Embed Size (px)
Citation preview
LÅNORD!Borgå medborgarinstitut 2/3 2020
Åbo svenska arbetarinstitut 4/3 2020
Martin PerssonStockholms universitet
SVENSKA! LATIN > (FRANSKA? >) SVENSKA
NORDISKT/GERMANSKT
ENGELSKA (> SVENSKA?)
GERMANSKT / ANNAT INDOEUROPEISKT???????
VA
RIF
RÅ
NKO
MM
ER
LÅN
EN?
Kärnfamiljen
Hela tjocka släkten
Tjeremissiska
VotjakiskaSyrjänska
Voguliska
Ostjakiska
(Volgafinska)
Gemensamt nostratiskt arv?
FINSKA SVENSKA
nimi namn
(vesi) – vettä vatten
Dagens fokus
• Svenska lån i standardfinskan
Dagens fokus
• Svenska lån i standardfinskan
• Varför låter de som de låter?
Dagens fokus
• Svenska lån i standardfinskan
• Varför låter de som de låter?• Finskans ljudsystem
Dagens fokus
• Svenska lån i standardfinskan
• Varför låter de som de låter?• Finskans ljudsystem
• Bevarat äldre svenskt uttal
Dagens fokus
• Svenska lån i standardfinskan
• Varför låter de som de låter?• Finskans ljudsystem
• Bevarat äldre svenskt uttal
• Spår av fornssvensk grammatik
Dagens fokus
• Svenska lån i standardfinskan
• Varför låter de som de låter?
• Samt lite:• Stadin slangi
• Tornedalska
• Finska lån i finlandssvenska dialekter
• Finska ortnamn i Sverige
(Finlands)svenska konsonantljud
p t k
b d g
m n ŋ
f s ʃ h
v j
tɕ
l
r
Finska konsonantljud
p t k
b d g
m n ŋ
f s ʃ h
v j
tɕ
l
r
En del ljud saknas alltså
SVENSKA FINSKA
fil viili
gaffel kahveli (dial.)
buffel puhveli
dill tilli
guld kulta
bank pankki
schack sakki (fler varianter finns)
Fler ljudsubstitutioner
SVENSKA FINSKA
champagne samppanja
mugg muki
mandel manteli
bädd peti
byk pyykki
färg väri
Hur kunde stol bli tuoli?
• klusterreduktion
• paragoge
• finsk diftongering
Klusterreduktion
• Finskan är inte så förtjust i mer än en konsonant i taget. (I mitten går det bättre.)
SVENSKA FINSKA
strand ranta
skruv ruuvi
plåster laastari
slägga leka
fläsk läski
glas lasi
krut ruuti
Paragoge, dvs inskottsvokal i ordslut
SVENSKA FINSKA
spel peli
citron sitruuna
apelsin appelsiini
typ tyyppi
dragon rakuuna
senap sinappi
pant pantti
sill silli
Finsk diftongering
• De långa mellanvokalerna
• oo, ee och öö
• blev i något skede diftongerade till
• uo, ie och yö.
Mellanvokaler?
Finsk diftongering
kloster luostari
domare tuomari
bod puoti
kök kyökki (dial.)
bövel pyöveli
Diftongeringsexempel som inte är lånord
ESTNISKA FINSKA
mees mies
tee tie
öö yö
söön syön
Rootsi Ruotsi
Soome Suomi
roog ruoka
Stol > tuoli, alltså
• Bara en konsonant i början! st > t
• Sluta helst på konsonant! +i
• Senmedeltida diftongering: oo > uo
Spår av äldre svenska/nordiska
• diftonger
• oblika böjningsformer
De nordiska diftongerna
Jfr norska
hauksteinhøyre
Bevarade nordiska diftonger i finskan
FINSKA MODERN STANDARDSVENSKA
haukka hök
laukka lök
nauta nöt
rauma ström
kaupunki köping
leikkiä leka
keihäs (geirr isl. ’spjutspets’)
Äldre svensk grammatik
• Svenskan har haft lite mer kasusböjning än nu.
• Vi låter isländskan exemplifiera:• nominativ: hestur
• ackusativ: hest
• dativ: hesti
• genitiv: hests
Äldre svensk grammatik
• Vissa ord hade lite enklare böjning.
• Isländskan igen:• nominativ: bakki skorpa
• ackusativ: bakka skorpu
• dativ: bakka skorpu
• genitiv: bakka skorpu
Ord inlånade från äldre böjda former
MODERN SVENSKA FINSKA
pipa piippu
gata katu
krabba rapu
kruka ruukku
balja palju
planka lankku
sticka tikku
Men varför heter det tyyny ’dyna, kudde’?
På äldre svenska bör det ha hetat
Min dyna är hvit.och
Kasta hit mina dyno!
Varför heter det tyyny ’dyna, kudde’?
dynoskulle, utan förändringar, bli
*dyynu
men finskan gillar ju inte tonande klusiler så:
*tyynuMen så heter det ju inte heller!
Med lite vokalharmoni blir det rätt:
tyyny
Vokalharmoni (vokaalisointu)
Vokalharmoni = vissa ljud följs åt
Neutrala
Främre vokaler
Bakre vokaler
exempel på vokalharmoni
BAKRE FRÄMRE
peruna päärynä
suutari ’skomakare’ lääkäri
sitruuna sämpylä
viikuna ämpäri
narkkari äyskäri
Gammal svensk böjning + vokalharmoni
MODERN SVENSKA FINSKA
läxa läksy
hylla hylly
sylta syltty
skottkärra kottikärry
brygga ryky (Uleåborgsdialekt)
Stadin slangi
• Finska med många svenska och ryska lån
• Medvetet (?) besynnerlig fonologi
Stadin slangi
• SLANGI STANDARDFINSK ÖVERS.
• pragaa sortua
• tulari tuoli
• sknubi ryyppy
• tsögaa etsiä
• tsydeemi asia, juttu
• flyysaa valaista
• fudaa potkaista
• snadi pieni
Stadin slangi
• SLANGI STANDARDFINSKA SVENSKT KÄLLORD
• pragaa sortua ’falla’ braka
• tulari tuoli stol
• sknubi ryyppy nubbe
• tsögaa etsiä söka
• tsydeemi asia, juttu ’sak, grej’ system
• flyysaa valaista lysa
• fudaa potkaista ’sparka’ fot
• snadi pieni ’liten’ knatte?
Svensklånade ord i tornedalskan hittade i artikel i Kieliviesti 3/2019staattys
minuriteetti
kylttyyri
kläppi
histuuria
styrdokumentti
prupleemi
yniversiteetti
Gissningsvis äldre lån i meänkieli
TORNEDALSKA SVENSKA
hantuuki handduk
äpyli äpple
tooli stol
leekata leka
kranni granne
(f)reistata ’försöka’ fresta
Bevarad konsonant i Kiruna
• venet ’båt’
• huonet ’rum’
Väståboländska lån från finska till svenska
FINSKA SVENSK DIALEKT
• irvi irv (Nagu)
• kolkka kolk (Houtskär) ’snöklump som bildas under hästs hov’
• huilata hɷil(a) (Iniö, Houtskär, Korpo, Pargas)
• kyteä e:ldinʼ barⱺ liggär ⱺ tjytʼtʼar (Houtskär)
• nirso nⱸrssⱺr (Iniö, Houtskär)
Östnyländska lån från finska till svenska
FINSKA SVENSK DIALEKT
• nylkeä nylka (Sibbo, Strömfors)
• huimata hⱸ hɷimar i huvu mⱸtt (Mörskom)
• hupa smörⱸ ⱸ so hɷpot. (Mörskom)
• madella de maddlar i be:nen (Sibbo)
• murtaa frⱸist nu mɷrtt sundär hⱸ (Mörskom)
• noro noro (Mörskom) ’fördjupning/ränna i marken, svacka/sänka’
Ortnamn med -mäki i Sverige
Skogsfinska ortnamn med -mägg
Ahomägg Ajsanmägg Ajtomägg Ansinamägg Avamägg Dauromägg Gorgangallimägg Hackarasmägg Haganmägg Hakomägg Harjamägg Hebbomägg Hockamägg HärkämäggHärmägg Hångamägg Iddamägg Jännismägg Kanervamägg Karomägg Kerosmägg Kerrosmägg Kockomägg Kojvickomägg Koljomägg Kyllanmägg Laokomägg Lappenmägg Lattorimamägg Leftamägg Lilla Ajtomägg Lilla Kampmägg Lilla KorpmäggLilla Sildakorvamägg Loenmägg Lohomägg Läftomägg Läskmägg Marjamägg Myllymägg Nurmimägg Palomägg Palomägg PerkelasmäggPomägg Pässamägg Rastesenmägg Rimpmägg Risomägg Rommamägg Räjskinmägg Selgamägg Soienmägg Soskonmägg Stora Ajtomägg Stora Kampmägg Stora Korpmägg Stora Sildakorvamägg Tornimägg Vallmägg Varsamägg Vemasmägg Verranperranmägg Vidamägg Vidamägg Vällmägg Vässmasmägg Vässmasmägg
Länkar och grejer
• https://kso.etjanster.lantmateriet.se/
• http://kaino.kotus.fi/fo/ (Ordbok över Finlands svenska folkmål)
• https://www.sprakbruk.fi/-/spar-av-svenska-i-finskan
• https://wals.info/ (The world atlas of language structures online)
