Mera löv – mera liv - Holmen

a f f ä r e r o c h s k o g f r å n h o l m e n - k o n c e r n e n n u m m e r 1 2 0 1 3

vik en robot

av papper – se videonsom visar

hur

Satsning i Hallstavik Smart checklista för virkesaffärenSkogen kan bli smink och knäleder Så väljer du rätt papperPLUS:

Lövskog / Så skapar Gunilla Nordqvist balans i skogen

Tema /Det här betyder skogsindustrin för Sverige

Naturvård/Hårdare tag mot miljöslarv

Mera löv – mera liv

Holmen magaSin 1 / 2013 3 2 Holmen magaSin 1 / 2013

Då och då kommer det brev från er läsare som undrar varför vi inte trycker Holmen Magasin på vårt eget papper. Nu är det dags! Från och

med detta nummer är inlagan tryckt på den nya papperskvaliteten Holmen TRND, anpassad just för magasin.

I dag är det många som sätter frågetecken för tryck-papperets framtid. Jag har arbetat inom pappersindu-strin i hela mitt liv. Jag har sett hur trender och behov har förändrats, men jag vet att med rätt papper i rätt sammanhang så skapas en unik och effektiv informa-tionsbärare.

Direktreklam och bilagor på papper är oöverträffat som marknadsföringskanal. Det är ett effektivt sätt att nå konsumenter, öka köpviljan och driva fram affärer. När politiker, intresseorganisationer och lobbyister vill få ut ett budskap står en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida högst på önskelistan. I pappers-upplagan. Så har det varit under årtionden och det har inte ändrats trots de digitala mediernas inträde under senare år. Försäljningen av tryckta böcker fortsätter att öka, e-boken till trots.

PaPPer ger avtryck och för-medlar läsupplevelser på ett sätt som digitala medier inte förmår. Det finns faktiskt till och med en parfym som heter Paper-back, så kom inte och säg att det inte finns en framtid för papper!

nyHeter Ledare Innehåll

magnUS HaLL

Papper fortsätter att övertyga

3 / ny kraft från vinden 4 / Black Box skapar kontaktytor 5 / Hallå där, Håkan Lindh 5 / se roboten robert i din mobiltelefon 7 / VIeW spanar utanför europa 8 / Bättre balans i skogen med mer löv 11 / Virkesaffären steg för steg 12 / ”här känner jag mig trygg och hemma” 14 / nya tider för Sveriges viktigaste industri 18 / Titta vad skogen kan ge oss i vår vardag 20 / ”Bötfäll skogsägare utan miljöhänsyn” 22 / John mellkvist pekar ut trenden 23 / ”Skogen är helt avgörande” 24 / Pimpelfiske i ursviksfjärden

holmen magasin är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. hemsida: www.holmen.com e-post: [email protected] telefon: 08-666 21 00 adress: Box 5407, 114 84 Stockholm ansvarig utgivare: Ingela Carlsson redaktör: Ulrika Nybäck formgivare: Dan Nilsson Produktion: Spoon AB, www.spoon.se omslagsfoto: Anders G Warne tryck: Norrköpings Tryckeri Papper: Inlaga Holmen TRND, 80 gram. Omslag CyclusOffset, 250 gram.

4

12

7

inom skogsindustrin pågår en rad vindkraftprojekt. i höstas invigde företaget vindin, där holmen är delägare, 30 nya vind-kraftverk utanför Örnsköldsvik.

Holmens ägarandel i VindIn motsvarar sex vindkraftverk. Andra

delägare är bland annat Akzo- Nobel, Boliden, BillerudKorsnäs, LKAB och Stora Enso. VindIn jobbar vidare med flera vindkrafts-projekt, bland annat i Umeå, Lysekil, Småland och i Finland.

Målet är att producera en terawattimme el per år.

Men Hol-men undersöker också möjligheten att driva egna parker. Ett sådant projekt är Varsvik utanför Hallstavik. Ett miljötillstånd för att bygga 17 vindkraftverk är redan klart.

– Vi jobbar stenhårt med att hitta bra kalkyler. De låga elpriserna, som delvis beror på den lågkonjunktur som vi just nu

upplever, är självklart en viktig parameter, säger Fredrik Nord-qvist, anläggningsansvarig för vindkraft på Holmen Energi.

Liksom för alla investeringar krävs en god lönsamhet vilket i sin tur är beroende av ett antal omvärldsfaktorer. Under förut-sättning att ett projekt bedöms lönsamt, att alla tillstånd finns på plats och ett investeringsbeslut fattas tar det knappt två år innan den nya vindkraftparken kan tas i drift. För att få fram intressanta projekt genomförs, på Holmens

egna marker, vindmätningar på flera platser i Västernorrland, Västerbotten och Östergötland och även vid bruket I Workington.

Projekten är viktiga: Holmen är en stor elförbrukare. Bara pap-persbruket i Hallsta gör av med 1,6 terawattimmar per år. Det är en dryg procent av Sveriges totala elförbrukning.

– Genom att hitta lägen med de bästa vindresurserna så kan vi på ett lönsamt sätt höja självförsörj-ningsgraden av el, säger Fredrik Nordqvist. ●

Vindkraft /

24

I höstas invigdes 30 nya vindkraftverk utanför Örnsköldsvik.

FO

TO

pe

Te

R S

Te

eN

Magnus Hall är VD och koncernchef för Holmen AB.

Holmen är en skogsindustrikon-cern som driver och utvecklar hållbar verksamhet inom dels två råvaruinriktade affärsområden för skog och energi, dels tre produktinriktade affärsområden för tryckpapper, kartong och trä-varor. Genom det stora innehavet av skog, och egenproducerad energi, står Holmen starkt med goda utvecklingsmöjligheter.

holmen skog är Sveriges fjärde största skogsägare och sköter koncernens skogar, som omfattar drygt en miljon hektar produktiv skogsmark, och virkesförsörjning till koncernens produktionsenhe-ter i Sverige.

holmen energi ansvarar för koncernens vatten- och vindkraft-tillgångar och för elförsörjningen till Holmens svenska enheter. Holmen

energi utvecklar också nya energi-källor och bedriver utvecklingspro-jekt kopplade till energiområdet.

holmen Paper tillverkar tryckpap-per för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker, dagstidningar och telefonkataloger i pappersbru-ken i Hallstavik och Braviken samt i Madrid och är en av europas ledande producenter inom sitt område.

iggesund Paperboard är världsledande inom tillverkning av kartong för konsumentförpack-ningar och grafisk produktion. Tillverkningen sker i Iggesund i Sverige och i Workington i england. produktutbudet består av de två starka varumärkena Invercote och Incada.

holmen timber tillverkar snickerivirke i furu vid sågverket i Iggesund och konstruktionsvirke i gran vid sågverket i Braviken. Sågverkens närhet till bruken, tillsammans med egen virkesför-sörjning, ger positiva fördelar för ekonomi och klimat.

läs mer på www.holmen.com

Fredrik Nordqvist.

Satsning på Hallsta Pappersbrukholmen Paper investerar 200 miljoner kronor för att omstruk-turera energiförsörjningen vid hallsta Pappersbruk. investe-ringen är den enskilt största i bruket sedan bygget av pappersmaskinen Pm 11 2002.

De planerade åtgärderna stärker brukets konkurrenskraft och är ett led i omställningen till tvåmaskinsbruk.

– Vi ger Hallsta pappersbruk helt nya möjligheter inför framtiden, säger

Henrik Sjölund, affärsområdeschef för Holmen paper.

Genom förbättrad värmeåter- vinning från pappersmaskiner och massatillverkning kommer vi att kunna köra bruket på ett mer energi-effektivt sätt.

omstruktureringen omfattar också stängningen av de två gamla fastbränslepannorna, vilket blir möjligt när pappersmaskinen pM 3 som tidi-gare meddelats stängs under andra halvåret 2013. I investeringspaketet

ingår även modernare och effektivare övervakning av processen.

– Hallsta pappersbruk blir efter dessa investeringar ett modernt bruk med två pappersmaskiner med ledande positioner inom sina nischer: magasin- respektive bokpapper. Bruket blir också en betydelsefull leverantör av biobränsle då vi får ett överskott av bark som tidigare eldats i fastbränslepannorna, säger Henrik Sjölund.

Investeringen ska vara fullt genomförd till sommaren 2014.

ny kraft från vinden

Hallsta Pappersbruk blir modernare.

4 Holmen magaSin 1 / 2013 Holmen magaSin 1 / 2013 5

Hallå där / håkan Lindh

”nu ökar produktionstakten”Du är chef för affärs- området holmen timber och nu har produktionen

varit igång i två år vid bravikens sågverk. hur går det?

– Det är tuffa tider för bran-schen, med en svag efterfrågan på sågade trävaror parallellt med his-toriskt sett höga timmerpriser. Ser vi till sågverket så fungerar det rent tekniskt väldigt bra. Det har gått smidigt att sätta alla rutiner och vi har lyckats trimma in maskin- parken på relativt kort tid. Vi sågar nu drygt 100 kubikmeter virke i timmen och hyvlar 800 meter i minuten. Under 2012 levererade vi över 350 000 kubikmeter virke till i huvudsak helt nya marknader.hur har intresset för det nya såg-verket varit?

– Enormt! Hittills har bland andra europeiska grupper från sågverksindustrin, politiker, journalister, studenter och framför allt många skogsägare besökt oss. Trycket är så stort att vi varit tvung-na att begränsa antalet besökare för att inte påverka produktionen. vilka krav ställer kunderna?

– Allt fler vill själva bestämma längderna på virket – och vi hyvlar, exaktkapar och märker det enligt önskemål. Vårt hyvleri klarar fyr- sidigt hyvlade och exakt kapade produkter. Vår specialitet är kon-struktionsvirke av gran, och våra kunder finns främst inom bygg- industrin i Skandinavien, Stor- britannien, Frankrike och Holland.hur ser ert behov av råvara ut?

– Leveranserna rullar på enligt

nyheter /

skapa åtta unika robotar av kartong-pappret invercote – så löd uppdraget från designtidskriften novum och iggesund Paperboard.

Uppdraget gick till åtta välkända tyska designbyråern. Resultaten visades i slutet av oktober på Creative paper Conference i München.

Christian Deppisch är ansvarig för designtidskriften Novum och Creative pa-per Conference, ett event som utforskar möjligheterna med papper och kartong.

– papper av kartongtyp som

Invercote erbjuder enorma möjligheter till variation vad gäller form, färg och design. Du behöver bara se robotarna för att förstå det, säger han.

Invercote används bland annat till broschyrer, magasin och förpackningar.

– Det här är ett utmärkt sätt för oss att nå ut till många människor. Robotarna väckte många skratt under mässan i München, men bidrog också till en ökad förståelse för vad man kan göra med Invercote, säger Staffan Sjöberg, informationschef på Iggesund paperboard.

I kortHet

”Vi har knutit många värdefulla kontakter”Den väldesignade svarta lådan, black box, har varit på turné till flera världsmetropoler, senast i moskva. nu följer säljarna på iggesund Paperboard upp alla nya, värdefulla kontakter i designvärlden – och de tror på nya affärer.

Det senaste året har Iggesund Paperboard samarbetat med sju

designers som skapat sju typer av innehåll till Black Box – allt för att visa på de stora variationsmöjlig-heterna med kartongtypen Invercote. Resultatet har visats på event över hela världen, senast

i Moskva i slutet av 2012. – Att komma till Ryssland var

viktigt, det är en helt ny marknad för oss. Alla affärer börjar ju med att knyta kontakter och skapa nätverk, förklarar Bengt Johans-son, försäljningsansvarig för Norden, Baltikum och Ryssland på Iggesund Paperboard.

sammantaget är Bengt Johansson nöjd med effekterna av eventen.

– Det mest positiva är att vi har kunnat tala direkt med förpack-ningsutvecklare, designers och de som äger varumärket. Vi förstår deras behov bättre nu. Kunskapen om vad som är möjligt att skapa

håkan linDhyrke: Chef för affärsområdet Holmen Timber.ålder: 48.karriär inom holmen: Tre år på Holmen Skog, sedan nitton år på Holmen Timber. Där i roller som produktions-planerare, produktutvecklare, produktchef och platschef för Holmens sågverk i Iggesund.

FO

TO

pe

R T

RA

Né

3 nyheTer/ På näTeTbättre webbplats för holmens leverantörer

1 Från och med i sommar får du som levererar virke till

Holmen Skog tillgång till en ännu bättre leverantörswebb. När du loggar in på dina personliga sidor ser du Holmens uppdrag på din fastighet, inbjudningar till lokala evenemang, din skogsbruksplan, Holmens fastighetsbok och mycket mer. All information om ditt skogsbruk samlas kort och gott på ett ställe.

se den skyddade skogen

2 Sveriges sex största skogsägare, bland andra Holmen, lanserade

nyligen en karta med alla skyddade skogsområden. Här finns 2,5 miljoner hektar skyddad skog och en digital karta där du kan söka på bland annat nationalpar-ker, naturreservat och de frivilligt skyddade områdena. ➤ Läs mer: www.skyddadskog.se

bli inspirerad

3 Arbetar du med trycksaker och funderar över vilket

papper du ska välja till nästa omslag? Iggesund paperboard har nu en webbshop där du kan beställa kartongprover och inspirationskit av Iggesunds kartong Invercote och Incada. Syftet är att visa olika trycktekniker på dessa högkvalitativa produkter. ➤ Beställ här: www.iggesund.com/webshop

arbetare med lång erfarenhet och personer som från början var helt nya i branschen. De två första skift-lagen fick arbeta i två månader på vårt sågverk i Iggesund, för att lära sig verksamheten. Det har gjort att all produktion rullat på bra. vad händer annars hos er i vår?

– Vi arbetar vidare med att finputsa verksamheten, och vi trim-mar anläggningen och våra rutiner. Vi ökar också produktionstakten: vårt första kapacitetsmål är 550 000 kubikmeter sågat virke per år. ●

med Invercote är ofta avgörande för köpbeslutet, säger Bengt Johansson.

När Bengt och hans kollegor är ute på affärsmöten möter de en stor nyfikenhet på Invercote – och kunderna ser tydligt exempelvis hur väl foton återges och att kar-tongtypen kan användas till olika förpackningar.

– Det är ibland svårt att veta exakt vad som påverkar ett köp-beslut, men jag tror att vi kommer att märka flera positiva effekter av vårt jobb med Black Box, även i försäljningen. Det stora intresset är ett gott tecken. ●

Bra på klimatarbeteHolmen uppmärksammandes nyligen för sin klimatstrategi och sättet att rapportera klimatdata. Därför är Holmen, som enda svenska företag, nu listat i Carbon performance Leadership Index. Syftet med indexet är att investerare kan se vilka företag som arbetar på ett ansvarsfullt sätt med ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor.

Färre betesskador70 procent av tallarna i den svenska skogen ska vara oskadade av viltbete. Det slås fast i skogsbrukets nya ge-mensamma mål.

Sönderbetad skog, magra djur och allt fler viltolyckor, är tecken på en för stor klövviltstam. Syftet med den nya älgförvaltningen är att uppnå en klöv-viltstam i balans med fodertillgången.

– De gemensamma målen ger ett betydande utrymme för vilt i de svenska skogarna, samtidigt som värdefull skogs-produktion säkras, säger peter Chris-toffersson, verk-samhetsutvecklare för viltförvaltning Holmen Skog.

högt betygHolmens finansdirektör Anders Jernhall hamnar högt på listan när analytiker värderar börsbolagens finansiella kom-munikation. Jernhall rankas som tredje bästa ekonomi- och finanschef bland de företag som har ett börsvärde över en miljard euro. Studien, IR Nordic Markets, bygger på bedömningar av analytiker i Norden och europa. Holmen finns också på topp-tio-listan i katego-rin ”Bästa bolag”, bland storbolagen.

hållbara målSkogsindustrins vision och dess roll i en hållbar bioekonomi. Det kan du läsa

om i Skogsindustriernas hållbarhetsskrift för 2012. Här kan du också läsa om hur medlems-företagen, bland andra Holmen, arbetar med hållbarhetsfrågor och de mål som är gemensam-ma för branschen. Du kan fylla i ett formulär

på www.skogsindustrierna.org, så får du ett exemplar direkt till din brevlåda. Skriften går också att ladda ner från hemsidan.

FO

TO

RO

LF

AN

De

RS

SO

N/B

ILD

BO

LA

Ge

T

plan. Vi har bra relationer med virkesleverantörerna i området. Samtidigt kan jag konstatera att just nu är timmerpriset för högt i förhållande till försäljningspri-set på sågade trävaror. Trots en högeffektiv anläggning når vi inte lönsamhet. Vi behöver nå en mer långsiktigt hållbar och stabil relation mellan råvarupris och försäljningspris. För det krävs en korrigering av timmerpriset. hur hittade ni rätt kompetens?

– Vi har rekryterat både med-

Utställningen i Moskva i slutet av året innebar många värdefulla kontakter på en helt ny marknad. Den svenske foto-grafen Jens Assur (till höger) har skapat motivet och innehållet till den svarta lådan.

Anders Jernhall

Läs mer om Black Box Project: www.blackbox.iggesund.com

Se roboten robert i mobiltelefonenscanna qr- koden Med din Mobil

– och se en filM!

Designbyrån 1.78 Design har gjort filmen. Den finns även på: www.iggesund.com/ MakingOfRobertgör så här för att se filmen i din mobil:■ Ladda ner en app för QR-läsning i din mobil (sök efter ”QR Reader”).■ Starta programmet. ■ Rikta mobilen mot koden här ovanför.■ Filmen startar!

Skogsindustriernas hållbarhetsskrift 2012

SkogSinduStrin – motorn i en hållbar

bioekonomi


holmen vieW har vunnit starkt gehör tack vare vidareutveckling av produkten och en intensiv och långsiktig kampanj. nu ska det nya papperet ut i världen.

Satsningen på Holmen Papers flagg-skepp Holmen VIEW är i full gång. Kampanjen, som innehåller flera

direktutskick till kunderna i kombination med en kampanjwebb, kickade i gång i höstas och har redan lett till nya kunder bland ma-gasinsförlag och katalogutgivare.

– Vi är väldigt nöjda med antalet nya kunder, säger Tommy Wiksand, försälj-ningsdirektör på Holmen Paper.

Det nyutvecklade papperet Holmen VIEW har en bildåtergivning som håller hög klass, jämfört med traditionella standard-papper. Syftet med kampanjen är att mark-

nadsföra papperet brett och långsiktigt för att öka kännedomen.

ett stort antal in-köpare och personer i ledningen på exempelvis förlag och tryckerier har fått ett kartongark eller e-postmeddelande med budskapet ”We love VIEW and you will love the new VIEW too” samt ett personligt lösenord till hemsidan. Via en säljmonitor kan säljarna sedan följa upp de aktiviteter som pågår på kampanjwebben.

Kampanjen pågår ända till 2014, längre än tidigare satsningar. Den har gett Holmen mersmak.

– Jag tror säkert att vi kommer att lansera nya produkter på samma sätt fram- över. Långsiktigheten i satsningen är väldigt bra, säger Tommy Wiksand.

Tanken är också att försäljningen ska öka kraftigt till och med 2014.

– Det tror jag absolut är ett mål som är möjligt att nå, säger Tommy Wiksand.

nu tar holmen nästa steg, med bland annat nya utskick och satsningar på webben. Dessutom ska Holmen VIEW ut i fler delar av världen.

– Vi lanserade nyligen kampanjwebben utanför Europa, vilket ger agenterna ute i världen samma material att jobba med som de europeiska säljarna har, berättar Tommy Wiksand.

film från sluFramväxt, framgång och framtid i det svenska skogsbruket. Vill du lära dig mer om det ska du se en film som SLU produce-rat. Här förklaras den svenska modellens framväxt och även kritiska röster kommer till tals. Filmen finns också på engelska. Ladda ned filmen från SLU:s webbplats eller se den på Youtube, sök på filmtiteln: Hållbart skogsbruk – den svenska modellen.

Statistik /

Produktnytt / I kortHet

Ökad produktion – lägre utsläpp

giLLar JusT nu

nyheter /

K-g är bäst på slutavverkningHolmen Skog i region Norrköping delar årligen ut pris till ”Bäste gallrare” i regionen. Nytt för 2012 var att även ”Bäste slutavverkare” utsågs. Årets vinnare av Holmen Skogs slutavverk-ningspris inom region Norrköping är K-G Gustafssons Skogsavverkning.

– Vi vill premiera bra virkestillred-ning och hög kvalitet i avverkningsar-betet, säger per Olsson, skogschef vid Holmen Skog, region Norrköping.

Två prisade förpackningarFörpackningen till champagneflaskan Taittingers Rose belönades i slutet av 2012 med priset Carton of the Year. I kategorin skönhetsprodukter vann förpackningen Nivea Mini Treats. Båda förpackningarna är tillverkade av kartongpapperet Incada, en kartong-kvalitet som tillverkas vid Iggesund paperboards bruk i Workington, england.

100... miljoner kronor.

Så dyrt kan det bli för Holmen att följa det så kallade svaveldirektivet, som går ut på att minska utsläppen av svavel från båttrafiken. Inom loppet av två år riskerar direktivet att ge svenska exportföretag stora kostnadsnackdelar jämfört med konkurrenterna. Holmen gick nyligen ut med en uppmaning att skriva på Norrlandsuppropet för att rädda både industri och jobb. ➤ Läs mer: www.norrlandsuppropet.se

barns lek utomhusVad betyder naturen för barn i stor-städerna? Kan vi ge mer plats för barnens spontana lek utom-hus? Det undersök-te Mattias Sandberg i avhandlingen ”De är inte ute så mycket”. Avhandlingen genom-fördes vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Debattera meraNu finns Skogsstyrelsen på både Facebook och Twitter. Här kan be- sökarna diskutera skogliga frågor och utbyta erfarenheter. Vardagar klockan 8–16 finns personal vid tangenterna

för att svara på frågor. Kom ihåg att alla inlägg är allmänna handlingar.

www.facebook.com/skogsstyrelsenwww.twitter.com/skogsstyrelsen

Tommy Wiksand.

under de senaste 20 åren har den svenska skogsindustrins produktion av massa och papper ökat samtidigt som utsläppen till luft och vatten har minskat väsentligt.

omfattande investeringar och föränd-ringar i processer och reningsutrustning

har gjort de här resultaten möjliga. behovet av elenergi har dock ökat eftersom bruken producerar produkter med allt högre för-ädlingsgrad. Produktionen av förnybar elenergi ökar också vid tillverkningsenheterna. Källa: Skogsindustriernas hållbarhetsskrift från 2012

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,090 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

massaproduktion

svavelföreningar

löst organisk substans (coD)

inDeX

år

Pappersproduktion

kväve

fosfor

elanvändning

klor bunden till organisk substans (aoX)

koldioxid

kväveoxider

VIeW får världens blickar på sigSlutavverkning i vinnande stil.

caroline engvall

Passarstora upplagorholmen vieW är ettobestruket papper somtillverkas av färska fibrer.Det är kostnadseffektivt,i synnerhet vid stora upplagorav magasin, direktreklam och produktkataloger. papperet är tjockare (har en högre bulk) än andra magasinpapper, vilket gör det möjligt att använda lägre ytvikter samtidigt som magasinets känsla och tjocklek består. Alla tidningar och reklam-blad på bilden är tryckta på Holmen VIeW.

Prisvinnare: Nivea Mini Treats och Taittingers Rose.

8 Holmen magaSin 1 / 2013

SkogSBrUk /teXt / matS wigardt foto / Holmen, claeS HellqviSt & azote

i skogen med mer löv

I Sveriges skogar finns mest gran och tall, vilket är naturligt eftersom nästan hela landet ligger inom

den boreala regionen. Löv-trädens andel av virkes-förrådet har stigit från 15 procent i slutet av 1950-talet till dagens nivå på 19 procent.

Skogsbruket och naturvården vinner på att gynna olika trädslag. Det visar en ny studie från SLU och forskningsprogrammet Future Forests. Enligt studien ger blandskogar flera positiva effekter, bland annat för den biologiska mångfalden. Lövskog i olika former är varierade biotoper som kan vara mycket artrika. Den kan delas in i två typer: ädellövskog – ek, bok, ask – och ordinärlövskog – björk, al, asp. Det finns i dag omkring 150 000 hektar ren ädel-lövskog i Sverige, varav hälften ligger i landets sydligaste landskap. Dessutom finns det omkring 200 000 hektar skog där inslaget av ädla lövträd är 10–70 procent. Att försöka bevara värdefull lövskog är viktigt för både människor och djur.

hillevi eriksson är klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen i Jönköping. Hon pekar på att den skog som skapas i dag ska fin-nas i framtiden. Klimatförändringar kan leda till förändrade förutsättningarna för skogsbruket. Till exempel kan risken för stormfällning, torra somrar och skadeangrepp öka. Hillevi Eriksson menar att ett varierat skogsbruk med olika träd-slag och en aktiv lövföryngring minskar hotbil-den. Dessutom är björken med sin högre densitet lämplig ur ett bioenergiperspektiv.

– Framtidens skogliga bioraffinaderier borde kunna ta hand om en mer varierad råvara, säger hon och fortsätter:

– Men mer kunskap behövs. Till exempel ställer mer löv större krav på viltvården. Älg och rådjur betar ju på lövträdsplantor. Och ska björkodling leverera bra behövs genomtänkta skötselmetoder.

stina moberg, sektionschef skogsskötsel på Holmen Skog, bekräftar bilden av att mer kunskap behövs.

–Vi har nyligen inlett ett samarbete med forskningsprogrammet Mistra-SWECIA. Vi kommer att titta på hur klimatförändringar kan påverka skogsbruket.

Tall och gran är de naturligt dominerande

Holmen magaSin 1 / 2013 9

Klimatföränd-ringar kan

leda till förändrade förutsättningar för skogsbruket.

Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist.

bättre balans

andelen lövträd i skogen behöver öka, enligt sveriges miljökvalitetsmål Levande skogar.en god balans mellan trädslagen är till nytta för både miljö och industri.– ett större inslag av löv minskar riskerna med skadeinsekter och stormfälld skog, konstaterar hillevi eriksson på skogsstyrelsen.


1/inventera behovetvirkesaffären inleDs vanligtvis med att åtgärdsbehovet på fastigheten inventeras. Vi går gemensamt igenom vilka behov som finns i skogen och vilka mål du har med din fastighet. Exempelvis är dina intressen för friluftsliv, jakt och naturvård viktiga att väga in. Vi diskuterar även dina önskemål för den nya skogen som ska planteras. Efter inventeringen upprät-tas ett åtgärdsförslag.

2/avtalsförslag och kontraktutifrån Dina Önskemål skriver virkes- köparen ett avtalsförslag. Där framgår vilka åtgärder som ska genomföras i sko-gen, vilka skiften som omfattas, och hur den ska ske. Här anges även priser och en betalningsplan slås fast. Oftast är det möjligt för skogsägaren att få delar av beloppet som dellikvid före avverkning. När du och din köpare är överens och kontraktet är undertecknat registreras alla handlingar hos Holmen Skog.

3/Framförhållning för bättre resultatPlaneringen av Den kommande avverk-ningen är viktig för att arbetet i skogen ska bli så rationellt och väl utfört som möjligt. Nya vägar kanske måste byggas. Rågångar, upplagsplatser för virke och lämpliga körvägar ska markeras. Om det finns fornminnen eller känsliga bioto-per som kräver extra hänsyn, ska dessa märkas ut. När datum för avverkningen är fastställt informerar virkesköparen dig om det.

virkesaffären steg för steg

att äga skog kräver kunskap och planering. För alla skogsägare är en avverkning ett stort beslut. här beskriver Lars Jacobsson, marknads-chef på holmen skog, region Örnsköldsvik, de viktigaste stegen i en virkesaffär med holmen.

Skogsbruk / driva eget

4/optimera värdet i skogeninfÖr avverkningen skickas instruktioner till maskinföraren. Det kan handla omhur virket ska beredas till timmer ochmassaved och om grenar och toppar (grot) ska nyttiggöras och omhändertas. Varje träd som avverkas kapas i olika längder för att optimera värdet. När allt virke är avverkat levereras det till industrierna, som kan vara sågverk, pappersbruk, kartong-bruk eller värmeverk.

5/oberoende mätningviD inDustrin mäts virket och skogs- bränslet av den oberoende virkesmätar- föreningen, VMF. Resultatet skickas till SDC, Skogsbrukets Data Central, som upp- rättar mätbesked och gör en beräkning av kvantitet och värde. Beräkningen skickas till säljare och köpare. Holmen sammanställer intäkter och kostnader. Sedan skickas slut- redovisningen till skogsägaren.

6/säkra återväxtenom Du valt att Holmen ska hjälpa dig med återväxten tar det arbetet vid under barmarksperioden året därpå, beroende på vad ni bestämt vid planeringen. Markbered-ning, plantering, gallring och röjning samt uppdatering av skogsbruksplanen är tjänster som många skogsägare vill ha hjälp med.

text / mats wigardt foto/Peder Sundström

långa fibrer från barrmassa gör kartongen från iggesund stark, av de kortare lövfibrer-na skapas en yta som är slät och lämplig för tryck och foliering.

– lövfibern är central i alla våra produkter, säger Johan granås på iggesunds bruk.

unDer varumärket Invercote tillverkar Ig-gesund paperboard varje år drygt 300 000 ton kartongprodukter avsedda för prestigeproduk-ter hos kvalitetsmedvetna kunder över hela världen.

Kartongen som tillverkas i Iggesund består av tre eller fyra skikt. De mittersta skikten består till största delen av pappersmassa av

barrved. Långa fibrer ger pro-dukterna styrka och rivtålighet. De yttre skikten domineras av pappersmassa av kortare lövfiber, mestadels från björk.

– Löv ger helt enkelt bättre yt-egenskaper, förklarar produktchef Johan Granås. Vi får en produkt som är bättre att trycka på, som är slätare och snyggare, vilket uppskattas av våra kunder.

ett annat skäl till att använda lövfiber i kartongens ytskikt är hastigheten i kundens förpackningsmaskiner. Med för mycket långa

Skogsbruk / vikten av löv

Planeringen är viktig. Lars Jacobsson (till vänster) går igenom en affär med leverantören Anders Malm.

vedfibrer hinner maskinen inte separera materialet vid stansning, det delar sig inte och orsakar tvärstopp i produktionen.

Det hanDlar om stora volymer björk som konsumeras av massabruket i Ig-gesund. Förutom att man förser de båda kartongmaskinerna i Iggesund med råvara levereras massa till Iggesund paperboards anläggning i

engelska Workington. Johan Granås spår dessutom att aptiten på björk kommer att öka ytterligare hos Iggesund, genom såväl ökad produktionsvolym som en högre andel lövfiber i kartongprodukterna. ●

Lövfiber har korta fibrer, vilket är

en fördel i kundernas förpackningsmaski-ner. Med för många

långa vedfibrer hinner maskinen inte separera materialet vid stans-ning, då blir det stopp i produktionen.

Löv ger pappers- ytan goda yt-

egenskaper, den blir bättre att trycka på, slätare och snyggare.

Kartongen som tillverkas i Iggesund

består av tre eller fyra skikt. De mittersta skikten består främst

av pappersmassa från barrved. De yttre skikten domineras av pappers-massa av kortare lövfiber, mestadels från björk.

Flera fördelar med löv-fibrer

21 3

trädslagen i den svenska skogen. – Ta alltid utgångspunkt i markens

naturliga förutsättningar så som tillgång till näring, vatten, jordart och ljus när du ska plantera ny skog, tipsar Stina Moberg.

Även från samhällets sida ställs krav och önskemål om att antalet lövträd ska bli fler i den svenska skogen. I regeringens miljö- kvalitetsmål för skogen anges bland annat att både andelen gamla grova lövträd och den areal som föryngras med lövskog ska öka. Miljöcertifieringssystemen FSC ® och PEFC kräver också att certifierade fastighe-ter ska arbeta för ett större lövinslag.

lars rytter forskar kring lövskog på Skogforsk. Han konstaterar att björken helt dominerar i Sverige, med en tillgång som egentligen mer än väl motsvarar efterfrågan.

– Björken är lättetablerad, den har en kort omloppstid med möjligheter till god ekonomi och är relativt okänslig för storm. Däremot finns det få rena björkskogar i landet. Björken växer oftast i blandskog, vilket gör den logistiskt besvärlig att få fram. Det gör att Sverige måste importera björk-ved, summerar han.

Enligt Lars Rytter växer intresset för löv-träd, som poppel och hybridasp, med högre produktion, kortare omloppstid och god avkastning. Inte minst som energisortiment, men även som virke. En utmaning är dock att dessa odlingar måste skyddas från vilt genom inhägningar.

– En bra poppelsort kan producera 20 kubikmeter virke per hektar och år, säger Lars Rytter. ●

holmens skogarI Holmens skogar finns 48 procent tall, 33 procent gran, 13 procent löv och 6 procent contorta.

mycket nyttaI Sverige finns björken i två arter: glasbjörken och vårtbjörken.Björkens virke har använts till såväl hus och möbler som till papper, kartong, hjul och skidor. Av nävern har man gjort skor, snusdosor och knivslidor. Av björksav framställs bland annat vin, och de späda bladen kan användas för att brygga te som sägs rensa ut gifter ur kroppen.

experten / Johan granås

”Lövfibern ger en slät och tryckbar yta”

Vilt, till exempel älg och rådjur, är mycket förtjusta i lövträd.

Risken för skadeinsekter minskar i skog med både löv- och barrträd.

vill du lära dig mer om

skötsel av lövskog? Gå in på www.skogforsk.se, klicka vidare till ”Kunskap Direkt”.

Levererat virke, i det här fallet till sågverket.

B ilden är som tagen ur en vin-tersaga, tre stora röda trähus ligger inbäddade i mängder av snö. Två magnifika lönnar ståtar med ännu kala grenar. Här är

hon uppvuxen, Gunilla Nordqvist. Med sina föräldrar och tre bröder. Gården ligger i Häl-singland, en mil väster om Hudiksvall.

– När mina föräldrar gick bort kunde jag inte kan låta någon som jag inte känner flytta in här, det hade varit för smärtsamt. Här kän-ner jag mig trygg och hemma. Att jobba på gården känns inte som en uppoffring, mer som en livsstil, berättar Gunilla Nordqvist.

Till gården hör 95 hektar åkermark och 630 hektar skog. Nästan all skog ligger i två mils radie från huset. Skiften med bördig jord, löv och gran står sida vid sida med torrare skiften med tall. Här finns också fornlämningar, Hudiksvall grundades redan på 1500-talet.

gunilla arbetar heltiD som rådgivare på Hälsinglands Sparbank. På kvällar och helger jobbar hon på gården. Mest intensivt är det under våren och hösten:

– Vi odlar vete och korn på åkrarna, så på våren och hösten är det fullt upp. Min sambo och min vuxna son är väldigt engagerade i gården. Vi hjälps åt för att hinna med allt.

Eftersom både Gunilla och hennes sambo arbetar heltid hinner de inte sköta skogen själva. Det uppdraget ligger sedan trettio år på Holmen Skog.

– Jag är väldigt intresserad av min skog, men jag hinner inte jobba i den. Det känns tryggt att det sköts av någon med stor omsorg. Min kontakt på Holmen Skog har bra koll på mina skiften, de sköter allt från planering till röjning, gallring, avverkning och plantering. I vår är det dags att uppdatera skogsbruks-

planen och så ska vi gallra, berättar Gunilla Nordqvist.

Att balansen mellan lövskog och barrskog är god är något som Gunilla är noga med.

– Risken för stormskador minskar när det finns både löv- och barrskog. Granar har ju inte så djupa rötter. Jag är också mån om att skogen ska vara rik på djur- och växtarter. Många fåglar bygger ju bo i lövträden och de gör att skalbaggar och andra insekter finns i la-gom mängd. Allt hänger ju ihop, säger Gunilla.

hennes mål är att ha mellan 10 och 15 procent löv på sina skiften. I dag har hon omkring tio. Föryngringen av lövträden får ske naturligt. Under avverkningen lämnas plats för nya lövträd och naturen tar hand om resten.

– Det är en fråga om estetik också. Jag som bor på landet ser hur vackert det är med lövträden i skogen och på gården. Du ska se mina lönnar vid huset på våren, sommaren och hösten, de är så fina. Men jag svär när jag måste kratta upp alla löv, skrattar Gunilla.

Men nu är det vårvinter och det dröjer tills det är dags att ta fram krattan.

gunilla är bra På att vara här och nu och njuta av det gården och skogen ger. Hon tycker om att gå ut i skogen att plocka bär på hösten och på vårvintern brukar hon och sambon ta turer med sina skotrar.

Men hon har planer för framtiden: – Jag vill gärna gå i pension vid 61, om

jag har råd. Det finns så mycket att göra på gården, det är alltid någon byggnad som behö-ver målas och underhållas och så vill jag lära mig köra skördetröskan för att ta ett större ansvar vid skörden. Även om jag har stora lån på skogen hoppas jag att den ger mig en viss ekonomisk trygghet i framtiden. ●

”Här känner jag mig trygg och hemma”

Fåglarna, estetiken och mindre risk för stormskador – det är några av skälen till att skogsägare gunilla nordqvist är mån om en god balans mellan löv- och barrträd. – gården och skogen är min passion och ett sätt att leva. Jag reser gärna till nya platser, men det är här jag trivs bäst.

Skogsbruk /PorträttetteXt / ulrika nybäck foto / anderS g warne


gunilla norDqvistålder: 58.bor: på en gård i Hög, en mil väster om Hudiksvall. yrke: Rådgivare på Hälsinglands Sparbank. fritid: Jobbar gärna på gården. Tycker om att resa och att träffa barn och barnbarn.


Gunilla Nordqvist är uppvuxen på gården som hon än i dag är trogen. Hon delar sin passion mellan gården, som utgörs av tre röda trähus, och de stora omgivning-arna med åkrar och skog.

630 hektar skog kräver även en del pappersarbete. Utöver arbetet med skog och mark jobbar Gunilla heltid som bankrådgivare.

Skog & markmark: 95 hektar åkermark och 630 hektar skog. Både bördig och mager jord. trädslag: 50 procent tall, 40 procent gran och tio procent löv. målsättning: Att bruka skogen långsiktigt, att skapa en god avkast-ning och samtidigt måna om den biologiska mångfalden. Andelen löv ska vara 10–15 procent.

a nalys- och strategiföreta-get United Minds har på uppdrag av Skogsindu-strierna tillfrågat 1 003 svenskar om olika indu-

strigrenars betydelse för Sverige. Svaret är entydigt:

Skogsindustrin rankas klart högst, före gruvnäringen och stål- och metallindustrin, och befäster därmed sin position från förra mätningen 2010.

– Vi känner att skogsin-dustrin har en mycket stark ställning hos det svenska folket. På många orter som ofta saknar alternativ sysselsättning har vi en avgörande betydelse och

nya tIDer tema /

skogsindustrin rankas som sveriges viktigaste industrigren i en färsk undersökning. men hur mycket betyder egentligen skogen för vårt land – och hur ser framtidsutsikterna ut för en bransch i stor förändring?


genererar välfärd, konstaterar Marie S. Arwidson, VD för Skogsindustrierna.

betyDelsen visas enklast med siffror:■ Antalet sysselsatta inom skogsnäringen var 76 000 år 2011 (jämfört med knappt 6 000 i gruvindustrin och 34 000 inom stål och metall). Direkt och indirekt skapar skogsindustrin uppemot 200 000 arbets- tillfällen i Sverige.■ Av Sveriges totala industriinvesteringar står skogsindustrin för omkring 18 procent, ungefär tio miljarder kronor per år.■ Skogsindustrins exportvärde var 128 miljarder kronor år 2011.■ Svensk skogsindustri är världens näst största exportör (efter Kanada) av massa, papper och trävaror sammantaget.

– Det är ingen tvekan om att skogsindu-strin nationalekonomiskt och regionaleko-nomiskt betyder oerhört mycket för Sverige, konstaterar Lars-Göran Sandberg, vd för analysföretaget Timwood, som är specialise-rat på träindustrin.

De tillfrågade i United Minds undersök-ning, som genomfördes under förra året, tycks alltså ha fog för sin höga tilltro till skogsindustrin.

men samtiDigt står branschen inför en rad utmaningar som ställer ökade krav på omställningar.

Efterfrågan på tryckpapper har minskat som en följd av digitaliseringen och föränd-rade vanor bland mediekonsumenter.

Skuld- och finanskrisen i stora delar av

teXt / MARKUS WILHeLMSON foto / HOLMeN grafik / eRIK NYLUND

för Sveriges viktigaste industri


Investeringar Omsättning

12 %Förädlingsvärde

10 %

Sysselsättning

11 %Export

11 %

18 %

Andelar av den totala industrisektorn (2011).

SkogsindustriÖvrig industri

Skogsindustrins betydelse för svensk ekonomi

Lucas Bäckman, operatör för PM 53 på Holmens anlägg-ning i Braviken, är en av drygt 76 000 anställda inom den svenska skogsnäringen.

kommentar: Antalet sysselsatta inom skogsnäringen var 76 000 år 2011. Skogsindustrierna räknar då anställda inom både skogsbruket och skogsindustrin.

Massa- ochpappersindustrin

Snickeri- ochskivindustrin

Förpacknings- ochannan pappers-

varuindustri

Skogsindustri-produkter

Bilar och bildelar

Elektronikvaror,telekom

Maskiner och övrverkstadsprod

Energivaror

Mineralvaror

Läkemedel

Källa: SCB

Källa: SCB

Övr kemiskaprodukter

Papper och papp

Varor av papperoch papp

Massa,returpapper

Sågade trävaror

Rundvirke,flis, spån

Fanér, skivor,trävaror mm

10 0005 000 15 000 25 000

100

10 20 30 40 50 60 70

200 300

Så många är anställdainom skogsnäringenTotalt 76 000. Siffror från 2011.

Så mycket exporterasoch importerasUrval av några varugrupper, 2011. Miljarder kronor.Total export: 1 213 miljarder kronor (2010: 1 138 miljarder)Total import: 1 141 miljarder kronor (2010: 1 069 miljarder)

Varav skogsindustriprodukter

20 000

Sågverksindustrin

Skogsbruket

ExportImport

ExportImport


Europa har inneburit en inbromsning i byggsektorn, vilket får konsekvenser för efterfrågan på sågade trävaror.

Dessutom påverkar den stärkta svenska kronan generellt företagens exportmöjlig- heter negativt. Skogsindustrin drabbas särskilt eftersom flera av produkterna säljs på en spotmarknad, där priserna inte styrs av fleråriga avtal.

– Den strukturella och den konjunk-turella krisen innebär att vissa delar av branschen nu behöver ställa om och satsa på produktion inom delvis nya segment. Det är inte okomplicerat i en så kapital- intensiv verksamhet som denna, konstate-rar Lars-Göran Sandberg.

unDer 2012 beslutaDes om nedläggning av två pappersbruk, två pappersmaskiner, en massalinje och sju sågverk i Sverige. För att behålla sin konkurrenskraft pågår inom skogsindustrin, liksom i många andra branscher, en kostnadsjakt. Eftersom de

tema / Framtidens industri

FO

TO

HÅ

KA

N N

OR

DS

TR

öM

rörliga kostnaderna är svåra att påverka så är det de fasta kostnaderna, där personal ingår, som främst berörs. Samtidigt ökar automatiseringen.

Men trots utmaningarna för branschen är tilltron till skogsindustrin stor. Mer än hälften av de tillfrågade i undersökningen tror att skogsindustrins ekonomiska bety-delse för Sverige i framtiden kommer att bli ännu större.

Johan Sjöberg, finansanalytiker på in-vestmentbanken Carnegie, instämmer.

– Det är en delvis ny bransch som är på väg att växa fram, och särskilt starkt påverkas tryckpappersproduktionen. Men vi kommer ju inte att leva i ett papperslöst samhälle i framtiden, och efterfrågan på andra produkter kommer sannolikt att öka kraftigt, säger han.

Johan sJÖberg syftar bland annat på förpackningsindustrin, där en höjd levnads-standard i bland annat Asien kommer

att leda till ökad konsumtion av exem-pelvis mat, dryck och läkemedel. Efterfrå-gan på förpackningar till industriella kun-der ser också ljus ut. Den långa nordiska fibern skapar en överlägsen kvalitet och färsk fiber är i dag en nödvändighet i många produkter till matindustrin.

Dessutom ökar skogsindustrins ex-port till andra områden när Europa halkar efter. Numera går exempelvis 30 procent av den svenska trävaruexporten till Nord- afrika-Mellanöstern, samtidigt som trähus-byggandet i Japan ökar, bland annat som en följd av återkommande jordbävningar.

Johan Sjöberg ser också en trend där

skogs-industrin

ska bli motorn i den nya bioekonomin. Marie S. Arwidson, VD Skogsindustrierna.

Patrick Sjösten håller koll på produktionen i Bravikens Sågverk som storsatsat på en modern anläggning.

Av all arbetskraft utgör massa- och pap-persindustrin den största delen inom skogs-näringen. Här Iggesund Paperboards enhet för laminering av kartong i Strömsbruk.

det här innebär att vi kommer

att ha två effektiva, anpassade och lönsamma produk-tionslinjer kvar som står väl rustade för framtiden.

Massa- ochpappersindustrin

Snickeri- ochskivindustrin

Förpacknings- ochannan pappers-

varuindustri

Skogsindustri-produkter

Bilar och bildelar

Elektronikvaror,telekom

Maskiner och övrverkstadsprod

Energivaror

Mineralvaror

Läkemedel

Källa: SCB

Källa: SCB

Övr kemiskaprodukter

Papper och papp

Varor av papperoch papp

Massa,returpapper

Sågade trävaror

Rundvirke,flis, spån

Fanér, skivor,trävaror mm

10 0005 000 15 000 25 000

100

10 20 30 40 50 60 70

200 300

Så många är anställdainom skogsnäringenTotalt 76 000. Siffror från 2011.

Så mycket exporterasoch importerasUrval av några varugrupper, 2011. Miljarder kronor.Total export: 1 213 miljarder kronor (2010: 1 138 miljarder)Total import: 1 141 miljarder kronor (2010: 1 069 miljarder)

Varav skogsindustriprodukter

20 000

Sågverksindustrin

Skogsbruket

ExportImport

ExportImport

Källa: SCB1990 1995 2000 2005 2010 2013

Anläggningar i Sverige. 1990-2013. Miljarder kronor. Löpande penningvärde.Så mycket har investerats i skogsindustrin

5

10

15

Massa och papper

Sågverk

Trävaruindustri

Övrig konvertering

holmen storsatsar vid hallsta Pappersbruk för att skapa en mer energieffektiv anläggning och stärka konkurrens- kraften.

när meDiekonsumenternas beteende förändras och digitalise-ringen går allt fortare ställer det höga krav på omställningar i många pappersbruk.

Holmen har sedan flera år valt att gå mot mer förädlade produkter och att bli ett specialpappersföretag när efterfrågan på tidningspapper minskar.

på Hallsta pappersbruk görs nu en storsatsning på effektivare pro-duktionslinjer och energieffektivare anläggningar för att säkra framtiden.

– Genom att agera i tid och göra en del anpassade investeringar så ska vi gå stärkta ur det här, säger Daniel peltonen, brukschef på Hallsta pappersbruk.

omställningen i hallstavik är omfattande:■ Den äldsta pappersmaskinen, pM 3 tas ur drift under andra halvåret 2013.■ Värmeåtervinningen byggs kraftigt ut från bland annat pappers- maskinerna och TMp-fabriken.■ en gemensam driftcentral för massa, medier och vedhantering kom-mer att byggas vilket möjliggör en minskning av antal kontroll-rum från nuvarande sex till två i framtiden. Det innebär samtidigt mer utmanande och intressanta arbetsuppgifter för medarbe-tarna och ställer större krav på flexibilitet.■ en ny barkplan och barksilo där bilar kan lasta anläggs för att av-sätta de stora överskotten av fast bränsle. I stället för att man eldar upp bark och vedrester på bruket kommer dessa att säljas externt, bland annat till fjärrvärmeverk.■ Fram till i maj 2014 kommer personalstyrkan att minskas med 230 personer till 360.

– Det här innebär att vi kommer att ha två effektiva, anpassade och lönsamma produktionslinjer kvar som står väl rustade för framtiden, samtidigt som våra investeringar gör att vi klarar energibalansen på ett smidigt sätt, säger Daniel peltonen.

experten / Daniel Peltonen

”genom att agera i tid går vi stärkta ur detta”

kunder blir mer miljömedvetna, bland annat inom bostadsbyggande.

– Användningen av trä i husbyggande ökar kraftigt och vi ser denna trend fortsätta de kommande åren. I dag är trä ett överlägset material ur miljöperspektiv i och med att trä binder koldioxid, vilket inte stål och betong gör, säger Johan Sjöberg.

Dessutom pågår ett intensivt forsknings-arbete och en produktutveckling inom bland annat långa fibrer, nya hygienprodukter och intelligenta förpackningar, som ersätter tidigare plastförpackningar.

en ÖkaD meDvetenhet om miljö- och håll-barhetsfrågor är en av flera saker som talar till skogsindustrins fördel i framtiden.

– Hållbarhet och klimatfrågor är våra parad-grenar. I november presenterade vi för närings-ministern en hållbarhetsskrift där vi beskriver hur vi kan fördubbla förädlingsvärdet fram till år 2035. Skogsindustrin ska bli motorn i den nya bioekonomin, säger Marie S. Arwidson. ●

så bidrar holmen till välfärden Holmen tillsammans med sina 2 988 medarbetare i Sverige bidrar genom skatteinbetalningar med omkring 1,5 miljard kro-nor om året till välfärden i Sverige. Det motsvarar kostnaden för all grund-skola i fem kommuner med 33 000 invånare eller tre sjukhus för 85 000 invånare – eller 37 kilometer dubbel-spårig järnväg. Holmen deltar i Svenskt Närings- livs initiativ Sverige tar matchen. projektet har startats för att öka förståelsen för företagens avgörande roll för vårt välstånd och vår välfärd.

Den ekonomiska krisen i Europa har inneburit minskad efterfrågan på sågade trävaror. Men i andra delar av världen ökar efterfrågan.


smink, smarta batterier, blöjor, värmen i golvet och dieseln i bilen.

allt fler hem är fyllda av saker som ursprungligen kommer från skogen.

målet är att ved- baserade produkter ska ersätta kemikalier och olja.

t rä är ett enastående ma-terial. Skogen ger viktiga råvaror och bioenergi som inte tillför atmosfären nya

mängder fossil koldioxid. I arbetet för att komma till rätta med jordens klimat spelar där-för skogen och de produkter den ger en viktig roll.

Och potentialen för att hitta nya produkter och användnings-områden är stor. Forskare i världens skogsindustriländer står på tå för att identi-fiera framtida möjligheter för den förnyelse-bara träfibern.

mycket av forskningen sker bransch- gemensamt och i globala nätverk, i samarbete med universitet, högskolor och forskningsinstitut.

Men flera av de stora skogsbolagen kraft-samlar även på egen hand för att bygga upp kunskap kring framtida affärsmöjligheter ba-serade på ett uthålligt brukande av skogen. Så även Holmen.

– Det ÖvergriPanDe målet är att ved- baserade alternativ på sikt ska kunna ersätta oljebaserade produkter, även om vi i mindre skala redan utvinner olja från biobränsle. Vi vill också dra fördel av vedmaterialets unika minsta byggstenar till att skapa nya spännande material, säger Lars Wiklund, projektledare på koncernstab Teknik, Holmen.

I FokUS / Forskning

teXt / matS wigardt illustration / joHan Hörberg

Professor kristiina oksman och hennes forskargrupp skapar nya, miljövänliga och starka biokompositer. De kan bland annat bli kroppsdelar som ledband och senor.

komPositer är en blandning av två eller flera material, med helt nya egenskaper som

resultat. Träkompositer har länge använts inom till exempel möbelindustrin och

byggbranschen. I den nya typen av träkompositer som Kristiina Oksman arbetar med används termoplast som bindemedel, vilket ger ett material som är fukttåligare, mer formstabilt

och miljövänligare än tryckimpregnerat virke.

Den senaste trenDen är att utveckla tekniken för framställning av biokompositer med hjälp av cellulosafiberns minsta beståndsdel, mikrofibrillen.

Genom att bryta ner cellulosafibern och studera den på nanometernivå kan hon och hennes forskargrupp förändra dess egenskaper och använda den i nya material.

– Mikrofibriller av cellulosa kan fungera som armering i de nya kompositmaterialen, förklarar Kristiina Oksman, professor i trä- och bionanokompositer vid Luleå tekniska universitet.

Kring kompositmaterial som innehåller mikrofibrillär cellulosa öppnar sig helt nya användningsområden. Det nya materialet blir både starkare och styvare än vanligt trä och skulle i vissa produkter kunna ersätta stål. Fibrerna kan också forma täta barriärer, vilket i framtiden kan användas till exempelvis dryckesförpackningar.

kristiina oksmans forskargrupp utveck-lar även ett kompositmaterial baserat på mikrofibrillär cellulosa som kan användas till reservdelar i människokroppen, som ledband och senor. Läkare som deltar i projektet har uttryckt stor förtjusning över resultaten.

I ett annat projekt utvecklar forskare metoder för biokompositer som ska kunna ersätta bland annat plastförpackningar.

– Man får då förpackningar som är till hundra procent nedbrytbara, förklarar hon.

Professorn/ kristiina oksman

snart kan du få ett nytt ledband av träfibrer

FO

TO

LT

U

En rad olika produkter med grön skogs-råvara som bas väntar redan på sitt kom-mersiella genomslag: bioplaster, margarin, kosmetiska krämer, mediciner, drivmedel, isoleringsmaterial, miljövänliga batterier, papper med egenskaper som utmanar plast och glas. För att nämna några.

titta vad skogen kan ge oss i vår vardag

– Forskning bedrivs kring alla kompo-nenter som ingår i ved: cellulosa, hemicel-lulosa och även bindämnet lignin för att framställa exempelvis lätta, starka, hållbara och ofarliga produkter avsedda för balkar och andra byggtekniska lösningar, konstate-rar Lars Wiklund. ●

Smink

Batterier

medicin

Låt dig inspirerasI ekoportal 2035 – ett inspirationsmaterial från branschorganisationen Skogsindustrierna – beskrivs en vision av en miljö som till stor del baseras på material och produkter från förnybara råvaror. Se www.ekoportal2035.se

Ledband

Papper utmanar plast9 000 mjölkförpackningar kan industrin producera av en kubikmeter ved. För några år sedan fick man ut 6 000 förpack-ningar av samma mängd ved. Med en så snabb produktutveckling blir papper en tuff utmanare för plasten.

Smartförpackning

Upp- värmning

Bil-inredning

Bildäck

Bio-bränsle

Bio-plast

margarin

Inredning

Blöjortextilier möbler

en plastpåse? nej tack!I allt fler länder införs restrik-tioner mot plastpåsar som inte är nedbrytbara. I exempelvis Irland, Indien och Taiwan finns en extra skatt på plastpåsar. I Kalifornien åläggs butiksägare att ta emot kundernas plastpå-sar för återvinning.

Bildskärm


”bötfäll skogsägare som inte visar miljöhänsyn”skogsägare måste bli bättre på miljöhänsyn. miljömåls- beredningens expertgrupp föreslår i en färsk rapport tydligare och hårdare lagkrav och att skogsägare ska kunna bötfällas om lagarna inte följs. expertgruppen är dock inte enig och branschorganisa-tionen skogsindustrierna efterlyser mer exakta riktlinjer.

natUrVårD /Lagar och regler

n u ska svenskt skogsbruk bli bättre på miljöhänsyn. Miljömålsbered-ningen ska på uppdrag av riskdagen ta fram förslag och strategier för hur miljökvalitetsmålen i Sverige

ska uppnås. I juni ska de lämna förslag till regeringen hur miljöhänsynen i skogsbruket kan utvecklas.

Mårten Larsson, skogsdirektör och chef för näringspolitiska avdelningen på Skogs-industrierna, välkomnar Miljömålsbered-ningens arbete om markanvändning, särskilt mot bakgrund av det senaste årets debatt om skogsbrukets miljöhänsyn. Skogsbruket kan bli bättre på att ta miljöhänsyn, men bedömningar och avgränsningar måste vara tydligt de-finierade och uppfattas som legitima av skogsägarna.

Lagstiftningen måste bygga på vetenskap, aktuell forskning och beprövade erfarenheter, påpekar Mårten Larsson.

– Huvudalternativet för att utveckla den lagstad-gade miljöhänsynen bör vara resultatet av den dialog som Skogsstyrelsen nu genomför med skogsbruket, slår han fast.

mårten larsson saknar också en ordentlig analys och problemformulering i expertgruppens rapport.

– Vilka problem ska förslagen lösa? När olika in-tressenter har olika uppfattningar i en fråga måste vi ha en gemensam problemformulering om vi ska hitta lösningar som alla kan acceptera.

Skogsindustrierna menar att bestämmelserna måste vara rättssäkra innan man börjar diskutera att

införa böter. Det är viktigt att Skogsstyrelsen har en tydlig plan för sin tillsynsverksamhet och att olika tjänstemän gör samma bedömningar i hela landet.

– Lagstiftningen måste vara tydlig och utan scha-bloner. Myndighetens uppföljning av miljöhänsynen

måste vara transparent och ge skogsägaren möjlighet att följa upp på samma sätt. Då ska-pas förutsättningar för samsyn om resultaten.

skogsinDustrierna ser också risker med att principen om ”frihet under ansvar” försvinner inom skogsbruket när fler begränsningar införs. I dag finns en skiljelinje mellan lagstiftning och

praktik. Lagen talar om att bevara befintliga naturvärden, medan skogs-bruket i praktiken också försöker åter-skapa naturvärden. För hårt detaljerad styrning kan motverka sitt miljösyfte.

– Med för strikta regler finns en risk att det aktiva skogsbruket minskar och då minskar även skogens betydelse som förnybar resurs och möjlighet att minska klimatpåverkan. Vi kan utveckla miljöhänsynen, men det är också viktigt att öka till-växten för att skogen ska fortsätta vara en förnybar resurs, säger Mårten Larsson.

milJÖmålsbereDningens ordförande Rolf Annerberg menar att arbetet givetvis hade varit enklare om expertgruppen varit enig, men han vill i övrigt inte diskutera innehållet i rapporten.

– Det är för tidigt. Vårt arbete fortsätter under våren och det kan bli förändringar. Det ska redovisas för regeringen i mitten av juni 2013, säger han. Fort-sättningen beror sedan på vad de politiska partierna kommer överens om. ●

teXt / gunilla ScHönning foto / ScanPix

Mårten Larsson.

Miljövårdsberedningens expertgrupp:§ förbjud skogs-

bruksåtgärder, utom naturvård, i skyddade biotoper.

§ lämna minst tio träd per hektar vid av-

verkning.

§ inför en skyddszon för skogsvård och

terrängkörning på 15 meter vid sjöar och vattendrag.

§ förebygg körskador och återställ skador

som ändå uppstår.

Förtydliganden i skogsvårds-förordningen, några förslag:

§ förbud att anlägga skogsbil- och trak-

torvägar i direkt anslut-ning till sjöar, vattendrag och hänsynskrävande biotoper.

§ krav på att vägdiken inte ansluter direkt till

sjöar och vattendrag.

§ krav på att kultur-lämningar, allmänna

stigar och leder, vat-tendrag och diken rensas från avverkningsrester.

§ inför samrådsplikt om markägaren har

svårt att uppfylla kraven.

§ inför böter

för över-trädelser.

lämna ett delbetänkande till regeringen om hur miljö-hänsynen i skogsbruket kan utvecklas. Det kan resultera i en proposition till riksda-gen tidigast hösten 2013.

en expertgrupp hjälper beredningen för att ta fram

underlag för hur miljö-hänsyn i skogsbruket kan utvecklas.

I gruppen ingår bland annat representanter från Skogsstyrelsen, LRF, WWF, SNF, myndigheter, departe-ment och näringsliv.

miljömålsberedningenMiljömålsberedningen är enparlamentariskt tillsatt grupp med företrädare för de olika po-litiska partierna. De ska ta fram förslag, strategier och etappmål för hur Sveriges miljökvalitets-mål ska nås. I juni 2013 ska de

miljökvalitetsmålexpertgruppens uppdrag är att undersöka: ● Hur kan den lag-stadgade miljöhän-synen i skogsbruket utvecklas?● Finns det behov av förändringar av nuvarande styrning

av skogsbruket för att bättre nå de miljöpoli-tiska målen?● Försvårar nuvarande skogsvårdslag andra former av skogsbruk än trakthyggesbruk?

Sverige har 16 miljökvalitetsmål. ”Levande skogar” och flera andra berör skogsbruket. expertgruppen ska utgå från en

helhetssyn på landskapet för att kunna möta kraven på biologisk mång-fald och klimat- förändringarnas utmaningar.

med för strikta regler finns en

risk för att det aktiva skogsbruket minskar.


Varumärkeskonsulten och designentreprenören John Mellkvist vet att rätt valt papper

kan betyda mycket för ett företags varumärke. Han har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att hjälpa företag med sin varumärkesidentitet – och där är visitkort och övriga pappersprodukter en viktig del. Ännu viktigare blir papperet i en tid där digitala medier växer.

– Ett budskap som kommer på ett spän-nande papper kan få läsaren att stanna upp i det där viktiga ögonblicket och reflektera på ett sätt som digital kommunikation ofta har svårare med, säger John Mellkvist.

han tar eXemPlet med designern Paul Smiths bok ”You Can Find Inspiration in Everything”, ett verk som innehåller en mängd olika papper.

– Det ger en slående effekt för läsaren. Har du bläddrat i boken glömmer du den inte.

För sex år sedan startade John Mellkvist designföretaget JohnLook.com och just vi-

”skogen är helt avgörande”

Johan rockström, professor i miljövetenskap på stockholms universitet. han menar att det krävs stora insatser för att tackla miljöproblemen – och beskriver några av dem i boken ”vår tid på jorden” till bilder av mattias Klum.

”Papper som papper”?inte alls.– Papper ger många möjligheter att

berätta mer om vem du är, säger varumärkeskonsulten John mellkvist.

1 vad vill ni med boken?– Den är ett försök att på ett

holistiskt sätt presentera den senaste forsk-ningen om våra globala miljöutmaningar och samtidigt fokusera på lösningar för att säkra en hållbar framtid för mänskligheten. Vi har kombinerat forskning med fotografi för att försöka kommunicera kunskap på ett sätt som når både den rationella och den emotionella delen av hjärnan.

hur fick ni bill clinton att skriva förordet?

– Vi frågade honom. Jag har haft för- månen att föreläsa på samma forum som Bill Clinton några gånger och Mattias (Klum) har också mött honom vid ett par tillfällen. Den tredje faktorn var att Niclas Kjellström-Matseke, chef för Postkodlotteriet som ger stöd till Clinton Global Initiative, har en personlig kontakt med honom.

vilken var din reaktion när världs-banken i december presenterade

sin rapport om att vi är på väg mot en temperaturökning på fyra grader?

– Det var ingen nyhet, det är precis den forskningen vi sammanfattar i vår bok. Det enastående är att Världsbanken nu gör samma bedömning och att man äntligen kopplar miljöförändringarna till fattig-domsbekämpningen. Ett av nyckelbudska-pen i vår bok är att global hållbarhet är en förutsättning för fattigdomsbekämpning. Det spelar ingen roll hur många miljarder vi satsar på rent vatten, bra sanitet och utbildning om vi inte lyckas hejda klimat-förändringarna.

vilken roll spelar skogen för att lyckas vända eller åtminstone

bromsa utvecklingen?– Skogen är helt avgörande. Den tempe-

rerade boreala skogen som vi har i Skandi-navien är en gigantisk kolsänka (tar alltså upp mer kol ur atmosfären än den avger)

och är nödvändig för att stabilisera klima-tet på jorden. Ett stort bekymmer är att världens tre återstående regnskogsområden fortsätter att minska. Förlorar vi regnsko-garna kommer det med stor sannolikhet att leda till en katastrof för världen som helhet. Tidigare kunde vi leva i separerade oaser, det fanns i viss mån utrymme att förstöra naturens kapital, men nu har vi försatt oss i en situation där världen är helt samman- kopplad. Om Amazonas fortsätter att skövlas så finns det en stor risk att regnskogen förvandlas till en savann, vilket bland annat skulle leda till svår torka i Afrika och befolkningar som flyr till Nord-afrika och Europa. Allt hänger ihop.

5 frågor till … trend / varumärken

Det är ett skräckscenario du målar upp. vad kan förändra detta?

– Vi tenderar att alltför lättvindigt lasta över ansvaret på individnivå. Individen ska betala mer för ekologisk mat, byta glöd- lampor och åka kollektivt. Utmaningen är att jordens 196 länder snabbt måste trans-formera hela sitt energisystem, vårt sätt att transportera oss, vår välfärdsmodell och vår livsmedelsförsörjning. Vi kommer aldrig att klara detta om förändringen inte sker glo-balt. Utmaningen ligger i att se möjligheterna med tillväxt och välfärd inom planetens säkra gränser. Näringslivet spelar en viktig roll och helt nödvändigt är ett politiskt ledar-skap som ser bortom nästa mandatperiod.

text markus wilhelmson foto marc Femenia/Scanpix

sitkorten har varit en viktig del i hans kar-riär. Han ser det som en generös gest, något att lämna efter sig, gärna med en extra touch. 2007 fick han till och med mode- ikonen Diane von Furstenberg att upplåta ett av sina mönster till ett visitkort som sål-des på hans webbplats under tre månader.

– PaPPer ger många möjligheter att berätta mer om vem du är. En riven kant säger en sak, en högblank yta något annat. Man kan mjuka upp känslan i stela bilder med hjälp av ett matt papper med en behaglig yta, ge en lyxigare känsla med en generös gramvikt eller kontrastera tjockt med tunt papper, säger John Mellkvist, som

är särskilt förtjust i Holmens TRND.– Det är ett papper som med sin fina

ytkänsla kan bära upp en hel trycksak själv.

Just nu ligger en slags ”jordnära lyx” i tiden. Det avspeglar sig också i pappers- trender. Svenska hälsoföretag tillverkar förpackningar som ser ut att vara hämtade direkt från farmors tid och det exklusiva franska parfymeriet Le Labos etiketter görs i gammaldags apotekarestetik.

– Vi väljer gärna en stil som söker sig tillbaka till gamla metoder, som andas his-toria, hantverk och naturlighet. En parallell är restaurangtrenden med ursprung och närodlat, säger John Mellkvist. ●

skogen och klimatet

Varumärkesexperten vet hur mycket papperet betyder vare sig det gäller tidningar eller visitkort.

XLNT-papperet gör sig bra till livsstilsmagasin.

● Den svenska skogen, som täcker mer än halva landets yta, tar upp nästan hälften av all koldioxid från fossila utsläpp i Sverige. 75 procent av den en-ergi som används för att tillverka träprodukter kommer från åter-vunnet trä och restprodukter av trä. Källa: skogenochklimatet.se

● I Sverige planteras minst två nya träd för varje träd som skördas. europas skogar har en tillväxt på motsvarande ett trähus i sekunden.● Under de senaste 100 åren har mer än hälften av den tropiska regnskogen försvun-nit. Med nuvarande hastighet

kommer Indonesiens tropiska regnskog att ha avverkats inom tio år. Sedan år 1970 har 700 000 kvadratkilometer regnskog avverkats bara i Brasilien, motsvarande en och en halv gånger Sveriges yta.

2

3

5

text / caroline engvall foto/andreas lind

4

John pekar ut trenden

Vilket papper var? mellkvist trendspanartrnD, 70 gram– Skulle bli ett fint brevpapper med exempelvis typewriter-bokstäver eller skrivet för hand. passar en advokatbyrå, revisions-byrå eller liknande, som fortfarande kor-responderar via brev och som ser värdet i de subtila detaljerna.

vieW, 54 gram– Lite blankare och skulle kunna ge en fin känsla som skydds- omslag eller liknande.Kan vara något för förlaget som ger ut skönlitteratur eller kanske konstböcker.

Xlnt 75, 55 gram– Vore spännande att använda som inlaga i ett livsstilsmagasin i ett lite mindre format, eller i en modekatalog. pärlemorlystern i pap-peret känns tilltalande.

passar ett litet upp-stickar- företag i mode- branschen.

invercote creato, 180 gram– en klassiker som ger omslaget, broschyren eller förpackningen hållbarhet och en diskret elegans, utan att materialet blir huvudnumret. Det kommer bäst till sin rätt när bra bildåtergiv-ning är viktig. Invercote passar exempelvis till ett sofistikerat varuhus.

ett budskap på ett spännande

papper kan få läsaren att stanna upp.


Fritid / Pimpelfiske i Ursviksfjärdennamn: Dan-Anders Moaksen.ålder: 43.yrke: Inkassohandläggare på Sergel Kredittjänster.bor: Ursviken utanför Skellefteå. gör jag i skogen: Vår, sommar och höst vandrar jag gärna genom skogen till en sjö för att fiska. Just idag låg snön så djup att jag tog skotern i stället. Jag plockar också bär och tar med mina tre barn på utflykter i skogen. Vi brukar gå till ett vindskydd på Degerön där vi har utsikt över Ursviks-fjärden. Jag har ett ganska stressigt jobb där jag sitter stilla stora delar av dagen, skogen ger en skön och rofylld kontrast till jobbet.

sKeLLeFTe-äLven

2012.12.28KL 10:50

FO

TO

pA

TR

ICK

De

Ge

RM

AN

Avsändare:Holmen ABBox 5407114 84 Stockholm

Documents

Mera löv – mera liv - Holmen