48
SAMMANFATTNING: Temabilden Med demokrati som uppdrag presenterar och problematiserar barnomsorgens och skolornas arbete med värdegrunden. Underlaget baseras främst på Skolverkets tidigare rapporter om värdegrunden: från utvärdering, granskning, tillsyn, analys och stöd. Syftet med boken är att den ska fungera som ett stöd för vidare diskussioner om de möjligheter, problem och förutsättningar som finns i arbetet med de demokratiska värdena. ÄMNESORD: Demokrati, normer, svensk barnomsorg, svensk skola, värdegrund, värderingar En temabild om värdegrunden Med demokrati som uppdrag

Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

  • Upload
    others

  • View
    3

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

1

SAMMANFATTNING: Temabilden Med demokrati som uppdrag presenteraroch problematiserar barnomsorgens och skolornasarbete med värdegrunden. Underlaget baseras främstpå Skolverkets tidigare rapporter om värdegrunden:från utvärdering, granskning, tillsyn, analys och stöd.Syftet med boken är att den ska fungera som ett stödför vidare diskussioner om de möjligheter, problemoch förutsättningar som finns i arbetet med dedemokratiska värdena.

ÄMNESORD: Demokrati, normer, svensk barnomsorg, svensk skola,värdegrund, värderingar

En temabild om värdegrunden

Med demokrati som uppdrag

Page 2: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

2

ISBN: 91-89313-99-2

Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra.De citat som används är hämtade ur Skolverkets rapporter Den rimliga skolan,Det goda samtalet, Gemensamhet i mångfalden, Med känsla och kunskap och Skolanoch värdegrunden.

Foto: Omslagscollage: Bildhuset (från vänster högst upp) Gunnar Smoliansky,

Bo Dahlin, Thomas Wester, Thomas Wester, Bengt af Geijerstam,Johan Wingborg, Thomas WesterInlaga: Thomas Wester/Bildhuset, sid 11, 27, 31, 33, 59Johan Bergmark/Tiofoto, sid 12Gunnar Smoliansky/Bildhuset, sid 17Bruno Ehrs/Bildhuset, sid 20Bengt-Göran Carlsson/Tiofoto, sid 23Robert Blombäck/Bildhuset, sid 28Bengt af Geijerstam/Bildhuset, sid 35, 38Berno Hjälmrud/Bildhuset, sid 45Felix Oppenheim/Bildhuset, sid 46Bo Dahlin/Bildhuset, sid 53

Micke Lundström/Bildhuset, sid 60

Form: Eva Edenby ABProduktion: Strategisk Dialog ABTryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög 2000

Beställningsadress:Liber DistributionPublikationstjänst162 89 StockholmTel: 08-690 95 76Fax: 08-690 95 50E-post: [email protected]

Beställningsnummer: 00:577

Page 3: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

3

Innehåll

Förord ................................................................................................................. 5

Sammanfattande bedömning ............................................................................ 7

Samtal och relationer – fundamenten för arbete med värdegrunden ......... 13Barnomsorg och skola som mötesplats ...................................................... 13Dialog – en grundförutsättning .................................................................. 14Vad kan friheten att välja skola föra med sig?............................................ 16

Med demokrati som uppdrag – dokumenten som styr .................................. 18

Hur fungerar det i barnomsorg och i skolor? ................................................. 21Socialt klimat ............................................................................................... 21Att vara demokratisk (innehåll)… ............................................................. 24… och att arbeta demokratiskt (form) ....................................................... 24Samband mellan lärares och elevers möjlighet att påverka...................... 26

Synen på uppdraget ......................................................................................... 29Samtal och relationer är nyckeln ............................................................... 29Gör barn och unga delaktiga ...................................................................... 30Undervisningen ger litet utrymme för samtal ........................................... 31Kunskap och värderingar hänger ihop ...................................................... 32Arbetet kräver kontinuitet och uthållighet ................................................ 34Samverkan med föräldrar bör öka ............................................................. 37

Organisationen påverkar möjligheterna ......................................................... 39Samtal mellan vuxna är nödvändiga .......................................................... 39Olika arbetsformer som stöd ...................................................................... 40Synen på ledarskapet .................................................................................. 41Behovet av ökad kompetens är stort .......................................................... 43Hur används tiden? ..................................................................................... 44Arbetsmiljön – fysiska förutsättningar ........................................................ 44

Styrkedjan och verkligheten ............................................................................ 47Kursplaner och betygskriterier styr på bekostnad av läroplanerna .......... 47Prov och betyg påverkar prioriteringarna ................................................. 48Vad ska bedömas? ........................................................................................ 49Gör värdegrundsmålen konkreta ............................................................... 49Utvärderingen av arbetet brister ................................................................ 51

Helhet och sammanhang – avslutande reflektioner ................................ 55Skolverkets arbete ....................................................................................... 58

Referenser ......................................................................................................... 61

Page 4: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

5

Förord

Skolverket vill i denna bok ge en samlad bild av barnomsorgens ochskolornas arbete med värdegrunden under de senaste åren. Det ärSkolverkets förhoppning att den ska fungera som ett redskap och stödför vidare diskussioner om de möjligheter och problem som finns iarbetet med de demokratiska värdena – för personal och ledning inombarnomsorg och skolor samt för politiker och tjänstemän på både lokaloch central nivå.

Underlaget till denna temabild är hämtat från En fördjupad studie omvärdegrunden, ett regeringsuppdrag som Skolverket fick 1999. Dennafördjupningsstudie baseras främst på Skolverkets tidigare rapporter omvärdegrunden: från utvärdering, granskning, tillsyn, analys och stöd.

Det finns stora skillnader i barnomsorgens och skolornas förutsättning-ar för att arbeta med de grundläggande värdena. Vissa har kommit långtoch arbetar med en hög grad av medvetenhet, långsiktighet och fördjup-ning. Andra har inte kommit lika långt. Det finns skillnader både inomskolor, mellan skolor och skolformer, liksom mellan och inom övrigaverksamhetsformer.

När barn och ungdomar erövrar värdegrundens innehåll, som utgörsav värderingar, tankemönster, normer och handlingar, lär de på mångaolika sätt. De möter information från vuxna som de lever tillsammansmed såväl hemma som i skolan. De prövar gränser genom sitt handlandeom vari värdegrunden består och de möter positiva och negativa kon-sekvenser som ger lärdomar. De iakttar olika sätt att praktisera värde-grunden och tar efter dessa. Förebilderna hittar de hemma, i kamrat-grupperna, via medierna och i skolan. Genom att leva i situationer ochroller, där förväntningar och ansvarsuppgifter ger dem livserfarenhet,fångar de också in värdegrunden och lär sig uttrycka den i sitt sätt att varatillsammans med andra. De många sätt som barn och unga använder föratt omfatta värdegrunden gynnas i hög grad av att de går in i dialogermed vuxna. Där de vuxna tar initiativ till goda samtal ökar barnens ochungdomarnas möjligheter att erövra värdegrunden.

Page 5: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

6

Att arbeta med värdegrunden är inte isolerat från det övriga vardagligaskolarbetet, det är en ständig process som pågår i alla sammanhang underhela skoltiden: i undervisningen, på rasterna, på språng mellan lektioner-na, i andra spontana möten med t.ex. skolbespisningspersonal och ilärarrummen. Och aktörerna förändras; eleverna utvecklas, växer och gårvidare i olika stadier, de slutar och nya börjar. Även personalen går in inya konstellationer och verksamheterna förändras liksom grupperingarnainom de kommunala beslutande organen.

Lika väl som länkarna i en kedja eller de enskilda bitarna i ett pusselhör samman måste förutsättningarna för värdegrundsarbetet hängasamman för att kunna bilda en stark helhet. Kunskap om problemen iarbetet behövs också för att kunna identifiera möjligheterna. Varje en-skild pusselbit behövs för att vi ska få fram hela bilden. Den här rapportenidentifierar de faktorer som verkar vara av störst betydelse för ett fram-gångsrikt arbete med värdegrunden. Hur arbetet bedrivs påverkas ihögsta grad av vilken syn vi har på förskolors och skolors uppdrag – ochhur styrdokumenten används. Om vi har delade uppfattningar redan härär det nästan givet att effekterna kommer att variera.

En viktig uppgift för Skolverket är att fördjupa förståelsen för demöjligheter, problem och förutsättningar som finns i barnomsorg ochskolor, hos huvudmän och på nationell nivå. Skolverket kommer därförframöver att på olika sätt stödja och stimulera samtal för att öka förstå-elsen för och kunskapen om hur tänkande kring värdegrunden och desstillämpning kan utvecklas. Den här skriften är ett bidrag i denna process.

Mats Ekholm Fredrik ModighGeneraldirektör Projektledare

Page 6: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

7

Sammanfattande bedömning

Frågor om demokrati och grundläggande värden har allt mer hamnat iförgrunden i senare års samhällsdebatt, inte minst vad gäller de uttrycksom på olika sätt bryter mot demokratiska värden, t.ex. mobbning, rasismoch sexuella trakasserier. Både regering och nationella myndigheter harunder senare år genomfört en rad olika insatser för att ge stöd ochstimulans till lokalt demokratiarbete. Även debatten om skolan har undersenare tid allt mer handlat om skolans möjligheter och svårigheter attförmedla, förankra och gestalta grundläggande demokratiska värden.Den fokusering som under lång tid riktats mot skolans kunskapsförmed-lande roll börjar således brytas.

Synen på uppdraget

Skolor och förskolor har ett uppdrag att utveckla demokratisk kompetenshos barn och unga, vilket innefattar att verka i demokratiska former,utveckla demokratiska samhällsmedborgare och ge barn och unga kun-skap om demokratins innehåll och form. Barnomsorg och skolor har enunik demokratisk möjlighet eftersom de är sociala mötesplatser för flickoroch pojkar, olika kulturer och olika sociala grupper. Där ska barn ochunga ges utrymme att utvecklas till självständiga människor som respekt-erar och tar hänsyn till oliktänkande. Möjligtvis är barnomsorg och skolorde enda institutioner där barn och unga har möjlighet att vara tillsam-mans oavsett bakgrund. Denna mångfald utgör en viktig förutsättning förarbetet med det demokratiska uppdraget.

Värdegrunden kommer till uttryck oavsett var vi befinner oss – i bådeden formella och informella lärmiljön, dvs. såväl i som utanför undervis-ningssituationen, på rasterna, i möten i korridorer och skolmatsalar. Detär ofta i de informella miljöerna som t.ex. mobbning och andra typer avkränkande behandling sker. Därför kan man inte enbart se värdegrundensom en undervisningsfråga. Man måste även se och ta ansvar för hurrelationer och möten fungerar i de informella strukturerna. Om intefokus också riktas mot det lärande som äger rum i dessa miljöer, missar

Page 7: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

8

förskolor och skolor en viktig aspekt och möjlighet att arbeta med sittdemokratiska uppdrag. Barn och unga lär sig annars att skolan består avolika sociala miljöer där man kan uppträda på helt olika sätt – det sominte är tillåtet i klassrummet kan vara fullt möjligt på rasten. Barn ochunga anpassar sitt beteende efter dessa mönster. Då får också vuxna svårtatt upptäcka och förebygga kränkande behandling.

Skapa utrymme för samtal, möten och goda sociala relationer

Den här temabilden baseras främst på hur barnomsorg och skolor lyckasskapa utrymme för samtal, möten och goda sociala relationer, som grund-förutsättningar för arbetet med de demokratiska värdena. I samtal kanolika uppfattningar och värderingar brytas mot varandra. Samtalet inne-fattar både en strävan efter att individen själv gör etiska ställningstagan-den genom att lyssna, överväga, söka argument och värdera, samtidigtsom samtalet utgör ett viktigt instrument för att utveckla förståelse försina egna och andras åsikter. En verksamhet som arbetar för att stärkarelationerna – och som använder sig av samtal där alla har möjlighet attdeltaga – uppfyller både det krav som finns på demokratiska arbetsformeroch deras möjlighet att utveckla barns och ungas demokratiska kompe-tens. Segregerade miljöer kan försvåra att möten och samtal kommer tillstånd där olika uppfattningar kan kommuniceras.

Både barn, unga, personal och ledning uttrycker en stor vilja ochengagemang över att arbeta med värdegrundsfrågor, vilket innebär att enviktig förutsättning för värdegrundsarbetet är uppfylld. Barn och unga villsamtala om värden och normer, de vill ha närmare relationer till och mertid för samtal med vuxna om livet, etiska problem och relationer. Personaloch skolledare vill också att värdegrundsarbetet ska ges större utrymme,även om de inte är helt säkra på vilken roll verksamheten spelar i dessafrågor eller hur man ska omsätta värdegrunden i praktiken.

Hur verksamheten är organiserad påverkar möjligheterna

Värdegrunden är en pedagogisk fråga och arbetet med demokratiskavärden förutsätter att personalen har kunskap och kompetens om bådevärdegrundens teori och praktik. Personalen vill generellt sett ha merkunskap och kompetensutveckling inom området. De vill också ha etttydligt och synligt ledarskap som prioriterar värdegrundsfrågorna ochsom ger stöd i det arbete som personalen bedriver. En aktiv och medveten

Page 8: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

9

skolledarroll utgör en viktig förutsättning för ett framgångsrikt värde-grundsarbete.

Personalen anger brist på tid för samtal med barn och unga som orsaktill att det finns svårigheter att kunna utveckla goda sociala relationer,men också brist på tid till möten med varandra för att samtala, reflekteraoch ge varandra stöd. Det framstår särskilt som ett problem högre upp igrundskolan och i gymnasieskolan. I arbetet med de yngre barnen kannära relationer utvecklas mellan barn och personal, vilket i sig ger förut-sättningar för demokratiska samtal. Genom dessa samtal anser personalenatt de har stor möjlighet att arbeta med barnens värderingar och normer.

Lärarna i gymnasieskolan anser att kursutformningen har lett till bådemer betoning av faktakunskaper och anonyma relationer, vilket minskarmöjligheterna för personalen att arbeta med värdefrågor. Ofta fastnarman i ”brandkårsutryckningar” och problem som måste åtgärdas omedel-bart. Det får till följd att man fokuserar på symptom istället för på bakom-liggande orsaker. Tidsanvändningen liksom hur man organiserar verk-samheten i övrigt i barnomsorg och skolor påverkar möjligheterna för attfå till stånd möten och samtal, och därmed förutsättningarna för värde-grundsarbetet.

Hur fungerar det i barnomsorg och skolor?

Även om förutsättningarna inte alltid är de bästa förefaller de flestaeleverna ha demokratiska värderingar. Men värderingarna är mångagånger inte förankrade på djupet. Barn och unga har svårt att argumen-tera för och stå upp för dem i faktiska situationer. Det är stor skillnadmellan att på ett teoretiskt och abstrakt plan lära sig om demokrati, ochatt omfatta demokratiska värden och därmed också kunna försvara demnär de utmanas. Detta förklarar också förekomsten av kränkande behand-ling. Mobbning verkar vara den vanligaste orsaken till att barn och ungamår dåligt i skolan. Förekomsten av kränkande behandling säger inteenbart något om de inblandande, utan också något om det rådandesociala klimatet och hur relationerna fungerar.

Elevers demokratiska kompetens undergrävs av de ibland odemo-kratiska strukturerna i skolan, där eleverna många gånger inte har ettverkligt inflytande. Många barn och unga har också, liksom många blandpersonalen, låg tilltro till de formella, demokratiska strukturerna.Det råder en ömsesidig känsla av maktlöshet i skolan där personal och

Page 9: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

10

elever uppfattar sig som satta i en process de inte kan styra. De olikaformella demokratiska konstellationerna ger inte reell makt. Vissa eleverutövar istället inflytande med hjälp av sina personliga relationer medskolpersonalen – andra elever blir desillusionerade och resignerar.

Styrkedjan och verkligheten

Temabilden innehåller vidare en analys av styrkedjans problem ochmöjligheter sett ur ett värdegrundsperspektiv. Styrdokumenten användsbl.a. på ett sätt som gör att värdegrunden och andra mål att sträva motofta kommer i skymundan. Styrsystemets fokus på ämneskunskaper, betyg,kvalitetsspärrar mellan grundskolan och gymnasieskolan, kursplaner ochprov, får konsekvenser för verksamheten och för värdegrundsarbetet. Detmärks också i uppföljningen och utvärderingen av verksamheterna somofta koncentreras på det som går att mäta på ett ”enklare” sätt, nämligenkunskapsmål t.ex. genom betyg.

Helhet och sammanhang

Den här boken avslutas med ett antal områden som det kan vara avsärskilt intresse, både på nationell och lokal nivå, att fundera och reflekt-era över inför det fortsatta arbetet med värdegrunden, t.ex. hur vuxnasegna värderingar påverkar det arbete man bedriver och vilka konsekvens-er som den ökade valfriheten får.

Arbetet med värdegrunden är en långsiktigt process som pågår i allasammanhang under hela skoltiden – ständigt, alltid. Förutsättningarnaför detta arbete kan illustreras som enskilda bitar i ett pussel, delar sommåste hänga samman för att kunna bilda en stark helhet. Hur pussel-bitarna ska fogas samman är det som är den stora pedagogiska utmaning-en.

Page 10: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

13

Samtal och relationer – fundamentenför arbete med värdegrunden

Barnomsorg och skola som mötesplats

Den här boken kommer till stor del att handla om samtal och relation-er, och en lång rad andra viktiga förutsättningar för barnomsorgens ochskolornas arbete med värdegrunden. Barnomsorg och skolor är mötes-platser för flickor och pojkar, olika kulturer och sociala grupper, därbarn och unga ska ges utrymme för att utvecklas till självständiga män-niskor som respekterar och tar hänsyn till oliktänkande. Barnomsorgoch skolor är de enda institutioner där barn och unga har möjlighet attvara tillsammans oavsett bakgrund, vilket ger en unik möjlighet, menockså skyldighet, att arbeta med barns och ungas demokratiska kompe-tens.

Skolor som arbetar medvetet med t.ex. mångkulturalism försökerjust skapa mötesplatser för eleverna som en väg till att utveckla störreförståelse och respekt för olika kulturella uttryck. Genom att olikaperspektiv kan vägas och brytas mot varandra i en ömsesidig dialog, ocheleverna tidigt får insikt om mångfaldens betydelse, kan barns ochungas förmåga att sätta sig in i en annan människas situation öka.

Skolors och förskolors uppdrag är att utveckla demokratisk kompe-tens hos barn och unga, vilket innefattar olika delar:

• att verka i demokratiska former,• att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och• att ge barn och unga kunskap om demokratins innehåll och form.

Värdegrunden handlar främst om förhållningssätt, om hur människorbemöter, kommunicerar med och värderar varandra. För barnomsorg-ens och skolans del kommer värdegrunden till uttryck i den vardagligaarbetsmiljön, i både den formella och informella miljön, dvs. både iundervisningen och på rasterna, i möten i korridorer och skolmatsalar.Värden och normer utvecklas i samspelet mellan individer och grupper

Ingen av oss lever påegen hand. Ingen kanleva isolerad från andramänniskor. Ingen av ossstartar från ett neutraltnolläge. Relationer till detförflutna bestämmer vemvi är. Relationer, medvet-na och omedvetna, präg-lar varje människas liv.Etik handlar om attmedvetandegöra alladessa relationer ochförhindra att vi levervåra liv som om vi voreoberoende, som om vårahandlingar inte fickkonsekvenser för andra.KG HAMMAR,

UR STÄNDIGT. ALLTID!

I OCHUTANFÖRKLASS-

RUMMET

Page 11: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

14

oavsett var vi befinner oss. Det är ofta i de informella miljöerna som t.ex.mobbning och andra typer av trakasserier äger rum. Därför kan man inteenbart utgå från undervisningssituationen, utan man måste också se hursamspel och möten fungerar i de informella strukturerna.

Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process som allavuxna som arbetar i barnomsorg och skolor ansvarar för. Hur verksam-heterna fungerar och arbetar i sin helhet, och hur barn och unga involve-ras i detta arbete, är demokratisk fostran i praktiken.

Dialog – en grundförutsättning

En avgörande förutsättning för att arbeta med värdefrågor är att det finnsgoda sociala relationer och möjligheter för att skapa mötesplatser förreflekterande samtal. Det gäller vertikalt och horisontellt, dvs. inom ochmellan alla nivåer. Samtal i denna bemärkelse sker i fungerande relation-er. I samtal bör alla uppfattningar göras kända och deltagarna bör tahänsyn till andra och andras åsikter. Värdegrunden handlar både omrättigheter och skyldigheter, t.ex. rätten att som individ bli hörd menockså om skyldigheten att lyssna till andra. Detta betyder att man inte skaskygga för konflikter, utan att man ska vara medveten om att de är en väg,kanske t.o.m. nödvändiga, för lärande och utveckling.

Ett gott socialt klimat präglas av en öppen kommunikation där alla harmöjlighet att framföra sina åsikter och behov. Samtliga respekteras ochdet finns en tolerans för olikheter och oliktänkande.

I dialog där alla behandlar varandra med ömsesidig respekt kan olikauppfattningar brytas mot varandra. Ett ömsesidigt samtal är en demokra-tisk process som innebär att t.ex. barnen och personalen talar till ochlyssnar på varandra, tar till sig argument och att de försöker resonera sigfram till en gemensam förståelse och lösning. Genom samtal kan förstå-else både för de egna och andras uppfattningar utvecklas. Huvudsaken ärinte att alla kommer överens, utan att skälen bakom åsikterna synliggörsså att de som deltar i diskussionen förstår vad de andra menar när desäger något.

Samtal är beroende av att relationer och möten upplevs som betydelse-fulla och förtroendefulla av både vuxna och barn. Hur relationernafungerar i organisationen påverkar det sociala klimatet och därmedförutsättningarna för möten och samtal.

SOCIALT

KLIMAT

DIALOG

NÄRA

RELATIONER

STÄNDIGT,

ALLTID

Page 12: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

15

1 Från lat. deliberare: väga skälen el.utvägarna för eller emot, över-väga, rådslå, överlägga. (Ur latinsk-svensk ordbok 1994). Jämför ävenHabermas (1988, 1995)

Inom modernare demokratiforskning har en demokratisyn utvecklats somjust sätter kommunikationen, samtalet, i centrum. Här använder manbegreppet deliberativa samtal, för att beskriva samtal och dialog därdeltagarna kan ge uttryck för och överväga egna och andras åsikter ochsynpunkter.1 Inom denna forskning betraktas sådana samtal som demo-kratins bärande element. Att arbeta med denna form av samtal möterbåde det krav som finns på demokratiska arbetssätt inom barnomsorg ochskolor, samtidigt som samtalen är en viktig förutsättning för att stödjautvecklingen av barns och ungas demokratiska kompetens.

En verksamhet som öppnar möjligheter för demokratiska samtalinnebär inte med automatik att alla åsikter och uttryck ska tolereras.Värdegrund, demokratiska relationer och samtal handlar också om attsätta gränser och ta hänsyn. Varje individ ska kunna utnyttja sina fri- ochrättigheter och måste respektera att andra som kanske har helt andraåsikter har samma möjlighet.

Såväl kunskap om demokrati som insikt och förtrogenhet i demokratiskavärden är nödvändiga för att kunna utveckla demokratisk kompetens.Förskolors och skolors demokratiska uppdrag baseras på en kunskapssynsom innebär att en individs lärande och utveckling äger rum främst isamspel med andra, i en social kontext som påverkar förutsättningarna.Istället för en kunskapsförmedling där barn och unga ses som passivamottagare, ses kunskap som något som utvecklas i ömsesidig kommunik-ation och samspel. I denna bemärkelse är arbetet med värdegrunden ettkollektivt fenomen som berör hela verksamheten. Genom att sättarelationer och samtal i fokus riktas intresset för värdegrunden mindremot den enskilde individen och mer mot individen satt i ett samman-hang. Detta sammanhang utgörs av barnomsorg och skolor som socialoch kulturell miljö för lärande och utveckling av demokratiska värder-ingar. Det handlar om sociala relationer och socialt klimat i och utanförundervisningssituationen, hur dialogen fungerar mellan personal, led-ning, huvudmän, barn och föräldrar samt om barns och ungas delaktig-het och inflytande. Det är viktigt att utgå från en helhetssyn på barns ochungdomars lärande och utveckling, att det finns en medvetenhet om attbarn som mår bra och känner sig trygga också lär sig.

Demokrati är både form och innehåll. En deliberativ ansats, somsätter samtalet i fokus enligt tidigare resonemang, intresserar sig först ochfrämst för demokratins innehåll och funktion, till skillnad mot ett merformalistiskt synsätt som lägger fokus på demokratins form, dvs. olika sätt

KUNSKAP,INSIKT, FÖR-TROGENHET

DEMOKRATI =

FORM +

INNEHÅLL

Page 13: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

16

att fatta beslut som kollektivt gestaltas i form av t.ex. elevråd och klassråd,och individuellt i form av elevers olika valmöjligheter inom grund- ochgymnasieskolan.

Vad kan friheten att välja skola föra med sig?

Att barnomsorg och skolor ska fungera som mötesplatser för olika kultur-er och sociala grupper utmanas av den rättighet som föräldrar och eleverhar att välja både kommunala och fristående förskolor och skolor. Detfinns tendenser till att vissa fristående skolor, med en klart uttalad profil,inte blir en öppen mötesplats där olikheter kan mötas. Valet av skolaberor för en del grupper till stor del på de värderingar och normer somskolan står för. Forskare menar att skolans demokratiskt fostrande rolldärmed har försatts i ett helt nytt läge med helt nya förutsättningar.2

Friheten att välja skola, som i sig kan ses som en demokratisk rättighet,kan alltså om mångfalden beskärs, få konsekvenser på skolors möjligheteratt arbeta med det demokratiska uppdraget.

Samtidigt upplever många av de elever och föräldrar som väljer enfristående skola att deras kulturella behov inte har blivit tillgodoseddainom ramen för den kommunala skolan. Den valfrihet som bådeföräldrar och elever har rätt till, utmanar möjligheterna att arbeta medvärdegrunden, även om det är svårt att sia om vilka konsekvenser dettamöjligen för med sig för eleverna ur ett värdegrunds- och integrations-perspektiv. Om skolan är t.ex. kulturellt eller religiöst homogen både vadgäller elever och lärare, kan möjligheterna att skapa naturliga kontaktytormed det omgivande samhället försvåras.

Skolverket har dock tidigare hävdat att farhågorna om olika friståendeskolors segregerande effekter är överdrivna.

2 Englund (1999)

MÖTES-

PLATS

FÖR ALLA

Page 14: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

18

Med demokrati som uppdrag –dokumenten som styr

Vad finns det då för uppdrag för barnomsorg och skolor enligt de nation-ella styrdokumenten? I skollagen (1985:1100) 1 kap. 2 § står det:”Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete medhemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människoroch samhällsmedlemmar.” Utbildningen har alltså ett uppdrag sominnefattar både det traditionella kunskapsuppdraget och demokratiupp-draget. Skollagen säger också att: ”Verksamheten i skolan skall utformas iöverensstämmelse med grundläggande värderingar”. Eleverna ska ha inflytandeöver hur deras utbildning ska utformas, där omfattning och utformningav inflytandet ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Samtliga läroplaner slår inledningsvis fast att verksamheterna ”vilar pådemokratins grund”. Värdegrunden är formulerad på liknande sätt i deolika läroplanerna vilket visar att värdegrundsfrågorna inte är en skol-formsfråga, utan måste löpa genom all verksamhet oberoende av barnsoch ungdomars ålder, i ett livslångt lärandeperspektiv. Läroplanernalänkar på detta sätt i varandra för att skapa helhet och kontinuitet.

I Lpo 94 uttrycks att det inte är tillräckligt att förmedla kunskap omgrundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas idemokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att ta ett personligtansvar. I det ingår att organisera verksamheten och arbetet i enlighet meddemokratiska principer. Sådana arbetsformer är en grundförutsättningför att skapa möjligheter till samtal om värden och normer.

I de olika läroplanerna betonas genomgående barns och ungas kom-munikativa kompetens. I t.ex. Lpo 94 understryks att skolan är en socialoch kulturell mötesplats: ”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar ochuppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställ-ningstaganden och ge möjligheter till sådana”.

SKOLLAGEN

LÄROPLANER

Page 15: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

19

Riktlinjer för lärarna anger att läraren ska: ”klargöra och med elevernadiskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det person-liga handlandet” samt ”öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar,uppfattningar och problem”.

I Lpo 94 respektive Lpf 94 slås fast:

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla

människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt

solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall

gestalta och förmedla.”

De allmänna råden för fritidshem (1999:2) respektive familjedaghem(1999:3), med utgångspunkt i läroplanerna, anger att en viktig uppgift äratt bidra till att de demokratiska värden som vårt samhälle vilar på, grund-läggs och förankras hos barnen. Personalen har ett stort ansvar för attbarnen lär sig att respektera olikheter och olika åsikter, och de bör upp-muntra barnen att skapa och pröva olika sätt att kommunicera.

Kursplanerna vidareutvecklar i olika omfattning värdegrunden i läro-planerna. Kopplingen mellan läroplan och kursplaner har gjorts tydligför att konkretisera hur varje ämne kan bidra till kunskapsmålen ochvärdegrunden i läroplanen.

Till kursplanerna är ett antal betygskriterier kopplade. De är generelltsett nästan helt kunskapsorienterade både i grund- och gymnasieskolan.Detta innebär att elevers värderingar inte ska vägas in i betygssättningen.Dock kan ett fåtal VG- och MVG-kriterier kopplas till kunskaper ochförmågor som till viss del handlar om värdegrunden.

Utöver de nationella styrdokumenten finns det olika internationellaöverenskommelser som Sverige har anslutit sig till och som därmed skagälla, t.ex. FN:s konvention om barnets rättigheter och konventionernaom de medborgerliga och politiska rättigheterna respektive de ekonom-iska, sociala och kulturella rättigheterna.

ALLMÄNNARÅD

KURSPLANER

Page 16: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

21

För att få en bild av hur barnomsorg och skolor arbetar med värdegrunds-frågor måste man se till de förutsättningar som ges i verksamheterna försociala relationer, möten och samtal. Hur ser de sociala relationerna ut?Har och ger skolan möjligheter till demokratiska samtal? Används samtalsom ett sätt att arbeta med värden och normer? Vilka deltar/deltar intei samtalen?

Socialt klimat

Barnomsorg och skolor som sociala mötesplatser spelar stor roll för barnoch unga. Trivsel hänger ihop med t.ex. hur barn och unga mår ochvilket inflytande de har. De barn och unga som uppger att de inte trivshävdar i större utsträckning än andra att de inte kan påverka det som skeri skolan, samtidigt som de också uppger att de skulle vilja påverka mer. Ettgott socialt klimat som leder till att barn och unga trivs, påverkar ocksåförekomsten av kränkande behandling. Många mobbare tycker inte omskolan och är varken engagerade eller motiverade i sin skolgång.3

Brister i det sociala klimatet, såsom anonymitet och bristande inflytan-de, ökar risken för kränkande handlingar. Det verkar som om t.ex. mobb-ning är mer vanligt förkommande i miljöer som präglas av hierarkiskamaktstrukturer. Mycket pekar på att mobbning eller annan kränkandebehandling är den främsta orsaken till att barn mår dåligt i skolan.Antalet elever, föräldrar och lärare som anser att mobbning är ett stortproblem har också ökat under 1990-talet. Även lärare känner sig utsatta.Sexuella trakasserier, t.ex. användning av könsord, är också en allvarligform av kränkande behandling. Elever vill att lärare tar itu med språketpå ett djupare sätt kopplat till de värderingar som ligger bakom. Kränk-ande behandling måste i ett långsiktigt perspektiv ses som en varnings-signal som inte bara säger något om de inblandade barnen, utan ocksånågot om den anda och det sociala klimat som råder i verksamheten.

Hur fungerar det i barnomsorg och i skolor?

Trots allt saknar jag ialla fall skolan efter någradagar om jag är hemmaoch är sjuk. Jag saknarumgänget/kompisarna sominte finns där utan skolan.ELEV

3 Lindström (1997)

MÖTES-PLATS FÖR

ALLA

Page 17: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

22

Genom att stärka förutsättningarna för att goda sociala relationer ut-vecklas kan kränkande behandling motverkas.

Hur barnomsorg och skolor lyckas med att skapa ett klimat som karak-täriseras av trygghet och goda sociala relationer och möten för samtal,kan endast delvis förklaras av resurser och den omgivande miljön. Myckettyder på att det viktigaste är om ledningen och personalen förmår sam-verka och skapa en vision och idé av hur verksamheten ska utvecklas samthur barn, unga och föräldrar involveras och tillsammans med personalenarbetar för att skapa en god miljö.

De flesta undersökningar visar att eleverna generellt sett både mår bra

och trivs i skolan. Eleverna uppskattar sina lärare. Även flertalet lärare

trivs i skolan. De flesta lärare, elever och föräldrar anser att skolan är

en trygg miljö och föräldrarna får generellt bra information om vad

som händer. Inom förskolan och fritidshemmen anser också föräldrar-

na att deras barn mår bra och trivs. Men det finns uppgifter om att det

sociala klimatet hårdnat och försämrats. I skolan är det framför allt

lärare som i den senaste attitydundersökningen förmedlar en dyster

bild; nästan var tredje lärare uppger att de sett ökande problem med

kränkande behandling och knappt hälften ser ökade problem med

bristande etik och moral. Också föräldrars uppfattning om skolans

sociala miljö har mörknat under 1990-talet.

Skillnaderna i arbetsmiljö och socialt klimat är stora både mellan för-skolor, skolor och kommuner, inom skolor och mellan skolformer.Generellt vill barn och unga ha närmare relationer med framför allt sinalärare. Det finns verksamheter, både stora och små, som är trygga och därman arbetar medvetet och långsiktigt med värdegrundsfrågor och detsociala klimatet. Men det finns också verksamheter som inte lyckas åstad-komma ett socialt klimat där barn och unga ses och bekräftas av de vuxna.

I förskolan och de lägre åren i grundskolan finns det, enligt både barnoch personal, ofta goda förutsättningar för att utveckla personliga bandmellan barnen och de vuxna. I arbetet med de yngre barnen tycks ocksåde flesta lärare och pedagoger se sin roll som fostrare som självklaroch naturlig. Värdegrunden är en naturlig del av vardagen. Här mötsde vuxna och barnen varje dag och tillbringar mycket tid tillsammans,vilket ger de vuxna förutsättningar att följa och stödja barnens sociala

SAMVERKANLEDNING OCH

PERSONAL

Page 18: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

23

utveckling. Genom att betydelsefulla relationer kan utvecklas finns deten grund för dialog mellan barn, unga och vuxna. Det är också i läraresarbete med de yngre barnen som det finns störst medvetenhet omjämställdhet, t.ex. om flickors och pojkars behov och position i klassen.Medvetenheten om jämställdheten i klassrummet minskar ju äldrebarnen blir.

I de högre åren i grundskolan och i gymnasieskolan försämras förut-sättningarna dramatiskt. Lärarna hinner inte med att utveckla personliga

Page 19: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

24

relationer till eleverna, vilket ökar risken för anonymitet. Man uppleveratt det sällan finns tid för samtal om värdefrågor. Istället läggs fokus påkunskapsförmedling. Arbetsdagen upplevs ofta som splittrad och person-liga relationer mellan de vuxna och eleverna utvecklas inte.

Att vara demokratisk (innehåll) …

De vuxna i skolan visar stor vilja att arbeta med värdegrunden, menmånga säger sig inte veta hur man ska göra. Man tar sällan upp frågor omdemokrati och etiska frågor, trots att eleverna vill det. Ändå verkar detsom om barn och unga generellt har demokratiska värderingar. Att det ärså kan tyda på flera olika saker. Det kan t.ex. handla om att demokratiskkompetens till stor del utvecklas i de informella lärmiljöerna och utanförskolan, i hemmen och i kamratkretsen.

Men elevernas värderingar baseras inte på en djupare förståelse och dehar svårt att ge begrepp som demokrati och rättvisa ett mer konkret inne-håll för att motivera en handling eller en ståndpunkt. Elevernas kunskap-er kopplas inte till personliga ställningstaganden och relateras inte tillelevernas egna erfarenheter. Detta kan var en förklaring till att det före-kommer kränkande behandling. Bristen på reflektion leder till att elever-nas etiska hållning blir lättpåverkad. Elevernas kunskaper om demokratifastnar alltså inte, utan lärs in som abstrakta begrepp. Följden blir attmånga elever visar brister i sin förmåga att upptäcka och ta genomtänktställning i etiska valsituationer och att i tanke och handling stå för dedemokratiska värdena. Många elever ser inte att de har ett eget ansvar föratt upprätthålla etiska principer, utan lägger ofta ansvaret på andra, bl.a.polis och rättsväsende. Det finns tendenser till att eleverna ”privatiserar”moralfrågor, dvs. vilka värden som man ansluter sig till är upp till var ochen.

… och att arbeta demokratiskt (form)

De allra flesta kommuner och skolor jämställer demokratiarbete medelevinflytande, men uppfattningen om vad elevinflytande egentligen äroch vad man avser varierar. Ofta menar man olika formella beslutsforum.Inflytande över arbetssätt är en annan aspekt som nämns.

Elevinflytandet har generellt ökat under 1990-talet. Ändå uppgerhälften av eleverna i de högre åren i grundskolan och i gymnasieskolan

DEMO-KRATISKAVÄRDEN

Page 20: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

25

att de endast i liten utsträckning kan påverka sin situation i skolan.I gymnasieskolan resulterar skolans svårigheter att möta kraven på inflyt-ande ofta i uppgivenhet hos eleverna. Många elever och lärare kännervanmakt över att de inte har något inflytande. Merparten av eleverna villha mer att säga till om både vad gäller själva verksamheten, dvs. undervis-ningens innehåll, läromedel och framför allt arbetssätt och vad gällerramarna för verksamheten i betydelsen regler, miljö, resurser samt vilkalärare de ska ha. 1997 var det dock fler elever som tycker att de kan varamed och bestämma över framför allt arbetssätt i skolan och vad som skatas upp i undervisningen, än vad som var fallet tre år tidigare.

En förutsättning för att eleverna ska ta eget ansvar och påverka är attde också känner att en sådan påverkan är möjlig och att den ger något.I skolor där man arbetar i grupper och arbetslag med gemensam plan-ering och förändrade arbetsformer och arbetssätt, förefaller man halättare att göra eleverna delaktiga och ge dem inflytande och ansvar.

De flesta lärarna i en utvärdering var positiva till ökat elevinflytande

och dess möjligheter att skapa aktiva och engagerade medborgare.

Men lärarnas positiva inställning till ökat elevinflytande minskar ju

äldre eleverna blir.

Många elever ger uttryck för en misstro mot den formella demokratin.Eleverna anser ofta att skolan inte tar hänsyn till de förslag som presen-teras från t.ex. elevråd eller elevstyrelser, antingen p.g.a. bristande resurs-er eller därför att barn och unga helt enkelt inte tas på allvar eller inte gesmandat att tycka till om eller bestämma i viktiga frågor. Elevernas misstromot den formella demokratin i skolan visar sig också i attityderna motformell demokrati i samhället. Om demokrati endast ses som form, ochinte som innehåll, undergrävs förtroendet för demokrati som värde.

Det är många elever som tycker att de har stora möjligheter att påverkainnehållet i karaktärsämneskurserna. Däremot är det få elever som ansersig kunna påverka innehållet i kärnämnena. Det är också lärare i teoret-iska ämnen som har störst motstånd mot ökat elevinflytande över under-visningen och dess innehåll. Men det finns stora variationer mellan olikakurser och olika lärare. I programutvärderingen av gymnasieskolanframgår att det också finns tydliga skillnader mellan programmen. Elev-erna på några gymnasieprogram anser att de har stort inflytande överarbetssättet. Lägst förtroende för att eleverna klarar av det ansvar som

Det har gått så långt attelever springer runt påexpeditionen och ska klagapå olika lärares sätt attundervisa eller bete sig ochsedan tas det på störstaallvar. Ibland får mansätta en gräns för hur långtdet får gå eftersom de inteär särskilt mogna för dethär. Jag brukar säga tillmina elever att är det någotde är missnöjda med ska dekomma till mig och ingenannan, så tar vi dendiskussionen.LÄRARE

Många lärare tycker attelevinflytande är oerhörtprovocerande och mot-arbetar detta väldigteffektivt, utan att det syns,genom att inte medverka.LÄRARE

Page 21: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

26

krävs för ett ökat elevinflytande har lärare på de studieförberedandeprogrammen. På dessa program finns det också elever som tycker att detär bra att lärare, scheman och böcker styr.

Samband mellan lärares och eleversmöjlighet att påverka

När det gäller lärares arbetssituation, visar Skolverkets attitydundersök-ningar att lärare anser sig ha stora möjligheter till inflytande över arbetet iklassrummet. Nästan alla lärare anser sig ha stort inflytande över innehål-let i sin undervisning, t.ex. arbetssätt, innehåll och läromedel, och endastfå av dem vill ha mer att säga till om. Många lärare anser däremot att deinte kan påverka förutsättningarna för arbetet i form av t.ex. resurser,skolmiljö och gruppstorlekar. Bristen på inflytande och delaktighet rörsåledes inte bara eleverna, utan också till viss del lärarna.

Det finns ett samband mellan elevernas och personalens möjlighetertill inflytande. På de skolor där det är svårt att rekrytera elever till elevrådoch arbetsgrupper visar det sig också vara svårt att få personal att ställaupp på olika typer av utvecklingsmöten eller arbetsgrupper. Eftersomramarna för arbetet bestäms av andra än de själva, upplevs kraven bliövermäktiga när resurserna minskar och barngrupperna ökar i storlek.

Samtidigt som ansvaret för bl.a. tolkning och integrering av värde-grunden i ämnesundervisningen, till stora delar delegeras till denenskilda läraren, ges inte lärare alltid de förutsättningar som krävs för attutföra arbetet.

Lärare har också svagt förtroende för både skolledning och denkommunala styrningen av skolan. En klar majoritet av lärarna ansåg i densenaste attitydundersökningen att kommunerna inte klarat av att ta ansvarför skolverksamheten. Detta är givetvis mycket allvarligt och kan ha fleraorsaker, bl.a. brister i skolplaner, missnöje över ekonomiska nedskärning-ar eller att skolpolitiker inte anses ha kompetens i skolfrågor.

Det är viktigt att personalen är en del av en demokratisk organisation.Annars får de i sin tur svårt att fungera i förhållande till eleverna ochderas inflytande. Om inte personalen får inflytande över sin arbets-situation finns det en risk att deras förtroende och tilltro till demokratiskastrukturer minskar, något som lätt kan smitta av sig till eleverna.

SAMVERKANHUVUDMÄNOCH SKOLA

Page 22: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

29

Ambitionen med följande avsnitt är att ta fasta på såväl möjligheter somproblem för att identifiera förutsättningarna för ett framgångsrikt arbetemed värdegrunden. Förutsättningar länkar i varandra för att kunna bildaen helhet. En viktig fråga är hur vi ser på uppdraget – och hur vi omsätterdetta i praktiken.

Samtal och relationer är nyckeln

Genomgående för barnomsorg och skolor som arbetar framgångsriktmed värdegrunden är att de skapat förutsättningar för fler möten församtal. Kontinuerliga samtal och reflektion är de oumbärliga instrumentsom krävs för att grundlägga såväl kunskap som känsla, hos både barn,unga och vuxna. Lärmiljöer och arbetssätt som skapar utrymme församtal svarar också till stor del mot det krav som finns på att verksam-heterna ska bedrivas i demokratiska arbetsformer.

Barnomsorg och skolor som skapar en atmosfär där det är möjligt attuttrycka tankar och känslor spelar en viktig roll för att utveckla barns ochungas förmåga att reflektera kring värdegrundsfrågor och därmed vidgasina horisonter. Många arbetar också med samtalet som metod för attfinna nya former för konfliktlösning och förebygga våld.

Samtal tar tid, och mycket tyder på att ökad kommunikation är ett avde främsta medlen för att stärka arbetet med värdegrunden. Flera under-sökningar visar att barn och unga utvecklar etiska förhållningssätt i sinamöten med andra barn och med vuxna. Denna utveckling börjar redannär barn är mycket små.4 Forskning visar också att kommunikationen ärbetydelsefull för lärandet. Barnomsorg och skolor bör ge möjlighet tillpersonliga möten för att bli framgångsrik. Verksamheten måste baseraspå betydelsefulla relationer. Det måste finnas respekt och ömsesidigtförtroende.5 Både lärare och skolledare uttrycker också ofta att värde-grunden utgör basen för kunskapsinlärningen.

Synen på uppdraget

Många ämnen skulle lärarekunna göra mycket roligareom de bara fick elevernalika aktiva som dom självaär.ELEV

NÄRARELATIONER

Det som handlar omvärderingar och attityderär nummer ett i skolanegentligen. Fungerar detbra, då tycker jag averfarenhet att inlärningenfungerar bättre. Sittereleven och är orolig för attnågon kommer att varastygg när det blir rast, dåblir ämnet ointressant.LÄRARE

4 Johansson (1999). Se också Säljö(1996) för resonemang om sam-talets betydelse för lärande ochutveckling5 Grosin (1997)

Page 23: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

30

Möjligheterna att utveckla barns och ungas demokratiska kompetensgenom kollektiva, kommunikativa processer påverkas av den ökade indi-vidualiseringen som pedagogisk metod, där eleven ska ta ansvar för detegna lärandet. Genom individualiseringen kan förutsättningarna förmöten och samtal i grupp, och därmed utvecklingen av bredare kom-petenser, minska.

Bristen på tid för att mötas har lett till att barn och unga i stor utsträck-ning saknar vuxna att prata med. Elever i skolan efterlyser personligarerelationer med sina lärare. Man vill att läraren ska bry sig mer, uppmärk-samma och bekräfta.6

Eleverna vill ha en verksamhet i skolorna som kombinerar lärandemed omsorg och där personalen respekterar och bryr sig om elevernaoch vad de säger och vill. Kopplingen mellan omsorg, lärande och peda-gogik har bl.a. utvecklats inom barnomsorgen, vilket också gjort att denfått ett internationellt erkännande. Bristen på ett omsorgsperspektiv iskolan hänger tydligt ihop med olika riskbeteenden, vilket bekräftas avundersökningar om kränkande behandling.7

Samtal i skolor kring viktiga livsfrågor verkar fungera bättre i smågrupper, där förtroende och tillit kan utvecklas och där var och enblir sedd och hörd. I en liten grupp ökar också förutsättningarna förreflektion.

Gör barn och unga delaktiga

För att lyckas skapa förutsättningar för demokratiska samtal, där barn ochunga känner sig respekterade och tagna på allvar, förutsätts också ettstärkt barn- och ungdomsperspektiv där barns och ungdomars egnafrågor, kunskaper och erfarenheter tas tillvara. I många fall tenderararbetet med värdegrunden att utgå från ett vuxenperspektiv, vilket kanförsvåra öppna, demokratiska samtal, inte minst eftersom barn och ungadå lätt förlorar sin motivation och sitt engagemang och därigenom sinvilja att diskutera.

Eleverna måste göras delaktiga och deras kunskaper och erfarenhetermåste tas till vara. För att kunna bedriva ett framgångsrikt förändrings-arbete i skolor krävs det att eleverna görs delaktiga i processen så att deupplever den som meningsfull.

De största möjligheterna till utveckling av t.ex. miljöarbetet i skolorfinns troligtvis genom ett ökat elevinflytande. Hittills har elevernas del-aktighet i detta arbete varit påtagligt liten.

Lärande är relationsbaseratoch bygger på den ömse-sidiga respekten som kanuppstå mellan lärare ochelever. Detta kräver tid ochdet lugn som kan genärvaro i mötet. Mycketstår att vinna om vi skapardessa förutsättningar föratt bygga upp ett respekt-fullt förtroende mellanelever, föräldrar och lärare.LÄRARE

BARNS/UNGAS ÅSIKTER TAS PÅ ALLVAR

6 Se bl.a. Hej skolministern!(2000)7 Se bl.a. Folkhälsoinstitutet(1995, 1997)

DET TAR

TID

Page 24: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

31

Undervisningen ger litet utrymme för samtal

Förskolors och skolors uppdrag att främja lärande och demokratiskkompetens är intimt förknippade och kan inte betraktas som två skildaprocesser som ska äga rum vid skilda tillfällen, och drivas av olika person-er. Skolans två huvuduppdrag hänger ihop, och arbetet med dem ärparallella processer som är beroende av varandra i ett ständigt samspel.Den traditionella uppdelningen, på både nationell och lokal nivå, mellanskolans kunskapsuppdrag och det demokratiska uppdraget försvårararbetet med att få värdegrunden att genomsyra all verksamhet.

I klassrumssituationen ges sällan utrymme för samtal och dialogmellan elever och lärare om värden och normer. Skolan domineras tillstor del av faktaförmedling och fortfarande är det ofta läromedlen somstyr. Många lärare ger i utvärderingar av gymnasieskolan uttryck för attkursutformningen lätt leder till ett splittrat tänkande där delarna blirviktigare än helheten – ytinlärning premieras, och tid för reflektion ochförståelse av sammanhang omintetgörs. Eleverna säger i attitydundersök-ningar att lärarna inte har förmåga att lyssna på och ta hänsyn till elever-nas erfarenheter och åsikter. Många elever upplever därför inte skolansom meningsfull.

Många lärare tycker att det är en svår balansgång i avvägningen mellanföreläsning och fri diskussion. Man vill leda eleven på ”rätt” väg utan attpåtvinga dem åsikter. Lärare uttrycker ofta att de vill att eleverna skakomma fram till de ”rätta” värderingarna efter eget reflekterande. Attkunna föra samtal om demokrati och demokratiska värden är svårt ochförutsätter hög kunskap och kompetens hos de vuxna. Diskussionenmåste vara ömsesidig där alla kan tillföra olika perspektiv, kunskaper ochfrågeställningar.

DEMOKRATI +KUNSKAPS-UPPDRAG

Ofta när jag känner migdeppig och nere beror det påatt det känns som om ingenlyssnar på en. Som attingen lyssnar på mig, trotsatt jag ibland faktiskt kanha något vettigt att säga!ELEV

Kommunicera betyder attgöra något gemensamt.Det vi kommunicerar ärmycket vår värdegrund ochmänniskosyn och mycketexistentiella frågor. Det ärdå det börjar hända något,det är då vi tillsammansskapar kvalitet.REKTOR

Page 25: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

32

Utvärderingar visar att elever värderar de olika inslagen i sin utbildningefter den mening och det sammanhang de finner i dem. En skolasom utvecklas till en samtalsdemokratisk verksamhet skulle kunna gegemenskap och mening i skolarbetet där allas rätt och möjlighet tillkommunikation kring frågor om värden och normer ses som viktig.

Det är skolledningen och lärarna som har ansvaret för att ge förutsätt-ningar för samtal. Många lärare och rektorer vill att värdegrundsfrågorska få mer utrymme också i ämnena, att även de frågor som upplevs somkänsliga och provocerande förs in i klassrummen där det finns vuxna somkan balansera samtalen utifrån det demokratiska uppdraget.

Om inte sådana frågor tas upp till diskussion av de vuxna hänskjuts desociala och politiska konflikterna till tiden utanför klassrummen, i deinformella miljöerna. Där det vanligtvis inte finns några vuxna! Somvuxen i barnomsorg och skolor kan man aldrig välja bort sitt ansvar förvärdegrundsfrågorna och barns och ungas rätt att diskutera dem, varkeni klassrummet eller utanför. Som vuxen kan man inte frånsäga sig ansvaretför de informella miljöerna, t.ex. skolgården och korridorerna. Ansvaretockså för de informella miljöerna erbjuder personalen möjligheter attutifrån barns och ungas egna erfarenheter arbeta med värdegrunds-frågor. Genom att dra nytta av de rika möjligheter till utveckling somfinns i barnomsorgens och skolornas sociala miljö i sin helhet kanpersonalen använda sig av den stora demokratiska potential som defaktiskt har.

Kunskap och värderingar hänger ihop

Det viktigaste sättet att skapa förutsättningar för samtal om värden ochnormer inom ramen för undervisningssituationen torde vara att integreravärdegrunden med kunskapsmålen i kursplaneämnena. Värden hängerihop med kunskaper, och tvärtom. Styrkan i t.ex. en mångkulturell under-visning är att det finns olika perspektiv representerade, vilket kan geeleverna en mångfacetterad bild av verkligheten. Att låta kulturella olik-heter och likheter prägla undervisningen kan utveckla demokratiskkompetens. Regeringen ger i den senaste utvecklingsplanen för förskola,skola och vuxenutbildning uttryck för ambitionen att värdegrunden skaintegreras med kunskapsmålen.8 Hur det ska gå till är dock en svårarefråga.

Ansvaret för att integrera kunskapsmål med värdegrunden läggs tillstor del på den pedagogiska personalen. Grundskolans nyligen reviderade

Rasism i klasserna harförekommit, till exempelkonflikter när det var krigi det gamla Jugoslavien.Vi sade åt dem att politikinte hörde hemma i klass-rummet, att de fick lösa detutanför, eftersom vi ändåinte hinner lösa världs-politiken enligt kursplanen.LÄRARE

8 Regeringens Utvecklingsplan förförskola, skola och vuxenutbild-ning (1999)

I OCHUTANFÖRKLASS-

RUMMET

Page 26: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

34

kursplaner är dock ett försök till att öka kopplingen mellan kursplanernaoch läroplanen. En sådan förstärkt koppling är något som man vill haäven i gymnasieskolan. Med nuvarande system har skolor svårt att integre-ra de olika målen och de upplever olika slags styrkonflikter.

Att konkretisera värdegrunden i kursplanerna är en kompliceradprocess. Det räcker inte att kopiera vissa abstrakta begrepp från läro-planen. Istället för att ta utgångspunkten i varje enskild kursplan, somkan försvåra helhetssyn och sammanhang, måste utgångspunkten tas i enanalys av läroplanen och värdegrundsperspektivet. Hur kan varje ämneses i ett värdegrundsperspektiv? Målen i såväl läroplaner som kursplanerger stort lokalt tolknings- och handlingsutrymme, vilket också ställer kravpå kunskap och kompetens.

Historia och de samhällsorienterande ämnena har traditionellt fått taett stort ansvar för arbetet med värdegrunden och demokrati. För bådesamhällskunskaps- och historieundervisningen handlar det dock ofta om”objektiv” faktaförmedling, om kunskaper om demokrati. Ofta spelarläroböckerna en stor roll för både undervisningens innehåll och arbets-sätt. Risken för att lärarna arbetar individuellt, utan kontakt sinsemellan,är stor. Eleverna skulle vilja att undervisningen i högre grad tog upp svåraoch kontroversiella frågor, nära och berörande både idag och i historisktid. Lärarna anger att hinder för en sådan undervisning är bristen på tid,alltför korta lektionspass och för stora undervisningsgrupper.

Naturligtvis räcker det inte med att dessa ämnen tar allt ansvar – helaskolverksamheten och alla lärarna bär det gemensamma demokratiskaansvaret.

Arbetet kräver kontinuitet och uthållighet

Ett kontinuerligt och långsiktigt arbete är viktigt. Kontinuitet kan sespå olika sätt. Ibland kan kontinuitet uppfattas som ett hinder, t.ex. attskolans strukturer är så traditionstyngda att de ses som sega och svår-föränderliga. Kontinuitet har också en positiv sida. Insatser för att stärkavärdegrunden och därigenom motarbeta kränkande behandling måstevara långsiktiga och mångfaldiga.

Det börjar ständigt nya barn och elever och med automatik sätts nyagrupprocesser igång. Sociala mönster förändras, vilket också påverkar devuxnas situation. Detta innebär att arbetet med att stärka värdegrundenoch motarbeta våld och kränkningar aldrig kan upphöra eller bli färdigt –det är ett ständigt pågående arbete.

STYRKEDJANOCH

VERKLIGHETEN

STÄNDIGT,

ALLTID

Det är en ständigt pågåen-de förändring... jag upp-lever skillnader hela tiden,på hur jag själva ageraroch hur jag ser andra gör.LÄRARE

Page 27: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

36

Erfarenheter från ett framgångsrikt arbete med värdegrunden, och motde uttryck som bryter mot den, visar att det inte finns några färdigamodeller som är allmängiltiga och fungerar överallt. Skolor som kommitlångt i sitt värdegrundsarbete har integrerat dessa frågor i det dagligaarbetet i stället för att separera de olika delarna genom exempelvis fri-stående temadagar. Arbetsmiljön i skolvardagen ger rika tillfällen attutifrån konkreta händelser arbeta med normer och värden. Varje skolassituation är unik och därför kan man inte bara överföra en metod från enskola till en annan. Det blir självklart avgörande att ta hänsyn till de lokalaförutsättningarna i kommunen och den enskilda skolan för att få en lokalförankring. Samma sak gäller det arbete som måste pågå för att motverkahandlingar som bryter mot värdegrunden. Skolan måste finna lokalalösningar på lokala problem.

Skolans insatser består ofta av akuta brandkårsutryckningar, temporärakampanjer och isolerade och enfrågespecifika åtgärder. Det är inte ovan-ligt att värdegrundsfrågor endast diskuteras på enskilda temadagar. Dåfinns det en risk att man fokuserar på den fråga som är aktuell för stund-en, i den pågående samhällsdebatten. Arbetet måste ske kontinuerligtoch långsiktigt och behovet av övergripande, långsiktiga strategier ärstort.

Ett område där det ofta saknas långsiktiga strategier är jämställdhet.Medvetenheten om att t.ex. pojkar ”tar mer plats” än flickor i klassrum-men och om att kränkningar kopplade till kön ofta äger rum utanförklassrummet, har inte lett till diskussioner om hur man ska tänka ochagera strategiskt. En liknande problematik, där arbetet ofta resulterar i enenskild temadag eller liknande, finns i många skolors mångkulturellaarbete, särskilt i de skolor som inte har så många elever med invandrar-bakgrund. Här har man generellt sett svårt att få in frågor om kulturellmångfald och tolerans i det löpande, vardagliga arbetet.

Punktinsatser kan säkert fylla en funktion för att särskilt sätta ljuset påen viss fråga eller avhjälpa ett akut problem, men de måste kombinerasmed andra insatser i barnomsorg respektive i skolan. Insatser som skerkring isolerade frågeområden riskerar att bli mindre effektiva om de intesätts in i ett större sammanhang.

Ett långsiktigt arbete som strävar efter att stärka de demokratiskavärdena och strukturerna i skolan motverkar olika former av kränkandehandlingar. Med ett främjandeperspektiv strävar man efter att stärka degoda krafterna, vilket kan förhindra att problemen uppkommer. Ettfrämjandeperspektiv innebär också att man utifrån en problemlösning,

Det är ju inte som etttemaarbete om Afrikaprecis. Utan det är någotsom börjar, växer ochpågår … man måste juse det så.LÄRARE

SÖK

ERFARENHET

MEN KOPIERA

INTE

TÄNK

LÅNGSIKTIGT,

INTE

KAMPANJ

HELHET OCH

SAMMAN-

HANG

FRÄMJANDE-

PERSPEKTIV

Page 28: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

37

lär och låter lärdomen påverka arbetet och skolan i stort så att sammaproblem inte dyker upp igen. Genom ett sådant synsätt kan problem ochkonflikter leda till utveckling.9

Samverkan med föräldrar bör öka

Samverkan mellan barnomsorg, skolor och föräldrar är väsentlig för attalla ska dra åt samma håll, och utveckla gemensamma förhållningssätt.Personal och skolledning ser samarbete med föräldrar som mycket viktigtför hur skolors arbete med värdegrunden ska fungera, både vad gällerföräldrarnas egna värderingar och hur de ser på skolan som fostrare.

Många skolor har hittills haft relativt svårt att bjuda in föräldrarna tillen konstruktiv dialog om barnens lärande och fostran. Föräldrar tyckergenerellt sett att de har mycket lite att säga till om i skolan, och barahälften av dem har försökt förändra något. Ofta uppstår det, som ettresultat av bristande kommunikation mellan skolan och hemmen,konflikter om ansvaret för barnens fostran. Inom barnomsorgen ser detannorlunda ut och kontakten mellan personal och föräldrar sker oftaoch spontant.

En del lärare anser att vissa föräldrar lägger ett för stort ansvar påskolan att fostra barnen. Lärare anser att föräldrar ibland har en övertropå att lärarna ska klara av saker som föräldrarna inte själva klarar av. Deflesta lärare och rektorer menar att det i stället är ett delat ansvar sommåste till och att föräldrarna trots allt måste ta huvudansvaret. Vissaföräldrar anser att skolan lägger sig för mycket i frågor som tillhör denprivata sfären. Många skolor har funnit att en ökad kommunikationmed föräldrarna och tydligare målsättningar är nödvändiga. Genomkommunikation med föräldrarna måste personalen försöka klargöra vemsom har ansvaret för vad. Föräldrarna måste veta vad skolan faktiskt göroch bjudas in till att påverka sina barns skolgång. Här återkommerbehovet av tydliga och förankrade styrdokument som föräldrarna får tadel av.

9 Se bl.a. Är Pippi Långstrump enhälsoupplysare eller hälsorisk(1998), för resonemang kringfrämjandeperspektivet.

INVOLVERAFÖRÄLDRAR

Page 29: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

39

Hur man väljer och vad det finns för möjligheter att organisera verksam-heten i barnomsorg och skolor påverkar givetvis arbetet med värdegrund-en. Hur samtalar de vuxna och på vilka premisser? Hur ser arbetsformer-na och tidsanvändningen ut, vilken betydelse har ledningen, hur serrelationerna ut till huvudmannen, vilken kunskap och kompetens finnsoch behövs osv?

Samtal mellan vuxna är nödvändiga

Personal behöver få utrymme för samtal med varandra om relationeroch värdegrunden, och om vilken roll barnomsorg och skolor ska spela.Behovet av reflektion är stort. Personalens agerande bör ta sin utgångs-punkt i en gemensam värdegrund. De vuxna behöver diskutera igenomsina olika uppfattningar och tolkningar och väga dem mot varandra föratt medvetandegöra olika synsätt och därigenom utveckla ett gemensamtetiskt förhållningssätt. Det är viktigt att samtal förs om både vad värde-grunden egentligen står för och hur den kan tolkas – och hur värde-grunden ska bli konkret i vardagsarbetet, dvs. vilken pedagogik som följerav en gemensam värdegrund. Att vuxna är eniga i dessa frågor bedöms avpersonalen som nödvändigt för att arbetet med värdefrågor ska fungeraoch bli trovärdigt.

De vuxna som förebilder är en grundsten i lärarens fostransroll, vilketbetyder att deras agerande bidrar till den förståelse som barn och ungafår av begreppen demokrati, tolerans och respekt. Personalen betonarsärskilt att ett inkonsekvent agerande gentemot barn och unga leder tillotydlighet, normlöshet och bråk.

Många lärare i t.ex. gymnasieskolan anser att en ökad arbetsbördapåverkat schemaläggningen på ett sådant sätt att de sällan hinner träffas,vilket har lett till att det främst är i de informella och vardagliga samtalensom lärare försöker diskutera värdefrågorna. Samtal äger främst ruminom arbetsenheterna, ämnesgrupperna eller under fikarasterna. Sådana

Organisationen påverkar möjligheterna

LEVA SOMVI LÄR

GEMENSAM

REFLEKTION

ALLPERSONAL

Page 30: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

40

Det har länge varit enlärare och en klass. Omman inte klarat av ansvar-et så har det varit ens egetfel. Men det går maninte ut med. Det har varitsvårt för många att släppain kollegor på lektionerna –att ge en återkoppling påhur man fungerar somlärare. Det finns massormed lärare som inte vågar –de stängda klassrummenslärare... vi är inte vana attdela på bekymren.LÄRARE

kontakter uppfattas som mer betydelsefulla än sammanträden och studie-dagar för att kunna utveckla personliga relationer till och därmed för-troende för varandra. Informella samtal har dock ofta en brist, nämligenatt informationen som utbyts i dessa kontakter ofta stannar i mindregrupperingar. Kommunikationen mellan olika hierarkiska nivåer i skolanfungerar relativt sett dåligt vad gäller värdegrundsfrågor.

Olika arbetsformer som stöd

Det pågår en utveckling där man prövar olika sätt att organisera skolarbet-et för att etablera närmare kontakter till barnen och mellan de vuxna.Ett sätt att stödja lärarna i deras yrkesutövning är handledning. En annanutvecklingstendens är att organisera personalen i arbetslag runt en gruppelever, på vissa skolor kallad arbetsenhet. Arbete i arbetslag ska göra detmöjligt för bättre samverkan mellan olika kompetenser, och ska samtidigtge stöd för den enskilda läraren. Eftersom det är svårt för enskilda lärareatt ensam fatta beslut i frågor om värden och normer är stödet frånkollegor mycket viktigt.

På vissa skolor är hela skolan organiserad i arbetslag, på andra rör detbara vissa lärare. Sammansättningen i arbetslagen varierar över ämnen,åldersgrupper och icke undervisande personal. På några skolor hararbetslagen ett stort ansvar både pedagogiskt och ekonomiskt, medanandra, speciellt större skolor, mer använder arbetslagen som ett forum föråterkommande planeringsträffar. Det är viktigt att rektor skapar förutsätt-ningar för ett gott samarbete i arbetslagen, och klart formulerar ansvars-fördelningen mellan de olika yrkesgrupperna.

Också hur grupperna av barn och elever organiseras, t.ex. gruppstor-lek, spelar roll. Mindre skolor och klasser med högre lärartäthet gerlärarna möjlighet att arbeta med samma elever vid ett större antal under-visningstimmar under längre tidsperioder. I förskolan och de lägre åren igrundskolan är därför förutsättningarna för nära relationer och samtalrelativt goda.

Lärare i grundskolans år 1-7 anser sig ha betydligt bättre förutsättning-ar för att skapa möjligheter för eleverna att tillägna sig de grundläggandevärdena än lärarna i de högre åren i grundskolan och i gymnasieskolan.Lärarna, liksom personalen i förskolan, tar utgångspunkt i barnens egnaupplevelser, och samtal äger rum i både formella och informella miljöeroch möten.

ARBETS-

FORMER

Page 31: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

41

I gymnasieskolan upplever personalen att organisationen skapar storasvårigheter för arbetet med värdegrunden eftersom klasserna inte ärsammanhållna och elever och lärare inte kan upparbeta fungeranderelationer. Tiden splittras upp på många kurser som leds av olika lärare.Det verkar i många fall vara svårt att åstadkomma samverkan och sam-arbete mellan de olika ämnena. Karaktärsämnen har ofta samlats i storablock och kärnämnena placerats i utrymmen mellan dem. Det har lett tillatt kärnämneslärarna ofta tjänstgör på flera olika program, vilket bidrartill att försvåra samverkan också mellan programmen. Flera lärare angeratt kursutformningen leder till att de varken kan etablera någon närmarerelation till de enskilda eleverna eller följa hur eleverna utvecklas undersin studietid.

Som en följd av att skolan blir mer kunskapsfokuserad, splittrad ochanonym ju äldre eleverna blir kopplas värdegrunden allt mer till enorganiserad lärandesituation. Ansvaret för värdegrundsfrågorna läggs påde lärare som ansvarar för de ämnen som traditionellt fått ta ett särskiltansvar för demokratiuppdraget. Mönstret från grundskolans senare år gårigen och förstärks i gymnasieskolan.

Synen på ledarskapet

Goda relationer och ett samtalsvänligt klimat kan utvecklas där det finnsett ledarskap som formulerat en vision för verksamheten och som lyckatssamla och entusiasmera alla medarbetare att sluta upp kring den gemen-samma visionen. Skolor som lyckats skapa en atmosfär som präglas avöppenhet, delaktighet och samverkan – där demokrati- och värdegrunds-målen är levande i verksamheten och där det kontinuerliga lärandet äri fokus – karakteriseras av ett tydligt och synligt ledarskap. Den pedagog-iska ledningen måste ta ett särskilt ansvar att skapa mötesplatser församtal mellan sin personal för att skolan ska kunna utveckla ett gemen-samt förhållningssätt.

Arbetet med värdegrunden är en pedagogisk fråga som ställer krav påett pedagogiskt ledarskap. För att utöva ett reellt pedagogiskt ledarskapkrävs bl.a. att ledningen själv är delaktig i och utgör ett föredöme för denpedagogiska processen, delar med sig av sin kunskap, samverkar medmedarbetarna, följer upp, ger snabb återkoppling, är tydlig och ställerkrav och uttalar förväntningar på sin personal.

Fördelen med att jobba påen liten skola är att mankan lära sig alla namn,möter man en unge ikorridoren vet man precisvem det är. Med hjälp avföräldrarna får man enhelhetsbild av barnet ochdess situation.LÄRARE

TYDLIGT OCHSYNLIGT

LEDARSKAP

SAMVERKAN

LEDNING OCH

PERSONAL

Page 32: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

42

En viktig förutsättning för att skolledare ska kunna utföra sitt lednings-uppdrag är att det finns en fungerande relation till kommunen. Skol-verkets kvalitetsgranskning 1998 visar att man på kommunnivå generelltsett inte är tydlig med mål och ramar – utan detaljstyr i stor utsträckning,och på det sättet begränsas rektorers möjligheter att ta ansvar. Det bidrarockså till en ökad administrativ belastning som tar tid från det pedagog-iska ledningsuppdraget. Undersökningar visar att rektorer har små reellamöjligheter att utöva sitt pedagogiska ledarskap eftersom skolledaren harsvårt att upprätthålla relationerna till personalen.

Generellt sett saknas ett tydligt, synligt och medvetet ledarskap inombarnomsorg, skolor och huvudmän. Medvetenheten om styrkedjan, dvs.arbetet med målformulering, genomförande, uppföljning, utvärderingoch förbättring, och vikten av systematik i arbetet, är inte tillräckligt hög.Många skolledare ges inte förutsättningar så att de kan leva upp till sittdemokratiska uppdrag som en följd av att kommunerna gör andra pri-oriteringar. En av de främsta förutsättningarna för att ledningen ska gesreella möjligheter att arbeta med värdegrunden är att politiker ochförvaltningschefer ger stöd och uppbackning.

Även de ekonomiska styrmedlen spelar roll. Skolplanens målskrivning-ar kopplas inte alltid till ekonomiska resurser så att skolledningen fårrimliga förutsättningar att arbeta efter. Sådana ekonomiska förhållandeninnefattar t.ex. ökad personaltäthet, också utanför klassrummen, och merkompetensutveckling för personalen vad gäller arbetet med värdegrund-en, utvärdering och uppföljning.

Trots ibland besvärliga förutsättningar är de allra flesta skolledaremycket motiverade för sitt uppdrag. De är engagerade i skolans utveck-ling och har många idéer och uppfattningar om vad de vill åstadkomma.Merparten av skolledarna har höga ambitioner för att skapa trivsel blandelever och personal och satsa på ett gott socialt klimat. Endast ett fåtal avdem har dock presenterat denna vision för sin personal.

Många lärare tycker att värdegrundsfrågorna är mycket viktiga ochvill aktivt arbeta med dem, men de upplever att stödet från skolledningenbrister. Personalen upplever att de inte blir sedda och får återkoppling pådet arbetet man utför. Detta får konsekvenser för skolans sociala klimat.

Skolledaren har en viktig uppgift att klargöra att alla har ett ansvar förarbetet med värdegrundsfrågorna, och hur arbetet kan fördelas. En ökaddelegering av arbetsuppgifter innebär också att de som utses måste få

SAMVERKAN

HUVUDMÄN

OCH SKOLA

ANSVAR

OCHBEFOGEN-

HETER

Page 33: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

43

Jag skulle gärna viljaöppna upp den väl förslut-na låda som bär etiketten”Skolans gemensammavärdegrund”. Självaetiketten, som man oftarefererar till, befriar oss frånatt undersöka innehålletoch från arbetet att utvecklavårt tänkande och vårförståelse. På motsvarandesätt borde vi tina uppskolans frusna ideologieroch fundera över dem iljuset av den praktik vibedriver, öppet börja disku-tera olika konsekvenser avskolans självskrivnavärderingar.LÄRARE

EN FRÅGA FÖR

ALLA, INTE

ENSTAKA

ELDSJÄLAR

befogenheter och förutsättningar för att kunna ta ansvaret. Det medförett ökat krav på fungerande och tydlig kommunikation som gör detmöjligt att följa upp och utvärdera arbetet.

Behovet av ökad kompetens är stort

Det behövs insatser som möter olika personalkategoriers behov av bådekunskap och kompetens. Men det centrala är att satsningarna utgår ifrånverksamhetens, inte av enskilda individers, behov av kompetens för attkunna arbeta med demokratiuppdraget.

Lärare har i flera utvärderingar uttryckt en stor osäkerhet och ovananär det gäller hur man rent praktiskt hanterar värdegrunden i vardagen.Värdegrunden förutsätter kunskap hos de vuxna om hur relationer i engrupp fungerar.

I Skolverkets senaste attitydundersökning uppgav närmare hälften

av lärarna att de inte har tillräckliga kunskaper i elevsocialt arbete.

I samma undersökning angav endast var fjärde lärare att de har

tillräckliga kunskaper om hur olika kulturer kan integreras i skolan.

De tre granskningsrapporterna från 1999/2000 visar att behovet av

kompetensutveckling är stort inom samtliga granskade områden.

Ofta är det just i det skede då värdegrunden ska omsättas i praktisk hand-ling som arbetet fallerar. Det kan bero på att man inte har diskuteratigenom vad värdegrunden egentligen får för konsekvenser för arbetet,och vilken strategi man ska ha för att förverkliga den. Många lärare angerbrist på kompetens och stöd i arbetet som en orsak till detta.

Att arbeta med värdegrundsfrågor kräver kunskap om och insikt ivad de olika värdegrundsbegreppen egentligen innebär. Arbetet kräverockså pedagogisk kompetens om hur värdegrunden kan praktiserasgenom metoder och arbetssätt.

Kompetensutveckling är betydelsesfull för att värdegrunden ska bli enfråga som all personal ansvarar för, inte minst mot bakgrund av att arbetetmed olika värdegrundsfrågor fortfarande ofta är beroende av enstakaeldsjälar. Ansvaret för förankring och förverkligande av värdegrundenkan aldrig bäras av ett fåtal personer. Alla vuxna ansvarar för demokrati-uppdraget.

PEDAGOGISKKOMPETENS

Page 34: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

44

I och med att man har enså otrolig brist på tid församtal vågar man aldrigöppna några samtal för detskulle innebära att jagmåste ta av min och andrastid – en tid som jag vet intefinns.LÄRARE

Hur används tiden?

Tid uppges av många vara den kanske största bristvaran idag och upplevssom ett problem på alla nivåer inom barnomsorg och skolor. Barn, ungaoch vuxna ges av olika anledningar inte utrymme för samtal och diskus-sioner om värden och normer i den utsträckning som de vill. Lärarnahinner ofta inte heller föra reflekterande och pedagogiska samtal omvärdegrunden sinsemellan så som de önskar. Det innebär att det finnsstora svårigheter för förskolor och skolor att leva upp till sitt demokratiskauppdrag. Samtidigt måste man också konstatera att det egentligen finnsmycket tid där barn, unga och vuxna kan mötas. Eleverna är i skolan,liksom barnen i förskolan, nästan hela dagarna under ett stort antal år.Det handlar kanske därför inte så mycket om bristen på tid i sig – utanmer om vad man ägnar tiden till.

Förutsättningarna för samtal mellan barn, unga och vuxna är bättredär personaltätheten är högre. Antalet barn per vuxen spelar naturligtvisroll för vilka förutsättningar den vuxne har att uppmärksamma varjeenskilt barn. I takt med att barnomsorgen och många skolor fått ned-dragna ekonomiska resurser under 1990-talet har antalet anställdaminskat, och många vuxna med annan kompetens än den pedagogiskahar försvunnit. För att kompensera detta har många skolor försökt hittanya sätt att utveckla sociala relationer mellan barn/unga och vuxna.Många skolor har infört fadder- och mentorssystem, vissa använder sig avs.k. kamratstödjare. Genom sådana resurser kan skolan få vuxna medannan kompetens än utbildade pedagoger att stödja arbetet med värde-grunden.

Arbetsmiljön – fysiska förutsättningar

Om man trivs i skolan beror både på den sociala och fysiska miljön. Denfysiska arbetsmiljön, dvs. hur lokalerna är disponerade och utformade,påverkar hur barnomsorg och skolor lyckas i sitt arbete med värde-grunden. Arbetsmiljön påverkar både barn och unga och deras kontaktermed varandra och vuxna, liksom de vuxnas möjligheter till samverkanoch kommunikation. På vissa skolor har lärarna svårt att träffas p.g.a.lokalernas utformning.

För att kunna arbeta enligt det arbetssätt som läroplanen vill stimuleratill behövs det skollokaler som ger möjlighet till flexibilitet och arbete i

DET TAR TID

OLIKA

KOMPE-TENSER

RUM FÖR

MÖTEN

Page 35: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

45

varierande gruppstorlekar. De flesta skolorna är byggda under 1960- och70-talen eller tidigare och är sällan anpassade efter moderna krav.I många skolor är behovet av upprustning stort: de är inte ändamålsenligaoch miljön kan sammanfattas som trist. Det går knappast att ange attbristfälliga lokaler är huvudanledningen till att man inte kan uppnå ettbra arbete med värdegrunden, men den fysiska miljön kan både stimuleratill och utgöra hinder för ett demokratiarbete. Miljön ger också signalerom vilket värde man tillskriver de barn, unga och vuxna som befinner sigdär.

Page 36: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

47

Vilka förutsättningar ger egentligen styrsystemet? Stimulerar eller hindrardet skolornas möjligheter att arbeta med värdegrunden? Många skoloranger att de upplever konflikter på systemnivå, dvs. att styrdokumentensförhållande till varandra är oklara eller rent av motsägelsefulla, t.ex. hurläroplanerna ska förhålla sig till kursplaner och betygskriterier. Det kanockså finnas motsättningar mellan olika personer på en förskola ellerskola därför att man har olika syn på uppdraget och på hur arbetet medvärdegrunden ska förverkligas.

Kursplaner och betygskriterier styrpå bekostnad av läroplanerna

Värdegrunden i läroplanerna är formulerad på en relativt abstrakt ochövergripande nivå. Skolor upplever ofta därför att styrningen och vägled-ningen av arbetet med dessa frågor brister. Den allmängiltiga utformning-en av värdegrunden i läroplanerna anses ofta inte ge det stöd som lärareoch övrig personal behöver.

I stor utsträckning är det kursplaner och betygskriterier som styrverksamheten. Det är särskilt tydligt i gymnasieskolan där lärarna i högutsträckning planerar och genomför verksamheten utifrån kursplaner,med fokus på uppnåendemålen och betygskriterierna. Programutvärde-ringarna visar att många lärare inte har fått eller sökt förklaringar till detankar som ligger bakom gymnasiereformen eller till styrdokumentensutformning. Därför har lärarna inte kunnat arbeta med ”översättningen”av de nationella styrdokumenten som det var tänkt. I gymnasieskolanhar det lokala läroplansarbetet ofta fått stå tillbaka för arbetet med attutforma lokala betygskriterier.

I de nyligen reviderade kursplanerna för grundskolan har kopplingentill läroplanerna stärkts, särskilt i vissa ämnen. Men betygskriteriernasaknar till stor del någon koppling till målen att sträva mot i läroplanerna.

Styrkedjan och verkligheten

Page 37: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

48

Värdegrundsfrågorna finns därför inte med. Värdegrunden och denkompetens som innebär förtrogenhet, insikt, helhet och sammanhangriskerar på det sättet att komma i skymundan av de mer konkreta inslageni styrdokumenten. Detta innebär att de mer kollektivt inriktade målen iläroplanerna får mindre plats.

Prov och betyg påverkar prioriteringarna

Skriftliga och muntliga prov är den vanligaste metoden för lärarna attmäta elevernas kunskaper och skaffa sig underlag för betygssättning.Eftersom värdegrundsfrågorna inte finns med i betygskriterierna inne-håller inte heller proven sådana frågor. För eleverna blir fokuseringen påmätbara kunskaper en tydlig markering av vad som är viktigt i skolan, ochvärdegrundsfrågorna riskerar att komma i andra hand. Prov och betygpåverkar elevernas värdering och rangordning av ämnen, program ochvilka kunskaper som är viktiga.

Eleverna säger också att rådande skolsystem, med t.ex. betygssättning,kräver att de förhåller sig ”odemokratiskt” för att kunna klara skolan. Detgäller, som eleverna uppfattar det, att hävda sig själv och slå vakt omegenintresset. Att då prioritera de ämnen som betygssätts är, sett urelevernas perspektiv, ett helt och hållet rationellt beteende.

Många elever resonerar taktiskt när det gäller val av kurser. Gymnasie-eleverna, särskilt på de teoretiska programmen, känner sig stressade p.g.a.de höga inträdeskraven till högskolan. Eleverna väljer i första hand inteefter intresse eller behov av ämnesfördjupning, utan de prioriterar kursersom ger möjlighet till höga betyg och därmed ger bäst utdelning för valetav högskoleutbildning.

Elevernas fokusering på att få bra betyg i kursplaneämnena, i kombina-tion med lärarnas stress att ”hinna med kursen”, har enligt många lärarelett till att betygssystemet inte premierar arbetet med värdegrunden –utan snarare försvårar det. Eftersom betygssystemet endast är kunskaps-relaterat kan det konservera en syn på skolans uppdrag att främst lära utmätbara kunskaper. Något belöningssystem för arbetet med värdegrund-en finns inte, förutom eventuella noteringar i slutbetyget vid deltagande it.ex. elevråd eller styrelser med elevmajoritet.

Det första jag tänker pånär det gäller att kännasig duktig och nöjd (menockså deppig och ledsen) ärganska självklart skolan,betyg och prov. Det ärskolan och de beprövningaroch ”graderingar” man blirutsatt för där som står förde flesta ”gu’-vad-jag-är-dålig” eller ”gu’-vad-jag-är-bra” känslor.ELEV

DEMOKRATI +KUNSKAPS-UPPDRAG

BETYGS-

SYSTEMET

Page 38: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

49

Vad ska bedömas?

En grundläggande problematik är hur värdegrundsfrågorna ska mätas.Trots att bedömningen inte ska ta hänsyn till elevers åsikter och värde-ringar så kan betygssystemet, befarar några lärare, försvåra öppna ochdemokratiska samtal. Det finns en risk att eleverna inte vågar säga vad deegentligen tycker och tänker, att deras åsikter kommer att påverka betygetnegativt. Lärarnas inställning till om och i så fall hur elevernas värdering-ar, attityder och beteende ska påverka eller vägas in i betygen varierarmycket både inom och mellan skolorna.

Det är viktigt att slå fast att det inte är den enskilda eleven som skabetygsättas i frågor som handlar om demokratiska värden. Istället är deten bedömning som måste göras av verksamheten som sådan. Det ärförskolors och skolors verksamhet som ska bedrivas i enlighet med demo-kratiska värden och det är förskolor och skolor som ska garantera attingen utsätts för t.ex. mobbning. För att få reda på hur skolan fungerarbör utvärderingsinstrument utvecklas som mäter elevernas kunskaper omdemokrati, förmåga att identifiera etiska problem och förklara dem,liksom deras förmåga att göra och motivera självständiga moraliska ställ-ningstaganden, färdigheter att delta i demokratiskt beslutsfattande samtförmåga att kunna delta i en demokratisk kommunikation.

Gör värdegrundsmålen konkreta

Ansvaret för att göra målen konkreta och gestalta dem i verksamhetenvilar på personalen och kommunerna, vilket ger stort utrymme för lokalatolkningar. Bristen på diskussioner om värdegrunden har lett till atttolkningarna av värdegrunden skiljer sig åt, bl.a. beroende på vilken synman har på skolans uppdrag och därmed också på det egna uppdraget.

Att det förekommer olika tolkningar av värdegrunden är delvis en avpoängerna. Det är naturligt och t.o.m. önskvärt att olika praktiska tillämp-ningar kommer till stånd. Det lokala friutrymmet måste få genomslag itillämpningen. Men det blir ett problem om de fria tolkningarna ävenomfattar de gemensamma grundläggande värdena i vår demokrati.Genom de nationella övergripande värdegrundsmålen ska skolväsendetkunna uppnå likvärdighet.

Visst är lärare människormen de har en oerhördmakt, ett enormt ansvar. Deär inte direkt människorman gärna stöter sig med...Lärarna sätter betygen detkommer man inte ifrån, dehåller i vår framtid.ELEV

UTVÄRDERAVERKSAM-

HETEN

GÖR ORD

TILL

HANDLING

LIKVÄR-DIGHET

Page 39: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

50

Här ska man göra planerhit och dit i all oändlighetoch låtsas att man ska följaupp dem, men vad somegentligen hänt har maningen aning om sedan. Detgår enormt mycket tid tillalla att utarbeta allaplaner för att försöka mötakrav som man inte riktigtvet vad de innebär.LÄRARE

I strävan efter att göra värdegrunden konkret, utifrån en gemensamtolkning av läroplanerna, har vissa skolor påbörjat en process där dedemokratiska värdena konkretiseras till utvärderingsbara mål. Det finnsskolor som gör detta inom ramen för ett eget ämne kallat livskunskapeller liknande, medan andra söker andra metoder för att värdegrundenska genomsyra verksamheten.

Olika former av regler och liknande, ofta i betydelsen förbud, upplevsav många skolor som en konkretisering av värdegrunden. Värdegrunds-arbetet riskerar på så vis att blir en uppsättning regler och förhållnings-bestämmelser mot icke demokratiska uttryck, istället för strategier för hurman vill stärka och främja demokratiska värden och normer.

Genom att arbeta fram konkreta, tydliga mål och strategier, medläroplanerna som bas, kan också elevers och föräldrars möjligheter tillinsyn i verksamheten öka. Det ger elever och föräldrar möjlighet att ställakrav på skolan och därmed påverka den. Det uppstår ofta konfliktermellan skola och föräldrar i värdegrundsfrågor, t.ex. vad gäller åtgärdermot mobbning. Sådana konflikter beror ofta på en bristande kommunika-tion där föräldrarna inte känner till skolans mål. Målen har sällan förank-rats hos föräldrarna.

Hur ser då kommunernas skolplaner ut? Samtliga kommuner har isina skolplaner någon form av resonemang om demokrati och definiera-de mål inom området. Men de flesta skolplaner innehåller enbart mål avallmän karaktär med vaga och allmänna formuleringar, t.ex. att alla somarbetar inom barnomsorg och skola ska verka för demokratiska arbetssättoch arbetsformer samt att delaktighet och medansvar ska genomsyraverksamheten. Endast cirka en tredjedel av kommunerna har i skolplaner-na formulerat mål inom demokratiområdet som kan betraktas som utvär-deringsbara. Fokus ligger mestadels på den formella aspekten av demo-krati som handlar om elevinflytande. Otydligheten i mål leder också tillatt den lokala ansvarsfördelningen blir otydlig. Skolplanerna saknarvidare ofta förankring bland personalen, eleverna och föräldrarna.

Problem på skolnivå, t.ex. brist på tid, kompetens, ledning och profes-sionellt språk, i kombination med skolplanernas bristande kvalitet, fårkonsekvenser på skolornas arbetsplaner.

Problemen i styrkedjan, där bl.a. de olika måldokumenten inteharmonierar, färgar av sig även på skolors handlingsprogram för arbetetmed enskilda frågor. Handlingsprogrammen består mestadels också avåtgärder mot beteenden och handlingar, såsom mobbning, sexuellatrakasserier och rasism.

ARBETS-

PLANER

SKOLPLANER

FORMULERA

MÅL SOM

GÅR ATT

UTVÄRDERA

FRÄMJANDE-

PERSPEKTIV

Page 40: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

51

Många lärare uppger att de inte förstår nyttan med alla planer som skaproduceras. Man skriver helt enkelt i många fall planerna för att någonannan bestämt det, men tycker själv att arbetet med planerna mest stjältid och låser fast strukturer.

Personalen upplever att skolan har så många olika planer för alltingså det finns en risk att man förlorar överblicken. Ansvarsfördelningenblir otydlig liksom nyttan med planerna. Planer som inte anses ha någonnytta har betydligt sämre förutsättningar för att bli använda än sådanasom utarbetas utifrån ett definierat behov som personalen själva upplever.De flesta lärare anser dock ändå att de är relativt klara över vad de villuppnå.

I vissa sammanhang kan det konstateras att skolor avstår från att föradiskussioner om verksamhetens inriktning eftersom det skulle kunnauppstå motsättningar. Det råder en sorts ”harmonikultur” – man ser tillatt det inte uppstår några konflikter genom att man undviker laddadedebattämnen, som t.ex. värderingar. Det är viktigt att vuxna för sådanasamtal för att också kunna diskutera värden och normer med barn ochunga.

Utvärderingen av arbetet brister

Barnomsorgens, skolors och kommuners svårigheter med att formuleratydliga mål om värdegrunden har lett till att uppföljning och utvärderingförsvåras. Enligt personalen är det största problemet med utvärderingenav värdegrundsarbetet, förutom brist på tydliga och mätbara mål, bristenpå nära relationer mellan eleverna och lärarna. I problematiken liggerockså de faktiska svårigheter som finns med att utvärdera och följa upparbetet med värdegrunden. Man saknar verktyg och metoder som gåratt tillämpa. Det är betydligt lättare att mäta den formella demokratin,t.ex. förekomsten av elevråd eller andra formella, demokratiska konstell-ationer, än det lärande om och i demokrati som sker i de informellamiljöerna.

På många skolor försöker man följa elevernas utveckling för att få enuppfattning av hur skolan som helhet fungerar. Intervjuundersökningarvisar att lärare och skolledare följer upp och utvärderar värdegrunds-frågorna genom dagliga, informella observationer av eleverna. Oftasthandlar det om att läraren ”ser” hur elevens attityder och värderingarutvecklas. Lärare bildar sig en uppfattning av elevers förhållningssätt

Om planen bara blir ettpapper kan vi vara utanden. Det är vägen tillplanen som viktig.LÄRARE

De finns i mig som grundsedan många, många år.LÄRARE

Page 41: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

52

genom att iaktta dem, hur de samtalar och beter sig mot varandra i klass-rummet, på skolgården, i korridorerna och i matsalen.

Många lärare anser att utvecklingssamtalen är ett tillfälle till uppfölj-ning och utvärdering av elevernas sociala utveckling och förhållningssätt.Hur utvecklingssamtalen används skiljer sig dock mycket åt, mellan skoloroch mellan lärare. Det beror dels på lärares personliga uppfattning omvad som bör behandlas, och dels på föräldrarnas förväntningar och krav.De lärare som anser sig lyckas bra med utvecklingssamtalet formulerarbåde personliga, sociala mål och kunskapsmål tillsammans med elevenoch föräldrarna. På så sätt arbetar lärare, elever och föräldrar mot sammamål.

Vidare är skiftliga prov och enkäter relativt vanliga för att ta reda påelevernas värderingar. Sådana skriftliga ”mätningar” ger större utrymmeför resonerande och argumentation än prov vanligtvis gör i enskildaämnen. I vissa fall är dessa prov/enkäter anonyma och då mer en värde-mätare på gruppen och verksamheten. Många lärare anser att skriftligafrågor ibland kan vara bättre än muntliga diskussioner eftersom elevernainte utsätts för grupptryck och därmed kan vara mer öppna och själv-ständiga. Men enkäterna och proven säger inte särskilt mycket om hurden enskilde faktiskt kommer att bete sig i situationer då värderingar sättspå prov. Inte heller ger sådana uppgifter någon möjlighet till samtal därolika uppfattningar kan brytas mot varandra.

UTVECKLINGS-SAMTAL

Page 42: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

55

Helhet och sammanhang –avslutande reflektioner

Man kan aldrig reduceravärdegrundsarbetet till ettfärdigt program som manska arbeta sig igenom ellertill några lektioner somman river av med ungar-na. Och sen är det gjort.Utan det handlar om hurjag är och att jag vågar tasprånget ut i det okändamed barnen och tillsam-mans med dem levandegöradygderna och värdena ivarje stund... Det är i devardagliga samtalen somvärdegrunden blir tydligoch det är där vi måstejobba.FÖRSKOLEPSYKOLOG

För att vi ska kunna förankra och utveckla arbetet med värdegrunden ärdet många förutsättningar som ska samverka. Lika väl som de enskildapusselbitarna hör ihop måste förutsättningarna för värdegrundsarbetethänga samman för att kunna bilda en stark helhet. Det mest avgörandeär att vi ser barnomsorg och skolor som mötesplatser där det finns möjlig-heter för samtal och dialog mellan barn, unga och vuxna. Det handlarom relationer och hur vi bemöter, kommunicerar med och värderarvarandra.

Värdegrundsarbetet är inte isolerat från det vardaliga skolarbetet. Detär en ständig process som pågår i alla sammanhang under hela skoltiden:i undervisningen inne i klassrummen och inte minst på rasterna i deinformella miljöerna – där det sällan finns några vuxna. Och barn ochvuxna förändras, vilket gör att de sociala mötesplatserna som barnomsorgoch skolor utgör ständigt byter skepnad. Nya möten sker hela tiden,grupper tar form och andra upplöses, maktstrukturer förändras, byggsupp och upplöses.

Hur ser vi på uppdraget; gäller den gamla devisen Kunskap är maktfortfarande? Vad får barn, unga och vuxna för belöning om de jobbarmed värdegrundsfrågorna? Hur används styrdokumenten? Är ledarskapettydligt och synligt? Lever vi som vi lär? Frågorna är i högsta grad relevantaoch det är mycket som återstår att diskutera på olika nivåer. För att ytterli-gare stimulera arbetet med värdegrunden kan följande områden vara avsärskilt intresse att fundera över.

Vad innebär den ökade valfriheten för värdegrundsarbetet i praktiken?

Valen av skola liksom de val som görs inom skolan sker utifrån olikafaktorer. Den offentliga skolan innehåller individuella val av skolor medolika profileringar, av program och kurser samt av olika arbetsmoment.Även de fristående skolorna ser inbördes olika ut, och det finns ettväxande antal skolor med ideologisk profilering. Föräldrar kan också i

Page 43: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

56

allt större utsträckning välja olika slags barnomsorg åt sina barn. Attenskilda elever fått ökat utrymme för olika former av val innebär att defått ett större inflytande på sin skolgång.

Valen av program har visat sig vara starkt kopplade till faktorer somkön och klass. Värdering och rangordning sker av de olika gymnasiepro-grammen. Det kan ge upphov till statusskillnader inom skolor, där vissaelever upplever sig vara mindre värda än andra. Men vilka återverkningarfår de olika valen i förlängningen för utvecklandet av elevernas demo-kratiska kompetens, som ju till stor del är beroende av kollektivet därolika bakgrunder och erfarenheter finns representerade? Kravet på ökadindividuell valfrihet, som ett sätt att öka elevernas påverkansmöjligheteröver sin utbildning, vilket i sig kan ses som en demokratifråga, kan para-doxalt nog försvåra arbetet med demokratiska värderingar i allmänhet.Segregerade miljöer försvårar också ofta att möten och samtal mellanmänniskor med olika erfarenheter och bakgrunder kommer till stånd.Skolornas roll att stimulera och utveckla elevernas demokratiska kom-petens är i och med ökad valfrihet försatt i en ny situation. Denna valfri-het såväl inom den offentliga skolan som i möjligheten att gå i friståendeskola, påverkar skolornas förutsättningar att verka i enlighet med sittdemokratiska uppdrag.

Informella samtal/relationer och den gemensamma arbetsprocessen

Personal inom skolan uppger att de oftast för informella samtal omvärden, relationer till elever och varandra, normer och regler. Nackdelenmed det är att ledningen, liksom annan personal, inte är medvetna omvilka processer som är igång på arbetsplatsen kring värdegrunden. Hurkan kommunikationen i organisationen tydliggöras, förankras och stimu-leras?

I takt med att de informella kanalerna blir allt viktigare för att samtalaoch utöva inflytande, både för elever och lärare, kan man också ställa sigfrågan: är den informella aspekten av demokrati demokratisk? För attkunna utnyttja de informella miljöerna och relationerna ställs krav påkommunikativ och relationskapande förmåga. Är denna informellaaspekt av demokrati förenlig med demokrati som styrelse- och besluts-form, och vilka konsekvenser får det för dem som inte förmår utnyttjadessa vägar?

Page 44: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

57

Omfattar de vuxna den värdegrund de ska överföra och förankra?

Personalen inom barnomsorg och skola ska överföra och förankra degrundläggande demokratiska värdena. Skrivningarna i styrdokumentenger uttryck för en syn som utgår från att personal såväl formellt sominformellt omfattar de värden som uttrycks främst i läroplanerna. Det ärfrågan om en fostran som utgår från att de vuxna är demokratiska ochska lära barn och unga att bli detsamma. Ofta menar personalen att deförst måste formulera värdegrunden själva, innan de kan involvera ochengagera barn, ungdomar och föräldrar i arbetet. Man vill veta vad manska stå för i mötet med andra som förväntas stå för något annat. Risken äruppenbar för att ett ”vi och dom”-tänkande utvecklas.

Att värdegrunden i den praktiska verksamheten ofta inte får genom-slag kan bero dels på de mönster som finns inom organisationen, menockså på att personalen inte själva gör verklighet av den. Det väcker frågorvars komplexitet framträder när man betraktar värdegrundsarbetet uti-från formella och informella utgångspunkter såväl som utifrån individuel-la och kollektiva aspekter. Hur kan den demokratiska värdegrunden görasverklig i en samhällelig kontext som dagligen sänder ut signaler som inteär demokratiska?

Styrning påverkar vad som prioriteras

Ur ett värdegrundsperspektiv syns styrkedjan innehålla problem. Styrdo-kumenten uppfattas som svåra att översätta, koppla till varandra ochomsätta i praktiken. I vissa fall snarare splittrar planer och lokala mål merän att skapa översikt och helhet. Det behöver utvecklas långsiktiga, över-gripande strategier på lokal nivå som handlar om barnomsorgens ochskolors sociala klimat i sin helhet i syfte att stärka demokratiska värden,istället för att ”fastna” i akuta och isolerade insatser.

Med den kunskap som finns om hur styrdokumenten används, måsteman också ställa sig frågan: hur kan värdegrundsarbetet i skolan ges statusoch därmed prioritering i verksamheterna i ”konkurrens” med kunskaps-målen? Denna fråga syns som särskilt relevant i grundskolans senare åroch i gymnasieskolan där värdegrundsfrågor inte sällan ”väljs bort” avbåde lärare och elever. Mycket tyder på att elevers kunskaper inte för-djupas och inte får konsekvenser för deras värderingar, normer ochhandlande. Tid måste avsättas för demokratiarbete både inom undervis-ningen och utanför den, mellan barn, unga och vuxna. Vissa skolor görockså det, men många har inte gjort något åt de brister i tid för samtal

Vi håller på med att försökahitta gemensamma normerpå skolan, med det harvarit svårt eftersom det ärolika typer av lärare,karaktärsämnen ochkärnämnen och vi är oensehela tiden om hur normer-na ska se ut. Då är frågan,ska detta göras demokrat-iskt via lärarna eller skaskolledningen göra det?Och ska olika skolor haolika normer eller ska allaskolor ha samma normer?Det finns ju en grund iläroplanerna, men det ärolika på olika skolor ändå.LÄRARE

Page 45: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

58

och reflektion som de själva identifierar. Det är viktigt att fundera överhur mål för värdegrundsarbetet bör formuleras mot bakgrund av denkunskap som finns om hur styrdokumenten tolkas och används lokalt.

Vad menar vi med skolans resultat?

Vanligtvis när man talar om och mäter skolans resultat avses vilka betygsom eleverna uppnår, alltså hur väl eleverna når upp till individuellakunskapsmål. Att använda skolans resultat men endast avse elevernaskunskapsmässiga prestationer är en snäv avgränsning och konserveringav ett traditionellt synsätt eftersom förskolor och skolor faktiskt har ettuttalat demokratiskt uppdrag. Därför krävs det att värdegrunden in-kluderas när man talar om skolans resultat. För att bedöma värdegrundenbör man fokusera på och bedöma hela skolans verksamhet och hur väldenna lever upp till läroplanens mål. Denna form av bedömning ochgranskning är ännu så länge ovanlig.

Skolverkets arbete

Utveckling av värdegrundsarbetet äger främst rum i den lokala verksam-heten. Skolverket ska stödja denna utveckling, men också ge incitamentför att utveckling kommer till stånd. Värdegrundsfrågorna kommer ävenframöver att prioriteras högt av Skolverket. Skolverkets roll kommer alltmer att handla om att erbjuda stöd till reflektion och samtal.

Skolverket kommer att lägga tyngdpunkten på förskolors och skolorsuppdrag att stödja utvecklingen av barns och ungas demokratiska kom-petens. Den demokratiska kompetensen är beroende av en kommunikativförmåga eftersom det i stor utsträckning är i samtal som förståelse för sigsjälv och andra utvecklas. Vidare vill Skolverket särskilt lyfta fram sam-bandet mellan lärande, demokratisk kompetens och hälsa. De olikadelarna samspelar med och påverkar varandra och kan därför intebetraktas isolerade. Ytterligare en förutsättning för värdegrundsarbetetsom kommer att ges mer uppmärksamhet av Skolverket framöver är deinformella miljöernas roll för utvecklingen av demokratisk kompetens.

Skolverket har, på uppdrag av regeringen och mot bakgrund av denanalys som återfinns i denna temabild, tagit fram en strategi för Skol-verkets arbete med de demokratiska värdena. Strategin syftar till attformulera och identifiera långsiktig utgångspunkter och strategier förSkolverkets arbete med att stödja och stimulera, bedöma och värdera delokala verksamheternas arbete med de demokratiska värdena.

SKOLVERKET

Page 46: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

61

Rapporter och annan litteratur utgiven av SkolverketAllmänna råd med kommentarer för fritidshem. 1999:2

Allmänna råd med kommentarer för familjedaghem. 1999:3

Barn mellan arv och framtid. Konfessionella, etniska och språkligt inriktade skolori ett segregationsperspektiv. 1997

Danielsson, M. (1999). Elever i maktens korridorer. En studie av hur det gick till närett antal gymnasieskolor bestämde sig för att inrätta lokal styrelse. Uppsalauniversitet. Statsvetenskapliga institutionen. Rapport till Skolverket september1999

Den rimliga skolan. Livet i skolan och skolan i livet. Slutrapport från projektetElever som medforskare. Rapport nr 164. 1999

Det samlade stödet för miljöundervisningen. Nationell utvärdering. Rapport nr 113.1996

Fem gymnasieprogram under omvandlingstryck. Utvärdering av gymnasieprogram1997. Rapport nr 149. 1998

Finns fritids? En utvärdering av kvalitet i fritidshem. 2000

Gemensamhet i mångfalden. En rapport om 32 skolors arbete med värdegrunden ipraktisk tillämpning. Ett av sju utvecklingsområden i projektet Skola i utveckling.1998

Godkännande av fristående skolor som motsvarar grundskolan, erfarenheter ochsynpunkter. Rapport nr 108. 1996

Inflytandets villkor. En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande. Ett av sjuutvecklingsområden i projektet Skola i utveckling. 1998

Jag vill ha inflytande över allt. En bok om vad elevinflytande är och skulle kunnavara. Slutrapport från projektet Elevsam. 1998

Kränk mig inte – att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning. 1995

Läget i grundskolan 1999. En temabild utgiven av Skolverket. 1999

Läroplanerna i praktiken. Utvärdering av skolan 1998 avseende läroplanernas mål.Rapport nr 175. 1999

Referenser

Page 47: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

62

Man vet inte var trappstegen är i livet... Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika.Referensmaterial. 1999

Med känsla och kunskap. En bok om de grundläggande värdena. Referensmaterial.2000

Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Rektor som styrfunktion i en decentraliseradskola. Rapport nr 160. 1999

Nationella kvalitetsgranskningar 1999. Arbetet mot mobbning och annan kränkan-de behandling, Undervisningen om sex och samlevnad samt undervisning omtobak, alkohol och andra droger. Rapport nr 180. 2000

Olika på lika villkor. En antologi om jämställdhet i förskolan. 1999

Reformeringen av gymnasieskolan – en sammanfattande analys. 1999

Roth, H-I. (1998). Den mångkulturella parken – om värdegemenskap i skola ochsamhälle. Skolverkets monografiserie

Rydman, A. (1999). Det goda samtalet.

Sammanställning gällande uppföljning av kommunernas kompetensutvecklingsinsatseri samband med genomförandet av Lpfö och Lpo 94 1998/99. 1999

Samhällsorienterande ämnen – den nationella utvärderingen av grundskolan våren1992. Rapport nr 17. 1993

Skolan och värdegrunden. Skolornas arbete med värdefrågor – mål, verksamhet ochutvärdering i offentliga och fristående skolor. 1998

Skolverkets årsredovisning 1998

Ständigt. Alltid! Kommentarmaterial om värdegrunden. 1999

Utvärdering av fem gymnasieprogram 1998. Rapport nr 163. 1998

Vad är rätt och rättvist? Ungdomars val i etiska situationer som uttryck för demo-kratisk kompetens. Utvärdering av grundskolan 1995 (UG 95). Rapport nr 125.1998

Vem tror på skolan? Attityder till skolan 1997. Rapport nr 144. 1998

”Vi hamnade i värdegrunden” – 11 skolors arbete med mål, bedömning och val,intern skolverksrapport från BUS-projektet. 1999

Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? En antologi om hälsoarbeteti skolan. 1998

Page 48: Med demokrati som uppdrag - Skolverket...Med demokrati som uppdrag 2 ISBN: 91-89313-99-2 Personerna på bilderna har inget med innehållet att göra. De citat som används är hämtade

63

Övrig litteraturBarnombudsmannen (1996). Insatser mot mobbning i kommuner och skolor– redovisning av en enkätundersökning

Barnombudsmannen (1997). Barndom sätter spår

Barnombudsmannen (1997). Blunda inte för mobbningen

Campart, C., Lindström, P. (1997). Violence and bullying in school

Englund, T. (1999). Den svenska skolan och demokratin. Demokratiutredning-ens forskarvolym VI Det unga folkstyret, s 13-50. SOU 1999:93

Folkhälsoinstitutet (1995). Ett folkhälsoperspektiv på våld. 1995:45

Folkhälsoinstitutet (1997). Skolbarns hälsovanor under ett decennium

Folkhälsoinstitutet (1998). Låter sig skyddsänglar organiseras?

Grosin, L. (1997). Skolan brinner, vad ska vi göra? Social Politik nr 5-6

Habermas, J. (1988). Kommunikativt handlande

Habermas, J. (1995). Diskurs, rätt och demokrati

Johansson, E. (1999). Etik i små barns värld. Göteborgs universitet

Lindström, P. (1997). School Violence – A Multi-Level Perspective. PolishögskolanStockholm

Maktutredningen (1990). Demokrati och makt i Sverige. SOU 1990:44

Petersson, O., et al. (1998). Demokrati och medborgarskap. Rapport frånDemokratirådet

SCB och BO (1998). Barns vardag – tioåringar om skolan och fritiden

Säljö, R. (1996). Samtal som kunskapsform. Brusling, C., Strömqvist, G. Reflektionoch praktik i läraryrket

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Ändrad 1998-06-11

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan (Lpfö 98)

Utbildningsdepartementet (1999). Samverkan, ansvar och utveckling. Utvecklings-plan för förskola, skola och vuxenutbildning. 1998/99:121

Utbildningsdepartementet. Värdegrundsprojektet (2000). Lorentzon, L.,Kontura International. Hej skolministern!

Utbildningsdepartementet. Elevvårdsutredningen (2000). Från dubbla spår tillelevhälsa – i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. SOU 2000:19