Lika rättigheter i förskolan – ett stöd i förskolans ... · barn i förskolan har samma rättigheter – oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,

Lika rättigheter i förskolan– ett stöd i förskolans likabehandlingsarbete

g

Uppt

äck

riske

rKa

rtlä

ggni

ngsm

etod

erTr

akas

serie

r och

krä

nkan

de b

ehan

dlin

g

Arbe

tssä

tt, ru

tiner

och

regl

erAn

alys

era

Disk

rimin

erin

gsgr

unde

r

Diskrimineringsgrunder

Stöd i läroplanen

Pedagogik och materialSocialt klimat

Normkritik

Förstärka respekten

för allas lika värdeFrä

Förebygg

Hur ska åtgärderna utvärderas?

När ska det ske?

Utse ansvariga

Bestäm åtgärder

Forumulera tydliga mål

Utgå från kartläggning

Åtg

situation

Upptäcka tidigt

Informera förskolechef och huvudm

än

Utreda

Åtgärda

Följa upp och dokumentera

Trakasserier och kränkande behandling

Förskolepersonal

Utvärdera

g

mjaärder för akuta

er

Kvar att g

öra?

Resultat?

Samtliga insatse

r och åtgärder

Förra årets a

rbete

Nya mål och åtgärder?

BarnFöräldrar

Kart

lä

Hjulet för likabehandlingsarbetetTill vänster finns ett ”hjul” (fortsättningsvis kallat hjulet) som visar de olika stegen i likabehandlingsarbetet.

De olika stegen är:

• Utvärdera

• Främja

• Kartlägg

• Förebygg

• Åtgärder för akuta situationer

Hjulet utgår från centrum, det vill säga förskolepersonal, barn och föräldrar. Hjulet läses inifrån och ut. I kapitel 2: ”Likabehandlingsarbetet steg för steg” finns hjulet även vid avsnitten nedan.

Utvärdera förra årets arbeteUtgå från förra året årets plan och utvärdera likabehandlingsarbetet, resultat, vad som är kvar att göra och nya mål och åtgärder. Läs mer på sida 25.

Främja barns lika rättigheter och möjligheterNästa steg är att främja barns lika rättigheter och möjligheter. Främjande arbete riktar sig till alla barn och bedrivs kontinuerligt. Det genomförs utan förekommande anledning och är en del i det vardagliga arbetet. Pusselbitar är bland annat att förstärka respekten för allas lika värde, göra främjande insatser som utgår från diskrimineringsgrunderna, skapa ett gott socialt klimat fritt från kränkningar med mera. För mer information se sida 27.

Kartlägga verksamhetenNu är det dags att kartlägga verksamheten och upptäcka risker. Läs mer om kartläggningsmetoder, arbetsätt och analys av resultatet på sida 37.

Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingDet förebyggande arbetet utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan. Utgå från kartläggningen i steget före, formulera mål för verksamheten, bestäm åtgärder och vem som är ansvarig för att detta genomförs och när. Läs mer på sida 43.

Åtgärda i akuta situationerDetta handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling och rutinerna omkring. Se vidare på sida 47.

Lika rättigheter i förskolan- ett stöd i förskolans likabehandlingsarbete

Alternativa format: Detta är en tillgänglig pdf. En tryckt version av denna skrift finns för beställning på DO:s webbplats: www.do.se. Andra alternativa format, exempelvis Daisy, lättläst eller punktskrift, kan beställas utan kostnad. Kontakta då DO på [email protected].

Diskrimineringsombudsmannen (DO)© DOH4.2 2015 PDFISBN 978-91-980853-9-6

http://www.do.se

mailto:[email protected]

InnehållHjulet för likabehandlingsarbetet ��3

Varför ska förskolan arbeta för likabehandling? �� 9Alla barn har samma rättigheter .........................................................................................9En del av den ordinarie verksamheten ...............................................................................9Strukturerat, stegvis och ständigt pågående ................................................................... 10Om Lika rättigheter i förskolan ......................................................................................... 10

Kapitel 1: Viktiga principer för likabehandlingsarbete �� 11Likabehandling – en del av förskolans dagliga arbete ......................................................12Systematiskt och målinriktat ............................................................................................. 14Planen – ett viktigt verktyg ................................................................................................ 16Främja, förebygga, åtgärda ................................................................................................18Involvera alla som berörs ....................................................................................................19

Kapitel 2: Likabehandlingsarbetet steg för steg ��23Utvärdera förra årets arbete .............................................................................................. 25Främja barns lika rättigheter och möjligheter.................................................................. 27Kartlägga verksamheten .................................................................................................... 37Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ..............................43Åtgärda i akuta situationer ...............................................................................................47

Kapitel 3: Begrepp, regler och lagar �� 51Juridiska begrepp ................................................................................................................ 52Diskrimineringsgrunder ..................................................................................................... 55Lagar och regler ..................................................................................................................60Verksamheter som ska bedriva ett målinriktat arbete och upprätta planer .................62Myndigheter .......................................................................................................................63

Lika rättigheter i förskolan | 9 (66)

Varför ska förskolan arbeta för likabehandling?Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt.

Sveriges förskolor har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Som anställd i förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. Men förskolan återspeglar inte bara samhällets värderingar utan är också med och formar dem. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete – i ord och handling – driva denna utveckling framåt.

Alla barn har samma rättigheterLikabehandlingsarbete handlar om att värna om barnens mänskliga rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i förskolan. Barn har ett rättsskydd mot diskriminering och trakasserier som är likvärdigt det som finns för förskolans anställda.

Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan har samma rättigheter – oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling.

Enligt diskrimineringslagen och skollagen måste förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter – även kallat likabehandlingsarbete.

En del av den ordinarie verksamhetenLikabehandlingsarbetet är inte ett separat projekt som kan avhandlas vid vissa avgränsade aktiviteter. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten – pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planeringen och genomförandet av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Naturligtvis är det även en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Det handlar om att förskolan skapar bästa möjliga förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.

Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att delta aktivt i likabehandlingsarbetet – all personal, barn och föräldrar. Att uppmuntra delaktighet är också ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga diskriminering och kränkande behandling. När till exempel barnen får vara delaktiga i att utforma förskolans aktiviteter och påverka sitt eget handlingsutrymme ger det positiva effekter på barnens syn på förskolan. Det gynnar det sociala klimatet.


Strukturerat, stegvis och ständigt pågåendeEtt framgångsrikt likabehandlingsarbete är systematiskt och målinriktat. Det är en ständig pågående process för att utveckla förskolan och processen följer vissa bestämda steg. Men varje förskola ska utgå från sin egen situation och utforma insatser och åtgärder utifrån de behov som finns i den egna verksamheten.

Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling. Men det går bra att sammanföra dem till en enda plan mot diskriminering och kränkande behandling så länge de uppfyller de krav som ställs i lagarna.

Planen ska upprättas årligen och är ett viktigt verktyg för att systematiskt planera, dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet. I samarbete med Skolverket och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen har DO tagit fram ett webbverktyg som stöd för att utforma en sådan plan (www.planforskolan.se). I webbverktyget ges även exempel på hur andra förskolor har arbetat samt länkar till metodmaterial och mer information.

Om Lika rättigheter i förskolan Den här skriften har fokus på likabehandlingsarbetet i sin helhet och tar till exempel inte upp hur ni ska utforma förskolans plan. Arbetet med att ta fram planen är visserligen en viktig del i att forma det konkreta likabehandlingsarbetet. Men likabehandlingsarbetet är så mycket mer. Det handlar om hur förskolans visioner, mål och åtgärder omsätts i ord och handling – varje dag.

DO vill visa hur förskolans anställda kan verka för att likabehandlingsarbetet verkligen blir en integrerad del av hela verksamheten som involverar alla som berörs av den. Skriften vänder sig till personal inom förskoleverksamhet, det vill säga förskola och andra verksamheter av pedagogisk omsorg som till exempel öppen förskola och familjedaghem. I denna skrift används förskolan som samlingsbegrepp för dessa verksamheter. Det finns en särskild skrift för skola och fritidshem som heter ”Lika rättigheter i skolan”.

Lika rättigheter i förskolans olika kapitel är:

• Viktiga principer för likabehandlingsarbetet (kapitel 1)

• Likabehandlingsarbetet steg för steg (kapitel 2)

• Begrepp, lagar och regler (kapitel 3)

Vad är det för skillnad på trakasserier och diskriminering?Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier är centrala begrepp i likabehandlingsarbetet och i de lagar som reglerar arbetet, diskrimineringslagen och skollagen.

Om du känner dig osäker på begreppen kan det vara en bra idé att läsa om dem först, se kapitel 3 på sida 51 och framåt.


Kapitel 1: Viktiga principer för likabehandlingsarbete De mest grundläggande förutsättningarna för att likabehandlingsarbetet ska fungera är att det bedrivs systematiskt, är förankrat i hela verksamheten och att förskolans klimat och kultur präglas av samarbete och engagemang.

Detta kapitel innehåller följande delar:

• Likabehandling – en del av förskolans dagliga arbete

• Ett normkritiskt förhållningssätt

• Systematiskt och målinriktat

• Planen – ett viktigt verktyg

• Främja, förebygga, åtgärda

• Involvera alla som berörs


Likabehandling – en del av förskolans dagliga arbeteLikabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i de vardagliga rutinerna, planerade aktiviteter och personalens förhållningssätt. Alla som berörs av verksamheten ska involveras i likabehandlingsarbetet.

Vilken förskola vill vi ha?Likabehandlingsarbetet ska utgå från diskrimineringslagen, skollagen och förskolans värdegrund. Värdegrunden i sin tur måste bottna i läroplanen. Dessa bör ligga till grund för en vision om hur förskolans sociala klimat ska vara. Vilka normer och värderingar står er förskola för? Hur vill ni som personal att det ska märkas i den dagliga verksamheten?

Visionen markerar förskolans inställning och visar på det övergripande målet för likabehandlingsarbetet.

Personalens praktik visar vägenFör att det ska bli något av likabehandlingsarbetet måste målen och visionerna avspeglas i ord och handling. Personalen och ledningen spelar här en avgörande roll. Ert agerande visar hur likabehandlingsarbetet genomförs i praktiken.

Varje individ har ett ansvar och en uppgift, men det behövs också stabil organisation där personalen har möjlighet att utveckla en gemensam syn på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Erfarenheten visar att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt och effektivt likabehandlingsarbete.

Ett normkritiskt förhållningssättDet går ofta att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till rådande normer, både i samhället i stort och i verksamheten. Vilka normer råder i er förskola?

Normer är informella regler, både medvetna och omedvetna, som finns överallt, bland annat i förskolan. De varierar mellan samhällen och sammanhang och påverkar vad som i en given situation uppfattas som ”normalt”. Vissa normer är till hjälp och inkluderande, till exempel regeln att lyssna till ett barns berättelse utan att avbryta, andra normer är begränsande och uteslutande. Detta är viktigt att förstå för att kunna genomföra ett likabehandlingsarbete i förskolan. Det kan till exempel handla om hur personers utsatthet påverkas av både normer kring etnisk tillhörighet och kring kön. Andra starka normer rör familjekonstellationer och högtider som är kopplade till religion.

En begränsande och uteslutande norm är tvåkönsnormen. Tvåkönsnormen innebär tankesättet att det bara existerar två kön och att en persons könsidentitet och könsuttryck bestäms av det biologiska könet. Normen säger även att kvinnor och män har olika egenskaper och är varandras motsatser. Tvåkönsnormen kan leda till att barn får olika förväntningar på sig och styrs in i flick- och pojkroller genom vilka leksaker och aktiviteter de erbjuds och förväntas välja i förskolan. Ett exempel är att sagoböcker handlar om en prins (i blå mantel) som räddar en


prinsessa (i rosa klänning) och annat liknande. Normerna gör att barns utrymme att uttrycka sin könsidentitet och könsuttryck begränsas. Barn lär snabbt att förhålla sig till tvåkönsnormen. Detta kan bland annat ha till följd att barns möjligheter att delta i spontana lekar på förskolan begränsas. Särskilt risk för det finns i barngrupper där barnen oftast leker i flick- och pojkgrupper när det är så kallad fri lek. Här följer ett exempel: Arvin vill vara med flickorna i prinsesslekar och tar på sig en prinsessklänning han också. Flickorna säger att han inte får vara med eftersom han är pojke och att pojkar inte kan vara prinsessor. Arvin blir ledsen och går till personalen för att få hjälp. Då säger personalen åt honom att vara med de andra pojkarna och leka istället. Han går dit, men pojkarna säger åt honom att gå därifrån för att han har klänning. Personalen ser händelseförloppet men gör ingenting. Läs mer om hur ni kan förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på sida 43.

En annan begränsande och uteslutande norm är heteronormen. Utgångspunkten är även här att det finns två kön och att dessa attraheras av varandra. Normen utkristalliserar sig exempelvis genom att barn förväntas ha en mamma och en pappa. Denna norm är väldigt stark och leder till att homo- och bisexuella relationer förblir osynliga.

Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar just den aktuella verksamheten.

Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att synliggöra fördelar för barn, föräldrar och personal som matchar normen och nackdelar för de som inte vill eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar.

I det här sammanhanget är det viktigt att personalen granskar sin egen position, det vill säga vilka personliga erfarenheter de har av hur normer påverkar deras liv. Frågor som personalen kan ställa sig är: Vilka normer i samhället drar jag fördelar av? Och vilka normer begränsar och försvårar mitt liv?

Det är också viktigt att de anställda funderar över hur olika normer yttrar sig i deras agerande och påverkar arbetet i verksamheten. All personal behöver få kunskap och redskap för att göra normkritiska reflektioner för att kunna delta i likabehandlingsarbetet. De behöver även få tid att diskutera normer och attityder hos sig själva.

Normkritiskt arbete handlar alltså om att• synliggöra normer

• ifrågasätta normer

• synliggöra privilegier

• granska sin egen position.


Frågor att ställa sig• Vilka normer kan vi identifiera i verksamheten?

• Finns det utrymme att påtala vilka normer som råder? Vilka skulle reaktionerna bli?

• Vad händer om någon bryter mot rådande normer?

• Hur kan vi arbeta för att förändra begränsande normer?

Verktyg för samtal och reflektionDO har tagit fram ett verktyg, Husmodellen, som kan användas för samtal och kritiska reflektioner om hur normer präglar den egna verksamheten. Materialet finns på www.do.se.

Systematiskt och målinriktatForskning har visat att likabehandlingsarbetet ger effekt – om det bedrivs systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat.

Förskolans vision visar på det övergripande, långsiktiga målet för likabehandlings-arbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen.

Tydliga mål och konkreta åtgärderLikabehandlingsarbetet utformas utifrån de behov som finns i den egna verksamheten. Utgå från en kartläggning av nuläget i förskolan och en utvärdering av tidigare års likabehandlingsarbete.

De mål som sätts för likabehandlingsarbetet ska vara så tydliga att de kan följas upp och utvärderas. De ska också vara tidsbestämda.

Koppla målen till konkreta insatser och åtgärder. Tänk på att ta hänsyn till de olika diskrimineringsgrunderna. Behövs till exempel särskilda åtgärder för att barn upplever kränkningar som har samband med religion, kön eller funktionsnedsättning?

Tänk också på att arbeta med alla aspekter av verksamheten som till exempel barns lekar, planerade aktiviteter och dagliga rutiner. Alla aktiviteter i förskolan är viktiga att syna.

Fördelning av roller och ansvarDet är viktigt att alla vet vilken uppgift de har i förskolans likabehandlingsarbete. Därför ska det vara tydligt vad var och en ska göra, vem som ansvarar för att de olika målen nås samt vilket ansvar förskolans ledning och huvudmannen har.


Kontinuitet och långsiktighetLikabehandlingsarbete präglas av kontinuitet och långsiktighet – även om de konkreta mål som sätts ska nås på kortare sikt. Det är ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Följ upp och utvärdera insatser och åtgärder. Använd erfarenheterna från året som gått i nästa års likabehandlingsarbete.

Det finns en inarbetad struktur att följaDet systematiska likabehandlingsarbetet följer vissa bestämda steg under året. Samma steg återkommer sedan i nästa års arbete. Likabehandlingsarbetets process kan beskrivas som ett kretslopp. Det finns alltså en inarbetad struktur att använda som stöd när ni lägger upp arbetet. Likabehandlingsarbetets olika steg beskrivs i nästa kapitel (se även hjulet för likabehandlingsarbetet på sida 3).

Exempel på mål och åtgärder för likabehandlingsarbetetMål• Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna

till olika religioner.

• Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.

Insatser• Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora

världsreligionerna.

• I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma.

• Vi kommer också att presentera alternativa fester och seder utan anknytning till religion, exempelvis namngivningsfest istället för kristet dop.

• Vi skapar en idépärm med praktiska tips på hur vi i barngrupperna kan uppmärksamma olika religioners fester och traditioner. Pärmen kommer att kompletteras kontinuerligt.

• Vi köper in en mångreligiös almanacka till varje arbetslag.

UppföljningPå personaldagarna i augusti 2011 respektive januari 2012 presenterar arbetslagen sina aktiviteter och erfarenheter från detta arbete.


Planen – ett viktigt verktygFörskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett viktigt verktyg för att strukturera likabehandlingsarbetet. Arbetet med att utforma planen är också ett sätt att förankra likabehandlingsarbetet – och att involvera alla som berörs.

Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Men det går bra att sammanföra dem till en enda plan så länge de uppfyller de krav som ställs i lagarna.

Det viktiga är att planen fungerar som stöd när förskolan arbetar för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Planen ger struktur och kontinuitet åt arbetet. Den är en del av metoden, ett viktigt verktyg för likabehandlingsarbetet. Personal, barn och föräldrar deltar i utformningen av planen liksom i likabehandlingsarbetet i stort. Men det är huvudmannen som är ansvarig för att det finns en aktuell plan.

En plan för varje förskolaVarje förskola ska årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Det är inte tillåtet att ha en gemensam plan för alla förskolor som bedrivs av en och samma huvudman eller för förskolor som tillhör samma förskoleområde. Varje förskola ska alltså ha en egen plan.

Tänk på att ta hänsyn till de olika behov som kan finnas inom förskolan, till exempel vid kartläggningen av det sociala klimatet. Förekomsten av trakasserier, kränkningar och diskriminering kan variera. Det är troligt att ettåringarnas vardag skiljer sig från femåringarnas. Det kan därför behövas olika typer av åtgärder för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Viktigt att tänka på• En plan för varje förskola

• Planen upprättas varje år

• Planen bygger på en kartläggning av verksamheten

• Barnen är delaktiga i att utforma planen


Planen behöver innehålla• utvärdering av fjolårets insatser

• slutsatserna från analysen av kartläggningen

• översikt av planerade insatser för att främja barns lika rättigheter och möjligheter

• översikt av planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling

• uppgifter om vilka som ansvar för planerade insatser och åtgärder

• information om när planerade insatser och åtgärder ska genomföras och hur de ska följas upp

• beskrivning av hur barn medverkar i arbetet med planen och i det övriga likabehandlingsarbetet

• rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera trakasserier eller kränkande behandling bland barn

• rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda, och dokumentera när anställda utsätter barn för trakasserier eller kränkande behandling

• information om hur föräldrar ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

• information om hur personalens respektive rektors anmälningsplikt ska fullgöras.

Webbapplikation – planforskolan�seSe DO:s webbverktyg för att utforma förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling: www.planforskolan.se. Verktyget är kostnadsfritt.


Främja, förebygga, åtgärda Målformuleringar är en bra start på likabehandlingsarbetet, men hur ska målen nås? Likabehandlingsarbetets praktik bygger på en kombination av främjande insatser och förebyggande och akuta åtgärder.

Likabehandlingsarbetet måste vara konkret för att fungera. Det räcker inte med att i förskolans plan deklarera att ”inga kränkningar ska förekomma i förskolan” eller att ”mångfaldsaspekten ska beaktas i hela verksamheten”. Ni behöver också veta hur ni ska arbeta för att nå målen. Detta arbete kan vara av främjande, förebyggande eller åtgärdande karaktär.

Skillnaden mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbeteFrämjande arbete• handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för

likabehandling i verksamheten.

• utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna.

• riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning.

Förebyggande arbete• syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling som finns i er verksamhet.

• utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan.

Åtgärdande arbete• handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller

kränkande behandling.

• ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt.


Involvera alla som berörsAlla som berörs av verksamheten ska kunna spela en aktiv roll i likabehandlings-arbetet. Det är en rättighet – och en möjlighet. Var och en bidrar med sin kunskap utifrån sitt perspektiv.

Alla i verksamheten behöver vara insatta i likabehandlingsarbetet – veta vad det går ut på och hur man själv kan vara delaktig. Använd redan etablerade informationskanaler som veckobrev, webbplats, föräldramöten, personalmöten och så vidare för att sprida information om likabehandlingsarbetet. Fundera också över nya metoder och tillfällen. Det går att förankra arbetet i många olika sammanhang.

Likabehandlingsarbetet förankras dock främst via delaktighet – genom att involvera all personal, barnen och föräldrarna.

Se till att det finns tolk till de barn och föräldrar som behöver.

Barnens upplevelser – ett nödvändigt bidragFörskolornas likabehandlingsarbete är ett viktigt bidrag till arbetet med att förverkliga Barnkonventionen. Enligt konventionens artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem – och bli lyssnade till.

På en förskola kan det hända saker som personalen inte känner till. Barnen behöver därför på olika sätt involveras i likabehandlingsarbetet. Därför är det viktigt att personalen tar reda på barns upplevelser av diskriminering och kränkningar i vardagen. Barnen kan också berätta vilka platser som upplevs som otrygga och farliga. Förskolan behöver även uppmärksamma barnens upplevelser av diskriminering som beror på missgynnande arbetssätt och liknande.

Det är nödvändigt att fånga in barnens kunskap och erfarenheter för att förskolan ska få ett fungerande underlag för sitt likabehandlingsarbete. Det gäller att barnen medverkar både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av insatserna och åtgärderna. Se också till att barnen senare görs delaktiga i genomförande, uppföljning och utvärdering.

Uppmuntra barnen att ge sina synpunkter Det är viktigt att utveckla lämpliga arbetssätt för att ge barnen möjlighet att medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av åtgärderna. Hitta lämpliga metoder för att informera barnen om deras rättigheter och om likabehandlingsarbetets syfte. Med tanke på barnens ålder är det viktigt att även föräldrar involveras i förskolans likabehandlingsarbete.

Förskolan kan till exempel använda bilderböcker och annat material för att ta upp olika teman som rör likabehandling. Med hjälp av dockor kan ni spela upp olika dilemman som belyser orättvisor och som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Låt barnen ge förslag på hur problem kan lösas och spela upp dem i ert dockspel.

Barnen kan också måla bilder som uppmärksammar olika teman från likabehandlingsarbetet. Samla bilderna och arrangera en utställning till temat likabehandling. Bjud föräldrarna på vernissage.


Exempel på hur en förskola fångat in barnens upplevelserPå en förskola genomförde personalen barnintervjuer och fick på så sätt reda på att några av de större pojkarna betedde sig som ”herrarna på täppan” när de var ute på gården. De såg alltid till att komma först ut på gården för att få tag på de finaste sparkcyklarna. Vare sig flickor eller yngre pojkar var välkomna att delta i lekarna och förlöjligades ofta.

Tänk på att• låta barnen medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen och

genomförandet av såväl främjande som förebyggande aktiviteter.

• dokumentera barnens synpunkter och var tydlig med att deras åsikter väger tungt.

Barnen har rätt att delta i likabehandlingsarbetetPlanen för likabehandlingsarbetet ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen. Delaktigheten ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Det slås fast i Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Involvera föräldrarnaDet är viktigt att även involvera föräldrarna. Enligt skollagen ska föräldrar erbjudas möjlighet till inflytande i förskolan.

Diskutera likabehandlingsarbetet på föräldramöten och i föräldraråd. Involvera föräldrarna i kartläggningsarbetet genom till exempel enkätundersökningar. Informera om kartläggningens resultat och planerade åtgärder avdelningsvis och i föräldrarådet. Uppmuntra föräldrarna att komma med förslag och synpunkter i förskolans likabehandlingsarbete.


Likabehandlingsarbetet rör all personalI och med att likabehandlingsarbetet ska genomsyra all ordinarie verksamhet är det ett arbete som all personal i förskolan deltar i. Det rör förskollärare, barnskötare, verksamhetsledning, vaktmästare, kökspersonal och andra som arbetar i förskolan.

Huvudmannen kan bidra med resurserHuvudmannen har det yttersta ansvaret för likabehandlingsarbetet och bör ha utvecklade arbetssätt för att följa upp och kvalitetssäkra förskolornas arbete. Huvudmannen ska försäkra sig om att förskolorna har nödvändiga resurser för att kunna bedriva likabehandlingsarbetet, till exempel tillräckligt med tid och kompetensförsörjning. Huvudmannen kan uppmärksamma och rikta särskilda resurser till förskolor där det finns problem. På så sätt kan alltså huvudmannen utgöra ett stöd för er i likabehandlingsarbetet.

Det finns inget färdigt programDet finns inget färdigt paket av insatser och åtgärder för likabehandlingsarbetet som passar alla förskolor.

För att lyckas i likabehandlingsarbetet krävs en kombination av insatser. De ska utformas utifrån de behov varje enskild verksamhet har enligt den egna kartläggningen av rådande situation.

Analysera resultaten från kartläggningen och utgå från detta när ni väljer vilka insatser och åtgärder ni vill kombinera på er förskola. Fundera därför över vad som ger bäst stöd i just ert likabehandlingsarbete.

Samma insats kan också ha olika effekt i olika sammanhang. Därför är det alltid viktigt att utvärdera.

De mest grundläggande förutsättningarna för att likabehandlingsarbetet ska fungera är som sagt att det bedrivs systematiskt, är förankrat hos all personal och att förskolans klimat och kultur präglas av samarbete och engagemang.


Kapitel 2: Likabehandlingsarbetet steg för stegLikabehandlingsarbetet är en process som involverar hela förskolan – all personal, barn och föräldrar, förskolans ledning och huvudmän. Det rör allt ni gör och allt ni säger i verksamheten.

Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är systematiskt och målinriktat och följer vissa bestämda steg som tas upp i detta kapitel:

• Utvärdera föregående års arbete

• Främja de positiva förutsättningarna

• Kartlägga nuläget i förskolan

• Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

• Åtgärda i akuta situationer

Åtgärder för akuta situationer

Kartlägg

Upptäck risk

er

Kartläggningsm

etoder

Trakasse

rier och krä

nkande behandling

Arbetssätt,

rutiner och regler

Analysera

Diskrim

ineringsgrunder

Främja


Stöd i läroplanen

Pedagogik och material

Socialt klimat

Normkritik


för allas lika värde

Förebygg


När ska det ske?

Utse ansvariga

Bestäm åtgärder




änUtreda

Åtgärda



FörskolepersonalElever

FöräldrarUpptäcka tidigt

Utvärdera

Förra årets arbete

Samtliga insatser och åtgärder

Resultat?

Kvar att göra?



Utvärdera förra årets arbeteHur fungerade förra årets likabehandlingsarbete? Det är viktigt att ni utvärderar tidigare insatser och åtgärder – det är en förutsättning för att kunna arbeta systematiskt, kontinuerligt och vidareutvecklas. Erfarenheterna från tidigare år lyfts in i nästa års likabehandlingsarbete.

Utvärdera föregående års likabehandlingsarbete genom att gå igenom samtliga insatser och åtgärder:

• Genomfördes åtgärden?

• Om svaret är ja: Är ni nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts annorlunda?

• Om svaret är nej: Varför inte? Vad behöver förbättras? Hur?

Exempel från utvärderingsarbetet på en förskolaInsatsArbetslaget genomförde en planerad studiecirkel om regnbågsfamiljer, det vill säga barnfamiljer där en eller flera föräldrar är homo- eller bisexuella eller transpersoner.

UtvärderingProjektet bidrog till att personalen har fått ökad medvetenhet och kunskap om heteronormativitet. På samtliga avdelningar har personalen sett över sitt arbete med temat ”familj” så att olika familjekonstellationer tas upp på ett självklart sätt. Vi har köpt in bilderböcker som handlar om regnbågsfamiljer. Vi har också ändrat de ”familjeträd” som barnen använder för att presentera sina familjemedlemmar så att materialet fungerar för olika familjekonstellationer.

ÖvrigtEtt flertal åtgärder som vi hade skrivit in i fjolårets plan var inte tillräckligt specificerade och saknade en tydlig målbeskrivning. Vi ska i fortsättningen formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera.

Vid samtal och diskussioner på föräldramöten har det framkommit att vi behöver förankra och förtydliga vårt likabehandlingsarbete bättre hos barn och föräldrar.

Hur ska åtgärderna utvä

rderas?

Utvä

rder

a

Kvar

att

göra

?Re

sulta

t?Sa

mtli

ga in

sats

er o

ch å

tgär

der

Fö

rra

året

s arb

ete

Nya

mål

och

åtg

ärde

r?

Kart

lägg

Uppt

äck

riske

r

Kart

lägg

ning

smet

oder

Trak

asse

rier o

ch k

ränk

ande

beh

andl

ing

Arbe

tssä

tt, ru

tiner

och

regl

er

Anal

yser

a

Disk

rimin

erin

gsgr

unde

r

Främja

Förstärka respekten för allas lika värde

Stöd i läroplanen


Socialt klimat

Normkritik


Förebygg

När ska det sk

e?Utse

ansvarig

aBestä

m åtgärder


Utgå från ka

rtläggning

Åtgärder för akuta

situationerUpptäcka tidigt

Informera förskolechef och huvudmän

UtredaÅtgärda




Föräldrar


Främja barns lika rättigheter och möjligheterFrämjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Hur kan förskolan på bästa sätt skapa en verksamhet där alla barn verkligen har lika rättigheter och möjligheter i praktiken och inte bara i teorin?

Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Arbetet är alltså en del av förskolans fortgående värdegrundsarbete och de främjande insatserna riktar sig till alla barn. Det är viktigt att de olika diskrimineringsgrunderna lyfts fram och behandlas.

Tänk på att det främjande arbetet• ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat, samt

• ska integreras i verksamheten och återspeglas i bland annat förhållningssätt, fysisk miljö och pedagogiskt material.

Stöd i läroplanenI läroplanen för förskolan beskrivs förskolans övergripande uppdrag för värdegrundsarbetet.

I läroplanen står det bland annat:• En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

• Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

• Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande.

• Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.

• Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.


Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

• Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är ”kvinnligt” och ”manligt”. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten.

• Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

Hur arbetar ni med dessa uppdrag i er förskola? Har ni utvecklat systematiska arbetssätt? Det kan i så fall betraktas som exempel på främjande arbete.

Främjande insatserHär följer en beskrivning av hur olika främjande insatser kan se ut.

KompetensutvecklingAtt främja lika rättigheter och möjligheter kan till en början handla om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och andra faktorer som kan leda till exempelvis kränkande behandling. Det är kunskap som behövs för att lära sig förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt det kan göras. Det kan exempelvis vara normkritisk och genuspedagogisk kompetens, kunskap om hur funktionsnedsättningar påverkar barns situation i förskolan och kunskap om hur samhället och förskolan förmedlar normer kring sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion.

Planera för kompetensutveckling. Både personal och barn behöver tillräckligt med kunskap för att kunna delta aktivt i förskolans likabehandlingsarbete.

Nyckelpersoner med större ansvar i likabehandlingsarbetet bör få mer långtgående utbildning. Det kan till exempel vara de som ingår i team med ansvar att koordinera likabehandlingsarbetet i verksamheten och för arbetet med själva planen.

Ta in hjälp utifrån om ni behöver.

Ta reda på vilket stöd förskolan kan få av huvudmannen när det gäller kompetens-utvecklingen. Ett sätt kan vara att delta på utbildningar som genomförs av DO och andra berörda skolmyndigheter som exempelvis Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.


Främja likabehandling av flickor och pojkarEnligt läroplanerna har förskolan också i uppgift att arbeta med frågor som rör genus och jämställdhet. Det är en del av förskolans likabehandlingsarbete. För att lyckas med uppdraget behöver personalen ha genuskunskap och granska sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Läs mer om ”Ett normkritiskt förhållningssätt på sida 12.

Att främja barns lika rättigheter handlar bland annat om att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten – och lika stort utrymme. I samlingarna kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Om ni planerar aktiviteter i könsuppdelade grupper är det viktigt att ni i förväg noggrant tänker över mål och syfte. Diskutera också konsekvenser. Finns det risk för att förstärka rådande könsnormer? Får alla barn vad de behöver? Kan enskilda barn komma i kläm?

Det är viktigt att skapa förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön.

Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryckÄven barn i yngre åldrar kan på olika sätt uppleva att deras könsidentitet inte stämmer överens med de normer och förväntningar som är knutna till deras biologiska kön. Den känslan kan finnas där redan innan barnet kan sätta ord på det. Det är pedagogernas uppgift att ge det enskilda barnet möjlighet att utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Barns identitetsutveckling ska inte begränsas på grund av samhälleliga normer och vuxnas förväntningar som är knutna till kön. Det är viktigt att de samtal som barn erbjuds om kön samt könsidentitet eller könsuttryck inte präglas av tvåkönsnormen (läs mer om tvåkönsnormen under rubriken ”Ett normkritiskt förhållningssätt” på sida 12). Här kan förskolan bidra till en viktig förändring.

Ta barns längtan och önskemål på allvar. Ett exempel är att på morgonen ber Kims föräldrar om ett enskilt samtal med en pedagog och berättar att Kim tycker det är fint att bära klänning. Till sin födelsedag önskade han sig en klänning, vilket han också fick. Hemma är klänningen hans favoritplagg som han även vill bära på förskolan – men han vågar inte eftersom han är rädd för att bli retad. Stötta och bistå barn i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet utan att bli begräsande av rådande normer.

Var också beredd på att möta barn vars föräldrar är transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. Läs mer i kapitel 3 under rubriken ”Könsidentitet eller könsuttryck” på sida 56.

Om ni planerar aktiviteter i flick- och pojkgrupper – tänk över syftet. Var medveten om att det kan bidra till att upprätthålla och befästa tvåkönsnormen och innebära en risk för att barn upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. Se till att det finns könsneutrala toaletter så att barnen inte måste välja mellan flick- och pojktoaletten.


Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet En främjande insats är att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Personalen behöver tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt vid bland annat planeringen av verksamheten och i bemötandet av enskilda barn. Hjälp barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet.

Förskolan kan främja likabehandling genom att ge personalen kompetensutveckling i interkulturell pedagogik för att öka kunskapen om hur kulturell mångfald kan berika barnens lärandemiljö.

Förskolan bör också uppmärksamma barns flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål.

Arbeta aktivt för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar.

Nationella minoriteterI Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkända som nationella minoriteter. Jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli är nationella minoritetsspråk. I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Förskolornas arbete är i detta sammanhang av stor betydelse.

Exempel på främjande insatser är att granska pedagogiskt material utifrån ett normkritiskt perspektiv. I många böcker beskrivs de olika nationella minoriteterna ofta på ett generaliserande och klichéartat sätt som kan upplevas som kränkande. Det är också viktigt att se till att barn som tillhör någon av de nationella minoriteterna får kontinuerligt stöd i sitt modersmål hos kompetenta pedagoger.

I vissa geografiska områden, så kallade förvaltningsområden, har samer, tornedalingar och sverigefinnar rätt att använda samiska, meänkieli respektive finska i kontakter med myndigheter och att få viss samhällsservice på dessa minoritetsspråk. Barn som är bosatta i kommuner som tillhör dessa förvaltningsområden och som har samiska, meänkieli eller finska som modersmål har rätt till förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på dessa språk. Kommunerna är skyldiga att informera föräldrarna om att de har denna rättighet och att ta reda på hur många som är intresserade av sådan förskoleverksamhet för sina barn.

I dagsläget ingår 56 kommuner i de tre olika förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Ta reda på om din kommun är en av dem.


Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattningFrämjande arbete kan också vara att säkerställa att barn och anställda som praktiserar olika religioner bemöts på lika villkor. Ge barnen kunskap om religionsfrihet och vad det innebär, inklusive rätten att inte tro på någon gud.

Tänk på att olika personer med samma trosuppfattning kan ha olika behov och önskemål. Ta reda på vad som gäller för de familjer som finns i er förskola.

Även här är det viktigt att personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i sitt arbete så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en viss religion.

Personalen bör ha kunskap om när olika religiösa högtider firas i de religioner som finns representerade bland barnen. Det kan vara bra att skaffa en multireligiös almanacka för planering av till exempel föräldramöten. Det finns förskolor som valt att lägga studiedagar under Ramadans slut för att ge muslimska elever möjlighet att fira.

Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättningEn främjande insats är att göra förskolemiljön tillgänglig för alla barn. Det handlar inte bara om att ta bort fysiska hinder och att ha tillgängliga lokaler. Det handlar också om att skapa pedagogisk tillgänglighet. Utforma verksamheten så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga.

Förskolan bör ha rutiner för hur man tar emot barn med funktionsnedsättningar. Det kan handla om att etablera ett samarbete med handikapporganisationer och landstingets barnhabilitering. Det kan också handla om att upprätta en god kontakt med enskilda barns föräldrar. De har mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Det kan också vara bra att diskutera med föräldrarna vad andra barn behöver veta om barnets funktionsnedsättning och hur den informationen ska ges.

Arbetet mot stereotypa föreställningar och attityder om personer med funktionsnedsättningar gynnar bland annat social tillgänglighet och ger större möjligheter att inkludera barn med funktionsnedsättning i gemenskapen på likvärdiga villkor. Det är viktigt att personalen fungerar som goda förebilder genom sitt sätt att tala och att vara. I förskolan finns goda möjligheter att arbeta med normer kring funktionsförmåga och påverka barnens syn på funktionsnedsättning.

Främja likabehandling oavsett sexuell läggningFörskolan kan främja barns lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning genom att se till att frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på ett likvärdigt sätt blir behandlade och integrerade i verksamheten. Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer är en förutsättning för varje barn att kunna känna stolthet över sin familj – och en förutsättning för att föräldrar ska kunna känna tillit till förskolan. En konkret insats är att se till att förskolan har barnböcker om regnbågsfamiljer.


Personalen bör se över om verksamheten präglas av heteronormen, det vill säga att utgångspunkten är att människor är heterosexuella. En främjande insats är till exempel att inte spekulera i om Kajsa och Mustafa, tre år, fattat tycke för varandra och är ett blivande par.

I samtal om familjen och hur barn blir till är det lätt att ha ”mamma och pappas kärlek” som utgångspunkt – men så ser det ju inte ut för alla barn. Därför kan det vara viktigt att förklara exempelvis insemination och adoption.

Se även till att arbetsmiljön för de anställda är sådan att heterosexualitet inte tas för given.

I förskolans likabehandlingsarbete bör det finnas beredskap för att motverka homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

Främja likabehandling oavsett ålderFörskolan kan arbeta främjande genom att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder. Finns det risk för att personalens förväntningar kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder styr planeringen på bekostnad av barns individuella förutsättningar?

Tillsammans med barnen kan ni analysera och diskutera normer kring ålder. Förekommer det att äldre barn på osakliga grunder ges förmåner som de yngre inte får? Sker det kränkningar mellan barnen som bygger på ålder? Finns det osynliga åldershierarkier? Hur uttrycker de sig i förskolans vardag? Och hur upprätthålls dem av anställda och barn?

Främja ett socialt klimat fritt från kränkningarBarnens trivsel är en fråga som rör all personal och ni behöver ha en gemensam syn på förskolans värdegrundsuppdrag, likabehandlingsarbete och arbetet mot kränkningar.

Det är viktigt att ni anställda genom ert agerande och förhållningssätt är förebilder för hur goda relationer kan skapas. Personalen bör till exempel aldrig tala illa om andra anställda, barn eller föräldrar – i synnerhet inte inför barnen. Det bör också finnas ett forum där personalgruppen kan diskutera sitt förhållningssätt mot barn utifrån ett etiskt perspektiv.

En viktig främjande insats är också att träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och att ge barnen redskap för att lösa konflikter. Samtala också om hur barnen kan agera för att vara en schysst kompis.

Barn och personal kan tillsammans diskutera olika situationer som kan uppfattas som kränkande och vad barnen kan göra när de ser att en kamrat utsätts för kränkningar. Det kan till exempel vara att barnen säger till någon i personalen.


Främjandearbetet handlar också om att stärka barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka barnens självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Personalen behöver därför ha kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar och för att motverka sexuella trakasserier.

VerksamhetsplaneringFörskolan bör tillämpa ett likabehandlingsperspektiv även i samband med verksamhetsplaneringen. Här kan det bli fråga om olika praktiska avväganden utifrån diskrimineringsgrunderna.

Tänk till exempel på religiösa högtider för olika religioner som är representerade i förskolan vid schemaläggning av föräldramöten, utvecklingssamtal och viktiga aktiviteter.

Har barn med rörelsenedsättningar tillräckligt med tid för toalettbesök och för att kunna förflytta sig mellan aktiviteterna utan att det blir på bekostnad av samvaron med andra barn? Tänk på att barns välbefinnande och prestationsförmåga kan påverkas både av funktionsnedsättningen i sig och av eventuell medicinering. Vissa barn kan ha mer ork under förmiddagen, andra barn kan behöva en lång startsträcka för att komma igång på morgonen.

Vilka faktorer styr sammansättningen vid aktiviteter i mindre grupper, placeringen vid morgonsamlingen och vid lunchbordet? Placeras stillsamma flickor mellan stökiga barn för att skapa lugn?

Pedagogik och materialLåt det synas i förskolans lokaler att ni arbetar aktivt för likabehandling och mot diskriminering. Oavsett barngruppens sammansättning bör utrustning, leksaker och annat material spegla människor med olika etniskt ursprung och religion, olika intellektuell och fysisk förmåga, olika kön och människor som lever i olika familjekonstellationer. Det gör det lättare för personalen att ta upp dessa frågor på ett positivt sätt och gynnar på så sätt förskolans likabehandlingsarbete. Se över lokaler och pedagogiskt material. Kanske finns det sådant som behöver sorteras bort eller kompletteras.

Skaffa en multireligiös almanacka och stäm av med den innan till exempel datum för föräldramöten och utvecklingssamtal bestäms.

Fundera också på om ni kan utveckla ert arbete med lek och musik.

Det kan vara praktiskt att skapa en idépärm med användbara tips som kompletteras vartefter likabehandlingsarbetet utvecklas. Låt dock inte likabehandling bli något som görs vid sidan av den ordinarie verksamheten.


Frågor att ställa sig:• Hur avspeglas förskolans likabehandlingsarbete i lokaler och utrustning? Vilka

affischer sitter uppe? Hur ser dockor och utklädningskläder ut?

• Kan visst material – böcker, affischer med mera – uppfattas som kränkande utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder?

• Hur kvalitetsgranskar vi det pedagogiska material vi använder?

• Behandlas frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på lika villkor? Synliggörs till exempel olika familjekonstellationer på ett självklart sätt oavsett föräldrarnas sexuella läggning?

• Hur arbetar vi med frågor som rör genus och jämställdhet? Belyser vi olika teman utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv? Har barn lika stort utrymme i verksamheten oavsett kön? Finns det könsmönster i hur arbetsuppgifter fördelas? Vilka föreställningar förmedlar vi om hur flickor och pojkar är och ska vara?

• Hur behandlas olika etniska grupper, kulturer och religioner i verksamheten? Sker det på ett likvärdigt sätt? Finns det risk att ”svenska” traditioner och kristendomen framställs som norm?

• Finns det rutiner och arbetssätt som är införda för att underlätta för barn med funktionsnedsättning – men som samtidigt bidrar till ökat utanförskap?

Tänk på att• se över pedagogiskt material utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.

• se till att barn deltar i granskningen av verksamheten.

• använd affischer, böcker och annat material som visar på mångfald och möjligheter så att förskolan inte förmedlar en stereotyp och normgivande bild av vissa grupper och osynliggör andra.



Föräldrar

Utvärdera

Kvar att göra?Resultat?

Samtliga insatser och åtgärder

Förra årets arbete


Kartlägg

Upptäck risker

Kartläggningsmetoder



Arbetssätt, rutiner och regler

Analysera


Stöd i läroplanen

Socialt klimat

Normkritik

Förstärka respekten för allas lika värde

Främja

Förebygg

Hur ska åtgärderna utvärderas?När ska det ske?

Utse ansvarigaBestäm

åtgärderForum

ulera tydliga mål


Åtgärder för akuta

situationer

Upptäcka tidigt


Utreda

Åtgärda




Kartlägga verksamhetenKartläggningen visar var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i er verksamhet. Den kunskapen ligger sedan till grund för förskolans förebyggande åtgärder.

Tänk på att inte bara kartlägga förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Det är också viktigt att se över organisationen på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Förskolan kan oavsiktligt bidra till diskriminering genom organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag. Rutiner och regler behöver därför granskas. Det kan också vara en god idé att kartlägga kompetensen kring likabehandlingsfrågor hos personalen. Hur ser behovet av fortbildning ut? Och vilken kunskap och medvetenhet har barnen om likabehandling?

Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO rekommenderar att ni även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder vid kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder samverkar och kan förstärka barns utsatthet.

Tänk på att förekomsten av trakasserier, kränkningar och diskriminering kan variera inom verksamheten. Det är till exempel troligt att ettåringarnas vardag skiljer sig från femåringarnas. Därför är det viktigt att ni kartlägger och beskriver de specifika behov som finns.

Både anställda och barn ska involveras i kartläggningsarbetet. DO rekommenderar att även föräldrarna är delaktiga

Kartläggningsverktyg DO har tagit fram ett konkret kartläggningsverktyg kallat Husmodellen. Med hjälp av en modell av en förskola och dess verksamhet kan personal och barn tillsammans identifiera problem- och riskområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Materialet finns på www.do.se.

KartläggningsmetoderDet kan vara en bra idé att komplettera förskolans arbetsmiljö- och trivselarbete med ett likabehandlingsperspektiv och med olika kartläggningsmetoder.

Nedan ges exempel på hur det kan göras. Tänk på att olika metoder kompletterar varandra. Använd de metoder som passar för er förskola.

Planerade samtalEn del av kartläggningen kan utgöras av regelbundna planerade samtal med barn, enskild eller i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Det är också viktigt att fånga upp barns upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten


och om det i så fall finns ett samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.

Samtalen behöver vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt bör de utgå från en manual.

EnkäterMed tanke på barnens ålder är det viktigt att även ge föräldrarna möjlighet att delta i kartläggningen. En del förskolor har sedan tidigare föräldraenkäter avseende föräldrarnas synpunkter på verksamhetens kvalitet och barns trivsel i förskolan. Komplettera enkäterna med frågor som tar upp sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Enkäterna bör också innehålla frågor om diskriminering, till exempel om det finns arbetssätt eller regler som upplevs som orättvisa och diskriminerande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.

Enkätundersökningar kan också användas för att fånga in personalens bedömning av situationen på förskolan och förskolans likabehandlingsarbete.

IncidentrapporterVilken typ av händelser, stämningar och förhållningssätt är det som en incidentrapport ska fånga upp? Det kan handla om enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än ett samtal med de inblandade barnen för att reda upp situationen. Generellt sett gäller det situationer där personalen bestämmer sig för att ringa barnets föräldrar.

Det kan också handla om att personalen börjar se ett mönster i barns beteende, exempelvis om ett visst barn återkommande och på olika sätt tar avstånd från andra barn för att de har annan etnisk bakgrund än svensk. Barnet kanske inte vill sitta bredvid vissa andra barn på samlingen eller retar någon för språket.

Det är lämpligt att ange i incidentrapporten om den rapporterade händelsen rör en viss diskrimineringsgrund. Rapporterna kan ge vägledning i samband med kartläggningen av de aktuella behoven. Gå igenom fjolårets dokumentation av incidenter av trakasserier och kränkande behandling. Sammanställ statistiken och analysera åtgärder och utfall.

TrygghetsvandringarPå en del förskolor genomförs trygghetsvandringar för att kartlägga förskolans inom- och utomhusmiljö. Känns förskolan trygg och säker? Överallt? Tänk även på situationer där kränkningar lätt uppstår. Koppla ett tydligt diskrimineringsperspektiv till arbetet, till exempel genom att identifiera platser där trakasserier har förekommit.

Trygghetsvandringarna planeras ofta av skyddsombudet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Involvera gärna barn och föräldrar.

Exempel på kartläggning av nuläget på en förskolaVi har genomfört samtal med enskilda barn från samtliga avdelningar i förskolan


för att kartlägga förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

All personal har också diskuterat frågan på kompetensutvecklingsdagarna.

Resultat• Vi har observerat att det mest är flickor som leker i dockrummet medan pojkar

leker i byggrummet. I intervjuerna uttrycker både flickor och pojkar att de gärna skulle vara mer i båda utrymmena. Enskilda barn berättade att de inte får delta i vissa lekar på grund av att de är flicka respektive pojke. Detta upplevdes som mycket kränkande.

• Vi uppmärksammar inte hbt-familjer när vi arbetar med temat familj.

• Det förekommer att barn skrattar åt mammor som bär huvudduk.

• I barnintervjuerna fick vi reda på att några av de äldre pojkarna beter sig som ”herrar på täppan” när de är ute på gården. De ser till att komma först ut för att få tag i de finaste sparkcyklarna. Flickor och yngre pojkar är inte välkomna att delta i lekarna och de förlöjligas också av de äldre pojkarna.

Områden att se över för att identifiera kränkande behandling och trakasserierHär ges exempel på områden att se över när ni kartlägger förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen visar på förskolans behov av åtgärder för att minimera risken för trakasserier och kränkningar.

Social gemenskapÄr alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det barn som står utanför? Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk?

Förekommer det kränkningar som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder?

Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att identifiera mönster, till exempel utifrån de olika diskrimineringsgrunderna?


SpråkbrukFinns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös?

Attityder och värderingarRelationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Förekommer det att ett barn blir kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

Trygghet och vuxennärvaroÄr miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda närvarande när barnen har frilek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården?

Rutiner för akuta åtgärderVet alla anställda hur de ska agera om de får kännedom om att barn blir trakasserade eller utsätts för kränkande behandling av andra barn? Av någon vuxen i förskolan? Har personalen en gemensam syn på vad som menas med trakasserier och kränkande behandling? Och vad de vuxna ska reagera på?

Hur tycker barn, föräldrar och personal att skolans rutiner för ingripanden i akuta situationer fungerar? Efterlevs rutinerna? Behöver de revideras?

Hur många av barnen vet vem de kan vända sig till om de själva eller kamrater utsätts för kränkningar? Känner barnens föräldrar till förskolans policy om trakasserier och kränkande behandling?

Områden att se över för att identifiera diskriminerande arbetssätt, rutiner och regler Arbetet med att förebygga diskriminering handlar till stor del om att kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Gå igenom alla rutiner och bestämmelser i förskolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag?

Finns det arbetssätt och rutiner som barnen kan uppleva som missgynnande, orättvisa eller kränkande? Finns det barn som upplever sig vara utsatta för missgynnande och orättvis behandling av personal i förskolan? Om det är så, finns i så fall samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder?

Här ges exempel på områden att se över i en kartläggning av förskolans arbetssätt, rutiner och regler. Kartläggningen visar var det finns behov av åtgärder för att undvika diskriminering i förskolan.


ReglerSamverkar förskolans ordningsregler med förskolans likabehandlingsarbete? Tillåter ordningsreglerna till exempel barnen att bära religiösa attribut som huvudduk, kippa och turban inomhus?

MatKan alla barn äta maten oavsett till exempel allergi eller religion?

Utflykter och aktiviteterKan alla barn delta i utflykter och aktiviteter oavsett till exempel religion eller funktionsförmåga?

Marknadsföring och rekryteringDe flesta förskolor arbetar aktivt för att värva nya familjer. Hur marknadsför ni er förskola och hur presenterar ni verksamheten utåt? Se till så att rekryterings-material och webbplats i text och bild förmedlar förskolans värdegrund och principer för likabehandlingsarbete. Är materialet tillgängligt för barn och föräldrar med olika funktionsnedsättningar?

Intagning Om verksamheten har antagningsförfarande, finns det till exempel ett eget kösystem som inte är kopplat till kommunen? Se i så fall över rutiner och regler så att barn inte riskerar att diskrimineras i samband med intagningen. Det kan till exempel vara diskriminering om en flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan.

Introduktion och inskolningFörskolans introduktion bör välkomna och inkludera alla barn och föräldrar oavsett till exempel familjebildning, språkkunskaper och funktionsförmåga.

Inkludera samtliga vårdnadshavare i inskolningen samt andra personer som står barnet nära om det efterfrågas.

Informera föräldrar om barnets möjlighet att få utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Informera också om förskolans likabehandlingsarbete.


Föräldrar

Utvärdera

Kvar att g

öra?

Resultat?

Samtliga insatse

r och åtgärder

Förra årets a

rbete


Kart

lägg

Uppt

äck

riske

rKa

rtlä

ggni

ngsm

etod

erTr

akas

serie

r och

krä

nkan

de b

ehan

dlin

g

Arbe

tssä

tt, ru

tiner

och

regl

erAn

alys

era

Disk

rimin

erin

gsgr

unde

r


Stöd i läroplanen

Pedagogik och materialSocialt klimat

Normkritik


för allas lika värdeFrämja

Förebygg

a



Bestäm åtgärder

Utse ansvariga

När ska det ske?


Åtgärder för akut

situationer

Upptäcka tidigt


än

Utreda

Åtgärda




Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingDet förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i just er verksamhet. Därför ska arbetet riktas in på de risk- och problemområden som identifierats i kartläggningen.

Både diskrimineringslagen och skollagen kräver att förskolan sätter mål och vidtar konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen för likabehandlingsarbetet ska tydligt visa vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart och hur de olika åtgärderna ska utvärderas.

Det förebyggande arbetet utvecklas ständigt. Varje år kartläggs nuläget i förskolan och fjolårets insatser utvärderas. Analysen ligger sedan till grund för det förebyggande arbetet under kommande år.

Tänk på att • både barn och anställda ska delta i utformning, genomförande och uppföljning

av det förebyggande arbetet

• det förebyggande arbetet ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat

• det förebyggande arbetet ska integreras i verksamheten och återspeglas i bland annat förhållningssätt och pedagogiskt material.

Exempel på förebyggande åtgärd Vår kartläggning visar att det mest är flickor som leker i dockrummet medan pojkar mest leker i byggrummet. I intervjuerna uttrycker både flickor och pojkar att de gärna skulle vara mer i båda utrymmena. Enskilda barn berättade att de inte får delta i vissa lekar på grund av att de är flicka respektive pojke. Detta upplevdes som mycket kränkande.

MålBarnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska kunna välja lekar utifrån sina intressen utan att begränsas av traditionella könsmönster. Inget barn ska bli utsatt för kränkningar.

Åtgärder: • Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter

med hänvisning till att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor.

• Vi möblerar om på avdelningen så att det finns ”rum i rummen”. Vi flyttar leksakerna från dockrummet och byggrummet till stora lekrummet. På så vis ska det bli lättare för barnen att kombinera olika lekar.


UtvärderingVi utvärderar genom kontinuerliga observationer av barnens fria lekar i stora rummet två gånger/vecka. Resultaten från observationerna presenteras på personaldagen i december.

Ansvariga: • På varje avdelning utses två anställda som ansvarar för ommöbleringen.

Arbetet ska vara genomfört i början av september.

• Förskolechefen gör ett schema som ska användas vid observationerna.

• Varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer för perioden september-november. Resultaten från observationerna presenteras på personaldagen i december.

• Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärderna.

Exempel på viktiga inslag i det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet liknar i mångt och mycket det främjande arbetet. Men det finns en distinkt skillnad. Förebyggande åtgärder sätts in på förekommen anledning, det vill säga för att kartläggningen visat på risker och problem i verksamheten.

Här ges några exempel på viktiga inslag i det förebyggande arbetet. Exemplen är inte tänkta att ge en heltäckande bild av förskolans förebyggande arbete utan är just bara exempel på vad som kan ingå. Varje förskola utformar förebyggande åtgärder utifrån sin egen kartläggning.

Regler och rutinerEn viktig del av det förebyggande arbetet är att se över arbetssätt, rutiner och regler. Se till att det inte finns strukturer som bidrar till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utgå från de risk- och problemområden som identifierats i kartläggningen och i utvärderingen av förra årets likabehandlingsarbete. Planera verksamheten så att alla kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsförmåga.

Nolltolerans mot nedvärderande språkbrukDet ska alltid finnas nolltolerans mot nedvärderande språkbruk och jargong. Om kartläggningen visar att det ändå förekommer – tydliggör förskolans nolltolerans. Markera att det inte är okej att använda skällsord. Ha tät kontakt med föräldrarna när ett barn talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning.

Diskutera även de anställdas sätt att utrycka sig och om det kan uppfattas som kränkande. Resonera i personalgruppen och tillsammans med barnen kring hur språkbruket och i synnerhet kränkande jargong är kopplade till rådande normer och värderingar.


Säkra förskolanSäkra förskolan så att barnen kan känna sig trygga. Utgå ifrån de platser som barnen pekat ut som otrygga i kartläggningen. Det kan dels handla om att förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxennärvaron.

Agera direkt när det uppstår bråk och situationer där kränkningar förekommer. Små barn har begränsad förmåga att överblicka det som händer och inse konsekvensen av det egna beteendet. De behöver därför ofta vuxnas stöd för att reda ut situationen.

Temakvällar för föräldrar Det kan vara lämpligt att genomföra en temakväll för föräldrar om kartläggningen har visat att det förekommit incidenter som rör en särskild diskrimineringsgrund. Det kan till exempel vara bra att arbeta avdelningsvis med teman som homo-, bi- och heterosexualitet, främlingsfientlighet och jämställdhet.

KonflikthanteringVisar kartläggningen på svårigheter i att hantera konflikter? I så fall kan personal och barn behöva stöd i att utveckla sin förmåga att hantera konflikter.

Om konflikterna verkar ha sin grund i en avsaknad av närhet och gemenskap så kan relationsfrämjande insatser mellan barn, som en medveten strategi i olika aktiviteter, förebygga konflikter.

Uppmuntra barnens delaktighet Upplever barnen att likabehandlingsarbetet är något som inte angår dem? Att uppmuntra delaktighet är också ett sätt att förebygga diskriminering och kränkande behandling. När barnen får vara delaktiga i att utforma förskolans aktiviteter och påverka sitt eget handlingsutrymme ger det positiva effekter på barnens syn på förskolan. Det stärker det sociala klimatet.

Mål och delmålDet är viktigt att akuta problem åtgärdas skyndsamt. Om kartläggningen visat att barn far illa måste det åtgärdas omedelbart.

Men det kan också finnas problem som kräver ett mer långsiktigt utvecklings-arbete och många förebyggande åtgärder på olika plan. Då är det bra att formulera både ett slutmål att nå längre fram i tiden och ett antal delmål med åtgärder som ska genomföras under året.


Föräldrar

Utvä

rder

a

Kvar

att

göra

?

Resu

ltat?

Sam

tliga

insa

tser

och

åtg

ärde

r

Fö

rra

året

s arb

ete

Nya

mål

och

åtg

ärde

r?

Kartlägg Upptäck

risker

Kartläggningsm

etoder

Trakasse

rier och krä

nkande behandling

Arbetssätt,

rutiner och regler

Analysera

Diskrim

ineringsgrunder

Diskrim

ineringsgrunder

Stöd i läroplanen


Socialt k

limatNorm

kritik

Förstärka

respekten

för allas li

ka värde

FrämjaFö

reby

gg

Hur s

ka å

tgär

dern

a ut

värd

eras

?

När s

ka d

et sk

e?

Utse

ans

varig

a

Best

äm å

tgär

der

Foru

mul

era

tydl

iga

mål

Utgå

från

kar

tlägg

ning

Åtgärder för akuta situationer


Upptäcka tidigt


Utreda

Åtgärda



Åtgärda i akuta situationer Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar – och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas.

Förskolan måste agera vid misstanke om att ett barn far illa. Personalen måste skyndsamt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna, liksom även barn och vårdnadshavare.

Erfarenheten visar att arbetet mot trakasserier och kränkande behandling har bra effekt när det åtgärdande arbetet bedrivs i kooperativa arbetslag som består av både förskollärare och annan personal i verksamheten.

Se till att• all personal vet hur de förväntas agera vid misstanke om att ett barn utsätts för

kränkningar av något slag.

• barnen vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva eller någon kamrat upplever sig vara utsatt.

• vårdnadshavare också känner till vilka rättigheter deras barn har och hur de ska gå till väga vid misstanke om att barnet utsatts för kränkningar av något slag.

• det finns riktlinjer för uppföljning, utvärdering och dokumentation i det enskilda fallet.

• ha särskilda rutiner för att hantera kränkningar som utförs av anställda.

• utvärdera rutinerna kontinuerligt. Fungerar de på ett effektivt sätt för att få stopp på kränkningar? Eller behöver de revideras?

Förskolan måste utreda vad som häntSkyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till förskolans kännedom att det kan förekomma kränkningar. Det gäller oavsett hur ni får informationen, alltså inte bara när det drabbade barnet eller barnets vårdnadshavare tar kontakt. Förskolan måste även agera när informationen kommer från andra barn, när anmälan sker anonymt eller om någon av förskolans anställda bevittnar en händelse som skulle kunna vara kränkande för ett barn.

Det är viktigt att barnet tas på allvar när det visar tecken på att det blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i någon form.

En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller de som kan ha kränkt. Det behöver bland annat föras samtal med alla inblandade barn. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att ställa några frågor och genom svaren få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn samt personal.


Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan förskolan objektivt bedöma situationen och analysera orsakerna till det inträffade och planera lämpliga stödåtgärder. Även det barn som har kränkt kan vara i behov av särskilda stödinsatser.

Förskolan ska anmäla varje ärende vidare till huvudmannen. Vid allvarliga fall av kränkningar behöver förskolan också överväga om det finns anledning till att göra en anmälan socialtjänsten.

Förskolans insatser inom ramen för utredningen bör alltid dokumenteras.

Åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar som utförs av barnOm det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan förhindra att de fortsätter. De åtgärder som förskolan vidtar grundas på utredningen i det enskilda fallet. Åtgärderna bör riktas till både det eller de barn som utövat trakasserierna eller kränkningarna och det barn som blivit utsatt.

Tänkbara åtgärder kan vara återkommande samtal med barn och deras vårdnadshavare samt samtal som leds av personal med kompetens för uppgiften. Personalen kan också vara extra observant ute på gården och förskolan kan sätta in assistent eller resursperson för de barn som kränker.

Det är också viktigt att reflektera över om det enskilda fallet är en del av ett större mönster. Kränkningar uppstår sällan som enskilda företeelser, utan är ofta resultatet av normskapande processer som pågår i verksamheten. Förskolan bör därför överväga om man behöver förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Det kan till exempel handla om omorganisation av grupper eller om ett anpassat värdegrundsarbete på gruppnivå.

Åtgärderna behöver följas upp och utvärderas så att ni kan säkerställa att kränkningarna upphör och inte upprepas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen blir varaktigt löst.

Det är viktigt att dokumentera vidtagna åtgärder och uppföljning. Om förskolans ansvarstagande i ett enskilt fall ifrågasätts är det bra att ha dokumenterat vad som har hänt och vad förskolan har gjort.

Åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier som utförs av anställdaBåde diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar.

Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Förskolechefen eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör ansvara för en sådan utredning.

Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling.

De åtgärder som kan bli aktuella är:

• Varning (enligt LAS 30§)

• Omplacering (enligt LAS 7§)

• Uppsägning (enligt LAS 7§)

• Avsked (enligt LAS 18§)

Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare bör också erbjuda den anställde stödsamtal.

Rutiner för att informera uppåt i organisationenEnligt skollagen måste förskollärare och annan personal göra en anmälan till förskolechefen så snart de fått kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för såväl trakasserier eller kränkande behandling.

Förskolechefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar.

Det är viktigt att verksamheten har fungerande rutiner för att rapportera till huvudmannen så att huvudmannen kan vara informerad och följa och bedöma utvecklingen i varje enskilt fall av trakasserier eller kränkande behandling.

Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i förskolan och kan uppmärksamma och rikta resurser till förskolor där det finns problem. På så sätt kan huvudmannen utgöra ett stöd i likabehandlingsarbetet.


Kapitel 3: Begrepp, regler och lagarDetta kapitel behandlar följande centrala juridiska begrepp och diskrimineringsgrunder:

Juridiska begrepp

• diskriminering

• trakasserier

• kränkande behandling

• repressalier

• främjande

• förebyggande

• plan


• kön

• könsidentitet eller könsuttryck

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionsnedsättning

• sexuell läggning

• ålder

Kapitlet tar även upp lagar och regler, skolformer som omfattas och myndigheter som har ansvaret för tillsyn av bestämmelserna.


Juridiska begreppDiskrimineringslagen och skollagen skyddar barn mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier. Nedan förklaras dessa begrepp. Skyddet gäller både för barn som finns i verksamheten och för barn som söker till verksamheten.

DiskrimineringDiskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.

Det betraktas även som diskriminering om barnet blir särbehandlat och det exempelvis har samband med en anhörigs sexuella läggning eller funktionsnedsättning.

Lagskyddet omfattar också diskriminering som har samband med felaktigt förmodad kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Direkt och indirekt diskrimineringDiskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Det kan vara när en pojke går före en flicka i antagningskön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Förskolans regler och rutiner kan verka vara neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Om en förskola till exempel har som regel att alla barn tar av sig sina huvudbonad inomhus kan det handla om indirekt diskriminering av barn som bär religiösa attribut såsom huvudduk, kippa eller turban. Om alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som av religiösa skäl eller på grund av allergi behöver annan mat.

Bristande tillgänglighetMed bristande tillgänglighet menas att ett barn som har en funktionsnedsättning missgynnas genom att förskolan inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder


för att barnet ska komma i en jämförbar situation med ett barn utan denna funktionsnedsättning. Exempel på tillgänglighetsåtgärder kan vara att utjämna trösklar och ta in anpassade läromedel. Vilka åtgärder som är skäliga avgörs genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet.

Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

• fysiska (slag, knuffar)

• verbala (hot, svordomar, öknamn)

• psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer)

• texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier).

Ett barn kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra barn.

Barn som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för förskolans anställda att utsätta barn för trakasserier och kränkande behandling.

TrakasserierTrakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med

• kön






• ålder.

Det är trakasserier även när ett barn kränks och det har samband med till exempel en anhörigs funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder.

Det betraktas också som trakasserier vid kränkningar som har samband med felaktigt förmodad etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, och så vidare.

Trakasserier är en form av diskriminering.

Sexuella trakasserierTrakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller


bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk.

Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis i samband med doktorslekar.

Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om att retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse.

Utrednings- och åtgärdsskyldighetFörskolan har enligt lag skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att ett barn kan vara sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Det måste ske skyndsamt.

Förskollärare eller annan personal som får kännedom om händelser som kan vara trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att informera huvudmannen.

RepressalierPersonalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan negativ behandling på grund av att barnet eller förälder har anmält förskolan för diskriminering eller berättat att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när ett barn medverkar som till exempel vittne i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

FrämjandeFörskolan har en skyldighet att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.

FörebyggandeFörskolan ska också arbeta förebyggande för att förhindra att barn utsätts för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.

Plan Förskolan ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter och dels förebygga och förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.


Inget krav på uppsåtDet finns inget krav på uppsåt. Det gäller både för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ett barn eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot måste personen ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer och att förskolan bedriver ett förebyggande arbete.

I förskolan råder• absolut förbud för personal att kränka, trakassera och diskriminera barn.

• handlingsplikt – förskolan måste utreda och få stopp på trakasserier och kränkande behandling av barn.

• krav på insatser för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter.

• krav på åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

DiskrimineringsgrunderEtt barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag.

Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar på FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är

• kön






• ålder.


Förskolor är skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga och förhindra trakasserier på alla grunder utom könsidentitet eller könsuttryck och ålder. DO rekommenderar ändå att ni arbetar främjande och förebyggande även när det gäller dessa grunder. Ett förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier.

Här följer en genomgång av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna.

De exempel som beskrivs är tänkta som pedagogiska exempel för likabehandlings-arbetet i förskolan. Det är inte säkert att DO skulle driva dessa fall till domstol.

KönEnligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.

Lagen skiljer på diskrimineringsgrunderna kön och könsidentitet eller könsuttryck. Det finns flera skäl till det och dessa skäl framförs i propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering. Ett av skälen är att det är viktigt att bedriva ett målinriktat arbete med sikte på flickors och pojkars situation och villkor i utbildningsväsendet.

Det är inte förenligt med diskrimineringslagen att tillämpa positiv särbehandling vid tillträde till verksamheter som omfattas av skollagen.

Exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med kön• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det

redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. (diskriminering)

• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. (trakasserier på grund av kön)

Könsidentitet eller könsuttryckI diskrimineringslagen används begreppet ”könsöverskridande identitet eller uttryck”. DO har istället valt att använda ”könsidentitet eller könsuttryck” eftersom lagens begrepp signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.

Alla människor har könsidentitet och könsuttryck. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen.


Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. De som omfattas av skyddet kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryckSedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. (diskriminering och trakasserier)

Etnisk tillhörighetMed etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet – eller flera etniska tillhörigheter. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund.

Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger

förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. (diskriminering)

• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. (trakasserier)


Religion eller annan trosuppfattningReligionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.

Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.

Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans

dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” (trakasserier)

• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. (trakasserier)

FunktionsnedsättningFunktionsnedsättning beskriver en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön.

Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler, aktiviteter eller pedagogiskt material är otillgängliga för barn med funktionsned-sättning.

I en otillgänglig miljö kan funktionsnedsättningen innebära stora begränsningar av funktionsförmågan, i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsätt-ningen innebär någon begränsning alls.

Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror.

Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. (diskriminering)


• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. (trakasserier)

Sexuell läggningMed sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några

av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. (trakasserier)

• Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. (diskriminering)

ÅlderSkyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering som har samband med ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Förbudet är dock inte absolut utan det finns vissa undantag.

Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder

• vid tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i förskolan. En sådan bestämmelse kan finnas till exempel i skollagen eller i någon annan förordning.

• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Förbudet mot åldersdiskriminering innebär inte heller att det i förskolan är förbjudet att dela in barnen i åldersgrupper eller på annat sätt beakta deras ålder.

Exempel på trakasserier som har samband med ålder• Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i

förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. (trakasserier)

• Agnes pappa är mycket äldre än de andra barnens pappor. Agnes blir sårad när de andra barnen skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier)


Lagar och reglerDO har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling.

Regelverk• Diskrimineringslag (2008:567)

• Skollag (2010:800)

• Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

• Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10).

För att bedöma vad som kan krävas av en plan mot diskriminering och kränkande behandling har DO använt sig av både lagtexterna, förordningen och följande propositioner som ligger till grund för lagarna.

• Proposition 2005/06:38, Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

• Proposition 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering.


BarnkonventionenFN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs 1989. Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i alla sammanhang. Konventionen ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort. Kapitel 6 i skollagen, Åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bland annat på barnkonventionens artikel 2, 3, 6, 12, 19 och 28. Dessa artiklar är därmed särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet.

Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får barn inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn.

Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa.

Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling.

Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet.

Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande.

Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska verka för ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet.

Utdrag ur lagar och reglersom är aktuella för likabehandlingsarbetet finner du på www.planforskolan.se.

http://www.planforskolan.se


Verksamheter som ska bedriva ett målinriktat arbete och upprätta planerSkolväsendet• Förskola

• Förskoleklass

• Grundskola

• Grundsärskola

• Specialskola

• Sameskola

• Gymnasieskola

• Gymnasiesärskola

• Kommunal vuxenutbildning

• Särskild utbildning för vuxna

• Utbildning i svenska för invandrare

• Fritidshem

Annan pedagogisk verksamhet • Öppen fritidsverksamhet

• Öppen förskola

• Pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem

Särskilda utbildningsformer• Internationella skolor

• Utbildning vid särskilda ungdomshem

• Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt

• Utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för invandrare

• Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution


Myndigheter Lika rättigheter i förskolan och webbverktyget planforskolan.se har tagits fram av Diskrimineringsombudsmannen i samråd med Skolverket och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)DO arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter – oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Telefon: 08-120 20 700 Texttelefon: 08-120 20 820 E-post: [email protected] Webb: www.do.se

Barn- och elevombudet (BEO)Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om kap 6 i skollagen om kränkande behandling och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas.

Telefon: 08-586 080 00 E-post: [email protected] Webb: www.skolinspektionen.se/beo

SkolinspektionenSkolinspektionen har tillsynsansvar över förskola, skola, vuxenutbildning och andra verksamhetsformer omfattas av skollagen Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Målet är en god utbildning i en trygg miljö.

Telefon: 08-586 080 00 E-post: [email protected] Webb: www.skolinspektionen.se

SkolverketSkolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete. Syftet är att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Myndigheten riktar sig till skolors huvudmän, skolchefer, skolledare och anställda inom förskola, skola, vuxenutbildning och andra verksamhetsformer omfattas av skollagen.

Telefon: 08-527 332 00 E-post: [email protected] eller [email protected] Webb: www.skolverket.se


http://www.do.se


http://www.skolinspektionen.se/beo


http://www.skolinspektionen.se



http://www.skolverket.se

Diskrimineringsombudsmannen (DO)arbetar för lika rättigheter och möjligheter

och mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,

sexuell läggning och ålder.

DOwww.do.seBox 3686103 59 StockholmBesök Torsgatan 11Tel vxl 08-120 20 700ISBN 978-91-980853-9-6facebook.se/Diskrimineringsombudsmannen

http://facebook.se/Diskrimineringsombudsmannen

http://www.do.se

Documents

Lika rättigheter i förskolan – ett stöd i förskolans ... · barn i förskolan har samma rättigheter – oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,