Humanvetenskapliga Institutionen

Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp

Människors erfarenheter av akupunktur som

behandlingsmetod vid missbruk och

beroendetillstånd-

En Litteraturstudie

Caroline Hansson och Rebecka Wahlgren

Handledare: Marielouise Strand

Ej avsett för publikation

Justerat och godkänt

Datum

……………………………………..

Examinator: (examinatorns namn)

1

Humanvetenskapliga Institutionen

Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp

Människors erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod vid missbruk och

beroendetillstånd.

Författare: Caroline Hansson & Rebecka Wahlgren

SAMMANFATTNING Akupunktur har en mångtusenårig historia och kan användas vid till exempel vid smärta, oro

och depression. Vid behandling av beroendetillstånd används ett standardiserat

öronakupunkturprotokoll (NADA), som främst används i syfte att avgifta substansberoende

men kan även användas mot oro och ångest. Akupunkturen är kostnadseffektiv och har få

negativa biverkningar. Vi vill med denna systematiska litteraturstudie beskriva människors

erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod vid beroende och missbruk. Denna studie

grundar sig på tio stycken vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna, Cinahl,

PubMed och PsycInfo och artiklarna kvalitetsgranskades. Resultatet visade att akupunkturens

positiva effekter framkom i alla studierna, bland annat på avslappning, sömn, oro, depression,

abstinens och drogsug. Den avslappnande effekten samt minskning av oro och depression var

huvudresultatet i flera studier. Genom resultatet har det framkommit att deltagarna i studierna

upplever att akupunkturen ger en mängd positiva erfarenheter, dock behövs mer forskning

inom området för att öka kunskapen om alternativa behandlingsformer.

Nyckelord: Akupunktur, NADA, beroende, missbruk, avslappning, sömn, drogsug,

depression, oro, erfarenheter.

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ......................................................................................................................................................... 1

BAKGRUND ......................................................................................................................................................... 1

AKUPUNKTUR ..................................................................................................................................................... 2 BEROENDE OCH MISSBRUK .................................................................................................................................. 3 TIDIGARE FORSKNING ......................................................................................................................................... 6 PROBLEMATISERING ........................................................................................................................................... 6

SYFTE .................................................................................................................................................................... 7

METOD ................................................................................................................................................................. 7

ANALYS .............................................................................................................................................................. 9

RESULTAT ........................................................................................................................................................... 9

Avslappning ................................................................................................................................................... 9 Sömn ............................................................................................................................................................ 11 Oro och depression ...................................................................................................................................... 11 Drogsug ....................................................................................................................................................... 13 Abstinensbesvär ........................................................................................................................................... 14 Upplevelser i samband med akupunkturbehandlingen ................................................................................ 15 Motivation ................................................................................................................................................... 15 Andra positiva effekter av akupunktur ......................................................................................................... 16 Negativa erfarenheter av akupunkturbehandlingen .................................................................................... 17

DISKUSSION ...................................................................................................................................................... 18

RESULTATDISKUSSION ...................................................................................................................................... 18 METODDISKUSSION ........................................................................................................................................... 22

SLUTSATS .......................................................................................................................................................... 23

REFERENSLISTA ............................................................................................................................................. 24

Bilaga 1

Bilaga 2

1

INLEDNING

Akupunktur började användas som hjälpmedel vid behandling vid olika beroendetillstånd

1974 och introducerades i Sverige 15 år senare. Som avgiftningsmetod verkar akupunktur

lugnande och minskar drogsuget och har under de senaste åren utvecklats mycket inom

kriminalvården (National acupuncture detoxification association of Sweden, 2008).

Beroendemottagningen i Kalmar använder akupunktur enligt National Detoxification

Association (NADA) som ett komplement till samtal. Sjuksköterskan Sam Edin som har

vidareutbildning i akupunktur anser att akupunkturen lugnar patienter med abstinenssymtom

och de kan genom akupunkturen få kontakt med patienten och förbereda dem för samtal (S.

Edin, personlig kommunikation, 1 september 2008).

BAKGRUND

Akupunkturens historik

Akupunktur är en tusenårig metod med härkomst från Asien, som kan översättas med ”sticka

med nål”. Ursprungligen användes ”nålar” av till exempel sten, ben och bambuflisor och

senare även brons, silver och guld. Under 1500-talet tog europeiska handelsresanden med sig

kunskapen om akupunktur inklusive öronakupunktur till Europa från Kina. I Sverige används

akupunktur omfattande sedan 1990-talet som en vanlig alternativ behandlingsmetod vid

många sjukdomar bland annat migrän, fibromyalgi, hudbesvär, tinnitus, huvudvärk och

smärtor (Landgren, 2006).

Akupunktur har en kort historia i Sverige och var fram till 1970-talet i stort sett okänd som

behandlingsmetod. Efter 1980 spred sig akupunkturen snabbt i Sverige och har nu blivit en

vedertagen behandlingsmetod inom sjukvården. Fram till 1982 fick svensk sjukvårdspersonal

inte ge akupunktur, då det ansågs vara en ovetenskaplig metod. Efter 1982 godkände

socialstyrelsen legitimerad personal att använda akupunktur som behandlingsmetod vid

smärta. Sedan år 1993 får akupunkturen användas utan begränsningar inom svensk sjukvård

och likställs med andra vedertagna behandlingsmetoder. Öronakupunkturen upptäcktes på

1970-talet av en slump av Dr. Wen i Hong Kong, men blev allmänt utbredd först på 1980-

talet i Europa. En läkare i New York (Dr. Smith) i testade sedan metoden och

experimenterade med olika punkter i öronen, vilket resulterade i ett fempunkts-öron-protokoll

2

känt som National Acupuncture Detoxification Assosiation (NADA). Första NADA kursen i

Sverige hölls 1989 och NADA metoden används nu i stor omfattning speciellt inom

beroendemottagningar och fångvårdsanstalter (Landgren, 2006). Världshälsoorganisationen

(WHO) godkände år 1990 öronakupunktur som både diagnostisk metod och

behandlingsmetod och arbetar nu med att vidareutveckla metoden med att skapa ett

internationellt standardiserat språk inom akupunkturen (World health organization, 1991).

Akupunktur

Traditionell kinesisk medicin (TKM) grundar sig på teorin Yin och Yang som är två stycken

energier som är varandras motpoler där förhållandet mellan de båda är en dynamisk process i

ständig förändring. Människors hälsotillstånd är beroende av förhållandet mellan Yin och

Yang. I kroppen flödar en Qi- energi som anses vara en livsenergi och syftet med akupunktur

är att få en balans mellan Yin, Yang och Qi- flödet (Carlsson, 2001). Det finns tolv par

meridianer placerade i kroppen och 365 stycken akupunkturpunkter finns fördelade utmed

meridianerna. Qi flödar i meridianerna, en störning i flödet kan bero på obalans av Qi eller

Yin och Yang och kan leda till sjukdom. Vid behandling med akupunktur sticks tunna nålar

genom huden i punkter belägna vid meridianerna där målet är att påverka Qi-flödet. TKM

innefattar flera olika behandlingsformer bland annat: Örtmedicin, Qi-gong och akupunktur

(Landgren, 2006).

Akupunkturens verkan är ännu inte fullt kartlagd, då människan har flera olika system i

kroppen som påverkar varandra till exempel hormoner och nervtrådar. Akupunkturen har flera

positiva effekter där det mest framträdande är smärtlindrande, på grund av de endorfiner

(kroppens eget morfin) och neurotransmittorer (kemiska budbärare) som frisätts vid

akupunktur. Denna blockering av smärtimpulserna sker på ryggmärgsnivå. Akupunktur har

även visat sig vara lugnande, beroende på en rad hormonella förändringar till exempel en

positiv påverkan av serotonin (neurotransmittor med betydelse för känsloläget), oxytocin (må-

bra hormon) och kortisol (stresshormon). På grund av reducerad muskelspänning är

akupunkturen även avslappnande (Landgren, 2006). Akupunktur kan användas vid olika

typer av missbruk som lindring av abstinensbesvär och avvänjning (Carlsson, 2001).

National Acupuncture Detoxification Association

3

NADA-protokollet används främst i syfte att avgifta substansberoende men kan även

användas mot oro och ångest. Denna behandlig utgår alltid från fem bestämda punkter i varje

öra som genom stimulering påverkar olika delar av kroppen. Punkterna motsvarar antingen ett

organ, en kroppsdel eller en funktion i kroppen och de fem punkterna som används heter shen

men, sympaticus, njure, lever och lunga. Fyra av punkterna engagerar vagusnerven, vilket kan

förklara det lugn och den rogivande effekten som eftersökts. Andra effekter som NADA

bidrar till är stressreduktion och stämningshöjande (Landgren, 2006). Vidare studier på

NADA visade att risken för återfall hos de substansberoende var lägre då de fick akupunktur

(Cui, Wu & Luo, 2008).

En behandling enligt NADA startar oftast med att behandlaren informerar om vad som ska

ske innan hon/han sätter akupunkturnålar i öronen. Behandlingen pågår i cirka 40 minuter och

utförs oftast sittandes i en bekväm stol och med avslappnande musik i bakgrunden.

Behandlingsprogrammet tar cirka tre till sex månader att genomgå. Första delen av

behandlingen fokuseras på att lindra de akuta avgiftningssymtomen (Landgren, 2006).

Beroende och missbruk

Med substansmissbruk menas missbruk av bland annat följande substanser: Kokain,

amfetamin, cannabis, hallucinogener, nikotin, anabola steroider, koffein, alkohol, opiater,

lugnande farmaka och lösningsmedel. Hjärnans belöningssystem förändras permanent vid

upprepat intag av droger därför klassas beroende som en sjukdom (Allgulander, 2008).

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) är ett diagnossystem som

verkar som riktlinjer och stöd för diagnostisering av psykiska störningar (American

psychiatric association, 1995). Beroende klassas enligt DSM-IV som ett tillstånd där personen

trots problem vid användandet av substansen ändå upprepar handlingen tvångsmässigt.

Individen måste hela tiden öka dosen av substansen för att uppnå samma effekt eftersom

toleransnivån höjs (Allgulander, 2008). Andra kriterier för beroende enligt DSM-IV är:

abstinenssymtom som utvecklas på grund av upphörande av substansanvändning och

kontrollförlust då substansen används i större mängd eller längre tid än planerat. Även

personliga förändringar sker när individens viktiga sociala och yrkesmässiga intressen

minskar i omfattning (American psychiatric association, 1995).

4

Missbruk kännetecknas av upprepad substansanvändning som leder till försumning av arbets-

och vardagslivet. Då individen upphör med substansanvändningen utvecklas en abstinens som

ger olika symtom beroende på vad individen har nyttjat (Allgulander 2008). Enligt DSM-IV

beskrivs missbruk som upprepad användning av substansen i situationer då det förekommer

risk för fysisk skada. Vid missbruk fortsätter individen använda substansen trots sociala

problem av effekterna, till exempel gräl med familjen (American psychiatric association,

1995).

Arv och miljö kan vara riskfaktorer för utveckling av missbruk eller beroende. Andra faktorer

kan vara antisocial personlighet, bristande socialt nätverk och skilsmässa inom familjen. Det

är vanligt med psykiska symtom som ångest, nedstämdhet och sömnproblematik bland

missbrukspatienter. En stor psykiatrisk studie med 20000 deltagare gjord i USA visade att

47% av alla alkoholberoende patienter och 52% av de substansberoende patienterna uppfyllde

kriterierna för en psykiatrisk diagnos tillsammans med sitt beroende. Alkohol och substanser

kan vara ett sätt för individen att lindra ångesten och depressionen (Heilig, 2004).

Då individer avslutat pågående substansbruk uppkom ofta abstinensbesvär som kunde visa sig

som oro, sömnstörningar, kramper och ångest (Heilig, 2004). Första abstinenssymtomen

visade sig ofta som allmän sjukdomskänsla tillsammans med svettning, ängslan, oro,

sömnproblem och skakningar som följs av försämrad matlust, illamående och kräkningar

(Sternebring i Berglund, 1995).

Behandlingsmetoder

Behandlingsplanen vid missbruk och beroendetillstånd ser olika ut beroende på vilken

substans som nyttjats (Heilig, 2004). Vid alkoholberoende används i första hand

bensodiazepiner som lindar alkoholabstinensen och förebygger kramper (Allgulander, 2008).

Även Disulfiram till exempel tablett Antabus kan användas för att motverka patienter till att

inta alkohol (Heilig, 2004). Läkemedel som vanligen används vid behandling vid

narkotikamissbruk är bland annat tablett Buprenorfin och tablett Metadon, vars huvudsakliga

syfte är att lindra symtomen som uppkommer vid abstinens (Allgulander, 2008). Som

tilläggsbehandling till den farmakologiska behandlingen används vanligen psykosociala

insatser så som motiverande samtal, kognitiv beteende terapi, självhjälpsgrupper och

återfallsprevention. För att få god effekt av dessa strategier krävs att en strukturerad metod

används där det finns tydliga mål (Allgulander, 2008).

5

Akupunktur enligt NADA används som komplement till annan behandling inom

missbruksvård. Genom att erbjuda akupunktur kan detta bidra till att få patienter kvar i

behandlingsprogrammet tills de är mogna för psykosociala insatser så som samtal. NADA kan

ge möjlighet till behandling av patienter med depression eller i psykisk obalans som annars

inte skulle klara av samtal. NADA används som hjälpmedel för att bidra till symtomlindring

och lugn utan att använda kemiska substrat och kan användas som ett redskap för att

förbereda patienten för samtalsbehandling och gör samtalsbehandlingen mer effektiv. NADA

är en billig behandlingsmetod och kan utföras både i grupp och individuellt. Behandlingen

kan utföras sittande, vilket underlättar för patienter som är myckets ångestfyllda och utan ro

att ligga ner under behandlingen (Landgren, 2006).

Sjuksköterskans roll i missbruksvården

All personal inom vården behöver öka förståelsen för beroendetillstånd och hur beroendet kan

förändra människors beteende och påverkar deras familjerelationer, arbete och sociala ansvar.

Inom missbruks- och beroendevården medverkar sjuksköterskan vid den psykosociala

behandlingen. Samtalen med människorna med missbruk och beroende bygger ofta på

motivation och mål (Allgulander, 2008). Syftet med dessa samtal är att samla information och

klargöra eventuella problem. Sjuksköterskans roll i samtalen är att lyssna, förstå och ge

positiv återkoppling. Sjuksköterskan ansvarar för att skapa en kontakt och ett förtroende med

människan som har ett beroende eller missbruk, hon måste även kunna bedöma och utföra de

omvårdnadsåtgärder som behövs. Vid behandling med läkemedel ansvarar sjuksköterskan för

informationen angående dess verkan och biverkan, samt förhindra beroende och skador som

kan uppstå till följd av läkemedelsanvändningen (Lökensgard, 1997).

I Sverige får akupunktur som behandlingsform utövas av en akupunktör utbildad i TKM eller

med en utbildning i västerländsk akupunktur och akupunktören kan exempelvis vara

sjukgymnast eller sjuksköterska (Landgren, 2006). Utbildningen i NADA sker efter grundaren

Dr. Smith´s normer och varar i två dagar (National acupuncture detoxification association of

sweden, 2008).

6

Tidigare forskning

Forskning har visat att akupunktur kan användas vid många olika tillstånd, speciellt utbredd är

akupunkturen inom smärtproblematiken (Carlsson, 2001). Carlsson (2000) beskriver i sin

avhandling om akupunkturens långvariga effekter på kronisk ryggsmärta. Deltagarna (n=50) i

avhandlingen fick antingen akupunktur i verksamma punkter eller i placebopunkter.

Resultatet visade att akupunkturen i de verksamma punkterna gav en betydande positiv effekt

med avseende på smärtan. Den positiva effekten inkluderade förbättrad nattsömn, reducerad

användning av smärtstillande och ökad fysisk aktivitet, effekten kvarstod efter sex månader.

Akupunktur har även visat sig vara användbar vid olika typer av missbruk och beroende som

lindring av abstinensbesvär och avvänjning. Även då akupunktur är vanligt förekommande

inom missbrukarvården finns det stor frånvaro av relevant forskning inom området. Många

studier jämför effekterna av NADA med kontrollgrupper. Dessa kontrollgrupper får ofta

akupunktur i placebopunkter för att jämföra effekten av NADA mot andra punkter.

(Carlsson, 2001). I en av de inkluderade studierna (Berman, Lundberg, Krook &

Gyllenhammar, 2004) benämns dessa placebopunkter som helix, vilket är punkter längs örats

ytterkant. Landgren (2006) menar däremot att det inte går att jämföra effekterna genom att

använda placebopunkter då alla punkter i örat ligger tätt och involverar samma nervändar.

Problematisering

Vanliga symtom som förekommer vid missbruk är ångest, oro, depression och sömnproblem.

Dessa symtom orsakar ett stort lidande för individerna med sociala, ekonomiska och psykiska

problem, symtomen leder ofta till farmakologisk behandling (Heilig, 2004). I international

council of nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor beskrivs sjuksköterskans ansvarsområde

med bland annat att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande (Svensk

sjuksköterskeförening, 2007). Genom att använda akupunkturen för att minska de vanliga

symtomen vid missbruk och beroende kan även lidandet lindras. Eriksson (1994) anser att

vårdpersonal i mötet med den lidande människan ansvarar för att uppmärksamma människans

behov samt ge den bekräftelse de behöver.

Akupunktur enligt NADA är en alternativ behandlingsmetod vid beroende- och

missbrukstillstånd som används för att minska bland annat abstinensbesvär. NADA kan vara

en väg till att nå fram till patienten och möjliggöra en relation med sjuksköterskan vilket

underlättar för samtal (Landgren, 2006). Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen

7

en skyldighet att införa ny kunskap och föra en dialog kring alternativa behandlingsmetoder

(Socialstyrelsen, 2008). Vi vill med denna litteraturstudie undersöka upplevelser av

akupunkturen effekt hos människor med beroende och missbruk samt om akupunkturen kan

bidra till minskat lidande hos denna grupp.

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva människors erfarenheter av akupunktur som

behandlingsmetod vid beroende och missbruk.

Frågeställningar:

Hur upplever människor akupunkturens effekter som behandlingsalternativ vid beroende och

missbrukstillstånd?

Vilka positiva egenskaper ger akupunkturen?

Vad framgår i forskningsresultatet i övrigt utifrån syftet?

METOD

Denna studie är en litteraturstudie med avsikt att metodiskt kartlägga befintlig kunskap inom

området erfarenheter av akupunktur som behandling vid missbruk och beroende. En

systematisk litteraturstudie ger kunskap som kan komma att påverka det dagliga vårdarbetet

eller kartlägga bakgrunden inför en empirisk studie. En systematisk litteraturstudie innebär att

kartlägga kunskap genom att identifiera, analysera och värdera relevant forskning inom ett

visst område. Genom att använda en sökstrategi identifieras alla relevanta studier utifrån

syftet. Resultatet och metoden i de valda studierna presenteras i litteraturstudien (Friberg,

2006). Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Forsberg och Wengströms

(2003) granskningsmall. Granskningen omfattade undersökning av syfte, frågeställningar,

urval, mätinstrument, analys och tolkning. Även trovärdigheten granskades med hjälp av

granskningsmallen och granskningen utfördes för att garantera att artiklarna var

vetenskapliga. Kvalitetsbedömning gjordes enligt kategorierna hög, medel och låg. Vi

fokuserade oss på de artiklarna med medel till hög kvalitet. Artiklarna sammanfattades i en

artikelmatris (Bilaga 1).

8

Sökförfarande

Denna litteraturstudie grundar sig på tio stycken vetenskapliga artiklar utifrån databaserna

CINAHL, PubMed och PsycInfo. Anledningen till att dessa databaser blev utvalda grundas i

ett antal provsökningar i andra databaser där samma artiklar påträffades som i de valda

databaserna. Sökningarna gjordes under fyra veckor under hösten år 2008, via

högskolebibliotekets databaser vid Högskolan i Kalmar. Sökorden som användes var:

”acupuncture”, ”substance abuse”, ”addiction*”, ”experience*”, ”abuse*”, ”treatment

outcome*”, “effect*”och ”patient*” (Bilaga 2). Trunkering (*) av vissa ord gjordes för att få

variationer på termen som ledde till en bredd i materialet. Efter provsökningar visades dessa

sökord ge flest relevanta träffar. Dessa ord användes i olika kombinationer i de olika

databaserna, flera av artiklarna återkom i de olika sökmotorerna. Vid vissa kombinationer

påträffades flera artiklar men efter att ha läst abstrakten visade det sig att de inte var relevanta

för vårt syfte. I sökmotorerna PsycInfo och Cinahl gjordes begränsningar i form av att

artiklarna skulle vara peer-rewieved. Peer- rewieved innebär att artikeln är hämtad ur en

vetenskaplig tidskrift (Östlundh, 2006). I de fall då relevanta artiklarna inte var länkade till

fulltext i sökmotorerna söktes de manuellt via sökmotoren Google Schoolar och ELIN

Kalmar. Även utvalda artiklars referenslistor granskades och söktes i databaserna, men utan

resultat. Fyra artiklar beställdes hem från andra institut varav två stycken av dessa inte

motsvarade syftet. De valdes därför bort från studien.

Inklusion och exklusionskriterier

I denna studie inkluderades beroende- och missbrukstillstånd med fokus på alkohol och

narkotika. Vi har medvetet valt att utesluta nikotinberoende. De utvalda artiklarna är

publicerade från år 1995 till år 2008 och innefattar endast manuell akupunktur. Artiklar på

svenska, danska, norska eller engelska inkluderades i studien. Vår avsikt var att inkludera

endast kvalitativa studier då upplevelser var en del av vårt syfte.

Vetenskapliga artiklar med syfte att utreda placeboeffekten samt reviewstudier exkluderades

ur studien. Andra exklusionskriterier har varit artiklar med påtalat medicinskt syfte, artiklar

innefattande akupressur, akupunktur vid förlossning och artiklar baserade på djurförsök, samt

akupunktur vid smärta.

9

Analys

Vi har använt oss av en induktiv analysmetod. Denna analysmetod är en innehållsanalys som

innebär att forskaren försöker hitta centrala teman och utifrån dem utvecklar sina egna teorier.

Målet med detta är att hitta djupet i texterna för att sedan samordna dem till en helhet i en

förklaringsmodell (Forsberg & Wengstöm, 2003).

Först läste vi övergripande igenom alla de artiklarna vi fann för att få en förståelse för

innehållet. Därefter kvalitetsgranskades relevanta artiklar utifrån Forsberg och Wengstöms

granskningsmall (2003) för att utesluta artiklar med låg kvalitet. Två stycken av de utvalda

artiklarna har efter kvalitetsgranskningen visat sig vara av låg kvalitet. De kommer trots det

att inkluderas i studien av den orsaken att de svarade väl mot syftet. Utifrån vår studies syfte

utvecklades frågeställningar som ställdes mot texten och användes till grund vid analysen.

Sedan läste vi de artiklar vi funnit flertalet gånger på ett mer systematiskt sätt för att sedan

plocka ut viktiga meningsbyggnader och centrala teman. Detta gjorde vi genom att

färgmarkera meningarna i texten utifrån våra analysfrågor. Dessa meningsbyggnader

kondenserade vi och fann centrala ord till exempel smärta, lugn, mer energi och mindre stress.

Genom dessa ord kom vi fram till olika teman som vi använt i resultatet. Temana vi funnit

genom analysen var missbrukares och beroendes upplevelser av akupunkturens effekter på:

avslappning, sömn, oro/depression, drogsug, abstinensbesvär, motivation, upplevelser i

samband med akupunkturbehandlingen, andra positiva effekter och biverkningar. Under dessa

rubriker har vi sedan fört in liknande ord utifrån vår egen tolkning av texterna samt de

centrala orden till exempel orden lugn och mindre stress finns under rubriken avslappning.

RESULTAT

Avslappning

I fem av de 10 artiklarna påträffades avslappning som ett av huvudresultaten av

akupunkturbehandling vid missbruk och beroende (Avant, Margolin, Chang, Kosten, Birch,

1995; Bernstein, 2000; Courbasson, Araujo de Sorkin, Dullerud & van Wyk, 2007; Cove,

1996; Janssen, Demorest & Whynot, 2005). Studien av Bernstein (2000) som grundas på en

kvalitativ intervjuundersökning innefattande åtta deltagare med substansberoende enligt

diagnossystemet DSM-IV som resulterade i sju olika teman: smärta, förbättring av humöret,

fysisk känsla, den obeskrivliga upplevelsen av akupunkturen, avslappning, uppfattning av den

10

första akupunkturexponeringen och akupunkturens effekt på sömn. Av dessa sju teman visade

sig avslappning vara det allra mest framträdande med avseende på akupunkturens effekt. Var

och en av alla deltagarna i studien beskrev en avslappningsupplevelse men de använde olika

ord, bland annat: En flytande känsla, sömnighet, sinnesro och minskat fysiskt obehag.

Deltagarna beskrev både fysisk och psykisk avslappning med känslor av harmoni, lugn och

känsla av rofylldhet. Den avslappnande effekten gav deltagarna klarare tankar och en lättnad

av deras emotionella problem. Avslappningseffekten i kombination med

akupunkturupplevelsen gjorde att deltagarna fick ett positivt intryck av

akupunkturbehandling, vilket medverkade till viljan att vidare utforska och fullfölja

behandlingen.

En kvantitativ pilotstudie av Cove (1996) som grundas på 47 stycken deltagare med psykiska

problem samt kemiskt missbruk som erhöll akupunktur vid fem eller flera gånger. Resultatet

visade att deltagarna upplevde sig avslappnade och kände sig lättade efter akupunktur

behandling. Studien framhöll även två fall varav ett av dem innefattar en man som beskrev sin

upplevelse av akupunkturen som avslappnande och uppiggande. I studien framkom även att

majoriteten av patienter med kokainberoende hade svårigheter med att slappna av under

behandlingen. De var mindre entusiastiska över behandlingen och gav sämre respons mot

behandlingen än andra subgrupper av beroendepatienter.

I studien om substansmissbruk av Janssen et al. (2005) medverkade 261 personer till

akupunkturbehandling enligt NADA och dessa fyllde i ett frågeformulär efter behandlingen.

Deltagarna erbjöds också att skriva ner sina kommentarer om akupunkturbehandlingen i

dagboksform, i vilken en av deltagarna beskrev att enbart genom att komma till

akupunkturkliniken gav henne en underbart lugnande effekt. En annan deltagare i samma

studie beskrev akupunkturens effekter som underbart lugnande och gör livet mindre stressigt.

Den lugnande effekten gör det lättare att hantera dagen i ett stressigt liv.

Totalt 305 kvinnliga deltagare med substansanvändningsproblem och samtidig oro och

depression deltog i studien av Courbasson et al. (2007). Kvinnorna (n=185) som fått

akupunktur enligt NADA beskrev att akupunkturen gav en lugnande effekt. Detta resultat var

inte lika framträdande hos de 101 kvinnorna i kontrollgruppen som enbart mottog sedvanlig

behandling. Även studien av Avant et al. (1995) där 40 kokainberoende deltagare med

pågående metadonbehandling för sitt missbruk deltog visade att avslappning var en av

11

huvudeffekterna av akupunktur. Avslappningseffekten ökade från 1.14 innan till 3.0 efter

avslutad aktiv akupunkturbehandling utifrån mätinstrumentet Acute effects of acupuncture

scales (AEA). Även i kontrollgruppen med akupunktur i felaktiga punkter mättes en ökning i

avslappning från 1,80 till 2,60 med samma mätinstrument. Variationen är från 0, vilket

innebär ingen avslappningseffekt alls, till 4 som betyder extrem avslappning.

Sömn

I sex av de tio artiklarna framhölls sömn som en effekt av akupunkturbehandling (Berman,

Lundberg, Krook & Gyllenhammar, 2003; Bernstein, 2000; Cove, 1996; Janssen et al., 2005;

Sapir-Weise, Berglund, Frank & Kristenson, 1999).

I studien av Janssen et al. (2005) beskrev en kvinnlig deltagare att hennes sömn har förbättrats

sedan akupunkturbehandlingen. Hon säger sig även ha sänkt sin sömntablettdos. Alla

deltagare i studien av Bernstein (2000) som hade möjlighet att uppleva akupunkturens effekt

på sömn, beskrev en förbättrad sömn efter behandling. Dem framhöll att sömnsvårigheter,

även med tillgång av sömnmedicin var ett stort problem under perioden av abstinensbesvär. I

studien av Sapir-Weise et al. (1999) där 72 patienter med alkoholberoende enligt DSM-III

valdes ut för akupunktur i aktiva punkter eller kontrollpunkter. De 21 kvinnliga deltagarna i

båda grupperna ansåg att deras sömnstörningar förbättrades avsevärt redan efter första

behandlingen. Hos de 51 männen i samma studie visades ingen skillnad med avseende på

sömnen. Deltagarna i studie av Cove (1996) ansåg också att sömnen förbättrades efter

öronakupunkturbehandling enligt NADA. Även studien av Avant et al. (1995) visade på en

ökad dåsighet och sömnighet efter behandling enligt mätinstrumentet AEA. I studien av

Berman et al. (2003) deltog 163 intagna på fängelsevårdsanstalt med självrapporterad

droganvändning för akupunkturbehandling enligt NADA (n=82) eller helix (n=76). En positiv

sidoeffekt som visade sig hos deltagarna var förbättrad nattsömn. Hos deltagarna i gruppen

som fått behandling enligt NADA, indikerade 77 % att nattsömnen blev bättre och 50 % av

deltagarna som erhållit helix akupunktur angav att de sov bättre. Resultatet är baserat på

intervju med de deltagare (n=32) som fullgjort behandlingen.

Oro och depression

I hela nio av de tio studierna uppmärksammades akupunkturens positiva effekter på oro och

depression (Avant et al., 1995; Berman et al., 2003; Bernstein, 2000; Courbasson et al., 2007;

Cove, 1996; Janssen et al., 2005; Killeen & Brady, 1997; Sapir-Weise et al., 1999; Verthein,

Haasen & Krausz, 2002). En kvinna i studien av Janssen et al. (2005) beskrev i

12

kommunikationsboken att akupunktur som behandlingsmetod i kombination med sänkt dos

läkemedel hjälper mot hennes depression och oro. En man i samma studie upplevde också att

han blivit mindre orolig efter akupunkturbehandlingen, vilket han beskrev i

kommunikationsboken. De åtta deltagarna i studien av Bernstein (2000) upplevde att

akupunkturbehandlingen resulterade i en minskning av deras spänning och oro. De beskrev

även en generell förändring i deras emotionella och psykologiska känsloläge efter att ha fått

akupunkturbehandling. En minskning av oro bekräftas även av deltagarna i Coves (1996)

studie. Nio av de tio kvinnor som mottog aktiv akupunktur i Sapir-Weise et al. (1999) studie

upplevde att deras oro hade minskat redan vid första uppföljningstillfället. Fyra av dessa

kvinnor ansåg att oron hade minskat kraftigt. I gruppen där deltagarna fick akupunktur i

ickespecifika punkter beskrev fem av tio kvinnor att oron hade minskat. Kvinnor i både

kontroll och behandlingsgruppen rapporterade att deras psykiska kondition avseende

depression och nedstämdhet förbättrats avsevärt redan den första uppföljningen. Hos männen

visades inga skillnader hos någon av grupperna gällande den psykiska konditionen.

Kvinnorna i studien av Courbasson et al. (2007) som deltagit i akupunktur och sedvanlig

behandling visade efter behandlingen sig vara mindre deprimerade och mindre oroliga. Enligt

mätinstumentet Becks Anxiety Inventory visade dessa kvinnor dessutom en minskning av oro

från medel till mild. Denna effekt kvarstod både första och tredje uppföljningen som gjordes

efter en och tre månader. I den grupp som endast fick sedvanlig behandling minskade oron

från medel till mild men effekten kvarstod endast en månad. Liknande skillnad mellan de

båda grupperna visades på Becks Depression Inventory, där kvinnorna i akupunkturgruppen

mätte lägre depressionspoäng än kvinnorna med sedvanlig behandling. Även studien av Avant

et al. (1995) har använt sig av Becks Depression Inventory, i denna studie visade deltagarna i

båda grupperna en betydande minskning av depression efter sex veckors behandling. Samma

studie har även använt sig utav SCL-90 skalan, ett mätinstrument med avsikt att mäta psykisk

status. Detta instrument visade en minskning av oro, nervositet och depression hos deltagarna

i studien oberoende av vilken akupunkturbehandlingsmetod som använts.

Deltagarna i studien av Berman et al. (2003) som genomgått Helix akupunkturbehandling

visade på högre depressionspoäng på mätinstrumentet SCL-90 än deltagarna som genomgått

akupunkturbehandling enligt NADA. Bland de deltagarna som inte fullgjort behandlingen och

fått Helix behandling visade sig mer oro och mindre psykiskt och fysiskt välbefinnande än

hos de deltagarna som fått akupunktur enligt NADA som inte fullgjort behandlingen. Detta

grundar sig på information av mätinstrumentet acupuncture treatment assessment scale

13

(ATAS) som mäter oro, muskelspänning, drogsug, psykiskt välbefinnande och fysiskt

välbefinnande. Bland de kvinnor som avslutat behandlingen visade sämre psykiskt

välbefinnande enligt ATAS.

En annan studie som påvisat akupunkturens positiva effekter på oro och depression är

Verthein et al. (2002) pilotstudie där 30 patienter med alkohol- och drogberoende mottog

akupunkturbehandling. Symtom som mindre depression och oro förbättrades enligt

mätinstrumentet Short Opiate Withdrawal Scale (SOWS) som mäter psykiskt och mentalt

tillstånd. Även Killeen och Brady´s (1997) studie där 60 deltagare med substans-och

alkoholberoende enligt DSM- IV inkluderades för akupunkturbehandling enligt NADA har

funnit att symtom som depression och oro förbättrats under behandlingen.

Resultatet visade att deltagarna med kokainberoende nådde större förbättring av

depressionssymtom än deltagarna med alkoholberoende. Resultatet baseras på ett

frågeformulär där deltagarna betygsatte olika symtom.

Drogsug

Sju av de tio vetenskapliga artiklarna tar upp akupunkturens effekter på suget efter droger

(Avant et al, 1995; Courbasson et al, 2007; Killeen & Brady, 1997; Margolin, Kleber &

Avant, 2002; Janssen et al., 2005; Sapir-Weise et al, 1999; Verthein et al., 2002 ). En manlig

deltagare i studien av Janssen et al. (2005) beskrev i kommunikationsboken att hans sug efter

alkohol, tobak och andra substanser hade minskat efter att ha genomgått

akupunkturbehandling. Hos 39 deltagarna i samma studie minskade den självrapporterade

frekvensen av droganvändning signifikant redan efter första behandlingstillfället med

akupunktur. Denna minskning varade under alla mättillfällen.

I Verthein et al. (2002) studie visades en påtaglig minskning av kokainanvändningen och

alkoholmängd hos deltagarna som behandlats med akupunktur enligt mätinstrumentet SOWS.

Konsumtionen av andra substanser så som heroin och cannabis minskade inte märkbart.

Kvinnorna i studien av Courbasson et al. (2007) som genomgått akupunkturbehandling fick

starkare tro på deras förmåga att klara av situationer och självförtroende till att motstå droger i

stressiga situationer där det var hög risk för återfall. De beskrev själva att deras drogsug

minskade efter behandlingen enligt frågeformuläret Drug Taking Confidence som utfördes

under fyra tillfällen.

14

Margolin et al. (2002) har genomfört en studie där 620 kokain- och opiatberoende patienter

deltog för öronakupunktur enligt NADA, overksam kontroll akupunktur eller

avslappningsbehandling. Tvåhundraåtta deltagare mottog samtidigt metadonbehandling för

sitt beroende. Inga större skillnader visade sig mellan de tre grupperna i studien med

självanmält drogsug, drogmängd och användningsfrekvens. Droganvändningen minskade

signifikant hos alla deltagarna enligt intervjuer där självanmäld droganvändning mättes på en

skala mellan 0 och 10.

I Avant et al. (1995) studie beskrev deltagare som fullföljde akupunkturbehandlingen en

minskning av deras kokainanvändning under de sex veckor som studien pågick. Denna

minskning visade sig i hos både gruppen som fått akupunktur i fyra verksamma punkter i örat

och de som fått akupunktur utanför dessa punkter. Den självanmälda mängden kokain

minskade från 1,5 gram till 0,2 gram per vecka. Även användningsfrekvensen minskade från

2,1 dagar till 0,6 dagar i veckan. Drogsuget minskade signifikant hos deltagarna i den grupp

som fått aktiv akupunktur under de 6 veckor behandlingen pågick. Även studien av Killeen

och Brady (1997) visade genom ett frågeformulär att drogsuget hos deltagarna minskat efter

akupunkturbehandlingen.

Inga signifikanta skillnader mellan kontroll- och akupunkturbehandlingsgruppen i förhållande

till självanmält drogsug konstaterades i Sapir-Weise et al. (1999) studie.

Abstinensbesvär

En minskning av abstinensbesvär visades i tre av de tio artiklarna (Cove, 1996; Janssen et al,

2005; Verthein et al, 2002). Redan efter första akupunkturbehandlingen visades genom ett

frågeformulär en förbättring av abstinenssymtomen för deltagarna i Janssen et al. (2005)

studie. Abstinensbesvär så som skakningar, magkramper, hallucinationer, yrsel,

sömnsvårigheter, muskelvärk, illamående, svettningar och självmordsbenägenhet visade sig

minska hos de deltagare som mottagit akupunkturbehandling minst fyra gånger. Även hos de

personer i samma studie som fullföljt minst tre akupunkturbehandlingar ses en förbättring av

abstinenssymtomen. I studien av Cove (1996) bekräftades att abstinenssymtomen hos

deltagarna reducerades efter NADA-behandling. Även Verthein et al. (2002) studie visade på

en generell och statistiskt signifikant minskning av abstinenssymtom så som stress och

svettning. De generella abstinenssymtomen hade enligt mätinstrumentet SOWS ökat från 17

% före behandling och 37 % efter.

15

Upplevelser i samband med akupunkturbehandlingen

Upplevelsen av akupunkturbehandlingen beskrivs tydligast genom Bernstein`s (2000) studie

där deltagarna genom intervjuer beskrev känslan av akupunkturbehandlingen med följande

ord: mystiskt, oförklarligt och naturligt. Vidare beskrev alla deltagarna i denna studie

obekanta fysiska och känslomässiga erfarenheter av akupunkturen. De upplevde en rörelse

eller ett ”flow” från akupunkturpunkten genom kroppen. Denna rörelse som deltagarna

beskrev var obekant, tryckande, värmande, sköljande, kittlande och främmande för dem.

Många deltagare uttryckte fördelar av akupunkturbehandlingen. En man i studie Janssen et al.

(2005) beskrev att vinsterna av akupunkturbehandlingen ökade ju längre han mottog

behandlingen. Även kvinnorna i studien av Courbasson et al. (2007) som tillfrågades var

nöjda med behandlingen och ansåg den vara hjälpsam, 78 % betygsatte behandlingen som

bra, mycket bra eller enastående. Åttiosju procent av kvinnorna skulle rekommendera

akupunkturbehandling till en vän i behandlingsbehov. I studien Margolin et al. (2002) var alla

deltagare i de 3 grupperna som fick akupunkturbehandling, nålkontroll respektive

avslappningskontroll nöjda med behandlingarna. De var även nöjda med längden av

behandlingseffekten och var villiga att betala för framtida behandlingar. Detta framkom efter

mätning med en fempunktsskala där de subjektiva effekterna av behandlingen betygsattes.

Även studie Cove (1996) uppmärksammade att deltagarna var nöjda med

akupunkturbehandlingen, då deltagarna efterfrågade akupunktur mer än en gång per dag

under den inledande fasen under behandlingsperioden.

Motivation

Andra positiva effekter som beskrevs av akupunkturbehandlingen var en ökad motivation och

samarbetsvilja till behandlingen. Detta uppmärksammades i fyra av de tio studierna

(Bernstein, 2000; Cove, 1996; Killeen & Brady, 1997; Margolin et al., 2002). I studien av

Cove (1996) beskrev deltagarna genom ett formulär att de var mer öppna och mottagliga till

andra behandlingsmetoder efter att de fått akupunktur. I ett fall beskrev en man att han kände

sig mer motiverad till att delta i andra behandlingsmöjligheter så som Anonyma Alkoholister

efter att ha genomgått akupunkturbehandlingen. Denna motivation fanns även hos en man i ett

annat fall som ansåg sig bli mer motiverad till att delta i andra behandlingar för missbruk efter

akupunkturen. De kände sig även mer motiverade till att delta i andra aktiviteter på

behandlingscentret. Deltagarna i studien av Bernstein (2000) beskrev att de efter behandling

har fått mer energi. Andra positiva effekter de upplevde av akupunkturen var ökat

16

självförtroende och motivation till tillfrisknande. De nämnde även att deras känsloläge

förändrades och de upplevde harmoni efter att ha genomgått akupunkturbehandling. Även i

Killeen och Brady´s (1997) studie visade genom ett frågeformulär att deltagarna fått mer

energi efter akupunkturbehandlingen.

Margolin et al. (2002) fann att alla deltagarna (n=260) oberoende av vilken av metoderna

(NADA, akupunktur i kontrollpunkter och avslappning) som användes uppnådde en

terapeutisk samhörighet med akupunktören, enligt mätinstrumentet Therapeutic Alliance

Scale. Detta mätinstrument har för avsikt att mäta patienters samhörighet med akupunktören.

Andra positiva effekter av akupunktur

I flera av studierna uppmärksammas flera andra positiva effekter av akupunkturbehandlingen.

En kvantitativ studie av Verthein et al. (2002) visade att deltagarnas generella fysiska tillstånd

förbättrades under akupunkturbehandlingstiden. Även huvudvärk, somatisk spänning och

dålig aptit ansåg deltagarna i Cove`s (1996) studie som tog emot akupunktur hade förbättrats.

I många fall försvann huvudvärken fullständigt hos deltagarna i studien.

Många deltagare i studien av Bernstein (2000) ansåg att deras humör förändrades positivt

efter akupunkturbehandling. De använde följande ord för att beskriva humörförändringarna:

högt, flytande, tranceliknande och en känsla av att vara berusad. De ansåg att akupunkturens

effekter kunde liknas med att vara substanspåverkad, men akupunkturen gav en naturligare

känsla. En annan studie som uppmärksammat förbättringar av humöret är studien av Cove

(1996) där en man berättade att hans humör förbättrats märkbart efter akupunkturbehandling.

Han kände sig också förnyad och föryngrad. Även deltagarna (21 av 33) i studien av Sapir-

Weise et al. (1999) ansåg att akupunkturen kunde liknas vid att vara under påverkan av

droger. Fyra kvinnor i samma studie rapporterade subjektiva starka reaktioner av

akupunkturbehandlingen. Avant et al. (1995) använde sig utav skalan Acute Effects of

Acupuncture (AEA) med syfte att mäta de subjektiva effekterna av ett akupunkturbehandling

vid ett tillfälle. Enligt AEA fanns inga signifikanta skillnader mellan de två olika

behandlingsmetoderna (aktiv och kontroll grupp) med avseende på glädjeupplevelse, energi

eller nedstämdhet från före till efter behandling. Ingen utav grupperna upplevde någon

förändring på de ovan nämnda känslolägena.

17

I två utav studierna (Bernstein, 2000; Margolin et al., 2002) beskrev deltagarna personliga

problem så som sociala, legala och familjeproblem relaterade till deras missbruk. I Margolins

et al. (2002) studie användes en strukturerad intervju (Addiction Severity Index) som visade

på en minskning av dessa problem från före till efter akupunkturbehandlingen. Denna

minskning kvarstod vid första uppföljningen. Dock hittades inga signifikanta förbättringar i

medicinska eller yrkesmässiga problem. Även i Bernstein`s, (2000) studie beskrev deltagarna

en minskning av de personliga problemen efter akupunkturbehandlingen. De ansåg även att

akupunkturen gav dem en minskning av deras rädsla för det okända tillsammans med klarare

tankar. Genom ett frågeformulär kom författarna Killeen och Brady (1997) fram till att

koncentrationssvårigheter minskade hos deltagarna efter de genomgått akupunkturbehandling.

Negativa erfarenheter av akupunkturbehandlingen

Fyra av de 10 artiklarna uppmärksammade negativa upplevelser av akupunkturbehandlingen.

(Berman et al, 2003; Bernstein, 2000; Courbasson et al, 2007; Cove, 1996). Deltagarna i

Courbassons et al. (2007) studie blev tillfrågade på vilket sätt akupunkturen inte hjälpte dem.

De angav då trötthet efter behandlingen som något negativt. Även deltagarna i Bernstein´s

(2000) studie beskrev trötthet efter behandlingen.

I studierna av Bernstein (2000), Berman et al. (2003), och Cove (1996) beskrevs smärta som

negativ bieffekt av akupunkturen. Två av åtta deltagare i Bernstein (2002) studie uttryckte

rädsla för smärta av nålsticket vid akupunkturbehandling, men ingen av deltagarna kände

någon smärta av akupunkturnålen vilket upplevdes som lättande. De ansåg inte heller att

akupunkturnålen inducerade någon smärta. Däremot var smärta vid nålsticket påtaglig i studie

av Berman et al. (2003) där 26 % av deltagarna (n= 163) avbröt studien på grund av smärtan

vid nålsticket. Även i studien av Cove (1996) klagade flera deltagare över lokal smärta vid

nålsticket. I denna studie uppmärksammades inga andra negativa effekter så som infektioner,

blodtrycksfall och cirkulation- eller andningsbesvär, utan akupunktur visade sig vara en

extremt säker behandlingsmetod. Kvinnorna i studien av Courbasson et al. (2007) angav som

en negativ effekt att det desinfektionsmedel som användes då örat rengjordes inför

akupunkturnålarna påminde om alkohol, genom detta blev de sugna på att dricka.

18

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva missbruks- och beroende individers

erfarenheter av akupunktur som alternativ behandlingsmetod. Resultatet visade på att

erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod var övervägande positivt. De flesta

deltagare upplevde stora vinster och fördelar med behandlingsmetoden. Huvudresultatet i

flertalet studier var den avslappnande effekten och akupunkturens dämpande effekt på oro och

depression. Positiva effekter framhölls i alla studierna som avslappning, sömn, oro,

depression, abstinens och drogsug. Akupunkturen visade sig ha få negativa biverkningar, där

smärta vid nålsticket beskrevs.

Resultatet visade att akupunkturen gav en positiv effekt på deltagarnas upplevelse av

avslappning och lugn (Avant et al., 1995; Bernstein, 2000; Courbasson et al., 2007; Cove,

1996; Janssen et al., 2005). Kriminalvårdstyrelsen har genom Berman (2000) gjort en studie

där många deltagare beskrev den avslappnande effekten av NADA med bland annat följande

ord: knuten i magen försvann, ett lugn, harmoni, behaglig känsla och lättare att koppla av.

Dessa ord var även de som deltagarna i Bernstein (2000) studie använde för att beskriva den

avslappnande effekten av NADA. Akupunktur har visat sig minska de akuta

abstinenssymtomen och författarna tror att akupunkturen möjliggör för samtal genom en

avslappnad individ. Vilket stärks av Landgren (2006) som menar att akupunkturbehandlingen

medför att individ blir lugnare och mer fokuserad, de har då lättare att fullgöra

behandlingsprogrammet och tillgodogöra sig andra delar av programmet så som samtal.

Samtalet inom den psykiatriska vården används som redskap för hälsofrämjande arbete. Dessa

samtal kan ha flera syften till exempel klargöra och utreda människans livssituation samt ge

bekräftelse, stöd och hopp. Inför samtalet måste sjuksköterskan ha klargjort vad syftet är.

Sjuksköterskan kan i samtalet fungera som en medmänniska då många människor med

missbruksproblematik upplever skuld när de inte kan motsvara de förväntningar de tror att

andra ställer på dem och det kan därför vara svårt för dem att berätta om sina tankar och

känslor. Sjuksköterskan bidrar till avlastning av skuld, se nya perspektiv och få distans till

problemen (Hedelin, 2006).

19

Vårt resultat visade att flera deltagare beskrev att akupunkturbehandlingen gav en ökad

motivation till att delta i behandlingen, de fick även mer energi till att klara av hela

behandlingsprogrammet (Bernstein, 2000; Cove, 1996; Killeen & Brady, 1997; Margolin et

al., 2002). Utifrån sjuksköterskans ansvarsområde anser författarna detta vara ett viktigt fynd

då en motiverad patient är förutsättning för behandling. Som tidigare framkommit väljer

många missbruk- och beroendepatienter att avbryta behandlingsprogrammet i förtid på grund

av bristande motivation (Heilig, 2004). Akupunktur kan vara ett sätt att få patienterna att

fullfölja behandlingen. Akupunktur kan även med stor fördel användas redan innan patienten

kommit till insikt med sin problematik, eftersom den lindrar de akuta abstinensbesvären och

leder till att patienten orkar vara kvar i behandlingen (Landgren, 2006). Den ökade

motivationen visade sig även i Berman´s (2000) studie upplevde de intagna att de blev mer

öppna mot andra människor och fick mer ork efter akupunkturbehandlingen. Vårdarna på

anstalten uppfattade klienterna som deltagit i akupunkturbehandlingen som mer

samarbetsvilliga och mer aktiva till att delta i annan behandling. Heilig (2004) betonar vikten

av individens egen motivation till förbättring, detta för att uppnå en livsstilsförändring genom

ett ändrat beteendemönster. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) står det att läsa att all

vård ska genomföras och utformas i samråd med patienten (Svensk författningssamling,

2008). Därför är det viktigt att individen är motiverad till vård och behandling och att

sjuksköterskan arbetar utifrån dennes personliga förutsättningar. Författarna tror att en

motiverad människa lättare tillgodogör sig den hjälp sjuksköterskan och vården erbjuder så

som samtal.

För att få patienten att erkänna sitt missbruk måste först en relation skapas mellan individen

och behandlingsanvarig (Volckerts, 2003). En relation innebär att vi påverkas av varandra,

genom att tolka och förstå andra människor påverkas vi själva känslomässigt. En relation till

andra människor är ett grundläggande behov för vår egen utveckling och mänsklighet

(Kristoffersen & Norveldt, 2006). Deltagarna i Margolin et al. (2002) studie upplevde att

genom akupunkturen fick de samhörighet med akupunktören. Även Gyllenhammar (2007)

uppmärksammar vikten av att skapa en relation mellan personen med missbruksproblematik

och behandlaren. Relationen med behandlaren ger en trygg bas för individen att komma

tillbaka till i svåra situationer. Författarna tror att en god relation mellan ansvarig behandlare

och individen leder till ett öppnare och djupare samtal. Sjuksköterskans attityd och handlingar

i mötet med individen påverkar deras upplevelse av sjuksköterskans omsorg (Kristoffersen &

Norveldt, 2006). Algullander (2008) beskriver att en god relation de emellan ökar chanserna

20

till att individen återkommer till nästa behandligstillfälle. Det har även visat sig om individen

redan har upprättat kontakt med behandlingsansvarig bidrar även detta till ökade chanser för

fler besök jämfört med en okänd behandlingsansvarig.

Resultatet visade på att alla studier förutom en tar upp ämnet oro eller depression (Avant et al.

1995; Berman et al., 2003; Bernstein, 2000; Courbasson et al., 2007; Cove, 1996; Janssen et

al., 2005; Killeen & Brady, 1997; Sapir-Weise et al., 1999; Verthein et al., 2002). Alla dessa

studier visade på enbart positiva effekter med avseende på depression och oro efter

akupunkturbehandling. I Berman`s (2000) studie beskrev deltagarna att den psykiska statusen

så som oro förbättrades signifikant efter akupunkturbehandlingsprogrammet. De beskrev

glädje och minskad irritation efter akupunkturbehandlingsprogrammet. Depression är en

sjukdom som påverkar hela kroppen. Depression kan ge känslor av tomhet, likgiltighet och

värdelöshet samt ingen glädje i de dagliga sysslorna. Depression kan göra de mest

grundläggande livsfunktionerna till ett problem. Sjuksköterskan kan hjälpa individen genom

att ge stöd, självkänsla och känsla av konroll och sammanhang. Även värme, uppmuntran och

eget ansvar är faktorer som bidrar till förbättrad hälsa. Depressioner orsakar stort lidande både

för individen och dennes familj, genom minskad psykisk och fysisk hälsa. Depressioner

påverkar också samhället och dess ekonomi till exempel genom sjukskrivningar och oförmåga

till arbete (Skärsäter, 2006). Författarna tror att en minskad upplevelse av oro eller depression

kan bidra till ett minskat lidande hos personen, vidare tror författarna att det är lättare för

vårdpersonal att möta en människa då denne är mindre oroad eller inte upplever sig vara lika

deprimerad som tidigare. Att ge adekvat information om sjukdomens symtom och

konsekvenser är betydelsefullt, vilket styrks i Skärsäter (2006) där män och kvinnor beskrev

att noggrann information gav dem hopp om tillfrisknande. Sjukvårdens syfte är att tillvarata

individens resurser och ge det stöd som krävs för att uppnå en god livskvalitet.

Genom resultatet har det framkommit att deltagarna i de utvalda studierna har flera symtom

relaterat till sitt missbruk bland annat sömnsvårigheter, oro, depression och nedstämdhet.

Detta är symtom som enligt Heilig (2004) orsakar ett stort lidande för individen. Eriksson

(1994) menar att lidande kränker människans värdighet. En lidande människa måste bli sedd

och tagen på allvar av vårdpersonalen och få den bekräftelse de behöver. Inom samhället finns

ett starkt restriktivt förhållningssätt mot människor med missbruk och beroende (Helig, 2004).

Det är viktigt för sjuksköterskan att ha ett professionellt förhållningssätt gentemot

människorna och få dem att uppleva att de är välkomma till behandlingen. Det är viktigt att

21

förstå att under behandlingen är individen utlämnad till någon annan och sätts i en

beroendeställning, även detta kan orsaka ett lidande. Resultatet i vår studie har visat att

akupunkturen har haft goda effekter på symtomen relaterade till missbruket och författarna

tror att akupunktur i samband med ett gott bemötande från vårdpersonalen lindrar lidandet hos

människorna med missbruk och beroende.

Artiklarnas resultat visade att akupunkturbehandlingen ger få biverkningar. Den huvudsakliga

negativa effekten som togs upp var smärta vid nålsticket och akupunkturen har visat sig ha få

eller inga biverkningar till skillnad från den farmakologiska behandlingen (Bernstein, 2000;

Berman et al., 2003; Cove, 1996). Vid substansmissbruk används vanligen tablett Metadon

för avgiftning som är den behandling som har störst evidensstöd. Metadon medverkar till

reducerat missbruk, ökad social funktion och minskat avhopp från behandlingen (Heilig,

2004). Det är starkt beroendeframkallande och bör användas med försiktighet (FASS, 2008).

Pimentel och Mayo, (2008) beskrev att Metadon ger många biverkningar på grund av dess

toxiska effekt till exempel andningsdepression, påverkan på det centrala nervsystemet och

toxisk irritation på hjärtat. Ashwath, Ajjan och Culclasure, (2005) beskrev i sin artikel om en

man som precis påbörjat metadonbehandling, redan efter första tabletten fick han kraftig

huvudvärk och efter andra tabletten uppstod episoder av svår bradykardi. Han avbröt då

behandlingen och besvären upphörde då direkt. Även andra farmakologiska

behandlingsalternativ som används vid missbruk och beroendetillstånd såsom

benzodiazepiner (lindrar ångest) och disulfram (används vid alkoholberoende) har flera

biverkningar; illamående, beroendeframkallande och trötthet (FASS, 2008; Heilig, 2004).

Författarna anser att dessa allvarliga biverkningar måste tas till hänsyn vid val av

behandlingsmetod. Vi tror att den farmakologiska behandlingen orsakar ett större lidande för

individen på grund av biverkningarna än akupunkturbehandlingen.

Missbrukarpatienterna kräver stora vårdresurser bland annat ekonomiskt och vårdplats

mässigt, de hamnar ofta på flera olika vårdinrättningar så som inom psykiatri, somatisk vård,

fängelser och akutsjukvård (Heilig, 2004). Författarna tror att akupunktur i frekventare

användning i kombination med samtalsterapi skulle minska kostnaderna inom missbruksvård

och fångvård. Vi tror att akupunkturen är ekonomiskt fördelaktig inom vård av missbrukare

och beroende jämfört med kemoterapeutiska behandlingsformer, då utgifterna endast består

av nålinköp. Sjuksköterskan ansvarar enligt kompetensbeskrivningen till att vara

kostnadsmedveten och arbeta utifrån en patientinriktad omvårdnad (Socialstyrelsen, 2008).

22

Särskilt viktigt är det att vara kostnadsmedveten efter den nyliga finanskrisen 2008, som

påverkat hela samhället (Odell, 2008).

Metoddiskussion

Vår avsikt var att fokusera oss på kvalitativa studier, men då urvalet var begränsat fick vi

även inkludera kvantitativa studier. Detta tror vi har påverkat resultatet i den bemärkelsen att

vårt syfte är riktat mot kvalitativa artiklar med patienters erfarenheter. Genom att ha

inkluderat nio stycken kvantitativa studier fann vi erfarenheter i högre andel som ett bifynd

och inte som huvudfokus i studierna. Vi anser att de tio artiklarna vi fann svarade bra mot vårt

syfte och var tillräckligt med material för vårt resultat. De valda artiklarna är publicerade

inom en 13 års period, denna tidsperiod valdes på grund av begränsat material. Första

sökningen i databaserna gjordes med ett snävare årtalsintervall (1998-2008), men då få

relevanta artiklar påträffades utvidgades årtalsintervallet. Vår målsättning var från början att

fokusera på nyare forskning då forskningen ständigt utvecklas och förnyas. Segesten, (2006)

beskriver att syftet med en vetenskaplig artikel är att redovisa ny kunskap. Den forskning som

gjordes för 13 år sedan kanske inte är relevant idag, detta kan ha påverkat resultatet då

akupunktur inom missbruk och beroende är i ständig utveckling.

Databaserna vi valde att använda oss av, valdes utifrån syftet. Den mest betydelsefulla

databasen för vårt syfte var PsykInfo, där sex av de tio utvalda studierna hittades.

Kvalitetsgranskningen gjordes utefter Forsberg och Wengström´s (2003)

kvalitetsgranskningsmall. Två utav valda artiklar (n=10) fick enligt granskningsmallen låg

kvalitet, vilket vi tror berodde på att dessa artiklar var pilotstudier där inte alla delar i

granskningsmallen var representerade. Vi valde att inkludera dessa studier då båda artiklarna

var peer- rewieved och publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Vi tror inte detta har påverkat

vårt resultat negativt då resultatet i pilotstudierna var innehållsrikt och de svarade väl mot vårt

syfte.

Vi valde att använda oss utav innehållsanalys som metod för att få fram centrala teman till

vårt resultat. Genom att ha använt denna metod har vi hittat olika mönster i resultatet och

teman som vi utgått ifrån. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att genom

innehållsanalys kan forskaren finna mönster i resultatet som inte är tydligt uttalade.

23

SLUTSATS

Missbruk och beroende är relaterat till en mängd olika symtom som orsakar ett stort lidande

för människan. Sjuksköterskan ansvar är att lindra detta lidande. Resultatet i denna studie har

visat att akupunkturen lindar många av symtomen och är därmed fördelaktig i behandling vid

missbruk och beroendetillstånd. Inom områdena avslappning, sömn, oro/depression, drogsug

och abstinensbesvär visade akupunkturen ha goda effekter enligt deltagarna i studierna.

Det är vanligt att personer med missbruk och beroende väljer att avbryta behandlingen innan

behandlingsprogrammet är fullföljt. Vårt resultat har visat att akupunkturen har positiv

betydelse för deltagarnas motivation att fullfölja behandlingsprogrammet.

I jämförelse med den farmakologiska behandlingen har akupunkturen visat sig ha få

biverkningar och är ekonomisk fördelaktig. Akupunkturen är miljömässigt skonsam metod då

den ger obetydligt avfall.

Vi har funnit att akupunktur inom missbruk har goda erfarenheter kliniskt men aktuell

forskning saknas. Vårt resultat visade att mer forskning behövs inom området, detta för att

öka kunskapen om alternativa, billiga och miljövänliga behandlingsmetoder och få

akupunktur för missbruk och beroende allmänt spridd i samhället, till exempel inom

kriminalvården

24

REFERENSLISTA

Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri. Polen: Studentlitteratur.

American Psychiatric Association. (1995). MINI- D IV- Diagnostiska kriterier enligt DSM-

IV. Danderyd: Pilgrim press.

Ashwath. M, Ajjan. M & Culclasure.T, (2005) Methadone-induced bradycardia. The journal

of Emergency medicine. 29(1). 73-75.

Avant. K., Margolin. A., Chang. P., Kosten. T., & Birch. S. (1995). Acupuncture for the

Treatment of Cocaine Addiction. Investigation of a Needle Puncture Control. Journal of

Substance Abuse Treatment. 12(3). 195-205.

Berman, A. (2000). Öronakupunktur som ett hjälpmedel mot drogberoende.

Kriminalvårdstyrelsen. Regionmyndigheten: Stockholm.

Berman. A., Lundberg. U., Krook. A., & Gyllenhammar. C. (2004). Treating drug using

prison inmates with auricular acupuncture: A randomized controlled trial. Journal of

Substance Abuse Treatment. 26(2004). 95-102.

Bernstein, K-S. (2000). The experience of Acupuncture for treatment of Substance

Dependence. Journal of nursing scholarship, 32 (3), 267-272.

Carlsson, C. (2000). Long-term effects of acupuncture. Avhandling för doktorsexamen, Lunds

universitets sjukhus, 2000.

Carlsson, C. (2001). Akupunktur som behandlingsmetod idag. Läkartidningen, 46 (98).

Courbasson. C., Araujo. A., & Dullerud. B. (2007). Acupuncture Treatment for Women With

Concurrent Substance Use and Anxiety/Depression. An effective Alternative Therapy?

Family & Community Health. 30(2). 112-120.

Cove. G. (1996). Is Auricular Acupuncture Beneficial in the Inpatient Treatment of

Substance-Abusing Patients? A pilot Study. Journal of Substance Abuse Treatment. 13(2).

165-171.

Cui, C., Wu, L., & Luo, F. (2008). Acupuncture for the treatment of drug addiction. Springer

science+ business media, LLC.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm. Liber.

FASS (2008). Hämtad September, 25, 2008 från http://www.fass.se.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och kultur

Friberg. F. (2006). Dags för uppsats. Danmark: Naranya press.

25

Gyllenhammar. C. (2007). Bryta vanor. Norge: Nordbook A/S.

Hedelin. B. (2006). Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i Arvidsson &

Skärsäter´s Psykiatrisk omvårdnad (red.). Narayana press: Studentlitteratur.

Heilig, M. (2004). Beroendetillstånd. Lund: Studentlitteratur.

Janssen. P., Demorest. L., & Whynot. E. (2005). Acupuncture for Substance Abuse Treatment

in the Downtown Eastside of Vancouver. Journal of Urban Health: Bulletin of the New York

Academy of Medicine. 82 (2).

Kristoffersen. N-J & Norveldt. P. (2006). Relationen mellan sjuksköterska och patient i

Kristoffersen´s Grundläggande omvårdnad Del 1 (red.). Narayana press: Studentlitteratur.

Landgren, K. (2006). Öronakupunktur. Helsingborg: Didaktion förlag.

Lökensgard. I. (1997). Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Margolin. A., Kleber. H., & Avant. K. (2002). Acupuncture for the Treatment of Cocaine

Addiction: A Randomized Controlled Trial. JAMA. 287(1), 55-63.

National acupuncture detoxification association of Sweden, (2008). Hämtad oktober, 10, 2008

från http://www.nada-sverige.se.

Odell. M, (2008). Finanskrisen- nuläge och framtid. Hämtad November, 17, 2008 från

http://www.regeringen.se/sb/d/10137/a/115445.

Pimentel. L & Mayo. D, (2008). Chronic metadone therepy comlicated by torades de pointes:

A case report. The journal of Emergency medicine. 34(3). 287-290.

Sapir-Weise. R., Berglund. M., Frank. A., & Kristenson. H. (1999). Acupuncture in

Alcoholism Treatment: A Randomized out-patient Study. Alcohol & Alcoholism. 34(4). 629-

635.

Segesten. K. (2006). Användbara texter i Friberg´s Dags för uppsats. Danmark: Naranya

press.

Skärsäter. I. (2006). Återhämtning från depression i Arvidsson & Skärsäter`s Psykiatrisk

omvårdnad (red.) Narayana press: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2008). Hämtad November, 16, 2008 från http://www. Socialstyrelsen.se.

Sternebring. B. (1995). Abstinensbehandling vid alkoholmissbruk i Berglund och Rydberg´s

Beroendelära. Studentlitteratur: Lund.

Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm.

Hälso och sjukvårdslagen (1982:763). Svensk författningssamling (SFS). Hämtad

December,16, 2008 från http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19820763.htm.

26

Verthein. U., Haasen. C.,& Krausz. M. (2002). Auricular Acupuncture As a Treatment of

Cocaine, Heroin and Alcohol Addiction: A Pilot Study. Addictive Disorders & Their

Treatment. 1(1). 11-16.

Volckerts, J. (2003). Drogberoende: psykologi och terapi. Stockholm: Prisma.

World health organization. (1991). Report of the Working Group on Auricular Acupuncture

Nomenclature. Hämtad augusti 28, 08 från

http:www.who.int/medicinedocs/en/m/abstract/Js7144e.

Östlundh. L, (2006). Informationssökning i Friberg´s Dags för uppsats. Danmark: Naranya

press.

27

Författare (År)

Tidskrift.

Titel Syfte Metod/Analys Urval

(Bortfall)

Resultat Kvalitet

Avant. et al.

(1995). Journal

of substance

abuse treatment.

Acupuncture for the

treatment of cocaine

addiction.

Investigation of a

needle puncture

control.

Undersöka effekten av

akupunkturpunkter vid

kokainberoende.

Kvantiatitivt exprimentell

design. En kontroll grupp

och en behandlingsgrupp.

Olika mätinstrument

användes.

40 st.

(10st)

Randomis

erat,

obundet.

Överlag positiv respons av

behandling på mångfald av

drogrelaterade och psykosociala

mätningar såsom drogsug,

abstinensbesvär och depression.

Hög

Berman et. al.

(2004) Journal

of substance

abuse treatment.

Treating drug using

prison inmates with

auricular

acupuncture: A

randomized

controlled trial.

Att jämföra NADA protokollet mot

ett Helix protokoll samt att

kvalitativt undersöka de intagnas

upplevelser av behandlingen.

Kvantiativ studie.

Deltagarna svarade på ett

frågeformulär efter

behandling.

158 st.

(52 st.)

Randomis

erat.

Deltagarna i båda grupperna

rapporterade minskade

obehagssymtom och förbättrad

sömn efter behandling.

Hög

Bernstein, S.

(2000)

Journal of

Nursing

Scholarship.

The experience of

acupuncture for

treatment of

substance

dependence.

Undersöka substansberoendes

upplevelser av att få akupunktur som

behandling som komplement till

annan sedvanlig behandling av

sjukdomen.

Kvalitativ fenomenologisk.

Deltagarna beskrev sina

erfarenheter i

intervjuform.

8 st.

Strategiskt

Resulterade i sju olika teman där

avslappning var det mest

framträdande.

Medel

Courbasson, C.

et al. (2007).

Family &

Community

Health.

Acupuncture

treatment for women

with concurrent

substance use and

anxiety/ depression.

An effective

alternative therapy?

Undersöka vinsterna av akupunktur

som tillägg till sedvanlig

behandlingsterapi.

Kvantitativ. Kvinnorna

delades in i 2 grupper

(kontroll & akupunktur).

Olika skalor användes för

att mäta resultatet.

305 st. (39

st.).

Konsekuti

vt.

Kvinnor som behandlats med

akupunktur kände sig mindre

deprimerade, drogsugna och

oroliga efter behandlingen.

Hög

Cove. G

(1996). Journal

of Substance

abuse

Treatment.

Is Auricular

Acupuncture

Beneficial in the

inpatient treatment of

substance- abusing

patients?-a pilot study

Pilotstudie som undersöker om

öronakupunktur är fördelaktigt i

behandlingen av inneliggande

patienter med substansberoende.

Kvantitativ. Retrospektiv

studie. En kontrollgrupp

och en NADA

behandlingsgrupp. Ett

formulär användes för att

mäta.

77 st.

(30 st.)

Patienterna angav bl.a. att de

kände sig mer avslappnade, hade

bättre sömn, färre

abstinensbesvär och mer

mottagliga för andra

behandlingar.

Låg

BILAGA 1

28

Janssen. et al.

(2005). Journal

of urban health.

Acupuncture for

substance abuse

treatment in the

downtown eastside of

Vancouver.

Undersöka om

akupunkturbehandling verkar för en

reducerad substansanvändning.

Kvantitativ. Patienterna

fick akupunktur enligt

NADA, för att sedan fylla i

ett frågeformulär om deras

abstinensbesvär och

droganvändning.

261 st.

Konsekuti

vt.

En minskning överlag av

substansanvändning och

övergångssymtom så som

sömnlöshet, skakningar och

illamående.

Hög

Killen. T. &

Brady. K.

(1997).

Substance

Abuse.

A Preliminary Study

of the Effects of

Auricular

Acupuncture on

Alcohol and Drug

Withdrawal

Symptoms.

Undersöka de omedelbara effekterna

av akupunkturen på

abstinenssymtom och drogsug hos

kokain och alkoholberoende under

ett interventions tillfälle.

Kvantitativ. Patienterna

erhöll akupunktur enligt

NADA, deltagarna fyllde

sedan i ett frågeformulär.

60 st.

Konsekuti

vt.

Drogsug, oro, ilska,

koncentrationssvårigheter,

energiförlust och depression

minskade efter en behandling

med akupunktur.

Medel

Margolin et. al.

(2002).

American

medical

association.

Acupuncture for the

treatment of cocaine

addiction: A

Randomized

Controlled Trial

Att undersöka effekten av

öronakupunktur som behandling av

kokainberoende.

Kvantitativ. Tre grupper:

NADA, nålsättning eller

avslappningskontroll.

Olika mätinstrument

användes.

620 st.

(343 st.)

Randomis

erat

Minskning av drogrelaterade

psykiatriska, sociala och

familjproblematik. Ingen

skillnad mellan de tre grupperna.

Hög

Sapir Weise et

al. (1999).

Alcohol &

Alcoholism.

Acupuncture in

alcoholism treatment:

A randomized out-

patient study.

Undersöka akupunkturens effekt

som behandlingsmetod inom

öppenvården.

Kvantitativ. En kontroll

grupp och en

behandlingsgrupp.

Deltagarna fyllde sedan i

frågeformulär.

76 st

(4 st)

Randomis

erat.

Den psykiska kondition

innefattande depression,

nedstämdhet och

sömnsvårigheter förbättrades

under behandlingen.

Hög

Verthein, et al.

(2002).

Addictive

disorders &

their Treatment.

Auricular

acupuncture as a

treatment of cocaine,

heroin, and alcohol

addiction: A pilot

study.

Pilotstudie som beskriver effekten

av akupunkturbehandling hos

öppenvårdspatienter med kokain,

heroin och alkohol missbruk.

Kvantitativ. Patienterna

fyllde efter

akupunkturbehandlingen i

ett frågeformulär om drog

och alkohol konsumtionen

samt det psykiska

tillståndet.

159 st.

(106 st

efter 4

veckor).

Konsekuti

vt urval.

Resultatet visade på en

minskning av abstinensbesvär

och även den fysiska

konditionen och patientens

mentala tillstånd förbättrades.

Låg

29

PsycInfo Peer-Reviewd Antal träffar Kvalitetsgranskade

Inkluderade i studien

1.Addiction* X 520115 0 0

2.Acupuncture X 1213 0 0

3.Substance abuse* X 46190 0 0

4.Experience* X 222015 0 0

5.Abuse* X 101779 0 0

6.Treatment outcome X 21692 0 0

7.Patient* X 266823 0 0

8.Effect* X 711591 0 0

2+3 X 123 1 0

1+2+3 X 96 3 3

1+2+3+4 X 26 2 2

1+2+6 X 34 2 0

2+4+5 X 71 0 0

1+2+3+4+7 X 22 1 0

2+3+6+7 X 23 0 0

1+2+8 X 137 0 0

1+2+7+8 X 103 1 1

Cinahl

1.Acupuncture X 4221 0 0

2.Addiction* X 2828 0 0

3.Experience* X 68618 0 0

4.Substance abuse* X 12819 0 0

5.Abuse* X 25856 0 0

6.Treatment outcome X 939 0 0

7.Patient* X 3185506 0 0

8.Effect* X 232308 0 0

1+2+3 X 3 0 0

1+3+4 X 1 0 0

1+6+7 X 3 0 0

1+3+5 X 4 0 0

1+7+8 X 250 0 0

1+5+7+8 X 2 0 0

1+3+8 X 126 0 0

1+2+3+8 X 3 0 0

1+5+8 X 180 0 0

1+4+8 X 23 1 1

PubMed

1.Acupuncture 13288 0 0

2.Addiction* 25100 0 0

3.Experience* 469431 0 0

4.Substance abuse* 28998 0 0

5.Abuse* 99148 0 0

6.Treatment outcome 45411 0 0

7.Patient* 1346494 0 0

8.Effect* 5023126 0 0

1+2+3 8 0 0

1+3+5 11 1 1

1+6+7 389 0 0

1+2+6+7 2 0 0

1+2+6+5 7 0 0

BILAGA 2

30

1+4+7 13 1 1

1+4+8 29 0 0

1+2+7 16 0 0

1+5+7 20 0 0

1+4 51 1 1