1

KOOPERATIVSOM

ALTERNATIVTILL

SAMHALL

2

Kooperativ som alternativ till Samhall ..................................................................................3Inledning ...................................................................................................................................................3

Framtidens samhälle.............................................................................................................................................. 4Viktiga behov för individ och samhälle ............................................................................................................... 5

Kooperativ organisering .........................................................................................................................6Kooperativa värden ............................................................................................................................................... 6Kooperativ ............................................................................................................................................................. 6Arbetskooperativ i Sverige ................................................................................................................................... 6Kooperativ och framtidens krav ........................................................................................................................... 7Sociala arbetskooperativ – en definition .............................................................................................................. 8Kooperativ – metod för arbete och rehabilitering................................................................................................ 9Arbetshindrade som sociala entreprenörer........................................................................................................... 9Vilka grupper?....................................................................................................................................................... 9Organisationsformer............................................................................................................................................ 10Lokala gemenskapsföretag ................................................................................................................................. 10

Möjligheter att utveckla sociala arbetskooperativ i samverkan med Samhall..............................11Synergieffekter av en samverkan mellan Samhall och kooperativ utveckling? ............................................... 11Vad behövs för att utveckla sociala arbetskooperativ i samarbete med Samhall? ........................................... 13Samverkan på regional och nationell nivå. ........................................................................................................ 14Lämpliga modeller .............................................................................................................................................. 14Lokal förankring.................................................................................................................................................. 15Associationsformer ............................................................................................................................................. 16

Affärsområden .......................................................................................................................................16Vad kan man lära från erfarenheterna idag? ...................................................................................................... 16Framtidens företagande....................................................................................................................................... 17

Kooperativa handledare .......................................................................................................................17Kooperativa handledare – en ny yrkesroll.......................................................................................................... 17Anställning av handledare................................................................................................................................... 17Utbildningsbehov ................................................................................................................................................ 18

Ekonomi ..................................................................................................................................................18Utgå från dagens verklighet................................................................................................................................ 18Merkostnadsersättning - Kooperativbidrag........................................................................................................ 18

Juridiska begränsningar och möjligheter...........................................................................................18Konkurrensfrågor och upphandling.................................................................................................................... 18Kommunalt stöd .................................................................................................................................................. 19Personligt ansvar ................................................................................................................................................. 19Jämförelse med andra länder .............................................................................................................................. 19

Förslag till ett startprojekt ...................................................................................................................19Projektorganisation ............................................................................................................................................. 20

Bilaga 1....................................................................................................................................................21Värden för världen- om kooperation som idé....................................................................................21Bilaga 2....................................................................................................................................................24

Uttalanden om Sociala arbetskooperativ............................................................................................................ 24

Bilaga 3....................................................................................................................................................28Nya perspektiv på människor och företag - vitsen med arbete ......................................................................... 28

3

Kooperativ som alternativ till SamhallInledningIdag ställs många (nästan en femtedel i produktiv ålder) utanför möjligheten att bidra medsina resurser till samhället i ett arbete. Samhället står inför en strukturomvandling där bl atraditionella näringsområden håller på att avvecklas, enklare arbetsuppgifter sköts avmaskiner och bristen på inflytande över sin egen arbetssituation leder till utslagning ochlångtidssjukskrivningar. Behovet av mångfald på arbetsmarknaden leder inte till några enklalösningar. En öppen arbetsmarknad för alla måste innebära en palett av olika möjligheter.

Funktionshindrade med arbetshinder har sedan flera årtionden erbjudits arbete av statengenom Samhall. Aktivitetsgarantin har införts som en möjlighet för långtidarbetslösa ochandra statliga arbetsmarknadsåtgärder förenklar möjligheterna för arbetsgivare att anställapersoner med arbetshinder av olika slag. Kommunerna har utifrån SOL och LSS, genom olikasysselsättningsåtgärder och daglig verksamhet skapat arbete för vissa av dem som inte kunnatfå plats på Samhall. Försäkringskassans har möjlighet till rehabilitering för långtidsjukskrivnaatt arbetsträna och praktisera för att komma tillbaka till arbetslivet.

Trots dessa satsningar har många hamnat utanför en möjlighet att få använda sin kapacitet.I slutet på 80-talet uppkom därför en rörelse med sociala arbetskooperativ som ett alternativ,på den tiden framförallt för människor med psykisk ohälsa, som är de som har det allrasvårast att få möjlighet till praktik och arbete på arbetsmarknaden.

Sociala arbetskooperativ och andra alternativa lösningar på välfärdsproblemen genom enutveckling av den sociala ekonomin har skjutit fart under hela 90-talet som ett svar pånedrustning av offentliga sektorn, ideella organisationers förändrade inriktning frånintresseorganisationer till producenter av välfärdsservice och inflytande från andra länder iEU som har en lång tradition av social ekonomi.

Under senare delen av 90-talet utvecklades de sociala arbetskooperativen till att erbjudaalltfler grupper att skapa sig ett eget arbete när inte någon annan möjlighet stod till buds.Grupper med socialmedicinsk problematik, långtidssjukskrivna, fysiskt funktionshindrade,långtidsarbetslösa med mer diffusa arbetshinder etc. Utvecklingen ledde också till en andelmer affärsinriktade kooperativa företag, med lönebidragsanställda och en större omsättning ände första sociala arbetskooperativen som många inriktade sig på gemenskapen och den socialadelen av sin affärsverksamhet.

Idag finns en ökad legitimitet och intresse för sociala arbetskooperativ bland företrädare förmyndigheter och intresseorganisationer. Trots att företeelsen idag är liten (cirka 90 st med1100 personer), kan man med rätt stöd från samhället se en utveckling av detta alternativ, somtillsammans med Samhall och andra lösningar kan ge oss möjlighet till en öppenarbetsmarknad för alla och en större mångfald

4

Om man enligt grundlagens intentioner anser att arbete är en rättighet och utgår frånindividen, blir allt mycket enklare än dagens system av rigida regelsystem. Det gäller att utgåfrån individens behov och se individen själv som en resurs

I allt fler kommuner övergår man från entreprenadupphandling till penga-modellen, dvsoavsett entreprenör eller driftsform får man med sig en summa för att få tillgång till offentligtfinansierad service i form av t ex barnomsorg, skola eller äldrevård.

Varför kan det inte fungera på liknande sätt i detta fall? Dvs individen har med sig sinmerkostnadsersättning (eller motsvarande) och ordnar – med eller utan hjälp – sitt eget arbeteoch/eller arbetsrehabilitering. Det kan vara hos Samhall, något kooperativ, privat företag, eller… Det bör kunna uppstå en mängd olika alternativ. Ju fler möjligheter, desto bättre för bådeindivid och samhälle.

Med detta synsätt uppnår man två stora fördelar:a) Många fler kommer i arbete. Det kommer naturligtvis att kosta, men ett utanförskap

kostar säkerligen ännu mer (men det är kanske från en annan ”påse”). Dessutomkommer skatteintäkterna att öka.

b) Skillnaderna mellan ”den öppna arbetsmarknaden” och andra lösningar minskardramatiskt. Det känns helt enkelt som en gammaldags och konstlad skillnad mellan”riktiga jobb” och olika slags arbeten med arbetsmarknadspolitiskt stöd.

Framtidens samhälleVi lämnas industrisamhället bakom oss, men vad kommer istället? En känd framtidsforskaresa ungefär så här: Om framtiden vet vi ingenting, förutom att det inte kommer att se ut somdet har gjort.

Däremot kan man sia, se trender och försöka att förstå och förutsäga. Vissa linjer är:

- En ökad globaliseringDet innebär att turism som en av de snabbast växande industrigrenarna kommer attbetonas ytterligare.

- En ökad individualiseringDet bör betyda att allt runt ”upplevelseindustri” och ”events” kommer att öka,åtminstone i västvärlden.

- En ökad flexibilitet på arbetsmarknadenFlexibiliteten kan upplevas som frihet för de starka, men skapar otrygghet och oklaraframtidperspektiv för de övriga. Trygga, fasta jobb minskar, tidbegränsade uppdragökar.

- Ökade utbildningskravNu krävs gymnasiekompetens för i stort sett alla arbeten. De enklare arbetsuppgifternaförsvinner. Det innebär också att övergången till vuxenvärlden och arbetslivet därmedblir svårare för en del. Det är snart bara att steka hamburgare som är kvar.

5

- Förändrade krav för en förändrad arbetsmarknadBehovet av tvärvetenskapliga bakgrunder och social kompetens ökar – att varaallmänorienterad och ”kunna ta sig fram” ökar i betydelse i förhållande till formellameriter.

- Från varu- till tjänsteproduktionDet är redan en känd sanning, eftersom vi till stor del redan är där. Men den trendenkommer att fortsätta.

- Omstrukturändring av offentlig sektorOavsett ideologi kommer den offentliga sektorn att förändras. Behoven ökar utan attresurserna ökar i motsvarande grad, samtidigt som det inom framför allt inom vård,omsorg och läraryrket är svårt att rekrytera personal.

- Individen mer i centrumIndustrisamhällets produktionsresurser ligger mycket i maskiner och utrustning.Kunskapssamhället (eller vad vi nu ska kalla det) kännetecknas av att mycket avproduktionsresurserna bärs upp av de enskilda individerna i form av kunskap. Detinnebär att mer hänsyn måste tas till individernas önskemål, även om nuvarandegrundläggande maktstrukturer bibehålls. P g a ökad utbildningsnivå mm kommerockså människor att ha högre anspråk på sitt arbetsliv.

- Medarbetaren i centrumPå ett slappt sätt talas det ofta om att ”personalen är vår viktigaste resurs”, utan attman tar det på ett verkligt allvar. Men det kommer nya tider.Självstyrande grupper, platta organisationer, grupporienterat arbetssätt i industrin,medarbetarägande … Redan på SAS-tiden predikade Jan Carlzon om att ”rivapyramiderna”. Det finns många tecken på att individens behov avarbetstillfredsställelse, delaktighet och helhetssyn måste komma i fokus på ett heltannat sätt än tidigare.

Viktiga behov för individ och samhälleUtifrån från ovanstående kan ett par slutsatser dras:a) Det offentligt finansierade välfärdsproduktionen kommer att stå inför stora utmaningar

om den ska klara av ökade kvalitativa och kvantitativa krav från människor.Det innebär att det kommer att finnas ett stort behov både av alternativa lösningar ochkompletterande resurser för att klara av framtidens välfärd. Här finns därför en storutmaning för arbetshindrade att lösa både sitt behov av arbete och samtidigt bidra till nyalösningar till fördel för det omgivande samhället.

b) Vi måste hitta nya lösningar i arbetslivet som är mer fokuserade på individens behov iarbetslivet. Det räcker inte med att få ett jobb.Att betona delaktighet, empowerment och ansvarstagande efter förmåga blir naturligt. Mendet är ännu viktigare för människor i utsatta grupper. Då blir det direkt en metod för attuppnå självtillit och ökad självkänsla. Det bör leda till att det blir lättare att komma in i”samhällsgemenskapen”, både vad det gäller arbete och i övrigt.

6

c) Om man inte aktivt tar ansvar för utmaningarna och möjligheterna enligt a) och b), ärdet en uppenbar risk att utslagningen ökar på arbetsmarknaden, d v s att utvecklingen gåråt fel håll på arbetsmarknaden och att segregeringen därmed ökar.

Kooperativ organiseringKooperativa värdenKooperation är ett sätt att organisera ekonomisk verksamhet i företagsform. Det är också ettsätt att se på samhället med vissa grundläggande värderingar. Det betyder att ett företagandekan utvecklas med mervärde om det är rätt organiserat och den kooperativa metoden användsrätt.

Grundläggande värderingar bakom kooperativ är: självhjälp, personligt ansvar, demokrati,jämlikhet och solidaritet. Det är kodord som mycket väl passar in i sammanhanget att hittalösningar för att människor med arbetshandikapp ska ha meningsfulla arbeten och/ellererbjudas arbetsrehabilitering.

Med dessa värderingar som grund har den internationella kooperationen antagit ett antalprinciper som riktlinjer, se bilaga 1.

Det uppstår naturligtvis inte automatiskt ett företag som fungerar på marknaden och där allaarbetare är i harmoni med varandra, bara för att det är ett kooperativt företag. Men det är ändåintressant att det finns en modell för företagande som så tydligt har struktur och värderingarsom väldigt bra passar Samhalls grundläggande uppdrag. Man kan säga att modellen utgör enplattform för lyckat resultat.

KooperativDet grundläggande kriteriet är principen en medlem – en röst. Man kan inte köpa siginflytande. Medlemmarna har makten över företaget, inte några externa intressenter. Det görockså att företaget inte dräneras externt på kapital (förutom räntor på lån eller speciella avtal).Allt ev överskott går till medlemmarna eller finns kvar i företaget.

Föreningsstämman som består av alla medlemmar väljer en styrelse. I övrigt kanorganisationen se ut på många olika sätt. Om det kommer att uppstå ett flera kooperativ somalternativ till Samhall, är det en poäng i sig att prova olika organisatoriska lösningar, senedan.

Arbetskooperativ i SverigeArbetskooperativ är en ganska okänd företeelse i Sverige. När man nämner ordet kooperativ,associerar de flesta till Konsum, som formellt är ett konsumentkooperativ. I Sverige valdearbetarrörelsen tidigt väg. Det är en logisk kedja mellan starka fackföreningar-socialingenjörskonst-folkhemmet-det starka samhället. Det är uttryck för ett centralistiskt och etttop-down-perspektiv. Med denna ideologiska och organisatoriska uppbyggnad av samhället,är det svårt att få plats med starka arbetskooperativa företag. Ansatser har funnits, t ex meddet tidigare fackföreningsägda byggföretaget BPA, men fortfarande utan att lämna uppifrån-perspektivet.

7

En annan del av den s k etablerade kooperationen är hela den bondeägdaproducentkooperationen.

Under lågkonjunkturen i början av 1980-talet var det populärt att prata om löntagarägdaföretag. D v s det handlade då om företag där de etablerade företagsägarna hade misslyckatsmed sina företag och att de anställda då skulle erbjudas att ta över sina företag. Det finns fåföretag kvar från den tiden. Ett framgångsrikt exempel är dock Österby gjuteri i Nordupplandmed ett 80-tal anställda/delägare.

Den är vanligast idag med arbetskooperativ i anslutning till offentlig sektor; inombarnomsorgen, äldreomsorgen, skolor – och sociala arbetskooperativ.

Andra former som är relativt vanliga är arbetskooperativ inom tjänstesektorn, t ex blandarkitekter och journalister.

Ett framgångrikt uttryck för kooperativ organisering är småföretagare i samverkan, t ex blandkonsthantverkare och turismföretagare. Man är enskilda småföretagare som samverkar kringen gemensam butik, marknadsföring, kompetensutveckling, etc.

Det är också förhållandevis vanligt med ett kooperativt organiserande av företag, fast maninte använder sig av den terminologin. Ofta kallas de istället för personalägda företag och är iform av aktiebolag.

En alltmer förekommande företagsform är där personalen är medägare/partners och därmedliknande kooperativa företag. Det är en form som är mycket vanlig i USA bland t exrevisionsbyråer och advokatfirmor.

Sammanfattningsvis kan man säga att arbetskooperativ inte har någon stark historiskförankring i Sverige. Men det finns ändå flera intressanta företeelser som är väldigt lika.Dessutom har attityderna förändrats under de senaste 10-20 åren. Det visar sig bl a i en delkortare intervjuer med företrädare för fackförening, staten och andra organisationer, se bilaga2.

Kooperativ och framtidens kravViktiga kodord för framtidens arbetsmarkand kommer att vara: flexibilitet, delaktighet,nätverk, kunskap.

Hur passar då kooperativt företagande in i den bilden? Självständiga och självstyrandearbetskooperativ bör kunna ha en mycket stor flexibilitet både gentemot marknadens krav ochi förhållande till de anställdas behov. Kooperativ bygger på delaktighet, det är ett självklartfundament. Vi ser redan idag att kooperativen i Sverige och utomlands är framgångsrika attutnyttja nätverksmodellen som ett effektivt sätt att nå marknaden. På det område som demarknadsorienterade arbetskooperativen märks mest i Sverige, är de som ärkunskapsorienterade tjänsteföretag.

Kooperativ är en personassociation – det bygger på att människor sluter sig samman. Bolag ären kapitalassociation – det bygger på att det är kapital som sammanförs. Det är två braföretagsformer – men för olika behov.

8

Framtidens företagande kräver att individen och dess behov sätts i fokus på ett helt annat sättän tidigare. För att låna den tyske filosofen Hanna Arendts terminologi: Gårdagensarbetsplatser präglades av ordet ”labour” (latinets labore kan översättas med ordet pina!).Dagens arbete kan speglas av ordet ”work” (som är släkt med ordet hantverk, dvs arbetet ärmer skapande). Men framtidens krav kommer att kretsa kring ordet ”action” (dvs höga kravpå arbetstillfredsställelse).

Flexibla kooperativa företag som bygger på människor och deras delaktighet, bör väl kunnamotsvara framtiden krav.

Samtidigt kan man fundera över aktiebolagsmodellens framtid. Den är uppbyggd kring destora företagens behov att skaffa externt kapital till fabrikerna (grovt schematiserat). Även omforskning och utveckling är mycket kapitalkrävande för de framtida storföretagen, är detkanske ändå så att aktiebolagsmodellen inte har samma funktion i framtiden som förgårdagen.

Sådana här tankar finns också inom det etablerade näringslivet, både som idéer inometablerade maktstrukturer och som ett alternativ till dessa. Ett intressant exempel är boken”Nya perspektiv på människor och företag” av Rolf Österberg. Han har en bakgrund somSAF-anställd, vVD på Dagens Nyheter och VD för SF. Han menar att sätter man individenhelt i centrum och skapar platta organisationer får man också framgångsrika och vinstgivandeföretag, se bilaga 3.

Om vår uppgift är att skapa plattformar för arbete och rehabilitering för människor utanförden ordinarie arbetsmarknaden, ska vår ambition vara högre än bara att ”skaffa ett jobb”.Speciellt för dessa grupper är det viktigt att ha ambition att människorna ska ha en godlivskvalitet och känna sig delaktiga både på arbetsplatsen och i samhället i övrigt. Det måstebygga på att individen sätts i centrum och med en betoning på att individens egna möjlighetertill ansvarstagande. Det är inte bara en positiv människosyn, det handlar om effektivrehabilitering och därmed om lägre samhällskostnader. Ju bättre en människa mår och ju merman ser sig själv som ett skapande subjekt, ju mer oberoende blir man av stöd, t ex i form avarbete på Samhall eller liknande.

Sociala arbetskooperativ – en definitionI den rapport som Arbetslivsinstitutet har gjort (Eva Laurelii: Sociala arbetskooperativ –funktionshindrades möjligheter till arbete, 2002), har följande definition tagits fram:

• Sociala arbetskooperativ är fristående sammanslutningar av personer somsamverkar för att lösa behov av arbete och social gemenskap genom ett samägtoch demokratiskt företag. Vinstmotivet är underordnat syftet att utveckla ochgöra bruk för vars och ens arbetsförmåga och medbestämmande i företagetsangelägenheter.

• Personer som befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden p g afunktionshinder eller andra skäl är den dominerande medlemsgruppen.

• De sociala arbetskooperativen bedriver affärsverksamhet med varu- ochtjänsteproduktion för försäljning och de har alltid en relation till offentligsektor, genom olika typer av stöd, bidrag, försäljning av platser eller tjänster.

9

Kooperativ – metod för arbete och rehabiliteringAktivt deltagande, ansvarstagande, gemenskap och makt över arbetet är nyckelord i detkooperativa företagandet. Arbetet ska vara kollektivt för att man ska kunna ge och få frånvarandra och därmed växa med sina uppgifter.

Genom att arbeta tillsammans och 100-procentigt efter den förmåga man har, även om den ärnedsatt på grund av ett funktionshinder, skapas ständigt lärande situationer. Konflikter uppståroch måste lösas mellan och av medlemmarna själva. Produktionen utvecklas i ett samspel,dels mellan medlemmarna, dels med handledare och med människor utifrån som harspecialkunskaper.

Eftersom kooperativet grundar sig på kooperatörernas gemensamma styrka, måste samtligamedlemmar på något sätt vara aktiva. Det håller inte att bara lita på de andra. Var och en harett eget ansvar att efter förmåga bidra med sin del. Att starta och arbeta i ett kooperativ är enskapande och aktiverande metod för ökad individuell och kollektiv självtillit.

Medlemsägandet ger också förutsättningar för ett ökat oberoende, även om man i grundenbehöver merkostnadsersättning eller motsvarande. För människor som har varit beroende avvård, socialtjänst, särskild omsorg eller liknande från samhället, kan det vara befriande attarbeta i ett företag där det offentligas makt och kontroll inte når in i alla skrymslen och vrår.Vägen mot ökat oberoende är en väg till ökad självkänsla.

Arbetshindrade som sociala entreprenörer”Inte kan väl dom?”, är en vanlig replik när man berättar om människor socialaarbetskooperativ. Jo, det kan de – om de bara får chansen. Naturligtvis finns det mångabegränsningar p g a just funktionshindret, bristande kunskap och bristande självtillit. Men åandra sidan kan alla växa med uppgiften, inte minst om man börjar från en låg nivåbeträffande t ex självtillit.

Även gravt intellektuellt funktionshindrade kan känna en tillfredsställelse över att fåbestämma över vissa saker och därmed bli sedda som subjekt. Det handlar då om andra sakerän att leda företaget.

Andra medlemmar som kanske har adekvat utbildning och något fysiskt funktionshinder kanta ett annat ansvar på ett mer övergripande plan.

En del medlemmar har mycket låg arbetskapacitet, medan andra kanske har tvärtom. Många fd missbrukare har ofta en mångsidig vana vid att lägga ned stor energi för att få ihop pengar.

Vilka grupper?Kooperativ som metod passar inte bättre för den ena eller andra gruppen av människor. Dengrundläggande idén om kooperativ organisering är universell.

Likadant är det med sociala arbetskooperativ. Det kan vara en bra plattform för allamänniskor som är utanför den ordinarie arbetsmarknaden. I fokus står funktionshindrade, menom man inte får arbete p g a fel efternamn, fel kön, fel ålder eller fel bostadsort, kan mandiskutera om det inte är bättre att människor kommer i arbete – om än med hjälp – än att destår utanför.

10

Utanförskapet i sig leder ofta i sig till en negativ spiral med bidragskostnader för samhälletoch bristande självförtroende, sämre ekonomi och färre sociala relationer för individen. Detleder sedan vidare till ökade kostnader på olika sätt för samhället och sämre livskvalitet förden enskilde.

Det har flera fördelar om sociala arbetskooperativ har blandade medlemsgrupper. Manidentifierar sig inte så mycket med sitt funktionshinder och man kan ofta kompletteravarandra på ett bra sätt, som är utvecklande både för människor och produktionen.

OrganisationsformerMedlemmarna bildar kooperativet i form av en egen juridisk person, oftast en ekonomiskförening. Om kooperativet har låg omsättning och medlemmarna inte är anställda pga att deuppbär t ex sjukbidrag, kan den juridiska personen vara i form av en ideell förening.

Medlemmarna utser på föreningsstämman/årsmötet styrelsen och det är styrelsen som utserolika ansvarsfunktioner till medlemmar inom eller utanför styrelsen.

Den absolut vanligaste modellen är att kooperativet har handledare som resurspersoner.

Till kooperativet kan olika externa resurspersoner knytas, t ex från det lokala näringslivet.Formen kan variera från att vara ordförande i styrelsen, till att vara adjungerad eller att varaen resurs vid behov.

Ett par kooperativ har VD utsedd, som då är en av de anställda handledarna ellermotsvarande. Förutom i vissa kooperativ med enbart intellektuellt funktionshindrade, finnsinte arbetsledare i traditionell bemärkelse. Där det förekommer, är det då defunktionshindrade själva har organiserat sig i arbetsgrupper med en ansvarig.

Sammantaget kan man säga att det finns en grundmodell med många varianter.

Det vore intressant att pröva en modell mellan ovanstående och den som dominerar i t exItalien, dvs ha både funktionshindrade och andra anställda i kooperativet, men där defunktionshindrade har en dominerande ställning.

Lokala gemenskapsföretagGemenskapsföretag är en modell som är överförd från främst Skottland, där det heterCommunity business. Modellen har stora likheter med sociala arbetskooperativ, men mananvänder sig ibland av två juridiska personer. Den ena i form av ideell förening organiserar dearbetshindrade som arbetar i företaget. Även olika stödpersoner kan ingå. Den andra ochibland enda juridiska personen är i form av en ekonomisk förening eller aktiebolag somorganiserar olika lokala krafter, t ex enskilda personer i samhället, intresseföreningar,folkbildning och kommunen. Det är den organisation som ansvarar för affärsverksamheten.

11

Möjligheter att utveckla sociala arbetskooperativ isamverkan med SamhallSynergieffekter av en samverkan mellan Samhall och kooperativutveckling?Regeringen beslutade 7 mars 2002 om en utredning av Samhall för att se över styrning ochinriktning.I direktiven framhålls att Samhall ska:

- skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade- ha en god arbetsmiljö- anpassa förutsättningarna för personer med arbetshandikapp.

I uppdraget betonas att pröva om styrningen av Samhall kan förbättras för att uppnå högregrad av ändamålsenlighet och effektivitet.

Samhall har haft återkommande problem med den nödvändiga beläggningen, vilket har letttill att sysselsättningskravet har sänkts från 31,9 till 28,5 miljoner timmar. Det innebär attantalet Samhallsanställda med arbetshandikapp har sjunkit till ca 25.000 stycken idag.

I Samhalls uppdrag ingår att minst 40% ska rekryteras från de prioriterade grupperna(intellektuellt och psykiskt funktionshindrade samt flerhandikappade), vilket Samhall klarar.

Bl a LOSAM-utrdningen (SOU 1997:64) betonade vikten av Samhall som ettrehabiliteringsinstrument, d v s ett medel för att få människor (tillbaka) till den öppnaarbetsmarknaden. Därför har staten successivt skärpt kraven på s k övergångar från 3 till 5procent. Det ska dock framhållas att det är s k bruttoövergångar. Prövar man på ett arbete påöppna arbetsmarknaden har man rätt att återfå sitt arbete i Samhall inom ett år. Sker detta,räknas man dock in i den grupp som har övergått till den öppna arbetsmarknaden.

Utredningen ska undersöka hur Samhall som ett instrument för rehabilitering kan öka motbakgrund att det målet står i konflikt med Samhalls prioritering av kostnadseffektiviteten.

I Samhalls bolagsordning framgår bl a att bolaget ska ha verksamhet där behoven finns.Samhall ska ta regionalpolitisk hänsyn och undvika att lägga ned verksamheter på orter medsvag arbetsmarknad. Trots detta har Samhall lagt ned verksamheter som har inneburit enminskad geografisk täckning. Utredningen ska därför ta ställning till om det regionalpolitiskauppdraget ska tydliggöras och hur det ska finansieras.

Vid Samhalls bildande 1980 var merkostnadsersättningen 143%. Nu är den drygt 90% (90%år 2000) i form av en fast nominell ersättning. Utredningen ska tydliggöra ev målkonflikteroch vid behov föreslå ny finansieringsmodell.

Under rubriken ”Alternativa insatser” får utredaren i uppdrag att föreslå insatser där Samhallinte kan erbjuda sysselsättning inom bolaget. Den grundläggande frågan om Samhall alltid ärden lämpligaste aktören ställs alltså inte.

12

Ovanstående är endast referat av delar från utredningsuppdraget och som har mest relevansför tankar kring alternativa former för att erbjuda funktionshindrade meningsfullaarbeten. Alternativa insatser skulle kunna vara att utifrån Samhalls eget nya affärsområde:”KommunalKooperativ Samverkan” hitta synergieffekter av en satsning på socialaarbetskooperativ som ett komplement till Samhalls egen verksamhet.

Behoven av att anställa fler personer från svaga, prioriterade grupper, att skapa nya jobb närde gamla försvinner, att anpassa sig till en mer inriktning mot ett servicesamhälle och attkunna klara det regionalpolitiska uppdraget är intressanta uppgifter där en samverkan medden kooperativa rörelsen och andra aktörer inom den sociala ekonomin skulle kunna varautvecklande.

De resurser som finns hos sociala arbetskooperativ och social ekonomi är framförallt:• Lokal förankring och närhet till behov, marknad och andra aktörer.• Nätverk lokalt, regionalt och nationellt• Småskalighet• Socialt entreprenörskap och eldsjälar• Rehabiliteringseffekt genom kraften i självhjälpsprincipen, delaktigheten och

ansvarstagandet hos arbetskraften vilket skapar empowerment och självtillit.

De resurser som Samhall har och som kan användas för en utveckling är bl a:• Affärsmässig kompetens• Uppbyggda arbetsplatser• Utbildad personal• Rehabiliteringstjänster/kompetens• Nätverk lokalt, regionalt och nationellt inom Samhall och av kunder och leverantörer.

Samhall har behov av att hitta arbete för vissa grupper som inte kan erbjudas arbete idag i denverksamhet man bedriver. Sociala arbetskooperativ skulle kunna erbjuda dessa arbete hos sigeller också skapas nya kooperativ för att tillgodose dessa grupper.

Sociala arbetskooperativ kan vända sig till följande grupper:• De som inte får plats idag på Samhall eftersom de inte har tillräcklig arbetskapacitet• De som idag arbetar på Samhall, men inte har arbetsuppgifter eller vill utveckla andra

arbetsuppgifter tillsammans med andra.• De som arbetar på Samhall idag, men kan tänka sig att driva verksamheten själva i

kooperativ.• De som inte har funktionshinder, men annat arbetshinder som gör att de inte får annat

arbete• De som tycker om idén och vill arbeta i ett socialt arbetskooperativ, men inte har något

arbetshinder. (En möjlighet som är ovanlig idag, men fullt möjlig imorgon)

Detta gör att Samhall skulle kunna avveckla vissa verksamheter genom att stödja enkooperativ utveckling i verksamheten så att den kan knoppas av eller också överföra resursertill ett redan existerande lokalt socialt arbetskooperativ. Som ett komplement till den egnaverksamheten när det gäller att skapa arbete för grupper som Samhall idag har svårt att hittaarbetsuppgifter till, kan resurser från Samhall överföras till en kooperativ utveckling fördessa. Material, lokaler och andra resurser kan erbjudas kooperativ som tar på sig uppgiftenatt ordna och organisera arbetstillfällen. Kooperativen kan köpa eller erbjudas

13

rehabiliteringstjänster som Samhall har, utbildningsinsatser och kooperativen kan erbjudapraktik och träningsplatser till Samhall.

Vad behövs för att utveckla sociala arbetskooperativ i samarbete medSamhall?En utveckling av sociala arbetskooperativ kräver tid och en långsiktig planering somsäkerställer den kooperativa metodens behov av nedifrån - organisering. Det är alltsåingenting som kan lösas genom uppifrån styrda projekt, utan måste föregås av ett välförankratmålsättningsarbete och tid för alla att bli delaktiga och ta ansvar för skapandet avverksamheten. Många gånger startar kooperativet med en kärngrupp som har energi och viljaatt dra igång ett sådant arbete, varefter andra personer som inte vill dra ett sådant lass kankomma in efterhand som kooperativet tar form.

Eldsjälar och sociala entreprenörer är viktiga i utvecklingsprocessen, liksom stöd från kunnigaoch erfarna kooperativa rådgivare och utbildningsanordnare. Får man en god process frånbörjan skapas ett klimat för lärande och utvärdering av processen i förhållande till målen däralla känner sig delaktiga.

Alla kooperativ behöver lokal kompetens beträffande:- företagsledning- revisorer- ekonomi- marknadsplanering- handledning för handledarna.

Om det bland kooperatörerna eller handledarna finns vana av företagsledning, kan denkompetensen lösas internt. Varje kooperativ kan hitta sina egna lösningar för att erhålla dennakompetens eller också kan ett par kooperativ gå ihop tillsammans i lokala nätverk. Det kanockså vara lämpligt att ta in extern kompetens i styrelsen. Det kan vara någon från det lokalanäringslivet eller för de kooperativ som samverkar med Samhall, någon därifrån eller andraengagerade personer. Det stärker också den lokala förankringen.

Att köpa revisorsfunktionen utifrån förefaller självklart. Det bör vara en godkänd/auktoriseradrevisor även om det i de flesta fall är tillåtet med andra lösningar enligt lagen ekonomiskförening, se nedan. Den revisorn kan med fördel kompletteras av en internverksamhetsrevisor.

Det är bra om kooperativet kan sköta sin bokföring själv – med eller utan handledarhjälp. Detmedför ökad kompetens och en ökad insyn och förståelse för företagets ekonomi. Finns inteden kompetensen, köper man den utifrån. Men det är då bra om man har en ambition att tahand om det så småningom.

Professionell kunskap om marknadsplanering kan också vara en tjänst som behöver som kanbehöva köpas in utifrån.

Samarbete med de Lokala Kooperativa Utvecklingscentrumen kring utbildning, rådgivningoch extern kompetens är ofta en förutsättning för en lyckad kooperativ process ochutveckling.

14

Samverkan på regional och nationell nivå.I Italien och i Storbritannien har sociala kooperativ och sociala företag organiserat sig igemensamma ”konsortier” (se Eva Laurelii: Sociala arbetskooperativ - funktionshindradesmöjligheter till arbete 2002).

En möjlig utveckling även här i Sverige, skulle kunna innebära att dessa organisationerstödjer sina medlemskooperativ när det gäller avtal, affärskontrakt, handledaranställningar,rekrytering och annat utifrån gemensamma beslut i medlemsgruppen.

På nationell nivå skulle dessa ”konsortier” kunna organisera servicefunktioner med följandekompetenser:

- ekonomi- marknadsplanering- juridik- affärsutveckling och marknadskontakter- myndighetskontakter- forskning- och utvecklingsarbete.

OBS att den nationella nivån inte är en överordnad nivå. Makten över den lokalaverksamheten ligger hos det enskilda kooperativet. Den nationella organisationen skulle ihuvudsak ha två funktioner:

- förmedla expertkunskap som inte finns lokalt.- vara en kontaktlänk mellan marknaden och de lokala kooperativen, fr a beträffande

större order där flera kooperativ måste samverka.

Det kommer säkerligen finnas en del kooperativ som väljer att stå utanför, framför allt de somhar en mindre verksamhet och en omsättning på mycket låg nivå. Det är nog en del av demsom finns idag och som inte är så marknadsorienterade.

Till dessa behov kommer behovet av ett ständigt lärande, både för dem som är medlemmaroch aktiva och för dem som kommer nya.

Lämpliga modellerVår utgångspunkt är att hitta organisationslösningar för arbete som gör att personerna medarbetshinder och deras intressen är i fokus. Det innebär med stor sannolikhet att det måstevara företag som domineras av dem som har funktionshinder. För att förhindra att dessagrupper att (återigen) bli undanskuffade och för att bygga på empowerment och stärkasjälvförtroende och självtillit, kan man lite tillspetsat säga att det behövs separata lösningarför att nå integration.

I en del andra länder i Europa har man en lång tradition av sociala arbetskooperativ, mycketpga av att samhället inte har tagit det ansvaret. Då har människor själva tagit initiativet med bla skattesubvention som hjälp. Man har utvecklat modeller där man i det sociala företagetblandar människor med och utan funktionshinder. Det har antagligen skett både p g a att dethar varit tvunget för att ha en bra produktionskapacitet, men också för att man tycker att denmodellen är bra.

15

Det tänkandet är nytt för oss i Sverige och det skulle vara intressant att pröva den modellenutifrån den svenska definitionen, dvs att de som har ett arbetshinder och som verksamheten ärskapad för, har ett dominerande inflytande.

I Sverige har vi en annan tradition där välfärdssamhället är mer utbyggt.

De kooperativ som finns idag är med människor som inte har en chans att få arbete hosSamhall p g a omfattande funktionshinder. Ändå har det varit angeläget att poängtera att deninneboende kraften i den kooperativa metoden ska komma de funktionshindrade till del. Dethar lett till modeller där de funktionshindrade har en klart dominerande ställning med enbidragsfinansiering som grund från fr a kommunerna enligt SoL och LSS.

Lokal förankringSociala arbetskooperativ bygger på småskalighet och lokal förankring. Det är en förutsättningför att den rehabiliterande funktionen ska vara framgångsrik, dvs att de funktionshindradesjälva är synliga och tar ansvar efter förmåga. Då når man gripbarhet över organisation ochproduktion och det är lättare att känna trygghet.

Ett annat sätt att bygga en organisation är att ha ett större företag, men att det ändå byggs påde funktionshindrades kraft och att de är synliga och tar ansvar genom att man bygger påarbetsgruppens demokrati som t ex kooperativet San Patrignano i Italien. Där har ca 1.200 f dmissbrukare ett gemensamt kooperativ. Det demokratiska inflytandet och ansvarstagandetsyns tydligast i varje arbetsgrupp/affärsområde, t ex repro, hästuppfödning eller jordbruk, somalla har sina egna budgetar. Den modellen är mer avancerad och svårgenomförd och är inteaktuell i dagsläget i den storleken.

Att vara en lokal självständig juridisk person med eget ansvar gör också att man harförutsättningar för att ha en bra ställning på en lokal marknad.

Utifrån affärsmässiga behov, intresse och inriktning på produktionen, samverkar kooperativeni olika omfattning med ett antal kollegor.Samtidigt kommer det finnas behov av en mer samlad styrka för att i vissa lägen vara en storaktör på marknaden. En möjlighet i framtiden skulle kunna vara den ”konsortiemodell” sompresenterades ovan.Informella former kommer även säkert att utvecklas. Kooperativen lär successivt kännavarandra och vet så småningom vilka som det kan vara lämpligt att samarbeta med inom olikaproduktionsområden.

Den regional och centrala serviceorganisationen är också en aktör som är en förmedlande länkgenom att hjälpa kooperativen med att skriva offerter och lämna anbud. Men det är alltidnågot av kooperativen som ansvarar gentemot kund för ordern. På så sätt trycker man nedansvaret lokalt och man slipper motsättningar mellan central och lokal nivå.

Även om det naturligtvis inte kommer att vara komplikationsfritt samarbete mellankooperativen, kommer det vara stimulerande för medlemmarna att ha samarbete och olikaslags kontakter mellan varandra i kombination med tryggheten i den egna organisationen.

16

AssociationsformerStiftelse kan aldrig vara aktuell som en juridisk form för ett kooperativ. Stiftelsen är inteöppen för medlemsinflytande och har som sitt huvudsakliga användningsområde förvaltningav en förmögenhetsmassa.

Aktiebolag är teoretiskt möjligt men en onödig och besvärlig omväg för ett kooperativ sombygger på en medlem – en röst.

Som redan är visat kan den ideella föreningen vara en lämplig form i de fall man har enmycket begränsad omsättning och där de som arbetar har en annan ersättning än lön, t exsjukbidrag. Det finns i Sverige ingen lagstiftning om ideella föreningar.

Den juridiska form som återstår är ekonomisk förening. Det är form som passar utmärkt förkooperativa företag. Lagen om ekonomisk förening reglerar formerna. Som ensammanfattning kan man säga att aktiebolagets och den ekonomiska föreningens ansvar är istort sett helt lika i förhållande till omvärlden, t ex gentemot skattemyndigheten, kunder ochleverantörer. Inåt gentemot ägarna är de helt olika. Ett par skillnader är:

Ekonomisk förening AktiebolagMinimikapital Ej krav 100.000 krMinimiantal ägare: 3 1Inflytande: 1 medlem – 1 röst 1 aktie – 1 röst.

Man kan notera ett ökat intresse för ”not-for-profit”-företagande efter bl a inspiration frånUSA där mycket av välfärdsproduktionen sker i sådana former. Det har lett till att regeringenhar tillsatt en utredning för att undersöka förutsättningarna att specialdesigna en nyassociationsform för just sådana företag. Det kan i framtiden också underlätta åtgärder somman vill rikta speciellt till sådana företag, t ex skattelättnader. En sådan eventuellt kommandeföretagsform kan därför också vara intressant för sociala arbetskooperativ.

AffärsområdenVad kan man lära från erfarenheterna idag?De allra flesta av de sociala arbetskooperativen i Sverige idag är på en låg nivå somutvecklade företag på en marknad – därför att Samhall finns. Däremot i t ex Italien ochEngland finns det många exempel på sociala arbetskooperativ som är framgångsrika företagpå marknaden (se Eva Laurelii: Sociala arbetskooperativ – funktionshindrades möjligheter tillarbete och KommunAktuellt nr 32-2002).

Kooperativen i Sverige kan de vara duktiga att skapa sig lokala marknader med olikaaffärsidéer, t ex hästuppfödning, badrumsrenoveringar, hunddagis eller designad recycling.

Det finns också en bild att kooperativen är duktiga i sitt rehabiliteringsarbete, d v skooperativet är en plattform för mänskligt växande, vilket göra att man så småningom gårvidare till annat arbete eller studier (medan en del människor når sitt kompetenstak genom attutvecklas inom kooperativets ram – fr a inom gruppen psykiskt funktionshindrade). Men detbehövs forskning och riktade utvärderingar för att verifiera detta. Här finns affärsområdensom har dokumenterat rehabiliterande effekter, såsom odling, trädgårdsskötsel, arbete meddjur eller hantverk.

17

Framtidens företagandea) Utvecklingen går mot en ökad betoning på tjänsteproduktion och service. Därför ska

även de sociala arbetskooperativen finnas där.b) Den stora utmaningen på arbetsmarknaden kommer att vara den framtida offentliga

välfärdsproduktionen. Där kommer not-for-profit-företag att ha en stor marknad,alltifrån fastighetsskötsel till äldrevård, bl a genom riktade anbudsförfrågningar.

c) Det innebär inte att varuproduktion, t ex i form av legoarbeten kommer att försvinna.Men det behövs nog en tyngdpunktsändring till att mer arbeta på lokala marknader ijämförelse med t ex Samhalls tidigare Ericsson-beroende.

d) Turisme) Det behövs också utveckling av arbetsplatser med mer intellektuella arbetsuppgifter,

vilket skulle kunna vara till exempel research -tjänster etc.

Kooperativa handledareKooperativa handledare – en ny yrkesrollAtt vara handledare är nog många gånger både spännande och svårt – att finna en roll sominte är given och som hela tiden är föränderlig. Rollen innebär att stödja kooperatörernaindividuellt och i grupp. Det handlar både om den dagliga produktion som den demokratiskastyrningen av företaget och affärsutvecklingen. Det finns stora möjligheter till kreativitet ochförändringsmöjligheter för både kooperatörer och handledare med att slippa överordnad-underordnad-rollen.

Handledare är en person som står vid sidan om för att mycket ha en stödjande och vägledandefunktion. Därför måste man ha en stor fingertoppskänsla för att vara ”lagom” - inte vara föraktiv och ta över, men heller inte för passiv så att olika processer går fel.

Det är nog bra om handledarna har olika bakgrund, t ex från privata näringslivet respektivefrån offentlig sektor. Vissa handledare bör också förmedla konkreta yrkeskunskaper. För atthandledarna inte ska dra åt olika håll utan istället komplettera varandra, behövs ordentligadiskussioner om rollen och uppgifterna som handledare.

Ibland kan handledaren ha ett konkret ansvar för t ex ekonomi, men då är det på delegationfrån styrelsen.

För många som tidigare har varit arbetsledare för funktionshindrade, är det svårt att finna dennya rollen, speciellt om de arbetar på en redan existerande verksamhet som konverteras tillkooperativ form. Även om handledarna i praktiken har ett stort inflytande, är det ändå frågaom ett grundläggande maktförändring.

Anställning av handledareDet pågår för närvarande fler och fler diskussioner bland handledare i socialaarbetskooperativ, om att försöka hitta fristående lösningar för anställning. I Norrtälje finns ensådan lösning, som det går att bygga vidare på och dra erfarenheter ifrån. Sociala kooperativ-projektet kommer att vara aktivt i att stödja framväxten av regionala handledarkoperativ, somi huvudsak ska ägas av handledarna. Dessa kooperativs främsta uppgift är att varaarbetsgivare och ansvarig för handledarnas kompetensutveckling. Mellan de olikakooperativen och ett handledarkooperativ finns ett avtal som reglerar villkoren runtkooperativens handledare.

18

Möjligheterna med en ”konsortielösning” enligt ovan skulle också kunna lösa behovet av enfristående organisation för handledarnas anställning.

UtbildningsbehovDet kommer att vara utomordentligt viktigt att handledarna deltar i gemensammautbildningar. Det gäller både innan ett socialt arbetskooperativ startar, efter start, men ävensedan verksamheten är etablerat.

Sociala kooperativ-projektet kommer att försöka att initiera en processinriktad utbildning inätverksform till stor del via Internet under 2002. Då kan man få inspiration från kollegor,utan att utbildningen blir för tidskrävande. Dessa erfarenheter bör tas till vara vidutformningen av framtida utbildningar för handledare.

EkonomiUtgå från dagens verklighetUtgångspunkten för ovanstående resonemang är att de ekonomiska ramarna ska varadesamma som gäller Samhall under aktuell period. Det blir antagligen entyngdpunktförskjutning av centrala kostnader till lokal nivå.

Det kommer att krävas medel för omställning/start av sociala arbetskooperativ.

Merkostnadsersättning - KooperativbidragDet hittillsvarande resonemanget bygger på att merkostnadsersättningen eller motsvarandefinns med individen även om denne arbetar i ett socialt arbetskooperativ. Driftsformen avföretaget bör inte påverka ersättningen för att individen har ett arbetshinder.

Samtidigt finns Sonja Franssons utredning om de framtida lönebidragen. Den utredningen skaockså utreda förutsättningarna för ett s k kooperativbidrag till sociala arbetskooperativ. Det ärnaturligtvis intressant att veta den utredningens resultat.

Juridiska begränsningar och möjligheterKonkurrensfrågor och upphandlingSociala arbetskooperativs verksamhet regleras precis som för Samhall av den lagstiftning sområder för företag. Det finns en mycket stor rädsla att ”företag med bidrag” ska konkurrera utandra företag. Den i detta sammanhang helt avgörande frågan är att man ”inte får missbrukaen dominerande ställning” på marknaden. D v s det förutsätter för det första att man har endominerande ställning, för det andra att man missbrukar den ställningen.

Det kan anses att man har en dominerande ställning om marknadsandelarna är minst 25% aven viss produktion. Då gäller det också att ta ställning till om vad som är relevant marknad.Det kan vara alltifrån hela världen till en del av en stad (t ex om man driver ett café).

OBS att det går att bedriva av samhället stöttat företagande även om man har en dominerandeställning på marknaden, men man får inte använda subventionerna till att dumpa priserna.

19

Generellt sett ska man i alla händelser försöka att konkurrera med bättre kvalitet, service, etcän med lägre priser eftersom det skapar stolthet och självförtroende hos dem som producerar.Då riskerar man inte heller en negativ debatt, även om man beter sig juridiskt korrekt.

Upphandlingskommittén föreslog förra inte någon ny lagstiftning i sitt betänkande som komförra året. Däremot finns det möjligheter till upphandling som sätter sociala företag i gynnsamposition.

Kommunalt stödSamhall samverkar redan med kommuner på ett 80-tal platser i landet. Samtidigt bedriver deflesta av de existerande sociala arbetskooperativen i Sverige sin verksamhet med kommunaltstöd. Det sker inom den kommunala kompetensen och fr a med stöd av SoL och LSS som gerkommunen ett ansvar för meningsfull sysselsättning för människor med olika typ avfunktionshinder

Personligt ansvarSom förut nämnts har ett kooperativ i förhållande till omvärlden ett ansvar som motsvararaktiebolagets. Det innebär att det personliga ansvaret för företaget är mycket begränsat, vilketär viktigt att veta, när nya grupper av människor kommer in i en företagarroll. Det är alltsåden juridiska personen som ansvar för kooperativets åtaganden, inte medlemmarnapersonligen.

Det man kan riskera vid t ex en konkurs är i första hand sin medlemsinsats, som ofta är enmycket begränsad summa i jämförelse med situationen i ett aktiebolag. Det finns också ettvisst personligt ansvar för skatteskulder. Styrelsen har dock alltid ett ansvar för att i tid se uppom verksamheten äventyras.

OBS att bedrägligt beteende naturligtvis alltid är att hänföra till personligt ansvar.

Vilket ansvar man har i kooperativet har också inverkan på a-kassan. Om man är ordförande,firmatecknare eller på annat sätt har ett avgörande inflytande på kooperativets verksamhet,kan det vara rimligt att rollen som företagare tar överhanden över rollen som anställd. Detbetyder att i det enskilda fallet är Småföreföretagarnas a-kassa den lämpliga framför någonannan som gäller människor i rollen som anställda.

Jämförelse med andra länderDet är intressant att jämföra med länder i södra Europa. Där finns det en positiv segregering.Man inser att t ex sociala arbetskooperativ och transnationella kommersiella företag är olikasorts företag. Det innebär att lika villkor inte är rättvisa villkor. Därför finns det i dessa länderskattelättnader för sociala arbetskooperativ, t ex befrielse av arbetsgivaravgift. Det gör attman har möjlighet att agera framgångrikt på en kommersiell marknad, trots att man harfunktionshindrade anställda.

Förslag till ett startprojektDet finns anledning att pröva sociala arbetskooperativ utifrån samverkan med Samhall,speciellt i följande fall:

a) där Samhall lägger ned eller har problem att organisera arbete för vissa grupper

20

b) där det finns intresserade inom Samhall att utvecklas i arbetet genom att pröva nyaroller

c) på lämpliga orter där Samhalls affärsområde ”Samverkan Kommuner/Kooperativ harkontakter där en kooperativ organisering kan vara en möjlig lösning på lokala behov.

Vi vill betona att det är fullständigt omöjligt att uppifrån beordra en kooperativ utveckling.Människor som idag är aktiva inom Samhall, som arbetstagare eller arbetsledare, kan inte gåöver till en kooperativ verksamhet utan vidare. Det handlar om helt olika roller och andramaktstrukturer. Därför måste verksamhet i kooperativ form byggas upp antingen vad detgäller nya verksamheter eller med de som är aktiva i Samhall och verkligen vill pröva någotnytt.

För att pröva den kooperativa metoden, skulle en början kunna vara att 1% av statens bidragtill Samhall avspjälkas till att utveckla ett kooperativt alternativ till Samhall för ungefär 1% avSamhalls arbetstagare.

Till ett eventuellt kommande projekt bör ett kvalitetsarbete och en ordentlig utvärderinggöras, där processen följs efter en genomtänkt modell där alla intressenter ingår och blirdelaktiga.Viktigt är att metoden inte blir för tunggrodd utan är lätt att applicera och känns meningsfull.En processutvärdering på ett sådant sätt skulle innebära ett lärande och ett arbetssätt som kanbyggas in i kooperativens verksamhet och säkerställa att de följer de målsättningar som mansatt upp tillsammans.

Ett tilltänkt projekt skulle också kunna kopplas till behovet att hitta kreativa lösningar för dealltfler långtidssjukskrivna som behöver aktiva och individanpassade rehabiliteringsinsatser.

ProjektorganisationLämpliga projektpartners är Samhall i form av affärsområdet Samverkan Kommuner-Kooperativ och Sociala kooperativ-projektet. Ytterligare partners i detta utvecklingsarbetekan också vara Nutek, Socialstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Försäkringskasseförbundet,Kommunförbundet, SKAF och Företagarnas Riksförbund.För ett utvecklingsarbete som syftar till att öka människors anställningsbarhet, bör det varamycket lämpligt med kompletterande finansiering från Växtkraft mål 3.

Bosse Blideman Eva Laureliibosse@socialakooperativ.com eva.laurelii@kooperativkonsult.se

21

Bilaga 1.

Värden för världen- om kooperation som idé

Kooperationär ett ord som människor känner till och reagerar på. Många sätter likhetstecken med Konsumoch klistrar därmed på en etikett med en ofta negativ laddning - tråkigt, ospännande ochgammaldags, men möjligtvis hederligt. För en del andra är lantbrukskooperationen bekant.Bakom begreppet finns dock spännande tankar om hur människor kan förhålla sig tillvarandra i samverkan. Det kan vara meningsfullt att känna till värdena bakom begreppetkooperation. Det kan då vara lättare att förstå vad ett kooperativ är och hur vi ska förhålla osstill kooperativ utveckling inom olika samhällsområden.

Värderingar (antagna av Internationella Kooperativa Alliansen)En kooperativ förening är en fristående sammanslutning av personer som frivilligt samverkarför att tillgodose sina gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemålgenom ett samägt och demokratiskt styrt företag.

Kooperativa föreningar bygger på värderingarna självhjälp, personligt ansvar, demokrati,jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Liksom grundarna tror medlemmar i kooperativa föreningarpå etiska värden som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra.

Med ovanstående värderingar som grund har kooperationen följande principer:1:a principen: Frivilligt och öppet medlemskap2:a principen: Demokratisk medlemskontroll3:e principen: Medlemmarnas ekonomiska deltagande4:e principen: Självständighet och oberoende5:e principen: Utbildning, praktik och information6:e principen: Samarbete mellan kooperativa föreningar7:e principen: Hållbar utveckling av lokalsamhället.

Man kan säga att de kooperativa principerna utgör en ideologisk grund för kooperativutveckling på sikt. Samtidigt behövs kooperativa lösningar här och nu för att tillfredsställamänniskors olika behov, till exempel behovet av arbete.

Vilka värden finns då bakom kooperationen och dess principer? Ett par grundläggandebegrepp kan framhållas:

Självhjälp och ömsesidig hjälpOrdet självhjälp speglar tron på människans egen kraft - att människan i grunden är skapandeoch aktiv och kan använda sina resurser om hon finns i en sådan miljö, där dessa egenskaperkan utvecklas

Tror man på självhjälp som mänsklig kraft, tror man också på möjligheterna med ömsesidighjälp. Det är två sidor av samma tanke. Om man hjälper varandra i ett kooperativ, hjälper manockså sig själv. Men den ömsesidiga hjälpen som plattform, tillgodoser man sina egna behov.

22

BehovshushållningKooperation uppstår därför att det finns mänskliga behov som inte är tillgodosedda.Kooperation är inte något mål, utan ett medel för att tillgodose människors behov.

Eftersom kooperation också är en företagsform, blir ofta människor konfunderade. Kan ettkooperativ gå med vinst, är det fult att tjäna pengar, etc. Om ett kooperativs primära uppgiftär att täcka människors behov - det kan gälla bra dagisplats, ekologisk mat, meningsfulltarbete på orten, gemensam marknadsföring för småföretagare, drift av ett vindkraftverk,gemensam drift av posten, eller i princip vilka behov som helst i form av ekonomiskverksamhet - då står inte vinstintresset i fokus.

Självklart är det viktigt med en sund ekonomi i alla företag, i kooperativ såväl i bolag. Agerarman på en marknad gäller naturligtvis marknadens regler. I en del kooperativ som finns i näraanslutning till offentlig sektor, till exempel de sociala arbetskooperativen, brukar det stå istadgarna att de är till för att ge vinst, då de har andra syften och erhåller samhälleligt stöd försin verksamhet.

Ett annat sätt att uttrycka saken är att i kooperativet får man sin utdelning underverksamhetens gång i form av att vissa behov blir uppfyllda. En viktig aspekt är också attendast den som är aktiv i kooperativet kan ha ekonomisk nytta av det.Det finns ett gammalt uttryck som fortfarande är mycket aktuellt: Tjäna varandra - inte påandra.

Demokrati, frivillighet och öppenhetKooperativ i form av ekonomisk förening är den enda demokratiska företagsformen ilagstiftningen. Det gäller naturligtvis när man beslutar på stämman eller på ett styrelsemöte:en medlem - en röst. Det går inte att köpa sig till inflytande. Det är också ett humanistisktsynsätt på mänskligt umgänge - alla människors lika värde. Därför finns också en radikaljämlikhetssyn inbyggd i kooperationen.

Tanken på kooperativen som en praktisk skola i demokrati är viktig – något som man kan tamed sig ut i samhällslivet, inte minst idag när intresset för politik, fackligt arbete mmminskar. Ett ökat kooperativt företagande är ett praktiskt sätt att förankra demokratin isamhället.

I det här perspektivet är det självklart att ett kooperativt företagande bygger på frivillighet -man går tillsammans ihop för att lösa vissa behov. Det finns också en principiell öppenhetgentemot potentiella intresserade inom den krets som enligt stadgarna har möjlighet att blimedlemmar (se de kooperativa principerna). Det ska dock inte tolkas så att det alltid ärsjälvklart att vem som helst kan bli medlem. Det kan vara rimligt när det handlar om någon avde stora konsumentkooperativen, till exempel KF eller OK. Men handlar det om ett litetarbetskooperativ, är det givetvis helt andra förutsättningar. Där måste styrelsen ellerföreningsstämman själva bestämma om inval av ny medlem efter seriösa prövningar.

Delaktighet och empowermentAtt vara delaktig i en kooperativ verksamhet betyder att man bidrar till verksamheten utifrånde behov som ligger som grund för kooperativet. I ett arbetskooperativ deltar man med sinarbetsinsats – för en gemensam målsättning. Delaktigheten grundar sig på frivillighet och ettpersonligt ansvar för beslut och arbetsinsatser. För personer som varit utanför

23

arbetsgemenskap under en längre tid och dessutom kanske varit föremål för andras vård elleråtgärder, är detta en möjlighet att ta makten över sitt arbete och sitt liv.

Maktbegreppet handlar här om egenkontroll och självstyre. Men också, att utifrån enbalanserad relation mellan ett ”jag” och ett ”vi” agera i solidaritet med den gemensammamålsättningen.

Att ta ansvar, att upphäva sin röst och hävda sin mening i beslutsfattande situationer krävermod och självtillit och leder i sin tur till ökad självkänsla och stolthet. Empowerment är ettbegrepp som fångar denna process att ta makten över sitt liv och tillsammans med andrapåverka gemensamma förhållanden. Att inse att man är behövd och värdefull för att dengemensamma målsättningen skall uppnås ger styrka och kraft.

Begreppet empowerment har sin grund i 70-talets lokala samhällsarbete, social mobiliseringoch självhjälp av utsatta grupper. Många har försökt, men inte lyckats hitta en braöversättning från engelskan. Egenmakt är ett ord som används ibland, men det täcker inte detengelska begreppet fullt ut. Makt, kontroll, självtillit och stolthet är centrala komponenter ibegreppet ”empowerment” enligt forskaren Bengt Starrin.

Motsatsen till stolthet brukar vara skam. I kooperativen förändras ofta självbilden genomgemenskapen och arbetsuppgifterna. Kooperativ bär ofta med sig den funktion somsjälvhjälpsgrupper har. Man bygger starka relationer, kan ha en ärlig kommunikation och desom kommit lite längre stöttar och är förebilder för att det går att lyckas. Speciellt tydligt blirdet i kooperativ som byggs upp av människor som vill komma ifrån missbruksproblem ellersom på annat sätt hamnat utanför samhällets sociala gemenskap.

Kooperativet har både en struktur för delaktighet och ansvarstagande samt har grundläggandevärderingar och principer som stöder varje medlems utveckling och empowerment. Strukturenutvecklas i föreningsarbetet och i den mötesteknik som man gemensamt beslutat om och somhar stabila rötter i vårt folkrörelserika land. De flesta sociala arbetskooperativ startar med attlägga en grund genom föreningskunskap i studiecirklar eller andra utbildningsinsatser.

UniversialitetKooperationen är både tidlös och universiell, även om den naturligtvis tar sig olika uttryck iolika sammanhang och tidsepoker. För att bevara och utveckla både kooperativen i sig och dekooperativa idéerna, är det naturligt med samverkan och dialog över gränserna.Kooperationen är på det sättet modern i det globala samhället. Dessutom växer det - inteminst inom den så kallade nya ekonomin - fram nya företagsstrukturer. Partnerskap, nätverk,gemensamt inflytande och ansvar är naturliga grundstenar hos många av de nyaframtidsföretagen, d v s värden som ligger nära de kooperativa värdena.

Kooperationen har flera ansikten. Kooperation är en:- företagsform- en rörelse för samhällspåverkan- ett ekonomiskt/politiskt/socialt alternativ.

Ibland kan man höra att "kooperativ är inte några riktiga företag". I bästa fall är de inte somtraditionella företag, de är någonting mer.

Man skulle kunna säga om kooperation: hittar man själen, så förstår man också skälen.

24

Bilaga 2.Uttalanden om Sociala arbetskooperativEva SundbeckTCO, ansvarig för social ekonomi

Inom TCO ser vi den nya kooperationen som en möjlig lösning. Vi tror inte att de storamängderna nya jobb skapas inom kooperationen – men många av de jobb som skapas kaninnebära en himmelsvid skillnad för människor som inte ens i högkonjunktur får plats på denordinarie arbetsmarknaden. Den sociala ekonomin kan inte ersätta, men vara ett viktigtkomplement till den offentliga sektorn.

En del människor är utsatta för rundgång i de offentliga systemen. Det orsakar mänskligtlidande i onödan och är dyrt för samhället. Där kan de sociala arbetskooperativen fylla enviktig funktion som en plattform för människors växande.

TCO arbetar för att förenkla regelverk och stödja samarbete mellan olika myndigheter. Detbehövs ett mer flexibelt synsätt för att bl a underlätta tillkomsten av sociala arbetskooperativ.I detta utvecklingsarbete är facket en viktig samarbetspartner.

Även de som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden, måste bemötas på ett värdigtsätt. Om man sätter individen i centrum, har man också chans till goda resultat. Kooperativ -som utgår från människor behov - kan då vara en bra metod.

Thomas FredénOmbudsman LO, arbetar bl a med Mål 3 och Equal

LO:s kongress år 2000 hade underrubriken demokratikongressen. Där uttalades ett tydligt stödför utsatta grupper i syfte att skapa jämlikhet i samhället, särskilt i arbetslivet. Man kundekonstatera att den traditionella arbetsmarknaden inte helt uppfyller de krav man rimligen kanställa på ett modernt samhälle då det gäller att tillhandahålla sysselsättning och rättmätlig löntill alla medborgare.

Kvinnor, människor med invandrarbakgrund och människor med olika form av handikappdiskrimineras i olika grad i arbetslivet. Det har därför alltid varit ett viktigt arbete för LO attpå olika sätt stödja utsatta gruppers möjligheter till rättvisa i arbetslivet. Vi har sett behovet ilågkonjunkturen.

Inom den sektor som benämnes social ekonomi har LO hundratusentals medlemmar. Det är iidrottsrörelsen, folkrörelserna, allmännyttan, intresseföreningar, folkparker och olika formerav kooperativ verksamhet. Just i dessa sektorer har det visat sig lättast att bedriva en mersolidarisk personal- och anställningspolitik. För utsatta grupper kan just arbetskooperativ varaen verklig chans att på allvar komma in på arbetsmarknaden. Den egna drivkraften ochansvaret skapar både arbetsglädje och självförtroende.

Det är viktigt att organisera sig fackligt och i branschorganisationer då man etablerar sig somegenföretagare eller som ekonomisk förening. Dels behövs en utanförstående part somförhindrar ett otillbörligt utnyttjande av anställd arbetskraft. Idealitet och

25

anställningsförhållanden måste hållas isär. Dels är det lätt att råka illa ut som oerfarenrörelseidkare.

Charlotta KrafftOmbudsman, SACO, arbetar bl a med Mål 3 och Equal,

Arbetsmarknaden är sedan 10-15 år utsatt för en väldig omstrukturering. Där kan den socialaekonomin fylla en viktig pusselbit i att hitta nya lösningar. Det är inte så konstigt att det ärmänniskor som har haft svårast att etablera sig på den traditionella arbetsmarknaden som försttillgodogör sig den sociala ekonomins möjligheter. Deras drivkrafter är starkast. Vi bör semänniskor som arbetar inom den sociala ekonomin som innovatörer.

Det är då viktigt att framhålla nyttan med till exempel sociala arbetskooperativ. Att denaturligtvis är till nytta för individen, att man producerar bra varor eller tjänster somefterfrågas (och gärna hitta nya nischer) och att det är samhällsekonomiskt lönsamt med attmänniskor är i arbete istället för att betala ut olika slags passivitetsersättningar. Man blirverkligt intressant först när man lyckas tydliggöra detta. Social ekonomi-aktörer bör kunnavara en viktig samarbetspartner för både privata företag och offentlig sektor.

Individerna i ett socialt arbetskooperativ måste ha en tryggad försörjning, samtidigt som detinte är lyckat att en del har till exempel sjukbidrag. Vi bör komma bort från bidragsberoendet.Det är inte bra för vare sig individen eller samhället. Rent principiellt är det självklart att lönska betalas för utfört arbete.

En del människor far runt i olika samhällssystem och är kanske aktuella hos bådearbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialförvaltningen samtidigt På så sätt får de inteden hjälp de behöver. Då behövs det nya strukturer för samverkan. Där kan den socialaekonomin fungera som en plattform - utanför etablerade revir. Det är ur alla synvinklar en storvinst om offentliga organ hittar en samsyn, så att människor stöttas till att hitta en tryggplattform att växa och utvecklas från. För SACO är det en självklarhet att verksamheter medoffentligt ansvar kan ha olika driftsformer, till exempel kooperativ inom den socialaekonomin.

Delaktighet och inflytande är självklarheter i kooperativen. Det är glädjande att det återigenhar blivit viktiga frågor i arbetslivet i stort. Inom SACO har vi många medlemmar somarbetar i personalägda företag/kooperativ. Det är positivt att få bestämma själv, men man fårinte glömma att det är viktigt med stadga och struktur. Kooperativ verkar vara en krävandeoch positiv företagsform.

Kent IvarssonDepartementsråd på Näringsdepartementet med ansvar för kooperativt förtagande

Det är mycket positivt att de sociala arbetskooperativen vuxit fram snabbt de senaste åren ochatt de visat sig vara en bra form för arbetsrehabilitering och för de funktionshindradesmöjlighet till arbete.

26

Denna typ av kooperativ verksamhet kan ses som en form av övergångsarbetsmarknad sominnebär att funktionshindrade så långt som möjligt kan få ett arbete efter sina egnaförutsättningar och önskemål.

De sociala kooperativen med sina demokratiska arbetsformer och gemensammaansvarstagande verkar att passa för att uppnå detta ändamål och arbetet har lett till godaresultat.

Lisbeth LidbomAvdelningsdirektör på AMS och sakkunnig för arbetsmarknadspolitiska program förarbetshandikappade

För vissa personer med arbetshandikapp kan sociala arbetskooperativ vara en bra möjlighet attfå arbeta utifrån sina egna förutsättningar som kooperatör och/eller anställd. För några kankooperativet vara ett första steg ut i arbetslivet där sjukbidrag/pension kan ersättas med lön.Kooperativ kan också vara ett sätt att förverkliga sin affärsidé tillsammans med andra.

Kooperativen är ett bra komplement till den övriga arbetsmarknaden som ger personer medfunktionshinder/arbetshandikapp en möjlighet till egen försörjning.

Leif KlingensjöArbetsmarknadspolitisk handläggare, Svenska kommunförbundet

Vi måste vid behov erbjuda medborgarna i kommunerna meningsfulla aktiviteter för att brytaisolering och passivitet. I det sammanhanget är det en fördel om det finns flera olika alternativoch utförare för att stärka människors livskvalitet och möjligheter att få ett arbete.

Vi har följt de sociala arbetskooperativen som har växt till antal de senaste åren. Det finnsmånga bra och intressanta inslag hos den typen av företag som är värda att stödja. Socialaarbetskooperativ måste finnas kvar som ett viktigt alternativ bland flera andra för människorsom har behov av en sådan stöttning.

Anders LiljaF d handledare på kooperativet Klippan i Södertälje och projektledare i SocialaKooperativens Intresseorganisation, SKOOPI

Om fem år så har sociala kooperativ blivit ett känt begrepp av allmänheten. Ringarna påvattnet har gjort att det finns dubbelt så många kooperativ som idag. Nya nischer har hittats.Sociala kooperativ har en högre status hos de som arbetar och det finns ettstöd som behövs från myndigheter för att medlemmarna skall kunna försörja sig på sitt arbete(det finns då alternativ till sjukbidrag och lönebidrag).

Det som är viktigt under de närmaste åren är att stödja befintligakooperativen i sin utveckling och att möjliggöra ett bredare samarbete för att kunnakonkurrera på "marknaden". Det är även viktigt att hjälpa nya kooperativ till att kommaigång. Här tror jag SKOOPI kan vara till stor hjälp.

27

Stefan TengmanUtredare för arbetsmarknadsfrågor,Handikappförbundens samarbetsorganisation, HSO

Alla människor har behov av en arbetsmiljö som tar hänsyn till individens olikaförutsättningar. Samhället har ett ansvar för att skapa möjligheter för människor att försörjasig själva. Det är samhällsekonomiskt vansinne att så många människor idag är satta vid sidanav arbetskraften. Samhället bär ansvaret för att människor med funktionshinder inte ses somen tillgång i arbetslivet. Vägen tillbaka till arbete är en komplicerad process som måsteformas efter varje människas enskilda behov. Tyvärr tar dagens olika arbetsmarknadsåtgärdermånga gånger inte hänsyn till individen utan ser grupper som homogena.

De sociala kooperativens roll i dagens och morgondagens arbetsmarknad är just att ge varjemänniska möjlighet att växa i sin egen takt och av egen kraft. För att bli en viktig väg förmänniskor med funktionshinder ut i arbetslivet är det viktigt att de sociala kooperativen hittarvägar ut till den reguljära arbetsmarknaden.

Samhället måste även börja se arbetet inom sociala kooperativ som just arbete och gemänniskor lön istället för bidrag i olika former. Arbetet består inte bara av den arbetsuppgiftman utför utan också arbetet med sig själv och vägen tillbaka.

Sociala kooperativ är och kommer att vara en viktig plattform för många människor att hittaarbete och meningsfull sysselsättning samtidigt som de också hittar tillbaka till sig själva ochkanske många gånger också livet.

28

Bilaga 3Nya perspektiv på människor och företag - vitsen med arbete

Rolf Österberg (f d vVd för DN och VD för SF)

• I det nya företaget går vi till jobbet för att växa som människor

• Företagets primära syfte är inte längre att göra vinst, utan att tjäna som plattform förden personliga utvecklingen hos dem som arbetar i företaget

• Framgång mäts inte längre i pengar eller vinst. Med tillväxt menas mänsklig tillväxt

• Verksamheten är lönsam men företaget töms inte på sina vinstmedel. Vinsten plöjstillbaka in i företaget

• Den hierarkiska organisationen är enbart ett hinder. Alla är lika ansvariga

• Det nya företaget ägs av dem som arbetar där och bara av dem.