Källkritik för årskurs 3-6 - en lärarhandledning med tillhörande uppgifter

!!Hur materialet kan användas Det här materialet passar för elever i årskurs 3-6. Det har Creative Commons-licens BY, NC, SA och är fritt att användas ickekommersiellt om licensreglerna följs. Det kan behöva anpassas efter de elever man arbetar med och då kan denna handledning vara en utgångspunkt. Är dina elever yngre kan ni samtala om det som finns i denna handlednings uppgifter. Har du äldre elever kan ni läsa uppgifterna för att sedan diskutera och lösa dem tillsammans i grupp eller helklass. Uppgifterna är märkta yngre (ca. åk. 3-4) eller äldre elever (ca. åk. 5-6) eller både och. De kommer i en ordning som kan vara bra att följa, men var och en är naturligtvis välkommen att använda materialet så som det passar de elever man arbetar tillsammans med. !Men varför källkritik? För att kunna delta i ett demokratiskt samhälle behöver vi känna till dess spelregler. Vi behöver ha förståelse för hur vi själva och andra fungerar som källor och hur information sprids. Vi behöver ha viss kännedom om hur internet fungerar och hur sökmotorer väljer ut information och hur den presenteras. Vi behöver anta ett källkritiskt förhållningssätt vare sig vi läser en bok eller en tidning, ser på TV, kollar ett Youtubeklipp eller pratar med någon. Vi behöver prata om detta redan med våra yngre elever och fördjupa det allt eftersom de blir äldre. ” - Det behövs nya strategier och förhållningssätt till medier och information i skolan, säger Olof Sundin (professor, informations- och biblioteksvetenskap vid Lunds universitet, min anm.). De gamla checklistorna är inte längre tillräckliga för att värdera källornas trovärdighet. Bland annat krävs en djupare förståelse för hur olika medier fungerar. Internet är inte ett homogent medium, utan består av ett stort antal medier och uttrycksformer som används och fungerar på olika sätt.” !Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

I Lgr11, kap 2.3 står följande om demokratiska rättigheter: !”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever (…)” !”(…) förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.” I det centrala innehållet i svenska hittar vi: !Informationssökning och källkritik ◦ Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

◦ Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. (åk. 1-3) Informationssökning och källkritik ◦ Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i

uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

◦ Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (åk. 4-6)

” - Eleverna behöver hjälp med att utveckla mediaförståelse och källkritiskt tänkande i skolan, säger Helena Francke (universitetslektor, informations- och biblioteksvetenskap, Högskolan i Borås, min anm). Annars får de svårt att använda de nya medierna på bra sätt i sitt lärande. Wikipedia kan ge en bra ingång till problemställningar och ämnesområden, och bloggar kan lyfta fram andra perspektiv och kunskaper som bidrar till en bättre helhetsbild. Men då måste de också lära sig att ställa undersökande frågor som utvecklar förståelsen och det egna tänkandet.” ( http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/2.5302/sa-gor-andra/nyavillkor-1.151501 ) !Introduktion (äldre elever): Vi är alla källor Syftet är att förstå hur vi fungerar som källor och är bärare av information. Syftet är inte att skrämma, utan istället att medvetandegöra och se om det finns både positiva och negativa aspekter med att lägga ut information om sig själv på internet. När man vet hur saker fungerar är det lättare att göra medvetna val. Se Youtube-klippet Social Media Experiment https://www.youtube.com/watch?v=5P_0s1TYpJU Ta upp vissa viktiga ord innan, så alla kan hänga med i vad som händer. Diskutera sedan utifrån uppgiften ”Lägga ut information om sig själv” (Se nedan) !Lektion (yngre och äldre elever): Varför behöver man vara källkritisk? Syftet är att bli medveten om vikten av ett källkritiskt förhållningssätt. Se programmet Källkritik från UR (ca. 15 min) och diskutera utifrån frågorna som finns på webbplatsen under programmet: http://www.ur.se/Produkter/177414-Ar-det-sant-Kallkritik . De äldre eleverna kan kanske tycka att programmet är barnsligt, men de kan också tycka att det är ganska kul. Du som känner dina elever kan säkert avgöra det. Se ett avsnitt av till exempel Lilla Aktuellt och återkoppla till programmet om källkritik. Är det något i Lilla Aktuellt ni behöver kolla upp? Verkar programmet trovärdigt? Kan man vara säker på att det inte smyger sig in något enda fel i ett nyhetsprogram? (Till denna lektion finns inget tryckt material) !Lektion (yngre och äldre elever): Nyheter och källor Syftet är att få en grundläggande förståelse för hur nyheter skapas och att det är viktigt att höra olika sidor av en sak för att få en nyanserad bild av något. Se programmet Nyheter från UR (ca. 15 min). Vilka nyheter kan anses vara viktiga? Varför är det viktigt att många olika kommer till tals? Återkoppla till vad ni såg i Lilla Aktuellt. Samma sak som tidigare med UR:s program Källkritik, de äldre eleverna kan kanske tycka att programmet är barnsligt, men de kan också tycka att det är ganska kul. Du som känner dina elever kan säkert avgöra det. Gör ett eget nyhetsinslag där ni intervjuar människor som tycker olika i en fråga. Fundera på vilka som kan tycka att det är viktigt att ta del av ert nyhetsinslag. Vilka vänder ni er till? Lägg ut inslaget på er blogg om ni har en. http://www.ur.se/Produkter/177416-Ar-det-sant-Nyheter (Till denna lektion finns inget tryckt material) !Lektion (yngre och äldre elever): Visste du det här om Google? Syftet är att förstå hur sökmotorer fungerar och vilket urval de gör. Vi får olika sökresultat beroende på en mängd olika saker. I ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att lyfta fram frågan om vad som händer om vi får information anpassat efter vad vi tidigare sökt på internet. Varför får olika människor olika sökresultat? I materialet finns information att utgå ifrån när ni nu kommer att undersöka olika webbplatser. (Se uppgiften Visste du det här om Google? nedan.) !Lektion (äldre elever): Cookies - är det kakor eller? Syftet är att fördjupa kunskaperna om hur bland annat Google fungerar, vilka spår vi lämnar efter oss och vad det kan ha för betydelse för de sökresultat vi får. (Se uppgiften Cookies - är det kakor eller? nedan.) !Lektion (yngre och äldre elever): Källkritik - vilka står bakom webbplatsen? Syftet är att lära sig ta reda på vilka som står bakom en webbplats. Syftet är också att bli uppmärksam på hur webbplatser ser ut för att på så sätt kunna ta reda på vad deras syfte verkar vara. Eleverna ska också bli medvetna om hur de själva presenterar klassens webbplats/ blogg. Då kan följande frågor vara viktiga att ställa sig:!!!Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

• Har vi en Om-sida där vi är tydliga med vilka vi är och vad vi har för syfte? • Visar vi tydligt att vår webbplats är ett skolarbete? • Kan man kontakta oss? • Har vi något datum på våra inlägg? !(Se uppgiften Källkritik - vilka står bakom webbplatsen? nedan.) !Lektion (äldre elever): Att dela nyheter utan att ha kollat upp om nyheterna stämmer Syftet är att fördjupa sig i och lära mer om vikten av att granska webbplatser. Ibland hittar man information på olika webbplatser som har liknande namn. Man kan ha svårt att hålla isär dem och tror att det är en myndighet som ligger bakom uppgifterna. Webbplatserna behöver inte ha felaktigt innehåll, men man behöver känna till hur det förhåller sig för att lättare kunna ta ställning till den information man får. Jämför till exempel nyheter24.com och nyheter4.se Hur ser kontaktinformationen ut? Vem är ansvarig? Finns det någon anledning till att webbadresserna liknar varandra, tror du? (Till denna lektion finns inget tryckt material) !Lektion (äldre elever): När nyheter inte stämmer. Gamla nyheter som cirkulerar. Syftet är att bli uppmärksam på att allt som cirkulerar på internet kanske inte stämmer. Syftet är också att lära sig kontrollera datum på nyheter, så att man vet om en nyhet är aktuell eller inte. Vi litar ofta på dem vi känner och är kanske inte på vår vakt när dessa delar nyheter på nätet. Vi vill tro på dem. Det är viktigt att diskutera vad det kan få för konsekvenser. Ett källkritiskt förhållningssätt oavsett vem det är som ger oss information är viktigt. Myndigheter kan ha fel, vänner kan ha fel, alla kan göra fel någon gång. Det behöver inte vara någon fara, så länge någon vågar ifrågasätta och kolla upp det som inte verkar stämma. Här finns exempel att ta upp: http://emanuelkarlsten.se/11/dags-att-ta-tag-i-problemet-med-gamla-nyheter-som-blir-virala http://www.metro.se/nyheter/nej-mcdonalds-fyller-inte-ut-sina-burgare-med-mask/EVHnem!eFMAfyoF0BuU/ Viralgranskaren kan hjälpa till att reda ut snackisar som cirkulerar just nu: metro.se/nyheter/viralgranskaren Gå in med jämna mellanrum och ta upp det som står där i klassen. Känner någon igen något där som man själv har läst om på annat ställe? (Till denna lektion finns inget tryckt material) !Lektion (yngre och äldre elever): Wikipedia Syftet är att förstå hur Wikipedia fungerar för att se dess potential men också dess fallgropar. Det är ett uppslagsverk som ofta används och ofta hamnar högt upp bland sökresultaten på Google. Syftet är också att förstå att all information oavsett avsändare kan innehålla felaktigheter. Hämta exempel från en berättelse av en tidigare redaktör på NE: http://lotten.se/2007/08/wikipedia-och-ne-i-kkets-mrker.html (Se uppgiften Wikipedia nedan.) !Lektion (äldre elever): Instagram Syftet är att lära sig hur man kan bli uppmärksam på vem eller vilka som står bakom ett användarnamn på till exempel Instagram. Vad kan det få för konsekvenser om man oreflekterat delar med sig av sina uppgifter i en tävling om den som anordnar tävlingen inte har seriösa avsikter? Syftet är också att att veta hur man kan agera om man råkar ut för något otrevligt i sociala medier. Övningen innehåller även diskussionsfrågor om hur man är en schysst deltagare på nätet. (Se uppgiften Hur kan man veta om ett konto på t.ex. Instagram är riktigt samt uppgiften Sociala medier som t.ex Instagram nedan.) !Extramaterial: • http://nohate.se Att vara schysst på nätet. Om att anonymitet inte alltid är det bästa. • http://www.webbstjarnan.se/wordpress/wp-content/uploads/jag-tog-en-bild.pdf ”Jag tog en bild

av en kompis”. Om att tänka på hur man delar material och hur man är varsam med varandra. • https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet .SE:s material om det mesta som

gäller källkritik. • http://kurs.webbstjarnan.se/alla-webbkurser Kurs för lärare som tar någon timme att göra.

Diplom utfärdas efter genomgången kurs. • http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan Skolverkets Kolla källan

Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

Lägga ut information om sig själv!!Många lägger ut information om sig själva på nätet. Det kan vara kul att dela med sig. !Vad man kanske inte tänker på är vilka som kan se informationen. !!Som du säkert vet, kan man ha låsta konton på internet dit bara några vänner är inbjudna, eller så kan man ha helt öppna konton där vem som helst ser vad man lägger ut.!Man kan också ha geotaggning påslagen, så att andra ser var man är när man lägger ut saker på nätet.!!Det kan vara bra att fundera på hur man vill ha det och vilken information man vill dela med sig av.!!Titta på den här filmen som är lite mer än 3 minuter. Den är på engelska, så ni kan behöva prata om en del ord och uttryck för att förstå. !Det den handlar om är en kille som kollar vilka i närheten som lägger ut saker öppet (de har inte låsta konton) på internet. Sedan söker han upp dem. !Länk: http://www.youtube.com/watch?v=5P_0s1TYpJU!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Fundera på!!• Finns det saker som är positiva med att lägga ut information om sig själv?!!• Finns det saker som inte är så positiva med att lägga ut information om sig själv?!!• Diskutera hur man kan tänka om det och hur man kan göra. !!!Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

Visste du det här om Google?!!Visste du att vi ofta bara tittar ordentligt på den översta sökträffen vi får när vi söker i till exempel sökmotorn Google? Sedan tittar vi snabbt på länken som kommer under och lite mindre noga på den tredje länken i ordningen.!!Google väljer ut vilka webbsidor som ska komma i vilken ordning när vi söker efter något. Många vill hamna så högt upp som möjligt och försöker klura ut hur Google väljer ut vilka som ska hamna överst. !!Därför skriver många som har en webbplats in särskilda nyckelord, taggar, för sin webbsida. !Om du bloggar vet du kanske att man kan skriva etiketter i ett inlägg? Det är ett slags nyckelord, som Google fångar upp. De ord som skrivs i rubriker brukar också hjälpa till att få upp webbplatsen bland sökresultaten. Därför kan det vara bra att tänka igenom vilken rubrik man sätter på sitt inlägg.!!Om många har gått in på webbsidan och kommenterat, brukar den hamna högre upp i Googles lista. Om många personer länkar till webbsidan och om det på webbsidan finns länkar till andra webbsidor, brukar den också hamna högre upp i sökresultatet på Google. !!Ibland finns det köpta annonser högst upp eller någon annanstans bland de resultat du får upp vid en sökning på något ord.!!Google känner av vad du har sökt för ord tidigare och ger olika sökresultat till olika människor. Alla har vi sökt på olika saker tidigare och därför kan sökresultaten bli olika. !Man får också olika resultat beroende på var man söker någonstans. Om jag är i Stockholm och söker på ordet ”restaurang”, känner Google av det, och ger mig länkar till restauranger i Stockholmsområdet. !!1. Wikipedia brukar hamna högt upp i Googles lista. Varför då, tror du?!!2. Varför kan det vara dumt att bara titta på de översta sökresultaten i

Google? Vad händer med de träffar som hamnar på sidan 5,6 eller ännu längre ner?!!!!!!

Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

!!!Nu söker vi på ordet ”brunbjörn” på Google. Just nu ser mitt sökresultat ut så här:!!

� !!1. Jag har fått 352 000 träffar, men läser bara de översta länkarna. Undrar

vad jag missar? !2. Finns det någon bland de översta träffarna som vill sälja något till mig?

Hur kan man veta det? !3. Kan jag vara säker på att jag kan lita på informationen som jag får om jag

klickar på länkarna? De som står bakom webbsidan kanske bara har varit bra på att lägga in nyckelord för att få många att gå in på webbsidan? Vad tänker du om det? !

4. Bestäm något ni ska söka efter på internet. Titta noga på sökresultaten och prata om vilka träffar som hamnar högst upp och vad det kan bero på. Vilka hamnar långt ner? Hittar ni någon reklam bland träffarna? Får alla upp samma träffar?

Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

Cookies - är det kakor eller?!!Ibland står det på en webbsida att du ska godkänna cookies:!!

� !!!Men vad är en cookie?!Det är något som en webbplats skickar ut till din webbläsare på din dator. !Man gör det för att kunna hålla koll på vilka som besöker webbplatsen och om de har besökt den tidigare. !En del webbplatser använder sedan informationen för att se till att du får en viss sorts reklam. En del vill bara veta om många besöker webbplatsen, så de vet om det till exempel är värt att fortsätta uppdatera den.!När du söker på Google styr cookies bland annat vilket sökresultat du får. Google känner alltså av vad du har varit inne på för webbplatser tidigare. !!Läs mer om hur Svt använder cookies här: http://www.svt.se/tittarservice/hitta-svar/omsvt/cookies-3!!Om man inte vill tillåta cookies kan man stänga av det i webbläsarens inställningar. !Eller så kan man ställa in så att man får en fråga om man vill tillåta cookies varje gång man går in på en ny webbplats. !Om man inte tillåter cookies kommer kanske inte allt att fungera att se eller läsa på webbplatsen. !!Fundera på vad som kan vara bra och dåligt med att tillåta cookies. !!!!!!!!!!!!!!!!!!Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

Källkritik - Vilka står bakom webbplatsen?!!1. Nu ska vi titta närmare på några webbplatser. Men först ett par frågor:!!a. Genom att titta på webbadresserna nedan, alltså utan att klicka dig in på dem, vad tror du att webbplatserna handlar om?!b. Kan man veta vilka som är ansvariga för webbplatserna genom att bara titta på själva webbadresserna? !

!c. Klicka dig nu in på webbplatserna. Kan du direkt se vilka de vänder sig till? Hur då?!d. Kan du se vilka som är ansvariga för webbplatserna?!e. Om man får reda på vilka det är som är ansvariga, försök ta reda på mer om dem. Kanske kan ni söka på namnet på Google. Varför tror ni att de har skapat webbplatserna? Vad vill de?!!!2. Har ni en egen webbplats i klassen?!Om ni har det, eller om ni vet en annan klass som har det, fundera på följande:!!a. Kan man se vilka som är ansvariga för klassens webbplats? b. Ser man tydligt vad klassen vill med sin webbplats? Om inte, hur skulle man kunna förklara vad man vill med webbplatsen? (Nu när ni har analyserat andras webbplatser, kanske ni har fått nya idéer).!!!3. Gå in på några webbplatser som du brukar vara inne på. Ställ liknande frågor som ovan. Berätta vad du har kommit fram till.!!!!!Grattis, du har kommit en bit på väg med att utveckla ett kritiskt förhållningssätt! !Ta med dig det när du läser böcker, tidningar, när du läser på internet och när du pratar med andra människor. !

Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

!!www.pensionär.se !

!www.lankskafferiet.org

Wikipedia!!På svenska Wikipedia såg det ut så här 6 maj 2014 när jag sökte på ”brunbjörn”:!!

� !!På Wikipedia kan vi läsa om brunbjörnen och se länkar till andra webbplatser. !!Vem som helst får skriva på Wikipedia. När man har skrivit något finns det några som kallar sig wikipedianer som granskar det man har skrivit. De arbetar gratis och har det ofta som en hobby. Om de hittar något fel kan de plocka bort det. !Ser du att det står Diskussion i en flik överst på sidan? Om man klickar där, kan man se hur wikipedianer, och andra, diskuterar om olika saker stämmer eller inte. !!Sä här kan det se ut:!!

� !!Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

På Wikipedia är det noga att man kan styrka det man skriver, alltså tala om att det verkar vara sant. Det gör man i något som kallas referenser. Där berättar man var har hittat informationen.!!

� !!Om någon tycker att informationen på Wikipedia är mystisk och kanske inte stämmer, kan man kolla referenserna. Man kan också skriva under fliken Diskussion att man tycker att något verkar vara knepigt. Då kan en wikipedian kontrollera om uppgiften verkar stämma eller inte. Riktigt, riktigt säker på om det stämmer, kan man ändå inte vara. Saker kan ändra sig snabbt. Det gäller all information överallt; på till exempel andra webbsidor, i böcker och i tidningar. !!Längst ner i varje Wikipedia-artikel brukar det finnas länkar till andra webbplatser som handlar om ämnet. Det kan vara bra att söka vidare där. Då får man ofta veta ännu mer. !!!

� !!Att fundera på!!• Är det bra att alla kan skriva på Wikipedia? Hur tänker du om det?!• Vad tror du skulle hända om ingen skulle kontrollera det som läggs upp på Wikipedia?!!!

Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

Hur kan man veta om ett konto på t.ex Instagram är riktigt?!!Ibland hittar man konton på t.ex Instagram som säger att ett företag eller popgrupp står bakom kontot. Men så visar det sig vara fel. Det är inte alls företaget eller popgruppen som har skapat kontot. Man blir lurad. Ibland lovar de som har gjort fejk-kontot olika saker eller ordnar tävlingar, men man vinner inget.!!Om ett företag eller popgrupp, eller någon annan som du inte är direkt kompis med, börjar följa dig, är det bra att kolla upp dem. De kanske bara följer dig för att du ska klicka på ”Följ” på deras konto. De kanske ber om din mejladress för att du ska kunna vara med i en utlottning av något, men i själva verket vill de ha din adress för att kunna skicka oönskad reklam till dig. Det är ju inte så bra. !!Så hur ska man veta om något är fejk eller inte? Många på Instagram har inte onda avsikter och man vill ju kunna fortsätta lita på andra.!!En bra grej är att titta hur många och vilka följare kontot har. Har de bara några följare och säger att de är ett stort företag eller popgrupp, kan man bli misstänksam. Men det är inte alltid det är så. Kontot kan vara nystartat och inte ha hunnit få så många följare än. !Man kan läsa igenom deras inlägg och se om de verkar vara seriösa. Men det är inte säkert att man blir klokare av det.!Ett annat sätt är att gå in på företagets webbplats för att se vilka sociala medier de själva säger att de finns med på. Där brukar det stå: ”Följ oss på …” Det är ett ganska bra sätt att få veta vilka konton som är äkta.!!Visst vill man lita på alla och visst är det kul att följa olika människor. Det kan man fortsätta göra, men om man har lite källkritiska ögon, slipper man kanske råka ut för att bli lurad. !!Övning:!Gå in på liseberg.se. Vilka sociala medier finns Liseberg med på? Har de ett Instagramkonto som de ansvarar för? Har de något av följande konton på Instagram:!!!!!!!!!!!!!!!!!Om du vill läsa mer om fejkade konton, kan du göra det här, där ovanstående bild är hämtad (med tillstånd av upphovsmannen Hans Kullin): !http://www.socialamedier.com/2013/02/18/falska-konton-pa-instagram-liseberg!Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA

Sociala medier som t.ex Instagram!!Du vet väl om att man kan välja mellan att ha en öppen profil (då kan vem som helst följa dig och se vad du lägger ut på Instagram) eller en låst profil (då måste man be dig om tillstånd för att få följa dig och man kan inte googla fram dina bilder). !Man får fundera på hur man vill ha det.!!Man bör alltid tänka på vad man lägger ut för bilder, även om man har en låst profil. De som följer kontot kan spara din bild och använda den någon annanstans. Det kanske man inte vill. Men man ska heller inte behöva vara rädd för att lägga ut bilder. Bara man har lite koll, och till exempel frågar om den man fotograferar tycker det är ok att man lägger ut bilden, så är det ofta grönt ljus. Det är bra att vara schysst och tänka på hur den man fotograferar vill ha det. Och hur man själv vill ha det.!!Om det skulle gå så illa som att någon lägger ut bilder som inte är helt ok, kan man anmäla det. !!Det är alltid bra att ta en skärmdump (en bild av skärmen) på det man ser, så att man senare kan bevisa att någon skrev något dumt eller la ut en olämplig bild. !!Det bästa är att prata med någon vuxen om det har hänt något tråkigt på nätet, så att man kan få hjälp. Säg att du kommer med ett förtroende och inte vill att den vuxne ska bli arg. Då blir den oftast inte det. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om du har blivit kränkt. Var och en måste stå för sina handlingar och det är aldrig rätt att kränka någon annan. !!För att anmäla något på Instagram gör man så här:!• Du kan anmäla kontot som skräppost genom att klicka på pilen i övre högra hörnet som

finns på kontots profil. Du behöver inte vara orolig - den som har kontot får inte reda på att just du har anmält det. !

• Via samma pil kan man också blockera en användare, så att den inte längre kan följa ditt Instagramkonto.!

• Du kan också anmäla varje bild genom att klicka på symbolen med tre prickar under bilden. Välj ”Anmäl olämpligt innehåll” och t.ex ”Det här fotot bör inte visas på Instagram”. Det kommer upp fler alternativ, där du ska välja varför bilden ska anmälas och bör tas bort.!!

Att fundera på!En bra grej är att tänka på hur man själv använder Instagram eller andra sociala nätverk. Hur ska en schysst användare vara? Är jag en schysst användare?!!!!!!!!!!Christina Löfving, Kyrkenorumskolan 2014, CC-licens: BY, NC, SA