Mellan demokrati och diktatur-final

  • View
    219

  • Download
    6

Embed Size (px)

Text of Mellan demokrati och diktatur-final

  • Mellan demokrati och diktatur

    Rapport till

    Kommittn om versyn av exportkontrollen av krigsmateriel

    12 Augusti, 2013

    Staffan I. Lindberg

    Docent, Statsvetenskapliga institutionen, Gteborgs universitet

    Associate Professor, Department of Political Science, University of Florida

    &

    Jan Teorell

    Professor, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

  • 2

    Sammanfattning:

    Uppdraget frn Kommittn om versyn av exportkontrollen av

    krigsmateriel (UD 2012:01) var dels att ge ett underlag om vad som

    knnetecknar demokrati, diktatur och ett auktoritrt politiskt system;

    dels att orientera kommittn om vilka olika bedmningar som kan gras

    fr att avgra i vilken grad en stat r demokratisk.

    Trots att demokratins idealkriterier r omstridda finns en vletablerad

    konsensus om dess baskriterier: frekomsten av ppna, rttvisa och

    effektiva val i kombination med ett antal politiska fri- och rttigheter. En

    diktatur r sledes en stat som saknar dessa egenskaper.

    Skillnaden mellan demokrati och diktatur kan bde ses som en grad- och

    en artskillnad, men begreppsliga argument talar fr det graderade

    synsttet. Snarare n att tala om demokratier och diktaturer som tv

    distinkta typer av politiska system br man allts tala om graden av

    demokrati (eller diktatur) i olika stater.

    Graden av demokrati har kat i vrlden frn mitten av 1970-talet till idag,

    men samtidigt har antalet lnder som hller allmnna val och har vissa

    demokratiska kvaliter, men som samtidigt har framtrdande egenskaper

    vi frknippar med diktatur och som drfr rknas som elektorala

    autokratier, kat. I denna grzon finns stor spnnvidd i frga om graden

    av bde frihet, valens kvalitet och politisk repression. Det har drmed

    blivit allt svrare att dra en tydlig grns mellan demokratier och

    diktaturer.

    Det finns mnga likheter och skillnader mellan dagens idag ledande

    demokratimtningsprojekt, men en av deras deras avgrande nackdelar

    r att de inte tillter ngra detaljerade slutsatser om vilka frndringar

    eller hndelser i ett enskilt land som ger upphov till det vergripande

    demokrativrdet.

    Varieties of democracy r ett projekt som delvis utvecklats just fr att

    avhjlpa detta, genom att med hjlp av ett ntverk om flera tusen

    landexperter samla information om 329 demokrati-indikatorer frn alla

    vrldens lnder frn 1900 till idag.

  • 3

    Innehll

    Inledning 4 1. Vad r en demokrati? 5 Demokratins bas- kontra idealkriterier 6 Dikotom kontra kontinuerlig demokratisyn 9

    2. Vad r diktatur? 11 Typer av icke-demokratiska regimer 11 Utveckling ver tid 15

    3. Att mta demokrati och diktatur 17 Strategier fr att mta demokrati 18

    4. Varieties of democracy: ett nytt stt att mta demokrati 21 5. Avslutande diskussion 30 Referenser 32

  • 4

    Inledning

    Vrlden har under de senaste 25 ren genomgtt en genomgripande frndring

    nr det gller utbredningen av demokratiska institutioner. Vad som inom

    demokratiseringsforskningen brukar kallas den tredje demokratiseringsvgen

    (Huntington 1991) tog sin brjan i Sydeuropa redan p 1970-talet, och spred sig

    sedan till Latinamerika under 1980-talet. Utvecklingen skt sedan ny fart i

    samband med Berlinmurens fall, kalla krigets slut och Sovjetunionens

    upplsning. ver tv dussin lnder i forna steuropa och Sovjetunionen brjade

    d hlla val och i kad grad respektera politiska fri- och rttigheter. Denna

    frndringsvind blste ocks ver Afrika och delar av Asien, dr ver 50 lnders

    militrregimer och enpartistater ppnades upp och flerpartival blev regeln

    snarare n undantaget. Frndringen mot mer demokrati har sedan, trots

    enskilda bakslag och inbromsning, fortsatt in i det nya milleniet. Under de

    senaste ren har detta varit tydligast i samband med den s kallade arabiska

    vren och de frhoppningar om fortsatt regimfrndring som knutits till denna,

    ven om utgngen i mnga lnder r osker.

    En mindre uppmrksammad underliggande trend i denna institutionella

    utveckling r att de institutionella olikheterna mellan mer demokratiska och mer

    auktoritra stater har minskat avsevrt. Fr 30 r kunde man ganska ltt knna

    igen en diktatur. Vanligtvis fanns antingen bara ett politiskt parti eller styrde en

    militrjunta eller en personlig diktator utan att ver huvud taget bry sig om att

    organisera val. Men s inte lngre fallet. Den vanligaste typen av diktatur i

    vrlden idag r frkldd till demokrati. Allmnna val hlls med regelbundenhet

    dr fler partier tillts konkurrera om makten (i vart fall nominellt), och militren

    hller sig i skymundan. Detta kande antal hybridregimer har frvisso

    uppmrksammats i litteraturen (Diamond 2002; Levitsky and Way 2002, 2010;

    Schedler 2002, 2006), men konsekvenserna fr vrt stt att tala om demokrati

    och diktatur som tv vsensskilda fenomen r nnu inte helt klarlagda.

    Ett stt att beskriva utvecklingen r att skillnaden mellan dessa tv styrelseskick

    alltmer kommit att bli en frga om gradskillnader snarare n artskillnader. Detta

    innebr i sin tur nya utmaningar fr gra demokrati till ngot mtbart, eftersom

  • 5

    kraven p precision i grzonen mellan de tv olika typerna av styrelseskick har

    kat.

    Detta r inte endast ett akademiskt problem. Bde enskilda lnder och

    mellanstatliga institutioner anvnder idag i kande utstrckning demokrati som

    kriterium fr att till exempel frdela bistnd och styra krediter och handelsavtal.

    Fr den svenska parlamentariska Kommittn om versyn av exportkontrollen av

    krigsmateriel fljer samma utmaning. Syftet med freliggande rapport r dels att

    ge Kommittn ett vetenskapligt inriktat underlag om vad som knnetecknar

    demokrati och diktatur som politiska system; dels att orientera kommittn om

    vilka olika bedmningar som kan gras fr att avgra i vilken grad en stat r

    demokratisk. Avsikten r att utreda problematiken inom omrdet och lyfta fram

    olika mjliga stllningstaganden och deras konsekvenser, och diskuterar fr och

    nackdelar med existerande mtinstrument. Slutligen presenteras ett nytt

    demokratimtningsprojekt Varieties of democracy (Coppedge m.fl. 2011) i

    vilket vi ingr, som framver kan anvndas fr att srskilja olika typer av

    demokratier frn varierande former av diktaturer.

    Vi inleder med en diskussion av demokratibegreppet (avsnitt 1), fljt av en

    presentation av olika typer av icke-demokratiska system (avsnitt 2). Drefter

    fljer en versikt ver olika stt att mta demokrati p och deras fr- respektive

    nackdelar (avsnitt 3). Vi presenterar sedan vrt nya stt att g tillvga (avsnitt

    4). Avslutningsvis diskuterar vi vad detta fr fr mjliga implikationer fr

    Kommittn (avsnitt 5)

    1. Vad r demokrati?

    Eftersom demokrati kommit att bli ett mycket vrdeladdat ord r det inte

    alldeles enkelt att tillskriva det en precis innebrd. Samtidigt har begreppet en

    klar och tydlig ursprungsbetydelse som folkstyre. Ett lands medborgare ska

    genom ngon form av process styra ver sig sjlva. Grundlggande r drfr att

    rttigheter och mjligheter till deltagande i styrandeprocessen r lika fr alla

    medborgare (eftersom de annars inte styr ver sig sjlva i samma grad). Hur

  • 6

    denna abstrakta princip skall omsttas i praktiken rder det dock delade

    meningar om.

    Demokratins bas- kontra idealkriterier

    Nr det gller demokrati som en egenskap hos nationella politiska system

    vilket r vad vi uteslutande kommer att diskutera finns det en fundamental

    skillnad i synen p vad man skulle kunna kalla demokratins baskritier ena

    sidan och dess idealkriterier den andra (Hadenius 1992; Hadenius & Teorell

    2005b). Nr det gller baskriterierna finns en ganska stor samsyn bland

    samhllsvetare om vilka mttstockar ett politiskt system ska vrderas efter fr

    att faststlla hur demokratiskt det r vid en given tidpunkt:

    Frekomsten av ppna och rttvisa val med allmn och lika rstrtt

    Att dessa val r effektiva i bemrkelsen att de avser landets ledande

    befattningar, och att dessa i sin tur har kontroll ver landets territorium

    Att ett antal politiska fri- och rttigheter upprtthlls ven mellan valen, i

    synnerhet siktsfrihet (vilket inkluderar yttrande- och pressfrihet),

    organisations- och mtesfrihet, och en drmed sammanhngande frihet

    frn frtryck och repression.

    Den mest citerade beskrivningen av dessa institutionella kriterier r den

    amerikanska statsvetaren Robert Dahls bok Polyarchy frn 1971. Som bokens

    titel anger ville dock Dahl inte kalla lnder som endast levde upp till dessa

    baskriterier fr demokratier. Det senare begreppet reserverade han fr ett

    annat, mer ouppneligt idealtillstnd, som ingen av vrdens faktiskt existerande

    politiska styrelseskick lever upp till. Som frsk till sprklig reform var Dahls

    (1971) pldering fr polyarki (flertalsvlde) ett misslyckande. I stort sett

    ingen samhllsvetare an