Klinisk handlingsberedskap och teamarbete

för sjuksköterskor vid akut omhändertagande

Högteknologiska simuleringsövningar och dess inverkan

- En litteraturöversikt

Anna Smedman och Elina Åslin

Examensarbete på grundnivå

Huvudområde: Omvårdnad

Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: Termin 6, höstterminen 2016

Handledare: Lisbeth Kristiansen, lisbeth.kristiansen@miun.se

Examinator: Mats Jong, mats.jong@miun.se

Författare: Anna Smedman, ansm1400@student.miun.se

Elina Åslin, elas1301@student.miun.se

Kurskod/registreringsnummer: OM019G

Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet

ABSTRAKT

Bakgrund: Det är av stor vikt att sjuksköterskan besitter en stark klinisk handlingsberedskap och

kontinuerligt får tillfälle att regelbundet utvecklas och hämta nya lärdomar, detta utifrån såväl dagliga

interaktioner med patienter och medarbetare som i mer utvecklande utbildningstillfällen. Högteknologiska

simuleringsövningar har använts inom hälso- och sjukvården sedan mitten på 1900 talet i syfte att utbilda

vårdpersonal.

Syfte: Belysa vad högteknologiska simuleringsövningar har för inverkan på sjuksköterskeprofessionen

avseende klinisk handlingsberedskap och teamarbete i akuta situationer.

Metod: Litteraturöversikt innefattande 13 kritiskt granskade vetenskapliga originalstudier med såväl

kvalitativ, kvantitativ som mixad design.

Resultat: Högteknologiska simuleringsövningar bidrog i hög grad till ökad kunskapsutveckling för

sjuksköterskor i akuta situationer och stärkte dessutom deras kliniska handlingsberedskap. De

högteknologiska simuleringsövningarna ansågs även bidragit till ökad självutveckling för

sjuksköterskorna, vilket bland annat innebar stärkt självförtroende och självsäkerhet. Teamarbetet beskrevs

ha förbättrats genom dessa övningar, där en klarare rollmedvetenhet samt bättre professionell

kommunikation nämns. Som ett resultat av detta ansågs såväl patientsäkerheten samt säkerhetskulturen

på arbetsplatsen ha förbättrats.

Diskussion: Den ökade kunskapsutvecklingen anses bero på kombinationen av teori och praktik vilket

kopplas till Benners utvecklingsteori.

Slutsats: Resultaten ur denna litteraturöversikt är alla bidragande komponenter till en förbättrad hälso-

och sjukvård, vilket visar nyttan och användbarheten av de högteknologiska simuleringsövningarna.

Nyckelord: Akut omhändertagande; Benner; Klinisk handlingsberedskap; Simuleringsövningar;

Sjuksköterskan; Teamarbete

FÖRORD

Vi vill inledningsvis rikta ett stort tack till vår handledare Lisbeth Kristiansen som stöttat och

väglett oss i rätt riktning fram till detta examensarbete. Tack för dina många värdefulla

åsikter och tankar!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION ................................................................................................................................... 1

2. BAKGRUND ............................................................................................................................................ 1

2.1 HÖGTEKNOLOGISKA SIMULERINGSÖVNINGAR .................................................................................. 1

2.2 KUNSKAPS- OCH KOMPETENSUTVECKLING ........................................................................................ 2

2.3 TEAMARBETE ........................................................................................................................................ 3

2.4 AKUTA SITUATIONER ........................................................................................................................... 4

3. PROBLEMFORMULERING ................................................................................................................. 4

4. SYFTE ........................................................................................................................................................ 5

5. METOD ..................................................................................................................................................... 5

5.1 DESIGN ................................................................................................................................................. 5

5.2 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER .......................................................................................... 5

5.3 LITTERATURSÖKNING .......................................................................................................................... 6

5.4 URVAL, RELEVANSBEDÖMNING OCH GRANSKNING ........................................................................... 6

6. ANALYS .................................................................................................................................................... 7

7. ETISKA ÖVERVÄGANDEN ................................................................................................................ 8

8. RESULTAT ............................................................................................................................................... 8

8.1 SIMULERINGSÖVNINGARS BETYDELSE FÖR LÄRANDE OCH UTVECKLING .......................................... 9

8.1.1 Ökad kunskapsutveckling ............................................................................................................. 9

8.1.2 Stärkt klinisk handlingsberedskap ............................................................................................... 10

8.1.3 Ökad självutveckling för sjuksköterskor...................................................................................... 11

8.1.4 Debriefing och dess betydelse för inlärning ................................................................................ 12

8.2 SIMULERINGSÖVNINGARS INFLYTANDE PÅ TEAMARBETE ............................................................... 12

8.2.1 Klarare rollmedvetenhet .............................................................................................................. 13

8.2.2 Förbättrad professionell kommunikation..................................................................................... 13

8.3 SIMULERINGSÖVNINGARS KLINISKA ANVÄNDBARHET .................................................................... 14

8.3.1 Förbättrat säkerhetsarbete ........................................................................................................... 14

8.3.2 Realistiskt och överförbart till verkligheten ................................................................................ 14

9. DISKUSSION ........................................................................................................................................ 16

9.1 METODDISKUSSION ............................................................................................................................ 16

9.2 RESULTATDISKUSSION ....................................................................................................................... 18

10. SLUTSATS............................................................................................................................................ 22

11. REFERENSER ....................................................................................................................................... 23

BILAGA 1. Översikt av resultatets artiklar

BILAGA 2. Översikt av exempel på artiklar som exkluderats efter kvalitetsgranskning

BILAGA 3. Modifierade granskningsmallar

1

1. INTRODUKTION

Som sjuksköterska ställs man ständigt inför nya utmaningar då man dagligen möter

patienter som alla har olika behov och krav i sin vård. Vissa gånger kan man komma att

ställas inför situationer man som sjuksköterska aldrig tidigare har erfarit, situationer som

dessutom kräver adekvat agerande då en patient annars kan vara i fara för sitt liv. Det har

och kommer troligtvis alltid finnas behov av att som sjuksköterska träna på sådana akuta

och kritiska situationer, men tillfälle att öva när skarpt läge väl infinner sig är många gånger

få, svåra eller näst intill omöjliga. Med detta sagt bygger därför denna litteraturöversikt på

intresset över hur högteknologiska simuleringsövningar kan vara en användbar metod för

att förbereda sjuksköterskor inför situationer som dessa i den kliniska verkligheten.

2. BAKGRUND

2.1 Högteknologiska simuleringsövningar

Iscensatta övningar i syfte att minska antalet avvikelser inom vården har funnits redan sedan

mitten av 1900-talet, då bland annat hjärt-lungräddning och träning inom andra akuta

tillstånd introducerades (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, 2016).

Högteknologiska simuleringsövningar, vilket fortsättningsvis i denna litteraturöversikt

kommer att benämnas HTS, innebär att i utbildningssyfte ersätta mötet med riktiga patienter

där artificiella dockor och/eller levande aktörer istället används. Målet är att iscensätta

vårdrelaterade patientscenarion i en verklighetsförankrad miljö med syfte att analysera,

utvärdera och återkoppla, där kunskapsutveckling och lärande främjas genom ett

experimentellt förhållningssätt där utrymme lämnas för misstag utan att patienter riskerar

att skadas. Dessa övningar utförs ofta i lag med andra inom samma eller annan

vårdprofession (Okuda et al., 2009).

En väl utförd simuleringsövning består utav tre faser. Den första fasen, briefing, innefattar

förberedande inför simuleringen samt genomgång av dess förfaringssätt och fas två,

scenario, innebär själva simuleringsövningen. Under den sista fasen, debriefing, sker

återkoppling och diskussion kring den utförda övningen och fokus läggs då på reflektion

och eftertanke där de inblandade tillåts släppa fram sina uppfattningar och känslor som

framkommit under övningens gång. Detta anses vara det mest centrala och betydelsefulla då

2

det är på grund av detta lärdomar och erfarenheter skapas (AL Sabei & Lasater, 2016). Att

simuleringsövningar speglar verkliga situationer stärker den kliniska utvecklingen (Murphy,

Curtis & McCloughen, 2016) och bidrar till såväl grundläggande som avancerad kunskap,

samtidigt som det även stärker de icke-tekniska aspekterna inom sjuksköterskans

profession (Okuda et al., 2009). Dessa aspekter, såsom ledarskap, kommunikation och

beslutsfattande, är tillsammans med de tekniska färdigheterna alla nödvändiga för att en

stark patientsäkerhet ska upprätthållas (Hobgood et al., 2010).

Runtom i Sverige har flertalet lärosäten för diverse vårdprofessioner numera infört och

byggt upp kliniska tränings- och simuleringscentrum, KTC, för att främja lärandet av

praktiska färdigheter och klinisk skicklighet. Dessa riktar sig mot såväl studenter på grund-

och avancerad nivå, som färdigutbildade och yrkesverksamma inom vårdsektorn och ger

tillfälle att öva på egen hand eller tillsammans med andra yrkeskategorier (Karolinska

Universitetssjukhuset, 2016; Kristiansen, Häggström, Hallin, Andersson & Bäckström, 2015;

Sahlgrenska Akademien, 2016; SBU, 2016).

2.2 Kunskaps- och kompetensutveckling

Att tillhandahålla en patientcentrerad, säker och evidensbaserad vård, kunna samverka i

olika team, arbeta med förbättringsarbete samt informatik är sex kärnkompetenser en

legitimerad sjuksköterska bör besitta (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening,

2015). Som sjuksköterska ansvarar man över att kunna bilda en tolkning eller slutsats utefter

enskilda patienters behov och hälsotillstånd, samt besluta om när insatser gentemot denne

bör utföras eller inte. Denna färdighet, även kallad klinisk handlingsberedskap, innebär att

sjuksköterskan har förmågan att föra resonemang med sig själv och andra genom att innan

beslutsfattning kunna jämföra olika handlingsalternativ, kritisk väga dem mot varandra

samt mot vetenskapliga belägg och därefter välja det mest lämpliga utifrån vad situationen

kräver (Tanner, 2006).

Utvecklingsprocessen beträffande dessa, samt fler kompetensområden inom sjuksköterskans

profession, är något omvårdnadsteoretikern Patricia Benner (1984, s. 13-38) menar kan

beskrivas i hennes modell för kunskapsutveckling. Denna process indelas enligt Benner i

fem stadier - novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig samt expert, men poängterar

3

att man inte kan nå hela vägen till expert endast med tidens gång. Det är nämligen inte

enbart de yrkesverksamma åren som präglar nivån inom denna kompetens- och

kunskapsutveckling, utan snarare förståelsen för praktik och teori samt engagemanget

gentemot detta. Detta innebär att den nyutbildade alternativt orutinerade sjuksköterskan,

även kallad novis, ofta förlitar sig på mätbara tecken och utvecklar ett beroende av bestämda

rutiner och riktlinjer för att kunna hantera och värdera en situation, då denne saknar

praktiska erfarenheter och således även förmågan att uppfatta komplexiteten av helheten

(Benner, 1984, s. 13-38). Benner (2015) betonar fortsättningsvis vikten av att kunna dra

lärdomar från tidigare erfarenheter då detta anses vara betydande för kompetensutveckling,

något som främjas utav praktiska övningar där fokus läggs på enskilda fall och situationer,

snarare än generaliserade tillstånd. Målet med inlärningen är att utveckla en rik klinisk

fantasi där en föreställning om vilket handlande som skulle vara adekvat i en viss situation

kan skapas.

Bringsen, Andersson, Ejlertsson och Troein (2012) menar att regelbundet lärande är viktigt

för sjuksköterskor, då detta anses vara givande och stärka deras hälsofrämjande arbete. Både

nyutexaminerade såväl som rutinerade sjuksköterskor verkar betona vikten och behovet av

att regelbundet få möjlighet att inhämta nya lärdomar utifrån såväl dagliga interaktioner

med medarbetare som i mer utvecklande utbildningstillfällen.

2.3 Teamarbete

Ett effektivt teamarbete definieras som ett samarbete mellan en grupp människor vilka delar

erfarenheter, färdigheter och mål, där samtliga uppmärksammar varandra och tillsammans

arbetar för att uppnå ett så välpresterande team som möjligt (Lewis, Strachan & McKenzie-

Smith, 2012). Interprofessionella undervisningsformer där två eller fler professioner

tillsammans i grupp lär av varandra, med syfte att förbättra samarbete och på så vis även

patientsäkerheten, är något som blivit allt mer aktuellt inom hälso- och sjukvården. Flertalet

studier menar att samarbete mellan professioner främjar kunskapsutveckling, förtroendet för

sig själv och andra, teamarbete samt förmågan att kommunicera (Gough, Hellaby, Jones &

MacKinnon, 2012).

4

2.4 Akuta situationer och omhändertaganden

Akuta situationer benämns som tillstånd vilka kräver omedelbar beslutsfattning och

uppföljning (World Health Organization, u.å.). Detta innebär därför att vårdpersonal bör

besitta adekvat kompetens för att, under begränsad tid och med knapp

bakgrundsinformation kring patienten och situationen, snabbt kunna identifiera, prioritera

och koordinera vårdinsatser utifrån vad som krävs (Socialstyrelsen, 2008).

3. PROBLEMFORMULERING

Högteknologiska simuleringsövningar har visat sig vara en användbar metod för att

praktisera och öva på omhändertagandet av akut och kritiskt sjuka patienter. Denna

litteraturöversikt designades därför för att kartlägga just vad dessa övningar kan ha för

inverkan på den kliniska handlingsberedskapen hos sjuksköterskan i sådana situationer.

Vikten och innebörden av ett väl fungerade teamarbete inom vården har tidigare i denna

litteraturöversikt belysts och dessa simulerade övningar innebär ofta ett samarbete med

andra inom samma eller andra vårdprofessioner. Detta skapade även behovet av att närmare

undersöka vad dessa högteknologiska simuleringsövningar har för effekter på teamarbete

under omhändertagandet av akut eller kritiskt sjuka patienter. En illustration av denna

problemformulering återfinns i figur 1.

Figur 1. Illustration över problemformulering, med inspiration av Henricson (2012, s. 57-58).

Simuleringsövningar

TeamarbeteKlinisk

handlingsberedskap

5

4. SYFTE

Denna litteraturöversikt syftar till att belysa vilken inverkan högteknologiska

simuleringsövningar, HTS, kan ha på sjuksköterskeprofessionen avseende följande

frågeställningar:

Vad har HTS för inverkan på sjuksköterskors kliniska handlingsberedskap vid

omhändertagandet av akut eller kritiskt sjuka patienter?

Vad har HTS för inverkan på teamarbetet vid omhändertagandet av akut eller

kritiskt sjuka patienter?

5. METOD

5.1 Design

Detta arbete är en beskrivande litteraturöversikt, vilken enligt Friberg (2012, s. 133-135)

syftar till att skapa en överblick av forskningsläget inom ett bestämt område. Detta innebär

således att befintlig forskning identifieras, kartläggs och sammanställs för att skapa en

uppfattning av vad som studerats kring området samt vilka metoder eller utgångspunkter

som använts.

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier

För att inkluderas i denna litteraturöversikt krävdes att artiklarna skulle vara publicerade

mellan år 2006-2016 och vara skrivna på engelska. HTS och sjuksköterskeprofessionen skulle

vara de centrala delarna och olika akuta alternativt kritiska situationer skulle beröras för att

uppfylla litteraturöversiktens syfte. Studier med enbart sjuksköterskestudenter som

deltagare samt de artiklar vilka ansågs ha låg kvalitet efter kvalitetsgranskning,

exkluderades ur denna litteraturöversikt. Det har ansetts fördelaktigt att att inkludera såväl

kvantitativa som kvalitativa resultat för att skapa en större bredd inom ämnet, varpå det

därför inte skett någon typ av exkluderande utifrån studiers design.

6

5.3 Litteratursökning

I enlighet med Östlundh (2012, s. 59-69) utfördes inledningsvis en preliminär

litteratursökning kring det önskade ämnesområdet för att utforska, identifiera och fastställa

vilka sökord och termer som skulle ligga till grund för den slutgiltiga sökningen av

resultatets artiklar. De vetenskapliga originalstudier vilka denna litteraturöversikt bygger på

är slutligen funna med hjälp av väl valda Headings och fritextord i databaserna Cinahl samt

PubMed. Nurs* samt emergenc* valdes inför sökningen att trunkeras för att få en bredare

träff och undvika begränsning utav någon ordstomme. Två sökningar i de båda valda

databaserna utfördes, vilket i slutändan resulterade i 11 relevanta artiklar. Tabell 1 visar

tillvägagångssättet vilket resulterat i dessa. Tidskrifterna, vilka de valda artiklarna

publicerats i, kontrollerades slutligen i UlrichsWeb för att säkerställa att dessa var peer

reviewed. För att relevant material inte skulle missas, genomfördes dessutom en manuell

sökning i funna artiklars referenslistor vilket resulterade i ytterligare två artiklar. Det

slutgiltiga antalet vetenskapliga artiklar till denna litteraturstudie blir därmed 13.

Databas Sökord Avgränsningar Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4

Cinahl

160915

MH ”Simulations”

AND Nurs*

AND Emergenc*

Engelsk text

Max 10 år

190 89 19 9 4

Cinahl

160916

MH ”Simulations”

AND MH ”Teamwork”

AND Nurs*

Engelsk text

Max 10 år

125 34 8 5 2

PubMed

160909

Simulation

AND Nurs*

AND Emergenc*

Engelsk text

Max 10 år

431 112 16 13 3

PubMed

160915

Simulation

AND Nurs*

AND Teamwork

Engelsk text

Max 10 år

210 94 16 8 2

Totalt 956 329 59 35 11

Tabell 1. Urval 1: Artiklarnas abstrakt lästes. Urval 2: Hela artiklarna lästes. Urval 3: Relevansbedömning och

kvalitetsgranskning av artiklarna. Urval 4: Antal artiklar inkluderade i denna litteraturöversikt

5.4 Urval, relevansbedömning och granskning

För att finna lämpliga vetenskapliga originalstudier till denna litteraturöversikt utfördes en

relevansbedömning vilken först bestod av läsning utav artikeltitlar. Överensstämde dessa

titlar med litteraturöversiktens syfte lästes även studiernas abstrakt för fortsatt bedömning.

Dubbletter vilka framkom under sökningarna valdes manuellt att exkluderas. De studier

vars abstrakt tycktes vara relevanta, lästes igenom i sin helhet och jämfördes återigen mot

syftet samt mot litteraturöversiktens inklusions- och exklusionskriterier. De studier vilka

stämde överens mot dessa kvalitetsgranskades vidare för att bedöma dess lämplighet.

7

Detta utfördes med stöd av modifierade granskningsmallar för kvalitativ samt kvantitativ

metod av Carlsson och Eiman (2003), vilka redovisas i bilaga 3. Studiernas olika delar, såsom

abstrakt, metod, resultat, diskussion och slutsatser, analyserades och respektive punkt

poängsattes därefter. Poängen räknades om till procent, vilket delade in artiklarna i tre

kvalitetsgrader - grad I >80%, grad II >70%, samt grad III >60%. Denna litteraturöversikt

inkluderar enbart artiklar som uppfyller kriterierna för grad I eller II. I originalmallen för

denna granskning finns punkten “patienter med lungcancerdiagnos” vilken dock byttes ut

till “antal sjuksköterskor inkluderade i studien” för att överensstämma med denna

litteraturstudies syfte. Ingen granskningsmall för studier av mixad metod påträffades, varför

ytterligare modifieringar gjordes (se bilaga 3). De fyra punkterna vilka skiljde den kvalitativa

granskningsmallen från den kvantitativa lades till, den totala poängen räknades om och den

procentuella uträkningen skedde på samma sätt som innan. Artiklar vilka uppfyllt denna

kvalitetsgranskning och inkluderas i detta arbete, redovisas i bilaga 1. Exempel på artiklar

som ej uppfyllt denna kvalitetsgranskning redovisas i bilaga 2.

6. ANALYS

Analysprocessen grundas i Fribergs (2012, s 140-143) uppfattning av att artiklar ska läsas

igenom noggrant tills en förståelse och ett sammanhang kring innehållet uppstår. Vidare

fortsatte analysprocessen med att finna likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Även

Polit och Beck (2012, s. 119) användes som stöd i analysen, då de menar att fokus bör ligga

på viktiga teman i materialet, vilket görs genom att jämföra data utifrån likheter och

skillnader. Artiklarna, med fokus på resultaten, lästes av båda författarna var för sig, sedan

tillsammans flertalet gånger och sammanfattades efter detta för att få en överblick och

djupare förståelse av innehållet. Detta säkerställde att så lite som möjligt missats, uppfattats

fel eller fallit ur dokumentation, vilket stärker denna litteraturstudies validitet. Efter

noggrann granskning utav studiernas resultat identifierades nyckelfynd vilka låg i linje med

litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Dessa nyckelfynd skrevs ner och presenterades

överskådligt intill varandra för att båda författarna skulle få en tydlig och gemensam bild

över fynden. Likheter och skillnader framkom genom noggrann jämförelse av de funna

nyckelfynden vilket formade nya ämnesområden som i sin tur bildade huvudteman och

subteman. Dessa utgör resultatet för denna litteraturöversikt och redovisas i Figur 2.

8

7. ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Författarna besitter viss förkunskap inom ämnet, men ej så pass starkt att detta anses kunna

styra över resultatet i denna litteraturöversikt. Forsberg och Wengström (2013, s. 69-70)

menar att det i en litteraturöversikt är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt till den

analyserade datan, varför författarna till denna litteraturöversikt i enlighet med Polit och

Beck (2012, s. 120-121) ställt sig opartiska till såväl det valda ämnesområdet som materialet.

Ingenting ur de valda studierna har därmed medvetet förvrängts eller exkluderats ur denna

litteraturöversikt med syfte att påverka dess resultat och samtliga studier har presenterats i

resultatet av denna litteraturöversikt.

8. RESULTAT

Resultatet av denna litteraturöversikt består utav 13 vetenskapliga artiklar där två av dessa

är av kvalitativ design, sju av kvantitativ design och fyra av mixad design. Sex utav dessa

artiklar uppnådde kvalitetsgrad I. Samtliga studier implementerade HTS inom akut

omhändertagande eller akuta situationer där någon form av briefing och debriefing även

förekom i samband med scenariot. Totalt tre huvudteman och åtta subteman framkom i

analysfasen av denna litteraturstudie, vilka presenteras i figur 2.

Figur 2. En översikt över litteraturstudiens olika huvud- och subteman.

Simuleringsövningarsbetydelse för lärande

och utbildning

Ökad kunskapsutveckling

Förbättrad klinisk handlingsberedskap

Stärkt självutveckling för sjuksköterskor

Debriefing och dess betydelse för inlärning

Simuleringsövningars inflytande på teamarbete

Klarare rollmedvetenhet

Förbättrad professionell

kommunikation

Simuleringsövningars kliniska

användbarhet

Förbättrat säkerhetsarbete

Realistisk och överförbart till verkligheten

9

8.1 Simuleringsövningars betydelse för lärande och utveckling

Detta avsnitt presenterar hur HTS på olika vis bidragit till lärande och utveckling för

sjuksköterskor i akuta situationer.

8.1.1 Ökad kunskapsutveckling

Att HTS bidrog till signifikant ökad kunskapsutveckling gällande akuta och kritiska

situationer redovisas i flertalet kvantitativa studier och resultat, där sjuksköterskor fått

bedöma nivån av sitt egna kunskapsläge både innan och efter simuleringsträning (Figueroa,

Sepanski, Goldberg & Shah, 2013; Kim & Shin, 2016; Niell et al., 2015; Pemberton, Rambaran

& Cameron, 2013; Sauter et al., 2016; Tsai et al., 2016). Denna förbättring sågs inte enbart

direkt efter avslutad utbildning, utan också långsiktigt då vissa studier valt att även

utvärdera vilka effekter HTS haft 3-4 månader efter avslutad kurs. Det visade sig att

sjuksköterskor ansåg sig besitta en fortsatt högre kunskapsnivå än de gjorde innan

utbildningen (Figueroa et al., 2013; Pemberton et al., 2013). Det poängterades dock att ju

högre komplexitet en situation hade, desto svårare var det att bibehålla kunskapen kring den

(Pemberton et al., 2013).

I experimentella och kvasiexperimentella studier, där interventionsgruppen erhållit HTS och

kontrollgruppen standardiserade övningar, har kunskapsutvecklingen visat sig vara större i

interventionsgrupperna (Dowson, Russ, Sevdalis, Cooper & De Munter, 2013; Kim & Shin.,

2016; O´Leary, Nash & Lewis, 2016;). Deltagare i kontrollgrupperna uppvisade även de

signifikanta skillnader i kunskapsutvecklingen, men inte i lika hög grad som de i

experimentgrupperna (Kim & Shin., 2016; O´Leary et al., 2016). De standardiserade

övningarna beskrevs av de deltagande som en kunskapsrepetition, vilken dock glömdes bort

väldigt snabbt (O´Leary et al., 2016).

Även i kvalitativa resultat beskriver sjuksköterskorna att deras kunskaper och färdigheter

gällande akuta situationer förbättrats av HTS (Ballangrud, Hall-Lord, Persenius & Hedelin,

2014b; Pemberton et al., 2013; Wehbe-Janek et al., 2012). Exempel på delar som nämns ha

förbättrats gällde bland annat tekniska färdigheter vid hanteringen av cirkulatorisk samt

respiratorisk insufficiens (Buckley & Gordon, 2011), kunskap och handhavandet av

10

läkemedel (Niell et al., 2015; Sauter et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012) samt kännedom om

och förtrogenhet till utrustning (Dowson et al., 2013; Niell et al., 2015; Wehbe-Janek et al.,

2012). Anledningen till förbättring inom tekniska färdigheter nämns, av sjuksköterskor i en

kvalitativ studie, vara att de gavs tillfälle att praktiskt öva sådant de annars inte kan eller får

möjlighet till i vanliga fall (Wehbe-Janek et al., 2012).

8.1.2 Förbättrad klinisk handlingsberedskap

HTS ledde, utöver kunskapsutveckling av tekniska färdigheter, även till ökad kompetens

gällande icke-tekniska delar inom sjuksköterskeprofessionen (Buckley & Gordon, 2011). Den

kliniska handlingsberedskapen ansågs enligt sjuksköterskor i flertalet kvantitativa studier på

olika sätt ha stärkts genom HTS, då dessa bidrog till att sjuksköterskorna kände sig mer

bekväma i att hantera en akut sjuk patient i verkligheten (Niell et al., 2015; Tsai et al., 2016)

samt till känslan av att vara redo för akuta situationer (Buckley & Gordon., 2011; Meurling,

Hedman, Sandahl, Felländer-Tsai & Wallin, 2013; Tsai et al., 2016). Denna beredskap sågs

starkare hos män än kvinnor i en av dessa studier (Meurling et al., 2013). Majoriteten (87%)

av de 38 sjuksköterskor i en kvantitativ uppföljningsstudie av Buckley och Gordon (2011)

ansåg sig blivit bättre på att känna igen en akut instabil patient samt ge adekvat vård och

omvårdnad till dessa efter simuleringstillfället. Vidare menas det i en deskriptiv kvantitativ

studie av Tsai med flera (2016), bestående av 63 sjuksköterskor, att HTS inte bidragit till

någon signifikant förbättring i att identifiera förändringar i patienters hälsotillstånd, då detta

var något de ansåg sig kunna redan innan simuleringen. Däremot visades att HTS bidragit

till en signifikant förbättring gällande förmågan att fatta adekvata beslut vid

omhändertagande av akut sjuka patienter. I en kvantitativ studie utförd av Kim och Shin

(2016) sågs dessutom en signifikant förbättring gällande den totala omvårdnadsprocessen

vid akuta omhändertaganden.

Wehbe-Janek med flera (2012) genomförde en mixad studie i syfte att belysa sjuksköterskors

uppfattningar av teambaserad HTS i akuta situationer. I dess kvalitativa resultat visas hur

sjuksköterskor ansåg sig ha fått en ökad förståelse för händelseförloppet och processen

under en akut situation, vilket stärktes genom att både få öva själv samt att observera när

andra utförde övningarna. Dessa övningar gav sjuksköterskorna möjlighet att bli mer

11

bekanta med handhavandet av läkemedel och utrustning vilka krävdes under en akut

situation, vilket i sin tur gjorde dem mer självsäkra i att de skulle kunna klara av detta i

verkligheten. Sjuksköterskorna uppvisade överlag en ökad beredskap och självsäkerhet inför

akuta situationer efter utförd simulering. Dowson med medarbetare (2013) utförde även de

en mixad studie, där sjuksköterskor genomgick en intervention innehållandes HTS. I dess

kvalitativa resultat beskriver sjuksköterskorna att de upplevt sig själva mer förberedda inför

verkliga akuta situationer efter simulering, då detta bidragit till insikt och en djupare

förståelse.

8.1.3 Stärkt självutveckling för sjuksköterskor

Efter avslutade interventioner med HTS uppvisade sjuksköterskor i flertalet studier

signifikanta skillnader i den självupplevda förmågan att kunna hantera akuta situationer

(Figueroa et al., 2013; Kim & Shin., 2016; Meurling et al., 2013; Sauter et al., 2016).

Erfarenheten av att ha deltagit i en simuleringsövning gjorde att sjuksköterskorna upplevde

en större självsäkerhet (Dowson et al., 2013) då deras uppfattning av att besitta adekvat

kunskap och förmåga att möta akuta situationer ökade (Figueroa et al., 2013). Utöver detta

upplevdes HTS även bidra till ett förbättrat självförtroende hos sjuksköterskorna i såväl

kvalitativa som kvantitativa resultat (Figueroa, et. al., 2013; Kim & Shin., 2016; O´Leary et al.,

2016; Pemberton et al., 2013; Sauter et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012). Ur

semistrukturerade intervjuer i en mixad studie utförd av Pemberton med flera (2013)

framställs av sjuksköterskor både känslor av empowerment och disempowerment som

följder utav simulerade traumaövningar. Det ökade kliniska självförtroendet stärkte

sjuksköterskornas egna uppfattning av att de erhöll auktoritet och makt över sitt eget

handlande, vilket benämns som en känsla av empowerment. Bristande resurser samt om

man var den ende på sin arbetsplats som tilldelats denna utbildning, var istället något som

frambringade känslor av maktlöshet och hjälplöshet, vilket nämns som disempowerment.

Även Figueroa och medarbetare (2013) visar i sin kvantitativa studie en signifikant ökning

avseende känslan av empowerment hos sjuksköterskorna efter avslutad HTS-utbildning.

12

8.1.4 Debriefing och dess betydelse för inlärning

I flertalet studier nämner sjuksköterskorna debriefing som en av de absolut viktigaste

aspekterna av HTS (Ballangrud et al., 2014b; Buckley & Gordon., 2011; Dowson et al., 2013;

Wehbe-Janek et.al., 2012). Dessa tillfällen ansågs bidra till lärande då de gav utrymme till att

diskutera, reflektera och analysera, både med sig själv och andra deltagande, vad som

utspelat sig under simuleringsövningarnas olika scenarion. Genom att ge och få feedback

kunde sjuksköterskorna analysera och identifiera vilka moment som utförts bra, samt inom

vilka områden de själva behövde förbättra sin kunskap och förmåga (Ballangrud et al.,

2014b; Dowson et al., 2013; O´Leary et al., 2016; Wehbe-Janek et.al., 2012) med intentionen att

såväl kunna förebygga misstag som att göra förbättringar i kliniska situationer (Ballangrud

et. al., 2014b). Det fanns en uppfattning om att regelbundna HTS skulle ge upphov till en

strukturerad debriefing även efter verkliga patientscenarion, vilket i sin tur skulle bidra till

ytterligare förbättringsmöjligheter i den kliniska verksamheten (Ballangrud et al., 2014b).

Sjuksköterskor i flertalet studier ansåg sammanfattningsvis att denna återkoppling efter

avslutad simulering bidrog till ökad medvetenhet över sina brister och kunskapsluckor men

även styrkor och förmågor, vilket beskrivs som en “eye-opener” för sjuksköterskorna

(Ballangrud et al., 2014b; Dowson et al., 2013; O´Leary et al., 2016; Wehbe-Janek et.al., 2012).

8.2 Simuleringsövningars inflytande på teamarbete

I detta avsnitt presenteras olika komponenter inom teamarbetet sjuksköterskor ansåg ha

stärkts utav HTS.

En rad studier implementerade HTS i syfte att förbättra, utveckla och utvärdera teamarbete

(Ballangrud et al., 2014b; Figueroa et al., 2013; Meurling et al., 2013; Niell et al., 2015;

Pemberton et al., 2013; Sandahl et al., 2013; Sauter et al., 2016; Tsai et al., 2016; Wehbe-Janek

et al., 2012) vilket i flertalet kvantitativa studier resulterade i signifikanta förbättringar

(Figueroa et al., 2013; Niell et al., 2015; Tsai et al., 2016). Sjuksköterskor ansåg sig vara mer

kvalificerade och förberedda för att arbeta i team (Figueroa et al., 2013) och upplevde att

samarbetet mellan olika professioner och yrkesgrupper förbättrats efter HTS (Buckley &

Gordon., 2011; Pemberton et al., 2013; Sandahl et al., 2013; Tsai et al., 2016; Wehbe-Janek et

al., 2012) då såväl samordning som överrapportering förbättrats mellan dem (Buckey et al.,

2011).

13

8.2.1 Klarare rollmedvetenhet

Ett återkommande tema, vilket framkom ur flertalet studier, var sjuksköterskornas ökade

medvetenhet om sin egen samt andras roll inom teamet i akuta situationer efter HTS. Detta

hade hjälpt dem att skapa en klarhet över vilka uppgifter samtliga ansvarade för och vad

som förväntades utav dem (Ballangrud et al., 2014b; Dowson et al., 2013; Pemberton et al.,

2013; Sandahl et al., 2013; Tsai et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012). Denna ökade rollklarhet

beskrevs resultera i en minskad nervositet inför akuta situationer för sjuksköterskorna

(Wehbe-Janek et al., 2012).

I en kvalitativ studie där 18 sjuksköterskor intervjuades i syfte att utvärdera betydelsen av

HTS för teamarbete, framkom att det innan övningarna upplevdes finnas begränsade

kunskaper om strukturerat teamarbete och att de i kliniska situationer upplevde teamarbete

som något osystematiskt, där brister inom rollmedvetenheten beskrevs som en bidragande

faktor. Detta upplevdes dock ha förbättrats efter HTS (Ballangrud et al., 2014b). Ytterligare

något gällande roller som ansågs vara viktigt under simuleringsövningarna, var möjligheten

att få öva på rollen som teamledare (Ballangrud et al., 2014b; Buckley & Gordon., 2011),

främst för de med låg yrkeserfarenhet inom sjuksköterskeprofessionen (Buckley & Gordon.,

2011).

8.2.2 Förbättrad professionell kommunikation

En av de aspekter som ansågs förbättrats hos sjuksköterskor genom teambaserade HTS var

kommunikationen, vilket påvisats i såväl kvantitativa, kvalitativa samt mixade studier

(Ballangrud et al., 2014b; Figueroa et al., 2013; Pemberton et al., 2013; Sandahl et al., 2013;

Sauter et al., 2016; Tsai et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012). Sjuksköterskor betonade vikten

av en god och effektiv kommunikation (Sandahl et al., 2013; Wehbe-Janek et.al., 2012) samt

att detta speglade hur väl teamet tillsammans klarade av att hantera akuta situationer

(Wehbe-Janek et al., 2012). En ökad öppenhet och tydlighet i kommunikationen mellan

gruppmedlemmar sågs efter avslutade HTS (Ballangrud et al., 2014b; O´Leary et al., 2016;

Sandahl et al., 2013; Tsai et al., 2016) där såväl den verbala som ickeverbala

kommunikationen ansågs vara viktig och brister inom detta identifierades som en

bidragande faktor till ett dåligt samarbete inom teamet (Ballangrud et al., 2014b).

14

Simuleringsövningarna hade skapat och väckt ett behov av att tala med varandra och det

upplevdes vara mer tydligt i hur kommunikationen skulle ske gentemot andra professioner

inom vården, då förståelsen för vilken information som var av vikt för just dem hade ökat

(Sandahl et al. 2013). Sjuksköterskor uppfattade att de under HTS var mycket mer medvetna

om sin egen och andras kommunikationsförmåga än vad de var i verkliga livet. Detta

speglades i att sjuksköterskorna var mer uppmärksamma på hur kommunikationen skedde

och därför kontrollerade samt återkopplade allt oftare med sina medarbetare inom teamet.

Under stressade situationer ansågs denna klara och tydliga kommunikation spela en extra

viktig roll då detta bidrog till att skapa ett lugn i situationen (Ballangrud et al., 2014b).

Enbart en utav studierna går emot dessa resultat då denna kvantitativa studie, vilken

utfördes av Meurling med flera (2013), istället menar att HTS inte bidragit till någon

signifikant skillnad hos sjuksköterskorna gällande varken samarbetet eller

kommunikationen mellan olika professioner.

8.3 Simuleringsövningars kliniska användbarhet

Detta avsnitt redogör för vad sjuksköterskor anser att HTS resulterat i inom den kliniska

verksamheten och anledningen till detta.

8.3.1 Förbättrat säkerhetsarbete

Stärkt patientsäkerhet sågs av somliga sjuksköterskor som ett resultat av ett förbättrat

teamarbete genom HTS (Pemberton et al., 2013; Wehbe-Janek et al., 2012). Dessutom ansågs

förbättringen gällande kommunikationen efter dessa övningar vara en bidragande faktor till

en stärkt patientsäkerhet (Sandahl et al., 2013). Efter teambaserad HTS uppfattades

arbetsklimatet på vårdavdelningarna ha blivit bättre (Sandahl et al., 2013) och så även

arbetsplatsens säkerhetskultur och säkerhetsklimat (Meurling et al., 2013).

8.3.2 Realistiskt och överförbart till verkligheten

Ett gemensamt tema i flertalet kvalitativa resultat var att HTS ansågs vara värdefulla just på

grund av att de var realistiska och således överförbara till den kliniska verksamheten

(Ballangrud et al., 2014b; Dowson et al., 2013; O`Leary et al., 2016; Sandahl et al., 2013;

Wehbe-Janek et al., 2012). Simuleringsövningarna beskrevs som mer givande och realistiska

15

än vanlig HLR-träning, då scenariot i simuleringsövningen var mycket mer komplext med

fler aspekter att fokusera på än enbart återupplivning (Dowson et al., 2013).

I en kvalitativ studie intervjuades 18 sjuksköterskor efter att ha genomgått HTS-utbildning

på ett simuleringslaboratorium i Norge. De beskrev övningarna som lärorika och värdefulla,

men poängterade samtidigt att dessa bedömts än mer realistiska om de skett på deras egen

avdelning i lag med läkare (Ballangrud et al., 2014b). Ytterligare kvalitativa studier, där

övningar skett på deltagarnas egna avdelningar, lyfter fram den realistiska miljön som

värdefull, då sjuksköterskorna menade att detta gjort dem mer redo för verkliga akuta

händelser än om de utförts i ett annat kontext (Dowson et al., 2013; Sandahl et al., 2013).

Denna verklighetsförankring medförde att de deltagande tagit övningen lika seriöst som om

det vore en verklig akut situation (Sandahl et al., 2013).

Att lära genom att göra ansågs vara en av de viktigaste aspekterna av HTS (Wehbe-Janek et

al, 2012) och sjuksköterskor menade att de tänkte igenom sitt handlande mer under

övningarna än i verkliga situationer. Att införa HTS mer regelbundet skulle enligt

sjuksköterskorna vara kompetensutvecklande och även ha betydelse för teamarbete, då

konstruktiv feedback och debriefing ansågs utveckla vårdpersonalen (Ballangrud et al.,

2014b). Även kvantitativa resultat pekar på överförbarheten av HTS till den kliniska

verksamheten (Buckley & Gordon., 2011; Figueroa et al., 2013; Niell et al., 2015) och

majoriteten av de som deltagit i övningarna ansåg att de var värdefulla (Figueroa et al., 2013;

Niell et al., 2015) och borde implementeras mer regelbundet (Niell et al., 2015).

16

9. DISKUSSION

9.1 Metoddiskussion

Friberg (2012, s. 141) hävdar att resultat från kvalitativa respektive kvantitativa studier inte

exakt kan jämföras med varandra då de bygger på allt för skilda och säregna kompositioner.

Såväl kvantitativa som kvalitativa och mixade studier har inkluderats i denna

litteraturöversikt, vilket kan ha bidragit till en del av de skillnader som identifierats i

resultatet. Författarna valde därför att beskriva när dessa skillnader uppstod, om de

grundades i kvalitativa eller kvantitativa studier, för att varken medvetet eller omedvetet

kunna modifiera resultatet.

Anledningen till att studier av såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser använts till denna

litteraturöversikt byggde på författarnas vilja att belysa ett så brett spektrum som möjligt

över området, där både den objektiva samt subjektiva bilden av sjuksköterskans

verkligheten skulle inkluderas. Dessutom ansågs litteraturöversikten få större validitet då

ingen av infallsvinklarna heller exkluderades.

Sökningen till denna litteraturöversikt utfördes enbart i två databaser, Cinahl och PubMed,

vilka enligt Polit och Beck (2012, s. 100) är två användbara och tillförlitliga databaser inom

omvårdnadsforskning. Om sökningar genomförts i fler databaser hade dock reabiliteten

stärkts och ytterligare relevant material hade eventuellt funnits. Det diskuterades fram

mellan de båda författarna att de artiklar som hittades i de aktuella sökningarna ändå var

tillräckliga för litteraturöversiktens resultat samt dess syfte.

Ett av inklusionskriterierna till denna litteraturöversikt var att artiklarna ej skulle vara mer

än 10 år gamla (2006-2016) och majoriteten av de studier som presenteras i resultatet är

publicerade under de senaste fem åren och flertalet är från 2015 eller 2016. Östlundh (2012, s.

74) menar att vetenskapligt material är en färskvara och att äldre forskning därför bör väljas

bort om inte speciellt intresse finns för just detta. Trovärdigheten i denna litteraturöversikt

stärks således genom att det enbart är den senaste forskningen inom området som ligger till

grund för resultatet.

17

Även om majoriteten av de inkluderade studierna förde ett etiskt resonemang saknades

detta i ett fåtal av artiklarna. För att kontrollera att forskningen i dessa artiklar ej genomförts

på ett oetiskt vis besöktes de tidskrifter vilka artiklarna publicerats i, varpå det framkom att

ett etiskt resonemang var ett krav för publicering. Författarna till denna litteraturöversikt

diskuterade kring detta och kom fram till att detta ansågs godtagbart.

I en del av de studier som inkluderats representerade sjuksköterskor inte majoriteten av de

deltagande. Det har i dessa studier trots detta tydligt gått att utläsa vilka delar ur resultatet

som kopplas till sjuksköterskor, varpå de ändå valts att inkluderas. Att såväl kliniska samt

omvårdnadsrelaterade områden inom sjuksköterskeprofessionen belystes ansågs bidra till en

tydligare helhetsbild inom området och detta utgör således en av styrkorna i denna

litteraturöversikt.

Under granskningen framkom vissa brister i studiernas olika delar, men samtliga artiklar

uppnådde trots detta vetenskaplig grad I eller II enligt Carlsson och Eimans (2003)

granskningsmallar, varpå de ändå valdes att inkluderas. Att granskningsmallen

modifierades för att kunna användas på mixade studier kan ses som en svaghet då denna

inte är validerad. Det ansågs trots detta vara relevant att använda denna modifierade version

för att säkerställa att samma delar ur artiklarna granskades och bedömdes på lika villkor för

att på så sätt uppnå kontinuitet i granskningsarbetet. För att ge en bättre överblick redovisas

dessa modifierade granskningsmallar i bilaga 3. Samtliga artiklar vilka inkluderades i denna

litteraturöversikt och därför uppfyllde kraven för denna kvalitetsgranskning, presenteras i

bilaga 1. I syfte att ytterligare förtydliga tillvägagångssättet i denna litteraturöversikt,

redogör bilaga 2 för fyra typiska artiklar vilka ej uppfyllt kraven för kvalitetsgranskning

samt dess anledningar till exkludering.

Författarna till denna litteraturöversikt besitter en viss förkunskap inom området, men trots

detta har ett objektivt och opartiskt förhållningssätt tillämpats och inga personliga tolkningar

har skett av det bildade resultatet (jfr. Polit & Beck, 2012, s. 120-121). Författarna har under

hela processens gång suttit och arbetat tillsammans för att regelbundet kunna föra

diskussion med varandra och därmed skapa en gemensam helhetsbild och undvika

missförstånd samt feltolkningar. Dessa delar utav analysprocessen anses utgöra en av de

styrkor denna litteraturöversikt består utav.

18

9.2 Resultatdiskussion

Denna litteraturöversikt har syftat till att belysa huruvida sjuksköterskor anser att HTS har

haft inverkan på deras kliniska handlingsberedskap samt vad dessa har haft för effekter på

teamarbetet, detta i akuta situationer. I resultatet framkom det att HTS i hög grad lett till

ökad kunskapsutveckling inom såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter, samt stärkt den

kliniska handlingsberedskapen för sjuksköterskor i akuta situationer. HTS bidrog även till

stärkt självutveckling för sjuksköterskorna, där bland annat deras självsäkerhet och

självförtroende ansågs ha förbättrats. Även teamarbetet beskrivs ha förbättrats i och med

dessa övningar, där en klarare rollmedvetenhet samt en bättre professionell kommunikation

nämns som två aspekter. Resultatet av detta ansågs ha bidragit till en stärkt patientsäkerhet

samt förbättrat arbetsmiljön och säkerhetsklimatet på arbetsplatsen.

Den ökade kunskapsutvecklingen, vilken sågs hos sjuksköterskorna efter HTS, kan

appliceras till Benners (1984, s. 30-31) teori om kunskapsutveckling där hon menar att

utveckling grundas i ett samspel mellan såväl teori som praktik. Ett sätt att främja inlärning

menas vara genom induktiva metoder där den lärande ställs inför en klinisk situation där

denne på sitt eget sätt får tolka samt förstå läget. Detta genomförs lämpligast genom

enskilda fall med olika nivåer av komplexitet, vilka liknar verkliga kliniska situationer, och

ska fördelaktigast bidra till både känslor av framsteg och välgång, men till viss del även

känslor av missbelåtenhet och handfallenhet. På så sätt identifieras ens egna förmågor och

brister och bidrar därmed till ökad insikt över sina kunskapsluckor.

Paralleller skulle kunna dras mellan Benners tidiga tankar om att implementera praktiska

övningar för främjad kunskapsutveckling och HTS i dagens hälso- och sjukvård. Den

erfarenhet och kunskapsutveckling sjuksköterskorna i denna litteraturöversikt själva

beskriver att HTS har givit dem, anses även kunna kopplas samman med Benners betoning

på vikten av att kunna dra lärdom av tidigare erfarenheter för att öka sin kunskapsnivå.

Ytterligare en aspekt vilken tros kunna sättas i förbindelse mellan HTS och Benners teori är

betydelsen av en rik klinisk fantasi, då HTS ger möjlighet att träna på att föreställa sig sitt

handlande i en viss situation vilket i sin tur kan stärka den kliniska handlingsberedskapen.

19

En del av de studier vilka redovisas i denna litteraturöversikts resultat lyfter deltagarnas

uppfattning av att HTS bör implementeras och genomföras regelbundet i verksamheten för

att främja kunskapsutveckling och förbättringsarbete. Ballangrud, Hall-Lord, Hedelin och

Persenius (2014a) genomförde en studie på en intensivvårdsavdelning i Norge där

teambaserad HTS implementerades med syfte att undersöka sjuksköterskornas

uppfattningar av dessa. Resultatet visade att sjuksköterskor med tidigare erfarenheter av

HTS fick signifikant högre resultat gällande kunskapsutveckling än de deltagare som

saknade tidigare erfarenhet av detta. Detta anser författarna till denna litteraturöversikt

indikera att regelbundna HTS är ett bra verktyg för att öka kompetensen hos sjuksköterskor

och på så sätt främja såväl team som förbättringsarbete.

Denna litteraturöversikt har endast riktat in sig på simuleringsövningars effekter och

inverkan hos de färdigutbildade och yrkesverksamma sjuksköterskorna. I syfte att istället

belysa hur sjuksköterskestudenter upplever HTS som en inlärningsmetod för att stärka och

förbereda dem för akuta situationer, utförde Bambini, Washburn och Perkins (2009) en

studie där 112 sjuksköterskestuderande medverkade. Studenterna visade på en signifikant

förbättring gällande handlingsberedskapen efter HTS i jämförelse med innan och menade på

att dessa simuleringsscenarion varit väldigt lärorika då de förberett dem på kommande

situationer i arbetslivet. De studerande belyste erfarenheten av att få öva på bedömning och

problemlösning som viktiga aspekter, något som ansågs stärka deras kliniska

handlingsberedskap. Traynor, Gallagher, Martin och Smyth (2010) valde även de att utforska

vilka fördelar sjuksköterskestudenter kunde dra utav HTS som en utbildningsmetod.

Majoriteten av de deltagande menade att dessa simuleringsövningar hjälpt dem att utveckla

både sina tekniska och icke-tekniska färdigheter samt stärkt deras kliniska

handlingsberedskap. HTS hjälpte de studerande att identifiera sina egna styrkor och

svagheter, och bidrog till lärande då dessa scenarion tillät studenterna att öva i en säker

miljö där ingen riskerade att skadas. Genom att applicera Benners (1984, s. 13-38) modell för

utveckling, där hon menar att man som novis inom sjuksköterskeyrket saknar praktisk

erfarenhet, till dessa studier kan en klar koppling ses mellan hennes teoretiska grund och

HTS, då studenterna i dessa studier tydligt visar på att de praktiska övningarna bidragit

med erfarenhet inför verkliga situationer.

20

Debriefing sågs av sjuksköterskorna som en utav de absolut viktigaste aspekterna av HTS,

då detta genom ett reflektivt och analyserande förhållningssätt bidrog till lärande. Att

debriefing spelar en betydande roll för lärandet i dessa simuleringsövningar nämns även i

ytterligare studier (Cantrell, 2008; Lestander, Lehto & Engström, 2016; Mahramus, Penoyer,

Waterval, Sole & Bowe, 2016) där det accepterande förhållningssättet, möjligheterna till

reflektion samt chansen att själv få uttrycka sina känslor efter ett scenario, beskrevs som

viktiga faktorer (Lestander et al., 2016). Kessler, Cheng och Mullan (2015) menar dock att den

verkliga kliniska verksamheten är mer komplex än en simulerad övning och att det därför

kan finnas oklarhet om vilka patientfall som ska efterföljas av debriefing. Att standardisera

debriefingens processer och i förväg bestämma vilka händelser som bör följas av detta,

skulle medföra att vårdpersonalen förväntar sig debriefing varpå därför det skulle ske mer

rutinmässigt.

Denna litteraturstudie pekar frekvent på vikten av en effektiv och öppen kommunikation, en

accepterande attityd samt ett starkt teamarbete, där HTS i de flesta fall visat sig haft en

betydande roll i förbättringsarbetet. Cronenwett med flera (2007) menar att den

kärnkompetens vilken belyser förmågan att kunna arbeta i team, inkluderar icke-tekniska

färdigheter såsom kommunikation samt konfliktlösning inom ett team, samt att dessa

inverkar på vårdens säkerhetsarbete och kvalitet. Även om utbildning sker gällande

samarbete sjuksköterskor emellan, görs det samtidigt för lite för att främja gemensamma

kommunikationsmodeller för interprofessionella team (Cronenwett et al., 2007).

En metod vilken Vårdhandboken (2015) menar kan användas för att uppnå och bibehålla

dessa viktiga komponenter i vårdarbetet är Crew Resource Management, CRM, vilken syftar

till att förbättra teamarbete genom att nyttja samtliga resurser och tillgångar som finns inom

teamet. Detta innebär att såväl de praktiska som teoretiska kunskaperna tillgodoses,

samtidigt som ett fokus läggs på icke-tekniska färdigheter såsom kommunikation och

beslutsfattande då dessa är betydande för att kunna tillämpa de praktiska och teoretiska

kunskaperna. CRM förespråkar ett öppet klimat där samtliga i teamet uppmuntras uttrycka

sina tankar och åsikter, då en effektiv kommunikation menas vara en grundpelare för ett gott

teamarbete vilket i sin tur förbättrar arbets- och säkerhetsklimatet inom gruppen

(Vårdhandboken, 2015).

21

En stärkt patientsäkerhet och förbättrad säkerhetskultur på arbetsplatsen sågs som resultat

av den förbättrade kommunikationen samt det förbättrade teamarbetet efter HTS. Enligt

svensk lag (SFS 2010:659) ska samtlig hälso- och sjukvårdspersonal arbeta patientsäkert, men

trots detta leder enligt Socialstyrelsen (2016) omkring 13% av den totala andelen

vårdtillfällen i Sverige till olika vårdskador för patienter. Hobgood med flera (2010)

poängterar att brister inom icke-tekniska färdigheter, såsom kommunikation, är relaterade

till en betydande del av de negativa händelserna inom hälso- och sjukvården. Teoretiker

inom säkerhetskultur (Zohar, 1980; Guldenmund, 2010) anser vidare att det är attityder,

uppfattningar och beteendemönster hos enskilda individer samt inom grupper som

tillsammans avgör vilket förhållningssätt som hålls, samt nivån av engagemang som visas,

till en verksamhets säkerhetsarbete. Feng, Bobay och Weiss (2008) menar att säkerhetskultur

är den del av organisationskulturen som särskilt knyter an till de grundvärderingar

organisationer inom hälso- och sjukvård har angående patientsäkerhet. En effektiv och

öppen kommunikation ses som en grundkomponent för en god säkerhetskultur och ett väl

fungerande team, vilket i sin tur kan bidra till stärkt patientsäkerheten.

Det finns få studier gällande HTS som specifikt riktar sig till allmänsjuksköterskor och

arbetet på allmänna vårdavdelningar, men desto mer forskning som belyser

sjuksköterskestudenter samt sjuksköterskor inom mer specialiserade områden, exempelvis

pediatrik. Denna litteraturöversikt riktar dock in sig enbart på den färdigutbildade

sjuksköterskan och studier utförda i olika vårdkontext med olika metoder och deltagare har

därför använts, vilket kan ha bidragit till en del skillnader i resultatet. Vissa av studierna är

genomförda på vårdavdelningar där samtlig vårdpersonal genomgått utbildningar med

HTS, medan andra studier genomförts utanför den egna avdelningen med enbart

sjuksköterskor som deltagare. Trots detta har studiernas syften till stor del varit liknande och

sjuksköterskans perspektiv har uteslutande stått för det resultat vilket återspeglas i denna

litteraturöversikt. Även HTS har varit den centrala delen, vilket tillsammans

överensstämmer med syftet till denna litteraturöversikt. Det har i detta arbete setts som en

fördel att belysa hur HTS inverkar på sjuksköterskors kunskapsutveckling och kliniska

handlingsberedskap oavsett var denne arbetar, för att på så sätt kunna öka

litteraturöversiktens generaliserbarhet och överförbarhet till den kliniska verksamheten.

22

10. SLUTSATS

Denna litteraturöversikt har syftat till att belysa vad HTS kan ha för inverkan på

sjuksköterskans kliniska handlingsberedskap och teamarbetet i akuta situationer. Det

framkom tydligt att dessa simulerade övningar i hög grad bidragit till en ökad

kunskapsutveckling inom såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter samt stärkt

sjuksköterskans kliniska handlingsberedskap vid omhändertagandet av akut eller kritiskt

sjuka patienter. Dessutom sågs ett förbättrat teamarbete med en klarare rollmedvetenhet och

förbättrad professionell kommunikation som följd av dessa övningar. Tillsammans har dessa

aspekter pekat mot en stärkt patientsäkerhet och ett förbättrat säkerhetsklimat inom den

kliniska verksamheten.

Resultaten ur denna litteraturöversikt är alla bidragande komponenter till en förbättrad

hälso- och sjukvård och visar dessutom på nyttan och användbarheten av HTS. Det är av

stor vikt att besitta en adekvat klinisk handlingsberedskap och få möjlighet att stärka denna,

både som sjuksköterska samt som team, oavsett vårdavdelning.

Akuta situationer och tillstånd inträffar vanligast inom akut- och intensivvård, men som

sjuksköterska kan man ändå oavsett område och vårdavdelning komma att ställas inför

dessa. Framtida forskning bör därför fortsätta belysa, undersöka och utveckla

implementeringen av HTS samt dess inverkan på sjuksköterskeprofessionen, där fokus

dessutom läggs på den allmänna sjuksköterskan för att bidra till ökad kunskap inom

området.

23

11. REFERENSER

Asterisk (*) före referensen visar på att artikeln inkluderats i resultatet AL Sabei, S. D., & Lasater, K. (2016). Simulation debriefing for clinical judgment development: A concept analysis. Nurse education today, 45, 42-47. doi: 10.1016/j.nedt.2016.06.008 Ballangrud, R., Hall-Lord, M.-L., Hedelin, B., & Persenius, M. (2014a). Intensive care unit nurses’ evaluation of simulation used for team training. Nursing in Critical Care, 19(4), 175-184. doi: 10.111/nicc.12031 * Ballangrud, R., Hall-Lord, M.-L., Persenius, M., & Hedelin, B. (2014b). Intensive care nurses´perceptions of simulation-based team training for building patient safety in intensive care: A descriptive qualitative study. Intensive & Critical Care Nursing, 30(4), 179-187. doi:10.1016/j.iccn.2014.03.002

Bambini, D., Washburn, J., & Perkins, R. (2009). Outcomes of clinical simulation for novice nursing students: communication, confidence, clinical judgement. Nursing Education Perspectives, 30(2), 79-82. Benner, P. (1984). From novice to expert: excellence and power in clinical nursing practice. California: Addison-Wesley. Benner, P. (2015). Curricular and Pedagogical Implications for the Carnegie Study, Educating Nurses: A Call for Radical Transformation. Asian nursing research, 9(1), 1-6. doi:10.1016/j.anr.2015.02.001 Bringsen, Å., Andersson, I. H., Eljertsson, G., & Troein, M. (2012). Exploring workplace related health resources from a salutogenic perspective: Results from a focus group study among healthcare workers in Sweden. Work, 42(3), 403-414. doi: 10.3233/WOR-2012-1356 * Buckley, T., & Gordon, C. (2011). The effectiveness of high fidelity simulation on medical-surgical registered nurses´ability to recognise and respond to clinical emergencies. Nurse education today, 31(7), 716-721. doi: 10.1016/j.nedt.2010.04.004 Cantrell, MA. (2008). The Importance of Debriefing in Clinical Simulations. Clinical Simulation in Nursing, 4(2), 19-23. doi: 10.1016/j.ecns.2008.06.006 Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvardnad: Studiematerial for undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvardnad– ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmo hogskola” (Rapport, nr 2). Malmo: Malmo hogskola. Fran https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf?sequence=1&isAllowe d=y Cronenwett, L., Shenwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., … Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-131. doi:10.1016/j.outlook.2007.02.006 * Dowson, A., Russ, S., Sevdalis, N., Cooper, M., & De Munter, C. (2013). How in situ simulation affects paediatric nurses´clinical confidence. British Journal of Nursing, 22(11), 610-617. doi: 10.12968/bjon.2013.22.11.610

Feng, X., Bobay, K., & Weiss, M. (2008). Patient safety culture in nursing: a dimensional concept analysis. Journal of Advanced Nursing 63(3), 310–319. doi: 10.1111/j.1365-2648.2008.04728.x * Figueroa, M., Sepanski, R., Goldberg, S., & Shah, S. (2013). Improving Teamwork, Confidence, and Collaboration Among Members of a Pediatric Cardiovascular Intensive Care Unit Multidisciplinary Team Using Simulation-Based Team Training. Pediatric Cardiology, 34(3), 612-619. doi: 10.1007/s00246-012-0506-2 Forsberg, C. & Wengstrom, Y. (2013). Att gora systematiska litteraturstudier: den systematiska litteraturstudiens forsta steg. Stockholm: Bokforlaget Natur och Kultur. Friberg, F. (2012). Att gora en litteraturoversikt. I F. Friberg (Red.), Dags for uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur AB. Gough, S., Hellaby, M., Jones, N., & MacKinnon, R. (2012). A review of undergraduate interprofessional simulation-based education (IPSE). Collegian, 19(3), 153-170. Guldenmund, F. W. (2010). (Mis)understanding Safety Culture and Its Relationship to Safety Management. Risk analysis, 30(10), 1466–1480. doi: 10.1111/j.1539-6924.2010.01452.x

24

Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 54-66). Lund: Studentlitteratur. Hobgood, C., Sherwood, G., Frush, K., Hollar, D., Maynard, L., Foster, B., … Taekman, J. (2010). Teamwork training with nursing and medical students: does the method matter? Results of an interinstitutional, interdisciplinary collaboration. Quality & Safety in Health Care, 19(6). doi: 10.1136/qshc. 2008.031732. Karolinska Universitetssjukhuset. 2016. Kliniskt Träningscentrum - KTC. Hämtad 12 september, 2016, från Karolinska Universitetssjukhuset, http://www.karolinska.se/ktc Kessler, D. O., Cheng, A., & Mullan, P. C. (2015). Debriefing in the Emergency Department After Clinical Events: A Practical Guide. Annals of Emergency Medicine, 65(6), 690-698. doi: 10.1016/j.annemergmed.2014.10.019 * Kim, S., & Shin, G. (2016). Effects of nursing process-based simulation for maternal child emergency nursing care on konwledge, attitude, and skills in clinical nurses. Nurse education today, 37, 59-65. doi: 10.1016/j.nedt.2015.11.016 Kristiansen, L., Häggström, M., Hallin, K., Andersson, I., & Bäckström, B. (2015). Svensk översättning, kvalitativ relevansvärdering och kvantitativ reliabilitetstestning av Lasater Clinical Judgment Rubric. Nordic Journal of Nursing Research, 35(2), 113-122. doi: 10.1177/0107408315578397 Lestander, Ö., Lehto, N., & Engstrom, Å. (2016). Nursing students' perceptions of learning after high fidelity simulation: Effects of a Three-step Post-simulation Reflection Model. Nurse Education Today, 40, 219-224. doi: 10.1016/j.nedt.2016.03.011 Lewis, R., Strachan, A., & Smith, M. M. (2012). Is high fidelity simulation the most effective method for the development of non-technical skills in nursing? A review of the current evidence. The Open Nursing Journal, 6, 82-89. doi: 10.2174/1874434601206010082. Mahramus, T. L., Penoyer, D. A., Waterval, E. M. E., Sole, M. L., & Bowe, E. M. (2016). Two Hours of Teamwork Training Improves Teamwork in Simulated Cardiopulmonary Arrest Events. Clinical Nurse Specialist, 30(5), 284-291. doi: 10.1097/NUR.0000000000000237 * Meurling, L., Hedman, L., Sandahl, C., Felländer-Tsai, L., & Wallin, C-J. (2013). Systematic simulation-based team training in a Swedish intensive care unit: a diverse response among critical care professions. BMJ Quality & Safety, 22(6), 485-494. doi: 10.1136/bmjqs-2012-000994 Murphy, M., Curtis, K., & McCloughen, A. (2016). What is the impact of multidisciplinary team simulation training on team performance and efficiency of patient care?: An integrative review. Australasian Emergency Nursing Journal, 19(1), 44-53. doi: 10.1016/j.aenj.2015.10.001 * Niell, B. L., Kattapuram, T., Halpern, E. F., Salazar, G. M., Penzias, A., Bonk, S. S., … Gordon, J. A. (2015). Prospective Analysis of an Interprofessional Team Training Program Using High-Fidelity Simulation of Contrast Reactions. American Journal of Roentgenology, 204(6), 670-676. doi: 10.2214/AJR.14.13778 Okuda, Y., Bryson, E. O., DeMaria, S. Jr., Jacobson, L., Quinones, J., Shen, B., & Levine, A. I. (2009). The utility of simulation in medical education: What is the evidence?. The Mount Sinai Journal of Medicine, New York, 76(4), 330-343. doi:10.1002/msj.20127; 10.1002/msj.20127 * O´Leary, J., Nash, R., & Lewis, P. (2016). Standard instruction versus simulation: Educating registered nurses in the early recognition of patient deterioration in paediatric critical care. Nurse Education Today, 36, 287-292. doi: 10.1016/j.nedt.2015.07.021 * Pemberton, J., Rambaran, M., & Cameron, B. H. (2013). Evaluating the long-term impact of the Trauma Team Training course in Guyana: an explanatory mixed-methods approach. The American Journal of Surgery, 205(2), 119-124. Polit, D., & Beck, C. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincot Williams & Wilkins.

25

Sahlgrenska Akademien. (2016). Kliniskt träningscentrum. Hämtad 12 september, 2016, från Sahlgrenska Akademien, http://sahlgrenska.gu.se/utbildning/ktc/?r=ss * Sandahl, C., Gustafsson, H., Wallin, C.-J., Meurling, L., Øvretveit, J., Brommels, M., & Hansson, J. (2013). Simulation team training for improved teamwork in an intensive care unit. International Journal of Health Care Quality Assurance, 26(2), 174-188. doi: 10.1108/09526861311297361 * Sauter, T. C., Hautz, W. E., Hostettler, S., Brodmann-Maeder, M., Martinolli, L., Lehmann, B., … Haider, D. G. (2016). Interprofessional and interdisciplinary simulation-based training leads to safe sedation procedures in the emergency department. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitiation and Emergency Medicine, 24(97), doi: 10.1186/s13049-016-0291-7 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 29 augusti, 2016, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 Socialstyrelsen. (2008). Tilläggsspecialiteter: Akutsjukvård. Hämtad 19 maj, 2016, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/bevis,specialistkompetens/Documents/stmalakutsjuk.pdf Socialstyrelsen. (2016). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016. Hämtad 4 september, 2016, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20139/2016-4-21.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. (2016). Kirurgisk simuleringsträning. Hämtad 12 september, 2016, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/kirurgisk-simuleringstraning/ Stirling, K., Smith, G., & Hogg, G. (2012). The benefits of a ward simulation exercise as a learning experience. Brittish Journal of Nursing, 21(2), 116-122. Svensk Sjuksköterskeförening. (2015). Kärnkompetenser. Hämtad 7 September, 2016, från Svensk Sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/Utanfor-strukturen/karnkompetenser/ Tanner, C. (2006). Thinking Like a Nurse: A Research-Based Model of Clinical Judgment in Nursing. Journal of Nursing Education, 45(6), 204-211 Traynor, M., Gallagher, A., Martin, L., & Smyth, S. (2010). From novice to expert: using simulators to enhance practical skill. British Journal of Nursing, 19(22), 1422-1426. * Tsai, A. C., Krisciunas, G. P., Brook, C., Basa, K., Gonzalez, M., Crimlisk, J., … Grillone, G. A. (2016). Comprehensive Emergency Airway Response Team (EART) Training and Education: Impact on Team Effectiveness, Personnel Confidence, and Protocol Knowledge. Annals of Otology, Rhinology & Laryngology, 125(6), 457-463. doi: 10.1177/0003489415619178 Vårdhandboken. (2015). Crew Resource Management – CRM. Hämtad 12 oktober, 2016, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Teamarbete-och-kommunikation/Crew-Resource-Management-CRM/ * Wehbe-Janek, H., Lenzmeier, C. R., Ogden, P. E., Lambden, M. P., Sanford, P., Herrick, J., … Colbert, C. (2012). Nurses' Perceptions of Simulation-Based Interprofessional Training Program for Rapid Response and Code Blue Events. Journal of Nursing Care Quality, 27(1), 43-50. doi: 10.1097/NCQ.0b013e3182303c95 World Health Organization (u.å). Definitions: emergencies. Hämtad 22 maj, 2016, från WHO, http:// www.who.int/hac/about/definitions/en/ Zohar, D. (1980). Safety climate in industrial organizations: theoretical and applied implications. Journal of Applied Psychology, 65(1), 96-102. Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, s. 57-79. Lund: Studentlitteratur.

26

Bilaga 1. Översikt av litteraturöversiktens inkluderade artiklar.

Författare, land, årtal

Syfte Design och metod Deltagare Analysmetod Huvudresultat i förhållande till syfte Kvalitet

Ballangrud et al. Norge 2014

Beskriva intensivsjuksköterskors uppfattning av simuleringsbaserad teamträning i syfte att stärka patientsäkerhet.

Kvalitativ deskriptiv design. Individbaserade intervjuer 3-4 veckor efter interventionen.

18 intensivvårds-sjuksköterskor

Manifest induktiv innehållsanalys

Simulering ökar medvetenheten av klinisk praxis samt bidrar till ett strukturerat teamarbete. Realism bidrar till säkrare vård. Reflektion och öppenhet motiverar inlärning.

Grad I

Buckley & Gordon Australien 2011

Utvärdera sjuksköterskors förmåga att identifiera ett försämrat hälsotillstånd hos patienter efter högteknologisk simuleringsträning.

Kvantitativ design. Uppföljningsstudie med frågeformulär 2 månader efter simuleringsträning.

50 st sjuksköterskor Deskriptiv statistik, Spearmans rank correlation.

Signifikanta förbättringar i såväl de tekniska som icke-tekniska färdigheterna efter simulering. Debriefing ansågs vara den viktigaste aspekten utav simuleringsövningar.

Grad II

Dowson et al. England 2013

Undersöka effekten av simuleringsbaserad utbildning för sjuksköterskor i akuta pediatriska situationer.

Kvasi-experimentell longitudinell studie med mixad metod. Frågeformulär och semistrukturerade intervjuer.

19 st sjuksköterskor Kvant: SPSS 18, wilcoxon signed rank-test, Mann-Whitney-test. Kval: Colaizziz ramverk.

Kontrollgruppen visade inga signifikanta förbättringar gällande tekniska färdigheter, dock förbättring inom de icke-tekniska. Interventionsgruppen visade förbättringar inom samtliga områden och kände sig säkrare i att hantera akuta situationer, jämfört med kontrollgruppen.

Grad II

Figueroa et al. USA 2013

Att undersöka huruvida simuleringsbaserad teamträning kan förbättra interprofessionellt teamarbete, förtroende och samarbetet mellan personalen på en pediatrisk intensivvårdsavdelning

Kvantitativ. Frågeformulär innan, direkt efter samt 3 månader efter simuleringsövning.

37 st varav 23 st sjuksköterskor

Wilcoxon signed-rank test

De deltagande såg sig själva som bättre förberedda för att både vara en del samt leda ett team efter simuleringsövningen. Signifikant förbättring gällande självförtroende, empowerment och kunskap gällande akuta situationer efter simuleringsövning. Signifikanta förbättringar gällande kommunikation och respekt inom teamet.

Grad I

Kim & Shin. Sydkorea 2016

Identifiera effekterna av simuleringsövningar gällande kunskapsutveckling, attityder och färdigheter

Kvantitativ, RCT-studie. Experimentgruppen erhöll simulering,

49 st sjuksköterskor SPSS Win 18.0, Fisher’s exact test, chi-square test, t-test

Båda grupper ökade sina kunskaper genom träning. Simuleringsövningar bidrog till ökad kunskap och visade sig vara ett effektiv metod i lärande.

Grad I

hos sjuksköterskor inom akut barnmödravård.

kontrollgruppen fick traditionell träning. Frågeformulär innan och efter träning.

Interventionsgruppen visade högre poäng vad gäller kliniska färdigheter.

Meurling et al. Sverige 2013

Undersöka sambandet mellan simuleringsbaserad teamträning och olika professioners upplevda självförmåga, samarbete och kommunikation inom teamet.

Kvantitativ explorativ. Frågeformulär innan och efter simuleringsbaserad teamträning.

114 st varav 58 st sjuksköterskor

Cronbach’s α, ANOVA

Sjuksköterskors upplevda självförmåga ökade och uppfattade att säkerhetsklimatet på arbetsplatsen blivit bättre efter träning. Kvaliteten på samarbetet och kommunikationen inom gruppen var oförändrat.

Grad I

Niell et al. USA 2015

Undersöka huruvida simuleringsövningar kan förbättra personalens förmåga att hantera allergiska reaktioner på kontrastvätskor samt att arbeta som ett team i akuta situationer.

Prospektiv, kvantitativ design. Frågeformulär innan och efter simulering. Likert-skala. Observationer gällande teamarbete utfördes även utav en observatör.

303 st varav 21 st sjuksköterskor

McNemar-test, Spearman rank, Chi-square test.

Efter simulering sågs en signifikant förbättrad kunskapsnivå gällande omhändertagandet av patienter med allergisk reaktion av kontrastvätska. Signifikant förbättring inom förmågan att kunna arbeta som ett team samt att hantera och administrera läkemedel

Grad II

O’Leary et al. Australien 2016

Utvärdera effekten av högteknologiska simuleringsövningar samt utforska hur dessa bidrog till kunskap, lärande och ökad handlingsberedskap för sjuksköterskor i situationer med kritiskt och akut sjuka barn.

Kvasi-experimentell design med semistrukturerade intervjuer. Enkät innan och efter utbildning. Likert-skala. Semistrukturerade intervjuer skedde efter utbildning

30 st sjuksköterskor Mann-Whitney u-test, Wilcoxon signed rank-test. Tematisk analys för de semistrukturerade intervjuerna.

Signifikant förbättring gällande både kunskapsnivån och den uppfattade självförmågan hos sjuksköterskorna i interventionsgruppen. Övningarna bidrog till mer än traditionell utbildning.

Grad II

Pemberton et al. Kanada 2013

Utvärdera bibehållandet av kunskap efter traumateamövningar samt utforska dess inverkan på deltagarna

Mixad design. Frågeformulär innan, direkt efter samt 4 mån efter simulering. Semistrukturerade

17 st sjuksköterskor Kvant: Students t-test Kval: Deskriptiv tematisk analys

Majoriteten upplevde ökad känsla av empowerment. Förbättrad traumakunskap, bättre teamarbete och förståelse för sin roll inom gruppen

Grad II

intervjuer 4 mån efter avslutad kurs.

Sandahl et al. Sverige 2013

Beskriva genomförandet av simuleringsbaserad träning samt effekten av att ingå i ett interprofessionellt team

Fallstudie, kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer och observationer.

152 deltagare Innehållsanalys Att simuleringsövningar utfördes i en verklighetstrogen miljö sågs som positivt. Klar förbättring gällande kommunikationen mellan professionerna, vilket även ansågs stärka patientsäkerheten.

Grad II

Sauter et al. Schweiz 2016

Undersöka samt kliniskt utvärdera en interprofessionell simuleringsbaserad sederingsövning på en akutavdelning

Kvantitativ. Simulering med frågeformulär innan och efter. Likert-skala.

50 st varav 26 st sjuksköterskor (52%)

Student t-test Mann-Whitney u-test ANOVA

Signifikant förbättring gällande självbedömning, kunskap i akuta situationer och läkemedelskunskap.

Grad I

Tsai A et al USA 2016

Utvärdera simuleringsövningar inom ett akutteam för att förbättra gruppdynamik, förtroende och kunskap vid akuta situationer

Kvantitativ, deskriptiv design. Simulering x2 med frågeformulär innan och efter simulering. Likert-skala.

117 st totalt 63 st (35,6%) sjuksköterskor

Deskriptiv statistik, ANOVA

Signifikant förbättring gällande kunskapen, handlingsberedskap samt känslan av att vara en adekvat medlem inom teamet

Grad II

Wehbe-Janek et al USA 2012

Utvärdera sjuksköterskors perspektiv på simuleringsträning inom akuta situationer

Mixad design. Frågeformulär efter avslutad simulering, med öppna frågor samt Likert-skalor

186 st sjuksköterskor

Innehållsanalys Deskriptiv statistik, SAS v. 9.2

Erfarenhet av att få öva praktiskt, ökad medvetenhet och beredskap för akuta situationer samt den ökade rollmedvetenheten ansågs vara de viktigaste aspekterna av simuleringsövningarna.

Grad I

Bilaga 2. Översikt av exempel på artiklar som exkluderats efter kvalitetsgranskning. Författare, land, årtal

Titel Syfte Design Deltagare Anledning till exkludering Kvalitet

Bultas et al. USA 2014

Effectiveness of High-Fidelity Simulation For Pediatric Staff Nurse Education

Jämföra effektiviteten av HTS med vanliga dockor som utbildningsstrategi för sjuksköterskor inom pediatrik.

RCT-studie med kvalitativa inslag

60 sjuksköterskor (27 fullföljde ej studien)

Oklar metodbeskrivning. Oklart urval och urvalsmetod. Stort bortfall av deltagare. Etiska aspekter saknas och är ej förklarat varför.

Grad III

Capella et al. USA 2010

Teamwork Training Improves the Clinical Care of Trauma Patients

Undersöka om teamträning förbättrar teamets beteende vid trauman

Kvalitativ interventionsstudie med före-och-efterdesign

Oklart över det totala antalet sjuksköterskor

Bristande i dess urval, både gällande förklaring av antal samt förfarande och eventuellt bortfall är ej angivet. Etiska aspekter saknas och är ej förklarat varför. Statistisk analys återfanns ej trots kvantitativ studie.

Grad III

Miller et al. USA 2012

Improving Teamwork and Communication in Trauma Care Through in Situ Simulations

Att avgöra huruvida ett utbildningsprogram med simuleringsövningar kunde implementeras på akutavdelningen, samt om ett sådant program kunde förbättra teamarbetet och kommunikationen.

Observationsstudie Oklart över det totala antalet deltagare. Oklart över det totala antalet sjuksköterskor.

Knapphändig introduktion, otydlig beskrivning över deltagare, sjuksköterskor kunde ej urskiljas i resultatet, anknytning till tidigare forskning saknas i diskussionen.

Grad III

Sweeney et al. USA 2014

A Simulation-Based Training Program Improves Emergency Department Staff Communication

Utvärdera effekten av högteknologisk simuleringsträning vilken designades för att implementera CRM som kommunikationsmodell på en akutmottagning

Kvalitativ Före-och-efterdesign

Oklart över det totala antalet sjuksköterskor

Otydligt beskrivet syfte. Bortfall känns lite väl stort och detta saknar analys för betydelse av studiens resultat. Etiska aspekter saknas och är ej förklarat varför.

Grad III

Bilaga 3. Modifierade granskningsmallar Granskningsmall för studier med kvalitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003)

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod, resultat =3p)

Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan

Ej angiven Ej relevant Relevant -

Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Triangulering Saknas Finns

Urval (antal, beskrivning, representativitet)

Ej acceptabel Låg Medel God

Antal sjuksköterskor inkluderade i studien

Ej deltagande Liten andel Omkring hälften

Samtliga

Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%

Bortfall med betydelse för resultatet

Analys saknas/Ja

Nej

Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning (redovisning, kodning etc)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Tolkning av resultatet (citat, kod, teori etc)

Ej acceptabel Låg Medel God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik och felkällor

Saknas Låg God

Anknytning till tidigare forskning

Saknas Låg Medel God

Slutsatser

Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belystes

Slutsats saknas Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max 48 p) p p p p Grad I: 80% Grad II 70%

Grad III: 60% Titel: Författare: Granskningsmall för studier med kvantitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003)

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod, resultat =3p)

Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan

Ej angiven Ej relevant Relevant -

Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Urval (antal, beskrivning, representativitet)

Ej acceptabel Låg Medel God

Antal sjuksköterskor inkluderade i studien

Ej deltagande Liten andel Omkring hälften

Samtliga

Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%

Bortfall med betydelse för resultatet

Analys saknas/Ja

Nej

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning (redovisning, kodning etc)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Statistisk analys (beräkningar, metoder, signifikans)

Saknas Mindre bra Bra

Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat

Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik och felkällor

Saknas Låg God

Anknytning till tidigare forskning

Saknas Låg Medel God

Slutsatser

Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belystes

Slutsats saknas Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max 47 p) p p p p

Grad I: 80% Grad II 70% Grad III: 60% Titel: Författare: Modifierad granskningsmall för studier med mixad metod (Carlsson & Eiman, 2003).

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod, resultat =3p)

Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan

Ej angiven Ej relevant Relevant -

Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Triangulering Saknas Finns

Urval (antal, beskrivning, representativitet)

Ej acceptabel Låg Medel God

Antal sjuksköterskor inkluderade i studien

Ej deltagande Liten andel Omkring hälften

Samtliga

Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%

Bortfall med betydelse för resultatet

Analys saknas/Ja

Nej

Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning (redovisning, kodning etc)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Resultatbeskrivning (tabeller etc)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Statistisk analys (beräkningar, metoder, signifikans)

Saknas Mindre bra Bra

Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat

Tolkning av resultatet (citat, kod, teori etc)

Ej acceptabel Låg Medel God

Tolkning av resultatet (kvantitativt)

Ej acceptabel Låg Medel God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik och felkällor

Saknas Låg God

Anknytning till tidigare forskning

Saknas Låg Medel God

Slutsatser

Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belystes

Slutsats saknas Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max 57 p) p p p p Grad I: 80% Grad II 70% Grad III: 60% Titel: Författare: