Click here to load reader

Licentiatseminarium fredagen den 20 januari 2012 kl 13.15 ...mau.diva- 1404542/FULLTEXT01.pdf Licentiatseminarium fredagen den 20 januari 2012 kl 13.15 sal D 222 vid Malmö högskola,

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Licentiatseminarium fredagen den 20 januari 2012 kl 13.15 ...mau.diva- 1404542/FULLTEXT01.pdf...

Microsoft Word - Att_bygga_lasning_december.docxLicentiatseminarium fredagen den 20 januari 2012 kl 13.15 sal D 222 vid Malmö högskola, Nordenskiöldsgatan 10. Opponent: Fil dr Stefan Lundström, Luleå tekniska universitet.
ATT BYGGA LÄSN ING
Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series 2012 Lund University, SWEDEN
© Copyright Malin Bardenstam 2012 ISBN (Malmö) ISSN (Malmö) ISBN (Ev Partneruniversitet) ISSN (Ev Partneruniversitet) Holmbergs, Malmö 2012
Malmö högskola/Lunds universitet 2012
MALIN BARDENSTAM ATT BYGGA LÄSNING Om byggelevers förhållningssätt till läsning i svenskämnet på gymnasiet
Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/xxx se www.mah.se/muep
ABSTRACT
This licentitate thesis is a study of UpperSecondary School stu dents’ approach towards reading fiction in the school subject of Swedish from a sociocultural perspective. Furthermore, the school context and its importance for the students’ reading situation has been mapped. The students participating in the study are all firstgraders and
boys, studying the Construction Programme. The empirical material consists primarily of oral statements
made by the students concerning their perception of how to read fiction in school. Using the construct of Pierre Bourdieu and with the reception
model of Kathleen McCormick as a point of departure, the repertoirs of the students are described and analyzed. This study shows that the students bring different representa
tions of their group belonging, which effect their approach to rea ding fiction. It also shows that the students’ idea of what a reader is and their own reading ability create their approach to reading. Ad ditionally, the students have problems to see the actual purpose of reading fiction in a school situation. The results of the study show that in order to read fiction success
fully in a classroom situation, the school has to discuss and chal lenge the students’ views of group belonging. Furthermore the school must improve when it comes to illustrating the more precise purpose and meaning of reading fiction in the school subject of Swedish. The study also shows that because of the students’ different ap
proaches to reading fiction, they tend to do two types of reading,
one individual and one for the school. In the latter, the students are inclined to limit their reading potential. And this is the real chal lenge for the subject of Swedish, but also ultimately the school, to challenge the students to use their full reading potential. Finally, the results of the study is discussed in relation to the new
curriculum of the subject of Swedish, as it is presented in the sylla bus ”Gy 11”. ”Gy 11” has been implemented since the autumn of 2011. Additionally, the consequences of the decreased number of hours for the subject of Swedish is considered. There are, however, still good possibilities for the Swedish school
to enable the students to reach their full reading potential in a class room sitution.
Keywords: perception of school and education, boys’ reading habits, approaches to reading fiction, the school subject of Swedish, Upper Secondary School, reading potential, repertoairs, classroom rese arch.
FÖRORD
Ett avhandlingsarbete, en licentiatuppsats, är som en lång väg att vandra. På vägen har jag mött alla dem som jag gärna vill tacka för att texten blev en licentiatuppsats till slut. Stort tack till pojkarna i den här undersökningen och till kollegan
som gav mig möjligheten att intervjua eleverna. Det är fint med en gagerade kollegor. Det är fantastiskt att få ta del av hur ni elever tänker om läsning. Tack för det! Utan er hade den här undersök ningen inte funnits. Ett tack också till Lunds kommun och till min rektor som gav mig
möjligheten att delta i den här forskarutbildningen. Ett särskilt stort tack till min huvudhandledare Bibi Jonsson och
min biträdande handledare Lotta Bergman för alla era läsningar och era kommentarer. Tack för det! Stort tack också till Annette Årheim för den konstruktiva kritik du framförde på mitt slutseminarium. Tack till alla licentiandkollegor för era läsningar, tips och kom
mentarer och för intressanta och givande seminarier! Ett stort tack också till vännerna för era samtal, kollegor på sko
lan för er nyfikenhet och för er förståelse när mitt huvud inte alltid varit i skolan utan i en text någon annanstans. Ett extra tack till Charlotte för din språkgranskning av mitt abstract. Sist, det största tack jag kan uppbringa till min familj. Tack And
reas. Du har varit ett enormt stöd! Tack mamma och pappa för er hjälp och er uppmuntran. Lund i december. Malin Bardenstam
INNEHÅLL
2. TIDIGARE FORSKNING.................................................................... 17 Skolpojken .......................................................................................... 17 Litteraturläsning i svenskämnet............................................... 20
Analysverktyg för förståelse av relationen mellan skola och läsning.............................................................................. 26 Perspektiv på klass ................................................................... 30
4. METOD OCH MATERIAL ................................................................. 33 Metodiska utgångspunkter och överväganden .................. 33 Transkribering............................................................................ 38 Att forska i en redan känd miljö.......................................... 39
Materialinsamling och förutsättningar för undersökningen ............................................................................... 41 Eleverna och skolan.................................................................. 43 Romaner och uppgifter ........................................................... 44
Överväganden för analysmetoder............................................ 45 5. POJKARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL LÄSNING ................... 47 Läsning inom skolfältet................................................................. 47 Föreställningar om gruppen................................................. 47 Flera förhållningssätt till läsning i skolan....................... 53 Motståndskultur?....................................................................... 60
Läsning och en bredare utbildningskontext........................ 61 En annan föreställning om gruppen.................................. 62
Ett mångbottnat förhållningssätt till läsning.......................68 6. POJKARNAS LÄSNING ..................................................................... 70 Att läsa i svenskämnet...................................................................70 Föreställningar som påverkar läsningen.........................71 Skolläsningen...............................................................................81 Den personliga läsningen .......................................................90 En delad läsning....................................................................... 100
LITTERATURFÖRTECKNING ............................................................ 117 Skönlitteratur ................................................................................. 127
1. ATT FÖRHÅLLA SIG TILL LÄS- NING
Han ser mig inte när jag kommer gående i korridoren. Han sitter djupt försjunken i en, vid det här laget, ganska vikt och sliten pock etbok. Den är märkt av att den burits i hans bakficka på väg till och från skolan under ett antal veckor. Jag ser honom ofta sitta och läsa. På raster. På håltimmar. När han
väntar på att få bli insläppt till lektion. Han vill ofta diskutera något han just läst i romanen och han stannar ofta efter lektionen för att göra det. När han väl läst ut sin bok blir han upprörd över att slutet inte var som han tänkt. Detta vill han också diskutera med mig. Han är en av dem som, den ovanstående beskrivningen till trots,
först av alla deklarerar att han inte har mycket till övers för att läsa i skolan. Läsning där är något för andra än honom själv. Det kan mera studiemotiverade elever, på andra program, syssla med. När jag ber klassen att diskutera de romaner som de vid det här
laget läst ut, sitter han tyst i gruppen. Det retar mig. Jag tycker att jag i min undervisning misslyckats med att få honom att vilja disku tera. Jag funderar på vad det är som hindrar honom att använda sin läsning i ett skolsammanhang. Pojken som beskrivs ovan är en av många byggelever som jag mött i min undervisning i svenska på gymnasiet. Hans sätt att gå upp i läs ningen och samtidigt uttrycka en tveksamhet till densamma har jag inte bara mött hos honom. Det fanns fler elever på programmet som gjorde på samma sätt.
14
Under ett antal år hade jag mycket av min undervisning i svenska på Byggprogrammet. Jag fick då ofta frågan hur jag hanterade elever nas, det vill säga pojkarnas, motstånd mot svenskämnet i allmänhet och mot litteraturläsning i synnerhet. Många verkade förutsätta att det fanns ett sådant motstånd. Kanske var pojkarnas inledande kommentarer om att de som byggelever inte skulle syssla med läs ning just ett tecken på motstånd. Jag uppfattade det inte så. Eleverna kunde ha synpunkter på att de skulle behöva läsa skönlitteratur i svenskämnet, men de motsatte sig aldrig att läsa. De läste sina ro maner även om de kunde uttrycka att de hade svårt att se syftet med läsningen. Inom skolforskning kring pojkar och yrkesprogram finns be
skrivningar av hur eleverna odlar en motståndskultur mot skolan.1 Begreppet motståndskultur myntades ursprungligen av Paul Willis. Han beskriver i Learning to Labour, how Working Class Kids get Working Class Jobs (1977) hur arbetarklasspojkar i England utveck lar en motståndskultur. Motståndskultur förklarar Willis som ett kulturellt mönster som omfattar hur eleverna beter sig i skolan och hur de uppfattar skola och arbete. I Willis undersökning beskrivs hur pojkarna ställer sig avvisande till det rådande undervisningspa radigmet, vilket kan sägas handla om hur relationer mellan elev och lärare regleras. Enligt detta paradigm upprättas lärarens och ele vens relation genom att lärarens auktoritet bygger på moraliska vinster snarare än auktoritära. Undervisningen måste bygga på att de som undervisas ger sitt samtycke till det som sker. Willis beskri ver att arbetarklasspojkarna såg igenom detta och visste att alla ele ver inte kan lyckas i skolan. Istället för att tillskriva skolan betydelse betonade de sin klasstillhörighet och strävade efter att lämna skolan fortast möjligt (Willis, 1977). Uppfattningen om att pojkar på yrkesförberedande program skul
le bete sig likt pojkarna i Willis undersökning anser jag alltså stäm mer dåligt överens med min erfarenhet. Pojkars läsning på yrkes program tål att problematiseras mera. Deras läsning är mera kom plex än vad viss tidigare skolforskning gör gällande.2 1 Se bland annat Björnsson (2005), Högberg (2009), Molloy (2007) m.fl. 2 Se bland annat Hill (1998), Molloy (2007) m.fl.
15
Mitt syfte med den här undersökningen är att belysa och öka kun skaperna om hur pojkar på Byggprogrammet förhåller sig till läs ning av skönlitteratur då de går sitt första år på gymnasiet. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur förhåller sig byggeleverna till läsning av skönlitteratur i svenskämnet? Hur kan deras förhållningssätt till läsning av skönlitteratur förkla ras? Att läsa menar jag innefattar mera än att bara öppna en roman som man fått av sin lärare och börja läsa. Med sig har läsaren föreställ ningar om vad det innebär att läsa skönlitteratur i skolan. Dessa skapar förutsättningar för läsningen. Min hypotes är att elevers för hållningssätt till läsning påverkas av den sociala, kulturella och in stitutionella skolmiljön. Jag problematiserar därför elevernas för hållningssätt till läsning i relation till deras föreställningar om skolmiljön och de eventuella hierarkier som de uppfattar finns där. I min studie ingår enbart pojkar. Byggprogrammet är av tradition
ett program dominerat av pojkar och i klassen som deltar i min stu die finns inga flickor. Pojkars skolprestationer i relation till flickors diskuteras återkommande i svensk och internationell dagspress och i skolforskning. I januari 2011 publicerade till exempel delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, sitt slutbetänkande Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99). I betänkandet konstateras att skilda förut sättningar för pojkar och flickor består:
Delegationen bedömer att många pojkar riskerar att mötas av negativa förväntningar och tidigt lära sig hantera skolmiss lyckanden, något som kan ha sin grund dels i föreställningar om att pojkar ofta presterar sämre, dels i pojkarnas genom snittligt senare biologiska mognad (SOU 2010:99).
Enligt betänkandet har pojkar och flickor olika förutsättningar i sko lan. Den ensidiga fokuseringen på läsning och kön i forskning och
16
studier menar jag kan innebära att prestationer oftare knyts till om eleven är pojke eller flicka, snarare än till att diskutera hur under visningsinnehållet har förmedlats eller hur andra kontextuella fak torer påverkar. Resultaten av den här studien hoppas jag kan bidra till att belysa hur eleverna läser skönlitteratur i skolan, snarare än att belysa pojkars läsning ur ett könsperspektiv. Disposition Licentiatuppsatsen består av sju kapitel. Efter detta introduktions kapitel sätter jag in studien i ett forskningssammanhang. I kapitel tre redogör jag för de teorier jag använt och i det fjärde kapitlet pre senterar jag undersökningens metoder samt det empiriska materia let. I de efterföljande två kapitlen analyserar jag empirin. Det första av dessa behandlar hur pojkarna förhåller sig till sin skolutbildning och hur deras föreställningar påverkar deras förhållningssätt till läsning. I det andra analyserar jag hur eleverna beskriver sin läsning och hur läsare, text och kontext interagerar på olika sätt. I det avslu tande kapitlet diskuterar jag slutligen undersökningens resultat och gör en utblick mot vidare forskning.
17
2. TIDIGARE FORSKNING
Denna licentiatuppsats hör till forskningsutbildningsämnet svenska med didaktisk inriktning. I det här kapitlet presenterar jag tidigare forskning om pojkar i skolan samt om litteraturdidaktik. Forsk ningsöversikten ska inte ses som en heltäckande genomgång av all forskning inom området utan som en utgångspunkt för just den här studien. De undersökningar som presenteras är främst sådana som är gjorda i en skolmiljö som är lik den som pojkarna i min under sökning befinner sig i.
Skolpojken Föreställningen om skolpojken var inom skolforskning länge, något tillspetsat, motsatsen till föreställningen om den skötsamma skol flickan. Forskningen visade att pojkar hade större problem med in lärning i skolan och att de hade svårt att anpassa sig till skolkultu ren.3 Trots att pojkarna fick ett större talutrymme i skolan var det enligt forskningen flickorna som presterade bättre och som fick högre betyg (Björnsson, 2005). Beskrivningen av skolpojken har i svensk forskning också handlat
mycket om den motståndskultur som många menat att pojkar odlar mot skolan. I Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv (2005) refererar Mats Björnsson bland annat till Willis tidigare un dersökning om just pojkars motståndskultur. Björnsson analyserar i 3 Se t.ex Bjerrum Nielsen & Larsen (1985), Steen Pedersen & Frimodt– Møller (1984) , Einarsson & Hultman (1984), Bjerrum Nielsen & Larsen (1988). Begreppet skolkultur kan definieras som till ex empel skolklimat eller lärkultur. Jag använder begreppet i en mer helhetlig bemärkelse. Skolan är en blandning av olika kulturer som kan gå emot varandra eller samspela. Exempel på skolkultur kan vara en skolas anda eller och hur skolan anpassar sig till sin omgivning (Andersson m.fl. 2003, s. 16).
18
rapporten pojkars sämre betygsprestationer samt deras läsförmåga i relation till flickor i samma ålder. Hans undersökning har kritise rats för att den utgår från en stereotyp manlighetsbild. Även om Björnsson uppmärksammar dess relativa stelhet, tas manlighetsde finitionen likväl som utgångspunkt för en diskussion om pojkars be tygsprestationer i svensk skola.4 Också Mats Trondman har använt sig av teorin om motstånd i relation till ett antal arbetarklasspojkars agerande i högstadiet. I ”Den panerade grytlappen: Om manlig mot kultur, kreativitet, humor och självbedrägeri” i Kultursociologi i praktiken (1999) anser han att motkultur, som han kallar det, hand lar om ungdomarnas kamp om den egna stoltheten i relation till skolmiljön. Pojkarna upplever att de först blir diskvalificerade och sedan omformade till skötsamma, om än svagpresterande, elever. Även i avhandlingen Kompetent ”för det nya arbetslivet”? Tre
gymnasieklasser reflekterar över och diskuterar yrkesförberedande studier (1998) av Margareta Hill beskrivs motståndskulturen, eller motspelet som hon kallar det, bland industrielever på gymnasiet. I sin avhandling använder hon begreppet för att belysa hur pojkarna agerar i motstånd mot skolans undervisningsparadigm. Hon drar paralleller till Willis undersökning men menar att motståndskultu ren, eller motspelet, inte är lika framträdande i hennes undersök ning som i Willis. Detta kan bero på att industrieleverna har en an nan typ av utbildning än pojkarna i Willis undersökning. Hill talar om att det finns två undervisningskulturer på industriprogrammet, en ”i vilken man lär sig texter” och en ”i vilken man tränar praktiskt” (Hill, 1998, s. 223). Detta, menar Hill, bidrar till att motståndskultu ren främst blir en kultur som lever inom gruppen under de mera te oretiska lektionerna då eleverna har tråkigt och inte känner sig mo tiverade. Hill anger i sin avhandling att hon inte vill göra för många jämfö
relser med Willis studie då den utförts i en annan tid och i en annan miljö än hennes. Willis har själv kommenterat hur hans undersök ning, som gjordes i samband med att boken kom ut 1977, är en pro dukt av sin samtid. I nyutgåvan, Learning to Labour in New Times (2004) skriven tillsammans med Nadine Dolby och Greg Dimitria 4 För vidare problematisering av relationen mellan könstillhörighet och betyg se bland annat Maskuli­ nitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola (2008).
19
dis, menar Willis att det skett stora förändringar för arbetarklassen och dess materiella villkor eftersom arbetsmarknaden förändrats. Han kommenterar att de ungdomar från arbetarklassen som idag inte är beredda att ta arbete inom en växande servicesektor, eller utbilda sig för mera specialiserade yrken inom teknik och industri återfinns i statliga åtgärdsprogram. Han konstaterar att mot ståndskulturen fortfarande består bland arbetarklasspojkar i skolan (Willis, 2004). Hill liksom Willis knyter ett könsperspektiv till sina analyser. I
”Coola killar pluggar inte” (2006) visar Hill att hennes undersökning bekräftar det som Willis även kommenterar i sina undersökningar. Både Willis och Hill beskriver att pojkarna uppvisar traditionella manliga arbetarideal mot intellektuellt arbete, såsom skolarbete, och ser det som feminint. Hill utgår i sin genusanalys bland annat från Maritin Mac an Gaills undersökning om pojkar i arbetarklassen. I The Making of Men: Masculinities, Sexuality and Schooling (1994) skriver Mac an Ghaill att pojkarnas maskulinitet skapas i kontrast till skolan och de betraktar, likt pojkarna i Willis undersökning, skolarbete som feminint. Andra forskare har kritiserat ovanstående beskrivning av skol
pojken. I ”Softarna, bråkstakarna och antipluggkulturen” kommen terar Marie Nordberg och Tomas Saar att de är kritiska till hur bland annat Björnsson knyter betygsskillnader till könstillhörighet. De skriver:
Genom att betygsskillnaden mellan pojkar och flickor på detta sätt knyts till den problematiska manligheten, görs pojkars be tygsprestationer främst till en fråga om maskulinitet. Den rå dande kunskapssynen, skolans undervisningskanon och de be tygskriterier varigenom individer idag värderas och bedöms lämnas därmed utanför analysen (”Softarna, bråkstakarna och antipluggkulturen”, 2008, s. 209).
Även Stefan Lundström kommenterar tidigare undersökningar om pojkar och läsning. I artikeln ”Pojkar kan inte läsa–eller? i Genus i norrsken 3 och 4 (2008), om pojkars svaga läsresultat i förhållande till flickors utifrån PISA 2006, betonar Lundström att resultaten
20
borde öppna upp för fler undersökningar som granskar hur och i vilket syfte läsningen sker i skolan snarare än att enbart granska flickors och pojkars läsning (Lundström, 2008, s. 2). Litteraturläsning i svenskämnet Den litteraturdidaktiska forskningen som genomförts i Sverige ger flera exempel som visar dels på tydliga könsskillnader i läsvanor, dels att den litterära socialisationen i skolan befäster sociokulturella skillnader. Ett exempel på en sådan undersökning är Gun Malm grens avhandling Gymnasiekulturer. Lärare och elever om svenska och kultur (1992). I avhandlingen presenterar Malmgren tre gymna siekulturer. De teoretiska linjerna står för en läsning av mera klas siska verk medan den yrkesinriktade flickklassen (vårdklassen) lä ser romantiska romaner och den yrkesinriktade pojkklassen (verk stadsklassen) väljer bort läsning för film, serier eller idrott. Även i Gunilla Molloys undersökningar Att läsa skönlitteratur med tonår­ ingar (2003) samt När pojkar läser och skriver (2007) befästs bilden av att skönlitterär läsning är något som främst flickor sysslar med. En annan avhandling om läsning är Christina Olin–Schellers Mel­
lan Dante och Big Brother– en studie av gymnasieelevers textvärldar (2006). I den beskriver hon elevers vidgade textvärldar där till ex empel film och dataspel har en stor plats. Hon visar också att det finns en stor skillnad mellan lärarnas litteraturval och de val som eleverna gör då de läser på egen hand. Hon beskriver att eleverna ser på skolans läsning som tråkig. Olin–Scheller menar att detta kan ha sin förklaring i att eleverna inte kan förstå vilken betydelse tex ten har för deras egen livssituation. Flera avhandlingar har skrivits om elevers litteraturläsande i
svenskämnet. De flesta av dem har undersökt teoretiska program. Två exempel på avhandlingar som undersökt läsande på praktiska program är Läsning som identitetsskapande handling: Gemenska­ pande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal (2010) av StigBörje Asplund och Motstånd och konformitet. Om manliga yr­ keselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena (2009) av Ronny Högberg. I den förstnämnda beskriver och analy serar Asplund fordonspojkars litteratursamtal. Hans avhandling be kräftar den gängse bilden av pojkar som avståndstagande till littera
21
turen men i avhandlingen framkommer också en annan bild. Asp lund beskriver hur pojkarna läser textnära och skapar en gemen skap inom gruppen genom att kommentera detaljer i handlingen. Han påtalar att detta förutsätter att alla har läst romanerna som diskuteras och menar att det talar emot att pojkarnas motståndskul tur skulle medföra att de inte läser sina…

Search related