Mät bullret med dosimeter enligt föregående beskrivn ing.

Underlätta injusteringen av blåsmunstycken Arrangera blåsmunstyckena med hål­lare som är lätt inställbara och med lätt åtkomlig reglerings/ avstängningsventil.

Exempel Då man söker införa tystare luftblås­ning på en arbetsplats, får man i all­mänhet räkna med viss tveksamhet från såväl arbetsledning som personal. Det kan röra sig om farhågor såsom:

• Sämre blåsfunktion kan orsaka ma­skinhaveri

.~ . , . -',

Bild 6. Munstyckshållare för fastsättning i svarvsliden. Aven för denna erhålls goda justeringsmöjligheter.

Bild 7. Munstycke enligt bild 5 monterat i fassvarv. Det är som synes ej till hin­der vid byte av svarvämne.

Rotogravyr AB , So lna 1974

• Minskad blåseffekt ger lägre pro­duktion och därmed mindre ackords­lön

• Besvärlig injustering vid produkt­byte kräver mera tid.

Genom de i förra meddelandet nämnda proven vid SKF, Göteborg, kunde dessa problem lösas snabbt och med gott resultat. Härvid har främst insatser av ingenjör Ove Töpel bidragit.

Vid bearbetningen i Fassvarvavdel­ningen används luftmunstycken för att kyla svarvstål och för alt avlägsna svarvspån. På bild 4 visas ett exempel på dessa. Munstycket är fast och ger en ljudnivå av ca 100 dB(A) vid opera­törens öra.

Då munstyckenas utformning och placering skulle ändras, var det nöd­vändigt alt beakta följande faktorer:

• De bearbetade detaljerna varierar kraftigt i storlek och typ. Både inner­och yttersvarvning förekommer

• Många olika maskininställningar an­vänds • God kylning av svarvstålet krävs för tillfredsställande livslängd • Svarvspånen måste avlägsnas effek­tivt • Låg luftförbrukning och låg buller­nivå eftersträvas.

Den flexibilitet, som krävs för all upp­fylla dessa önskemål, tillfredsställdes då lämpliga fästanordningar för mun­styckena konstruerats. På bilderna 5 och 6 visas två utföranden som passar de olika maskintyperna inom avdel­ningen.

Såsom blåsmunstycke valdes fler­hålsmunstycket enligt bild 1a i Med­delande nr 6, 1974, då delta är mest ro­bust och kräver mindre plats än de öv­riga redovisade. Av bild 7 framgår hur ett munstycke arrangerats vid svarvning av kulringar.

Samtliga ca 100 svarvar har nu för­setts med munstyckena och erfarenhe­terna är goda: • Samma munstycke kan användas för alla förekommande svarvoperatio­ner genom reglering av luftflödet • Bortblåsningseffekten för spånor är förbättrad på grund av ändrad blås­karaktär jämfört med tidigare munstyc­ken • I praktiken har kyleffekten på svarv­stålet förbättrats avsevärt (jämför resul­tate n i bild 8 i föregående meddelande). Utslitningstiden hos stålen har förlängts, upp till 65 % har observerats • Injusteringen av munstyckets läge utförs utan större besvär tack vare hållaren och dessa detaljer är ej hinder­samma • Blåsningen är väsentligt tystare och genom lätt åtkomliga ventiler kan luf­ten stängas av vid stoppad maskin. •

ar etsgruppen mot

BULLER inom verkstadsindustrin Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma organ för bullerbekämpning

MEDDELANDE

Nr7 1974

Tystare luftblåsning Några goda råd, del III Ingenjör Ronald Blom och civilingenjör Hans Elvhammar, Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB, Göteborg

Hörselskadesynpunkter Hörselskaderisken på en arbetsplats kartläggs för att fastställa om det var­aktiga bullret under hela arbetsdagen överskrider 85 dB(A). Om bullret varie­rar i styrka - vilket det oftast gör i verk~ städer - är det genomsnittsvärdet un ­der dagen som är intressant.

på sådana arbetsplatser där man an­vänder luftblåsning - det må vara med ständig eller pulserad luftströmning -är det sällan enbart blåsljuden som ger arbetsplatsbullret. Kartläggningen intill exempelvis en excenterpress mås­te också omfatta ljuden från verktyg, koppling, etc. för att vara tillförlitlig.

Mätresultatet skall givetvis också in­nefatta bullret från renblåsning med löst slangmunstycke, vilken ofta före­tas med korta mellanrum. Allt talar för att det är arbetsplatsen och inte ma­skinen med tillhörande utrustning som skall bullermätas.

Hörselskydd Vid blåsning genom klena munstycken (rör av ca 4-8 mm diameter) med stor lufthastighet, alstras de kraftigaste lju­den vid mycket höga frekvenser. Nor­malt överskrids nivån 85 dB(A) kraf­tigt på 1- 2 m avstånd. Man kan alltså oftast utgå från att hörselskydd bör an­vändas, även om man inte genom mät­ning övertygat sig om detta.

De flesta hörselskydd - dun, prop­par och kåpor - är mycket effektiva vid höga frekvenser och dämpa r till­räckligt förutsatt alt de tätar ordentligt.

Särtryck ur Verkstäderna nr 10 1974

Det är ganska väl känt att det kraftigt väsande luftblås­ningsbullret är mycket hör­selskadligt. I artikeln ges an­visningar på hur hörselskad­ligheten skall mätas så kor­rekt som möjligt med hjälp av bullermätare respektive dosimeter.

Då tystare luftblåsning skall åstadkommas på en ar­betsplats är det viktigt att fin ­na praktiskt fungerande lös­ningar. I artikeln redovisas erfarenheter från Arbets­gruppens verksamhet.

Glasdun Vik glasdunsproppar noggrant efter bruksanvisningen eller använd fabriks­tillverkade hörseldunsproppar. Place­ra propparna långt in i hörselgången .

Proppar Använd hels t av läkare tillpassade gum­mi- eller plastproppar. "Universalprop­pan> kan ge läckage.

Kåpor Kåpor injusteras så att bygeln har rätt spänning. Hår, mösskanter osv. förs åt sidan innan kåporna tas på. Undvik att

331.043534.83628.517.2

använda kåpor tillsammans med glas­ögon/ då läckor runt bågarna allvar­ligt nedsätter ljuddämpningen.

Kartläggning De vanliga mikrofonerna på bullermät­instrumenten registrerar inte mycket höga frekvenser korrekt (Meddelande nr 5, 1974), vilket leder till alt hörsel ­skadligheten kan undervärderas vid mätning av luftblåsningsbuller. Gäller det att någorlunda säkert fastställa ris­ken för hörselskador vid en maskin med starkt luftblåsningsbuller bör man därför utföra mätningarna på följande sätt. Angivna dB(A)-värden att addera är tillämpbara med god noggrannhet i normala fall.

Använd om möjligt bullerdosimeter Med hjälp aven fickdosimeter (Med­delande nr 1, 1974) erhålls den bäs:, kartläggningen av arbetsplatsens bul­ler, särskilt om detta varierar under ar­betets gång - också vid slagljud och impu Isblåsn ingslj ud.

Kortvarig mätning Bullret är konstant eller varierar men upprepas på ett likartat sätt ständigt under hela dagen. Mät under minst 1 h.

Långvarig mätning Bullret varierar helt godtyckligt och kraftigt. Mät under en hel arbetsdag. ..

Addera och bedöm resultat Addera 2 dB(A) till mätresultatet för att gardera mot mätfel på grund av det högfrekventa blåsljudel. Ar slutresulta­tet högre än 85 dB (A) råder hörsel­skaderisk. Då måste hörse lskydd använ­das eller- hellre - åtgärder vidtas.

Bullermätare kan användas vid konstanta ljud Om bullret är konstant eller varierar obetydligt, kan det avläsas direkt på bullermätare. Observera att ko ria s lag­ljud och impulsblåsningsljud inte kan mätas m ed vanlig bullermätare.

Med s. k. impulsljudnivåmätare er­hålls mera korre kta mätvärden, men det finns ingen godtagen m e tod att ur dessa bedöma hörselskaderisk.

Använd bullermätare så här då luft­blåsningsbuller mä ts.

Direkt avläsning Bullret är konstant eller nära konstant. Mät direkt dB(A)-värdet i läge »Fast» under någon minut. Addera 2 dB(A). Overskrids 85 dB(A) utförs också ok­tavbandsana lys till 16 000 Hz.

Uppskatta medelvärdet Bullret varierar kraftigt (mer än ±5 dB) och snabbt upp och ned. Mät direkt dB(A)-värdet i läge »Slow» genom att studera visarutslaget under ca 5 min. Addera 2 dB(A). Overskrids 85 dB(A) utförs också oktavbandsanalys til116 000 Hz.

Addera och värdera vistelsetid Avläs acceptabel vistelsetid per dag i bullret ur bild 1.

Anm. Innan mätresultaten inritas, adderas 3 dB vid 8000 Hz och 5 dB vid 16000 Hz (för såvitt ej mikrofon med oförändrad känslighet upp till 16000 Hz använts, t. ex. Bruel & Kjaer 112" mikrofon).

Enkel skärmningsåtgärd Högfrekventa ljud breder ut sig tämli ­gen rätlinjigt, ungefär som ljuset, och är därför lätta att hindra med en skärm.

Avskärma luftblåsningsljud Luftblåsningsljudet vid operatörens öra kan minskas avsevärt om en plexiglas­skärm placeras framför munstycket, bild 2.

Skärmar utan ljudabsorberande be­klädnad och dåligt tätande kåpor, som normalt ej ger nämnvärd dämpning, kan fungera bra mot blåsljud !

Bild 1. Maximalt tilläten summaexpo­nering för buller enligt SEN 5901 11 med mätresultat för luftblåsningsbuller, mätt med - - vanlig mikrofon - - - - högfrekvenskänslig mikrofon Kurva 1. (motsv. NR85) mer än 5 h; Kurva 2. 2-5 h; Kurva 3. 1- 2 h; Kurva 4. mindre än 20 min; Kurva 5. mindre än 5 min. Vid »normal» bullermätning upp till 8 000 Hz hade acceptabel vistelsetid be­dömts vara ca 1 h; vid korrekt mätning som synes mindre än 20 min.

ljudtryc ks n iv6 d~ re l . 2 . 10- 5 Po

m

31,5 125 500 2000 8000 Hz 63 250 1000 400C 16000

Mittf,ckvens f tir oklovba"d

~Iovbo"d

250 500 1 000 2 000 4 000 8 000 16000 Hz

Bild 2. Ljudavskärmande pfexigfasskiva använd vid excenterpress. Uppmätt Ijud­nivåändring vid operatörens öra framgar av diagrammet (streckad yta; avser en­dast luftblåsningsbullret, maskinen i övrigt är stoppad).

med skärm - - - - utan skärm

Bild 3. Exempel pa olämplig användning av tryckluft (praktik fall ). Pa grund av a//t­för trubbig vinkel mellan »avmotararm » och bandtransportör stockade sig god­set och ramlade delvis av bandet på fel sida (u tgångsläget A pa bilden). Den be­kvämaste åtgärden var att sätta upp ett bfåsmunstycke, vilket gav kraftigt buller (B-fallet). Den enkla lösningen var att ändra läget på »avmotararmen», se fall C. 1. Bandtransportör, 2. »avmotararmen », 3. uppsamlingsbehaJ/are, 4. packnings­plats.

A B c

o

Regler för tystare luftblåsning

Ägna en tanke åt vad luften skal! uträtta. Kan blåsningen slopas? Luftblåsning används ofta som »extra­hjälp» i situationer då mekaniska e ll er andra funktioner e j kan åstadkomma av­sett resultat. Blåsljudet är skadligt, för­sök att justera maskinen eller utrust­ningen så att blåsning ej behövs.

Exempel

Ändra vinkeln hos navmolararmen» vid en bandtransportör för att undvika all godset stockar sig, i stället för all blåsa det åt sidan, bild 3.

Använd vätska för kylning vid skär­operationer i stället för lufl.

Kyl pumpar, elmotorer, lager osv. med luft av låg hastighet från tystgå­ende fläktar.

Justera pressverktyget om skrotut­blåsningen från pressen hänger upp sig i stället för att montera ytterligare luftmunstycken.

Reducera trycket, spara luft. Minska blåsavståndet Minska luftmängden så långt som möj­ligt. I de allra flesta fall används mera luft än nödvändigt för att åstadkomma den erfo rderliga blåskraften. Ljudnivå och luftförbrukning kan reduceras be-

Bild 4. Tidigare använt fast munstycke vid fassvarv. Ett kopparrör med inre dia­metern 5 mm har utnyttjats.

Bild 5. Munstyckshåffare för fastsättning i svarvstativ, iämför bild 7. Konstruktio­nen möjliggör rörelser i praktiskt taget al/a dktningar.

(J!) •

( ... .. ~ .' . . /

. : ~- :

. . .

tydligt (Meddelande nr 5 och 6, 1974). Blåskraften ökar kraftigt om blåsavstån­det minskas, särskilt om det kan göras så litet som under ca 50 mm.

Om det visar sig nödvändigt inkopp­las i matningsledningen före justerings/ avstängningsventilen för munstycket en reglerventil, som endast kan ställas in med speciellt verktyg. Reglerventilen inställs så att maximalt behövlig luft­mängd e j kan överskridas.

Använd flera munstycken om blåskraften måste ökas Det är gynnsammare från ljudsynpunkt all öka blåskraften mot ell föremål med hjälp av ett extra munstycke än all höja luftmängden hos det befintliga.

Rikta in munstyckena mot de delar av föremålet, där den största effekten åstadkoms.

All installera ytterligare ett lika mun­stycke ger en ljudnivåhöjning av ca 3 dB(A), att fördubbla blåskraften hos ett rakt rörmunstycke höjer ljudnivån 6-8 dB(A).

Byt till tyst munstycke I Meddelande nr 5 och 6, 1974, beskrivs fl era typer av tysta munstycken med gynnsamma blåsegens kaper. Anskaffa eller tillverka och prova ut lämpligt munstycke och bästa placering.

Anm. Serietillverkning av de nyut­vecklade munstyckena förbereds, så all de skall b li tillgängliga i handeln.

Undvik blåsa mot vassa kanter etc. Rikta om möjligt lufts trålen så all den passerar strax förbi kanter, hål och andra skarpa oregelbundenheter hos maskin e r, produkter och liknande.

Runda av kanter o ch fyll ej nödvän­diga hål med plastellina, Plastic Pad­ding e. d.

Blås endast då behovet finns Stäng av lufttillförseln vid pauser i arbe­tet, det minskar bullret och sparar luft.

Då det finns blåsbehov bara i vissa faser av bearbetningsprocessen, såsom exempelvis i excenterpressar, kan en ventil styras aven kamskiva så att den bara öppnas under rätt tidsintervall, impulsblåsning.

Avstängningen av luftflödet bör ord­nas genom en magnetventil som stäng­er då elsträmmen till maskinen bryts. Observera vid impulsblåsning att det är svårare att hålla kontroll över luft­flödet genom munstycket, varför luft­hastigheten lätt blir större än nödvän­digt. Då motverkas nyttan av impuJse-ringsanordningen. ...