Mrin Bolnfur

Funktionllsvnsk grammatik

Libr

Forord

DNNA GRAMMAIK tir frzimst avsdd att anvd.ndas som kurs-ok p hogskolans grundkursr i svnska' mn frhopp-ningss dr dn oksfl av intrss f ld'ar oh andra sorrrartar md sprf& llr for dn som d intrssrad av svn-skan i storsta allmzinht. Bokn ir n utvidgning av mittgymnasilomdl r d,hb ge.

Utgflngspunktn ir att minskliga sprnk svarar otminskliga bhov oh att dtta kan spiras oksn i vfuagrammatiska struktur. skapar dt sprflk vi hovr.Int bara ord utan oksfl grammatisk form ir btydls.Drma bskrivning av svnskan vill blysa hur dn gam-matiska formn bidar till att bygga upp innhllt i tt bud-skap oh yttrst avgor vad som formdlas. Varj forzindringav formn innir nzimlign oks n forindring av bty-dlsn, om in ldrig s. litn, oh spiklig variation ir aldrig(llr bo aldrig vaa) tt sjilvindamfll, ivn om skillna-drna mllan olika uttryk iland karr vara svAra att drnira i ord. D aa kdnns.

Rdan t|teh Funktionll sunsh grmmtik markrar attbokns tyngdpunkt iirjust d gammatiska formrnas bty-dls oh anvdndning. Vilkn btydls har olika spflkligaformr oh vad gor vi md dm? Grammatikstudir irmykt mr n att sortra ord i katgoir oh lira sig tr-mr. D kan oksi g an1dning till rflktionr oh vikainsiktr om sprk i allmdnht. For att gagla dtta syft irdn rdosad grammatikn ofta mr ',praktik'' oh vagah1potsr dn n konskvnt gnomfod tori.

Dt frimsta syftt d alltsfl att goa ld'san mdvtn omvilkt lvand, mflngskiftand oh kraftfullt rdskap hari virt sprflk, tt dskap som pfl gund av sin flxibilitt intsi. litt l.t sig fflngas oh bskrivas i fasta klart avginsadkatgorir.

Som allmiin bakgrund ingflr hir oksfl. vissa utIikarmot andra sprflk oh inldningsvis n kort rapsodi ovrspr8'kvtnskap oh grammatikforskning, n vrsikt somndast ir n kompimrad orintring om olika sd.tt att s

oh studra sprflk for att vidga pspktivn. Dn i snlds intavsdd att inprintas. Som jiimforls gors iland oksfl kopplingartill Svnska Akadmins grammatik, dt nya standardvrkt forsvnsk gammatik.

Bokns skrir,ring av svnskan vilar pfl dn traditionlla gam-matikns grund, mn hd.r liiggs oksfl stor vikt vid frasrnas storabtydls i spflkyggt oh ordfljdns avgorand btydls forinformationsstrukrrn oh vilkt budskap som faktiskt formdlas.For att illustrra sprfl'kts hirarkiska struktur ingr oksi lmn-tdra frasstrukturrglr oh niga triddiagam. Dt som prsntIasd av natrliga skiil larrgt ifran n uttommand bskri.,ring av svn-skan.

Lika lit som spflklig variation iir tt sjzilvindamfll d"r gamma-tisk trrinologi tt sjzilvndamil, ftrsom vi mykt lzittar hand-skas md dt har ord for. rmrna dr handtagn till d bgppsom d"r nodvdndiga fr att ffl n uppfattning om hur sprflk fungrar.Dssutom d.r ord gnrllt dls styrand for vad vi sr oh tr in.Dirfor d"r d grammatiska trmrna nodvd.ndiga vid spffstudilikaviil som trmr hovs oh anvd.nds inom andra fakomrfldn.oh dtta gdllr iivn om d gammatiska tImrna oh katgorirna ibland iir lngt ifrfln ntydiga oh dssutom anvinds nigotolika i olika skivningsmodllr. n utan trmr oh bgppgr dt int att ffl ngon rda i dt rnnsttrad spr.ksystmt,oh dt gi hllr int att uta tankar oh idr kring sprflk. m"st kurrna pka ut dt talar orn, ndr gr jiimfols oh gn-ralisringar.

xmpln d-r ofta nk]a oh skoloksaktiga fo att undvika isknatt alla tridn ska skymma skogn. Grammatiska strukturr zir tillsin natur asffkta, oh innan man blit fortrogn md gammatiskanalys kan kompliad mpl md m.nga llr astrakta ordforsvf,.ra mojlightna att S strukturn. Min rfarnht zi ndmlignatt bgrpp oh synsd.tt br vara bfdsta sA att man ha n.got attarbta utifrin oh jzimfora md, innan man motr dn brokigasprkliga vrklightn. Aplok ur vrk1ightn fis dok i d ov-ningsuppgiftI som ingfl i auningsboh ill Funhtionll sunsh gr,mlntik.

Dispositionn md d numrrad rubriknivflrna kan i dtta sam-manhang tykas ovrdrivt vtnskaplig, mn dtta ruriksystmvisar tydligt ovr- oh undrordning, vilkt jag tror kan vaIa tillhjiitp d inhimtandt av stofft. Satsr som d markrad md *, s k

4

stjdnsats zir ogrammatiska satsr oh satsr som forgs av tt fre-

gtkn iir gammatiskt diskutabla.Som introduktion ingflr forst tt allmiint kapitlom minniskan

oh sprkt oh nflgot om sprkstudir. Sdan folj kota kapitLom ordsmantik, fonqlog| oh ordbildning for dt lzingsta kapitltom odklassrna oh dras anvindning oh btydls. I synta.kapitlt dr frasbgppt utgflngspunktn, oh dt sista kapitlt tan.grar ttlingvistikn oh handla ordfljdn ur bid satsgam-matiskt oh txtgammatiskt prspktiv. I samband md ordfoldnbhandlas oksi d konstruktionr som ha viktiga uppr i infor-mationsstrukturn, t prsntringskonstruktionn' mfakutbryring oh passivs atsr.

Sist finns tt rgist ovr anvdnda trrmr md sidhinvisningaroh korta forklaringar av grppn. Till okn hor oksi no.rningsok md uppgift soln anknytr till okns innhflll ohsynsitt. xmpln utgors hd"r av sAvdl konstrurat som autntiskt

sprk.Avslutningsvis tt stort tak till Asa Kummrling oh Patrik

Bolandr md hustru Prni]la som rnd intrss oh kritisk blik liistmarruskiptt oh kommit md minga kloka syrrpunktr. tt varmttak oks. till rdaktor Sara Sarrtsson for viirdfrrlla kommntarr.

Vadstna i mars 2001

MrinBol.rdm

Innh|l

1 . 1

l ' tn rd,k oh grrnm,tik g

Miirrniskn oh spr&kt 9

1.1.1. Spr.kt svaar mot via bhov 10

1 . 1.2. Sryda av utomsprlga konvn-

tionr ohvA ir grammatik 13

1 .1 .3. olika sprflk strukturrar vdldn pfl

olkasdtt 16

1.2. Kratfulla hirarkiska systen \7

1.2.1. Mindr dlar byggr upP storr

nhtr 17

I.2.2. tt ssrem md nivir 18

1.3. Allt foriindras oh kunskapsmasszrn

vdr 19

1.3.1. olika forskningsiriktningar 19

1.3.2. Mnga gammatikmodIlet 2I

1.3'2.1 omsyftn ohmtod 23

1.3.2.2. om gammatik oh

trminologi 25

1..2.3. Svnska Akadmins

gammatik (sAG) 26

1.4. Grammatik oh modrsm]ssrudir 27

2' rd oh bedtk - ordsmntik 302.|. adat ettord? 30

2.I.7. Lagrad synbolr 31

2.1.1.1. olika mnga rfrntr _ olika

tnsion oh intnsion 32

2.1.1.2. Sammarfnt _ olika ord 33

2.1.2. Homon1ni 1lr poiysmi: tt ord _

flratydlsr 34

2. 1.3. Lxikalisrad fasr: n bls -

flraord 34

2.2. rdetdls av olika slag 35

2.2.|. Denotation oh korrnotation:

kdrntydls oh itydlsr 3 5

2.2.2. P\us- ohminusord 37

2.2.3. Kontxtull bls :

sammanhangt avgor 38

2.3. Rlationr mllan ord 39

2.3. 1. H1prory-ni oh hyponymi _ ovr-

oh undrordnad bgrpp 3 9

2.3.2. araldras motsats 40

2.3.3. Syrorynr - ndstan samma 40

2.4. Bskilring av ords ls 41

2.4.1. ordfork]aringar oh

dfinitionr 41

2.4.2. Konponntanal s 42

2.4.3. Smantiskafilt 43

2.4.4. Smatjska nitvrk 44

2.4.5. Prootyporin 45

3 . Fon t, kt o hfonolo ktprsphtiu 46

3.1. Tal - produktion oh prption 46

3.1.1' A t]a _ tt komplirat sarnspl

mllan m.nga orga 47

3.1.2. Att lyssna _ fyllr i dt som

fattas 48

3.2. Ljud oh skrift i olika spak 48

3.2.1. Ljud ohokstiivr 49

3.2.2. Fontisk skrift 50

3.3. Svnsk onologi 51

3.3'1' Fonm _ d minsta dlarra 51

.3.1.1. Svnskls voklr 52

3.3.1.2. Svnskrs konsonantr 56

6.

5.5. 1.2. Konjunltionr _ samordnar

avsammaslag 132

5.5.1.3. Sujunktinr - isats-

inlda 133

5.5.2. Intrjktionr 134

Frser, s,tsld oh s,tsr _

nt 135

6.1. Frasr av olikaslag 135

6.1.1. Ignkinningstkn 138

6.1.2. Vrfasn _ n {ias fr sig 1'39

6.2. Satsldn 141

.l 6.2.1. Satsns kdna - sujkt oh

prdikat 143

}.z.z. o;.t r++6.2.3' Agnt 146

.l 't.2.4. Advrbial 147

6.2.5. Bskirringar av substarrtiv oh

nominalfrasr 148

6.2 5.1. Atriut 148

6.2.5.2. Prdikativ 149

6.2.6. Hiraki - flras satsr oh

trid 151

6.3. Sasrohmning 153

6.3.1. Hur,,udsats ohbisats |54

6.3.1.1. ol ikafrm I54

6.3.1.2. Bisatsrsomsatsld 155

6.3.1.3. olika gadr av

undrordning l56

6.3.1 4. Nigaar'vikls 157

7 , rd olt,nntions-struhtur 15s

7.1. ordningniirktig 159

7.2. Satsgammaisk odljd _ ga.rrska

fastapositionr 160

7.2.1. Hulrrdsatsr 160

7.2.2. Bisatser 162

7.3. tgammatisk ordfoljd_indssaval 16

7.4. ordoldohtxgad 166

7.4.1. Frin dt na till dt andra 166

7.4.2. Upptepat tma 166

7.5. Inteataordfoldn 168

7.5.1. Spilla konstrktionr 169

7.5.1.1. Viprsntrar _ psn-

trrngskonstruktionr 169

7'5.| '2. i tmatisrar _ passiv-

sats satsflitor oh dublt

satsld 170

7.5. 1.3. okusar _ mfatiska

omskrivningar 171

7.5.2. Huludsatsrktiga 172

7.5.3. Attributllrprdikativ? 173

7.5.a. Uggdafras 175

7.6. Formn gr inrrhallt 176

Rfnsr oh |ttterar |77

Rgistr md ordforklaringar 179

3.3.2. Ualslnttnadr 58

3.3.3. Fonologiskarglr 60

3.3.4. kosodi 60

3.3.5. Rginlaitarter 64

langa 69

4.2.1. tt siitt av li av md

rydlstomna formord 69

4.2.2. Tvlledat 70

4.2.3. Fogn mllan for- oh fter|ed 7 2

4.2.4. Patfue|sammansatta vr 73

4.2.5. Nga|adfotme 7 4

4'2.6. Vfi si mflnga sdski-min gar? 7 5

Avldningar 76

4..J.l. uth / /

4.3.1.1. Substarrtivbildmd suffi 78

4.3.1.2. Vrildand su{fi 79

4.3'1.3' Adjktivildand suffi 80

4.3.1.4. Advrildrd suffi 81

4. Adbildning *4.1. Morfm_ smfl brydlsbdar 65

4'1'1. A]lomorfr 68

4.1.2. Olikasttaubildaord 684.2. Sammansdttninga _ m.nga oh ofta

q

* . J .

4.3.2. Prfix 81

4.4. addtagram vis stukturn 834.5. Forkorinsar - kort dr bkvdmt 84

5' adoIt ordklnssr _mologi 5.1. Mflnga olika fomr 86

5.2. Svnskans ordk.lassr 87

5.2.1. viktiga kiinrrtkn 87

.2.2. Innhallsord oh formord 90

5.2.3. nvrsikt 9].

5.3. Nominalaordklassr 93

]i5.3.1. Sustantiv 94

{5.3.1.1. Gnus _ z-ord ]lr f-ord 96

c\5.3.1.2. Numrus _ singrrlais llr

pluralis 96

il s..t.. Kasus - gundfo llr

gnitiv g7

5.3.1.4. Spis _ tt komplt, sarnspl mllan form

ohbydls 98

5.3.2. Adjktiv 103

5..2.1. Kongruns _ sa

smhoright 103

5.3.2.2' Kompaaion - a|'t vfa

mrllrmst 104

5.3.2.3. Sustantivrg _

adjktiv lir substartiv

105

5.3.. Rzikord 106

5.3.4. Pronomn 106

5.3.4. 1. rsiittrringsord md

syftning 107

5.3.4.2. Dfinipronomn 109

5'3.4.3. Idfinita pr.onomn 1 12

5.3.4.4. nga skilda slag oh

dssutom olika i tl oh

skift 113

5.3.4.5. Pronominlla advr 1 14

5.3.5. Prpositionr 115

5.4. Valaordklassr 116

5.4.|. e 1L7

t 5.4'I.\. Finita oh irrfinita

vformr 117

5'4.1.2. maformoh

jningsmnsr 119

5.4. 1.3. mpusformrna oh

drasbrydls 119

5'4.|.4. Fleaer i fold 124

5.4.1.5' Uggdavet 125

5.4. 1.6. ansitiva oh intransitiva

er |27

5.4.2. dvet |29

5.4.2.1. Satsadvr 130

5.5. Or,iga ordk]assr 131

5.5.1. Konjunktionr oh

sujunktionr 131

Det dr den

fijrtrffligo Idsoren

som skopor den

frtriffligo teten.

(R.W merson)

1 . om sPrk oh grammatik

! o lNLDAND KAPIL ss sprik forst i tt vidar p-

f spktiv iin dt rnt grzI}matiska. Hiir aktualisras kort vil-

l k..l btydls sprikt har i vflra liv, hur vflra minskliga

bhov rflktras i sprfl''kt, hur olika sprflk katgorisrar vdrl-

dn pfl olika sdtt, oh vad som kan pflvrka vilkn sprflklig form

vi viiljr vid tt visst tillfdll. Sm viktiga styrmdl for vflra

spflkval framhfllls dls sprksituationn, dls vflr sprflkkinsla

som ir uppbyggd av inr/mntala oftast omdvtna gramma-

tiska rglr.Sprflk bskrivs som hirkiska systrn, ddr smfl dlr byggs

sarman ti1l storr hlht oh byggr upp olika nivflr i sprfl-

kt. For att g n bakgund infor gammatikstfirna prsnt-

ras kot oksfl olika inriktninga inom sprflkforskningn oh

nflgra olika gammatikmodllr. ftrsom olika iniktningar

md olika prspktiv kan lda till nflgot olika bskri.rningar av

sprLk, kan n allmin orintring om sprikvtnskapn und-

litta liisningn av ttr om spri'k.Oksfl olika syftn oh mtod inom grammatikforskningn

kommntras. Hir diskutas dvn trminologin oh varfor

man int kan vinta sig firll sarnstimmight i olika grammatiska

framstzillningar. I dtta sammanhang brors oksi kort dn

n1,utkomna Svnska Akadmins $ammatik (sAG).

Kapitlt avslutas md tt avsnitt om vilkn roll grammatiskmdvtnht kan spla i samband md rnodrsmfllsstudir oh

anvd,ndningn av svnskan.

1.1. Mnniskan oh sprket

Sprflkt d utan tvkan mykt ntralt i vflra liv. T}ots dtta anvdn-

dr vi dt oftast orflktat hlt utan att tiinka pfl hur llr vad

faktiskt gor md dt. Att dt dr tt "iktigt

kommunikationsmdl dr

viil uppnbart for d flsta. Mn sdllan tdnkr vi pA allt annat vi gor

gnom sprkt: hur vi avslojar/forsokr sa vilka ii hur ska-

o s p i o t 9

l . l . l .

log begdr ingenting,

men jog vill ho ollt.

(1. Bergmon)

par llr fohindr kontkt hur pflvkar arrdra oh fir dm attgora som vi ll, hur vi rdr ut oh uttrykr v.ra kiinslor l1r sor-trar tankar oh losr prolm. Int hllr nota vi hur mykt lit-tr dt iir att upptika oh bskriva dt har ord for llr hur vi.rupplvls av omvirldn mstadls p"vrkas av vflrt sprnk. VArtinvanda sd"tt att handskas md virldn ir alltsfl ndra sammanvivtmd sprflkts katgori dss systm oh monstr.

Sprket sva]a] mot v]a behov

Ovan konstatras att anvindr spik bl a for att informra ohfriga, tiinka, organisra oh minnas' forhandla oh uppmana,uttryka kii:eslo oh tankar, talra oh hilla kontakt. For att svaamot sfldana miinskliga hov irrnhll sprflk l a ord som

. pkar ut oh bskriv frtlsr oh prson, t e boh, tidning,dto triittht, gki., the,frdg, SUr, zlin, bhnt o skihting

. brd'ttar orn aktitt handlinga tiustend oh skndn' t xkis, skria, tl, fd;g och hrindn

. angr gnskapr ll tillstflnd, t e tunn _ 0.h, kitt _ sur, lnig -ordtntlig, nktn - hiig!.udd, h* _ o,intrssrd,, sld - sur och triitt -ukn

. talar om tid, plats oh sd"tt, t x nu, , hrn, hm,ln,ifrrt, till _ifrdn,p,i,_undr-tiur

. ,angr sarringshait, sannolikht oh atti t ,int, sihrt, troli-gn, gtnn,ifuhtht, ju och ui|

. angr orsk' villkor oh fo!d, t ex dtirji om och i

. kopplr sarnman oh liggr till, t oh och llr

. formdla kdnslo t e , , ush oclr ialr.

Gruppringn av odn ovan utgAr frAn uttryksho mn rdand n flyktig gnomlzisning gnomskda nog lisarn att dn oks"motsvarar dn traditionlla indlningn i ordklassrna sustantivrb, adjktiv, advr, konjunktionr oh intrjktionr. Dtta visaratt d olika odk]assrna svarar mot olika hov oh utrd,ttar olikaart i sprikt. D& vi ta]r l1r skriv kominrar vi ord u olik.odklassr pfl olika sitt oh fflr diirignom skilda t)?r av pistAn.

l 0

-lon toIor med bijdet

pd bnders s

shi () gor dt gona ti1l nflgot dan konstatrat som kan bskrivasyttrligar. Advrt grdnt i (4) bskivr hur d'ngn framstod, t itt visst ljus. Kansk var dn int ns gron?

Gnom d olika ordklassna oh d smi btydlsnyansr dmdfo prisras bildn av d-ngn oh olika prspktiv lyfts fram.Skillnadr i tydlsnyasr kan dok vara svflra att klzi i ord (sdar kap 2), oh olika individr kan dssutom ha ngot olika upp-fattning. Dtirfor iir dt alltid intrssarrt att diskutra olika sprAksform oh tydls, vilkt ofta ldr till insiktn att dt som tyks sisjiilvklart for n indid alls int iir dt for n annan. Kansk ir inthllr lisarn ovrns d forfattarns tolkning p alla punktr hirrn klart tord vaa att mningarna int har xakt samma ty-dls.

tt itat u Olof Lagrantz, ok om hottstn tt kis oh shriu ffavsluta avsnittt:

Jag ovrgik till att skriva prosa. Dt lv mitt yrk. Att borja md varjag foga mdvtn om sprikts natur oh lagar oh grulad int ovrframstillningns rglsystm' Att skriva va trodd jag' n naturpro-ss. Skrintn produrad ord som tridt ldv '.. Naturligtvis lzid jag_ om oksfl lngsamt oh pi gn hand _ n ss tknik.Jag samlad inkunskap oh skrv sdan i tt svp n artikl lI tt avsnitt. Vadjag lzitflot in i txtn oh nya infll anmdld sig mdan jag skrv. Omjag pl for-hand ansig mig vta pris vad jag skull skriva, misslykads jug..' Isalnma stund oron vk oh blfltnht md vad jag skrv smog sig in,ukad dt gi illa. Dfl had prolmts komplikation undgitt mig ohhogmodt forlindat mig' llr rodd misslykandt pfl att kdnslan avtillfrdsstdllls lukad upp konntrationn oh hdmmad prossn?

Jag insflg tidigt att dt fanns tt samand mllan min formiga att skivaoh min kunskap om dt handlad imnt.Ju mr kunskap dstobd,ttr sprflk. Dt d n utrdd fodom att dt firrns ''vakrt sprk,' somir orond av vad som mddlas. Fi jag komplimangr for mittsprf& misstinkr jag stra-:< att dt d nigot fI pfl min famstdllning.

(O1o Lagrrantz, 1 985 :48f.)

t 2

1 .1 .2 .Styrda av utomsprkliga konvntioneroh vr inre grammatikSprflk innbir alltsfl stora rnojlight. I mflnga avsndn. D

mflnga odn, formrna oh kornbinationsmojlightna gr sprflk-

anvindarn stor valfriht. ots d mflnga valmojlightrna skr

sprflkrukarns val rnllan ord oh ordformr snabbt, oh oftast hlt

oflktrat. Sirskilt anmirkningsvid i snahtn nir vi talar.

ordn baa kommr. Dt hiindr t o m int a1ltfor sdllan att vi fost

ftrflt md forfan hor vad vi faktiskt har sagt.

Mn valfrihtn ir int obgrinsad. Bid olika faktorr i situa-

tionn oh sprflkts rgl styr. Hur vi viljr i tt givt ogonlik

or bl a pfl:

. situationn

. syftt md vnrt yttrand

. hrakunskapr oh vflrt ordforrid i imnt

. virt gt prspktiv pi. lmnt

. v.r uppfattning om mottagarns kunskapr i lmnt

. vfla attitydr tiil innhi]lt

. vflra attitydr ti1l mottagan

. vflr sinnsstdmning

. om vi talar llr skrivr.

Vira val mllan olika ord oh konstruktionr pflvrkas alltsi av

rnflnga utomsprikliga faktorr. Mn vi styrs oksfl av mingdr av

inomsprikliga rglr. D inomsprflkliga rglrna, t ordfoljds-

rglrna (s dar kap 7), zir spifika fo varj sprflk oh kallas ofta

for modrsmfllstalarnas inr gramrnatik. D fungar oftast hlt

omdvtt, mn d avgo hur kombinrar dlarna i tt visst sprf&.

Ofta talar man diirfor om sprflkkiinsla i stdllt fr sprikkunnand.

tt nklt xmpl pi vflra ordvtna sprflkkunskapr oh

sprflks stindiga koppling till dn omgivand vrklightn kan vara

n lisning av fland tt:

() Patrik - trott _ vill f&a -. _ had stigit _ tidigt _ artat hirt _

dagn. Nu lingtad - - n avkoppland stund - n _ gott t

frarnfor

Att fylla i lukorna hd.r brdr oss inga strr svLrightr. Sflvil vfl

kunskap om vdrldn sor vir sprAkkinsla sigr oss vad som fattas.

Vorov hjdrtot ir fuIIt,

drov tolor munnen.

(atteus l 2:34)

o s p o H G R A M M A l l 5

Detvi kon bdst jr sddont

som vi inte blivit Idrdo.

(M o r ki s de Vo uve no rg u es)

Dn omdvtna kunskap har om Yet modsmfll fflr oss hir attfylla i d gammatiska funktionsoden ur' oh, h, upp, hn, rsarrt md, oh v,r kunskap om virldn tord hd.r komplttra dnofullstindiga ttn md odn hm, hl, hopp oh teun.

Att fo{a invanda monstr dr konomiskt for oss. Vi kan dA utarr atttdnka utnyt{a automatisrad poss sfr att vir nrgi kan fristzillasti]l arrat. n oksi invanda mnstr kan givtvis brytas, oh dttakan utnyt{as for att vika uppm:irksamht, t x av rklammakar ohforfatta som vill skapa ovdntad llr tarvd'karrd sptinning. Mnar,wiklsr fri.n monstrn kan mllrtid oks vika irritation. Rak-tionrna kan vara mykt olika infor t ex Mn r gtd; p1lln r goue7\er Hn ir 'stijt in mig. Dt som int stmrrrr md d invanda mon-strn (rglrna) bdms av mnga som fl llr dflligt sprf&.

SprkIig (o-)medvetnhet

Att vi faktiskt har n irrr garrrmatik md omdvtna rglr mdrkrman gnom att jmfoa rnplvis foljand mningar: (ningartknad md * d.r oearnmatiska.)

(7a) Studnte71 s?nva nyinflyttad

had lit svflrt att hitta.

(sa) studnten som Atlna (s) studntn Anna hadhad tiiffat kom frfln Skovd. triffat kom fr"n Skovd.

(a) Frdrik sst int aln Somhad vait dzir.

(10a) Frdrik lsste irrte um

Lisa had tr#fat.

1z1 *Studntn Yar nyinflyttadhad lit svflrt att hitta.

() *Frdrik isste jte um

had varit dir.

(t; *Frdrik tssteinte amsomLisahad tiiffat.

mpln innhflllr alla tt utsatt llr undrforstAtt som, ocrglnfo sosager att smkanutlmnas dA dt har funktionn objkt mnm"st finnas md dfl dt har funktionn subjkt. ftrsom ingninfodd svnsk n.gonsin tvka btr;iffand utsittand oh utlim-nand a s,|n' vt vi slds hla tidn omdvtt vad som zir subjktrspktiv objkt i n sats, nflgot sorn dok kan vfllla n hl dLhulr-rdry d mdvtn s k satslosning.

tt alnat mpl pfl vflr omdvtna sprAkkunskap ir uttalt avkonj unktion n tt o c infi nitivmirket tt. Infi nitivm;irkt u ttalasnimlign mykt ofta som tt d' lkt dirmot atdis hendr md

l 4

konjunktionen ,tt'Poaatt liisa fljand mningar hogt md tt ri.

uttal av tt, Dt rir roligt tt kjs rspktiv Drt (ir roligt tt hn konmr.

Omdvtt vt varj inrddd svnsk na tt ir infiniti.rmiik e sol:r i tt

kir, ocnd dt d n undrordnand konjunktion somt att /tn kom-

|nr.Att vi alltid omdvtt vt vad som dr hulrrdsats rspktiv bisats

framglr av foljand mpl:

(11a) Di gth Duid.

.|2al DA gik inlDavid.

(11) De D,uid hem var fstn slut.

(12) DeDad inte hhem, starrnad

oksfl Asa.

Skillnadn i ordfoljd mllan a- oh b-rnningarna visar vad sorn dr

hulrrdsats spktiv bisats (s vidar kap 6), oh ftrsom vi int

tvkar infor vilkn ordfljd vi ska anvdnda mLst dt innbdra att vi

vt dt omdvtt. omdvtnhtn gor dt dok ofta svrt fr oss

att forklara uriftirnilgot kinns ratt ll fl. Dt bara kirrns.Jiimfor

dn int alltfor ovanliga komrnntarn: ,,Min sprikkinsla s;igr rlig

att dt htr , mn jag kan int frklara varfor.''

Som tt forsta litt tst pe lisarns sprikliga mdvtnht uppma-

nas lisarn att ftr gnomlzisning av foljand tt svaIa pi d ftr-

foland frflgona. Forklaringar kan man lisa sig till i kapitl 5' som

tar upp hur vi anvdndr vAra ordfomr.

Mir sdier av skratt i oiika samtalssituationr visar att s|lrtt |Iand hr

en strhtijudand karakti iland int. Dt firns nimlign intrssanta

variationr il stor andl av shrttn som i gmnsmm(l. Mittforsta

intryk ur att det i alla d anstillningsintrjur som/g undrsokt

shrttds timlign likartat, dvs lika mykt. Dtt stande oksn nir jag

gode groubrikn'ingr. er futljrd ansr sad dirmot att nsam-

skratt var unltid intr,ju som int ldd till anstdllning.| ditter-

vjur som sn smnningom skull ligga till grund for rjudand om

anst61lning fokom alltsl fl gmnsamma skratt. Tkn pi nirht

oh kontakt visad sig md anda ordrcda irrnan slutt or uilh sot:r-:r

skull anstdlla s hdl flttt.

s/ivka Adlswtird, 1991.)

Forklara dn anvinda formn for d kursivrad ordn. Varfor

anvdnds t e min oh int mitt e1L min? afo st.r dt hr ocinte

hd,e el|e shrtt ointe shr'ttt e\le shrtfun o s v? n dl av ordn ir

nog litta att forklara, mn kansk blir dt problm md vissa. Att

o s p A o H R A M M A l l 5

1 . 1 . 3 _

Jog str oh ser Pd vrlden

genom gollret;

Jog kon, jog vill ej slito mig

frdn gollret.

(G. Friding)

forklara varfo ngot kdrrns ritt llr fli sprfft dr int alltid sfl litt,oh minskliga spIek ir minsann hllr int hlt systmatiska ohlogiska. Rglrna har undantag.

oIika sprk st]uktu]e]r vrlden p olika sittan kan alltsfl sAga att md.nniskan .tminston dlvis iir fing i sittsprk. skapar oh anvd'ndr d od oh uttryk vi tykr att vibhov oh nd.r vi vzil har dm ir d dls styr.and i vflra liv. Mnvrk.lightn kan katgorisras pi. olika sitt. Dtta framtrd.dr klartom manjimfor olika sprflk. Siviil ordfrrfld som gammatik upp-sar stora skillnadr. Varfor tykr vi oss t hova d tr vrbnhl - tink _ tro, ,,at nglskan oh rninga anda sprAk oftast klararsig md tt?

tt sprflk att funda ovr i dtta sammanhang iir japanskan. Ijapanskan lAggr man till olika patiklar ftr rdknordn brondpfl l a formn pfl dt som riknas. Ar formlt lingt' smalt, stot,platt o s v? Rdknordet trheter sphjapaska mn smbonikominationn tr pennor (lflnga oh indriska), oh snmi tillsammansmd r,ykort (plaa) : itsu smbon o hgki snmi. dfor dttan okad rndvtnht om formi-ls fysiska form? oh hur dar rnangdnsrna i dt vrkliga livt d;ir n form ofta glidr in i n annan?

Arrnat att liigga mdrk till i japanskan kan vara tilligg av hdrs-prfixt o- framfor tt antal kulturllt viktiga inhmska sustantit ex o-nk 'rnag', o-ri,tak,' o-h,te', o-shiroi 'pudr', -sh'stark-vin,, mn absolut int t o-bnn. ll dn japanska anvd.nd.ningn av olika prsonliga pronolnn for miin oh kvinnor, t t,s lli, k.n7i gt o h ar tigt j d o c b o ku, rnanigt j g upp till 4 5 -rs idrn' oh olika vrbformr av mplvis vt uhru 'forstA,

brond p. vm man talar md, t x prsns hru (familjer _himsu (distansat) 'forstflr' oh prtritum (dfltid) htt(familjlirt) - ttlhrimsi', (distansrat)'forstod'. Grammatiska marko-rr anvdnds hiir alltsfl for att signalra mykt olika irrnhll: formkultur oh status/avstflnd. Finns nflgot liknand i svnskan?

Studra oksfl hur olika japanskan, kinsiskan, prsiskan ohhbriskan i svnsk ovrsittning uttrykr dn svnska satsen Dengtnl mnn sd,g Iatu hus:

l 6

Det dr Iustigt ott det

med de relotivt f ord

som finns i sprdket

gr oft sdgo

sd mycket dumheter.

(R.5. Petersen)

japanska: gNnrnJ m'n Iu,s hus sd,g.kinsiska: g|mJ |d[?L sdg Ius hus.prsiska: ,n gx|l1nl hus IUS sdg.hriska: sd,gmnnn den g'lnl husts Iutu.(mpln hmtad {ifln Las-Gunnar Andrsson,Sprkrypologt oh r,dh"skkts k, 1 9 87.)

Spla dssa oh andra skillnadr mllan sprik nigon rol1 for hurtalarna av olika sprk uppfattar oh hantrar viildn? Hiingr skiil-nadr i grammatiska strukturr pi nigot satt samman md kultu-rlla skjllnad llr har dt som mykt arrnat i spf&t ara rflkatbli sfl?

l.2. Kraftfu|I hirarkisk systemofta hevdas att mzinskliga sprik jimfrt md andra sprflk d"r syn-nrlign kraftfulla kornmunikationsmdl. Vad ir dt dfl som sordm s- kraftfulla?

|'2.1. Mindre delr bygge] uPP sttir]e nhet]n viktig anldning till att mdnsk]iga sprflk :ir si kraftfulla d.r att nyatydls kan skapas gnom att sm" dlar kan kombinras pim"nga olika sitt' t e rtit _ ttir - iirt, rr)duin - uinrtid e\7er Crl rrjher. _Rtihr Crl?. Dtta gor dn sprflkliga variationn oiindlig. D olikaljudn korbinras pi olika sd-tt oh byggr upp olika ord, som i sintur kan kominras pfl olika szitt.

Dssutom skiftar ofta ords btydls rond pi hur danvinds, oh sorn i andra naturliga systm blir gruinsrna sAllanknivskarpa mllan d katgorir man viljr att dla in sprikt i.ykt flytr i minskliga sprnk, vilkt bidrar till att sora dm flxi-la oh utvklingsara.

Dn minsta fysiska nhtn i sprikt ir ljudn. Svnskan har tt40-tal btydlsskiljand ljud som kan kominras ftr std"mdamonstr (s da kap 3).

Som n annan kandidat till postn som spr'kts minsta nhtframhills ibland dn s k talaktn, dvs tt sprkligt uttryk (ttnstaka ord' n mning 11r flra mningar) som yttIas for attuppnfl tt visst syft' t x dt a barnts Gl^ss! (:Jagvill ha glass)e|7er Shull du ui-!- rk ig glssn!

o s p A o H R A M M A t l 7

Vi vet exold

boro ndr vi vet lite;

med kunskoper kor tvivlet-

(J.W von Goethe)

Dt som dok oftast uppfattas som spIf&ts gundggand nht

dr nog ordt (s vidar 2.1.). Rdan dssa tr forslag tillminsta nht

i sprf&t sar mllrtid ligt hur viktigt dt dr att klat ange vilka

kritri dvs avgorand kinntkn) man har som grund fr sin

indlning (s vidar I..2.2).

Alla sprflk har oksfl struktu llr n inr ordning, dvs n sam-matik. D olika nhtna upptrad aldrig hullr om bullr. Dt

rrrrrs dls n linjiir ordning, dvs ordningsfldn mllan dlarna dr

btydlsbzirand' dls n hirarkisk, dvs dlarna ir ovr- ll

undrordnad varandra (s vidar kap 6 oh 7).

1.2.2. ttsystem med niver

Gnom attalasystm som yggr pfl kombinationr av smfl dla

som ofta har flra funktionr 11 btydls har mrinskliga sprnk

vxt fram till komplxa systm. Diirfor har dt vid utforskand av

sprik livit naturligt att utgfl frfln olika nivLr i sprflkt' t ljudni-

viLrr sorn bas for ordnivfln oh ordnivfln som bas for mningsnivfln.

Av.l om nivLrna hingr nira samman oh ofta pivka a-

andra, rukar man urskilja foljand:

dn fonologiska _ |judn oh korninationr av ljud

dn rnorfologiska _ ordn oh dras bojning oh uppyggnad

dn syntaktiska - kombinationr av ord till frasr oh satsr

ttniv.r - olika sitt att rnarkra samband oh

sarnnanhang i hla txtr

dn smantiska - sprf&ts tydlssida

Dn mofologiska nivfln tillsammans rnd dn s1mtaktiska har ldng

varit d sjiilvklara dlarna av gamnatikn.

I dn hir bokn firrrrs utovr morfologi oh syntx oksfl kapitL

om fonologi oh ordsmantik samt tt kapitl om odbildnins, som

ofta hinfrs till morfologin. Dn fizird nivAn, txtniv-n, brors i

framstiillningn pfl skilda stilln, ftrsom samband oh samman-

hang ofta markras md olika gammatiska mdl, t x sustanti,vns

stdmda oh ostimda form oh konjunktionr l1r advrb. DnL--

fo-r flrivfln sfl viktiga ordfoljdn bskivs i tt gt kapitl (k'up 7).

l 8

1.3.Frmdgon ott idog

:inko onnorIundo n igdr

:', ljr den vise frdn den envise.

(J- Steinbek)

t . 5 . 1 .

llt frndras oh kunskapsmssan vxrDn vtnskapliga kunskapn om vit sprk har v;

skap. Dn k-llas dilrfor jiimffrand (kompaa sprikforskning.

Ur dnna forskning vdt snar i romantikns anda dialktologin'

som studrad oh katlad d ildr dialktrna. Rsultat av dtta

art rnns nu samlat pfl d statliga dialktarkivn i Umi' Upp.

sala, Gotborg oh Lund, oh idag studras oksfl rgionala varian-

tr av svnskan' 1 a i tt stort pflgind forskningsprojkt i Uppsala.

Sfl smflningom ojad man oksfl studra sprflkts soiala variation

i tal, dvs hu olika soiala gTupp kvirrnor rspktiv mdn oh ung-

domar anvindr sprAkt pfl olika sltt. Dnna snar grn kallas

naturligt spriksoiologi 11r soiolingvistik.

Inom stilistikn studras vad som kinntknar olika rypr av

skrivna tt t posi llr prosa, btriffand xmpls odval,

sats- oh mningsbyggnad oh ildspnk. n snar gn som oks8"

studrar txtr d"r ttlingvistikn, dd man bl a forsokr faststilla

hur gammatiska makorr skapa sammanhang inom storr ttav-

snitt. Pfl Snar tid har forskningn oksfl zignat sig flt studir av

sprflk i anvindning, dn s k pragmatikn, oh flodt i olika q,pr av

samta1' s k diskursans.ftrsom spf&prossand dr n mntal aktivitt har n dl av

spf&foskningn undr dn snar dln av 1900-talt oksn kom-

mit att knytas salnman rnd psykologin, dn s k spri{

FeIet med vrlden ir

ott de dummo ir s fudrskro -

oh de kloko sd fullo ovtvivel,

(B. Russl)

vtara utvklar kontinurligt kunskapn Om sprekt. n myktfinns kvar att utforska oh bskriva.

1.5.2' Mng grammtikmodeller

oksi inom dn gn som utforskar dt gramnatiska systmt hardt funnits oh fis mflnga angppsszitt, vilkt har rsultrat i olikaskolor llr odllr md skilda mfll oh analysmtodr. Fr att gbakgrundn till snar tids gammatiska bskrivningar foljr hd novrsiktlig prsntation av n"ga skolor so satt sina spir i modrnsprflkbskri,ming.

Dn traditionlla grarrrmatikn' som ofta ir dn gammatiksom liggr till gund for sprkundrvisning, dr n varkn fullsttindigllr systmatisk bskrivning av sprAk. Undr 1900-talt har dt ddr-for gjorts m.nga olika forsok till utforligar oh mr stringntaskivningar.

n vilkid utforskar av svnskan oh d ovriga nordiska sprA-kn var Adolf Norn som l a skrv dt stora vrkt Vrt spflk inio band (1903_1923), av lka spillt band V innhflllr iakttagl-sr oh tankar av intrss fr n grammatik som dnna. IJndr dnfrra dln av 1900-talt uppstod som raktion rnot dn historiskasprikforskningn olika struktralistiska skolor som pd-glas avsynn p spfk som sammanhingand systm av strukturr

Upphovsman var fransmannn Frdinand d Saussur, som l adlad in sprkt i la langu oh la parol, dzi la langu grovt kansigas svara rrrot systrt oh la paol rnot anvindningn.

Viilkiinda inom uropisk strukturalism d.r dn s k Pragskolanmd Roman Jakobson) som haft tydls for bl a fonologinsutvkling, ohJan Firbas oh Vilm Mathsius. D tv. snar fr-sokt bygga sin analys pfl satsldns tyngd i ifomationsstrukturntt s k funktionllt satsprspktiv.

Oksn i Danmark fanns undr forsta hdlftn av 1900-talt framstflnd sprikforskar' tx ottoJspsn, Louis Hjlmslv ohPaul Didrihsn. Dn snar utvklad dn s k positionsgram-matikn, soln tar fasta pfl ldns linjiira ordning i d nordiska spr-kn. Satsr oh mningar plaras nligt dnna modll in i olikashman som d.r konstrrrrad ftr dssa spr"ks normalmonstr forordfoldn, dvs tt hu'u'dsatsshma oh tt isatsshma (s darkap 7).

Till dn amrikanska strukturalismn rd-knas t x Lonad

o M s P R A K o H R A M M A t 2 l

Bloomfrld, vars bk Languag (1933) blv grunden for utvklan-

dt av nya rrrtodr l a fo att studra indiansprflkn. lJr amri-

kansk strukturalism hdr oks. olika t}pr av frasstrkturgram-

matik, dzir sprikts satsr analysras i fras dvs samhoriga ord,

som har namn ftr sitt hul.udord, t NP (Nominal Phras) llr

md andra namn nominalfras 1lr sustantivfas (s vidar kap 6).

Dssa frasr anvinds sdan for att skriva rglr fr hur satsr bygg',

t S NP + VP, dvs n sats st" av n nominalfras oh n vrb-

fras. Oksfl frasrna bskrivs pe motsvarand sitt: \? V+ NP'

dvs n vrbfras stflr av tt v oh n nominalfras. tt vanligt sitt

att flskfldliggra strukturrna hd.r dr gnom anvlndand av s k trid-

diagram, t :

NP "'---

i --.\_,....

artikl adjktiv sustarrtiv

Dn snst jlmn

.-..--\?

vr adjktiv sustantiv

grdr slor su(

} 1957 oh 1965 kom Noam Chomskys bokr Syntati Stru-

turs rspktiv Aspts of th lhory of Synta:

Kunskop gdr fromdt stegvis

och inte med storo sprdng.

(TB. MocouIo)

sprf&. Vilkt sprflk arnt faktiskt lir sig d"r rond av d.n omgi-vand sprikmilon. ypotsn om dn mdfodda sprikformflganldd oks till mykn barnsprks- oh sprikinliirningsforsk-ning inom sAvzil lingvistikn som psykologin.

tt forsok att hantra problmn md d garnatiska formrnasundrliggand btydls d"r kasusgrammatikn, d.d"r man undrso-kr oh katgorisrar vilka rollr olika satsld rprsntrar: Vmgor nflgot? (agntn)' Vad ldr dt till? (rsultatt), Nir skr dt?(tidn) osv. Andra gammaiska rnodllr d dpnd.nsgrammati-kn oh valnsgrammatikn lka tar sin utg.ngspunkt i l a vilkz.komplmnt som kan forkora vid famfor allt olika vrb'

Intrsst for grammatikforskning varirar ovr tidn, mn dmodllr som nd"mns hdr iir n"gra av dm som undr 1900-ta]t haftn viss gnorrrslagskraft oh pi tt llr annat satt avsatt sp.r i dnframtida foskninsn.

| .5.2.| . om syften oh mtodr

Gmnsamt for d olika forskningsinriktningana ir att man villkomrrra fram till n sammanhingand tori om tt llr flra spflk.For att n- dtta mfll hovs n kartliggning av d sprikliga nhtr.nas tydls' funktion oh anvindningsomr'd. Md tlj;ilp avdylik kunskap forskr man konstrura mod.llr som ska mojlig-gora gnralisringa s" att man kan formulra rglr for sprik ohspikanvzindning.

tt sitt kan hdr vara att tsta sprikt laorativt for att kommaAt d undrliggand glrna. For att prova vad som d.r mojligt ohornojligt kan man flytta om, yta ut llr stryka olika ld. Vilkn irt skillnadn mllan foland satsr? Ar alla aptala? om int.varfr? tt tidsrypiskt skolmpl:

(1) Dn mfllinriktad mn strssad datakonsultn vill alltid firasmstr pe n stor oh kvim sglbit.

(14) Alltid vill dn mfllinriktad mn strssand datakonsultn firasmstr pfl n stor oh kvdm sglbflt.

(15) Dn mfllinriktad vill alltid mn strssad datakonsultn firasmstr p" n stor oh bkvim sglbflt.

(16) Pe n sto oh kvd.m sglbflt ll dn mlinriktad mn strs-sad datakonsultn alltid fira smstr.

o s p i o H G R A M M A t 2 l

Tolo som en bok.

(MoIire)

(17) n sto oh bkvdm sglbet vill dn milinriktad mn strssaddatkonsultn alltid fia smst p..

(18) Dn m1linriktad mn stssad datakonsultn vill fira alltidsmstr pe rn Stor oh bkviim sglbflt.

tt annat stt att studra spr1k kan aa att samla in autntisktsprikmatrial av nngot spillt slag oh i dnna insamlad tt-mingd, n s k korpus, soka likhtr oh skillnadr i frsk attbskriva oh foklara systmt. xmpl pfl insamling av autntisktsprflk iir d datorin-lagda txtr md romanr oh tidningssprik somfinns inom Sprflkbankn d Gotogs univsitt. Dssa ha bl autgioIt n dl av undrlagt vid utarbtandt av dn nyutkomnaSvnska Akadmins gammatik (s da ndan). Gnom att matr-ialt h iir inkodat i datorr undrldttas skningn av d ord llkatgorir som forskana vill sruda.

Viirt att ppka i dtta sammanhang i oksfl att dt spri'k somoftast liggr till gund for grammatikskrir,ringar d'r dt skrivnaspf&t. Grammatikbskri.rningar utgflr oftast frfln n&gon sorts id-alsprflk md vdlstrukrurad satsr oh mningar. Rdan dtta irdok alltfo komplirat for att man d.nnu ska ha kommit fram till nfullstndig skirming. oh vign till mf,]t ir dnnu liing for tal-sprkt. ftrsorn forutsiittningana for tal oh skrift tir sfl olika firrnsdt stora skillnadr ksn grammatiskt. Dt talad spr1kt ir vidj2inforls md skriftn rydligt mr ostrukturrat, fragmntarisktoh tillf;illigt, dA sammanhangt ofta framgir av situationn. Dt drdssutom flyktigt oh svflrf.ngat oh har allmd,nt ld-gr status d.nskriftn. A1lt dtta har gjort att talsprikt som grarnmatiskt systmdr si gott som outforskat, dvn om intrsst har vaknat pi snar tid.

I nngon form arbta alla grammatikmodllr mr llr mindrpliit oksi md olika nivflr. Nivflrna kan vara dls dn fonolo-giska' morfologiska os dls niv.rna yta oh djup. A ski{a ml-Iata oh djup innbir att spri-k uppfattas oh skrivs som sys-tm md n synlig/horba dl, t ytstrukturn, oh n undr- llrbakomliggand dl, t djupstrukturn, som dr n abstrakt pr-sntation av nflgon form av btydls (jiimfor dn smiotiska triang-ln i avsnitt 2'7'1.).

24

1.5.2.2-

Kdnner du inte nomnen,

sd frsvinner oksd

din kjnnedom om sokerno-

(. von Linn)

Det dr Ittore

ott skrivo tio bod filosofi

dn otttiIlmpo

en endo grundsots i proktiken.

(L. olstoj)

om grmmtik oh terminologiSom framgflr ovan kan otdrt gra1n|n(Itihhaflaetyd1sr. Fr sprflk-vtar innbd-r ordt oftast n skrivning av tt spreks struktudvs n sammanstdllning av sprf&brukarnas rglr oh prinr forhur ord oh uttryk kan kominras. Dnna t}? av grammatik-skrivning kallas ofta dskriptiv grarnmatik oh avsr att Yara var-dringsfri. Mn ordt gr'mmtih anvd.nds oksi om sprflkrukanasirrnond kunskap om systmt, dvs varj spflkbrukars _ oftastomdvtna _ kunskap om sp"kt, dn infiidd talarns (inr)grammatik.

Ordt grlnmtih har dok tyvirr ofta n ngativ klang oh fo-knippas av mflnga rnd traggland skolundrvisning 11r nflgon t1pav dogmatiskt rglsystrr fastslagt av n ovrht' som angr vadso er rd-tt llr fl, dvs n norrnativ grammatik. oh vm ag-rar int ngativt for kritik mot dt a sprflkt? Mn vad som d'r''grammatiskt korrkt,' i svnskan stims yttrst av d infoddatalarna oh dras sprf&liga intuition oh int av riksdag, rgring11r nflgon hg makt.

Sprkt for;indras kontinurligt i takt md samhdllsutvklingn'oh sussivt drrdras oks' rglna i sprAkbrukarnas inr gramma-tik. Ntir dssa nya glr har blivit tablrad hos tilhnkligt mfl,ngatalar, forindras oftast oks. ,'normn,' oh si sm"ningom oks"sprxkbskrivningn. Dn snar tord alltid vara dt som d"ndrassist. Int hllr grammatikoksforfattar bstmmr allts. nflgranormr for sprikt. Sannolikt iir d tzimlign mdvtna sprflkbru-kar, mn famstdllningn i n gammatikbok d ingnting arrnat zinn av flra mojliga tolkningar av tt komplt systm gjord vid nviss tidpunkt.

Nd' man dlar in tt sprk i olika katgoir - lika viil som vidindlning av andra lvand organismr - zir dt som nimns ovanibland svflt att dra n"gra skarpa ginsr mllan d katgorir manvdljr for sin indlrring. Dtta irurbiir att olika gammatikr kan dragrrsrna ni.got olika oh oksfl viilja sin trmologi. A t lssrltt vrb llr tt adjktiv? n tln) t eprtiklr, karr gs olika irrrrhll,oh tt oh samma sprflkliga fnomn kan btknas md olika tr-mr i olika sprkskrivningar, t ex prdihtl|d, / prdihtio. vgo-rarrd for rsultatt d vilka kritrir man bstmt ska vara grundliig-gand. Yttligar n orsk till skillnadr mllan olika gammatikb-skrivningar kan vara hur mykt bskrir'ringn har fornklats.

o s p i o H RAM| \A l 2 5

*Ufis,t'{,q Ji6 t1i& L," ( }o f i { , .* ' L l9 t* l r JA ' Jv !/cY A, t f l i j Jnf lPf rR '

v8 i1 .* v t . s9" ,4 ?

I dn fortsatta farnstzi-llningn hir arrvinds i hur,'rrdsak dn traditionlla gammatikns trminologi. Avgzinsningarna mllan katgo-rirna gors md hjiilp av kritrirna form, btydls oh funktion'oh fomn dr dt avgorand kritrit i d fatl dfl dt d'r tillimpart,dvs dfl ordn kan bojas llr d toning llr odfoljd angr skillrra-dr. ovriga fall diskutras, oh d'n gjoda katgorisringn motiv-ras i sitr sammanhang.

Givtvis har snar tids sprkforskning oks. satt sina spflr idnna ''funktionlla bskri,ring',' vilkt bl a ha ltt till anvdndningav t frasgppt oh gpp som informationsstruktu tma _

rma samt anvindning av positionsshman vid gnomgngn avsvnskans ordfoljd.

Som tt forsok att undrld"tta ld.snisn rrrns i slutt av okn tttrmrgistr md korta forklaingar.

1.5.2.5. Svenska Akadmiens grammtik (SAG)

Dn snast oh mst omfattand skrivningn av svnskan 6rSvnska Akadmins grammatik i fyra band som gavs ut 1999.nligt inldningn avsr dn int att vara normativ oh hllr intforklarand utan n virdringsfri skrivning av svnskan undranda hzilftn av 1900.talt. Dn avsr att vara n hadok for bfldSprekvtar oh andra sprflkintrssrad samt ',tt rfrnsvrk forforfattar av ld"ookr i svnska som andrasprflk llr frd.mmandsprflk oh fr ld.rar inom dtta filt', (Band 1' s 19).

26

1.4.

Iblond tdnkte hon sorgset

"Vorfiir?"

oh iblond tdnkte hon,'Ddrf{

oh iblond tnkte hon

"Sdledesl

(Nolle Puh)

SAG omfaar i huvudsak morfologi oh synta oh uppgr sigvara skrivn inorn ramn for dn traditionlla skolgamrnatikn.Dok utnyttjas okse bskrivningsmodr fr.n frasstuktugram-matikn oh dn typ av grammatik som utnyttjar satsshman foratt skriva hur d hirarkiska ldn odnas linjiit (i sAG k]ladtopologiska gammatik) . Andra inspirationskillo uppgs varadpndnsgammatikn oh dt diir tilliimpad hur,rrdodsbgp-pt oh fostdllningn om ords vlns, dvs ldns ''formf,.ga att tillsig knyta anda ld md n viss form i n viss btydlsrlation,'(Band 1, s 40) ' Fr"n transformationsgrammatikn har himtatsgppn''optionlla ffiviliga/ flynings- oh utldmningsforzind-ringa'', ftrsom dssa omvandlinga ,'liknar opration somsprikrukarn mdvtt kan gora t d rdigring av n sklivntt'' @and 1' s 39f).

Avn om ramrn fr bskrir,ringn uppgs va dn traditionllaskolgrammatikn kan dvn n ganska rfarn skolgammatikriblarrd ha svflrt att hitta i dssa fyra and. Atskilliga vanliga oh inar-tad katgorisringr har tolkats om oh arrdra dr svfl'a att hitta.Dtta gdllr int minst katgorir som har tablrats inom undrvis-ningn i svnska som ndrasprflk, t substantivartik]rna oh vr-partiklarna. I d fall dfl. grammatikbskivningn i Funktionllsvnsk gammatik klart al'vikr frarr SAG gs di dt bdoms vd-snt-ligt n kort motivrnd kommntar. trb n utforliga introduktiontill dnna omfattand gammatik s Inldning i dt forsta bandt.Dtta and irrnh6l1r oksfl utfliga trmfklaringar.

Gram matik oh modrsrnIsstudirftrsom dn grammatiska formn mdvrkar till att skapa bty-dls, ord gammatikn ha n naturlig plats d alla rsonmangom spLk' dvs oks. d txtanalys oh ttproduktion. Vilkt bud.skap vi faktiskt fomdlar bror pi hur vd"ljr ord, hur vi ojrdm oh hur sittr ihop dm till satsr oh mninga dvs pfl sprfl-kts form. Valmojlightrna d. mflnga, oh va v.l kan i ssa situa-tionr undrld-ttas om vi ''sr', spr1kt. Vilka mojlightr stflr tillbuds? Pfl vilkt siitt gr olika sprf&formr olika bls? Hur sam-vrkar dlarna for att g onskad rydls?

Nlfllt fo gammatik- oh rnodersmlsstudir bor alltsfl aa atLni- tt mr mdvtt forhfllland till dt gna sprf&t. Kansk nflgot i

o s o H G R A M M A l 2 l

Det som skrevs uton mdo

Ises i regI uton n6je.

(5. Johnson)

stil md dn som traktar n skogsdung oh dzir urskiljr bok,jork, asp, lorrn oh k jiimfort md upplvlsn av Samma skogs-dung fo dn som int kdnnr ign d olika tridn.

Gnom att jimfora oh vrida oh vinda pi sprflkt gr dt attgora dn omdvtna kunskapn om sprAkt mr synlig. Vilkn:irt dn formlla oh innh1llsliga skillnadn mllan tt shriu ttutI, tt SKRI|/ pd tl ulIoch tI skiu Pti tt utl?L|er varfor kan siiga h. hundrnenkansk int sfl gaa h ln? ohlkn ir skill-nadn mllan d'ldringsbrott oh ungdomsbrot|? I|ken ir kopplingnmllan ldn i d bf,.da ordn? Dt finns mykt att fundra ovroks. nd. dt giillr tt sprflk som man kan si ra som sitt modrs-mf,l.

Att lta ftr ''sanningn,' akom dt sjzilvklara modrsm6"1tudr oksfl utmdkta tillfilln att i hogskolordningns anda kri-tiskt pova, ganska oh lta ftr samand. Allt king ihop. dn undsokand instdllning till spf&t oh mr av aftr oh hur anrdttlfe| kan man gora mflnga upptektr. Iaktta hur spflk anviindsgnom att fr'ga t :

. Vilka ii d olika dlarna som byggr upp tt yttrand?

. Vilkt jo gor d olika dlana?

. Varf sigr man sfl oh int si?

. Vilkn lir skillnadn om nflgon av dlarna byts ut, stryks llrflyttas?

. N;ir anvdnds tt visst uttryk?

. Vad br ordn oh satsrna _ gntlign? Vad hzindr om danvdnds i tt ar-nat samnanhang?

. Varfor ir variationn si stor?

. Hur bskrivr man sprkt iist?

. Hur hantrar tt si komplt systm?

ftrsom sprflkt oftast anvinds tiimlign orflktrat tord gram-matikstudir knappast lda till nflgon forindring i sprnkbrukarnsvardagliga arrviindning av sprflkt. DArmot ord djupar kunska-pr om spr.kts bygad oh anvindning i olika sammanhang gsprffbrukarn tt innu bittr rdskap i mr mdvtn kommunika-tion, t dfl man skrivr llr tolkar n txt. Pi samma sitt som nbilrparator gnom att kzinna till bilmotorns alla dlar oh hu dfungrar tillsammans kan fi n motor att spinna Som n katt. 1lr

2A

Det r boro en sok

jog ir sdkr pd

oh det dr

ott detfinns mket Iitt

m mon kon voro sdker pd.

(VV.S. Moughom)

pfl samma sett som n lakar gnom sin kunskap o kroppns upp-

yggnad oh samsplt mllan dlarna kan stzilla diaos oh satta

in adkvat handling. oh bid bilrparatorn oh likarn ho-

vI oh anvendr faktrmr for att kunna utfora sina atn' avn

om mflnga av lf*ans trmr oh bgpp ofta int kan dfiniras

hlt ntydigt, ftrsom d bror lvand natur.

Mn famfor a]lt kan grammatikstudir g oss glzidjn oh styr-

kan att ndrmar kirrna dt systm som ar vflrt viktigast rdskap. P-

sana sitt som dt karr vara till \iilp att vta mr om dn mnsk.

liga kroppn 1lr dt m:inskliga psykt for att forsti sig sjlv oh

andra.

o | \ s P R A K o H G R A M M A l 2 9

2' ord oh btydels - ordsmantik

RD KAN HA FLRA oL lKA BYDLS, oh ord har

iland olika btydls for olika minniskor. ordnsbls kan diirfor spaltas upp i bl a kdrnbtydls

oh olika t}f)r av bibtydlsr. Vidar kan oks. ordforridtss som tt systm md lationr mllan dlarna, dvs mllanordn, oh d'vn btrd.ffand btydlsn kan ord ss som vr-llr undrordnad; d kan oksflL vara varandras motsats ohibland ha nistan samma btydls.

Dtta kapitl gr n ovrsiktlig bskivning av hur man kanrsonra kring ords btydls oh nAga smantiska grundb.grpp. Hd.r prsntras oks. kort nnga viktiga modllr for attkatliigga ordforrAdt oh ords brydls. Kapitlt inlds md nkort diskussion om odet ord, ordns rfrns oh v.t mntalalikon.

2.1. Vad r ett ord?

ftordliknorbit; Rubrikns frflga kan i forston tykas lit lojlig. Dt vt viil alla vad

detkonhohonungohgodd. tt ord zir. n som i m-nga anda sammanhang r frflgan int si(olmud) nkl om man brja td'nka ftr. Hur mflnga ord d t e tnh - ttt-

hn - tnhrrspktiv tiher oc tinhte.ller hur ska man s kombinationr som tdnh e tdnh till och trjnh ut i|ka upptrid somnhtr md n spill ls?

Dt vanligast settt att tinka trziffand vad som d.r tt ordtord vara att s dt som i skrift upptdr md mllanrrrm mllarsorn ord' dvs att utgfl fr"n formn. tt sfldant synsitt mdfor att tnk- tnhn - tnhrkommr att ss som t ord, iblarrd kallad ordfor-mr llr graford.

tt arrat s1msitt kan vara att s dssa tr ordfomr som tt ohsarma ord, dvs att utg frin tydlsn. Faktrmr som anvndsvid tt sfldant synsd-tt iir likonnhtr (lm) llr lmma. Omman utge frin btydlsn kommr oksA tta.lk rr, tink till ot^ttinkutatthandlas som nhtr (s vidar ndan 2.1.3).

50

Sfllds kan dan ordet ord, sorrr r n gundkiggand trm ndrman talar om sprk, tolkas p flra sd-tt, oh som i mflnga andra fallzi dt avgorand orn man asrar analysn pfl form llr tydls.

2.|,|. Lgrde symolerOrd zir symbolr som p. nflgot sitt i inlagad i vnra \dnor. Bdordns form (sflvdl dn skri,la som dn som anvd.nds nzir talar)oh dras bls finns pfl nflgot sitt i vflra huvdn. akt hur dir lagad vt man int, mn olika ry av primnt visar att dir lagad pL mr d"n tt stdll oh pfl olika siitt. Diirfor tlas ofta ortv"rt mntala likon, tt lxikon som d"r sortrat ftr hlt andaprinipr in dt alfabtiska i okhyllan.

Dn s k smiotiska trianglrr ndan illustrrar att odn int barahar rprsntationr i vra hur,rrdn utan mflnga od har oksA nrfrnt i vrklightn. Ordn tknar oh pkar ut ngot i vflromvdrld. D rfrrar till nAsot.

mntalt lxikon mdrprsntationr av ordn

/\/ \/ \

fblum:al / \/ \

lomrna / \ rrnti

I trianglns ndr vinstra horn Atrfinns ordns form (talad oh skri-vn), oh ordns innhAll/tydls d bfld dt som finns i vrklig-htn oh d bgpp vi har i vflra huvudn. Dn strkad linjnmllan odet bltnln, oh ildn (rfntn) angr att samandt d"raitrd"rt, dvs godtykligt. Blomrnorna som vd.r i v.ra rabattrkundju lika girna ha kallats nflgot hlt annat' tex ltsom ijapan-skan. D hldragna linjrna avspgla tt fastar sarnand, nmligndn bsteimda kopplingn mllan ordt oh dss rfrnt sorn finns ivflra hur,r-rdn nd"r tt ord vdl d tablrat.

o R D o H B Y D E L s E - o R D s M A N t 5 l

2 . l . l . l .

De rosor oh de blode

de gro mig sd gloder.

(Folkviso)

olika mng refe]enter - olika xtnsionh intension

Olika ord kan tkna olika mLnga rfrntr. ord siigs ha olika

xtnsion. Vissa ord omfattar tt stort antal rfrntr oh andra

tydligt fir. Dtta illustrras gnom irklarnas yta i figunndan:

vdt

fr6vdtr

gomfroiga

prydnadsvdtr

blommor

rosor

kldttrroso

ordt utlt som rpsntras av dn yttrsta, storsta irkln btk-na mingdr md rfrntr md fA gmnsamma gnskapr.ordet uritdr i ss mning tdmlign inttsiigand oh vagt. Dt rrrnsmykt som vdr. Ordt har stor xtnsion oh anviinds dfl mn

vill uttryka sig m gnrllt oh tla om mflrga.

Ordt kkitttos liingst in utgor ddrmot n mykt spill guppvdxtr md ligt f;irr rfrnt mn hdr kr man i stdllt fast-stdlla flr glnnsurmma gnskapr. ordt ha storr intnsion. Dtgr ddfor n konkrtar oh ligar ild iin odet ui,t. Hur skullman rita ordet ud,|? Som tt triid? llr som tt sidsfilt?

I dtta sammanhang kan marr oksA tala om ordns vairandintnsionsdjup. tt ords intnsionsdjup k:r nimlign vrira i olikasammanhrrg oh mllan olika spr.kanv;indar.

tt aktullt mpl hzir kan vara ordt gr'rn:rn,tih som dfl dtanvdnds i drrrra ok tod ha tt storr intnsionsdjup dr om ordtanvd,nds i t n diskussion om svnskundrvisningn pi n hgsta-diskola. SkilLradr i intnsionsdjup triiffand otdet grm,lntih tordeoksi forligga dfl t x n linstikprofssor samtalar md n kmist.

flnga ord av tpen uit go sfllds n tt mr allmiingiltig'mn n sidarr txt kan bhova konkrtisras md ord ur d inr irk-lana.Jiimfor foljand mningar oh bgrunda ordns rfrns'oh

tnsion:

(1) Brta Lindbrg i Vadstna virkar vakra sptsar.(2) n kvinna i ostrgotland go vakra handrbtn.(3) n ostgotska gor vaka sakr.(4) Hantvrkt i ostrgotland har nfltt n hog utvkling.

2

2 .1 .1 .2 .

Du kon bli rkednge!

elIerfrbore

uton ott ndgon mdrker det,

men ollo ser

om du soknor en knopp.

('M. Remorque)

oftast iir dt ra att ttryka sig konkt, mrr int alltid.JiimforFrrrf,r?xdr a motordnjirbjudrt - Hdrfr ?nL'int ktjr bil.Fflr man idt snar fllt kora uss?

Samma referent _ olik ordflnga ord syftar allts pfl nflgot i vklighetn, oh d flsta kansyfta pfl flra rfrntr. Dssutom kan oh sa,nma rfrnt om-tlas md o]ika ord. Dssa ord int bara rfrar till nigot i vrklightn utan d bskrivr oks. rfntn i olika avsndn. t x

)ssor Perssonsom sarrnolikt int aa .ar rhutiiar, skttebtlr, hundoch F'orLsumtutankarrsk ocksi m'mm, hushu' str oc mtte.

llr

Brr.tsom kan kalla s unge, gullung, skotbm, plughist, bugfrii, bokstusbm, inundrr-b;m, hud, honsumnJ och nrhrdsful.

I vrt dagliga liv har alla olika roll llr uppgiftr. Samma individ kan d:irfor omtalas md olika bndmningar som skrivr ohlyftr fram olika gnskapr oh ofta oks avslojar t]ar syn pfrntn. Kan d olika niimningarna pflvrka hur rfrntnuppfattar sig sjiilv? llr hur hon/han uppfattas av omgivningn?. Har dt t x n-gon brydls att mnga univrsittsstudrand i

dag ofta talar om univrsittt som shohnoh kursrr,/glpn somhl^ssn? Finns dt nga skillnadr man att 'gi i skolan' oh att ,stu-dra vid urrivrsitt' som rittigar n anvd.ndning av olika ord?Skull dt li nigon skilln3d om univrsittn kallad s kunshre-tgllle splar dt ingn roll vilka ord man anvd"ndr?

Atminston ibland kan bnimningarna faktiskt ha hlt avgo-rand btydls, t x om n ss handling niimns mord, dr, otk^s-fuind e\Ler /. rilt d,id.

o R D o H E Y D L s E - o R D s M A N l 3 5

2.1.2.

Bittre vl hdngd

dn ett ddligt gift.

(W. Shokespeor)

2 .1 .3 -

tt int yklo dr

ott gd fr ldngt!

nvind

huvudet och

hdlldt kollt-

(Th. hrens)

Homonymieller polysemi: ett ord - fler betydelsertt ord har allts btydls. Manga av v"ra ord har dssutom flrablsr. Bgunda t foljand ords blSet d'm?n'J,st,1ftt,

-fil, j", fo, hdII,, ld, kitt och ur.

Att tt ord har flra tydlsr kan ha olika forklaringa. tandha olika fortlsr bara av n slump rkat ffl samma tiktt, dvskommit att tknas rrrd samma ord. Av odn hiir gillr dttadnm,fujl,.fr,, l,d,,ohUr. D dr homonymr' dvs d har f&at f,samra namn1 Hit rukar man oks rdkna ord som l"tr ka mrrstavas olika, te urh och uirh, (homofoni), oh ord som stavas likamn uttalas olika' t htjr, |ranf6r fodon' oc, htir, grupp av s"nga'(homogafi).

I andra fall kan tt ord md tidn ha kommit att ffl flra bSeT, te j,tt,fxn, hdlk o litt. int bara skapa oh l.nar in nyaord i svnskan; gr oksi gamla ord n ny llr utvidgad anvind-ning oh bls oh fAr s k polysmr. Vilka ord som ir homo-nyma rspktiv polysma d. minga gAngr lAngt ifrfln uppnartutan ftrforskninga rn i v"ra ordokr framgir dt oftastgnom att d homonyma ordn itrfinns som olika uppslagsod'mdan d polysma har flra blsr undr tt oh samma upp-slagsord.

Leikaliserde frser: en betydelse . flera ordIbland kan n tydls motsvaras av flra ord' tx i smg'oformdrkt', nd,dig luntn ,udtpropositionn,, gdr rnt hus d'avskaffa'' dr a,id, nisrt,|uta,, sitt dt lg bnt jir'skynda sig' ohkig rbrbr pd'ta'. odkorninationrna i xmpln utgor s k li-kalisrad frasr / lfrasr (stind uttryk/fasta forindlsr)llr idiom.

Karaktistiskt for n lfras 1r att d ingflnd ordn ofta forlo-rar sin vanliga btyils, vilkt gor att tydlsn lir svflr attgnomskflda. Sfl har te rbrbr i kigg rbrbr pd ingt sambandmd d rabarbr som ar likra i n dsst pi' forsommarn. Fra-srna blir ognomskinliga oh m'st liras som ord, dvs d m.stlagas som hlhtr md n bls i vrt mntala likon. Dttakan jzimforas md mplvis Hn ld d nshiirdd rbrbrn pd't"!*.' som ar n mning bildad nligt d gTa[lrnatiska rglrna.

Lfrasrna ar,'vikr oksi ofta fr.n gzings morfologiska rgl

t4

ceven vor djupt nedst(imd.

och dtsin middog

uton ott 6ppno munnen.

(Purre, stilblommor

oh grodor)

t e Hiig kustn _ dtn hiig kustn (se da kap 5) . Nflga utmdkanddrag for lfrasrna d.r

. att d ofta har ognomskirrlig brydls' t e uiJra rnorgon

. att d har sammanfattningsant, jiimfor t H uddrdt moTgon. - Hn ui,drd stihgk.kidzrnn.

. att dr har bgiinsningar i ordfold oh konsuktion, t x* Morgon uddrd hn. _ Dt u'r morgan ln ud,lrdt.

. att ndast hur,rrdordt kan ojas, jiimfor t Hn u dd,rde morgon / "morgon n.

. att nskilda ord int kan ta stzimningar, t * Hn u iuJrd, | uu kg rnargon.

ftrsom lfrasrna gnom sin spia-lbtydls d.r sva att gnom-skflda oksfl for svnska oh diirfor kan lda till missforstflnd, iir dviirda spill uppmrksamht. flnga av dm liirs ganska snt, vil-kt naturligts oksfl gdllr om man ld sig svnska som andasprff.

Vad som ir tt ord iir alltsfl int alltid sfl nklt' Iland tar manfasta pfl ordformrna, oh ibland vill man i stiillt ta fasta pf,. rydl-sn, d.vn om dn byggs upp av fla ord. Minga gingr ir dt oksflsv,t att dra n griins mllan syntktisk nyildning, dvs konstruktio-nr som sprikbrrikarn skapar mdan hon./han tla oh vad somkan td.nkas ingfl i virt mntala likon som fasta nhtr lag.rad till-sarmans md n ls.

2.2. rdetydelse av olika slag

Nd.r man talar om ords brydls firrns dt oksfl aldning att prisra vilkn t}? av btydls man talar om. Brydlsn stfl niimli-gn oftast av s'vdl n kdrnbtydls som n llr flra bibtydlsr.

2'2.|. Denotation oh konnotation:krnbetydelse oh bibetydelser

D flsta sprkbrukar dr ovrns om n dl av tt ords bls,dvs vad som mflst vaa uppfyllt fr att nf,.got ska kunna kallas t blornn,. Kansk kn dt for ordt lolnma vara s{iilk, konlad, sti.n-dar oh pistillr. Dtta ii kiirnarr i ordts tydls, dn dnotativallr kognitiva brydlsn.

oRD o H YDL sE _ oRDs | \AN l 3 5

Vilket nonsens otttolo om

ti I Ivo ro ns m n i ngsI shet!

Livet dr svdrl

dirfr meningsfulIt

i hgsto grod.

(V. kelund)

Mn ord kan oksfl ha bibtydlsr av olika slag, s k konnota-tionr. n dl biblsr dlas av m'nga. S iir t ordt udr san-nolikt for d flsta svnskar kopplat till positiva forvzintningar ohint bara till n flstid nligt mtorologiska bdomningar.

Mn bibrydlsr d,r ofta oksi mykt privata, ftrsom rnAngaod ld's gnom n dirkt koppling mllan odn oh rfrntrna.Vardagsordns btydls fdrgas a eta upplvls vilkt gor attt ordt lung'mmtion for minga t o m kan upplvas piflgsamt,mdan pneumoni i nutralt. Fakodn d"r mr distansrad ohkd.nslonutrala' ftrsom d oftast lirs in md hjiilp av sprflkliga for-klaringar oh skivningar.

Att ord vikr olika assoiationr kan natuligts oksfl kingasalman md att vira olika kunskapr oh rfarnhtrr gr oss olika'siktr om vd"rldn. ssa assoirar kansk kr;rnhr md positivagpp som utvk]ing oh tillgarrg till rn nrgi. Andra uppfattari sttillt kd.rnkraftn som n.got i huvudsak ngativt, ftrsom dnoIsakar avfallsprolm oh kan lda till katastrofr.

Bitydlsrna kan alltsfl vara av olika slag, oh d.vn om ordnbara d.r symbol si forknippas d, nd"r d vil ir tablrad, s'intimt md iblsrna att dt m.nga gflngr tyks som om ordnbror mr ;in d fortlsr d rfrra till.

ordassoiationr kan undrsokas pi olika sett. tt sd.tt kan varaatt bdoma grd md kryss pfl skalor mllan motsatsord, n s ksmantisk diffntil' t

ORD:v&r

kall

- ldsn

sto_ x _

glad

prgg

aktiv

rolig

+

_ x passlv

- t'kig

Markringarna visar om tt ord dr ovrvigand positivt llr nga-tivt. Gnom att jiimfora markringarna for olika individr kan mans ffl n uppfattning om tt ords allmzirrna bitydlsr.

56

orden rsom glosgon.

Om de inte hjdlper oss

ottse bttre,

96r de ollting otdligt.

(J. toubert)

2.2.2. PIus. oh minusordNiir man viilj ord kan mrr oksfl viilja ord som for a]la ha n otv-

ig plus- llr minusladdning, t e br _ d,dkg, ukr -fuI, smrt -

dum, undtrkdl|ndr - tr,fr'kig olt _ htig|iir noggr,nn _ pg. Sfldarra ord

. uttrykr dirkt vad ansr m sakr oh ting.Jiimfo fo!.and tv&ttr:.

(5) Dt var rr fantastisk rsa. Dt borjad bra rdarr pi Arlanda' diijag iiffad n trvlig gamml skolkamrat som jag int trdffat pflmnga fl. Dt blv n god intdning p. san. Sdan fortsatt dti samma stil: tt bra hotll md utmd.rkt tjiining oh n str,-land utsikt frin hotllrummt. Thk var gassand sol varvattntmpraturn hiirlig, oh fik n ljuvlig vka.

(6) Dt var n drovlig rsa. Dt orjad illa rdn pi Alanda, diirjag triiffad n urtrist gammI skolkamrat som jag int trdffat pfl.minga ii. Dt blv n illavarsland in.ldning p" rsan. Sdanfortsatt dt i samma stil: tt mdiokrt hotll md delig btja-ning oh n svindland utsikt frfln hotllrummt. Pfl grund avgassnd sol var vattntmpraturn kvalmig, oh utsatts fon pflfstarrd vka.

Sarnma rsa d.r i dssa korta txtr sdd ur mykt olika prspktioh vdrdladdad ord signalrar rsnd.rnas instillning till dngjorda rsan. I dssa txtr d dt ovrtydligt, mn mf,nga gngr iirdt int lika liitt att uppfatta llr gnomskda. Liigg diitill alla dord dir lyssnan/lisan hr privata konnotationr kring odn, sfl.zir dt liitt att fosti varfor txtr yttrst sd.lln blir hlt nutrala.

n annan typ av ord md vdrdladdning iir rd som tknar nrfrnt oh samtidigt angr tlrns attityd till dnna frnt, t xgubbriuel eLLe k,issm,iss, dvs ord md s k motiv tydls.

Kn ord gr vrlden vkrare?n spill p av plus-ord d d forskonand omskri-rningana, ds k ufmismfla' t e sddsstlt + urdhm; dlir ) erbtiun

J?irst,nd^sltnndikppd ski"sk) uhLklingsstiird; urf?;r + handihppd

funktanshindrd; rull"stobundn rulktokburrn. IJtov att''forskona''vrklightn fltrspglar vissa av dssa mpl oksfl dls olikamiirrniskos1r, vilkt kan ligga bakom ordytt. ofta fflr dok nflgotsom fr individn/smhiillt uppfattas som ngativt n ny tiktt i

o R D o H B Y D E L s - o R D s A N l 1 7

2.2,5,- ur dr det med dig?

frdgode onorio.- Jog ir olldeles vdt,

svrode hon torrL

(Purre, stilblommor

och grodor)

forhoppningn att fortlsn i fortsiittningn ska vrka mindrngativ llr mra tilltaland. ftr tt tag tyks okse dt nya ordtha fyllts md dt utbytta ordrts irrnhill oh assoiation oh dtblir tid att dpa om fotlsn ign.

Hu mykt tydr d ordn? Kan man iindra pfl vrklightngnom attta ord? Blir dt roligar att stida om m?l kal|as lokri-udrd'r e||e lrygintknikfl L|er omvint, m.st man g sakr nyanaln om man indar pfl vrklightn? Bor t x n ,tnbulnska]Jas enhudtrsport/hundugn i n tid dptintern|iit hnfurhos en urd-lurttir/urdprodunt, som er en |lroduktionsnh{? Begrunda oksflfo|jand mpl hiimtat ur vrklightn:

,,ntligen stod rktorn i katdrn. Han skot upp glasogonn i prrnnoh traktad alla sina arn.

- Kdra kundr! inldd han sitt tal.Jag vill pfl mina a, rsultat-nhtns, affirsomrfldts oh hla kommunkonenns vd,grrar takar f drrra hsttrmin oh onska r aIIa n god jul.

Jodfl, dt har hint, oh udskapt ldr oksi ha gitt fram til] lvr ohIOrallrar.

(DN,23lr t993.)

I dtta samrnanhang kan man oksA fundra ovr vafor vi i svn-skan har sfl mflnga omskrivningar for 'ointllignt' (knp, urbldst,stiird, korhd' !*t oh

'att d6, (ulidll, gd, bort, gd, htidn, gd ur t,idzn,hil runt hdrnt, logg ut...). Varfor tykr vi oss bhova s& m,ngaaltrnativa uttryk hiir?

Kontextuell betydlse: smmanhnget av86r

Odns ydls varira oks. brond pfl vilka ord som kor.i-nras md vilka. Jiimfr

en godmariska _ n godmiddag - i godtidIJo gdrem. _ Dt grhem' - Hon grfi. _ Patinsn grfi.faan ar dur _ soa tjur - koka iiur _ juda iiar- taka tjur

God, gr och ijur|lar hiir olika bls tillsammans md olika ord.D fir sin tydls faststiilld i dn kontxt (dt sammanhang) somd ingflr i. mpln sar alltsfl att dt ofta int rikr att fork]aratydlsn fr tt ord i tagt, som i n odbok. Blsn plvrkasalltid oksf,. av sammanhangt, dn s k konttulla btydlsn.

58

Vdro robotter vtjer.

Ju mer du hondlor,

desto merfdr du.

(nnons)

Andra xmpl pfl ord som yttrst tolkas i sitt sammanhang erbder o, bd, t e Ett ord kn bdn mkt e|Ie rd lt"ar bdzls.Hzir rikr int ns n mning som kontt fr att dssa ord ska lintydiga. fliimfor nglskans mrlig oh ortn')

dar prspktiv krd"vs oks. for gppt Prsuppositionr,som avsI d fortsiittningirr som gdllr for tt 1,ttrand' t ex Js,i, duhr riitt hr idtl,g. Hdr undrforsti talarn att lyssnarns h1rf;irg varn annan d das forra mot. tydligt ofta anvdnt xmpl pflprSupponrad btydls ar.. Hr du s|utt slil dinfru?, n fr'ga sompsupponrar forhflllandn som vd.l dr oaptala for d flsta i vflrkultur. llr skull dnna fr&ga vara rlvant pfl n polisstation llrn psykiatisk klinik?

2.5. Rlationer mllan ordI kapitl 1 skivs miinskliga spff som kraftfulla hirakiska sys-tm. Oksfl i sprflkts odforrfld firrns rlationr oh olika typr avsamand' t e u'it - surl,rt, hund - ktt, hund _ t,, tro - ut, g _ ta/fr.Dtta avsnitt skrivr hur odn ftr olika pinipr kan ordnassom systm.

Samband mllan ord tyks oksfl viidfulla att ta fasta pi di manska lira sig ord. Int minst dA man ld.r sig tt nytt sprf& kan dtundrld.tta om ma1l plaar in d nya ordn i dt gna ''ordsyst-

mt,'. Dt kan t sk gnom att d ord som ska liiras in plaras ini tt smantiskt filt (s 2.4.3 ndan), ddr illiirarn dan kan tt rrtal

' ord, llr gnom att ordt som ska liiras uppmiirksalmas som mot-satsord ti]l tt dan inliirt ord.

2.3.|. Hyperonymi oh hyponymi .

tiver. oh underordnde egrepp

oksi inom ordforrfldt tala man om hirakir md ovrordningoh undrodning rsultrand i olika astraktionsnivA t

LKSAK

=----- -**--=-

B I L_ / \ \

bradil polisbil

DoKA- - - - l \

lunddokaf aydoka]I

Baridoka

BYGGLKSAKR KRADJUR

--"-l\ --".-"- 'r-,k]oss jmkano nall apa Snobn

Ilgo

oRD oH BEYDELsE - oRDs| \AN t 59

Ung mon

vorken voker eller fuI,

snorore tvdrtom,

sker bekontskop

fdr ev iktenskop.

(Purre, stilblommor

oh grodo)

Dt ovrordnad gppt LKSAK iil hii h1pronym till m-pelis dohsom aI n hronym t.i.L kh'sh. tt arrnat sd.tt att uttrykadssa forhAllandn d.r att som tidigar ovan sd"ga aft hrtshhar storrtnsion in doh., ds |h^k omfattar flr rfrnter (lfu 2.|.1.I.ovan).

For att gora v:irldn mr hantrlig yggr vi upp liknand systmmd ovr- oh undrordning i d flsta sammanhan$, nir katgo-risrar vrklightn. Vi hovr dfl bfld ord som mr llr mindrsammanfattar tt gppsomr.d, oh ord som pkar ut olikaundgruppr md spilla gnskap. Hur vi gr vflra indl-ningar oh lka niv"r vi bhovr ror pfl v.ra syftn. Sfl dlas t djurn in olika inom iolo, lidrindustrin oh slaktrind"ringn.

olika bhov i olika kulturr gr oksi att katgorisringarnavarirar i olika sprf&. Klassiska mpl p dtta d dn stora varia-tionn btrziffand antalt firgod i olika spflk oh samrnas mflngaord for sno.

2,5.2. Varandras motsats

n spill lation mllan ord ir rotsatsforhillandt, tex ldg -hort; stor - liten; htig - Lig.Derlna t}T av motsatsord kallas antonymoh ordn kan hiir ss som yttrlzign av n gadrad skala. Att dkan gadras mdfor att d kan komparras, te kingre oh kingn.

Komparation ir ddrrnot oftast int mojlig vid d komplmn.td,ra motsatsordn, vilka uttrykr tt''antingn-llr-forhilland'''t ex lund - dtjd oc g!fi - og!fr Dt na utslutr alltsi dt andra.Mn ibland komparas, nflgot ologiskt, oks. d komplmntiramotsatsordn' t Hn urhr dri int sdrshilt g elket Jg hind mig mrdijd in lund. Hiir ansplas di p& ndast n dl av ordns btydls-komponntr (se 2.4.2.).

n trdj t}? av motsatsord zir d sk konvrsa motsatsordn, t xho - si-!1-. Dessa gor dt mojligt att skriva n hindls ur olikaprspktiv: L kdpte sin kigenht u Didrih - Didrik sd,ld, sin kinht t,illLis'.

2.5.5. Synonymer- nstn sammaD- man talar orrr synonym ,samrra ls', lyftr man fram attmflnga ord ha nestan samma tydls, t: gossr - pojh; trdn -

hgo; skrtt, -fniur. n yttrst siillan _ om ni"gonsin _ ir btydl-sn alldls dnsamma. oftast ir dt nigot som skiljr. n goss ar

40

prydligf .dn en pojk, tran iL intnsivar lJ;n, Lingt, o attjlittr a''flikig'' an att skrtt. s1ro,rna it dh mps oks,i, oc}riun (speciellt for rnflnga iildr) oh bdd oh brig.

tt varirat ordval dr silds int tt sjiilviindamil for att ffl''variation i sprf&t',. Dt iir valt av ord som yggr upp innhallt in txt' oh olika ord ''mfllar'' olika bildr av vrklightn bl agnom att vika olika assoiationr: Snubbn kikr medan hungndirr. Utn av od i n txt indrar alltsfl. oksi pfl innhflllt.Om man vill att ld.sarn ska s dn vrklight man skrivr mdmflnga nyarrsr oh dimnsion d ska man vaia sitt ordv]. Villman ddrmot att lisarn ska bhilla dn ''bild'' man skapat, vilktrnan ofta vill i t faktt ska man int varira odn, for dt fllsan att bli osikr pfl om skrintn vrklign mna samma sak,ndr hon/]rarr vdxlar ord for salma bgpp.

2.4.1.

n evig semester r en

god definition pd helveteL

(G.B.Show)

'.4. Beskrivning v ords betydIseAtt skiva oh forkla ords btydls kan sigas vara smantiknsgundliggand polm. Btydlsn ir ofta svflrfflngad, oh manmflst anvinda ord for att skriva ord, varfor dt kitt blir irkl.dfinition dvs ord anvdnds for att dfinira varandra: ohlrfo|

2.4.2.

Trdkighetr ollvor uton innehd!1.

(O. Honsson)

. ercrg ordrt i rtt sarnmanhang (huttra dt go marr nf man fry-sr).

o gr tt rmpl (Hnfri;s oh huttrdt i' tt trjnfurn shIhdz).

Att -trg ords ls akt iir alltsfl sviirligt. I xmpln hiirforkommr sustantiv oh vr, mn innu sv.rar blir dt mdprposition partikl llr ord somjst elher 1i somsaknar rfrnsoh har funttion snarar iin rydls. J-s,d, ocju arrgr i n kom-munikationssituation talarns oh lyssnarns forhilland till var-arrdra oh drt som sigs, vilkt kan krdva m.rrga ord. att utrda.

Komponentanalys

ftrsom ords brydls dr nflgot som dr fld viktigt oh intrssant,har forskar forsokt bskriva ordtydls md hjiilp av olikamodllr. n modll rukar man klla komponentanalys llr sirdragstorin. Hiir forsokr man dla upp ordns samlad btydls i'mindr

dlar fiimfor satsatomrna i kap 7).Som xmpl kan vi orja med ordetiflih'' Somkan skrivas

som,misklig','lvand','kvinnlig' oh'int-r,rrxn1 Dssa olikagnskapr kan ss som komponntr som t.l]sammans yggr uppodetjlhh^s allm:inna ls. Dn komponIrt som i forsta handsk'tlje phz fnflfuiir d. narurligtvis kon, dvs 'manlig' i stii]lt for'kvinnlig,, mn i or,igt aJlik och pojke grovt stt lika.

I fo!nd nkla xmpl visas n salmanstining ovr flra ord.oh ssa av d komponntr d irrnha]lr. Gnom attjimfora for-komst av gnskaprna kan man komma flt vad som skiljr fdrnar olika niiIiggand ord. I xmplt hdr angr + att tt ord hargnskapn, _ att dt int har gnskapn oh 0 att gnskapn knvira.

man

kvinna

lvrd+++

mnsklig++

\,1.rn

f

hankn

+

0

+

-

pojk

flika

arn

ko

42

Avn om dtta zi n fornkling av dssa ods btydls, sr upp-

stiillningn avgorand skillnadr oh likhtr mllan d sx odn.

Att gora n hlt rittommnd analys pi dtta sitt har sina poblm.

Vilka komponntr ir d mst 1vanta att ta upp? Hur mflnga

komponntr bhovr mIr ta md? Hur gr mn md ord som sk.

nar rfrns? Fflgorna dr mnga, mn man kn i alla fall md n

arralys av dt hii slagt sa pfl fltskilliga viktiga skillnadr oh lik-

htr mllarr ord.Att s ords brydls som n samling komponntr r sddrag

kan alltsfl vara rtt givarrd sitt att tiinka niir man sysslar md ordb-

rydls, oh liknnd synstt liggr till grund oksfl for arrdra modl-

lr.

2,4.5. Semantiska flt

n modll som byggr pfl att ord har ssa komponntr gmnsmt

iir dn mod som sortrzrr in odn i olika btydlsomridn;.s k

smartiska f}ilt, d:ir alla d ingind ordn har nflgon llr nflga

komponntr gmnsaffrt. I matrisn i avsnitt 2.4.2 omkomponnt-

analys ovan skull t d fm frsta oden (m,n,_brn) kurnalngili

tt filt ANNIS.KA, oh om marr tar alla sx (mn_ko) skull filtt

kunna ndmnas LVAND VRLS R.

Ndan gs som mpl pi filt oh dlfilt f;iitt MINN, som

samlar olika vrb kring vrbt rinn's.

LAGRING FRAPLOK-NING

minnas piminna sigkomma ihflg komma ihflgh]la i mint rinra sigha i itnk dra sig till

InulIls

FORLUST

tilftillig:int komma pfl

p rnnmt /til!/?i}|'ig :

glommafirgdta (lderdomligt)

,ktiu:

utplflna ur minnt

ft Vrg,Tr snmthjilti sam oh gr mdrspr,ik,1980.

osiikr:vilja minnas

md |iri:rinra nLgonom nigotpirnirna nflgonom nflgot

INSTOPPNING

liia sig (utantill)

si sigi nnr in t

ligga pl minntmmorra

o R D o H B Y D E L s _ o R D s M A N l 4 5

Vrn i d olika dlfdltn, INSTOPPNING' LAGRING, FR-N4-PLOKNING oh otus, angr hur hantrar vnrt rnirrnsstoff. samlar p. oss, lagar oh plokar frarrr' oh kan oksfl ffl llrg hjiilp att minnas. Mn vi kan oksi fdrlora dt har i rnirrnt forlzingr llr kortar tid. Allt dtta har vi hov av att tala om. ohdifor har vi oksi od si att vi kan goa dt.

Pi dtta sitt kan man kartl:igga tt sprAks ordforrfld, vilkt oksflrnojliggor jemforlsr md andra sprAk. Filtt INNAS kan oks"ss som tt dlfilt undr KOGNITTON undr tt MN-IAI;T fhlt somomfattar dlfdltn PRCPION' KoGNITIot{ oFI OTION.ndra filt som avgd.nsats oh studats d.r t filtn oUt-KATION' BFINLIG{ oh FORFLYTTNING. tt intrssant filt isvnskan ir filtt Iso]NNKIoN' som irrnh-llr olika v mdlsn 'sondrdla'. Hd. visar sig svnskan ha tt mykt stortantal vr, lkt framgAr rdan om man jdmfor nglskan s ut rned,dss svnska ovrslttninga t hp, shir, hug.

2.4.4. Semantisk ntverkDtta att ord har n dl komponntr gmnsamt, dvs d.r dls lika'kan oksfl flskidliggoras md s k smantiska nitvrk.

ussig

litthantrlig t-bskdlig disiplinrad

\ \vlicvdluppfostrad dlikat

lonsam

44

tf

IiI

iIiII

i

i : :l t liIj r

': l l

i

i :

III

Nitvkt yggr pfl att ordn har dlvis ovrlappand tydls,dvs n dl komponntr gmnsamt mn andra int. Figurn sarhu odns btydls ut i prifrin i ssa avsndn kommr alltliing frfln dt ntra]a ordts btydls, mn ftrsom ordt i n-trum dr tt ntralt plusord, har oks. d flsta av oIdn i prifrinn positiv komponnt, dvn om dt positiva i n dl av d prifraordn kan tykas diskutablt for mflnga.

2.4.5. Prototypteorin

tt annat sitt att forsoka s ords btydls :i pototyptorin, somframfor allt har utvklats inom sprffpsykolo. Thrkn tir hzir attv indid gnom sina rfanhtr byggr upP n rprsntationav dn mst rpiska rfntn for tt ord, dn s k prototln' ohavgrdnsar d villkor som mflst upplas for att n&got ska kunnahdnforas till bgppt oh vad som fallr utanfo.

For att tsta torin har forsoksprsonr f5.tt rangordna i1dr avmplvis fflglar for att utrona vad som d dn mst typiska fflgln,oh dt rlativt samstimmiga svart har varit gflsparvn. darhar dt sat sig att ju mr rfarnht n individ f-r av n fntoh dss gnskap dsto mr kan horr/han frigra sig frfln sin pr-totypforstii.llning. Dt snar dr sannolikt n.got som oksfl giillrvid gammatikstudir oh uppyggarrdt av fortrognht md olikagammatiska katgorir. Gnom mr rfarnht okar insiktn ohflibiiittn oh formigan att hantra d ibland vagt dfiniradkatgorirna.

o R D o H B Y D E L s E - o R D s M A N l 4 5

3. Fontiskt oh fonologiskt

PersPktiv

t- vA vtls kommunikationsmdl' mnbfld att tala oh att lyssna zir komplirad prosssom involvar mflnga av vflra organ. Oh dt talad

sprfft tir i mnga avsndn olikt dt skrivna, vilkt skrivsys-tm man d.n anvd'nd. D klart avginsad skrivtknn frmirint i"trg d kontinurliga ljudvflgorna dir ljudn hla tidngipr in i varandra, oh skrift tir dirfor md nodvdndight all-tid n approimation av dt mnsttrad talt.

Varj sprff har n uppsd.ttning ]jud som ingr i tt systm ohftr bstd"mda monst korinras till ord. Dt hzir kapitlthandlar svnskans ljudsystm av vokalr oh konsonantssa skillnadr i uttal samt toningns oh intonationns bty-dls.

D grnar av sp.kvtnskapn som handlar sprf&ljudn kallasmd tt sammanfattand namn fontik. D olika gnarna studar:. hu ludn ildas oh talts prosodi - artikulatorisk fontik. hur orat oh \zirnan handlar talt _ auditativ oh prptull

fontik. |judvflgorna fysikliskt _ akustisk fontik. sprakljudn som tt funktionllt systm - fonologi

I dtta kapitlros i hur,r-rdsak artikulatorisk fontik oh fonolosi.

Om det mon inte kon tolo

mste mon tigo,

(Wiftgenstein)

3.1. al - produktion oh PerPtionI alla kultur ir talt dt viktigast kommunikationsmdlt. BAdatt tala oh att lyssna iir sflvdl skapand som automatisrad pros.s, som fungrar utan att var sig talarn llr lyssnan d"r sd,rski]tmdvtna om vad som sk' Shmatiskt kan kommunikationsfor-loppt sigas vara fo!.and: n tank uppstir i tlarns hjirna, tanknk]zids i ord oh sq,and nvimpulsr utgir bl a frfln talntrrn for

46

5 .1 .1 .

Jt dr bttre ottfoten snubblor

dn tungon.

(Zenon)

att koppla in talarns talapparat. Dnna nstadkommr ljudvflgor

som fortplantas till lyssnarns ora, ddr d a nrvllr ni lyssna-

rns hjd.rna som tolkaI signaln oh gor n sprklig analys.

Atttla - tt komplierat samsPeI mellan mnga organ

Talt d rsultatt av bl a tt yttrst kompliat musklarbt, dlr

musklrrlsrna tyks frdigplanrad for stavls ord oh frasr.

For att nflgot forsti spr.kts ljudsystm iir dt nodvnndigt att aTa

orintrad om vilka organ som tar dl i prossn oh vilkn funk-

tion d olika organn har d formandt av olika |jud.Di vi talar involvras hjirna, lungo struphurrrdt md stim.

andn, svalgt, gomsglt, rnun- oh nishila, tungarr' tdndrna oh

ldppana i tt avstdmt samspl. Thlildas dfl utandningsluftn prs-

sas frfln lungorna gnom luftstrupn, struphuvudt, svalgt oh

mun- oh nlshilan. I struphur,rrdt passra luftstommn gnom

dn rostspringa som bildas av d gntliga stdmbandn. Ndr stdm-

bandn sltts i snabb ration bildas ljudvflgo som kan modifiras

i tonhojd, st1ka oh klang.

nishSlaHpptd'ndr

tandvallhflrda gommn

uka gommn

nrngspn

tungsptstungladngryggngostruploksruphuvud' stdmldppaoh rostspringa

F]GU R 1 . Atikulationsorgann.

ftr hur d ildas dlas ljudn i alla sprflk in i vokalr oh konso-

nantI. D. uttalar vokalr strmmar luftn fritt gnom svlg oh

munhfl.la' mdan vi d uttalt av konsonantr fortrdngr llr spdr-

rar av luftstrommn pi nflgot stdll.

llili

l r

lF o N E T I s K o H F o N o L o G I s K P E R s P t v 4 7

log hr vod du sdger,

men jog fdrstdr inte

vod du menor.

(D. Tonnen)

5.l.2. Att lyssna - vi fy|Ier i det som fattsGnrllt for talprptionn giillr att dn mfattar id n audi-tiv oh n sprflklig anlys av n signal som lingt ifrarr distinkt llrprfkt. Ljudn visar sig niimlign vid akustisk analys i spktrogamvaa mykt kontinurliga, dvs d flytr hla tidn i varanda' oh zirint alls d k]art avgd"nsad nhtr som }handlas i dn artikulato-iska fontikn.

Atsknligt av forst"lsrtt r sld.s n skapand pross sommykt utgflr frfln lyssnarns tidigar inlagad kunskapr. Nzir vilyssnar pi h forstir tal omvandlas |judvigor via orat till nrvsig-n]r oh sirrnsinryk som tolkas av hjdnan. Forst gor vi n audi-tiv analys av dn akustiska signaln' dvs analysrar oh katgori-srr d inkommand !udn. Rsultatt av katgorisringsprossnjiimfors sdan md vi'ra rfarnht sprkliga sflvdi som allmd.rrna,oh lykas, trots talsialns ofullkomiight, komma fram till tolk.ning oh forstflls avdt avsnad. ffrstils ir ]ltsfl myktmr dn horkapaitt.

Dn talad vrk-lightn d,r s.lds tiimlign olik dt spflk tirvaa vid att s i skrift. Dtta kan jimforas md l;isningn av dnkota mplttn md utlimnad ord i avsnittt om sprflkkdnsla(1.1.2. ovan). ykt fallr bot i tal, mn utnyt{ar kontinuligtsivil vira omdvtna sprflkkunskapr sol vr kunskap om vd"rl-dn. Dssutom anvd,ndr vi oss i tolkningn oksfl av situationnoh sammanhangt oh klarar oss s.lunda md d.n ofullstindigasignaln. Vi llr i, vilkt oksi karr forklara vfor lika inddr in oh salma situation kan uppfatta hlt olika sakr.

3.2. L1ud oh skrift i oIika sPrkSkriftn gr talt synligt. Mn vign frin tal till skrift zir int rak ohntydig' ftsom ll skrift zir nflgon slags astraktion av tat. Mojlig-n md tt undantag' niimlign dn fontiska skriftn som tmins-ton strdvar ftr att fltrg d faktiska talljudn (s dar ndan).

Antalt skrivsystrn i viirldn d"r m"nga, oh d uppvisar okslstora olikht t x kinsiska ordtkn (kanji), japanska stavls-tkn (ragana llr katakana) oh dt hbriska, arabiska, kyril-liska llr latinska alfabtt. xmpls kinsiskan 'trgr hla ord itt tkn, andra .trgr stavls oh alfabtisk skrift 'trgnskilda ljud. lfatisk skrift har jimfort md andra skrivsstm

48

dn stora fodln att tt litt arrtal tkn kan kombinras for attitrg tt stort arrtal ord. fliimfor hiir md rsonmangt om mindrdlar i avsnitt I.2.1.).

Att dt int r'dr nflgot nigt samand mllan tal oh skriftframgi av n jimfols mllan kinsiskans oh japanskans skiv-systrm. ots att d flda sprflkn ii mykt olika borjad japarrskrrfo a 2000 fl sdan anvifurda kinsiskans kitkn, vilkt innbiiratt d bflda sprflkn nu ofta anvdndr sarma skivtkn for sammarfrnt. i vrklightn. Dn kinsiska oh japanska skriftn uppsarsfl]ds &tskilliga likht spillt triiffarrd innhAllsordn, d.vnom d bflda sprikn i ovrigt zir hlt olika, oh japanskan utovkanjitknn oks. anvindr tvi typr av stavlsskrift (n forformord oh n for frimmand o. Dtta innbiir att njapan mdviss moda kan ld.sa t kinsisk posi mn dirmot int forst" nkins i samtal.

ordt f n p 'tesiska

, / \ \kanjitkn \ odt hitopijapaska

fir 'md.rrniska,

3 .2 .1 .

Guen i Idddon,

(nippupp+ev)

I fotsiittrringn av dtta avsnitt om lud oh skrift diskutras svnsk-arrs nvindning av dt latinska lfabtt oh kort om dn fontiskaskriftn.

Liud oh bokstverovrnsstimmlsn mllan uttal oh stavning varirar for olikasprflk. Svnskn intar hiir n mllanstd.llning. Finskan ir xmpl pitt sprflk dii forhllndt mllarr staYning oh uttal zir ganska nty-digt' dvs v |jud fltgs i stort stt md tt tkn oh linga luddultknas, mdan orglundnhtna som bkant nr b-ligt storr i franskan oh nglskan.

Dfl ljudn omvandlas till okstiivr i svnskarr giillr i prin t att tt |jud ska motsvaras av n okstav (tt gafm), att lflng vok-ska foljas av ndast n konsonant llr ilda ordslut oh att kortvokl ska foljas av tvf,. konsonant s k fonratisk skrift. Mn dssaprinr foljs int konskvnt, oh skiftn ar,.vik ofta ff,.n talt,som dr dt prim2ira. Niga mpl:

FoN | sK o H FoNoLo I sK PRSPE t v 4 9

5.2.2.

alla ljud har int gna bokstdvr, t e .- oh {-|juden

fla ljud kan stavas md samma oksta t ex hl och hll

tt oh saIma ljud kan stavas pe oHka sd-tt' t e j oh ge, llmotsvaras av olika okstavskombination t e sjti, skjortl' sktd,stjilk, shogun, sh.k, fsis, fusion, don,tion, utgiit ohsch/hssj

a1la bokstdvr motsvaras int av nigot spillt ljud, t x oh .lg

ord stavas som d uttalads tidigar' t e -!.us

oc hjtirt

od som lfltr lika mn har olika btydls stavas ofta olika, t xurh - arirk oc giort - |-ort

lnord stavas ofta som i ursprungsspi'kt, t e gntil o b,i"f*s.

n annan p|lnlp for svnskans sta.ming d dn morfmatiska, dvsord som blsmissigt hr ihop stavas |ka, t ejtll -rtllt (rtoch fttig _ fttigt (fonka

Dt finns lltsfl fla olika prinr akom dt svnska sittt attstava) mn iindfl mflst starmingn ibland kiras ord for od. orgl-undna dr t x od md kort fl.lud [], vilka ofta stavas md o, t xbort, bolloch kort (|iten), Ljud md sdrskilt mflnga olika starminga d.

1jr- o !.- |judet i, Sl, S., sk, sh, sh, g m fl och {, k, kj, h.Oglundna d.r oks" ofta ord rred nl oh z. n gamml pda-

gogrsk rgl kan hd vara att komma fhi.g att ''d+v_arg-n'' itr uppdt na av dult m och n framfr d oh t. t e driirnrn ) dr,rndt ocIlfujnr+ krint.

V"r snast stavningsrform igd rum 1906. Ar dt kansk dagsfor n ny? Avn om skriftn ofta tyks ta ovrharrdn' s. snart vi ld,rtoss lisa, dvs vi tiikr mr i skrivn tt in tlad, ;i dt alltsfl viktigtatt alltid komma ih5.g att uttaloh stavning ir tve olika sakr.

Fonetisk skriftAv'' om dn alfabtiska skriftn oftast innhAllr olika tkn frolika |jud, irrbir dn som framgflr ovan int tt ntdigt tt-till-tt-forhlland mllan ljud oh okstav. Vid noggannar studir av talbhovs dtirfor n skrift som bittr Ltrgr d faktiska ljudn. nsidan skrift d"r dt intrnationlla fontiska lfatt, IPA, som fittstor spridning oh uir dt systm som md n"gra smd"rr olikhtrbrukar anvdndas inom sprikvtnskapn, i lxikon oh i sprflkun-

50

drvisning. Hir anvdnds dt d gnomgflngn av vokal oh kon-sonantr.

n annan skrift som 8'tgr svnska ljud md dlvis andra tkndr dt s k landsmils]fabtt som skapads avJ.A. Lundll pn 1870.talt for att ndtkna d gamla dialktrna.

3.3. Svnsk fonologiI vaj sprflk finns n viss uppsittning vokalr oh konsonantr.Inom fonolo' dvs lAran om sprudns funktion, skivs vilkaljudnhtr tt visst sprik innhall s k fonm, oh rglrna for hurdssa kan kombinras. V sprik har tt ganska litt antal fonm,mn gnom att dssa kan kominras p" rrringa olika szitt kan dt bil-das tt stort forid av lsbd"rand nht (mofm oh ord).

5.5.1. Fonem - d minsta dlarnFonmn r sprflkts minsta tydlsskiljand dlar.Jimfor ordnhund, hund, land, |lund, rund oh sund.Foutorndn forsta konsonantnzir d alldls lika' mn utbytt av dt forsta ljudt tdr till att dtblir sx olika ord md olika tydls. D in]dand konsonantrnah, h' l, p, r och s;ir hir alltsfl tydlsskiljand. D :ir mpl pisprflkts minsta yggstna s k fonm ft gkiskansi|in' 'ljud'. arrnat mpl kan vara tlr, tr, ,r, tu a tdr, tir och ti)r, dar d bty-dlsskiljand fonmn d"r vokalr.

Btrziffand antalt fonm i svnskan finns olika uppfattningar.Som mpl pi varfor kan vi forst diskutra svnskans lnga ohkorta vokal som i tablA 1 ndan "trgs md olika fontiska tknfr att markra a ljudkvalittn dr olika for lflng oh kort vokal.

Studra foljand ordpar: mt - nntt,ful --full, ktt - ktt,jt _jtt'-frt -

frll, dit _ litt, sl - sll, bt - btt'atoh tt av dssa odpar irrnhil-lr samma vokl md dn skillnadn att dn i dt forsta ordt zi lingoh i dt andra kort' tex mn,t - mtt. Vokatlringdn ir hzir tydls-skiljand oh gr tvfl olika od. nligt dfinitionn for fonmgp-pt bor dssa lflnga oh korta vokalr alltsfl ss sorrr olika fonrr. Attkonsonantn ftr dn korta vokaln dubltknas ir ju n foljdjust av att vokaln ir kort. Dtta skull inndra att vi i svnskan har22 vokalfonm. Dtta 6r ovanligt mflnga jimfot md virldnssork.

F o N | s K o H F o N o L o G l s K P R s P l v 5 l

Ho! utropode den frbittrode

generoIen med n onturIig

skorrning pd r'en.

(Purre, stilblommor

och grodor)

oksfl tdffand konsonantfonmrr finns n dl som kan dis-kutras. Studra nu t x dssa ordpar:. bod - bord, nit - nilrt, ton - totlt'sol - sorl, mos -mors (mammas) . I stoa dlar av Svrig' mn ofta inti Sydsvrig' uttalas -rd, -rt, -rn, -rl och rs som tt !.ud' dvs sorrr n sp-ill variant av d, t, n, l, S, erl s k rtrofl (supradnta1)' oh dt !u-dt d tydlsskiljand. Bor dssa konsonantkombinationr di sssom tt fonm llr som tvfl skilda ljud som i Sydsvrig? D tk-nas oftast md a fontiska tkn, nimlign -'d], -rt||], -m|],-rl [L] oh -rs [].

Mn vissa fonm kan uttalas pi olika sfltt. tt tydligt rnpl pidtta ir /r/, som i Sydsvrig d"r tt bakr skorrand ljud mn lringnorrut uttalas rnd tungsptsn rulland mot tandvalln. Diirml-lan firms tt omrfld md bfld kr oh friimr ll, t rr|ta..ra],oh i obtonad stiillning i snabt tal kan r oksfl forsvagas till tt frikativt !ud. Vi ha alltsfl minst t mjliga ll-Ijld, Dssa kallas allo-fonr till fonmt lrl . D mdfor ingn btydlsskillnad. Rosoruttalat md olika r-ljud i indfl alltid roso.

tt annat fonm md allofoner a sj-|1udt som kan ha fltmins-ton tvi olika uttal. I norra Svrig uttalas sj-ljudt ofta som rc [],s k fruntimmrs-sj, mdan dt vanligast /sjlljudt uttalas liinguk t0]. Vidar uttalas /i vissa dlar som tt tjokt /. Dssa variantrd"r silds allofonr.

I samand md fonm oh allofonr anvd.nds iland oks" tttrdj bgpp. nmlign fon. Md fon mnas v rprsntant avtt fonm. Sfl innh.llr mplvis ma?nm, tv fonm, lrnl o lal ,mn f)a forte, m, , m: oh .

3.3. l . l . Svenskns voklr

Vokalrnas ljudkiilla liggr i struphuvudt, oh ljudstrommn pass-

rar sdan utan hindr oh formas rftr tungans hojdliig (friimr-

bakr)' munnns ppningsgad (oppn_slutn) oh ld,pparnas rund-

ning (rundad_orundad). Dssa tr gnskapr utgr vokalrnas sir-

drag, dvs d gnskapr som skiljr d olika vokalrna frfln var-

anda.

Sidragn kommntras var for sig ftr tali 1' som rdovisar

d fontiska tknn fd svnskans vokalr. knn omgrs av dn

fontiska makorn []. Utovr d anvdnda tknn for ljudkvatitt

anvnds dssutom tt kolon fo att ang vokalrnas liingd.

52

ALA 1. Svnskans vokalr.

G R A F L J U D s A o E M P L o R D

o

a

ti.rL ^ ' l

trl

[].,lt* .1

[re][oj[a]

ls,l[re]ig:l

[o']

[]

ty,l[v]

orr.rdad, frdm, slutnonrndad, frdmr, slutnmn ippnar dn [iJrundad, frim, slutnrundad, frdm, slutnmn oppnar dn [yJrundad, frdmr, ha]vslutnrundad, ntral' h]vslutnorundad, frdmre, halvslutnorundad' frdmr, haivoppnorundad, nLral, halvsiutenorundad, fidmr, halvoppnmn ippn dn []orundad, fidm, halvoppnorundad, frdmr, (halv)oppgrtmn ppnar dn [Jorundad, f