SLB 4:2005

Luftföroreningar införförsöket medmiljöavgifterRAPPORT 1:2005

MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 2005

2

Innehållsförteckning

Förord...................................................................................................................................... 31. Principer och metoder för utvärdering av luftkvalitet......................................................... 4

Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet............................................................................................................... 42. Mätstationer och mätkomponenter för luftkvalitet ............................................................. 63. Utvärdering av luftföroreningar i samband med försöket med miljöavgifter ..................... 7

Förväntade effekter på utsläpp och halter ....................................................................................................... 84. Mätning av luftkvalitet i samband med försöket ................................................................ 9

Mätutrustning ................................................................................................................................................ 10Mätplatser och mätkomponenter ................................................................................................................... 10Mätperioder................................................................................................................................................... 11

5. Trender i luftkvalitet för NOx, NO2 och PM10................................................................ 12Summa kväveoxider och kvävedioxid .......................................................................................................... 12Inandningsbara partiklar, PM10.................................................................................................................... 13

3

FörordDenna rapport är sammanställd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad på uppdrag av stadensmiljöavgiftskansli.

Miljöförvaltningen genom SLB-analys ansvarar för Stockholms stads fasta mätsystem för luftföroreningar.SLB-analys är också operatör för ett regionalt luftvårdsprogram inom Stockholm- och Uppsala län. Programmetomfattar mätningar och beräkningar av luftkvalitet i regionen.

Under början av år 2006 ska miljöavgifter prövas i Stockholmstrafiken. Huvudmålen för försöket är att minskaträngseln, öka framkomligheten och förbättra miljön. Utvärdering sker löpande utifrån en rad olika aspekter, därbl a miljön utgör en viktig del. Systemet kommer att ha en zongräns som omger Stockholms innerstad vidtullsnitten. Avgift kommer att tas ut för passage in och ut ur innerstaden på vardagar kl. 6.30-18.30, med högreavgifter under högtrafik. Kvällar, nätter, lördagar, söndagar och helgdagar och dag före helgdag kommer att varaavgiftsfria.

I denna rapport presenteras resultat av de mätningar som gjorts fram t o m april 2005, samt metodbeskrivning förkommande utvärderingar som främst rör beräkningar för luftkvalitet; skillnader i befolkningsexponering ochdess hälsokonsekvenser. En förerapport kommer att tas fram under hösten 2005. Förutom ytterligare mätresultatredovisas där också utsläppsberäkningar baserade på vårens trafikmätningar.

Mätningarna i samband med försöket utförs av SLB-analys. Miljöförvaltningens interna grupp för utvärderingenav miljöavgiftsförsöket består av Tage Jonson, Jonas Tolf, Lars Burman, Jörgen Bengtsson och Lotta Lundqvist.

Rapporten har sammanställts av Lars Burman

Stockholm i april 2005.

Miljöförvaltningen i StockholmBox 38024100 64 Stockholmwww.slb.nu

4

1. Principer och metoder för utvärdering av luftkvalitetÖvervakning och utvärdering av luftkvaliteten styrs av lagar och direktiv på nationell nivå samt inom denEuropeiska Unionen. Enligt EU:s ramdirektiv 96/62/EG är länderna i unionen skyldiga att övervaka ochsäkerställa kvaliteten på utomhusluft i det egna landet. Inom EU finns också dotterdirektiv som bl a anger nivåerför gränsvärden och krav på när dessa ska klaras. Dotterdirektiven är införda i svensk lagstiftning i form avmiljökvalitetsnormer. EU:s direktiv om luftkvalitet anger miniminivåer, vilket innebär att Sverige sommedlemsland kan ha strängare krav. Detta gäller för kvävedioxid, svaveldioxid och marknära ozon.I direktiven från EU samt i SFS (Svensk författningssamling) anges också principer för hur övervakningen skagöras, t ex i vilka fall mätning respektive modellberäkning ska användas.

Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för utvärdering och övervakning av luftkvaliteten är ettkomplett geografiskt informationssystem. För att analysera vilka effekter olika åtgärder, som t ex miljöavgifter,har på luftkvaliteten beräknas utsläpp och spridning av luftföroreningar. För att verifiera erhållet haltresultatutförs mätningar av luftföroreningshalter vid en mängd platser i regionen.

I luftvårdsförbundets utsläppsdatabas lagras data om vilka föroreningar som släpps ut i atmosfären samt näroch var utsläppen sker. Utsläppsdatabasen uppdateras varje år i samarbete mellan kommuner, länsstyrelser,statliga verk och SLB-analys. Utsläppsdata för år 2003 återfinns i Luftvårdsförbundets rapport 2005:5.

Mätningar utförs både av meterorologiska parametrar och av luftföroreningar. Meteorologiska förhållandenavgör hur luftföroreningar sprids i atmosfären. För spridningsberäkningar behövs information omväderparametrar som vind, temperatur, globalstrålning och nederbörd. Dessa parametrar mäts vid ett antalmeteorologiska mätstationer i de båda länen.

Luftföroreningsmätningar krävs för att på vissa platser erhålla trender och noggrannare information omhaltvariationer. Teknik och metod varierar beroende på syfte och ämne. Vid vissa mätstationer sker kontinuerligatimvisa mätningar. Mätningar kan också syfta till att bedöma vilka halter av luftföroreningar som kommer frånandra regioner och länder (bakgrundsnivåer). På vissa platser krävs mätningar för att få mera noggrannajämförelser med miljökvalitetsnormer för luftkvalitet.

Miljökvalitetsnormer för luftkvalitetMiljökvalitetsnormer är juridiskt bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning tillmiljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på EG-direktiv och ska spegla den lägsta godtagbaraluftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag.

En miljökvalitetsnorm ska klaras snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt. Förnärvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid,ozon och bly1. Mätningar och kartläggningar som har utförts i Stockholms och Uppsala län visar att störstasvårigheten är att uppnå miljökvalitetsnormer för partiklar, PM10 och kvävedioxid, NO2. Halterna avsvaveldioxid, kolmonoxid, bensen och bly i Stockholmsregionen är så låga att de med god marginal underskridermiljökvalitetsnormerna.

För kvävedioxid finns tre nationella miljökvalitetsnormer som inte får överskridas efter den 31 december 2005.Av dessa är 98-percentilen för dygnsmedelvärden generellt sett svårast att klara (tabell 1). Med 98-percentilavses den halt som underskrids 98 % och överskrids 2 % av medelvärdestiden. När 98-percentilen fördygnsmedelvärdet redovisas så innebär det att det är medelvärdet under det åttonde ”värsta” dygnet under det årsom redovisas.

1 Miljödepartementet 2001. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527)

5

Tabell 1. Nationella miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, NO2.

Medelvärdestid Värde, µg/m3 Anmärkning

1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (= 98 percentil)

1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (= 98 percentil)

1 år 40 Aritmetiskt medelvärde. Får ej överskridas.

För partiklar, PM10 finns två nationella miljökvalitetsnormer som inte får överskridas efter den 31 december2004. Av dessa är 90-percentilen för dygnsmedelvärden generellt sett svårast att klara. Med 90-percentil menasden halt som underskrids 90 % och överskrids 10 % av medelvärdestiden. När 90-percentilen för dygnsmedel-värdet redovisas så innebär det medelvärdet under det 36:e ”värsta” dygnet under året.

Tabell 2. Nationella miljökvalitetsnormer för partiklar, PM10.

Medelvärdestid Värde, µg/m3 Anmärkning

1 dygn 50 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (= 90 percentil)

1 år 40 Aritmetiskt medelvärde. Får ej överskridas.

6

2. Mätstationer och mätkomponenter för luftkvalitetUtöver de mätningar som sker i luftvårdsförbundets regi har Stockholms stad ett fast mätsystem för övervakningav luftkvaliteten lokalt. De parametrar som kontrolleras i stadens fasta mätsystem är:

• Kväveoxider, NOx

• Kvävemonoxid, NO och kvävedioxid NO2

• Kolmonoxid, CO

• Svaveldioxid, SO2

• Marknära ozon, O3

• Inandningsbara partiklar, PM10/PM2,5

• Antal partiklar

• Flyktiga organiska ämnen, VOC

• Polycykliska aromatiska kolväten, PAH

Därutöver registreras trafik (flöde, hastighet och sammansättning), deposition samt meteorologiska parametrarsåsom temperatur, vindriktning, vindhastighet, solinstrålning, relativ luftfuktighet, vägbanans fuktighet ochnederbörd. I tabellen nedan visas en sammanställning av mätstationer och mätkomponenter i stadens fastasystem.

Tabell 3. Stockholms stads fasta mätsystem för luftföroreningar och meteorologi.

Mätstation(områdestyp)

NOxNO

NO2 CO SO2 O3 PM10PM2,5

Antalpartiklar

VOC PAH Trafik

Temp Vind Solinstråln

Luft-fuktighet

Neder-börd

Hornsgatan(innerstad gataoch tak)

X X X X X X X X X

Sveavägen(innerstad gataoch tak)

X X X X

Norrlandsg.(innerstad gata) X X X X X XTorkelKnutssonsgata(innerstad tak)

X X X X

Södermalm(innerstad tak) X X X X X X X XRosenlundsg.(innerstad tak) X X X XKanaan(friluftsområde) X XHögdalen(förortsområde) X X X X

7

3. Utvärdering av luftföroreningar i samband medförsöket med miljöavgifterAnalyser av miljöavgifternas effekt avseende luftföroreningar kommer att göras både med mätningar och medberäkningar enligt de principer som beskrivs i kapitel 1. Beräkningarna omfattar utsläpp, halter och exponering,och görs av SLB-analys med hjälp av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabaser.

Beräkningsmetodik och upplägg följer den rapport2 SLB-analys tog fram till miljöavgiftskansliet under 2004,med den skillnaden att då gjordes beräkningar utifrån trafikprognoser, nu baseras beräkningarna på detrafikmätningar som görs i anslutning till försöket. Dessutom kommer nu kalibrering att göras avseendetrafikarbetet enligt den modell VTI utvecklar.

Beräkningar för vägtrafikens utsläpp görs för summa kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2),avgasrelaterade partiklar, partiklar, PM10, summa kolväten (VOC) och bensen.

Steg 1 omfattar utsläppsberäkningar som avser situationen utan miljöavgifter. Trafikmätningar kommer attutföras av Vägverket och Gatu- och fastighetskontoret under våren 2005. Resultat därav med avseende på främsttrafikmängd kommer att göra underlag för en emissionsdatabas. Denna s k förerapport kommer att tas framunder hösten 2005. Tidpunkten beror på när relevant trafikdata kan erhållas.

Steg 2 omfattar utsläppsberäkningar som avser situationen med miljöavgifter. Uppföljande trafikmätningarkommer att utföras under miljöavgiftsförsöket våren 2006. Resultat därav med avseende på främst trafikmängdkommer göra underlag för ytterligare en emissionsdatabas.

Utsläppsberäkningarna för Steg 2 kommer att tas fram under våren/sommaren 2006. Tidpunkten beror på närrelevant trafikdata kan erhållas.

För både Steg 1 och Steg 2 gäller att sammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad avserförhållandena år 2006 enligt Vägverkets EVA-modell. Emissionsfaktorer avseende vägtrafikens utsläpp av NOX,CO, CO2, avgaspartiklar för olika vägtyper och fordonskategorier beskrivs i emissionsdatabaserna också enligtEVA-modellen. Emissionsfaktorer för PM10 omfattar både avgaspartiklar och s k slitagepartiklar från bl avägbana. däck och bromsar. Dessa är erhållna utifrån mätningar i centrala Stockholm.

Steg 3 omfattar haltberäkningar för emissionsdatabaserna, med respektive utan miljöavgifter. Beräkningar görsför kvävedioxid, NO2 och partiklar, PM10. Vid spridningsberäkningarna används samtliga utsläppskällor iStockholms- och Uppsala län. Långväga transport av luftföroreningar från källor utanför detta område beskrivsmed hjälp av mätningar i länens ytterområden.

Spridningsberäkningarna för kvävedioxid och partiklar görs med hjälp av en vindmodell, som genererar ettrepresentativt vindfält över hela beräkningsområdet. Indata till modellen är en klimatologi, som baseras påmätningar från en 50 m hög mast i Högdalen i södra Stockholm under perioden 1990-2000. Mätningarnainkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan treolika nivåer och solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiskaförhållanden.

Beräkningarna jämförs med resultatet av de luftkvalitetsmätningar som görs av NO2 och PM10 före och underförsöket (se mätprogram som följer). Jämförelse görs också med nationella miljökvalitetsnormer som enligtnationella lagstiftningen klaras den 1 januari 2006 för NO2, och den 1 januari 2005 för PM10.

Beräkningarna kommer också visa hur befolkningens exponering av luftföroreningar i Stockholms centrala delarpåverkas. Dessutom görs skattningar av effekterna på dödligheten av de förändrade haltnivåerna vid ettinförande av miljöavgifter. Beräkningarna för Steg 3 kommer att tas fram under sommaren 2006. Denna tidpunktstyrs också av när relevant trafikdata kan erhållas.

2 SLB-analys, 2004. Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet.

8

Förväntade effekter på utsläpp och halterBeräkningarna som gjordes under 2004 utgick från trafikprognoser för det försök till miljöavgifter som nu skaprovas i Stockholmstrafiken. Således kan man förvänta att effekterna på utsläpp och halter blir ungefär desammanu när trafiken ska mätas under försöket. För Stockholms innerstad beräknades att utsläppen av kväveoxider,NOx och partiklar, PM10 minskade med ca 10 % respektive ca 7 % med miljöavgifterna. Summerat för helalänet minskade utsläppen med knappt 2 % och summerat för Stockholms stad med mellan 3 % och 4 %.

C a 287 000 personer, främst bosatta i innerstaden, beräknades få minskade PM10-halter. C a 8 800 personerberäknades få något ökade halter. Dessa människor bodde intill Essingeleden. Vägen blir avgiftsfri och beräknasfå ökad trafik.

Uttryckt i procent av PM10-halten utan avgifter beräknades minskningen (årsmedelvärde) som mest bli ca 11 %och ökningen maximalt bli drygt 3 % (se figur nedan). För kvävedioxid minskade halterna (årsmedelvärde) sommest med ca 10 % och ökade maximalt med 2-3 %.

0 1 2 km

0.1 - 3 % haltökning0 - -1 % haltminskning-1 - -2 % haltminskning-2- -4 % haltminskning-4 - -8 % haltminskning-8 - -11 % haltminskning

Procentuell skillnad i PM10-halt om avgift införsjmf med utan avgift

Figur 1. Beräknad procentuell förändring av PM10-halten (årsmedelvärde) med miljöavgifter. Beräkningarnabaseras på trafikprognoser för det försök med miljöavgifter som ska provas i Stockholm under 2006.

Den långsiktiga minskningen av dödligheten Storstockholm, med cirka 1,4 miljoner invånare iberäkningsområdet, beräknades utifrån de sänkta avgashalterna till 33-36 fall per år. För enbart det inreberäkningsområdets ungefär 323 000 invånare (figuren ovan), skattades effekten på dödligheten till ca 26 färredödsfall per år utifrån såväl NO2 och NOx som avgasindikatorer.

Haltminskningarna i innerstaden och längs infartsleder beräknades dock inte vara tillräcklig för attmiljökvalitetsnormer för PM10 och NO2 (se tabell 4 och 5) ska klaras överallt. Längden gator där normvärde förPM10 överskrids i Stockholms innerstad beräknades minska med ca 4 km eller ca 20 %.

För kvävedioxid räcker inte beräknade utsläpps- och haltminskningar med miljöavgifterna, för att påverkaantalet kilometer gator och vägar med överskridande i Stockholms län. På t ex den hårt trafik- ochavgasbelastade Hornsgatan beräknas kvävedioxidhalten i gatunivån minska med ca 4 % (98-percentil av

9

dygnsmedelvärden) med miljöavgifterna. För att miljökvalitetsnorm ska klaras måste således även andra åtgärdertill. Detta gäller även PM10 där miljöavgifterna väntas medför att PM10-halten (90-percentil avdygnsmedelvärden) i gatunivå på Hornsgatan sänks med ca 7 %. För att klara norm där måste PM10-halternahalveras.

För både kvävedioxid och partiklar, PM10 har Länsstyrelsen i Stockholm tagit fram förslag till åtgärdsprogram.I förslagen finns bl a miljöavgifter (trängselavgifter) med som en åtgärd för att minska biltrafikarbetet.Regeringen har i sitt beslut den 9 december 2004 fastställt ett antal av åtgärderna ur Länsstyrelsens båda förslag.Exempel på fastställda åtgärder är: informationsinsatser, åtgärder riktade mot parkeringspolitiken, miljökrav vidupphandling och skärpta krav för tunga fordon i miljözonen.

4. Mätning av luftkvalitet i samband med försöketValet av mätplatser i samband med försöket med miljöavgifter har styrts av tidigare mätkampanjer(kartläggningar av en viss luftförorening) samt av platser där trafikräkning kommer att göras. Innerstadsgatoroch infartsleder med luftföroreningshalter över miljökvalitetsnormer har också haft hög prioritet. Sammanlagtbestår mätningarna av 19 mätpunkter i Storstockholmsområdet. Kvävedioxid mäts i samtliga av dessa 19mätpunkter, medan partiklar, fraktionen PM10 mäts i 9 av dessa (se karta nedan). En förteckning över samtligamätpunkter, mätmetoder och lägesbeskrivning redovisas i Tabell 5.

Parallellt mäts meteorologi i Stockholms innerstad och i Högdalen. Från luftföroreningssynpunkt ogynnsammameteorologiska förhållanden kan medföra höga uppmätta luftföroreningshalter under miljöavgiftsförsöket.Ogynnsam meteorologi för PM10 är främst torr väderlek, framförallt under senvinter och vår. För NO2 kanhögtrycksbetonat väder över Sverige och övriga Europa innebära långväga transport av ozon till Stockholm.Ozonet påskyndar den kemiska processen då NO omvandlas till NO2 och vi får därmed förhöjdakvävedioxidhalter i regionen.

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*

#*#*

#*

#*

#*NO2

NO2

NO2

NO2NO2

NO2

NO2

NO2

NO2 NO2

NO2, PM10

NO2, PM10

NO2, PM10

NO2, PM10

NO2, PM10

NO2, NOx, PM10

NO2, NOx, PM10

NO2, NOx, PM10

NO2, NOx, PM10

Figur 2. Karta över mätplatser för luftkvalitetsmätningar i samband med miljöavgiftsförsöket. Se även Tabell 5.

10

MätutrustningMätutrustningen består av såväl aktiva som passiva provtagare där aktiva provtagare mäter kontinuerligt och kanredovisa mätdata ned på timnivå. Passiva provtagare för NO2 är absorbenter som mäter under en längretidsperiod vilket ger en lägre upplösning (månadsnivå i detta fall). Av tabell 4 framgår den mätutrustning somkommer att användas i samband med miljöavgiftsförsöket.

Tabell 4. Mäparametrar, utrustning och mätmetoder i samband med försöket av miljöavgifter

Mätkomponent Utrustning Tidsupplösning Mätprincip/analysmetodNO2 Diffusionsprovtagare (passiv) 1 månad Våtkemisk spektrofotometriNOX/NO2/NO Environnement S.A., AC31M (aktiv) 1 timme KemiluminiscensPartiklar Filterprovtagare (aktiv) 1 dygn/1 vecka VägningPartiklar TEOM*) 1400 1 timme Vägning*) Teom = Tapered element oscillating microbalance.

Mätplatser och mätkomponenter

Tabell 5 Mätplatser, mätmetoder och lägesbeskrivning. Se även Figur 2.

Beteckning på mätplats: Mätmetod luftkvalitetPM10 NO2

Lägesbeskrivning:

1. Hornsgatan TEOM Aktiv, även NOx Nr 108. Väster om Ringvägen.

2. Sveavägen TEOM Aktiv, även NOx Nr 59. Norr om Rådmansgatan.

3. Norrlandsgatan TEOM Aktiv, även NOx Nr 29.Norr om Kungsgatan.

4. S:t Eriksgatan - Passiv Nr 33. Mellan Drottningholmsv och S:t Göransg..

5. Valhallavägen Filterprovtagare Passiv Nr 74. Nära Engelbrektsskolan.

6. Roslagstull - Passiv Strax söder om Roslagstull.

7. Sveaplan - Passiv Mellan Sveaplan och Norra Stationsgatan

8. Stadsgårdsleden - Passiv 8 m söder om vägen.

9. Hamngatan - Passiv Utanför Gallerian

10. Essingeleden –Fredhällstunneln

- Passiv Norr om Fredhällstunneln

11. Essingeleden – LillaEssingen

TEOM Passiv, Aktiv,även NOx

Vid avfart Lilla Essingen .

12. E4 - Västberga Filterprovtagare Passiv 30 m sydost om E4, 4 m nordväst om Kontrollv

13. E4 - Bergshamra Filterprovtagare Passiv I närheten av Ulriksdals tpl. Ej klart med exaktplacering.

14. Roslagsvägen -Frescati Filterprovtagare Passiv Naturhistoriska Riksmuseet, 5 m öster om vägen.

15. Hammarbyvägen Filterprovtagare Passiv På norra sidan av Hammarby Fabriksväg vidkorsningen med Hammarbyvägen.

16. Sandfjärdsgatan - Passiv Vid Sandfjärdsgatan 134, c:a 15 m norr omÅrstalänken och c:a 25 m väster om Huddingev.

17.Åmänningevägen - Passiv Korsningen Storsjövägen och Åmänningevägen,c:a 160 m från Södra Länken.

18. Nynäsvägen - Passiv Vid Nynäsvägen, c:a 25 m öster om vägen.

19. E4 Haga Tingshus - Passiv Vid trafikplats Haga Södra.

11

MätperioderFörmätningarna av både partiklar, PM10 och kvävedioxid, NO2, påbörjades i februari 2005 (förutom demätpunkter som också ingår i stadens fasta system vilka mäter kontinuerligt). Förmätningarna av PM10 avslutasi början av sommaren 2005, medan NO2-mätningarna fortsätter till den 1 augusti. Miljöavgiftsförsöket startar 3januari 2006 då också eftermätningarna kommer igång. Alla mätningar avslutas då försöket är klart, d v s 31 juli2006.

År 2005:

FÖRMÄTNING NO2/PM10 NO2Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

TR TR TR

År 2006:

EFTERMÄTNING NO2/PM10 NO2Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

TR TRTR=Trafikmätningar preliminärt.

12

5. Trender i luftkvalitet för NOx, NO2 och PM10I diagrammen som följer redovisas resultat av mätningar av NOx, NO2 och PM10 i gatu- och taknivå förStockholms stads fasta system under perioden 1999 t om april 2005. Mätpunkterna i gatunivå på Hornsgatan,Sveavägen och Norrlandsgatan ingår också i utvärderingen i samband med miljöavgiftsförsöket (se tabell 5).Uppmätta halter jämförs i förekommande fall med juridiskt bindande miljökvalitetsnormer, vilka anger lägstanivå för acceptabel luftkvalitet med tanke på miljö och hälsa.

Trenderna redovisas som glidande årsmedelvärden utifrån uppmätta månadsmedelvärden. Det innebär för t exapril 2005, att medelvärdet fr om maj-04 redovisas (12 månader tillbaka). Resultat fr o m år 2005 är preliminärt.Enheten är µg/m3, 1 µg = 10-6 g = 1 miljondels gram.

Summa kväveoxider och kvävedioxidKväveoxider (NOx) kommer till största delen från vägtrafiken. Huvuddelen av kväveoxidutsläppen (ca 90 %)från fordon består av kvävemonoxid (NO). Ämnet omvandlas snabbt till kvävedioxid (NO2). Under våren ochsommaren är andelen NO2 av NOx alltid högre än under vintern p g a att det finns mer ozon i luften. Ozonetpåskyndar den kemiska processen då NO omvandlas till NO2.

Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, NO2 finns för årsmedelvärde samt för tim- och dygnsmedelvärde (setabell 4). De ska enligt lagstiftningen klaras fr o m 1 januari 2006. Alla tre miljökvalitetsnormer för NO2

överskrids på Hornsgatan. Dygnsmedelvärde överskrids även i mätpunkter på Sveavägen och Norrlandsgatan.En nedåtgående trend går tydligast att utläsa för halterna av summa kväveoxider, NOx.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

220

240

jan-99

apr-9

9jul-9

9ok

t-99

jan-00

apr-0

0jul-0

0ok

t-00

jan-01

apr-0

1jul-0

1ok

t-01

jan-02

apr-0

2jul-0

2ok

t-02

jan-03

apr-0

3jul-0

3ok

t-03

jan-04

apr-0

4jul-0

4ok

t-04

jan-05

apr-0

5

Hornsgatan, gatunivå

Sveavägen, gatunivå

Innerstaden takmiljö

Summa kväveoxider, NOX, glidande årsmedelvärde 1999 t o m april 2005µg/m3

Halterna av summa kväveoxider har under perioden 1999-2005 minskat med ca 25-30 % i innerstaden.Förbättringen beror på att fordon med strängare avgaskrav fasats in och att äldre fordon med sämre avgasreningdå har ersatts.

13

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

220

jan-99

apr-9

9jul-9

9ok

t-99

jan-00

apr-0

0jul-0

0ok

t-00

jan-01

apr-0

1jul-0

1ok

t-01

jan-02

apr-0

2jul-0

2ok

t-02

jan-03

apr-0

3jul-0

3ok

t-03

jan-04

apr-0

4jul-0

4ok

t-04

jan-05

apr-0

5

Hornsgatan, gatunivå

Sveavägen, gatunivå

Miljökvalitetsnorm, max antal per år

NO2, antal dygn med medelvärde >60 µg/m3, (glidande årsvärde) antal

Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO2 avseende dygnsmedelvärden får enligt lagstiftningen inte överskridasmer än 7 dygn per år (tabell 1). Normen överskrids på bl a Hornsgatan och Sveavägen i Stockholms innerstad.En svag minskning kan möjligen avläsas under perioden 1999-2005. Att man inte ser en lika tydlig minskningsom för summa kväveoxider, trots renare fordonspark, beror bl a på luftkemin och de reaktioner som sker mellankväveoxider och ozon.

Inandningsbara partiklar, PM10Luften innehåller partiklar med varierande storlek och kemisk sammansättning. De inandningsbara partiklarnadelas vanligtvis in i storleksintervallen PM10 och PM2,5, vilka omfattar massan av partiklar mindre än 10respektive 2,5 µm (µm =miljondels meter) i diameter. PM10 består till största del av slitagepartiklar frånvägbana, men även slitage från bromsar och däck.

Partiklar som emitteras från fordonens avgasrör är vanligtvis mindre än 0,1 µm (ultrafina partiklar). De utgör enmindre del av främst PM10 p g a att de har en mycket liten massa, men är helt dominerande om man ser tillantalet partiklar i stadsmiljön. Från hälsosynpunkt är det osäkert om det är massan, antalet, ytan eller denkemiska sammansättningen, som är mest betydelsefull .

Miljökvalitetsnormer finns än så länge endast för massan av partikelfraktionen PM10. Normer för PM10 finnsför årsmedelvärde och dygnsmedelvärde, vilka ska klaras fr o m 1 januari 2005 (tabell 2). Bådamiljökvalitetsnormerna för PM10 överskrids på Hornsgatan. Dygnsmedelvärde överskrids även på Sveavägenoch Norrlandsgatan samt en mängd andra innerstadsgator och infartsleder i Stockholm. Ingen tydlig nedåtgåendetrend går heller att utläsa av PM10.

14

0

10

20

30

40

50

60

70

jan-99

apr-9

9jul-9

9ok

t-99

jan-00

apr-0

0jul-0

0ok

t-00

jan-01

apr-0

1jul-0

1ok

t-01

jan-02

apr-0

2jul-0

2ok

t-02

jan-03

apr-0

3jul-0

3ok

t-03

jan-04

apr-0

4jul-0

4ok

t-04

jan-05

apr-0

5

Hornsgatan, gatunivå Sveavägen, gatunivå

Norrlandsgatan, gatunivå Innerstaden takmiljö

Miljökvalitetsnorm årsmedelvärde

PM10, glidande årsmedelvärde 1999 t o m april 2005µg/m3

Miljökvalitetsnorm avseende årsmedelvärde för PM10 (tabell 2) överskrids på Hornsgatan, men klaras påSveavägen och Norrlandsgatan.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

jan-99

apr-9

9jul-9

9ok

t-99

jan-00

apr-0

0jul-0

0ok

t-00

jan-01

apr-0

1jul-0

1ok

t-01

jan-02

apr-0

2jul-0

2ok

t-02

jan-03

apr-0

3jul-0

3ok

t-03

jan-04

apr-0

4jul-0

4ok

t-04

jan-05

apr-0

5

Hornsgatan, gatunivå

Sveavägen, gatunivå

Norrlandsgatan, gatunivå

Innerstaden takmiljö

Miljökvalitetsnorm, max antal per år

PM10, antal dygn med medelvärde >50 ug/m3, (glidande årsvärde) 1999 t o m april 2005antal

Miljökvalitetsnorm avseende dygnsmedelvärden får enligt lagstiftningen inte överskridas mer än 35 dygn per år(tabell 2). Normen överskrids på bl a Hornsgatan, Sveavägen och Norrlandsgatan i Stockholms innerstad. Ingentydlig minskning kan avläsas under perioden 1999-2005. Karta som visar överskridande av dygnsnorm i centralaStockholm finns på följande länk: www.slb.nu/lvf/pdf/pm10karta/2002/stockholmcity.pdf

15

är en enhet vid Miljöförvaltningen i Stockholm som

• utreder• mäter• beräknar• informerar

avseende kvalitet på utomhusluft. SLB-analys genomför ävenexterna uppdrag vad gäller luftkvalitet.

ISSN 1400-0806

SLB-analysMiljöförvaltningen i StockholmRosenlundsgatan 60. Box 380 24, 100 64 StockholmTel 08-508 28 800, dir. SLB-analys 08-508 28 880URL: http://www.slb.nu