LANDSTINGS-PLAN1998

Verksamhetsidé, strategi och landstingsplan

VerksamhetsidéLandstingets verksamhetsidé redovisar landstingets uppgift i samhället, vem landstinget är till för och hur landstinget omsätter norrbottningarnas behov och önskemål till tjänster.

StrategiLandstingets strategi är en vägvisning för hur verksamhetsidén ska omsättas till praktiska insatser för norrbottningarna och Norrbotten. Förutom verksamhetsidén tar strategin sin utgångspunkt i en bedömning av förändringar i omvärlden, norrbottningarnas krav och behov samt landstingets förmåga att motsvara dessa förväntningar.

Gemensamma värderingarStrategin syftar till att skapa förhållningssätt och attityder som stimulerar kreativt tänkande, engagemang, entusiasm och ansvar. För att bidra till den dialog som detta kräver förtydligas och utvecklas vart och ett av strategins avsnitt i en rad gemensamma värderingar. I och med detta ersätts följande styrdokument:

Hur ska vi använda datorer, landstingets ADB-strategi (LFU 29 september 1988).

Informationssäkerhetspolicy, (LS 14 februari 1989).

Politisk styrning, landstingets målstyrning och verksamhetsplanering, (LFU 30 maj 1990).

Att vilja och kunna ta ansvar, landstingets personalidé (LFU 3 oktober 1990).

Människor som har information tar ansvar, landstingets informationsstrategi (LFU 29 november 1989).

Gemensamma reglerDe gemensamma regler som landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen fastställer samlas i ett regelverk som trycks separat.

Politiska programInom vissa områden kompletteras strategin med särskilda politiska program.

Kultur för Norrbotten, kulturpolitiskt program för landstinget (LFU 10 maj 1994).

Vägvisaren, utvecklingsstrategi för Norrbotten 1995 - 1999 (LFU 13 juni 1995).

Vi tar miljöansvar, miljöpolitiskt program för landstinget (LFU 9 maj 1996).

Vi tar medieansvar, mediepolitiskt program för landstinget (LFU 9 maj 1996).

Handikappolitiskt program (LFU 23 april 1997).

LandstingsplanI landstingsplanen fastställs årligen verksamhetsidén, omvärldsanalysen, landstingets strategi och de gemensamma värderingarna. Dessutom innehåller den mål, riktlinjer och ramar för förvaltningarnas, bolagens och stiftelsernas verksamhet.

Verksamhetsidé Omvärld i förändring Ny kunskap och teknik Internationaliseringen av samhället Regionernas ökade betydelse Begränsad och svårstyrd ekonomi

Norrbottningens krav och behov Landstingets förmåga Hot... ...och möjligheter

Strategi Gemensamma värderingar Starkare koppling mellan norrbottningen och politiken för Norrbotten Snabba förändringar kräver inbyggd handlingsberedskap Vardagsbeslut ska tas nära verkligheten Individens ansvar och utveckling ska stärkas Samverkan och öppenhet stärker välfärden Bättre återkoppling

Gemensamma regler

Strategiska åtgärder Hälso- och sjukvården prioriteras Ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet Balanserad ekonomi

Näringspolitik

Mål

Krav och riktlinjer ALMI Företagspartner Norrbotten AB Norrbottens Turistråd AB Informationsteknik i Norrbotten AB Forskning och Utveckling Övriga näringspolitiska insatser

Resursramar

Kommunikationer Mål

Krav och riktlinjer Länstrafiken i Norrbotten AB

Resursram

Kultur Resursramar

Hälso- och sjukvård Mål Gemensamt Primärvård Somatisk sjukhusvård Psykiatrisk vård Habilitering, rehabilitering och hjälpmedel

Krav och riktlinjer Patientens rättigheter

Medicinsk samverkan Habilitering och rehabilitering Övrigt

Resursramar och svar på förvaltningarnas förslag

Tandvård Mål Barn- och ungdomstandvård Vuxentandvård Specialisttandvård

Krav och riktlinjer

Resursramar och svar på förvaltningens förslag

Utbildningsverksamhet Mål

Krav och riktlinjer

Resursramar

Försörjning Mål

Krav och riktlinjer Landstingsfastigheter Länsservice

Resursramar

Landstingsstyrelsen Mål

Krav och riktlinjer Sunderbyförvaltningen Länsteknik

Resursram

Övrigt Krav och riktlinjer Landstingsrevisionen Förtroendenämnden Samverkansnämnden Länshandikapprådet Partistöd Skattenämnden

Resursram

Ram för investeringar Byggnadsinvesteringar m m

Kapitalinventarier

Landstingets resurser Prognosantaganden Finansiering Utblick 1998 - 2002

VerksamhetsidéLandstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd. Verksamheten har sin grund i deras behov, krav och förväntningar och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val.

Landstinget ska, som folkvalt regionalt organ, medverka till Norrbottens utveckling. Genom ekonomiskt och annat stöd ska landstinget ta regionalt ansvar för kulturen, trafiken och de mindre företagens utveckling. Genom att bedriva hälso- och sjukvård, folktandvård samt viss utbildning ska landstinget medverka till rättvis välfärd, fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter.

All verksamhet ska präglas av god kvalitet, bra service och effektivitet. Tydliga mål, enkel organisation och kompetenta medarbetare ska möjliggöra decentraliserade arbetsformer och god förmåga till snabb och ändamålsenlig förnyelse.

Omvärld i förändringNy kunskap och teknik

Mänsklighetens kunskaper har aldrig ökat så snabbt som idag och ökar allt snabbare. Ny kunskap skapar nya produkter, varor och tjänster som i sin tur kräver nya produktionsmetoder. Kunskapstillväxten ger ständigt nya möjligheter att förbättra, utveckla och förnya och skapar ny efterfrågan inom alla områden. För landstinget, som är en kunskapsintensiv organisation, gäller det att underlätta för medarbetarna att ta del av kunskapstillväxten.

Dagens kommunikationsteknik utvecklas snabbt och gör att vi kan förflytta tjänster, information, kunskap och varor på nya sätt som vi inte kunde förutse bara för några år sedan. Kunskapstillväxten i kombination med teknikutvecklingens möjligheter innebär att förändringarna slår igenom snabbare.

Det nya informationssamhället påverkar de regionala, ekonomiska och sociala förutsättningarna. Förändringarna kommer troligtvis också att påverka människors värderingar. Samhället, politiken och individen måste agera och reagera för att kunna ta vara på framtidens möjligheter. Alla organisationer, även landstinget, måste bli bättre på att parera och aktivt dra nytta av förändringarna utifrån sina förutsättningar. Flexibilitet blir mer och mer ett nyckelbegrepp för framtiden. Investeringar i kompetensutveckling och för att säkerställa nya tekniska infrastrukturer blir allt viktigare. Tekniska lösningar och metoder för styrning och uppföljning måste systematiskt utvecklas för att stödja de nya arbetssätten.

Inom hälso- och sjukvården sker en vårdorganisatorisk utveckling som ställer allt större krav på effektiva informationssystem. Vårdtiderna har blivit kortare; fler behandlingar utförs i öppen vård och fortsatta insatser sker i primärvård eller inom den primärkommunala äldrevården. Aktiva vård- och omvårdnadsinsatser har förskjutits från sjukhusmiljön till det egna boendet. Det är viktigt att säkerställa en säker och effektiv patientinformation oberoende av om vårdgivaren är landstinget, kommunen eller privat.

Internationaliseringen av samhället Den allt snabbare internationaliseringen är en av de mer påtagliga förändringarna av samhället under senare år. Företagens marknader och organisationernas intresseområden blir allt mer globala. Kunskap och information sprids snabbt och enkelt över stora delar av världen.

Större geografiska områden har för många blivit mer lättillgängliga i såväl pris - som tidshänseende. Affärer, samarbete och erfarenhetsutbyte över nationsgränser bidrar till utveckling och förnyelse. Samtidigt har den lokala och regionala miljöns betydelse ökat, både för individer och företag. Det betyder att konkurrensen mellan olika regioner om att erbjuda attraktiva förhållanden aldrig varit större.

Regionernas ökade betydelseUnder senare år har en ny syn på regionalpolitiken växt fram. Regionernas egna ansvar för utvecklingen betonas. Tillväxtkraften på olika håll i landet måste därför tas tillvara genom strategier som bygger på regionernas förmåga att mobilisera egna resurser. Detta ställer nya krav på regionerna att inom ett brett spektrum av områden erbjuda attraktiva villkor för människor och företag.

Försöksverksamhet med ökat regionalt självstyre har startats på flera håll i Sverige. Kommuner och landsting får där ansvar för till exempel regionalpolitik, infrastruktur, kultur och internationellt samarbete. Den regionala nivån blir en allt viktigare samarbetspartner. Det är av avgörande betydelse för Norrbottens framtid att länet förmår nyttja detta handlingsutrymme på bästa sätt. I vissa fall handlar det om konkurrens med andra regioner, i andra om samarbete - exempelvis i fråga om de norrländska skogslänen.

Begränsad och svårstyrd ekonomiDen ekonomiska utvecklingen blir allt svårare att förutse. Även landstingets ekonomi påverkas av internationella strömningar och åtgärder. Dagens Norrbotten kännetecknas av svag tillväxt och hög arbetslöshet. Den regionala obalansen ökar.

Den svenska konjunkturuppgången förstärks av de nya satsningar regeringen nu föreslår vilka medför en något högre konsumtion såväl för den offentliga sektorn som för hushållen. Inflationstakten i Sverige är både historiskt och internationellt sett låg. Exportutvecklingen fortsätter att vara god samtidigt som investeringsökningen, särskilt i näringslivet, inneburit att produktionskapaciteten byggts ut och därigenom förbättrat utsikterna till ökad tillväxt.

Ökade statsbidrag till kommuner och landstingRiksdagen beslutade under sommaren att öka statsbidragen till kommuner och landsting redan från 1997 och i budgetpropositionen finns ytterligare förslag till ökningar. Det förbättrade samhällsekonomiska läget har skapat utrymme för en ökad satsning på den offentliga sektorn.

De ökade bidragen ska också ses mot bakgrund av de rationaliseringar och den minskning av sysselsättningen som skett i kommuner och landsting de senaste åren. Utan resurstillskott bedömer regeringen att ytterligare

7

besparingsåtgärder skulle påverka verksamheten och dess kvalitet på ett sätt som inte är önskvärt ur ett välfärdsperspektiv.

Regeringen anger att det ökade tillskottet bör ge förutsättningar att förstärka kvaliteten i vård, omsorg och skola och bedömer att de höjda bidragen bör ge utrymme för att öka antalet kommunalt sysselsatta i förhållande till 1997. Den anser vidare att landsting och kommuner bör prioritera verksamheten framför skattesänkningar.

8

Norrbottningenskrav och behov

Den enskilde och dennes behov och rättigheter styr allt tydligare landstingets insatser. Individen, valfriheten samt krav på information och dialog kommer tydligare i fokus. Samtidigt finns ett ökat stöd för gemensamma lösningar, en solidariskt finansierad sjukvård och en stark offentlig sektor. Värderingsförskjutningen med starka individuella förtecken är riktig och önskvärd men får aldrig leda till att landstinget sätter vissa människor före andra.

Landstinget räknar med att:

· Norrbottningen kommer att ställa högre krav på att politiken för Norrbottens utveckling utgår från de frågor som känns viktiga för flertalet.

· Morgondagens norrbottningar kommer att vara bättre utbildade och ställa ökade krav på kvalitet, service, tillgänglighet och på att kunna påverka de tjänster som landstinget erbjuder.

· Norrbottningen kommer att bli mer uppmärksam på hur pengarna som satsas via landstingsskatten används.

· Norrbottningen kommer att kräva bättre, snabbare och mer lättåtkomlig information om landstingets göranden och låtanden.

· Norrbottningen kommer att ställa ökade krav på landstinget i det långsiktiga regionalpolitiska arbetet, inte minst för att trygga service och utveckling, där hälso- och sjukvård spelar en viktig roll, i inland och glesbygd.

· Norrbottningen kommer som patient att kräva bättre information, bättre respekt för den enskildes tid, bättre bemötande och större möjlighet att påverka behandlingen.

· Norrbottningens krav och efterfrågan på vård kommer hela tiden att öka som en följd av den växande andelen äldre och den accelererande kunskapstillväxten inom medicin och medicinteknik.

· Äldre norrbottningar med en eller flera kroniska sjukdomar med långa sjukdomsförlopp kommer även i framtiden att kräva betydande resurser vilket också ställer större krav på samverkan mellan landstingets hälso- och sjukvård och den kommunala äldrevården.

9

Landstingets förmågaNorrbotten är ett län med stora avstånd, till ytan 25 procent av Sverige men med endast tre procent av befolkningen. De flesta bor i kustområdet. Kommunerna är många, men antalet invånare per kommun är få.

Hot...De senaste årens sysselsättnings- och befolkningsutveckling utgör allvarliga hot mot en positiv utveckling av Norrbotten. Möjligheten att påverka dessa områden är avgörande för skatteunderlaget och därmed landstingets förmåga att erbjuda norrbottningarna en rättvis välfärd.

I Norrbotten är det fler grundskoleelever än riksgenomsnittet som fortsätter med någon form av gymnasieutbildning, medan vi i fråga om eftergymnasial utbildning ligger sämre till än riket. Skillnaderna inom länet är stora. Eftersom kunskapsinnehållet i alla arbeten och i alla arbetsuppgifter ökar är det strategiskt viktigt för länet att inte bara öka andelen studeranden i eftergymnasiala utbildningar utan även att minska skillnaderna inom länet.

Sjukvårdens kostnader i Norrbotten är landets högsta. Kostnaden för länssjukvården överstiger genomsnittet per invånare i riket, medan antalet läkarbesök är lägre än rikssnittet. På samma sätt är kostnaderna för primärvården väsentligt högre än genomsnittet medan läkarbesöken i stort motsvarar rikssifforna. De geografiska förutsättningarna är de viktigaste orsakerna till att det är avsevärt dyrare att bedriva hälso- och sjukvård i länet än i riket i övrigt.

Den låga folkmängden och den spridda befolkningen ställer särskilt höga krav på sjukvårdens struktur om vi ska kunna upprätthålla tillräckligt hög kompetens och därmed säkerställa medicinsk säkerhet och kvalitet inom hälso- och sjukvården.

...och möjligheterDe senaste årens förändringsarbete har skapat en växande insikt om dessa svårigheter, såväl bland landstingets medarbetare som hos landstingets politiker. Men även andra omständigheter utgör viktiga framgångsfaktorer:

· Decentraliseringen har utvecklats så långt att den även ger möjlighet till ökad samverkan med andra.

· Förändringsarbetet drivs så att medarbetarna blir delaktiga, vilket ökar möjligheterna till bättre resultat.

· Stora delar av landstingets organisation inför rationella och flexibla arbetssätt som sprider kompetens och erfarenheter över organisatoriska gränser.

· Ett effektivare uppföljningssystem byggs upp för att ge förfinad information om hur landstingets resurser används.

· Verksamheten är stabilt och brett datoriserad och datamognaden hög, även i nationell jämförelse.

Sunderby sjukhus kommer att bidra till en kompetensutveckling inom länets sjukvård som ger goda förutsättningar att ta tillvara den medicinska utvecklingen. Visionen är ett litet sjukhus med ändamålsenliga lokaler,

10

kvalificerad utrustning och personal med mycket hög kompetens. Förutom att fungera som lokalt sjukhus för Luleå-Boden, ska det nya sjukhuset stödja länets övriga sjukvård med:

· Kvalificerad akutsjukvård.

· Utredning och behandling av sjukdomar med speciella krav på teknik och kompetens.

· Konsultstöd inom områden där länssjukhuset har speciell kompetens.

· Kvalificerad utbildning och fortbildning.

Beslutet om Sunderby sjukhus med påföljande kostnadsminskning gör det också möjligt att behålla den fastställda hälso- och sjukvårdsstrukturen med fem akutsjukhus i länet.

11

StrategiPolitiken för norrbottningen och Norrbotten ska vara tydlig och syfta till att stärka länets konkurrenskraft och skapa tillväxt. Viktiga vägvalsfrågor för länets framtid ska lyftas upp, diskuteras och beslutas i öppna och demokratiska former. Rågången mellan politikens styrning och verksamheternas ledning ska vara tydlig.

Verksamheterna ska arbeta utåtriktat och tillgängligt för alla, miljömedvetet och ekonomiskt ansvarsfullt. De möjligheter som ny teknik, informationsteknologin och kunskapsutvecklingen erbjuder ska tas tillvara. Förmågan att snabbt kunna ställa om efter en omvärld som ständigt förändras ska prägla landstinget på alla nivåer.

Organisationen ska vara decentraliserad, obyråkratisk och ha få beslutsnivåer. Att tänka i processer och arbetsformer som stimulerar samarbete över traditionella yrkes- och enhetsgränser ska stimuleras. Inom vården och omsorgen är det viktigt, framförallt för den enskilde men också för ekonomin, att utveckla bra vårdkedjor som binder samman flera huvudmäns insatser.

Arbetssätt, ansvarsfördelning och metodval ska bygga på en stark tilltro till varje enskild medarbetare. Ledare som är öppna, engagerade, tydliga och goda föredömen ska stödja förnyelsearbetet. Informationen ska stärka den demokratiska processen och verksamheternas arbete. Den ska tillgodose högt ställda krav på öppenhet och saklighet och verka i alla riktningar, mellan alla grupper och enskilda som berörs av landstinget.

För att utveckla välfärden i Norrbotten ska samarbete, kontakter samt kunskaps- och informationsutbyte mellan myndigheter, företag och andra organisationer i regionen utvecklas. Det internationella utbytet av tankar, idéer och kunskaper ska stimuleras. De möjligheter som det mångkulturella samhället erbjuder ska tas tillvara. Rasism och främlingsfientlighet ska motverkas.

Verksamheternas förmåga att svara mot högt ställda krav på kvalitet, service och effektivitet ska regelbundet följas upp och utvärderas.

Gemensamma värderingar Landstingets strategi är en vägvisning för hur verksamhetsidén ska omsättas till praktiska insatser för norrbottningarna och Norrbotten. Förutom verksamhetsidén tar strategin sin utgångspunkt i en bedömning av förändringar i omvärlden, norrbottningarnas krav och behov samt landstingets förmåga att motsvara dessa förväntningar.

Strategin syftar till att skapa förhållningssätt och attityder som stimulerar kreativt tänkande, engagemang, entusiasm och ansvar. För att bidra till den dialog som detta kräver, förtydligas och utvecklas vart och ett av strategins avsnitt i en rad gemensamma värderingar.

I och med detta ersätts följande styrdokument:

Hur ska vi använda datorer, landstingets ADB-strategi (LFU 29 september 1988).

Informationssäkerhetspolicy, (LS 14 februari 1989).

12

Politisk styrning, landstingets målstyrning och verksamhetsplanering, (LFU 30 maj 1990).

Att vilja och kunna ta ansvar, landstingets personalidé (LFU 3 oktober 1990).

Människor som har information tar ansvar, landstingets informationsstrategi (LFU 29 november 1989).

Politiska programInom vissa områden kompletteras strategin med särskilda politiska program. Följande är fastställda:

Kultur för Norrbotten, kulturpolitiskt program för landstinget (LFU 10 maj 1994).

Vägvisaren, utvecklingsstrategi för Norrbotten 1995 - 1999 (LFU 13 juni 1995).

Vi tar miljöansvar, miljöpolitiskt program för landstinget (LFU 9 maj 1996).

Vi tar medieansvar, mediepolitiskt program för landstinget (LFU 9 maj 1996).

Handikappolitiskt program, (LFU 23 april 1997).

De politiska programmen utgör, tillsammans med gällande Landstingsplan, direktiv till förvaltningarnas verksamhetsplanering.

Starkare koppling mellan norrbottningen och politiken för Norrbotten

Politiken tolkar behovenPolitikens uppgift är att tolka befolkningens uppfattningar och behov och utifrån olika värderingsgrunder företräda medborgarnas intressen inom de samhällsverksamheter landstinget har ansvaret för att sköta. Politikerna har i den rollen överblick och ansvar för helheten.

Den politiska styrningen kan delas upp i följande huvuddelar:

· Fastställa mål för de olika verksamheterna.

· Ange ekonomiska och andra ramar som verksamheterna har att arbeta inom.

· Ta reda på hur verksamheterna klarar av att tillgodose behoven, kraven och förväntningarna hos norrbottningarna.

Brett regionalt ansvarSom enda folkvalda länsorgan har landstinget ett brett ansvar för Norrbottens utveckling även utanför de verksamheter som drivs i egen regi. Det breda regionala utvecklingsarbetet ska ha följande inriktning:

· Landstinget ska arbeta för att stärka kopplingen mellan norrbottningen och politiken för Norrbotten.

· Landstinget ska verka för ett brett samarbete över myndighets- och organisationsgränser.

· Vägvisaren, den gemensamma handlingsplanen för Norrbottens utveckling, ska styra beslut om utvecklingsinsatser och vara en inspirationskälla.

13

· Landstinget ska inta en aktiv ägarroll i de bolag/stiftelser som kanaliserar landstingets insatser inom kultur, turism, kollektivtrafik och företagsutveckling.

Samspelet mellan politik och verksamhetFörtroendevalda och personal har olika roller och det är viktigt att arbetsfördelningen är tydlig. De förtroendevalda är ideologer, målformulerare och resursfördelare; avgör vad som ska göras, för vilka, med vilken kvalitet, vad det får kosta och hur det ska finansieras. Personalen ansvarar inom dessa ramar för genomförandet; avgör på professionell grund hur det ska göras och vem som ska göra det.

Det är politikens exklusiva rätt att avgöra vad som är en politisk viktig fråga och som följaktligen bör bli föremål för politiskt beslut. För att få en fungerande målstyrning i landstinget krävs en tydlig rollfördelning och ett förtroendefullt samspel mellan politiken och den professionella organisationen.

Snabba förändringar kräverinbyggd handlingsberedskap

Kvalitetsarbetet ingår i verksamhetsplaneringenRätt kvalitet uppstår när landstingets tjänster motsvarar:

· Såväl uttalade som underförstådda behov hos de som efterfrågar och använder våra tjänster.

· Den strategi, de gemensamma värderingar och verksamhetsmål som beslutats av landstingets förtroendevalda.

Kvalitetsarbetet är en del av landstingets verksamhetsplanering och tar sig uttryck som utveckling av kompetens, arbetsmetoder, arbetsinnehåll, organisation etc - en naturlig och ständigt pågående process inom alla verksamheter.

Flexibilitet för utvecklingVi lever i en verklighet där såväl kunskaper som teknik utvecklas och sprids allt snabbare. Med utvecklingen följer nya och förändrade krav från norrbottningarna samtidigt som de ekonomiska möjligheterna inte är obegränsade. Resurser till nysatsningar måste skapas genom omprioriteringar i befintliga verksamheter och ökad produktivitet. För att kunna ge norrbottningen fortsatt bra service ska beredskapen för att möta den föränderliga omvärlden utvecklas i hela organisationen.

Dagens organisatoriska gränser, strukturer och verksamheternas innehåll speglar dagens behov och ska fortlöpande omprövas när behoven och möjligheterna ändras.

Lärande organisationIdag när allting förändras allt snabbare måste kunskapen ständigt förnyas i ett livslångt lärande. Förutom att inhämta ny kunskap ska det ske genom att kontinuerligt följa upp, utvärdera och återföra erfarenheter från förändringsprocessen.

14

För landstinget, som till stora delar är en kunskapsintensiv organisation, är medarbetarnas kompetens en kärnfråga. Den ska byggas upp på följande sätt:

· Alla medarbetare ska ha möjlighet att regelbundet komplettera yrkeskunskaper som behövs för att klara arbetet.

· Utbildning som syftar till att föra ut verksamhetsidén samt de värderingar och attityder som landstinget stödjer ska ges stort utrymme.

· Medarbetarna ska stimuleras till personlig utveckling.

Det är viktigt att etablera attityder, värderingar och beteenden på arbetsplatserna som gör att kunskaper och kreativitet hos medarbetarna frigörs.

Kostnader vägs mot resultatetVarje medarbetare har ett ansvar att hushålla med resurserna och på så sätt bidra till det samlade ekonomiska resultatet. Alla verksamheter ska målmedvetet arbeta för att höja kostnadsmedvetandet.

· Resultatenheter och andra organisationsformer med tydligt kostnads- och intäktsansvar ska prövas/införas där det är lämpligt.

· Kostnader ska alltid vägas mot resultatet; nyttan för landstinget totalt.

· Resurser och befogenheter ska följas åt och alla resursbehov ska kunna vägas mot varandra.

Teknik i verksamhetens tjänstDet finns flera goda skäl till att följa med i teknikutvecklingen. Den gör att många arbetsuppgifter kan göras bättre, säkrare och mer effektivt. Helt nya möjligheter öppnas för att planera, styra och följa upp verksamheterna. Samverkan med andra utanför landstinget, inhämtande och spridning av information och kunskaper underlättas. Vårdtider kan förkortas, undersökningar kan göras säkrare, snabbare och mer skonsamt.

Teknikutvecklingen ska styras utifrån följande principer:

· Införandet av medicinsk- och annan teknik ska prövas utifrån en helhetssyn av verksamhetens behov och ekonomiska möjligheter.

· Informationssystemen ska vara enhetliga, användarvänliga och kunna samverka. Utveckling och förvaltning av systemen ska samordnas. Gemensamma riktlinjer ska utvecklas för att stärka kvalitet, service och effektivitet.

· Hög handlingsfrihet ska eftersträvas genom tillgång till kunnig och motiverad personal och genom att undvika beroende av externa leverantörer.

· All teknik ska tillgodose högt ställda krav på sekretess, integritet och tillförlitlighet.

Tydlig miljöprofilGod miljö är viktigt för välfärden i Norrbotten och för länets attraktionskraft. Landstinget ska i sin verksamhet och i samverkan med andra bidra till att den behålls och förbättras.

15

Allt miljöarbete inom landstinget skall bedrivas med kretsloppstanken som bärande idé. Det betyder att det som tas från naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutgiltigt omhändertas med minsta möjliga förbrukning av resurser och utan att naturen skadas.

Insatserna ska ha följande utgångspunkter:

· I det regionala utvecklingsarbetet ska landstinget bidra till en bättre miljö och verka för näringslivsinsatser inom miljöområdet.

· Hälso- och sjukvårdsverksamheten ska signalera till andra i samhället om missförhållanden i bl a den yttre miljön.

· All landstingsverksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöbelastning och förbrukning av naturresurser.

Vardagsbeslut ska tas nära verklighetenDecentralisering är effektiv

Verksamheterna ska organiseras med så få beslutsnivåer som möjligt. Beslut som gäller det vardagliga arbetet ska tas nära verkligheten där personalen möter norrbottningen. Då blir besluten bättre, resurserna används mer effektivt därför att handlingsalternativ ses lättare och de anställda får ett tydligare ansvar för sitt arbete.

Insatserna för att ytterligare öka flexibiliteten på arbetsplatserna och skapa utrymme för kompetensutveckling och förnyelse ska ske på många fronter:

· Organisatoriska lösningar som utgår ifrån verksamhetens processer ska prövas.

· Barriärer mellan förvaltningar, basenheter, arbetsenheter, personalgrupper och yrkesroller ska luckras upp.

· Arbetstider, bemanning etc ska ständigt anpassas till behoven.

Förändringarna ska ske stegvis, tillsammans med personalen. Försök ska tillåtas visa vägen till de bästa lösningarna för respektive verksamhet.

Styrning med mål, värderingar och ramarDecentralisering innebär inte frihet från styrning. I landstinget ska styrningen ske genom att visa färdriktningen, hävda de viktiga värderingarna och ange mål och ramar - inte genom att i detalj reglera hur arbetet ska utföras.

Målstyrning förutsätter mål som kan förstås och förverkligas. Samtidigt uttrycker de politiska målen värderingar, ofta övergripande, sällan enkla att mäta. Därför är det viktigt att målformuleringarna sätts in i ett vidare perspektiv; att sambandet mellan verksamhetsidé, strategi, gemensamma värderingar och verksamhetsmål görs tydligt.

Av samma skäl är det viktigt att verksamhetens resultat inte enbart följs upp utifrån hur väl målen uppfyllts. Det är samtidigt nödvändigt att värdera om valet av metoder och arbetssätt stämmer överens med landstingets gemensamma värderingar.

I landstingets verksamhetsplanering ska målstyrning, resursfördelning, uppföljning och utvärdering vara en sammanhållen process. Det som är bäst

16

för landstinget totalt, helhetssynen, får aldrig förloras och ska alltid väga tyngre än det som är bra för den enskilda verksamheten.

Individens ansvar och utveckling ska stärkasAll förnyelse och utveckling ska ha sin utgångspunkt i en stark tilltro till varje enskild medarbetare. Det är engagerade, kunniga anställda som är stolta över sin arbetsplats och sitt jobb, som vågar tänka och agera fritt och som uppträder som medmänniskor som är den bästa garantin för att landstinget även i framtiden ska ha ett brett förtroende hos alla som bor och verkar i Norrbotten.

Löner och anställningsvillkor ska vara konkurrenskraftiga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt. Lönenivån ska underlätta för landstinget att rekrytera och behålla den personal som behövs för verksamheten.

Landstinget ska arbeta målinriktat för jämställdhet på arbetsplatserna. Kvin-nor och män ska ha lika rätt ifråga om såväl arbete, anställnings- och andra villkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet. Landstinget ska verka för en jämnare könsfördelning på alla nivåer i verksamheten.

Medarbetarens ansvarDet här förväntar sig landstinget av de anställda:

· Alla ska känna till vad landstinget är till för och verksamheternas syfte och inriktning (verksamhetsidén) samt de vägval, attityder och värderingar (strategin) som landstinget stödjer.

· Var och en har ansvar för att utveckla sin del av verksamheten, sig själv och den egna kompetensen.

· Var och en har ansvar för att bidra till god stämning och trivsel på arbetsplatsen.

· Problem som uppstår ska i första hand lösas tillsammans inom arbetslaget.

· Norrbottningarna ska bli väl mottagen och kunna känna sig trygg och säker när de besöker oss. Särskilt patientkontakter ska präglas av medmänsklighet och personligt engagemang.

· Alla fakta och uppgifter ska hanteras omdömesgillt och säkert så att enskilda människor och verksamheten inte kommer till skada.

Ledarens ansvarVarje chef på varje nivå företräder landstinget. Ledarna ska verka för ett arbetsklimat som stimulerar till ansvar, engagemang och utveckling. Chefer och arbetsledare ska vara förebilder; föregå med gott exempel och förstå och agera i linje med landstingets strategi.

Det öppna ledarskap som landstinget strävar efter innebär att chefen ska:

· Motivera medarbetarna att arbeta utifrån de värderingar som landstinget stödjer.

· Locka fram det bästa ur varje medarbetare.

· Vara lyhörd, särskilt för personer som har idéer och vågar tänka i nya banor.

17

· Värdera sina medarbetare och ta ansvar för att värderingen blir känd och förstådd av var och en.

· Genom utvecklingssamtal föra en regelbunden dialog med medarbetarna om verksamhetsmål och -resultat samt den personliga utvecklingen.

· Ansvara för att medarbetarna får regelbunden och tidig information.

· Vara tydlig och våga ta beslut.

Landstingets rekrytering av chefer och de interna chefsutvecklingsprogrammen ska utgå från dessa faktorer. Tidsbegränsade förordnanden, pro-jektledarskap och andra anställningsformer som kan vitalisera och komp-lettera ledarskapet ska prövas på alla nivåer.

Information som skapar kommunikationInformation är ett viktigt redskap för att norrbottningen ska kunna förstå och följa landstingets arbete, för landstingsverksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling.

Alla ska kunna förstå vad landstinget vill och tycker. Följande värderingar ska styra inriktningen och utformningen av landstingets informationsverksamhet:

· Information som sprids av landstinget ska ges i rätt tid, vara saklig och allsidig, utformas begripligt och vara lätt att få tag i.

· Informationen ska utformas och spridas på ett sådant sätt att den ger möjlighet till dialog och frågor.

· Direkt berörda ska vara först och bäst informerade. De som efterfrågar och använder våra tjänster ska kunna ställa krav på innehållet och kvaliteten i landstingets verksamheter.

· Varje chef på varje nivå har ansvar för att underlätta spridning av information och stimulera kommunikation. Det är samtidigt varje medarbetares ansvar att aktivt söka och ta del av den information som finns tillgänglig.

· Massmedias arbete ska underlättas. Informationen till medierna ska vara snabb och saklig.

· Alla ska enkelt kunna identifiera landstinget. Den grafiska profilen ska vara sammanhållen och tydlig.

Samverkan och öppenhet stärker välfärdenBättre regional samverkan

Det finns stora samhällsekonomiska, kompetens- och servicemässiga fördelar med ett bredare samarbete inom länet; inom sjukvården, i miljöfrågor, inom utbildning, i fråga om företagsutveckling, turism och kultur och mycket annat. Att se våra vårdinrättningar, myndigheter, kommuner, organisationer, skolor, företag, kulturinstitutioner, föreningar etc som gemensamma resurser och agera därefter stärker länets konkurrensförmåga och utvecklar hela länet.

· Samverkan och olika former av nätverk blir mer och mer nyckeln till en positiv utveckling inom många områden.

18

· Samverkansinitiativ som innebär att servicen gentemot norrbottningarna förbättras och att Norrbottens konkurrenskraft stärks ska stödjas.

· Starka skäl talar för utvidgad försöksverksamhet för en finansiell samverkan mellan försäkringskassan och hälso- och sjukvården.

Samverkan handlar inte om att skapa nya resurser, utan mer om att bättre använda de som redan finns runt om i samhället.

Gränslös öppenhetSamarbete, kontakter samt kunskaps- och erfarenhetssutbyte över gränserna bidrar till förnyelse och utveckling av Norrbottens näringsliv och offentliga verksamhet. Det internationella utbytet är en viktig del i kompetensutvecklingen och betyder mycket för kvalitetsutvecklingen och forskningen.

Utgångspunkten för allt internationellt engagemang ska vara att långsiktigt öka norrbottningarnas välfärd. Samarbetet inom EU samt Barentsområdet och Nordkalotten ska prioriteras.

Landstinget har ett ansvar att delta i genomförandet av EUs strukturfondspolitik i länet. Samtliga verksamheter ska ta initiativ till och medverka i projekt som syftar till att utveckla länet inom respektive verksamhetsområde. Landstingets medarbetare ska ges möjlighet att delta i gemensamma projekt, nätverksbyggande och andra former av erfarenhetsutbyte.

Bättre återkopplingInformation som belyser hur landstingets pengar och andra resurser används blir allt viktigare. Förtroendevalda och chefer/arbetsledare ska ges underlag för att kunna göra riktiga korrigeringar och prioriteringar i förhållande till mål och planer. Ytterst är det en fråga om hur väl landstinget lyckas omsätta norrbottningarnas behov och önskemål till olika former av service.

Uppföljning och utvärderingI denna återkoppling av information skiljer man på uppföljning och utvärdering:

· Uppföljningen mäter hur resurserna använts i förhållande till plan och budget. Det vill säga verksamheternas produktivitet, att vi gör saker rätt.

· Utvärderingen mäter verksamheternas förmåga att tillgodose behoven hos norrbottningarna. Det vill säga verksamheternas effektivitet, att vi gör rätt saker.

Uppföljningen är främst ett verktyg för verksamheterna själva, men utgör också en viktig del av det samlade beslutsunderlaget för politikerna. Eftersom utvärdering handlar om i vilken utsträckning verksamheten är ändamålsenlig, är resultatet främst ett verktyg för politikerna.

För att kunna följa upp och utvärdera krävs ett bra informationsutbyte mellan landstingets olika delar. Det utbytet ska styras av:

· Öppenhet och förtroende vilket bl a innebär att all ej patientspecifik information om verksamheten finns tillgänglig på landstings-, förvaltnings- och basenhetsnivå.

19

· Gemensamma begrepp och definitioner som tas fram i samverkan mellan verksamheter i olika delar av landstinget.

· Hög kvalitet på de in- och utdata som finns i våra informationssystem.

Datorstöd ska inte enbart användas för att ge bättre underlag för planering, styrning och uppföljning av resurser och verksamhet utan i ökad utsträckning även för medicinsk utveckling och uppföljning.

Gemensamma reglerDe gemensamma värderingarna kompletteras i det följande med mål, krav och riktlinjer för respektive verksamhet. Dessutom finns ett antal gemensamma regler. De är väsentligt färre än i bilagan till Landstingsplan 1997. Anledningen är att en renodling gjorts så att endast de regler som hör hemma på fullmäktigenivå fastställs i landstingsplanen. Övriga gemensamma regler utformas och fastställs av landstingsstyrelsen.

De gemensamma regler som landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen fastställer samlas i ett regelverk som trycks separat.

Strategiska åtgärderLandstingets verksamhet ska anpassas efter de ekonomiska förutsättningarna. Kontinuerliga produktivitetsförbättringar är nödvändiga för att skapa ekonomiskt utrymme för viktiga och nödvändiga förbättringar i servicen gentemot norrbottningarna. Samtidigt måste förnyelsearbetet fortsätta för att göra verksamheten bättre och mer kostnadseffektiv.

Under de närmaste åren ska särskild tonvikt läggas vid följande strategiska åtgärder.

Hälso- och sjukvården prioriterasHälso- och sjukvård prioriteras de närmaste åren. Riktade insatser ska göras för att:

· Minska väntetiderna inom hälso- och sjukvården

· Förbättra kvaliteten i vården av äldre patienter i den kommunala äldrevården. Insatserna i äldrevården ska bestå av ökad läkarmedverkan och stöd till kompetensutveckling för den kommunala äldrevårdens personal och utföras i huvudsak av primärvården.

· Avskaffa avgifterna för barn och ungdom i öppen hälso- och sjukvård.

Ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet· Kärnverksamheten ska stå i fokus. Serviceverksamheterna ska samordnas

och effektiviseras.

· Förmågan att ta till sig ny kunskap och nya metoder ska öka.

· De möjligheter som ligger i ny teknologi (informationssystem, telemedicin m m) ska tillvaratas.

· Kompetensutveckling, medicinsk teknik samt informations- och kommunikationsteknik ska prioriteras.

20

· System och rutiner för uppföljning ska förbättras.

· Samverkan inom landstinget och mellan landstinget och andra aktörer ska optimera arbetsfördelningen i länet.

Balanserad ekonomiRiksdagen beslutade 1995 om ett antal förändringar av skatter och statsbidrag med effekter på landstingets ekonomi. Trots beslutade strukturbesparingar innebar detta en obalans i ekonomin.

I Landstingsplan 1996 beslutades om budgetförstärkningar på cirka 300 mkr, vilket skulle uppnås genom en kombination av ökade intäkter och minskade kostnader. Den totala spareffekten skulle vara uppnådd 1999. Förvaltningarna fick alltså flera år på sig att planera och genomföra de åtgärder som krävs för att uppnå nödvändiga kostnadssänkningar.

Därefter har en svag ökning av skattekraften och minskad befolkning försvagat landstingets ekonomi. Riksdagen har dock under sommaren 1997 beslutat om ökning av statsbidragen fr o m 1997 och dessutom har regeringen i budgetpropositionen föreslagit ytterligare statsbidragshöjningar. De beslutade och föreslagna ökningarna är tillsammans drygt 160 mkr.

Det ökade utrymmet ska användas för de prioriterade insatserna inom hälso- och sjukvården. Dessutom beräknas sparkraven inom hälso- och sjukvården på 27 mkr kunna tas bort för 1999.

Om staten skulle besluta att tillskotten inte blir i den antagna omfattningen måste givetvis den ekonomiska strategin omprövas.

21

NäringspolitikMål

Landstinget ska verka för att skapa och upprätthålla goda förutsättningar för etablering och utveckling av livskraftiga små och medelstora företag. Syftet är att ge länet ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och väl spritt näringsliv som förmår skapa tillväxt och varaktiga arbetstillfällen. Särskilda insatser ska göras för att främja utvecklingen av en långsiktigt uthållig turism- och affärsreseindustri.

Landstinget ska också bidra till att riktig och positiv information sprids om Norrbotten. Länet ska marknadsföras som etableringsregion för att möta den ökande konkurrensen mellan regioner när det gäller att attrahera investeringar. Landstinget ska stödja forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för näringslivet och länets utveckling.

Krav och riktlinjerALMI Företagspartner Norrbotten AB

Bolaget ska verka för ökad tillväxt i länets små och medelstora företag samt bidra till att fler sådana livskraftiga företag startas i länet.

Landstingets bidrag till ALMI omfattar dels en ägarinsats på 0,5 mkr, dels 2,4 mkr för service och konsultativ verksamhet riktad till länets företagare. 1998 får ALMI dessutom en ram på högst 3,5 mkr till projekt som startats under 1997. I fortsättningen kommer dessa medel att ställas till landstingsstyrelsens förfogande och utgöra en ram för näringspolitiska projekt.

Norrbottens Turistråd ABBolaget ska verka som regionalt turismorgan och som sådant svara för marknadsföring av allmän länskaraktär samt för produktutvecklings-, kunskaps- och kompetensstöd till länets kommuner och turismföretag. Som remissinstans ska bolaget bistå andra länsorgan med marknadsmässiga bedömningar i turismärenden.

Turistrådet ska arbeta för att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt uthållig turism genom utvecklandet av ett aktivt miljötänkande. Den turistiska marknadsföringen av Norrbotten ska baseras på Vägvisaren och kopplas till övriga regionala åtgärder i syfte att marknadsföra länet.

En av Turistrådets huvuduppgifter är att stödja branschens initiativ för produktutveckling och samverkan mellan turismföretag. Inom sitt produktutvecklande arbete ska Turistrådet verka för en ökad satsning på kulturturismen samt för en god tillgänglighet och goda kommunikationer till länets turistmål. Detta arbete ska ske i nära samarbete med landstingets kulturinstitutioner och Länstrafiken.

Landstingsanslaget ska bl a användas som medfinansiering av det ramprogram för turism som antagits inom strukturfondernas målprogram. Turistrådets insatser ska fram till 1999 medverka till att turismföretagens

22

ekonomi stärks, antalet gästnätter ökas till 2 miljoner, antalet sysselsatta i näringen ökar med 200 personer samt att ett jämnare kapacitetsutnyttjande skapas över året.

Informationsteknik i Norrbotten ABBolagets ska bidra till ekonomisk tillväxt och utveckling av arbete och näringsliv genom att lägga grunden för en samordnad uppbyggnad av kompetens, informationsinnehåll och infrastruktur så att informationsteknik kan användas på bästa sätt inom alla samhällsområden i Norrbotten. Verksamheten har därmed tre huvudsakliga utgångspunkter:

· Helhetssyn: Norrbottens behov av ekonomisk tillväxt och utveckling av arbete och näringsliv ska styra verksamhetsinriktning och val av tekniska lösningar. Samordning är nödvändig för att säkerställa kostnadseffektiva och optimala tekniska lösningar. Samordning är samtidigt en förutsättning för att kompetensuppbyggnaden ska komma hela länet tillgodo.

· Samverkan: Verksamheten ska ske i samverkan mellan länets offentliga verksamhet, forskningen vid universitet och högskolor och det privata näringslivet - ett fullföljande av arbetet med Vägvisaren och Strategi 95.

· Lokal utveckling: Utvecklingen av bolagets tjänster ska ske i lokala projekt, inom en eller flera offentliga verksamheter och/eller företag. Projektens uppgift är att utveckla modeller, arbetsmetoder och tekniska lösningar som kan göras tillgängliga för företag, myndigheter och privatpersoner i hela Norrbotten.

Bolagets verksamhet ska inriktas på fyra områden:

· Samordning av den regionala IT-utvecklingen.

· Regional och lokal teknisk infrastruktur för data-, tele- och bildkommunikation.

· Kompetensutveckling och stöd för införande och användning av informationsteknik.

· Verksamhetsutveckling i näringsliv och samhällsservice med hjälp av informationsteknik.

Forskning och UtvecklingCUFS

Landstingets engagemang i Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, CUFS, syftar till att bygga upp en samhällsvetenskaplig forskningsskola med inriktning mot offentlig sektor. CUFS ska vara ett forum för samverkan mellan offentlig sektor och Luleå tekniska universitet om:

· Initiering och stimulering av forskning inom samhällsvetenskapliga områden av särskilt intresse för offentlig sektor.

· Övergripande planering av samhällsvetenskapliga grundutbildningar.

· Underlättande av studenternas anknytning till yrkeslivets behov.

23

· Planering och genomförande av kompetensutveckling för medarbetare i offentlig verksamhet.

Landstingets ekonomiska bidrag ska användas till medfinansiering av forskningstjänster.

Övriga näringspolitiska insatserHemslöjdsföreningen

Landstingets bidrag till Hemslöjdsföreningen syftar till att öka avsättningen för norrbottniska slöjdprodukter bl a genom produktutveckling och rådgivningsverksamhet. Bidraget ska uteslutande användas som stöd till föreningens serviceverksamhet gentemot slöjdnäringen.

HushållningssällskapetLandstingets bidrag är avsett som stöd till den del av verksamheten som berör mat och miljö och ska framförallt inriktas på att främja småföretagandet inom naturbrukssektorn. Bidraget ska användas till marknadsföringsåtgärder och rådgivning som främjar livsmedelsproduktion samt förädling och miljörelaterat företagande i Norrbotten.

ResursramarALMI Företagspartner Norrbotten AB

Ramen minskas med 130,0 tkr för sparkravet samt enligt framställan.

Norrbottens Turistråd ABRamen minskas med 58,0 tkr för sparkravet.

Turistrådets begäran om 150,0 tkr för att utarbeta ett handlingsprogram för att stärka turismföretagens konkurrenskraft avslås.

HemslöjdsföreningenRamen minskas med 273,0 tkr för sparkravet samt enligt framställan.

HushållningssällskapetRamen minskas med 3,0 tkr för sparkravet.

Hushållningssällskapets begäran om ökade resurser för samarbete kring områdena naturbruksföretagande, sportfisketurism och matkultur avslås.

NorrlandsförbundetRamen minskas med 0,6 tkr för sparkravet.

Följande delramar fastställs (tkr):Näringspolitik Landstingsbidrag 1998 Förändring från 1997

(exklusive inflation)ALMI Företagspartner Norrbotten AB 6 370,0 -321,1Norrbottens Turistråd AB 2 927,3 -58,0CUFS 612,9Hemslöjdsföreningen 900,0 -301,3Hushållningssällskapet 152,4 -3,0Norrlandsförbundet 31,0 -0,6Totalt 10 993,7 -684,0

24

KommunikationerMål

Landstinget ska medverka till att erbjuda länets invånare och näringsliv en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv kollektiv trafikförsörjning. Av särskilt intresse är att främja ett mellankommunalt trafikutbud som binder samman de större orterna och ger invånarna kollektiva resmöjligheter även till sådana arbetsplatser, skolor, vård- och serviceinrättningar m m som ligger utanför hemorten.

Krav och riktlinjerLänstrafiken i Norrbotten AB

KollektivtrafikBolaget ska svara för linjetrafiken för persontransporter samt för s k efterfrågestyrd kompletteringstrafik.

Länstrafiken ska senast den 1 mars 1998 till landstingsstyrelsen redovisa en strategisk utvecklingsplan som sträcker sig fram till år 2001. Bolaget ska samtidigt redovisa resultatet av det handlingsprogram i 30 punkter som den förra stategiplanen omfattade.

Länstrafiken ska, med hjälp av marknadsanalyser, löpande följa upp vad kunderna tycker om de tjänster som erbjuds.

Beställningscentral för sjukresorLänstrafiken i Norrbotten ska på uppdrag av landstinget ansvara för att bedriva beställningscentral och svara för upphandlingen av entreprenörer för sjukresor med taxi och buss.

Syftet är att uppnå besparingar genom effektivare samordning av resandet. Med samordning avses såväl en ökning av samåkandet i den samhällsbetalade trafiken som ett utökat samarbete mellan taxi och kollektivtrafik. Samordningen får emellertid inte göras på ett sådant sätt att den försvårar möjligheterna att bedriva effektiv verksamhet vid sjukvårdsinrättningarna.

Beställningscentralen ska drivas som en fristående resultatenhet där kvalitetskraven för verksamheten fastställs av landstinget enligt särskild kravspecifikation.

ResursramRamen minskas med 17 000 tkr för kollektivtrafik.

Ramen ökas med 3 300 tkr för beställningscentralen, som finansieras bl a med 1 200 tkr som överförs från landstingsstyrelsen och 1 280 tkr i intäkter från länets taxi.

Landstingsbidraget fastställs till 32 670,0 tkr.

25

KulturMål

Kulturpolitiken ska stärka norrbottningarnas kulturella välfärd och bidra till den regionala utvecklingen. Insatserna inom medier, konst och kultur ska inriktas på att i regionen säkerställa kompetens och produktion av hög kvalitet, stimulera till kreativitet och skapa former för samverkan mellan eget skapande och de utvecklade konstarterna.

Insatserna inom den audiovisuella sektorn ska stärka den regionala identiteten, tillföra kunskap och kompetens samt utveckla en näringsgren baserad på produktion, distribution, utbildning och marknadsföring av produkter inom film-, TV-, multimedia- och förlagsverksamhet.

Krav och riktlinjerDe kulturpolitiska och mediepolitiska programmen ska ligga till grund för insatserna.

Gemensamt för länskulturinstitutionernaSamarbetet mellan kulturinstitutionerna ska ökas för att frigöra resurser för konstnärlig utveckling.

Norrbottens museum, Norrbottensmusiken, Norrbottensteatern, Norrbottens länsbibliotek och Filmpool Nord AB har till uppgift att utveckla kunskap och kompetens inom respektive konst- och verksamhetsområde och ska bedriva verksamhet i hela länet.

Bidragen till institutionerna grundas på en uppföljning av verksamheterna i förhållande till kriterierna i kulturprogrammet. Varje regional institution ska:

· Bedriva sin verksamhet på hög konstnärlig nivå.

· Eftersträva regional profilering.

· Vidga deltagandet till de människor som sällan kommer i kontakt med kulturlivet.

· Utforma minst 50 procent av den utåtriktade verksamheten efter barns och ungdomars behov.

· Ha en självfinansieringsgrad på 20 procent av kostnaderna.

· Tillhandahålla service och tjänster med stor känslighet för de enskilda kommunernas och beställarnas önskemål.

· Vara beredda att avsätta resurser för interregionala uppdrag som bidrar till att bland annat genomföra kulturutbyte inom Barentsområdet och övre Norrland.

Vidare ska institutionerna i samverkan med landstingsstyrelsen sträva efter att effektivisera verksamheten och minska kostnaderna genom utökat samarbete kring administration, information/marknadsföring och teknik.

26

NorrbottensmusikenI budgetpropositionen föreslår regeringen att statsbidraget till Norrbottensmusiken minskas med 2,9 mkr, varav hälften realiseras 1998 och resten 1999. Vidare föreslår regeringen att 1,5 mkr ska gå till Norrbottensmusiken för satsningen på Norrbottens Kammarorkester från och med 1998. Det innebär att orkestern har säkrat en långsiktig finansiering eftersom landstinget och Piteå kommun sedan tidigare medfinansierar verksamheten. Av landstingets anslag till Norrbottensmusiken 1998 ska 1 636 tkr användas till Norrbottens Kammarorkester.

Piteå kammaroperaHuvudman för Kammaroperan är Piteå kommun i samarbete med Norrbottens Kammarorkester och Musikhögskolan. Landstinget har slutit ett samverkansavtal med Piteå kommun om Kammaroperan och har en representant i en gemensam ledningsgrupp.

Piteå Kammaropera med kyrkoopera och tonsättarverkstad ingår som en av fyra delar i Norrlands Musik- och Dansteater (NMD).

I budgetpropositionen föreslår regeringen att det statliga stödet 1998 ökas till totalt 8,5 mkr. Pengarna kommer att fördelas till musikverksamhet inom NMD i samtliga medverkande län. Staten ställer som villkor för utbetalningen att huvudmännen tillskjuter minst motsvarande belopp. Det innebär ökade resurser till Piteå Kammaropera, men några belopp är ännu inte preciserade.

Landstingets stöd till Piteå Kammaropera sker i form av samarbete via Norrbottensmusiken och Norrbottensteatern inom fastställda resursramar. För 1998 ska Norrbottensmusiken förbinda sig att ställa tjänster till Kam-maroperans förfogande till ett värde av 1,6 mkr.

NorrbottensteaternLandstingsstyrelsen ska fortsätta diskussionen med kommunen om huvudmannaskapet för teatern.

För 1998 ska Norrbottensteatern förbinda sig att ställa tjänster till Piteå kammaroperas förfogande till ett värde av 0,4 mkr.

Filmpool Nord ABFilmpool Nord AB ska vara länets expertorgan för beslut om insatser och investeringar i filmproduktion. Bolaget ska öka utbudet av aktuell film i länet genom att främja regional filmdistribution.

Filmpool Nord AB omfattas av de riktlinjer som landstinget fastställt för regionala kulturinstitutioner. Verksamheten ska stärka den regionala identiteten, tillföra kunskap och kompetens samt utveckla en näringsgren baserad på produktion, distribution, utbildning och marknadsföring.

Övriga kulturinsatserRamen för övriga kulturinsatser ställs till landstingsstyrelsens förfogande för vidarefördelning till arrangörsstöd (1,0 mkr), Norrbottens länsbibliotek, folkbildning, riktade kulturinsatser och fasta verksamhets- och organisationsbidrag.

27

ResursramarNorrbottens museum

Ramen ökas med 150,0 tkr för registreringsprojektet med funktionshindrade ungdomar samt minskas med 175,0 tkr för sparkravet.

NorrbottensmusikenRamen minskas med 50,0 tkr för sparkravet och ökas med 500 tkr för att täcka delar av det minskade statsbidraget.

Norrbottensmusikens begäran om:

· 1 mkr extra 1998 och 2 mkr extra 1999 för att täcka delar av det minskade statsbidraget avslås.

· Ökade medel för ungdomsmusikprojekt hänskjuts till landstingsstyrelsen.

NorrbottensteaternRamen är nominellt oförändrat, förutom kompensation för hyra. Därutöver ökas bidraget med 348,0 tkr som kompensation för övertagandet av ansvaret för inventarier.

Teaterns begäran om projektbidrag till länsregissör och medel till ETC-avgift hänskjuts till landstingsstyrelsen.

Filmpool Nord ABRamen minskas med sparkravet på 20,0 tkr.

Filmpoolens begäran om ökade resurser till barn- och ungdomssatsningar inom filmområdet avslås.

Övriga kulturinsatser till landstingsstyrelsen förfogandeRamen minskas med sparkravet på 935,0 tkr samt med 150,0 tkr som överförs till Norrbottens museum, 500,0 tkr som överförs till Norrbottensmusiken och 348,0 tkr som överförs till Norrbottensteatern.

Följande delramar fastställs (tkr): Kultur Landstingsbidrag 1998 Förändring från 1997

(exklusive inflation)Norrbottens museum 9 098,4 -25,0Norrbottensmusiken 3 163,7 450,0Norrbottensteatern 11 513,0 403,0Filmpool Nord AB 1 009,4 -20,0Landstingsstyrelsen 44 940,8 -2 208,0Totalt 69 725,3 -1 400,0

28

Hälso- och sjukvårdMål

Gemensamt Landstinget ska verka för en god hälsa och vård på lika villkor för alla norrbottningar.

Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i hela vårdprocessen. Den ska vara lätt tillgänglig och respektera patientens självbestämmande, valfrihet och integritet. Vården ska bedrivas effektivt och så långt som möjligt ges i öppna vårdformer. Väntetider och köer för utredning och behandling ska vara korta. Landstinget ska aktivt medverka i folkhälsoarbetet. Att säkerställa en hög grad av måluppfyllelse är en del av kvalitetsarbetet.

Hälso- och sjukvården ska arbeta parallellt med förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser.

PrioriteringsprinciperFördelning av resurser inom hälso- och sjukvården ska utgå från tre prioriteringsgrupper. Behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriteringsgrupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i prioriteringsgrupp 3.

Till prioriteringsgrupp 1 hör:

· Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död.

· Vård av svåra kroniska sjukdomar.

· Lindrande vård i livets slutskede.

· Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande.

Till prioriteringsgrupp 2 hör:

· Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta.

· Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition.

Till prioriteringsgrupp 3 hör:

· Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.

Regional prioriteringFolkhälsan i Norrbotten är i vissa avseenden sämre än riksgenomsnittet. I det förebyggande arbetet ska därför särskilt beaktas:

· Hjärt- och kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar.

· Insatser för att minska bruket av tobak, alkohol och andra droger.

· De hälsorisker som följer av hög och långvarig arbetslöshet.

29

PrimärvårdPrimärvården har förstahandsansvar för hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Primärvården ska svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens resurser och kompetens.

Primärvården är uppbyggd utifrån ett områdesansvar, men med rätt för den enskilde att själv välja vårdgivare. Det betyder att primärvården har ett övergripande hälsoansvar för befolkningen som helhet men också ett direkt hälso- och sjukvårdsansvar för den enskilde individen. Primärvården ska erbjuda ett brett utbud av hälso- och sjukvårdstjänster, där olika yrkeskategorier samverkar för att ge norrbottningen en god vård.

Den enskilde har rätt att välja en fast läkarkontakt i primärvården. De läkare som svarar för sådana kontakter ska ha specialistkompetens i allmänmedicin.

Somatisk sjukhusvårdDen somatiska vården vid sjukhusen ska svara för sådan diagnos, vård och behandling som förutsätter mer specialiserad kompetens och mer avancerad medicinteknisk utrustning än som finns i primärvården. Sjukhusvården har ansvaret för att en fungerande samverkan kommer till stånd.

Denna samverkan ska främst inriktas på vård, behandling och uppföljning av patienter med sjukdomar som kräver långvarig och/eller komplicerad vård, behandling och rehabilitering. Genom systematiska konsult- och utbildningsinsatser ska sjukhusvården och primärvården överföra sina specifika kunskaper mellan varandra.

Den pågående utvecklingen mot ökad poliklinisering av verksamheten, d v s att patienten får sin diagnos och behandling utan att bli inlagd, ska fortsätta.

Psykiatrisk vårdVuxenpsykiatrisk vård

Psykiatrin är en specialistresurs som ska erbjuda kvalificerad psykiatrisk vård och behandling. Den psykiatriska verksamheten bedrivs i såväl sluten som öppen vård. Oberoende av vårdform ska verksamheten organiseras så att patienten så lite som möjligt skiljs från normalt familje- och samhällsliv. Nya hospitaliseringsskador ska förhindras.

Den vårdideologiska grundsynen ska utgå från hela människan och baseras på ett integrerat biologiskt, psykologiskt och socialpsykiatriskt synsätt.

För att öka allmänhetens förståelse och för att minska fördomarna om psykisk sjukdom ska den psykiatriska verksamheten bedrivas i stor öppenhet bl a genom samverkan med andra vårdgivare, patientorganisationer och anhöriga.

Den psykiskt funktionshindrades möjligheter att leva tillsammans med anhöriga ska underlättas. I svåra situationer ska den anhörige erbjudas krisstöd.

Personalkontinuitet ska så långt möjligt gälla genom hela vårdkedjan så att patienterna inte ska behöva möta mer personal än nödvändigt.

30

Barn- och ungdomspsykiatrisk vårdBarn- och ungdomspsykiatrin ska känna igen, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning, som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad samt verka för att barns intressen tillvaratas i samhället.

Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd förutsätts tillgodoses i första hand av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård.

Arbetet ska bygga på:

· Ett gemensamt ansvarstagande för barn och ungdomar.

· Öppenhet och respekt vid utbyte av information/kontakter mellan aktörerna.

· Systematiserat arbete för omotiverade patienter/familjer.

Habilitering, rehabilitering och hjälpmedel Funktionshindrade personer ska tillförsäkras habilitering och rehabilitering samt tillhandahållas väl fungerande hjälpmedel.

HabiliteringHabiliteringsverksamheten ska syfta till normalisering, d v s att öka den enskildes möjligheter att leva som andra. Insatserna ska planeras och beslutas av habiliteringsenheten i samverkan med den enskilde och/eller dennes företrädare samt grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Mål och åtgärder ska sammanfattas i en individuell plan där planerade och beslutade insatser framgår.

En god habilitering förutsätter samordnade medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska insatser. Målgruppen är främst barn och ungdomar med funktionshinder. Men även vuxna kan vara aktuella för habiliteringsinsatser. I regel handlar det då om fortsatta insatser för främst unga vuxna som tidigare fått stöd, service och behandling genom landstingets barn- och ungdomshabilitering.

RehabiliteringRehabiliteringen ska undanröja eller minska följder av skada eller sjukdom så att patienten återfår bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar att leva ett självständigt liv. Det kräver tidiga och samordnade insatser från olika aktörer. Landstinget ska svara för den medicinska rehabiliteringen, med primärvården som förstahandsansvarig.

HjälpmedelPersoner med behov av hjälpmedel ska tillhandahållas sådana av god kvalitet för att så långt som möjligt kunna leva ett aktivt och oberoende liv.

Krav och riktlinjerPatientens rättigheter

VårdgarantiVarje patient som misstänker sjukdom eller skada har rätt till en medicinsk bedömning. Omständigheterna i det enskilda fallet får avgöra hur omfattande och snabb utredning som behöver göras. Den första medicinska

31

bedömningen ligger till grund för prioriteringarna inom den kliniska verksamheten.

Primärvården ansvarar för de första kontakterna. Alla patienter, även de med icke akuta sjukdomstillstånd, ska kunna få kontakt med primärvården samma dag som sådan kontakt söks, antingen per telefon eller genom besök.

Om en sådan första kontakt sker med annan personal än läkare, ska den patient som så önskar, erbjudas tid hos läkare inom åtta dagar.

När så behövs ska primärvården, vid klar diagnos, utfärda remiss till specialistvård för patientbesök inom tre månader.

För patienter med oklar diagnos ska besöket hos specialist ske inom en månad från det att remissen nått mottagaren, under förutsättning att det medicinska tillståndet inte motiverar kortare väntetid.

Utifrån de bedömningar som gjorts i primärvården eller av specialistläkare ska behandling påbörjas utan dröjsmål enligt vägledande principer för urval och prioriteringar.

Om landstinget inte kan erbjuda vården inom dessa tidsramar har patienten rätt att söka vård hos annan sjukvårdshuvudman.

Förstärkt vårdgarantiAmbitionen är att förstärka vårdgarantin med följande inriktning:

· Patienten ska ha rätt till vård och behandling inom tre månader efter bedömning av specialist vid sjukhus.

· Om landstinget inte kan erbjuda vården inom denna tidsram bekostar landstinget vården hos annan sjukvårdshuvudman.

Landstingsstyrelsen ska under 1998 se över förutsättningarna att införa en sådan förstärkt vårdgaranti senast till Landstingsplan 2000.

ValfrihetNorrbottningarna har rätt att välja vid vilken vårdcentral och vid vilket sjukhus inom länet de vill söka vård. Om efterfrågan på vård hos en vårdgivare blir så stor att oacceptabla väntetider uppstår ska enheterna aktivt och på eget initiativ informera patienterna om alternativa möjligheter till vård.

Enligt överenskommelse i samverkansnämnden får patient dessutom utan remiss söka vård vid alla vårdcentraler i övriga delar av regionen. Med remiss gäller valfriheten även vård vid läns- och länsdelssjukhus i övriga delar av regionen. För högspecialiserad vård, i första hand vid regionsjukhuset i Umeå, krävs remiss från specialist vid sjukhus.

RemissgarantiNär remiss till specialistläkare vid sjukhus bedöms nödvändig ska remitterande enhet inom fem dagar ha skickat remissen, räknat från tidpunkten för kontakten då beslut om remiss fattades. Inom en vecka efter det att patienten gjort sitt besök på sjukhuset ska remitterande läkare få remissvar.

32

Alla patienter som remitterats från en vårdgivare till en annan ska inom en vecka från det att remissen mottagits få besked om tidpunkt för besöket eller behandlingen. Samtidigt ska remitterande läkare få en remissbekräftelse.

ServiceTelefontider och telefonservice vid mottagningar och avdelningar ska vara sådana att det är möjligt att komma fram på telefon under normala öppettider.

Patienter med tidsbeställda besök ska tas emot på utsatt tid. Om väntetiden överstiger 30 minuter ska patientavgiften återbetalas.

Norrbottningar över 75 år som inte har regelbunden kontakt med primärvården, ska erbjudas ett årligt hembesök av distriktssköterska.

Basenheter med patientverksamhet ska systematiskt och fortlöpande följa upp patienternas uppfattning om bemötande, service och kvalitet i vården. Resultaten ska dokumenteras.

Patienterna ska få den information de behöver. Den ska vara begriplig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.

Informationsöverföring Information och kommunikation mellan patienter och vårdgivare är viktig för att patientens ställning ska stärkas. Landstingsstyrelsen ska fortsätta det påbörjade arbetet med att utveckla informationen till patienter och anhöriga samt medborgarna om bl a väntetider och köer.

Individuella vård- och behandlingsplanersamt särskilda överenskommelser

Individuella vård- och behandlingsplaner ska erbjudas alla patienter.

Därutöver gäller att särskilda överenskommelser ska upprättas för patienter med svåra kroniska sjukdomar, som om de inte behandlas leder till varaktig invaliditet eller för tidig död. De patientgrupper som i första hand kan komma i fråga är sådana där det finns en tydlig diagnos och enighet om de riktiga behandlingsåtgärderna. Överenskommelsen upprättas mellan den enskilde patienten och vårdgivaren.

I de särskilda överenskommelserna ska bl a framgå patientens rätt till information om sin sjukdom, vilka vårdinsatser som ska göras, inom vilka tidsintervaller de ska ske samt vad patienten själv kan göra för att hantera sin sjukdom.

Patientavgifter m mLandstingsfullmäktige fastställer avgifternas storlek och vilka besök m m som ska vara avgiftsbelagda inom hälso- och sjukvården. Inga lokalt fastställda avgifter, depositionsavgifter o d får förekomma. Vårdavgifter för vissa utlänningar regleras i särskild förordning. Vårdavgifter hos privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster ska vara högst som i landstinget.

Landstinget har skyldighet att ge vård till alla. Den skyldigheten gäller oavsett om en patient kan betala vårdavgiften vid besökstillfället eller ej.

33

Landstingsstyrelsen har uppdraget att utreda i vilken omfattning det förekommer att patienter av ekonomiska skäl avstår från läkarbesök eller läkemedel.

De huvudsakliga förändringarna för 1998 är:

· Regler för ersättning till patienterna då planerade vårdtillfällen inte genomförts.

· Avgiftsfria läkarbesök och sjukvårdande behandlingar i öppen vård införs för barn och ungdomar till och med 19 år.

· Besöksavgifterna för patienter i den kommunala äldreomsorgen som vårdas i särskilt boende tas bort.

· Avgiften för sjuksköterskebesök i primärvården tas bort.

· Slutenvårdsavgifterna för pensionärer inordnas i ordinarie avgiftssystem.

· Alla patienter inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård är avgiftsbefriade.

· Landstingets taxa ska gälla för vård vid rehabiliteringsplatser.

Medicinsk samverkan Medicinsk samverkan, såväl inom sjukhusvården som mellan sjukhusvården och primärvården, syftar till att säkerställa lösningar som förenar effektivitet med högt ställda krav på medicinsk kvalitet.

Utgångspunkten för denna samverkan ska vara att resurser måste hanteras flexibelt och att det gemensamma är överordnat den enskilda förvaltningens eller basenhetens intresse.

Landstingsstyrelsen ska utarbeta och fastställa planer för medicinsk samverkan. Det ska ske inom ramen för den av fullmäktige beslutade strukturen där fem akutsjukhus är grundbulten i den norrbottniska hälso- och sjukvårdsorganisationen.

Landstingsstyrelsens uppdrag ska inriktas på:

· Gemensamma riktlinjer för arbetsfördelning, indikationer, patientströmmar och remisser mellan olika enheter inom länet.

· Gemensamma rutiner för diagnostik, behandling och uppföljning av olika sjukdomar, dokumenterade bl a i form av vårdprogram.

· Former för spridning av ny kunskap och nya behandlingsmetoder.

· Former och förutsättningar för hemtagning av sådan vård som tidigare erbjudits på regionnivå.

· Gemensamma åtgärder inom eventuella brist- och väntetidsområden.

· Åtgärder för att minska effektivitets- och kvalitetsskillnader som har sin grund i olikheter ifråga om kompetens, praxis eller resurser.

Samordnad vårdplaneringFör att trygga enskilda patienters rätt att få en god och säker vård och omsorg, krävs i vissa fall samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. En grundläggande förutsättning för att denna samverkan ska fungera genom hela vårdkedjan är att den information som behövs för att

34

planera patientens vård och omsorg finns tillgänglig och kan överföras mellan olika vårdgivare i samband med att patienten flyttar från en vårdform till en annan.

Förvaltningarna ska skapa sådana rutiner för informationsöverföring att patientsäkerheten kan tillgodoses.

För att utveckla vården ur ett patientperspektiv ska förvaltningarna fortsätta arbetet med att analysera s k vårdkedjor för patienter som vårdas på flera olika vårdnivåer. Primärkommunerna ska inbjudas att medverka för att belysa sambandet mellan den kommunala äldrevården och landstingets hälso- och sjukvård. Förvaltningarna ska under 1998 fortsätta med att utveckla vårdkedjor för diagnosgruppen reumatoid artrit samt höftledsplastik och vård i livets slutskede. Arbetet ska redovisas i svaren på Direktiv 1999.

Rutiner ska finnas för väl fungerande samverkan mellan slutenvården och primärvården vid diagnostisering och behandling av enskilda patienter, liksom för samverkan med anhöriga och den kommunala äldreomsorgen då den berörs.

Det medicinska ansvaret för patienter som skrivs ut från sjukhus ska övergå till primärvården, som har att bedöma behovet av ytterligare sjukvårdande och rehabiliterande insatser.

Vård i livets slutskedeLindrande vård i livets slutskede, s k palliativ vård, är ett prioriterat område och ska vara en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen genom ett tvärprofessionellt sammansatt vårdlag. Den blir aktuell vid en tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när syftet med behandlingen inte längre är att förlänga livet. Målet är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienten och de närstående. Vården ska beakta de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven och särskilt det därtill kopplade behovet av symptomlindring. Den ska också stödja de anhöriga i deras sorgearbete.

Dessutom gäller att:

· Det medicinska ansvaret och omvårdnadsansvaret ska klargöras. Rutiner ska finnas som visar vem som är patientansvarig läkare respektive omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Patienten ska så långt det är möjligt vårdas av samma vårdlag. Patient och anhöriga ska informeras om detta.

· Patientens behov av kontinuitet, fungerande kommunikation mellan vårdnivåerna, omvårdnad och trygghet ska tillgodoses på alla vårdnivåer. Ansvaret för att denna samverkan mellan olika enheter och vårdnivåer kommer till stånd ska åvila patientens fasta läkarkontakt, i allmänhet patientens allmänläkare.

· Vården ska kvalitetsutvecklas genom att vårdprogram utarbetas och genom samsyn och samarbete med kommunernas socialtjänst och andra organisationer/föreningar.

VårdprogramNationella riktlinjer och regionala vårdprogram som ska ligga till grund för särskilda överenskommelser ska godkännas av landstingsstyrelsen. För ischemisk hjärtsjukdom, stroke och höftfrakturer kommer nationella riktlinjer att utarbetas under 1998.

35

VårdinformatikUtbyte av information om patienten ska möjliggöras genom hela vårdkedjan eller vårdprocessen med beaktande av patientsekretessen. För att kunna jämföra data måste den information de representerar vara entydig.

Datajournal öppnar möjligheter att använda vårddokumentationen inte bara för att stödja vårdprocessen utan också som ett verktyg för kvalitetsutveckling.

Landstingsstyrelsen ska senast 1998 utveckla en gemensam standard för sökord i patientjournaler.

Datoriserad samverkan med kommunernaÄDEL-reformen har ökat kraven på att olika vårdgivare och vårdnivåer i vårdkedjan samarbetar i planeringen av vård och rehabilitering för den enskilde. Dokumentation av omvårdnaden har stor betydelse för kvalitet och säkerhet i vården. Det krävs ett fungerande flöde av information och kommunikation mellan olika vårdgivare såväl inom organisationen som över huvudmannaskapsgränserna.

Landstingsstyrelsen ska pröva förutsättningarna för datoriserad vårdadministrativ samverkan med kommunerna där även hjälpmedelsadministration ingår. Även stöd för telemedicin till primärvården och den primärkommunala äldrevården ska prövas. Eventuell samverkan kan ske via IT i Norrbotten AB.

Habilitering och rehabiliteringFörutom att svara för direkt patientarbete ska habiliteringsteamen kunna konsulteras av personal inom sjukhusens specialistfunktioner och av primärvårdspersonal samt kommunernas socialtjänst.

Landstingsstyrelsen ska under 1998 och 1999 se över verksamheten i syfte att hitta en gränsdragning mellan habilitering och rehabilitering. Vidare ska styrelsen se över målen och riktlinjerna för habilitering med utgångspunkt från Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).

Samordningen av de olika aktörernas insatser är av stor betydelse för det sammanlagda resultatet i habiliterings- och rehabiliteringsarbetet. I de individuella planerna för habilitering och rehabilitering ska klart framgå var ansvaret ligger för att planerade och beslutade åtgärder verkligen görs.

Förvaltningarna ska tillse att rutiner för samverkan med externa aktörer inom habilitering och rehabilitering - t ex företagshälsovård, försäkringskassa och arbetsförmedling - fungerar.

Samverkan om rehabiliteringLandstingsstyrelsen har i samverkan med försäkringskassan, Kommunförbundet Norrbotten och länsarbetsnämnden fastställt riktlinjer för rehabilitering. Gemensamma aktiviteter ska årligen planeras på regional och lokal nivå. Förvaltningarna ska se till att rutiner för samverkan med externa aktörer inom habilitering och rehabilitering fungerar.

Landstingsstyrelsen ska fastställa hur information, kunskapsspridning och seminarieverksamhet ska samordnas.

36

Råd och annat personligt stöd enligt LSSHälso- och sjukvården ska ansvara för rådgivning och annat personligt stöd, som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Insatserna ges av habiliteringsteamen inom hälso- och sjukvården. Sådana team finns för såväl barn som vuxna i varje förvaltningsområde.

Särskilda projektmedel ur socialförsäkringssystemetMedel ur socialförsäkringssystemet till rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården beräknas utgå till landstingen även 1998. Medlen ska användas till åtgärder som kan innebära att människor snabbare återförs till arbetslivet eller till ett aktivt liv i övrigt och har i ökad omfattning inriktats mot sådana åtgärder som ser till de psykiskt stördas behov av rehabiliterings- och behandlingsinsatser.

Pengarna (ca 5 mkr) ställs till landstingsstyrelsens förfogande och ska i likhet med tidigare år i samråd med försäkringskassan vidarefördelas till särskilda projekt.

HjälpmedelHjälpmedel för den dagliga livsföringen och för vård och behandling ska tillhandahållas. Den enskilde ska själv eller med hjälp av någon annan kunna tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta, sköta sin hygien m m), förflytta sig och kommunicera med omvärlden. Vidare ska den enskilde kunna fungera i hemmet och i närmiljön, sköta vardagslivets rutiner i hemmet, orientera sig, gå i skolan samt delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter.

Landstinget ska inom ramen för tillgängliga resurser tillhandahålla hjälpmedel för fritidssysselsättning avseende vardagliga aktiviteter i hemmet eller närmiljön. I hjälpmedelsförsörjningen ska prioriteras hjälpmedel för den dagliga livsföringen, för vård och behandling liksom för vardagslivets rutiner. Arbetstekniska hjälpmedel ska ej tillhandahållas.

Enligt Ädel-uppgörelsen ska kommunerna tillhandahålla enklare hjälpmedel inom särskilt boende.

Landstingsstyrelsen ska träffa överenskommelse med kommunerna som reglerar ansvarsfördelningen för skolhjälpmedel i utbildningar med kommunalt huvudmannaskap.

ÖvrigtÅtgärder för att minska väntetider

Landstingsstyrelsen har påbörjat en översyn inom områdena ortopedi, logopedi, barn- och ungdomspsykiatri samt barnhabilitering. Med bland annat resultatet från denna som grund kommer åtgärdsinsatser, kopplat till de 10 mkr som ställs till landstingsstyrelsens förfogande att användas till åtgärder som minskar väntetiderna. I sammanhanget ska landstingsstyrelsen även se över möjligheterna att kompensera förvaltningarna för eventuellt tillkommande vårdvolymer.

Ökad läkarmedverkan inom äldreomsorgen10 mkr kr har avsatts för ökad läkarmedverkan, i huvudsak inom primärvården, för att säkerställa den medicinska kvaliteten genom

37

kontinuerlig tillsyn och stöd till kompetensutveckling för personal i den kommunala äldreomsorgen och sjukvården.

Medlen har fördelats efter andelen patienter i särskilt boende i respektive förvaltning.

Sunderby sjukhusLandstingsfullmäktiges beslut om byggandet av Sunderby sjukhus innehöll en rad strategiska ställningstaganden för att värna om den medicinska kvaliteten och säkerheten och för att trygga en fortsatt kompetensutveckling. Förändringen av sjukhusstrukturen i Luleå-Bodenområdet sker utifrån patientens och den norrbottniska sjukvårdens bästa för framtiden.

Sjukhuset ska dels erbjuda befolkningen i Luleå och Boden specialiserad sjukvård som ett komplement till primärvården i de båda kommunerna, dels erbjuda patienter från hela länet kvalificerad specialistsjukvård som ett komplement till länsdelssjukhusens verksamhet.

Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning har därför ett särskilt ansvar för att initiera nödvändig professionell samverkan och kompetensutveckling.

Våldet i samhälletVåldet i samhället är ett växande problem. Ofta riktas det mot kvinnor och barn. Det är viktigt att personalen är uppmärksam och lär sig upptäcka när misshandel orsakat den vårdsökandes skador. Information om detta ska vara ett kontinuerligt inslag i programmen för utbildning och utveckling av personal. Våldets koppling till alkohol, narkotika och dopingmedel bör särskilt uppmärksammas, liksom sexuellt våld mot barn.

EtikDen etiska dimensionen finns med i alla beslut om och i vården. Från övergripande politiska beslut till mängden av vardagsbeslut i det löpande vårdarbetet. Ett etiskt förhållningssätt kan inte formuleras i en regelbok. Det återspeglar värderingarna i samhället i övrigt och är det sammantagna resultatet av fakta, förnuft, samvete, intuition och förmåga till inlevelse. Som etiska grunder för vårdarbetet måste dock alltid gälla patientens lika värde och rätt till självbestämmande, integritet och information.

TolkLandstinget ska tillhandahålla tolk i kontakten med landstingets verksamheter när patienten ej behärskar svenska språket. När behov av skriftlig översättning finns ska auktoriserad översättare användas.

Landstinget ska också tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. För att de ska kunna vara delaktiga, utöva inflytande samt ha tillgång till det hörande samhället ska vardagstolkningen utvidgas till att även omfatta vissa tolktjänster i arbetslivet samt i fritids-, rekreations- och föreningsverksamhet.

Statsbidraget för utbyggd tolktjänst ökar successivt enligt riksdagens beslut t o m år 1998. För 1998 är bidraget cirka 2,3 mkr och dessa medel ska användas för att öka tolkkapaciteten genom att nya tjänster, alternativt frilanstolkar, knyts till verksamheten. Pengarna ingår i Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltnings ram.

38

Medfinansiering av logopedutbildningSamverkansnämnden i norra regionen har beslutat om vissa gemensamma åtaganden för den under 1997 påbörjade logopedutbildningen i Umeå. Respektive landsting har förbundit sig att under perioden 1997 - 2000 vardera finansiera en logopedtjänst.

FoU-verksamhetUtredningen om hälso- och sjukvårdens framtida organisation och finansiering (HSU 2000) kommer att redovisa förslag om landstingens ansvar för FoU-insatser inom hälso- och sjukvården.

Landstingsstyrelsen ska med utgångspunkt i HSUs arbete föreslå omfattning, inriktning och organisation av landstingets FoU-insatser till Landstingsplan 1999.

Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar Landstinget har ansvaret för asylsökandes hälso- och sjukvård. I ansvaret ingår att vuxna asylsökande endast har rätt till akut sjukvård som tillgodoses av landstinget. Asylsökande barn har däremot rätt till samma hälso- och sjukvård som barn bosatta i Sverige.

Primärvårdsförvaltningen i Boden ska administrativt hantera den statliga schablonersättningen för hälso- och sjukvård.

Primärvården ska erbjuda hälsoundersökning till flyktingar som inte tidigare erbjudits sådan. Invandrare som söker uppehållstillstånd genom en relation till någon i Norrbotten bosatt person har hittills inte omfattats av erbjudandet om hälsoundersökning. Primärvården ska erbjuda hälsoundersökning även till denna grupp.

LäkemedelsreformenLandstinget övertar från och med 1 januari 1998 kostnadsansvaret för läkemedel i öppen vård och för inkontinensartiklar. Landstingsstyrelsen bemyndigas att fördela ersättningen från staten per förvaltning. En ram för inkontinensartiklar finns inräknad i förvaltningarnas ramar för 1998.

Privat vårdverksamhetPrivata vårdgivare i länet ska erbjudas att teckna vårdavtal. Genom att vårdavtal upprättas markeras att den privata vårdgivarens verksamhet är ett komplement till den verksamhet som bedrivs i landstingets regi och en del av det samlade hälso- och sjukvårdsutbudet. I de fall vårdavtal inte kommer till stånd kan samverkansavtal erbjudas.

Akuta sjuktransporterI enlighet med de av landstingsstyrelsen år 1990 fastställda riktlinjerna för ambulanssjukvården ska:

· 95 procent av befolkningen kunna nås av vägambulans inom 30 minuter från larm.

· Kompetensen i verksamheten successivt öka. Det innebär bl a att ambulansverksamheten ska drivas i egen regi och integreras med akutsjukvården för att effektivt nyttja de samlade resurserna. Ambulanssjukvårdare ska vara lägst undersköterska med

39

vidareutbildning i ambulanssjukvård eller motsvarande för att klara ett ökat medicinsk omhändertagande.

· Kompetensutvecklingen vara genomförd senast 1998.

Planerade och akuta transporter med flyg och helikopter ska samordnas med övrig sjuktransportverksamhet. Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning har ansvaret för att tillhandahålla medicinsk kompetens vid akuta sjuktransporter med flygplan inom ramen för gällande avtal. Gällivare sjukvårdsförvaltning ska ansvara för att läkare vid behov medföljer helikoptertransporten. Kostnaden för medföljande vårdpersonal vid helikoptertransport för vård utom länet belastar patientens hemförvaltning.

Kvalitetsarbete och verksamhetsplaneringAll hälso- och sjukvård ska systematiskt planera, utföra, följa upp och utveckla kvaliteten i verksamheten. Förvaltnings- och basenhetsplaner - och den planeringsprocess som de är en del av - ska vara basen för kvalitetsarbetet.

Därför är det viktigt att verksamhetsplanerna:

· Omfattar mätbara mål och dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen.

· Säkerställer en effektiv användning av tillgängliga resurser.

· Säkerställer att det finns organisation och dokumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning.

· Är väl förankrade i organisationen.

Verksamhetsplanen ska innehålla rutiner för samverkan/samarbete, metoder för diagnostik, vård och omhändertagande, kompetens, försörjning och teknik, riskanalys samt avvikelsehantering, egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring samt dokumentation och spårbarhet.

RegionsjukvårdLandstingsstyrelsen ska se över rutiner för vidareremittering till regionsjukvården till Landstingsplan 1999.

Ny verksamhet ska anmälasSocialstyrelsens ansvar för tillsyn har utökas till att omfatta all verksamhet inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården, oberoende av om den bedrivs av staten, landsting, kommuner eller i enskild regi. Även verksamheter som utför analyser på uppdrag av sjukvården omfattas av tillsynen. Tillsynslagen innebär att alla vårdgivare som avser att etablera verksamhet som omfattas av Socialstyrelsens tillsyn är skyldiga att anmäla detta till Socialstyrelsen. Ny verksamhet ska anmälas senast en månad innan verksamheten inleds.

Landstingsstyrelsen svarar för anmälningsskyldigheten till Socialstyrelsen.

LaboratorieverksamhetLandstingsstyrelsens får fortsatt uppdrag att se över laboratorieverksamheten.

40

Fördelning av primärvårdsresurserI avvaktan på driftstarten av Sunderby sjukhus 1999 görs inga förändringar i fördelning av primärvårdsresurser.

Landstingets roll i folkhälsoarbetetFolkhälsoarbetet ska genom befolknings- och individinriktade insatser främja hälsa och förhindra sjukdom. Landstinget ska samverka med kommunerna och andra samhällssektorer för att förbättra befolkningens hälsa.

Jämlikheten i hälsa är det överordnade målet för hälsopolitiken. Traditionella mått på folkhälsa visar att hälsoläget i befolkningen, såväl i Sverige som helhet som i Norrbotten, stadigt förbättras men att klyftorna mellan olika yrkes- och sociala grupper ökar. Insatserna ska därför speciellt inriktas på att minska klyftorna i ohälsa och tillgodose behoven hos de mest utsatta grupperna.

Hälso- och sjukvården ska registrera, sammanställa, analysera och sprida den kunskap om bakomliggande faktorer för ohälsa som upptäcks. I uppgiften ligger även att följa olika riskfaktorers utbredning och utveckling i länet samt att bidra med medicinsk kompetens i de lokala samarbetsorganens arbete.

Tandvården har motsvarande uppgift för tandhälsan. Hälso- och sjukvården och tandvården har dessutom ansvar för individinriktade förebyggande insatser.

Vart fjärde år ska landstingsstyrelsen utarbeta en folkhälsorapport där man redovisar befolkningens hälsa ur olika aspekter som grund för åtgärder och politiska beslut.

Landstinget ska aktivt medverka och ta initiativ i länssamrådsgruppen för alkohol- och drogfrågor. Initiativ ska tas för att motverka attityder hos ungdomar som leder till ökad alkohol- och droganvändning.

Landstingsstyrelsen ska, med utgångspunkt i bl a delbetänkandet ”En tydligare roll för hälso- och sjukvården” som avgetts av HSU 2000 samt Lands-tingsförbundets folkhälsoprogram, se över landstingets roll i folkhälsoarbetet.

Vuxenpsykiatrins organisation och struktur Vuxenpsykiatrin är organisatoriskt uppdelad i tre sektorer; Piteå-, Malmfälts- och Luleå-Bodensektorn. En sektor är en sammanhållen psykiatrisk organisation under en verksamhetschef med ansvar för den psykiatriska öppna vården och den slutna vården för ett geografiskt avgränsat område.

Den psykiatriska verksamheten är uppdelad i tre funktioner:

· Baspsykiatri ska finnas inom varje sektor och svara för öppenvård och heldygnsplatser för patienter med tillfälliga behov av intensivare vård och omsorg. I Luleå-Bodensektorn ska baspsykiatrin byggas ut så att det finns en enhet i vardera Luleå, Bodens och Kalix tätorter fr o m 1999.

· Den akuta psykiatrin ska finnas på sjukhusen i Sunderbyn (fr o m 1999), Gällivare och Piteå. I Gällivare och Piteå kommer vårdplatserna att

41

vara blandade eftersom det är svårt att göra en strikt uppdelning av vårdplatserna på baspsykiatri och specialiserad psykiatri.

· Länsfunktionerna ska finnas i Piteåsektorn. De består av sådan högspecialiserad psykiatrisk kompetens som är svår att tillgodose inom respektive sektor. Antalet patienter som behöver denna högspecialiserade vård bedöms som litet.

Utvecklingen i östra Norrbotten respektive Kiruna har analyserats under 1997. Analysen har resulterat i att sektorsindelningen kvarstår tills vidare. En slutlig bedömning av indelningen inom Luleå-Bodensektorn görs när baspsykiatrin och den specialiserade akuta psykiatrin har etablerats. Landstingsstyrelsen ska göra en samlad avstämning inför Landstingsplan 2000.

Omstruktureringen av länsfunktionerna i Piteå ska fortsätta med följande precisering:

· En låst enhet (Treklövern) för medelålders och äldre, kroniskt utagerande, svårt psykiskt sjuka personer, som har hela länet som upptagningsområde ska finnas i Piteå.

· Två behandlingshem (Fyren och Klippan) för yngre och medelålders psykiskt långtidssjuka patienter med särskilda rehabiliteringsbehov finns i Piteå. De har hela länet som upptagningsområde.

Berörda förvaltningar ska tillsammans se över de medicinska kriterierna för intagning vid enheterna Fyren och Klippan. Behovet av vårdplatser för dessa patienter bedöms minska i takt med utbyggnaden av baspsykiatrin i Luleå-Bodensektorn och i takt med att patienter med långa vårdtider slussas ut i samhället. Patienternas behov får avgöra det slutliga vårdplatsantalet.

Vårdblocket avvecklas i enlighet med tidigare fastställd plan.

StimulansmedelStatsbidraget i form av stimulansmedel till habilitering och rehabilitering har upphört. Detsamma gäller de särskilda stimulansmedlen för utveckling av arbetsformer mellan psykiatri och socialtjänst. De verksamheter som bedrivits med hjälp av dessa ska antingen integreras i ordinarie verksamhet fr o m 1998 eller avvecklas.

Minskad antibiotikakonsumtionSärskild uppmärksamhet ska ägnas åt att minska antibiotikakonsumtionen och därmed förekomsten av resistenta bakterier i befolkningen.

Samverkan med tandvårdenSamarbetet med tandvården ska utvecklas ifråga om såväl förebyggande arbete som diagnostik och behandling.

Resursramar och svarpå förvaltningarnas förslag

I svaren på direktiven och under beredningsarbetet har ett antal förslag aktualiserats. De förslag som ej kommenteras nedan eller tidigare kommenterats avslås.

42

Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltningRamen ökas med 3,0 mkr för utökning av baspsykiatrin i Luleå, Kalix och Boden, 0,5 mkr för tolkverksamheten, 0,8 mkr för vårdavtal, 2,3 mkr som kompensation för avgiftsfri vård till barn och ungdom, 4,0 mkr som tillfälliga medel för utbildning inför Sunderbyn samt med 0,6 mkr som tillfälliga medel för den särskilda organisationen.

Ramen minskas med 4,0 mkr för slutenvårdsavgifter från pensionärer, 0,1 mkr för administration av riks- och regionsjukvård, 5,0 mkr för sänkta internhyror samt 0,7 mkr för sänkta tvättpriser.

Förvaltningens begäran om att:

· På landstingsnivå överväga och bedöma behovet av särskilda insatser för att trygga förvaltningens behov av tillgång till specialistläkare hänskjuts till landstingsstyrelsen.

· Överföra Dataresurscentrum till Länsservice avslås eftersom finansiering saknas.

· Få utökad ram för tekniska hjälpmedel avslås.

· Samordna käkkirurgi och sjukhustandvård bifalls. Ramjustering sker i Landstingsplan 1999.

· Överföra ansvaret för administration av peruker, glasögonbidrag och texttelefoner till Länsservice bifalls. Under 1998 får Länsservice debitera Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning. Ekonomisk bodelning mellan sjukvårdsförvaltningarna ska göras i Landstingsplan 1999.

· Överföra hjälpmedelsförråd och tekniker för barnhjälpmedel till Länsservice bifalls.

· Genomförandet av ramjustering för radiojodbehandling förskjuts till 1999 bifalls.

Mål och riktlinjer för den särskilda organisationenAnställda som inte erhåller en placering i ordinarie verksamhet vid Sunderby sjukhus samt är organiserade i de fackliga organisationer som har tecknat kollektivavtal om åtgärder på grund av personalövertalighet, ska tillhöra den särskilda organisationen.

Anställda i den särskilda organisationen har förtur till lediga befattningar inom yrkesområdet. Förturen gäller inom landstingets verksamheter i Luleå och Bodens kommuner under förutsättning att den anställde har tillräckliga kvalifikationer.

Organisationen ska arbeta för:

· Att medverka till bevakning av lediga tjänster i Luleå-Bodenområdet.

· Bereda anställda möjlighet till vikariat, extra personal och tillsvidareanställlningar inom landstingets verksamheter i Luleå och Bodens kommuner.

· Utvecklingsinsatser som leder till andra alternativ.

· Att medarbetare bereds arbete hos andra arbetsgivare.

· Kompetensutveckling som syftar till att de anställda ska kunna lämna den särskilda organisationen så fort som möjligt.

43

Detta kan ske genom bl a enskild rådgivning, jobbinformation, upprättande av enskilda handlingsplaner. Även andra stödinsatser kan bli aktuella exempelvis i form av stödsamtal, yrkesvägledning och arbetsprövning.

Anställda i den särskilda organisationen som senast i oktober år 2000 har fyllt 60 år ska erbjudas möjlighet till garantipension. Dessutom gäller övriga regler för övertalighet.

Landstingsstyrelsen ska ha möjlighet att utöver fastställd bemanningsram för Sunderby sjukhus disponera omvårdnadspersonal ur den särskilda organisationen för att säkerställa att landstingsfullmäktiges krav på flexibilitet i organisationen är tillgodosett redan vid driftstarten. Omfattningen fastställs senare.

Det är angeläget att Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning snarast påbörjar arbetet med verksamhetsplanering för den särskilda organisationen.

Kompetensutveckling inför Sunderby sjukhusInsatserna för kompetensutveckling inför Sunderby sjukhus ska riktas mot professionell kompetenshöjning, utbildning för ny teknik och utrustning samt åtgärder för att svetsa samman arbetslag.

Extern finansiering på minst 25 procent ska eftersträvas. Förutom tilldelade 4,0 mkr ska det egna utrymmet på 3,0 mkr prioriteras för dessa utbildningsinsatser. Resursramen för 1999 får prövas i Landstingsplan 1999.

Primärvårdsförvaltningen i LuleåRamen ökas med 2,0 mkr för åtgärder för äldre patienter inom den kommunala äldrevården, 1,9 mkr som kompensation för avgiftsfri vård till barn och ungdom samt 5,6 mkr för inkontinensartiklar.

Ramen minskas med 2,0 mkr för sparkravet samt 0,9 mkr för sänkta internhyror och tvättpriser.

44

Förvaltningens begäran om att:

· Starta en försöksverksamhet under 1998 - 1999 för korttidsvård på Björkskatan bifalls inom ramen för de medel som förvaltningen tillförts för insatser till äldre.

· Landstinget investerar i ett fungerande statistiksystem för hantering av läkemedelsfrågor hänskjuts till landstingsstyrelsen.

· Ta bort regeln om att använda frågeformuläret KUPP bifalls.

Primärvårdsförvaltningen i BodenRamen ökas med 1,6 mkr för åtgärder för äldre patienter inom den kommunala äldrevården, 0,5 mkr som kompensation för avgiftsfri vård till barn och ungdom samt 2,3 mkr för inkontinensartiklar.

Ramen minskas med 1,0 mkr för sparkravet samt 0,8 mkr för sänkta internhyror och tvättpriser.

Gällivare sjukvårdsförvaltningRamen ökas med 1,4 mkr för åtgärder för äldre patienter inom den kommunala äldrevården, 1,7 mkr som kompensation för avgiftsfri vård till barn och ungdom samt 2,9 mkr för inkontinensartiklar.

Ramen minskas med 7,5 mkr för sparkravet, 1,8 mkr för slutenvårdsavgifter från pensionärer, 8,5 mkr för sänkta internhyror och 0,2 mkr för sänkta tvättpriser.

Förvaltningens begäran om att:

· Kompenseras för merkostnader för patientströmmar från andra förvaltningar hänskjuts till landstingsstyrelsen.

· Skapa ekonomiska förutsättningar för att satsa på ytterligare ST-läkare hänskjuts till landstingsstyrelsen.

Kiruna sjukvårdsförvaltningRamen ökas med 0,6 mkr för åtgärder för äldre patienter inom den kommunala äldrevården, 1,0 mkr som kompensation för avgiftsfri vård till barn och ungdom samt 2,0 mkr för inkontinensartiklar.

Ramen minskas med 3,0 mkr för sparkravet, 0,9 mkr för slutenvårdsavgifter från pensionärer, 8,5 mkr för sänkta internhyror och 0,1 mkr för sänkta tvättpriser.

Förvaltningens begäran om att:

· Tillföras medel för en detaljerad utredning och projektering av den akutenhet som översiktligt redovisades i 1997 års preliminära förvaltningsplan avslås.

· Överföra budget för hjälpmedel från Gällivare avslås då överföring kräver att berörda förvaltningar är överens.

· Införa ny verksamhet för reumatologpatienter avslås.

· Uppdraget avseende uppföljningen av psykiatrin i Kiruna kvarstår ytterligare ett år bifalls. Landstingsstyrelsen ska till Landstingsplan 1999 redovisa resultatet.

45

· Ramen justeras med 1,5 mkr för att kompensera förvaltningen för sjukresor utanför länet avslås.

· Tillföras 4,5 mkr för ombyggnader p g a den nya rehabiliteringsorganisationen avslås.

Piteå sjukvårdsförvaltningRamen ökas med 2,5 mkr för åtgärder för äldre patienter inom den kommunala äldrevården, 2,4 mkr som kompensation för avgiftsfri vård till barn och ungdom, 4,9 mkr för inkontinensartiklar samt 1,0 mkr för vårdavtal.

Ramen minskas med 8,5 mkr för sparkravet, 3,0 mkr för slutenvårdsavgifter från pensionärer, 0,9 mkr för minskat antal vårdplatser inom vårdblocket i Öjebyn, 10,8 mkr för sänkta internhyror och 0,2 mkr för sänkta tvättpriser.

Förvaltningens begäran om att:

· Vårdplatserna inom vårdblocket i Öjebyn reduceras till 40 stycken, innebärande en ramsänkning med 0,9 mkr, bifalls.

· Genomföra en länsövergripande översyn av demensområdet i syfte att optimera vårdkedjan hänskjuts till landstingsstyrelsen för prövning inom ramen för medicinsk samverkan.

· Utökad logopediverksamhet hänskjuts till landstingsstyrelsen.

· Tillföras medel för garantipensioner, avgångsvederlag, avvecklingspool och utbildning avslås.

· Genomföra en länsövergripande översyn och avsättning av centrala medel för att säkra den framtida personalförsörjningen hänskjuts till landstingsstyrelsen.

· Bilda länsövergripande grupper inom samtliga medicinska specialitetsområden hänskjuts till landstingsstyrelsen.

· Kompenseras för effekter av frikort avslås.

· Tillföras medel för ombyggnader avslås.

Kalix sjukvårdsförvaltningRamen ökas med 1,8 mkr för åtgärder för äldre patienter inom den kommunala äldrevården, 1,5 mkr som kompensation för avgiftsfri vård till barn och ungdom, 0,5 mkr för vårdavtal samt 3,1mkr för inkontinensartiklar.

Ramen minskas med 5,0 mkr för sparkravet, 2,2 mkr för slutenvårdsavgifter från pensionärer, 5,7 mkr för sänkta internhyror och 0,2 mkr för sänkta tvättpriser.

46

FörvaltningsramarFöljande delramar fastställs (tkr): Förvaltning Landstingsbidrag 1998 Förändring från 1997

(exklusive inflation)Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning 1 061 503,4 1 393,1 Primärvårdsförvaltningen i Luleå 153 243,7 6 635,0Primärvårdsförvaltningen i Boden 62 514,8 2 618,7Gällivare sjukvårdsförvaltning 509 861,0 -12 056,4Kiruna sjukvårdsförvaltning 233 684,4 -9 042,6Piteå sjukvårdsförvaltning 617 654,0 -12 580,5Kalix sjukvårdsförvaltning 365 117,7 -6 165,2Totalt 3 005 826,3 -26 950,6

47

TandvårdMål

Folktandvården ska verka för en god tandhälsa och tandvård på lika villkor för alla norrbottningar. Grupper med sämst tandhälsa ska prioriteras. I samverkan med hälso- och sjukvården ska uppmärksamhet ägnas åt patienter som löper risk att drabbas av försämrad tandhälsa av sociala, medicinska eller livsstilsskäl.

Barn- och ungdomstandvårdSärskilda insatser ska göras för att minska karies hos barn och ungdomar.

Inom barntandvården ska all behandling vara amalgamfri. Undantag får dock göras om nyttan för den enskilde motiverar det och berörd förälder eller ungdom lämnar sitt medgivande.

VuxentandvårdFolktandvården ska tillsammans med de privata vårdgivarna planera och erbjuda regelbunden tandvård och tandhälsovård till den vuxna befolkningen. Inom vuxentandvården ska alla erbjudas amalgamfri behandling.

SpecialisttandvårdFolktandvården har lagfäst ansvar för specialisttandvården. Dess resurser ska göras tillgängliga i hela länet.

Krav och riktlinjerVuxentandvård

Vuxentandvården i tätort ska bära sina kostnader. Förvaltningen ska successivt anpassa organisation och kapacitet till efterfrågan. För vuxentandvård i glesbygd beviljas ett anslag.

Förvaltningen ska vid fördelning av ramen för vuxentandvården mellan tätorts- och glesbygdskliniker beakta att vuxentandvården i tätort ska bära sina kostnader.

ServicePatienternas uppfattning om bemötande och service i vården är viktigt för uppföljning av verksamheten. Basenheter med patientverksamhet ska regelbundet följa upp servicen och anpassa verksamheten.

Samverkan med hälso- och sjukvårdSamarbetet med hälso- och sjukvården ska utvecklas ifråga om såväl förebyggande arbete som diagnostik och behandling.

48

Ny verksamhet ska anmälasSocialstyrelsens ansvar för tillsyn utökas till att omfatta all verksamhet inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården, oberoende av om den bedrivs av staten, landsting, kommuner eller i enskild regi. Även verksamheter som utför analyser på uppdrag av sjukvården omfattas av tillsynen. Tillsynslagen innebär att alla vårdgivare som avser att etablera verksamhet som omfattas av Socialstyrelsens tillsyn är skyldiga att anmäla detta till Socialstyrelsen. Ny verksamhet ska anmälas senast en månad innan verksamheten inleds.

Landstingsstyrelsen svarar för anmälningsskyldigheten till Socialstyrelsen.

Tandvård för flyktingar och asylsökandeTandvårdsförvaltningen ska administrativt hantera den statliga schablonersättningen för asylsökandes tandvård och följa kostnaderna. Vuxna ska erbjudas akut tandvård och vård som inte kan anstå och barn som inte fyllt 18 år ska erbjudas tandvård på samma villkor som svenska barn.

Flyktingar som fått uppehållstillstånd har rätt till tandvård på samma villkor som andra medborgare. Deras vårdbehov är ofta uppdämda då endast akut vård getts under asyltiden.

Överföring av verksamhetDen administrativ serviceenheten inom tandvårdsförvaltningen ska fr o m 1 januari 1998 överföras till Länsservice. Landstingsstyrelsen ska göra de erforderliga budgetjusteringarna mellan landstingsstyrelsen och tandvårdsförvaltningen.

Resursramar och svar på förvaltningens förslag

Förvaltningens begäran om att överföra sjukhustandvården i Luleå och Bodens sjukhus till hälso- och sjukvården bifalls. Ramjustering sker i Landstingsplan 1999.

Ramen minskas med 2,0 mkr för sparkravet samt 1,0 mkr för sänkta internhyror och tvättpriser.

Följande delramar fastställs (tkr):Tandvårdsförvaltningen Landstingsbidrag 1998 Förändring från 1997

(exklusive inflation)Folktandvårdsansvar 17 418,8 -51,4Barn- och ungdomstandvård 65 608,0 -743,8Vuxentandvård 11 274,5 -2 275,4Specialisttandvård 20 148,7Sjukhustandvård 7 028,7Totalt 121 478,7 -3 070,6

49

UtbildningsverksamhetMål

Utbildningsverksamheten ska erbjuda utbildningar på gymnasial- och/eller högskolenivå inom områdena vård, omsorg och naturbruk. Dessutom ska landstingets förvaltningar och länets kommuner erbjudas behovsanpassad uppdragsutbildning av hög kvalitet inom områdena vård, omsorg, rehabilitering, miljö samt chefs- och ledarskap.

Verksamheten ska anpassas till samhällets behov av utbildad arbetskraft och individernas önskemål om utbildning.

Inom vård och omsorg ska utbildningskapaciteten dimensioneras för att tillgodose landstingets och kommunernas över tiden varierande behov av arbetskraft.

Krav och riktlinjerFörvaltningen har ett regionalt ansvar som förmedlare av kunskap, som regionens kunskapsbank och som mottagare av erfarenheter utifrån. Samarbetet med och informationen till det omgivande samhället ska därför ökas, inte minst gentemot Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. För naturbruksutbildningarnas del ska utvecklingen mot regionala centra fortsätta.

Även insatserna för ökad högskolemässighet ska fortsätta. Därvid ska bland annat eftersträvas anknytning till fakulteter vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet.

Möjligheten att vid Vårdhögskolan skapa den kreativa forskningsmiljö som Högskoleverket efterlyser i sin utvärdering kommer att prövas inom ramen för landstingsstyrelsens uppdrag att föreslå omfattning, inriktning och organisation av landstingets FoU-insatser.

Rehabiliteringsforum Norrs framtida verksamhet kommer att prövas inom ramen för landstingsstyrelsens uppdrag att fastställa hur information, kunskapsspridning och seminarieverksamhet inom rehabiliteringsområdet ska samordnas.

UtbildningskapacitetDimensioneringen i form av antal intagningsplatser för den gymnasiala vårdutbildningen och naturbruksprogrammet bestäms i samråd med kommunerna. Vårdhögskolans nybörjarplatser bestäms av regeringen efter hörande av landstinget.

Under perioden 2000 - 2010 kommer det att finnas behov av att rekrytera sjuksköterskor eftersom ca 350 sköterskor då beräknas gå i pension.

50

Följande kapacitetstal gäller för utbildningen:Utbildningsform Intagnings-

platser 1997

Intagnings-platser

1998

Studerande-veckor

1998

Kostnadsram per

studerandevecka (kr)

Omvårdnadsprogrammet 168 178 27 860 378Naturbruksprogrammet 125 125 14 500 1 766Vårdhögskolan, totalt 255 255 22 844 1 750- varav specialistutbildningar 2 837

Fristående kurser ska bedrivas i minst samma omfattning som 1997 och baseras på förvaltningarnas samt kommunernas behov och önskemål.

ÖvrigtUtbildningsförvaltningen ska dessutom:

· Genomföra enkäter för att få fram elevernas syn på utbildningsverksamheten.

· Vidta särskilda åtgärder för att rekrytera fler män till sjuksköterskeprogrammet.

· I samarbete med landstingsstyrelsen inleda överläggningar med länets kommuner om hur den av riksdagen beslutade skatteväxlingen på gymnasieutbildningarnas område ska genomföras.

ResursramarRamen minskas med 1,5 mkr för sparkravet samt 2,9 mkr för sänkta internhyror.

Följande delramar fastställs (tkr):Utbildningsförvaltningen Landstingsbidrag 1998 Förändring från 1997

(exklusive inflation)Omvårdnadsprogrammet 8 325,6 -456,3Naturbruksprogrammet 22 173,4 -2 541,7Högskoleutbildning 38 608,4 -1 399,6Rehabiliteringsforum Norr 811,0Totalt 69 918,4 - 4 397,6

51

FörsörjningMål

Försörjningsverksamheten ska tillgodose förvaltningarnas behov av lokaler, varor och vissa tjänster.

Krav och riktlinjerLandstingsfastigheter

Verksamheten ska inriktas på att med god kvalitet och service tillhandahålla lokaler, skapa större nytta av den totala lokalytan, bättre tillvarata fastigheternas långsiktiga värde och brukbarhet samt minska landstingets nettokostnader för lokaler.

Landstingsfastigheter ska i egenskap av stor fastighetsägare och serviceförvaltning ta ett särskilt miljöansvar inom områdena fastighetsdrift och byggnadsverksamhet.

Ekonomiska konsekvenser av Sunderby sjukhusI och med tillkomsten av Sunderby sjukhus minskar förvaltningens behov av resurser för fastighetsdrift och planerat fastighetsunderhåll (Puff). I landstingsfullmäktiges beslut om byggandet av sjukhuset har minskningen beräknats till totalt 38 mkr. Under de senaste åren har stora investeringar också gjorts i form av ny- och ombyggnader vid bl a sjukhusen i Piteå, Gällivare och Kiruna, vilket ytterligare minskar behoven av Puff-åtgärder.

Landstingsfastigheter ska minska Puffkostnaderna för 1998 med 10 mkr i fastighetsdistrikten i Luleå och Boden samt med 10 mkr i övriga distrikt. Härutöver ska kostnaderna 1999 i Luleå och Bodens distrikt minskas med 28 mkr. Den egna personalen bedöms uppgå till högst 20 personer i den nya organisationen.

ÖvrigtLandstingsfastigheter ska pröva olika former av fondering för underhållsåtgärder. Resultatet ska redovisas i svaren på Direktiv 1999.

Landstingsfastigheter ska se över regelverket om fastighetsinventarier och ansvaret för sophantering. Resultatet ska redovisas april 1998.

LänsserviceVerksamheten ska inriktas på att med god kvalitet, service och kostnadseffektivitet tillgodose behoven av varor, hjälpmedel och viss kvalificerad teknisk service.

Länsservice ska i egenskap av inköps- och materialserviceorganisation ta ett särskilt miljöansvar vid upphandling och materialhantering.

Andelen samordnade upphandlingar inom materialförsörjning ska uppgå till lägst 75 procent år 1999. Omkostnadspålägget för förrådsvaror ska sänkas från nuvarande 35 procent i genomsnitt till högst 25 procent under samma period.

52

Länsservice ska tillhandahålla inkontinensartiklar till personer i enskilt boende.

Överföring av verksamheterLänsservice ska ansvara för administration av peruker, glasögonbidrag och texttelefoner. Under 1998 får förvaltningen debitera Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning. Ekonomisk bodelning mellan sjukvårdsförvaltningarna ska göras i Landstingsplan 1999.

Överföringen av hjälpmedelsförråd och tekniker för barnhjälpmedel från Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning bifalls.

Den administrativ serviceenheten inom tandvårdsförvaltningen ska fr o m 1 januari 1998 överföras till Länsservice. Landstingsstyrelsen ska göra de erforderliga budgetjusteringarna mellan landstingsstyrelsen och tandvårdsförvaltningen.

Landstingsstyrelsen ska se över och föreslå ytterligare samordning av serviceverksamheter under 1998 och 1999.

Verksamheten för medicinsk teknik överförs till landstingsstyrelsen.

ResursramarLandstingsfastigheter

Genom det tillkommande riktade sparkravet för fastighetsdistrikten i Luleå och Boden minskas tidigare beslutat sparkrav för förvaltningen till 2 mkr per år. Tillsammans med tidigare års sparkrav ska Landstingsfastigheter inbetala ett bidrag på 3,0 mkr.

Förvaltningen ska sänka internhyrorna med 45 mkr eftersom kostnaderna för planerat fastighetsunderhåll och räntor sjunker. För extra avskrivning av Luleå och Bodens sjukhus ges ett landstingsbidrag på 28 mkr.

LänsserviceLänsservice ska till landstinget inbetala ett bidrag på 1,3 mkr.

Ramen ökas med 0,8 mkr för inköpsverksamheten.

Följande delramar fastställs (tkr):Försörjning Landstingsbidrag 1998 Förändring från 1997

(exklusive inflation)Försörjningsnämnden 533,3Landstingsfastigheter 27 988,9Länsservice 7 397,8 800,0Totalt 35 920,0 800,0

53

LandstingsstyrelsenMål

Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och handha den ekonomiska förvaltningen. Styrelsen ska också ha uppsikt över landstingsverksamhet som bedrivs i aktiebolags- och stiftelseform.

Krav och riktlinjerStyrelsen är landstingets centrala hälso- och sjukvårdsnämnd, arkivmyndighet, centrala personalmyndighet och organ för förvaltning av sådana angelägenheter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. I verksamhetsansvaret ingår även landstingets kulturverksamhet, landstingsgemensam informations- och kommunikationsteknik, informationsverksamhet, samordningsansvar för medicinsk teknik samt samordning av landstingets beredskaps- och katastrofplanering.

Härutöver fullgör styrelsen temporärt uppgiften som ansvarig för nybyggnaden av Sunderby sjukhus.

Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde ansvara för att verksamheterna bedrivs enligt de mål och ramar som fullmäktige har bestämt samt enligt gällande författningar och avtal.

Landstingsstyrelsen har uppdraget att utvärdera riktlinjerna för lönebildning. Eventuella förändringar ska inarbetas i styrelsens plan för 1998.

Landstingsstyrelsen bemyndigas att träffa avtal, som kan vara fleråriga, om landstingets deltagande i och medfinansiering av strukturfondsprojekt.

SunderbyförvaltningenSunderbyförvaltningen har ansvaret för utformning och uppförande av Sunderby sjukhus. I ansvaret ingår utvecklingsprojekten IS/IT, Fastighetsunderhåll och drift samt Inventarier och utrustning.

LänsteknikFör enhetlig och effektiv styrning samt uppföljning av drift och tekniskt underhåll för informations- och kommunikationsteknik samt medicinsk teknik bildas en ny förvaltning, Länsteknik, under landstingsstyrelsen fr o m 1998. Förvaltningen ska vara en resultatenhet och även ansvara för landstingets infrastruktur, inklusive telefoni och för lokal drift och tekniskt underhåll. På så sätt kan den totala drift- och underhållskostnaden tydliggöras.

Eftersom tekniken inom medicinsk teknik får allt starkare koppling mot traditionell IT-verksamhet överförs den medicintekniska verksamheten från Länsservice till den nya förvaltningen.

Landstingsstyrelsen bemyndigas att göra erforderliga organisatoriska och budgetmässiga justeringar. I uppdraget ingår även att se över ekonomiska styrmekanismer för Länsteknik och Länsservice. Landstingsstyrelsen ska även utarbeta krav och riktlinjer för medicinsk teknik.

54

ResursramLandstingsstyrelsens ram minskas med:

· 9,2 mkr för stimulansmedel.

· 5,0 mkr statsbidrag för särskilda projektmedel ur socialförsäkringssystemet.

· 2,5 mkr för sparkravet.

· 1,2 mkr i teknisk budgetjustering (beställningscentral för sjukresor).

· 0,7 mkr för den tillfälliga ramen för ombyggnadsprojekt i samband med strukturförändringarna inom hälso- och sjukvården vilken därmed upphör.

· 0,3 mkr i sänkta internhyror.

Landstingsstyrelsens ram ökas med:

· 10 mkr till insatser för att korta väntetiderna inom hälso- och sjukvården.

· 3,5 mkr för drift av läkemedelskommittén.

· 1,0 mkr för kostnadsfria läkemedel för psykiskt sjuka.

· 0,4 mkr för medfinansiering av logopedutbildning vid Umeå universitet.

· 0,1 mkr för administration av riks- och regionsjukvård.

Följande delramar fastställs (tkr):Landstingsstyrelsen Landstingsbidrag 1998 Förändring från 1997

(exklusive inflation)Sunderbyförvaltningen 26 068,3Landstingsstyrelsen 137 844,4 - 3 986,2Totalt 163 912,7 -3 986,2Till detta tillkommer 45 mkr som ingår i ramen för kulturen.

55

ÖvrigtAnslagen under denna rubrik avser sådana ändamål som inte ingår i någon förvaltnings ramanslag.

Krav och riktlinjerLandstingsrevisionen

I kommunallagen ställs krav på att förvaltningar, stiftelser och bolag där landstinget har ett avgörande inflytande ska omfattas av en gemensam årsredovisning. Det innebär att koncernperspektivet inom revisionen förstärks och ökade krav ställs på redovisnings- och förvaltningsrevision. Landstinget övergår successivt från centrala till lokala ekonomi- och personalsystem. Det innebär att revisionens ansvar att kontrollera sårbarhet, säkerhet och intern kontroll i ökad omfattning måste fullgöras hos förvaltningarna. Landstingsrevisionens insatser ska därför särskilt inriktas på den lokala redovisnings- och förvaltningsrevisionen. För att säkerställa god kvalitet ska den personal som biträder revisorerna ledas av en auktoriserad revisor.

FörtroendenämndenFörtroendenämnden ska främja kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal samt hjälpa patienter till kontakt med andra myndigheter och organisationer som kan ge dem stöd och hjälp. Enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård ska nämnden utse stödpersoner till tvångsomhändertagna patienter. Stödpersonerna får ersättning för sitt arbete per patient och vecka motsvarande 0,78 procent av gällande basbelopp i december året innan. Fr o m 1998 utgår dessutom omkostnadsersättning med 50 kr per påbörjad vecka.

Anslaget för stödpersoner ökas med 75,0 tkr.

Förtroendenämndens erfarenheter ska användas i landstingsstyrelsens uppföljningsarbete.

SamverkansnämndenSamverkansnämnden för norra sjukvårdsregionen är ett gemensamt organ för landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Nämndens uppgift är att tillvarata och utveckla regionlandstingens gemensamma intressen inom framför allt hälso- och sjukvård. Nämnden biträds i sin verksamhet av ett kansli placerat i Umeå. Via nämnden ges ett årligt anslag till forskningsverksamheten i regionen.

LänspensionärsrådetLänspensionärsrådet ska fungera som organ för samråd och ömsesidig information mellan pensionärernas organisationer och landstinget. Rådet är remissorgan i vissa frågor av särskilt intresse för pensionärerna samt fungerar som forum för opinionsbildning och kunskapsspridning.

56

LänshandikapprådetLänshandikapprådet är ett samråds-, kontakt- och informationsorgan mellan landstinget, handikapprörelsens länsavdelningar, de statliga länsmyndigheterna och länets primärkommuner.

Rådet ska vara ett forum där handikapporganisationernas sakkunskap samlas och förmedlas till berörda myndigheter och organisationer. Rådet ska ta egna initiativ, väcka frågor och medvetandegöra människor i olika målgrupper (politiker, tjänstemän, skolor m fl) om innebörden och konsekvenserna av olika handikapp.

PartistödPartistödet består av ett grundstöd och ett mandatbundet stöd samt ett stöd till förtroendemannautbildning och en omkostnadsram för oppositionsråden. De två sistnämnda stöden har 1995 utbetalts för hela mandatperioden.

Grundstödet och det mandatbundna stödet uppräknas årligen med förändringen i konsumentprisindex.

SkattenämnderLandstingets betalningsansvar för sammanträdesersättningar har upphört.

ResursramFöljande delramar fastställs (tkr):Övrigt Landstingsbidrag 1998 Förändring från 1997

(exklusive inflation)Landstingsfullmäktige 2 895,1Landstingsrevisionen 5 140,9Förtroendenämnden 73,1Stödpersonsverksamheten 399,5 75,0Samverkansnämnden 1 088,1 -32,6Länspensionärsrådet 62,5Länshandikapprådet 114,5Avgift till Landstingsförbundet 6 068,0 -310,8Partistöd 7 699,9Skattenämnder 0,0 -487,2Totalt 23 541,6 -755,6

57

Ram för investeringarByggnadsinvesteringar m m

För byggnadsinvesteringar avsätts 520,0 mkr, varav 500,0 mkr för Sunderby sjukhus. Resterande 20,0 mkr ska fördelas av försörjningsnämnden för ny-, till- och ombyggnader.

Den ekonomiska ramen för byggandet av Sunderby sjukhus är 1 554 mkr i 1997 års prisnivå (januari).

För investeringslån avsätts 10,0 mkr och för IT-utrustning 7,0 mkr. Pengarna ställs till landstingsstyrelsens förfogande. Luleå-Bodens sjukvårdsförvaltning ska fullfölja planerade IT-investeringar på 27 mkr.

Kapitalinventarier Landstingsstyrelsen har för 1998 godkänt följande investeringar i medicinteknisk utrustning:Förvaltning Enhet Objekt Investering (kr) TypLuleå-Boden Laboratoriemedicin Protein-

analysator700 000 Ersättning

Radiologi/klin fys Koldioxidangio-grafi

500 000 Ny

Lungfunktions-laboratorium

500 000 Ersättning

Kirurgi Ultraljud/förlossning

1 000 000 Ny

Kalix Radiologi Datortomograf 5 000 000 NyGällivare Inga medicintekniska investeringar överstigande 500 000 krKiruna Inga medicintekniska investeringar överstigande 500 000 krPiteå Inga medicintekniska investeringar överstigande 500 000 krPvn Luleå Inga medicintekniska investeringar överstigande 500 000 krPvn Boden Inga medicintekniska investeringar överstigande 500 000 kr

58

Landstingets resurserPrognosantaganden

StatsbidragStatsbidragen till landstingen utgörs dels av ett generellt statsbidrag som lämnas i form av ett allmänt finansiellt stöd, dels av ett utjämningsbidrag för att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landstingen.

Enligt tidigare beslut minskar utjämningsbidraget till landstinget med 40 mkr per år fram till år 2001.

Det generella statsbidraget 1998 ökas med belopp motsvarande kostnadsanvaret för inkontinensartiklar och minskas med belopp motsvarande de intäkter landstinget kommer att få av pensionärerna för slutenvård.

Statsbidrag till följd av kostnadsansvaret för läkemedel överförs till landstinget. Utgångpunkten vid fördelningen har varit utgifterna 1996 med hänsyn taget till den hamstring som inträffade 1996 inför införandet av det nya förmånssystemet. Vidare har förväntad pris- och volymutveckling samt tillkomsten av nya dyrare läkemedel t o m 1998 beaktats.

I syfte att behålla kvaliteten i de kommunala verksamheterna och undvika sysselsättningsneddragningar beslutade riksdagen under sommaren om ökade statsbidrag till kommuner och landsting. För landstingets del innebär detta en ökning av det generella statsbidraget med 34 mkr under 1997 och med 64 mkr från och med 1998.

Mot bakgrund av de förbättrade statsfinanserna anser regeringen att tillskottet till kommuner och landsting kan ökas ytterligare år 1999 och år 2000. Fördelningen av tillskotten 1999 och 2000 mellan landsting och kommuner blir något mer gynnsam för landstingen än vad den blir 1998. Landstingen får denna gång 40 procent jämfört med 28 procent 1998. För landstingets del innebär det 48 mkr 1999 och 96 mkr år 2000. Regeringen avser att i nästa års vårproposition återkomma om hur tillskottet bör tillföras kommuner och landsting.

SkatteunderlagsutvecklingUtblicken är baserad på antagandet att återstoden av 1990-talet kommer att präglas av måttlig tillväxt av samhället resurser kombinerad med låg inflation och en relativt svag utveckling av sysselsättningen. Det innebär att tillväxten av landstingets skattebas blir relativt låg i början av perioden.

Taxeringen av 1996 års inkomster är klar och visar att utvecklingen i Norrbotten är lägre än i riket och är även lägre än vad som tidigare antagits.

BefolkningsutvecklingEn osäkerhetsfaktor är befolkningsutvecklingen i länet. I utblicken har invånarantalet i november 1997 använts. En befolkningsminskning påverkar de generella statsbidragen negativt året efter minskningen medan skatteintäkterna påverkas med viss eftersläpning på grund av kollektiv slutavräkning.

59

Arbetsgivaravgifter m mMed anledning av att sjuklöneperioden förkortas från 28 dagar till 14 dagar fr om 1 april 1998 höjs arbetsgivaravgiften med 0,11 procent fr o m 1 januari 1998 och med ytterligare 0,03 procent fr o m 1 januari 1999. Även den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster och pensionsutbetalningarna höjs till 24,26 procent.

Pensionsskuldförändringen beräknas enligt den blandade modellen.

SammanfattningSammanfattningsvis har följande prognosantaganden använts i utblicken. Antagandena baseras på Landstingsförbundets prognos i september samt egna bedömningar.

Prognosantaganden1998 1999 2000 2001 2002

Utdebitering, kr/skattekrona 9,48 9,48 9,48 9,48 9,48Uppräkningsfaktor 1,042 1,050 1,044 1,041 1,035Lönekostnader 1), procent 3 4 3 3 3Priser, procent (genomsnitt)2) 3 3 3 3 3Invånare 262 946 262 946 262 946 262 946 262 9461) Inklusive arbetsgivaravgifter 2) Differentierade prisantaganden för omkostnader

FinansieringUtdebitering

Utdebiteringen för år 1998 är oförändrat 9,48 kr per skattekrona.

ResultatbudgetDe totala intäkterna och kostnaderna ger följande resultatbudget för den sammanställda redovisningen och landstinget (mkr):

Koncernen LandstingetVerksamhetens intäkter 652 504Verksamhetens kostnader -4 242 -4 092Avskrivningar -204 -202Verksamhetens nettokostnad -3 794 -3 790Skatteintäkter 2 736 2 736Generella statsbidrag 895 895Finansiella Intäkter 83 83Finansiella kostnader -3 -7Förändring av eget kapital -83 -83

I den sammanställda redovisningen ingår förutom landstinget stiftelserna Norrbottens museum och Norrbottensmusiken samt Norrbottens Turistråd AB till 100 procent. Dessutom ingår landstingets andelar i stiftelsen Norrbottensteatern (58 procent), Länstrafiken i Norrbotten AB (50 procent), Fastighetsbolaget Spiggen AB (50 procent), Matlaget i Gällivare AB (40 procent), IT Norrbotten AB (33 procent) och Matservice i Kalix AB (15 procent).

60

I verksamhetens intäkter och kostnader ingår förvaltningarnas, stiftelsernas och bolagens intäkter och kostnader samt följande poster:

· 43 mkr i statsbidrag m m.

· 21 mkr för oförutsedda utgifter.

· 28 mkr ersättning till kommunerna för särskolan.

· 72 mkr för löneökningar.

· 8 mkr för avgift till patientförsäkringen samt ökning av patientskadereserven.

· 72 mkr för privat vårdverksamhet.

· 108 mkr för pensionsavsättningar och 94 mkr för utbetalning av pensioner. Av de utbetalda pensionerna belastar 67 mkr respektive förvaltning.

Landstingsstyrelsen bemyndigas att besluta om medelsanvisning ur anslaget till oförutsedda utgifter och privat vårdverksamhet samt att fördela anslaget för löneökningar till förvaltningarna.

Driftsbudgeten i sammandrag för landstinget redovisas i bilaga 2.

FinansieringsanalysDet redovisade resultatet påverkar likviditeten enligt följande (mkr):

Koncernen LandstingetÅrets resultat enligt resultaträkningen -83 -83Årets avskrivningar 204 202Förändring kapitalbildning 35 35Ökning av pensionsskuld och patientskadereserv 108 108Summa tillförda medel 264 262

Nettoinvesteringar -619 -619Summa använda medel -619 -619Förändring av likvida medel -355 -357Likvida medel 31 december 1998 1 091 1 087

Utblick 1998 - 2002När dessa förutsättningar läggs till blir utblicken för de närmaste åren följande:

UTBLICK 1998 - 2002, mkr1998 1999 2000 2001 2002

Verksamhetens intäkter 652 633 638 642 647Verksamhetens kostnader -4 242 -4 428 -4 420 -4 528 -4 652Avskrivningar -204 -168 -231 -231 -231Verksamhetens nettokostnad -3 794 -3 963 -4 013 -4 117 -4 236Skatteintäkter 2 736 2 854 2 979 3 101 3 210Generella statsbidrag 895 937 923 884 881Finansiella intäkter 83 65 63 76 90Finansiella kostnader -3 -3 -3 -3 -3Årets resultat -83 -110 -51 -59 -58

61

Likvida medelPrognosen för likvida medel visar att de ökar fr o m år 2001 eftersom investeringarna då minskar till normal nivå.

0200400600800

10001200140016001800

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

mkr

62

Produktion: Systemet Planeringsprocessen.

Tryck: TECE TRYCK AB, Luleå november 1997.Papper: Omslag 170 g Silverblade glättat, inlaga 100 g G-print matt.