Lärplattans plats i förskolan

- ett pedagogiskt verktyg eller bara en ”barnvakt”

Författare

Paulina Walfridsson & Åsa Larsson

Institutionen för

pedagogik, didaktik och

utbildningsstudier,

Självständigt arbete,

15 hp

Rapport 2016ht02149

Handledare: Katrin Lilja Waltå

Examinator: Jörgen Mattlar

Sammanfattning

De digitala verktygen får allt mer plats i förskolans värld och det talas om att barn föds in i

en digitaliserad värld. Syftet med denna undersökning var att få en inblick i hur man skulle

kunna arbeta med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg utifrån ett sociokulturellt

perspektiv. För att kunna finna svar på våra frågor använde vi oss av en

respondentundersökning. Vi gav oss ut och intervjuade tre IT-ansvariga och

fem pedagoger på fyra förskolor. Resultatet visar att arbetet med lärplattan som ett

pedagogiskt verktyg ser olika ut på de förskolor vi besökt, men att tanken bakom

användandet av lärplattan ser lika ut. Det är betydelsefullt att pedagogerna i förskolan har

ett syfte med lärplattan så att den inte blir en barnvakt.

Med detta arbete vill vi synliggöra hur arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg

kan se ut i praktiken. Vi har även under undersökningens gång mött på många användbara

böcker som ger tips på hur man kan använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg, både i

förskola och skola. Vi har därför valt att ge några boktips, dessa finns bifogade

i bilagan boktips.

Nyckelord: tablets, pedagogiskt verktyg, IT, digital kompetens, lärplatta

Våra tack

Från Åsa

Jag vill rikta ett stort tack till alla våra respondenter. Utan er hade denna undersökning

aldrig gått i hamn. Tack för att ni så självklart valde att vara med i denna undersökning.

Jag vill även rikta ett stort tack till mina vänner, Sofie Lindström, Emelie Klostermann,

Julia Dahlström, Frida Buskas och Frida Lindgren som så tålmodigt har fått lyssna på mig

under detta examensarbete. Utan er stöttning hade detta inte gått.

Ett ännu större tack vill jag rikta till min syster, Frida Larsson, som tog sig tid att stötta

och hjälpa mig under arbetets gång, tack!

Det största tacket vill jag såklart skänka Paulina Walfridsson. Under arbetets gång har vi

haft våra med- och motgångar men vi lyckades att klara av det. Tack för all stöttning och

alla bra diskussioner vi haft under arbetets gång. VI KLARADE DET!

Det sista tacket vill jag ge vår underbara handledare, Katrin Lilja Waltå. Utan dig hade

detta arbete aldrig blivit klart. Tack för den stöttning och respons du givit oss. Att vi har

kunnat höra av oss till dig i tid och otid och att du har ställt upp för oss betyder så mycket.

Tusen och åter tusen tack!

Visby i November 2016

Åsa Larsson

Från Paulina

Jag vill rikta mitt första tack till alla respondenter som tog sig tid för våra intervjuer. Ett

stort tack till alla er!

Ett stort tack vill jag rikta åt mina fina vänner Elin Martinsson, Ellenore Vingmyr och

Frida Lindgren som funnits där för kramar, stöttning och massor av fikapauser. Ni är guld

värda!

Även jag vill tacka Åsas syster Frida Larsson för rättning och respons av vårt arbete. Stort

tack till dig.

Mitt allra största tack vill jag självklart rikta till Åsa Larsson. Hela vägen har vi kämpat

oss igenom arbetet och stöttat varandra. Alla diskussioner har fört mycket med sig och

bildat det vi skapat. Ett mycket stort tack för ett gott samarbete! TILLSAMMANS

KLARADE VI DET!

Mitt sista tack vill även jag rikta till vår handledare Katrin Lilja Waltå. Tack för alla fina

diskussioner som fört vårt arbete framåt. Tack för all respons du givit oss och ett riktigt

stort tack för all tid vi fått med dig. Mycket stora tack till dig!

Visby, December, 2016

Paulina Walfridsson

Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................................................... 1

1.1. Syfte och frågeställningar ................................................................................................... 1

1.2. Bakgrund ............................................................................................................................... 2

1.3. Definition – Begrepp ............................................................................................................ 4

1.3.1. Lärplatta - Kärt barn har många namn... ................................................................... 4

1.3.2. Pedagogiskt verktyg ..................................................................................................... 4

1.3.3. Digitalkompetens och IT-kompetens ......................................................................... 5

1.3.4. App – Appar ................................................................................................................... 5

2. Litteraturgenomgång ................................................................................................................... 6

2.1. Tid framför skärm ................................................................................................................. 6

2.2. Att välja spel/appar .............................................................................................................. 6

2.3. Pedagogers förhållningssätt – Digital kompetens ........................................................... 7

2.4. Kritisk syn på lärplattan i förskolan .................................................................................... 9

2.5. Fördelar med lärplattan i förskolan .................................................................................. 10

3. Teoretiskt utgångspunkt - Sociokulturellt perspektiv ........................................................... 13

4. Metod .......................................................................................................................................... 15

4.1. Förberedelser/urval: .......................................................................................................... 16

4.2. Tid och plats för intervju .................................................................................................... 17

4.3. Etiska överväganden ......................................................................................................... 18

4.4. Genomförande ................................................................................................................... 19

4.5. Databearbetning ................................................................................................................. 19

4.6. Arbetsfördelning ................................................................................................................. 20

5. Resultat och analys - Sammanflätning av olika röster ........................................................ 21

5.1. Presentation av respondenterna ..................................................................................... 21

5.2. Tillgång på lärplattor i förskolan ....................................................................................... 21

5.3. Ålder ..................................................................................................................................... 22

5.4. Tid framför skärm ............................................................................................................... 22

5.5. Innehåll – Val av spel och appar ..................................................................................... 23

5.6. Pedagogers förhållningssätt – Digital kompetens ......................................................... 24

5.7. Röster om problematiken med lärplattan i förskolan .................................................... 25

5.8. Positiva röster om lärplattan i förskolan ......................................................................... 26

6. Diskussion, slutsats och vidare forskning .............................................................................. 28

6.1. Lärplattan som ett pedagogiskt verktyg .......................................................................... 28

6.2. Slutsats ................................................................................................................................ 30

6.3. Vidare forskning ................................................................................................................. 31

Referenslista ..................................................................................................................................... 32

Bilaga 1. Boktips och hemsidor för arbete med lärplattan och digitala verktyg .............................. 35

Bilaga 2. Samtyckesblad .................................................................................................................. 36

Bilaga 3. Intervjufrågor .................................................................................................................... 37

1

1. Inledning

I dagens samhälle hamnar de digitala verktygen allt mer i fokus. Något som forskaren

Forsling (2011) pekar på när hon förklarar att barn tidigt introduceras för digitala verktyg

då de redan innan födseln kan komma i kontakt med dem, till exempel genom ljud från

musik och tv, ultraljud m.m. Efter födseln är det inte heller helt omöjligt att det nyfödda

barnet blir ammat framför teven. Även inom förskolan och skolväsendet får digitala

verktyg ta allt större plats. Enligt vår egen erfarenhet, från våra VFU (Verksamhetsförlagd

utbildning) perioder, används lärplattan mest till att spela spel på eller för pedagogerna att

dokumentera med. Vi upptäckte att barnen ofta spelar utan en pedagogs närvaro. Det

väckte frågan om lärplattan används som ett pedagogiskt verktyg eller om den

mest fungerar som en ”barnvakt”. I Läroplan för förskolan (2016, s. 9) står det att

”förskolan ska lägga grunden till att barn på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör

den gemensamma referensram som alla i samhället behöver”. Vidare står det skrivet att

”barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin

kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att

olika språk och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet”

(lpfö98, 2016, s. 9). Vi ställer oss frågande till om förskolan verkligen följer

styrdokumenten när pedagoger inte närvarar vid barns användande av lärplattan.

1.1. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna respondentundersökning är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv

undersöka hur lärplattan kan användas i förskolan, används den som ett pedagogiskt

verktyg eller bara som en ”barnvakt”.

Utifrån detta syfte vill vi finna svar på följande frågor:

Vad har pedagoger för syn på lärplattans plats i förskolan?

Hur kan arbetet se ut i förskolan med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg?

2

1.2. Bakgrund

Den första iPaden släpptes 2010. Efter det har användningen av lärplattor ökat allt mer,

både i hemmen och i förskola/skola (Hernandez, 2014). Vart tredje år får Skolverket

(2015) uppdraget av regeringen att följa upp IT-användningen och IT-kompetensen i

förskola, skola och vuxenutbildning. Detta utförs genom enkätundersökningar som sedan

sammanställs till en rapport. Enkäterna är riktade till elever, lärare, förskolepersonal,

förskolechefer och rektorer. Inom förskolan är det endast personal som får ge sin

uppfattning om IT-användningen och IT-kompetensen. Detta för att Skolverket anser att

barn i förskolan är för små för att själva svara på enkäten. Frågorna har även sett olika

ut beroende på skolform. I vår undersökning är det förskolan som står i fokus således lyfts

endast förskolans resultat fram ur Skolverkets rapport.

I Skolverkets (2015) publikation av rapporten går det att tyda att IT-utrustningen i

förskolan har kraftigt ökat i antal på en fyraårsperiod. År 2012 kunde Skolverket (2015) se

att det gick cirka tolv barn per dator eller surfplatta och när undersökningen senast gjordes

kunde de se att det gick cirka åtta barn per dator eller surfplatta. Tillgången på

dator/surfplatta har även ökat för förskolepersonal. År 2012 var det cirka 12 procent av

förskolepersonal som hade tillgång till egen dator eller surfplatta och i senaste rapporten år

2015 visade det sig att 23 procent har tillgång till egen dator eller surfplatta på

arbetsplatsen. Detta är alltså en ökning på cirka 10 procent på tre år. Den resterande

procentdelen har uppgett för Skolverket (2015) att de nästan alltid har tillgång till en dator

som delas med resterande personal. Skolverket (2015) har även tittat på hur tillgången ser

ut på surfplattor. De har kunnat sett att det finns 46 000 surfplattor i förskolan vilket

innebär att det går cirka 13 barn per surfplatta. År 2012 var denna siffra, enligt Skolverket

(2015), 39 barn per surfplatta.

Skolverket (2015) uppger även en ökning av användandet av dator och surfplatta. Denna

ökning avser både användandet av personal och barn. 75 procent av

förskolepersonalen som svarat på Skolverkets (2015) enkät uppger att barnen använder

dator eller surfplatta på egen hand. I Skolverkets (2015) rapport framgår det även att

hälften av de barn som använder dator eller surfplatta på egen hand gör det minst en gång i

veckan. Skolverket har även undersökt vad barn får göra på egen hand på dator eller på

surfplatta. Det här är vad de kom fram till:

3

Bland de barn som använder dator eller surfplatta på egen hand i förskolan är det vanligast att de

används till att utveckla barnens språk. Näst vanligast är det att titta på bilder/film eller lyssna på

musik/sagor och att utveckla sitt intresse för matematik. Minst vanligt är det att använda dator eller

surfplatta till att läsa/titta i böcker eller tidningar. Att läsa/titta i böcker eller tidningar är därmed det

som tydligast görs till övervägande del på annat sätt än med dator eller surfplatta. (Skolverket 2015,

s.34)

Skolverket (2015) uppger även att förskolepersonalen använder datorer eller surfplattor

alltmer i barngruppen och att det är cirka sju av tio förskolepersonal som använder

dator/surfplatta en gång i veckan. Skolverket (2015) har även tagit reda på om

förskolepersonalen och barnen skulle vilja använda dator och surfplatta mer i förskolan. I

och med undersökningen kan de se att en stor andel av personalen och barnen skulle vilja

använda dator eller surfplatta mer.

I Skolverkets (2015) rapport har det även undersökts om hur IT-kompetensen hos

förskolepersonalen ser ut. Där framgår det att 70 procent upplever sig ha en mycket bra

eller ganska bra kompetens inom IT. Även om denna siffra är hög så framgår det också

att personal i förskolan känner ett ökat behov av IT-kompetens.

Diagram 1.

(Källa: Skolverket 2015, s. 32)

4

I diagrammet framgår det att det största behovet av kompetensutveckling upplevs vara att

använda IT som ett pedagogiskt verktyg/hjälpmedel.

I Digitaliseringskommissionens rapport, Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU

2015:28, lyfts det fram att Sveriges regering har satt upp ett mål om att ”...Sverige ska vara

bäst på att använda digitaliseringens möjligheter” (SOU 2015:28, s. 187). Den lyfter även

fram att samhället är i ständig utveckling där en digital kompetens är nödvändig och att det

borde ligga i varje enskild individs intresse att vara digitalt delaktiga samt tillgodose sig en

digital kompetens (SOU 2015:28). Även Europaparlamentet/Europarådet

(2007) uppmärksammar digital kompetens som en nödvändig kompetens hos varje

människa. De har tagit fram åtta olika nyckelkompetenser där digital kompetens är en av

dem. De menar att ”Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för

personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration

och sysselsättning” (2007, s.3).

1.3. Definition – Begrepp

I följande fyra avsnitt kommer vi att definiera begreppen lärplatta, pedagogiskt verktyg

digital-/IT-kompetens och app-appar.

1.3.1. Lärplatta - Kärt barn har många namn...

Surfplatta, iPad, padda, datorplatta, lärplatta, ja många namn har det digitala

verktyget. Som blivande förskollärare tycker vi det är viktigt att uttrycka begrepp på ett

passande sätt så att syftet blir tydligt och förståeligt. Många använder sig

av begreppet surfplatta, men surfa anser vi inte passar in på det som lärplattan ska

användas för i förskola. I Svenska Akademins ordbok (2009, s. 3066) definieras ordet surfa

ihop med ~på nätet, som står för att besöka sidor på nätet. Vi har därför valt att kalla

verktyget för lärplatta då vi tycker att namnet mer syftar till vad det är den ska användas

till.

1.3.2. Pedagogiskt verktyg

För att förstå begreppet ger vi en kort förklaring av pedagogik. Pedagogik är ett

tillvägagångssätt för uppfostran och lärande (Lundgren et al., 1997, s. 451–459). I vår

undersökning syftar ett pedagogiskt verktyg, som i vårt fall är lärplattan, till att vara ett

5

kompletterande verktyg till lärande i förskolan. Vi menar alltså för att ett material ska

kunna kallas för ett pedagogiskt verktyg ska det ske ett lärande när man använder

verktyget.

1.3.3. Digitalkompetens och IT-kompetens

I vår studie används begreppen Digital- och IT-kompetens. Begreppen syftar vi till att

pedagoger ska ha kunskaper om hur de använder och hanterar de digitala verktygen dator

och lärplatta. Digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens innefattar

"kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera

digitalt, färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster, förståelse för den

transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och

risker, motivation att delta i utvecklingen" (SOU 2015:28, s. 16).

1.3.4. App – Appar

En app är en programvara som kan laddas ner till en mobilenhet antingen en

dator, lärplatta eller mobiltelefon. ”App” är en förkortning av engelskans application som

står för programvara." (Gällhagen och Wahlström, 2011, s. 7)

6

2. Litteraturgenomgång

I följande kapitel lyfter vi fram relevant litteratur för vår undersökning.

2.1. Tid framför skärm

Ellneby (2005) hävdar att barn i förskoleåldern inte ska sitta framför en skärm mer än en

timme om dagen. Vidare förklarar hon att skärmtid inkluderar även tiden framför teven,

datorn och videon. Som vi ser är inte lärplattan i fokus ännu under Ellnebys forskning då

lärplattan inte introducerades förrän 2010. Abdi, ortoptist och specialutbildad inom

synutveckling, framhåller i serien ”Älskade unge” (Producent Romin, K. S., 11/10–2016),

hur han under sin sju års forskning kunnat utläsa att procenten barn som visat

synproblem har ökat från 25 procent till 50 procent. Han menar att vartannat barn, som

sitter framför en skärm mer än en timme i sträck, har problem med synen. Detta menar

Abdi har uppkommit från och med att lärplattan och smartphonen fått sitt uppsving. Andra

symptom som Abdi kunnat utläsa är huvudvärk, ögonvärk samt att ögonmusklerna drabbas

av kramp. Han menar dock inte att vi ska ta bort lärplattan däremot framhåller han att

genom att koppla upp lärplattan på teven så kan det resultera i att symptomen

försvinner. Han förklarar att när man tittar på långt håll är några av musklerna inaktiverade

och det är därför symptomen kan försvinna.

2.2. Att välja spel/appar

Ellneby (2005) påvisar hur man kan tänka när man väljer spel för det digitala verktyget

dator. Hon beskriver att det första pedagogerna ska uppmärksamma är om barnet styr

spelet eller tvärtom. Det andra man kan titta efter är att alla komponenter ska finnas, både

utveckling/utbildning samt plats för fantasi. För det tredje menar hon att man ska se om det

är något barn kan samarbeta inom, att de kan hjälpa varandra. Fjärde saken man ska göra är

att testa spelet själv som pedagog innan man presenterar det för barn. Det femte och sista

hon nämner som man kan tänka på i val av spel menar hon är att man ska kunna sätta in

spelets innehåll i ett annat sammanhang i verksamheten. Gällhagen och Wahlström (2011)

har även de en fråga man kan ställa sig vid val av appar: ”Vad kan jag göra

7

med appen tillsammans med barnen?” De säger även ”Om du inte kommer på något så

är appen förmodligen inget att ha. En bra app sätter dina pedagogiska tankebanor i rörelse”

(Gällhagen och Wahlström, 2011, s.9). Precis som Ellneby har även Kyrk Seger (2014)

tagit fram några frågeställningar man kan ställa sig när det kommer till barn och digitala

verktyg. Först och främst ställer hon sig frågan vad det är för lärande som sker. Den andra

frågan handlar om det är en digital kompetens som gör att barn stannar vid lärplattan. För

det tredje ser hon på om det är tekniken i sig som barn utforskar. Den fjärde frågan hon

ställer sig handlar om vilka appar vi förser lärplattorna med och presenterar för barnen.

Den femte frågeställningen hon ställer sig är om man som pedagog ser att en app är mer

populär än andra, hur får man barn att utmana sig då? En fråga som hänger ihop med den

femte är den sjätte som handlar om att barn kanske byter app ofta, är det då en brist på

utmaningar?

2.3. Pedagogers förhållningssätt – Digital kompetens

Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) att vare sig pedagoger inom förskola anser

att lärplattan är bra eller dålig, är den här för att stanna. Walldén Hillström (2014) påpekar

att det finns en hög andel av pedagoger som anser att de digitala verktygen

hindrar undervisningen. Ellneby (2005) klargör att det är pedagogers förhållningssätt som

påverkar hur användandet av digitala verktyg kommer att användas av

barn. Bergenord (2014) belyser vikten av att som pedagog se möjligheter i de

föränderligheter som sker i samhället, som till exempel användandet av digitala verktyg i

förskolan. Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) förklarar dock att motståndet

mot lärplattor i förskola kan handla om okunskap om verktyget och hur det ska

användas. Kyrk Seger (2014) ställer sig frågande till varför de digitala verktygen möter

sådant motstånd. Även hon menar att det är okunskapen om verktyget som gör att en del

människor motsätter sig användandet av digitala verktyg i förskola. Istället för att motsätta

sig verktyget ska pedagoger hitta nya vägar till lärande genom användandet av lärplattor i

förskolor, hävdar Geist (2012). Vidare förklarar han att under hans studie, Aqualitative

Examination Of Two Olds Interaction With Tablet Based Interactive Technology,

uppmärksammat hur pedagoger genom barns användande av lärplattor kunde skaffa sig en

uppfattning om barns intresse och på så vis planera verksamhetens aktiviteter utefter det.

I Läroplan för förskolan (2010, s. 9) står det att verksamheten ska planeras utefter barns

intresse.

8

Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) visar på att lärplattan ska ses som ett verktyg

som leder fram till nytt lärande. För att lärplattan ska kunna bli det verktyget är det viktigt

att pedagoger har kunskap om verktyget så att de sedan kan lära ut hur lärplattan ska

användas. Näsström (17/10, 2016) arbetar som pedagogisk utvecklingsledare

i Strängnäs kommun. Hon lyfter fram på sin blogg, Förskolepadda, vikten av ett medvetet

tänkande kring användandet av lärplattan i förskolan. Hon betonar att det är

viktigt som förskollärare att ha en klar tanke kring hur och varför den digitala tekniken

används i förskolan. Gällhagen och Wahlström (2011) belyser hur pedagoger i förskolan

kan förbereda sig för att använda lärplattan i förskolan. De betonar att först och främst

borde alla avdelningar ha tillgång till minst en lärplatta per avdelning sedan borde även

varje pedagog ha en egen. Det är sedan viktigt att varje pedagog först, innan barnen får

använda lärplattan, bekantar sig med den. De kan till exempel ta hem lärplattan och testa

den och alla dess funktioner, klicka runt och även testa den tillsammans med eget barn

eller barnbarn. Författarna tycker även att man ska ladda ner appar och testa dem.

Ljung-Djärf (2004) har skrivit avhandlingen, Spelet runt datorn. I avhandlingen beskriver

hon hur datorn användes olika beroende på hur mycket kunskap förskollärare hade

omkring datorn och även vilken inställning de hade till att använda datorn. På likande sätt

tar även Forsling (2011) upp att om det uppstår en osäkerhet hos förskolläraren hur

verktyget fungerar eller om förskolläraren saknar intresse så kommer barnen endast få sitta

och "leka" vid de digitala verktygen. Det lärandet som kunde uppstått om förskolläraren

varit närvarande går då förlorat. Forsling (2011) betonar då vikten av att en förskollärare

bör sitta med eller finnas till hands när barn använder sig av ett digitalt verktyg. I artikeln,

Surfplattan som komplement i förskolan, lyfter Fillippa Mannerhiem fram förskolläraren

Anna Lundholms (17/10, 2016) arbete och tankar kring lärplattans plats i förskolan.

Lundholm (17/10, 2016) påpekar vikten av att pedagoger i förskolan bör skapa tillfällen

där man som pedagog kan sitta tillsammans i en liten grupp och utforska det som barnen

intresserar sig för där och då. Hon beskriver även att förskollärarna behöver ha ett

gemensamt synsätt på hur lärande ska gå till. Hon anser då att ett medforskande synsätt är

att föredra, där man tillsammans med barnen utforskar ett intressant ämne. Hon betonar

även att när barn bara får plattan i knäet och pedagogen går därifrån fungerar lärplattan

endast som en barnvakt och att det är då det blir fel. Lärplattan uppfyller då inte sitt syfte.

9

Vikten av att föra en diskussion inom arbetslaget för att prata igenom hur arbetet med de

digitala verktygen kan se ut är något Kyrk Seger (2014) påvisar. Hon menar att det är okej

att vara osäker, hon skriver ”osäkerhet är ett sundhetstecken”. Vidare skriver hon att vi

måste lyssna till barnen. Hon lyfter fram att lärplattan ska finnas tillgänglig för barnen

precis som vilket annat material i förskolan som helst.

Karin Forsling (2011) betonar att:

Vi lever i en medieberusad värld och det innebär att vi inte längre kan ställa oss frågan om

IKT är bra för barn. Frågan blir istället: vad, när och hur och vi pedagoger får aldrig som

vanligt, vare sig vi använder krita, papper, penna, dator som verktyg - aldrig glömma den

viktigaste pedagogiska frågan varför. Om våra barn föds in i en verklighet som möjliggör,

uppmuntrar och vardagliggör bruket av digitala verktyg från mycket tidig ålder, så skulle

man kunna säga att den digitala världen är den naturliga världen. Kan man då prata om att de

har/får en digital kompetens? Kan vi, som föddes före tv:n, inse betydelsen av detta? Och vad

måste vi pedagoger lära oss? Nya digitala verktyg, eller nya förhållningssätt, en ny syn på

lärande och utbildning?

En sak är säker – vi kommer inte undan! (Forsling, 2011, s. 93)

2.4. Kritisk syn på lärplattan i förskolan

De som är kritiska mot lärplattans plats i förskolan menar att leken blir lidande och att de

digitala verktygen tar över den viktiga plats som lek har i förskolan

(Kjällander & Moinian, 2014). Geist (2012) menar att de som är kritiska mot lärplattan är

just det för att de är rädda för att den ska ta över det kreativa som ryms i förskolan

och att barn slutligen kommer få svårt att utöva aktiviteter utan lärplattan. Han förklarar att

barn spenderar allt mer tid framför skärmar och att tiden ute i naturen och i samspel med

andra går förlorad. På liknade sätt ställer sig barnläkaren och professorn Lagercrantz (2012

& 2013) kritisk till användandet av lärplattan i förskolan. Några av hans argument är att

han ser lärplattan som ett ersättande verktyg och menar då att lärplattan används istället för

något annat, att man till exempel väljer att titta på fjärilar eller lyssna på fåglar i lärplattan

istället för att gå ut i skogen. Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) visar dock på att

genom barns användande av lärplattan, tillsammans med andra barn, visar de samma

10

kunskap som de skulle visat om de lekte tillsammans. Forskarna menar att genom

användandet av lärplattan samarbetar, diskuterar och lär sig barn tillsammans, med och av

varandra.

Ellneby (2005) lyfter fram att kritiken mot användandet av digitala verktyg i förskolan

började redan när datorn gjorde sitt intåg i verksamheten. Kritiken handlade om vilka

problem som barn skulle få i och med användandet. De trodde till exempel att barns

förmåga till att känna empati skulle minska samt att de sociala relationerna skulle påverkas

negativt.

2.5. Fördelar med lärplattan i förskolan

Några som var tidiga med att börja introducera iPads i förskolan var Aglassinger,

Kallin, Rudnik Norling och Strindholm (2012). De undersökte redan vårterminen 2011, ett

år efter lanseringen av iPaden, hur iPaden kan användas i verksamheten utefter

läroplansmålen. Detta gjorde de i ett projekt ute på två förskolor. Projektet var uppdelat

i flera delar, del 1 - Så använde vi iPaden som hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd,

del 2 - Så här använde vi iPaden för att stödja barns språkutveckling, del 3 – Exempel på

hur vi använde iPaden med små barn (1–3 år) och del 4 - Så här använde vi iPaden i

matematikleken. I resultatet av projektet kunde artikelförfattarna konstatera att det var

viktigt med engagerade och närvarande pedagoger när barnen använde iPaden. Detta för

inte missa riktigt bra lärtillfällen. De konstaterade även att det var viktigt att se

till att de appar som användes fyllde ett pedagogiskt syfte, "så iPaden inte bara blev ett

tidsfördriv" (2012, s. 12). För de yngre barnen, 1–3 åringarna, kunde de konstatera att

iPaden var mycket bra till att skriva och rita på, där öga-hand koordinationen

tränades. Aglassinger m.fl. (2012) beskriver även att de yngre barnen kan ha svårt med att

rita och måla med vanligt papper och penna och i och med iPaden blev det lättare för

barnen. Detta menar artikelförfattarna kunde bidra till att barnen senare blev mer

intresserade av att måla med penna och papper. De påpekar också att det lilla verktyget har

ett brett användningsområde och att det är lätt att ta med var man än går. Jennfors och

Jönsson (2010) förklarar att genom att barn tidigt använder sig av digitala verktyg kan

deras skriftspråk utvecklas snabbare.

11

Hafvenstein (2011), lärare och IT– pedagog, lyfter fram några fördelar med att

använda lärplattan bland yngre barn. Fördelarna som lyft fram är att den är liten och

behändig och lätt att hålla i för små barn. Den är även lättstyrd då barn endast

behöver använda ett finger, till skillnad från datorn där det behövs en mus och ett

tangentbord för att styra det som görs på datorn.

Även Kjällander och Moinian (2014) menar att lärplattan är ett bra verktyg för de yngre

barnen då den väger lite och den är lätthanterlig. Även de förklarar att lärplattan är ett

enkelt verktyg att använda om man till exempel jämför med datorn. Med lärplattan behöver

barn kunna styra sina fingrar medan med en dator måste barn ha kunskap om att röra på

datormusen med handen samtidigt som de ska se på skärmen för att föra pilen till rätt plats.

Vidare betonar forskarna att det positiva de kunnat utläsa ur sin studie visar att barn genom

att arbeta med lärplattan utvecklar sin lek och gör den meningsfull. De hävdar att

eftersom lärplattan är enkel att ta med sig samt att visa saker på så kan barn utvecklas inom

det sociala med hjälp av lärplattan. Barn kan på ett enkelt sätt visa sina kamrater vad de gör

och kan på ett lättare sätt be en kompis, eller vuxen, om hjälp än om de exempelvis suttit

vid datorn. Geist (2012) framhåller att forskning visar att barn utifrån lärplattan

kan utveckla sin lek samt att den kan utveckla barns problemlösning. Vidare förklarar han

att arbetet med appar är bra på grund av att det finns så många och att de appar man väljer

innehåller ett pedagogiskt innehåll. Han påpekar även att pedagogers arbete kan underlättas

med hjälp av lärplattan. Han menar att barn och vuxna tillsammans kan söka efter fakta för

att komma vidare med ett projekt. Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) betonar att

det är viktigt som pedagog att finnas närvarande när barn använder lärplattan. De förklarar

att genom interaktionen vid lärplattan mellan barn och vuxen kan barn skapa sig en

förståelse om vad som kan ske i verkliga livet och det som bara sker i det digitala livet.

Gällhagen och Wahlström (2011) lyfter fram lärplattans funktioner och hur de kan

användas i förskolan. En funktion är kameran. Med denna funktion kan man ta bilder och

spela in rörliga videos, som sedan kan användas i ett redigeringsprogram. Man kan till

exempel låta barnen göra egna filmer eller bildspel. En annan funktion är högtalar- och

mikrofon funktionen. Med denna funktion går det att göra ljudupptagningar och spela upp

ljud, som till exempel kan användas till att dokumentera barns språkutveckling eller

användas i animering av film. Lärplattan kan även ha tillgång till Internet antingen via ett

SIM-kort eller via ett trådlöst datornät. Genom den finns det stora möjligheter att söka upp

12

fakta tillsammans med barnen. Det går även att ha en blogg där föräldrar kan ta del av

barnens vardag i förskolan. Lärplattan har också en GPS-funktion som gör det möjligt att

lära sig om hur kartor fungerar och hur dem kan följas, till exempel kan barn få gå på

skattjakt med hjälp av GPS funktionen. Det går även koppla upp lärplattan till en projektor

som gör det möjligt att titta tillsammans med flera barn på plattan. Det går då att läsa

böcker tillsammans på en storbildsskärm och även titta på bilder med mera. Den sista

funktionen som författarna tagit upp är att det går ladda ner alla

mjöliga appar till lärplattan. Apparna har flera olika syften och ändamål. Det finns till

exempel spel och digitala böcker som kan kosta pengar men det finns även gratis appar.

Många av apparna är på engelska men kan ändå fungera bra i förskolan.

Lundholm (17/10, 2016) menar att lärplattan bör användas som ett komplement i

förskolan och inte ersätta något annat. Vidare menar hon på att lärplattan ska kunna

samverka med allt som finns i förskolan. Hon har även kunnat se hur lärplattan kan

användas för att utveckla språket både hos barn med annat modersmål och barn med

svenska som modersmål. De barn med annat modersmål kan lära sig svenska ord samtidigt

som barn med svenska som modersmål kan lära sig t.ex. om kroppen.

13

3. Teoretiskt utgångspunkt - Sociokulturellt perspektiv

I vårt arbete utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv. Arbetet i förskolan grundar sig på

bra samarbete mellan alla parter som finns i verksamheten (Strandberg, 2006). När det

sociokulturella perspektivet kommer på tal är det oftast Lev Vygotskij (1896–1934) som

man nämner (Säljö, 2011). Vygotskij anses vara en mångsidig forskare och hans sätt att

föra diskussioner uppskattas även av dem som inte håller med honom (Säljö, 2011).

När Vygotskij började sin forskning fanns det inte många andra som tänkte som han. Det

som var helt nytt med Vygotskijs teori var att det handlade om att se till varje barns individ

i samspel med andra och om vad miljön gör för lärandet (Strandberg,

2006). Strandberg (2006) förklarar att Vygotskij menar att det är genom de yttre

händelserna som de inre processerna kan utvecklas. Andra forskare, i hans

samtid, fokuserade mycket på olika utvecklingsstadier som barn går

igenom. Vygotskij ser mer till vilken potential till lärande som barn har. Han intresserar sig

för hur vuxna och andra människor i barns omgivning kan hjälpa varandra

till att lära. Detta kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen (Phillips &

Soltis). Både Gjems (2011) och Strandberg (2006) betonar också att det är interaktionen

som är viktig i lärprocessen. Vygotskij (1999) förklarar att lärarnas uppgift har förändrats

över tid. Han menar att lärarnas uppgift har gått från att undervisa till att leda barn fram i

utvecklingen.

Inom det sociokulturella perspektivet finns även begreppet mediering. Begreppet

inbegriper att människor i all tid har använt sig av olika verktyg för att underlätta sin

vardag. Vygotskij menar att det finns olika slags verktyg, de fysiska verktygen

som människan har uppfunnit och som man kan ta på såsom en fjärrkontroll eller en boll,

även kallad för artefakt, och de psykologiska verktygen. De senare verktygen är det som vi

inte kan ta på, men som finns för att vi ska kunna tänka och kommunicera (t.ex.

alfabetet) (Strandberg, 2006; Säljö, 2011; Lindqvist, 1999). När en person har lärt sig att

använda verktygen på ett korrekt sätt, brukar man inom det sociokulturella perspektivet

säga att man har approprierat verktyget (Melander, 2013). Klerfelt (2007) förklarar att

14

genom att barn samarbetar med nya verktyg, såsom multimediala produkter, kan barn och

pedagoger hjälpa varandra till nytt lärande, och som vi tidigare skrivit, att befinna sig i den

proximala utvecklingszonen (Phillips & Soltis, 2010). Även Lundgren-Öhman

(2014) påvisar att det krävs olika verktyg och språk i verksamheterna för att föra barns

lärprocesser framåt, och att som pedagog finnas där för att utmana barn till lärande.

Att vår teoretiska utgångspunkt är sociokulturellt innebär således att vi utgår från att barn

lär tillsammans, både tillsammans med andra barn men också med vuxna i barns

omgivning. På så vis befinner sig barn i den proximala utvecklingszonen. I detta arbete har

vi valt att fokusera på lärplattan som en artefakt. Med ett sociokulturellt perspektiv menar

vi att det är av stor vikt att pedagoger använder lärplattan tillsammans med barn för att det

ska bli en lärsituation, att det blir ett samspel vid lärplattan.

15

4. Metod

I detta arbete har vi valt att göra intervjuer med pedagoger i förskolor. Vi ville undersöka

hur de arbetar med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har valt intervjuer för att vi

ville få fram olika synsätt på lärplattan. Intervjuer är den vanligaste forskningsmetoden för

dagens studenter (Eriksson-Zetterquist och Ahrne, 2015). Gillham (2008) menar att genom

intervjuer kan man få ett ärligare svar än genom till exempel enkäter. Esaiasson, Gilljam,

Oscarsson och Wängnerud (2012) lyfter fram att när respondenten förklarar hur det ser ut i

verkligheten för dem kan man kalla detta för en respondentundersökning. I denna

respondentundersökning kommer vi att använda oss av samtalsintervjuer.

Samtalsintervjuer är bra när forskaren vill ta reda på hur saker och ting fungerar i

praktiken, det handlar inte om att komma åt sanningar utan mer att kunna förstå

respondentens föreställningar och uppfattningar om det särskilda ämnet som hen blir

intervjuad om (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud, 2003).

Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) betonar att det är av stor vikt att visa sitt intresse för

respondenten och det ämnet som intervjun handlar om för att nå det bästa resultatet. Det

positiva med intervjuer är att man kan få olika viktiga synvinklar på ett och samma ämne

(Denscombe, 2016). Gillham (2008) påpekar att intervjuer är bra för att man under

intervjun kan utveckla de frågor man ställer för att få ett utförligare svar. Även Eriksson-

Zetterquist och Ahrne (2015) tar upp fördelar med intervju då de menar att man på kort tid

kan få reda på olika respondenters uppfattningar om det specifika ämnet man blir

intervjuad om. Nackdelarna med intervju, menar Denscombe (2016), är att

respondenten/respondenterna kan vinkla sina svar beroende på vem det är som utför

intervjun. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) förklarar även att det kan finnas en

problematik med att använda intervjuer som datainsamlingsmetod. De menar att

respondenternas svar på intervjufrågorna inte alltid stämmer överens om hur de arbetar på

riktigt utan att de svarar utifrån hur de skulle vilja arbeta och inte hur

de egentligen arbetar. Vidare understryker Denscombe (2016) att intervju kan ses som ett

väldigt tidskrävande val för datainsamling för ett arbete.

16

Mot denna bakgrund formulerade vi våra forskningsfrågor och vi är således väl medvetna

om att det kan finnas skillnader mellan teori och praktik.

4.1. Förberedelser/urval:

När vi valde ut förskolor, gick vi igenom alla förskolors hemsidor. Detta för att se om

någon förskola arbetade mycket med IT. Vi hittade en förskola som uttryckligen arbetade

med IT, men de hade tyvärr inte någon tid för intervjuer. Efter sökandet efter en ”IT

förskola” valde vi bara ut några lite slumpmässigt. Två av de utvalda förskolorna hade vi

haft kontakt med tidigare under utbildningen medan de andra två var helt nya för oss. Vi

valde att ta kontakt via telefon med de utvalda förskolorna för att fråga om de hade tid och

intresse av att vara med i vår undersökning.

Det som är viktigt innan man genomför en intervju är att man förbereder sig väl. En av de

första sakerna man ska tänka på är hur urvalet av respondenter ser ut (Denscombe, 2016). I

urvalet av respondenter ville vi intervjua två på varje förskola, en som hade lite mer ansvar

över verksamhetens IT och en pedagog. Vi valde att intervjua två på varje förskola för att

se om de har samma synsätt och uppfattningar om lärplattans plats i förskolan. Intervjuerna

skedde individuellt så att alla kunde få ge uttryck för sin åsikt. Eriksson-Zetterquist och

Ahrne (2015) betonar vikten av att vara väl påläst när det väl är dags för intervjuer. Oftast

vill studenter ut och göra intervjuer tidigt i sitt arbete men forskarna förklarar att med mer

inarbetat material så underlättar det utformandet av frågor till

respondenterna. Även Esaiasson, Gilljam, Oscarsson

och Wängnerud (2003) och Gillham (2008) lyfter fram vikten av att vara förberedd och

insatt i ämnet innan intervjun sker. Med denna informationen i bakhuvudet valde vi att

lägga våra intervjuer ganska sent i arbetet. Denscombe (2016) framhåller att det sedan är

dags att ta kontakt med respondenter. Detta för att kunna bestämma tid och plats i god

tid. Vi tog kontakt med respondenter tidigt i arbetet för att fastställa att respondenterna

hade tid för intervjuer när det väl var dags. Under den första kontakten med respondenterna

förklarade vi vilka vi var samt vilket ämne intervjun skulle handla om. Vi valde även att

informera om de etiska överväganden vi tagit i akt. Denscombe (2016) förklarar att

när kontakten med respondenten tagits är det viktigt att även förklara hur intervjun

kommer att fortskrida. Innan intervjun är det viktigt att ta upp de etiska aspekterna (vilka

dessa är kommer att förklaras under Etiska överväganden).

17

När det kommer till att skriva frågor är det viktigt att först tänka på vilka slags frågor man

vill ställa och att man ser att frågorna kan ge svar på den frågeställning man från början

ställt i arbetet (Gillham, 2008). Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud (2012) menar

att det kan vara bra att starta en intervju med så kallade uppvärmningsfrågor. Dessa frågor,

menar författarna, kan få respondenterna att slappna av inför den

resterande intervjun. Detta är något som vi även använde oss av när vi utformade

frågorna.

Under arbetets tidiga skede skrev vi ner alla frågor vi kunde tänka oss att ställa. När detta

var gjort var vi uppe i cirka 20 frågor. Vi ansåg då att det var alldeles för många. Vi

sorterade då upp frågorna och skrev ihop de frågor vi ansåg ligga nära

varandra. Gillham (2008) menar att man under frågornas uppkomst ska skriva ner alla

frågor för att sedan strukturera upp dem så att de kommer i en bra följd samt att man kan ta

bort några av de frågor som liknar varandra. Gillham (2008) påpekar även att man kan göra

en testintervju innan den riktiga intervjun. Detta menar han är bra för att synliggöra hur

lång tid den slutgiltiga intervjun/intervjuerna kommer att ta samt att man får en möjlighet

att formulera om eller ta bort några frågor. Vi gjorde vår testintervju på en förskollärare

som inte skulle ingå i arbetet. Efter testintervjun valde vi att ta bort några frågor samt att

skriva ihop andra frågor. Vi hamnade slutligen på 14 frågor totalt (se Bilaga 3.

Intervjufrågor).

4.2. Tid och plats för intervju

Vi valde att åka ut till de förskolor där pedagogerna arbetade för att göra våra

intervjuer. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att det kan uppkomma vissa

svårigheter med att utföra intervjuer på arbetsplatser då respondenterna möjligtvis vill

påvisa vilken bra kollega de är istället för att svara helt ärligt på de intervjufrågor som

ställs. Vi valde dock ändå att möta respondenterna på deras arbetsplats då vi ansåg att

flertalet respondenter kunde ställa upp om vi åkte ut till dem. Under den första kontakten

med respondenterna berättade vi att intervjun kunde ta upp till en halvtimme. Under

samtalet uppgav vi även under vilka två veckor vi hade planerat att hålla intervjuer, men att

vi var väldigt flexibla med vilka dagar vi kunde komma under dessa veckor.

18

4.3. Etiska överväganden

Under detta arbete har vi haft de etiska forskningsreglerna i bakhuvudet hela tiden.

Vetenskapsrådet har tagit fram dessa för att det inte ska finnas några frågetecken mellan

den/dem som intervjuar och den/dem som blir intervjuade. De regler som Vetenskapsrådet

(2010, s. 7–14) tagit fram är:

Informationskravet – informerar den intervjuade om syftet med intervjun,

samt förklarar dennes plats i undersökningen.

Samtyckeskravet – den intervjuade ska förstå att den vid vilket tillfälle under

arbetets gång kan avsluta sin medverkan. Det är viktigt att ett samförstånd mellan

intervjuaren och den intervjuade uppstår.

Konfidentialitetskravet – läsare av arbetet ska inte kunna identifiera de intervjuade

personerna.

Nyttjandekravet – insamlat material får inte överlämnas till andra personer.

Under detta arbetets gång har vi ej kunnat utlova anonymitet till de förskollärare som

erbjudits intervju, vi har dock kunnat utlova konfidentialitet. Bell (2006) förklarar att

skillnaden mellan anonymitet och konfidentialitet är liten men väldigt viktig. Den största

skillnaden mellan dessa två är att vid anonymitet ska inte ens de som skriver arbetet veta

vem som sagt vad och vid konfidentialitet ska man inte kunna utläsa vem som sagt vad i

arbetet. Under vår första kontakt med respondenterna förklarade vi vilka vi var samt vad

vårt arbete skulle handla om. Gillham (2008) förklarar att man ska presentera sig

och förklara ämnet man vill intervjua om och att detta är en etisk fråga. Vetenskapsrådet

(2010) visar på vikten av att presentera sig själv som forskare samt ämnet och har skrivit in

detta i informationskravet när det kommer till de etiska forskningsprinciperna. Hade vi inte

presenterat vårt ämne för arbetet för respondenterna hade vi möjligtvis fått färre

deltagare. Gillham (2008) menar att informerar man inte respondenten om detta innan kan

den vid intervjusituationen bli ställd och neka sin medverkan. För att minska risken för att

detta skulle ske gav vi ett samtyckesbrev i handen på respondenterna när vi mötte dessa på

arbetsplatserna. De fick läsa igenom brevet samt fylla i sitt medgivande och skriva under

det. För att hålla våra respondenter konfidentiella för omvärlden har vi valt att ge dem

varsin bokstav och nummer (till exempel P1) under rubrikerna Resultat, samt i de enstaka

fall vi nämner dem under rubriken Diskussion. De inspelningar vi gjort med

19

respondenterna har vi transkriberat och sedan raderat från den enhet vi sparat

ljudupptagningen på.

4.4. Genomförande

Vid intervjutillfällena använde vi oss av ljudinspelning för att vid ett senare tillfälle kunna

gå tillbaka och lyssna och transkribera. Eftersom vi var två som genomförde intervjun har

vi även delat upp det så att en av oss intervjuade och den andra förde

anteckningar. Denscombe (2016) lyfter fram att ljudinspelning är ett bra hjälpmedel att

använda vid en intervju då man vid senare tillfälle har möjlighet att gå tillbaka och lyssna

på vad respondenten sa då människans minne ibland sviker oss. Kvale och Brinkmann

(2009) förklarar att när man spelar in intervjun kan intervjuaren fokusera på vad

respondenten svarar. De menar att genom ljudinspelning kan man höra allt från tonfall till

dynamik. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) lyfter även fram vikten av att föra

anteckningar samtidigt. De menar att ljudinspelningen kan missa viktig information i

intervjutillfället, tillexempel kroppsspråk och ansiktsuttryck.

4.5. Databearbetning

Efter våra intervjuer satte vi oss och lyssnade igenom våra inspelningar och transkriberade

dem. Vi beslutade oss för att transkribera tillsammans, en skötte inspelningsenheten och

den andra skrev ner vad respondenterna sa på inspelningen. Vi använde oss av ett

dokument på internet som gjorde att båda kunde följa det en av oss skrev och kunde

komma med invändningar om så behövdes. Vi valde att göra en meningskoncentrerad

transkribering. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar att meningskoncentrerad

transkribering är när man under transkriberingen förkortar respondentens svar och lyfter

fram huvudpoängen i svaret. Därefter sorterade vi svaren i olika kategorier så som:

Tillgångar på lärplattor i förskolan, Ålder, Tid framför skärm, Innehåll - Val av spel och

appar, Pedagogers förhållnings – Digital kompetens, Röster om problematiken med

lärplattan i förskolan och Positiva röster om lärplattan i förskolan.

20

4.6. Arbetsfördelning

Åsa har skrivit Abstrakt, Inledning, Metod och Teoretisk utgångspunkt. Åsa har även

skrivit Slutsatsen som vi gemensamt kommit fram till.

Paulina har skrivit Bakgrund och Begrepp – Definition. Paulina har även haft ansvaret över

att sätta ihop alla arbetets delar till ett dokument.

Litteraturgenomgången har vi skrivit utefter de texter vi läst. Tillsammans har vi gjort

intervjuerna och en sammanfattning av dessa. Vi har även tillsammans skrivit Resultat och

Analys, Diskussion och Vidare forskning. Även om vi har skrivit olika delar av arbetet har

vi hela tiden kunnat föra en diskussion om de olika delarna i arbetet, då vi valt att sitta

tillsammans i stort sätt igenom hela processen.

21

5. Resultat och analys - Sammanflätning av olika röster

I detta kapitel redogör vi för vårt resultat och vår analys. Vi kommer att tolka våra

respondenters svar och koppla samman dem med den litteratur vi tidigare lyft fram under

Kapitel 2. Vi har delat upp detta kapitel i åtta avsnitt för att göra sammanställningen tydlig.

5.1. Presentation av respondenterna

De åtta pedagoger vi har intervjuat har arbetat i förskolan mellan 2 och 24 år. Innan

intervjuerna har de fått skriva på ett samtyckesbrev där de godkänt att vi använt oss av

ljudupptagning. I detta samtyckesbrev har vi även förklarat att uppgifterna de lämnar

kommer att användas konfidentiellt. Av etiska skäl har vi därför valt att namnge

pedagogerna och IT-ansvariga med varsin bokstav och en siffra efter, till exempel P1 för

pedagog 1 och IT1 för IT-ansvarig 1. De siffror respondenterna blivit tilldelade har

ingenting att göra med vilken förskola eller vilken turordning intervjuerna skedde.

5.2. Tillgång på lärplattor i förskolan

I svaren från våra respondenter visar det sig att det vanligtvis finns

två lärplattor per avdelning på de förskolor vi besökt. Det är en förskola som sticker ut som

har fyra lärplattor på sin storbarnsavdelning.

Tabell 1. Tillgång på lärplattor

Förskola A Förskola B Förskola C Förskola D

Barn 65 73 56 88

Plattor 14 16 11 10

Barn per Platta 4 4 5 8

I tabell 1 kan vi utläsa att det går fyra barn per lärplatta i Förskola A och B, fem barn per

lärplatta i Förskola C och i Förskola D går det åtta barn per lärplatta. I Skolverkets (2015)

rapport tas det upp att det går 13 barn per lärplatta. I jämförelse med Skolverkets rapport

och vårt resultat framkommer det att antalet barn per lärplatta i snitt är högre i Skolverkets

rapport jämfört med de förskolor vi besökt.

22

Av våra respondenters svar kan vi även utläsa att på varje förskola finns det minst

en lärplatta som används av pedagoger för att dokumentera vad som sker i verksamheten,

till exempel till pedagogisk dokumentation. Ett vanligt påpekande av våra respondenter är

att de gärna skulle vilja ha en egen lärplatta att utforska och dokumentera på, istället för att

dela den med resterande personal. Av de förskolor vi varit på berättar två respondenter att

alla på deras förskola blivit tilldelad varsin lärplatta. Detta kan jämföras med en av de

andra respondenterna som påtalar bristen på en egen lärplatta. Även i detta område kan vi

dra paralleller till Skolverkets (2015) rapport. Rapporten visar att år 2015 hade 23 procent

av personalen i förskolan tillgång till egen dator/surfplatta på arbetsplatsen.

5.3. Ålder

Respondenterna lyfter fram att det kan vara svårt att ange en viss ålder när barn kan börja

använda lärplattan. IT1 hävdar att när barnen kommer upp i skolan ska de ha approprierat

artefakten lärplattan, det vill säga att de ska ha kunskaper om hur de kan använda

lärplattan. Hen anser då att det ingår i hens arbetsuppgifter att lära barn att

använda lärplattan. Respondenterna menar på att eftersom lärplattan går att anpassa till alla

åldrar så kan även de yngsta använda den. Det dock alla respondenter påpekar är att barn i

de yngre åldrarna i förskolan ska ha en pedagog närvarande när lärplattan används, precis

som de borde göra om man utgår från det sociokulturella perspektivet (se Kapitel 3.). Det

är svårt att hitta forskning som tar upp vilken ålder lärplattan är lämplig att använda.

Därför anser vi att det är svårt att ge en grundlig redogörelse för vid vilken ålder lärplattan

är lämplig.

5.4. Tid framför skärm

Hur mycket tid barn får med lärplattan skiljer mellan respondenterna. De svar vi fått visar

att allt från 10 minuter upp till 30 minuter per dag verkar acceptabelt. På två av förskolorna

får barnen fri tillgång till lärplattorna. Det respondenterna, från dessa förskolor, påtalar är

dock att det är upp till pedagogerna på varje avdelning att se till att det blir en jämn

fördelning mellan barnen när det kommer till att använda lärplattan. På en annan förskola

finns regeln att barn bara får sitta en gång per dag. Det finns ingen tydlig tidsbegränsning,

utan om barnen redan har använt lärplattan en gång den dagen får man inte använda

23

den igen. En respondent förklarar att barnen på dennes förskola aldrig får

använda lärplattan, utan den används endast av pedagogerna.

För att barnen ska veta att deras tid är över vid lärplattan har ett par respondenter nämnt att

de har använt sig av äggklockor. IT2, som testat detta, anser dock att äggklockan inte är ett

bra alternativ för att visa att tiden är slut. Hen menar att barnen då måste bryta mitt i sin

aktivitet och det hen då känner är att det kan bli svårt att förklara och försvara varför barnet

till exempel måste sluta att pussla på lärplattan, när barn i vanliga fall inte behöver bli

avbrutna om de pusslar ett vanligt pussel.

En begränsad tid framför skärmen verkar dock vara till en fördel. Abdi (2016), som är

specialutbildad inom synutveckling, menar på att när barn sitter framför en liten skärm i

över en timma påverkas synen negativt. Även Ellneby (2005) hävdar att barn

i förskoleåldern inte bör sitta framför en skärm mer än en timme om dagen då hon menar

att den sociala utvecklingen kan påverkas negativt.

5.5. Innehåll – Val av spel och appar

IT1 och IT2 använder sig av hemsidan ”Pappas appar” för att finna godkända appar. På

denna hemsida finns det redan genomgångna och pedagogiska appar. IT2 berättar att på

"Pappas appar" har de åldersrekommendationer för varje spel samt att vissa spel kan fås till

reducerat pris. Apparna som tas hem från ”Pappas appar” är även reklamfria och de

innehåller inga köp inuti apparna som annars är vanligt. Vidare förklarar majoriteten

av respondenter att det handlar om att utforska och söka nya appar själva. Det gäller att

hänga med i vad det pratas om och vad det skrivs om. P2 berättar att de tar hem appar som

innehåller barnens intressen samt appar som man kan koppla till förskolans tema. IT2 och

IT3 säger att det är viktigt som pedagog att prova apparna innan barnen får tillgång till

dem. Att prova apparna innan man gör dem tillgängliga till barnen är något som även

Gällhagen och Wahlström (2011) lyfter fram som viktigt. IT3 förklarar även att de sitter

tillsammans några pedagoger och diskuterar vilka appar dem vill ta hem och varför de vill

ha just de apparna. P5 förklarar att de har en IT-ansvarig som bestämmer om vad som ska

tas hem. Detta menar hen i sin tur gör att de andra pedagogerna ibland inte vet varför just

dessa appar har tagits hem eller vad apparna innehåller eller går ut på. P5 påpekar då att det

blir svårt som pedagog att hjälpa barnen när de använder lärplattan.

24

P3 belyser att i allt man gör i förskolan så ska de didaktiska frågorna finnas med i

planeringen. Detta gäller även när man hämtar hem appar till lärplattan. IT3 betonar vikten

av att ha ett pedagogiskt syfte med apparna man väljer att ta hem. Det IT3 menar är att

man inte bara ska ta hem spel för att barnen ska tycka att de är roliga utan att det ska finnas

ett lärande i spelet. Detta är även något, som vi tolkar utifrån svaren från våra

respondenter, att alla håller med om som viktigt när man väljer ut appar till lärplattan.

Även Aglassinger m.fl (2012) betonar vikten av att ha ett pedagogiskt syfte med apparna.

Både Ellneby (2005) och Kyrk Seger (2014) lyfter vikten av att det ska ske ett lärande i

samband med användandet av digitala verktyg. Författarna är även eniga om att man som

pedagog ska se om det är spelet som styr barnet eller om det barnet som styr spelet.

5.6. Pedagogers förhållningssätt – Digital kompetens

Av de respondenter vi intervjuat är det bara två (P2 & P3) som påpekar att de inte är i

behov av mer utbildning inom IT i förskolan. Ur svaren från dessa två kan vi också se att

de arbetar mycket med lärplattorna i sina barngrupper och det är även dessa två som

berättat att de blivit tilldelade varsin lärplatta på sin arbetsplats. Utifrån detta kan en

tolkning göras om att de har så pass mycket kompetens redan på förskolan som gör att de

inte känner något behov av ytterligare utbildning inom IT.

Det vi kan utläsa av svaren från respondenterna är att alla IT-ansvariga har gått någon form

av utbildning inom IT, vissa mer än andra. Av pedagogerna vi intervjuat är det bara en som

har fått utbildning inom IT och en pedagog inom IKT (Information- och

kommunikationsteknik). Sex av åtta respondenter uttrycker att de är i behov av mer

utbildning. IT1 säger att "man behöver alltid mer utbildning alltså, det kommer alltid nytt

som man behöver mer kunskap om vad som kommer", även IT3 uttrycker att man " kan

aldrig få för mycket utbildning". Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) påvisar vikten

av kunskap om det digitala verktyget för att man ska kunna använda det rätt. Även

Skolverket (2015) framhäver att förskollärare upplever sig ha goda kunskaper om IT men

att ett behov av mer kunskap finns.

IT2 är ensam om att på sin arbetsplats ansvara för lärplattorna och har även ansvaret att

välja ut appar. Hen förklarar att det hade varit bra om alla hade fått gå någon form av

25

utbildning så att alla skulle kunna känna sig bekväma med lärplattan som ett verktyg i

förskolan. P4 påpekar ”att på grund av lite kunskap är det många som drar sig för att

använda lärplattan i förskolan”. Detta är även något som Sheridan och Pramling

Samuelsson (2003) belyser när de skriver att rädslan för att använda digitala verktyg kan

handla om okunskapen om att kunna använda den på rätt sätt. Fem respondenter uttrycker

rakt ut att de skulle behöva veta mer om hur man skulle

kunna använda lärplattan mer konkret i verksamheten. P5 uttrycker att när kompetensen

inte finns så uppkommer en saknad av professionalitet inom detta område.

P3 lyfter fram att det är viktigt att se lärplattan som ett kompletterande verktyg. Hen säger

För mig är lärplattan ett pedagogiskt verktyg när den blir ett komplement till det andra. Om

du har ett pedagogiskt syfte, du vet varför och hur du använder den, vad, vem hur och varför

då är den ett pedagogiskt verktyg. Om du bara tar ner ett spidermanspel så har pedagogiken

försvunnit. Vi arbetar med de didaktiska frågorna och dom ska även finnas med när man

arbetar med lärplattan.

Även IT3 och P1 menar på att man måste ha en tanke med aktiviteter som

innehåller användandet av en lärplatta. Lundholm (17/10, 2016) påvisar på samma sätt att

lärplattan ska fungera som ett komplement i förskolan.

5.7. Röster om problematiken med lärplattan i förskolan

Den kritik vi kan utläsa av de svar vi fått från våra respondenter är att två av

respondenterna anser att den sociala utvecklingen kan försämras när lärplattan inte används

som ett pedagogiskt verktyg. IT3 anser att en negativ sida med lärplattan är att det finns en

risk att den tar tid från det sociala samspelet. Detta sociala samspel är något som inom det

sociokulturella perspektivet ses som viktigt (Säljö, 2011). P5 uttrycker att

Nackdelarna är ju, tycker jag, är just den här isoleringen som det lätt kan bli

att den här ungen går så in i plattan, och vuxna också, att man inte märker sin

omvärld och hur kommer man tillbaka till världen och när ska man liksom

träna på att samspela med andra om inte på förskolan, det här är ju en

mötesplats. Det är en svår avvägning, lagom är bäst

26

Kjällander och Moinan (2014) samt Geist (2012) menar på att de som är kritiska mot

lärplattan i förskolan är rädda för att den skulle kunna ta över andra viktiga delar i

verksamheten. En som är kritisk mot användandet av lärplattor i förskolan är Lagercrantz

(2012 & 2013). Han anser att lärplattan tar över andra viktiga moment i förskolan. Han

påstår till exempel att lärplattan används till att utforska med istället för att gå ut och

utforska.

Vidare påtalar IT3 att när barnen har fri tillgång till lärplattan kan den ses mer som en

barnvakt än ett pedagogiskt verktyg. P4 lyfter fram vikten av att vara närvarande som

pedagog och att vara med och prata om vad som sker på skärmen så att det inte bara blir en

barnvakt. Inom ett sociokulturellt perspektiv är det på detta sätt ett lärande kan ske (se

Kapitel 3). Respondent P4 förklarar även att det kan vara svårt för barnen att förstå

skillnaden på lärplattans användning hemma och den på förskolan. Hemma kan surfplattan

användas som en spelmaskin men på förskolan ska den ses som ett pedagogiskt verktyg.

En sista nackdel som P3 och IT3 berättar om är att internet inte alltid vill som pedagogerna

vill. De menar att det är en hel del komponenter som ska synka för att lärplattan ska kunna

fylla sitt syfte.

5.8. Positiva röster om lärplattan i förskolan

Vi tolkar de som att de flesta respondenterna är överens om att lärplattan underlättar deras

arbete i förskolan. Fem respondenter har svarat att de anser att dokumentationen har blivit

lättare att genomföra. En respondent framhåller även att det är lättare att söka fakta med

barnen och om barnens intressen och funderingar. IT2, P2, P4 och P5 lyfter fram att

lärplattan är bra som ett verktyg när det kommer till barn med språksvårigheter samt med

barn som har speciella behov. De menar på att lärplattan kan hjälpa pedagoger och barn att

förstå varandra när de inte har det verbala språket gemensamt. Något som även

Aglassinger m.fl. (2012) lyfter fram hur dem under sitt projekt, Så använde vi iPaden som

hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd, kunde utläsa att den sociala utvecklingen hos

barn i behov av särskilt stöd gjorde framsteg med hjälp av lärplattan. Artikelförfattarna har

även förklarat att arbeta med lärplattan med ett barn med autism visade sig väldigt lyckat

då barnet visade en högre grad av koncentration än tidigare. Även Lundholm (17/10, 2016)

27

och Aglassinger m.fl. (2012) har kunnat se fördelar med att utveckla språket hos barn i

förskolan med hjälp av lärplattan. Aglassinger m.fl. (2012) visar på att barn som behöver

extra stöd i sin språkutveckling känner större lust och glädje trots att de kanske behöver

göra samma övning flera gånger. De menar också att pedagoger slipper lägga ner så

mycket tid på att göra materialet till språkövningarna, nu finns allt material färdigt

på lärplattan.

En annan fördel som alla respondenter påpekar är att man med hjälp av lärplattan kan

arbeta med alla mål ur styrdokumenten, till exempel

genom språkappar, skrivappar, matematikappar, teknikappar och musikappar. Som vi

tidigare nämnt påvisar Aglassinger m.fl (2012) detta genom att framhäva vikten av appar

som uppfyller ett pedagogiskt syfte.

P1 lyfter fram hur de har läst in böcker på lärplattan som barnen sedan kan få lyssna på,

och se bilder på, då pedagoger inte alltid har tid att sätta sig med barnen.

Kamerafunktionen på lärplattan lyfts också fram som en bra egenskap. Med

kameran på lärplattan beskriver ett par respondenter att man kan spela in videoklipp och

göra filmer tillsammans med barnen. De menar även att barnen kan göra sina egna

dokumentationer med kamerafunktionen. Respondenterna påvisar även lärplattans funktion

vid temaarbeten då de kan ta hem appar som följer terminens tema på förskolan. Även

Gällhagen och Wahlström (2011) lyfter fram användbara funktioner i lärplattan som kan

användas med fördel i förskolan. Precis som våra respondenter hävdar, menar författarna

att kamerafunktionen kan användas till att dokumentera med. Gällhagen och Wahlström

förklarar även att man kan använda kamerafunktionen till att låta barnen göra egna filmer.

Författarna belyser också andra funktioner så som internetuppkoppling, GPS, uppkoppling

till storbildsskärm och så klart även funktionen att ladda ner appar.

28

6. Diskussion, slutsats och vidare forskning

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt

verktyg i förskolan. Vi ville undersöka vad relevant litteratur säger samt hur man som

pedagog kan arbeta med lärplattan i olika förskoleverksamheter. De frågeställningar vi

ville finna svar på under arbetets gång var

Vad har pedagoger för syn på lärplattans plats i förskolan?

Hur kan arbetet se ut i förskolan med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg?

För att ta reda detta har vi tittat på tillgången på lärplattor, ålder och tid för användning av

lärplattan och innehållet i lärplattan. Vi har även undersökt pedagogers förhållningssätt och

digital kompetens samt vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med att använda

lärplattan i förskolan.

6.1. Lärplattan som ett pedagogiskt verktyg

Pedagogers förhållningssätt och kompetens hänger samman med hur lärplattan ska fungera

som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi har kunnat se, både i litteraturen och i svaren

från våra respondenter, att när kompetensen är bristfällig kan förhållningssättet gentemot

lärplattan luta åt det negativa hållet. Det vi kan tolka från vår analys är att det verkar vara

viktigt att man tillsammans i arbetslaget på förskolan gemensamt diskuterar utefter de

didaktiska frågorna hur, vad, när och varför, lärplattans plats på förskolan. På så vis skulle

även kompetensen kunna sprida sig i hela arbetslaget och alla skulle kunna känna sig

säkrare i användandet av lärplattan. Ett gemensamt förhållningssätt är att föredra.

I vår analys kan vi utläsa att hur man väljer att använda lärplattan som ett pedagogiskt

verktyg kan se olika ut på olika förskolor. Alla kan göra en egen tolkning av hur man ska

gå tillväga för att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Tre respondenter har valt

att använda lärplattan enbart till dokumentation och det blir på så vis ett sätt att använda

den som ett pedagogiskt verktyg. De andra respondenterna anser att så länge innehållet på

den har ett lärande syfte så fungerar den som ett pedagogiskt verktyg. I analysen påtalas

29

även vikten av att se lärplattan som ett komplement till allt annat i förskolan. Detta för att

på så vis se lärplattan som ett pedagogiskt verktyg.

Synen på lärplattan som ett pedagogiskt verktyg ser olika ut och därför väljs även

innehållet ut på olika sätt. En fråga som vi ställer oss är om innehållet kan vara

pedagogiskt utan att lärplattan blir ett pedagogiskt verktyg? Svaret skulle kunna bli både ja

och nej. Men sett ur ett sociokulturellt perspektiv, och det som litteraturen påtalar, är det

rätta svaret att en närvarande pedagog krävs för att även innehållet ska fungera

pedagogiskt. Vi ställer oss också frågande till hur man som pedagog kan se lärandet som

sker när barn använder lärplattan om man ej är närvarande? Det som framkommit som

problematiskt i detta fall är att vissa pedagoger har svårt att se lärplattan som ett

pedagogiskt verktyg och synen på den blir då att den endast är en barnvakt. Alltså kan vi

tolka det som att det krävs en pedagogs närvaro!

Hur länge barn får sitta med lärplattan har visat sig skilja från förskola till förskola. Några

har tidsbegränsningar andra inte. Vi kan tolka det som att så länge det finns ett syfte med

aktiviteten, samt en pedagogs närvaro, spelar tiden ingen större roll för om lärplattan ska

fungera som ett pedagogiskt verktyg. Abdi (2016), ortoptist och specialutbildad i

synutveckling, lyfter dock andra synpunkter på tidsbegränsningar. Han påpekar att för lång

tid, inte mer än en timme i sträck, framför skärm kan ge försämrad syn samt andra

symptom. En begränsad tid verkar då vara att föredra och att man som pedagog ska vara

medveten om detta. Dock visar det sig finnas svårigheter att svara på frågan vid vilken

ålder det är lämpligt för barn att använda lärplattan, både för oss och våra respondenter.

Det vi dock kan tolka är att ålder på barn inte spelar någon större roll över hur lärplattan

ska fungera som ett pedagogiskt verktyg.

Listan med fördelar med att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan kan

säkerligen göras lång. Nackdelarnas lista är dock kortare. Vi kan koppla detta till att

lärplattan som ett pedagogiskt verktyg är tolkningsbart. Inget svar är rätt eller fel. I

analysen framkommer det att en av de fördelar våra respondenter ser med lärplattan är att

den kan utmana barn med särskilda behov, samt barn med språksvårigheter till nytt

lärande. Vidare påtalar även respondenterna att lärplattan som ett pedagogiskt verktyg

utmanar alla barn på förskolorna till nytt lärande. Alla barn utvecklar ett större ordförråd

30

samt en större begreppsuppfattning. I den litteratur vi tagit del av styrks detta, då

Aglassinger m.fl (2012) har sett samma resultat i sitt projekt. Fler fördelar lyfts fram av

våra respondenter. De förklarar även att i och med lärplattans alla olika funktioner kan man

koppla arbetet med lärplattan till förskolans styrdokument.

Av de nackdelar som lyfts fram kan vi tolka det som att det handlar om en okunskap om

vad lärplattan används till i förskolan. Dessa tankar är något vi kan styrka med den

litteratur vi tagit del av, till exempel genom Sheridan och Pramling Samuelsson (2012).

Fler nackdelar som lyfts fram i analysen handlar om när barn ses sitta själva med

lärplattan. Det kryper då fram en slags rädsla hos kritikerna att lärplattan tar tid från det

som de anser att förskolan ska lära barn. Vi kan tolka det som att de är rädda för att barns

utveckling, både den sociala och all övrigt lärande, ska bli lidande.

Tillgången på lärplattor har delvis en roll i hur man använder lärplattan som ett

pedagogiskt verktyg. På alla de besökta förskolorna har de en god tillgång på lärplattor och

så även i relation till barn per lärplattor. Detta kunde vi även i analysen sätta i relation till

Skolverkets rapport (2015). Där kunde vi se att våra förskolor har något bättre tillgång på

lärplattor än vad snittet i rapporten visade. Vi kan då tolka det som att de besökta

förskolorna har goda förutsättningar för att lärplattan ska kunna bli ett bra pedagogiskt

verktyg i verksamheterna. Det respondenterna dock påtalar är bristen av en egen lärplatta.

Att varje pedagog har tillgång till egen lärplatta är något som Gällhagen och Wahlström

(2011) lyfter fram som en stor fördel. Vi ställer oss då frågande till om att nu när lärplattan

ska fungera som ett pedagogiskt verktyg, borde inte det då vara en självklarhet att varje

pedagog blir tilldelad varsin lärplatta?

6.2. Slutsats

Utifrån denna undersökning kan vi dra slutsatserna att hur man arbetar med lärplattan kan

skilja sig från förskola till förskola. Några respondenter använder lärplattan till

dokumentation, andra till att låta barn spela på och andra respondenter inkluderar barnen i

användandet av lärplattan och ser den som ett kompletterande verktyg i förskolan. Inget av

dessa användningsområden är fel så som vi har valt att se på det. Det viktiga

med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg är att man har ett syfte med det man gör

med lärplattan. Vi kan även utläsa från vår undersökning, med stöd av vår teoretiska

31

utgångspunkt, att det är viktigt som pedagog att vara närvarande när barn

använder lärplattor. Detta för att kunna synliggöra lärandet som sker, eller exempelvis

ställa utmanande frågor. På så vis, menar Vygotskij, att man befinner sig i den proximala

utvecklingszonen (Phillips & Soltis, 2010).

En av de viktigaste faktorerna, för att kunna använda lärplattan som ett pedagogiskt

verktyg, är att pedagogerna besitter en digital kompetens. Utan denna kompetens blir det

svårt att veta hur man kan använda lärplattan i förskolan. Utbildning inom de digitala

verktygen är något som har en stor efterfrågan. Detta kan vi utläsa både i Skolverkets

rapport och i svaren från våra respondenter.

En annan slutsats vi kan dra efter denna undersökning är att inställningen och

förhållningssättet mot lärplattan, i pedagogisk verksamhet, sakta håller på att förändras.

Många anser att lärplattan är ett bra verktyg i förskolan. För barn med särskilda behov

har lärplattan visat sig vara ett bra verktyg att arbeta med. Även för barn med annat

modersmål har det visats sig att lärplattan är ett bra verktyg att använda sig av.

Den sista slutsatsen vi kan dra är att det även finns en rädsla att lärplattan ska ta över

verksamheten så att det sociala samspelet inte utvecklas, men denna undersökningens

resultat pekar på att barn inte ska sitta själva med lärplattan, utan en kompis och/eller en

pedagog alltid ska vara närvarande så att det sociala samspelet inte blir lidande.

6.3. Vidare forskning

Vi kan urskilja att mer forskning krävs inom området. Vi ställer oss frågor som hur

lärplattan påverkar barn både fysiskt och psykiskt? Vi valde att undersöka lärplattans plats

i förskolan i ett relativt stort perspektiv. Vi tänker oss att det även skulle kunna gå att

undersöka det i en viss barngrupp, till exempel på de yngstas nivå i förskolan. Vi tänker

oss också att det skulle vara intressant att titta på hur lärplattan används i förskolan och då

som en observationsstudie. En annan tänkbar fortsättning på vår undersökning kan vara att

utforska detta ämne utifrån andra teoretiska utgångspunkter.

32

Referenslista

Abdi, S. (2016, Oktober). Älskade unge [Video], Producent Romin, K. S. Hämtad från

http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/200103

Aglassinger, U., Strindholm, S., Kallin, E-M. & Rudnik Norling, C. (2012). Hur kan iPads stödja lärandet i

förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan. Stockholm: Nacka

kommun & Skolporten.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Bergenord, M. (2014). Miljöer för förändring. I Ulla-Karin Lundgren Öhman (red.), Mediepedagogik på

barnens villkor (s. 53–68). Stockholm: Lärarförlaget.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Ellneby, Y. (2005). Cyberungar eller vad barn verkligen behöver. Stockholm: Natur och kultur.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Göran Ahrne & Peter Svensson (red.), Handbok i

kvalitativa metoder (s. 34–54). Stockholm: Liber AB.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2003). Metodpraktikan- Konsten att studera

samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan- Konsten att studera

samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Europaparlamentet och Europarådet. (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendation om

nyckelkompetenser för livslångtlärande. Hämtad 11 december, 2016.

http://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1440138058184/keycomp_sv.pdf

Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan. Kapet Karlstads universitets Pedagogiska Tidsskift,

årgång 7, nr 1.

Geist, E. A. (2012). A Qualitative Examination of Two Year

Olds Interaction With Tablet Based Interactive Technology. Journal of Instructional Psychology. 39 (1),

s. 26–35.

Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun- Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur AB.

Gjems, L. (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Gällhagen, L. & Wahlström, E. (2011). Lek och lär med surfplatta i förskolan. Stockholm: Natur & kultur.

Hafvenstein, M. (2011). Surfplattan bra för de yngsta. Hämtad 26 oktober, 2016, från

förskolan, http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/05/02/surfplattan-bra-yngsta

Hernandez, A. (2014). Toddlers and tablets. Education Next, 14 (1), s. 94–95. Från

http://search.proquest.com.ezproxy.its.uu.se/docview/1471028752?pq-origsite=summon

Jennfors, E. & Jönsson, K. (2010). Tidiga möten med skrift. I Bim Riddersporre och Sven Persson

(red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 121–138). Stockholm: Natur & kultur.

33

Kjällander, S. & Moinian, F. (2014). Digital tablets and applications in preschool-

Preschoolers´creative transformation of didactic design. Designs for learning. 7 (1), s. 10–33.

Klerfelt, A. (2007). Barns multimedala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk

praktik. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Kyrk Seger, E. (2014). Ett nytt lärarskap växer fram. I Ulla-Karin Lundgren Öhman (red.), Mediepedagogik

på barnens villkor (s. 39–52). Stockholm: Lärarförlaget.

Lagercrantz, H. (2012). Barnläkare varnar för surfplattor. SVT Nyheter, 3/10. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/barnlakare-varnar-for-surfplattor

Lagercrantz, H. (2013). Mycket tid framför skärm splittrar barns liv, övervikt, koncentrationsproblem,

hämmad språkutveckling etc kan bli följden. Läkartidningen. Vol. 110, s. 16–17.

Lindgren, F. (2016). Samtyckesblad. Bilaga 2.

Lindqvist, G. (1999). Inledning. I Gunilla Lindqvist (red.), Vygotskij och skolan- Texter ur

Lev Vygotskijs pedagogiska psykologi kommenterade som historia och aktualitet (s. 7–16). Lund:

Studentlitteratur.

Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn. Datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan.

Diss. Lunds Universitet och Malmö Högskola

Lundgren Öhman, U-K. (2014). Vad är mediepadagogik? I Ulla-Karin Lundgren Öhman

(red.), Mediepedagogik på barnens villkor (s. 11–24). Stockholm: Lärarförlaget.

Lundgren, U. P., Andersson, B-E., Berntsson, G., Dahlqvist, F., Gran, B., Halldén., O., Widengren, G., …

Andersson, M., (1996). Pedagogisk uppslagsbok – Från A till Ö utan pekpinnar. Stockholm:

Informationsförlaget och Lärarförbundets Förlag

Mannerheim, F. Surfplattan som komplement i förskolan. Hämtad 17 oktober, 2016, från Skolverket,

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-

andra/forskolan/surfplattan-som-komplement-1.204976

Melander, H. (2013). att lära av varandra. om social mediering i en elevgrupp. Pedagogisk forskning i

Sverige. Vol 18, s. 62–68.

Näsström, S. Varför digitala verktyg i förskolan? Hämtad 17 oktober, 2016,

från Förskolepadda, https://forskolepadda.wordpress.com/varfor-ipad/

Phillips, D.C. & Soltis, J. F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedts.

Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Learning Through ICT in

Swedish Early Childhood Education From

a Pedagogical Perspective of Quality. Childhood education. 79(5), s. 276–282.

Skolverket (2015). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Hämtad 17 oktober,2016, Från Skolverket,

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3617

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Skolverket.

SOU 2015:28. Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. Stockholm: Näringsdepartementet. Hämtad från

https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2015/03/SOU-2015_28_Webb.pdf

34

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken- Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts.

Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij- Forskare, pedagog och visionär. I Anna Forsell (red.), Boken om

pedagogerna (s. 153–177). Stockholm: Liber AB.

Svenska Akademien (2009). Svensk ordbok – M-Ö. Svenska Stockholm: Akademien

Vetenskapsrådet (2010). Codex: Regler och riktlinjer för forskning.

Vygotskij, L. (1999). Läraren. I Gunilla Lindqvist (red.), Vygotskij och skolan- Texter ur

Lev Vygotskijs pedagogiska psykologi kommenterade som historia och aktualitet (s. 7–16). Lund:

Studentlitteratur.

Walldén Hillström, K. (2014). I sampel med surfplattor. Om barn digitala kompetenser och tillträde till

digitala aktiviteter i förskolan. Lic. Uppsala: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

35

Bilaga 1. Boktips och hemsidor för arbete med lärplattan och digitala verktyg

Julia Neuhaus. Vad har hänt här? I denna bok finns det en Qr-kod till varje bild. I varje Qr-kod finns det en liten kort film gömd. När man sett på filmen kan en diskussion föras om vad man sett med barnen. Elisabet Wahlström (2015). Surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I denna bok kan man läsa om hur man kan använda lärplattan på olika vis, både som dokumentationsverktyg och ett verktyg som man kan använda i barngruppen. Hon ger även tips på olika appar som man kan använda i förskolan. Lena Gällhagen & Elisabet Wahlström (2011). Lär och lek med surfplattan i förskolan. Denna bok går mer in på hur man kommer igång med lärplattan. Denna bok passar för dem som känner att dem inte riktigt vet hur lärplattan fungerar eller hur den kan användas i verksamheten. Monica Niemi (2013). Dokumentera och skapa med lärplatta. I denna bok ger Monica Niemi oss några tips om hur vi kan arbeta med lärplattan i förskolan. Boken är indelad i fyra delar. Hon ger oss först information om några viktiga inställningar och om hur lärplattan fungerar. Vidare förklarar hon hur vi på tre olika sätt att dokumentera med hjälp av lärplattan. Tobias Gyllensvärd (2015). Digital dokumentation och språkutveckling. I denna boken förklarar Tobias Gyllensvärd hur lärplattan kan underlätta och förbättra arbetet med dokumentation i förskolan. Han ger oss även lite tips om hur man kan arbeta med lärplattan för att barns språkutveckling ska gå framåt. Eva-Mari Kallin (2015). Surfplattan utomhus – Lärande, lek och utforskande. I denna bok skriver Eva-Mari om hur man kan arbeta med lärplattan utomhus. Hon ger oss tips och råd om olika appar vi kan använda, samt hur man kan använda lärplattan som ett uppslagsverk att söka information om. Ulla-Karin Lundgren Öhman (red) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. I denna bok kan vi läsa om olika pedagogers arbetssätt med de digitala verktygen. De olika författarna berättar hur de ser på lärplattan som ett verktyg samt beskriver hur de har arbetat med lärplattan i barngrupperna.

Erika Olsson (2014). Appar lyfter det lustfyllda lärandet. I denna bok ger Erika Olsson oss bra tips på olika appar i olika ämnen. Boken ger bra inspiration till lärare både i förskolan och skolan. För varje app hon tipsar om skriver hon även hur man kan arbeta som en medforskande pedagog. Pappas appar: www.pappasappar.se/ På denna hemsida kan du hitta förslag på appar man kan använda i förskolan och skolan. Apparna som tipsas om har redan gåtts igenom och anses vara bra för det pedagogiska arbetet i förskolan/skolan.

36

Bilaga 2. Samtyckesblad

Samtycke

Studien som du valt att medverka i kommer att behandla lärplattans plats i förskolan, ett

pedagogiskt verktyg eller en barnvakt? Intervjun är ett självständigt arbete inom

Förskollärarprogrammet, Uppsala Universitet.

Denna intervju kommer i enlighet med vetenskapsrådets rekommendationer om

forskningsetiska principer att behandlas konfidentiellt, d.v.s. du som intervjuas kan vara

säker på att din identitet inte kommer att avslöjas eller kunna identifieras. Den insamlade

empirin kommer inte att innehålla några namn eller personuppgifter. Du som väljer att

delta i denna studie kan när som avbryta ditt deltagande. Resultatet av empirin kommer att

publiceras på internet. När arbetet är klart så kommer du om så önskar att få ta del av

arbetet.

Jag samtycker till att delta i denna studie.

Jag samtycker till att intervjun röstinspelas.

Jag samtycker till att det som sägs kan komma att citeras.

Underskrift

Datum

(Efter Frida Lindgrens mall. Här dock något modifierad.)

37

Bilaga 3. Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat i förskolan?

2. Vad har du för utbildning?

3. Har du någon utbildning inom it i förskolan? Om ja, vilken, om nej, känner du att

ni är i behov av det?

4. Hur många lärplattor finns det på förskolan?

5. Vilka tankar och erfarenheter har du som förskollärare kring användandet

av lärplattor på förskolan?

6. Får barnen använda lärplattan på egen hand? Om ja när i så fall och i vilket syfte?

Om nej varför?

7. Får barnen själva välja när de vill använda lärplattan eller används den endast i

styrda aktiviteter?

8. Hur lång tid/dag använder barnen/ni lärplattan?

9. När anser du att lärplattan används som ett pedagogiskt verktyg och när används

den inte som det?

10. Har verksamheten förändrats något med hjälp av lärplattan? Hur?

11. På vilket sätt tycker ni att lärplattan är användbar ihop med läroplansmålen?

12. Hur väljs appar ut?

13. Vid vilken ålder anser du att det är lämpligt för barn att börja använda lärplattor?

14. Vilka fördelar respektive nackdelar kan du se med lärplattan?