KEFU-Seminarium:

Kommunala koncerner2019-05-16

EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Bakgrund

• ”Kommunen” är ett konglomerat av decentraliserade enheter (bolag, kommunalförbund, stiftelser etc.)

• Mellankommunala organisationer implementeras i allt större utsträckning

• Stora värden och väsentliga risker återfinns, samt viktig service produceras, utanför den kommunala förvaltningsorganisationen.

• Transparensen ifrågasatt

• Styrproblematik identifierad sedan länge

Fyra delprojekt:

1. Praxis koncernredovisning

2. Modell för uppföljning ur ett koncernperspektiv

3. Koncernstrukturer i Skåne

4. Rekommendation för förvaltningsberättelse

Projekt 1: Praxisstudie avseende

kommunal koncernredovisning

Skåne och Sverige

• Syftet är att kartlägga Skånes (Sveriges) kommuners

sammanställda redovisning: hur den upprättas, vilken

information som lämnas samt överensstämmelsen med

rekommendation 8.2 Sammanställd Redovisning, från

Rådet för kommunal redovisning (RKR), och med övrig

kommunal normering.

Sammanfattning

• Koncernperspektivet tillmäts inte någon väsentlig betydelse

• Splittrad praxis vad gäller placering av uppgifter, utformning av

uppställningar m.m.

• Omfattande avvikelser från normering

• Förekomst, omfattning och kvalitet avseende tilläggs-

upplysningar varierar stort

• Beskrivning av redovisningsprinciper inte tillräckligt omfattande

och tydliga

• Få mål, mått, uppföljningar och analyser

• Få kommuner har en koncernbudget

Slutsatser

• Utifrån vår analys av Sveriges kommuners årsredovisningar för

år 2014 gör vi bedömningen att de, generellt sett, inte håller

den kvalitet som krävs för att den sammanställda redovisningen

ska kunna användas för sina syften.

• En förklaring kan vara att ’koncernen’ inte är, eller inte upplevs

vara, viktig. En alternativ förklaring kan vara att

årsredovisningarnas utformning speglar den faktiska

styrningen, dvs. att det finns brister och svårigheter i att leda,

kontrollera och styra den samlade verksamheten och att det

saknas strategier, mål och uppföljning på denna nivå, samt

kontroll över bolagssektorn.

Projekt 2: Modellutveckling

(Balans, fördjupning, 2017, nr 2)

Från koncern till segment

Analysmodell

Projekt 3: Kommunala koncerner –

motiv, struktur och formell styrning

• Hur är de kommunala koncernerna strukturerade i de skånska kommunerna?

• Vilka verksamheter bedrivs utanför förvaltningsorganisationen?

• Hur är den formella styrningen av de skånska kommunala koncernerna utformad?

• Hur kan motivbilden bakom organiseringen av de kommunala koncernerna i de skånska kommunerna förstås?

– Dokumentation av de 33 skånska kommunernas koncernstrukturer

» => Organisationsträd

» => Verksamheter

– Formell styrning

» => Bolagsordning, ägardirektiv, styrelsesammansättning m. m.

– Klassificering och analys

» => Motivbilder, styrbarhet och styrförutsättningar

Koncernstrukturer

• Direktägda kommunala bolag – enkla strukturer

– Bjuv, Båstad, Hörby, Höör, Klippan, Lomma, Sjöbo,

Svalöv, Tomelilla

• Direktäga kommunala bolag – underkoncerner

– Bromölla, Eslöv, Hässleholm, Höganäs, Osby,

Simrishamn, Svedala, Östra Göinge

• Äkta koncern via holdingbolag – enkla strukturer

– Burlöv, Kristianstad, Staffanstorp, Vellinge, Ystad,

Åstorp

• ”Komplexa strukturer”, direktägt, underkoncerner, holding

– Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö, Trelleborg

(Region Skåne)

Båstads kommun

Båstadhem AB 100%

Direktägda bolag – enkla strukturer

Sjöbo kommun

Sjöbo Elnät AB 100%

AB Sjöbohem 100%

Direktägda bolag – enkla strukturer

Tomelilla kommun

Österlenhem AB

100%

Tomelilla Industri AB

100%

Österlens Kommunala

Renhållnings AB

50%

Biogas Ystad Österlen,

ekonomisk förening

25%

Sydöstra Skånes Räddningstjänst-

förbund

16,5%

Ystad-Österlenregionens

miljöförbund

23,2%

Direktägda bolag – enkla strukturer

Svedala kommun

AB Svedalahem 100%

Svedala Exploaterings AB 100%

Direktägda bolag - underkoncerner

Eslövs kommun

Eslövs Bostads AB 100 %

Kvarteret Eslöv Slaktaren AB 100

%

Eslöv Slaktaren 17 AB 100 %

Eslöv Köpmannen AB 100 %

Eslövs Bostads Invest AB 100 %

Eslövs Industrifastigheter

AB 100 %

Fastighets AB Gäddan 100 %

MellanskånesRenhållnings AB

52,5 %

Direktägda bolag - underkoncerner

Höganäs kommun

Höganäs Energi AB 100%

Höganäs Energi Handel AB 100%

Fastighets AB Höganäs Kaktusen

100%AB Höganäshem 100%

Fastighetsaktiebolaget

Viken Eken 100%

Hotell Strandbaden Höganäs AB

100%

Höganäs Omsorg AB

100%

Höganäs kommun Örestrandsanläggningen

AB

100%

Direktägda bolag - underkoncerner

Vellinge kommun

Vellinge Koncern AB

100%

Vellinge Stadsnät AB

100%

Vellinge Bostäder AB 100%

VeboaHolding AB

100%

Vellinge Kommunlokal

AB 100%

Äkta koncern, holding – enkla strukturer

Åstorps kommun

Björnekulla Fastighets AB

100%

Aktiebolaget Kvidingebyggen

100%

Björnekulla IT AB 100%

Björnekulla Utvecklings AB

100%

Äkta koncern, holding – enkla strukturer

Ystads kommun

Ytornet AB 100%

AB Ystad Saltsjöbad 91%

Ystad Energi AB 100%

Ystad Energihandel AB

100%

AB Ystadbostäder 100%

Ystad teateraktiebolag

95%

Ystad Industrifastigheter

AB 100%

Ystad Hamn Logistik AB 100%

Äkta koncern, holding – enkla strukturer

Lunds kommun

Lunds kommuns Parkerings AB 100%

Lunds Kommuns Fastighets AB 100%

Fastighets AB Lund

Arena 100% (ej

koncernred.)

Science Village

Scandinavia AB ??% (ej koncernred.)

Lund Östra Odarslöv13:4 AB 100%

Ej namngivet bolag 100% ?

Räddningstjänsten Syd 22,3%

VA Syd 19,76%

Kraftringen AB 82,4%

Kraftringen Energi AB

100%

Kraftringen Nät AB 100%

Kraftringen Service AB

100%

Elkraftsbyggarna Kraft i Götaland

AB 100%

7H Kraft Energiförmedling

AB 100%

Billinge Energi Ab 60% Herrljunga Kraft

Energiförmedling AB 100%

Lunds Energi Norge AS

100%

Modity Energi Trading AB

50%

PrometeraAB 50%

Komplexa strukturer

Trelleborgs kommun

Trelleborgs Hamn AB 100%

Trelleborgs Rådhus 100%

Östersjöterminalen AB 100%

Terminalen Tankbilen 3 B KB

99,9%

Trelleborgs Energiförsäljning

AB 100%

AB Visit Trelleborg 100%

Trelleborgs Bredbands AB

Trelleborgs Fjärrvärme AB

Fastighets AB Skarpskytten AB

100%

AB Trelleborgshem

100%

TH Bilplats AB 100%

Trelleborgshem Holding AB 100%

TH Fastighets-utvecklingsbolag

AB 100

Komplexa strukturer

Malmö kommun

Copenhagen Malmö Port AB

28%

SydskånesAvfallsaktiebolag

(SYSAV) 46%

Sydvatten AB 34% Malmö opera

och Musikteater AB 10%

Malmö Stadshus AB

100%

MKB Fastighets AB 100%

MKB Net AB 100%

Mellersta Sundholmen

Parkerings AB 100%

MKB Munin AB 100%

MKB Intäkten 5 AB 100%

MKB Kampen 25 AB

+ Ytterligare ca 12 bolag

Malmö kommuns

parkerings AB 100%

Vagnparken i Skåne

AB/Malmö Leasing AB

100%

Malmö Stadsteater AB

100%

Malmö Live Konserthus AB

100%

Minc i Sverige AB 100%

Parkeringsövervakning i Malmö Ab

100%

Boplats Syd AB 100%

Malmö Frihamnsaktiebolag

100%

(vilande)

Kungsparken AB 100%

(vilande)

AB Folkets Park 100%

(vilande)

Komplexa strukturer

Verksamheter utanför

förvaltningsorganisationen (I)

• Fastigheter

– Bostadsbolag (allmännytta)

– Verksamhetsfastigheter

– Exploateringsfastigheter

– Industrifastigheter

• Teknisk service

– Vatten och avlopp

– Renhållning, avfall

– Energi/El

– Bredband/Fiber

Verksamheter utanför

förvaltningsorganisationen (II)

• Turism & Kultur

– Hotell och restaurang

– Teater etc.

• Övrigt

– Flygplats

– Hamn

– Räddningstjänst (förbund)

– Äldreomsorg etc.

Koncernperspektiv?

Vision Inriktning Mål

Organisation Styrning(Koncernstrukturer) (Formell styrning)

Verksamhet

Koncernen i den formella styrningen?

God ekonomisk hushållning:

”God ekonomisk hushållning innebär att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan

verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.”

Formella styrdokument:

• Budget och Årsredovisning

• Företagspolicy, bolagsordning, ägardirektiv, förbundsordningar

• Andra styrdokument angående personal, finans, upphandling, intern kontroll m.fl.

Budget och koncernen?

Iakttagelser:

• Generellt ett begränsat koncernperspektiv

• Vanligt förekommande är organisationsskiss, beskrivning av styrprocess, utdelning, borgen.

• Mål och visioner som finns torde vara relevanta för den kommunala koncernen.

• Det finns försiktiga skrivningar om att koncernen/bolagen ska bidra till kommunens vision och mål.

• Det är mycket ovanligt att vision, inriktning och mål konkretiseras för de kommunala bolagen/andra organisationsformer utanför förvaltningsorganisationen

• Det är mycket ovanligt att finansiell analys och budget inkluderar koncernperspektivet.

Inspel från Piteås koncernbudget

Årsredovisningen och koncernen?

Iakttagelser:

• Generellt sett en undanskymd plats

• Det finns tendenser till att anlägga ett

koncernperspektiv (t.ex. Helsingborg, Vellinge)

Ägardirektiv (kartläggning ej klar)

Utveckling mot

• Kommunens målstruktur

• Kommunnytta och

samordning

• Process för ägardialog

• Process för rapportering

• Koncerngemensamma

policydokument

Iakttagelser ägardirektiv:

Mer förr än nu

• Ej uppdaterade

• Ägaridé

• Fokus ekonomi och

utdelning

Exempel Ägardirektiv

Företagspolicy (kartläggning ej klar)

Iakttagelser företagspolicy:

• Gemensamma rapporteringsstrukturer

• Ägardialog med fokus på koncernfrågor

• Koncernnytta och samordning (utpekade områden)

• Styrdokument som gäller hela koncernen

• Hur tvister inom koncernen hanteras

Projekt 4: Förvaltningsberättelsen

Projekt (RKR):

• Utveckla rekommendation för

förvaltningsberättelse

• Utveckla exempelskrift och resonemang kring

utformning av förvaltningsberättelse

Rekommendation RKR R15

Förvaltningsberättelse

• Tydligt avgränsad: lättidentifierad i årsredovisningen

• Fokus mot den kommunala koncernen.

– På vilket sätt den enskilda kommunen organiserat sin verksamhet i olika juridiska personer ska inte påverka den bild som ges av den samlade kommunala verksamheten.

• Kort och koncis framställning, tydligt uppställd med vissa fördefinierade huvudrubriker.

– Ökar möjlighet till jämförelser av kommuner.

• Det är upplysningar av väsentlig karaktär som ska lämnas i förvaltningsberättelsen.

– Mer detaljerade upplysningar, exempelvis avseende måluppföljning eller analys av budgetavvikelser, lämnas lämpligen på annan plats i årsredovisningen.

Rekommendation RKR R15

Förvaltningsberättelse

• Förvaltningsberättelsen ges en tydlig struktur, för ökade möjligheter till jämförbarhet (huvudrubriker):

– Översikt över verksamhetens utveckling

– Den kommunala koncernen

– Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

– Händelser av väsentlig betydelse

– Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

– God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

– Balanskravsresultat

– Väsentliga personalförhållanden

– Förväntad utveckling

• Remissyttrande lämnas senast 10 juni.

Exempelskrift Förvaltningsberättelse

under utveckling

• Exempelskriften syftar till att:

– visa hur en förvaltningsberättelse kan se ut

– tydliggöra och operationalisera innehållet i Lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och RKR R15 Förvaltningsberättelse

• Texten är ett exempel som:

– ska ge en bild av hur en förvaltningsberättelse kan struktureras,

– ge en uppfattning om vad som kan vara ett rimligt innehåll och omfattning

– ge illustrationer av hur lag- och rekommendationstext kan översättas till beskrivningar av en enskild kommuns förvaltning.

Exempel på beskrivning av den samlade

verksamheten

Exempel på kompletterande

nämndsbeskrivning

Nämnder Verksamhet

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvar för att leda, samordna, följa upp och utveckla kommunens verksamhet som

helhet.

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola.

Därtill ansvar nämnden för vuxenutbildning, grundsärskola/träningsskola, gymnasiesärskola,

riksgymnasium för rörelsehindrade, yrkeshögskola och kommunal musikskola.

Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta personer utifrån gäl-

lande lagstiftning.

Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar för utveckling, byggnation och förvaltning av kommunens allmänna

platser och byggnader, för vatten- och avloppsförsörjning (VA) och väghållning.

Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden har det politiska ansvaret för plan- och byggfrågor, mätverksamhet,

kartframställning, geografiska informationsverksamhet och för den kommunala lantmäterimyndigheten.

Miljönämnden Miljönämnden ansvarar för kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete, vilket innebär tillsyns-och

informationsansvar och miljöstrategiskt arbete.

Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kultur- och fritidsaktiviteter vilka syftar till att göra kommunen

attraktiv för medborgarna. Verksamheten utgår ifrån ett folkhälsoperspektiv och demokratiska värden.

Exempel på presentation av

bolagssektorn

Exempel på kompletterande

bolagsbeskrivning

Bolag Verksamhet

Stormark Holding AB Holdingbolag som ansvar för finansiell, skattemässig och viss operativ samordning av den

kommunala verksamhet som bedrivs i bolagsform.

Stormark Renhållning AB Har som uppdrag att på ett effektivt sätt samla in och omhänderta kommuninvånarnas

hushållsavfall och industriavfall. Den verksamhet som avser hushållsavfall bygger på

självkostnadsprincipen, medan hanteringen av industriavfall sker på affärsmässiga

grunder.

Stormark Teater AB Driver stadsteatern i Stormark och som även är hemvist för Stormark symfoniorkester.

Stormark Energi AB Bolaget driver på affärsmässiga grunder verksamhet som omfattar Eldistribution,

Fjärrvärme, Fjärrkyla, Biogas och Fibernät.

Stormark Elhandel AB Bedriver elhandel på affärsmässiga grunder, en verksamhet som är starkt

konkurrensutsatt.

Stormark Fastighet AB Fastighetsbolag som dels bedriver allmännyttig bostadsverksamhet, med uppgift att bygga

och förvalta hyresbostäder för alla boendegrupper, dels äger och förvaltar kommunens

verksamhetslokaler.

Vixen AB Bolaget äger fastigheten Vixen 1223. Ingen operativ verksamhet bedrivs i bolaget.

Gladan AB Bolaget äger fastigheten Gladan 10. Ingen operativ verksamhet bedrivs i bolaget.

Nismer AB Bolaget äger fastigheten Nismer 115. Ingen operativ verksamhet bedrivs i bolaget.