fysisk sundhetskontroll av samtliga sändningar. I vissa fall finns dock möjlig-het att tillämpa lägre inspektionsfrekvenser4 för dessa delar av kontrollen. De inspektions- 3 FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 15 om riktlinjer för reglering av träemballage i internationell handel. 4 Kommissionens förordning (EG) 1756/2004 om angivande av detaljerade villkor för det bevismaterial som krävs samt kriterier för slag och nivåer för att minska växtskyddskontrollerna för vissa växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i bilaga V, del B till rådets direktiv 2000/29/EG.


frekvenserna bygger på riskanalys på gemenskapsnivå. De lägsta tillåtna frekvenserna gäl-ler för hela EU och ligger mellan 3 och 75 procent. Därutöver, inklusive vid produktionskontroller, har Jordbruksverket en strävan att tillämpa ett riskbaserat synsätt och utgår från dokumenterade riskanalyser. Vid produktionskontroll varierar kontrollfrekvenserna beroende på kontrolltyp. Normalt görs en kontroll per år och företag.

5.3.2 Kontrollmetoder Kontrollarbetet utförs i huvudsak som inspektioner, men även kontroller av revisionskarak-tär görs. Växtskyddskontrollen vid import består av delarna dokumentationskontroll, identi-tetskontroll och fysisk sundhetskontroll. Växtskyddskontroll vid import och export sker efter beställning av importören respektive exportören. Utgångspunkten för övriga kontroller av växtskadegörare är att kontroller inte aviseras. Dock finns vissa kontrolltyper då avisering är nödvändig för att kunna genomföra kontrollen på ett effektivt sätt. Kontroller aviseras aldrig om syftet med kontrollen då även-tyras.

5.4 Utförande och rapportering av kontrollen

5.4.1 Registrering och godkännande Jordbruksverket registrerar den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller importe-rar växter som kräver växtpass eller sundhetscertifikat enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Jordbruksverket registrerar också de företag som är godkända för värmebehandling av trä och de företag som är godkända för produktion av träemballage enligt ISPM 15 (SJVFS 2014:39).

LÄS MER Om register i avsnitt 3.7.3.2 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.

5.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen Jordbruksverkets operativa kontroll regleras genom myndighetens centrala riktlinjer för kontrollen. För samtliga typer av offentlig kontroll av växtskadegörare ska det finnas skriftliga kontrollinstruktioner, checklistor och vägledningar. Uppdateringar ska ske lö-pande.


Inspektörernas befogenheter är fastlagda i Jordbruksverkets besluts- och arbetsordning. Inspektörerna har tillgång till all relevant lagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. In-spektörerna har även tillgång till EU-kommissionens specifika riktlinjer som tas fram inom gemenskapen, via EPPO5 och standarder som antas inom ramen för den internationella växtskyddskonventionen (IPPC). Inspektörerna har tillgång till Europhyt och till sammanställningar av EU-ländernas notifie-ringar. Samtliga kontroller dokumenteras skriftligt. För att inspektörernas bedömningar ska vara enhetliga och för att de ska hantera bristande efterlevnad på likartat sätt deltar inspektörerna i ett kvalitetssäkringsprogram som ska följas upp årligen.

5.4.3 Rapportering av kontrollresultat Efter genomförd kontroll överlämnas eller skickas kontrollresultat eller kontrollrapport till företaget. Kontrollresultaten för kontrollerna av växtskadegörare registreras i olika register eller ärendehanteringssystem. Det finns ett antal kommissionsbeslut som reglerar vilka kontroller som ska rapporteras till EU-kommissionen. För vissa importkontroller, som t.ex. de som har en reducerad inspekt-ionsfrekvens, skickas årligen en rapport om dessa till EU-kommissionen. Genomförda in-venteringar rapporteras varje år till EU-kommissionen. Det gäller både de inventeringar som görs i syfte att kartlägga förekomst och utbredning av ett antal reglerade växtskadegö-rare och de inventeringar som görs avseende växtskadegörare för vilka Sverige är skyddad zon. Införsel eller förflyttning av växter inom EU för vetenskapligt ändamål, import av växter med reducerad inspektionsfrekvens, import av ett antal växter från olika länder samt kon-troll av träemballage från Portugal dokumenteras och rapporteras årligen till EU-kommis-sionen.

5.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid import resulterar i att de produkter som inte upp-fyller införselvillkoren nekas import i EU. Jordbruksverket notifierar dessa avvikelser i Europhyt. Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid export leder till att exportören inte får något sund-hetscertifikat för sändningen. Därmed är export till det avsedda mottagarlandet inte möjlig.

5 Den europeiska växtskyddsorganisationen, European and Mediterranean Plant Protection Organization.


Vid utbrott av ljus och mörk ringröta för potatis samt potatiskräfta ansvarar länsstyrelsen i aktuellt län för att en rapport upprättas för den eller de berörda fastigheterna. Rapporterna ska lämnas till Jordbruksverket som fattar beslut om bekämpning av berörda växtskadegö-rare. Länsstyrelserna har ansvar för uppföljning och kontroll och rapporterar årligen till Jordbruksverket. För övriga typer av kontroll av växtskadegörare finns andra alternativ. De åtgärder som myndigheten kan vidta när avvikelser noteras och kraven i lagstiftningen inte följs kan vara av många olika slag. Generellt handlar besluten om åtgärder om olika typer av föreläggan-den. Särskilt handlar det om föreläggande om destruktion eller behandling. Vid allvarliga fall av bristande efterlevnad finns möjlighet att göra en åtalsanmälan. Enligt Jordbruksverkets centrala riktlinjer för operativ kontroll ska rättelse i första hand ske på frivillig väg. Detta innebär att i många ärenden ges företaget möjlighet att rätta till bris-ten inom viss föreskriven tid.

5.5 Stöd och samordning Samordning av och samverkan inom arbetet med kontroll av växtskadegörare inom Jord-bruksverket leder till ständig utveckling, kontinuerliga förbättringar och bidrar till en sam-ordnad och likvärdig verksamhet inom kontrollområdet. Huvuddelen av kontrollverksamheten genomförs av Jordbruksverkets kontrollavdelning, medan växt- och miljöavdelningen tar fram riskanalyser, vägledningar och andra styrdoku-ment. Regelbundna planeringsmöten och gemensamma planeringsdagar för ansvariga med-arbetare från växt- och miljöavdelningens regelenhet och kontrollavdelningens växtkontrol-lenhet bidrar också till samordning.

LÄS MER Om stöd och samordning, se avsnitt 3.7.6 i del 4 av den nationella kontrollplanen. Om utbildningsinsatser, se del 3 av den nationella kontrollplanen.

5.6 Uppföljning och utvärdering Jordbruksverket och den offentliga kontrollen av växtskadegörare har över åren utvärde-rats vid några tillfällen med avseende på olika delar av systemet såsom verksamhet på im-portområdet, potatisområdet samt utfärdande av växtpass. Den genomlysning som gjorts av utomstående har generellt sett varit värdefull. Bl.a. har utbildningsinsatser gjorts mot bakgrund av FVO:s rekommendationer. I några fall har det resulterat i att åtgärder vidtagits för att uppnå överensstämmelse med gemenskapens regelverk.


5.7 Utveckling och förbättringar Resultat av kontrollerna rapporteras till växt- och miljöavdelningen. Vid svårbedömda avvikelser sker dialog mellan växt- och miljöavdelningen och kontrollavdelningen. Denna samverkan leder till att utveckling och förbättringar sker kontinuerligt. Vid några tillfällen per år träffas ansvariga medarbetare från regelenheten och växtkontrollenheten för att planera och utveckla verksamheten. Dessutom träffas hela enheterna årligen för erfaren-hetsutbyte och kompetensutveckling.


6 Kontroll av foder

6.1 Organisation och ansvarsfördelning Jordbruksverket ansvarar för kontroll av tillverkning, import och hantering av foder hos de kommersiella fodertillverkarna och länsstyrelserna ansvarar för kontroll av foder hos primärproducenterna. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är riskvärderare medan Jordbruksverket och Länsstyrelsen verkar som riskhanterare på foderområdet. Kontroll av ekologiska produkter som framställs enligt reglerna för ekologisk produktion utförs av privata kontrollorgan.

6.2 Specifika mål Visionen för foderkontrollen är att ”Foderkontrollen är ändamålsenlig, likriktad och att rätt kontroll görs på rätt plats”. Visionen ska genomsyra all verksamhet inom kontrollom-rådet. Inom foderområdet har två inriktningsmål formulerats för att nå visionen. Kontrol-lens kvalitet och myndigheternas roll samlas inom ”Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp. Detta görs på ett likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna”. Intressenternas roll finns inom ”Foderföretagen har förståelse för kontrollsystemet”. Inför kontrollåret 2016 utökas målområdet med ytterligare ett fokusområde. Fokusområ-dena är framtagna i samarbete med ABP-området. Fokusområdena är ”Kompetens och utbildning”, ”Verifiering och kommunikation mellan myndigheter”, ”Riskbaserad kon-troll” samt ”Information”. Under fokusområde ”Kompetens och utbildning” ligger de strategiska målen ”Varje med-arbetare har rätt kompetens för det arbete han/hon ska utföra” samt ”Enhetlig bedömning görs och åtgärder vidtas vid bristande efterlevnad”. Det strategiska målet ”Kontrollens effektivitet ska löpande utvärderas och verifieras” ingår i fokusområde ”Verifiering och kommunikation mellan myndigheter”. I fokusområde ”Riskbaserad kontroll” ingår det strategiska målet ”Kontrollen är riskbase-rad” och ”Alla foderföretag är registrerade hos Jordbruksverket”. Inom det nyframtagna fokusområdet ”Information” finns det strategiska målet att foderfö-retagen förstår syftet med kontrollen och med att de blir kontrollerade, vet vad avgiften för kontrollen syftar till samt känner förtroende till kontrollen. Med hjälp av dessa strate-giska mål arbetar kontrollmyndigheterna för att ”Foderföretagen har förståelse för kon-trollsystemet”. De specifika målen under varje framtaget strategiskt mål samt de aktiviteter som målen resulterar i, ansvarar varje operativ kontrollmyndighet själva för att ta fram. Modellen för målen för foderkontrollen 2014-2017 finns i bilaga 2.


Strategiska mål

Aktiviteter

Specifika mål

Indikatorer Nyckeltal för att mäta måluppfyllelse tas fram av varje operativ kontrollmyn-dighet.


Specifika mål för att förverkliga de strategiska målen ansvarar de opera-tiva kontrollmyndigheterna för att ta fram.

För att uppfylla målen ska lämpliga aktiviteter planeras. Detta ansvarar de operativa kontroll-myndigheterna för att ta fram.

Foderkontrollen är ändamålsenlig, likriktad och rätt kontroll görs på rätt plats.

Vision för foder-kontrollen

Inriktningsmål Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp. Detta görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna.

Foderföretagaren har förståelse för kontrollsystemet.


6.3 Planering av kontrollen Länsstyrelsen ansvarar för planeringen och genomförandet av kontrollen av foder inom primärproduktionen. Jordbruksverket har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram en vägledning, för att underlätta enhetlig tillämpning av livsmedelslagstiftningen och foderlagstiftningen. Väg-ledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. För urval av kontrollobjekt för länsstyrelsernas fullständiga tvärvillkorskontroller6 har Jordbruksverket utarbetat ett styrdokument som beaktar fler urvalskriterier än de som enbart berör livsmedels- och fodersäkerhet. Vid länsstyrelsernas planering av den riskba-serade kontrollen måste hänsyn tas till båda urvalsmodellerna om kontrollen på anlägg-ningarna ska samordnas. Under 2016 kommer Jordbruksverket och Livsmedelsverket att arbeta med ett regeringsuppdrag om den offentliga kontrollen i primärproduktionen som bl.a. kommer omfatta i vilken grad foderkontrollen kan samordnas med tvärvillkorskon-trollen och fortfarande nå upp till kraven att kontrollen ska vara riskbaserad. Offentlig kontroll av foder hos kommersiella fodertillverkare, importörer och distributö-rer (inklusive transportörer, lager samt butiker som hanterar foder till livsmedelsproduce-rande djur inkl. häst) utförs av kontrollanter anställda vid Jordbruksverkets kontrollavdel-ning. Kommande års kontroll planeras utifrån en riskbedömning av varje enskild anlägg-ning, dess verksamhet och tidigare kontrollresultat. Utöver detta beaktas även faktorer som framkommer vid omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Kontrollen av foder sam-ordnas med kontrollen av ABP-anläggningar. Risk och erfarenhetsklassificering ses över årligen. Provtagning sker enligt en årlig provtagningsplan som utarbetas med en årlig riskvärdering som grund. Vägledningar för kontrollen finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Jordbruksverkets gränskontrollveterinärer utför importkontroll av foder innehållande ani-maliska biprodukter enligt årliga instruktioner.

LÄS MER Om planeringen av foderkontrollen, se avsnitt 3.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

6 Tvärvillkoren är ett begränsat antal regler inom olika områden, bl.a. miljöskydd, djurskydd, foder- och livsmedelssäkerhet som lantbrukaren/primärproducenten måste följa för att få full utbetalning av jordbru-karstödet. En fullständig kontroll omfattar kontroll av samtliga tvärvillkor. Överträdelser av dessa regler kan resultera i avdrag i jordbrukarstödet. Ytterligare information om tvärvillkor finns på Jordbruksverkets webb-plats, www.jordbruksverket.se.

http://www.jordbruksverket.se/




6.3.1 Riskbaserad kontroll

6.3.1.1 Primärproduktionen Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket har tillsammans utarbetat en riskklassifice-ringsmodell för primärproduktionen av både foder och livsmedel. Modellen syftar främst till att underlätta urvalet av en liten andel kontrollobjekt bland primärproducenterna. Risk-klassificeringsmodellen finns tillgänglig i en gemensam rapport från Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA: Riskklassificering i primärproduktionen – foder- och livsme-delskedjan, www.livsmedelsverket.se.

6.3.1.2 Foderföretagare förutom primärproducenter Samtliga foderanläggningar riskklassificeras utifrån verksamhet och hanterad kvantitet foder. Riskklassificeringsmodellen består av 10 klasser, 1-10, där 1 är den högsta riskklas-sen, d.v.s. den riskklass där verksamheter med högst risk placeras. Erfarenhetsmodellen består av sju klasser, AAA-E där E är den högsta klassen. Nytillkomna företag placeras vid registreringen i klass C. Modellen beskrivs i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:21) om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. Risk- och erfarenhetsklassificeringen resulterar i ett varierat antal kontrollbesök per anlägg-ning och år. Kontrollfrekvensen varierar enligt modellen mellan ett besök var tionde år till 18 besök per år. Utifrån antalet planerade kontrollbesök, resultat från tidigare kontrollbesök samt övrig omvärldsbevakning utformas eventuellt en provtagningsplan för de anläggningar som ingår i årets kontroll. Vilken provtagning som genomförs på anläggningarna beror bl.a. på typ av verksamhet och foder.

LÄS MER Om riskbaserad kontroll, se avsnitt 3.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.

6.3.2 Kontrollmetoder

6.3.2.1 Primärproduktionen Kontrollen av foder i primärproduktionen utförs till största del som en del av den fullstän-diga tvärvillkorskontrollen, dvs. länsstyrelsen kontrollerar alla relevanta tvärvillkor med hänsyn till respektive jordbruksföretags produktionsinriktning. Kontrollen genomförs som en detaljerad genomgång av rutiner, dokumentation, lokaler och utrustningens funktion och hygienstatus utifrån en upprättad checklista. Extra offentlig kontroll genomförs vid behov.

6.3.2.2 Foderföretagare förutom primärproducenter Den offentliga kontrollen hos kommersiella fodertillverkare, importörer och distributörer består av två huvuddelar; hygieninspektion, granskning av företagens egenkontrollprogram och provtagning. I kontrollen ingår dokumentationskontroller av företagets rutiner, egen-kontroll, dokumentation av råvaru- och foderflödet, märkning av produkter samt okulär besiktning av anläggningens hygieniska status.

http://www.livsmedelsverket.se/


Vid provtagning tas prover ut på företagets foder, inklusive råvaror och i tillverkningsmil-jön. Proverna skickas sedan för analys med avseende på redlighet och säkerhet. Provtag-ning och analys sker där så är lämpligt och i enlighet med EU-kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av foder. Omfattningen av provtagningen på respektive anläggning samt vilka prover som tas ut, beror bl.a. på verksamhetens art och omfattning samt utifrån resultat från tidigare prov-tagningskontroller. Huvuddelen av kontrollerna är planerad i kontrollplanen. Utanför den ordinarie kontrollpla-nen finns möjlighet att utöva extra offentlig kontroll. Detta kan vara nödvändigt t.ex. om uppföljningar efter ordinarie besök måste göras eller om kontroll måste göras hos anlägg-ningar som inte är registrerade eller som saknar giltigt godkännande. Kontroll och uppfölj-ning av marknadsföring och reklam sker även till viss utsträckning som extra offentlig kon-troll.

6.3.2.3 Kontroll vid gränsen av vegetabiliska foder I EU-kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 om importkontroll av vegetabiliska foder ställs krav på kontroll vid gränsen vid import av vissa vegetabiliska foderråvaror från vissa länder utanför EU. Vilka foder och vilka länder som berörs framgår av förordningens bilaga I. Även andra förordningar eller skyddsbeslut reglerar vilken kontroll som ska ske i samband med import av foder utöver den veterinära gränskontrollen. På Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se uppdateras löpande information om vilka förordningar som för närvarande reglerar kontroll av vegetabiliska foder vid gränsen.

LÄS MER Om kontroll av foder, se avsnitt 3.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen. Om veterinär gränskontroll av foder innehållande animaliska biprodukter, se kapitel 11.


6.4.1 Registrering och godkännande Kravet på registrering och i vissa fall godkännande av foderanläggningar återfinns i för-ordning (EG) nr 183/2005 (foderhygienförordningen). Krav på godkännande av vissa foderanläggningstyper finns även i förordning 999/2001 (tse-förordningen). Ett nationellt register över foderanläggningar inom primärproduktion, butik, lager, transport och blandartjänst förs på Jordbruksverket. Registret ska också kunna fungera som grund för riskurval vid uttag av foderanläggningar till kontroll. Jordbruksverket kommer att arbeta för att nå fler företag med informationen om kraven på registrering. Foderleverantörer dvs. de som i första led, efter införsel eller tillverkning, släpper ut foder på marknaden samt varje enskild produkt som denne ansvarar för ska registreras hos Jord-bruksverket. Registret används bl.a. som underlag vid planering och uppföljning av foder-kontrollen hos foderleverantörer.



Jordbruksverket kan besluta om att återkalla en registrering eller ett godkännande vid bris-tande efterlevnad av kraven i lagstiftningen. Uppgifter om registrerade och godkända foderföretagare finns på Jordbruksverkets webb-plats, www.jordbruksverket.se.

6.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen Den offentliga kontroll av foder som sker i Jordbruksverkets regi utförs av Kontrollen-heten. Vid kontrollerna används besöksrapporter, checklistor, vägledningar och provtag-ningsinstruktioner. Vägledningen ger hjälp i bedömningar hur regelverkets efterlevnad kan kontrolleras. Som stöd och vägledning vid kontroller som inkluderar provtagning finns även en provtagningsinstruktion om hur prov ska tas ut, förpackas och dokumenteras. Länsstyrelsen ansvarar för den offentliga kontrollen av foder i primärproduktionen. I ansvaret ingår även att utarbeta egna rutiner för hur kontrollen av foder i primärproduk-tionen ska genomföras. Jordbruksverket har ett samordningsansvar och lämnar råd och stöd. Jordbruksverket utarbetar kontrollvägledningar och underlag för risk- och erfaren-hetsbedömning som stöd för kontrollen. Vägledningarna finns på Jordbruksverkets webb-plats, www.jordbruksverket.se.

LÄS MER Om rutiner för utförande av kontrollen, se avsnitt 3.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

6.4.3 Rapportering av kontrollresultat

6.4.3.1 Primärproduktionen Kontrollresultaten dokumenteras i en checklista och avvikelser som noteras vid kontrollen rapporteras in i Jordbruksverkets IT-stöd för detta. En kontrollrapport upprättas och skickas till foderföretagaren. Länsstyrelserna rapporterar årligen till Jordbruksverket enligt 3 kap 6 § i Jordbruksver-kets föreskrifter och allmänna råd om foder (SJVFS 2007:21) om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. Rapporteringen omfattar bl.a. uppgifter om antalet planerade och genomförda kontroller, antalet årsarbetskrafter som arbetar med kontroll-området, vad som kontrollerats samt åtgärder för uppföljning av kontroller. Jordbruksver-ket kommer under 2016 att påbörja ett arbete med att se över formerna för rapportering av kontrollresultaten.

6.4.3.2 Foderföretagare förutom primärproducenter Vid kontrollbesök dokumenteras kontrollresultaten i en checklista som är framtagen utifrån de kontrollpunkter som ska kontrolleras. Efter kontrollen skickas rapport och en kopia på ifylld checklista till den kontrollerade foderföretagaren tillsammans med eventuella krav på åtgärder som ska vidtas. Sker provtagning vid kontrollen rapporteras dessa prover in i Jord-bruksverkets handläggarstöd för kontroll och provtagning av foder.




6.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad

6.4.4.1 Primärproduktionen Länsstyrelserna ansvarar för hantering av avvikelser och åtgärder vid bristande efterlev-nad av kraven i lagstiftningen. Avvikelser följs upp genom extra offentlig kontroll, före-lägganden eller genom andra åtgärder.

6.4.4.2 Foderföretagare förutom primärproducenter Om avvikelser upptäckts vid kontrollen ska företaget lämna en skriftlig bekräftelse på att bristerna har blivit åtgärdade alternativt en åtgärdsplan innehållande information om plane-rade åtgärder samt när dessa ska vara genomförda. Åtgärdsplanen ska lämnas till Jord-bruksverket inom en månad efter att företaget fått del av resultatet. Detta följs sedan upp vid nästa planerade kontroll eller vid en extra offentlig kontroll. Om avvikelser upptäcks i provtagningen begär Jordbruksverket ett yttrande från företaget om orsaken till avvikelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits för att händelsen inte ska återupprepas. Beroende på allvaret i avvikelsen och företagets svar kan Jordbruksverket godta företagets åtgärder eller utreda ärendet vidare. Om allvarliga eller upprepade avvikelser upptäcks, kan Jordbruksverket förelägga företaget att åtgärda bristerna. Jordbruksverket kan även förelägga med vite, åtalsanmäla eller dra till-baka ett godkännande eller en registrering (SJVFS 2007:21). Ett tillbakadragande av god-kännande eller en registrering innebär att företaget inte kan fortsätta med sin verksamhet.

LÄS MER Om sanktioner, se avsnitt 3.3.5 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

6.5 Stöd och samordning Jordbruksverket har det centrala ansvaret för den offentliga kontrollen och en samordnande roll inom kontrollfrågor. Samordningsgrupper med representanter från berörda myndigheter och kontrollorgan finns där frågor om kontrollen i primärproduktionen samt tvärvillkor diskuteras. För att samordna och stödja kontrollen utarbetar Jordbruksverket kontrollväg-ledningar, underlag för risk- och erfarenhetsbedömning och bistår med utbildning. SVA är riskvärderare medan Jordbruksverket är riskhanterare inom fodersäkerhetsområ-det. SVA fungerar som rådgivande åt Jordbruksverket både avseende kontrollens upplägg och diagnostiken inom foderkontrollen. Vid fodersäkerhetsrelaterade händelser bidrar SVA med kunskap rörande spårning och sanering avseende smittor och oönskade ämnen. SVA ger vid förfrågan yttranden om de risker som är förknippade med en händelse som Jordbruksverket använder som en del av underlaget för beslut om hantering i enskilda ärenden. Kontrolluppgifter kan, när så bedöms lämpligt, delegeras till SVA.

LÄS MER Om stöd och samordning, se avsnitt 3.3.7 i del 4 av den nationella kontrollplanen.


6.6 Uppföljning och utvärdering

6.6.1 Primärproduktionen Länsstyrelserna följer upp och utvärderar den egna kontrollverksamheten. Jordbruks-verket följer upp och utvärderar resultaten från föregående års foderkontroll inom primär-produktionen som ett led vid rapportering till den årliga rapporten.

6.6.2 Foderföretagare förutom primärproducenter Kontrollens genomförande följs regelbundet upp för att säkerställa att kontrollplanen följs. Stickprovskontroller av dokumentationen från kontrollbesöken görs kontinuerligt för att kontrollera att all dokumentation från kontrollbesöken är fullständig och tillräcklig. Samtidigt förs statistik över antal och typ av avvikelser. Två gånger per år sammanställs kontrollresultaten för vidare uppföljning och granskning. Jordbruksverket följer upp och utvärderar resultaten från föregående års foderkontroll som ett led i rapporteringen till den årliga rapporten samt vid planeringen av kommande års kontroll.

6.7 Utveckling och förbättringar

6.7.1 Primärproduktionen Utvärdering och analys av resultaten från föregående års kontroller används bl.a. för att förbättra och tydliggöra vägledningar och övrig information till länsstyrelserna. Utöver detta följs de områden upp som har bidragit till många frågeställningar under föregående kontrollår.

6.7.2 Foderföretagare förutom primärproducenter Behovet av utveckling och förbättringar identifieras och genomförs på olika sätt. Bl.a. genomförs kvartalsvis uppföljning av Jordbruksverkets kontroll av foderföretagare där mål och rutiner m.m. följs upp. Dessutom genomförs förbättringar av kontrollen genom åtgärderna nedan. • För att säkerställa kvalitet och samsyn i kontrollerna görs samkontroller med alla

kontrollanter. Resultatet utvärderas tillsammans för att identifiera förbättringar och samordning av kontrollernas genomförande.

• Varje år anordnas utbildningsdagar för kontrollanterna inom aktuella områden där

ämne och inriktning väljs utifrån rådande behov. Behovet av utbildning undersöks t.ex. genom utvärderingar av samkontroller eller utifrån signaler från kontrollanter-na.


• För att uppnå en ökad förståelse för kontrollens syfte och helhetsbild samt höja kon-trollanternas kompetensnivå finns möjligheter för kontrollanterna att genomgå ut-bildning i EU-kommissionens regi.

• Uppgifterna i Jordbruksverkets interna rapportering används tillsammans med andra

underlag, t.ex. från omvärldsbevakning, som underlag i planerings- och förbättrings-arbetet inför nästkommande års kontroll. Planering sker i samråd med SVA. SVA är riskvärderare inom fodersäkerhetsområdet och har en rådgivande roll åt Jordbruks-verket i foderhygienfrågor både avseende kontrollens upplägg och diagnostiken inom foderkontrollen.


7 Kontroll av animaliska biprodukter (ABP)

7.1 Organisation och ansvarsfördelning Jordbruksverket, Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna är kontrollmyndig-heter inom området animaliska biprodukter. I de fall flera kommuner gått samman i en ge-mensam organisation för bl.a. livsmedelskontroll, är den gemensamma nämnden eller kommunalförbundet lokal myndighet. Jordbruksverket samordnar kontrollen och lämnar stöd och råd till kontrollmyndigheterna.

LÄS MER Om ansvarfördelning och kontrollansvar, se avsnitt 3.4.2 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

7.2 Specifika mål Visionen för kontrollen av ABP är att ”ABP-kontrollen är ändamålsenlig, likriktad och att rätt kontroll görs på rätt plats”. Visionen ska genomsyra all verksamhet inom kontroll-området. Då området på många sätt är likt foderområdet används samma två inriktnings-mål som på detta för att nå visionen. Kontrollens kvalitet och myndigheternas roll samlas inom inriktningsmålet ”Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp. Detta görs på ett likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna”. Intressenternas roll finns inom inriktningsmålet ”Företagen har förståelse för kontrollsystemet”. Inför kontrollåret 2016 utökas målområdet med ytterligare ett fokusområde. Fokusom-rådena är framtagna i samarbete med foderområdet. Dessa är ”Kompetens och utbild-ning”, ”Verifiering och kommunikation mellan myndigheter”, ”Riskbaserad kontroll” samt ”Information”. Under fokusområde ”Kompetens och utbildning” ligger de strategiska målen ”Varje med-arbetare har rätt kompetens för det arbete han/hon ska utföra” samt ”Enhetlig bedömning görs och åtgärder vidtas vid bristande efterlevnad”. Det strategiska målet ”Kontrollens effektivitet ska löpande utvärderas och verifieras” ingår i fokusområde ”Verifiering och kommunikation mellan myndigheter”. I fokusområde ”Riskbaserad kontroll” ingår det strategiska målet ”Kontrollen är riskbase-rad”. Inom det nyframtagna fokusområdet ”Information” finns det strategiska målet att ”ABP-företagen förstår syftet med att de blir kontrollerade, känner förtroende till kontrollen samt att de vet vad avgiften för kontrollen syftar till” samt att ”Information om kontrollen samt vilka krav som ställs utifrån lagstiftningen når ABP-verksamheter”. Med hjälp av dessa strategiska mål arbetar kontrollmyndigheterna för att ”Företagen har förståelse för kontrollsystemet”. De specifika målen under varje framtaget strategiskt mål samt de akti-


viteter som målen. resulterar i, ansvarar varje operativ kontrollmyndighet själva för att ta fram. Modellen för målen för ABP-kontrollen 2014-2017 finns i bilaga 3.

Strategiska mål

Aktiviteter

Specifika mål

Indikatorer Nyckeltal för att mäta måluppfyllelse tas fram av varje operativ kontrollmyndighet.


Specifika mål för att förverkliga de strate-giska målen ansvarar de operativa kon-trollmyndigheterna för att ta fram.

För att uppfylla målen ska lämpliga aktivite-ter planeras. Detta ansvarar de operativa kontrollmyndigheterna för att ta fram.

ABP-kontrollen är ändamålsenlig, likriktad och rätt kontroll görs på rätt plats. Vision för

ABP-kontrollen

Inriktningsmål Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp. Detta görs på likvärdigt sätt av kon-trollmyndigheterna.

Företagaren har förståelse för kontrollsy-stemet.


7.3 Planering av kontrollen Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att varje år fastställa en plan för den offentliga kontrollen inom sitt ansvarsområde. Planeringen ska ske så att kontrollerna baseras på en riskbedömning som leder till den kontrollfrekvens som be-hövs på respektive anläggning. Jordbruksverkets årliga kontrollplan baseras på den riskklassificering som görs av varje anläggning. Utifrån angiven riskklass sker ett visst antal kontrollbesök per år. Kontrollen av animaliska biprodukter samordnas med kontrollen av foderanläggningar.

7.3.1 Riskbaserad kontroll Kontrollen ska vara regelbunden och ske så ofta som är lämpligt för att uppnå syftet med regelverket. Kontrollmyndigheten ska ta hänsyn till kartlagda risker för foder- och livs-medelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd, samt till tidigare resultat i kontrollen. Hänsyn ska också tas till om driftansvarig har ett egenkontrollprogram och om myndigheten har fått information som kan tyda på bristande efterlevnad av lagstiftningen. Varje operativ kontrollmyndighet som ansvarar för kontroll av ABP, ansvarar själva för att en riskklassificering görs på området. Ett arbete har påbörjats i samordningsgruppen för ABP-kontroll med att ta fram underlag för kommunernas riskklassning. Samtliga ABP-anläggningar där Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen riskklassificeras utifrån föreskriven risk- och erfarenhetsmodell (SJVFS 2007:21). Risk-klassificeringsmodellen består av 9 klasser, där 1 är den högsta riskklassen. Erfaren-hetsmodellen består av sju klasser, AAA-E där E är den högsta klassen. Nytillkomna före-tag placeras vid registreringen i klass C. Risk- och erfarenhets-klassificeringen resulterar i ett varierat antal kontrollbesök per anläggning. Kontrollfrekvensen varierar mellan ett besök var nionde år till sex besök per år. De flesta kommuner samplanerar ABP-kontrollen med livsmedelskontroll, t.ex. i butiker, och miljöbalkstillsyn, t.ex. på lantbruk. Livsmedelsverket bedriver ABP-kontroll på sina anläggningar i samband med övrig livsmedelskontroll.

7.3.2 Kontrollmetoder Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att utarbeta ändamåls-enliga och effektiva kontrollmetoder inom sitt ansvarsområde. I Jordbruksverkets kontroll av anläggningar som hanterar animaliska biprodukter ingår dokumentationskontroller av företagets rutiner, egenkontroll, dokumentation av flödet av produkter, märkning av produkter samt okulär besiktning av anläggningens hygieniska status. Huvuddelen av kontrollerna är planerade i kontrollplanen.


Utanför den ordinarie kontrollplanen görs extra offentliga kontroller, t.ex. vid uppfölj-ningar efter ordinarie besök eller om kontroll måste göras hos anläggningar som inte är registrerade eller har giltigt godkännande.


7.4.1 Registrering och godkännande För att bedriva en verksamhet eller driva en anläggning som hanterar, tillverkar eller trans-porterar animaliska biprodukter ska driftansvarig i de flesta fall vara registrerad eller god-känd av Jordbruksverket. Jordbruksverket har överlåtit till länsstyrelsen att fatta beslut om godkännande av omlastningsplatser som är en del av transporten. Livsmedelsanläggningar eller jordbruksföretag behöver generellt sett inte godkännas eller registreras när de hanterar animaliska biprodukter som uppstår i deras verksamhet. Det gäller även andra typer av anläggningar där djur hålls samt för vissa verksamheter som genom Jordbruksverkets föreskrifter är undantagna från registreringskravet.

7.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att utarbeta egna rutiner, metoder och instruktioner för hur kontrollen ska utföras inom ansvarsområdet. Ett arbete har påbörjats i samordningsgruppen för ABP-kontroll med att ta fram stöd för kommuner-nas ABP-kontroll (se även avsnitt 7.5). Den offentliga kontrollen av anläggningar som sker i Jordbruksverkets regi utförs av kon-trollenheten. Vid kontrollerna används checklistor, vägledningar och provtagnings-instruktioner. Vägledningen ger hjälp i bedömningar av varje kontrollfråga samt ger en vägledning i hur man utför en kontroll. Kontrollresultatet sammanställs i en kontroll-rapport som skickas till företaget.

7.4.3 Rapportering av kontrollresultat Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna rapporterar årligen uppgifter och resul-tat från den offentliga kontrollen till Jordbruksverket. Jordbruksverket sammanställer och utvärderar rapporteringen. Uppgifterna redovisas i den årliga rapporten om kontrollen i livsmedelskedjan.

7.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för och utarbetar rutiner för hantering av avvikelser och åtgärder vid bristande efterlevnad av kraven i lagstiftningen. Jordbruksverket har ett samordningsansvar och lämnar råd och stöd.


Om avvikelser upptäckts vid Jordbruksverkets kontroll ska företaget lämna en skriftlig be-kräftelse på att bristerna är åtgärdade eller en åtgärdsplan som anger vad man avser göra för att åtgärda bristerna och när det ska vara gjort. Detta följs sedan upp vid kommande ordina-rie kontroll eller genom en extra offentlig kontroll. Om allvarliga eller upprepade avvikelser upptäcks, kan Jordbruksverket förelägga före-taget att åtgärda bristerna. Ett vite kan även vara kopplat till ett föreläggande. Om det anses vara en stor risk för smittspridning kan även särskilda ingripanden som omhänder-tagande eller destruktion av t.ex. produkter ske. Kan inte verksamhetsutövaren åtgärda bristerna kan rättelse göras på dennes bekostnad. Jordbruksverket kan även åtalsanmäla eller dra tillbaka ett godkännande eller en registrering. Genom att arbeta aktivt med ka-librering av kontrollanternas arbete enligt en årlig plan säkras en enhetlig bedömning och enhetlig åtgärd vid likartad bristande efterlevnad.

LÄS MER Om sanktioner, se avsnitt 3.3.5 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

7.5 Stöd och samordning Jordbruksverket sammanställer vägledningar för kontrollområdet till Jordbruksverkets kontrollpersonal, Livsmedelverket, länsstyrelserna samt till kommunerna. Jordbruks-verket har även regelbundna samordningsmöten med Livsmedelsverket i syfte att disku-tera gemensamma kontrollfrågor. Dialog förs även med Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL). En arbetsgrupp med representanter från ett tiotal kommuner arbetar bl.a. för ökad samordning mellan kommuner och övriga myndigheter samt likriktning i kontrol-lens genomförande.


7.6 Uppföljning och utvärdering Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för uppföljning och utvärde-ring av myndighetens egen kontroll inom området. Jordbruksverket följer upp och utvär-derar resultaten från föregående års kontroll som ett led vid rapporteringen till den årliga rapporten samt vid planeringen av kommande års kontroll. Den del av kontrollen som Jordbruksverket ansvarar för följs upp regelbundet. Stickprovs-kontroller av dokumentationen från kontrollbesöken görs kontinuerligt för att säkerställa att all dokumentation från kontrollbesöken är fullständig och tillräcklig. Samtidigt förs sta-tistik över antal och typ av avvikelser. Två gånger per år sammanställs kontrollresultaten för vidare uppföljning och granskning.


7.7 Utveckling och förbättringar Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för och utarbetar rutiner för utveckling och förbättringar av kontrollen inom sitt ansvarsområde. Jordbruksverket har ett samordningsansvar och lämnar råd och stöd. Behovet av utveckling och förbättringar identifieras och genomförs på olika sätt t.ex. genomförs kvartalsvis uppföljning av Jordbruksverkets kontroll av ABP-verksamheter där bl.a. mål och rutiner följs upp. Dessutom genomförs förbättringar av kontrollen genom åtgärderna nedan. • För att säkerställa kvalitet och samsyn i kontrollerna görs samkontroller med alla

kontrollanter. Resultatet utvärderas tillsammans för att identifiera förbättringar och samordning av kontrollernas genomförande.

• Vid behov anordnas utbildningsdagar för kontrollanterna inom aktuella områden där ämne och inriktning väljs utifrån rådande behov. Behovet av utbildning undersöks t.ex. genom utvärderingar av samkontroller eller utifrån signaler från kontrollanter-na.

• För att uppnå en ökad förståelse för kontrollens syfte och helhetsbild samt höja kon-trollanternas kompetensnivå finns möjligheter för kontrollanterna att genomgå ut-bildning i EU-kommissionens regi.

• Uppgifterna i Jordbruksverkets interna rapportering används tillsammans med andra underlag, t.ex. från omvärldsbevakning, som underlag i planerings- och förbättrings-arbetet inför nästkommande års kontroll.


8 Kontroll av djurhälsa – smittskydd

8.1 Djurhälsa ur ett smittskyddsperspektiv Djurhälsa som paraplybegrepp I förordning (EG) nr 882/2004 används begreppet djurhälsa som ett paraplybegrepp och kontrollen av djurhälsa sker inom flera kontrollområden som omfattas av den nationella kontrollplanen. Djurhälsa ur ett smittskyddsperspektiv Detta kapitel beskriver kontrollen av djurhälsa ur ett smittskyddsperspektiv, med fokus på TSE-provtagning vid slakt och obligatorisk salmonellakontroll hos fjäderfä.

LÄS MER Om kontroll av djurhälsa ur ett smittskyddsperspektiv, se avsnitt 3.5 i del 4, och om gränskontroll, se kapitel 11. Salmonellagarantier och kontrollprogram för salmonella, se avsnitt 10.4.3.16 respektive 10.4.3.23 (särskilda kontrollprogram). TSE-provtagning vid slakt, se avsnitt 10.4.3.19. Frivilliga kontrollprogram och de särskilda beredskapsplaner som berör smittskydd hos djur beskrivs i del 4 av den nationella kontrollplanen.

8.2 Organisation och ansvarsfördelning Jordbruksverket har som central myndighet det övergripande ansvaret för kontrollen av djurhälsa. Jordbruksverket och länsstyrelserna ansvarar för kontroll av smittskydd hos djur. Viss del av kontrollen utförs av branschorganisationer. SVA, som är expertorgan inom området, utför riskvärderingar och står i de flesta fall även för diagnostiken. Jordbruksverket och Livsmedelsverket är behöriga myndigheter att utöva offentlig kon-troll inom området. Jordbruksverket utövar offentlig kontroll av efterlevnaden av de före-skrifter verket meddelar med stöd av lagen om provtagning på djur m.m., t.ex. kontroll av TSE-provtagning och kontroll avseende koccidios hos slaktkyckling. Livs-medelsverket utövar kontroll när det gäller restsubstanser och andra ämnen i djur och djurprodukter. Jordbruksverket kan överlåta vissa kontrolluppgifter till länsstyrelserna och har överlåtit offentliga kontrollen av efterlevnad av vissa föreskrifter som Jord-bruksverket har med-delat med stöd av lagen om provtagning på djur m.m. Länsstyrel-serna är även genom zoonosförordningen (1999:660) och epizootiförordningen (1999:659) utpekade som kon-trollmyndighet för kontroll av efterlevnad av zoonoslagen (1999:658) och epizootilagen (1999:657) och de föreskrifter som meddelats med stöd av zoonosförordningen (1999:660). Länsstyrelsen är kontrollmyndighet för det obligatoriska kontrollprogrammet för BVD (bovin virus diarré) hos nötkreatur. Vidare ansvarar länsstyrelserna för kontrollen över att de livsmedelsproducerande djuren är märkta på ett adekvat sätt, vilket är viktigt ur smitt-spårningssynpunkt. Länsstyrelsen har också ansvar för kontroll av insamling, uppsamling,


omlastning och transport av andra animaliska biprodukter än matavfall som t.ex. kadaver och annat material som kan vara smittförande. TSE-kontrollen ( kontroll av transmissibla spongiforma encephalopatier) Jordbruksverket ansvarar för regelverket, uppföljning av resultat från genomförd kontroll och utbildning av provtagare avseende kontroll av livsmedelsföretagares TSE-provtagning vid slakt. Livsmedelsverket ansvarar för att kontrollera att prover tas korrekt, att dessa iden-tifieras på lämpligt sätt, hanteras och sänds till lämpligt laboratorium. Jordbruksverket an-svarar för att kontrollera TSE-provtagning av självdöda och avlivade djur som inte ska an-vändas som livsmedel. Frivilliga kontroller Utöver den offentliga kontrollen får Jordbruksverket ge organisationer inom jordbruks-näringens område eller andra sammanslutningar rätt att anordna frivillig kontroll. Flera sådana organisationer har blivit utsedda som huvudman för frivillig kontrollverksamhet. Denna verksamhet ingår inte i den offentliga kontrollen.

LÄS MER Om organisation och ansvarsfördelning i kontroll av smittskydd, se avsnitt 3.5.2 i del 4 av den nationella kontrollplanen. Om organisation och ansvarsfördelning i kontroll av andra animaliska biprodukter, se avsnitt 3.4.3.1 i del 4 av den nationella kontrollplanen. Om sjukdomskontroller, övervakningsprogram och aktuellt föreskriftsstöd, se avsnitt 4.13 (bilaga 4) i del 4 av den nationella kontrollplanen.

8.3 Specifika mål Jordbruksverket började 2013 formulera nya målsättningar för foder, animaliska bipro-dukter, smittskydd, djurskydd samt kontroll av växtskadegörare. Arbetet med målbilder kommer att fortsätta och utvecklas under 2016 inom smittskyddsområdet i samband med att Jordbruksverket fortsatt ser över kontrollen av djurhälsa och smittskydd för att förbättra denna.

8.4 Planering av kontrollen

8.4.1 Riskbaserad kontroll SVA utför riskvärderingar avseende övervakning av smittsamma sjukdomar och Jord-bruksverket genomför riskhantering medan båda myndigheterna utifrån sina utgångspunk-ter genomför riskkommunikation. När det gäller offentlig kontroll är det kontrollmyndig-heten som riskklassificerar området, det vill säga Jordbruksverket och länsstyrelserna. Kontroll ska vara riskbaserad, och kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i lagstift-ningen ska ske i större utsträckning där brister tidigare konstaterats. Provtagning ska gen-omföras efter riskbedömning, där sannolikhet för positiva prov är som störst.


8.4.2 Kontrollmetoder Obligatorisk salmonellakontroll Den obligatoriska salmonellakontrollen på fjäderfä utförs enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (2007:19) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän. Det veterinärmedicinska laboratorium som anlitas för analys av uttagna prover ska länsvis registrera prover och analysresultat i en särskild journal och rapportera resultaten till läns-styrelsen. Länsstyrelserna gör dokumentkontroll av insända rapporter och gör en samman-ställning av rapporterna som sedan skickas till Jordbruksverket. Om brister i provtagningen upptäcks kan kontrollbesök göras på anläggningen. För kontroll på plats i besättningen kan en checklista för kontrollen utformas baserad på de brister som upptäckts vid dokumentkon-trollen. Om brister i provtagningen upptäcks kan djurhållaren föreläggas att provta djuren enligt föreskriften. En bedömning bör i dessa fall göras om det är djurägaren själv eller en veterinär som ska ta provet. Om brister i laboratoriets rapportering upptäcks kan Jordbruksverket förelägga laboratoriet att lämna uppgifter enligt föreskrifterna. Kontroll av TSE-provtagning vid slakt Syftet med Jordbruksverkets kontroll av TSE-provtagning vid slakt är att säkerställa att prov tas ut på ett korrekt sätt av provtagare på slakteri och att kropp, organ och produkter av de provtagna djuren hanteras i enlighet med regelverket i avvaktan på provsvar. Inspektion bör göras vid ett fastställt antal tillfällen per år. Revision bör göras regelbundet på varje provtagande anläggning. I utbildningsmaterial som Jordbruksverket tagit fram finns instruktioner för hur prov ska tas, märkas och hanteras. Dessa instruktioner ska följas på slakterierna och efterlevnad kontrolleras enligt ovan. Varje utförd operativ kontroll ska dokumenteras på ett lämpligt sätt.


8.5.1 Registrering och godkännande Registrering och märkning av djur Ur ett smittskyddsperspektiv är registrering och märkning av djur centralt för smittspårning. Jordbruksverket är ansvarigt för att systemen för märkning, journalföring och rapportering av djur sker enligt EU:s regler. Regelverket omfattar alla nötkreatur, grisar, får och getter i Sverige. Kontrollerna utförs av länsstyrelsen. Till grund för kontrollen finns riktlinjer från Jordbruksverket i form av en kontrollinstruktion som årligen ges ut i en ny version.


8.5.2 Rutiner för utförande av kontrollen Obligatorisk salmonellakontroll Jordbruksverket har utarbetat en vägledning som ger råd och stöd till länsstyrelserna som planerar och utför den operativa kontrollen. (Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. gäl-lande den obligatoriska salmonellakontrollen av fjäderfä (Dnr 33-7877/09)). Vägled-ningen ger information om kontrollområdet, t.ex. kontaktfunktioner eller kontaktpersoner, ansvars-fördelning och genomförandet av den operativa kontrollen. Jordbruksverkets vägledningar finns på verkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Kontroll av TSE-provtagning vid slakt Livsmedelsföretagare som driver ett slakteri ansvarar för att nödvändiga prover tas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:9) om obligatorisk övervakning avse-ende förekomst av TSE-sjukdom hos nötkreatur, får och get. Proverna tas ut av utsedda och särskilt utbildade personer på slakterierna. På destruktionsanläggningarna ansvarar personalen för provtagning. Vid obduktion på laboratorier sker motsvarande provtagning av ansvarig veterinär. Jordbruksverket utbildar och utser provtagnings-personal på slakte-rierna. Jordbruksverket kontrollerar verksamheten genom inspektioner som utförs av officiella veterinärer.

LÄS MER Om offentlig kontroll av TSE på slakterierna, se avsnitt 10.4.3.19.

Smittspårning genom registrering och märkning av djur Jordbruksverket ansvarar för att systemen för märkning, journalföring och rapportering av djur följer EU:s regler. Länsstyrelsen ska årligen utföra ett visst antal kontroller av besätt-ningarna. Till grund för kontrollen finns riktlinjer från Jordbruksverket i form av en kon-trollinstruktion som årligen ges ut i en ny version. När nötkreatur utan unika identiteter påträffas ska kontrollresultatet lämnas till Jordbruks-verkets registerenhet, som utreder ärendet i enlighet med förordning 494/98/EG om admini-strativa minimipåföljder m.m. Även anmälningar om andra omärkta djurslag utreds.

LÄS MER Om registrering om märkning av djur i avsnitt 3.5.2.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

8.5.3 Rapportering av kontrollresultat Jordbruksverket redovisar antal fall av epizootiska och zoonotiska sjukdomar. Jordbruk-sverket ansvarar dessutom för rapportering av sjukdomsutbrott via ADNS (Animal Disease Notification System) och WAHIS (World Animal Health Information System). I Jordbruksverkets årsredovisning redovisas bl.a. antalet diagnoser gällande förebyggande djurhälsovård per djurslagstyp och antalet behandlingar per djurslagstyp. SVA ansvarar för sammanställning av en årlig rapport enligt artikel 9 i rådets direktiv 2003/99/EU. Rapporten omfattar trender för och källor till zoonoser, zoonotiska smittäm-nen och antimikrobiell resistens.



Obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä När det gäller den obligatoriska salmonellakontrollen för fjäderfä ska salmonellaprover tas med de angivna intervall som framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livs-medelsburna zoonotiska smittämnen och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:19) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän (K 104) av djurägaren och den officiella veterinären. Det laboratorium som analyserar proverna ska föra journal som fyra gånger per år ska insändas till respektive länsstyrelse. Länsstyrelserna i sin tur rapporterar till Jordbruksverket. En kontrollrapport upprättas efter varje genomförd kontroll och en kopia av rapporten läm-nas till kontrollobjektet. Obligatorisk hälsoövervakning av fjäderfä Den obligatoriska hälsoövervakningen av fjäderfä har sin bakgrund i Rådets direktiv 2009/158/EG som är ett handelsdirektiv. Programmet regleras genom Statens jordbruks-verks föreskrifter (SJVFS 2010:58) om obligatorisk hälsoövervakning av fjäderfä (K20). Den officiella veterinären ska före den 1 mars varje år lämna en rapport till länsveterinären om i vilka anläggningar kontrollbesök har skett. Rapporten skickas sedan vidare till Jord-bruksverket. Om ett besök har gett anledning till anmärkning (avvikelser) ska detta ome-delbart anmälas till Jordbruksverket. TSE-provtagning vid slakt Senast första april varje år ska kontrollmyndigheten (Livsmedelsverket) skicka en samman-ställning av föregående års kontrollverksamhet avseende TSE-provtagning vid slakt till Jordbruksverket.

LÄS MER Om rapporteringskrav i avsnitt 2.7.2.3, 2.7.5.3 och 2.7.7.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

8.5.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad Obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä Om provtagning inte skett i enlighet med zoonoslagen (1999:658) så ska djurhållaren föreläggas att genomföra provtagning. Föreläggande får förenas med vite. Om ett beslut som Jordbruksverket tagit med stöd av zoonoslagen (1999:658) eller epizooti-lagen (1999:657) inte efterföljs ska djurhållaren föreläggas att uppfylla kraven i beslutet. Föreläggande får förenas med vite. Dessa åtgärder kan också tillämpas mot laboratorium som inte fullgör sin rapporterings-skyldighet.


Kontroll av TSE-provtagning vid slakt Beslut från kontrollmyndigheten sker med stöd av lagen (2006:806) om provtagning av djur, m.m.

8.6 Stöd och samordning Jordbruksverket ger stöd, råd och vägledning i den operativa kontrollverksamheten. Detta görs bl.a. genom vägledningar som publiceras på verkets webbplats, www.jordbruksverket.se. SVA utför riskvärderingar. Jordbruksverket genomför riskhantering. Båda myndigheterna genomför riskkommunikation utifrån sina utgångspunkter. SVA stödjer Jordbruksverket genom expertutlåtanden vid smittskyddsfrågor och bistår Jordbruksverket vid utarbetande av kontroll- och bekämpningsprogram och utveckling av diagnostik. SVA utformar en nationell övervakningsplan som Jordbruksverket fastställer. SVA stödjer dessutom Jordbruksverket i EU-arbetet.

LÄS MER Om stöd och samordning, se avsnitt 2.4 - 2.5 i del 3 och 3.5.5 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

8.7 Uppföljning och utvärdering Jordbruksverket och SVA samarbetar med uppföljning och utvärdering av kontrollen. SVA för statistik och sammanställer resultaten i zoonosrapporteringen. Obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä Länsstyrelserna rapporterar årligen en sammanställning av resultatet av kontrollen, till Jordbruksverket enligt § 16 i Statens Jordbruksverks föreskrifter (2007:19) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän. Resultaten från salmonellakontrollprogrammet samman-ställs av SVA och rapporteras till Myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i zoonosrap-porteringen. I den rapporten finns bl.a. uppgifter om antalet provtagna flockar, antalet sal-monellasmittade flockar samt när, hur och vem som har gjort provtagningen. Sammanställ-ningen finns med i den nationella övervakningsrapporten som SVA årligen publicerar, ”Surveillance of infectious diseases in animals and humans” på sin webbplats www.sva.se. Kontroll av TSE-provtagning vid slakt Senast första april varje år ska kontrollmyndigheten skicka en sammanställning av före-gående års kontrollverksamhet till Jordbruksverket. Av sammanställningen ska framgå antal genomförda inspektioner respektive revisioner per provtagande anläggning samt de åtgär-der som kontrollmyndigheten vidtagit med anledning av dessa.



Om kontrollmyndigheten noterar att vissa brister i efterlevnad förekommer på flera anlägg-ningar ska detta rapporteras till Jordbruksverket så snart det är möjligt eftersom informa-tionsinsatser kan behövas. Obligatorisk hälsoövervakning av fjäderfä Den officiella veterinären ska före den 1 mars varje år lämna en rapport till länsveterinären om i vilka anläggningar kontrollbesök har skett. Rapporten skickas sedan vidare till Jord-bruksverket.

8.8 Utveckling och förbättringar Obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä Jordbruksverket utvärderar kontrollverksamheten utifrån inkomna rapporter och fram-förda synpunkter. Kontrollvägledningen revideras kontinuerligt. TSE-provtagning vid slakt Baserat på den årliga återrapporteringen från kontrollmyndigheterna genomförs bl.a. in-formationsinsatser. Exempel på sådana är utskick till företagen eller modifiering av be-fintligt utbildningsmaterial som används vid utbildning av TSE-provtagare. Om utbildare saknas vid slakteriet ska Jordbruksverket ge information om utbildningen och förmedla kontakt med godkända utbildare.


9 Kontroll av djurskydd

9.1 Organisation och ansvarsfördelning Regional operativ kontroll och central samordning Länsstyrelserna är behörig myndighet att utöva offentlig djurskyddskontroll. Länsstyrelser får komma överens om att överföra offentlig kontroll av viss verksamhet mellan sig. Länsstyrelsen genomför den operativa, offentliga kontrollen genom regelbunden, rutin-mässig djurskyddskontroll, projektinriktad kontroll, kontroll efter anmälan samt vid miss-tanke om brott mot djurskyddslagstiftningen. Jordbruksverket samordnar de regionala kontrollmyndigheternas verksamhet och ger stöd, råd och vägledning i kontrollverksamheten. Jordbruksverkets vägledningar, Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. – Djurskydd, Dnr 5.2.17-4470/14 och Vägledning för kontroll-myndigheter m.fl. – handläggning av djurskyddsärenden, Dnr 31-2401/09 med tillhörande bilagor finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Livsmedelsverket genomför de djurskyddskontroller som ankommer på officiella veterinä-rer och officiella assistenter enligt förordning (EG) nr 854/2004.

LÄS MER Om organisation och ansvarsfördelning inom djurskyddskontrollen, se avsnitt 3.6.1-3.6.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen. Metoder för myndigheterna att säkerställa verksamhetskriterierna, se avsnitt 3.6.6 i del 4 av den nation-ella kontrollplanen.



9.2 Specifika mål

Strategiska mål

Aktiviteter

Specifika mål

Indikatorer Nyckeltal och indikatorer för att mäta måluppfyllelse har tagits fram gemensamt av länsstyrelserna och Jordbruksverket.


Specifika, kortsiktiga mål för att förverkliga de strategiska målen beskrivs i bilaga 4.

För att uppfylla målen tas gemensamma aktiviteter fram av Jordbruksverket och länsstyrelserna under 2015-2016.

Professionell djurskyddskontroll – med stort förtroende i samhället

Vision för djurskydds-kontrollen

Inriktningsmål

Målgrupp: Djurhållare och allmänheten har förtroende för djurskyddskontrollen som verifierar det goda djurskyddet.

Kontrollprocess: Bristande efterlevnad av djurskyddslagen upptäcks och följs upp för att säkerställa att brister åtgärdas. Arbetet görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndig-heterna.

Ekonomi: Statens resurser används på ett effektivt sätt.


Målarbetet för djurskyddsområdet är ett samarbete mellan Jordbruksverket och läns-styrelserna. Detta underlättar vidare arbete då kontrollmyndigheterna ansvarar för att bryta ner de nationella inriktningsmålen och de strategiska målen till egna mål och indi-katorer för respektive myndighet. Visionen för djurskyddskontrollen 2014-2017 är ”professionell djurskyddskontroll – med stort förtroende i samhället”. För att nå visionen finns det tre inriktningsmål. • Målgrupp: Djurhållare och allmänhet har förtroende för djurskyddskontrollen som veri-

fierar det goda djurskyddet. • Kontrollprocess: Bristande efterlevnad av djurskyddslagen upptäcks och följs upp för

att säkerställa att brister åtgärdats. Arbetet görs på ett likvärdigt sätt av kontrollmyndig-heterna.

• Ekonomi: Statens resurser används på ett effektivt sätt. För att nå målet att målgruppen ska ha förtroende för kontrollen används det strategiska målet om att djurhållare och allmänhet upplever att kontrollmyndigheterna ger ett bra bemötande och agerar professionellt samt att en utvecklad dialog med bransch och intres-seorganisationer är till nytta för kontrollen. Målen för kontrollprocessen är lika mellan Jordbruksverkets ansvarsområden. Strategiska mål om kompetens hos medarbetare, riskbaserad kontroll, enhetlig bedömning samt veri-fiering av kontrollprocessen är aktuellt oavsett kontrollområde. Se även kontroll av växt-skadegörare, kontroll av foder samt ABP. För att arbeta mot målet om att statens resurser används på ett effektivt sätt finns de stra-tegiska målen om att kontroll ska bedrivas i tillräcklig omfattning samt att administrativa verktyg används effektivt. De tidssatta specifika målen finns i bilaga 4.

9.3 Planering av kontrollen

9.3.1 Riskbaserad kontroll Offentlig djurskyddskontroll ska enligt kontrollförordningen vara riskbaserad, utföras med regelbundenhet och kontrollintervallerna ska anpassas till riskerna som är kända för den aktuella verksamheten med djurhållning. Prioriteringen innebär att kontrollinsatserna i första hand ska sättas in där riskerna bedöms som störst. Myndigheterna ska även bedöma riskerna utifrån resultaten av de kvalitetssäkringssystem som stödjer djurhållaren. Jordbruksverket har tagit fram en modell för riskklassificering för prioritering av djur-skyddskontroller. Modellen för riskklassificering bygger på vetenskaplig information och andra expertbedömningar. Systemet innebär bl. a. en klassificering av branscher, produkt-ionssystem och faror. Modellen har driftsatts i Djurskyddskontrollregistret (DSK) och kan


användas av länsstyrelserna vid kontrollurval. Senast den 1 januari 2018 är kontrollen i förhållande till djurvälfärdsrisk (vid normalkontroller) likvärdig i hela landet. Jordbruksverket har stöttat ett särskilt forskningsprojekt som drivs av Sveriges Lantbruks-universitet (SLU). Riskerna ska bedömas lika i hela landet och systemet ska vara tydligt och transparent för såväl myndigheter och producenter som konsumenter. Riskklassificeringsmodellen bygger på ett antal självständiga moduler som väger samman information om bl.a.: 1. Klassificering av branscher, produktionssystem och faror inom varje bransch. 2. Erfarenheterna från den offentliga kontrollen av enskilda verksamheter. 3. Bedömning av branschens kvalitetssäkringssystem. Den slutliga riskklassificeringen kommer att utgöra ett underlag för planeringen av den offentliga kontrollen då kontrollbehovet för enskilda djurhållare identifierats. Länsstyrelsen kommer då att kunna göra ett strategiskt urval av kontrollerna genom att fördela kontroll-resurserna och prioritera kontrollerna där risken är som störst.

9.3.2 Kontrollmetoder Den operativa kontrollen baseras dels på en dokumenterad och fastställd checklista med tillhörande kontrollvägledning, utarbetad tillämplig lagstiftning, dels resultatet av genom-förd riskanalys som grund. Under 2011 pågick ett projekt för att införa mobil djurskydds-kontroll. Detta har nu slutförts och länsstyrelsernas handläggare kan numera hämta hem checklistor för varje djurslag från Djurskyddskontrollregistret (DSK) och därefter genom-föra kontrollerna med hjälp av handdator i fält. Kontrollvägledningar med bilagor med in-struktioner om vad som ska kontrolleras och hur detta kan göras finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se (Vägledning Djurskydd Dnr 31-2401/09, Användar-manual för DSK handdator). Vid kontrollen kontrolleras att djurskyddsbestämmelserna följs bl.a. avseende djurens hälsa och skötsel, foder och vatten, att djurstallarna är funktionsdugliga, att belysning, dagsljus och ventilation är tillfredsställande för djuren samt att det inte finns skaderisker för djuren. Djurhållaren eller djurhållarens ombud bör delta i kontrollen, som både är ett kunskaps-utbyte och en myndighetskontroll. Kontrollen kan också omfatta dokumentkontroll, vid en sådan kontrolleras att dokument kring djurhållningen enligt lagkrav finns och är korrekt, t.ex. kontroll av hästpass. Dokumentkontroll sker på plats ute på kontrollobjektet. Baskontroll Under 2011 infördes begreppet baskontroll för livsmedelsproducerande djur och djur som hålls för skinn och pälsproduktion. Baskontrollen anger det lägsta antal kontrollpunkter i checklistan för varje djurslag som ska kontrolleras för att kontrollen ska kunna rapporteras till EU-kommissionen enligt beslut 2006/778. De punkter som valts ut är sådana som har särskilt stor betydelse ur djurskydds- och djurvälfärdsperspektiv. Uppfylls minimikraven är detta att betrakta som en baskontroll.



Vilka punkter som ingår i baskontrollen för respektive djurslag är tydligt markerade i checklistorna. Vägledning för baskontroller har använts sedan januari 2012. Vägled-ningen finns på den gemensamma webbplatsen Ladan och nås via handläggarstödet för djurskydd och djurhälsa, Ciceronen. Normal kontroll Normal kontroll omfattar den planerade kontroll som länsstyrelsen utför. Den omfattar kontroll av objekt som valts ut med riskvärdering som grund och de objekt som valts ut slumpmässigt. Minst 50 procent av genomförda kontroller under ett år är normalkon-troller. Tvärvillkor Kontrollen omfattar kontroll av samtliga tvärvillkor som rör djurskydd. Kontrollobjekten har valts ut av länsstyrelsen efter en kombination av slumpmässigt urval och riskanalys. Kontroll efter anmälan Kontroll som länsstyrelsen genomför efter en anmälan från veterinär, allmänhet eller på annat sätt ha fått information, som leder till att myndigheten beslutar sig för att utföra en kontroll.


9.4.1 Registrering och godkännande Registrering av transportör En transportör av djur ska enligt förordning (EG) nr 1/2005 vara registrerad och godkänd av Jordbruksverket. Länsstyrelsen besiktigar transportmedlen innan de får användas i verk-samheten. Länsstyrelsen utövar också den offentliga kontrollen av djurtransporter. Godkännande av anläggning för offentlig förevisning Djurparker ska ha godkännande för alla arter de visar. Länsstyrelsen fattar beslut om god-kännandet när en fullständig ansökan har kommit in. Ett beslut om tillstånd/godkännande kan bara återkallas om eventuella villkor i beslutet inte uppfylls och under förutsättning att det i beslutet finns ett återkallelseförbehåll. För mer information, se Jordbruks-verkets väg-ledning för kontrollmyndigheter m.fl., bilaga Offentlig förevisning. Godkännande av ny teknik Nya tekniska system och ny teknisk utrustning för djurhållning ska ha godkänts från djur-hälso- och djurskyddssynpunkt innan de får användas. Frågor om godkännande av ny tek-nik prövas av Jordbruksverket. Mer information om registrering och godkännanden finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se, samt i vägledning (Vägledning Djur-skydd Dnr 31-2401/09) tillgänglig på webbplatsen.



9.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen Rutiner för kontrollen Rutiner för utförande av djurskyddskontroll finns i Jordbruksverkets kontrollvägledning för handläggning av djurskyddsärenden (Vägledning Djurskydd Dnr 31-2401/09). Vägledningen behandlar administrativa rutiner kring arbetet med djurskyddskontroll och ingripanden inom djurskyddsområdet. Syftet med vägledningen är bl.a. att redogöra för juridiska aspekter i arbetet med djurskyddskontrollen, uppföljningsmöjligheter vid bristande efterlevnad samt tydliggöra regelverket och ge praktiska råd i kontrollverksamheten. Sedan januari 2012 finns även en användarmanual för mobil djurskyddskontroll (version 2012-06-29) som syftar till att underlätta användningen av handdatorn som kontrollverktyg. Användarmanualen finns på handläggarstödet för djurskydd och djurhälsa, Ciceronen. Till den allmänna vägledningen finns bilagor med djurslagsspecifika vägledningar och checklistor som beskriver rutiner för och utförande av den operativa kontrollen. När ett kontrolluppdrag hämtas till handdatorn ur Djurskyddskontrollregistret (DSK) finns för varje djurslagsspecifik checklista också hänvisningar till aktuell lagstiftning. Från och med 31/12 2014 genomförs minst två parallellkontroller per handläggare och år. Jordbruksverkets vägledning inom djurskyddskontrollen, med bilagda djurslagsspecifika vägledningar och checklistor, finns på verkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Utförande av kontrollen Den operativa kontrollen utförs huvudsakligen i form av inspektioner av djurhållningen hos lantbruksföretag, slakterier och andra som håller livsmedelsproducerande djur inklusive transport av djur. Djurskyddskontrollen är i första hand förebyggande. Kontroll ska också göras då det finns anledning att anta att djurskyddslagstiftningen eller beslut fattade med stöd av lagstiftningen inte följs. En anledning till kontroll kan vara anmälningar från all-mänheten. När anmälan kommer in till länsstyrelsen bör en bedömning av bristernas om-fattning och allvarlighetsgrad göras. På så sätt kan även ärenden som skapas via en anmälan ingå i länsstyrelsens riskvärdering av verksamheten. Länsstyrelsen bör därför ha en strategi för att hantera anmälningsärendena för att hålla en lämplig balans mellan normalkontroller, som är riskbaserade, och övriga kontroller som genomförs efter anmälan.

9.4.3 Rapportering av kontrollresultat Efter genomförd kontroll rapporterar länsstyrelserna kontrollresultat i Djurskyddskon-trollregistret (DSK). När kontrollen utförts med hjälp av handdator överförs kontroll-resultatet elektroniskt till DSK. En kontrollrapport upprättas och skickas snabbt till djurä-garen efter avslutad kontroll. Manualer finns för hur kontrollobjekt ska läggas upp och resultatet av kontrollerna ska rapporteras in i DSK och tillhörande system. Det finns även manualer för hur DSK och dess tillhörande data får användas. Manualerna finns på www.jordbruksverket.se.




Länsstyrelserna och Jordbruksverket kan hämta många av de uppgifter som behövs för den årliga återrapporteringen av djurskyddskontrollen från DSK. På regeringens uppdrag sammanställer Jordbruksverket varje år statistik över den regionala djurskyddskontrollen. Jordbruksverket publicerar statistik över utförda djurskyddskontroller på sin webbplats www.jordbruksverket.se. Utöver den årliga rapporteringen av kontrollen i livsmedelskedjan ska varje medlemsland rapportera vissa delar av djurskyddskontrollen till EU-kommissionen, bl.a. rapporteras kon-troll av djurtransporter. Jordbruksverket ansvarar för denna del av rapporteringen från Sve-rige. Länsstyrelserna och Livsmedelsverket lämnar underlag till rapporteringen. Resultaten från rapporteringen finns på såväl EU-kommissionens som Jordbruksverkets webbplatser.

9.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad Om brister konstaterades vid kontrollen följs dessa upp inom en bestämd skälig tid. Sådana kontroller bekostas av djurhållaren genom en avgift för extra offentlig kontroll. Brister kan följas upp på olika sätt beroende på vilken brist det är fråga om. Vissa brister är av sådan art att en kontroll på plats krävs, t.ex. när allvarliga brister i tillsyn, renhåll-ning eller utfodring har noterats. Vid andra typer av brister kan någon form av dokumen-tation från djurhållaren som visar på att bristen åtgärdats vara tillräcklig. Till stöd för kontrollen finns en vägledning om sanktioner, Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. – handläggning av djurskyddsärenden, Dnr 31-2401/09. Vid allvarliga brister eller underlåtenhet att rätta till påpekade brister kan länsstyrelsen, enligt 26 § djurskyddslagen (1988:534), besluta om de förelägganden och förbud som be-hövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletterats av lagen och de beslut som meddelats med stöd av EG-bestämmelserna ska följas. Länsstyrelsen har även rätt att besluta om omhändertagande av djur samt förbud för djurhållare att ha hand om djur. Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller inte följer en kontroll-myndighets föreläggande, får myndigheten besluta om rättelse på dennes bekostnad. I brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.

9.5 Stöd och samordning Jordbruksverkets stöd och samordning riktat till andra myndigheter Jordbruksverket stödjer länsstyrelsernas kontrollverksamhet genom att i första hand ta fram kontrollvägledningar, yttranden och checklistor samt anordna gemensamma fortbildnings-, informations- och samordningsträffar. Information, utbildningsmaterial, vägledningar m.m. läggs löpande ut på Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma intranät Ladan. Vid sidan av detta har Jordbruksverket ett generellt ansvar för att samordna övriga kon-trollmyndigheters arbete. Jordbruksverket tar fram gemensamma blanketter för kontroll-



verksamhet och informationsmaterial i form av broschyrer, information via webbplatsen m.m. samt belyser aktuella juridiska frågor i rättsutredningar. Jordbruksverket stöder även utvecklingen av system som underlättar kontroll, t.ex. djurskyddskontrollregistret. Jordbruksverkets stöd till näringens kvalitetssystem Jordbruksverket stödjer arbetet med framtagandet och kvalitetssäkringen av kvalitets-system inom djurvälfärd, exempelvis omsorgsprogram och kontrollprogram. Kontroll-program som har bäring på lagstiftningen kan utvecklas i direkt samarbete mellan verket och programägaren, t.ex. kontrollprogrammet för hållning av nötkreatur utan tillgång till ligghall. Befintliga kontrollprogram kan även granskas av Jordbruksverket för att säker-ställa deras kvalitet. (Riskklassificeringsmodellen bygger på självständiga moduler, varav en är en modul för bedömning av branschernas kvalitetssäkringssystem, se avsnitt 9.3.1). Stöd och samordning mellan länsstyrelserna Länsstyrelserna har olika gemensamma forum för samordning av frågor rörande djur-skyddskontrollen, bl.a. nätverket för djurskydd och veterinära frågor, länsjuristmöten och länsrådsträffar. Länsstyrelserna har olika gemensamma forum för samordning av frågor rörande djurskyddskontrollen, bl.a. nätverket för djurskydd och veterinära frågor, läns-juristmöten och länsrådsträffar. Jordbruksverket deltar i dessa forum när behov finns. Stöd till behöriga myndigheter från Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU lämnar vetenskapligt och annat stöd till Jord-bruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelsen. Genom sitt stöd bidrar SCAW som behörig myndighet till målet att uppnå ett gott djurskydd i samband med avlivning av djur, inklusive avlivning (slakt) av djur vid slakteri.

LÄS MER Om stöd och samordning inom och mellan kontrollmyndigheter och näringen, se avsnitt 2.11 i del 3 och 3.2.6 i del 4 av den nationella kontrollplanen. Om Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), se avsnitt 2.7.3 i del 4 av nationella kontrollplanen.

9.6 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av kontrollerna sker med hjälp av IT-systemet DSK som är gemensamt för länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett samarbete mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket pågår för att ta fram gemensamma nyckeltal som ska användas inom djurskyddskontrollen. Syftet är att utveckla uppföljningen och utvärderingen av kontrollen. Gemensamma rutiner skapas för att verifiera och säkerställa att kontrollen är ändamåls-enlig. Jordbruksverket skickar årligen ut en enkät till kontrollmyndigheterna om bl.a. brister och åtgärder i djurskyddskontrollen. Resultaten sammanställs och analyseras. Djurväl färdsproblem analyseras också och åtgärdsplaner upprättas länsvis. Uppföljning och utvärdering sker löpande efter behov. Jordbruksverket sammanställer, analyserar och återför resultat till kontrollmyndigheterna samt rapporterar till EU-kommissionen och Nä-


ringsdepartementet. Sammanställning av rapporteringskraven finns i Jordbruksverkets vägledning som finns tillgänglig på den gemensamma webbplatsen Ladan och på verkets webbplats www.jordbruksverket.se. Utvärdering och analys av resultaten från djurskyddskontrollen görs också i samband med den årliga rapporteringen till EU-kommissionen om kontrollen i livsmedelskedjan.

9.7 Utveckling och förbättringar Jordbruksverket använder statistiken från IT-systemet för att rikta fokus på samordning för länsstyrelserna i syfte att ständigt förbättra och utveckla djurskyddskontrollen. Länsstyrel-serna gör samma sak på en regional nivå genom att använda statistiken i sina kontroll- och åtgärdsplaner. Samordning från Jordbruksverket sker genom uppdatering av vägledningar, genom informations- och utbildningsträffar samt genom uppdaterad information på ett ge-mensamt nätverk. Jordbruksverket och länsstyrelserna har genomfört ett arbete med regis-tervårdande åtgärder för att förbättra kvaliteten på de uppgifter som lagras i DSK. Detta syftar till att förbättra underlaget som används för statistik och utveckling av djurskydds-kontrollen. Modellen för riskklassificering för prioritering av djurskyddskontroller har driftsatts. Se riskbaserad kontroll, avsnitt 9.3.1 ovan. Utveckling och samordning av IT-stöd och handläggarstöd för djurskyddskontrollen fortsät-ter under perioden.

LÄS MER Om utbildning och kompetensutveckling, se avsnitt 9 i del 3 och 3.2.4 i del 4 av den nationella kontroll-planen.



10 Kontroll av livsmedel

10.1 Organisation och ansvarsfördelning Livsmedelskontrollen utförs på central nivå av Livsmedelsverket, på regional nivå av läns-styrelserna och lokalt av kommunerna. I de fall flera kommuner gått samman i en gemen-sam organisation för bl.a. livsmedelskontroll, är den gemensamma nämnden eller kom-munalförbundet lokal myndighet. Länsstyrelserna har ansvar för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Generalläkaren är behörig myndighet inom Försvarsmakten. Kontroll av ekologiska livsmedel är delegerad till kontrollorgan. Kontroll av ekologiska produkter utförs av privata kontrollorgan och av den kommunala livsmedelskontrollen i de fall en aktör är undantagen att vara ansluten till ett kontrollorgan. Livsmedelsverket ska verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i hela landet samt leda och samordna denna kontroll.

LÄS MER Om ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, se avsnitt 2.4, 2.7, 2.8 och 2.9 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

10.2 Specifika mål Livsmedelsverket har tillsammans med länsstyrelser och kommuner utvecklat gemen-samma nationella mål för livsmedelskontrollen samt ett gemensamt arbetssätt för att för-ankra dem. En vision för Sveriges livsmedelskontroll har arbetats fram. Visionen är ”Pro-fessionell livsmedelskontroll – för konsumenternas och företagens bästa”. Visionen ska vara en ledstjärna för all verksamhet inom livsmedelskontrollen. De gemensamma målen är långsiktiga och kommer, liksom processen att ta fram och förankra dem, vidareutvecklas under de kommande åren. De nationella målen är indelade i tre fokusområden. Samtliga är kopplade till de över-gripande målen för livsmedelskedjan; konsumenterna, företagen och kontrollverksamheten. För varje fokusområde finns ett eller flera inriktningsmål. Strategiska mål, specifika mål och aktiviteter utvecklas successivt. Hittills har mål och aktiviteter för kontrollverksam-heten prioriterats. Syftet med de framtagna målen är att fokusera på de viktigaste områdena och utveckla dem så att kontrollen som helhet stärks, och särskilt inom de områden där behoven är som störst. Inriktningsmålen beskrivs i figuren nedan. De strategiska målen, de specifika målen och aktiviteterna beskrivs i bilaga 5. De specifika målen är tidssatta och ska vara uppfyllda, med vissa undantag, till senast år 2016. Några mål förväntas vara uppfyllda tidigare. Dessa mål är i första hand kopplade till brister som EU:s revisorer påpekat. De specifika målen berör generellt sett samtliga kontrollmyndigheter. I vissa fall berörs enbart länssty-relser eller enbart de kommunala kontrollmyndigheterna och Livsmedelsverket. Om inget annat framgår berörs såväl kommuner, länsstyrelser som Livsmedelverket av målen.


Professionell livsmedelskontroll – för konsumenternas och företagens bästa

Vision för livsmedelskontrollen

Inriktningsmål

Konsumenterna har förtroende för kontrollen.

Företagen har för-troende för kontrollen.

Kontrollverksamheten: • Alla led i kedjan och alla relevanta krav

i lagstiftningen kontrolleras regelbundet, både med avseende på säkerhet och redlighet.

• Kontrollen är riskbaserad, både när det gäller säkerhet och redlighet.

• Avvikelser upptäcks. • Avvikelser följs upp för att säkerställa att

bristerna har åtgärdats.

Strategiska mål för varje inriktningsmål beskrivs i avsnitten 10.3, 10.3.1 och 10.4.6 samt i bilaga 5. Strategiska mål

Aktiviteter

Specifika, kortsiktiga mål för att förverkliga de strate-giska målen beskrivs i avsnitten 10.3, 10.3.1.1, 10.3.1.2, 10.4.6 och i bilaga 5. Dessa mål är SMART:a, dvs. specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta.

Specifika mål

Aktiviteter som Livsmedelsverket driver för att kon-trollmyndigheterna ska nå de gemensamma målen beskrivs i bilaga 5. Aktiviteterna beskrivs närmare i avsnitten 10.4.3 och 10.7 i del 2 av nationella kontrollplanen. Utbildningsinsatser beskrivs även i avsnitt 9.8 i del 3 av den nationella kontrollplanen.

Livsmedelsverket följer upp de nationella målen genom indikatorer, bl.a. kommer resultat från myndigheternas rapportering av livsmedelskontrollen att användas för att mäta mål-uppfyllelsen. Graden av måluppfyllelse mäts till och med det år då målet förväntas vara uppfyllt. Livsmedelsverket kan erbjuda t.ex. kompetenshöjande stöd till de myndigheter som bedöms ha låg måluppfyllelse. Nationella kontrollplanen tar upp ett antal planerade eller pågående aktiviteter som leds av Livsmedelsverket. Det kan handla om att Livsmedelsverket utarbetar vägledningar, kontrollhandböcker, utbildningsinsatser, kontrollprojekt m.m. som sedan erbjuds samtliga kontrollmyndigheter. Därutöver finns även aktiviteter för utvecklingen av kontrollsystemet. Sammantaget syftar de olika aktiviteterna till att underlätta en ökad måluppfyllelse för ett eller flera av inriktningsmålen. Aktiviteter som de lokala och regionala kontrollmyndighet-erna leder återfinns inte i den nationella kontrollplanen. Kontrollmyndigheterna kan bryta ner de nationella målen till egna mål, aktiviteter och indi-katorer för den egna myndigheten eller använda de gemensamma målen direkt. Till stöd för tolkning av innebörden av målen kommer en särskild guide till målen att publiceras.


Aktuella fokusområden och samordnade kontrollprojekt Särskilda kontrollprojekt eller prioriteringar som görs inom ett visst område, inklusive riks-projekt och samordnande kontrollprojekt, beskrivs under respektive avsnitt nedan.

LÄS MER Om prioriteringar och aktiviteter, se avsnitt 10.4.3 Kontroll inom särskilda kontrollområden respektive 10.4.4 Riksprojekt och samordnade kontrollprojekt. Om särskilda aktiviteter som rör kompetens och kompetensförsörjning, se även avsnitt 9.8 i del 3 av den nationella kontrollplanen. Se även avsnitt 10.7 Utveckling och förbättringar.

10.3 Planering av kontrollen Varje kontrollmyndighet planerar sin egen kontrollverksamhet. Planeringen ska göras så att kontrollen är riskbaserad, genomförs regelbundet och så ofta som är lämpligt. Myndig-hetens planering av kontrollen avgör med vilken frekvens en anläggning ska besökas. Till stöd för kontrollmyndigheterna har Livsmedelsverket utarbetat kontrollhandbok Planera, leda och följa upp offentlig livsmedelskontroll. Vägledningen om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primär-produktionen, som Livsmedelsverket och Jordbruksverket har utarbetat gemensamt, stöder länsstyrelserna i planering av kontrollen i primärproduktionen. Vägledningen kompletterar kontrollhandbok Planera, leda och följa upp offentlig livsmedelskontroll när det gäller pla-nering av livsmedelskontrollen av primärproducenter. Vägledningen beskriver inte hur ofta varje anläggning ska besökas men ger stöd i prioritering och planering av kontrollen. Vägledningarna och kontrollhandböcker finns på Livsmedelsverkets webbplats, www.livsmedelsverket.se. Strategiska mål 2013-2016 • Alla kontrollmyndigheter har en plan för livsmedelskontrollen som omfattar alla pro-

duktionsled och alla relevanta krav i lagstiftningen. • Den uppsatta planen för livsmedelskontrollen följs. Specifika mål, 2013-2016 • Senast den 31/12 2016 kan alla myndigheter verifiera att de till 90 procent följer sin

uppsatta plan för livsmedelskontrollen.

10.3.1 Riskbaserad kontroll Den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad, utföras regelbundet och så ofta som är lämp-ligt med hänsyn tagen till företagens egen kontroll och myndigheternas tidigare erfarenheter. Riskbaserad kontroll är ett förhållningssätt som genomsyrar hela kontrollen. En stor och viktig del är riskklassificering av livsmedelsanläggningarna. Genom riskklassificeringen tilldelas varje anläggning en kontrolltid (gäller leden efter primärproduktionen) eller kon-trollprioritet (gäller primärproduktionen).



Utöver riskklassning handlar riskbaserad kontroll också om att prioritera mellan och inom kontrollområden, t.ex. om fokus vid kontrollen ska vara hantering av avfall, vattenkvalitet, utbildning, HACCP eller spårbarhet samt val av kontrollmetod (revision, inspektion, prov-tagning etc.), fastställande av kontrollfrekvens (hur ska den tilldelade kontrolltiden använ-das?, ett långt eller flera korta besök?, vilka behov finns att öka kontrollprioriteten för en bransch eller anläggning i primärproduktionen? etc.), att göra riskbaserade bedömningar och att använda sanktioner vid rätt tillfälle. Riskbaserad kontroll ska även ses tillsammans med ändamålsenlig och effektiv kontroll. Alla tre begreppen hänger ihop och kan inte skiljas åt. Riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv kontroll innebär att utföra rätt kontroll, vid rätt tillfälle, i rätt omfattning och som ger effekt, dvs. säkra livsmedel. Strategiska mål, 2013 - 2016 • Mer omfattande kontroll utförs på anläggningar där riskerna är större. • Kontroll utförs med fokus på de största hälsoriskerna. • Kontroll utförs med fokus på det som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande

(artikel 16, förordning (EG) nr 178/2002).

10.3.1.1 Riskindelning och riskbaserad kontroll i primärproduktionen För riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen, och möj-lighet till samordnade kontroller, har Livsmedelsverket och Jordbruksverket tagit fram en gemensam vägledning, Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primär-produktionen. Vägledningen ger stöd till planering och prioritering av kontrollen och urval av kontrollobjekt.

Bild 2.3 Schematisk bild över Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets modell för risk-klassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Modellen består av två moduler; en prioritetsmodul och en erfarenhetsmodul och tar bl.a. hänsyn till resultat från tidigare kontroller och till s.k. riskmodifierande faktorer i primär-produktionen. Modellen tar också hänsyn till om ett företag är anslutet till ett etablerat kvalitetssäkringssystem. Det sänker i regel kontrollprioriteten för företaget. Modellen syftar till att underlätta ett riskbaserat urval av kontrollobjekt inom olika branscher i


primärproduktionen. Under 2014/2015 gjordes en översyn av modellen och vägledningen för riskbaserad kontroll kommer att uppdateras under 2015/2016. Modellen möjliggör samordning av kontrollen av livsmedels- och foderlagstiftningen hos primärproducenter. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har initialt granskat och bedömt de kvalitets-säkringssystem som ingår i erfarenhetsmodulen. Ett femårigt granskningsprogram har utarbetats. Under 2016 kommer kvalitetssäkringssystem inom biodling granskas, främst IP Sigill Biodling. Administrativ granskning av systemen Smittsäkrad besättning Gris respektive Nöt planeras också att genomföras under 2016. Granskningarna är ett viktigt underlag för den riskbaserade kontrollen i primärproduktionen. Regelbunden kontroll av alla branscher men prioritering mellan branscher Livsmedelskontrollen i primärproduktionen ska vara riskbaserad, anläggningar i samtliga branscher ska kontrolleras regelbundet och efterlevnaden av de bestämmelser i lagstift-ningen som gäller företagen ska också kontrolleras regelbundet. Genom att följa vägledningen riskklassificeras verksamheterna och kontrollen prioriteras dels till de branscher och företag som har störst möjlighet att påverka livsmedelssäkerheten redan i primärproduktionen, dels till de företag som inte är anslutna till något kvalitetssäk-ringssystem. Förutom det riskbaserade urvalet väljs tio procent av kontrollobjekt ut genom stickprov. Länsstyrelsens planering bör vara sådan att verksamheter i alla branscher i länet kontrolleras inom en femårsperiod. Kontroll enligt kontrollförordningen vs. tvärvillkorskontroll Delar av livsmedelslagstiftningen kontrolleras också i samband med s.k. tvärvillkors-kontroll7. Principerna för riskbaserad kontroll av jordbrukarstöden och tvärvillkor skiljer sig från den riskbaserade kontrollen i enlighet med kontrollförordningen (förordning (EG) nr 882/2004). • För tvärvillkorskontrollen är målsättningen att kontrollen årligen ska omfatta minst

en procent (1 %) av samtliga primärproducenter som har jordbruksstöd. Kontrollen enligt kontrollförordningen ska vara riskbaserad, genomföras regelbundet och så ofta som det behövs.

• Alla primärproducenter har inte jordbruksstöd och alla branscher omfattas inte av stödsystemen. Enligt kontrollförordningens ska alla led i kedjan kontrolleras. Samtliga krav i livsmedelslagstiftningen utgör inte tvärvillkor. Kontrollen enligt kontrollförordningen ska vara ändamålsenlig och effektiv, ge avsedd effekt, dvs. upptäcka avvikelser och se till att företagen åtgärdar dem. Med avvikelser menas bristande efterlevnad av alla krav i livsmedelslagstiftningen som berör livsmedels-företagaren.

Om livsmedelskontrollen i primärproduktionen enligt kontrollförordningen samordnas med tvärvillkorskontrollen måste hänsyn tas till de olika urvalsmodellerna och kontrollernas omfattning. Anpassningar eller kompletteringar behöver i kontrollplaneringen göras för att

7 Tvärvillkoren är ett begränsat antal regler inom olika områden, bl.a. miljöskydd, djurskydd, foder- och livsmedelssäkerhet som lantbrukaren/primärproducenten måste följa för att få full utbetalning av jordbru-karstödet. En fullständig kontroll omfattar kontroll av samtliga tvärvillkor. Överträdelser av dessa regler kan resultera i avdrag i jordbruksstödet. Ytterligare information om tvärvillkor finns på Jordbruksverkets webb-plats, www.jordbruksverket.se.



syftet med livsmedelskontrollen ska uppnås; att kontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv, att alla led i primärproduktionen omfattas av regelbunden kontroll och att samtliga krav i lagstiftningen som är relevanta kontrolleras vid kontrollen av anläggningen. Specifika mål, 2013-2016 • Senast den 31/12 2016 kontrolleras alla relevanta krav i livsmedelslagstiftningen vid

planerade kontroller av anläggningar i primärproduktionen. • Senast den 31/12 2016 är alla kända livsmedelsanläggningar i primärproduktionen

registrerade och riskklassificerade. • Senast den 31/12 2016 kontrolleras samtliga branscher i primärproduktionen regel-

bundet. • Senast den 31/12 2016 genomförs majoriteten av kontrollerna i primärproduktionen

i kategori röd, enligt vägledningen för riskklassificering.

Livsmedelsverket och Jordbruksverket fick hösten 2015 ett gemensamt uppdrag att analy-sera den offentliga kontrollen av primärproducenter och vid behov föreslå förändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2016.

LÄS MER Om uppdraget, se kapitel 6 Utredningar och större förändringar i del 3 av nationella kontrollplanen.

10.3.1.2 Riskindelning och riskbaserad kontroll i leden efter primär-produktionen

Riskklassificering Principerna för riskklassning av livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktionen beskrivs i Livsmedelsverkets vägledning om riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid.

Bild 2.4 Schematisk bild över Livsmedelsverkets modell för riskklassning av livsmedelsanlägg-ningar och beräkning av kontrolltid. Användandet av de tre olika modulerna resulterar i en till-delad kontrolltid. Genom myndighetens timtaxa erhålls en årlig kontrollavgift.


Kontroll av märkning och information Informationsmodulen genererar särskild kontrolltid för kontroll av märkning och infor-mation hos företag som förpackar och märker livsmedel. Informationsmodulen syftar till att kontroll av märkning och information ska prioriteras vid planering och genomförande av den offentliga kontrollen. Kontrollen av märkning bör i första hand göras hos företag som förpackar och märker livsmedel, dvs. den som kan påverka märkningsuppgifterna (se även avsnitt 10.4.3.10 om märkning). Kontroll av märkning och information syftar både till att konsumenten ska få säkra livsmedel och att konsumenten inte ska bli lurad av livsmedel eller drabbas av en oönskad allergisk reaktion. Det finns alltså en säkerhets- och en redlighetsrelaterad aspekt av märkningskontroll. Se även avsnitt 10.4.3.10 och avsnitt 10.4.3.11. Uppföljning genom extra offentlig kontroll Riskklassmodellen består av tre moduler; riskmodulen, erfarenhetsmodulen och informa-tionsmodulen, där slutresultatet är en tilldelning av kontrolltid. Denna tid ska användas för planerade kontroller så att alla relevanta krav kontrolleras över tid, samtidigt som fokus är på sådant som kan innebära störst risker (riskbaserad kontroll). Kontroll som genomförs utöver den planerade kontrollen, t.ex. uppföljning av att konstaterade avvikelser åtgärdas, är extra offentlig kontroll. Livsmedelsverket anser att avvikelser som noterats vid planerade kontroller i huvudsak bör följas upp genom extra offentlig kontroll. Varje kontrollmyndighet ska se till att det finns tillräckliga resurser för att finansiera och genomföra kontrollen. Varje myndighet fastställer därför sin egen timtaxa utifrån de kost-nader myndigheten har för att utföra sina kontrolluppgifter. Vid beräkning av timtaxan ska hänsyn tas till kriterierna i bilaga VI i kontrollförordningen. Ökat fokus på planering av kontrollen Riskklassningen styr inte kontrollfrekvens eller kontrollmetod, utan myndighetens plane-ring av kontrollen (till vad man använder kontrolltiden) avgör med vilken frekvens en an-läggning ska besökas och vilken kontrollmetod som är lämpligast. Livsmedelsverkets väg-ledning om Planering av offentlig kontroll/Kontrollhandbok planera, leda och följa upp offentlig kontroll ger stöd om vägledning till detta. Prioritering inom och mellan kontrollområden Den riskbaserade kontrollen bör även omfatta prioritering inom och mellan kontroll-områden när kontrollen på en anläggning planeras. Samtliga relevanta krav i lagstiftningen bör dock kontrolleras inom en femårsperiod. Specifika mål, 2013 - 2016 • Senast den 31/12 2016 får alla anläggningar i riskklass 1-4 kontroll varje år. • Senast den 31/12 2016 kontrolleras alla relevanta krav regelbundet på samtliga

anläggningar vid planerade kontroller (gäller leden efter primärproduktion). • Senast den 31/12 2016 har kontrollen utvecklats och fler kontroller genomförs inom

områden som är eftersatta eller områden med ny lagstiftning.

LÄS MER Om planerade aktiviteter för att utveckla kontrollen, se avsnitt 10.4 och 10.7.


10.3.2 Kontrollmetoder Valet av kontrollmetod beror på syftet med kontrollen. De olika kontrollmetoderna och kontrollteknikerna, t.ex. kartläggning, övervakning, verifiering, revision, inspektion, provtagning och analys, kompletterar varandra. Föranmäl eller oanmäld kontroll Föranmäld kontroll (revision) används för att avgöra om företagens planerade åtgärder och det praktiska genomförandet av dessa resulterar i faktiska förhållanden som överens-stämmer med kraven i lagstiftningen, dvs. de planerade åtgärderna kontrolleras och verifie-ras genom kontroll i verksamheten. Vid kontroll av att kraven på bl.a. HACCP, mikrobio-logiska kriterier, spårbarhet och i vissa fall märkning är uppfyllda är det lämpligt med denna kontrollmetod. Rätt dokumentation och information behöver finnas på plats vid kon-trolltillfället. Oanmäld kontroll (inspektion) används för att samla information om faktiska förhållanden i en verksamhet. Vid kontroll av kraven på t.ex. säker hantering, förvaring, rengöring och temperatur är det lämpligt med oanmälda kontroller. Inspektioner ska som regel vara oan-mälda. Provtagning och analys används bl.a. för att jämföra förekomst mot fastställda gränsvärden eller kriterier, verifiera företagets egen provtagning, verifiera företagets märkning och för att utreda matförgiftningar. Livsmedelsverket anser att denna kontrollmetod med fördel bör användas i större utsträckning och för att ge extra stöd till kontrollmyndigheterna har därför en särskild kontrollhandbok om provtagning att tas fram. Kartläggning och övervakning är exempel på stickprovsundersökningar. Vid en kartlägg-ning granskas ett område där mer kunskap behövs generellt, t.ex. i form av riksprojekt. Övervakning innebär vanligen en kontinuerlig undersökning av någon känd parameter för att dra slutsatser om de åtgärder som genomförs fungerar och är effektiva, t.ex. nationella kontrollprogram för restsubstanser. Vid val av kontrollmetod ska hänsyn tas till syftet med kontrollinsatsen. Vilken fråga ska besvaras? Är det t.ex. mest lämpligt med ett oanmält eller ett anmält besök vid anlägg-ningen som ska kontrolleras för att ge optimal effekt. Ofta flyter kontrollmetoderna sam-man beroende på vilket kontrollområde som granskas. Livsmedelsverket anser att täta oanmälda offentliga kontroller ger positiv effekt på efter-levnaden av reglerna. Myndigheten ska vara synlig. Inspektera mera! Vid större anlägg-ningar med komplicerade processer och ett väl utvecklat kvalitetsarbete/system kan det dock vara mer ändamålsenligt att använda kontrollmetoden revision tillsammans med uppföljande inspektioner.


Kontrollmetoder som används inom särskilda områden anges i respektive avsnitt nedan. Kontroll i primärproduktionen − kontrollfrekvens och kontrollmetod Kontrollen är oanmäld eller föranmäld beroende på syftet med kontrollen. Extra offentlig kontroll genomförs vid behov och vid uppföljning av avvikelser. Det finns väl etablerade kvalitetssäkringssystem inom många branscher i primärproduk-tionen och systemen granskas regelbundet av de centrala myndigheterna. Kontrollfrekven-sen i primärproduktionen är därför låg för närvarande. Kontrollfrekvensen är tillsvidare i nivå med tvärvillkorskontrollen, dvs. den årliga kon-trollen omfattar minst en procent av länets alla primärproducenter. Kontrollen ska vara riskbaserad, varför en procent inte utgör ett mål utan en miniminivå. Vid planering av kontrollen bör länsstyrelserna därför ta hänsyn till regionala förhållanden, resultat från tidigare kontroller och andra erfarenheter som myndigheten har, t.ex. riskmodifierade faktorer som villkorad läkemedelsanvändning eller direktförsäljning av små mängder egenproducerade primärprodukter, livsmedelsburna utbrott kopplade till primärproduk-tionen, smittskyddsärenden, anmälningar, otillåten användning av läkemedel eller be-kämpningsmedel, överskridande av gränsvärden, medverkan i nationella kontroll-projekt m.m. och, baserat på erfarenheter från dessa, anpassa kontrollfrekvensen i länet så att kontrollen är riskbaserad. Syftet med den offentliga kontrollen är att kontrollera om företagaren uppfyller bestäm-melserna i lagstiftningen. För att kunna göra detta måste samtliga krav i lagstiftningen som är relevanta för anläggningen alltid kontrolleras vid en planerad livsmedelskontroll eftersom kontrollfrekvensen i primärproduktionen för närvarande är mycket låg. Det gäller även om den planerade kontrollen samordnas med annan kontroll. Risk och flexibilitet tillämpas genom att fokus i kontrollen läggs på de risker och bestäm-melser som har störst betydelse för livsmedelssäkerhet och redlighet på den aktuella an-läggningen, dvs. de faror som i riskvärderingen identifierats som betydelsefulla för bran-schen. Hänsyn ska också tas till de s.k. riskmodifierande faktorerna. Dessa beskrivs när-mare i vägledningen om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i pri-märproduktionen. Strategiska mål, 2013-2016 • Rätt kompetens finns för att upptäcka avvikelser och bedöma dess risk. • Kontroll utförs med lämpliga kontrollmetoder för att upptäcka avvikelser inom rele-

vanta kontrollområden. Specifika mål, 2013-2016 • Senast den 31/12 2016 har kontrollen (myndigheten) genomfört/deltagit i utbildning-

ar och/eller utarbetat/tagit del av kontrollhandböcker, vägledningar och annat stöd-jande material.

LÄS MER Om planerade aktiviteter, se avsnitt 10.4 och avsnitt 9.8 i del 3 av den nationella kontrollplanen.



10.4.1 Registrering och godkännande Livsmedelsanläggningar ska registreras eller godkännas De allra flesta livsmedelsanläggningar ska registreras hos kommunerna. Samtliga primärproduktionsanläggningar ska registreras hos länsstyrelserna, med undantag för de som bedriver produktion av groddar. Dessa ska godkännas av länsstyrelserna. Större produktionsanläggningar och vissa specifika verksamheter ska registreras hos Livs-medelsverket. Sedan 2014 ska anläggningar där animaliska livsmedel hanteras och lever-eras till andra livsmedelsföretag godkännas av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har dock möjlighet att lämna över kontrollansvaret till kommunerna efter samråd. Stockholm, Göteborg och de kommuner som kontrollansvaret sedan tidigare överlämnats till, kommer i huvudsak att behålla kontrollen av de berörda anläggningarna. Varje gång en godkänd anläggning kontrolleras ska kontrollmyndigheten se över det god-kännande som finns. Avsikten är att myndigheten ska upptäcka om det förekommer allvar-liga avvikelser eller om godkännandet inte följs. Om upprepade och allvarliga brister har konstaterats ska myndigheten påbörja en process för att återkalla godkännandet. Ansvarsfördelningen för registreringen och godkännande regleras i 23 § i livsmedelsför-ordningen (2006:813). De krav som styr vilka anläggningar som ska godkännas finns i förordningen om hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, förordning (EG) nr 853/2004. För anläggningar som producerar groddar och frön avsedda för groddning finns bestäm-melser om godkännande i förordning (EU) nr 210/2013, bestämmelser om intygskrav vid import finns i förordning (EU) nr 2011/2013 (ändrad genom förordning (EU) nr 704/2014) och spårbarhetskrav i förordning (EU) nr 208/2013. Den myndighet som registrerar eller godkänner en anläggning har även kontrollansvaret för anläggningen. I Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien regleras vilka uppgifter som en ansökan om godkännande eller anmälan om registrering ska innehålla. Registrering av en livsmedelsanläggning är en enkel hantering som innebär att uppgifter om livsmedelsföretaget och dess verksamhet förs in i myndighetens register eller diarium. Ett företag kan aldrig nekas en registrering, med undantag för att uppgifter saknas eller anmä-lan om registrering skickats till fel myndighet. Särskilda bestämmelser om producenters direkta leveranser av små mängder primär-produkter, små mängder av visst slags kött och jägares direkta leveranser av små mängder vilt och kött av vilt finns i samma föreskrifter. Förslag till ändrade bestämmelser remitte-rades hösten 2013 samt våren 2014. Föreskriftsändringarna skickades för notifiering i slutet av 2014. De nya föreskrifterna beräknas träda ikraft innan årsskiftet 2015/2016. Det är bara livsmedelsföretagare som ska registreras eller godkännas


För att räknas som livsmedelsföretag ska verksamheten ha en viss kontinuitet och en viss grad av organisation. Med viss kontinuitet menas att verksamheten sker regelbundet och inte endast vid enstaka tillfällen. En viss grad av organisation kan t.ex. innebära att vissa utrymmen ställs i ordning eller att man har anställd personal. Även mängden livsmedel som hanteras är av betydelse. Principerna för godkännande och registrering beskrivs närmare i Livsmedelsverkets väg-ledning om registrering och godkännande. Klassningsprocessen är en egen process Godkännande- respektive registreringsprocessen är helt skilda från riskklassningsprocessen men de uppgifter som myndigheten behöver för att kunna riskklassa en anläggning kan tas in i samband med ett godkännande eller en registrering. Principerna för riskklassning av livsmedelsanläggningar beskrivs i två separata vägledningar.

LÄS MER Om riskklassning och riskbaserad kontroll, se avsnitt 10.3.1. Behöriga myndigheter och fördelning av kontrollansvar, se avsnitt 3.2.1 i del 4 av den nationella kontroll-planen.

10.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen Livsmedelsverket har utarbetat vägledningar och kontrollhandböcker som stöd till de lokala och regionala kontrollmyndigheterna och till sin egen kontrollpersonal för tolkning av olika rättsregler. Vägledningarna och kontrollhandböckerna finns på Livsmedelsverkets webb-plats. De grundläggande vägledningarna och kontrollhandböckerna, t.ex. om godkännande och registrering, riskklassning, offentlig kontroll och om åtgärder vid bristande efterlevnad, kompletteras av vägledningar och kontrollhandböcker inom olika sakområden. All vägledande information finns på Livsmedelsverkets webbplatser www.livsmedelsverket.se och www.livsteck.net. Utöver de vägledande tolkningsdokument som Livsmedelsveket har tagit fram har varje kontrollmyndighet möjlighet att utarbeta detaljerade arbetsinstruktioner avsedda för den egna kontrollpersonalen. Kontroll av målstyrda regler – flexibilitet Lagstiftningen innehåller både detaljregler och målstyrda regler som ger utrymme för flexibilitet. Detaljregler är tydliga och precist styrande samtidigt som de ger företagen litet eget handlingsutrymme. Målstyrda regler, och särskilt i kombination med flexibilitet, ger företagen ett större eget handlingsutrymme att utforma lösningar för att nå målen. Kontroll av målstyrda regler handlar om att bedöma om det företagaren gör är tillräckligt för att nå det mål som regeln anger. Myndighetens roll vid offentlig kontroll är då att avgöra om det som görs i respektive företag räcker, myndighetens roll är inte att på för-


hand bestämma vad som är nödvändigt. Besluten vilar på lagstiftning men också på den kunskap som ligger till grund för bedömningarna. Flexibilitet förekommer i en av de mera grundläggande reglerna, EU-förordning 852 /2004 med allmänna krav på hygien. Flexibiliteten i kombination med att företagana ges det primära ansvaret för livmedelssäkerheten är en konstruktion som ger företagarna fri-het under ansvar.

10.4.3 Kontroll inom särskilda områden I detta avsnitt beskrivs kontrollen inom vissa områden som är särreglerade eller av andra skäl särskilt bör nämnas. Kontrollprogrammen enligt förordning (EG) nr 882/2004 (beak-tandesats 45) beskrivs sist i avsnittet.

10.4.3.1 Aromer och rökaromer Aromer regleras av förordning (EU) nr 1334/2008 samt förordning (EU) nr 1169/2011 (informationsförordningen). Rökaromer regleras av förordning (EU) 2065/2003 och för-ordning (EU) nr 1321/2013. Kontroll av aromer ingår i den ordinarie kontrollen av produktionsanläggningar och i detaljhandeln. Kontrollen av aromer och rökaromer i livsmedel bör omfatta bl.a. märk-ningskontroll med stöd av informationsförordningen. Förordning (EU) nr 1321/2013 ger underlag för kontroll att endast godkända rökaromer används i livsmedelsproduktionen och att användningsvillkoren följs. Förordning (EU) nr 872/2012 innehåller förteckningen över godkända aromämnen och användningsvillkor för dessa. För rökaromer och vissa aromämnen anges också begränsningar i olika livsmedelskategorier, vilket bör kontrolle-ras inom riskbaserad kontroll inom detta område. Vid t.ex. RASFF-ärenden ökar berörda myndigheter kontrollen i de aktuella livsmedelsgrupperna.

10.4.3.2 Livsmedelstillsatser Kontrollen av livsmedelstillsatser är en del i den vanliga kontrollen av produktionsanlägg-ningar och detaljhandel. Vid t.ex. RASFF-ärenden ökar berörda myndigheter kontrollen i de aktuella livsmedelsgrupperna. Vid flera av FVO:s revisioner har det framkommit brister i kontrollen av livsmedels-tillsatser, bl.a. behöver kontrollmyndigheternas kompetens höjas för att en effektivare kon-troll skall kunna bedrivas. För att öka kompetensen har riksprojekt och föreläsningar hållits för kontrollmyndigheterna. Som stöd för kontrollen har även en vägledning till EG-förordning nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser tagits fram. Under 2016-2019 fortsätter arbetet med att höja kompetensen inom området genom fort-satt information om livsmedelstillsatser och om hur kontroll kan bedrivas, t.ex. i form av kontrollhandbok, kontrollprojekt och information på livsteck.net.


10.4.3.3 Bestrålning av livsmedel Livsmedelsverket upprättar en förteckning över de anläggningar som är godkända för be-handling av livsmedel med joniserad strålning och tilldelar dem ett kontrollnummer, enligt livsmedelsförordningen och Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2000:46) om behand-ling av livsmedel och livsmedelsingredienser med joniserad strålning. För när-varande finns det ingen anläggning i Sverige för detta ändamål. Varje år analyseras några prov för att se om livsmedlet bestrålats.

10.4.3.4 Dricksvatten Allmänt Livsmedelsverket är central myndighet för dricksvattenfrågor och samordnar kontrollen av dricksvatten på nationell nivå, vilket bl.a. innebär att vägleda och informera. Livsmedels-verkets föreskrifter (SLVSFS 2001:30) om dricksvatten gäller både för storskalig dricksvat-tenförsörjning, t.ex. kommunalt dricksvatten, och för dricksvatten som används i kommer-siell och offentlig verksamhet oavsett storlek, t.ex. på skolor, sjukhus och i livsmedelsföre-tag. Reglerna gäller inte enskild dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverkets föreskrifter (2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenan-läggningar gäller för allmänna (kommunala) dricksvattenanläggningar som försörjer fler än 2 000 personer. Myndighetskontroll av dricksvatten utförs lokalt av kommunerna och vid vissa livsmedels-anläggningar även av Livsmedelsverket. Länsstyrelserna samordnar myndighetskontrollen regionalt. Under 2015 bildades arbetsgruppen ”Dricksvatten och offentlig kontroll” inom nätverket Nationell dricksvattensamordning med syfte att arbeta för en effektivare offentlig kontroll av dricksvatten. I gruppen finns representanter från de kommunala kontrollmyndigheterna, Generalläkaren, länsstyrelserna, Sveriges kommuner och landsting och Livsmedelsverket. Nya regler om radioaktivitet Dricksvattenföreskrifterna har reviderats och nya regler om radioaktivitet har införts. De reviderade föreskrifterna trädde i kraft 28 november 2015. Kompetensförsörjning För att öka kompetensen hos kontrollmyndigheterna genomför Livsmedelsverket en serie seminarier på temat riskbaserad dricksvattenkontroll. Seminarierna hålls i alla regioner i Sverige under 2014 - 2016. Under 2016 kommer ett nytt kontrollprojekt om beredning, kritiska styrpunkter och larm-krav i dricksvattenproduktionen att genomföras. 2015 genomfördes två liknande projekt inom dricksvattenområdet, ett om kontroll av distributionsanläggningar och ett om faroana-lys.


Offentlig kontroll av dricksvatten Myndigheternas fokus inom dricksvattenkontrollen bör vara på dricksvattenproducenternas och tillhandahållarnas förebyggande åtgärder och att dessa ger effekt. Kontrollen ska vara riskbaserad men får därför inte bortse från övriga krav i dricksvattenföreskrifterna, t.ex. kraven på information till konsumenterna om dricksvattnets normala kvalitet eller att dricksvattnet ska uppfylla alla kvalitetskrav i dricksvattenföreskrifternas bilaga 2. Viktiga punkter vid kontroll av dricksvattenanläggningar: • råvattenkvalitet, • faroanalys, beredning och mikrobiologiska säkerhetsbarriärer (HACCP), • kvalitet på utgående dricksvatten och dricksvatten hos användarna, samt • skötsel och underhåll av distributionsanläggningen. Rapportering till EU Livsmedelsverket ansvarar för rapportering till EU enligt Rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten. Under 2015 rapporterade Livsmedelsverket om Sveriges dricks-vattnets kvalitet för år 2011–2013.

10.4.3.5 Garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (enligt förordning (EU) nr 1152/2012)

Livsmedelsverket har tillsammans med kommunerna ansvaret för området. Kontroll-myndigheternas kontroll sker i begränsad omfattning och som en integrerad del i den van-liga kontrollen. Kontrollen drivs också i samarbete med olika intresseorganisationer som ger tips till kontrollmyndigheter vid misstankar om oriktig hantering. Misstankar följs alltid upp och i sådana fall ger Livsmedelsverkets kontrollstödsenhet ett aktivt kontrollstöd till verkets egna regionala inspektörer och till lokala inspektörer inom kontrollområdet. De kommande åren kommer formerna för den aktiva kontrollen förändras. Genom projektorienterad kontroll kan mer uppmärksamhet skapas kring dessa frågor sam-tidigt som uppföljningsåtgärder bättre kan fördelas mellan de ansvariga myndigheterna, i den mån bristerna kan härledas till lokala eller nationella aktörer. Frågeställningarna inom lagstiftningsområdet är av speciell karaktär eftersom märkningen är frivillig och baseras på att vissa definierade kvalitetskriterier uppfylls. Detta motiverar, i alla fall i nuvarande skede, att Livsmedelsverket påtar sig en mer koordinerande och aktiv roll i marknadskontrollen av sortimentet.

10.4.3.6 Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (förordning (EU) nr 1152/2012)

Livsmedelsverket har tillsammans med kommunerna ansvaret för området. Kontroll-myndigheternas kontroll sker i begränsad omfattning och som en integrerad del i den vanliga kontrollen. De senaste åren har formerna för den aktiva kontrollen delvis förändrats och projektorienterade kontrollaktiviteter har genomförts, se föregående avsnitt.


10.4.3.7 GMO Regler om GMO finns i förordningarna (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt i förordning (EG) nr 1830/2009 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer. EU-kommissionen har även utarbetat rekommendationer, 2004/787/EG, för provtagning och analys av GMO. Livsmedelsverket driver GMO-kontrollen i samarbete med övriga kontrollmyndigheter. Kontrollen genomförs i s.k. GMO-projekt där ett varierande antal kontrollmyndigheter, beroende på projektens inriktning, ingår. GMO-projekt för kontroll av förekomsten av godkända GMO i livsmedel planeras vart annat eller vart tredje år. Provtagning och analys görs både med avseende på godkända och icke godkända GMO. Provtagningen för kontroll av icke godkända GMO sker i enlighet med EU-kommissio-nens beslut om nödåtgärder om sådana finns. Kontroll av förekomsten av GMO i rispro-dukter, som ska göras innan produkterna kommer ut på marknaden, genomförs av gräns-kontrollen enligt beslut 2013/287/EU. 2016 kommer inget nationellt kontrollprojekt att genomföras. Utöver de centralt ledda GMO-projekten kan kontrollmyndigheterna själva initiera GMO-kontroller. Till stöd för kontrollen finns en rutin för provtagning som bygger på EU-kommissionens riktlinjer. Rutinen komplettas av en instruktion som beskriver hur man tar ut represen-tativa prover beroende på hur råvarorna/produkterna förvaras, t.ex. silo, säck eller för-packade livsmedel. Instruktion för provtagning och rekommendationen om var man ska ta ut proverna ingår i Kontrollhandbok Provtagning som finns på Livsmedelsverkets webb-plats.

LÄS MER Om Livsmedelsverkets medverkan i det nordisk/baltiska GMO-nätverket, se avsnitt 2.17 om nordiskt samarbete i del 3 av den nationella kontrollplanen.

10.4.3.8 Material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (FCM)

Livsmedelsverket är den centralt behöriga myndigheten för området. Enligt miljöskydds-förordningen (2011:13) ligger ansvaret för kontrollen av företagen som producerar material avsett att komma i kontakt med livsmedel på Livsmedelverket. Kontrollen består av flera delar Kontroll av material i kontakt med livsmedel (Food Contact Materials, FCM) kan delas upp i flera delar: • Kontroll av livsmedelsanläggningar såsom industriella anläggningar, storkök, restau-

ranger, livsmedelsbutiker och gatukök som använder material och produkter i sin livsmedelsverksamhet, t.ex. för förpackning av livsmedel men även processut-rustning,


• Kontroll av tillverkare, importörer och återförsäljare av material och produkter av-sedda att komma i kontakt med livsmedel. Det kan handla om förpackningsmaterial, köksredskap, processutrustning men även om vissa råmaterial som används i t.ex. för-packningar.

• Gränskontroll som utförs i enlighet med skyddsbeslut av EU, exempelvis kontroll av köksredskap från Kina och Hong Kong i enlighet med förordning (EU) nr 284/2011. Kontrollen sker vid gränskontrollstationerna vid Arlanda, Landvetter, Stockholm, Söder-tälje, Göteborg och Helsingborg.

Kontrollansvaret för livsmedelsföretagares användning av material i kontakt med livs-medel enligt punkt 1 delas mellan Livsmedelsverket och kommunerna, detta regleras av 23 § livsmedelsförordningen (2006:813). Kontrollen sker som en integrerad del i den ordinarie kontrollen enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 882/2004. Ansvaret för att registrera och kontrollera företag som tillverkar, importerar och säljer material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är inte reglerad i nationell lagstift-ning, varför någon offentlig kontroll enligt andra punkten ovan inte bedrivs för närva-rande. Livsmedelsverket uppmärksammade 2013 Landsbygdsdepartementet (nuvarande Näringsdepartementet) på denna brist. Näringsdepartementet har aviserat att ett förslag till nya regler om detta kan komma under första halvåret 2016.

Bild 2.5 Beskrivning av ”FCM”-kedjan. Detaljhandeln (retail) är uppdelad i handel som säljer FCM-material och -produkter direkt till slutkonsument (handel med FCM kan inte kontrolleras i dagsläget) och handel som använder material och produkter i sin egen livsmedelsproduktion eller för att förpacka livsmedel (hantering kan kontrolleras).


Kontroll av livsmedelsföretags användning av material och produkter Kontroll av användningen av material och produkter bör främst fokusera på följande frågor: • Är de material och produkter som används avsedda att komma i kontakt med livsme-

del? • Finns dokumentation/märkning som visar hur material och produkter ska användas? • Används material och produkter i enlighet med eventuella anvisningar/märkning? Ob-

servera att risk för oönskad migration ökar vid användning i kontakt med sura eller feta livsmedel, vid höga temperaturer och vid lång förvaringstid.

Livsmedelsverkets FCM-projekt Livsmedelsverket driver sedan 2012 ett projekt för att bygga upp kontrollen av hela FCM-kedjan. Projektet är uppdelat i två delprojekt: • att utveckla befintlig kontroll av användning av material och produkter på livsmedelsfö-

retag genom att öka kompetensen hos kontrollmyndigheterna och genom att ta fram hjälpmedel för kontrollen av FCM,

• att verka för att lagstiftningen ändras så att det blir tydligt vilken myndighet som har kontrollansvaret för tillverkare, importörer och återförsäljare av FCM.

Under 2016 kommer Livsmedelverket att samordna ett projekt riktat till livsmedelsin-spektörer om kontroll av förklaring av överensstämmelse (Declaration of Compliance, DoC) för plastmaterial. Huvudsyftet med projektet är att öka kompetensen hos livsme-delsinspektörerna om framförallt plastmaterial i kontakt med livsmedel. Ett annat syfte med projektet är att öka medvetenheten hos livsmedelsföretagarna om material i kontakt med livsmedel.

10.4.3.9 Naturligt mineralvatten Livsmedelsverket godkänner uttag för produktion av naturligt mineralvatten enligt Livsme-delsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:45) om naturligt mineralvatten och källvatten. Den löpande myndighetskontrollen utförs av den lokala kontrollmyndigheten.

10.4.3.10 Livsmedelsinformation Regler om livsmedelsinformation finns i gemensamma förordningar, nationella föreskrifter och handelsnormer. Från och med 13 december 2014 tillämpas förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhanda-hållande av livsmedelsinformation till konsumenterna. Begreppet livsmedelsinformation är bredare än ordet märkning. Förordningen kallas ofta för FIR (Food Information Regulat-ion). FIR är en sammanslagning av regler från flera olika regelverk, men det finns ytterli-gare regler om märkning av livsmedel i andra förordningar, handelsnormer och nationella regelverk, bl.a. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation. Livsmedelsverket har tagit fram en vägledning till FIR och föreskrifterna om livsmedelsin-


formation ”Vägledning till förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsme-delsinformation” och Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4). Kontroll av livsmedelsinformation ska göras som en integrerad del i den vanliga kontrollen vid en anläggning. Kontrollen omfattar både presentation av livsmedel och alla märknings-uppgifter som finns på förpackningen, både obligatoriska och frivilliga. Kontroll av att uppgifter som ska kunna ges för livmedel som inte är färdigförpackade ingår också. Kon-troll av märkning sker lämpligast och främst hos den som kan påverka märknings-uppgifterna. Detta stämmer överens med riskklassmodellen, som innebär att anläggningar där förpackning och märkning sker tilldelas extra kontrolltid för kontroll inom detta om-råde. Livsmedelsinformationen måste vara korrekt och följa reglerna för att konsumenten ska kunna lita på informationen och göra ett medvetet val. Reglerna för livsmedelsinformation omfattar ett antal obligatoriska krav för hur märk-ningen på ett färdigförpackat livsmedel ska utformas. Utöver dessa finns möjlighet till frivillig märkning för att beskriva livsmedlens egenskaper. Denna frivilliga märkning har generellt karaktären av säljande information. Kontrollen av livsmedelsinformation omfattar även kontroll av förekomsten av allergena ingredienser och förekomsten av odeklarerade allergener. En riskbaserad kontroll innebär bl.a. att granska om kontrollobjekten märker rätt, hur de styr allergena faror och att kor-rekt allergeninformation ges för livsmedel som inte är färdigförpackade. Livsmedelsverket kan bistå vid utredning av oväntade allergiska reaktioner mot livs-medel. Via Livsteck.net når livsmedelsinspektörer den blankett som bör skickas med livsmedel som misstänks ha framkallat allergiska reaktioner. Blanketten ger också väg-ledning om vilka frågor som bör ställas till konsumenten som tror sig ha drabbats av en allergisk reaktion mot livsmedel med odeklarerat allergen.

LÄS MER Om samarbete och utredning av oväntade allergiska reaktioner, se avsnitt 2.10 i del 3 av den nationella kontrollplanen.

Vägledning till informationsförordningen uppdateras fortlöpande och arbetsinsatser kommer att läggas på stöd för att se till att förordningen förstås av både kontrollen, före-tagen och konsumenterna.

10.4.3.11 Närings- och hälsopåståenden Närings- och hälsopåståenden är frivillig information som kan ges om livsmedel i märk-ning, presentation och reklam. Närings- och hälsopåståenden beskriver att ett livsmedel har ett gynnsamt näringsinnehåll eller en gynnsam hälsoeffekt genom sitt innehåll av vissa angivna näringsämnen eller andra ämnen. Förordningen om närings- och hälsopåståenden, förordning (EG) nr 1924/2006, anger villkor för sådan märkning, presentation av och reklam för livsmedel där produkternas innehåll av näringsämnen eller hälsoeffekterna av näringsämnet eller andra ämnen, av


ingredienser, livsmedel eller livsmedelskategorier framhålls. Förordning (EU) nr 432/ 2012 förtecknar godkända allmänna funktionella hälsopåståenden och deras villkor. Denna typ av påståenden dominerar på marknaden. Livsmedelsverket har utarbetat en vägledning till förordningen (EG) nr 1924/2006, Näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Vägledningen finns på Livsme-delsverkets webbplats. Kontrollhandbok Kosttillskott, som publicerats 2015, ger också stöd i kontrollen av närings- och hälsopåståenden på kosttillskott. Kontrollen av närings- och hälsopåståenden är en redlighetskontroll, endast godkända eller ännu tillåtna hälsopåståenden får göras och villkoren för dessa påståenden ska vara uppfyllda i produkten. Livsmedelsverket genomförde under 2014 ett riksprojekt med inriktning mot kontroll av närings- och hälsopåståenden. Resultatet visade att företagarnas efterlevnad av denna lagstiftning generellt är låg. Av resursskäl kommer dock Livsmedelsverkets aktivitet inom detta kontrollområde att minska under en period.

10.4.3.12 Nyckelhålet Nyckelhålet är en symbol som gör det enklare att välja ett nyttigare alternativ i en produkt-grupp. Nyckelhålsmärkningen får frivilligt användas på vissa livsmedelsgrupper som upp-fyller angivna villkor för typ av fett samt mängden fett, sockerarter, salt och fiber. Under 2011 genomfördes ett kontrollprojekt om nyckelhålsmärkning tillsammans med Norge och Danmark. Av projektet framgick att det även bör ingå att kontrollera att uppgifterna är kor-rekta och att de kan styrkas med relevant dokumentation. Kontroll av redlighet ska inte bara begränsas till att gälla uppgifter på förpackningen. Det är av största vikt att konsumenterna kan lita på märkningen och inte blir vilseledda. Det är angeläget att kontroll av nyckelhåls-märkningen ingår som en del av den offentliga kontrollen av livsmedel på samma sätt som andra redlighetsfaktorer. Nyckelhålet regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol – ”nyckelhålet”. Den 1 mars 2015 infördes nya regler för Nyckelhålet via LIVSFS 2015:1. Fram till och med den 1 september 2016 kan de gamla reglerna för Nyckelhålet tillämpas parallellt med de ändringar som införts via LIVSFS 2015:1. Produkter som märkts eller presenterats enligt äldre bestämmelser före den 1 september 2016, förutom för vissa produktgrupper som har en övergångstid på fyra år, får dock släppas ut på marknaden till dess lagren tar slut. Det finns även vägledningar, både till de gamla och de nya reglerna, samt ett profilprogram för användning av varumärket nyckel-hålet. Nyckelhålsmärkningen finns i Danmark och Norge sedan 2009 och på Island sedan 2013. Litauen slöt under 2013 ett avtal med Sverige om användning av nyckelhåls-symbolen.

10.4.3.13 Koststillskott Nationella regler om kosttillskott finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9). Föreskrifterna baseras på direktiv 2002/46/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lag-stiftning om kosttillskott.


Kosttillskott fortsätter att vara ett prioriterat område. Kosttillskott är ett område där pro-duktmängden på marknaden ständigt ökar. Det är också ett av de områden inom kontrol-len, där det arbete som hittills gjorts i kommunerna visar att det relativt ofta förekommer hälsofarliga produkter. Kontrollen leder ofta till någon form av sanktion. Arbetet i kom-munerna visar också att det finns mycket kvar att göra på kosttillskottsområdet innan kontrollen kan anses vara riskbaserad och effektiv. Fokusområdet har hittills varit kontroll av kosttillskott för prestationshöjning och vikt-nedgång . Dessa produkter är förknippade med stora hälsorisker. Livsmedelsverket ger stöd till kommunerna i deras kosttillskottsarbete genom arbetsrummet för kosttillskott på Livsteck.net. Livsmedelsverket har gjort riskvärderingar för flera substanser och växt-extrakt. Tillsammans med kommunerna har även hanteringsrutiner för vissa icke säkra substanser i kosttillskott, t.ex. AMP-citrat, synefrin och dedrobiumextrakt utarbetats. Många kosttillskott ligger i gränslandet mellan livsmedel och läkemedel. Arbetet med bedömningen av dessa produkter sker i nära samarbete med Läkemedelsverket. Sedan 2015 finns Kontrollhandbok kosttillskott på Livsmedelsverkets webbplats. Kon-trollhandboken uppdaterades i september 2015. Arbetsrummet för kosttillskott på Livs-teck.net och informationen kring kosttillskott och kosttillskottskontroll på Livs-medelsverkets webbplats kommer fortsätta att utvecklas. Nyheter om aktuella ämnen, frågeställningar m.m. kommer att publiceras för att ytterligare stödja kontrollen. Under 2015 hölls utbildning om kontroll av kosttillskott vid flera tillfällen. 2016 kommer utbildning att digitaliseras och finnas tillgänlig på Livsmedelsverket utbildningsportal. Den ökade kompetensen hos kontrollmyndigheterna har lett till fler kontroller av kost-tillskott och därmed fler frågor på Livsteck.net vilka förväntas komma in i samma om-fattning under nästkommande period. Företagen å sin sida överklagar saluförbuden av kosttillskott, vilket medför att Livsmedelsverket kallas som experter av högre instans. Under 2016 kommer Livsmedelsverket att genomföra en enkätundersökning i vilken de kommer att fråga kommunerna om deras genomförda kontroller under 2015 på kosttill-skottsområdet. Livsmedelsverket har under 2015 inlett ett samarbetsprojekt med de övriga nordiska be-höriga myndigheterna som har lett till att ett nordiskt arbetsrum har skapats. Syftet med projektet är att öka informationsutbytet gällande bl.a. biverkningsrapporter, analyskap-acitet och riskvärderingar mellan länderna. Detta kommer i sin tur att öka effektiviteten i kontrollen av kosttillskott. Under 2016 kommer projektet att fortsätta med att de nor-diska länderna lägger upp material om kosttillskott i arbetsrummet. Under 2016 kommer slutrapporten från kosttillskottsprojektet 2015 att överlämnas till områdesansvarig för livsmedelskontroll. I den ingår bl.a. en utredning om för- och nack-delar med ett införande av ett anmälningförfarande av kosttillskott i Sverige.


Under 2016 kommer Livsmedelsverket tillsammans med kontrollmyndigheterna att ge-nomföra ett kontrollprojekt som ska omfatta analys av halten av vitamin D i kosttillskott som ska jämföras med märkningsuppgifterna på produkterna.

10.4.3.14 Livsmedel för personer med särskilda näringsbehov Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när) försvinner den 20 juli 2016 då Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2000:14) om livsmedel för särskilda närings-ändamål upphör att gälla. Förordning (EU) nr 609/2013 om livsmedel avsedda för späd-barn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersätt-ning för viktkontroll (”FSG-förordningen”, FSG = Foods for Specific Groups), ska då tillämpas fullt ut med undantag för de delegerade akter som följer av förordningen, se nedan. FSG-förordningen ersätter de övergripande reglerna för sär-när men omfattar endast föl-jande livsmedelskategorier: • modersmjölksersättning och tillskottsnäring • spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn • livsmedel för speciella medicinska ändamål • kompletta kostersättningar för viktkontroll. Syftet med FCG-förordningen är att rationalisera reglerna för olika målgrupper och skapa ett tydligare regelverk för livsmedel för sårbara grupper. EU-kommissionen håller på att fram ytterligare förordningar (delegerade akter) specifika för de livsmedelskategorier som omfattas av FSG-förordningen, t.ex. vad gäller samman-sättning och märkning. De delegerade akterna kommer att innehålla övergångsregler som är specifika för varje förordning. Glutenfria och andra ”fri från…”-livsmedel inkluderas inte i FCG-förordningen utan kommer att regleras under informationsförordningen (EU) nr 1169/2011. Förordning (EG) nr 41/2009, som reglerar sammansättning och märkning av livsmedel för personer med glutenintolerans, upphör att gälla från och med den 20 juli 2016. Då ska istället genomförandeförordning (EU) nr 828/2014 om kraven på tillhandahållande av information till konsumenterna om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livs-medel, tillämpas. Förordningen är en genomförandeakt under informationsförordningen. Livsmedel för idrottare (sportprodukter), natriumfattiga livsmedel och vissa övriga sär-när inkluderas inte heller av FSG-förordningen och kommer från och med den 20 juli 2016 i huvudsak att regleras som vanliga livsmedel då SLVFS 2000:14 upphör att gälla. Produkter som är märkta eller släppts ut på marknaden före 20 juli 2016 får säljas tills lagren tömts under förutsättning att de följer de nu gällande reglerna för sär-när. För vissa ”övriga sär-när” är det dock ännu oklart hur de kommer regleras efter den 20 juli 2016.


Det är även oklart om det efter den 20 juli 2016 kommer fortsatt vara ett anmälningskrav för ”fri från” livsmedel på nationell nivå som idag regleras i SLVFS 2000:14. Detta kommer troligen beslutas i början av 2016. Oavsett om anmälningskravet kommer kvar-stå eller inte så är det särskilt viktigt att ”fri från” livsmedel kontrolleras på ett riskbaserat och ändamålsenligt sätt eftersom dessa livsmedel är avsedda för särskilt känsliga konsu-mentgrupper. Livsmedel för viktkontroll som ersätter enstaka måltider kommer från och med den 20 juli 2016 att regleras som vanliga livsmedel medan kompletta kostersättningar för vikt-kontroll fortsatt regleras i SLVFS 1997:30 tills ny förordning om dessa är framtagen och ska tillämpas. Det finns ett nordiskt nätverk för särskilda näringsfrågor.

LÄS MER Om det nordiska nätverket och resultat från kontrollprojektet, se vidare i avsnitt 2.17, del 3 i nationella kontrollplanen.

Livsmedel för särskilt känsliga konsumentgrupper Livsmedel avsedda för personer med särskilda medicinska behov, spädbarn och småbarn samt personer med livsmedelsallergi eller överkänslighet är exempel på livsmedel för särskilt känsliga konsumentgrupper som är viktiga att kontrollera för att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. Kontrollen bör omfatta att livsmedlets sammansättning följer kraven och att den är lämp-lig för dess avsedda ändamål samt att märkningsuppgifterna är korrekta. Kontrollen av livsmedel för speciella medicinska ändamål bör särskilt omfatta kontroll av att livsmedlen uppfyller definitionen och inte är läkemedel, kosttillskott eller ett vanligt livsmedel med hälsopåståenden. Livsmedel för speciella medicinska ändamål (SLVFS 2000:15) och modersmjölksersätt-ningar (LIVSFS 2008:2) ska anmälas till Livsmedelsverket för att få säljas. Anmälning-arna vidarebefordras till behörig kontrollmyndighet för information och kontroll. Modersmjölksersättningar och tillskottsnäringar regleras av SLVFS 2008:2 och spann-målsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn av SLVFS 1997:27. Livsmedel med mycket lågt energiinnehåll för viktkontroll (s.k. VLCD) måste ha tillstånd från Livsmedelsverket för att få säljas (SLVFS 2000:14). Kontroll av livsmedel för spädbarn och småbarn Kontrollen bör inkludera kontroll av att producentens HACCP-program är anpassade till de specifika risker som tillverkningen av dessa livsmedel kräver samt kontroll av sammansätt-ning och märkning. En undersökning av förekomsten av tungmetallerna bly, kadmium och arsenik samt mine-ralerna järn, koppar och mangan i barnmat som Livsmedelsverket genomförde 2011-2012


visade att • all barnmat innehöll metallerna mangan, bly, kadmium och arsenik i varierande

halter, • alla de risbaserade produkterna innehöll betydande halter arsenik, analyserad halt av

mineralerna avvek relativt ofta från deklarerade halter på förpackningen (26 % av livs-medel för speciella medicinska ändamål).

Kontroll av bekämpningsmedelsrester i barnmat och kontroller av dioxiner och PCB:er i olika livsmedel ingår i Livsmedelsverkets nationella kontrollprogram. Halterna kontrolleras mot fastställda gränsvärden. Antalet prover inom kontrollprogrammen är dock begränsade. Därför bör verifierande analyser prioriteras vid kontroller på anläggningar.

LÄS MER Om särskilda kontrollprogram, se avsnitt 10.4.3.23.

10.4.3.15 Nya livsmedel (Novel Food) Under 2016 kommer en reviderad förordning om nya livsmedel att träda i kraft. Detta kommer medföra att ny information om reglerna kring nya livsmedel bör tas fram till livs-medelverkets webbplats, Livsteck.net och företag. Arbetet med vägledning och text till Livsmedelsverkets webbaserade informationsdatabas (”kontrollwiki”), som är under ut-veckling, bör påbörjas nästa år (se även avsnitt 10.7). Livsmedelsverket har påbörjat ett arbete med att ta fram interna rutiner för mottagning av ansökningar om godkännande av nya livsmedel, vilket kommer att slutföras 2016. Livsmedelsverket tar fram underlag inför arbetsgruppsmöten och för Sveriges ställnings-tagande i omröstningar i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. Då nya livsmedel är vanligt förekommande i kosttillskott görs en viss kontroll i samband med kost-tillskottskontrollen. Livsmedelsverket deltar i EU:s fora för frågor om nya livsmedel och arbetsgruppsmötena rörande detta område. Under kommande period fortsätter utvecklingen av arbete med nya livsmedel och med att bistå kontrollmyndigheterna och företagen med råd och stöd och bedömningar avseende nya livsmedel.

10.4.3.16 Salmonellagarantier Enligt förordning (EG) nr 853/2004 ska sändningar med kött, inklusive malet kött, av nöt, svin och fjäderfä samt ägg avsedda för Sverige och Finland åtföljas av handelsdokument och laboratoriehandlingar som visar att salmonellakontroll utförts med negativt resultat. Sändningar med köttberedningar och maskinurbenat kött omfattas inte av garantierna. Reglerna kompletteras av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen. Sedan 2012 har även Danmark fått tilläggsgarantier avseende hönsägg, vilket innebär att Sverige inte längre kräver handelsdokument vid införsel av hönsägg för konsumtion från Danmark.


I förordning (EG) nr 1688/2005 finns bestämmelser om bl.a. provtagnings- och analys-metoder, samt förlagor till handelsdokument för kött och intyg för ägg. Mottagaren är ansvarig för att kontrollera dokumenten då sändningar med aktuella pro-dukter från andra EU-länder tas emot. Mottagaren ansvarar också för dokumentation av inkommande sändningar. Kontrollmyndigheterna (kommunerna och Livsmedelsverket) bör vid sin kontroll följa upp att företaget har ändamålsenliga rutiner.

LÄS MER Om Riksprojekt och samordnade kontrollprojekt, se avsnitt 10.4.4.

10.4.3.17 Spårbarhet Kraven på spårbarhet enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 innebär en skyl-dighet för företagaren att kunna spåra livsmedel ett steg bakåt och ett steg framåt i kedjan, dvs. denne ska kunna ge upplysningar om varifrån råvaror, ingredienser eller färdiga livsmedel köpts och vem varor sålts vidare till. Denna information ska kunna lämnas till kontrollmyndigheter på begäran. I artikel 8 i förordningen (EU) nr 1169/2011 finns även krav på att livsmedelsinformation ska kunna verifieras. För att kunna verifiera livsme-dels-information måste kontrollen omfatta både kvantitativ och kvalitativ spårbarhet. Kvantitativ spårbarhet har tidigare kallats för mängdbalansberäkning. Det finns även spe-cifika krav i förordning (EU) nr 931/2011 som gäller animaliska livsmedel. I förordning (EU) nr 208/2013 finns särskilda bestämmelser om spårbarhet av groddar och frön av-sedda för produktion av groddar. Reglerna omfattar spårbarhet i alla led i livsmedels-kedjan. Att livsmedel ska kunna spåras i livsmedelskedjan är en mycket central princip i livs-medelslagstiftningen. Dels för att företagare och kontrollmyndigheter ska kunna samla in livsmedel som bedöms vara icke säkra och kunna informera konsumenter om åtgärder, dels för att kunna försäkra sig om att livsmedel som påträffas i livsmedelskedjan har till-verkats i livsmedelsföretag som uppfyller lagstiftningens krav. EU:s fria marknad bygger på principer om att alla livsmedel på marknaden ska vara lika säkra och redligt hanterade oavsett var de tillverkats. Spårbarhet kontrolleras löpande vid besök på anläggningarna.

10.4.3.18 Trikiner Av hygienförordningarna framgår att trikinkontrollen är en del av den offentliga kontrollen. Det fysiska arbetet med att ta ut prover kan göras av den officiella kontrollpersonalen eller, efter överenskommelse med slakteriet, av speciellt utbildad slakteripersonal. Trikinproverna analyseras vid ackrediterade laboratorier. Analysresultaten ska rapporteras till det slakteri-företag som sänt in proverna samt till den officiella veterinär som utför offentliga kontroller på slakteriföretaget. Fynd av trikiner rapporteras till länsstyrelsen och Jordbruksverket. Livsmedelsverket har utarbetat interna instruktioner samt handledningar för kontrollen av trikinprovtagningen på slakterier och vilthanteringsanläggningar. Beredskapsplan finns även för fynd av trikiner hos djur i Sverige. Beredskapsplanen är utarbetad av Livsmedels-verket i samråd med Jordbruksverket och SVA.


År 2014 beslöt Jordbruksverket att tillämpa de nya EU-reglerna för trikinprovtagning (för-ordning (EU) 2015/1375) vilka ger möjlighet att begränsa antalet tamsvin som undersöks avseende trikiner. Detta innebär i praktiken att i besättningar som tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden behöver endast avelsgaltar och avelssuggor undersökas.

LÄS MER Om beredskapsplaner, se avsnitt 3.8 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

10.4.3.19 TSE TSE, transmissibla spongiforma encefalopatier, är en grupp sjukdomar som angriper hjär-nan hos både djur och människor. Sjukdomen anses bero på ett smittämne som kallas prion. Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 fastställer bestämmelser för fö-rebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (TSE). De mest betydelsefulla TSE-sjukdomarna hos djur är bovin spongiform encefalopati (BSE) hos nötkreatur och scrapie hos får och getter. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2010:9 (K19) är livsmedelsföretagare som dri-ver slakterier skyldig att ta ut prover från vissa utpekade grupper av nötkreatur, får och getter som kommer till slakteriet och skicka proverna till ett laboratorium som godkänts av Jordbruksverket. Laboratoriet ska dels skicka analysresultatet till slakteriföretag och dels till Jordbruksverket på sätt som myndigheten anger. Rapportering av positiva analysresultat sker enligt nationell epizootilagstiftning. Det fysiska arbetet med att ta ut prover kan göras av den officiella personalen eller av utbildad slakteripersonal som har utsetts av Jordbruks-verket. Resultatet av analyserna ska rapporteras till aktuellt slakteriföretag. Vidare ska resultaten av de prov som analyserats, av laboratoriet som utför analysen, skickas till Jordbruksverket på sätt som anges av myndigheten. Rapportering av positiva analysresultat sker enligt nationell epizootilagstiftning. Livsmedelsverket har genom 13 § förordning (2006:815) om provtagning på djur m.m. fått befogenhet att bedriva offentlig kontroll enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Jordbruksver-ket har i samråd med Livsmedelsverket utarbetat en vägledning om hur kontroll ska utföras.

10.4.3.20 Besiktning före och efter slakt Livsmedelsverkets officiella veterinärer genomför offentlig kontroll i samband med slakt i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004. En viktig del av den offentliga kontrollen är besiktning av djur före slakt. Den officiella veterinären kontrollerar bl.a. att inkommande slaktdjur inte har några sjukdomar (särskilt viktigt är kontrollen av zoonotiska och epizootiska sjukdomar). Djur ska i normalfallet godkännas för slakt endast om de inte uppvisar några tecken på sjukdom eller tillstånd, som kan innebära risk för människors eller djurs hälsa. Vid besiktningen före slakt ska den officiella veterinären också kontrollera det enskilda djuret med avseende på djur-skydd.


I besiktningen efter slakt genomför den officiella veterinären med hjälp av officiella assi-stenter en visuell besiktning och genomför obligatoriska palpationer och anskärningar av slaktkroppar och slaktbiprodukter. Vid vissa sjukliga förändringar utvidgas besiktningen efter slakt för att rätt diagnos ska kunna ställas och därmed för att rätt beslut om kött ska kunna fattas. För att kunna ställa rätt diagnos eller fastställa om en djursjukdom eller andra faktorer gör köttet otjänligt som livsmedel, kan den officiella veterinären utföra ytterligare anskärningar, palpationer, luktbedömningar och laboratorieundersökningar. Besiktning efter slakt ska ske utan dröjsmål. Besiktning efter slakt av nödslaktade djur ska ske snarast, inga dröjsmål medges, oavsett verksamhetens art. Okulärbesiktning av svin är norm men besiktningen kan utvidgas vid behov.

10.4.3.21 Kontroll av ägg och äggpackerier Livsmedelsverket ansvarar för kontrollen av samtliga äggpackerier, oberoende av packe-riets storlek. Kontrollen görs med stöd av livsmedelslagstiftning. Utöver det sker kontroll enligt förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av gemensam organisation av jord-bruksmarknaden och förordning (EG) nr 589/2008 om tillämpningsföreskrifter när det gäl-ler handelsnormerna för ägg. De delar av lagstiftningen som gäller själva äggproduktionen kontrolleras av länsstyrel-serna. Jordbruksverket har till och med 2015 ansvarat för kontrollen på producent/ gårds-nivå, vilket i stort innefattar att verifiera att viss journalföring finns, att äggen produceras enligt värphönsdirektivet (djurskydd) samt göra beräkningar vid behov (på gårdar med fler än ett inhysningssystem) för att kontrollera att äggen levereras under rätt beteckning/ märk-ning. Från 2016 kommer kontroll att flyttas över till länsstyrelserna. Vägledning kommer att tas fram och utbildning av djurskyddhandläggare på länsstyrelser kommer att påbörjas i början av 2016. Livsmedelsverket tilldelar alla äggproducenter ett unikt identifieringsnummer för märkning av äggen enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 589/2008.

10.4.3.22 Vin och sprit Enligt 23 § livsmedelsförordningen har Livsmedelsverket kontrollansvaret för verksamheter där vin (inte fruktvin) och spritdrycker tillverkas. Livsmedelsverket ansvarar för att god-känna frivillig märkning av vin med druvsort och årgång enligt artikel 120.2.a, förordning (EU) nr 1308/2013. Livsmedelsverket har enligt livsmedelsförordningen kontroll över Systembolagets butiker. För tillverkning av fruktvin, öl, cider, ”alkoläsk” och blanddrycker faller tillsynsansvaret som regel på kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnd eller mot-svarande.

10.4.3.23 Särskilda kontrollprogram Livsmedelsverket ansvarar för kontroll enligt särskilda nationella kontrollprogram. En del av dessa är reglerade i EU-lagstiftningen eller i nationell lagstiftning, andra är särskilt beslutade av Livsmedelsverket. Kontrollprogrammen omfattar provtagning av livsmedel. Prover tas i olika delar av livsmedelskedjan, från primärproduktion till slakterier, grossis-ter och butiker samt vid gränskontrollstationerna. Kontrollen omfattar såväl svensktill-verkade livsmedel som importerade varor och omfattar kontroll av tillåtna ämnen som har gränsvärden samt förekomsten av otillåtna ämnen. Livsmedelsverket utser analyslabora-


torier genom upphandling. Att laboratorierna är ackrediterade och genomför analyserna enligt anvisade, validerade metoder och i övrigt följer gällande lagstiftning regleras ge-nom fleråriga avtal. Livsmedelverket koordinerar följande nationella kontrollprogram: • Restsubstanser i animalier • Dioxiner/furaner och PCB i livsmedel • Bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och vissa animalier • Främmande ämnen i vegetabilier (för närvarande nitrater, mykotoxiner

och tungmetaller) • Salmonella i animalier • Cesium i ren • Algtoxiner och bakterier i tvåskaliga blötdjur Livsmedelsverket har under flera år koordinerat ett nationellt kontrollprogram för kontroll av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i livsmedel. Sedan 2015 har detta ersatts av ett nationellt samordnat kontrollprojekt. Provtagning för övervakning av halterna av akrylamid i olika livsmedel genomförs vartannat år. Restsubstanser i animalier Programmet för restsubstanser av veterinärmedicinska läkemedel, bekämpningsmedel och främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung sker enligt rådets direktiv 96/23/EG. Gränsvärden för restsubstanser finns för läkemedel i förordning 37/2010, pesticider i för-ordning 396/2005 och vissa kontaminanter i förordning 1881/2006. Det svenska kontroll-programmet fastställs årligen av EU-kommissionen efter förslag från Sverige. Provtagning-en av nöt, svin, får, häst, hägnat vilt, frilevande vilt, fjäderfä, ägg, mjölk, odlad fisk och honung utförs av personal från Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna. Programmet omfattar cirka 5 000 prov. Överskridanden inom kontrollen utreds av behöriga myndigheter och åtgärder vidtas. Resultaten från kontrollen publiceras på Livsmedelsver-kets webbplats samt rapporteras till EU-kommissionen årligen. Kontrollen finansieras huvudsakligen med avgifter. Under senare delen av perioden 2016-2019 kommer kontrollen att förändras då rådets di-rektiv 96/23/EG upphävs och ersätts av annan lagstiftning. Detta kan påverka programmets omfattning på EU-nivå respektive nationell nivå.

LÄS MER Om restsubstanskontrollen, se avsnitt 12 Kontroll av veterinärmedicinska preparat och restsubstanskontroll.

Dioxiner/furaner och PCB i livsmedel Kontrollprogrammet för dioxiner/furaner och PCB omfattar cirka 80 prover som fördelas på många typer av livsmedelskategorier. Fokus ligger på vildfångad fisk från Östersjö-området. Provtagningen görs av personal från SLU, länsstyrelserna, kommunerna och


Livsmedelsverket. Livsmedelsverket gör utredningar och uppföljning av förhöjda halter. Information om prover som överskrider gränsvärdena lämnas över till behöriga kontroll-myndigheter för handläggning och åtgärder. Återrapportering sker till Livsmedelsverket. Provtagning och analys genomförs i enlighet med förordning (EG) nr 589/2014. Genom ändring till förordning nr 1881/2006 (förordning (EU) nr 1259/2011) har Sverige nu ett icke tidsbegränsat undantag från gränsvärdet för dioxiner i fisk från Östersjöområdet. Undantaget omfattar vissa fiskarter med ursprung i Östersjöområdet (delar av Östersjön, samt Vänern och Vättern). Nationella bestämmelser om villkor för utförsel av viltfångade fiskarter från Östersjöområdet finns i LIVSFS 2014:22. På grund av Sveriges undantag för konsumtion av fet fisk från Östersjöområdet utgörs en stor del av kontrollprogrammet av provtagning av vildfångad fisk. Rapportering av resultaten sker årligen i SSD-format till Efsa samt vartannat år i en nationell rapport. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i livsmedel EU-kommissionens förordning nr (EG) 1881/2006 anger fastställda gränsvärden för bens(a)pyren. En ändring av förordning nr (EG) 1881/2006 (kommissionens förordning (EU) nr 835/2011) började gälla den 1 september 2012 och där finns även gränsvärden för summan av fyra PAH (bens(a)pyren, bens(a)antracen, bens(b)flouranten och krysen) fastställda. Den 1 september 2014 sänktes gränsvärdena för PAH i rökt fisk och rökt kött. Sverige tillsammans med ett antal andra medlemsstater i EU har ett tillfälligt villkorat undantag från de sänkta gränsvärdena. Provtagning och analys genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 836/2011. Livsmedelsverkets kontrollprogram 2006-2014 visar att det är en ökad risk för halter över gränsvärdena i produkter som röks med traditionella direkta rökningsmetoder. Sänk-ningen av gränsvärdena kommer att medföra ännu fler överskridanden. Kontrollpro-grammet för PAH ersätts under 2015-2016 av ett kontrollprojekt inriktat på traditionellt direktrökta livsmedel. Kontrollprojektet leds av Livsmedelsverket och genomförs i sam-arbete med ett antal kommuner. Syftet är att öka kompetensen hos behörig kontrollmyn-dighet men även hos producenter för att sänka halterna av PAH. Halter av PAH över gränsvärdena handläggs av den behöriga kontrollmyndighet, som även följer upp vilka åtgärder företagen vidtagit. Målsättningen är att cirka 40 prover tas under 2016. Återrap-portering sker till Livsmedelsverket. Rapportering av resultaten sker årligen i SSD-format till Efsa samt vartannat år i en nationell rapport. Resultaten kommer även vara ett viktigt underlag för diskussioner om förlängt undantag med EU-kommissionen.


Bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och animaliska produkter Programmet för bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och animalier utgår från förord-ning (EG) nr 396/2005 samt direktiven 2003/13/EG och 2003/14/EG som gäller mat till småbarn. Programmet omfattar cirka 1700 -1900 prov fördelade på olika livsmedels-grupper såsom färska och frysta frukter och grönsaker, spannmål, processade produkter, barnmat samt animaliska produkter. Provtagningen utförs enligt överenskommelse av Jord-bruksverkets växtkontrollenhet. EU:s samordnade fleråriga kontrollprogram är en mindre del av det nationella programmet. En riskmodell finns framtagen för att prioritera vilka livsmedel som årligen ska ingå i kontrollen. Modellen revideras vart tredje år. Ett detaljerat provtagnings- och analysprogram görs upp för varje år. Kontrollen utgörs både av en riktad kontroll, dvs. en uppföljande typ av provtagning när en vara från en viss odlare eller leverantör tidigare innehållit halter över gränsvärdet, och en rutinmässig stickprovs-kontroll. Resultaten redovisas på Livsmedelsverkets webbplats i en samlad årsrapport. Årlig rapportering sker också till Efsa. Främmande ämnen i vegetabilier För närvarande omfattar kontrollprogrammet för främmande ämnen i vegetabilier nitrat, mykotoxiner och tungmetaller. Cirka 120-140 prover tas årligen, med en ungefärlig för-delning på 90 prov på mykotoxiner och 50 prov på tungmetaller eller nitrat och 30 prov på tungmetaller som varieras vartannat år. Kontrollen av främmande ämnen i vegetabilier samkörs med kontrollprojekt riktade till kommuner och länsstyrelser. Syftet är att stärka kompetensen på lokal och regional nivå, öka kommunikationen mellan kontrollmyndig-heterna och få en bättre kontroll/övervakning av främmande ämnen i vegetabilier. Kontrollen av främmande ämnen i vegetabilier utgår från förordning (EG) nr 1881/2006 där gällande gränsvärden för kontaminanter (främmande ämnen) i olika livsmedel finns. Livsmedelsverket koordinerar det nationella kontrollprogrammet och ansvarar för plane-ring, genomförande och rapportering av resultat. Provtagningen utförs enligt överens-kommelse av Jordbruksverkets växtkontrollenhet. Samtliga kontrollresultat rapporteras in i SSD-format till Efsa. Vartannat år redovisas resultaten även i en nationell rapport. Vid överskridanden av ett gränsvärde lämnas ärendet över till den behöriga kontrollmyndig-heten för uppföljning och beslut om eventuella åtgärder. Som hjälp för uppföljningen har Livsmedelsverket tagit fram ett särskilt stödjande dokument. Återrapportering sker till Livsmedelsverket. Kontrollen finanseras dels via avgifter och dels via anslag. Under 2014 har Livsmedelsverket utvecklat en modell för riskklassificering av kemiska faror i livsmedel. Modellen ger vägledning till att klassificera och jämföra olika risker med varandra för att kunna planera och genomföra en riskbaserad kontroll. Riskklassi-ficering av kemiska ämnen kommer att vara en av grundpelarna vid översynen av kon-trollen av främmande ämnen i vegetabilier. Salmonella i animalier Sverige har ett nationellt program som antagits av EU-kommissionen genom ett kommis-sionsbeslut 1995. Programmet består av ca 30 000 prov och omfattningen regleras i Livs-medelsverkets föreskrift om offentlig kontroll av livsmedel (LIVSFS 2005:21). De kon-troll- och provtagningsmetoder som används är beskrivna i Livsmedelsverkets system för styrande dokument, LSDok. Antalet positiva fynd har genom åren varit mycket få. Resul-


tatet redovisas i zoonosrapporten från Sverige. Det svenska salmonellakontroll-programmet finns att tillgå hos Jordbruksverket. Under 2013 inleddes en större översyn av salmonellakontrollprogrammet. Arbetet fortsätter under 2016. Kontrollen finansieras med avgifter. Cesium i ren Kontrollprogrammet beslutas av Livsmedelsverket och administreras av Sametinget i samarbete med SLU, enheten för renskötsel. Kontrollprogram för cesium i slaktad ren infördes som en följd av Tjernobylkatastrofen 1986. Mätning och provtagning av renslaktkroppar sker under överinseende av officiella veterinärer. Kontroll sker inom områden och under perioder där det, baserat på tidigare års mätningar, anses finnas risk att renar ligger över gränsvärdet (övriga områden är fri-klassade och där sker endast en begränsad objektiv provtagning ”stickprovstagning”). En del slaktkroppar godkänns efter förenklad kontroll, vilket innebär att externmätning genomförs på 50 slaktkroppar från ett och samma slaktuttag och om medelvärdet ligger under 800 Bq/kg och högsta värdet ligger under 1 500 Bq/kg anses alla djur från detta slaktuttag ligga under gränsvärdet och ingen ytterligare kontroll behöver göras. I övriga fall kontrolleras samtliga slaktkroppar. Inom Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) miljöövervakningsprogram görs mätningar av radioaktiva ämnen i dricksvatten och konsumtionsmjölk. Algtoxiner och bakterier i tvåskaliga blötdjur Kontrollen av tvåskaliga blötdjur (musslor) sker i enlighet med EU-kommissionens förord-ning (EG) nr 854/2004. Livsmedelsverket ansvarar för att kontroll sker av toxiner och bak-terier i blåmussla, hjärtmussla och ostron i ett 20-tal havsområden på den svenska västkus-ten. En översyn av områdesindelningen pågår. Havsområden öppnas/stängs och klassifice-ras i förhållande till gällande gränsvärden. Arbete med sanitära undersökningar av alla pro-duktionsområden har genomförts under en treårsperiod och övergick från 2015 i en förvalt-ningsfas. Kontrollprogrammet omfattar cirka 1 400 prov/år. Provtagningen görs av personal anställd av Livsmedelsverket och laboratorieanalyserna utförs av ackrediterade laboratorier. Resul-taten rapporteras löpande på verkets webbplats. Sammanställning av resultaten redovisas även regelbundet i nationella rapporter. Livsmedelsverket utreder möjligheten att finansiera kontrollen med avgifter. Övervakning av akrylamid Sedan 2005 har Livsmedelsverket utfört provtagning och analys av akrylamidinnehållet i svenska livsmedel i en s.k. indikatorstudie. Samtidigt har ett övervakningsprogram ge-nomförts 2011, 2012 och 2014. De prover som analyseras i indikatorstudien är samlings-prover där ett flertal olika produkter av samma typ ingår och kan därför inte användas som utgångspunkt för uppföljande åtgärder vid höga akrylamidhalter. Övervakningspro-grammet, som följer EU-kommissionens rekommendation (2010/307/EU och 2013/647/ EU), ställer andra krav på provtagningen jämfört med indikatorstudien eftersom varje analysresultat ska kunna kopplas till en viss produktionsbatch och uppföljande åtgärder


ska kunna göras. Övervakningsprogrammet är ett led i EU-kommissionens arbete med framtida hanteringsåtgärder, där ett alternativ som diskuteras är att fastställa gemensam-ma gränsvärden. Under kommande år kommer Livsmedelsverket att utföra indikator-studien vartannat år, det vill säga 2016, 2018 osv.

10.4.4 Riksprojekt och samordnade kontrollprojekt Riksprojekten syftar till att öka kompetensen hos kontrollmyndigheterna inom ett enda specifikt område. År 2014 genomfördes det senaste riksprojektet. Sedan 2015 genomförs istället samordnade kontrollprojekt. Dessa bedrivs inom flera prioriterade områden. Livs-medelsverket samordnar projekten och tar fram stödmaterial till varje projekt. Kontroll-myndigheterna deltar på frivillig basis och genomför projekten inom ramen för den ordina-rie planerade kontrollen och beskostar i regel alla eventuella provtagnings- och analyskost-nader. Resultaten rapporteras till Livsmedelsverket. Samordnade kontrollprojekt 2016: • Beredning, CCP och larm på dricksvattenanläggningar (vattenverk) • Glykoalkaloider, kadmium och bly i potatis • Listeria i kallrökt/gravad fisk och skivade charkprodukter • Material i kontakt med livsmedel • Mögelgifter i svenskodlad spannmål • PAH i direktrökta fisk- och charkprodukter • Upptäcka och bekämpa livsmedelsbrott • Vitamin D i kosttillskott • Östersjölax - spårbarhet De aktuella kontrollprojekten kommuniceras och beskrivs närmare på Livsteck.net.

LÄS MER Om riksprojekt och samordnade kontrollprojekt, se avsnitt 3.2.6.1 i del 4 av den nationella kontrollpla-nen.

10.4.5 Rapportering av kontrollresultat Kontrollrapporter skickas till livsmedelsföretagaren efter avslutad kontroll. För att öka transparensen och kommunikationen mellan kontrollmyndigheter och konsumenter publice-rar några myndigheter vissa resultat från kontrollerna på sina webbplatser. I januari varje år rapporterar kontrollmyndigheterna in myndighets- och anläggnings-uppgifter samt kontroller och kontrollresultat från livsmedelskontrollen till Livsmedels-verket, i enlighet med (SLVFS 2009:13).

10.4.6 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad Om avvikelser från kraven i lagstiftningen (brister) konstaterats vid en offentlig kontroll är kontrollmyndigheten skyldig att vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper


bristen. Åtalsanmälan ska göras när straffbelagda överträdelser av lagstiftningen konstate-ras eller misstänks vid en kontroll. Bedömingen av avvikelsen ligger till grund för hur och när uppföljning ska göras och om några rättsliga åtgärder ska vidtas mot livsmedelsföretagaren. Principerna för hantering av avvikelser beskrivs närmare i Livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll. Vid bedömningen av avvikelserna bör hänsyn tas till avvikelsernas betydelse för livsme-delssäkerheten, för konsumenternas hälsa och om konsumenterna blir vilseledda (redlig-het). Hänsyn bör också tas till eventuella åtgärder som företagaren planerar att vidta. Av-vikelserna kan följas upp vid nästa planerade kontroll eller vid en extra offentlig kontroll. Om straffbelagda överträdelser av lagstiftningen konstateras vid en kontroll ska åtals-anmälan göras. Av 13 § livsmedelslagen (2006:804) framgår att kontrollmyndigheterna har en skyldighet att verka för att överträdelse av livsmedelslagstiftningen beivras. Med detta förstås att myndigheterna i princip har en skyldighet att åtalsanmäla vid misstanke om brott. Hantering vid bristande efterlevnad av bestämmelserna i lagstiftningen regleras i artikel 54 i kontrollförordningen. Vilka handlingar som är straffbelagda framgår av 29 § livsmedels-lagen. I livsmedelslagens 22-24 §§ regleras möjligheterna för kontrollmyndigheterna att fatta beslut om föreläggande med eller utan vite när myndigheterna i kontrollen upptäcker bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. Vid vitesföreläggande tillämpas dessu-tom bestämmelserna i viteslagen (1985:206). Livsmedelsverket har tagit fram en vägledning som heter ”Åtgärder vid bristande efter-levnad av livsmedelslagstiftningen” för att underlätta och likrikta tillämpningen av livs-medelslagstiftningen i Sverige avseende myndighetsåtgärder. Strategiska mål, 2013-2016 • Avvikelser kommuniceras så att företagen förstår innebörden och kan vidta lämpliga

åtgärder. • Uppföljning görs för att säkerställa att orsaken till avvikelsen undanröjs inom uppsatta

tidsramar. • Sanktioner används enligt myndigheternas egna instruktioner. Specifika mål, 2013-2016 • Senast den 31/12 2016 kan minst 90 procent av alla myndigheter verifiera att

avvikelser åtgärdas inom uppsatta tidsramar. • Senast den 31/12 2016 dokumenterar alla kontrollmyndigheter när uppföljande kon-

troll har gjorts. • Senast den 31/12 2016 kan minst 90 procent av alla kontrollmyndigheter verifiera att

sanktioner används enligt myndigheternas egna instruktioner.

LÄS MER Om juridiska befogenheter, se avsnitt 3.2.5 i del 4 av den nationella kontrollplanen.


10.5 Stöd och samordning Livsmedelsverket ska verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i hela landet samt leda och samordna denna kontroll. Stöd och samordning inom och mellan kontroll-myndigheterna på central, regional och lokal nivå är viktigt för en väl fungerande kontroll. Livsmedelsverkets ledning och samordning sker på flera olika sätt, bl.a. genom att utarbeta vägledningar och kontrollhandböcker, genom information, råd och stöd via Livsteck.net och genom samrådsmöten av olika slag på central, regional och lokal nivå. Utbildningar är också ett viktigt instrument i verkets ledning och samordning av kontrollen. Livsteck.net är den primära kanalen för information till kontrollen. Livsteck.net också är en viktig plattform för arbetsrum, forum och liknande samarbete och samordning.


10.6 Uppföljning och utvärdering

10.6.1 Uppföljning Varje kontrollmyndighet måste ha ett system för att följa upp den offentliga kontrollen som myndigheten genomför. Det gäller både att följa upp att kontroller som planerats också genomförts, att kontrollen skett enligt dokumenterade kontrollrutiner och är riskbaserad, att den är ändamålsenlig och att den ger avsedd effekt. Det finns inte ett gemensamt system för alla kontrollmyndigheter utan kontrollmyndig-heterna har sina egna system för uppföljning av verksamheten och uppdatering av styrande dokument. Livsmedelsverket har ett internt system för att följa upp verksamheten, mål och prioriteringar. I systemet finns indikatorer för vissa av aktiviteterna. Livsmedelsverkets kontrollverksamhet har även IT-stöd (eLvis) för att planera och följa upp kontrollen vid verkets anläggningar. Andra verktyg för uppföljning av kontrollen hos myndigheterna är beslutsordningar och regelbundna medarbetarsamtal. Samtliga kontrollmyndigheter rapporterar utförda kontroller och kontrollresultat till Livsmedelsverket varje år. Resultaten rapporteras in i en databas (IMYR) som Livsme-delsverket ansvarar för. Resultaten används sedan för utvärderingar. Sedan november 2014 kan myndigheterna ta ut sammanställningar av de resultat som lagts in i IMYR, både vad gäller den egna myndighetens resultat och det egna resultatet i jämförelse med andra myndigheter. Kommuner som rapporterat en låg andel kontrollerade anläggningar fick i oktober 2015 svara på frågor från Livsmedelsverket om orsaken till detta och vad som görs inom myn-digheten för att förbättra situationen. Arbetet med operativ kontrolledning/uppföljning av kommuner med svaga resultat, antingen påvisat vid revisioner av Livsmedelsverket eller


länsstyrelse eller inhämtat från rapporteringen av kontrollresultat till Livsmedelsverket, kommer att fortsätta under 2016.

LÄS MER Om IT-stöd, se avsnitt 3.2.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen.


10.6.2 Utvärdering Varje kontrollmyndighet ansvarar för att utvärdera den offentliga kontroll som myndigheten genomför. De samlade resultaten från myndigheternas rapportering av livsmedelskontrollen analyseras av Livsmedelsverkets utvärderingsavdelning. Analysen ska vara ett verktyg för utveckling av livsmedelskontrollen för alla kontrollmyndigheter. Den ska också ge viktig information som resulterar i utveckling av Livsmedelsverkets ledning av och stöd till kontrollen. Ana-lyserna och kontrollresultaten sammanfattas i årliga nationella rapporter om livsmedels-kontrollen och i den årliga rapporten till EU-kommissionen om Sveriges kontroll i livs-medelskedjan. Rapporterna publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Vidare finns nu möjligheter för kontrollmyndigheterna att ladda ned resultat från myndighetsrapporteringen och göra egna analyser. Även resultaten från Livsmedelsverkets och länsstyrelsernas revisioner i livsmedelskon-trollen publiceras i en årlig nationell rapport. Livsmedelsverkets utvärderingsavdelning ger metodstöd i arbetet med att ta fram indika-torer för de nationella målen för livsmedelskontrollen. Flera indikatorer finns redan, t.ex. sådana som mäter utförd kontroll i olika riskklasser, men innehållet i kontrollmyndighet-ernas rapportering till Livsmedelsverket behöver utvecklas vidare för att samtliga mål ska få mätbara indikatorer. Metoder för djupare analyser av livsmedelskontrollen med hjälp av såväl kvantitativ (stat-istisk) analys som kvalitativ analys (djupintervjuer, fokusgrupper m.m.) används också i olika utvärderingar av livsmedelskontrollen. Uppföljning av kontrollens effekt ”Verifiering av kontrollens effekt” ingår som en fördjupningsdel till kontrollhandbok Planera, leda och följa upp offentlig livsmedelskontroll. Kontrollhandboken och dess fördjupningsdelar finns tillgänglig på Livsmedelsverkets webbplats. Där kan chefer och andra med ansvar för att planera och följa upp kontrollverksamhet se vilka krav som finns och hur man kan uppnå dem. De specifika målen för livsmedelskontrollen finns närmare beskrivna i en målguide som finns tillgänglig på Livsmedelsverkets webbplats. Syftet med målguiden är att alla myn-digheter ska förstå vad målen innebär och vilka krav som ställs på varje myndighet för att kunna uppnå dem och hur myndigheterna konkret kan arbeta med att nå målen. För alla specifika mål där det är möjligt, har indikatorer satts. I myndigheternas rapporte-ring till Livsmedelsverket kan måluppfyllelse mätas på nationell nivå. Ledtiderna för ändringar i rapporteringssystemet innebär att nya indikatorer kommer att införas succes-sivt.


10.7 Utveckling och förbättringar De utvärderingsresultat som genereras vid kontrollmyndigheterna ska användas som underlag för utveckling och ständiga förbättringar, enligt det s.k. förbättringshjulet.

Kontrollmyndigheterna vidtar ständigt åtgärder för att förbättra kontrollen. Flera av åt-gärderna har beslutats med anledning av slutsatser från kontrollresultaten och resultaten från FVO:s revisioner. Bland aktuella åtgärder finns: • Utveckling av en provtagningsstrategi. Strategin och Kontrollhandbok provtagning

syftar till att underlätta för kontrollmyndigheterna att använda provtagning som kon-trollmetod. På så vis kan fler prover tas i livmedelskontrollen när det är relevant. Strategin syftar till att identifiera på nationell nivå när provtagning bör ske, exem-pelvis genom nationella kontrollprogram eller andra kontrollinsatser med provtagning som metod, som bedrivs i projektform och koordineras av Livsmedelsverket. Arbetet med strategin kan så här långt sägas bestå av två delar. En del består i riskklassning av kemiska agens som grund för riskbaserad kontroll. Andra delen utgörs av samord-nade kontrollprojekt där provtagning används som kontrollmetod. Närmare informat-ion om projekten finns på Livsteck.net.

• Livsmedelsverkets fleråriga satsning på utveckling av kontrollen av material i kontakt

med livsmedel. Under 2016 kommer bl.a. ett särskilt kontrollprojekt att genomföras. • Översyn av kontrollområden och modellen för riskklassificering av livsmedelsföretag

i leden efter primärproduktionen. Arbetet inleddes 2015 och fortsätter under 2016. • Strategi för att gradvis förbättra länsstyrelsernas kontroll. I strategin ingår bl.a. upp-

dateringar av vägledningar och genomförande av samordnade kontrollprojekt i syfte att stärka och öka livsmedelskontrollen i primärproduktionen.

• Utveckling av Livsmedelsverkets arbetssätt för att följa upp kontrollmyndigheter med

anledning av revisions- och kontrollresultat. Arbetet påbörjades 2013 och kommer att vidareutvecklas under 2015-2016.


• Gradvis utveckling av ett långsiktigt utbildnings- och kompetensförsörjningssystem

för livsmedelskontrollen inklusive vidareutveckling av Utbildningsportalen och ar-bete med att göra den tillgänglig för alla berörda kontrollmyndigheter. Riktlinjer för utveckling av ett basutbildningsprogram för kontrollerande personal vid alla kon-trollmyndigheter har beslutats. Under 2016 kommer utbildningsprogrammet att börja utvecklas och implementeras i Utbildningsportalen.

En kontrollhandbok i arbetet mot livsmedelsbrott beräknas vara klar första halvan av 2017. Kontrollhandboken bygger på erfarenheter från livsmedelsbrottskursen 2015-2016 och FVO-revisionen om spårbarhet av kött och köttprodukter i april 2015. Hösten 2015 påbörjades arbetet med en ny kontrollhandbok om kontrollen av livsmedels-tillsatser. Den beräknas vara klar 2016. I väntan på arbetet med att översynen av kontroll-områdena (se ovan) ska bli klart kommer tillsatser att kontrolleras genom olika kontrollpro-jekt. Ett kontrollprojekt inom kommer att genomföras under 2017 området (vitamin D i kosttillkott). • FVO – förebygga och omhänderta rekommendationer på ett effektivt sätt.

• Vidareutveckling av IT-systemet för myndighetsrapporteringen (IMYR), i vilket

samtliga kontrollmyndigheter ska rapportera in sina kontroller och kontrollresultat. Kvaliteten i inrapporterade uppgifter förbättras varje år. Arbete pågår också med för-bättrat systemstöd för myndigheternas inrapportering av matförgiftningar och dricks-vattenburna utbrott, som också rapporteras i IMYR från och med 2015.

Under 2015 påbörjades utvecklingen av ett nytt kvalitetssäkringssystem för insamling av analysresultat från producenter och tillhandahållare av allmänt dricksvatten. Insamlingen omfattar analysresultat från den vattenprovtagning som genomförs i enlighet med dricksvat-tenföreskrifterna. Analysresultaten används bl.a. som en del i den rapportering till EU som krävs enligt Dricksvattendirektivet. • Vidareutveckling av IT-stödet för den offentliga kontroll som Livsmedelsverket be-

driver sker löpande med målsättningen att ständigt förbättra stödet till och styrningen av kontrollen.

• Nyutveckling kommer att ske under 2016 av en applikation (”kontrollapp”) för att möjliggöra dokumentation av kontrollen via mobiltelefon eller surfplatta direkt vid de kontroller Livsmedelsverket utför i samband med slakt (kontroller av information från livsmedelskedjan, besiktning före slakt av levande djur samt besiktning efter slakt av kött).

• Lansering av en ny webbaserad informationsdatabas, ”Kontrollwiki”, med all stöd-jande och styrande information riktad till livsmedelskontrollen kommer ske under 2016. Informationsdatabasen kommer att finnas tillgänlig via Livsmedelsverkets webbplats samt även via en app som möjliggör att informationen finns tillgänglig även utan internetuppkoppling i en mobiltelefon eller surfplatta.


För de kontrollresultat som, enligt de särskilda kontrollprogrammen (se avsnitt 10.4.3.23), ska rapporteras till Efsa har Livsmedelsverket utvecklat särskilda databaser som möjlig-gör rapportering av data enligt det standardformat Efsa kräver.

LÄS MER Om IT-stöd, se avsnitt 3.2.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen.


11 Gränskontroll Gränskontrollen är vårt initiala filter mot omvärlden. Införsel från tredje land (import) av levande djur och animaliska produkter kan föra med sig smittämnen som kan leda till allvarliga sjukdomar hos människor och djur, vilket måste förhindras. Kontrollen av djur och produkter samt kontrollen av vissa livsmedel och foder som inte innehåller animal-iska produkter har bl.a. som syfte att säkerställa ett gott smittskydd liksom att säkerställa att redlighetsaspekterna uppnås så att konsumenterna får säkra produkter som de kan lita på. Dessutom görs gränskontroll av växtskadegörare. Den beskrivs i avsnitt 5.

11.1 Organisation och ansvarsfördelning Gränskontroll av djur, animaliska produkter samt hö och halm genomförs vid specifika platser, s.k. gränskontrollstationer. I kommissionens beslut 2009/821/EG om upprättande av en förteckning över godkända gränskontrollstationer, om fastställande av vissa regler för inspektioner som utförs av kommissionens veterinärexperter och om fastställande av veterinärenheter i Traces åter-finns godkännande för gränskontrollstationerna inom EU. Vissa typer av livsmedel och foder som inte är av animaliskt ursprung samt vissa köks-redskap kräver också gränskontroll. Sådan kontroll kan ske på gränskontroll-stationerna eller på annan särskilt utsedd plats. Jordbruksverket Jordbruksverket ansvarar för importkontroll av levande djur och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel samt av hö och halm. Ansvaret för gränskon-trollen ligger på avdelningen för djurskydd och hälsa. Kontrollavdelningen ansvarar för den operativa kontrollen på gränskontrollstationerna. Kontrollen utförs på fem gränskontrollstationer (GKS), Arlanda flygplats, Landvetters flygplats, Norrköpings flygplats samt Göteborgs och Helsingborgs hamn. Produkter som inte är avsedda som livsmedel (NHC - Non Human Consumption) kontrol-leras vid hamnarna i Göteborg och Helsingborg samt på flygplatserna Landvetter och Arlanda. GKS vid de två flygplatserna är dessutom godkända för kategori O (”andra djur” – dvs. andra djur än nötkreatur, svin, får, getter samt vilda och tama hovdjur). Vid flyg-platsen i Norrköping och på Landvetters flygplats finns godkännande för kategori E (regi-strerade hästdjur). Sverige har inget godkännande för kategori U (nötkreatur, svin, får, getter samt vilda och tama hovdjur). Livsmedelsverket Livsmedelsverket ansvarar för importkontroll av sådana produkter av animaliskt ursprung som är avsedda som livsmedel.


Kontrollen utförs på fem gränskontrollstationer; flygplatserna vid Arlanda och Landvetter samt hamnarna i Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Gränskontrollstationerna är endast godkända för förpackade livsmedel. Livsmedelsverket ansvarar dessutom för importkontroll av icke-animaliska livsmedel i de fall EU-kommissionen beslutat om skyddsåtgärder enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 178/ 2002, eller när förstärkta importkontroller krävs enligt förordning (EG) nr 669/ 2009. Livsmedelsverket ansvarar också för importkontroll av sådana köksredskap i plast som omfattas av kommissionens förordning (EU) 284/2011 om fastställande av särskilda vill-kor och närmare förfaranden för import av köksredskap i plast av polyamid och melamin vilka har sitt ursprung eller har avsänts från Folkrepubliken Kina och den särskilda admi-nistrativa regionen Hongkong i Folkrepubliken Kina. Importkontrollen av icke-animaliskt livsmedel och foder samt köksredskap i plast sker vid Livsmedelsverkets gränskontrollstationer samt i hamnen i Södertälje. Tullverket gör dokumentkontroll vid import av ekologiska produkter. Tullverket gör även dokumentkontroll vid import av groddar och frön avsedda för produktion av groddar.

11.2 Specifika mål Målet är att upptäcka de sändningar som kan innebära risker för människor och djur samt att säkerställa att djur eller produkter som inte lever upp till EU:s krav inte förs in i EU. 11.3 Planering av kontrollen Lagstiftningen anger vilka djur och produkter som måste genomgå gränskontroll. Det innebär att verksamheten inte kan planeras på samma sätt som annan kontroll-verksamhet, utan den styrs i stället av vilken typ av sändningar och hur många av dessa som anmälts för införsel till svenska gränskontrollstationer. Sändningar med animaliska produkter och levande djur ska till gränskontrollstationen minst 24 timmar innan införsel. Sändningar med icke-animaliska livsmedel och köksred-skap ska föranmälas innan sändningen anländer till kontrollplatsen. Riskbaserad kontroll I EU-lagstiftningen som reglerar import till EU av bl.a. livsmedel, djur och djurprodukter framgår vad som ska kontrolleras och i vilken omfattning. Riskvärderingar ligger till grund för vad som ska kontrolleras och kontrollernas omfattning. Detta gäller även vid framtagande av föreskrifter och riktlinjer. I kommissionens beslut 2007/275/EG om förteckningar över djur och produkter som ska undersökas vid gränskontrollstationer enligt rådets direktiv 91/496/EEG och 97/78/EG finns en fullständig lista inkl. KN-nummer och beskrivning på allt som ska kontrolleras. Enligt rådets direktiv 97/78/EG om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen, ska varje sändning av produkter


som omfattas av lagstiftningen genomgå veterinärkontroll vid inträde till gemenskapens territorium. På samma sätt ska varje sändning av djur från tredje land som omfattas av rådets direktiv 91/496/EEG om fastställande av regler för hur veterinärkontroller ska or-ganiseras för djur som importeras till gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG (dvs. samtliga djur utom vissa sällskapsdjur) genomgå veterinärkontroll vid en gränskontrollstation. Skyddsåtgärder enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 178/2002 eller förstärkta kontroller enligt förordning (EG) nr 669/2009 beslutas av kommissionen efter en bedömning av risken med det aktuella livsmedlet eller fodret. Exempel på kriterier som ligger till grund för denna bedömning är resultatet av kontroller som utförts i medlemsstaterna samt resul-tatet av FVO:s inspektioner i olika tredje länder. I de fall livsmedel av animaliskt ursprung eller foder av animaliskt ursprung omfattas av skyddsåtgärder enligt art. 53 i förordning (EG) nr 178/2002 medför detta ett extra kon-trollmoment utöver de ordinarie kontroller som sker. Livsmedelsverket har utvecklat ett redskap för att kunna ta ut prover ur sändningar med animaliska livsmedel utifrån ett riskperspektiv. I detta system poängsätts olika livsmedel, vilket blir en vägledning till vilka livsmedel man ska prioritera vid provtagning enligt det nationella provtagningsprogram som årligen utarbetas för gränskontrollen. De övriga produkter som ska provtas är i huvudsak foder. Bakteriologisk provtagning görs som en del av den fysiska kontrollen och görs på minst 10 procent av fodersänd-ningar. Kontrollmetoder Importkontroll av animaliska produkter utförs enligt rådets direktiv 97/78/EG, genomfört i den nationella lagstiftningen dels genom Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:135) om veterinära kontroller av produkter som förs in från tredje land till Euro-peiska unionen (EU), Andorra, Färöarna och Norge och, vad avser fiskprodukter, Island, och dels genom Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:3) om kontroll av anima-liska livsmedel vid import från tredje land. Utförandet av veterinärkontrollerna vid GKS regleras även i kommissionens förordning (EG) nr 136/2004 om veterinärkontroller av produkter från tredje land vid gemenskapens gränskontrollstationer. Kontroll av levande djur utförs enligt rådets direktiv 91/496/EEG, genomfört i den nationella lagstiftningen genom Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:134) om veterinära kontroller av levande djur som förs in från tredje land till Europeiska unionen (EU) och Norge. Utförandet av veterinärkontrollerna vid GKS regleras även i kommis-sionens förordning (EG) nr 282/2004 om inrättande av ett dokument för deklarering och veterinärkontroll av djur från tredje land som förs in i gemenskapen. Gränskontrollstationerna arbetar i och har som stöd IT-systemet TRACES (TRAde Con-trol and Expert System). Sändningar med produkter och levande djur föranmäls genom detta system, och gränskontrollen fattar också beslut om sändningarna genom Traces.


När det gäller icke-animaliska livsmedel och foder samt köksredskap som omfattas av skyddsåtgärder eller krav på förstärkta kontroller varierar kontrollkraven mellan olika rättsakter. Dessa sändningar registreras också i Traces. Kontrollen vid en gränskontrollstation kan delas upp i tre delar: 1. Dokumentkontroll Kontroll av att medföljande veterinärintyg eller motsvarande dokument och ev. andra dokument överensstämmer med gällande importvillkor och uppgifter om sändningen. 2. Identitetskontroll Kontroll av att medföljande dokument och märkningstämmer överens med produkter-na/djuren. 3. Fysisk kontroll Kontroll av produkter görs för att se om de uppfyller införselvillkoren och att de inte har påverkats menligt under transporten. Bl.a. görs en okulär och organoleptisk besiktning, kontroll av temperatur samt enklare fysikaliska tester såsom pH-mätning. Fysiska kon-troller kan också innefatta provtagning för mikrobiologisk analys, samt eventuell före-komst av kemisk förorening, restsubstanser, tungmetaller eller hormoner. Kontroll av djur görs där så är möjligt i form av klinisk undersökning inklusive eventuell provtagning och analys för att fastställa att djuren uppfyller införselvillkoren. Undantag från fullständig fysisk kontroll finns för vissa typer av djur samt i vissa andra fall. Vid gränskontrollstationerna kontrolleras också aktuella lastmanifest från fartyg och flyg-plan för att säkerställa att inga djur och produkter som ska gränskontrolleras undgår kon-troll.


11.4.1 Registrering och godkännande Livsmedelsimportörer måste registrera sin verksamhet hos en kontrollmyndighet, vilket i regel är kommunen där verksamheten finns. I vissa fall är Livsmedelsverket kontroll-myndighet. Det finns inget krav på att enskilda livsmedel ska registreras eller godkännas innan de importeras, såvida det inte handlar om nya livsmedel som tidigare inte funnits inom EU (s.k. ”novel foods”). Däremot krävs att varje sändning med animaliska livs-medel registreras i Traces (=föranmälan) samt att sändningen godkänns vid gränskontrol-len. Motsvarande gäller för de icke-animaliska livsmedel respektive köksredskap som kontrolleras vid gränskontrollstationerna, oavsett om Traces används eller inte. En foderleverantör ska senast vid införseltillfället av en ny produkt anmäla produkten till Jordbruksverket på en särskild blankett. Foderleverantörens verksamhet måste dessutom vara registrerad i Jordbruksverkets foderdatabas innan införsel sker. Vid införsel av foder till egna djur måste produkten ha anmälts till Jordbruksverket innan införseltillfället.


För levande djur samt produkter av animaliskt ursprung krävs att aktuellt tredje land är godkänt för export till EU och för produkter av animaliskt ursprung att den aktuella an-läggningen i detta land är godkänd för export till EU. Krav på godkända länder och an-läggningar finns inte när det gäller icke-animaliska livsmedel eller köksredskap.

11.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen Både Jordbruksverket och Livsmedelsverket har skriftliga rutiner för hur kontrollen ska utföras och på vilket sätt. Produkter Enligt rådets direktiv 97/78/EG ska en produkt av animaliskt ursprung underkastas kon-troller som syftar till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar hos djur. För livsmedel syftar kontrollen dessutom till att försäkra sig om att konsumenterna får säkra livsmedel. Varje sändning genomgår dokumentkontroll oavsett vilken tullbehandling som sänd-ningen anmälts till, så att det kan fastställas att uppgifterna i veterinärintyg och andra dokument överensstämmer med de uppgifter som ska lämnas i förväg (föranmälan). Vi-dare utför veterinären en identitetskontroll av varje sändning av animaliska produkter för att försäkra sig om att produkterna överensstämmer med uppgifterna på intyg eller doku-ment som åtföljer sändningarna (med undantag för bulkprodukter enligt rådets direktiv 92/118/ EEG). Om produkter av animaliskt ursprung anländer i förseglad behållare kon-trolleras att förseglingen, om den har utförts av den officiella veterinären eller den behö-riga myndigheten och är föreskriven i gemenskapslagstiftningen, är obruten och att det som anges på förseglingen överensstämmer med det som anges i åtföljande dokument eller intyg. Fysisk kontroll görs endast på ett urval av sändningarna av animaliska produkter i enlig-het med gemensamma EU-regler, under förutsättning att det är en harmoniserad vara. Icke-harmoniserade varor genomgår alltid fysisk kontroll. Med harmonisering avses att man på EU-nivå beslutat om godkända länder, godkända anläggningar samt att man också beslutat om förlaga till det intyg som ska användas. Huvuddelen av sändningarna inne-håller harmoniserade varor. Exempel på fysisk kontroll som görs är kontroll av tempera-tur, lukt, smak, samt mikrobiologisk eller kemisk analys. Ett syfte med den fysiska kon-trollen är att säkerställa att foder och livsmedel av animaliskt ursprung även efter trans-porten till EU är i det skick som anges i intygen. De fysiska kontroller avseende livsme-del som genomförs som provtagning med laboratorietester regleras av ett program för provtagning som revideras varje år. Kontrollen av icke-animaliska livsmedel samt köksredskap varierar beroende på vad som anges i respektive rättsakt. Varje sändning genomgår dokumentkontroll (varierande krav på dokument). ID-kontroll sker endast i samband med provtagning. Kravet på provtag-ning varierar från 5 till 100 procent av sändningarna.


Djur Djur som kommer från tredje land, oavsett djurens tulldestination, underkastas dokument- och identitetskontroll. De uppgifter som återfinns på intygen eller handlingarna måste ge de garantier som krävs enligt gemenskapens bestämmelser eller, när det gäller djur för vilka reglerna för handel inom gemenskapen inte har harmoniserats, de garantier som krävs enligt de nationella bestämmelser som gäller. Därtill utförs en klinisk undersökning av djuren i syfte att kontrollera att de stämmer överens med uppgifterna i det medföljande hälsointyget och ev. andra dokument doch att de är kliniskt friska. I enlighet med förfar-andet enligt artikel 23 i 91/496/EEG kan undantag göras från principen om individuell klinisk undersökning av vissa djurkategorier och arter. Laboratorieundersökning som kan anses nödvändig eller som föreskrivs i gemenskapsregler utförs.

11.4.3 Rapportering av kontrollresultat Importkontrollerna registreras i Traces, det EU-gemensamma datasystem som är utveck-lat för att trygga möjligheten att spåra och övervaka djur och animaliska produkter både i handel på den inre marknaden mellan EU-länderna (levande djur och vissa animaliska produkter) och vid import från länder utanför EU. Resultatet av kontrollerna registreras också i Traces. Kontrollerna registreras dessutom i det nationella systemet REDA. Do-kumenthanteringen följer principerna i förordning (EG) nr 136/2004 av den 22 januari 2004 om veterinärkontroller av produkter från tredje land vid gemenskapens gränskon-trollstationer. Resultatet av de mikrobiologiska och kemiska analyser som utförs enligt det nationella provtagningsprogrammet för gränskontrollen redovisas separat till EU-kommissionen, liksom analyser enligt skyddsåtgärder eller förstärkta importkontroller.

11.4.4 Hantering av avvikelser och åtgärder vid bristande efterlevnad

Sändningar som inte godkänns vid gränskontrollen avvisas. Det innebär antingen att sändningen går i retur till ursprungslandet eller till annat land utanför EU, alternativt att den destrueras. Om djur inte godkänns vid gränskontrollen kan den officiella veterinären även besluta om avlivning, karantän eller isolering. Livsmedel som inte uppfyller kraven kan i vissa fall användas som foder till t.ex. pälsdjur.

11.5 Samordning och stöd Livsmedelsverket har ett nära samarbete med Jordbruksverket i fråga om illegal import. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har delvis gemensamma lokaler och utrustning vid gränskontrollstationerna i Helsingborg, Arlanda, Landvetter och Göteborg, och har dess-utom ett etablerat och väl fungerande kommunikationssystem och nätverk myndigheterna emellan tillsammans med Tullverket. Personalen från de tre myndigheterna träffas cirka två gånger per år för att diskutera bl.a. aktuella problem. Samtliga lokala gränskontroll-stationer har i sin tur ett etablerat samarbete med de lokala tullkontoren.


SVA är Jordbruksverkets expertmyndighet vid bl.a. smittskyddsmässiga bedömningar i importärenden och de utför också riskvärderingar. För bin och humlor har forsknings-laboratoriet på Institutionen för ekologi på SLU i Uppsala motsvarande roll som SVA har. Importkontroll av sändningar som innehåller växter och växtprodukter som ska växt-skyddskontrolleras ligger på Jordbruksverket och är inte samordnad med den importkon-troll som beskrivs ovan.

11.6 Uppföljning och utvärdering Jordbruksverket kontrollerar varje gränskontrollstation i enlighet med artikel 8.3 i förordning 882/2004 utifrån en särskild checklista som har upprättats för ändamålet. Varje gränskontrollstation ska ha en kontroll minst var 18:e månad. Livsmedelsverket inspekterar varje gränskontrollstation i stort sett årligen i enlighet med artikel 8.3 i förordning 882/2004. Inför dessa inspektioner ska den stationsansvarige gå igenom en särskild checklista. Dessutom genomförs internrevision av gränskontroll-stationer i enlighet med artikel 4.6 i förordning 882/2004.

11.7 Utveckling och förbättringar Utveckling och förbättringar av verksamheten sker fortlöpande dels inom ramen för egenkontrollen men också genom utbildning av gränskontrollveterinären och personal på central nivå. Utbildning sker delvis via olika nationella konferenser men också genom EU:s utbildningsprogram Better Training for Safer Food.


12 Kontroll av veterinärmedicinska preparat och restsubstanser

12.1 Organisation och ansvarsfördelning Hantering och kontroll av veterinärmedicinska preparat regleras i lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård med tillhörande förordningar och före-skrifter samt i lagen (2006:806) om provtagning på djur m.m. med tillhörande förordning och föreskrifter. Regler som rör detta finns också i djurskyddslagstiftningen, foderlag-stiftningen, livsmedelslagstiftningen och läkemedelslagstiftningen. Närmare hänvisning till relevanta förordningar och föreskrifter finns i vägledningar och kontrollplaner till kontrollområdet. Ansvaret för godkännande, kontroll, stöd och samordning delas mellan många myndigheter. Läkemedelsverket ansvarar för godkännande av läkemedel, beslutar om karenstider samt beviljar licenser. Länsstyrelserna utövar operativ kontroll av djurhälsopersonal samt kontroll av läkemedel på gårdsnivå. Kontrollen av läkemedel utgör även en del av kontrollen av efterlevnaden i foder- och livsmedelslagstiftningen i primärproduktionen enligt bestämmelserna i för-ordningarna (EG) nr 183/2005, 852/2004 och 853/2004. Jordbruksverket samordnar kontrollen av djurhälsopersonal, användning av läkemedel på gård inklusive inblandning av läkemedel i foder och ger stöd, råd och vägledning inom dessa områden. Jordbruksverket ansvarar dessutom för att underhålla de två register, Vet@bas och DAWA djursjukdata, som kan användas i den operativa kontrollen. Inom ramen för livsmedelslagstiftningen ger Livsmedelsverket stöd och vägledning till länsstyrelserna beträffande kontrollen av livsmedelsföretagens åtgärder för att säkerställa att produkter av animaliskt ursprung inte innehåller läkemedelsrester, andra restsubstanser eller otillåtna preparat. Livsmedelsverket ger även vägledning och stöd när det gäller dokumen-tation av behandlingar som de livsmedelsproducerande djuren har fått samt om de uppgifter som ska lämnas i samband med slakt. Jordbruksverket ansvarar för godkännanden av inblandning av läkemedel i foder och lag-ring av foder innehållande läkemedel. Jordbruksverket ansvarar också för provtagning och kontroll av läkemedel samt bekämpningsmedelsrester i foder. Godkännandena och kontrol-len gäller både foderindustrin och primärproduktionen. Livsmedelsverket har det centrala ansvaret för kontrollen av restsubstanser inklusive läke-medel i livsmedelskedjan. Kontrollen genomförs i enlighet med direktiv 96/23/EG och Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:8) om provtagning för kontroll av vissa äm-nen och restsubstanser i djur och produkter från djur. Provtagningen utförs av Livsmedels-verkets personal, länsstyrelserna och av Jordbruksverkets distriktsveterinärer.


Länsstyrelserna, de kommunala kontrollmyndigheterna, Livsmedelsverket eller Jordbruks-verket ansvarar för uppföljning och utredning av positiva prov. Vilken eller vilka myndig-heter som berörs avgörs från fall till fall.

LÄS MER Om planering och kontroll av foder, där bl.a. kontroll av läkemedel ingår, se kapitel 6. Om kontrollprogrammet för restsubstanser i animalier, se avsnitt 10.4.3.23. Kontrollprogrammet omfat-tar veterinärmedicinska läkemedel, bekämpningsmedel och främmande ämnen.

I Kontrollplan för restsubstanskontroll enligt direktiv 96/23, inklusive uppföljning av posi-tiva prov beskrivs ansvarsfördelning, mål, planering och genomförande av restsubstans-kontrollen, åtgärder vid positiva prov och sanktioner, samt uppföljning och utvärdering.

12.2 Specifika mål Kontroll av veterinärmedicinska preparat syftar till att säkerställa att läkemedel till djur används i enlighet med bestämmelserna i de olika lagstiftningarna, så att samhällets krav på djurs och människors hälsa, djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Kontroll syftar även till att kartlägga och identifiera överskridanden av gränsvärden eller om otillåtna preparat förekommer.

12.3 Planering av kontrollen Varje länsstyrelse planerar sin egen kontrollverksamhet. Planering ska ske så att kon-trollen är riskbaserad, genomförs regelbundet och så ofta som det är lämpligt. Länsstyrelsen ska varje år fastställa en plan för det kommande verksamhetsårets kontroll. Den årliga uppföljningen och utvärderingen av föregående verksamhetsårskontroller lig-ger till grund för kommande verksamhetsårs planering. När det gäller planering, genomförande och rapportering av kontrollen av läkemedel i foder, se de generella delarna som gäller foder i kapitel 6. Detta avser både foder-industrin och primärproduktionen. Det finns en kontrollplan framtagen specifikt för kon-troll av läkemedel och bekämpningsmedelsrester i foder. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har utarbetat vägledningar som länsstyrelserna bör använda vid planering av kontrollen av djurhälsopersonal respektive av läkemedel, inklu-sive kontrollen av foderföretag och livsmedelsföretag i primärproduktionen. Med ut-gångspunkt från vägledningarna planeras kontrollen och kontrollobjekten identifieras. Kontrollen av restsubstanser och otillåtna preparat omfattar både provtagning på levande djur och kontroll av livsmedel av animaliskt ursprung. Livsmedelsverket ansvarar centralt för planering av kontrollen.


12.3.1 Riskbaserad kontroll Riktlinjer för riskbaserad kontroll finns i Jordbruksverkets vägledningar till kontroll-områdena - Kontroll av läkemedel på gård respektive Djurhälsopersonal. Riskanalysen baseras på risk och erfarenhet och varje väsentlig risk identifieras och bedöms utifrån san-nolikhet och konsekvens. Vägledningarna finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Varje länsstyrelse gör en riskanalys utifrån regionala faktorer och länsstyrelsens känne-dom om djurhälsopersonalen och läkemedelshanteringen på gårdsnivå i länet. De princi-per som legat till grund för urvalet av kontrollobjekt ska dokumenteras. Ett hjälpmedel för länsstyrelserna i arbetet med riskanalysen är Jordbruksverkets system DAWA-djur-sjukdata. Allmänna råd kring kontrollintervall av olika yrkeskategorier inom djurhälsopersonalen och rekommendation av kontrollfrekvenser för kontroll av läkemedel på gård hos djur-hållare finns också i vägledningarna. I modellen för riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktion-en är risken för läkemedelsrester i levande djur och animaliska livsmedel en viktig riskfak-tor och företag som blandar läkemedel i foder eller har villkorad läke-medelsanvändning ska prioriteras vid urval av kontrollobjekt. Vägledningen finns på Livsmedelsverkets webb-plats, www.livsmedelsverket.se.

12.3.2 Kontrollmetoder Till stöd för länsstyrelsernas operativa kontrollverksamhet har Jordbruksverket, tillsammans med länsstyrelserna, tagit fram checklistor som används vid kontroll av djurhälsopersonal och kontroll av användning av veterinärmedicinska läkemedel på gårdsnivå. Livsmedels-verket respektive Jordbruksverket har dessutom utarbetat vägledningar som bör användas vid kontroll av livsmedelsföretag respektive foderföretag. Operativ kontroll kan genomföras på olika sätt. Administrativ kontroll genom granskning av den information som redan finns på kontrollmyndigheten eller genom information/ dokumentation som myndigheten begär in för kontrollen, kan göras. Den administrativa kontrollen kan ge underlag för vidare kontroll av ett objekt. Fysisk kontroll, genom granskning på plats av ett kontrollobjekt, görs genom att t.ex. kon-trollera läkemedelsförråd, olika typer av dokumentation och rutiner för särskiljande av djur eller animaliska livsmedel under behandlingstiden och karenstiden. Kontrollmyndig-heten kan komplettera kontrollen med granskning av ytterligare dokumentation som myndigheten begär in eller genom provtagning av t.ex. foder och avföring. Myndigheten avgör om kontrollen ska vara oanmäld eller anmäld, beroende på syftet med kontrollen.





12.4.1 Registrering och godkännande Foderföretag i primärproduktionen som har särskild utrustning för att blanda läkemedel i foder ska vara godkända hos Jordbruksverket. Ett nationellt register över godkända anläggningar finns på Jordbruksverkets webbplats. Jordbruksverket kan besluta om återkallande av ett godkännande vid bristande efterlevnad av kraven i lagstiftningen. Läkemedelsverket godkänner veterinära läkemedel, beslutar om karenstider och beviljar licenser.

12.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen För länsstyrelsernas operativa kontroll av djurhälsopersonal och läkemedel på gårdsnivå finns vägledningar och en fastställd checklista. Vägledningarna och checklistor finns på Jordbruksverkets webbplats. Vägledningen om livsmedelskontroll i primärproduktionen finns på Livsmedelsverkets webbplats. Särskilt kontrollprotokoll för den del av livsmedels-kontroll som sker inom ramen för tvärvillkorskontrollen, som bl.a. omfattar kontroll av användningen av läkemedel, finns på Jordbruksverkets webbplats. De kontroll- och provtagningsmetoder som används vid restsubstanskontrollen är beskrivna i Livsmedelsverkets system för styrande dokument, LSDok.

12.4.3 Rapportering av kontrollresultat Resultat från kontrollen dokumenteras i en kontrollrapport och delges kontrollobjektet. Beroende på vilket kontrollområde som kontrollen gällde dokumenteras resultatet i ett fast-ställt kontrollprotokoll - kontroll av läkemedel på gård eller livsmedelskontroll i primärpro-duktionen – eller i ett protokoll som utarbetats av kontrollmyndigheten. Vid negativa provsvar rapporteras normalt sett inte resultaten till den berörda livsmedels-företagaren.

12.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad Vid konstaterad avvikelse rörande otillåtna preparat eller hantering av godkända preparat bör länsstyrelsen skicka en kopia av kontrollrapporten till Livsmedelsverket och Jord-bruksverket för kännedom. Den fortsatta hanteringen sker efter samråd med Livsmedels-verket och Jordbruksverket. Som stöd för den fortsatta handläggningen av ärendet används kontrollplanen för restsubstanskontroll och uppföljning av positiva prov. Upptäcks positiva prov i restsubstanskontrollen överlämnar Livsmedelsverket ärendet till behörig/behöriga kontrollmyndigheter för utredning och beslut om vidare åtgärder. Utred-ningen sker i samråd med Livsmedelsverket och Jordbruksverket och hanteras enligt kon-


trollplanen för restsubstanskontroll och uppföljning av positiva prov. Kontrollplanen inne-håller en särskild bilaga som ger stöd i utredningsarbetet och säkerställer att utredningarna sker på ett konsekvent sätt. Kontrollplanen finns på Livsteck.net.

12.5 Stöd och samordning Jordbruksverket respektive Livsmedelsverket ger stöd, vägledning och råd till länsstyrel-serna i deras kontrollarbete. Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelsen kommunicerar och samarbetar vid kontroll av läkemedelsanvändning till livsmedelsproducerande djur samt vid utredning och uppföljning av kontrollen av restsubstanser inom sina respektive ansvarsområden. Planering, implementering, vägledning och uppföljning av kontrollprogrammet för restsub-stanser koordineras av Livsmedelsverket. Expertgruppsmöten mellan flera myndigheter (Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och SVA) samt experter från uni-versitet och högskolor anordnas regelbundet av Livsmedelsverket för diskussion och plane-ring av kontrollen och kontrollprogrammet. Livsmedelsverket stöder och samordnar även provtagningen. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och berörda kontrollmyndigheter samarbetar vid ge-nomförande av restsubstanskontrollen, utredning och uppföljning av ärenden som gäller otillåtna preparat samt överskridande av gränsvärden av läkemedel i levande djur och i produkter av animaliska ursprung.

12.6 Uppföljning och utvärdering Länsstyrelserna återrapporterar resultaten av kontroll av foder i primärproduktionen, djurhälsopersonal och veterinärmedicinska läkemedel till Jordbruksverket. Länss-tyrelsernas resultat från kontrollen av läkemedel och andra preparat i livsmedelskontrol-len i primärproduktionen återrapporteras årligen till Livsmedelsverket. Jordbruksverket sammanställer och utvärderar resultaten från de utförda kontrollerna av djurhälsopersonal och rapporterar årligen till regeringen. Samtliga resultat från genomförda kontroller sammanställs, analyseras och utvärderas även i den samordnade rapporten om kontrollen i livsmedelskedjan. Livsmedelsverket sammanställer och utvärderar även resul-taten från restsubstanskontrollen i en rapport som i första hand har konsumenter och före-tagare som målgrupp. Rapporten publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Resultaten rapporteras också till EU-kommissionen i enlighet med gällande lagstiftning.

12.7 Utveckling och förbättringar Jordbruksverket reviderar sina vägledningar inom kontrollområdet utifrån länsstyrelser-nas årliga rapportering och synpunkter som lämnas in kontinuerligt. Livsmedelsverkets interna instruktioner för restsubstanskontrollen och instruktioner till provtagare uppdate-ras regelbundet.


Jordbruksverket och Livsmedelsverket genomför utbildning av kontrollanter och håller seminarier för länsstyrelserna för att bl.a. förbättra kontrollmetoder, utredningar och väg-ledningar. Utbildningarna och seminarierna hålls ofta i samarbete mellan de centrala myn-digheterna. Livsmedelsverket håller även information och kurser för provtagare inom rest-substanskontrollen.


13 Kontroll av ekologisk produktion

13.1 Ansvarsfördelning av ekologisk kontroll Ansvaret för kontroll av ekologisk produktion och ekologiska livsmedel fördelas enligt förordning (SFS 2013:1059) om kontroll av ekologisk produktion mellan flera myndig-heter. Behöriga myndigheter enligt 1 § förordningen (SFS 2013:1059) om ekologisk produktion är: • Livsmedelsverket i fråga om livsmedel och

• Jordbruksverket i fråga om produktion och hantering av jordbruks- och vattenbruks-produkter som inte är livsmedel samt

• Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Swedac ackrediterar, godkänner och utövar tillsyn över kraven i godkännandet hos de kon-trollorgan som utför kontrolluppgifter inom ekologisk produktion. Livsmedelsverket och Jordbruksverket delegerar kontrolluppgifter inom sina respektive ansvarsområden till kon-trollorganen och utövar tillsyn över att de uppfyller kraven för delegering. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Swedac har ett gemensamt ansvar att utöva tillsyn över kontrollorganen. Det förutsätter att myndigheterna samordnar sig för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig tillsyn och utan onödig administrativ börda för kontrollorganen eller de kontrollerade företagen. Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna ska utöva sådan kontroll som avses i 2 § lagen om (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion i fråga om livsmedel i enlig-het med den ansvarsfördelning som gäller enligt 25 och 25 a §§ i livsmedelsförordningen (2006:813), dvs kontroll enligt förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, kontroll enligt tillämpliga delar av förordning (EG) nr 882/2004 samt enligt tillämpningsförordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen om ekologisk produktion. Jordbruksverket ska utföra sådan kontroll som avses i 2 § lagen om (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion i fråga om produktion och hantering av jordbruks- och vatten-bruksprodukter som inte är livsmedel. Kommunerna ansvarar för kontroll av företag som är undantagna att omfattas av det ekolo-giska kontrollsystemet, dvs. att vara anmälda till ett kontrollorgan och omfattas av deras kontroll. För att vara undantagen ska företaget sälja ekologiska livsmedel till enbart slut-konsument och får inte förvara (annat än i anslutning till försäljningsplatsen) producera, bereda, eller importera ekologiska livsmedel från tredje land. Länsstyrelserna ska utöva sådan kontroll som avses i 2 § lagen (SFS 2013:363) om kontroll av ekologisk produktion i fråga om foderföretag i primärproduktionen av foder.


Konsumentverket ska utöva sådan kontroll som avses i 2 § lagen (SFS 2013:363) om kon-troll av ekologisk produktion i fråga om marknadsföring. Tullverket ska utföra den dokumentkontroll som en ansvarig myndighet är skyldig att utföra vid import av ekologiska produkter.

LÄS MER Om godkända kontrollorgan och ackreditering, se avsnitt 2.9 i del 4 av den nationella kontrollplanen.

13.1.1 Delegerad kontroll För att en behörig myndighet ska få delegera kontrolluppgifter till ett särskilt kontrollorgan måste villkoren i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 882/2004 vara uppfyllda och kontrollorga-net ska vara ackrediterat och godkänt av den behöriga myndigheten. Kontrollen av ekologisk produktion och ekologiska livsmedel är delegerade till ackredite-rade kontrollorgan. Kontroll av ekologiska produkter utförs av privata kontrollorgan och av den kommunala livsmedelskontrollen i de fall en aktör är undantagen att vara ansluten till ett kontrollorgan. Delegering sker i enlighet med artikel 27.4 och 27.5 i förordning (EG) nr 834/20078 med hänvisning till artikel 5.2 i förordning (EG) nr 882/2004. Jordbruksverket har delegerat kontrollen inom sitt ansvarsområde till fyra kontrollorgan. Livsmedelsverket har delegerat kontrollen inom sitt ansvarsområde till sex kontrollorgan.

13.1.2 Ekologiska livsmedel Det görs kontroll av ekologiska livsmedel på gårdsnivå, hos förädlare, importörer, expor-törer och i butiker.

13.1.3 Ekologiskt foder och utsäde Kontrollen av ekologiskt foder syftar till att säkerställa att endast godkända råvaror och fodertillsatser har använts. Kontrollen genomförs på både gårdsnivå och hos specialiserade fodertillverkare. Kontrollorganen utför huvudsakligen en dokumentationskontroll samt kontroll av produktionsanläggningar. Kontrollorganen har en skyldighet att ta prov vid misstanke om bristande efterlevnad. Utöver det ska kontrollorganen ta prov hos minst fem procent av antalet företag som är anmälda till kontroll hos kontrollorganet. Urvalet av vilka företag som ska få en provtagning ska ske utifrån kontrollorganets riskklassificering av sina kunder. Kontrollen av produktion och hantering av utsäde sker i utsädesodlingarna och hos de före-tag som hanterar utsädet efter skörd. Det förekommer även införsel och import av framför allt utsäde till trädgårdsgrödor.

8 Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekolo-giska produkter och om upphävande av förordning nr (EEG) nr 2091/92.


13.2 Planering av kontrollen Kontrollorganen ska utföra kontroll i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 834/2007 samt planera kontrollen oberoende av varandra.

13.2.1 Riskbaserad kontroll Nästan alla företag ska få minst ett kontrollbesök per år. Utöver det sker extra kontroll och företagen ska vara utvalda beroende på hur de har riskklassificerats. Undantagna är dock grossister som endast saluför färdigförpackade produkter där kontrollen kan göras mer säll-an. Även butiker som kontrolleras av kommunen behöver inte ha en årlig kontroll då de inte omfattas av det ekologiska kontrollsystemet. I tillsynen av kontrollorganen följer de dele-gerande myndigheterna upp hur kontrollorganen använder sin riskklassificering i planering-en av kontrollen.

13.2.2 Kontrollmetoder Kontrollorganen måste genomföra minst tio procent av alla inspektioner och besök som oanmälda inspektioner. Utöver de årliga revisionerna ska kontrollorganen göra ytterligare stickprovsbesök i enlighet med riskkategorin hos minst tio procent av de företag som är anmälda till kontroll. Urvalet av dessa ska ske riskbaserat. Kontrollorganen tar prover enligt kraven i artikel 65 i förordning (EG) nr 889/2008 om ekologisk produktion. Kontrollorganen ska ha en provtagningsplan som innebär att antalet prover som tas av dem årligen motsvarar minst fem procent av anslutna företag som omfat-tas av deras kontroller. Erfarenhet från bl.a. tidigare konstaterade avvikelser på ekologiska produkter och företagens komplexitet kan ligga till grund för den riskvärdering som kon-trollorganens provtagningsplan ska baseras på.


13.3.1 Rutiner för utförande av kontrollen Kontrollorganen ansvarar för framtagande av egna rutiner för utförande av kontrollen. Swedac bedömer rutinerna i ackrediteringsprocessen samt utövar tillsyn av att rutinerna följs. Kontrollorganen ska meddela Jordbruksverket eller Livsmedelsverket om resultaten av de kontroller som har utförts inom respektive ansvarsområde i de fall det har konstaterats av-vikelser från de ekologiska reglerna. När det gäller avvikelser som kan föranleda andra åtgärder än vad kontrollorganet kan besluta om ska kontrollorganet utan dröjsmål meddela Jordbruksverket eller Livsmedelsverket eller aktuell kommun. Övriga avvikelser ska kon-trollorganet skicka in löpande, dock minst en gång i veckan. De ska även meddela eventu-ella åtgärder som kontrollorganet har vidtagit med anledning av bristande efterlevnad av lagstiftningen.


13.3.2 Rapportering av kontrollresultat Efter utförd kontroll skickar kontrollorganen en rapport till företaget. Avvikelser rapporte-ras även till Livsmedelsverket respektive Jordbruksverket, enligt ovan. Kontrollorganen rapporterar årligen till Livsmedelsverket och Jordbruksverket enligt artikel 27.14 i förordning (EG) nr 834/2007. Livsmedelsverket och Jordbruksverket tar årligen fram en gemensam instruktion till kontrollorganen om vad som ska rapporteras samt när och hur informationen ska skickas in. Senast den 31 januari varje år ska kontrollorganen ha skickat in en förteckning över de före-tag som har stått under kontroll t.o.m. den 31 december föregående år. Senast den 15 mars ska kontrollorganen även rapportera enligt artikel 92.f och bilaga Xiiib och Xiiic till förord-ning (EG) nr 889/2008, genom att redovisa en sammanfattande rapport om den kontroll-verksamhet som de har bedrivit under det föregående året. Resultaten publiceras i den samlade årliga rapporten om kontrollen i livsmedelskedjan.

13.3.3 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad Enligt 3 § lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion får kontrollorganen helt eller delvis återkalla ett utfärdat certifikat. De får även fatta beslut om borttagande av märk-ning eller förbjuda marknadsföring av ett parti eller produktionsomgång. För avvikelser som kan föranleda andra åtgärder än vad kontrollorganet kan besluta om ska dessa omedel-bart överföras till Livsmedelsverket eller Jordbruksverket eller kommunen för vidare hand-läggning och beslut om åtgärder, t.ex. om saluförbud under en begränsad period. När en kommun förbjuder en aktör att under en fastställd period saluföra produkter som åberopar ekologiska produktionsmetoder i märkningen och marknadsföringen ska den fastställda tiden vara överenskommen med Livsmedelsverket.

13.3.3.1 Sanktionsavgifter En sanktionsavgift ska tas ut av en aktör som inte har anmält sin verksamhet till ett kon-trollorgan men som släpper ut ekologiska varor på marknaden och som inte omfattas av undantaget att vara anmäld till ett kontrollorgan. Det är Livsmedelsverket och Jordbruks-verket som prövar frågor om sanktionsavgifter. Aktörer som kan vara berörda kan upp-täckas i den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheten ska överföra relevant doku-mentation för den aktuella aktören till den behöriga myndigheten.

13.4 Stöd och samordning Livsmedelsverket och Jordbruksverket genomför regelbundet gemensamma möten för in-formationsutbyte och för beredning av gemensamma frågor. Beroende på fokusområde deltar även Swedac och/eller Tullverket. De behöriga myndigheterna träffar samtliga kontrollorgan två gånger per år vid s.k. kali-breringsmöten. Syftet med mötena är att stämma av frågor och problem i kontrollen för att uppnå en samsyn och att få en likvärdig kontroll. Minnesanteckningarna är vägledande för kontrollorganen och finns publicerade på arbetsrummet på Livsmedelsverkets webbplats.


Livsmedelsverket tar löpande fram informationsmaterial med tolkningar av lagstiftningen när kontrollorganen efterfrågar det. Informationen läggs i arbetsrummet där revisorer från kontrollorganen och kommuninspektörer är medlemmar. Livsmedelsverket vidarebefordrar även tolkningar av regelverket från EU-kommissionen till kontrollorganen via arbetsrum-met på Livsteck.net. Livsmedelsverket och Jordbruksverket besvarar kontinuerligt frågor från kontrollorganen. Utöver kalibreringsmötena ger Jordbruksverket och Livsmedelsverket kontrollorganens revisorer stöd när specifika frågeställningar uppstår. De personer som har deltagit i BTSF-kurser (EU-gemensamma kurser, Better Training for Safer Food) ska vidareförmedla sina kunskaper till sina kollegor. Kontrollorganen genom-för efter behov egna utbildningar för sina revisorer. De utbildningar som revisorerna delta-git i redovisas till Jordbruksverket och Livsmedelsverket i samband med kontrollorganens årliga rapport över sin verksamhet. Livsmedelsverket och Jordbruksverket uppmärksammar regelbundet kontrollorganen på anmälningar från andra länder som rör bristande efterlevnad av lagstiftningen när det gäller ekologiska produkter från andra medlemsländer eller från tredjeland, eller som rör bedrä-gerier såsom t.ex. falska certifikat. Livsmedelsverket publicerar anmälningarna i arbets-rummet.

13.5 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering sker inom ramen för den samordnade tillsynen som Jord-bruksverket, Livsmedelverket och Swedac utövar. Jordbruksverket deltar i fältbedömningar av kontrollorgan. Jordbruksverket följer upp alla avvikelserapporter som kommer in från kontrollorganen. Om verket anser att ett kontrollorgan inte har agerat enligt regelverket följs detta upp med kontrollorganet, som förklarar sitt agerande och om behov finns tas även kontakt med före-taget för beslut om åtgärder. Viss utvärdering sker i samband med redovisning av resultaten i den årliga rapporten. En del av resultaten från uppföljningarna redovisas för kontrollorganen och diskuteras sedan på kalibreringsmötena.


13.6 Utveckling och förbättringar De behöriga myndigheterna kommer att ta fram och uppdatera skriftliga rutiner för delegering av uppgifter till kontrollorgan. Vidare ska Livsmedelsverket och Jord-bruksverket ta fram en åtgärdskatalog som visar vilka korrigerande åtgärder som är lämpliga att använda vid bristande efterlevnad. Livsmedelsverket samarbetar med de kommunala kontrollmyndigheterna inom området ekologiska livsmedel genom att besvara frågor om ekologisk produktion, och genom att stödja kommunerna när de upptäcker företag som inte är anslutna till det ekologiska kon-trollsystemet fast de producerar, bereder och saluför ekologiska produkter. Kommun-inspektörerna kan också vara medlemmar i arbetsrummet där information finns om eko-logisk produktion.

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 del 2, Bilaga 1

Mål för växtskyddskontrollen 2016-2019 version 151020

Samverkan i kontrollprocessen är väl fungerande

Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp för att säkerställa att brister åtgärdats. Detta görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheten

Inriktningsmål

Strategiska mål

Aktiviteter för

att nå målen

Medarbetarna har rätt kompetens för det arbete som ska utföras samt kunskap att upptäcka och bedöma bristande efterlevnad

Företagen förstår syftet med kontrollen för att minska risken för smittspridning.

Enhetlig bedömning görs och enhetlig åtgärd krävs vid likartad bristande efterlevnad

Allmänheten har en bättre förståelse för behovet av att hindra förekomst av växtskadegörare

Samverkan

Regelenheten och växtkontrollenheten träffas varje år för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling

Ansvarsfördelningen av arbetsuppgifter är tydlig för medarbetare och chefer

Rätt innehåll på kontrollen på aktuellt företag/sändning

Kontroller som baseras på riskurval. Anpassning till nya kontrollförordningen. Exempel på aktiviteter under 2016:

Skaffa kunskap om hur riskvärdering kan gå till

Göra en plan för införande av riskbaserade kontroller på fytosanitära området

Göra en pilotstudie för att införa riskbaserad kontroll

Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättsäker, effektiv och ändamålsenlig. Myndigheterna har en optimal samverkan.

Växtskyddskontrollen är effektivt kontrollarbete som bidrar till att skydda resursen växter mot allvarliga växtskadegörare

Vision

Ur NKP (övergripande för all

kontrollverksamhet)

Riskanalys bygger på omvärldanalys och statistik från kontrollresultat

Avvikelsehantering Exempel på aktiviteter under 2016:

Börja mäta avvikelser (underlag för riskvärdering)

Jobba förebyggande för att förbättra regelefterlevnad (se över regelverk, förbättra information till kund)

Företagare har förståelse för kontrollsystemet. Samhället och intressenter inom export och import har förståelse och förtroende för systemet.

Företagen är nöjda med kontrollernas genomförande och har accepterat kontrollen

Uppföljning av brister sker och brister ger konsekvenser.

[Skriv text] [Skriv text] Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 del 2, Bilaga 2

Mål för foderkontrollen 2016-2019 version 151021

Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp. Detta görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna Inriktningsmål

Strategiska mål

Specifika mål

Varje medarbetare har rätt kompetens för det arbete som han/hon ska utföra

Kontrollens effektivitet ska löpande utvärderas och verifieras

Specifika mål för att förverkliga de strategiska målen ansvarar varje enskild operativ kontrollmyndighet för att ta fram.

Foderföretagen har förståelse för kontrollsystemet

Enhetlig bedömning görs och åtgärder vidtas vid bristande efterlevnad


Foderkontrollen är ändamålsenlig, likriktad och rätt kontroll görs på rätt plats Vision


kontrollverksamhet)

Fokusområde Kompetens & utbildning Verifiering &

kommunikation mellan

myndigheter

Riskbaserad kontroll Information

Gemensamma aktiviteter

Nyckeltal/ indikator

För att uppfylla målen ska lämpliga aktiviteter planeras. Detta ansvarar varje enskild operativ kontrollmyndighet för att ta fram.

Nyckeltal för att mäta måluppfyllelse tas fram av varje enskild operativ kontrollmyndighet.

Kontrollen är riskbaserad Alla foderföretag är registrerade hos Jordbruksverket

Foderföretagen förstår syftet med att de blir kontrollerade, vet vad avgiften för kontrollen syftar till samt känner förtroende för kontrollen

[Skriv text] [Skriv text] Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 del 2, Bilaga 3

Mål för ABP kontrollen 2016-2019 version 151021

Företagen har förståelse för kontrollsystemet Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp. Detta görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna.

Inriktningsmål

Strategiska mål

Varje medarbetare har rätt kompetens för det arbete som han/hon ska utföra

Information om kontrollen samt vilka krav som ställs utifrån lagstiftningen når abp-verksamheter

Enhetlig bedömning görs och åtgärder vidtas vid bristande efterlevnad

Kontrollens effektivitet ska löpande utvärderas och verifieras

Kontrollen är riskbaserad


ABP- kontrollen är ändamålsenlig, likriktad och rätt kontroll görs på rätt plats Vision


kontrollverksamhet)

Fokusområde Kompetens & utbildning Verifiering &

kommunikation mellan

myndigheter

Riskbaserad kontroll Information

Specifika mål Specifika mål för att förverkliga de strategiska målen ansvarar varje enskild operativ kontrollmyndighet för att ta fram.

Gemensamma aktiviteter

För att uppfylla målen ska lämpliga aktiviteter planeras. Detta ansvarar varje enskild operativ kontrollmyndighet för att ta fram.


Nyckeltal för att mäta måluppfyllelse tas fram av varje enskild operativ kontrollmyndighet.

ABP-företagen förstår syftet med kontrollen och med att de blir kontrollerade, vet vad avgiften för kontrollen syftar till samt känner förtroende för kontrollen

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 del 2, Bilaga 4. Version 15-11-11

Fastställd av Rådet för djurskydd

Mål för djurskyddskontrollen 2016-2019

+++++++

Ekonomi: Statens resurser används på effektivt sätt

Målgrupp: Djurhållare och allmänhet har förtroende för djurskyddskontrollen som verifierar det goda djurskyddet

Kontrollprocess: Bristande efterlevnad av djurskyddslagen upptäcks och följs upp för att säkerställa att brister åtgärdats. Arbetet görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna

Inriktningsmål

Strategiska mål

Specifika mål

Medarbetarna har rätt kompetens inom kontroll-metodik samt kunskap att upptäcka och bedöma bristande efterlevnad

System används för att säkerställa att kontrollen är ändamålsenlig

Administrativa verktyg används effektivt

Enhetlig bedömning görs och enhetlig åtgärd krävs vid likartad bristande efterlevnad

Djurhållare upplever att han/hon får snabb återkoppling Riskklassificeringsmodellen

SToRK används för uttag vid normalkontroll

Dokumenterad kompetensutvecklingsplan finns för kontrollverksamheten

Antalet normalkontroller ska vara minst lika många som antalet anmälningskontroller (DSK)

Djurhållare och allmänhet upplever att kontrollmyndigheterna ger bra bemötande och agerar professionellt

Kontrollen är riskbaserad och kontrolluttag sker på jämförbart sätt av myndigheterna

Från och med 1/1 2018 sker normalkontroll i likvärdig omfattning i hela landet, i förhållande till objektens riskpoäng

Kontrollprocessen verifieras Utvecklad dialog med bransch- och intresseorganisationer till nytta för kontrollen

Aktiviteter

Genomföra brukarundersökning vartannat år (länsstyrelserna - LST)

Samverkansplan – ta fram en mall som bl.a tar upp hur kommunikation kan göras (LST)

Varje länsstyrelse tar fram en samverkansplan för kommunikation.

Sverige fyller sina platser på BTSF (Better training for safer food) -utbildningar Förvalta och ta vara på kunskaperna, bl. a genom att kursmaterial, vilka som deltagit mm sparas på gemensamt ställe (LST resp JV)

Kompetensrosen eller liknande modell används för att kartlägga behovet av kompetensutveckling (LST)

Vägledning för användande av riskklassificeringsmodellen SToRK (JV)

Kartläggning av kontroll i förhållande till djurvälfärdsrisk (JV och LST)

Jordbruksverket genomför djurslagskalibreringsövningar vartannat år (JV)

Jordbruksverket uppdaterar vägledning för sanktioner

System, te x VAD (Verifiering av djurskyddskontroll - Jämtlandsmodellen) används, för att verifiera kontrollen (dokumentkontroll och parallellkontroller) (LST)

Utveckling av system för verifiering av kontrollprocessen (LST)

Aktiviteter för att hantera anmälningsärenden effektivt och likartat (LST och JV).

Respektive länsstyrelse har modell (”prioriteringslista”) för hur kontroll respektive administrativa åtgärder prioriteras vid anmälningsärenden (LST)

Bevaka utveckling av mobil kontroll inom Procap (JV)

Uppdatering av befintliga mallar och utveckling av nya mallar (LST)

Ta fram tydligare anvisningar för användning av Djurskyddskontrollregistret (DSK), Platina samt registervård av DSK (LST resp JV)


Handläggningstid kontrollrapport (90 % inom 21 dagar)

Resultat brukarundersökning, NI (nöjd index)

Handläggningstid anmälningsärenden (90 % inom 90 dagar)

Framtagen samverkansplan

Kompetensutvecklingsplan finns

Riskklassificeringsmodellen SToRK används

Genomförda kalibreringsutbildningar

Kalibreringsövningar finns på webben

Dokumentationskontroll genomförs

Parallellkontroller (minst 1 st per handläggare och år)

Andel kontrollobjekt av animalieproduktionens djur utan brister

Andel ändrade överklagade ärenden

Andel uppföljande kontroller som inte behöver ytterligare uppföljning uppdelat på administrativ uppföljning och uppföljning på plats

Kontroll i förhållande till riskpoäng

Andelen kontrollobjekt med animalieproducerande djur som har kontrollerats

Andel anmälningsärenden med ställningstagande meddelande

Antalet normalkontroller jämfört med antalet anmälningskontroller är större eller lika med 1

Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Myndigheterna har en optimal samverkan.

Professionell djurskyddskontroll – med stort förtroende i samhället Vision

Ur NKP (övergripande för all kontrollverksamhet)

Från och med 1/1 2017 är träffsäkerheten så bra att högst 20 % av de djurskyddskontroller som görs till följd av anmälningar är utan anmärkning (DSK)

Kontroll ska bedrivas i tillräcklig omfattning

Minst 10 % av objekten som

ska ha regelbunden kontroll

kontrolleras varje år (exkl

objekt med enbart verksamhet

sällskapsdjur eller betesmark

eller transportör hobby)

Från och med 1/1 2016 ansvarar Jordbruksverket (JV) för att det finns kalibreringsövningar på webben

Från och med 1/1 2016 finns dokumenterad samverkansplan för kommunikation med myndigheter och andra aktörer

Mål för livsmedelskedjan (kapitel 4)

Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende

för kontrollverksamheten och en god grund för val

av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra

livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade.

Mål livsmedelskedjan (kapitel 4)

Intressenterna (företagen) har tilltro till kontrollen och upplever den

som meningsfull.

Kontrollen känne-

tecknas av en god

dialog mellan

kontrollmyndigheten

och företagen

Företagen uppfattar

inspektören som

professionell

Senast 31/12 2016

kan alla kontroll-

myndigheter verifiera

att den genomsnitt-

liga levererade

kontrolltiden per

anläggning under en

treårsperiod mot-

svarar den beslutade

kontrolltiden för

samma period

Företagen har förtroende för kontrollen

Alla företag

kontrolleras

i enlighet med

beslutad kontrolltid

Konsumenterna har förtroende

för kontrollen

Professionell livsmedelskontroll - för konsumenternas och företagens bästa (avsnitt 10.2)

Inriktningsmål

Strategiskt

mål

Specifikt mål

Aktivitet

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 del 2, Bilaga 5a

Vision

Mål för livsmedelskontrollen 2013-2016

Alla led i kedjan och alla

relevanta krav i livsmedels-

lagstiftningen kontrolleras

regelbundet, både avseende

säkerhet och redlighet

Kontrollen är riskbaserad

både när det gäller

säkerhet och redlighet

Avvikelser följs upp för att

säkerställa att bristerna

har åtgärdats

Mer omfattande kontroll

utförs på anläggningar där

riskerna är större

Kontroll utförs med fokus

på de största hälso-

riskerna

Avvikelser upptäcks

Den uppsatta planen för

livsmedelskontrollen följs

Alla kontrollmyndigheter har

en plan för livsmedels-

kontrollen som omfattar alla

led och alla relevanta krav

Rätt kompetens finns för att

upptäcka avvikelser och

bedöma dess risker

Kontroll utförs med lämplig

kontrollmetod för att upp-

täcka avvikelser inom

relevanta kontrollområden

Avvikelserna kommunice-

ras så att företagen förstår

innebörden och kan vidta

lämpliga åtgärder

Sanktioner används enligt

myndigheternas egna

instruktioner

Uppföljning görs för att

säkerställa att orsaken till

avvikelsen undanröjts

inom uppsatta tidsramar

Kontroll utförs med fokus

på det som på ett avgör-

ande sätt kan vara vilse-

ledande (art16 178/2002)

Senast 31/12 2016 får alla

anläggningar i riskklass 1-

4 kontroll varje år

Senast 31/12 2016

genomförs majoriteten av

kontrollerna i primär-

produktionen i kategori

röd, enligt riskklassifice-

ringen

Senast 31/12 2016

kontrolleras anläggningar

i samtliga branscher

i primärproduktionen

regelbundet

Senast 31/12 2016 kontroll-

eras alla relevanta krav i

livsmedelslagstiftningen vid

planerade kontroller av

anläggningar i primär-

produktionen

Senast 31/12 2016 kan

minst 90 procent av alla

kontrollmyndigheter veri-

fiera att sanktioner

används enligt myndig-

heternas egna instruk-

tioner

Senast 31/12 2016 kan

minst 90 procent av alla

kontrollmyndigheter

verifiera att avvikelser

åtgärdas inom uppsatta

tidsramar

Senast 31/12 2016 har

kontrollen utvecklats och fler

kontroller genomförs inom

områden som är eftersatta

eller områden med ny

lagstiftning.

Senast den 31/12 2016 har

kontrollen genomfört/

deltagit i utbildningar

och/eller utarbetat/tagit del

av kontrollhand-böcker,

vägledningar

och annat stödjande

material.

Senast 31/12 2016 kon-

trolleras alla relevanta krav

regelbundet på samtliga

anläggningar vid planerade

kontroller (ej

primärproduktion)

Senast 31/12 2016 är alla

kända livsmedels-

anläggningar i

primärproduktionen

registrerade och

riskklassificerade

Senast 31/12 2016 kan alla

av myndigheter verifiera att

de till 90 procent följer sin

uppsatta plan för livsmedels-

kontrollen

AKTIVITETER: se NKP del

2, avsnitt 10.4 och avsnitt

10.7. Omfattar bland annat:

- Material i kontakt med

livsmedel

- Kosttillskott

- Märkning inkl allergener

- Livsmedelstillsatser

- Dricksvatten

- Internethandel

- Ytterligare områden som

uppmärksammats vid

FVO-revisioner, t ex

spårbarhet, frön för

groddning, Östersjölax

- Översyn kontrollområden

AKTIVITETER: se NKP del

3, avsnitt 9.8 Utbildning och

kompetensutveckling, bl.a.

- Nationell

kontrollkonferens

- Juristkonferens

- Dricksvattenseminarier

- Kurs Upptäcka och

bekämpa livsmedelsbrott

- Ytterligare kurser om

aviseras under året

- Samordnade

kontrollprojekt

Senast 31/12 2016

dokumenterar alla

kontrollmyndigheter när

uppföljande kontroll har

gjorts

Professionell livsmedelskontroll - för konsumenternas och företagens bästa (avsnitt 10.2)

Inriktningsmål

Strategiska mål

Specifika mål

Aktivitet

Mål för livsmedelskedjan (kapitel 4) Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättsäker, effektiv och ändamålsenligt. Myndigheterna har en optimal samverkan

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 del 2, Bilaga 5b

Mål för livsmedelskontrollen 2013-2016

Inriktningsmål Strategiskt mål Specifikt mål Aktivitet

Konsumenterna har förtroende för kontrollen

Genensamma mål och aktiviteter kommer att tas fram successivt.

Företagen har förtroende för kontrollen

Alla företag kontrolleras i enlighet med beslutad kontrolltid

Senast 31/12 2016 kan alla kontrollmyndig-heter verifiera att den genomsnittliga kon-trolltiden per anläggning under en treårs-period motsvarar den beslutade kontroll-tiden för samma period.

Kontrollen kännetecknas av en god dialog mellan kontrollmyndigheter och företag


Företagen uppfattar inspektörerna som professionella


Alla led i kedjan och alla relevanta krav i lagstift-ningen kontrolleras regelbundet, både med avseende på säkerhet och redlighet

Alla kontrollmyndigheter har en plan för livsmedelskontrollen som omfattar alla led och alla relevanta krav i lagstiftningen

Senast 31/12 2016 kontrolleras alla relevanta krav regelbundet på samtliga anläggningar vid planerad kontroll (ej primärproduktion)

Senast 31/12 2016 kontrolleras alla relevanta krav i livsmedelslagstift-ningen vid planerad kontroll av anläggningar i primärproduktionen.

Senast 31/12 2016 kontrolleras anläggningar i samtliga branscher i primärproduktionen regelbundet.

Den uppsatta kontrollplanen för livsmedelskontrollen följs

Senast 31/12 2016 kan alla myndigheter verifiera att de till 90 procent följer sin uppsatta plan för livsmedelskontrollen

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 del 2, Bilaga 5b

Inriktningsmål Strategiskt mål Specifikt mål Aktivitet

Kontrollen är riskbaserad både när det gäller säkerhet och redlighet

Mer omfattande kontroll utförs på anläggningar där riskerna är större

Senast 31/12 2016 får alla anlägg-ningar i riskklass 1-4 kontroll varje år.

Senast 31/12 2016 genomförs majoriteten av kontrollerna i primärproduktionen i kategori röd enligt riskklassificeringen.

Senast 31/12 2016 är alla kända livsmedelsanläggningar i primär-produktionen registrerade och risk-klassificerade.

Vid varje kontrolltillfälle fokuseras på de största hälsoriskerna


Vid varje kontrolltillfälle fokuseras på de som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande (art.16 178/2002)


Senast 31/12 2016 har kontrollen utvecklats och fler kontroller genomförs inom områden som är eftersatta eller områden med ny lagstiftning.

Aktiviteter som Livsmedelsverket bidrar med för att nå målet beskrivs i avsnitt 10.4 Särskilda kontrollområden, i del 2 av den nationella kontrollplanen och avsnitt 10.7.

Särskilt identifierade områden är bland annat

- Material i kontakt med livsmedel - Kosttillskott - Märkning, inkl. allergener - Livsmedelstillsatser - Dricksvatten - Internethandel - Ytterligare områden som

uppmärksammats vid FVO revisioner, t ex spårbarhet, kontroll av frön för groddning, kontroll av Östersjölax

- Översyn av kontrollområden

Documents

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019...Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 2 − Genomförande, mål och prioriteringar Planen har