Musikläraren nr4 2015

8/20/2019 Musikläraren nr4 2015

1/20 Mu sikläraren nr 4 2015 1www.mrmusik.nu

årsmöte 9 april

mus ik åter e t t ö v-ningsämne?

luc iasång

musik och im-munförs var

mm.

Nr 4 2015


2/20 Musikläraren nr 4 20152

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG

Halmén MusikDrottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg

Tel. 042- 21 51 39 · [email protected]

www.halmemusik.se

YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG

Andreasson MusikSödra Larmgatan 4 · 41 116 Göteborg

Tel 031 -71 14 711 · [email protected]

www.andreassonmusik.se

YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Klaviatur i Stockholm ABRådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm

Tel 08-612 60 60 · [email protected]

ypc.ordermusic.se

YAMAHA PIANO CENTER

M e d r e s e r v a t i o n f ö r p r i s f ö

r ä n d r i n g a r e l l e r t r y c k f e l .

www.yamahapianocenter.se

Yamaha B2B2 har tack vare sitt 113 cm höga kabinett en

fantastisk klang med mycket djup och volym.

Hjul fram och bak gör det enkelt att flytta och

tack vare det eleganta traditionella kabinettet

passar B2 in i varje hem.

Alla pianon i B-serien kan också fås medYamaha Silent Piano-teknologi.

40.495 kr Silent 56.495 kr

Vad är TransAcoustic™

och Silent Piano™?Silent Piano™ kombinerar anslaget och känslan från ett akustiskt

Yamahapiano med det fantastiska ljudet från en Yamaha konsert-

flygel. Spela utan att störa andra med perfekt ljud i hörlurar.

Med tillägget TransAcoustic™ suddas gränsen mellan akustiskt

och digitalt ut helt, då instrumentets resonansbotten används

som “högtalare” även för de digitala ljuden.

Välkommen in för att provspela!

Yamaha AvantGrand N1Med en klaviatur och pedaler som inte

går att särskilja från en traditionell flygel,

en exklusiv design och kraftfulla hög-

talare som levererar ett rent och felfritt

ljud är AvantGrand N1 ett av marknadens

mest avancerade hybridpianon.

Yamaha C3XCX-serien är grundstenen i vårt flygel-

sortiment. Den precisa tillverkningen

och den höga kvaliteten på material

gör att flyglarna har en lång livslängd,

även i vårt torra Skandinaviska klimat.

Här får du ett instrument som inte

har kompromissats på något område.

Alla flyglar i CX-serien kan också fåsmed Yamaha Silent Piano-teknologi.

246.000 kr

Silent 306.000 kr

Yamaha GB1Med sin beskedliga storlek är GB1

perfekt till mindre rum, utan att

det görs avkall på vare sig kraft,

tonalitet eller uttrycksmöjligheter i

förhållande till större Yamahaflyglar.

86.900 kr Silent 127.900 kr

59.995 kr

K AMP ANJ !

118.000 kr

Yamaha U1 TransAcoustic NYHET!Den 121 cm höga U1-modellen är känd för sitt

klara ljud, stämhållbarhet och exklusiva design.

Med tillägget TransAcoustic kan du även

använda instrumentets resonansbotten som

högtalare för de digitala ljuden alternativt öva

tyst i hörlurar.

Alla pianon i U-serien kan också fås medYamaha Silent Piano-teknologi.

Fram till 15 januari 2016 kan du få upp till 19.000 kr i extra inbyte

när du byter in ditt gamla digitala eller akustiska piano mot en ny

Yamaha Silent Piano eller flygel. Kontakta oss för mer information.

Förvandla ditt gamlapiano till guld!


3/20 Mu sikläraren nr 4 2015 3

MusiklärarenAnsvarig utgivare: Kristina Stenborg

Månsagårdsvägen 28

439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82

Musikläraren utkommerfyra gånger/år:

februari, april, september, december.

Medlemsavgift: 250:-/år. Studerande och

pensionärer: 100:-/år.

Studerande: Gratis det första medlemsåret.

Omslagets första sida: Pablo Melara

Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan ,

371 47 Karlskrona

tel. 0455/365 604

e-post: [email protected]

Redaktör: Rune Fredriksson

(osign. foto och text)

tel. 031/47 51 58e-post: [email protected]

Mu sik lära ren nr 4 2015 Från redaktionen...

preludium 3redaktionen formulerar sig

utvärdering 4näu13

skolverket 9 lars carlsson

nytt under solen 10 ja, vad är nytt?

måneglans, stjärnedans 12 luciasång

bland tonboxar 13

läroplaner

krönika 15 piska?

immunförsvar 16stressad?

att arbeta med musical 17tomsing

satb 18

det är något visst med en korist

God morgon, bäste musiklärare!Det är nämligen morgon och sön-dag när detta tecknas ner. Vi har fören stund sedan slagit upp våra blå. Tittar manut är himlen grå, hustak och bilar är frost-belupna. Det har varit en kall natt och detverkar som om kung Bore också vaknat till.

Vi hade tänkt börja ”Från redaktionen” med:”Allt är Björklunds och hans politiska gelikarsfel…!”, lite naivt kanske, men vi dristar osstill att tänka att med utökande estetiska kon-taktytor i skola och samhälle skulle världenkunna ”vara lite bättre”. De estetiska ämnenai skola och estetiska aktiviteter i samhället geri första hand ny information, ny kunskap och

nya upplevelser, men vad estetiska erfarenhe-ter i grund och botten handlar är empati,samarbete, ödmjukhet och förståelse, insiktersom skulle kunna vara till hjälp när det gäl-ler att komma till rätta med främlingshat ochterrorhot. Nu har vi visserligen börjat reso-nera... men vi slutar här. Det skulle kräva merutrymme än en kort inledning att utvecklatankarna. Men visst är det både mossbelupetoch frostbelupet, lite kyligt, av Björklund ochhans gelikar att hindra dagens gymnasieung-domar från att i skolan lära sig hantera ochbearbeta estetiska upplevelser erfarna i ett

turbulent samhälle?

Nu har glädjande nog Aida Hadzialic, gym-nasie- och kunskapslyftsminister, tillsatt engymnasieutredning som bl.a. skall analyseraoch föreslå hur alla nationella program i gym-nasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne.Utredningen skall vara klar i juni 2016, sedanskall frågan behandlas i riksdagen…ja, duförstår? Mer finns att läsa på sidan 18.

I detta nummer av Musikläraren ägnar vi

en stor del av tidningen åt resultatet av denNationella Ämnesutvärderingen i musik,NÄU13. De signaler vi får tolkar vi så att detär få musiklärare som känner till vad utre-darna kommit fram till. Senast hörde vi dettafrån undervisningsrådet Lars Carlsson, somnoga följer vad som händer på nätet och därsaknas enligt honom diskussion och informa-tion gällande NÄU13. En intressant slutsats,en ren provokation i utredningen är att: ”Vikan konstatera att det fokus på praktiskt mu-sikutövande i populärmusiktraditionen somvarit förhärskande i flera decennier och även

backats upp av flera kursplaner successivthar förändrat karaktären på musikämnet såatt det återigen kan sorteras in under kate-

gorin övningsämne”. Intressant. Det är Mu-siklärarens förhoppning att detta påståendekommer att skapa debatt om musikämnets

utveckling.Och hur kommer nu Skolverket att hanteraresultatet? Vilken typ av kompetensutveck-ling erbjuds musikläraren? Att det måste tillen kompetenshöjning vad gäller digitala red-skap är självklart, men vad mera? Musiklära-ren kontaktade tidigare nämnde Lars Carls-son, som bl.a. meddelade att man håller påatt etablera en ny musiklärarportal. Det är påtiden att Skolverket tar initiativ till en ”Sam-ling vid pumpen” och då menar vi en, sägeren pump. Idag finns det alldeles för många

portaler, ”siter” och grupper som har tusen-tals medlemmar eller besökare. Det är dagsatt samlas vid en källa, där musiklärare kandricka sig otörstiga, få information, inspira-tion och kraft att förverkliga musikämnet.

Ser vi tillbaka på 2015 har det varit etthändelserikt år. MR:s kontakter med myn-digheter har fortsatt. Debattartikeln ommusikämnets betydelse som vi publicerade iförra numret av Musikläraren väntar på attbli införd i många fler tidningar än i Göte-borgsposten. Artikeln kommer att införas iSkolvärldens första nummer 2016, som in-sett nyhetsvärdet i artikeln. Under 2015 harvi presenterat resultat av vår musiklärarenkät.Undersökningen besvarades av 917 musiklä-rare. Tyvärr har vår uppmaning till musikpe-dagogiska forskare och doktorander att ta sigan undersökningen stannat i en ännu obesva-rad fråga!

I detta nummer av Musikläraren hittar duen Luciasång. Det är Linda Andersson, mu-siklärare på Sjulnässkolan i Piteå som är kom-

positör. Linda är för närvarande tjänstledigoch jobbar på Kulturskolan i Skellefteå. TackLinda för låten som förhoppningsvis kom-mer att sjungas av många deltagare i skolanslucia- och julfirande.

Till sist hoppas vi att fler musiklärare skallinse att ett medlemskap i Musiklärarnas Riks-förening innebär större möjligheter för mu-sikämnets utveckling.Bäste musiklärare! Bli medlem i MR. Med ettmedlemskap i MR lovar vi (som vi i juletiderbrukar säga) att lussekatter, julglögg och jul-

mat smakar så mycket bättre.

Med förhoppning om en musikbelupen jul!



M u s i k i g r u n d s k o l a n N Ä U 1 3

KomptensutvecklingUtredningen konstaterar att kompetensut-vecklingsbehovet är stort.Enligt bildutdrag, figur 3.7 är bl.a. bedöm-ning och betygsättning, digital teknik ochmusikproduktion/inspelning högprioriteradeområden. Utredarna skriver: ”Det kan såledeskonstateras att det största kompetensutveck-

lingsbehovet inte ligger på en utveckling avmusikalisk, pedagogisk och didaktisk ellerfaktabetonad kunskap utan i stället på enutveckling av teknisk kunskap och kunskapkring bedömning och betygssättning”.

Den nationella ämnesutvärderingen av musikämnet i grundskolans årskurser 6 och 9,NÄU13 påbörjades 2012 och blev klar våren 2015. 1200 skolor har medverkat. Tors-dag 8 september presenterades resultatet på nätet i ett webbinarium. En vecka senare

publicerades Skolverket resultatet i en rapport: Musik i grundskolan.

Utvärderingen ger en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i musik. Musikämnet har inte utvärderats på nationell nivå sedan 2003. Den utvärdering somdå genomfördes (NU03) pekade på brister vad gäller bedömning och betygssättning,likvärdighet, behöriga lärare, utrustning, kort sagt brister i förutsättningar att bedrivaen för eleverna likvärdig och kursplaneförenlig undervisning. Eleverna var dock posi-tiva till musikundervisningen.

Tio år senare verkar eleverna fortfarande tycka om musik och musikundervisning trotsatt de undervisas av obehöriga lärare som arbetar under hög arbetsbelastning och kna-

pra förutsättningar. Problemet med många undervisningsgrupper per vecka kvarstår.Den genomsnittsliga gruppstorleken är mellan 21 och 25 elever. Vi kan aningen gene-raliserande konstaterna att sakernas tillstånd är relativt konstanta.

I webbinariet 8 september, som enligt Skolverket ett fåtal musiklärare deltog i ellerrättare sagt; man vet inte hur många som deltog, lyfte professor Clas Eriksson, somtillsammans med professor Monica Lindgren skrivit rapporten, särskilt fram en öns-kad framtida orientering mot en mer digitaliserad undervisning, en utveckling av dedigitala redskapen som rapportskrivarna kallar det. I webbinariet riktades kritik moten alltför ensidig musikundervisning, som i huvudsak består av ensemblespel med po-

pulärmusikaliskt innehåll i grupper där eleverna utan tillräcklig handledning i alltförhög grad lämnats att själva styra innehållet.

Sammantaget påstår vi att utredningen är välskriven och vetenskapligt grundad. Den förtjänar att läsas av alla musiklärare. Utredningen finns att ladda ner på Skolverketshemsida (sök på Musik i grundskolan). Nedan presenterar Musikläraren utdrag ursammanfattningarna i NÄU13.

Musikundervis-ningens organi-sering

Vid en majoritet av lan-dets skolor får elevernaundervisning i musikvarje vecka och 13 pro-cent av rektorerna angeratt de har profilklasser i

musik. 80 procent aveleverna har lärare somendast undervisar viden skola. En hel del aveleverna har lärare i års-

kurs 9 som också undervisar i grundskolanstidigare år. Hälften av eleverna i årskurs 9har exempelvis lärare som också undervisari årskurs 5. De flesta elever i årskurs 9 och6 har lärare som undervisar mellan 100 och399 elever med en ganska jämn fördelningöver spannet. Den vanligaste gruppstorleken

är 16–25 elever men cirka två av tio lärareanger att har en gruppstorlek på fler eller färreelever.

Musiklärarnas ämneskoncep-tioner och uppfattningar omundervisningen i musik Det vanligaste för elever i årskurs 9 är att demöter lärare som ser musikämnet som ettämne för estetiskt uttryck och det näst van-ligaste är att de har en lärare som ser musik-ämnet som ett skapande ämne. För elever iårskurs 6 är det vanligaste att läraren ser mu-sikämnet som ett upplevelseämne och näst

vanligast att läraren uppfattar ämnet som ettämne för estetiskt uttryck. Musik anges somett roligt ämne att undervisa i och så gottsom alla elever har lärare som tycker det ärmycket roligt eller ganska roligt. Ämnet ansesemellertid också krävande att undervisa i ochen stor majoritet av eleverna har lärare somanger att det är krävande eller mycket krä-vande. Arbetsbelastningen anses också varahög. Mer än hälften av eleverna i både årskurs9 och årskurs 6 har lärare som anger detta.Men en majoritet av eleverna har lärare sominte betraktar arbetsbelastningen som alltförhög, något som ger indikationer på att förhål-landena ändå kan betraktas som drägliga förmånga lärare.Omkring hälften av eleverna har lärare som



OBS!

anger att de lägger ned 1–2 timmar per veckapå aktiviteter vilka har direkt koppling tilllektionerna som planering, materiel och in-

strumentvård, för- och efterarbete och doku-mentation av elevers resultat. Kontakter medkolleger och föräldrar tar något mindre tid ianspråk. Här uppger omkring hälften av elev-ernas lärare att de ägnar mindre än en timmeper vecka åt sådana aktiviteter. Vidare fram-kommer också i lärarenkäten att behovet avkompetensutveckling är stort, främst när detgäller områdena betyg och bedömning ochmusikteknik.

Elevernas attityder till musik-

ämnetSammanfattningsvis kan sägas att elever i års-kurs 9 och 6 generellt har en positiv attitydtill musikämnet. Trots att svaren signaleraratt ämnet inte anses tillföra så mycket i ett

vidare utbildnings- eller arbetslivsperspektivvärderas det högt ur andra perspektiv. Intres-set för ämnet är stort och likaså elevernasengagemang. Eleverna anstränger sig ocksåför att få bra betyg och få elever anger ocksåatt de är borta ofta från lektionerna. Ämnetbetraktas även som roligt. Dessa omdömenbekräftas i hög utsträckning av fördjupnings-

studiens intervjuer där eleverna också uppgeratt de är nöjda både med undervisningenskaraktär och med sin lärare. Vidare anser enmajoritet av eleverna att det inte finns någonskillnad mellan pojkars och flickors intresseför musikämnet.

Musiklärares uppfattning omde nya kursplanerna i musik De flesta elever har musiklärare som anser attLgr 11 har stor betydelse för undervisningen.Särskilt kunskapskraven och det centralainnehållet tillmäts stor vikt för undervisning-ens utformande. Läroplanens övergripandemål och kursplanens syfte och långsiktigamål anses också ha mycket stor eller stor be-tydelse. Lärarnas egna undervisningsmål ochegenproducerat undervisningsmaterial fram-står även som viktiga. När det gäller kursplanoch kommentarmaterial som stöd för valav innehåll är lärarna i både årskurs 9 och iårskurs 6 också positiva. Beträffande kurspla-nens och kommentarmaterialets betydelse förbedömning och betygssättning har något merän hälften av eleverna lärare som svarar att

kursplanen ger dem ganska mycket stöd. Detsom enligt lärarna förändrats mest i under-visningen i och med införandet av Lgr 11 ärsättet att betygssätta och bedöma.

Elevers fritid och hemmiljöCirka hälften av eleverna i både årskurs 9och årskurs 6 anger att de lär sig musik bådepå fritiden och i skolan och samma förhål-landen gäller beträffande huruvida de tänkerpå vad de gör i musikundervisningen utanförlektionstid. Hälften av eleverna anger ocksåatt de övar på och arbetar med det de gör på

musiklektionerna utanför lektionstid. Beträf-fande huruvida elevernas (i årskurs 9) föräld-rar anser att musikämnet är viktigt och omeleverna får stöd med det hemifrån fördelarsig svaren ganska jämnt mellan positiva ochnegativa svar. Musiklyssning anges som denvanligaste musikaktiviteten bland elevernasföräldrar. Omkring 90 procent av eleverna iårskurs 9 skattade att deras föräldrar lyssnadepå musik ofta eller ibland. Därefter kommertittande på kulturprogram på TV (40 pro-cent) och sång och spel samt bevistande avkulturevenemang (en tredjedel av föräldrarna

per aktivitet enligt eleverna). Ungefär 90 pro-cent av eleverna i båda årskurserna anger attde själva lyssnar på musik ofta och cirka entredjedel att de sjunger och spelar ofta på fri-tiden. Konsertbesök och bevistande av andramusikevenemang är inte lika vanligt hos elev-erna. Flickor tenderar att svara mer positivtän pojkar när det gäller i vilken omfattningde musicerar och lyssnar på musik samt besö-ker musikevenemang på fritiden.

Resurser, lokaler och utrust-

ningMusikämnets resurser anses vara bra, framförallt i årskurs 9. Detta bekräftas också av för-djupningsstudien. Dock kan det också medutgångspunkt i fördjupningsstudien konsta-

Musik - åter ett övningsämne?”Vi kan konstatera att det fokus på praktiskt musikutövande i populärmusiktradi-tionen som varit förhärskande i flera decennier och även backats upp av flera kurs-planer successivt har förändrat karaktären på musikämnet så att det återigen kan

sorteras in under kategorin övningsämne. Frågan som inställer sig är hur längemusikämnet som övningsämne kan överleva som konstruktion i vår tids samhälle.Det är angeläget att ta fasta på diskussionen i forskningssammanhang om de ut-maningar som skolans musikundervisning står inför i relation till såväl samhälls-utveckling och utveckling inom musikområdet som till det faktum att elever harolika förutsättningar, förkunskaper och musikaliska preferenser. En sådan diskus-sion är levande när det gäller skolutveckling inom bild och slöjd och det kan vara

angeläget att föra en sådan också när det gäller förnyelse av musikämnet”.Utdrag ur Musik i grundskolan, avslutande text sid 220

forts. sid 6



teras att musikundervisningen är mycket fär-gad av det lokala sammanhanget exempelvislärares och elevers preferens för vissa instru-ment, vilket resulterar i att alla instrumentsom finns tillgängliga inte används.Tillgången till ändamålsenliga lokaler fårockså sägas vara förhållandevis god. Nästanalla elever i årskurs 9 har lärare som anger attde har tillgång till musiksal och cirka två tred-

jedelar av eleverna har lärare som anger att dehar grupprum. Lokaltillgången är lite sämre iårskurs 6. Förekomsten av de inom populär-musiken vanligaste instrumenten (gitarr ellerelgitarr, elbas, trummor och klaviaturinstru-ment) är också mycket god. Eleverna uppgeratt de instrument som används mest är akus-tiska sådana och det är förmodligen akustiskgitarr som åsyftas

Musikämnets villkor på skolanRektorerna anser sig vara insatta i musik-,bild- och slöjdämnenas kursplaner, de syftenoch det centrala innehåll som anges där. Enövervägande majoritet av rektorerna i bådaårskurserna anger att de är väl insatta i dessadelar av styrdokumentet. De anger också attde i hög utsträckning ger förutsättningar förlärarna att delta i kompetensutveckling. Rek-torerna anser sig emellertid inte arbeta likaaktivt för samverkan mellan bild, musik ochslöjd och andra ämnen eller för att driva ut-vecklingen i ämnena framåt. Jämför vi svarenfrån rektorer på kommunala respektive fristå-ende skolor ser vi att rektorerna i de fristå-

ende skolorna anser sig vara mer engageradeöverlag.Beträffande de metoder som rektorerna an-vänder för uppföljning och utvärdering avbild, musik och slöjd anges uppföljning ochutvärdering av resultat tätt följt av samtalmed läraren i dessa ämnen som de vanligastemetoderna för rektorerna. Klassrumsbesöksamt samtal med eleverna anges vara de me-toder som förekommer i lägst utsträckningenligt rektorerna.Två tredjedelar av eleverna i både årskurs 9och årskurs 6 har lärare som anser att sko-

lan de arbetar på domineras av de ämnensom traditionellt betraktats som ”teoretiska”.Dock har en ungefär lika stor andel av elever-na i både årskurs 9 och 6 lärare som anser attämnena i skolan behandlas likvärdigt. Cirkaen femtedel av eleverna i båda årskurserna harlärare som menar att kulturverksamheter tarallt större plats i den egna skolan. Ungefär tvåtredjedelar av eleverna i båda årskurserna harmusiklärare som anger att statusen hos mu-sikämnet är ganska hög eller mycket hög hosrektorn och andra lärare vid skolan. Däremot

skattas statusen hos vårdnadshavare som be-tydligt lägre.Musiklärarnas uppfattning om rektorernasengagemang för de tre ämnena är dock intelika positiv som rektorernas egen. Det är

ganska väntat eftersom det kan tänkas attrektorerna vill förmedla en positiv bild av sittengagemang på samma gång som musiklä-rarna kan önska att deras rektor var ännu merengagerad.

Musikundervisningens inne-hållMusicerande i smågrupper anges av lärarna

vara den dominerande aktiviteten i mu-sikundervisningen tätt följt av lärande ommusikens byggstenar, något som bekräftaratt den mest centrala aktiviteten i musikun-dervisningen har att göra med musicerandeoch sådant lärande som är nödvändigt för attkunna utföra detta hantverk. Musikskapandeanges emellertid inte vara så vanligt förekom-mande och framför allt inte musikskapandemed hjälp av digitala verktyg. Musicerandeinom rock och pop dominerar stort, speciellti årskurs 9 där så gott som alla lärare anger att

de musicerar i denna genre ofta eller mycketofta. Efter pop och rock följer visor och sedanhip hop som vanliga genrer att musicera i,dock inte alls i samma utsträckning. Lärarnai bägge årskurserna skattar att de sysslar medmusicerande cirka hälften av lektionstidenmedan alla andra aktiviteter tillsammans tarden andra hälften.Sammantaget framstår det som att elevernaanser att deras undervisning har ett ganskabrett fokus där ”görande”, lärande om mu-sik och musikens byggstenar och mera re-flekterande moment finns med. Dessa typer

av innehåll är ganska jämnt fördelade dockmed en övervikt för musicerande (dvs. ”gö-randet”) som är större i årskurs 6 än i årskurs9 om man utgår från elevernas svar. Musice-rande och lärande om musikens byggstenaranges av eleverna som de dominerande ak-tiviteterna i musikundervisningen. Vad detgäller omfattningen av olika aktiviteter i un-dervisningen så skattar eleverna att de ägnarsig åt musicerande drygt en tredjedel av lek-tionstiden medan övriga aktiviteter tar upptvå tredje-delar av tiden, ganska jämnt förde-lade, men med en övervikt på aktiviteten ”attlära om musik”. Här skiljer sig elevernas ochlärarnas uppfattning, lärarna anser att musi-cerandet dominerar mer än vad eleverna göroch eleverna anser att en större tonvikt läggspå lärande om musik. Musikaliskt skapandeverkar dock vara ett klart eftersatt område imusikundervisningen.

Undervisningens genomför-andeDe flesta elever anger att de trivs i sin skola,med andra elever, lärare, musiklektionerna

och skolarbetet som helhet. Exempelvis svarar86 procent att de trivs mycket bra eller ganskabra med musiklektionerna. Stämningen ansesockså vara förhållandevis god i musikunder-visningen. Drygt hälften av eleverna anger att

det är en trevlig positiv stämning varje ellernästan varje musiklektion. Det finns en vissskillnad mellan årskurs 6 och årskurs 9 i hurmycket lärarna anser sig prata på lektionerna.I årskurs 6 har över häften av eleverna läraresom anger att de själva pratar medan elevernalyssnar varje eller nästan varje lektion. I års-kurs 9 inskränker sig andelen elever med lä-rare som anger detta till en tredjedel.

Både arbete i helklass och i smågrupper fö-rekommer ganska ofta, men enskilt arbete ärinte så vanligt enligt lärarna. Inte heller ar-bete i större projekt. Indelning i grupper ärmest frekvent i grundskolans senare år enligtlärarna och det är inte så vanligt att göra dettakönsmässigt eller efter kunskapsnivå. I ställetanges faktorer som lottning, slumpvis, kam-rater, efter instrument, könsblandat, blandadkompetens, med avseende på aktivitet (mu-sikskapande, spela instrument), strategiskuppdelning med avseende på social funktionetc. som grund för indelning av grupper.Beträffande undervisningens organisering såöverensstämmer elevernas svar i stort med de-ras lärares. Eleverna verkar i högre utsträck-ning än lärarna uppfatta att läraren prataroch eleverna lyssnar på musiklektionerna(svarar i högre grad att arbetssättet förekom-mer varje eller nästan varje dag) och uppfat-tar också att det förekommer grupparbete istörre utsträckning än vad lärarna gör. Dockanser endast en liten andel av eleverna att defår enskilda instruktioner. Enskilt arbete ocharbete i större projekt anser eleverna inte är

så vanligt.En majoritet av eleverna anser att det är lä-raren som bestämmer vad de ska göra i mu-sikundervisningen. Detta överensstämmertill viss del med lärarnas uppfattning. Enmajoritet av eleverna (85 procent) menar attde får det stöd och den hjälp de behöver imusikundervisningen. Detta anser de sig fåbåde av läraren och av andra elever men äventill viss del hemifrån. De flesta av eleverna harlärare som uppger att de informerar elevernaom vad som står i kursplanen och även hurde ska visa vad den kan för att nå de olika

betygs-kraven.Bredd går före djup när det gäller instrumen-talt lärande. Omkring 90 pro-cent av elev-erna har lärare som anger att eleverna inte fårkoncentrera sig på endast ett instrument. Påfrågor till eleverna om hur och hur ofta ar-betet redovisas framkommer att redovisninginte är något som sker så ofta. Elevernas lä-rare har en annan uppfattning. De anger attredovisningar sker betydligt mera frekvent änvad som är intrycket utifrån elevernas svar.

Samarbete och ämnesövergri-pande arbeteSammanfattningsvis visar siffrorna i enkätenatt det förs samtal mellan musiklärarkollegorpå skolorna, men långt ifrån vid alla. Att sam-

forts. sid 8



Nationell Estetisk Kongress

8 - 10 april 2016

i Norrköping

Information och anmälan:

www.estetkongress.se

STORAMUSIKGUIDENMusikteori för allaav Roine Jansson

En oumbärlig grundbok i musikteori.

249: 299:

SVENSKA VISOR/SVENSKA SÅNGER GITARRSÅNGBOKEN

TRESTÄMT SAB DEL 1 & 2

TED GÄRDESTADalla låtarna

249:

DIREKTNOTER NOTBÖCKER PROGRAMVARA

NOTPOOLEN AB | w [email protected] | 08 753 79 96

249:

Läs mer om böckerna och hitta fler musikböcker för undervisningen på www.notpoolen.com

Sång- och repertoarböcker

Teori

Kör

159: 159:

Priserna anges inkl. moms

N YHE T!

N YHE T!

209: 229:

289:

199:QUEENS OF POP28 värdsstjärnor - 37 hits

HITS 2015årets bästa låtar

www.mrmusik.nu

Musik är bättre än idrott

SKL och musik en

Nät verk i m usik

Vi komma f rån ös t och väst

nr 3 2015 september

914 musiklärare har s varat på

enkäten!

Basut rust-n ingsl is ta

N y lärobok

Körnoter på

nr 2 2015 april

w w w.

m r m u s i k

. n u B l i

m e d

-

250:-Bg 5337-0706

Studerande och pensionärer

100:-

För studerande är det första

medlemsåret

”gratis”

Skriv till:

[email protected]

Musiklärarnas Riksförening är sedan 2004 en självständig och obe-

roende förening för alla verksamma och blivande musiklärare

B e t a l a f ö r

e 3 1 d

e c e m

b e r

Vad vill du att MRskall göra utöverdet vi redan gör?MR

• skriver till utbildningsdeparte-

mentet i olika frågor

• skriver motioner till de fackliga

förbundens kongresser

• genomför enkäter vars resultat

vi sprider i olika organ• har etablerade kontakter med

Skolverket

• skriver debattartiklar

• har en hemsida som är öppen för

alla musiklärare oavsett facklig

tillhörighet• ger ut tidningen Musikläraren

fyra gånger per år.

MR:s styrelse består av sex musiklärare

som på sin ritd engarerar sig i ett arbete

som utvecklar musikkämnet i skolan ochmusiklärares arbetsmiljö.

Vad gör du?Det du kan göra, är attbli medlem i Musiklä-rarnas Riksförening!

Din skola kan också pre-

numerera på tidningen

Musikläraren!

w w w .

m r m u s i

k . n u



tal förs är förstås mycket väsentligt, men kan isig inte säkra högre kvalitet i undervisningen.Skolans strukturer och traditioner är svåra attbryta och kollegiala samtal vid den egna sko-lan kan riskera att bli normerande såvida intenågon kritisk röst eftersträvas, t.ex. genomsamtal med lärare vid andra skolor eller själv-reflektion på annat sätt. När det gäller fråganom kollegialt samarbete kring betyg och be-

dömning, så har forskning inom gymnasie-skolans kontext visat att kollegiala kritiskasamtal krävs för bedömningens kvalitet, inteminst när det gäller ensemblespel. I en kolle-gial musiklärarkultur där grunderna för bådeundervisning och bedömning ventileras, ana-lyseras och granskas kritiskt kan professionellbedömning utvecklas (Zandén, 2010). Någotsom också torde gälla för grundskolans mu-sikundervisning.

Lärares återkoppling och be-

dömning av eleverNär det gäller lärares återkoppling och be-dömning av elever visar enkätresultatet attvar femte elev i årskurs 9 uppger att de intefår veta vad de ska lära sig i musik eller vad lä-raren förväntar sig av dem. En lika stor andelav eleverna uppger också att de inte blir in-satta i grunderna för kommande bedömningoch betygssättning. Men lärarna menar i be-tydligt högre utsträckning att de informerarom samtliga dessa aspekter, vilket kan tolkassom att frågan om bedömning inte är lätt attvare sig kommunicera eller förstå.

När det gäller frågan om hur bedömningensker svarar en övervägande majoritet av elev-erna, både i årskurs 9 och i årskurs 6, attbedömning sker genom att läraren ser vadeleverna gör. Samtal om bedömning före-kommer, enligt både eleverna och deras lä-rare, i betydligt mindre omfattning. Av enkä-ten framgår också att cirka två tredjedelar aveleverna i båda årskurserna använder någonform av matris som underlag för bedömningav varje enskild elev, vilket kan ses som enföljd av de preciserade kunskapskraven i Lgr11. Målstyrningen kan därmed sägas vara ge-nomförd i högre utsträckning 2013 jämförtmed 2003, då det i NU-03 konstaterades attstyrdokumenten generellt användes i relativtlåg utsträckning i musikämnet. Att var femteelev 2013 uppger att de inte vet något om vadde ska lära sig och att lika stora andelar inteheller vet hur de ska lära sig respektive när deblir bedömda är dock anmärkningsvärt.

Lärares betygssättning ochelevernas resultatEn stor majoritet av eleverna i årskurs 9 har

lärare som uppger att de allra flesta eleveruppfyller den del av kunskapskravet för be-tyget E som handlar om att delta i gemensamsång och med viss säkerhet följa rytm ochtonhöjd respektive att spela enkla melodier,

bas- och slagverksstämmor med viss tajmingsamt att ackompanjera på ett ackordinstru-ment och byta ackord med visst flyt. Drygthälften av eleverna själva uppger också att deutvecklats mycket eller ganska mycket i attspela och sjunga. För övriga delar av kun-skapskravet för ett E pekar utvärderingen påett något sämre resultat. Resultatbilden ärförväntad mot bakgrund av det faktum att

det i utvärderingen framkommer att av dentid som musikämnet har till sitt förfogandeägnas största delen åt musicerande. Förut-sättningarna för att uppfylla kunskapskravet isång och spel på elementär nivå torde därmedvara förhållandevis stora, sett till den tid somavsätts. På motsvarande vis kan man konsta-tera att det faktum att lärarna uppskattar attdet är en mindre andel elever som uppfyllerövriga delar av kunskapskravet (t.ex. att föraresonemang om musik eller att skapa mu-sik instrumentalt eller digitalt) verkar hängasamman med att mindre tid ägnas åt dessaområden. En förklaring till detta resultat äratt undersökningen gjordes endast två år efterskiftet av styrdokument och att implemente-ringen av Lgr 11 ännu inte är helt genomförd.Till skillnad från Kpl 2000, där musicerandeoch musikskapande sågs som musikunder-visningens centrala verksamhet, skrivs i Lgr11 förmågan att musicera och skapa musikfram som en av tre viktiga förmågor i musik-ämnets centrala innehåll (se kap. 2).Stora undervisningsgrupper är det störstahindret för goda resultat i musikämnet anser

lärare för merparten av eleverna i årskurs 9och i årskurs 6. Därnäst ses timantalet i re-lation till kursplanens kunskapskrav som detstörsta hindret. Även om inte frågeformule-ringarna är helt identiska känns denna bildigen från den förra utvärderingen NU-03.Mer än hälften av rektorerna med elever års-kurs 9 och cirka en tredjedel av rektorernamed årskurs 6 däremot, uppger att svårig-heten att rekrytera lärare med önskad kom-petens i ämnet i stor utsträckning utgör etthinder för goda resultat. En något mindreandel av rektorerna uppger att ekonomiska

resurser utgör ett hinder. Men här fanns entydlig skillnad mellan rektorer med årskurs6 i kommunala respektive fristående skolor.En betydligt större andel rektorer i kommu-nala skolor uppgav ekonomiska resurser somett hinder för goda resultat i musikundervis-ningen.

BetygMot bakgrund av att större delen av musikun-dervisningen i skolan ägnas åt sång och spelär det inte förvånande att lärarna uppger att

det mest avgörande för vilket betyg som elev-erna får av dem i musik är deras förmåga attsjunga och spela. Så gott som samtliga eleveri årskurs 9 och i årskurs 6 har lärare som anseratt denna förmåga mycket eller ganska myck-

et påverkar betygssättningen. En nästan likastor andel av eleverna, cirka två tredjedelar ibåda årskurserna, uppger detsamma. En likastor andel av eleverna uppfattar också att när-varon vid lektionerna påverkar betyget i högutsträckning, något som dock uppges av enbetydligt mindre andel av lärarna.I NU-03 framkom att eleverna i årskurs 9verkade överskatta vilket betyg de ansåg sig

vara värda. Motsvarande resultat framkom-mer i NÄU-13. Endast något färre än hälftenav eleverna i årskurs 9 fick det slutbetyg deansåg sig ha förtjänat. Mer än en tredjedel aveleverna i årskurs 9 ansåg sig förtjäna ett steghögre betyg än vad de fick, var tionde elevansåg sig förtjäna två steg högre betyg än vadde fick och några procentandelar av elevernaförväntade sig tre eller fyra steg högre betyg.

Så långt har vi beskrivet några sam-manfattande resultat av grundunder-sökningen. I nästa nummer av Musik-läraren återkommer vi till ytterligareresultat och då i huvudsak det som gäl-ler fördjupningsstudien.

Avslutningsvis citerar vi ur Musik i grundsko-lan (sid 220) där forskarna riktar in sig på dis-kussion om musikämnet - som övningsämne:

”Vi kan konstatera att det fokus på praktisktmusikutövande i populärmusiktraditionensom varit förhärskande i flera decennier och

även backats upp av flera kursplaner succes-sivt har förändrat karaktären på musikämnetså att det återigen kan sorteras in under ka-tegorin övningsämne. Frågan som inställersig är hur länge musikämnet som övnings-ämne kan överleva som konstruktion i vårtids samhälle. Det är angeläget att ta fasta pådiskussionen i forskningssammanhang om deutmaningar som skolans musikundervisningstår inför i relation till såväl samhällsutveck-ling och utveckling inom musikområdet somtill det faktum att elever har olika förutsätt-ningar, förkunskaper och musikaliska prefe-

renser. En sådan diskussion är levande när detgäller skolutveckling inom bild och slöjd ochdet kan vara angeläget att föra en sådan ocksånär det gäller förnyelse av musikämnet.”

Har du synpunkter?Hör av dig till Musiklärarenoch MR:

www.mrmusik.nu



– Skolverket anordnade ju i början av sep-tember ett webbinarium om resultatet avden nationella ämnesutvärderingen i musik,NÄU 13. Kan du berätta lite om det?

– Jo, jag tyckte att rapporten innehöll mycketintressanta uppgifter och dessutom var denvälskriven. Därför ville jag att den skulle nåut till Sveriges musiklärare på ett bättre sätt,än att bara publicera den på Skolverkets hem-sida som en pdf. Vi anordnade ett direktsänt

webbinarium, där en av forskarna, professorClaes Ericsson presenterade delar av rappor-ten han skrivit ihop med professor MonicaLindgren. Vi hade två lärarrepresentantermed i sändningen som fick möjlighet attläsa rapporten innan och bidra medfrågor och synpunkter. Det

blev en bra mix.

– Hur många musiklärare var inne på

webben och tittade på undersändningen?

– Det vet vi faktiskt inte. Vi hade lite tek-niska problem; chatten fungerade inte ochvi fick inte reda på hur många som tittade.Det var synd, för vi ville ha lite feedback fråntittarna men det gick inte. Men webbinarietfinns att titta på i efterhand om man missatdet. Det ligger på Skolverkets hemsida.

– Blir det fler webbinarier i framtiden kringfrågor som rör musiklärare?

– Just nu håller Linnéuniversitetet på att göraett stödmaterial kring digitala verktyg förSkolverkets räkning. Det finns i planerna attanordna ett webbinarium när stödmaterialet

släpps i mitten eller slutet av vårterminen.Det finns många lärare som efterfrågar ettsådant material.

– Vad i utvärderingen tyckte du var mest in-

tressant?

– Det som överraskade mig var att så mångamusiklärare trivdes med sitt arbete, trots attde samtidigt uppgav att de hade en ansträng-ande situation. Deras elever uppskattadeoch trivdes också med musikundervisningenpå skolan. Enligt undersökningen var till-gången på instrument och övrig utrustningganska god. Men det framgick också att för-

ändringarna i kursplanen i musik inte sla-git igenom. Det var en stark övervikt påsjälva spelandet på instrument och inte

så mycket på själva det musikaliskaskapandet eller kommunicerandet av

egna tankar och idéer. Detta gälleräven kunskaper och resonemang

om musikens funktioner och olikagenrer, historiska epoker och kul-

turer. Där finns lite att fundera kring hurdetta ska implementeras och bedömas. – Hur kan man hjälpa musiklärarna meddetta?

– Skolverket har gjort ett kommentarmaterialtill kursplanen i musik som man kan laddaner från Skolverkets hemsida. Sedan kan manföra och följa diskussioner kring detta i so-ciala medier. Själv följer jag diskussionerna iFacebook-gruppen Musiklärarna. Det är ettbra tips.

– Till sist; det har gått lite rykten om en nyportal för musiklärare, stämmer det?

– Nja, det finns redan en portal för musik-lärare, musiklärarportalen.se, som man kan

titta på. Men det nya är att vi gör om denoch ser om vi kan få lärosäten som utbildarmusiklärare att samarbete kring den som engemensam portal. Då skulle man från lärosä-tenas håll kunna erbjuda regelbundna före-

läsningar från den och kanske t.o.m. ordnaså att musiklärare kan föreläsa för varandra.Men allt ligger ännu i sin linda. Går allt vä-

gen kanske det blir verklighet under nästa år.Det blir spännande!

D e t s o m

ö v e r r a s k

a d e m i g v a r a t t

s å

m å n g a m

u s i k l ä r a r

e t r i v d e

s m e d s i t t

a r b e t e, t

r o t s a t t d

e s a m t i d i g

t u p p g a v

a t t d e h a

d e e n a n

s t r ä n g a n d

e s i t u a t i o n

.

– T i l l s i s

t. D e t h a r g å t t

l i t e

r y k t e n o m

e n n y p o

r t a l f ö r

m u s i k l ä r a

r e, s t ä m m

e r d e t ?

Vad säger Skolverket?Den nationella ämnesutvärderingen i musik offentliggjordes i början av

september. Delar av resultatet har presenterats i detta nummer av Mu-

sikläraren. För att få lite mer kött på benen och få information om vad

som Skolverket planerar att göra med resultatet kontaktade vi ansva-rigt undervisningsråd Lars Carlsson. Lars har följt utvärderingen från

början till slut. Inledningsvis berättar Lars att utvärderingen i musik

var klar redan i början av 2015 men att presentationen av resultatet ck

vänta tills övriga estetiska ämnen var klara med sina utvärderingar.

Gå med i MR!

Vi behöver bli fler!

Lars Carlsson

Adress till webbinariet:http://skolverket.adobeconnect.com/musikiklassrummet/



N y t t u N de r s o l

e N ? STUDERANDE FÅR GRATIS MEDLEMSSKAP DET FÖRSTA ÅRET!

G å m e d i

M R !

V i b e h ö v

e r b l i f l e r !

Gamla gitarrer från den amerikanskatillverkaren C.F. Martin har genomåren varit hett eftertraktade av mångamusiker. Anledningen är att ljudet an-ses efter åtskilliga år bli mycket bättrenär träet i gitarren torkat och fått en förändrad cellstruktur.

Instrumentbyggarna vid Martins forsknings-avdelning utvecklat en metod där nytt trä kanbli “gammalt” på konstgjord väg. Tekniken

som används är en variant av torrefiering därvirket värms upp i en syrefri omgivning; vatt-net dunstar samtidigt som biopolymererna

Två grundskolor och Kulturskolan inorra Sverige testar den här terminenen ny form av musikundervisning. Istället för lektioner varje vecka har man

temadagar på Kulturskolan. Bakgrun-den är att en del grundskolor i Kirunasaknar egna musiklärare. Dessa skolorhyr in musiklärare från Kulturskolansom vanligtvis kommer till skolan ochhåller i undervisningen. Men nu testas en ny modell. Terminensmusikundervisning komprimeras tilltvå hela dagar och 2,25 timmar.

Kulturskolechef Malin Rolund säger så här:– Det här är ett försök som vi ska utvärdera islutet av den terminen. På skolorna där våra

lärare verkar ser förutsättningarna väldigt oli-ka ut. En del har musiksalar, andra inte, ochatt utrusta en musiksal kostar runt 50 000kronor. Nu får klasserna i stället hela tema-dagar i våra nya välutrustade lokaler tillsam-

Temadagar i gitarr ersätter musikämnet ?mans med tre av våra musiklärare.Vad händer om man är sjuk och missar te-madagarna?- Då får man gå tillsammans med någon av

de andra årskurserna veckan därpå. Alla års-kurser har inte samma upplägg, men vi ser tillatt det ska gå att hoppa in.Det är Tuolluvaara skola och Luossavaara-skolan som har temadagarna på försök i höst.

Anita Rönnebro, rektor på Luossavaarasko-lan säger sålunda:– Det finns en garantitid på hur många tim-mars undervisning eleverna ska få i varjeämne. I Kiruna ska man ha 231 timmar mu-sik under hela grundskolan. Har man 45 mi-nuter musiklektion i veckan och innan mankommer igång med allting - det blir inte så

mycket effektiv tid. Vi tror att det blir bättreman kör koncentrerat, att den effektiva tidenblir större, så vi vill testa det här konceptet.Roger Suup (S), ordförande i Kultur- ochutbildningsnämnden, är medveten om att

många skolor har svårt att rekrytera musik-lärare och säger:– Det är ett rekryteringsproblem som manhar i hela landet. Jag tycker att det är bra

och viktigt att man provar nya arbetsformer.Med tanke på vilka investeringar kommunengjort i Kulturskolan så är det bra att lokalernanyttjas så mycket som möjligt. Det finns bramöjligheter för undervisning där. Men manmåste ju utvärdera projektet.Om man skulle föreslå temadagar även medandra ämnen, som till exempel matte?– Jag tror att vissa ämnen är mer lämpade fördet än andra och just matte kanske det är inteär pedagogiskt motiverat att testa med. Mendet är upp till pedagogerna att avgöra vadsom är bäst, säger Roger Suup.

Mycket skall man höra innan öronen ramlarav. Musikläraren hoppas på åtskilliga kom-mentar. Välkommen!

hemicellulosa, cellulosa och lignin faller sön-der vilket gör att träet blir hårt, torrt och merstabiltNär forskarna jämförde träprover i mikro-skop från gamla gitarrer såg de att det nyabehandlade virkets cellstruktur var nästanidentisk med virket som åldrats på naturligtsätt och de nya gitarrerna lät lika bra.C.F. Martin har utvecklat sin metod VintageTone System, VTS, så långt att de kan be-stämma vilken gitarrårgång som det värme-

behandlade virket ska efterlikna. De kallar sinteknik för en tidsmaskin. Bland de gitarrersom nytillverkas med VTS finns exempelvis

en kopia av OM-45 De Luxe Authentic från1930 och en 000-28K Authentic från 1921.De delar av gitarren som nu åldras på konst-gjord väg är locket och tonribborna underlocket som både ger stadga och finjusterarklangen.Dessa nygamla gitarrer kostar mellan 58 000och 830 000 kronor.

Nytt ljud i 100 år gamla gitarrer



d ass d iss

och d ess

LÅT DIN SKOLA BETALA PRENUMERATIONEN PÅ MUSIKLÄRAREN! BG 5337 - 0706 250:-/ ÅR

Klavén

Copyright: Johan Wettergren

(i Musikläraren)

Bra länk?En länk med en amerikansk film som förkla-rar att det vi håller på med är en klar utma-ning för hjärnan……..Den kan användas som argument för vårtämne i skolan!!http://youtu.be/R0JKCYZ8hng

JuldiktNu tindrar stjärnor i det blå

i hus och fönster likaså

och alla röda tomtar gå

med vita skägg och luvor på.

Ge oss musik, fiolen stäm

och sjung om julen och Betlehem!

Låt Staffan vattna fålar fem

och god havre fodra dem.

Låt friden komma till envar

Se Kalle Anka tystnat har

sen klapputdelningen är klaroch bara sömnigheten är kvar.

Lennart Hellsing

Till alla musiklärare:En God Jul ochEtt Gott Nytt År!



=72

Måneglans, stjärnedans

Linda Andersson

1.Still2.Frus

(„ˆˆ9)

aen

--

natt,dröm,

månkall

F(„ˆˆ9)

e-och

glansstel,

- föro

vandänd

D 7

-larlig-

helsom

aen

- världsag

ena

--

tillut

krian- slut.

stall-

G

IsMid

(„ˆˆ9)

kallnatts

--

värld,tid,

stjärnmörk

F(„ˆˆ9)

- eer-

dans.- spel,

Såså

stillsakt

D 7

aa

--

sovflyg

erer

--

jordmoln

ensom

- vitand

ochas-

kall.ut.

E7

instrumentalt

F D 7

E7

Mån

e- glans,- stjärn e- dans,- jul

F

e- frid-

sprid

C

er- Luc i- a- till er.

G

Skänk

er- hopp, sking rar- hot, hat

F

och krig,

gläd

C

je- Luc i- a- vill ge.

E7

Kär

7

lek- för stås,- som

F

tom te- bloss- sprid

C

er- Luc i- a- till er.

G

Skim

7

rand- e- ljus lys

F

er- för oss, gläd

C

je- Luc i- a- vill ge.

E7

∑

∑

Fine

3.Ängl

(„ˆˆ9)

a- spel, jul

F(„ˆˆ9)

e- ljus- en tank

D 7

e- av för vänt- an- skänk er- ro.

G

Spår

(„ˆˆ9)

i snö, doft

F(„ˆˆ9)

av jul, en känsl

D 7

a- ut av- lugn och fram tids- tro.-

E7

instrumentalt

F D 7

E7

œ œ œ œ ˙ œ œ

œ

œ œ œ

œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙

Œ

œ

œ œ

œ ˙ œ œ

œ

œ œ œ

œ œ

œ œ

œ œ

œ œ

œ

œ ˙

Ó

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ Œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

œ œ œ œ œ

œ

œ

œ ˙

œ

œ

œ

œ

œ

œ

œ

œ

œ œ

œ œ œ œœœ œ œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œ œ ˙

œ

œ

œ

œ

œ

œ

œ

œ

œ œ œ œ œ œ œ œ ˙

œ œ œ œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ Œ

œ

œ œ

œ ˙ œ œ

œ

œ œ œ

œ œ

œ œ

œ œ

œ œ

œ

œ

˙

Ó

œ œ œ

œ

œ œ œ

œ

œ

œ

œ œ œ œ œ

Œ

Måneglans, stjärnedans



Nästan alla elever älskar att jobba med mu-sikal. Några kanske inte vill vara på scenenutan sköta ljudet, vara med i kompbandet,sköta rekvisitan eller något annat. Man kanockså låna in några duktiga musiker till fram-förandet som kan stärka eleverna ännu mer.

ALLA kan vara med på något sätt!! Det ärväldigt roligt att samarbeta mot ett större målmed olika uppgifter längs vägen. Musikalpro-

jekt borde finnas på ALLA skolor!!!

Framförallt har jag arbetat med musikalerfrån Tomsings förlag. Där finns ett stort ut-bud av musikaler som är mycket användbarai skolan. En musikal som är väldigt rolig attarbeta med för de lite större barnen är musi-kalen ”Se mig” av Marie Adaktusson. I denkan man verkligen känna igen sig i livet, hurman vill bli sedd men att det är svårt att leva

Att arbeta med musikal i skolanUnder många år har jag tillsammans med lärare från Nävekvarns och Buskhyttans skolautanför Nyköping arbetat med musikal som projekt i skolans undervisning. Läraren harstått för att lära in roller och ordna med rekvisita medan jag har stöttat det musikaliskamen även varit lite av en regissör. Rekvisitan har barnen fått tillverka själva under lektions-tid med hjälp av exempelvis slöjdläraren. Vi har sedan övat en gång i veckan eller varannanvecka tillsammans för att sedan i slutskedet ha tätare repetitioner. Framförandet har oftastvarit förlagt tillsammans med någon form av soaré eller skolavslutning.

upp till det. Här är det i skolans ganska tuffamiljö. Den här musikalen lämpar sig särskiltbra för högstadiet och gymnasiet.

Musikalen innehåller musik som går hemoch repliker som känns lätta att ta till sig ochsom känns naturliga. Den kräver inte en mas-sa rekvisita utan man kan använda sina egnakläder och man befinner sig i ett klassrum.Men man får också höra om livet utanför, påradion, om en gammal dam som blivit ned-slagen och får följa hur hon kämpar för sitt livinnan hon till slut avlider. Den speglar livetutanför skolan i diskussioner om att ljuga,stjäla, kärlek m.m. Måste jag vara en hårdingför att gå hem hos kompisarna eller hur ska

jag vara? Ska jag kliva på de andra? Hur ska jag se ut och klä mig? Är jag bra för att jaghar en fin röst och kan sjunga? Hur hanterar

jag beröm? Frågorna är många som man fårfundera över… SÅ roligt att arbeta med ochframföra!!!

Andra musikaler vi arbetat med i skolan ärbl.a. ”Fia med knuff”, ”Blommor och skratt”,”Vill du åka skidor ner för sopberget”, ”Män-niskovärdet” och ”Som ett spännande paket”.

Alla lika inspirerande och bra!Det är bara att sätta igång! Lycka till!

Caroline Arogén , kyrkomusiker i Tunabergs församling

MusiktidskrifterDe flesta av nedanstående tidskrifter prenumererar jag på, några köper jag då och då.Det är kul att läsa om musik och musiker! Det är förstås brafortbildning också! Kolla gärna deras hemsidor på nätet, ofta mycket att läsa där också.Sven Rydgård

BBC Music Magazine (klassisk musik, cd medföljer alltid)

Cirkeln (Studiefrämjandet, med pedagogiska artiklar)

Gramophone (klassisk musik, många recensioner)

Kyrkokörjournalen (Sveriges Kyrkosångsförbund)

Kyrkomusikernas Tidning (Sveriges Kyrkomusikerförbund)

Körledaren (Föreningen Sveriges Körledare)

Lira Musikmagasin (om folkmusik, jazz mm,cd medföljer alltid)

MOJO (nostalgisk, innehållsrik, cd medföljer alltid)

Musikläraren (MR:s medlemstidning!)

Musiker Magasinet

OPUS (”magasinet om klassisk musik och opera”, alltid vacker layout)

Orgelforum (Svenska Orgelsällskapet, mycket detaljrik om kyrkorglar)

Rock’n’Roll Magazine (nostalgi, 50-60-talsmusik)

SKAP-NYTT (Sveriges kompositörer och textförfattare, gratis prenumeration!)

Sonic (ambitiös svensk pop-och rocktidskrift, se sonicmagazine.com)

Stim-magasinet (gratis prenumeration!)

Tidig Musik (Föreningen för Tidig Musik, musik fram till barocken)

Tidningen Körsång (Sveriges Körförbund)

Uncut (nostalgisk, en del om film, cd medföljer alltid)

Uttryck (Lärarförbundet, praktisk-estetiska ämnen)



N ä t v e r k i M u s i k

Lördagen 5 mars 2016

09.30 - 16.00

Högskolan för Scen och Musik

Göteborg

Förfrågan: [email protected]

Nätverk i musik träffas två gånger per år.Välkommen att bli medlem!

Tema meddelas senare.



K r ö n i k a

Belöning eller hot…?!

För ett par veckor sedan gjorde jag en”kahoot” till mina 9:or om Wienklas-sicismen. Många av er vet säkert vad

en ”kahoot” är för något, men för ersom inte vet, så är det en form av fråge-sport som görs digitalt. Den som tryckersnabbast på rätt svar av fyra svarsalter-nativ får flest poäng, vilket man kan se på skärmen också. Alla loggar in medsina egna namn via Ipad eller mobil.Det svåraste med detta roliga lilla in-slag i undervisningen, är innan, när jag ska producera och hitta på allaalternativen. Första frågan får gärnavara lätt, så den här gången var frå-

gan var ordet Wienklassicism kommerifrån; från Wienerbröd, Wienerkorv,staden Wien, eller Wienervals. Någratryckte snabbt på Wienerbröd…

Det tar inte så lång tid att genomföra detta iklassrummet och tävlingsandan brukar bli påtopp. Tonåringarnas belöningssystem triggassnabbt när det blir tävlingsmoment på lektio-nen. Det bästa med det, sett ur min synvin-kel, är att det blir en repetition av något mangått igenom, eller en möjlighet att förklaranågot på nytt.

Att få eleverna motiverade till att lära sigolika saker är ju det som hela tiden sysselsät-ter en pedagogs hjärna. Har man provat med”hot” eller ”piska” några gånger, så har maninsett att det är mindre effektfullt om mani stället kan hitta en morot. Det är också detsom forskarna säger, bl a Torkel Klingberg,som forskar vid Karolinska Institutet i Stock-holm. I ”Den lärande hjärnan” berättar hanom varför tonåringar är mer benägna att tastora risker, eller varför de i högre grad änbarn och vuxna är beroende av hjärnans be-löningssystem

Nu har jag därför börjat ”levla” de filmer jaggör till lektionerna i ensemblespel med år 8.

Jag spelar helt enkelt in alla instrumenten på

olika nivåer för de låtar vi använder. Varjeny nivå/”level” är ett snäpp svårare. Jag tit-tar alltid på filmen/filmerna tillsammans med

eleverna, men sedan går de i repris på derasegna Ipads. Detta har gjort att flera av elev-erna nu kommer till följande lektionstillfälleoch säger att de tänker klara nästa nivå ochhelst alla nivåer! Jag brukar spela in 2-4 påvarje instrument. Fler elever klarar att spelagenretypiskt. Tiden som går åt till att göra fil-merna vinner jag under lektionstid genom att

jag frigörs mer när de har sina Ipads att tittapå också. Det finns fortfarande elever sommer handgripligt behöver min hjälp direkt påplats, så helt ledig blir jag inte, om nu någon

trodde det. De som har instrument hemmakan träna där också. Stor vinst för alla partermed andra ord!

Mitt nästa mål är att få eleverna att bli duk-tigare på att ge respons på sitt eget och andrasmusicerande. Att spela tillsammans är intealltid enkelt, och att höra, se och reflekteraöver vad som kan göra spelet bättre är kanskeännu svårare. Om belöningssystemet ska varaförhärskande här också behöver vi lära elev-erna att ge varandra beröm i gruppen, menatt sedan önska saker – t ex att någon behöver

spela långsammare för att hålla samma puls,behöver dra ner volymen på sitt instrument,sluta samtidigt etc…, ja, ni vet ju. Jag skullebra gärna vilja veta hur ni andra gör… Någratips till en musiklärare som vill fortsätta attförbättra sin egen undervisning?

Snart belönar jag och min kollega åter skolanmed ett nytt luciatåg. Nu när usk:en är bort-tagen, så flyter de där extra timmarna in i denalltmer tänjbara undervisningstiden. Det ärnästan så att jag får lust att hota med att integöra något extra på Lucia, avslutningar, ”öp-pet huskvällar” m m….

Kristina Stenborg Ordförande

MR:s årsmöte äger rum lördagen 9 april kl. 12.30 på Högsko-lan för Scen och Musik, Artisten i Göteborg. (Strax bakom Götaplatsen).

Anmäl dig till årsmötet:

[email protected]

[email protected]

Väl mött 9 april ! Ta tillvara denna unika möjlighet att kunna diskutera med kolleger!

Kallelse årsmöte 2016

M R b j u

d e r p å f ö r t ä r

i n g !

Är du en blivande styrelsemedlem?Du som är intresserad av att arbeta medmusiklärarfrågor i Musiklärarnas Riksför-ening kontakta valberedningen!Du är också välkommen att kontakta nå-gon i styrelsen.

www.mrmusik.nu

ValberedningenElisabeth Möller är [email protected]

OBS!

BESÖK MR:S HEMSIDAwww.mrmusik.nu

så ser du vilka vi är och vadvi jobbar för! Vi har kontaktermed departement, Skolverket,Sveriges kommuner och lands-ting m.



Musik, immunförsvar ochstress

Stress är alltså mycket ändamålsenligt föratt hjälpa oss hantera snabbt uppdykande,kortvariga fysiska hot. Tyvärr slås våra stress-

reaktioner också på av sociala och psykiskahot, som kan stanna kvar länge. En omöjligarbetssituation är mobbning, risk för upp-sägning etc. När dessa reaktioner är på helatiden slits kroppen. Signalerna till immun-försvaret kommer, istället för att hålla detnertryckt, underlätta för inflammationer attdyka upp på ställen och i sammanhang där deinte alls annars skulle visa sig, något som kanbidra till många olika sjukdomar.

Forskare från London har systematiskt un-dersökt och jämfört ett stort antal vetenskap-

liga rapporter kring musikens betydelse förstress och immunförsvar:

Att lyssna på och delta i musik har en lug-nande effekt: I 22 av 25 studier, som handlarom psykologiska tester av stress och oro därförsökspersoner lyssnat på eller deltagit i mu-sik, såg man en signifikant lugnande och av-stressande effekt av musik. I 16 av 20 studiersåg man vidare att musik sänkte blodtrycket,hjärtats hastighet och andningshastigheten.Två studier visade också att hudens elektriskaledningsförmåga (konduktans) sjönk, ettklassiskt tecken på ökat lugn. Dessa effektervar starkare med lugn musik än med snabb.I en studie hade exempelvis Mozarts musikstarkare lugnande effekt än traditionella av-slappningsövningar. I en annan hade lugnmusik bättre effekt än valium (diazepram).Musik dämpar kroppens stressrespons: Deflesta studier som undersökt detta visade attmusik, särskilt lugn musik, tydligt sänkerhalten av stresshormonet kortisol. Tolv olikastudier visade detta, endast i två av studiernasåg man motsatsen. Möjligen kan musik även

minska frisläppandet av adrenalin och norad-renalin. (Det såg man i fyra av tolv studiersom undersökt saken, så minskning av adre-nalinmängden kan inte vara en generell effektav all musik i alla situationer, men troligen en

specifik effekt av vissa sorters musik, och/elleri vissa situationer)

Musik tycks också dämpa startsteget för in-flammationer: Inflammationer börjar medatt några celler i kroppen uppfattar en ret-ning, och börjar avge signalämnen som lock-ar till sig andra vita blodkroppar, som sätterigång olika försvarsreaktioner. En viktig med-lem av den signalkaskaden är ett signalämnesom heter interleukin 6 (IL6). Fyra studier

som mätt mängden av detta signalämne hosförsökspersonerna visar en tydlig minskningefter det man ägnat sig åt eller lyssnat påmusik. Det skulle kunna innebära att musikminskar risken för att inflammationer startardär de inte behövs, och vi vet att ”onödiga”inflammationer är inblandade i en rad olikasjukdomar, från depression till åderförkalk-ning. Dessutom finns tydliga data som visaratt musikterapier kan förebygga och lindraflera av dessa.

Musik tycks alltså stärka försvaret mot in-

fektioner. Vidare vet vi att kortisol tryckerner de processer i immunförsvaret där krop-pen reagerar mot infektioner. När stress avtaroch kortisolhalter sjunker förbättras därförvårt försvar mot infektioner. Några enstaka

studier visar att musik och musicerande ökarmängden vita blodkroppar av olika slag. Ettstort antal studier visar entydigt att musik-

lyssnande och musicerande ökar mängden isaliv och slem av en speciell slags antikrop-par som kallas IgA. Deras uppgift är att bindabakterier och virus i munhåla och tarmar, ochhindra dem från att haka fast i dess väggar föratt sedan ta sig in i kroppen.

Musik kan lindar allergiska reaktioner. Tvåstudier har undersökt hur de reaktioner somär inblandade i klassiska allergier påverkas avmusik. I den ena undersöktes mängden his-tamin som bildades när försökspersoner ätitmat de var allergiska mot. I denna studie såg

att musik minskade dessa reaktioner. I denandra såg man att musik av Mozart dämpademängden av IgE-antikroppar inblandade i al-lergiska reaktioner mot latex.

Källa:http://www.kulturellahjarnan.se/2015/03/10/musik-stress-immunforsvar-och-halsa/

En viktig anledning till att musik har en rad goda effekter på hälsan tycks vara att musik dämpar stress och därigenom direkt påverkar hur kraftigt vårt immunsystem arbetar, både i försvaret mot infektioner och i processer där inflammationer bidrartill sjukdomar som åderförkalkning, depression och reumatiska sjukdomar. Både vi och andra högre djur har ett stressystem,som är till för att snabbt hjälpa kroppen ställa om alla system för att slåss eller fly om det dyker upp en oväntad fara, som enskogsbrand eller ett rovdjur. Hjärtat börjar slå snabbare, man andas fortare, adrenalin och noradrenalin ökar blodtillförsel tillhjärta och andra muskler, och stryper den till hjärna och andra inre organ, vars arbete tillfälligt kan sättas på vänt. Stresshor-moner kortisol signalerar till bland annat immunförsvaret, att det för tillfället inte ska lägga en massa kraft på att bekämpainfektioner. Det kan också vänta.

Musikläraren

Inför årsmötet 2016

Finns musikämnet kvar?

Enkät til musiklärare på gymnasiet

Musik i grundskolan - NÄU13

Utrustningslista för år 1 - 3

Inför nätverk i musik 5 mars 2016

Stödmaterial i musikInför estetkongressen 2016

Motioner till LR:s kongress

mm.

nr 1 2016



– Hur har du lyckats med att skriva lättläst,nostalgiskt och samtidigt så informativt?– Att läsa, liksom att musicera, har hela livetvarit min passion och jag har väl tagit till migett och annat vad gäller att förhålla mig tillett skrivande som för läsaren känns naturligtoch spontant, ett förhållande som jag ocksåhar till musik. Det mesta i boken är gammaltmaterial som jag skrivit under hela min verk-samma musiklärarbana, de sista tre åren har

jag bara redigerat texterna, kan man säga.– Du har arbetat som musiklärare ett bratag?– Ja, jag började undervisa här i Kalmar ef-ter min mellanstadielärareexamen i mittenav 1970-talet. Jag var färdig lärare 1976 men

ville inte börja som mellanstadielärare, detvar i första hand att sjunga och spela som jagville hålla på med, något som jag sysslat medhela mitt liv. Efter några år började jag efteruppmuntran den Särskilda Musiklärarutbild-ningen, SMLU, som hade sitt ursprung häri Kalmar och i musiklärarpionjären BrynolfMåhlén. Som behörig musiklärare fick jagsedan anställning på Falkenbergsskolan, och

Med buller, bång och lite plong dimper den ner i brevinkastet; boken ”Blandtonboxar, tamburiner, elgitarrer och läroplaner”, en läroplansexpose´ medtillhörande anekdotiska beskrivningar av ett rikt musiklärarliv. Det är etttag sedan vi tog del av något som en aktiv musiklärare präntat ner. Vi tyckertexten är uppmuntrande och stimulerande och känner att vi måste pratamed denne erfarne författare. Vi ringer upp Mats E Andersson som svarardirekt efter två signaler. Vi inleder lite insmickrande...

Bland tonboxar, tamburiner,elgitarrer och läroplaner

den skolan har jag varit trogen.– Du har en magisterexamen i musikpeda-gogik också?– Ja, i mitten av 1990-talet började jag läsamusikpedagogik i Malmö. Då var SixtenNordström rektor på musikhögskolan. Detvar en härlig studietid och jag träffade mångainspirerande lärare som Bo Ingvar Olsson,Gunnar Heiling och Sverker Svensson. Se-dan stod jag inför ett vägval; att fortsätta medforskarstudier eller återvända till skolan ochmina elever.– Du valde dina elever?’– Ja, det gjorde jag och det har jag inte ångrat.

Jag har nu varit musiklärare i 39 härliga år.– Har du fortsatt att musicera vid sidan om

ditt musiklärarjobb?– Nej, jag ser det nästan som ett livsvillkor attbryta med musiken när jag väl kommit hemfrån jobbet. Om du har rikt eget musikliv ut-anför ditt ordinarie jobb, skall du nog väljaett annat yrke än musiklärare.– Du har varit musiklärare länge och blivit äldre, dina elever har dock alltid varit isamma ålder. Om du skulle beskriva dinaelever idag i förhållande till då du börjadesom musiklärare?– Om jag generaliserar skulle vilja beskrivadet så här: Eleverna är inte bara medpassage-

rare på en buss som körs av chaufför, om duförstår vad jag menar. Idag har jag alltid etttiotal hjälpchaufförer som vill vara med och”ratta” undervisningen. De är modiga och ro-liga och mycket mer ”drivna” på instrumen-ten än tidigare. Och så är de är autodidakti-ker. Idag har eleverna sina Ipads och telefonertill hands och där finns allt.– Varför har du samlat dina erfarenheter i”Bland tonboxar, tamburiner, elgitarrer ochläroplaner? Vad vill du åstadkomma?– Med boken vill jag ge yngre kolleger ett

mod att fortsätta, ge dem en historisk bak-grund, en förståelse för varför läroplanen serut som den gör idag, en läroplan, som är enav de bättre, här finns mycket att förverkliga.Tyvärr saknas mycket av förutsättningarna

MR är sedan 2004 en självständigoch oberoende förening för alla mu-siklärare och blivande musiklärare.Som medlem erhåller du bl.a. tid-ningen Musikläraren

250:-Bg 5337-0706

Studerande och pensionärer

100:-

För studerande är det första

medlemsåret

gratis!

Skriv till:

[email protected]

för att kunna genomföra läroplanen. Vi hadebättre villkor under LGR80. Då undervisadevi i grupper om högst 15 elever och haderesurser för instrumentalundervisning, idagkan det vara rätt tufft att vara musiklärare.

Där säger vi tack och adjö till en musiklä-rare, en riktig berättarmagister, med pennan ihand, som vi uppfattar det.

Boken ”Bland tonboxar, tamburiner, elgitar-rer och läroplaner”, som inklusive frakt, kostarnågra tior över hundralappen, kan beställas på

[email protected]

Mats E Andersson



Sopranerna sjunger högst men kanske intestarkast men tror ändå att de äger hela värl-den. De har längre hår, pryder sig med snof-sigare smycken och slängigare kjolar än allaandra. De tar som en grov förolämpning omde inte får går upp till minst höga F i varjesång. När de väl gör detta håller de tonenminst hälften så länge som de borde, varpåde jämrar sig över att de har ont i halsen ochatt dirigenten är en sadist. Sopranerna är ihemlighet övertygade om att de är överlägsna

alla de andra stämmorna och att till exempelaltarna, som i och för sig är trevliga att har-moniera mot, i själva verket lika gärna kundeutgå utan att det hade märkts någon skillnad.Basarna, enligt sopranerna, utgör det lägstavokal kastet i deras värld. De sjunger alldelesför kartigt, är hopplösa att harmoniera motoch vem kan väl lite på några som ligger ochbrummar så lågt.

Altarna vet att de är jordens salt, minst. Deär av anspråkslös natur och skulle helst ha

jeans på varje konsert om de tilläts. De vet

att de har långa räckor av knepiga tonföljderoch rytmiska passager att avverka medan so-pranerna alldeles för hårt skriker ut sina högaa:n Baserna basunerar alldeles för kraftigt,vilket gör att ingen i publiken ges möjlighet

Det är något visst med en korist...En kör består som vi alla vet av fyra stämmor: sopran, alt, tenor och bas. De två första stämmorna tillhör sångare med korta stämläppar, de två andra tillhör gruppen med något längre och grövre. Det kan vi kanske vara överens om? Om vi äröverens vad som kommer nedan kanske vi kan diskutera vid något tillfälle? Hör avDig om du är av annan åsikt.

att notera altarnas hårda slit. Altarna konspi-rerar också i hemlighet för att få sopranernaatt låta falskt. Som grädde på moset ogillarde tenorerna som konkurrerar i samma oktavoch tror att de låter bättre än vad altarna gör.

Nu kommer vi till tenorerna, dessa bort-skämda vokala monster. Rätt och slätt. Ingenkör har någonsin tillräcklig av dem och varjedirigent offrar hellre sin högra hand – och etthalvt dussin altar – än låter en halvbra tenorsluta i kören. Ett irriterande konstaterande ärtyvärr att de alldeles för få tenorer i varje kördessutom alltid är förvånande bra. Det endasom får dem att vackla är subtila vinkar omatt inga riktiga karlar inte kan sjunga så högtsom de gör. Detta sägs att denna utsaga kom-mer från basarnas led? Dirigenten hyser dehatkärlek till. Tenorerna uppmanas av denneatt sjunga i forte fortissimo, eftersom de ärså få. Tenorerna känner sig hotade av bådesopranerna och basarna; av kvinnorösternasom mödolöst tar toner som tenorerna skullekunna sälja sina själar för att kunna ta och

av basarna för att de når de obegripligt lågatonerna. Kuriosa: ett föga välkänt faktum äratt tenorerna höjer ögonbrynen mer än allaandra korister när de sjunger.

Basarna sjunger lägst av alla. Det var väl dethela? Nej, skämt åsido, de är oftast trygga,pålitliga människor med mer ansiktshår ännågon annan. Basarna känner sig för evigtouppskattade, trots att de är djupt övertygadeom att de i själva verket är körens viktigastestämma. Visserligen sjunger basarna de trå-kigaste partierna av alla och sjunger ofta femtakter i sträck på en och samma ton. Dettafaktum kompenserar de genom att sjunga såljudligt som de bara kan. Basarna är de enda

i kören som kan klaga på hur lågt deras stäm-ma går och därför gör de också fruktansvärdagrimaser när de tar de lägsta tonerna. Att har-moniera med tenorerna – de koketterna – ärdet värsta basarna vet. Altar gillar de däremot,fast inte när denna jordens salt stjäl de bättrepartierna i deras duetter. Sopraner utgör ettfrämmande universum. Basarna kan inte för-stå hur någon i hela friden kan vilja sjunga såhögt och låta så hemskt när de missar tonen.När basarna sjunger fel knegar de oförskräcktvidare, förvissade om att de andra tre stäm-morna ändå kommer att dränka deras miss-

tag och att de till syven och sist kommer attsluta på rätt ackord i alla fall.

Knyckt från Kyrkpressen. Tack Anne!

Aida Hadzialic

– Jag är faktiskt inte främmande för att införaämnesbetyg i gymnasieskolan.– Vi har lovat att inte stöpa om skolan igenunder den här mandatperioden eftersommånga lärare efterfrågat arbetsro. Samtidigtfår det inte bli helt status quo i fyra år.– Men en sak är att höja moralen hos lärarnaså att de kan ta sig an uppgiften att undervisamed ny energi. Det gör vi genom att höja lö-nerna och ge dem förutsättningar att göra ettbra jobb.

Citat av Aida Hadzialic, gymnasie- och kun-skapslyftsminister, i Tidningen Gymnasiet

Estetisk kurs på gymnasiet in-försEnligt uppgift kommer någon form av este-tisk verksamhet ”inom kort” att bli obligato-

riskt för samtliga gymnasieelever. Hur omfat-tande är dock långt ifrån klart? Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskaps-lyftsminister, har tillsatt en gymnasieutred-ning som skall bl.a. föreslå åtgärder för attalla ungdomar ska påbörja och fullfölja engymnasieutbildning. Utredningen ska ocksålämna förslag som syftar till att gymnasiesko-lans nationella program vidareutvecklas så attde ger en bred gemensam kunskapsbas.Vad gäller den estetiska verksamheten äruppdraget formulerat så här: Analysera ochföreslå hur alla nationella program i gymna-

sieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne.Utredningen leds av Helén Ängmo och skallredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni2016.

”



031-795 01 50www.nilton.se

Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

Notställ Micställ


20/20

Returadress:Sven RydgårdÅkarvägen 39342 33 Alvesta

Avsändare:Papperslagrets Tryckeri AB

Verkstadsgatan, 371 47 Karlskrona

Documents

Musikläraren nr4 2015