1

2012-08-01—2013-06-30

KOLLEKTIVAVTAL

Visita

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal

2

Avsiktligt blank sida

3

Innehållsförteckning Sid

Avtal om allmänna anställningsvillkor

1 Kap Avtalets giltighetsområde 7 1 § Allmänt 7

2 Kap Anställnings ingående och upphörande 7 2 § Anställning tillsvidare 7 3 § Provanställning 8 4 § Tidsbegränsad anställning 9 5 § Överenskommelse om turordning 11 6 § Anställningsbevis 11 7 § Intyg – betyg 11

3 Kap Arbetstid 12 8 § Arbetstid 12 9 § Arbetstidsschema 15 10 § Övertid 15 11 § Mertid 16 12 § OB-ersättning 16

4 Kap Ledighet 17 13 § Föräldraledighet 17 14 § Permission 17 15 § Semester 18

5 Kap Kostbestämmelser 20 16 § Kost på arbetsplatsen 20

6 Kap Regler för löneberäkning 21 17 § Lön för anställning del av avlöningsperiod och avdragsregler vid frånvaro 21 18 § Sjuklön 23 19 § Föräldralön 25 20 § Utbetalning av lön m m 26

4

7 Kap Ordningsregler 26 21 § Skyddsutrustning 26 22 § Frånvaro från arbetet 27 23 § Anslagstavla och arbetsplatsbesök 27 24 § Anställds ersättningsskyldighet 27 25 § Försäkringar 28 26 § Arbetsledning m m 28 27 § Giltighetstid 28 28 § Förhandlingsordning 29

5

Bilagor Bilaga 1 Avtal om löner m m 31 1 § Grundläggande principer för lönesättningen 31 2 § Löneformer m m 32 3 § Löneöversyn 32 1. Utrymme 32 2. Undantag 32 3. Anställda som slutat sin anställning 32 4. Anställningsavtal ingångna den 31 maj 2010 eller senare och den 15 mars 2011 eller senare 32 5. Fördelning m.m. 33 6. Utrymme vid löneöversyn 33 7. Lokal överenskommelse 33 4 § Minimilöner 33 1. Kvalificerat arbete 33 2. Yrkesarbete 34 3. Ungdomslöner 34 5 § Förhandlingar m m 35 6 § Löneberäkning för deltids- och uppehållsanställd 36

Bilaga 2 Anställningsbevismall 37

Bilaga 3 Entreprenadföretag mom 1, 2 38

Bilaga 4 Överenskommelse om riktlinjer för kompetensutveckling 39

Bilaga 5 Ramavtal för årsarbetstid 40

Bilaga 6 Inhyrningsfrågan – Visita och Svenska Kommunalarbetarförbundet 44

Bilaga 7 Adressförteckning Visita 46 Adressförteckning Kommunal 47

6

Avsiktligt blank sida

7

Avtal om allmänna anställningsvillkor

1 Kap Avtalets giltighetsområde

1 § Allmänt

Detta avtal gäller inom Kommunals verksamhetsområde och medlemsföretag i Visita som huvudsakligen bedriver måltids- eller logiverksamhet på entreprenad inom kommunal eller landstingskommunalt reglerad verksamhet. Som förutsättning för bundenhet av avtalet gäller att medlemsföretag i Visita anmält tillämpning av avtalet till Visita. Vidare gäller att Visita godkänner protokoll efter lokal förhandling i vilket anges att avtalet tillämpas. Visita förbinder sig att informera Kommunal om medlemsföretag som inkopplats till avtalet. Löne- och anställningsvillkor regleras i löneavtalet, enligt bilaga 1. Genom bundenhet av detta avtal ska garantiregeln, enligt bilaga 3, iakttagas.

2 Kap Anställnings ingående och upphörande Beträffande regler för upphörande av anställning hänvisas till lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS. För i 3–4 §§ angivna anställningsformer gäller utöver LAS, i förekommande fall avtalets regler.

2 § Anställning tillsvidare

1. Anställnings ingående

Anställning gäller tillsvidare om ej annat avtalats. Provanställning som inte avslutas eller avbryts övergår i tillsvidareanställning. 2. Anställnings upphörande

LAS reglerar följande vad avser uppsägningstider vid arbetsgivares och arbetstagares uppsägning. För anställningsavtal som har ingåtts den 31 december 1996 eller tidigare gäller: För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

8

Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna i följd eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av:

– två månader vid fyllda 25 år, – tre månader vid fyllda 30 år, – fyra månader vid fyllda 35 år, – fem månader vid fyllda 40 år, – sex månader vid fyllda 45 år.

För anställningsavtal som har ingåtts den 1 januari 1997 eller senare gäller:

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av

– två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,

– tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,

– fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,

– fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år,

– sex månader om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.

3 § Provanställning

1. Ingående av provanställning

Avtal om provanställning får tillämpas under högst sex månader. Vid frånvaro kan arbetsgivare och anställd skriftligen överenskomma om en mot frånvaroperioden svarande förlängning av provanställningstiden. 2. Upphörande av provanställning

2.1 Upphörande under pågående provanställningsperiod

Arbetsgivare som avser att ge arbetstagare besked om att en provanställning ska avbrytas i förtid ska underrätta arbetstagaren om detta minst 14 dagar i förväg. Vill arbetstagaren avbryta provanställningen i förtid ska han underrätta arbetsgivaren minst 14 dagar i förväg.

9

2.2 Upphörande vid provanställningsperiodens slut

Om arbetsgivare eller anställd vill att provanställningen ska upphöra vid prov-anställningsperiodens slut utan att övergå i en tillsvidareanställning, ska han underrätta arbetstagaren/arbetsgivaren 14 dagar före periodens slut.

Anmärkning: Är arbetstagaren fackligt organiserad ska arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla (meddela) den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör.

4 § Tidsbegränsad anställning

1. Ingående av tidsbegränsad anställning

1.1 Tidsbegränsad anställning

Avtal om tidsbegränsad anställning får fr.o.m. den 1 juli 2007, enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, träffas i följande fall:

- för allmän visstidsanställning. - för vikariat. - för säsongsarbete. - när arbetstagaren har fyllt 67 år.

För tiden före den 1 juli 2007 tillämpas 5 § LAS i dess lydelse gällande t.o.m. 30 juni 2007.

Anmärkning: Enligt 5 § LAS gäller att om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år (tre år t.o.m. den 31 december 2007), övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Enligt 25 a § LAS har en deltidsanställd arbetstagare enligt vissa angivna förutsättningar företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad.

Tidsbegränsad anställning kan dessutom förekomma vid tillfälligt behov av arbetskraft enligt nedan.

10

1.2 Anställning för enstaka dagar (arbetstid som inte går att schemalägga) Avtal om anställning för enstaka dagar får träffas om det föranleds av arbetets oregelbundna beskaffenhet. Om det efter lokala parternas överläggning och utredning klarläggs att det finns ett konstant arbetskraftsbehov som kan schemaläggas, ska arbetsgivaren erbjuda tillsvidareanställning. Vid anställning för enstaka dagar ska lägsta ersättningsgrundande arbetstid bestämmas. Anställningsformen får endast tillämpas när arbetsgivaren har tillfälligt behov av arbetskraft. Anställningsformen innebär att:

- arbetsgivaren bara behöver erbjuda arbete när han har behov av extra arbetskraft - den anställde kan acceptera eller avvisa erbjudet arbete, - lägsta ersättningsgrundande arbetstid är tre timmar per dag, - arbetstiden inte går att schemalägga.

När sådan anställning omfattat i genomsnitt minst 15 timmar per vecka under minst en tvåmånadersperiod har arbetsgivaren därefter skyldighet att erbjuda anställning för enstaka dagar i mån av tillgång. Om det finns flera som arbetat under denna anställningsform ska, om lokal facklig organisation eller anställd så begär, en turordningslista för sådan anställning upprättas. När anställning för enstaka dagar omfattat i genomsnitt minst 15 timmar per vecka under en period av 12 månader har arbetsgivaren därefter skyldighet att erbjuda annan anställning, om anställd så begär. Sysselsättningsgraden för denna anställning beräknas på genomsnittligt arbetade timmar per vecka under tolvmånadersperioden. En förutsättning för arbete enligt ovan är att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. Detta stycke gäller inte arbete i festvåning. 2. Upphörande av tidsbegränsad anställning

Om anställningen ska upphöra före den tid som från början överenskommits gäller en uppsägningstid om 14 dagar för både arbetsgivare och anställd. Vid arbetsgivarens uppsägning ska varsel (meddelande) lämnas till den lokala fackliga organisationen som arbetstagaren tillhör sju dagar före besked om uppsägning till den anställde.

11

5 § Överenskommelse om turordning

Vid uppsägning och återanställning kan lokal överenskommelse om turordning träffas med Kommunal.

6 § Anställningsbevis

I samband med att anställningsavtal träffas, ska arbetsgivaren utfärda anställningsbevis. Om särskilda skäl föreligger kan dock anställningsbevis utfärdas senast sju dagar efter det att den anställde har börjat arbeta. Vid överenskommelse om ändringar i anställningsförhållandet ska nytt anställningsbevis utfärdas.

7 § Intyg – betyg

1. Intyg

När anställd slutar, eller så begär, ska arbetsgivaren utfärda tjänstgöringsintyg, vilket anger arbetsuppgifter och anställningstid. Arbetsgivarintyg ska utfärdas skyndsamt.

Anmärkning: Enligt bestämmelser i lag ska arbetsgivare utfärda arbetsgivarintyg för arbetslöshetskassa enligt fastställt formulär.

2. Betyg

Om anställningen omfattat minst tre månader och den anställde inom tre månader efter anställningens upphörande begär det, ska arbetsgivaren inom 14 dagar utfärda betyg. Betyget ska ange arbetsuppgifter, anställningstid och vitsord.

12

3 Kap Arbetstid

8 § Arbetstid

Arbetstidslagen gäller med nedan angivna tillägg och undantag. 1. Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd är – om inte annat framgår av följande – i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag-lördag (s.k. lätthelgdag) minskar antalet ordinarie arbetstimmar, motsvarade den schemalagda arbetstid som annars skulle fullgjorts sådan dag. Innehåller en anställds schema sön- och helgarbete var 4:e sön/helgdag eller mindre frekvent uppgår den genomsnittliga arbetstiden till 40 timmar per vecka och för varje arbetad ”helg” reduceras arbetstiden nästkommande vecka, eller annan vecka, med 3 timmar. Ordinarie arbetstid som är förlagd till såväl vardag som sön- och helgdag utgör i genomsnitt 37 timmar per vecka. När nationaldag inträffar lördag – söndag erhåller arbetstagare vars arbetstid är förlagd till vardagar en arbetstidsreduktion med antalet arbetstimmar som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag. När nationaldag inträffar på en söndag erhåller arbetstagare vars arbetstid är förlagd till vardagar samt helgdagar en arbetstidsreduktion med antalet arbetstimmer som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.

Anmärkning: Arbetstagare kan ej erhålla ”dubbel kompensation” för lätthelgdag enligt ovan.

Genomsnittet för arbetstid enligt schema, får beräknas på högst 24 veckor. Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. Efter lokal överenskommelse med Kommunal kan längre beräkningsperioder än 24 veckor tillämpas för arbetstiden på arbetsplats, ort eller företag, dock längst ett år. Sådan överenskommelse kan göra avsteg från lag eller detta avtals bestämmelser avseende genomsnittlig arbetstid, övertid, mertid, arbetstidens förläggning samt förläggning av raster. Med undantag från bestämmelserna ovan kan – för att möjliggöra sommartid – olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året under förutsättning att ovan angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls.

13

2. Sammanlagd arbetstid

Anmärkning: Enligt 10 a § Arbetstidslagen (1982:673) får den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagare annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

Efter lokal överenskommelse med Kommunal kan upp till sex månaders beräkningsperiod tillämpas. Överenskommelsen ska ange på vilket sätt kompensation ska ske.

Anmärkning: Som arbetstid räknas all tid då arbete utförs eller då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen.

3. Årsarbetstidsavtal

Efter lokal överenskommelse genom kollektivavtal med Kommunal tillämpas upp till 12 månaders beräkningsperiod för arbetstiden enligt årsarbetstidsavtal, se bilaga 5. 4. Uppehållsanställning

Uppehållsanställningar kan förekomma. En förutsättning för detta är att parterna träffar en lokal överenskommelse genom kollektivavtal. Sådant avtal ska godkännas av de centrala parterna. 5. Byte av arbetstid

Arbetsgivare och anställd kan överenskomma om byte av arbetstid inom ramen för schemalagd arbetstid. Därvid ska begränsningarna i gällande arbetstidsbestämmelser iakttas. Reglering av över-/undertid ska ske inom 24 veckor. Vid lokal förhandling med Kommunal kan överenskommelse träffas om längre regleringsperiod.

Anmärkning: När anställd slutar sin anställning och har undertid får löneavdraget härför inte överstiga innestående löneförmåner.

14

6. Indelning i arbetspass

Arbetstiden per dag ska normalt vara sammanhängande. I syfte att minska behovet av deltidsanställningar kan arbetet delas upp i högst två arbetspass per dag. Delade arbetspass ska normalt inte förekomma mer än två gånger per vecka. Uppehållet mellan arbetspassen ska vara minst tre timmar om inte överenskommelse om kortare tid träffas. Tiden mellan första passets början och andra passets slut får inte överstiga 11 timmar. Efter samråd med berörda anställda eller genom överenskommelse vid lokal förhandling med Kommunal, kan avsteg göras från bestämmelsen i andra stycket andra meningen ovan. 7. Måltidsraster och måltidsuppehåll

På företaget kan tillämpas måltidsraster eller måltidsuppehåll. Schemalagda måltidsraster räknas inte som arbetstid och kan fritt disponeras av den anställde. Måltidsrast som anställd inte har givits tillfälle att ta ut ska medföra övertidskompensation. När arbetsförhållandena på företaget eller på viss avdelning kräver det, kan istället måltidsuppehåll tillämpas. Måltidsuppehåll räknas som arbetstid och läggs ut efter läglighet. Måltidsrasternas sammanlagda längd får i genomsnitt vara högst en timme per dag. Vid en bruttoarbetstid om högst 4,5 timmar får måltidsrasten vara högst 30 minuter.

15

9 § Arbetstidsschema

1. Innan arbetsgivaren fastställer arbetstidsschema ska han samråda med berörda anställda. Samråd ska ske senast 14 dagar innan det börjar gälla, om inte annat överenskommits. Om invändning framförs mot förslag till schema och invändningen bekräftas genom underrättelse till arbetsgivaren av behörig facklig företrädare, ska arbetsgivaren begära lokal förhandling med Kommunal.

2. Arbetstidsschema sätts upp på lämpligt ställe på arbetsplatsen. Schemat ska ange

tiderna för arbetets början och slut samt rasternas längd och förläggning.

10§ Övertid

1. Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

Arbetsgivare och Kommunal får träffa kollektivavtal om undantag från rätt till

kompensation för övertidsarbete.

Anmärkning: Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

2. För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie

arbetstid – enkel övertid – utges kompensation för varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med ersättning som är 155 % av ordinarie timlön.

För övertidsarbete under annan tid – kvalificerad övertid – utges kompensation för

varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning som är 200 % av ordinarie timlön.

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som

sammanlagt överstiger 2 timmar – inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass – vara kvalificerad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord

halvtimme. När övertidsarbete påbörjas före kl 05.00 ska – oberoende av vad som ovan anges –

ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstids början.

16

11§ Mertid

1. Mertid

Med mertid avses när deltidsanställd arbetar mer än överenskommen deltid upp till heltid. Arbetstiden fördelas på i genomsnitt högst fem arbetsdagar per vecka under gällande schemaperiod. 2. Kompensation för mertidsarbete

Mertid ersätts med ordinarie timlön, eller kan efter överenskommelse kompenseras i ledig tid timme för timme.

12§ OB-ersättning

För arbetstid förlagd:

- Måndag till fredag kl 00.00-06.00 samt kl 20.00-24.00 utgår OB-ersättning enligt följande:

2012-08-01 20:83 kr

- Lördag kl 00.00 – söndag kl 24.00 utgår OB-ersättning enligt följande 2010-08-01 41:66 kr - Helgdagar, påsk-, pingst-, midsommar-, jul-, och nyårsafton från kl 00.00 till 24.00

utgår OB-ersättning enligt följande:

2012-08-01 89:21 kr

Varje påbörjad halvtimme betalas som full halvtimme.

17

4 Kap Ledighet

13§ Föräldraledighet

Anmärkning: Föräldraledighet utgår enligt Föräldraledighetslagen (1995:584).

14§ Permission

1. Med permission menas kort ledighet med bibehållen lön högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permission dock också omfatta nödvändiga, högst två, resdagar.

2. Permission kan beviljas i följande fall: Eget bröllop Egen 50-årsdag Förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare eller annan av

arbetsgivaren anvisad läkare Nära anhörigs frånfälle Nära anhörigs begravning även som därpå följande urnnedsättning Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig. 3. Som nära anhörig räknas make/maka, registrerad partner, stadigvarande sambo,

barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar och far- och morföräldrar. 4. Anställd som arbetat del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen under

återstoden av arbetsdagen på grund av arbetsskada, ska erhålla permission under denna tid.

För det fall arbetsskadan föranleder sjukskrivning för längre tid än sju dagar, räknat

från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring, utges inte någon ersättning från arbetsgivaren för ovan erhållen permission.

5. Ansökan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permission

ska på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

18

15§ Semester

1. Semester utgår enligt lag. Semesterlön eller semesterersättning utgår med 12,72 % av beräkningsunderlaget.

Vid sparad semester utgår semester med 0,5 % per dag av tillämpligt beräkningsunderlag.

2. På arbetsplats, där behörig facklig företrädare saknas ska samråd ske om

förläggning av huvudsemestern direkt med berörda anställda. 3. Om annat inte avtalats, ska semestern förläggas så, att den anställde får en

ledighetsperiod om minst fyra veckor under perioden 15 maj - 31 augusti. 4. Semesterledighet omfattande minst 10 semesterdagar ger rätt till tjänstledighet såväl

helgen före som helgen efter ledigheten. 5. För anställd med färre än fem arbetsdagar i genomsnitt per vecka kan beräkning och

förläggning av semesterdagar ske enligt nettoberäkningsmetoden. 6. Semesterlön eller semesterersättning ska utgå utöver överenskommen tim- eller

månadslön. 7. Semesterersättnings om intjänats vid anställning för enstaka dagar betalas ut

samtidigt med lönen för anställningsperioden. 8. Anställd med minst tre månaders sammanhängande anställningstid har rätt till

semesterlönetillägg per utlagd och betald semesterdag med lägst belopp enligt nedan.

Anställd med minst 12 månaders sammanhängande anställningstid har utöver

semestersättning rätt till semesterlönetillägg per betald semesterdag med lägsta belopp enligt följande.

Arbetstagare som har en lägre lön än 20 435 kr för en heltidsanställning per månad

har rätt till semesterlönetillägg. För deltidsanställd reduceras beloppet, alternativt antal dagar vid tillämpning av sk nettoberäkningsmetoden, med hänsyn till anställningens omfattning.

Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock högst

25 stycken per år, med ett belopp som beräknas på följande sätt. 5,21 % * (20 435-b), varvid b = den överenskomna fasta lönen.

Anmärkning: Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid.

19

9. För anställd som vid tidpunkten för övergång till kollektivavtal på arbetsplatsen fyllt, 40 år respektive 50 år och enligt tidigare kollektivavtal haft 31 respektive 32 semesterdagar gäller följande:

- Sådan anställd erhåller lönehöjning med 0,5 % av tillämpligt beräkningsunderlag

per betald semesterdag beräknat på 6 respektive 7 dagar. Härefter gäller 25 dagars betald semester enligt semesterlagen och bestämmelserna enligt 1-8 ovan.

10. Sparad semester som sparats före den 1/4 2010 ska beräknas enligt den gamla

Semesterlagens regler vid uttag av den sparade semestern. Semester som sparas efter den 1/4 2010 ska följa den nya Semesterlagens bestämmelser. Anmärkning; Vid övergång från kalenderår som både intjänande- och semesterår till semesterlagens regler ska lokala parter medverka till överenskommelse om särskilda övergångsregler. De centrala parterna förklarar sig beredda att medverka till att överenskommelse kan träffas.

20

5 Kap Kostbestämmelser

16§ Kost på arbetsplatsen

1. Genom skriftlig överenskommelse med anställd eller vid lokal förhandling med Kommunal kan överenskommelse träffas om annan kostordning.

2. I och med att överenskommelse om anställning träffats har även överenskommits

om kost på arbetsplatsen. Detta gäller dock inte för anställd med arbetstid som är högst fyra timmar i genomsnitt per dag.

3. Kost på arbetsplatsen omfattar normalt en måltid samt ett kaffemål.

Anmärkning: Kosten bör vara varm näringsriktig och varierande.

4. För kost betalar den anställde ett belopp enligt tabellen nedan per arbetsdag.

2012-08-01-2013-06-30

Pris för kost på arbetstid: 40 kr

Pris för kost på arbetstid och fritid: 2 116 kr

Anmärkning: När anställd tillfälligtvis inte getts möjlighet till kost på arbetsplatsen ska kostavdrag inte ske. Om det efter lokala parternas överläggning och utredning klarläggs att det finns möjlighet till sänkning av pris för kost på arbetstid i förhållande till kostavdraget i kollektivavtalet ska lokal förhandling upptas för att möjliggöra överenskommelse om ett lägre kostavdrag.

Lokal överenskommelse om tillämpning av lägre kostavdrag kan sedan träffas under förutsättning att Skatteverket ger sitt godkännande gällande förmånsvärde/kostavdrag.

5. Vid företag där matservering inte förekommer eller där endast enklare rätter

tillhandahålles eller där anställd av medicinska eller etniska skäl ej önskar omfattas av kost på arbetsplatsen kan annan överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd träffas.

21

6 Kap Regler för löneberäkning

17§ Lön för anställning del av avlöningsperiod och avdragsregler vid frånvaro

1. Lön per dag och timme

Lön per dag:

Månadslön x 12 365

Lön per timme vid heltid: Vid genomsnitt 40 tim per vecka

Månadslön 173

Vid genomsnitt 37 tim per helgfri vecka

Månadslön 160

Lön per timme vid deltid:

Månadslön Genomsnittlig veckoarbetstid x 4,3

2. Lön för anställning del av löneperiod

Om en anställd börjar eller slutar under en avlöningsperiod utgår lön per arbetad timme under perioden.

3. Löneavdrag vid sjukfrånvaro

Anmärkning: Reglerna om löneavdrag vid sjukfrånvaro utgår från gällande sjuklönelag respektive lag om allmän försäkring

.

22

3.1 Sjukfrånvaroperiod

Med sjukfrånvaroperiod avses tid fr.o.m. dag för sjukanmälan t.o.m. sjukperiodens slut.

3.2 Sjukfrånvaro dag 1 (karensdag)

Den första sjukfrånvarodagen, som skulle ha varit arbetsdag, görs helt löneavdrag per timme som den anställde skulle ha arbetat.

3.3 Sjukfrånvaro dag 2–14

Avdrag görs med lön per timme som den anställde skulle ha arbetat under sjukfrånvaron upp till högst 14 kalenderdagar.

3.4 Sjukfrånvaro fr.o.m. den 15:e kalenderdagen

Om frånvaron varar längre tid än 14 dagar görs fr.o.m. 15:e dagen avdrag per dag för varje kalenderdag frånvaron omfattar.

4. Löneavdrag vid frånvaro med tillfällig föräldrapenning

Med frånvaro avses tid fr.o.m. dag för anmälan om tillfällig föräldrapenning t.o.m. ersättningsperiodens slut. Anställd är skyldig att på begäran uppvisa utbetalningsbesked.

Avdrag görs med lön per timme för varje frånvarotimme.

5. Löneavdrag vid semester eller annan frånvaro

Med frånvaro avses tid fr.o.m. första dagen som skulle ha varit arbetsdag t.o.m. dag före återinträde i tjänst.

Vid frånvaro del av dag eller hel dag för frånvaroperiod om högst 14 kalenderdagar

görs avdrag med lön per timme för varje frånvarotimme. Vid frånvaro överstigande 14 kalenderdagar, görs istället dagsavdrag varje

kalenderdag som frånvaron omfattar.

Anmärkning: 1. Lönereduktion får inte överstiga den anställdes lön för frånvaroperioden. 2. Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen 3. Andra avdragsregler kan tillämpas efter överenskommelse vid lokal förhandling med Kommunal.

23

18§ Sjuklön

Anmärkning: Reglerna om löneavdrag vid sjukfrånvaro utgår från gällande sjuklönelag respektive lag om allmän försäkring.

1. Rätt till sjuklön

Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön, SjLL.

Anmärkning: Enligt SjLL gäller rätten till sjuklön fr.o.m. den första anställningsdagen.

Vid anställning för kortare tid än en månad utges dock sjuklön först efter tillträde och 14 dagars sammanhängande anställningstid. Om nyanställning påbörjas inom 14 dagar från föregående anställnings upphörande medräknas tidigare anställningstid vid beräkning av kvalifikationstiden om 14 dagar. 2. Sjukanmälan och sjukintyg

2.1 Anmälan om sjukdom och återgång i arbete

Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska anställd omgående göra anmälan till arbetsgivaren. Vidare ska den anställde så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när han beräknar att kunna återgå i arbete. Sådant besked ska lämnas senast dagen före återgång. 2.2 Försäkran och läkarintyg

Skriftlig försäkran ska lämnas till arbetsgivaren om sjukdomens omfattning. Sjuklön utbetalas efter det att sådan försäkran lämnats. Vid frånvaro på grund av sjukdom som varar längre tid än sju dagar efter sjukanmälningsdagen är arbetstagaren skyldig, enligt SjLL, att uppvisa läkarintyg. Om skäl föreligger kan arbetsgivaren från tidigare dag begära läkarintyg utfärdat av anvisad läkare. Begäran kan ej avse förfluten tid. Läkarintyget bekostas då av arbetsgivaren.

Anmärkning: Arbetsgivaren tillhandahåller formulär för försäkran.

3. Inskränkningar i rätten till sjuklön

Utöver vad som anges i 5 § SjLL gäller att, om den anställde har undantagits från sjukförmåner eller dessa har nedsatts enligt lag (1962:381) om allmän försäkring, arbetsgivaren inte är skyldig att utge sjuklön eller har rätt att nedsätta denna i motsvarande mån.

24

4. Sjuklönens storlek

Sjuklönens storlek regleras i 6 § SjLL. 4.1 Beräkningsperiod

Sjuklön beräknas på ordinarie lön – månadslön, timlön eller rörlig lön – för innevarande löneperiod eller på närmast föregående löneperiod. Beräkningsperiod bestäms från och med att detta avtal börjar tillämpas. Byte av beräkningsperiod får ske efter överenskommelse vid lokal förhandling med Kommunal. 4.2 Sjukfrånvaro dag 1 (karensdag)

Den första sjukfrånvarodag, som skulle ha varit arbetsdag, utges ingen sjuklön.

Anmärkning: Antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod.

4.3 Sjukfrånvaro dag 2–14

4.3.1 Sjuklön utgår med 80 % av ordinarie månadslön dividerat med antalet arbetstimmar per kalendermånad för varje timme den anställde varit frånvarande från arbetet under dag 2 t.o.m. 14, som skulle ha varit arbetsdagar i varje sjukfrånvaroperiod. Vid timlön utges 80 % av ordinarie timlön. 4.3.2 För rörlig lön utgår sjuklön med 80 % av genomsnittlig rörlig lön beräknad på arbetad tid, utöver lön enligt punkt 4.3.1 för varje timme den anställde varit frånvarande. 4.3.3 Till anställd som skulle ha arbetat på obekväm arbetstid utgår sjuklön med 80 % av den OB-ersättning den anställde gått miste om. 4.4 Sjukfrånvaro fr.o.m. dag 15

Fr.o.m. den 15:e dagen tillämpas avdragsreglerna för månadslön i 17 §. 5. Sjukdom under semesterledighet

Anmäld sjukfrånvaro som infaller under semesterledighet bryter denna. Sjuklön beräknas på ordinarie lön.

Anmärkningar: 1. Återinsjuknande inom fem kalenderdagar räknas som fortsättning av samma sjukperiod vad avser karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd. 2. Sjuklön beräknas ej på övertidsersättning eller mertidsersättning.

25

19§ Föräldralön

1. Anställd som är tjänstledig på grund av graviditet eller i samband med barns födelse har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om

– anställningen har varat under minst ett år i följd, samt – anställningen fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.

2. Föräldralön utges

– under en månad om anställningen varat i ett men ej två år i följd och – under två månader om anställningen varat i två år i följd eller mer.

Om tjänstledigheten skulle bli kortare än en respektive två månader, utges

föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar. 3. Föräldralön utges och beräknas enligt följande per månad:

a) Till månadsavlönad utges per månad ett belopp motsvarande 10,5 % av månadslönen.

b) Till timavlönad utges per månad ett belopp motsvarande 10,5 % av timlönen beräknad på arbetstiden per månad.

c) Till anställd med rörlig lön utges per månad ett belopp motsvarande 10,5 % av den genomsnittliga timinkomsten av rörlig lön för arbetad tid.

Anmärkning: Under tjänstledigheten görs avdrag enligt bestämmelserna i 17 §. Detta gäller både när den anställde har rätt till föräldralön enligt ovan och när denne saknar sådan rätt.

4. Föräldralönen utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att den anställde återgått i arbete under minst i tre månader efter tjänstledigheten.

5. Föräldralön utges inte om den anställde undantas från föräldrapenning enligt lagen

om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

26

20§ Utbetalning av lön m m

1. Lönen beräknas månadsvis. På bestämd dag senast den 25:e i månaden, ska lönen för närmast föregående månad utbetalas.

Efter lokal förhandling med Kommunals lokalavdelning kan överenskommelse om

andra beräkningsperioder och utbetalningsdagar träffas.

Anmärkning: Vid övergång från förskotts- till efterskottslön ska lokala parter medverka till överenskommelse om särskilda övergångsregler. De centrala parterna har förklarat sig beredda att medverka till att överenskommelse kan träffas.

2. Då den anställde slutar sin anställning ska slutlön om möjligt betalas ut senast vid

ordinarie löneutbetalningstillfälle. 3. Semesterersättning utbetalas enligt lag. 4. Arbetsgivaren utfärdar skriftligt lönebesked där tidsperiod, arbetstid, lön och övriga

ersättningar samt avdrag särskilt framgår. 5. Avdrag för medlemsavgift till Kommunal och inbetalning av avgiften ombesörjes

av företaget.

7 Kap Ordningsregler

21§ Skyddsutrustning

Skyddsutrustning

Om arbetet så påfordrar tillhandahåller arbetsgivaren lämplig skyddsutrustning i den omfattning som följer av Arbetsmiljölagen (1977:1160), Livsmedelslagen (1971:511) och gällande föreskrifter. Anställd har rätt till fria skyddskläder och skyddshandskar i den utsträckning som krävs för arbetet.

Anmärkning: Behovet av halksäker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation eller om sådan saknas av de lokala parterna.

27

22§ Frånvaro från arbetet

Anställd får inte utebli från arbetet utan att ha arbetsgivarens tillstånd eller att ha anmält förhinder, som av arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare godkännes. Regler om frånvaro på grund av sjukdom finns i 18 §.

23§ Anslagstavla och arbetsplatsbesök

Arbetsgivaren tillhandahåller anslagstavla avsedd för personalmeddelanden och facklig information. Facklig företrädare har rätt att, i samråd med arbetsgivaren om tid och plats, göra arbetsplatsbesök samt på uppdrag av anställd ta del av dennes löneredovisning.

Anmärkning: Skyddsombuds verksamhet regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160).

24§ Anställds ersättningsskyldighet

1. Skadeståndsskyldighet m m

De fall då anställd kan bli skyldig att ersätta arbetsgivaren för skada regleras i Skadeståndslagen (1972:207). Vid arbetsgivarens anspråk om skadestånd gäller att om det genom anställds medgivande, överenskommelse vid förhandling eller genom dom konstateras att ersättningsskyldighet föreligger, har arbetsgivaren rätt att göra motsvarande avdrag på lönen. 2. Brott mot uppsägningstid

Anställd som inte iakttar uppsägningstid, förlorar innestående löneförmåner motsvarande lönen för de dagar av uppsägningstiden som den anställde uteblivit, dock högst 14 dagars lön.

Anmärkning: Lag 1970:215 om arbetsgivares kvittningsrätt föreskriver att arbetsgivare som innehåller lön ofördröjligen måste begära kronofogdemyndighetens besked om hur stort belopp som får kvittas.

28

25§ Försäkringar

Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla mellan SAF/Föreningen Svenskt Näringsliv och LO överenskomna försäkringar, d.v.s. AGB, försäkring om avgångsbidrag AGS, avtalsgruppsjukförsäkring Avtalspension SAF-LO TFA, trygghetsförsäkring vid arbetsskada TGL, tjänstegrupplivförsäkring Avtal om omställningsförsäkring Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.

26§ Arbetsledning m m

1. Allmänt

1.1 Med iakttagande av gällande lagar och detta avtal har arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet. 1.2 Föreningsrätten ska på ömse sidor lämnas okränkt. Arbetsgivaren får anställa personal oavsett om denna är organiserad eller inte. 1.3 Hänvisningar till lagbestämmelser i avtalet är enbart avsedda som förtydliganden. De ger inte avtalspart någon skadeståndsrätt eller annan rätt utöver vad som följer av vederbörande lagbestämmelse.

Detta avser dock inte den i 15 § inskrivna bestämmelsen att semester utgår enligt lag.

27§ Giltighetstid

1. Detta avtal gäller från och med den 1 augusti 2012 till och med den 30 juni 2013. Avtalet gäller därefter för ett år i sänder såvida inte någon av parterna säger upp

avtalet senast den 30 mars 2012. 2. Om någon av parterna begär förhandling, ska förslag till ändringar i avtalet lämnas

den andra parten snarast möjligt före giltighetstidens slut. 3. Om begäran om förhandling framställs och avtalsförslag lämnas enligt punkt 2,

gäller avtal för tiden efter den 30 mars 2013 med sju dagars uppsägningstid.

29

28§ Förhandlingsordning

I sådana fall, som inte är förutsedda i detta avtal, förklarar sig parterna beredda att uppta förhandlingar. Det förutsätts, att en arbetsgivare och en anställd bör genom ömsesidigt hänsynstagande söka ordna sina gemensamma angelägenheter i samförstånd. Uppstår rättstvist, ska densamma göras till föremål för förhandling i den ordning som anges nedan. Berörda parter ska undvika varje åtgärd som kan vara ägnad att försvåra eller försena tvistens lösning. Förhandlingspreskription Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollektivavtal eller enskilt avtal ska parten, om inte annan ordning anges i lokalt kollektivavtal, påkalla förhandling inom fyra månader från den dag parten fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på och senast inom två år från den dag omständigheten inträffade. Om part inte begär förhandling inom föreskriven tid förlorar parten rätten till förhandling. Lokal förhandling Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen den anställde tillhör. Med lokal organisation avses lokalavdelning. En lokal förhandling ska påbörjas så snart som möjligt och senast inom 3 veckor från den dag motparten fick del av förhandlingsframställningen, om parterna inte kommer överens om annat. Central förhandling Kan parterna inte enas vid den lokala förhandlingen får part som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan hos motparten genom att påkalla central förhandling. Central förhandling ska påkallas skriftligen hos den centrala avtalsslutande motparten inom två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutades. Försummas detta har rätten till förhandling gått förlorad. Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom 30 dagar från dagen när förhandlingen begärdes, om parterna inte kommer överens om annat.

30

Rättsligt avgörande Om en rättstvist varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part väcka talan i domstol. Talan ska i sådant fall väckas inom tre månader från den dag centrala förhandlingen avslutades. Försummas detta förlorar part rätten till talan. Anmärkning Om en tvistefråga grundar sig på anställningsskyddslagen ska lagens tidsfrister gälla istället för tidsfristerna i denna förhandlingsordning. Denna förhandlingsordning påverkar inte heller reglerna om frister och skyldighet för arbetsgivaren att påkalla förhandling enligt 34, 35 och 37 §§ medbestämmandelagen.

31

Bilaga 1

Avtal om löner m m

1 § Grundläggande principer för lönesättningen

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Lönen ska därför vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. I lönesättning vid nyanställning beaktas erfarenheter som är direkt kopplade till yrkesrollen. Deltids- eller visstidsanställda får ej missgynnas i lönesättningen. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. Lönesättningen kan sammanfattas enligt följande:

• Lönepolitiken har lagts fast av arbetsgivaren. • Kartläggning och analys av löner har gjorts av arbetsgivaren. • Önskvärda/tillåtna lönerelationer och lönespännvidder har fastställts av

arbetsgivaren. • Handlingsplan har, med hänsyn till bland annat ovanstående punkter, upprättats av

arbetsgivaren. • Arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultatet. Oavsett om lön på individnivå avgörs genom traditionella förhandlingar eller på

annat sätt är det viktigt att ovanstående punkter klargjorts.

Om lönerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna arbetsresultat gäller att:

• Kriterier för sådan differentiering tydliggörs i de olika verksamheterna • Lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där den enskildes

arbetsresultat kan bedömas. • Individuella samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och med

koppling till lön.

32

2 § Löneformer m m

Lön kan utges antingen med månadslön eller med timlön. Timlön för heltidsanställd är månadslönen dividerad med 173. För anställd som stadigvarande arbetar helgdag och/eller söndag och har en genomsnittlig ordinarie arbetstid om 37 timmar per vecka, är timlönen månadslönen dividerad med 160.

3 § Löneöversyn

1. Utrymme

För lokala löneöversynsförhandlingar beräknas ett utrymme om 500 kronor per heltidsanställd den 1 augusti 2012. De deltidsanställdas bidrag till potten bestäms i proportion till arbetstidsmåttet. 2. Undantag

Anställd som den 1 augusti 2012 är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal, om ej överenskommelse träffas om annat. När den anställde återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gäller för övriga anställda vid företaget enligt detta avtal. 3. Anställda som slutat sin anställning

Om en anställd har slutat sin anställning den 1 augusti 2012 eller senare och ej erhållit lönehöjning ska han till företaget anmäla sitt krav härför senast en månad efter det att den anställde underrättats om att lönerevision har genomförts. Försummar den f.d. anställde detta har han förlorat sin rätt att omfattas av revisionen. 4. Anställningsavtal ingångna den 30 april 2012 eller senare

Har avtal om anställning träffats den 30 april 2012 eller senare och därvid avtal om lön träffats och det vidare uttryckligen överenskommits om att den avtalade lönen ska gälla oberoende lönerevision respektive år ska vederbörande ej omfattas av detta löneavtals lönerevisioner den 1augusti 2012.

33

5. Fördelning m.m.

Utrymmet enligt ovan fördelas i förhandlingar med Kommunal med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna för lönesättningen. Löneförändringarna ska gälla fr.o.m. den 1 augusti 2012, såvida inte annat överenskommes. 6. Utrymme vid löneöversyn

Till förfogande vid lokala löneöversynsförhandlingar finns följande utrymme. Utrymmet utgörs av lägst 500 kr 2012. 7. Lokal överenskommelse

Lokala parter kan träffa överenskommelse om att hantera lönesättningsfrågorna på annat sätt än som beskriv i § 1.

4 § Minimilöner

Vid fastställande av minimilöner har beaktats utbildning, yrkesvana och arbetets svårighetsgrad. Alla anställda ska lönesättas enligt avtalets intentioner. Nedan angivna löner är endast att betrakta som lägsta garanterade minimilöner. 1. Kvalificerat yrkesarbete

Arbete som förutsätter gymnasial yrkesutbildning eller därmed jämförbar utbildning eller långvarig praktiskt erfarenhet av kvalificerat yrkesarbete inom arbetsområdet. Minimilöner 2012-08-01-

2103-06-30

Kr/månad 18 982 Kr/timme vid 173 109:72 Kr/timme vid 160 118:64 Lön per timme anges vid en genomsnittlig arbetstid om 173 timmar respektive 160 timmar per kalendermånad.

34

2. Yrkesarbete

Härmed avses arbete där förkunskaper inte är något krav och introduktion och utbildning sker på arbetsplatsen. Någon formell utbildning är i sig inte en förutsättning för att klara arbetsuppgifterna. Minimilöner 2012-08-01-

2013-06-30

Kr/månad 18 480 Kr/timme vid 173 106:82 Kr/timme vid 160 115:50 Lön per timme anges vid en genomsnittlig arbetstid om 173 timmar respektive 160 timmar per kalendermånad. 3. Ungdomslöner

Ungdomslön kan tillämpas under högst tre år. Minimilönen från och med månadsskiftet efter det att nedan angivna ålder uppnåtts. Minimilöner 2012-08-01-

2013-06-30

Fr om 19 år kr/månad 15 579 Kr/timme vid 173 90:05 Kr/timme vid 160 97:37 Fr om 18 år kr/månad 14 229 Kr/timme vid 173 82:25 Kr/timme vid 160 88:93 Fr om 17 år kr/månad 13 554 Kr/timme vid 173 78:35 Kr/timme vid 160 84:71 Under 17 år kr/månad 12 203 Kr/timme vid 173 70:54 Kr/timme vid 160 76:27 Lön per timme anges vid en genomsnittlig arbetstid om 173 timmar respektive 160 timmar per kalendermånad.

35

5 § Förhandlingar m m

Utrymmet ska fördelas individuellt i lokal förhandling och ske på arbetsplatsnivå, ort eller i företaget. Överenskommelse om lön får träffas med enskilda arbetstagare.

Anmärkning: Möjligheter till en överenskommelse om lön mellan arbetsgivare och arbetstagare, vid andra tillfällen än nyanställningar, förutsätter att de lokala parterna enats om principer för detta. En överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som upprättats mellan parterna i nästkommande löneöversynsförhandlingar.

Part ska ha begärt förhandling senast den 30 augusti 2012. Förhandling ska genomföras om part så begär och vara slutförd senast den 31 oktober 2012.

Arbetsgivaren ska ställa förhandlingsframställan till den lokala avdelningen. Den lokala avdelningen kan utse lokal facklig förtroendeman som behörig att i förhandlingar företräda medlemmar i den lokala lönerevisionen. Skulle Kommunal inte besvara en förhandlingsframställan inom två veckor från det att begäran om förhandling framställts har arbetsgivare rätt att fördela det lokala utrymmet i enlighet med eget förslag, vilket insändes till Kommunals lokalavdelning. I de fall de lokala parterna inte kan träffa en överenskommelse om fördelning, har lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom en månad från det att den lokala förhandlingen avslutades. Om de centrala parterna inte kan enas utlägges det lokala utrymmet generellt. Parterna kan gemensamt skriftligen överlämna frågans avgörande till ett särskilt utsett avtalsråd. Sådan begäran ska göras senast 14 dagar från att den centrala förhandlingen anses avslutad. Parterna utser gemensamt avtalsrådet och dess sammansättning. De centrala parterna åtar sig att gemensamt, eller var för sig, utbilda och informera de lokala parterna hur lokal löneförhandlingen ska gå tillväga.

36

6 § Löneberäkning för deltids- och uppehållsanställd

Vid lönesättning enligt centralt eller lokalt kollektivavtal ska – såvida inte annat uttryckligen avtalats – beloppet för deltidsanställd arbetstagare nedräknas i proportion till förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning samt för uppehållsanställd nedräknas med utifrån arbetsårets omfattning angiven uppehållslönefaktor.

37

Bilaga 2

Anställningsbevismall

38

Bilaga 3

Entreprenadföretagmom1,2 Mom 1 Då entreprenadföretag övertar arbete eller verksamhet från annat företag enligt mom 2 nedan ska i första hand deltidsanställda, med minst sex månaders sammanhängande anställningstid, i det övertagande företaget, erbjudas utökad arbetstid. Krävs härutöver nyanställning ska i första hand anställning erbjudas de anställda arbetstagare, som har minst sex månaders sammanhängande anställningstid på arbetsplatsen. Provanställning får ej förekomma i sådana fall. Vid nyanställning enligt detta stycke ska arbetstagare erhålla bibehållen lön förutsatt att samma arbetsuppgifter erhålles hos den nya arbetsgivaren. Mom 2 Garantireglerna gäller i följande fall:

1. Då entreprenadföretag övertar arbete eller verksamhet vid företag där löner och allmänna anställningsvillkor regleras av annat kollektivavtal.

2. Då entreprenadföretag övertar arbete eller verksamhet från annat entreprenadföretag, för det fall att kundföretaget och lokalerna är desamma.

Anmärkning: Parterna är ense om att ovanstående garantiregler ej gäller för såvida LAS § 6 b är tillämplig.

39

Bilaga 4

Överenskommelseomriktlinjerförkompetensutveckling Inriktning Konkurrensförmågan hos företagen blir allt mer beroende av kvalificerade arbetstagare. För att verksamheten ska utvecklas är det även viktigt med en kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av arbetstagarna. Utvecklingen kan i hög grad ske direkt på arbetsplatsen genom en flexibel och stimulerande arbetsorganisation där teori och praktik blandas. En fortlöpande utveckling av företag och arbetstagare skapar förutsättningar för lönsamhet och tryggare anställning. Rätt och ansvar Alla arbetstagare har såväl rätt till som eget ansvar för att kontinuerligt utvecklas i arbetet. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet till kompetensutveckling. Utforma i samverkan Utformningen av kompetensutvecklingen är en ledningsuppgift. Kompetensutveckling utgår från en långsiktig verksamhetsanalys, genomförd av företaget efter samråd med den lokala fackliga organisationen/fackligt ombud i företaget. I analysen förutsätts varje arbetstagares medverkan och engagemang. Vid analysen fastställs planer för kompetensutveckling, vilka utformas och följs upp kontinuerligt med hänsyn till konkurrens- och omvärldssituationen. Kartläggningen av den enskilde arbetstagarens utvecklingsbehov och planeringen av de åtgärder som är lämpliga sker i samverkan med arbetstagaren. Utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar rekommenderas som grund för planering av kompetensutvecklingen. Kostnader Den kompetensutveckling som behövs för att klara nuvarande och kommande arbetsuppgifter i företaget ska ske på betald arbetstid. Stimulera och premiera Kompetensutveckling måste uppmärksammas, stimuleras och premieras. Vid lönesättningen bör det vara naturligt att koppling sker till resultat och kompetens.

40

Bilaga 5

Ramavtalförårsarbetstid mellan

Företagets namn

och

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal

Parterna förklarar sig positiva till att branschens företag inom ramen för gällande lagar och avtal får möjlighet att reglera arbetstidsfrågor så att respektive företags särskilda förutsättningar beaktas. Parterna bedömer att sådana lösningar är till gagn både för anställda och företag. Syftet med längre beräkningsperioder är dels att skapa fler heltidstjänster och därmed minska behovet av deltidsanställningar, dels ge förutsättningar för ökad kontinuitet och kvalitet i företagens verksamhet. Visitas medlemsföretag som tecknar årsarbetstidsavtal åtar sig att vid lågsäsong verka för att deltidsanställda arbets-tagare under detta avtal erbjuds arbetsmöjlighet vid andra av arbetsgivaren drivna enheter på orten.

1. De lokala parterna äger rätt att träffa kollektivavtal om avsteg från Arbetstidslagen

och kollektivavtalet kap 3, §§ 8–11. 2. Beräkningsperioden omfattar ....... månader i följd och påbörjas

den ……..………………... Avstämning sker vid beräkningsperiodens slut. I underlaget för faktiskt arbetad tid ingår semester, annan beviljad ledighet och sjukfrånvaro

Kommentar: Beräkningsperioden omfattar 12 månader eller kortare period. Det är viktigt att välja en avstämningstidpunkt som passar verksamheten. Avstämning bör lämpligen ske efter en period av låg beläggning så att eventuellt överskott av timmar som uppkommit under en tidigare period med hög beläggning hinner regleras tillbaka genom ett mindre utlägg av arbetstid.

3. Anställda som omfattas av detta avtal har månadslön. Månadslönen beräknas för

genomsnittlig ordinarie arbetstid. Kommentar: Lön beräknad för den genomsnittliga ordinarie arbetstiden under beräkningsperioden, d.v.s. normalt 12 månader, utbetalas månadsvis. Arbetar den anställde 40 timmar i snitt per vecka utbetalas lön för heltid oavsett hur mycket eller litet tid som varit schemalagd under respektive löneperiod. Årsarbetstiden gäller med avräkning för helgdagar som infaller på vardagar.

41

4. Årsarbetstiden, ordinarie arbetstid, vid heltidsanställning är 2080 timmar (52 x 40), med avräkning för helgdagar som infaller på vardagar, för arbetstagare med arbetstid förlagd på vardagar.

Årsarbetstiden, ordinarie arbetstid, är 1924 timmar (52 x�37) för arbetstagare med

arbetstid förlagd vardagar samt helgdagar. För arbetstagare som innehaft uppehållsanställning och går över till årsarbetstid är

ordinarie årsarbetstid vid heltidsanställning 1924 timmar (52�x 37) med avräkning för helgdagar som infaller på vardagar.

Vid semester eller annan frånvaro tillämpas för månadsavlönade löneavdrag efter

den genomsnittliga årsarbetstiden.

Kommentar: Den totala ordinarie arbetstiden som ska schemaläggas är 2080 timmar per år för heltidsanställda arbetstagare schemalagda på vardagar respektive 1924 timmar för heltidsanställda arbetstagare schemalagda vardagar samt helgdagar. För arbetstagare som innehaft uppehållsanställning och går över till årsarbetstid är ordinarie arbetstid vid heltidsanställning 1924 timmar. Årsarbetstiden gäller med avräkning för helgdagar som infaller på vardagar.

5. Vid avtalsperiodens startdatum ska arbetsgivaren presentera ett preliminärt schema

för hela avtalsperioden.

Kommentar: Arbetsgivaren ska vid avtalsperiodens startdatum presentera ett preliminärt schema för hela avtalsperioden. Detta för att arbetstagarna ska ges möjlighet att planera in perioder av lågsäsong. I övrigt gäller kollektivavtalets regler om schemaläggning.

6. Heltidsanställd som utför övertid på arbetsgivarens begäran ska erhålla övertidsersättning härför, nästkommande löneutbetalning i enlighet med kollektivavtalet.

Kommentar: Även verksamheter som har avtal om årsarbetstidsavtal kan ha behov av att personal arbetar övertid ibland. Sådan arbetstid uppkommer t ex då arbetsgivaren förlägger arbetstid med kortare varseltid än som anges i kollektivavtalet (två veckor) och denne inte överenskommit med den anställde om att detta är ett byte av arbetstid enligt kollektivavtalet. Timredovisningen enligt årsarbetstidsavtalet ska inte innefatta övertidstimmar. Det är därför praktiskt nödvändigt att hålla isär dessa timmar och att ersättning utbetalas separat för dessa.

42

7. Vid semester eller annan frånvaro tillämpas för månadsavlönade löneavdrag efter den genomsnittliga årsarbetstiden.

Kommentar: Kollektivavtalets regler för löneberäkning tillämpas. För den som är anställd på heltid, räknat efter den genomsnittliga arbetstiden under beräkningsperioden tillämpas löneavdragsreglerna för heltidare. För de som arbetar deltid i snitt under beräkningsperioden tillämpas avdragsreglerna för deltidare.

8. Överskott/underskott av timmar redovisas skriftligt varje månad.

Kommentar: Denna redovisning är viktig både för arbetsgivare och arbetstagare. För arbetsgivaren är den viktig för att man inte ska tappa kontrollen över arbetade timmar. Överskott/underskott redovisas i relation till sysselsättningsgraden enligt anställningsavtalet. Vid avstämningstidpunkten ska den anställde inte ha arbetat fler eller färre timmar än antalet timmar som ska utföras i snitt enligt anställningsavtalet. Vid en beräkningsperiod om ett år innebär detta att antalet arbetade timmar inte ska över- eller understiga 52 x�40 timmar för en heltidsanställd med arbetstid förlagd på vardagar respektive 52 x�37 timmar för heltidsanställd med arbetstid förlagd på vardagar och helgdagar. Årsarbetstiden gäller med avräkning för helgdagar som infaller på vardagar.

9. Vid anställnings upphörande läggs eventuellt över/underskott av timmar ut under uppsägningstiden eller dras av/utbetalas vid beräkning av slutlön. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska dock eventuellt underskott av timmar vid anställningens upphörande ej dras av vid beräkning av slutlön. Vid uppsägning av arbetstagare på grund av personliga skäl mot bakgrund av medicinska skäl, samt vid avträde från tjänst enlig LAS 4 § 3 st ska inte eventuellt under- skott av timmar dras av vid beräkning av slutlön.

Kommentar: Redovisningen av överskott/underskott enligt 9. ligger till grund för denna beräkning av överskott/underskott vid anställnings upphörande.

43

10. Detta avtal gäller…

Kommentar: De lokala parterna träffar avtal om avtalets giltighet. Avtalet kan löpa tillsvidare med en angiven uppsägningstid. Avtalet kan också gälla för en viss tid. Även i detta fall kan en uppsägningstid avtalas. Vid bestämmande av uppsägningstid bör hänsyn tas till företagets verksamhet. Uppsägningsdatum bör sammanfalla med avstämningstidpunkten enligt avtalets p.9. Anvisningar: Vid schemaläggning görs på förhand en preliminär bedömning av låg- och högsäsonger under året.

44

Bilaga 6

Inhyrningsfrågan – Visita

och

Svenska Kommunalarbetarförbundet Parterna har en gemensam uppfattning att bemanningsföretag kan vara ett komplement till ett företags ordinarie verksamhet. Parterna har därför, med beaktande av de förutsättningar som gäller inom avtalsområdet, träffat överenskommelse om regler vid anlitande av bemanningsföretag när det finns personer som har företrädesrätt till återanställning efter uppsägning på grund av arbetsbrist.

1 § Inhyrning i samband med företrädesrätt till återanställning

Denna reglering avser inhyrning i samband med företrädesrätt till återanställning beroende på tillsvidareanställdas uppsägning på grund av arbetsbrist. När det finns före detta anställda som är uppsagda på grund av arbetsbrist och som har företrädesrätt till återanställning gäller följande räknat från den dag då uppsägningstiden löper ut för de arbetstagare som har längst uppsägningstid (LAS 11 § st 1). Arbetsgivare som avser att anlita bemanningsföretag för tid överstigande fem veckor härefter ska uppta förhandling med lokal facklig organisation i syfte att uppnå enighet. I förhandlingen anges skälen för att anlita bemanningsföretag. Förhandlingen ska även klargöra i fall arbetsgivarens krav kan tillgodoses genom återanställning av arbetstagare med återanställningsrätt under förutsättning att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer. Om företaget fattat beslut om nedläggning av en driftsenhet eller flytt av hela eller delar av verksamheten gäller inte några begränsningar mot inhyrning av arbetskraften från bemanningsföretag under den tid beslutet om nedläggning eller flytt verkställs. Nedläggningsprocessen ska i normalfallet inte överskrida sex månader. Kan de lokala parterna inte enas kan arbetsgivaren snarast påkalla central förhandling efter avslutad lokal förhandling. Central förhandling ska äga rum inom tio dagar från påkallandet. De centrala parterna ska verka för en lösning av förhandlingsfrågan vilken beaktar både företagets behov och arbetstagarnas berättigade intressen. Vid oenighet i den centrala förhandlingen kan arbetsgivarsidan inom tre arbetsdagar från förhandlingens avslutande, hänskjuta saken till nämnd enligt § 2 Nämnden för inhyrning. Underlåter arbetsgivarsidan att påkalla central förhandling eller hänskjuta saken till nämnd, kan inhyrning inte vidtas alternativt ska den avslutas inom fjorton dagar.

45

Om arbetsgivarsidan påkallar central förhandling i rätt tid och hänskjuter saken till nämnd i rätt tid, kan inhyrning pågå till dess en vecka förflutit från beslut i nämnd.

Anmärkning Med bemanningsföretag avses bemanningsföretag enligt lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling. Varje driftsinskränkningsförfarande räknas för sig.

§ 2 Nämnden för inhyrning Parterna är ense om att inrätta en nämnd för inhyrning enligt nedan. Förfarandet i nämnden ska vara förenklat och snabbt. Nämnden ska bestå av tre ledamöter, en från Svenska Kommunalarbetareförbundet och en från Visita och en opartisk ordförande som parterna utser gemensamt bland ordinarie domare i Arbetsdomstolen, Svea Hovrätt eller Högsta Domstolen. Den opartiska ordföranden arvoderas av parterna med lika delar. Nämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom tre veckor från påkallandet. Ett beslut kan ske även om endera parten inte efterkommit en begäran att inkomma med skriftligt svaromål. Nämnden får, men behöver inte, hålla muntlig förhandling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning ska som regel inte tas upp av nämnden vid en muntlig förhandling, men får ske om handläggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt. Nämnden ska i beslut förklara om arbetsgivarens planerade eller vidtagna åtgärd kan anses strida eller strider mot 25 § lagen om anställningsskydd (LAS). Beslutet ska protokollföras. Nämnden ska som huvudregel redovisa skälen skriftligt, men får också redovisa skälen muntligt till respektive part. Om nämnden förklarat att arbetsgivarens åtgärd strider mot 25 § LAS kan arbetsgivaren välja att

1. Avbryta inhyrningen inom sju dagar från det att arbetsgivaren fått del av nämndens beslut och vid fortsatt arbetskraftsbehov återanställa enligt turordning, eller

2. Betala den ekonomiska kompensation som nämnden beslutat om till dem vars företrädesrätt kränkts. Kompensationen ersätter den ideella skada som arbetstagaren lidit och utgår med 1 1/2 prisbasbelopp.

Arbetsgivare som följer nämndens utlåtande och förfarandet enligt ovan kan inte bli föremål för annan rättslig prövning för brott mot 25 § LAS.

46

Bilaga 7

Adressförteckning

Visita Visita Box 3546 103 69 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 25 Tel: 08-762 74 00 Fax: 08-21 58 61 och 08-676 07 37 info@visita.se www.visita.se Regionkontor Göteborg: Visita Box 404 401 26 Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan 53 Tel: 031-62 94 00 Fax: 031-80 27 54 Regionkontor Malmö: Visita Box 186 201 21 Malmö Besöksadress: Jörgen Kocksgatan 1 B Tel: 040-35 25 00 Fax: 040-23 33 82

47

Adressförteckning Svenska Kommunalarbetareförbundet Svenska Kommunalarbetareförbundet Box 19039 104 32 Stockholm Besöksadress: Hagagatan 2 Tel: 010-442 70 00 Fax: 08-31 87 45 Kontaktuppgifter till Kommunals avdelningar finns på: www.kommunal.se

48

Avsiktligt blank sida