Rapport2016ht02188

Måltidspedagogik

- Ett inspirationshäfte kopplat till förskolans läroplan

Evelina Hedqvist & Maria Pantzar

Handledare: Lolita Eriksson

Examinator: Maria Hedefalk

Institutionen för

pedagogik, didaktik och

utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

Sammanfattning

Detta är ett självständigt arbete med ett skapande av en produkt utformad som ett

inspirationshäfte inom måltidspedagogik. Inspirationshäftet riktar sig till verksam personal

inom förskolan och är tänkt att fungera som ett inspirerande material för att arbeta med

måltidspedagogik. Syftet med häftet är att personalen på ett enkelt och okomplicerat sätt ska

kunna få inspiration till att arbeta med måltidspedagogik samtidigt som det finns en relevans

då övningarna i häftet är kopplade till förskolans läroplan. Häftet tar upp de olika

ämnesområdena matematik, demokrati, hållbar utveckling, teknik och naturvetenskap, som

alla integreras med måltidspedagogik kopplat till förskolans läroplan. Varje ämne har ett

eget uppslag där man kan finna en kort introduktion av ämnet, vad läroplanen säger om det

ämnet och en övning med måltidspedagogik som kopplas med ett eller flera läroplansmål.

Övningarna har sin grund i de didaktiska frågorna hur, vad och varför för att på ett enkelt

sätt kunna applicera övningarna i verksamheten. Sist på varje uppslag kan man hitta mer tips

på övningar man kan göra med barnen. Häftet avslutas med en sida tips och trix under

måltiden. När vi utvärderade vår produkt använde vi oss av metoden intervju som

genomfördes med två stycken förskollärare och en kostchef. Responsen vi fick tillbaka på

produkten från förskollärarna och kostchefen var överlag positiv då det inte finns så mycket

material att tillgå med måltidspedagogik och övningarna i häftet var roliga och inspirerande,

den negativa respons vi fick var att vissa ämnen i häftet skulle kunna utvecklas mera.

Nyckelord: förskola, måltidspedagogik, didaktik, inspirationshäfte.

Innehållsförteckning

1. Inledning ......................................................................................................................................... 1

2. Bakgrund ........................................................................................................................................ 1

3. Syfte ............................................................................................................................................... 3

3.1. Arbetsfördelning ...................................................................................................................... 3

4. Omvärldsanalys .............................................................................................................................. 3

5. Vad säger forskningen om måltidspedagogik ................................................................................ 5

5.1. Måltidspedagogik .................................................................................................................... 5

5.2. Vuxnas förhållningssätt under måltiden .................................................................................. 6

5.3. Vad kan barn lära sig ............................................................................................................... 8

5.4. Styrdokument, lagar och råd ................................................................................................... 9

6. Didaktisk utgångspunkt ................................................................................................................ 10

6.1. Didaktik ................................................................................................................................. 10

6.2. Tre didaktiska frågorna ......................................................................................................... 11

6.3. Didaktiska triangeln .............................................................................................................. 11

7. Genomförande av processen ........................................................................................................ 12

7.1. Målgrupp ............................................................................................................................... 13

7.2. Idégenerering ......................................................................................................................... 13

7.3. Forskningsetik och metod ..................................................................................................... 13

7.4. Prototypande .......................................................................................................................... 14

7.4.1. Format och grafisk design .............................................................................................. 14

7.5. Innehåll i häftet ...................................................................................................................... 15

7.6. Dilemman .............................................................................................................................. 17

8. Utvärdering av produkten ............................................................................................................. 18

9. Diskussion .................................................................................................................................... 20

10. Avslutande reflektion ................................................................................................................. 20

11. Litteraturlista .............................................................................................................................. 21

12. Bilagor ........................................................................................................................................ 24

12.1. Bilaga 1. Medgivandeblankett ............................................................................................. 24

12.2. Bilaga 2 Intervjufrågor ........................................................................................................ 25

12.3. Bilaga 3 Inspirationshäftet ................................................................................................... 26

1

1. Inledning

Från mitten av 1800-talet när de första förskolorna inrättades, som på den tiden hette

barnkrubborna, fram tills idag har det mycket hänt inom barnomsorgen. Förskola har fått en

egen läroplan och omsorg växlas med lärande. När man tittar tillbaka på förskolans historia

så är det är mycket som har utvecklats framåt. Det handlar exempelvis om hur vi pratar med

barn, hur vi ser på barn och barndom samt plast- och sockerfria förskolor. Något som vi

däremot inte tycker har förändrats särskilt mycket är måltidssituationen. Med måltiden syftar

vi på mer än bara vad som läggs på tallriken. Vi utgår från att måltiden även omfattar platsen

man äter på, vilket sällskap man har och atmosfären runt omkring. I dagens förskolor ska

det som sker och planeras i verksamheten ha ett pedagogiskt syfte. Men när det kommer till

mat och måltidssituationen så glöms ibland den pedagogiska delen bort. Gamla normer

kommer fram, fem ärtor ska ätas upp innan barnen får mera mjölk och de ska ha smakat på

maten innan de får lämna bordet.

För två blivande förskollärare med ett stort intresse för måltiden i förskolan är detta ett

intressant ämne att utforska, och efter en omvärldsanalys börjar vi förstå varför ämnet knappt

får någon plats i förskolan. Materialet kring mat och måltidspedagogik i förskolan är inte

omfattande, det finns inte mycket forskning att tillgå och under förskollärarutbildningen så

tas ämnet knappt upp. Med måltidspedagogik menar vi att man integrerar förskolans läroplan

i måltidssituationerna. Vi har därför bestämt oss för att ta fram ett enkelt inspirationshäfte

som är tänkt att kunna användas av verksam personal inom förskolan som en inspiration på

hur man kan integrera läroplanens mål vid måltidssituationerna. Vår förhoppning är att

kunna öka intresset för måltidspedagogik ute i förskolorna och göra en del av den

information som finns kring ämnet mer lättillgängligt för personalen.

2. Bakgrund

Nedan följer en beskrivning av hur måltiden har tett sig på förskolan sedan dess införande.

Måltiden har under historien varit en central del i förskolans verksamhet (Johansson &

Pramling Samuelsson, 2001). Under 1800-talet bildades de första barnkrubborna i Sverige

där det primära syftet var att se till att de fattiga barnen fick mat, omsorg och även kunskap

om ett bra bordsskick. De pedagogiska inslagen var i princip obefintliga. I Sverige rådde det

hög barnadödlighet bland annat av brist på näringsrik mat vilket resulterade i att många barn

2

blev undernärda och extra mottagliga för infektioner. Den dåliga kunskapen om hygien ledde

till att ohyra och sjukdomar spreds. Befolkningsmängden sjönk vilket var oroade för

samhället i stort och som en konsekvens inrättades barnkrubborna för de fattigaste. I

barnkrubborna lärde sig barnen vikten av god hygien och de som arbetade såg till att mat

intogs. Verksamheten finansierades genom avgifter och donationer (Tallberg Broman,

1995). Parallellt med barnkrubborna bildades även småbarnsskolorna och barnträdgårdarna.

Småbarnsskolornas syfte var förutom tillsyn och fostran även att undervisa barnen i

exempelvis religion och räkning. De yngre barnen fick hjälp av de äldre barnen med

undervisningen där även lek och måltid var ett inslag under dagen. I likhet med

småbarnsskolorna fanns även barnträdgårdarna där den tyske pedagogen Fröbel hade ett stort

inflytande på pedagogiken (Tallberg Broman, 1995). En skillnad mellan

barnkrubborna/småbarnsskolorna och barnträdgårdarna var att barnen skulle stimuleras i lek

och undervisning och inte bara förvaras som han ansåg att det gjordes i barnkrubborna och

småbarnsskolorna. De inslag som skulle prägla verksamheten var bland annat lek, natur,

husliga sysslor och estetiska uttrycksformer (Westberg, 2015). I likhet med dagens förskolor

besökte man bondgårdar där man lärde sig om djuren, odlade grönsaker och andra sysslor

som var knutna till kök men även tillberedning av mat.

På 1940-talet gick barnträdgårdarna från att finansierats av avgifter till att få statligt stöd. I

denna förändring bytte barnträdgårdarna namn till lekskola och barnkrubborna till

barnstugorna som senare kommer att kallas för daghem (Johansson & Åstedt, 1996). 1968

tillsätter regeringen barnstugeutredningen och begreppet förskola infördes som samlingsord

för den svenska barnomsorgen (Nordin-Hultman, 2004). I barnstugeutredningen kunde man

hitta detaljerade direktiv om pedagogiskt innehåll, planering och utformning av aktiviteter.

Under rutinsituationer kunde man hitta måltiden (SOU 1972:27). I och med införandet av

barnstugeutredningen så förändrades synen på hur man skulle hantera mat och måltiden i

förskolan. Personalen började sitta med och äta tillsammans med barnen, det blev då lättare

att implementera goda matvanor och bordsskick. Nu började köket ingå i den pedagogiska

verksamheten. Barnen fick vara med och lära sig alltifrån hur maten köps in, förvaras och

tillreds, till hur man dukar fram inför måltiden och tar hand om disken. Innan

barnstugeutredningen fanns det ofta lekkök ute i verksamheten där barnen lekte husliga

lekar, nu införde man istället lärandet i de riktiga köken som fanns på varje avdelning (Sepp,

2013). 1979 kom Livsmedelsverket och arbetarskyddsstyrelsen ut med en publikation, Barn

och köksarbete i förskola och fritidshem, där det framhölls att det var viktig att

3

verksamheterna skapade möjligheter för barnen att få vara med och uppleva de delar som

hörde till ett levande kök, där barnen och personalen tillsammans deltog i det vardagliga

arbetet i köket och kring matberedningen (Sepp, 2015). 1985 beslutade riksdagen att ett

pedagogiskt program som skulle bilda ramen för förskolans pedagogiska verksamhet

(Socialstyrelsen, 1987). I den hittar man inget om att mat eller måltiden ska ingå i den

pedagogiska verksamheten. Istället betonas att maten ska vara näringsriktig och serveras

utefter fasta tider. De minsta barnen bör matas och de äldre ska successivt lära sig att äta

själva (Socialstyrelsen, 1987). Måltiden inom verksamheterna genom åren har gått från att

ha ett primärt syfte att göra så att barnen ska få äta och bli mätta, till att man även börjar

använda måltiden som ett sätt för barnen att lära (Sepp, 2013).

3. Syfte

Syftet med vår produkt som är ett inspirationshäfte, är att personalen i förskolan på ett

lättillgängligt och enkelt sätt ska få inspiration på hur man kan integrera läroplanens mål i

måltidssituationen. Vår förhoppning är att inspirationshäftet ska skapa ett ökat intresse för

personalen att lära sig mer om måltidspedagogik och vilja implementera det i verksamheten.

3.1. Arbetsfördelning

Vi har under arbetets gång diskuterat och skrivit mestadels tillsammans men vi har delat upp

didaktiken och intervjuerna. Maria har under didaktiken ansvarat för didaktikpunkten samt

de didaktiska frågorna och Evelina för den didaktiska triangeln. Vid intervjuerna så har

Maria intervjuat och sammanfattat kostchefens svar och Evelina intervjuade förskollärarna

och sammanfattade deras svar.

4. Omvärldsanalys

Här nedan har vi gjort en omvärldsanalys för att identifiera efterfrågan och behov av ett

material inom måltidspedagogik.

Måltidspedagogik, att integrera läroplanen under och med måltiden, är ett relativt nytt

begrepp och det finns inte så mycket forskning om ämnet. Mestadels av forskningen om barn

och mat handlar om exempelvis hälsa, näringslära, undervikt eller barnfetma, neofobi,

matvägran och socialisering kring måltiden. Första gången det skrevs om måltidspedagogik

var i en dansk rapport ifrån 2007 som inriktat sig på utbildning i näringslära (Sepp, Höijer

& Wedin, 2016). Söker man på ordet måltidpedagogik på Internet kommer det upp träffar

från olika förskolor som jobbar med måltidspedagogik, fortbildning inom ämnet och

4

tidningsartiklar med folk som driver frågan framåt. Instagram, som är ett socialt nätverk som

kommunicerar via bilder, är en stor inspirationskälla gällande måltidspedagogik. Flera

Instagramkonton som oftast drivs av förskole- och skolkockar lägger dagligen ut bilder på

mat och måltider som ska inspirera till måltidspedagogik. Det visar att det finns ett intresse

för måltidspedagogik i förskolorna.

Vi har funnit två källor som är helt riktade mot måltidspedagogik. Hanna Sepp, som är fil dr

och forskar om mat- och måltidskunskap i förskolan vid högskolan i Kristianstad har gett ut

boken Måltidspedagogik (2013), som omfattar två delar där den första delen tar upp

disciplinerna i mat och måltidskunskap i förskolorna och i den andra delen finns övningar

och exempel på hur man kan arbeta med måltidspedagogik i förskolan. Boken omfattar cirka

180 sidor och har som syfte att framhäva måltidens betydelse i den pedagogiska

verksamheten samt att öka förskolepersonals, och även andra intresserades, kunskap om mat

och hälsa. Den andra källan är Mona Andersson som 1994 gav ut boken Laga mat och baka

med förskolebarn. Boken presenterar hur man praktiskt går tillväga för att anpassa

matlagning och bakning så att det hamnar utefter barnens utvecklingsnivå. Boken

presenterar även vad barn kan lära sig när man bakar och lagar mat tillsammans och går in

på olika delar som exempelvis språk, matematik och kultur. Boken omfattar cirka 110 sidor

och har som syfte att lära ut en metod, steg – för steg- metoden där man utefter barnens

utvecklingsnivå anpassar recepten som finns tillgängliga i boken.

Det finns även material som är mer lättillgängliga och som inte är av samma omfattning. Till

exempel finns det en del bloggar som tar upp ämnet eller som är helt ämnade att handla om

måltidspedagogik i förskolan. En av dessa bloggar är Måltidsbloggen

(www.måltidsbloggen.se), som drivs utav livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum

för måltider i vård, skola och omsorg. På måltidsbloggen kan man bland annat läsa om en

satsning på måltidspedagogik som gjorts i Uddevalla kommun där nu flera förskolor inom

kommunen börjat sitt arbete med detta. Några exempel på vad de infört är att alla barnen får

ta mat från en buffé som bland annat ska ge barnen en ökad självkänsla, man turas om att

låta barnen presentera maten och de äldsta barnen får även regelbundet hjälpa till i köket

med både matlagning och disk. En annan blogg som också tar upp måltidspedagogik är

Euprojektet (www.euprojektmedel.wordpress.com), bloggen går igenom ett projekt,

Måltiden, en del av lärandet - projekt medel, som har haft som syfte att få personal inom

förskolan och förskoleköken att stärka sitt samarbete för att till exempel kunna ta tillvara på

5

måltiden som en pedagogisk tillgång. Man har även tagit fram en broschyr utifrån de

erfarenheter som man fått med sig från projektet där man ger tips på hur man kan öka

samarbetet mellan personal i förskolan och skolan, måltidspersonal och chefer. Man ger även

tips på idéer för att få till en trevlig måltidsmiljö samt på olika teman som man kan använda

sig av under lunchen på förskolan och i skolan.

Utöver bloggar och litteratur så har även Livsmedelsverket kommit ut med nya råd 2016 i

Bra måltider i förskolan. Råden behandlar bland annat måltidspedagogik i förskolan och

olika allmänna råd på hur man kan arbeta med ämnet i förskolan. Råden omfattar 48 sidor

med text i A4 format.

Vanlig är att litteratur, bloggar och råd om måltidspedagogik är av större format, de riktar

sig till både skolan och förskolan och det är ofta tidskrävande att ta sig igenom materialet.

Det finns få konkreta övningar som kopplas ihop med förskolans läroplan vilket gör att det

tar mer tid för personalen när de ska planera in måltidspedagogiska övningar. Vi har då sett

att det finns ett behov av ett material som riktar sig till personal i förskolan där man på ett

snabbt, lättillgängligt och enkelt sätt kan få inspiration på övningar och på hur man kan

arbeta med måltidspedagogik i förskolan.

5. Vad säger forskningen om måltidspedagogik

5.1. Måltidspedagogik

Måltiden är något alla barn i förskolan kommer i kontakt med dagligen. Måltid beskrivs som

något mer än enbart maten som man har på tallriken anser Livsmedelsverket (2016). De

menar att måltiden även omfattar rummet, sällskapet och stämningen. Måltiden enligt Juul

(2001) innebär exempelvis att ”god mat, omsorg, engagemang, nära relationer, estetik,

sinnesupplevelser och spontana mänskliga känslor och stämningar”. Begreppet

måltidspedagogik förklaras av Sepp (2016) som ”lärandet om och med mat och måltider

integrerat i den pedagogiska verksamheten med stöd i såväl läroplanen som i de nationella

folkhälso- och miljökvalitetsmålen”. När man använder pedagogik använder man teorier och

strategier för att åstadkomma lärande. Måltidspedagogik handlar om att man samordnar mat

och måltiden i förskolans pedagogiska verksamhet. Måltiden blir en pedagogisk tillgång och

man kan se möjlighet med att kunna uppfylla olika läroplansmål från förskolans läroplan

med hjälp av mat och livsmedel (Sepp, 2013). Samarbete mellan måltidspersonal, barn och

pedagoger rörande måltider på förskolan gör att barnen får chans att lära sig mer om måltiden

6

och även öka sitt intresse rörande mat på ett naturligt sätt. Bortsett från lärandet om mat och

måltid öppnar ämnet även upp för lärande inom andra områden som exempelvis hälsa och

kultur (Sepp, 2013).

Måltidspedagogik och den pedagogiska måltiden låter lika men den pedagogiska måltiden,

som är ett svenskt begrepp, bildades i samband med att det införskaffades beskattning av

förmåner, såsom att de pedagoger som åt tillsammans med barnen fick äta gratis eller för en

mindre kostnad (Sepp, 2013). Ofta är det den ekonomiska delen som pedagogerna på

förskolan diskuterar om den pedagogiska måltiden. Ska man betala för maten man äter när

man äter tillsammans med barnen eller inte? Oftast ligger argumenten hos personalen att

måltiden är arbetstid och då ska man inte betala för den förklarar Sepp (2013). Om man inte

ska betala bör man veta vilken roll som lärare man har och vad man bör göra under

måltidstillfällena.

5.2. Vuxnas förhållningssätt under måltiden

En rapport som belyser den vuxnas förhållningsätt under måltiden är Barns matvanor ur ett

sensoriskt och pedagogiskt perspektiv av Sepp, Höijer och Wendin (2016). De säger att det

krävs mer forskning på pedagogernas roll under måltiden. Mestadels av forskningen som

finns inriktar sig på hur föräldrarna kan påverka barns matvanor, inte pedagogernas roll. De

flesta måltider, ibland uppemot 70 % av dagsintaget, intar barn idag utanför hemmet och

med andra vuxna än föräldrarna. Därför bör alla vuxna som barnet möter under sin dag vara

goda förbilder. Chansen ökar att barn ska äta maten och prova ny mat om de ser en vuxen

äta samma mat menar Sepp et al. (2016). Därför bör pedagogerna sitta med och äta samma

mat som barnen under måltiderna. Det räcker inte med att pedagogerna bara sitter med och

äter samma mat för att inspirera barnen att äta, framgick det ur en amerikanska

forskningsrapport av Hendy (2002). Det krävs mer av pedagoger så som uppmuntran,

belöning och att de är entusiastiska till vad barnen äter. I forskningsrapporten gjordes fem

studier på hur pedagogerna ska vara en förebild för att få barn att äta, både nya och bekanta

livsmedel, utifrån deras förhållningssätt under måltiden. De olika förhållningssätten som

utvärderades var den tysta eller den entusiastiske pedagogen. Pedagogerna skulle använda

en femgradig skala för att betygsätta effektiviteten på hur barnen tog till sig att prova ny mat

under lunchen. Resultatet visade att när pedagogen använder ett entusiastiskt förhållningssätt

till maten åt barnen mer och vågade prova nya livsmedel (Hendy, 2002). I likhet med Hendys

forskning har Sepp och Höijer (2016) studerat förskollärarnas olika förhållningsätt under

7

måltiden och vilka följder det kan få. När de utmärkte den intresserade och självsäkra

förskolläraren kunde de se att barnen upplevde måltiden som kul och förskollärarna kunde

använda måltidspedagogik och matlagning som ett medel för att uppnå andra mål. Det fanns

också den osäkra förskolläraren som saknade självförtroende att använda sig av

måltidspedagogik eller dem som helt ignorerade att använda måltidspedagogik. Det fanns

en rädsla bland förskollärarna att göra fel eller att barnen kunde vara för unga för att förstå.

Detta resulterade i att måltidspedagogiken upplevdes för en del som svår och för andra tråkig

och ibland långsam. För att använda sig av måltidspedagogik krävs det att förskolläraren

själv visar ett engagemang för ämnet så att barnen blir intresserade. I de nya råden Bra

måltider i förskolan från livsmedelsverkets (2016) tas det i ett avsnitt upp om

förskolepersonalens roll under måltiden. Likt ovanstående forskning visar det sig att de

vuxna är förbilder för barnen och att det finns ett stort pedagogiskt värde i att barn och vuxna

äter likadan mat tillsammans. De påpekar också att den vuxne måste förstå sin pedagogiska

roll kring måltiden.

Alla förskolor borde se till att det finns tid till att ge stöd och direktiv samt att diskutera

förhållningssätt och rutiner under måltidssituationerna. Ett exempel som Sepp et al. (2016)

tar upp framgick det att de pedagoger som fått riktlinjer om hur de skulle göra under

måltidssituationerna agerade i högre grad förebilder även fast många av dem saknade både

utbildning och kunskap om barn och mat, än de som inte hade fått några riktlinjer alls. I en

annan studie som Sepp et al. (2016) kommer in på där pedagogerna blivit intervjuade om

måltiden, kom de fram till att en tredjedel av förskollärarna angav att de inte tyckte måltiden

var rätt forum för att lära barnen om goda matvanor under lunchen då det finns för lite tid

och att de kände sig stressade att hinna med allt annat. Måltiden blir bara en rutinsituation

och används inte som en aktiv och medveten pedagogisk aktivitet. I en rapport genomförd

av Sepp, Abrahamsson och Fjellström (2006), tittade de på vad förskolans pedagoger har för

inställning till den pedagogiska måltiden. Resultatet visade på att pedagogerna hade det svårt

att uppnå riktlinjerna för den pedagogiska måltiden då barnen var för små och de behövde

istället assistans med att äta än att göra måltiden pedagogisk. Något som också framgick var

att direktiven och riktlinjerna för måltiden var i princip obefintliga. Pedagogerna skulle

hellre vilja äta sin lunch i lugn och ro utan stress. Att få till det pedagogiska under måltiden

samtidigt som man själv ska äta och hjälpa barnen som inte kan klara sig själva gick inte.

I forskningsrapporten Omsorg- en central aspekt av förskolepedagogiken exemplet måltiden

8

av Johansson & Pramling Samuelsson (2001) tar de upp vikten av att man förenar omsorg

och pedagogik i förskolans verksamhet. I en studie som genomfördes på 30 barngrupper från

hela Sverige, med syfte att bland annat studera pedagogernas förhållningsätt, valdes två

måltidsexempel ut ur två förskolor. På den ena förskolan möter pedagogerna barnen med

utgångspunkt i barnets perspektiv, bekräftar de sinnligt, känslomässigt och tankemässigt

under måltiden. På den andra förskolan fokuserar inte förskollärarna på att möta barnen i

deras livsvärldar eller att bekräfta deras strävan och upplevelser. Resultatet visade att

engagemang, den emotionella närvaron i barnens värld och samspelet mellan barn och vuxna

är en förutsättning för såväl omsorg som lärande. Det som blir viktigt är att man måste möta

barnen i deras livsvärldar för att kunna få ett ömsesidigt samspel under måltiden (Johansson

& Pramling Samuelsson, 2001).

5.3. Vad kan barn lära sig

Att använda måltiden som ett verktyg för att lära förespråkar både Andersson (1991) och

Andersson (1994). I boken Mötas vid maten av Nils Andersson (1991) förklarar han att den

pedagogiska måltiden innefattar nästan allt som ett barn behöver lära sig. Man kan igenom

måltiden träna kommunikation, samvaro, hänsynstagande, koncentration, och

uppmärksamhet men också övning i finmotorik och koordination. Vad barn kan lära sig

genom att de får vara med och laga mat eller baka tar även Mona Andersson (1994) upp i

boken Laga mat och baka med förskolebarn. De områden som Andersson (1994) berör är

begreppsbildning, språk, matematik och motorik. Samtalet med barnen både innan, under

och efter att man lagat mat eller bakat öppnar upp för nya kunskaper inom olika

ämnesområden. Hon framhäver även fördelen med att låta matlagningen eller bakningen

ingå i ett mer övergripande tema, så att barnen får en djupare förståelse för det de gör. Även

Livsmedelsverket (2016) framhåller måltidens funktion för lärandet och som ett tillfälle där

både omsorg, trygghet och lärande bildar en helhet med varandra. Måltiden på förskolan får

fler funktioner än att barnen ska få i sig mat och mycket lärande kan äga rum under tiden.

Barns språkliga förmåga kan utvecklas genom att man för samtal under måltiden och även

att måltiden är ett tillfälle där man kan diskutera allt från normer och regler till vart man tror

att maten kommer från och vart maten tar vägen när man har ätit upp den. Att låta barnen få

vara med kring förberedelser av måltiden kan hjälpa förskolor i deras demokratiarbete.

Barnen kan exempelvis vara med och bestämma vad det ska lagas för mat eller att man

anordnar ett matråd på förskolan (Livsmedelverket, 2016). I en norsk studie, 5-aringer om

mat maltid og medvirkning, genomförd av Kathrine Bjorgen (2009), har hon intervjuat barn

9

i grupper där barnen har fått framföra sina egna uppfattningar, synvinklar och erfarenheter

när det kommer till vad en trevlig måltid är, vad som räknas som nyttig respektive onyttig

mat, om de får delta vid matlagning och vad de har för syn på olika livsmedel. Resultatet

som Bjorgen (2009) får fram efter gruppintervjuerna med barnen var att en trevlig måltid är

att sitta och samtala med vänner när de äter, och att det är kul när man får välja vem man ska

sitta bredvid. Barnen beskriver även att det är de vuxna som bestämmer vad man ska handla

när man är i affären, men att de vid vissa tillfällen kan få vara med och bestämma något som

ska inhandlas. I rapporten beskrivs det att barnen tror att de kan få vara med på förskolan

och laga mat eller baka, men att det inte händer så ofta och att de önskar att de kunde få vara

med mera i förskoleköket. Det som barnen beskriver indikerar på att den sociala samvaron

har stor betydelse för hur måltiden upplevs och måltiden får därmed även en annan viktig

funktion än att bara få i sig näring. Vidare beskriver Bjorgen (2009) att måltidssituationen

upplevs som mer tillfredsställande för barnen när de själva får avgöra hur mycket eller lite

de vill äta. Det handlar om att barnen får utveckla sin självständighet och får en positiv

självbild när de själva får känna av och avgöra hur mycket mat man vill äta. Detta är även

något som Livsmedelverket (2016) tar upp och förklarar vidare att det barnet vill äta eller

hur mycket hen vill äta kan bero på en rad olika faktorer och kan variera från dag till dag.

Om en vuxen tvingar ett barn att äta en måltid eller ett livsmedel kan det ge till följd av att

barnet associerar maten med obehagskänslor, som i sin tur kan minska chansen att gilla

maten längre fram i framtiden. Valfrihet vid måltiden kopplas samman med trivseln kring

måltiden framhåller Bjorgen (2009). Under intervjuerna uppger barnen att de oftast inte får

vara med vid matlagningen på förskolorna. Anledningen till detta skulle kunna ha att göra

med att pedagogerna inte ser det som deras jobb, att det saknas kunskap och intresse kring

ämnet och hur man kan integrera måltiden som en del i det pedagogiska arbetet (Bjorgen,

2009).

5.4. Styrdokument, lagar och råd

Det finns inget konkret strävansmål kopplat till måltiden i förskolans läroplan, Lpfö98 rev.

2016, men det tas upp att barnen i förskolan ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet och

att omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Däremot finns det många strävansmål i

förskolans läroplan som går att uppfylla med hjälp av måltidspedagogik som exempelvis

språk, matematik, hållbar utveckling, kultur, teknik och demokrati. Det finns inga krav på

att mat ska serveras i förskolan enligt skollagen. Däremot säger skollagen att eleverna i

grundskolan ska erbjudas avgiftsfria näringsriktiga skolmåltider (SFS 2010:800). Det blir då

10

upp till kommunerna eller den fristående skolan själva som beslutar om vilken mat som ska

serveras i förskolorna. Många förskolor följer livsmedelsverkets rekommendationer

gällande mat och måltider. De har kommit med nya uppdaterade råd till förskolan Bra

måltider i förskolan, som bygger på vetenskap och beprövade erfarenheter där de tar upp att

måltiden gärna ska integreras i den pedagogiska verksamheten. För att barnen ska må bra av

maten och känna matglädje menar de att måltiden ska vara god, trivsam, näringsriktig, säker,

hållbar och integrerad. De vill också ha mer grönt, mindre socker och mer lek med maten i

förskolan, det ska vara nyttigt, miljösmart och kul (Livsmedelsverket, 2016).

Att barn ska få vara delaktiga och få chans att inverka på saker som rör dem själva är viktigt,

det tas upp i både läroplanen för förskolan och i FN:s barnkonvention. Genom att skapa ett

måltidsråd kan man på ett enkelt sätt låta barnen få vara delaktiga och kunna vara med och

påverka deras måltidssituation på förskolan eller exempelvis ha önskedagar där barnen får

önska vilken mat de helst vill ha (Livsmedelsverket, 2016). Skolverket och livsmedelsverket

har i artikeln Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola tagit upp måltidens betydelse för

barns hälsa och för deras lärande. En bra måltid som barnen äter under sin dag i skolan

genererar i att barnen kan lära sig mer än vad de hade gjort om de inte hade ätit något. Vidare

tar de upp hur måltiden kan bidra till att uppnå de mål som ingår i läroplanerna för skolan

genom att integrera ämnen som exempelvis matematik och naturkunskap i

måltidssituationen. Artikeln tar inte upp exempel som rör hur måltiden kan integreras i

förskolans läroplan Lpfö98 rev. 2016 och dess strävansmål.

6. Didaktisk utgångspunkt

Vår produkt har en didaktisk utgångspunkt och nedan följer en kortare sammanfattning av

de centrala delarna samt de begrepp vi tar fasta på.

6.1. Didaktik

Didaktik är ett begrepp som skulle kunna sammanfattas som undervisningens och

inlärningens teori och praktik. Teorierna inom didaktiken används som ett redskap till

reflektion och en kritisk syn av det som lärs ut och hjälper förskolläraren att kunna

strukturera och tyda sin förskoleverksamhet. Didaktiken är även en del av de praktiska

pedagogiska handlingar som utförs av förskollärarna. Den teoretiska kunskapen kan inte

separeras från den praktiska och tvärtom (Jank & Meyer, 2011). Didaktik handlar således

om analysen och förståelsen av vilka faktorer som påverkar undervisning och lärande. Själva

11

ordet didaktik kommer från grekiskan och förklaras som: undervisa, lära eller att tillägna sig

(Jank & Meyer, 2011). Didaktik enligt Englund (1991) är när man ställer kunskapsinnehållet

i fokus, det vill säga att det som man vill lära ut ska vara i centrum. Bronäs och Runebo

(2010) beskriver didaktiken som en slags konstform i hur man undervisar. Då ligger fokus

istället på själv undervisningen och inte på ämnet i sig. Didaktik menar Hansén & Forsman

(2011) handlar om att kunna förmedla ett budskap som ska kunna hjälpa andra människor

till att få förståelse av olika situationer och händelser men också ha kunskap och färdigheter

för att kunna handla genomtänkt och klokt, genom att tillägna sig verktyg att kunna hantera

sin omvärld och att handla i den.

6.2. Tre didaktiska frågorna

Didaktiken infattar frågor som metoder för att uppnå lärande. Frågor som vad, hur, och

varför hjälper till att göra undervisningens innehåll synligt och hur man ska genomföra den.

Vad frågan redogör vad barnen ska lära sig genom en aktivitet. Hur är det praktiska

genomförandet. Varför går genom syftet med innehåll och metod, och kopplas oftast till

läroplanen (Jank & Meyer, 2011). Den didaktiskas kunskapen är nödvändig att besitta för

att förskollärarna ska kunna göra medvetna val och reflektera över undervisningen

(Skolverket, 2016). Om man ska utgå från en didaktisk bas i sin planering måste man inneha

en didaktisk kompetens menar Englund (1991). Att ha kompetens att göra medvetna val om

innehåll och metod men också en motivering till varför man väljer något och argumentera

varför något annat då faller bort som inte kommer med i innehållet. När man använder de

didaktiska frågorna synliggörs den pedagogiska insatsen och det blir lättare att utvärdera vad

som fungerade och vad som kan ändras/förbättras.

6.3. Didaktiska triangeln

Didaktik och de didaktiska frågorna är nära sammanlänkande med den didaktiska triangeln.

Den didaktiska triangeln innefattar att undervisning alltid omfattas av en lärare, ett barn samt

ett innehåll och relationen dem emellan (Bronäs & Runebo, 2016).

12

Triangeln enligt Hansén och Forsman (2011) beskrivs med att hörnet längst upp på triangelns

topp är innehållet, det hörnet längst ned är läraren och det sista hörnet är barnet. Dessa tre

hörn påverkar vad det är som ska läras, hur det lärs ut och vad som lärs in. För att kunskap

ska kunna uppnås måste dessa tre hörn på triangeln samverka med varandra. För barn som

går på förskolan är förhållandet mellan förskolläraren och barnet rätt så ojämn då

förskolläraren besitter mycket av den kunskap som förmedlas till barnet. När barnet

allteftersom lärt sig och blir mer oberoende av förskolläraren så blir förhållandet mellan dem

jämnare. Vidare beskriver Hansén och Forsman (2011) att innehållet som är högst upp på

den didaktiska triangeln har både barnet och förskolläraren en relation till. Barnets relation

till innehållet baserar dels på de strävansmål som finns i förskolans läroplan men även på

lärandet i sig. Förskollärarens relation till innehållet baser på de ämneskunskaper som hen

besitter. Förskollärarens uppgift blir att hålla relationen mellan förskollärare och elev där

pedagogiken är viktig samtidigt som ämneskunskaperna i relationen mellan förskollärare

och innehållet ska uttryckas till barnet. Utmaningen för förskolläraren blir att balansera

relationen mellan förskollärare och barn och mellan förskollärare och innehåll så att det blir

lagom mycket av båda.

Vi har valt att utgå från de didaktiska frågorna i vår produkt. Frågorna hjälper oss att

strukturera upp övningarna och behålla kontinuiteten i produkten och arbetsprocessen. Vi

har även använt oss av den didaktiska triangeln i produktutformningen där vi utgått från att

undervisningen ska omfatta innehåll, personal och barn samt relationen dem emellan. Under

utformningen av övningarna har vi tänkt på hur vi tror att innehållet i övningarna kommer

att bemötas av barnen och att innehållet inte ska komma för långt bort från deras livsvärldar.

7. Genomförande av processen

Innan vi kunde sätta igång med produkten behövdes en del urval göras. Vem ska vår produkt

rikta sig till och vilka ämnen ur läroplanen ska vi fokusera på? Hur väljer vi ut innehåll,

omfång och hur genomgripande ska inspirationshäftet vara? Hur vill vi att designen på häftet

ska se ut?

Produkten är tänkt att rikta sig till verksam personal inom förskolan. Eftersom vi har

begränsat med tid på oss så har vi fått lov att avgränsa oss till matematik, naturvetenskap,

demokrati, teknik och naturvetenskap som alla är ämnen som ryms inom förskolans läroplan.

13

Anledningen till att vi valt just dessa ämnen baseras dels på egna intressen, men även av att

det är centrala delar i läroplanen. I och med att vår tanke med häftet var att det skulle vara

lättöverskådligt och lätt att ta sig igenom har vi valt att avgränsa vårt omfång till 14 A5-

sidor. Då ryms fem olika ämnen och även en inledande sida om ämnet och häftets innehåll

samt en sida med tips och trix, vidare läsning och referenslista.

7.1. Målgrupp

Vår tanke är att det kommer vara verksam personal inom förskolan som använder

inspirationshäftet om måltidspedagogik. Under måltidssituationerna kan personalen hitta

inspiration att utveckla måltiden till ett lärtillfälle för barnen. Eftersom inspirationshäftet

lutar sig mot läroplanens strävansmål kan det bli ett meningsfullt inslag under måltiden.

Tanken är att all personal ute i verksamheten som jobbar i barngrupp ska kunna inspireras

av detta enkla häfte oavsett tidigare erfarenheter av ämnet.

7.2. Idégenerering

Under VFU-perioden i termin 7 på förskollärarprogrammet kunde vi se att det finns en

kunskapslucka i arbetet kring måltidspedagogik, något som även en av våra VFU-handledare

höll med om. Efter en dialog med handledaren så kom vi fram till att det var inspiration och

kunskap som saknades för att kunna utveckla arbetet kring måltidspedagogik. Utifrån det

började vi fundera på om vi kunde skapa något för att fylla denna lucka. Nästa steg var att

söka runt efter tidigare forskning och göra en omvärldsanalys på området för att se om något

liknande fanns på marknaden. Vi utgick från Wikberg Nilsson, Ericson och Törlinds (2015)

förslag på diskussionsfrågor när vi diskuterade om vår produkt, som var bland annat vilken

tid vi har, vad som ska göras, för vem och så vidare. Vår första tanke med produkten var att

skapa en produkt med tips, samt frågor och svar på vanligt förekommande problem som kan

uppstå under matsituationen. Tanken var att den skulle utformas i form av en hemsida där

man kunde söka information och idéer. När vi tänkte runt omkring hemsidan insåg vi att den

skulle bli alldeles för omfattande för det självständiga arbetet som är på 15 HP. Nästa tanke

blev att utforma ett inspirationshäfte, liknande hemsidan fast i pappersformat. Efter ett

samtal med vår uppsatshandledare, och en workshop om produktutveckling, började dock

vår idégenerering ändra riktning till att bli en mer läroplansbaserad produkt. Detta var något

som vi inte kunde finna när vi gjorde vår omvärldsanalys.

7.3. Forskningsetik och metod

Ordet etik kommer från grekiskans ethos, som kortfattat kan översättas med karaktär (Kvale

14

& Brinkmann, 2014). När man pratar om konfidentialitet inom forskningen så avser man de

uppgörelser som de medverkande avtalat om gällande vad som är tillåtet att göra med den

data som man tillsammans skapat. Oftast handlar det om att man inte ska framföra data som

kan avslöja vem den medverkande är. Om det finns en möjlighet att det skulle kunna

utkomma information i arbetet där det kan gå att härleda den medverkande till svaren, så ska

den medverkande godkänna detta innan arbetet publiceras (Kvale & Brinkmann, 2014).

För att utforma och utvärdera vår produkt har vi valt att använda oss av metoden intervju.

Metoden intervju ger en möjlighet att kunna ställa följdfrågor så att svaren kan utvecklas

och fördjupas mera. Vetenskapsrådet har forskningsetiska principer som vi har förhållit oss

till med intervjuerna. I dessa principer finns det fyra forskningsetiska huvudkrav;

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att vi informerade om att det är ett frivilligt deltagande,

vilket syfte vårt arbete har, villkor, de som medverkar i arbetet ges konfidentialitet och inte

kan identifieras och att de svar/uppgifter som samlades in nyttjades enbart för vårat arbete

(Vetenskapsrådet, 2002). I vårt självständiga arbete valde vi även att använda oss av en

skriftlig medgivandeblankett (se bilaga 1), där deltagarna fick godkänna sitt deltagande då

vi ansåg att den muntliga överenskommelsen inte var tillräcklig.

7.4. Prototypande

Till vår hjälp med att ta fram inspirationshäftet har vi använt oss av Microsoft Word som är

ett ordbehandlingsprogram från Microsoft. När vi ansåg att inspirationshäftet var klart

publicerade vi det på internet via en blogg för att det på ett smidigt sätt skulle finnas

tillgängligt för alla att ladda ner på www.evespress.wordpress.com/.

7.4.1. Format och grafisk design

Vi använde oss av A5 som pappersformat så att det går att printa ut från en vanlig skrivare.

Syftet med inspirationshäftet var även att det skulle vara lätt att ta sig genom och att man

utan vidare ansträngning kan få tips på konkreta övningar att göra i verksamheten. Häftet

skulle därför vara kortfattat och vi valde här att avgränsa oss till 14 sidor vilket även gav oss

marginaler att kunna bryta av texten med några bilder.

Vår tanke med format och design på inspirationshäftet är att det ska kännas inspirerande och

ge en känsla av lättsamhet. Typsnittet är valt utifrån vad vi ansåg var behagligt att läsa från

och bilderna har vi själva skapat i Microsofts ritprogram Paint, vilka även är tänkta att de

15

ska bidra med en lekfull känsla.

7.5. Innehåll i häftet

Hela häftet ligger som en länk i referenslistan under Bilaga 3. Här nedan presenteras häftets

innehåll och bilder från häftet.

Den första sidan är tänkt som en introduktion till ämnet måltidspedagogik. Vi förklarar vad

måltidspedagogik är och presenterar innehållet i resterande del av häftet. Tanken är att

introduktionstexten ska ge en beskrivning av måltidspedagogik samt att den ska locka

läsaren att vilja läsa vidare.

Den andra till den elfte sidan innehåller fem olika fördjupningar i ämnena matematik, hållbar

utveckling, demokrati, teknik och naturvetenskap som vi kopplat ihop med

måltidspedagogik. För varje ämne har vi gjort en övning som man kan genomföra i

verksamheten utefter de didaktiska frågorna vad, hur och varför som sedan kopplats ihop

med förskolans läroplan och dess strävansmål. Varje nytt uppslag börjar med en kort

introduktion av ämnet i förskolan. Under introduktionen har vi skapat en bild som speglar

ämnet och övningen. Genom en gul faktaruta får man ta del av hur ämnet berörs i läroplanen.

Man kan då få en förståelse av ämnet i förskolan och vilka strävansmål man ska försöka

uppnå i läroplanen. Övningarna utgår från de didaktiska frågorna vad, hur och varför.

Genom att övningarna är uppbyggda utifrån de didaktiska frågorna underlättar det för läsaren

att förstå övningens syfte, hur den ska genomföras och varför. För att få relevans i

övningarna kopplas de ihop med ett eller flera läroplansmål. Efter övningen finns det

16

ytterliga tips på hur man kan utveckla ämnet eller andra övningar som är kopplat till ämnet

och måltidspedagogik.

Den tolfte och trettonde sidan tar upp tips och trix på hur man kan främja barnens lärande

kring måltiden samt förhållningssätt hos den vuxne. Det finns även tips på litteratur för

vidare läsning. Sista sidan innehåller en referenslista från vart vi hämtat vår information och

inspiration från.

17

7.6. Dilemman

Under arbetets gång med utformningen och val av innehåll i inspirationshäftet har vi stött på

en del problem och dilemman. Under uppstarten av arbetet var första tanken att vi skulle

utforma en lathund om hur man bör jobba med måltidspedagogik i förskolan. Efter ett

seminarium om produktutformning och ett första samtal med vår handledare så insåg vi att

det skulle bli ett alldeles för normerande innehåll då vi skulle bestämma vad vi tyckte var

viktigt att ha med i lathunden, vad som var rätt och fel och hur man skulle arbeta. Vi ändrade

därför riktning till att göra ett inspirationsmaterial med måltidspedagogik som har

utgångspunkt i läroplanen och de didaktiska frågorna. Ett övergripande dilemma var vilka

ämnen som vi skulle välja ut till vårt arbete och vilka som vi skulle välja bort. Valet var inte

helt enkelt och i efterhand kan vi känna att det hade varit värdefullt om vi även behandlat

ämnen som språk och kultur som är tacksamma att använda sig av i måltidspedagogiken. Ett

annat dilemma var vilket format som vi skulle användas av i häftets utformning. Vi valde

fram och tillbaka mellan att ha arbetet i A4 eller A5 format men valet landade tillslut på A5

för att få till känslan av ett litet och enkelt häfte. Först var tanken att skicka häftet till ett

tryckeri och få den utskriven men på grund av för lång leveranstid fanns inte den

möjligheten. En sak som även dök upp under arbetets gång var vilket begrepp vi skulle

använda oss av gällande vilka som häftet berörde. Vi valde mellan personal, pedagog och

förskollärare där valet tillslut landade på personal då det ska innefatta all verksam personal

i barngrupp. Hade vi valt förskollärare hade häftet kunnat tolkas som att det enbart riktade

sig till de och inte till all personal i förskolan. Pedagog kändes inte heller riktigt rätt då det

kunde tolkas som att det bara riktade sig till utbildade pedagoger och därför blev valet tillslut

att använda oss av personal. Ännu ett dilemma var att vi från början tänkt att vår produkt

skulle utvärderas av en förskollärare, en förskolechef och en kostchef. Att få tag på en

förskolechef blev svårare än vad vi tänkt oss och det slutade med att vi tillslut fick använda

oss av två förskollärare och en kostchef.

18

8. Utvärdering av produkten

För att utvärdera inspirationshäftet gavs det ut till två verksamma förskollärare i förskolan

samt skickades till en kostchef i en mindre kommun i södra Sverige. Några dagar efter att

inspirationshäftet delats ut tog vi kontakt via telefon för att genomföra en kortare intervju

(se Bilaga 2) med deltagarna. Vi har valt att benämna deltagarna med förskollärare 1,

förskollärare 2 och kostchef 1.

Den första intervjufrågan berörde deras tidigare kunskap om måltidspedagogik i förskolan.

Vi ansåg att frågan var relevant då vår målgrupp för inspirationshäftet främst var tänkt för

personal som tidigare inte arbetat med måltidspedagogik i förskolan. Förskollärare 1 och

förskollärare 2 har båda svarat att de vet lite om måltidspedagogik sedan innan, men att de

egentligen inte riktigt förstått vad det innebar. Kostchef 1 svarade att hen kände till

måltidspedagogik väl.

Den andra intervjufrågan handlade om huruvida deltagarna ansåg att det fanns ett behov av

mer material. Denna fråga syftade till att se om deltagarna ansåg att det kanske finns en

kunskapslucka i ämnet som skulle kunna fyllas av inspirationshäftet. Förskollärare 1 svarade

att hen aldrig läst något material sedan innan, och att det behövs mer då det inte verkar finnas

så mycket om det. Förskollärare 2 tog även upp att man knappt berörde ämnet under tiden

hen läste på förskollärarprogrammet. Kostchef 1 svarade ja, på att det behövs mer material

kring ämnet måltidspedagogik.

Den tredje intervjufrågan tog upp om deltagarna ansåg att ämnet måltidspedagogik är

intressant för dem och om de skulle kunna tänka sig att jobba med detta. Frågan syftade till

att ta reda på om och hur stort intresset var kring att arbeta med måltidspedagogik.

Förskollärare 1 svarade att man egentligen redan arbetar lite med det, men att det är på ett

omedvetet sätt. Eftersom allt i förskolan ska vara pedagogiskt, så borde det även vara rimligt

att måltiderna som är återkommande varje dag även är det. Förskollärare 2 svarade att ämnet

är intressant och att ju mer man blir medveten om vad man kan göra, desto mer kan man

jobba med det. Kostchef 1 svarade ja att hen skulle kunna få sina anställda att jobba med

måltidspedagogik. Om de visste att personalen på förskolorna var positiva till det och att de

vet att det ingår i förskolans läroplan så skulle det inte vara några problem (hen syftar då till

sin personal som jobbar inom köken på förskolan).

19

Den fjärde frågan handlade om inspirationshäftets innehåll. Förskollärare 1 och förskollärare

2 tyckte att det var ett bra upplägg och bra att man integrerat läroplanens strävansmål i häftet.

Förskollärare 2 kommenterade att det var bra att häftet var uppdelat i olika ämnesområden

och med konkreta exempel. Förskollärare 1 svarade även att övningarna i häftet var roliga

och bra och det tyckte även kostchef 1 att de var. Kostchef 1 kommenterade även att häftet

var mycket bra och enkelt att följa samt att det är lätt att förstå varför man ska göra

övningarna.

Den femte intervjufrågan berörde huruvida tipsen som angetts i inspirationshäftets sista del

var troliga att kunna appliceras i verksamheten. Förskollärare 1 tyckte att tipsen var bra saker

att tänka på, bra som en liten påminnelse att kunna titta tillbaka på lite då och då.

Förskollärare 2 ansåg att övningarna verkligen är appliceringsbara, att de var tydliga och

lätta. Kostchef 1 tyckte att det var jättebra tips och hen tyckte att det absolut går att applicera

det ute i verksamheterna.

Den sjätte och sista intervjufrågan var om deltagarna ansåg att något saknades i

inspirationshäftet. Förskollärare 1 ansåg att det flesta övningarna var mer applicerbara på de

lite äldre förskolebarnen, och att det hade varit roligt med några övningar som även passar

de yngsta barnen. Förskollärare 2 var lite fundersam över demokratiövningen, man skulle

eventuellt kunna skriva om den och göra den tydligare då man inte riktigt tänker demokrati

när man läser den. Förskollärare 2 utvecklar och förklarar att mycket fokus hamnar på juicen,

vilket inte direkt har med demokrati att göra. Det som borde vara fokus på i övningen är

diskussionen efteråt där demokratin kommer in. Förskollärare 1 nämner även att sista tipset

under rubriken tips och trix där hen menade att det lätt kan tolkas som att man inte är en bra

förebild för barnen om man inte äter exakt som dem. Många har exempelvis allergier eller

specialkost. Förskollärare 2 nämner även att man inte behöver tycka om all mat för att vara

en bra förebild för barnen. Kostchef 1 tyckte att det saknas mer om matsvinnet. Som tips till

uppslaget om hållbar utveckling skulle man kunna bjuda in den som hämtar soporna eller

någon annan från avfallsidan att komma och prata om vart matsvinnet tar vägen och vad som

händer med det. Under Tips och trix tyckte hen att man skulle kunna ha med att barnen kan

vara måltidsvärdar (de större barnen) med att hjälpa till att servera sina kompisar.

20

9. Diskussion

Inspirationshäftet togs emot med positiv respons då samtliga deltagare ansåg att det fanns

lite material kring ämnet måltidspedagogik. Efter omvärldsanalysen hittade vi inget liknande

material som riktade sig mot förskolan med övningar kopplade till läroplanen och därför

ansåg vi att det skulle vara kul att ta fram en produkt som saknades på marknaden. Eftersom

häftet är uppbyggt efter de didaktiska frågorna vad, hur och varför kan det lätt appliceras i

verksamheten som även de två förskollärarna i vår utvärdering ansåg. För att det inte enbart

ska bli övningar att genomföra så har det uppfattats positivt att övningarna lutar sig mot

läroplanen, det ger en större relevans. Vår tanke med produkten var att hjälpa till med att

fylla i den kunskapsbrist som finns om måltidspedagogik. Det vi kan känna i efterhand är att

vi inte helt lyckats fylla ut den luckan i och med att samtliga ämnen som går att applicera i

måltidspedagogiken inte berörs i häftet. Ämnen som även hade kunnat beröras är enligt vårt

tycke språk, kultur och hälsa. En av förskollärarna påpekade att övningarna riktade sig mer

åt de äldre barnen i förskolan vilket vi håller med om, här hade vi kunnat utveckla genom att

ha en förenklad version av övningarna så att det hade passat samtliga åldersgrupper.

Uppslaget om demokrati tyckte en av förskollärarna inte var en ren demokratiövning utan

att fokus låg för mycket på juicen och samtalet kom i skymundan. Vi frågar oss här om vi

hade kunnat göra på något annorlunda sätt för att framhäva demokratin i övningen utan att

komma bort från måltidspedagogiken och kom fram till att det blir väldigt svårt när vi då

halkar för långt bort från ämnet. Inspirationshäftet blev som vi tänkt oss gällande enkelheten

och lättappliceringen i förskolan vilket även bekräftades av deltagarna i utvärderingen.

10. Avslutande reflektion

Måltidspedagogik har varit ett intressant ämne för oss att utforska och göra en produkt utav.

Under arbetet med inspirationshäftet har vi upplevt att vår kunskap kring ämnet fördjupats,

det har vart utmanande att utforma en produkt kring ett område som inte är särskilt utforskat

sen tidigare. Om man skulle vidareutveckla konceptet med inspirationshäftet hade det varit

kul att ha en produkt som riktade sig enbart till barnen som användare alternativt att både

barn och pedagoger skulle kunna bruka den tillsammans. Det hade även varit roligt att göra

ett mer omfattande häfte som riktar sig till ett samarbete mellan förskolekök och förskolans

verksamhet.

21

11. Litteraturlista

Andersson, N. (1991). Mötas vid maten. Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Andersson, M. (1994). Laga mat och baka med förskolebarn. Lund: Studentlitteratur.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bronäs, A., & Runebou, N. (2010). Ämnesdidaktik: en undervisningskonst. Stockholm:

Norstedt.

Dewey, J. (1998). Individ, skola och samhälle: pedagogiska texter. (3. utg.) Stockholm:

Natur och kultur.

Doverborg, E., & Emanuelsson, G. (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett

pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. (1. uppl.) Göteborg: NCM, Göteborgs

universitet.

Hansén, S., & Forsman, L. (2011). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Hendy, H.M. (2002). Effectivness of traind peer models to encourage food acceptance in

preschool children. Vol 39, nr 3, s. 217-225.

Hjälmskog, K. (2015). Barn, mat och miljö. I Benn, J., & Hjälmeskog, K. Barn, mat och

måltider (s. 143-157). Malmö: Gleerups Utbildning.

Jank, W., & Meyer, H. (2011). I Uljens, M. Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (2001). Omsorg- en central aspekt av

förskolepedagogiken, Exemplet måltiden. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 6, nr 2, s. 81-

101.

22

Juul, J. (2001). Nu ska vi äta: barnfamiljens måltider. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Bjorgen, K. (2009). 5 åringer om mat, måltid og medvirkning. Vol 93, Norsk pedagogisk

tidskrift.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Johanneshov:

MTM.

Livsmedelsverket. (2016). Bra måltider i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket.

Lpfö98. (2016). Läroplan för förskolan. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Pedagogiskt program för förskolan. (1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl.

Persson, C., & Persson, T. (2015). Hållbar utveckling - människa, miljö och samhälle. Lund:

Studentlitteratur AB.

Sepp, H. (2013). Måltidspedagogik: mat- och måltidskunskap i förskolan. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Sepp, H. (2015). Mat och måltid i den svenska förskolan. I Benn, J., & Hjälmeskog, K. Barn,

mat och måltider (s. 73-92). Malmö: Gleerups Utbildning.

Sepp, H. & Abrahamsson, L. & Fjellström, C (2006). Pre-school staffs’ attitudes

toward foods in relation to the pedagogic meal« International Journal of Consumer

Studies, Vol 30, nr 2. s. 224–232.

Sepp, H & Höijer, K (2016). Food as a tool for learning in everyday activities at preschool

an exploratory study from Sweden. Vol 60, nr 32603. Kristianstad Universitet. S. 1-7.

SFS. 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2016). Didaktik – vad, hur och varför. Hämtad 2016–10-20

från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik.

23

SOU. 1972:27. Betänkandet angivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Fritzes

Offentliga Publikationer.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:

Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts

akademiska förlag.

Tallberg Broman, I. (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur.

UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westberg, J. (2015). Förskolans historia. I Larsson, E., & Westberg, J. Utbildningshistoria:

en introduktion (s. 95-111). Lund: Studentlitteratur.

Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2015). Design: process och metod.

Lund: Studentlitteratur.

24

12. Bilagor

12.1. Bilaga 1. Medgivandeblankett

Medgivande till deltagande i utvärdering av produkt

Intervjun, som kommer att vara en utvärdering av ett inspirationshäfte om måltidspedagogik,

kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Rapporten och produkten utförs

av Evelina Hedqvist och Maria Pantzar som går sista terminen på förskollärarprogrammet,

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Jag ger härmed mitt medgivande till att medverka i ovannämnda intervju.

Jag har tagit del av informationen om rapporten och produkten. Jag är införstådd med att jag kommer

bli intervjuad, samt att intervjun kommer att antecknas ned. Jag har förstått vad intervjun innebär och

vilket syfte den kommer ha i den slutgiltiga rapporten.

Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att

deltagandet inte kan identifieras.

Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att min medverkan är frivillig och

när som helst kan avbrytas.

.......................................................................

Ort och datum

.......................................................................

Underskrift

25

12.2. Bilaga 2 Intervjufrågor

Intervjufrågor

1. Kände du till måltidspedagogik sen tidigare?

2. Finns det behov av mer material kring ämnet?

3. Skulle du kunna tänka dig att arbeta med måltidspedagogik? (Varför? Varför inte?)

4. Vad tycker du om inspirationshäftets innehåll?

5. Vad tycker du om tipsen i inspirationshäftet? Tror du att dessa är möjliga att

applicera i praktiken?

6. Tycker du att något saknas?

7. Kan något ändras? bli bättre?

26

12.3. Bilaga 3 Inspirationshäftet

Dubbelklicka på bilden nedan för att öppna inspirationshäftet

Ett inspirationshäfte om

måltidspedagogik

- för verksam personal inom förskolan

Evelina Hedqvist & Maria Pantzar

Eller klicka på länken för att ta del av häftet www.evespress.wordpress.com/