Landstingsplan 1995

Landstingsplan�1995

�Landstingsplan 1995

� INHF \o "1-3" \p " " \t "Huvudrubrik;2;Mellanrubrik;3;Kapitelrubrik;1" �Planförutsättningar � GÅTILLKNAPP _Toc312116637 � SIDREF _Toc312116637 �4��Verksamhetsidé � GÅTILLKNAPP _Toc312116638 � SIDREF _Toc312116638 �4��Landstingets strategi � GÅTILLKNAPP _Toc312116639 � SIDREF _Toc312116639 �4��Aktivt folkstyre � GÅTILLKNAPP _Toc312116640 � SIDREF _Toc312116640 �4��Ökat engagemang för regional utveckling � GÅTILLKNAPP _Toc312116641 � SIDREF _Toc312116641 �5��Inre förnyelse � GÅTILLKNAPP _Toc312116642 � SIDREF _Toc312116642 �6��Struktur och verksamhetsinnehåll � GÅTILLKNAPP _Toc312116643 � SIDREF _Toc312116643 �6��Gemensamma regler � GÅTILLKNAPP _Toc312116644 � SIDREF _Toc312116644 �7��Styrande dokument och beslut � GÅTILLKNAPP _Toc312116645 � SIDREF _Toc312116645 �7��Riktlinjer för penninghantering � GÅTILLKNAPP _Toc312116646 � SIDREF _Toc312116646 �8��Ekonomiska riktlinjer � GÅTILLKNAPP _Toc312116647 � SIDREF _Toc312116647 �9��Riktlinjer för lönebildning � GÅTILLKNAPP _Toc312116648 � SIDREF _Toc312116648 �11��Riktlinjer för personalhantering � GÅTILLKNAPP _Toc312116649 � SIDREF _Toc312116649 �12��Riktlinjer för kvalitetsutveckling � GÅTILLKNAPP _Toc312116650 � SIDREF _Toc312116650 �15��Remissregler för specialistvård m  m � GÅTILLKNAPP _Toc312116651 � SIDREF _Toc312116651 �16��Övrigt � GÅTILLKNAPP _Toc312116652 � SIDREF _Toc312116652 �17��Landstingets resurser � GÅTILLKNAPP _Toc312116653 � SIDREF _Toc312116653 �19��Ekonomiska förutsättningar � GÅTILLKNAPP _Toc312116654 � SIDREF _Toc312116654 �19��Årsprognos 1994 � GÅTILLKNAPP _Toc312116655 � SIDREF _Toc312116655 �19��Utblick 1995 - 1999 � GÅTILLKNAPP _Toc312116656 � SIDREF _Toc312116656 �20��Huvudsaklig inriktning � GÅTILLKNAPP _Toc312116657 � SIDREF _Toc312116657 �21��Regional utveckling � GÅTILLKNAPP _Toc312116658 � SIDREF _Toc312116658 �22��Mål � GÅTILLKNAPP _Toc312116659 � SIDREF _Toc312116659 �22��Kultur � GÅTILLKNAPP _Toc312116660 � SIDREF _Toc312116660 �22��Regional näringspolitik � GÅTILLKNAPP _Toc312116661 � SIDREF _Toc312116661 �22��Kommunikationer � GÅTILLKNAPP _Toc312116662 � SIDREF _Toc312116662 �22��Krav och riktlinjer � GÅTILLKNAPP _Toc312116663 � SIDREF _Toc312116663 �22��Gemensamt � GÅTILLKNAPP _Toc312116664 � SIDREF _Toc312116664 �22��Kulturinsatser � GÅTILLKNAPP _Toc312116665 � SIDREF _Toc312116665 �23��Näringspolitiska insatser � GÅTILLKNAPP _Toc312116666 � SIDREF _Toc312116666 �24��Länstrafiken � GÅTILLKNAPP _Toc312116667 � SIDREF _Toc312116667 �25��Resursram � GÅTILLKNAPP _Toc312116668 � SIDREF _Toc312116668 �25��Hälso- och sjukvård � GÅTILLKNAPP _Toc312116669 � SIDREF _Toc312116669 �26��Mål � GÅTILLKNAPP _Toc312116670 � SIDREF _Toc312116670 �26��Gemensamt � GÅTILLKNAPP _Toc312116671 � SIDREF _Toc312116671 �26��Primärvård � GÅTILLKNAPP _Toc312116672 � SIDREF _Toc312116672 �27��Somatisk sjukhusvård � GÅTILLKNAPP _Toc312116673 � SIDREF _Toc312116673 �27��Psykiatrisk vård � GÅTILLKNAPP _Toc312116674 � SIDREF _Toc312116674 �27��Habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst � GÅTILLKNAPP _Toc312116675 � SIDREF _Toc312116675 �28��Krav och riktlinjer � GÅTILLKNAPP _Toc312116676 � SIDREF _Toc312116676 �29��Gemensamt � GÅTILLKNAPP _Toc312116677 � SIDREF _Toc312116677 �29��Primärvård � GÅTILLKNAPP _Toc312116678 � SIDREF _Toc312116678 �35��Sjukhusvård � GÅTILLKNAPP _Toc312116679 � SIDREF _Toc312116679 �37��Psykiatri � GÅTILLKNAPP _Toc312116680 � SIDREF _Toc312116680 �38��Resursram � GÅTILLKNAPP _Toc312116681 � SIDREF _Toc312116681 �38��Strukturförändringar � GÅTILLKNAPP _Toc312116682 � SIDREF _Toc312116682 �38��Krav, riktlinjer och resursram per förvaltning � GÅTILLKNAPP _Toc312116683 � SIDREF _Toc312116683 �39��Tandvård � GÅTILLKNAPP _Toc312116684 � SIDREF _Toc312116684 �44��Mål � GÅTILLKNAPP _Toc312116685 � SIDREF _Toc312116685 �44��Krav och riktlinjer � GÅTILLKNAPP _Toc312116686 � SIDREF _Toc312116686 �44��Vuxentandvård � GÅTILLKNAPP _Toc312116687 � SIDREF _Toc312116687 �44��Käkkirurgiska kliniken � GÅTILLKNAPP _Toc312116688 � SIDREF _Toc312116688 �44��Amalgamenheten � GÅTILLKNAPP _Toc312116689 � SIDREF _Toc312116689 �44��Service � GÅTILLKNAPP _Toc312116690 � SIDREF _Toc312116690 �45��Resursram � GÅTILLKNAPP _Toc312116691 � SIDREF _Toc312116691 �45��Omsorgsverksamhet � GÅTILLKNAPP _Toc312116692 � SIDREF _Toc312116692 �46��Mål � GÅTILLKNAPP _Toc312116693 � SIDREF _Toc312116693 �46��Krav och riktlinjer � GÅTILLKNAPP _Toc312116694 � SIDREF _Toc312116694 �46��Resursram � GÅTILLKNAPP _Toc312116695 � SIDREF _Toc312116695 �46��Utbildningsverksamhet � GÅTILLKNAPP _Toc312116696 � SIDREF _Toc312116696 �47��Mål � GÅTILLKNAPP _Toc312116697 � SIDREF _Toc312116697 �47��Krav och riktlinjer � GÅTILLKNAPP _Toc312116698 � SIDREF _Toc312116698 �47��Utbildningskapacitet � GÅTILLKNAPP _Toc312116699 � SIDREF _Toc312116699 �47��Rehabiliteringsforum Norr � GÅTILLKNAPP _Toc312116700 � SIDREF _Toc312116700 �47��Övrigt � GÅTILLKNAPP _Toc312116701 � SIDREF _Toc312116701 �48��Resursram � GÅTILLKNAPP _Toc312116702 � SIDREF _Toc312116702 �48��Landstingsgemensam verksamhet � GÅTILLKNAPP _Toc312116703 � SIDREF _Toc312116703 �49��Krav och riktlinjer � GÅTILLKNAPP _Toc312116704 � SIDREF _Toc312116704 �49��Ledning och samordning � GÅTILLKNAPP _Toc312116705 � SIDREF _Toc312116705 �49��Försörjning � GÅTILLKNAPP _Toc312116706 � SIDREF _Toc312116706 �50��Övrigt � GÅTILLKNAPP _Toc312116707 � SIDREF _Toc312116707 �50��Resursram � GÅTILLKNAPP _Toc312116708 � SIDREF _Toc312116708 �52��Ram för investeringar � GÅTILLKNAPP _Toc312116709 � SIDREF _Toc312116709 �54��Byggnadsinvesteringar mm � GÅTILLKNAPP _Toc312116710 � SIDREF _Toc312116710 �54��Kapitalinventarier � GÅTILLKNAPP _Toc312116711 � SIDREF _Toc312116711 �54��Decentralisering av centrala investeringsramar � GÅTILLKNAPP _Toc312116712 � SIDREF _Toc312116712 �54��Finansiering � GÅTILLKNAPP _Toc312116713 � SIDREF _Toc312116713 �56��Utdebitering � GÅTILLKNAPP _Toc312116714 � SIDREF _Toc312116714 �56��Resultatbudget � GÅTILLKNAPP _Toc312116715 � SIDREF _Toc312116715 �56��Finansieringsanalys � GÅTILLKNAPP _Toc312116716 � SIDREF _Toc312116716 �57��Driftbudgetsammandrag 1995, tkr � GÅTILLKNAPP _Toc312116717 � SIDREF _Toc312116717 �59���

Landstingsplan 1995 är fastställd av landstingsfullmäktige den 13 december 1994.

Produktion: Landstingets kansli, december 1994. �Tryck: Länstryckeriet, Luleå�Papper: Omslag 170 g Silverblade glättat, inlaga 100 g G-print matt

PlanförutsättningarVerksamhetsidéLandstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd. Verksamheten har sin grund i deras behov, krav och förväntningar och styrs ytterst av norrbottning�arna själva, genom allmänna politiska val.Landstinget ska, som folkvalt regionalt organ, medverka till Norrbottens utveckling. Genom ekonomiskt och annat stöd ska landstinget ta regionalt ansvar för kulturen, trafiken och de mindre företagens utveckling. Genom att bedriva sjukvård, folktandvård, omsorger för utvecklingsstörda samt viss utbildning ska landstinget medverka till rättvis välfärd, fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. All verksamhet ska präglas av god kvalitet, bra service och effektivitet. Tydliga mål, enkel organisation och kompetenta medarbetare ska möjliggöra decentraliserade arbetsformer och god förmåga till snabb och ändamålsenlig förnyelse.Landstingets strategiSedan några år pågår ett brett förnyelsearbete inom landstinget. Det har till uppgift att utveckla landstinget till en effektiv serviceorganisation med god förmåga till snabba och ändamålsenliga förändringar.Förnyelsearbetet riktar sig inåt i organisationen. Det är ett nödvändigt - men långt ifrån tillräckligt - villkor för att kunna leva upp till behoven, kraven och förväntningarna från landstingets uppdragsgivare. För att garantera norrbottningarna rättvis välfärd även i framtiden krävs dessutom andra föränd�ringar. Det fortsatta förnyelsearbetet ska bygga på: Utveckling av ett aktivt folkstyre, vilket är grunden för landstingets verk�samhet, som svarar mot behoven hos norrbottningarna.Ökat engagemang för regional utveckling, för att Norrbottens resurser ska användas effektivt. Fortsatt inre förnyelse, som är nödvändig för att frigöra resurser och en�gagemang för att möta nya och angelägna behov hos norrbottningarna. Ändamålsenliga förändringar av struktur och verksamhetsinnehåll, för att möta allt snabbare förändringar i vår omvärld och nya krav från norrbottningarna.Aktivt folkstyreLandstingets verksamhetsidé tar sin utgångspunkt i folkstyret. De förtroendevalda företräder helheten och allmänintresset. De väljs av och representerar norrbottningarna. Denna demokratiska uppgift är själva motivet för landstingets existens.Samspelet mellan förtroendevalda och anställda - mellan politik och förvaltning - ska utgå ifrån en tydlig rollfördelning mellan förtroendevalda och anställda. Landstingsfullmäktiges roll i den politiska processen och debatten ska stärkas.Ökat engagemang för regional utvecklingSom enda folkvalda regionala organ har landstinget ett brett ansvar för Norrbottens utveckling. En organisation behöver skapas som präglas av tydlighet, ansvar för helheten och som främjar regionens utveckling. Norrbottens samlade resurser måste användas effektivt.I december 1992 uttalade landstingsfullmäktige, i bred politisk enighet, att regional offentlig verksamhet i framtiden bör styras av ett direktvalt regionfullmäktige. Det ska väljas direkt av norrbottningarna och representera regionen. Regionfullmäktige ska ha egen beskattningsrätt och i övrigt vila på kom-munallagens principer.Ett regionfullmäktige kan i stort sett ersätta dagens landsting och länsstyrelse. Landstingen kan avskaffas helt och hållet och kvar av länsstyrelsen behöver bara vara en myndighetsutövande och rättsvårdande funktion. Regionfullmäk-tige ska inte ha någon styrande eller kontrollerande funktion gentemot kommunerna.Strategi 95Landstinget medverkar i ett projekt tillsammans med länsstyrelsen och kommunförbundet i Norrbotten. Syftet är att utarbeta en strategi för länets utveck- ling under perioden 1995-1999. Projektet, Strategi 95, ska bidra till att samhällets resurser för Norrbottens utveckling används målmedvetet. Utvecklingsstrategin ska ge underlag för en allmän diskussion och debatt om länets framtid och på så sätt bidra till att för�djupa den regionala demokratin.I och med ett svenskt medlemskap i EU kommer krav att ställas på ett regionalt utvecklingsprogram för att Norrbotten ska få del av EUs regionalpolitiska resurser. Strategi 95 ska också fungera som underlag för ett sådant program.InternationaliseringLandstingets internationella engagemang ska syfta till att långsiktigt öka norr- bottningarnas välfärd, dels genom möjligheterna till utveckling och effektivisering av den egna verksamheten, dels genom att verka stimulerande på länets utveckling i sin helhet. De internationella kontakterna ska stå i samklang med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Genom medlemskap i den europeiska intresseorganisationen för regioner, Assembly of European Regions (AER), kommer landstinget att kunna verka för närhetsprincipen och decentralisering. AER ska föra regionernas talan när det gäller strategiska beslut på Europanivå som påverkar regionerna. Tillsammans med de andra medlemsregionerna kan landstinget också delta i olika gemensamma projekt, utbyta erfarenheter och bygga nätverk.�Inre förnyelseLandstingets inre förnyelse bygger på att följande fem strategiska områden utvecklas:Målstyrning: Styrning genom angivande av mål och ramar i stället för �regel- och detaljstyrning.Ledarskaps- och personalutveckling: Cheferna har ansvaret för verksamheten och dess resultat. Ledarskapet ska svara mot högt ställda krav på öppenhet och tydlighet. Den som arbetar i landstinget ska kunna känna stolthet för sitt yrkeskunnande och den arbetsglädje som följer av inflytande, delaktighet och ansvar. Decentralisering och organisationsutveckling: Organisationen ska vara enkel, med så få beslutsnivåer som möjligt. Rätten att fatta beslut ska decentraliseras. Basenheterna är viktiga enheter i landstingets organisation. Administrativ och annan service ska utformas efter deras efterfrågan. Stabernas storlek och verksamhetsinnehåll bestäms av ledningen.Resursfördelning och uppföljning: Landstingets resurser ska styra verksamheten mot uppställda mål. Målstyrningen ska medge frihet att agera under ekonomiskt ansvar. Resurser och befogenheter ska följas åt. Alla resurs�behov ska kunna vägas mot varandra. Uppföljningen ska mäta resurs�användning i förhållande till plan och budget, dvs mäta vår produktivitet, att vi gör saker rätt.Utvärdering: Den ska mäta verksamhetens förmåga att tillgodose behoven, kraven och förväntningarna hos norrbottningarna samt hos de som efterfrågar och använder våra tjänster; dvs mäta vår effektivitet, att vi gör rätt saker. Jämte målformulering och resursfördelning är det den huvudsakliga politiska uppgiften.Struktur och verksamhetsinnehållFörändringarna i omvärlden sker allt snabbare. Det skapar nya problem men öppnar också nya möjligheter. Ny medicinsk teknologi utvecklas. Ett nytt sätt att se på sjukhusens vård- och arbetsorganisation samt lokalutnyttjande växer fram. Flexibilitet blir ett nyckelord.Förmågan att tillvarata de möjligheter som utvecklingen ger är direkt kopplad till förmågan att frigöra erforderliga ekonomiska resurser. Det måste i stor ut-sträckning ske genom förändringar i organisation och verksamhet som minskar driftkostnaderna och ger bättre långsiktig hushållning med de gemensam-ma resurserna.Många nya och angelägna behov kommer att ställa anspråk på resurser under 1990-talet. För att den offentliga verksamheten ska kunna tillgodose behoven måste den skapa goda resultat och medverka till ökad rättvisa. Samverkan mellan välfärdssystemen ska därför utvecklas.�Gemensamma reglerFörvaltningarna ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt fullmäktiges beslut samt gällande författningar och avtal. Landstingsstyrelsen har ansvar för helheten, d v s att alla delar av organisationen arbetar för att förverkliga verksamhetsidén. Målstyrning och decentralisering är viktiga inslag i arbetet. Decentralisering innebär dock inte frihet från styrning. En långt genomförd decentralisering förutsätter tydliga mål och effektiv uppföljning samt vissa gemensamma handlingslinjer.Styrande dokument och beslutLandstingsfullmäktige (LFU) och landstingsstyrelsen (LS) har fastställt ett antal dokument och fattat ett antal andra beslut som beskriver hur landstinget ska fungera och utvecklas.Dokumenten och besluten kan delas in i tre nivåer med olika inriktning och detaljeringsgrad; verksamhetsidé, strategier och riktlinjer.VerksamhetsidéFör norrbottningarnas välfärd, landstingets verksamhetsidé och strategi (LFU 30 maj 1990) redovisar verksamhetsidén och övergripande mål för de verksamheter som landstinget ansvarar för samt strategin för hur landstinget ska utvecklas.StrategidokumentStrategidokumenten beskriver metoder och tillvägagångssätt för att nå de uppsatta målen.Hur vi ska använda datorer, landstingets ADB-strategi�(LFU 29 september 1988)Informationssäkerhetspolicy, (LS 14 februari 1989)Människor som har information tar ansvar och initiativ, landstingets informationsstrategi (LFU 29 november 1989)Politisk styrning, landstingets målstyrning och verksamhetsplanering�(LFU 30 maj 1990)Att vilja och kunna ta ansvar, landstingets personalidé�(LFU 3 oktober 1990)Arkivreglemente (LFU 19 mars 1992)Kultur för Norrbotten, kulturpolitiskt program för landstinget�(LFU 10 maj 1994) Regler för ersättningar till förtroendevalda (LFU 13 december 1994)Reglemente för styrelse och nämnder (LFU 13 december 1994)RiktlinjerRiktlinjerna ger en mer detaljerad vägledning i olika frågor. Till de viktigaste hör:Riktlinjer för ambulanssjukvårdens organisation (LS 11 september 1990)Grunder för sjukreseersättning (LS 28 november 1991)Personalpolitiska riktlinjer vid strukturförändringar och personalavvecklingar (LS 10 september 1992)Arbetsmiljöansvaret, modell för systematiskt arbetsmiljöarbete�(LS 1 juni 1993)Arkivvård och gallring av patientjournaler (LS 24 februari 1994)Riktlinjer för vårdavtal med privata vårdgivare (LS 24 februari 1994)Riktlinjer för penninghanteringMålet för hanteringen är att optimera landstingets räntenetto. Vid försäljning, inköp, medelsförvaltning m m ska landstinget agera effektivt och affärsmässigt med minsta möjliga risktagande och inte bedriva spekulativ affärsverksamhet.Principerna för debitering, krav och inkasso, fakturahantering, momsredovisning samt likviditetsplanering ska klart framgå av dokument för respektive rutin.Betalningsvillkor och kreditgivning vid försäljningInbetalning till landstinget ska ske inom maximalt 30 dagar från tjänstens utförande eller varans leverans. Härutöver gäller:Avtal om kreditgivning och avtal med betalningsvillkor överstigande 30 dagar ska godkännas av landstingsstyrelsen.Förvaltningarna ska verka för att öppenvårdsbesök betalas kontant.Obetalda förfallna öppenvårdsfakturor får, liksom övriga fakturor, över- lämnas för inkasso.Landstingsstyrelsen beslutar om avskrivningar av fordringar överstigande 10 tkr per person eller 50 tkr per företag. Beslut om övriga avskriv�ningar fattas av respektive direktion/nämnd. Alla avskrivningar belastar berörd förvaltning.Betalningsvillkor och säkerheter vid inköpUtbetalning från landstinget ska ske efter fullgjord och godkänd leverans. Härutöver gäller:Förskottsbetalning kan förekomma vid stora investeringar i medicinskteknisk utrustning och i samband med byggnadsinvesteringar. Utbetalning av förskott får endast ske om landstinget fått bankgaranti på belopp motsvarande förskottsbeloppet inklusive mervärdesskatt.Bankgarantin ska gälla till fullgjord och godkänd leverans och får inte innehålla ett i förväg fastställt slutdatum.Faktureringsavgifter ska inte ingå i landstingets avtal och ska ej heller i efterhand godkännas vid fakturabetalning.LeasingLandstinget har en mycket god likviditet och placerar betydande belopp på den svenska penningmarknaden. I den situationen är det inte försvarbart att låna pengar av leverantörer eller deras finansbolag i olika externa leasingkon-struktioner. Istället ska interna lån användas. Leasing av bilar är dock fortfarande tillåtet.Förvaltningarna ska till landstingsstyrelsen redovisa samtliga leasingavtal per den 1 juli 1995.Placering av likvida medelLikvida medel uppdelas i två grupper:Likviditetsreserv som inte beräknas behövas under den närmaste ettårsperioden.Likviditetsbuffert som beräknas behövas för att täcka svängningarna i likviditet under året.Landstingsstyrelsen fastställer fördelningen mellan reserv och buffert, exempelvis vid antagande av bankavtal.Inriktningen är att likviditetsreserven placeras i depåavtal med bank eller bankinlåning. Vid depåavtal ska placeringarna ske i nedanstående placerings- alternativ. Likviditetsbuffert kan också av landstingsstyrelsen placeras i någon av de angivna placeringsalternativen. Kravet på dessa placeringar är att de omedelbart är likvida.Placeringsalternativ:Inlåning i bank.Köp av kort- och/eller långfristiga räntebärande värdepapper emitterade av:�a) banker�b) svenska staten�c) av banker helägda dotterbolag�d) kommuner och landsting�e) StadshypotekLandstingstyrelsen ska svara för att erforderliga kontrollrutiner finns.UpplåningLandstingsfullmäktige beslutar om lånefinansiering i samband med lands- tingsplan. Landstingsstyrelsen verkställer beslut om lånefinansiering. Det åligger också styrelsen att vid behov omplacera tidigare lån samt göra sådana omdisponeringar i befintlig låneskuld, som är ekonomiskt motiverade. Landstingstyrelsen ska även svara för att erforderliga kontrollrutiner finns.Ekonomiska riktlinjerInvesteringslånFörvaltningarna kan beviljas lån för rationaliseringsinvesteringar inom bas- enheter och resultatenheter. Villkoret för lån är att investeringen leder till lägre driftkostnader i verksamheten.Förvaltningarna ansvarar för kalkylunderlag och för att realisera effekter och vinster av föreslagna åtgärder. Investeringslånen ska återbetalas inom högst fem år till en ränta motsvarande den vid lånetillfället rådande marknadsräntan för lån med samma bindningstid. För ADB-investeringar ska återbetalningstiden vara högst tre år. Prövningen görs av landstingsstyrelsen inom den ram landstingsfullmäktige årligen fastställer.Finansiering av ny- och ombyggnaderNyinvesteringar i byggnader finansieras av försörjningsnämnden inom den ram som fullmäktige årligen fastställer och inkluderas i den hyra som förvaltningarna ska erlägga till Landstingsfastigheter. Hyran ska baseras på en 30-årig avskrivningstid.Ombyggnad av lokaler ska betalas direkt av hyresgästen. Om ombyggnaden innebär en rationalisering finns möjlighet att få investeringslån.Finansiering av kapitalinventarierFörvaltningarna fastställer själva sina kapitalinventarieramar. En förvaltning får dock inte förbruka mer likvida medel för kapitalinventarier än vad som motsvaras av avskrivningsnivån, lån och eventuella balanserade driftöverskott. Inventarier till ett värde under 10 tkr bokförs som omkostnader.Samordnad utveckling inom medicinsk teknikInförande av ny teknik ska ligga i linje med fastlagd sjukvårdsstruktur. För att säkerställa detta ska landstingsstyrelsen pröva alla ny- och reinvesteringar i medicinskteknisk utrustning som kostar mer än 500 tkr per objekt. Prövningen ska så långt som möjligt samordnas med det årliga landstingsplanearbetet. Respektive förvaltning ansvarar för finansiering.Över- och underskottFörvaltningarnas över- och underskott överförs i sin helhet till nästkommande år. Storleken av över- och underskotten fastställs efter förhandling mellan landstingsstyrelsen och berörd förvaltning.ResultatenheterKraftfulla insatser ska göras för att inom allmänna och medicinska servicefunktioner bilda resultatenheter. En resultatenhet bedriver sin verksamhet genom att skapa intäkter som täcker självkostnaden. Resultatenheter kan vara en del av en basenhet, en hel basenhet eller en förvaltning och ska arbeta inom följande ramar:Innan extern leverantör anlitas måste interna resultatenheter tillfrågas. Extern leverantör får anlitas om resultatenheten inte kan erbjuda samma eller lägre pris för motsvarande produkt. I begreppet motsvarande produkt ska bl a kvalitet och servicegrad beaktas.En basenhet får inte etablera konkurrerande verksamhet till en resultatenhet.En resultatenhet får fritt sälja tjänster till stat, landsting och kommun. Försäljning får dessutom ske på den övriga marknaden om korrekt prissättning tillämpas (vanligen självkostnad plus normal vinstmarginal) och så länge försäljningen är av marginell omfattning.Över- och underskott i en resultatenhets resultaträkning tillförs/belastar den förvaltning som enheten tillhör.Riktlinjer för upphandlingAll upphandling ska kännetecknas av konkurrens och affärsmässighet. För att detta ska vara möjligt krävs bl a systematisk omvärldsbevakning och juridisk kompetens. Dessutom gäller att:Länsservice ska samordna och träffa ramavtal för högfrekventa varor och tjänster för att uppnå stordriftsfördelar samt svara för upphandling av strategisk utrustning, utrustning som kan samupphandlas och utrustning till byggnadsprojekt.Påvisar en förvaltning att en vara eller tjänst kan erhållas till ett lägre pris än vad Länsservice erbjuder, exklusive materialomkostnadspålägget, har förvaltningen rätt att få det lägre priset.Direktupphandling utan anbudsinfordran får göras för varor och tjänster vars kostnader understiger 10 tkr respektive 50 tkr per upphandlingstillfälle och som inte omfattas av ramavtal.Saknas ramavtal har varje förvaltning rätt att själv upphandla varan eller tjänsten. Överstiger beloppet nivån för direktupphandling ska alltid skriftliga anbud infordras.Vid upphandling av varor överstigande 100 tkr per objekt och tjänster överstigande 500 tkr per inköpstillfälle ska samverkan ske med Länsservice.Vid all upphandling ska miljöhänsyn vägas in som en del i det samlade kvalitetsbegreppet.Förhands-, anbuds-, och avslutsannonsering i Official Journal ska ombesörjas av Länsservice.Länsservice ska samordna och redovisa all statistik om upphandlingar som krävs av EU.Riktlinjer för lönebildningLön och anställningsvillkor ska vara konkurrenskraftiga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt. Lönenivån ska underlätta för landstinget att rekrytera och behålla den personal som behövs för verksamheten.Lönen ska avspegla den anställdes arbetsinsats för att uppnå verksamhetens mål. Löneskillnader mellan individer får inte bero på kön.OrganisationLönebildningen ska ske i följande steg:Landstingsstyrelsen fastställer ramar och fattar beslut av principiell karaktär samt träffar kollektivavtal med fackliga organisationer. Förvaltningschef ansvarar för att förhandlingar förs och att överenskommelser om fördelning träffas inom ramen för fastställt utrymme.Basenhetschef lämnar förslag till lönesättning för anställda inom basenheten.PåverkansfaktorerLönenivån i ett yrke är ett riktmärke vid lönesättningen. Vid lönesättningen ska parternas gemensamma skrivningar i centrala och lokala överenskommelser beaktas. Faktorer som dessutom är väsentliga vid fastställande av lön är:Arbetsuppgifternas svårighetsgrad, självständighet och ansvar.Den enskildes arbetsinsats, prestationsförmåga och erfarenhet.Den enskildes samarbetsförmåga, initiativförmåga, kreativitet och inlevelseförmåga samt kompetens i förhållande till arbetets krav.RestriktionerMinskad total lönekostnad pga personalminskning får inte höja lönenivån. Löneglidning uppstår när en anställd får höjd lön under avtalsperioden utan att ha fått en ny eller förändrad anställning. Löneglidning belastar kommande revisionsutrymme.Könsrelaterade löneskillnaderEnligt ändringen i jämställdhetslagen den 1 juli 1994 har arbetsgivaren skyldighet att årligen kartlägga och redovisa hur de könsrelaterade löneskillnaderna ser ut på arbetsplatsen. Med arbetsplats avses driftenhet, d v s sjukhus, vårdcentral etc.Förvaltningarna har ansvaret att kartlägga och till landstingsstyrelsen redovisa förekommande könsrelaterade löneskillnader och förslag till åtgärder i enlighet med lagens föreskrifter.MedarbetarinformationAnställda som är informerade om avsikten med individuell lönesättning och nya löneformer har lättare att se lönesättningen som rättvis och stimulerande. För att uppnå detta har alla chefer ansvar för att:Verksamhetens mål klargörs och den anställdes insatser och prestation diskuteras vid utvecklingssamtal.Löneriktlinjerna redovisas och diskuteras vid arbetsplatsträffar.Riktlinjer för personalhanteringJämställdhetEnligt jämställdhetslagen ska alla arbetsgivare arbeta medvetet och målinriktat för att åstadkomma jämställdhet på arbetsplatserna. Lagen syftar till att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra villkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet.Landstingets huvuduppgift är att erbjuda norrbottningarna välfärd. För detta krävs att kvinnors och mäns olika kompetens och erfarenhet tas till vara på bästa sätt. Landstinget ska verka för:Jämnare fördelning av andelen kvinnor och män i verksamheten.Att en jämn fördelning av andelen kvinnliga och manliga chefer ska vara uppnådd år 2000.Förvaltningarna har ansvaret att arbeta fram de obligatoriska jämställdhetsplanerna och kontinuerligt följa upp dem.UtvecklingssamtalUtvecklingssamtal är ett sätt att få en regelbunden dialog mellan chefer och medarbetare och ska ses som ett naturligt led i planeringsprocessen. Utvecklingssamtal ska genomföras årligen med alla anställda.Tidsbegränsade chefsförordnandenSom ett led i chefsförsörjning kan tidsbegränsade chefsförordnanden införas på alla nivåer. Som förutsättning gäller att införandet ska ge fördelar för organisationen och verksamheten. I övrigt gäller:Förordnandet som chef ska avse en period av minst ett och högst tre år och grundas på en tillsvidareanställning i berörd förvaltning.Under förordnandetiden utgår ett särskilt chefsarvode.Under förordnandetiden gäller en uppsägningstid på sex månader för båda parter. Vid uppsägning på den anställdes initiativ upphör chefsarvodet vid uppsägningstidens slut. Vid uppsägning på arbetsgivarens initiativ kan arvodet betalas ut under hela förordnandetiden.För chefsöverläkare gäller särskilda villkor som är reglerade i kollektivavtal.Kompetens inom arbetsmiljö och rehabiliteringFör upphandling av företagshälsovård gäller följande riktlinjer:Behovet ska grundas på arbetsplatsträffarnas arbetsmiljöarbete och basenheternas internkontroll och behandlas i medbestämmandegrupp på förvaltningsnivå före beslut om upphandling.Den företagshälsovård som väljs ska innehålla teknisk, medicinsk och psykosocial kompetens samt besitta god kännedom om verksamhetens villkor och förutsättningar.Vid val av leverantör och eventuellt byte ska kontinuiteten säkerställas så att inte dokumenterat arbete och erfarenheter går förlorade.Företagshälsovård i landstingets regi ska bedrivas i icke-anslagsfinansierad form.Personalstruktur och kompetensutvecklingÖkad produktivitet frigör resurser och engagemang till nya och angelägna behov. Betydande utrymme kan skapas genom ändamålsenliga förändringar av arbetsorganisationen. Kravet på heltidstjänster kommer att öka på den framtida arbetsmarknaden. Förvaltningarna ska därför eftersträva ökad andel heltidstjänster och högre sysselsättningsgrad för deltidstjänster. Nya schemalösningar ska utvecklas för att möta nya krav.Vid förändringar av arbetsorganisationen måste det alltid finnas klara mål för vad man vill uppnå och noggranna analyser av olika lösningars ekonomiska och andra effekter. Så måste t ex förändringar i personalstrukturen föregås av verksamhetsanalyser. Där ska klargöras vilken kompetens som är nödvändig för att nå de kvalitativa mål fullmäktige uppställt för verksamheten samt vilka alternativ som finns och kostnader för de olika alternativen.Övertalig personalStyrelsen har beslutat om ett utökat åtagande för tillsvidareanställda som riskerar att sägas upp p g a arbetsbrist. Åtagandet omfattar alla landstingsverksamheter och innebär att:Ingen tillsvidareanställd ska tvingas ut i arbetslöshet under 1995.Förändringsarbetet ska genomföras i enlighet med redan fattade beslut. Personer som identifieras som övertaliga ska placeras i separata basenheter i respektive förvaltning. För att underlätta avvecklingen ska övertalig personal omplaceras till nya befattningar eller erbjudas avgångsförmåner enligt gällande riktlinjer vid strukturförändringar och personalavveckling.Enligt överenskommelse med länsarbetsnämnden har 50 mkr ställts till landstingets förfogande för utbildning av personal. Därutöver finns länsarbetsnämndens medel för utbildningsvikariat till landstingets förfogande enligt gällande bestämmelser.Utrikes resorMed utrikes resor avses resor utanför Norden som företas inom ramen för förtroendeuppdrag eller tjänst. Beslut om utrikes resor räknas som ren verkställighet.Beslut om utrikes resor för förtroendevalda fattas av landstingsstyrelsens �ordförande. Beslut om utrikes resor för förvaltningschefer och personal vid landstingets kansli fattas av landstingsdirektören. Beslut om utrikes resor för övriga anställda fattas av respektive förvaltningschef.Läkarförsörjning och specialiseringstjänstgöringLandstingsstyrelsen har ansvaret för den långsiktiga läkarförsörjningen främst utifrån strukturfrågor.Förvaltningarna har ansvaret för den långsiktiga läkarförsörjningen utifrån utveckling/avveckling av olika verksamheter inom förvaltningsområdet.Chefsöverläkaren har ansvaret för att inom sin basenhet bedöma rekryteringsbehov samt anställa läkare för specialiseringstjänstgöring (ST). Vidare ska chefsöverläkaren:Ansvara för såväl AT- som FV- och ST-utbildningen. Utse en personlig handledare för alla läkare som fullgör ett utbildningsavsnitt vid basenheten. Ansvara för att en utbildningsplan upprättas för ST-läkare.Vid varje förvaltning som bedriver AT- och /eller FV-ST-utbildning ska minst en studierektor utses.Samtliga kostnader för läkares specialiseringstjänstgöring belastar läkarens hemförvaltning. Det gäller även för kostnader när tjänstgöring sker i annan förvaltning. I samband med tjänstgöring vid Norrlands Universitetssjukhus gäller särskilda regler.Tjänsteram för läkareDen långsiktiga läkarförsörjningen och specialistutbildningen ska utgå från verksamhetens mål, strukturplaner och tilldelade resurser. Förvaltningarna har ett samlat ansvar för verksamhets- och personalplaneringen.Nuvarande tjänsteram för läkare avskaffas. Strukturella förändringar av verksamheten ska tas upp i de preliminära förvaltningsplanerna och beslutas av fullmäktige. Inrättade läkartjänster och konverteringar av läkartjänster ska anmälas till landstingsstyrelsen.Riktlinjer och åtagande för läkarutbildningenTidigare fastställda regler om förmåner i samband med rekrytering och utbildning av läkare upphör att gälla. För att säkra kvaliteten i utbildningen, underlätta samverkan mellan förvaltningarna och undvika kollisioner med skattebestämmelser m m gäller:Ramen för läkares allmäntjänstgöring (AT) är 45 AT-block per år.Lön för AT-läkare utgår enligt avtal. Kurser och utbildning fullgörs enligt uppgjord utbildningsplan. AT-läkare ska ges möjlighet att delta vid en medicinsk kongress om högst fem dagar under AT-förordnandetiden.För AT-läkare som enligt utbildningsplan tjänstgör vid annan förvaltning inom landstingsområdet utgår ersättning för dagliga resor enligt resereglementet eller ersättning för bostadskostnader på utbildningsorten förutsatt att AT-läkaren betalar bostad vid hemmasjukhuset. Vidare ingår fri resa vid tjänstgöringens början och slut. Det avslutande AT-provet fullgörs som tjänsteuppdrag.Lön för FV-ST-läkare utgår enligt avtal. Utbildning och kurser fullgörs enligt uppgjord utbildningsplan. Härvid gäller att FV- och ST-läkare äger rätt att genomgå SK-kurs, som finns upptagen i utbildningsplanen, med förmåner som gäller vid tjänsteuppdrag.För FV-läkare som enligt utbildningsplan fullgör tjänstgöring vid annan förvaltning inom landstingsområde gäller övergångsvis de gamla bestämmelserna.ST-läkare innehar tillsvidareanställning och betraktas ur förmåns- och utbildningssynpunkt som övriga tillsvidareanställda läkare. Vid tjänstgöring utanför landstingsområdet beslutas i varje enskilt fall enligt gällande avtal och övriga bestämmelser. Riktlinjer för kvalitetsutvecklingHälso- och sjukvårdens uppgift är att förebygga, bota, lindra och trösta. Rätt kvalitet uppstår när hälso- och sjukvårdens tjänster motsvarar: Patientens och anhörigas uttalade och underförstådda behov.Politiskt fastställda mål och krav.Organisationens egna mål.Krav på vetenskap och beprövad erfarenhet.Hälso- och sjukvården ska bemöta patienter och anhöriga med respekt och lyhördhet. Alla ska ta ett gemensamt ansvar för att hushålla med begränsade resurser som i första hand ska användas för de individer som har de största behoven. Information ska ges om individens egen roll för sin hälsa, men också om hälso- och sjukvårdens möjligheter och begränsningar. Dessutom gäller att:Kvalitetsarbetet ska utveckla hälso- och sjukvården.Mål för kvalitetsarbetet ska formuleras och följas upp.Kunniga och engagerade medarbetare ska var och en ta personligt ansvar för att det dagliga arbetet utförs med rätt kvalitet.Organisation mmKvalitetsarbetet ska integreras med den vanliga verksamhetsplaneringen. Landstingsstyrelsen får fortsatt uppdrag att utveckla en modell för kvalitets-arbetet och system för uppföljning av kvalitetsutvecklingen. Omvårdnadsfrågorna ska få större utrymme i det pågående arbetet med att finna metoder för kvalitetssäkring. I arbetet ska hela vårdkedjan granskas ur omvårdnadssynpunkt. Erfarenheterna från Ädeluppföljningen ska därvid beaktas. Kroniskt sjuka ska ägnas särskild uppmärksamhet.Remissregler för specialistvård m  mRegion- och rikssjukvård Remiss får utfärdas av chefsöverläkare vid sjukhus, som kan delegera till annan läkare inom ansvarsområdet att också utfärda remiss. Remiss till onkologisk klinik vid regionsjukhus får även utfärdas av chefsöverläkare i primärvård, som kan delegera till annan specialistkompetent allmänläkare att också utfärda remiss.Beställning av medicinsk konsultation av planerad och återkommande art ska göras av respektive förvaltning. Medicinsk konsultation i annat fall beslutas av chefsöverläkare. Telefonkonsultation beslutas av behandlande läkare.Specialistvård vid privat vårdenhetRemiss får utfärdas av chefsöverläkare vid sjukhus, som kan delegera till annan läkare inom ansvarsområdet att också utfärda remiss.Specialistvård i utlandetNär remiss för specialistvård i utlandet övervägs ska Landstingsförbundets yttrande inhämtas i enlighet med rutiner i förbundets cirkulär AC 35:82. Beslut om remiss får inte fattas innan sådant yttrande föreligger.Remiss får utfärdas av chefsöverläkare vid sjukhus. Länssjukvård i annat länAvser sådan vård som sker t ex efter önskemål från enskild patient (valfrihets-remiss) eller grundar sig på sociala eller humanitära skäl.Remiss får utfärdas av chefsöverläkare vid sjukhus och i primärvård. Remiss utfärdad av annan läkare (inkl läkare med läkarvårdsersättning) ska godkännas av chefsöverläkaren för berörd specialitet inom respektive sjukvårdsförvaltning. VårdgarantiFör remiss till behandling för diagnos som omfattas av vårdgarantin gäller samma remissregler som för specialistvård inom region- och rikssjukvård.Rehabiliteringsvård utanför länetAvser sådan rehabiliteringsvård som bedrivs främst vid enskilda vårdhem.Remiss får utfärdas av chefsöverläkare vid sjukhus, som kan delegera till annan läkare inom ansvarsområdet att också utfärda remiss.Remiss får även utfärdas av chefsöverläkare i primärvård med de eventuella begränsningar som respektive sjukhusförvaltning bestämmer. Rehabiliteringsvård inom länetRemiss för rehabilitering vid Sandträsk rehabiliteringscenter får utfärdas av chefsöverläkare vid sjukhus och inom primärvård samt chefsöverläkare inom landstingets företagshälsovård. Rätten att remittera kan delegeras även till andra specialistkompetenta läkare inom ansvarsområdet.Konvalescentvård och hälsohemsvårdHänvisning för konvalescentvård och hälsohemsvård får utfärdas av chefs- överläkare vid sjukhus och inom primärvård samt inom landstingets företagshälsovård. Rätten att hänvisa kan delegeras också till andra specialistkompetenta läkare inom ansvarsområdet. Hänvisning för konvalescentvård och hälsohemsvård ska sändas till Sandträsk rehabiliteringscenter för ställningstagande till betalningsansvar.Anm: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om vård utan att beslut om betalningsansvar kan fattas av hänvisande läkare.Remiss (betalningsförbindelse) för konvalescentvård och hälsohemsvård får utfärdas av konsultläkare vid Sandträsk rehabiliteringscenter.ÖvrigtRiktlinjer för miljöarbetetLandstinget ska förebygga ohälsa hos människor i länet genom att sprida kunskaper om sjukdomsmönster, riskfaktorer mm och genom att skapa förutsättningar för en god folkhälsa och god livsmiljö för norrbottningen. Som huvudansvarig för hälso- och sjukvården och som en stor arbetsgivare, inköpare, fastighetsägare mm har landstinget ett speciellt ansvar för yttre miljön. Genom att minska miljöstörningar från den egna verksamheten och genom att visa på goda förebilder kan landstinget stötta utvecklingen mot ett miljövänligare samhälle och bevarande av länets natur och miljö till nästkommande generation.Landstingsstyrelsen och förvaltningarna ska regionalt och lokalt samt i befintliga samverkansorgan arbeta för en utveckling med kretsloppstanken i AGENDA 21 som bärande idé. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta mål för miljön och fortsätta arbetet med att ta fram ett miljöprogram för landstingets egen verksamhet samt tillse att sjukhusen genomgår miljörevision.Internationellt utbyteLandstingsstyrelsen ska svara för landstingets internationella utbyte. Internationella kontakter inom ramen för förvaltningarnas verksamhetsansvar ska rapporteras till landstingsstyrelsen. Avtal om internationellt samarbete ska beslutas av landstingsstyrelsen.BiståndsverksamhetBiståndsverksamhet är en statlig angelägenhet. Landstinget får dock lämna katastrofhjälp och annat humanitärt bistånd i form av utrustning som kan avvaras. Beslut om sådant bistånd fattas av landstingsstyrelsen.Avgift för kopia av allmän handlingEnligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling även rätt att mot fastställd avgift få kopia eller avskrift av handlingen till den del den får lämnas ut. Följande avgifter ska gälla:Kopior upp till nio sidor av landstingets allmänna handlingar ska vara avgiftsfria. För kopior av tio sidor är avgiften 40 kr och för varje sida därutöver 2 kr.Avgiften för avskrift av allmän handling eller för utskrift av ljudbandsupptagning är 75 kr per påbörjad fjärdedels timme.Avgiften för kopia av videobandsupptagning är 500 kr per band.Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning är 100 kr per band.I vissa fall ska kopior lämnas ut utan avgift, även om det handlar om fler än nio sidor. Det gäller t ex journalkopior som tillställs socialstyrelsen inom ramen för dess tillsynsverksamhet, JO och JK, HSAN, andra vårdenheter där en patient vårdas när det behövs för vården på den andra enheten samt allmän försäkringskassa på dess begäran.�Landstingets resurserLandstingets inkomster kan grovt indelas i skatteinkomster, statsbidrag och övriga inkomster. Skatteinkomster och statsbidrag utgör tillsammans cirka 85 procent av inkomsterna. De faktorer som påverkar skatteunderlagets utveckling på längre sikt är främst utveckling av löner och sysselsättning.Ekonomiska förutsättningarEtt nytt utbetalningssystem för skatt gäller fullt ut fr o m 1995. Systemet innebär att landstingets skatteinkomster beräknas utifrån en prognos för de beskattningsbara inkomsterna innevarande år. Den tidigare tvååriga eftersläp�ningen vid utbetalning av skattemedel försvinner därmed. Riksrevisionsverket (RRV) ska senast den 15 augusti varje år preliminärt beräkna och senast den 20 december fastställa uppräkningsfaktorer, som ligger till grund för utbetalning av skattemedel för nästkommande år till landsting och kommuner. RRV kommer också att fortlöpande redovisa prognoser över uppräkningsfaktorernas utveckling. Eventuell avvikelse mellan av RRV fastställda uppräkningsfaktorer och faktiskt utfall för skatteinkomsterna kom�mer successivt att slutregleras. Nuvarande skatteutjämningssystem garanterar landstinget 137 procent av medelskattekraften i riket. För 1995 innebär det ett bidrag på ca 900 mkr. Den höga nivån är bl a motiverad av extra kostnader för långa avstånd och låg befolkningstäthet. En parlamentarisk kommitté har presenterat förslag till ett gemensamt utjämningssystem för kommuner och landsting. Förslaget bygger på samma principer som de tidigare utredningarna på kommunal- och landstingssidan, d v s att statsbidragen beräknas utifrån separata utjämningssystem för inkomster och kostnader.Inkomstutjämningen innebär en överföring av pengar från landsting med höga skatteintäkter per invånare till landsting med lägre nivåer. Strukturkostnadsutjämningen ska överföra pengar från landsting med gynnsam struktur till landsting med ogynnsam struktur. Med ogynnsam struktur avses av landstingen opåverkbara faktorer som gammal befolkning, ohälsa, långa avstånd och låg befolkningstäthet.I kompletteringspropositionen aviserades att ett förslag skulle komma till hösten om landstings och kommuners rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Huvudalternativet är ett system som bygger på separata mervärdesskattefonder för landsting och kommuner. Systemet ska vara kostnadsneutralt mot nuvarande system.Årsprognos 1994Årsprognosen 1994 för landstingskoncernen, baserat på oktoberuppföljningen, visar att intäkterna kommer att överstiga kostnaderna med 16 mkr. Det är 126 mkr bättre än budget. Den positiva avvikelsen mot budget beror till stör-sta delen på ett bättre utfall för skatteintäkterna än vad som budgeterats.Likvida medel i landstingskoncernen, d v s inklusive vissa bolag och stiftelser beräknas vid årsskiftet bli 1 445 mkr. Det är en förbättring från årsskiftet med 200 mkr. Utblick 1995 - 1999Utifrån följande antaganden har landstingets intäkter och kostnader beräknats för fem år framåt. Nivåerna är hämtade från Landstingsförbundets septemberprognos.Prognosantaganden���1995�1996�1997�1998�1999 ��Utdebitering, kr/skr�10,20�10,20�10,20�10,20�10,20 ��Uppräkningsfaktor�1,039�1,047�1,044�1,044�1,044 ��Löner , procent�3,0�3,8�3,8�3,8�3,8 ��Priser, procent�3,0�3,0�3,0�3,0�3,0 ��Avgift, kr/invånare�349�349�349�349�349 ��Invånare�267 092�267 092�267 092�267 092�267 092 ��Resultatprognosen bygger dessutom på följande förutsättningar:Besparingar på 162 mkr i Luleå/Boden-, Kiruna- och Gällivareförvaltningarna enligt fullmäktiges beslut.Investeringen i Sunderby sjukhus belastar likviditet och räntenetto. Oförändrade statsbidrag.Återstående bokförda värden för sjukhusen i Luleå och Boden på tillsammans 257 mkr avskrivs under perioden, vilket ökar den årliga avskrivningsnivån med 30 mkr.Ingen hänsyn tagen till skatteväxling av omsorgsverksamheten 1996.Utblick 1995-1999, mkr��� 1995� 1996� 1997� 1998� 1999 ��Verksamhetens intäkter�750�750�756�763�769 ��Verksamhetens kostnader�-4 533�-4 602�-4 739�-4 906�-5 031 ��Verksamhetens nettokostnader�-3 783�-3 852�-3 983�-4 143�-4 262 ��Skatteintäkter�2 739�2 867�2 994�3 125�3 263 ��Generella statsbidrag�955�975�975�975�975 ��Finansiella intäkter�81�66�50�29�28 ��Finansiella kostnader�-3�-3�-3�-3�-3 ��Resultat efter skatteintäkter och finansnetto�-11�53�33�-17�1 ��Avskrivningar�-190�-190�-190�-190�-205 ��Extraordinära intäkter�15������Extraordinära kostnader�������Förändring av eget kapital�-186�-137�-157�-207�-204 ��Prognosen pekar på en mindre försämring av landstingets ekonomi jämfört med Direktiven för 1995. Det är framförallt statsbidragen för åren 1997-1999 som har justerats nedåt och påverkar prognosen.�Huvudsaklig inriktningSärskild tonvikt ska under 1995 läggas vid att:Genomföra de beslutade strukturåtgärderna.Utveckla instrument för utvärdering och kvalitetsutveckling, främst inom hälso- och sjukvården.Utveckla den framtida psykiatrin.Öka engagemanget för regional utveckling.Regional utvecklingMålKulturKulturpolitiken ska stärka norrbottningarnas kulturella välfärd och bidra till den regionala utvecklingen. Insatserna inom konst och kultur ska inriktas på att i regionen säkerställa kompetens och produktion av hög kvalitet, stimulera till kreativitet och skapa former för samverkan mellan eget skapande och de utvecklade konstarterna.Regional näringspolitikLandstinget ska verka för att skapa och upprätthålla goda förutsättningar för etablering och utveckling av livskraftiga små och medelstora företag. Syftet är att ge länet ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och väl spritt näringsliv som förmår skapa tillväxt och varaktiga arbetstillfällen. Särskilda insatser ska göras för att främja utvecklingen av en långsiktigt uthållig turism- och affärs- reseindustri.Landstinget ska också bidra till att riktig och positiv information sprids om Norrbotten. Länet ska marknadsföras som etableringsregion för att möta den ökande konkurrensen mellan regioner när det gäller att attrahera investeringar.KommunikationerLandstinget ska medverka till att erbjuda länets invånare och näringsliv en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv kollektiv trafikförsörjning. Av särskilt intresse är att främja ett mellankommunalt trafikutbud som binder samman de större orterna och ger invånarna kollektiva resmöjligheter även till sådana arbetsplatser, skolor, vård- och serviceinrättningar mm som ligger utanför hemorten.Krav och riktlinjerGemensamtStrategi 95 ska vara utgångspunkten för landstingets länsutvecklingsarbete.Samarbete över sektors- och bolagsgränser bidrar till effektivt resursnyttjande och har därmed stor betydelse för länets utveckling. Bolag och stiftelser där landstinget är hel- eller delägare, stiftare eller på annat sätt huvudman, ska samarbeta kring konkreta projekt för att förbättra resursutnyttjandet.De bolag och stiftelser som utgör stommen i landstingets regionala utvecklingsinsatser ska under året delta i s k huvudmannaskapsmöten. Mötena ska ge tillfällen till dialog mellan ägaren och verksamheterna parallellt med de mer formella planeringsprocesserna.KulturinsatserDet kulturpolitiska programmet ska ligga till grund för landstingets kulturpolitiska insatser. I samband med att programmet antogs överfördes den politiska ledningen för kulturverksamheten till landstingsstyrelsen. ArrangörsstödI det kulturpolitiska programmet poängteras vikten av att åstadkomma en bättre balans i förhållandet mellan produktion, efterfrågan och finansiering av kultur. En av hörnstenarna i programmet är därför att inrätta ett regionalt arrangörsstöd. Avsikten är att stärka den lokala beställarrollen och att täcka producenternas turnéomkostnader. Landstingsstyrelsen ska därför införa ett arrangörsstöd fr o m 1996. Basen för stödet ska vara nuvarande kommunala beställningsnivåer. Stödet ska till 50 procent inriktas på barn och ungdom. En miniminivå ska fastställas som garanterar länskulturinstitutionerna en viss beställningsnivå. Kommunernas självbestämmande om det lokala utbudets inriktning och profil samt val av producenter ska skyddas.Gemensamt för länskulturinstitutionernaNorrbottens museum, Norrbottensmusiken och Norrbottensteatern har till uppgift att utveckla kunskap och kompetens inom respektive konst- och verksamhetsområde och ska bedriva verksamhet i hela länet. Varje regional institution ska:Bedriva sin verksamhet på hög konstnärlig nivå.Eftersträva regional profilering.Vidga deltagandet.Utforma minst 50 procent av verksamheten efter barns och ungdomars behov.Effektivisera resursanvändningen.Främja decentraliseringen.Under en treårsperiod öka självfinansieringsgraden till 20 procent av kostnaderna.Redovisa publik- och deltagarutvecklingen.Upprätta både årlig och långsiktig verksamhetsplan.NorrbottensmuséetMuseet har aviserat en utökning av verksamheten under 1995 som en följd av ökad länsverksamhet och genom deltagande i vissa samarbetsprojekt. Bland annat avses Norrbottensprojektet som ska dokumentera strukturomvandlingen i länet och projektet för unga handikappade som ska datorisera muséets samlingar. Med anledning av detta ökas ramen med 0,3 mkr. Som två viktiga framtidsfrågor lyfts fram planer på ett konstmuseum i Kiruna och på tillbyggnad av museibyggnaden i Luleå för bl a Historiens hus. Ställning kan dock inte tas till dessa planer innan ytterligare underlagsmaterial har presenterats.NorrbottensmusikenI anslaget till Norrbottensmusiken ingår 0,8 mkr (helårsramen är 1,6 mkr) för Norrbottens kammarorkester. Norrbottensmusikens begäran om ett speciellt anslag för barn och ungdom avslås. Enligt riktlinjerna ska Norrbottensmusikens verksamhet till 50 procent riktas till barn och ungdom varför ett specialdestinerat anslag inte ska behövas.NorrbottensteaternHuvudmannaskapet för teatern är delat mellan Luleå kommun och landstinget. Luleå kommun har fastlagt ett oförändrat anslag till teatern. Det innebär att även landstingets anslag är oförändrat. Teaterns äskande om anslag till mobil scen och datorutrustning avslås därmed. Landstingsstyrelsen ska fortsätta diskussionen med Luleå kommun om huvudmannaskapet för teatern.Näringspolitiska insatserALMI Företagspartner Norrbotten ABDe regionala utvecklingsfonderna är organiserade som stiftelser med staten och respektive landsting som stiftare. Enligt beslut av riksdagen ska fonderna ersättas av regionala utvecklingsbolag, ägda av ett moderbolag och regionala intressenter. I samband med att verksamheten tas över av de nya bolagen avvecklas utvecklingsfonderna.Fullmäktige har godkänt avtalet som reglerar avvecklingen av Norrbottens läns utvecklingsfond och bildandet av ALMI Företagspartner AB. För 1995 tillskjuter landstinget 5 mkr.Norrbottens TuristrådBolaget ska verka som regionalt turismorgan och som sådant svara för marknadsföring av allmän länskaraktär samt för produktutvecklings-, kunskaps- och kompetensstöd till länets kommuner och turismföretag. Som remissinstans ska bolaget bistå andra länsorgan med marknadsmässiga bedömningar i turismärenden.Turistrådet ska inom ramen för sitt produktutvecklande arbete verka för en ökad satsning på kulturturismen och för en god tillgänglighet och goda kommunikationer till länets turistmål. Under 1995 ska också utarbetas en strategi för utveckling av turism- och affärsreseindustrin i Norrbotten under kommande treårsperiod. HemslöjdenLandstingets bidrag får uteslutande användas som stöd till föreningens serviceverksamhet gentemot slöjdnäringen i länet och inte för att täcka underskott i föreningens övriga verksamheter.HushållningssällskapetLandstingets bidrag är avsett som stöd till den del av verksamheten som berör mat och miljö och ska framförallt inriktas på att främja småföretagandet inom naturbrukssektorn. Bidraget ska här användas till marknadsföringsåtgärder och rådgivning som främjar livsmedelsproduktion, förädling och miljörelaterat företagande i Norrbotten.LänstrafikenLänstrafiken i Norrbotten AB svarar för linjetrafiken för persontransporter samt för s k efterfrågestyrd kompletteringstrafik.Bolaget ska löpande följa upp vad kunderna tycker om de tjänster som erbjuds med hjälp av marknadsanalyser.ResursramRamen ökas med 18,5 mkr. Det innebär att följande delramar fastställs:Regionala utvecklingsinsatser�Anslag 1995 (tkr)�Förändring från 1994��Kultur����- Norrbottens Museum�8 540,0�1 300 ��- Norrbottensmusiken�1 800,0�873��- Norrbottensteatern�11 760,0�-571��- Övrigt 1)�44 010,0�13 398��Regional näringspolitik����- ALMI företagspartner Norrbotten AB�5 000,0�5 000��- Norrbottens Turistråd�2 868,0���- Hemslöjden�1 126,0���- Hushållningssällskapet�148,0���- Norrlandsförbundet�31,0���Kommunikationer����- Länstrafiken�49 700,0�-1 491��Totalt�124 983,0�18 509��1) Vidarefördelas av landstingsstyrelsen��Ökningen av kulturramen (15,0 mkr) består av:1,0 mkr i teknisk budgetjustering till Norrbottensmuséet.4,0 mkr för genomförande av kulturprogrammet.10,0 mkr för övertagandet av bidragsgivningen till folkhögskolorna.Bidragsgivningen (0,35 mkr) till trafiksäkerhetsförbundet har överförts till landstingsstyrelsen.Hälso- och sjukvårdMålGemensamt Landstinget ska verka för en god hälsa och vård på lika villkor för alla norrbottningar.Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården. Den ska vara lätt tillgänglig och respektera patientens självbestämmande, valfrihet och integritet. Vården ska bedrivas effektivt och så långt som möjligt ges i öppna vårdformer. Väntetider och köer för utredning och behandling ska vara korta. Landstinget ska aktivt medverka i folkhälsoarbetet. Kvalitetssäkringen ska utvecklas för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av målen.Hälso- och sjukvården på alla nivåer ska inriktas på att:Förbättra hälsan hos de från hälsosynpunkt sämst ställda grupperna.Öka medellivslängden för att minska skillnaden till rikssiffran.Minska ohälsotalet och sjuktalet till nivå med rikssiffran.För att nå målen krävs samordnade insatser från många aktörer. Hälso- och sjukvården kan inte ensam svara för måluppfyllelsen. Insatser från kommunala och statliga organ samt arbetsgivare är också betydelsefulla. Dessutom på�verkar den yttre miljön, genetiska faktorer och den personliga livsstilen möjligheterna att nå uppsatta mål.Hälso- och sjukvården måste arbeta parallellt med förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser. Resurserna ska i större utsträckning än för närvarande inriktas på:Hjärt- och kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar. Insatser för att minska bruket av tobak, alkohol och andra droger.De ökade hälsorisker som följer av hög arbetslöshet.Personer som på grund av svåra funktionshinder omfattas av den nya rättighetslagen LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) ska ges möjlighet att leva som andra. Insatserna ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. I största möjliga utsträckning ska den enskilde ges inflytande och medbestämmande över insatser som är aktuella. Våldet i samhället är ett växande problem. Ofta riktas det mot kvinnor och barn. Det är viktigt att personalen är uppmärksam och lär sig upptäcka när misshandel orsakat den vårdsökandes skador. Information om detta ska vara ett kontinuerligt inslag i programmen för utbildning och utveckling av personal. Våldets koppling till alkohol, narkotika och dopingmedel, samt sexuellt våld mot barn, bör särskilt upp�märksammas.Den etiska dimensionen finns med i alla beslut om och i vården: Från övergripande politiska beslut till mängden av vardagsbeslut i det löpande vårdarbetet. Ett etiskt förhållningssätt kan inte formuleras i en regelbok. Det återspeglar värderingarna i samhället i övrigt och är det sammantagna resultatet av fakta, förnuft, samvete, intuition och förmåga till inlevelse. Som etiska grunder för vårdarbetet måste dock alltid gälla patientens lika värde och rätt till självbestämmande, integritet och information.Samarbetet med tandvården ska utvecklas ifråga om såväl diagnostik som behandling.PrimärvårdPrimärvården ska tillgodose norrbottningarnas behov av grundläggande hälso- och sjukvård. Primärvården har förstahandsansvaret för såväl förebyggande insatser som sjukvård för akut sjuka, långtidssjuka, psykiskt störda och psykiskt utvecklingsstörda. Primärvården har även ett förstahandsansvar för rehabiliteringsinsatser.Primärvården är uppbyggd utifrån ett områdesansvar, men med rätt för den enskilde att själv välja vårdgivare. Det betyder att primärvården har ett övergripande hälsoansvar för befolkningen som helhet men också ett direkt hälso- och sjukvårdsansvar för den enskilde individen. Somatisk sjukhusvårdDen somatiska vården vid sjukhusen ska svara för sådan diagnos, vård och behandling som förutsätter mer specialiserad kompetens och mer avancerad medicinteknisk utrustning än som finns i primärvården.Mottagningsverksamheten ska vara ett komplement och inte ett alternativ till primärvårdens verksamhet. Sjukhusvården har ansvaret för att en fungerande samverkan kommer till stånd.Denna samverkan ska främst inriktas på vård och behandling av patienter med sjukdomar som kräver långvarig och/eller komplicerad vård, behandling och rehabilitering. Genom systematiska konsult- och utbildningsinsatser ska sjukhusvården och primärvården överföra sina specifika kunskaper mellan varandra. Spontana insatser är inte tillräckliga.Den pågående utvecklingen mot ökad poliklinisering av verksamheten, dvs att patienten får sin diagnos och behandling utan att bli inlagd, ska fortsätta.Psykiatrisk vårdPsykiatrin är en specialistresurs som ska erbjuda kvalificerad psykiatrisk vård- och rehabilitering. Människor med psykisk ohälsa ska erbjudas medicinsk och psykologisk behandling och rehabilitering. Den psykiatriska verksamheten bedrivs i såväl sluten som öppen vård men oberoende av vårdform ska verksamheten organiseras så att patienten så litet som möjligt skiljs från normalt familje- och samhällsliv. Verksamheten ska därför bedrivas i nära samarbete med primärvård och kommuner.Barn- och ungdomspsykiatrisk vårdBarn- och ungdomspsykiatrin ska känna igen, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning, som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad samt att verka för att barns intressen tillvaratas i samhället. Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd ska i första hand tillgodoses av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Habilitering,�rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänstFunktionshindrade personer ska tillförsäkras habilitering och rehabilitering samt tillhandahållas väl fungerande hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. HabiliteringHabiliteringsverksamheten ska syfta till normalisering, d v s att öka den enskildes möjligheter att leva som andra. Insatserna ska planeras och beslutas av habiliteringsenheten i samverkan med den enskilde och/eller dennes företrädare samt grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Resultatet ska sammanfattas i en individuell plan där planerade och beslutade insatser framgår.En god habilitering förutsätter samordnade medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska insatser. Målgruppen är främst barn och ungdomar med funktionshinder. Men även vuxna kan vara aktuella för habiliteringsinsatser. I regel handlar det då om fortsatta insatser för främst unga vuxna som tidigare fått stöd, service och behandling genom landstingets barn- och ungdomshabilitering.RehabiliteringRehabiliteringen ska undanröja eller minska följder av skada eller sjukdom så att patienten återfår bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar att leva ett självständigt liv. Det förutsätter tidiga och samordnade insatser från olika aktörer. Landstinget ska svara för den medicinska rehabiliteringen, med primärvården som förstahandsansvarig.Efter omstrukturering av långvårdsklinikerna är det nu möjligt att på samtliga sjukhus bedriva rehabilitering av såväl äldre som yngre patienter. Därmed kan målet om att erbjuda patienter i alla åldrar tidig och samordnad rehabilitering av god kvalitet uppnås bättre än tidigare.HjälpmedelPersoner med behov av hjälpmedel ska tillhandahållas sådana av god kvalitet för att så långt som möjligt kunna leva ett aktivt och oberoende liv.TolktjänstLandstinget ska tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, döv- blinda, vuxendöva och hörselskadade. Tolktjänsten ska underlätta för dem att vara delaktiga, utöva inflytande och ha tillgång till det hörande samhället.Krav och riktlinjerGemensamtVäntetid och vårdgarantiVäntetiden från patientens första kontakt med hälso- och sjukvården till på- börjad behandling ska vara kort. Den rimliga väntetiden ska framgå av respektive basenhetsplan.Remitterande enhet ska inom fem dagar ha skickat remiss till specialist vid sjukhus, räknat från tidpunkten för besöket då beslut om remiss fattades.Patienten ska inom tio dagar få besked från sjukhuset om tidpunkt för besök, räknat från det datum remissen ankom till sjukhuset. Väntetiden för första specialistbesök efter remiss ska vara högst 1,5 månader, räknat från tidpunkten för besöket då beslut om remiss fattades. Väntetiden för operation/behandling efter fastställd diagnos ska för de i vårdgarantin ingående åtgärderna vara högst tre månader. Strävan ska vara densamma för åtgärder som inte omfattas av vårdgarantin.ValfrihetNorrbottningarna har rätt att välja var inom länet de vill söka vård.Patient får utan remiss söka vård vid alla vårdcentraler i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Med remiss gäller valfriheten även vård vid läns- och länsdelssjukhus inom regionen. För högspecialiserad vård, i första hand vid regionsjukhuset i Umeå, krävs remiss från specialist vid sjukhus.ServiceTelefontider och telefonservice vid mottagningar och avdelningar ska vara så�dana att det är möjligt att komma fram på telefon under normala öppettider.Patienter med tidsbeställda besök inom landstingets hälso- och sjukvårds- verksamhet ska tas emot på utsatt tid. Om väntetiden överstiger 30 minuter ska patientavgiften återbetalas.Norrbottningar över 75 år som inte har regelbunden kontakt med primärvården, ska erbjudas ett årligt hembesök av distriktssköterska.Patienternas uppfattning om bemötande, service och kvalitet i vården är viktigt för uppföljning av verksamheten. Basenheter med patientverksamhet ska regelbundet följa upp servicen och anpassa verksamheten.Patienterna ska få den information de behöver. Den ska vara begriplig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.PrioriteringsprinciperPrioritering inom hälso- och sjukvård sker på tre nivåer; statlig-, landstings- och basenhetsnivå. Den politiska prioriteringen på landstingsnivån är grupp-inriktad och görs så långt möjligt vid ett och samma tillfälle. Prioritering i klinisk verksamhet är individinriktad och måste ofta ske snabbt, fortlöpande och med hänsyn till en ständigt föränderlig verklighet.Vid fördelning av resurser ska särskilt beaktas att följande verksamheter tillhör den högsta prioriteringsgruppen:Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till invalidiserande tillstånd eller för tidig död.Vård av svåra kroniska sjukdomar.Lindrande vård i livets slutskede (palliativ vård).Vård av sjukdomar som medfört nedsatt självbestämmande (autonomi).Vård i livets slutskedeLindrande vård i livets slutskede är ett prioriterat område. Det innebär att åtgärder ska vidtas för att på bästa sätt ta om hand patienter som inte kan botas med medicinsk behandling. Det kan t ex ske genom smärtlindring och att verksamheten anpassas så att patienterna kan få ett värdigt slut på livet.Förutom landstinget har kommunerna ett ansvar för patienter i livets slutskede. I samband med Ädelreformen har vård i livets slutskede och s k hospiceverksamhet diskuterats. Landstingsstyrelsen får därför i uppdrag att i samråd med kommunerna undersöka förutsättningarna för hur denna vård ska bedrivas i Norrbotten.Råd och annat personligt stöd till följd av LSSHälso- och sjukvården ska ansvara för rådgivning och annat personligt stöd, som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelse för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Insatserna ges av habiliteringsteamen inom hälso- och sjukvården. Sådana team finns för såväl barn som vuxna i varje förvaltningsområde. För 1995 utgår statsbidrag för verksamheten med 6,1 mkr som inräknats i förvaltningsramarna.Habilitering och rehabiliteringHabiliteringsteamen har ansvaret för habilitering. Förutom det direkta patientarbetet ska teamen kunna konsulteras av personal inom sjukhusens specialistfunktioner och givetvis också av primärvårdspersonal och kommunernas socialtjänst.Samordningen av de olika aktörernas insatser är av stor betydelse för det sammanlagda resultatet i habiliterings- och rehabiliteringsarbetet. I de individuella planerna för habilitering och rehabilitering ska klart framgå var ansvaret ligger för att planerade och beslutade åtgärder verkligen görs.Omfattande rehabiliteringsutredningar och andra komplicerade insatser ska göras inom sjukhusens rehabiliteringsenheter eller, i fråga om rörelseorganens sjukdomar, på medicinska rehabiliteringsenheten i Luleå-Boden. På rehabiliteringsområdet ska personal på sjukhusen och inom primärvården samt kommunernas äldreomsorg få råd , stöd och kompletterande utbildning i rehabiliteringsarbetet från den lokala rehabiliteringskliniken men också från medicinska rehabiliteringsenheten i Luleå (för rörelseorganens sjukdomar) samt neurorehabenheten och reumatologkliniken vid sjukhuset i Boden. Förvaltningarna ska tillse att rutiner för samverkan med externa aktörer inom habilitering och rehabilitering - företagshälsovård, försäkringskassa, arbets- förmedling - fungerar.När patient skrivs ut från sjukhus till ordinärt boende ska det medicinska rehabiliteringsansvaret övergå till primärvården. Vid utskrivning till särskilt boende övergår ansvaret till kommunens hälso- och sjukvård. I samband därmed ska information ges om vidtagna åtgärder och eventuellt behov av ytterligare insatser. Om den fortsatta vården bedöms bli långvarig och/eller komplicerad ska individuell plan utarbetas gemensamt av den utskrivande kliniken och det mottagande organet (primärvården eller kommunen).Även under 1995 utgår statsbidrag (ca 9,0 mkr) i form av stimulansmedel till habilitering och rehabilitering. Bidraget ställs till landstingsstyrelsens förfogande för vidarefördelning till förvaltningarna.Luleå kommun har meddelat att Ädelöverenskommelsen om rehabilitering inte kommer att förlängas när nuvarande avtalsperiod löper ut 1997. Då landstinget sedan överenskommelse träffats genom ändring av hälso- och sjukvårdslagen ålagts ett uttalat ansvar för rehabilitering har förutsättningarna för nu löpande avtal förändrats. Landstingsstyrelsen får därför i uppdrag att uppta överläggningar med Luleå kommun och övriga berörda kommuner om rehabiliteringsverksamhetens organisation och finansiering fr o m 1997.HjälpmedelHjälpmedel för den dagliga livsföringen och för vård och behandling ska tillhandahållas. Den enskilde ska själv eller med hjälp av någon annan kunna tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta, sköta sin hygien m m), förflytta sig och kommunicera med omvärlden. Vidare ska den enskilde kunna fungera i hemmet och i närmiljön, sköta vardagslivets rutiner i hemmet, orientera sig, gå i skolan samt delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter.Inom särskilt boende innefattar kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt Ädeluppgörelsen att tillhandahålla enklare hjälpmedel.Landstingets ansvar att åt funktionshindrade personer tillhandahålla hjälp- medel för fritidssysselsättningar ska tills vidare avse aktiviteter som utförs i hemmet eller i närmiljön. Eventuell utökning av ansvaret kommer att prövas med utgångspunkt i den utredning som Handikappinstitutet på regeringens uppdrag utför om fritidshjälpmedel för motions-, sport- och hobbyaktiviteter.TolktjänstFör att döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade ska kunna vara delaktiga, utöva inflytande samt ha tillgång till det hörande samhället ska vardagstolkningen utvidgas till att även omfatta vissa tolktjänster i arbetslivet samt i fritids-, rekreations- och föreningsverksamhet.Statsbidraget för utbyggd tolktjänst, som ökar med 0,4 mkr till drygt 0,9 mkr, ska användas för att öka tolkkapaciteten genom att nya tjänster, alternativt frilanstolkar, knyts till verksamheten. Pengarna har inräknats i Luleå/Boden-förvaltningens ram.Luleå-Bodenförvaltningen får i uppdrag att fr o m 1 januari 1995 etablera en bemannad tolkfilial i Gällivare. Landstingsstyrelsen ska löpande följa verksamheten.Handikappolitiskt programLandstingsfullmäktige har bifallit en motion om att ett särskilt handikapppolitiskt program ska utarbetas. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att formulera mål och utarbeta riktlinjer för handikappolitiken. Hälso- och sjukvård för flyktingar och asylsökandeFlyktingar och asylsökande ställer delvis nya krav på hälso- och sjukvården. Kontakterna försvåras ofta av annat språk och annan kultur. Många flyktingar och asylsökande har varit utsatta för organiserat våld (tortyrskadade) och har därför omfattande behov av behandling och framförallt psykiatrisk rehabilitering.Flyktingar med permanent uppehållstillstånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som andra invånare. Främst är det primärvården och psykiatrin, som har det direkta ansvaret för dessa flyktingars totala och långsiktiga vård- och rehabiliteringsbehov. För att klara uppgiften krävs ett nära samarbete med kommunerna.Akut uppkommande vård- och behandlingsbehov ska tillgodoses av lands- tinget och omfattar alla människor som vistas i Norrbotten, alltså även asyl- sökande som vistas på sluss eller förläggning. Även icke-akuta insatser vid dessa enheter kan efter särskild överenskommelse med Invandrarverket bli en uppgift för landstinget.Anhöriga till flyktingar som fått uppehållstillstånd ansluter sig ofta i efterhand direkt från hemlandet. Några av länets kommuner är dessutom engagerade i mottagandet av s k kvotflyktingar (överförs direkt från olika flyktingläger utanför Sverige). Primärvården ska erbjuda dessa två flyktinggrupper hälsoundersökning. Därigenom ges möjlighet till förebyggande insatser som vaccinationer och smittskydd. Genom hälsoundersökningar upptäcks också funktionshinder och varaktiga vårdbehov i ett tidigt skede.Landstinget har även skyldighet att vid behov tillhandahålla tolk vid invandrares kontakter med hälso- och sjukvården.Särskilda projektmedel ur socialförsäkringssystemetMedel ur socialförsäkringsystemet till rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården beräknas utgå till landstingen även för 1995. An�vändningen av medlen ska i första hand inriktas mot sådana åtgärder som kan innebära att människor snabbare återförs till arbetslivet eller till ett aktivt liv i övrigt. Regeringen har för avsikt att vid de kommande överläggningarna med Landstingsförbundet särskilt uppmärksamma de psykiskt stördas behov av rehabiliterings- och behandlingsinsatser.Pengarna ställs till landstingsstyrelsens förfogande och ska i likhet med tidigare år i samråd med försäkringskassan vidarefördelas till särskilda projekt.�Patientavgifter m mLandstinget beslutar själv om avgifternas storlek och om vilka besök som ska vara avgiftsbelagda inom den öppna vården.Avgifterna hos privatpraktiserande läkare regleras i Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och utgör 150 respektive 175 (etablerade efter 1 januari 1994) procent av landstingets avgift hos läkare i primärvården. För 1995 tas avgiften bort för distriktssköterskebesök på mottagning. För egenvård/träning där landstinget ställer lokal till förfogande tas ingen avgift ut.I övrigt gäller följande oförändrade avgifter:Avgifter inom öppna sjukvården (kr)��Typ av besök�Avgift��Läkarbesök i primärvård�100��Läkarbesök i länssjukvård utan remiss�150��Läkarbesök i länssjukvård efter remiss�0 1)��Läkarvård vid jourmottagning�150��Läkarvård vid akutmottagning�150��Telefonkonsultation hos läkare som leder till receptförskrivning�40��Uteblivet tidsbeställt besök hos läkare�100/150��Tilläggsavgift för hembesök av läkare�50��Sjukvårdande behandling�60��Uteblivet tidsbeställt besök för sjukvårdande behandling�60��Sjukvårdande behandling i grupp�60��Psykiatrisk rehabilitering och dagrehabilitering�60��Mammografisk hälsoundersökning�100�� 1) Avser första remissbesöket, därefter 150 kr���Högkostnadsskyddet inträder som tidigare när sammanlagt under ett år 1 600 kr betalats för läkarbesök, sjukvårdande behandling och receptbelagda läkemedel och ger då också befrielse från egenavgift för sjukresor. Del av avgift som överstiger 1 600 kr återfås ej.Taxan för intyg, hälsokontroll, vaccinationer mm (gula taxan) innehåller ca 140 olika typer av intyg, undersökningar mm. För 1995 gäller oförändrat följande taxegrupper:Typ av insats�Avgift 1995 (kr)��Grupp 1�0��Grupp 2�200��Grupp 3�400��Grupp 4�600��Grupp 5�800 timtaxa��För bedömningar och utlåtanden i exempelvis körkorts- och pensionsfrågor gäller momsplikt enligt Riksskatteverkets meddelande (RSV Im 1993:6).Landstinget har ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för patienter som har rätt till sjuklön, sjukpenning, föräldrapenning m fl försäkringsförmåner. Som tidigare är det försäkringskassan som tar ut avgifter vid sjukhusvård för pensionärer. �För 1995 gäller oförändrat följande avgifter:Avgift för Sjukhusvård för sjukförsäkrade ��Patientkategori�Avgift (kr/dag)��Patienter med månadsinkomst över 9 000 kr�80��Patienter med månadsinkomst över 8 000 kr�70��Patienter med månadsinkomst över 7 000 kr�60��Patienter med månadsinkomst över 6 000 kr�50��Patienter med månadsinkomst över 4 500 kr�40��Patienter med månadsinkomst över 3 500 kr�30��Patienter med månadsinkomst under 3 500 kr�0��Barn- och ungdom under 20 år�0��Patienter som tvångsvårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård�0��In- och utskrivningsdag ska i avgiftshänseende tillsammans räknas som en vårddag. I det fall en patient inte lämnar upplysning om sin månadsinkomst ska avgift debiteras med 80 kr per dag i avvaktan på att uppgifter lämnas/in- hämtas.Privatpraktiserande läkare och sjukgymnasterFr o m den 1 januari 1994 har landstinget det finansiella ansvaret för de privata vårdgivarnas verksamhet och försäkringskassan ska för landstingets räkning administrera utbetalning av ersättning för läkarvård och sjukgymnastik. Den nya lagstiftningen innebär bl a fri etablering.En ny taxa för läkarvård och sjukvårdande behandling gäller fr o m den 1 juli 1994. Landstingsstyrelsen ska svara för nya blanketter och övriga administrativa rutiner kring ersättningen. Styrelsen ska också svara för uppföljning och kontroll av de privata vårdgivarnas verksamhet. Försäkringskassan kommer även i fortsättningen att svara för utbetalningarna.Akuta sjuktransporterI enlighet med riktlinjerna för ambulanssjukvårdens framtida organisation ska kompetensen i verksamheten successivt öka. Det innebär bl a att ambulans-verksamheten ska drivas i egen regi och integreras med akutsjukvården för att effektivt nyttja de samlade resurserna. Den fastlagda kompetensutvecklingen ska vara genomförd senast 1998. Ansvaret och kostnaderna för kompetens- ökningen överförs till berörda förvaltningar fr o m 1995.Ett nytt konsortialavtal med SOS Alarmering AB träder successivt i kraft under 1995-1996. Bolaget ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder. Landstinget får en renodlad roll som kund och servicenivå och kostnader regleras genom ett särskilt avtal. Senaste före utgången av 1996 ska samtliga alarmeringsavtal vara omförhandlade.Landstingsstyrelsen får i uppdrag att fastställa servicenivå och därefter upphandla landstingets alameringstjänster. Möjligheten till en samordning med beställningsverksamheten för sjukresor m m ska därvid övervägas.Planerade och akuta transporter med flyg och helikopter ska samordnas med övrig sjuktransportverksamhet. Luleå-Bodenförvaltningen har ansvaret att tillhandahålla medicinsk kompetens vid akuta sjuktransporter med flygplan inom ramen för gällande avtal. Gällivareförvaltningen har ansvaret att se till att medicinsk kompetens kan medföljas vid helikoptertransporter. Kostnaden för medföljande vårdpersonal vid transport för vård utom länet belastar patientens hemförvaltning.Styrelsen har gjort en upphandling av flyg- och helikoptertransporter som innebär ökning av den fasta kostnaden och minskning av den rörliga flygtimkostnaden. Fr o m 1995 belastar den fasta kostnaden styrelsen medan den rörliga flygtimkostnaden belastar berörd förvaltning.SjukresorLandstingstyrelsen har uppdraget att samordna sjukresorna. I uppdraget in- går att vidta åtgärder för att stimulera resandet med buss och egen bil istället för taxi. Den första åtgärden är att fr o m 1995 slopa egenavgiften vid resa med buss eller tåg och därtill hörande anslutningstrafik. Liksom tidigare ersätts dock ej resekostnad understigande 20 kr enkel väg.Vårdinrättningarnas mottagningstider och Länstrafikens turlistor ska anpassas till varandra.Landstingsgemensam sjukvårdsupplysningLandstingstyrelsen har på fullmäktiges uppdrag prövat frågan om en landstingsgemensam sjukvårdsupplysning för länsinnevånarna.Av översynen framgår att de teletekniska möjligheterna idag medger möjligheter till en enda landstingsgemensam sjukvårdsupplysning med t ex ett 020-nummer, men också andra möjligheter till samordning genom att landstingets telefonväxlar kommer att kopplas ihop. Samtidigt konstateras att sjukvårds-upplysning inte har den avgörande betydelsen för styrningen av patienter utan är en av flera påverkande faktorer. En landstingsgemensam sjukvårdsupplysning kommer inte att inrättas.StrålskyddsorganisationLandstingsstyrelsen har fastställt organisation för strålskyddet. En särskild strålskyddskommitté inrättas som under styrelsen har det övergripande ansvaret att samordna och följa upp att tillsynen av strålskyddet fullgörs i enlighet med strålskyddslagen och strålskyddsinstitutets föreskrifter.Vidare har klarlagts ansvar och befogenheter på förvaltnings- och basenhetsnivå samt att den föreskrivna kontrollbesiktningen av röntgenutrustning mm utförs av Länsservice.För införandet av strålskyddsorganisationen fördelas 1,0 mkr till berörda förvaltningars enligt de fördelningsprinciper som gäller för decentraliseringen av ramen för medicinteknisk utrustning.PrimärvårdLandstinget har under våren 1994 genomfört den aktiva listningen enligt husläkarlagen men i övrigt inte vidtagit några förändringar av primärvården i ett husläkarsystem. Under 1995 kommer husläkarlagen att upphävas och landstingets verksamhet ska anpassas till detta.Morgondagens primärvård kommer dock att se olika ut i olika delar av länet. I glesbygden har primärvården ett mer omfattande ansvar än på orter med sjukhus, t ex genom att bedriva sluten akutvård på s k OBS-enheter och att svara för ambulansverksamheten Utgångspunkten är en sammanhållen primärvård som ska bibehålla och utveckla de samarbetsformer som byggts upp mellan såväl olika yrkeskategorier inom vården som med övriga samhället. Strukturfrågorna kommer att få en större betydelse i framtiden. En allt mer specialiserad länssjukvård kommer att innebära förändring av primärvårdens arbetsuppgifter.Landstingstyrelsen får därför i uppdrag att se över primärvårdens framtida roll och organisation.Statligt bidrag till primärvårdenRiksdagen har för budgetåret 1994/95 beslutat om allmänt bidrag till hälso- och sjukvården på 195 mkr. Norrbottens andel är 5,2 mkr. Bidraget ska användas för att utveckla primärvården i syfte att denna även fortsättningsvis ska karaktäriseras av lättillgänglighet, kontinuitet, närhet, helhetssyn och kvalitet. För Norrbottens del ska pengarna användas till kvalitetsutveckling för primärvården. Senast den 1 oktober 1995 ska användningen av de utbetalade medlen redovisas till Socialstyrelsen. Pengarna ställs till landstingsstyrelsen förfogande.FolkhälsoarbeteDen övergripande uppgiften för folkhälsoarbetet är att genom befolkningsinriktade insatser främja hälsa och förhindra sjukdom. De lokala samarbetsorganens (hälsoråd eller motsvarande) arbete med folkhälsoprogram ska vara lokalt motiverade och förankrade. Samtidigt är det viktigt att de lokala organen informerar sig om vad som sker i övriga delar av länet. Sådan information kan fås från samhällsmedicinska enheten, vars uppgift bl a är att utveckla och samordna det förebyggande arbetet mellan olika delar av länet. Det förebyggande arbete som hittills mest framgångsrikt engagerat flest kommuner i länet är det olycksfallsförebyggande arbetet. I motsats till t ex insatser mot cancer- och hjärt-/kärlsjukdomar ger insatser mot olycksfall en omedelbart avläsbar effekt. Det olycksfallsförebyggande arbetet har i många fall fungerat som vägröjare inom folkhälsoarbetet. Landstingstyrelsen får i uppdrag att under 1995 påbörja arbetet med att ta fram lokala folkhälsorapporter för varje kommun i länet.Landstinget ska aktivt medverka och ta initiativ i samrådsgruppen för alkoholfrågor. Förutom samhällsmedicinska enheten deltar där länsstyrelsen, Kommunförbundet Norrbotten, försvaret, polisen, primärvården, länsnykterhetsförbundet och centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Uppgiften är att samordna resurserna för det förebyggande arbetet inom drog- området, svara för vissa utbildningsinsatser, sprida information och stödja lokala aktiviteter i syfte att uppnå det av WHO uppsatta målet för minskad alkoholkonsumtion.Uppföljning och utvärdering av Ädelreformen Ädelreformen har utvärderats av Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med landstinget. Därvid har framkommit att i allt väsentligt har målen för Ädelreformen nåtts. Genomförandet har varit betydligt mindre problematiskt än befarat. Inom vissa områden måste dock särskilda åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar.I utvärderingen nämns vissa områden som landstinget ansvarar för. Berörda förvaltningarna får i uppdrag att närmare analysera följande påpekanden och vidta åtgärder för att eliminera bristerna:Den medicinska rehabiliteringen som bedrivs på sjukhusen har förbättrats betydligt de senaste åren men fortfarande finns brister ifråga om att informera primärvården respektive kommuner om påbörjad rehabilitering, vilket ofta kan få till följd att patientens förhoppningar om att bli rehabiliterad inte infrias.Samverkan i anslutning till in- och utskrivning av patienter mellan å ena sidan sjukhuset och å andra sidan primärvården och kommunens hemtjänst fungerar emellanåt dåligt.Länssjukvårdens konsultfunktion inom rehabiliteringsområdet gentemot primärvård och kommuner fungerar inte överallt.Ibland händer det att utskrivna patienter direkt efter utskrivning från sjukhus inte får adekvat smärtlindring, ofta beroende på att utskrivande läkare inte informerat de ansvariga för patientens fortsatta vård.Överenskommelser med kommuner om fasta rutiner för läkarinsatser inom särskilt boende saknas på de flesta ställen.Individuella vårdplaner upprättas ofta i improviserade former. Regler om och när plan ska göras, av vem den ska göras, vad den ska innehålla och hur den ska följas upp saknas ofta.Samråd med kommun i övergripande planering av verksamhet med konsekvenser för kommunernas äldre- och handikappomsorg missas ofta.SjukhusvårdRutiner ska finnas för väl fungerande samverkan med primärvården vid diag�nostisering och behandling av enskilda patienter, liksom för samverkan med anhöriga och den kommunala äldreomsorgen då den berörs. Vid utskrivningstillfället är kravet på samverkan