7
FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW. SFI . SE / FILMISKOLAN Handling En svensk stad i början av 1900-talet. Det är nyårsafton och slumsystern Edith ligger för döden i lungsot. Vid bäd- den vakar hennes mor och arbetskamraten, tillika slum- systern Maria. En enda sista önskan har Edit; att få träffa David Holm. Motvilligt beger sig Maria och frälsningssol- daten Gustafsson ut för att söka efter Holm, en alkoholi- serad man som har en komplicerad relation till den döende kvinnan. Maria beger sig till Holms påvra bostad i fattigkvarteren där dennes hustru sitter nästan katatoniskt bortvänd medan de två barnen ligger och sover. Maria tar med sig kvinnan till Edit, och först verkar det som om hon vill strypa den sängliggande. Men Edit lyser upp, omfamnar och kysser henne och utropar; "Stackars Fru Holm!" Hust- run faller snyftande ihop i hennes famn. David Holm själv sitter på kyrkogården och super till- sammans med några likasinnade inför tolvslaget. För att spä på den lite kusliga stämningen berättar han i en tillba- kablick historien om sin gamle vän Georges, en charmig slarver som lockade in honom på spritens bana, men som varje nyårsafton drabbades av stora skälvan för att han skulle bli den siste som dog innan klockan slog tolv. Den som gjorde det blir nämligen tvungen att bli körkarl åt "en sträng herre", Döden. En spöklik sekvens visar hur körkarlen hämtar upp liket av såväl en välbärgad självmördare som en drunknad sjö- man. Det skrämmande sammanträffandet var att Georges faktiskt avled föregående nyårsnatt. Frälsningssoldaten Gustafsson dyker upp och försöker få med sig David. Denne svarar spydigt och spelar obe- rörd inför sina kompisar. De å sin sida tycker att han borde göra Edit till viljes och snart har de tre börjat gräla. Precis innan klockan slår tolv drämmer en av dem en flaska i bakhuvudet på David som faller livlös ner. Strax därpå ser vi "kärran" komma rullande och på kus- kbocken sitter George. Davids själ reser sig från sin världs- liga kropp och Georges utbrister; "att det är du som måste avlösa mig". Helt förvånad är han ju inte med tanke på att Körkarlen När man talar om svensk films guldålder under stum- filmstiden kommer man inte ifrån att "Körkarlen" 1921, i regi av Victor Sjöström, utgör höjdpunkten. Utifrån Selma Lagerlöfs sedelärande, kusliga och djupt huma- nistiska "folkbok", skapade han med hennes goda minne ett alldeles eget gripande, visuellt fängslande och tekniskt nydanande filmkonstverk. Under en nyårsnatt låter "körkarlen", dödens dystre tjä- nare, suputen David Holm konfronteras med konse- kvenserna av sina handlingar. En film om omvändelse, självuppoffring och praktisk moralfilosofi. Rekommenderad för gymnasiet EN FILMHANDLEDNING AV LOUISE LAGERSTRÖM

Körkarlen · händer och fötter, slänger in honom i kärran för att ta honom till henne. Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit om uppskov; Det är för tidigt!

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Körkarlen · händer och fötter, slänger in honom i kärran för att ta honom till henne. Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit om uppskov; Det är för tidigt!

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingEn svensk stad i början av 1900-talet. Det är nyårsaftonoch slumsystern Edith ligger för döden i lungsot. Vid bäd-den vakar hennes mor och arbetskamraten, tillika slum-systern Maria. En enda sista önskan har Edit; att få träffaDavid Holm. Motvilligt beger sig Maria och frälsningssol-daten Gustafsson ut för att söka efter Holm, en alkoholi-serad man som har en komplicerad relation till dendöende kvinnan.

Maria beger sig till Holms påvra bostad i fattigkvarterendär dennes hustru sitter nästan katatoniskt bortvänd

medan de två barnen ligger och sover. Maria tar med sigkvinnan till Edit, och först verkar det som om hon villstrypa den sängliggande. Men Edit lyser upp, omfamnaroch kysser henne och utropar; "Stackars Fru Holm!" Hust-run faller snyftande ihop i hennes famn.

David Holm själv sitter på kyrkogården och super till-sammans med några likasinnade inför tolvslaget. För attspä på den lite kusliga stämningen berättar han i en tillba-kablick historien om sin gamle vän Georges, en charmigslarver som lockade in honom på spritens bana, men somvarje nyårsafton drabbades av stora skälvan för att hanskulle bli den siste som dog innan klockan slog tolv. Densom gjorde det blir nämligen tvungen att bli körkarl åt "ensträng herre", Döden.

En spöklik sekvens visar hur körkarlen hämtar upp liketav såväl en välbärgad självmördare som en drunknad sjö-man.

Det skrämmande sammanträffandet var att Georgesfaktiskt avled föregående nyårsnatt.

Frälsningssoldaten Gustafsson dyker upp och försökerfå med sig David. Denne svarar spydigt och spelar obe-rörd inför sina kompisar. De å sin sida tycker att hanborde göra Edit till viljes och snart har de tre börjat gräla.Precis innan klockan slår tolv drämmer en av dem enflaska i bakhuvudet på David som faller livlös ner.

Strax därpå ser vi "kärran" komma rullande och på kus-kbocken sitter George. Davids själ reser sig från sin världs-liga kropp och Georges utbrister; "att det är du som måsteavlösa mig". Helt förvånad är han ju inte med tanke på att

Körkarlen

När man talar om svensk films guldålder under stum-

filmstiden kommer man inte ifrån att "Körkarlen" 1921, i

regi av Victor Sjöström, utgör höjdpunkten. Utifrån

Selma Lagerlöfs sedelärande, kusliga och djupt huma-

nistiska "folkbok", skapade han med hennes goda

minne ett alldeles eget gripande, visuellt fängslande

och tekniskt nydanande filmkonstverk.

Under en nyårsnatt låter "körkarlen", dödens dystre tjä-

nare, suputen David Holm konfronteras med konse-

kvenserna av sina handlingar. En film om omvändelse,

självuppoffring och praktisk moralfilosofi.

Rekommenderad för gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

Page 2: Körkarlen · händer och fötter, slänger in honom i kärran för att ta honom till henne. Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit om uppskov; Det är för tidigt!

händer och fötter, slänger in honom i kärran för att tahonom till henne.

Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit omuppskov; Det är för tidigt! Hon räds inte döden men tyngsav dåligt samvete över hur hon uppfylld av kärleken tillDavid, orsakat hans familj så mycket lidande.

I ännu en återblick ser vi Edits försök att, om inte frälsaDavid, åtminstone få honom att sluta dricka. Kallsinnigtförnedrar han henne inför sina dryckesvänner och gör siglustig genom att riva sönder hennes flygblad om Fräls-ningsarméns möten. Hans vän Gustafsson (som vi redanvet så småningom blir frälsningssoldat) blir emellertidfängslad av Edits engagemang. Hennes ansträngningarför att få en alkoholiserad man vid samma bord att följasin oroliga hustru hem.

Nästa onsdag dyker Gustafsson upp på frälsningsar-méns välkomstmöte och har snart överlämnat sig i Gudshänder. Bland åskådarna sitter David och raljerar. Editstår tålmodigt emot hans förakt men blir upprörd när hanattackerar en kvinna för att hon hänsynsfullt hostar bort-vänd. Själv ser han ingen anledning att inte hosta folkrakt i synen. Varför ska några andra skonas när han lider?

När han meddelar att han tänker lämna stan för att letaefter en särskild person blir Edit ändå besviken och vill atthan skall stanna så att de kan fortsätta att 'slåss'.

Strax efter att David försvunnit iväg dyker hans hustruupp. Hon har återvänt och, förstår vi nu, befunnit sig ilokalen hela tiden. Edit inser att det är henne David letarefter och hon blir skakad. Efter att ha hört hustruns histo-ria förbiser hon sina egna känslor och tänker nu kämpaför att återförena paret.

Tillsammans med Gustafsson ordnar hon ett förso-ningsmöte där David faktiskt lovar bättring. Situationenåtergår dock snabbt till det gamla, det blir till och medännu värre än förut. David kommer hem full och oreger-lig. När han hostar på sina sovande barn, blir hustrunvansinnig. Hon låser in honom i köket och gör sig bereddatt åter fly med barnen. I raseri slår David sönder dörrenmed en yxa och hustrun faller avsvimmad ner på golvet.Han konstaterar att hon inte lyckades denna gången. "Är

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

han själv har bidragit till Davids förfall. I tillbakablickarvisas en tid när livet log mot David och hans lilla familj.Tillsammans med sin bror drev han ett litet snickeri ochfamiljen brukade göra utflykter i det gröna med barnen.När Georges gör entré med sprit och glam går det docksnabbt utför.

David och hans bror kommer allt oftare hem till hust-run runda under fötterna, om de inte redan stupat irännstenen. David döms slutligen till fängelse för fyllerioch precis när han skall släppas ut får han beskedet attbrodern begått ett mord i fyllan och villan. Förkrossad ochångerfull lovar han fängelseprästen att hans liv nu skall tanya vägar. Aldrig mer ska hans familj behöva beklaga sigöver honom.

Med goda föresatser beger han sig hem för att börja sittnya liv men finner till sin bestörtning att hustrun och bar-nen har flytt hemmet. Nedslagen och kränkt bestämmerhan sig för att hitta frun, och till varje pris hämnas dettasvek.

George påminner David om sistlidna nyårsnatt när hanhade kommit till en ny svensk stad för att leta efter hust-run; Frälsningsarmén är i färd med att öppna en nyslumstation och 'systrarna' Maria och Edit är förväntans-fulla. Den förste att ringa på klockan denna iskalla nattblir just David Holm.

Surmulet betackar han sig för erbjudande om mat ochsäger att han bara behöver en säng. När han somnat lagaroch lappar Edit dock hans trasiga, och av lungsot besmit-tade jacka. Nästa morgon visar David "sin tacksamhet"genom att slita sönder lagningarna. Edit säger dock tål-modigt att hon har bett Gud om ett gott nytt år för derasförste gäst, och att hon ser fram emot att se hur det kom-mer att gå för honom. Han avfärdar hennes omtanke ochböner som "pjoller".

Georges visar nu David hur det har gått för syster Edit.Det var ju trots allt David som smittade henne med lung-soten. "Samvetskvalens och ångerns börda undgår duinte."

När han vägrar binder Georges hans själsliga jag vid

Page 3: Körkarlen · händer och fötter, slänger in honom i kärran för att ta honom till henne. Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit om uppskov; Det är för tidigt!

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

du inte färdig med din hämnd snart, David", flämtar hust-run.

Vi är nu tillbaka vid Edits dödsbädd. Hon framhärdar isin önskan om uppskov för att hinna träffa David. I säll-skap med körkarlen George befinner han sig nu i rummet.Fortfarande bunden, kryper han fram till hennes säng,och lägger sin hand vid hennes hand. Edit lyser upp. "Dufånge, du älskliga, kom ut ur ditt fängelse", säger Georgeinnan hon faller tillbaka död mot kudden.

David börjar nu komma till insikt. Men för att han verk-ligen skall förstå, tar Georges med honom till det egnahemmet. Men här ska väl ingen dö, säger David oroligt.Han får nu bevittna hur hustrun i förtvivlan planerar föratt ta sitt och de två barnens liv. Detta blir avgörande förDavids omvändelse. Vem kan han vända sig till för attdetta skall stoppas? Gud? Kommer han att lyssna på en såförtappad själ som hans?

Georges förstår att David nu menar allvar och gerhonom livet åter. Med själen återförenad med kroppenvaknar David på kyrkogården, rusar in till hustrun ochhinner precis hindra henne från att dricka giftet. När hanberättar att han har träffat syster Edit och insett hur felhan handlat tvivlar hon starkt, eftersom hon bara hört hurhan vägrat. Är hans vilja till bot och bättring trovärdig?Hon slår sig ned på knä bredvid honom och hans tårar fårhenne ändå att, för en gångs skull, tro på sin make.

Men mycket uppdämd gråt måste få komma ut innanhon ens vågar tänka på att bli lycklig igen. David ber upp-riktigt den bön George har lärt honom; Gud, låt min själkomma till mognad innan den skördas."

Selma Lagerlöf om filmenSelma Lagerlöfs författarskap är intimt förknippat medsvensk films storhetstid under stumfilmsepoken från mit-ten av tiotalet till tjugotalets mitt.

Regissören Ivan Hedqvist inledde sin korta men stil-säkra karriär med en filmatisering av "Dunungen" 1919.Men i stort delades det lagerlöfska litterära stoffet mellansvensk stumfilms två största namn, Victor Sjöström ochMauritz Stiller. Gustaf Molander var den regissör somefter dem kom att filma flera av hennes verk. Bland annat"Kejsaren av Portugalien" och "Tösen från Stormyrtorpet".

"Tösen från Stormyrtorpet" var också den första av Vic-tor Sjöström lagerlöffilmatiseringar. Författarinnan, sombevistade den färdiga filmen tillsammans med regissören,blev förtjust och strax därpå inledde Sjöström arbetetmed ett filmmanus till hennes roman "Liljecronas hem".När detta inte ville arta sig, övergick han till att bearbetaJerusalemsviten till en helaftonsfilm i två delar, "Ingmars-sönerna". Efter att ha läst upp manusutkastet högt förLagerlöf personligen fick han godkänt och kunde ge sig ikast med inspelningarna. Samtidigt köpte Svenska Bio fil-mrättigheterna till "Herr Arnes Penningar".

Det blev den tidens andre mästerregissör, Mauritz Stil-ler, som kom att gjuta liv i filmen "Herr Arnes pengar"(som filmen kom att heta) 1919. Även om han drevs avegna konstnärliga ambitioner, förhöll han sig trogen denlitterära förlagan, och behandlade 'den moraliska konflik-ten' med samma allvar som författarinnan själv, vilketinledningsvis lugnade henne.

När Stiller med ett helt annat egensinne "förvrängde"

romanen "En herrgårdssägen" med filmatiseringen "Gun-nar Hedes saga" 1923, förverkade han dock hennes för-troende. Och Lagerlöfs förstlingsverk, "Gösta Berlingssaga", filmade han trots hennes uttryckliga protester. Hanhävdade filmskaparens konstnärliga självständighet gen-temot den litterära förlagan medan hon kontrade; "Visstär det vackert och jag förstår att ni fått mycket beröm fördet, men det är inte Gösta Berlings saga."

Hon förlät aldrig Stillers självsvåldiga ändringar.Särskilt upprörd blev hon av slagsmålet i kyrkan. Så någotmer samarbete dem emellan blev det inte. Stiller försökte,efter ett litet mellanspel i Tyskland, att göra Hollywood-karriär. Men ständiga motgångar och svårigheter attanpassa sig till den amerikanska filmindustrin bröt snabbtner honom och han återvände till Sverige där han dog1928 endast fyrtiotvå år gammal. Däremot började hansprotegé Greta Gustafsson sin oöverträffade karriär iHollywood med nya efternamnet Garbo. Enligt hennefanns det aldrig någon större regissör än Stiller.

1920 gjorde Sjöström "Karin Ingmarsdotter", en ganskaoansenlig uppföljare till "Ingmarssönerna", som inte gavnågon mersmak för fortsatt filmatisering av Jerusalemsvi-ten.

Istället gav han sig hän åt den film som både kom attkröna han egna filmkarriär och ge svensk stumfilm värld-somspännande berömmelse. "Körkarlen", som fick svenskpremiär nyårsdagen1921, lär ha rört Lagerlöf till tårar,och efter premiärer i London, Paris, Rom och året därpåNew York, blev Victor Sjöström ett världsnamn.

Sjöström skrev och reviderade manus i samverkan medLagerlöf under våren 1920. I maj startade inspelningarnasom var de första i den nybyggda Filmstadens ateljéer iRåsunda. Sjöström, som kände till att Lagerlöf hade haftLandskrona i tankarna som fond till Körkarlen, användedetta som förebild i exteriörer, stadsbild och inte minstden kyrkogård som spelar en central roll i filmen.

Den okonventionella berättarstrukturen i Lagerlöfsberättelse, med uppruten tid och återkommande tillba-kablickar, lockade filmaren Sjöström. Filmen, som var ettungt medium, var under ständig utveckling och "Körkar-lens" form av saga, sägen och socialt drama skulle kommaatt bli en rejäl utmaning för filmteamet.

Inte bara ställde det krav på enorma scenbyggen. Deinvecklade dubbelexponeringarna som framför allt inne-bar ett långdraget efterarbete för fotografen Julius Janzon(a k a J Julius) och laboratoriechefen Eugén Hellman, ärframför allt det som kommit att bli "Körkarlens" främstasignum. Effekten att skapa två dimensioner, en verkligoch en själslig, som går in i varandra och samsas på ett förpubliken naturligt sätt var ett grepp som än idag står sigsom revolutionerande.

Svensk films 'storhetstid' eller 'guldålder' var inte en sti-listiskt eller motivistiskt enhetlig grupp, menar filmpro-fessor Leif Furhammar i sin bok "Filmen i Sverige".

Där fanns både lättsinniga komedier, svindlande melo-dramer och monumentalt tungsinne efter litterära förebil-der. Men det var framför allt Stiller och Sjöströms nyska-pande som gjorde intryck och fick internationell upp-märksamhet.

Sjöström och Stiller inte bara utnyttjade den skandina-viska naturens spektra av temperament och känslor som

Page 4: Körkarlen · händer och fötter, slänger in honom i kärran för att ta honom till henne. Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit om uppskov; Det är för tidigt!

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

fond till det psykologiska dramat. Gestaltningen av perso-nernas karaktär och handlingar integrerades också somen del av den miljö de befann sig i. Omgivningen blir intebara en symbolisk scenografi utan en spegling av inre ske-enden. Exempelvis det rasande havet i Ibsenfilmatiser-ingen "Terje Vigen" som rent fysiskt styr Terjes vrede,ensamhet eller försonlighet.

Även idag beundrar cineaster över hela världen dessafilmer och just Körkarlen tillhör filmhistoriens guldkorn."Säkerligen har ingen film gett upphov till så mycketbeundran, så många diskussioner och kommentarer som"Körkarlen", och säkerligen har ingen förtjänat det i så höggrad." (filmencyklopedisterna René Jeanne och CharlesFord)

Bok blir filmUnder stumfilmen kunde det vara tacksamt att ha en litte-rär förlaga att luta sig emot. Själva filmens form påmindetill sin uppbyggnad om tablåer med textrutor emellan sombåde kunde beskriva handlingen och vara rena repliker.Samtidigt fanns en djupt rotat respekt för litteraturenstora. Inte minst just Henrik Ibsen (som skrivit poemet"Terje Vigen") och Selma Lagerlöf.

Sjöströms trofasthet mot förlagan utan några utvik-ningar, omarbetningar eller "förbättringar" var en regelhan höll sig till under alla lagerlöffilmatiseringar. Ocksåför att det passade honom själv.

"Jag utgick nämligen från att författarinnan säkertbättre än jag hade reda på hur hon tänkt sig sina männi-skor och deras öden. För övrigt låg ju "Stormyrtösen" såvälsom de följande filmade Selma Lagerlöf-böckerna så vältill för filmomarbetning - det var ju strängt taget mest attså att säga illustrera dem i levande bilder."

Filmatiseringar av romaner är minst lika aktuellt idag.Inte minst många svenska bestsellers, Liza Marklundsdeckare, berättelsen om "Arn", "Ett öga rött" med flera har

överförts till svenska duken och flera är under produktion."Snabba Cash", "Milleniumtrilogin" och "Mig äger ingen",för att nämna några.

Överföringen från ett medium till ett annat har alltidsina dilemman. Populära böcker kan innebära snålskjutsför filmen. Men lika ofta blir det, där publiken har gjortsig starka egna bilder och förväntningar, så gott somomöjligt att infria dessa. Författare kan också känna sigkränkta av hur deras text förvanskats.

• Kultförklarade böcker och bästsäljare är givetvis fres-tande att använda i film. Just nu är John Ajvide Lindqvists"Låt den rätte komma in" bioaktuell, ett ovanligt lyckatsamarbete där författaren själv skrivit manus och båderegissör och författare betygat sin förtjusning över varand-ras kreativa insatser. Hur tänker ni kring den eviga diskus-sionen; filmatiseringar kontra den litterära förlagan? Lig-ger det någonting i Mauritz Stillers övertygelse om regis-sörens konstnärliga frihet i alla lägen? Hur uppfattar niSjöström hållning? Är den mer respektfull eller snararelite feg?

• Sjöström förhöll trogen Lagerlöfs "Körkarlen". Så närsom på en längre utläggning i boken om Davids bror ochdennes uppvaknande från sitt destruktiva liv. Filmenberättar också med flera stycken citerade direkt ur boken.Tidsaspekten blir tydligare och mer avancerad i filmensom rör sig bakåt i tillbakablickar i flera led. I boken dörEdit tidigare medan filmen håller en mer utdragen drama-turgisk kurva där vi presenteras för nästan ett slut, sedantillbakablickar och slutligen återvänder till nutid för attknyta ihop berättelsen och samtidigt skapa maximal dra-matik. Regissören kunde också effektivt levandegöra ochgestalta perioden före Davids förfall och med de ljusa bil-derna skapa kontrast. Hur upplever ni filmens berättar-struktur. Är det svårt att hänga med i handlingen? Vad har

Page 5: Körkarlen · händer och fötter, slänger in honom i kärran för att ta honom till henne. Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit om uppskov; Det är för tidigt!

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

film för fördelar när det gäller att kunna upphäva linjärtberättande?

Den raffinerade tekniken till trots var den inte effektsö-keri eller något självändamål. Historien krävde helt enkeltett sätt att förena Lagerlöfs sällsamma sammansmältningav religiöst mysterium och social realism. Det finnsgånger då filmen kan tyckas överträffa sin litterära för-laga och trots sin trohet mot Lagerlöf skapade Sjöströmett självständigt drama som utifrån filmens egenskaperoch förutsättningar till och med blev ett verk som intebara stod sig väl, utan även briljerade över boken.

• Filmens fördel är att man kan gestalta skeenden som iboken måste beskrivas/berättas. Körkarlen innehållerflera exempel på detta. Det någon återger muntligt iboken, som tiden då David Holm levde ett gott liv för attsedan hamna i fängelse, kan i filmen åskådliggöras i bil-der som rent visuellt kan bidra till historiens kontraster.Dödskärran beskrivs i boken väldigt detaljerat men i fil-men kan vi både se hur tärd av tiden den är och hur denrör sig över landskapet. Berättartekniskt blir den upp-brutna kronologin också mer påtaglig i filmen. Läs gärnaförlagan och fundera över hur filmmediet ger nya möjlig-heter att gestalta dramat. Fundera över filmens fördelargentemot det skrivna ordet i allmänhet, i "Körkarlen" syn-nerhet.

Saga, sägen, spökhistoria & socialt dramaLagerlöf, som både fick Nobelpriset 1909 och valdes in iSvenska Akademien 1914, som första kvinna, betraktadeslänge som en 'sagotant'. En författare med berättandetnära den muntliga äldre berättartraditionen med sägneroch legender i botten. Men hon var också utbildad ochverksam lärare vilket bidrog till en lätt pedagogisk ochdidaktiskt ton i hennes berättelser. Inte minst i Körkarlen.

Hon skrev boken som ett beställningsverk åt National-församlingen mot tuberkulos. Kampen mot folksjukdo-men var en fråga som hon var starkt engagerad och dri-vande i. Med sitt sociala patos i grunden broderade honsedan ut berättelsen på ett för henne karaktäristiskt sätt.Därtill genomsyras anrättningen av en samtida religiösmoral som ibland är svår att särskilja från författarinnansegen livsfilosofi och trosuppfattning.

Sagotonen anslås i bokens första mening, vilket ocksåär filmens inledning; Det var en stackars liten slumsyster,som höll på att dö. Vidare finns hennes egna ord med somen ledsagare genom filmen som en naturlig del i berättan-det.

Historien om körkarlen blir det mytiska sägeninslaget.En vandrande muntlig berättelse med övernaturligainslag och skrämmande budskap om att den siste som dogpå nyårsafton skulle få ett osaligt andeliv där en enda dagvar lika lång som hundra år på jorden. "Fastän det stän-digt är samma kärra och samma häst är det inte alltidsamma körkarl."

Davids möte med Körkarlen bär också tydligare änboken ett påtagligt drag av spök- och skräckhistoria, därdöden antar en metafysisk kropp och inramningen, inteminst kyrkogården, bidrar till att ange en gotisk spöklikton. Kärran i sin dammiga skranglighet och liemannen påkuskbocken är också en arketypisk bild av död. Förrutt-nelsen är en flitigt använd skräckromantisk symbol.

Allt detta utspelar sig emellertid i en högst påtaglig soci-alt realistisk miljö i en tid när tuberkulos och alkoholismslet sönder många familjer. Särskilt de i de mindre bemed-lade befolkningslagren.

För att understryka trovärdigheten i den socialt misäramiljön var också spelstilen i “Körkarlen” för sin tid natura-listisk och nedtonad. Det var utmanande att låta skådespe-larna använda mer av mimik och stilla minspel än stora dra-matiska gester och Sjöström själv ansågs göra sitt livs inten-sivaste rollprestation.

• Selma Lagerlöf hade en mission; "/…/ att framlocka detpoetiskt sköna ur det tarvligaste förhållanden, det är minuppgift." Så skriver Sjöström själv om samarbetet medLagerlöf. Fundera över hur filmen sammanlänkar dessaolika berättarlager. Hur kontrasterar det realistiska mot detfantastiska? Hur fungerar det berättartekniskt och rentvisuellt. Hur lyckas filmen uppnå en överenskommelse medpubliken om dess upplösta gränser mellan fantasi, dröm,minnesbilder och verklighet?

• Lagerlöfs arbete var avsett att också vara opinionsbil-dande och i nittonhundratalets början formades, via folkrö-relser, ideella organisationer, religiösa samfund och poli-tiska partier, mycket av det som vi senare skulle komma attkalla välfärdspolitik eller folkhemsbygge. Bostadspolitik,nykterhetsrörelse, alkohollagstiftning och utbildningsrefor-mer bottnade i mycket stora sociala problem. Läs mer omdenna process och försök att se vad i detta som avspeglas ibåde filmen och romanen “Körkarlen”.

Mognad - en existentiell kamp"Körkarlen" må vara en symbolisk filmklassiker, ett nyda-nande experiment från stumfilmens pionjärtid och en tydligpamflett kring konkreta sociala problem. Inte desto mindretar den också upp allmängiltiga moraliska, existentiella,filosofiska och religiösa frågor som vi tampas med än idag.

I centrum för berättelsen står en människas mognadgenom mötet med sig själv och det liv han levt. Temat åter-finns redan i medeltidens mysteriespel representerat fram-för allt teatermoraliteten "Spelet om envar".

Envar som står inför döden blir påmind om sitt förspilldaliv genom en inre resa där han konfronteras med sina egnadåliga sidor. Insikten uppenbarar nya perspektiv och fårhonom inse vikten av medmänsklighet och goda gärningarför att själv finna sin helande kraft. Precis en sådan inreresa som "Körkarlens" David Holm kommer att genomgåunder en ödesmättad nyårsnatt.

• Denna tanke om att komma till insikt genom att se konse-kvenskerna av sitt eget handlande är ett återkommandetema i fiktionen. Berättelser och filmer som "En julberät-telse", "It's a Wonderful World" och "Måndag hela veckan"är några exempel. Försök att komma på fler. Vad är gemen-samt med dem, vad skiljer dem åt och hur kan manbeskriva deras moraliska clou?

• Holms omvändelse handlar framför allt om det egna upp-vaknandet och insikten om ansvaret för de egna handling-arnas effekter. Syster Edits ansträngningar för att få Davidatt vilja öppna sig för Gud ger till en början inget resultat.Först när han verkligen ser sig själv är han mo-gen att ocksånärma sig Gud. "Gud, låt min själ komma till mognad,

Page 6: Körkarlen · händer och fötter, slänger in honom i kärran för att ta honom till henne. Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit om uppskov; Det är för tidigt!

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

innan den skall skördas". David Holms förlösan-de önskankommer i slutet och kan både ses som en frälsning och enacceptans av Guds närvaro i varje människa.

Tematiskt speglas mycket av författarens egen filosofi ochtrosuppfattning. Hennes övertygelse om att människan all-tid är kapabel till förändring märks i Edits ord; "Hon vissteatt sådana som han kan ingen binda med löften, men honville omplantera i god jordmån den säden, som hade vuxitbland törnen, och hon var viss om att hon skulle lyckas."

Selma Lagerlöf anses ha haft sina sympatier i den lut-herska kyrka som hon växte upp i. I berättelser som "Kör-karlen" och Jerusalemsviten möte vi människor som tappatfotfästet i religiöst svärmeri. För både Jerusalemfararna ochEdith blir konsekvenserna tragiska. Men den andliga inner-ligheten skildras också med en värme när det gäller degoda gärningar som övertygelsen kan leda till.

Lagerlöf var även fascinerad av påven Leo XIII som honträffade under en resa till Italien och då i synnerhet förhans engagemang för de strejkande lantarbetarnas situa-tion. En sympati för en pragmatisk manifestation av kris-tendomen.

• Bilden av Frälsningsarmén visar just denna dualism mel-lan värme och kritik då man framstår som oförmögen att nåmänniskor genom sina predikningar om inte också perso-nens självinsikt finns. Fundera över bilden av människanvars strävan efter sin inre potential ställs mot olika religiösarörelser och samfund. Kan man ha patent på frälsningen?

• Med “Körkarlen” ville författarinnan både frambära ettbudskap och underhålla sina läsare. Hon hoppades heltenkelt på att boken skulle bli en 'folkbok'. Hur uppfattar nibudskapet så som det framställs i filmen. Tenderar berättel-sen att bli missionerande och överpedagogisk, eller lyckasSjöström balansera filmkonst och budskap? Är konst svårtatt förena med pedagogiska eller religiösa budskap?

Det kristna offertemat"Hela hennes kärlek gick ut på att få honom omvänd. Omhon hade fått se honom stå på estraden, och bekänna atthan var frälst, så skulle hon ha varit lycklig." David Holmsabsoluta motpol är slumsystern Edith. En människa hängi-ven sitt kall och snart också helt uppslukad av tanken på attfrälsa honom.

Deras möte blir snabbt en kamp mellan två krafter."Han var som ett villebråd, som hon förföljde med starka

vapen, och ju mer det vände sig mot henne, desto häfti-gare anföll hon det, i si förtröstan att hon ändå till slutskulle komma att segra, därför att hon var den, som varstarkast av de två." Ju hårdare hon kämpar desto mer för-akt visar han. När han tänker ge sig av vill hon hellre atthan stannade så "att hon finge strida med honom än entid."

Som tack för att Edit lagat hans rock river han sönderhennes arbete och säger att han föredrar den trasig. Enscen som speglar det självförakt som Holm känner ochsom får honom att vända hatet mot den som visarmedömkan. Hans uppmaning till en lungsjuk kvinna atthosta folk i synen som han själv gör. "jag hostar folk rättupp i ansiktet, därför att jag hoppas, att de ska gå åt. Var-för ska de ha det bättre än vi? Det skulle jag just viljaveta?"

• Edit har en överjordisk förmåga att helt bortse från sinaegna behov och önskningar. Fundera över offersymboli-ken och hur hennes självuppoffrande handlingar tar siguttryck i filmen. Hon tycker sig handla i Guds namn ochutifrån ett osjälviskt perspektiv. Ändå gör de komplice-rade känslorna för David att hennes till synes osjälviskahandlingar får olyckliga konsekvenser.

• När hon blir medvetenom att David har en hustru ver-kar hon först drabbas av svartsjuka. Men hon "begärdeinget för sig själv "som hörde denna världen till." "Honåterförenade den mannen med dem som han hade maktatt fördärva" Går Edit för långt i sin välvilja? Styrs hon avsina egna känslor eller sitt behov av att betraktas somgenuint god. Upplever ni detta som positivt eller ser nihenne som en fanatisk person som med skygglappar förtillvaron? Ser man Edit som ett realistiskt porträtt ellersnarare som en metaforisk karaktär, en slags helgon- ellerkristussymbol?

• Ett starkt tema hos Lagerlöf är den förlåtande kärlekenoch den självuppoffrande godheten. Ett budskap om attälska även den som inte är värd att älska. Den visar ocksåpå en motbild den tidens rådande kvinnoideal. Där inteminst Lagerlöf själv, som kämpande för kvinnliga rättighe-ter, ville visa kvinnan som stark och handlingskraftig.

Stumfilm & musik"Stumfilm" var aldrig stum när den visades för publiken iseklets början. När ljudfilmen slog igenom i slutet av tju-gotalet kallade man den följaktligen för "talfilm". Det varju detta som vara det nya, för musik hade ju alltid funnits.

Något som kommit att påverka senare tiders bild avstumfilm var också att man av tekniska skäl var tvungenatt standardisera filmhastigheten. Tidigare hade biogra-fernas uppspelningshastighet varierat eftersom stumfil-mens inspelningshastighet kunde variera från 15-16 bil-der sek upp till 24 i slutet av stumfilmseran.

De 24 bilderna per sekund (som alla biografer kom attanpassas till) resulterade i de allra flesta fall till att publi-ken har fått se stumfilmsskådespelare som struttat framoch agerat i ett maniskt, orealistiskt tempo. Något sombidragit till att stumfilm uppfattats som lite fånig och ofri-villigt komisk.

Dvd-versionen av "Körkarlen" har dock överförts i kor-rekt hastighet (som för just den filmen var 16

Page 7: Körkarlen · händer och fötter, slänger in honom i kärran för att ta honom till henne. Vid åsynen av Georges som dödens tjänare ber Edit om uppskov; Det är för tidigt!

bilder/sekund). Här ser vi också att skådespeleriet är oer-hört realistiskt. Enligt en anekdot lär dock fotografenJulius Jaenzon ibland ha tyckt att Sjöström agerade välsävligt. Jaenzon vevade då lite extra långsamt vilket gavSjöström skjuts i skådespeleriet när filmen sedan visades.

Det fanns inte någon musik specialskriven till "Körkar-len" men man vet att vid premiären framfördes verk avframför allt Ture Rangström men också av Felix Mendel-sohn, Camille Saint-Saëns och Max Regert. Men man skallkomma ihåg att varje biograf hade sin egen musikaliskaversion av filmen. Från en enstaka pianist på de små land-sorts- eller kvartersbiograferna till kapell och orkestrardär man hade råd.

Detta var en egen och mycket driven kategori av musi-ker som mer eller mindre improviserade till filmerna ochdet var naturligtvis viktigt för biografägare att kunna hade bästa och mest dynamiska musikerna för att locka detbästa ur filmerna.

Dvd-versionen, som ingår i en box om sex stumfilmsk-lassiker (1917-1924), har nykomponerad musik av MattiBye. Musik som också framförts live vid visningar på Cine-mateket i Stockholm, Il Cinema Ritrovato i Bologna ochMidnight Sun Film Festival i Sodankylä. "Körkarlen" varByes första uppdrag som stumfilmskompositör och hanberättar i en intervju för Film i skolan att det var en allde-les ny utmaning (hela intervjun finns på LÄNK TILLSIDAN). För första gången var han tvungen att formuleraför andra musiker det han tidigare improviserat ensam.

Det svåraste var inte att skriva för en grupp klassisktskolade musiker på nio personer, utan att få musikerna att'vara i filmen'.

- Jag var tvungen att skapa en slags musikalisk regi därde olika instrumenten stod för de olika karaktärerna ochskilda teman i filmen. Förste violinisten Anna Lindal fickexempelvis krypa under skinnet på syster Edit och bok-stavligen vara en lungsjuk kvinna med ett passioneratinre. Andreas Edlund på klarinett stod för "berusningste-mat" som representerades av slarvern George.

Genom att utelämna beteckningar för tempo och dyna-mik gav han musikerna mycket eget ansvar. De blev med-kompositörer. Det viktiga var att de levde sig in i psyketoch känslan på personerna samt att de kunde musiken såpass bra utantill att de bara i nödfall tvingades vändablicken från det som hände på duken.

• Musiken illustrerar sällan handlingen direkt, utan bildaren självständig dimension till filmerna. Fundera över vilkateman ni kan urskilja i filmen. Kan ni identifiera enskildainstrument? Hur uppfattar ni att musiken arbetar? "Syns"musiken i karaktärernas ansikten? Är musik och ljudnågot man är medveten om som åskådare? På vilket sätt iså fall? Kan musiken styra vår perception?

Idag är stumfilm på biograf en sällsynt företeelse menvisas då och då på Cinemateket eller på filmklubbar runtom i landet. Matti Bye är en de stumfilmspianister sombåde på ett traditionellt och nyskapande sätt för kunnan-det vidare genom improviserade spelningar och komposi-tioner.

Även om Matti Bye tillhör de mest etablerade komposi-törerna av stumfilmsmusik i Sverige finns det en rad

andra musiker och musikaliska konstellationer. I Sverigevar umeåbandet Projektor 7 pionjärer och avantardegrup-pen Lokomitiv Konkret och göteborgska musikkollektivetORO är andra exempel.

Internationella stumfilmskompositörer är bland andraamerikanske Carl Davies samt grupperna Alloy Orchestrabrittisk/österrikiska duon KTL och franska Art Zoyd. Menockså renodlade popartister som Giorgio Moroder/Fred-die Mercury och Lambchop har specialskrivit musik till fil-mer som "Metropolis" och "Sunrise".

Inom den klassiska stumfilmen fick musiken förmedlaoch förstärka det som inte sades i ord. Märkligt nog varsällan regissörerna själva involverade i vilken musik somskulle ackompanjera deras filmer. Ibland fanns dock för-slag till hur man skulle spela till olika situationer ochkänslolägen.

Ett undantag var Charlie Chaplin, som själv skrev musi-ken till bland annat "Chaplins pojke", "Guldfeber", "Sta-dens ljus" och "Moderna Tider" (som per definition var enljudfilm, fast utan tal). Hans musik fick en lyskraft som ivissa fall lever starkare än till och med hans filmer.Stycken som "Smile" och "Manschettvisan" har kommit attbli en del av både film- och musikhistorien.

Sverige 1921

Manus: Victor Sjöström efter Selma Lagerlöfs roman

Regi: Victor Sjöström

Foto: J.Julius (pseudonym för Julius Jaenzon)

Musik: Komponerad av Matti Bye för dvd-utgåvan

I rollerna

David Holm - Victor Sjöström

Fru Holm - Hilda Borgström

Syster Edit - Astrid Holm

Georges - Tore Svennberg

Syster Maria - Lisa Lundholm

Gustafsson - Tor Weijden

Davids bror - Einar Axelsson

Edits mor - Concordia Selander

Tekniska uppgifter

Speltid: 101 minuter

Format: 1.33:1

Ljud: stumfilm

Censur: Från 15 år

Svensk premiär: 1 januari 1921

Distribution

Svensk Filmindustri, 169 86 Stockholm tel 08-680 35 00, fax 08-680

37 83 epost: [email protected]

Redaktion: Andreas Hoffsten, Barn & ungdom, Svenska Filminstitu-

tet, mars 2009

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Produktionsuppgifter