Miljönämnden informerar

- En vägledning för etablering och

drift av förskolor Antagen 2017-08-31 Mn § 72, reviderad 2017-09-26 Mn § 81, 2018-09-

25 Mn § 61 och 2019-06-19 Mn § 59

1

I denna skrift har miljönämnden samlat information som berör verksamhetsutövaren till

förskolor, till exempel när en förskola ska startas, vid nybyggnad, ombyggnad eller vid

förändringar i verksamheten. Det är den som driver förskolan som har ansvaret för att

förskolans miljö är sund och hälsosam både inne och ute. Som ansvarig verksamhetsutövare

måste du ha den kunskap som krävs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken. Syftet med

miljöbalken är att främja en hållbar utveckling för människors hälsa och miljö.

Innehållet i skriften ses över regelbundet och kommer att revideras vid ändringar i

lagstiftningen, ny tillsynsvägledning och vid nya domar. Uppdaterad version finns på

hemsidan, med senaste reviderat datum, som kan nås via www.halmstad.se.

Miljönämndens roll

Miljönämndens uppgift är att säkerställa en god hälsa och miljö i Halmstad. Vid

tillämpningen av lagkraven i bland annat miljöbalken, smittskyddslagen och livsmedelslagen

beaktar vi bland annat lokala, regionala och nationella miljömål samt FN:s barnkonvention i

de avvägningar som görs.

I miljöbalken står det att miljönämnden ska kontrollera att de lokaler där man bedriver

förskolor, inte riskerar att vara skadliga för hälsan. Hantering av smitta och arbetet med att

förebygga smittspridning omfattas av både smittskyddslagen och miljöbalken.

Miljöförvaltningens vision - Hållbar livsmiljö

- Vi sätter människan och miljön i fokus

- Vi inspirerar andra aktörer och är tillgängliga för samarbete och dialog

- Vi utför och utvecklar vårt arbete med engagemang, kunskap, tydlighet och

kvalité.

Fotograf Patrik Leonardsson

2

Anmälningsplikt enligt miljöbalken

Den som avser att driva förskola, öppen förskola, pedagogisk verksamhet, skola, fritidshem

med mera måste göra en anmälan enligt miljöbalken, senast sex veckor, innan verksamheten

påbörjas (38 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899)). Anmälan

som ska vara skriftlig görs till miljöförvaltningen.

En anmälan ska göras vid nyetablering eller när verksamheten ändras så att det är av betydelse

för människors hälsa och miljön, exempelvis antal personer, lokalanvändning och

utomhusyta.

Miljösanktionsavgift om anmälan saknas Om anmälan kommer in för sent eller uteblir måste en miljösanktionsavgift påföras

verksamheten på grund av att kraven enligt miljöbalken inte uppfyllts. Beloppet är fastställt i

förordningen om miljösanktionsavgifter (2012:259). Avgiften beslutas av miljöförvaltningen

och tillfaller staten.

Avgifter för anmälan och tillsyn Miljöförvaltningen har rätt att ta ut en avgift för tillsynen. För handläggning av

anmälningsärenden tas en anmälningsavgift ut. Förskolor och skolor betalar även en fast årlig

tillsynsavgift. Avgifterna tas ut enligt taxa antagen av kommunfullmäktige. Avgifterna index-

uppräknas varje år. För avgift se kommunens websida.

3

Inom- och utomhusmiljö

Vad gäller vid etablering och drift av förskola

1. Lokaliseringen

Enligt krav i miljöbalken ska alltid bästa möjliga plats väljas när man ska lokalisera en

förskola. Du som är verksamhetsutövare ska motivera valet av plats i din anmälan.

Enligt domstolspraxis omfattas såväl förskolans inomhus- som utomhusmiljö av

verksamhetsutövarens ansvar och båda aspekterna ska därför uppfylla kravet på bästa

lokalisering.

Enligt domstolspraxis är förskoleverksamhet inte, till skillnad ifrån en verksamhet som

har till syfte att utnyttja en naturresurs på ett visst ställe, bunden till just en plats och

det är inte orimligt att kräva en annan lokalisering om olägenheter på platsen riskerar

att skada barnens hälsa. Valet av plats gäller bästa plats i Halmstads kommun.

Lagkrav:

- Miljöbalken 1 kap 1§ och 2 kap. 6§ (1998:808)

Överprövade beslut:

- Miljööverdomstolen (MÖD 2011:26) 2011-04-19, dom M4256-10 (Miljöbalken 1 kap 1§ och 2 kap. 6-7§§, 9 kap 3,9§§ (1998:808), Plan- och bygglagen 8 kap 9-10

§§ (2010:900), Skolverkets allmänna råd för öppen förskola (2001:1)

- Mark- och miljö domstolen 2011-04-29, 2010 - M4740

Allmänna råd:

- Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor,

skolor eller liknande verksamhet, BFS 2015:1

Regeringsuppdrag:

- Rapport 2015:8, Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering,

utformning och förvaltning av skola och förskolas utemiljö

4

1.1 Omgivning

Platsen ska ha tillräckligt långt avstånd ifrån starkt trafikerade vägar, industrier,

garage, kraftledningar, verksamheter som orsakar störningar som bland annat lukt,

buller, allergier, stor skada vid olycka eller kan misstänkas påverka människors

hälsa.

Nordiska ministerrådet har angivit 10 nordiska förslag om miljö och hälsa för

förskolebarn där det i första rådet står att det behövs större avstånd till trafikerade

vägar och industrier. Placera förskolan minst 200 meter från trafikerade vägar för

att undvika lokal partikelförorening och buller. (Miljö och hälsa för barn i

nordiska förskolor, Nordiska ministerrådet Köpenhamn 2007)

1.1.1 Djurhållning och Lantbruk

En förskola som placeras nära en hästgård eller ett lantbruk kan innebära risk för

olägenheter. Hästhållning kan påverka allergiker och störningar i form av flugor och

lukt t.ex. gödsellagringen vid djurstallarna luktar. Det är större risk för störning om

förskolan ligger i härskande vindriktning mot förskolan och det saknas skydd av vare

sig topografi eller vegetation. Folkhälsomyndigheten rekommenderar ett

skyddsavstånd på 200 meter mellan hästverksamhet som stall, hästhage, paddock och

en förskola.

Samma gäller lantbruksfastigheter då de omfattar många moment som kan ge upphov

till störning för förskolor. Vid odling av vall på fastigheten sker till exempel gödsling

efter varje skörd och gödsling med flytgödsel ger upphov till markerad lukt som av

många upplevs som starkt störande. Lantbruksverksamhet kan innebära en del

transporter som kan störa omgivningen och betesdjur kan ge upphov till störning i

form av flugor och lukt.

1.2 Mark

Marken där förskolan placeras ska uppfylla kriterierna för känslig

markanvändning enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark.

Finns det risk för föroreningar ska undersökningar utföras och eventuella åtgärder

vidtas innan platsen tas i bruk. För att beräkna känsligheten på platsen kan

platsspecifika värden räknas fram utifrån provresultat ifrån markundersökning.

Vägledning:

- Riktvärden för förorenad mark Rapport 5976 september 2009 ISBN 978-

91-620-5976-7. www.naturvardsverket.se. Riktvärdesmodellen

uppdaterades i juni 2016 och därmed gjordes även justering av de

generella riktvärdena (https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-

miljoarbetet/vagledning/fororenade-omraden/berakning-

riktvarden/generella-riktvarden-20160707.pdf)

5

1.3 PCB

Det ligger på ert ansvar som verksamhetsutövare att kontrollera att lokalerna som

är byggda eller renoverade under åren 1956 till 1973 är inventerade och sanerade

med avseende på förekomst av polyklorerade bifenyler, PCB.

Har ingen inventering gjorts för fastigheten och byggnaden ska det göras, vilket är

fastighetsägarens ansvar. Visar det sig då att det finns PCB i byggnaden kommer

miljöförvaltningen att ställa krav på åtgärder enligt pcb-förordningen och att

åtgärderna ska utföras innan barnen kommer in i verksamheten.

Om PCB tidigare funnits i byggnader på fastigheten ska den omgivande marken

undersökas för eventuellt behov av sanering då det kan ha läckt PCB till marken. I

marken nedanför en fasad som innehåller eller har innehållit PCB-haltig fogmassa

är halten av PCB normalt i nivåer som ligger över Naturvårdsverkets generella

riktvärden för känslig markanvändning för förorenad mark. Om inventeringen

visar på PCB över 50 mg/kg utvändigt i fogar ska marken undersökas. En

markprovtagningsplan ska då lämnas in till miljöförvaltningen.

Lagkrav:

- Förordning (2007:19) om PCB m.m.

1.4 Buller

Det finns olika riktvärden för ljudnivån utomhus på förskolegårdar beroende på

vilken ljudkälla de kommer från.

Ljudnivån utomhus (från väg- och spårtrafik) ska på en ny förskola understiga 50

dB(A) (ekvivalent årsmedeldygn) och den högsta ljudnivån ska understiga 70

dB(A), på delar som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Övriga

vistelseytor utomhus och ytor vid befintlig förskola ska ljudnivåerna understiga 55

dB(A) (ekvivalent årsmedeldygn) och 70 dB(A) maximalt (under tiden skolgården

nyttjas exempelvis kl 07-18). (NV-01534-17 från september 2017). Mätningen

eller beräkningen ska utföras enligt Naturvårdsverkets rekommenderade mät och

beräkningsmetoder för buller från vägar och spår.

Exempel på mät- och beräkningsmetoder är:

- Statens Naturvårdsverk Rapport 3298 (Buller från vägtrafik)

- Nordisk beräkningsmodell Rapport 4653, reviderad 1996 (Vägtrafikbuller)

- Buller från spårbunden trafik. Nordisk beräkningsmodell (1998).

Naturvårdsverket och Banverket. Naturvårdsverkets rapport 4935

- Buller från spårbunden trafik – förslag till mätmetod. SP rapport 1995:40

Boverkets riktvärde för förskolegårdar är en ljudnivå om högst 50 dBA

(ekvivalentnivå dagtid) på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation

och pedagogisk verksamhet. Resten av ytorna ska ha högst 55 dB A ekvivalent.

6

Ljudnivå från industri, verksamhet och fasta installationer ska inte överstiga 50

dB(A) ekvivalent (kl 06-18), 45 dB (A) ekvivalent (kl 18-22) och 40 dB(A)

ekvivalent (kl 22-06) vid fasad, uteplatser och utevistelse vid förskolor.

Ljudnivåerna ska tillämpas för de tidpunkter då lokalerna används och gäller även

för transporterna till och från verksamheten.

Omgivningsbuller kan leda till besvär som allmän störning, försämrad

talförståelse och kommunikation, nedsatt inlärning och prestation, sömnstörningar

och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Kan utlösa en stressreaktion,

karakteriserad av till exempel ökade nivåer av stresshormoner i blodet,

kärlsammandragning, ökat blodtryck och en rad förändringar i ämnesomsättning

och immunförsvar. Att uppfatta tal och varningssignaler kan påverkas av störande

buller.

Överprövade beslut:

- Miljööverdomstolen 2000-09-04, dom MÖD 2000:32. Ljudnivån vid en

befintlig skola ska åtgärdas så att den inte någonstans på skolgården

överstiger 55 dB(A).

- MÖD 2004:28, uppföra bullerplank vid skola

- MÖD 2011:26, förbud att bedriva öppen förskola

Vägledning:

- Naturvårdsverkets Riktvärden för buller på skolgård från väg- och

spårtrafik, NV-01534-17. September 2017

- Boverket Rapport 2015:8

- Naturvårdsverkets rapport 6538 (Ljudnivå från industri, verksamhet och

fasta installationer)

1.5 Luftföroreningar och partiklar

Halten av luftföroreningar från trafiken ska minst klara de nationella delmålen för

NO2 och partiklar. Placeringen av förskolan har stor betydelse för hur mycket barn

exponeras för luftföroreningar. I en förskola nära gator med mycket trafik blir

halten av luftföroreningar hög även inomhus. De främsta källorna till

luftföroreningar är utsläpp från fordon, vägslitage och energiproduktion. Den

viktigaste åtgärden är att minska vägtrafiken och att inte placera förskolor nära

stora vägar eller i täta trafikmiljöer.

Barn är extra känsliga för luftföroreningar och även måttliga halter kan ha

allvarliga hälsoeffekter för barn. I förhållande till sin vikt andas barn in större

volymer luft än vuxna och de tar därför upp mer ämnen per kilogram kroppsvikt

än vuxna. Dessutom har barn svagare immunförsvar än vuxna och utvecklingen

av bland annat lungfunktionen kan störas av skadliga ämnen och hjärnan är inte

färdigutvecklad. Flera vetenskapliga studier pekar mot att de föroreningspartiklar

barn exponeras för lättare fastnar i deras lungor än de gör hos vuxna. I en

7

amerikansk studie fann man att barn från skolmiljöer med höga halter av

föroreningar, särskilt sot, hade nedsatt intellektuell kapacitet. Eftersom barn är

extra känsliga för exponering av luftföroreningar och då man i dagsläget inte

känner till några säkra nivåer då inga hälsoeffekter uppträder ska

försiktighetsprincipen tillämpas då plats ska väljas för förskola.

Lagkrav:

- Miljöbalken 2 kap. hänsynsreglerna bland annat försiktighetsprincipen och

5 kap (1998:808)

- Luftkvalitetsförordningen (2010:477)

- Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9)

Regeringsuppdrag:

- Rapport 2015:8, Gör plats för barn och unga! En vägledning för

planering, utformning och förvaltning av skola och förskolas utemiljö

Nationella miljömål:

- Frisk luft, ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter

och kulturvärden inte skadas."

1.6 Utegårdens placering och yta

Det är viktigt för barnens hälsa och välbefinnande att de har möjlighet till

regelbunden daglig utevistelse i tillräcklig omfattning och en bra miljö för att

förebygga risken för olägenheter för människors hälsa.

En förskola ska enligt praxis ha tillgång till egen förskolegård med tillräckligt stor

yta i direkt anslutning till byggnaden. Det är lämpligt att varje barn i förskolan har

en lekyta utomhus på ca 40 m2. I lekytan räknas inte byggnader och parkering in.

Som riktvärde för dimensionering av tomtyta för förskola gäller totalt 80 m2 per

barn.

En förskolegård i direkt anslutning till verksamheten som barnen fritt kan förfoga

över är avgörande och lekytan ska vara stor och kuperad för att uppmunta till

fysisk aktivitet.

Forskning visar att den totala storleken på friytan helst ska överstiga 3000 m2. På

en gård som är mindre, oavsett antal barn, kan en barngrupp få svårt att utveckla

lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov.

Lagkrav:

- Miljöbalken 1 kap 1§ och 2 kap. 6§ (1998:808) Miljöbalken är tillämplig på utomhusmiljön för förskolor och därför får förskolans

utegård inte utgöra en olägenhet för barnens hälsa. Lokaliseringsprincipen anger att en

plats som är olämplig för ändamålet inte ska väljas. Miljöbalken 1 kap 1§ och 2 kap. 6§

(1998:808)

- 8 kap. 9 § andra stycket PBL

8

Överprövade beslut:

- Mark- och miljödomstolen (2011 MD Mål nr 4740-10)

- Miljööverdomstolen (MÖD 2011:26) 2011-04-19, dom M4256-10 I båda fallen fastslås det att förskolor ska byggas där det går att vara ute varje dag utan

risk för hälsan.

Allmänna råd:

- Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem,

förskolor, skolor eller liknande verksamhet, BFS 2015:1

Nationella mål:

- Det nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Byggnader och

anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt.

1.7 Elektromagnetisk strålning

En förskola ska inte ha förhöjda elektromagnetiska fält från kraftledningar,

transformatorstationer och vissa elinstallationer i utomhusmiljön.

Eftersom det saknas fastställda gränsvärden för långvarig exponering av

elektromagnetisk strålning gäller miljöbalkens försiktighetsprincip i och med att

man kunnat se vissa samband med leukemi hos barn. Detta innebär att tänkbara

och möjliga skador och olägenheter ska förebyggas av verksamheten och att man

ska undvika att placera förskolor nära elektriska anläggningar som ger förhöjda

elektromagnetiska fält.

Värden upp till 0,2 µT utgör normala magnetfältnivåer och verksamheten ska

säkerställa att det riktvärdet inte överskrids på förskolor. Överstigs nivån betraktas

värdet förhöjt och försiktighetsåtgärder ska vidtas.

Vägledning:

- Strålsäkerhetsmyndigheten

1.8 Byggnadens placering

Det är viktigt att man tar möjligheten i akt att placera byggnaden på ett sådant sätt

att det kan främja utomhusmiljön med skugga, reducera buller och andra positiva

effekter. Omgivande boenden kan uppleva att en förskola är störande och det är

därför bäst att tänka efter hur byggnaderna och utemiljön minst kan störa andra.

1.9 Sammanvägd bedömning av olägenheter

För att bedöma om en plats är lämplig för en förskola behöver en

intresseavvägning göras där alla faktorer som påverkar vägs in. Finns det flera och

samverkande faktorer eller olägenheter kan de tillsammans göra en plats olämplig.

9

När det förekommer flera bullerkällor, till exempel buller från olika trafikslag, och

samtidigt kanske även andra störningskällor ska det tas hänsyn till att

störningsupplevelsen förstärks. Buller och vibrationer samverkar och när det även

finns vibrationer upplevs bullret som mer störande.

I Naturvårdsverkets riktvärde för buller på skolgård ifrån väg- och spårtrafik

anges att olägenhet för människors hälsa kan uppstå både vid lägre och vid högre

nivåer än de riktvärden som angivits. Exempelvis kan olägenhet uppstå vid lägre

nivå om samverkan sker med andra störningskällor, till exempel luftföroreningar.

Boverket drar slutsatsen att när det kommer flera bullerkällor, eller när buller från

en källa kombineras med andra miljöbelastningar till exempel vibrationer eller

luftföroreningar, bör det ställas särskilt höga krav på hänsyn och åtgärder för att

skapa en godtagbar ljudmiljö.

Att lokalisera en undervisningslokal nära en trafikerad väg blir olägenheter från

vägen i form av buller och luftföroreningar något som drabbar barnen som deltar i

verksamheten. Enligt praxis anses att dessa olägenheter riskerar att skada barnens

hälsa och undervisningslokalen ska förbjudas.

Enligt praxis finns det skäl att på platser utreda de sammanvägda ljudnivåerna

från väg- och järnvägstrafik, kombinationseffekter av buller från olika trafikslag.

Även att kombinationseffekter av buller och vibrationer ska utredas och bedömas

enligt praxis.

Överprövade beslut anger att störningsupplevelsen ökar vid högre

vibrationsnivåer så att bullerstörningen inomhus ska åtgärdas. Riktvärdet för

buller inomhus speglar en störningssituation då vibrationerna i byggnaden

understiger 0,4mm/s (vägt RMS-värde). Vid högre vibrationer än 0,4 mm/s vägt

RMS-värde kan vibrationerna förstärka störningsupplevelsen.

Lagkrav:

- Miljöbalken 1 kap 1§ och 2 kap. 6§ (1998:808)

Överprövade beslut:

- Miljööverdomstolen 2010-M 4256

- Mark- och miljööverdomstolen, 2013-M 1472

- Mark- och miljödomstolen M 4838-17

Vägledning:

- Naturvårdsverkets Riktvärden för buller på skolgård från väg- och

spårtrafik, NV-01534-17. September 2017

- Nationell samordning av omgivningsbuller, Godkänd av styrgruppen 2014-

09-11

- Folkhälsomyndigheten vägleder med Buller Höga ljudnivåer och buller

inomhus, Socialstyrelsen 2008

10

2. Vistelsemiljö ute

Miljöbalkens krav gäller såväl inomhus- som utomhusmiljön.

Enligt 9 kap 9 § miljöbalken skall lokaler och utomhusmiljöer för förskolor brukas på

ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa inte uppkommer. Det är

verksamhetsutövaren som ska kunna visa att barnen har en fullgod utomhusmiljö.

Det är verksamhetsutövaren, vare sig verksamhetsutövaren är ägaren eller

nyttjanderättshavare, som ansvarar för att olägenhet för människors hälsa inte

uppkommer.

Lagkrav:

- Miljöbalken 1 kap1§, 2 kap 2 och 3 §§, 9 kap 3 och 9 §§,

- PBL 9 kap

Överprövade beslut:

- Miljööverdomstolen (MÖD 2011:26) 2011-04-19, dom M4256-10

Allmänna råd:

- Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor,

skolor eller liknande verksamhet, BFS 2015:1

-

2.1 Utemiljöns utformning

Barn på förskolan ska ha tillgång till regelbunden daglig utevistelse i tillräcklig

omfattning och i en bra miljö för att förebygga risken för olägenhet. En

fungerande förskolegård är variationsrik, har tillräcklig plats för rörelse, utrymme

för växtlighet och låg grad av slitage. Det är lämpligt att ta till vara på träd,

buskage, kuperad terräng och goda vegetationsförhållanden för det medverkar till

ökad fysisk aktivitet hos barnen. Deras koncentrationsförmåga förbättras därmed

och lek och motorik utvecklas på ett bra sätt.

Växtlighet och spännande lekställen i skuggan minskar exponeringen för UV-

strålning med nära hälften. Daglig utevistelse i bra miljöer bidrar till att risken

minskar att sjukdomar ska spridas bland barnen.

2.2 Sol- och skuggförhållanden

Barn har tunnare hud än vuxna och bränner sig därför lättare i solen. Forskning

visar att risken att utveckla hudcancer ökar om ett barn drabbas av solbränna.

För att minska risken för att barn ska exponeras för ohälsosamma mängder av

UV-strålning är planeringen av utemiljön viktig. Det är viktigt att det tidigt i

projekteringen budgeteras och planeras för goda skuggförhållanden på ytor där

barnen ska vistas, det ska finnas tillräckligt med skugga när verksamheten startar.

11

Som exempel på goda skuggåtgärder är att spara befintliga träd vid nyetablering

då växtlighet skapar spännande lekställen i skuggan vilket minskar exponeringen

för UV-strålning med nära hälften, plantera träd och buskar, uppföra

genomskinliga tak med UV-filter på uteplatser, placera bänkar under större

konstruktioner. Tillfälliga åtgärder kan vara segeldukar i anslutning till lekplatser

och parasoll. Som exempel kan nämnas att Strålsäkerhetsmyndigheten anger som

riktlinje att hälften av himlen ska vara skymd av växtlighet vid populära

lekställen.

Strålsäkerhetsmyndigheten har kommit ut med nytt material för att stötta

kommuner med vägledning, material och planeringsverktyg. Detta går att hitta på

länken: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/rad-

och-rekommendationer/planera-for-sol-och-skugga-pa-forskolegardar-och-

skolgardar/

En forskargrupp i Barcelona har funnit att grönska kring skolan, hemmet och

längs vägen till skolan ökade inlärningsförmågan, medan

koncentrationssvårigheterna minskade. Effekten var särskilt tydlig för grönska i

närheten av skolan. (En viktig förklaring är att det är lägre halter av

luftföroreningar i gröna miljöer, eftersom luftföroreningar avsätts på växternas

ytor.)

Allmänna råd:

- Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem,

förskolor, skolor eller liknande verksamhet, BFS 2015:1

Tillsynsvägledning:

- Strålsäkerhetsmyndigheten, www.stralsakerhetsmyndigheten.se

- Luft och miljö, Barns hälsa, Naturvårdsverket 2017

- Solskyddsfaktorer, Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn,

Länsstyrelserna och Strålsäkerhetsmyndigheten

(http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Broschyr/

2009/Solkyddsfaktorer.pdf)

Nationella miljömål:

- Säker strålmiljö, Ultraviolett strålning ”Antalet årliga fall av hudcancer

orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000."

2.3 Fri yta

Med friyta menas den yta där barnen kan leka och röra sig på. Forskning har visat

att den totala storleken på friytan ska överstiga 3000 m2. Det är lämpligt att varje

barn i förskolan har en lekyta utomhus på ca 40 m2. Barnen ska kunna springa och

12

accelerera på en större yta. Det är då inte lämpligt att med staketindelning dela

utegårdar som hindrar barnen från att springa obehindrat och kan göra det svårare

att ta sig mellan soliga och skuggiga delar av gården. På svenska förskolor har

utomhuslek på rymliga och gröna gårdar visats sig ha samband med bättre

nattsömn, välbefinnande och viktkontroll. Miljönämnden gör en sammanvägd

bedömning av lämplighet för varje plats utifrån friytans storlek och

verksamhetsutövarens rutiner och egenkontroll.

Överprövade beslut:

- Mark- och miljödomstolen 2011-04-29,M 4740-10

- Mark- och miljööverdomstolen 2018-06-20, M 1926-17

- Mark- och miljööverdomstolen 2018-06-20, M 3333-17

2.4 Materialval och hälsa

Byggnads- och inredningsmaterial ska vara lågemitterande för att avge så lite kemiska

ämnen som möjligt. Vid materialval ska hänsyn tas till allergier och kemikalieinnehåll.

Gräs- och jordytor är bra för en giftfri vardag för barn.

Enligt miljömål för giftfri miljö ska barns exponering för farliga kemikalier minska

eftersom att barn växer och utvecklas är de särskilt känsliga. På förskolor ska det vara

genomtänkta materialval som påverkar hälsan så lite som möjligt.

Konstgräs och gummimattor ska exempelvis inte innehålla fyllnadsmaterial av

granulat ifrån använda bildäck som kan innehålla ämnen som är farliga för hälsan.

Den typ av granulat som används är små (2-3mm) att de räknas som mikroplast när de

sprids till miljön, och kan innehålla olika typer av farliga ämnen både i återvunnet och

nytillverkat material. Konstgräsplaner från vilka spridning av granulat sker till miljön

utgör miljöfarlig verksamhet med stöd av 9 kap. 1 § miljöbalken, punkt ett eller två,

och en ny anläggning ska anmälas till miljönämnden för att säkerställa att miljö och

hälsorisker förebyggs. Vid anläggande av en ny plan tittar man på förutom

materialval, på utformning, placering och tekniska lösningar som

dräneringsmöjligheter och andra sätt att minska svinnet av mikroplaster till våra

vattendrag.

Miljöklassat virke behandlas med kiselämnen som tillförs träet under hårt tryck, och

vid framställning av detta virke används inga ämnen som är klassade som miljöfarliga

eller hälsoskadliga.

Tryckimpregnerat virke ska undvikas om det är möjligt, då det traditionellt

behandlas med kopparsalter, som är mycket giftigt för mikroorganismer och utgör en

onödig miljöbelastning. Materialval görs i enligt med de allmänna hänsynsreglerna 2

kap 4 § miljöbalken.

13

Nationella mål:

- Minska barns exponering för farliga kemikalier. (Målet är att senast 2018

har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och

andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna

för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier.

Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situationen 2012.)

3. Innemiljöns utformning/lokal

Enligt 9 kap 9 § miljöbalken ska lokaler för förskolor brukas på ett sådant sätt att

olägenhet för människors hälsa inte uppkommer. Det är verksamhetsutövaren som ska

kunna visa att barnen har en bra inomhusmiljö. Det är viktigt att hela lokalen är

utformad och används så att en bra hygien kan upprätthållas

Lagkrav:

- Miljöbalken 1 kap1§, 2 kap 2 och 3 §§, 9 kap 3 och 9 §§

Överprövade beslut:

- Mark och miljödomstolen 2009-M 6011, vid handtorkning ska uteslutande

engångshanddukar användas.

Allmänna råd:

- FoHMFS 2014:19 Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och

öppen fritidsverksamhet.

3.1 Lokalyta

Storleken på förskolan är lämpligt att utforma så att varje barn har en yta inomhus

på minst 7,5 m2. I den ytan räknas bland annat inte förråd, kök, personalutrymme,

toalett och skötrum in. För liten yta ökar bland annat risken för smittspridning,

höga ljudnivåer, nedsmutsning, dålig luft och ökat slitage. Barn har behov av

utrymme för att kunna röra sig fritt och utveckla motoriken.

14

3.2 Utformning av lokal, inredning och materialval

För att få lämpliga och lätt städade lokaler är det bäst att i tidigt skede planera en

utformning av förskolan. Ytskikt ska vara så släta och enkla att rengöra som

möjligt med avseende på smittskydd, hygien och allergi. Det är viktigt att bygga

förskolelokaler som är lättstädade och inte damm-samlande, då minskar risken för

höga partikelhalter i luften. Luftburna partiklar kan vara bärare av bakterier och

allergiframkallande ämnen och höga halter av dem leder redan vid kortvarig

exponering till hälsoeffekter.

Ytskikt, som golv och bänkar ska tåla daglig rengöring utan att försämras.

Inredning och ytskikt av textilier på till exempel bullerabsorbenter, anslagstavlor,

väggar med mera ska undvikas efter som de samlar damm och är svåra att

rengöra. Det är inte acceptabelt med heltäckningsmattor på en förskola. Väggar av

tegel och horisontellt liggande panel är också damm samlande och ska undvikas.

Obehandlat trä är inte lämpligt.

Övermöblerade rum med mycket möbler och saker försvårar städningen, golvytor

ska vara lättstädade och åtkomliga för att kunna rengöras med exempelvis

långskaftade moppar eller städmaskin. Städbarheten underlättas däremot av

lämplig förvaring av material. Förvaring ska ske i skåp eller i lådor med lock.

Öppna hyllor samlar betydligt mer damm och är dessutom svåra att rengöra. Skåp

med luckor är att föredra. Bäst är skåp som går från golv till tak för att undvika

horisontella ytor och springor under skåpen där dammet kan samlas.

Ventilationskanaler, nedpendlad belysning och synliga fackverk är också

horisontella ytor som ska undvikas. Elkablar ska dras bakom lister för att

städningen ska göras enklare. Undvik förekomsten av textilier som soffa, matta,

stoppade möbler, gardiner och annan textil inredning som kan samla damm.

Överprövade beslut:

- Länsstyrelsen 505-3791-13 (2014-02-25) Förskola förelades att ta bort

heltäckningsmatta

Allmänna råd:

- FoHMFS 2014:19 Allmänna råd om städning i skolor, förskolor,

fritidshem och öppen fritidsverksamhet.

3.2.1 Matsal

I gemensamma matutrymmen ska det finnas tillgång till handtvättfat med flytande

tvål och engångshanddukar. Bord och stolar ska städas efter varje måltid.

3.2.2 Förvaring kemikalier

Kemikalier ska förvaras inlåsta. Kemikalier och farligt avfall ska förvaras åtskilda.

Golvbrunnar får inte förekomma i utrymmen där kemikalier förvaras.

15

Förpackningar till hälso- och miljöfarliga kemiska produkter skall förvaras invallat

så att det inte finns risk för att innehållet läcker ut.

3.2.3 Entréer

Entréer ska utformas så att smuts inte dras in i byggnaden, det kan vara lämpligt

att dela in entrén i 3 zoner, en zon för avskrapning av smuts ifrån skorna,

avskrapningsgaller utanför dörren, gummilamellmatta, turfmatta eller liknande. En

zon för avtorkning, en textilmatta som suger upp vatten. Lämpligt att kunna ta två

till tre steg på textilmattan. Vidare i entrén ska ytterkläder kunna torka ordentligt,

upphängning för ytterkläder ska inte ske så att ytterkläder hänger direkt mot

väggen. Det ska finnas tillräckligt med torkskåp för barnens fuktiga ytterkläder så

att inte olägenhet uppstår med lukt och fuktproblem om de hängs i entrén, eller

tillgång till torkrum. Torkskåp ska vara anslutna till frånluftsventilation och vara

placerade vid entrén.

3.3 Ventilation

Luften i en lokal förorenas kontinuerligt av bland annat människor, byggmaterial

och inredning. Dålig ventilation kan ge upphov till bland annat allergiska besvär,

huvudvärk, trötthet, smittspridning, klåda och irritationer i ögon och luftvägar.

Ventilationens luftflöde ska vara anpassat till hur många personer som vistas i

byggnaden, men även till hur många personer som vistas i varje rum. Rum där

barnen sover ska vara anpassat för det antal personer som vistas där, både

avseende rumsyta och ventilation. Uteluftsflödet ska vara minst 7 l/s per person

med ett tillägg på minst 0,35 l/s per m2 golvarea i de rum som barnen har tillgång.

Med uteluftsflöde menas att tilluften kommer från uteluften och att över- eller

återluft inte ingår i uteluftsflödet. Friskluftsintagen ska placeras så att allergener

(från djur och växter), luftföroreningar och partiklar (från exempelvis avgaser,

vägar och industrier) minimeras då detta påverkar kvalitén på inomhusluften. Till-

och frånluftsdon ska placeras så att ett godtagbart luftombyte med en god

genomströmning uppnås i varje rum och tilluftsdon ska placeras så att inte

dragproblem uppstår för barnen.

Överluft får endast finnas till toaletter, hygienutrymmen, städutrymmen och till

korridorer som har lägre krav på luftkvalitet. Överluft får inte gå ifrån toalett till

städutrymme eller förråd.

Behovsstyrd ventilation kan behövas där många personer ska vistas i samma rum

under vissa tider. Om luftflöden reduceras eller stängs av ska

verksamhetsutövaren kontrollera hur lång tid luftflödena behöver vara på och hur

stort flöde som behövs för att åter få en god luftkvalitet innan lokalen används.

På förskolan ska det finnas uppgifter om hur många personer som kan vistas varje

rum utifrån ventilationens uteluftsflöde.

16

Allmänna råd:

- FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighens allmänna råd om ventilation

- Kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om

ventilation (FoHMFS 2014:18)

- FoHMFS 2014:19 Allmänna råd om städning i skolor, förskolor,

fritidshem och öppen fritidsverksamhet.

Överprövade beslut:

- Mark- och miljödomstolen, 2015-M 2785

3.4 Öppningsbara fönster

Det ska vara möjligt att kunna vädra ut lokalen eller rummet exempelvis innan

och efter samlingar och vid smittoutbrott. Vädring bör ske genom korsdrag med

flera fönster öppna samtidigt. Under pollensäsong behöver hänsyn visas till

allergiker som vistas i lokalen.

3.5 Temperatur

Både för hög och för låg temperatur kan orsaka problem i inomhusmiljön och

besvär för dem som vistas där. Barn är inte en känslig grupp när det gäller

inomhustemperaturen. De är oftast aktiva och rörliga och har som grupp inte

särskilda problem med sin temperaturreglering. Det kan ändå vara viktigt att tänka

på drag och golvtemperatur, speciellt på småbarnsavdelningar där många av

barnen vistas på eller nära golvet en stor del av dagen. Solavskärmning kan

behövas för att undvika problem med värme och bländning vid kraftig

solinstrålning.

Allmänna råd:

- FOHMFS 2014:17 Folkhälsomyndigheten, Lufttemperaturen inomhus ska

vara mellan 20-24 °C och golvtemperaturen ska inte vara under 18°C.

Lufthastigheten ska inte överstiga 0,15 m/s.

3.6 Buller inomhus

Ljudnivåerna inomhus ska högst vara 30 dB (A)(ekvivalent) respektive 45 dB(A)

(maximalt). Nivåerna gäller ljud från trafik, flyg tåg, verksamheter, fasta

installationer med mera och de gäller i alla de rum som barnen har tillgång till.

För ljud med hörbara tonkomponenter gäller 25 dB(A). Även ljudnivå för

lågfrekvent buller ska hållas. Mätningen av ljudnivån inomhus ska utgå från SP

Rapport 2015:02 enligt Folkhälsomyndigheten.

17

Buller kan försämra möjligheterna till både samtal och viktiga signaler, orsaka

kroppsliga reaktioner och ge sömnstörningar. Buller kan också påverka

koncentrationsförmågan så att en arbetsuppgift blir svårare att genomföra och kan

därmed också försämra arbetsprestationen. Barn betraktas som en särskild

riskgrupp, bland annat genom sitt beteende och bristande skyddsinstinkter. Flera

studier har gjorts av barn som vistas på skolor och förskolor som är utsatta för

trafikbuller. Efter en långvarig bullerexponering presterade skolbarnen sämre i en

rad tester, till exempel pusselläggning och läsförståelse. De hade också sämre

motivationsförmåga. Effekter särskilt på barns läsförmåga, minne och inlärning

har observerats i ett flertal studier. För att höras över en bullrig bakgrundsnivå

måste barnen höja rösten, vilket ytterligare bidrar till att höja bullernivåerna.

Numera är också hesa barnröster ganska vanligt, troligen som en följd av att

barnen måsta anstränga rösten för att höras.

Allmänna råd:

- FoHMFS 2014:13 Allmänna råd om buller inomhus.

Vägledning:

- Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer

(Folkhälsomyndigheten kompletterar och förtydligar hur allmänna råd om

buller inomhus och höga ljudnivåer kan tillämpas vid tillsyn enligt

miljöbalken, publicerad 13 maj 2019)

- Om ljud och buller (Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om ljud och

buller, publicerad 13 maj 2019)

- Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer (Folkhälsomyndighetens

genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna vid exponering för olika ljud

och buller, publicerad 13 maj 2019)

3.7 Hygienutrymmen

Lokalen behöver tidigt planeras och utformas så att en bra hygien kan

upprätthållas. Tänk på att tillgången på toaletter och handtvättställ är tillräckliga

för den verksamheten som ska drivas i lokalen och att god handhygien är en

förutsättning för att förhindra smittspridning på förskolan.

Utformning och inredning:

I hygienutrymmen och toaletter ska inredningen vara så slät som möjligt, och

installationer, inredning, toaletter och handfat bör monteras på vägg.

I hygienutrymmen ska förvaring ske slutet, och enbart förvarvaring av saker som

används i rummet som exempelvis toalettpapper. Placera inga förråd med ingång

eller luftintag ifrån hygienutrymmet.

Hygienutrymmen ska vara frånluftsventilerade.

18

Det är viktigt att tänka på att personal ska kunna byta blöja på barn samtidigt som

äldre barn kan gå på toaletten utan insyn.

Pottor och toalettsitsar:

Pottor eller separata mindre toalettsitsar ska förvaras och rengöras på en lämplig

plats i hygienutrymmet. Rengöring är lämpligt till exempel i en separat vask för

smutsiga moment eller i en pottvätt. För att minska risken för smittspridning och

av hygieniska skäl ska varken pottor eller toalettsitsar tas ut från utrymmet, genom

dörrar eller passera rum för att rengöras.

Toaletter:

Det är viktigt att man planerar antalet toaletter till förskolan, rekommenderat antal

toaletter är minst en toalett per 15 barn och dessutom en personaltoalett. Vid brist

på toaletter innebär det att barnen får gå och hålla sig vilket utgör en olägenhet

enligt miljöbalken. Barnen ska kunna gå på toaletten utan insyn, toaletterna ska ha

väggar från golv till tak och kunna stängas med dörr. Toaletter och skötrum ska

inte placeras i direkt anslutning till platser där mat hanteras.

Skötrum:

Toaletter och skötrum ska inte placeras i direkt anslutning till platser där mat

hanteras. Avskildhet till toaletter så att personal kan byta blöja på barn samtidigt

som äldre barn går på toaletten.

Handtvättfat:

Handtvätt, med tillgång tillflytande tvål och engångshanddukar, ska ske efter

toalettbesök, blöjbyte och utevistelse samt innan man hanterar livsmedel och

innan man äter. Det är även viktigt att säkerställa att förskolebarnen har tillgång

till handtvättmöjlighet så de kan tvätta händerna efter blöjbyte och utevistelse

samt innan man äter, skilt från handtvättfaten som är placerade inne på toaletterna.

Det är mest hygieniskt att det finns ett handtvättfat på varje toalett då god

handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning på en förskola.

Det ska finnas ett separat handtvättfat där personalen kan tvätta sina händer efter

blöjbyte skilt från vasken där smutsiga moment sker (pottdiskning, sköljning av

urin, fekalier från kläder, risk för avföring på kran etc.).

Allmänna råd:

- FoHMFS 2014:19 Allmänna råd om städning i skolor, förskolor,

fritidshem och öppen fritidsverksamhet.

Överprövade beslut:

- Mark och miljödomstolen 2009-M 6011 vid handtorkning ska uteslutande

engångshanddukar användas.

- Mark- och miljödomstol, 2014-M 841 Vask vid skötbord

19

3.8 Städ-utrymme

Förskolor ska ha lämpliga och anpassade separata städutrymmen. Det ska finnas

tappställe för kallt och varmt vatten och utslagsvask. Ett städutrymme ska vara

tillräckligt frånluftsventilerat så att inte dålig luft eller lukt kan sprida sig till

lokalen utanför. I och med att det är fuktig miljö i ett städutrymme finns risk för

tillväxt och spridning av mikroorganismer, det är då viktigt att använd utrustning

förvaras lämpligt. Utrymmets ytskikt ska vara anpassat efter hur rummet används,

även ett städutrymme ska vara lättstädat och hållas rent. Det ska finnas rutiner för

städning av städutrymmen i förskolans egenkontrollprogram. Ingen golvförvaring

ska ske i städutrymmen. Förvaring av ren och smutsig utrustning ska hållas åtskilt

och inte ha luftkontakt.

På en förskola med många avdelningar finns det behov av flera städutrymmen ur

smittskyddssynpunkt. Detta beror på antalet avdelningar, våningsplan och om det

finns olika verksamheter som förskola, dygnet runt verksamhet, skola och

äldreboende i byggnaden.

I kombinerade lokaler, som skola och förskola, ska de olika verksamheterna ha var

sitt städutrymme ur smittskyddssynpunkt. Om detta inte finns uppkommer

situationer då hantering av städmaterial försvåras under pågående utbrott av smitta

som exempelvis vinterkräksjuka. Används städmaskiner kan det behövas ett speciellt frånluftsventilerat utrymme

där städmaskinen/batteriet kan laddas. Vid uppladdning av batterier genereras

vätgas som behöver ventileras bort. Används underhållsfria batterier behövs ingen

speciell ventilation vid laddning.

3.9 Tvätt-utrymme

På förskolor ska det finnas lämpliga möjligheter att tvätta leksaker och textilier,

finns inte den möjligheten i lokalen ska professionell tvättfirma användas.

Ett tvättutrymme är endast för hantering av tvätt, ett anpassat våtutrymme som är

frånluftventilerat och lämpligt utformat för att säkerställa god hygien. På en

förskola med många avdelningar finns det behov av flera tvättutrymmen ur

smittskyddssynpunkt. Det beror på antalet avdelningar, våningsplan, dygnet runt

verksamhet och om det finns olika verksamheter som förskola, skola och

äldreboende i byggnaden. Smutstvätt ska förvaras slutet så att smitta inte kan

spridas, separat från ren tvätt.

Det är viktigt att själva torkningen av ren tvätt ska gå fort, annars finns risk för

tillväxt av mikroorganismer. Det är lämpligast att torka ren tvätt i torktumlare eller

i rent torkskåp. Dessa ska placeras i tvättstugan alternativt i torkrum där inget

annat förvaras, eller torkning av smutsiga textilier och ytterkläder sker.

Det är viktigt att tvättmaskinen ska kunna köras på 90oC för att säkerställa

smittskyddet.

20

3.10 Allergi

För att minska risken för att barn med allergier eller annan överkänslighet ska få

besvär i förskolan ska verksamhetsutövaren vidta de åtgärder som behövs för att

förebygga, hindra eller motverka att förskolan orsakar påverkan på människors

hälsa.

Städning på allergiska barns avdelningar behöver ofta utökas.

Om verksamheten bedrivs i miljöer och lokaler som riskerar att ge besvär för

allergiska barn är den förskolan inte tillgänglig för alla. Att bygga in textila

material och damm-fällor i lokalen eller lokalisera förskolan i närheten av

djurhållning är exempel på där risk för olägenhet kan uppstå.

3.11 Smittskydd

Förskolan som verksamhet lyder under både smittskyddslagen och miljöbalken

och ska därmed förebygga olägenhet för människors hälsa, så att de som vistas i

förskolan inte löper onormal risk att bli sjuka. Det ska finnas en handlingsplan på

förskolan för utbrott, där det tydligt framgår vilka åtgärder som ska vidtas och

prioriteras. När fler barn än normalt insjuknar i en smittsam sjukdom behövs

rutiner på förskolan att snabbt införa skärpt hygien för att förhindra fortsatt

smittspridning. Under infektionsperioden kan aktiviteter mellan barngrupperna

behöva begränsas och det är viktigt att sjuka barn stannar hemma. Det måste

finnas en god kunskap om hygienrutiner inom förskolan för att minimera risken

för smittspridning, oavsett smittämne. För att minska smittspridningen krävs

kunnig personal, goda och basala hygienrutiner, ändamålsenliga lokaler, rätt

utrustning och utemiljö. Förskolan måste kunna erbjuda en god omsorg till alla

barn oavsett typ av smittbärarskap.

- Rengöring av pedagogiskt material och leksaker, för att minska risken

för smittspridning behöver leksaker regelbundet tvättas, framför allt

textilleksaker och de leksaker som barnen gärna stoppar i munnen.

Leksaker som inte går att rengöra på ett enkelt sätt ska undvikas, plockas

bort eller slängas vid utbrott.

- Sovmiljö, Rummen där barnen sover ska vara anpassade för det antal barn

som ska sova där, både avseende rumsyta och ventilation. Madrasser,

sängkläder och kuddar som används vid vilan ska vara rena, personbundna

och förvaras på ett lämpligt sätt så att de hålls åtskilda, till exempel i ett

madrasskåp. Tvätt av sängkläder ska ske i minst 60 °C. Sovrummet bör

vädras före och efter vilan.

- Rengöring/städning, Städutrustning och golvmoppar, ska kunna tvättas i

90°C/60°C alternativt använda engångsutrustning vid smittoutbrott.

Rengöring av ytor och leksaker är ett bra sätt att minska smittdosen. För

att kunna minska risken för smittspridning ska lokal och inredning kunna

tvättas, städas och rengöras.

21

- Utomhusvistelse, låt barnen vistas ute så mycket som möjligt, minst 1–2

timmar dagligen. Låt gärna barnen sova utomhus.

Tillsynsvägledning

- Smitta i förskolan, Socialstyrelsen

- Smitta i förskolan – utbildningsmaterial, Socialstyrelsen

- Hygien, smittskydd och miljöbalken, Socialstyrelsen

- Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin, Socialstyrelsen

4. Uppvärmning, avfall med mera

Lagkrav:

- Miljöbalken 2 kap 3, 4 och 5 §§ (1998:808)

- Strålskyddslagen (2018:396) 3 kap 10 § 1 och 3 pkt, 1 kap 8 § 1 pkt, 8 kap 4 och 6

§§ samt 10 kap 3 och 4 §§ samt Strålskyddsförordningen (2018:506) 8 kap 2 §

3pkt, 5, 9 och 14 §§, genomför EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom)

Allmänna råd:

- FoHMFS 2014:14 Allmänna råd om fukt och mikroorganismer

4.1 Uppvärmning

Det är viktigt att välja den teknik som är bäst lämpad för uppvärmning av

fastigheten och varmvatten till förskolan. Avvägning av teknik ska göras enligt 2

kap 3 § miljöbalken. Om uppvärmningen sker genom eldning kan begränsningar,

åtgärder eller förbud av eldning krävas om omgivningen störs.

4.2 Kemikaliehantering

Samtliga kemiska produkter som hanteras inom verksamheten, och som inte

innebär risker ur hälso- miljösynpunkt ska hållas utom räckhåll för barn.

Kemikalier ska vara inlåsta. Exempel på sådana produkter är ytdesinfektion,

målarfärger och maskindiskmedel. Golvbrunnar ska inte förekomma i utrymmen

där kemikalier förvaras. Det ska finnas en förteckning över samtliga kemiska

produkter som används inom verksamheten i egenkontrollen. För varje faroklassad

kemisk produkt ska säkerhetsdatabladet erhållas via leverantör eller tillverkare. De

produkter som har ett mindre farligare alternativ ska bytas ut enligt

utbytesprincipen 2 kap, 4 § miljöbalken.

22

4.3 Avfall

Skolan ska ha ett fungerande avfallsutrymme som är placerat på sådant sätt att

olägenheter i form av dålig lukt inte uppkommer. Det är viktigt med lämplig

sortering av avfall, exempelvis farligt avfall, metaller, papper, matavfall, wellpapp

och plast. Det ska vara en del av förskolans egenkontroll att ha dokumenterade

rutiner för hantering av det avfall som uppstår i verksamheten. Egen transport av

farligt avfall kräver anmälan eller tillstånd hos Länsstyrelsen.

4.4 Energi

I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Hushållnings- och

kretsloppsprinciperna innebär att råvaror och energi ska användas så effektivt som

möjligt. Verksamheter ska använda sig av bästa möjliga teknik enligt

hänsynsreglerna.

4.5 Radon

Strålsäkerhetsmyndighetens referensnivå för radon i inomhusluft är 200 Bequerel

per kubikmeter luft - Bq/m3 ska inte överskridas. I delmålet God inomhusmiljö i

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns angivet att radonhalten i alla

förskolor och skolor från och med 2010 ska vara lägre än 200Bq/m3 luft. När

förskolan tas i bruk ska en radonmätning genomföras.

4.6 Fukt och mögel

Fukt och mögelskador ska alltid åtgärdas. Det finns ett känt samband mellan

fuktskador och upplevelser av besvär i inomhusmiljön. Därför ska fukt och

mögelskador alltid åtgärdas. Indikationer som kan tyda på problem med fukt och

på att ytterligare utredningar behövs, kan vara synliga fuktskador och fuktfläckar,

missfärgningar eller bubblor i golvmattor och tapeter samt omfattande kondens på

fönstrens insida vid en utomhustemperatur av minus 5 °C eller lägre. Man kan

även mäta fukttillskottet eller luftfuktigheten inomhus. Även lukt av mögel kan

vara en anledning till vidare utredning eller åtgärd.

Allmänna råd:

- FoHMFS 2014:14 Allmänna råd om fukt och mikroorganismer

5. Verksamhetsbeskrivning och speciella förutsättningar

Det kan variera hur man väljer att driva en förskola och det finns många olika

pedagogiska inriktningar. För att miljöförvaltningen ska kunna göra en bedömning av

er verksamhet och hur ni har tänkt driva förskolan behöver ni beskriva era lösningar,

bland annat er inriktning av verksamheten, hur och när utevistelse genomförs,

uppdelning av grupper, personaltäthet med mera.

23

5.1 Nattöppen förskola

Det är viktigt att rummen som barnen ska sova i är anpassade till så att barnen inte

ligger för tätt och att ventilationen är dimensionerad för det antalet personer som

vistas och sover i rummen. Sängar ska inte vara placerade där det finns risk för

drag från ventilation eller fönster. Det bör finnas toalettutrymmen nära rummen

där barnen sover

5.2 Uteförskola

Även uteförskolor är anmälningspliktiga, enligt 38 § förordning miljöfarlig

verksamhet och hälsoskydd. En uteförskola ska inte ligga i direkt anslutning till

hårt trafikerade vägar med höga trafikbullernivåer och dålig luftkvalité.

Uteförskolan får inte hindra eller störa andra besökare på allmänna lekplatser och

grönområden. Frekvent använda naturområden får inte slitas och hänsyn ska tas

till känsliga växter.

Det ska bland annat finnas tillgång till vindskydd och det ska finnas egen toalett i

direkt anslutning till platsen där man vistas, säkerställ att det är en godkänd

avloppsanordning som förskolan använder. Det ska även finnas tillgång till varmt

och kallt vatten för handtvätt. Förskolan ska i samband med anmälan redovisa i

vilken utsträckning toaletterna ska användas på olika platser. Går det barn i

verksamheten som använder blöja eller potta ska det redogöras hur man hanterar

det avfallet, rengöring samt hygienrutiner för att säkerställa en hygienisk och

säker miljö.

Ska uteförskolan ha tillgång till lokal ska ovanstående grundkrav för

inomhusmiljö uppfyllas, som t.ex. ventilation, buller, temperatur samt tillhörande

städutrymme.

I anmälan ska det framgå hur verksamheten ska hantera praktiska saker som bland

annat förvaring av utrustning, avfallshantering, rengöring och hygien- och

smittskyddsrutiner. Det är viktigt att även leksaker som används för utomhusbruk

rengörs vilket även ska framgå i den skriftliga egenkontrollen samt att

verksamheten ska ha möjlighet tvätta.

6. Egenkontroll

Eftersom lokaler för förskola är anmälningspliktiga gäller också förordningen om

verksamhetsutövares egenkontroll. Den som driver verksamheten har ansvaret för att

lagstiftningens och myndighetens krav följs genom egenkontroll. En fungerande

egenkontroll ska redovisa hur du säkerställer att lokalerna är bra och att verksamheten

tar hänsyn till både hälsa och miljö. Tänk på att en dokumenterad egenkontroll även

fungerar som ett kvalitetsverktyg. Med en fungerande egenkontroll upptäcker ni

brister och fel i verksamheten innan de orsakar olägenhet eller skada.

Egenkontrollen ska bland annat innehålla:

24

- Ansvar, frågor i verksamheten som omfattas av miljöbalken ska vara

dokumenterad och det ska tydligt framgå skriftligt vilken ansvarsfördelning som

gäller i verksamheten, t ex. vem ansvarar för uppdatering av egenkontrollen,

uppdatering av rutiner, ansvarsfördelning gällande städning och fastighet.

- Risker, oberoende av om ansvaret för kontroller, utredningar och/eller åtgärder

ligger på fastighetsägaren, eller någon annan, måste den som ansvarar för

verksamheten ha kunskap om riskerna. Det innebär att du som är

verksamhetsutövare löpande ska undersöka och bedöma riskerna med

verksamheten utifrån miljö- och hälsosynpunkt. Resultatet från riskbedömningen

ska vara dokumenterat. Exempel på riskfaktorer, förknippade med förskolor, som

kan påverka hälsan och miljön negativt är fukt, mögel, radon, brister i

ventilationen, avfalls- och kemikaliehantering, otillräcklig städning, buller, golv-

och lufttemperatur och smittskydd.

- Rutiner, för att minska miljö- och hälsoskyddsriskerna måste det finnas rutiner för

kontinuerlig kontroll av lokalerna. Det är även viktigt att rutinerna är

dokumenterade för att de ska kunna följas av alla. En väl genomtänkt

dokumentation underlättar bedömning och uppföljning av de risker som

verksamheten medför.

Verksamheten kan till exempel behöva rutiner för:

• Underhåll av lokaler, inredning och annan utrustning.

• Hantering av klagomål.

• Städning där det framgår vad som ska städas, hur, när och av vem städningen ska

utföras.

• Hygien- och smittskydd, till exempel att barn och personal ska tvätta händerna

eller desinficera dem efter att de har snutit sig eller har snutit ett barn.

• Tillbud, till exempel allergireaktioner.

• Hantering av avfall och kemikalier.

• Regelbunden kontroll av ventilationen.

Lagkrav:

- Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901)

7. Livsmedel

Planerar du att hantera, förvara eller ta emot livsmedelsvaror i Halmstads kommun?

Kontakta oss på Livsmedelsavdelningen på miljöförvaltningen för att registrera er

livsmedelsverksamhet. Vi kan också informera er om vilka krav som ställs på lokaler

och hantering. Det ska finnas en separat toalett till kökspersonalen.

Länk: https://www.halmstad.se/byggabomiljo/livsmedel.736.html

Vill du läsa mer vad som gäller gå in på halmstad.se/byggamiljo/livsmedel och

livsmedelsverket.se.