joakim sättermanportfolio arkitektur

joakim sätterman

Universitet

Varför Arkitektur & Teknik?

Program

Telefon

Mail

Adress

Chalmers Tekniska Högskola Vad vore arkitekter utan ingenjörer, och vad vore ingenjörer utan arkitekter? Arkitektur & Teknik är en bred utbildning som rör sig fritt mel-lan arkitektens och ingenjörens värld. I utbildningen får man kunskap och lärdom från båda professionernas synvinklar, vilket ger en stor helhetsförståelse av byggprocessen.

I denna utbildning fann jag en unik möjlighet att få kombinera mitt tekniska och matematiska intresse med mitt stora in-tresse för design och kreativt skapande. Utbildningens projekt tränar mig i att brygga över mellan arkitekturen och ingenjörskonsten, att kombinera mina kun-skaper inom matematik, geometri och konstruktion och im-plementera dessa till hjälpmedel för komplexa arkitekturut-maningar.

Jag trivs i samspelet mellan form och funktion, i symbiosen mellan konstruktion och estetik. Arkitekturen står mer än nånsin inför utmaningen att byg-ga ett hållbart samhälle. I en genomtänkt design samverkar estetiskt tilltalande och trivsamma miljöer med smarta kon-struktiva lösningar och bildar till en hållbar och god arkitektur.Här kommer jag till min rätt och i detta skulle jag vilja vara med och bidra.

Arkitektur & Teknik

0733-998880

joakim.satterman@gmail.comjoasat@student.chalmers.se

Richertsgatan 4 bv412 60 Göteborg

Varför välja Joakim Sätterman?

Genom Arkitektur & Teknik har jag fått en unik bank av kunskap och erfarenhet som gör att jag förstår både arkitekten och ingenjörens tanke- och arbetssätt. Under mina första tre år på utbildningen har jag utveck-lats mycket inom både arkitektur och ingenjörskonst och detta är även något jag vill fortsätta göra framöver. Jag identifierar mig däremot mest som arkitekt och vill därför inrikta mig åt det hållet, men samtidigt dra nytta av all den tekniska kunskap jag fått med mig.

Jag brinner för att få vara med och utforma arkitektur med människan i fokus där trivsamma rum och miljöer skapas som sticker ut och är samtida men även håll-bara för att ge vidare till framtida generationer.

En praktikplats skulle ge mig möjlighet till utveckling och en utökad erfarenhetsbank. Som praktikant kommer ni få en positiv, duktig och flitig blivande arkitekt, ständigt med en nyfiken penna beredd att lära sig mer.

Nuvarande

Datorkunskaper

Läser Arkitektur & Teknik på Chalmers.

Vid sidan av studierna jobbar jag med studentrekrytering där jag sitter som ordförande i A- och AT-programmens rekryterings-grupp RekA.

Adobe CS: PS, ID, IL AutoCADRevitRhinoceros (inkl Grasshopper)SketchUpMATLABC#

2

projekt - årskurs 3

KursKurs Kurs

PeriodPeriod Period

LärareLärare Lärare

PlatsPlats Plats

UppgiftGrupp

Uppgift

Uppgift

Optimerade StrukturerKandidatarbete Samhällsplanering

Hösten 2012Våren 2013 Våren 2013

Morten Lund, Ulf JanssonMorten Lund, Mendel Kleiner Mikael Ekegren

Trollhättans slussområdeMontreal, Kanada Skanstorget, Göteborg

Ett turistnav som är den naturliga starpunkten i om-rådet och samtidigt ett eget besöksmål.

Joakim Sätterman Meran Alwan

En operahus för Montreals universitet, med fokus på akustik optimering.

Ett förslag på förtätning på Skanstorget, Göteborg, med fokus på stadsplanering och utformande av detaljplan.

historiens sprängkraftvoyage förtätning på skanstorgets. 5-19 s. 20-23 s. 24-36

3

grönt ljus en paus mellan träden spirals. 37-44 s. 45-49 s. 50-56

årskurs 2

Kurs

Period

Lärare

Plats

Uppgift

Grupp

Byggnad & Klimat

Våren 2012 (andra året)

Cajsa Crona, Ola Nylander

Ruddalen, Västra Frölunda

Ett radhusområde där fokus ligger både på boendefrågor och miljöaspekter.

Emma BlomqvistEmma JohanssonJoakim Sätterman

Kurs

Period

Lärare

Plats

Uppgift

Byggnad & Struktur

Hösten 2011 (andra året)

Kia Bengtsson, Ulf Jansson

Kungsparken, Göteborg

Att skapa en plats som uppmuntrar till ett ökat an-vändande av Kungsparken i centrala Göteborg.

Kurs

Period

Lärare

Plats

Uppgift

Arkitekturens Materiella Modeller (extrakurs)Hösten 2011 (andra året)

Morten Lund, Peter Lindblom

Stockholmsmässan, Älvsjö

I studenttävlingen “Nya Ögon på Stål” var uppgiften ett café och infocenter till mässan Nordbygg2012 som hölls på Stockholmsmässan.

4

Kurs Kurs Studieresor

Period Period

Div. skoluppg.

Lärare Lärare

Extern kurs

Plats Plats

Uppgift Uppgift

Rum & Geometri Rum & Människa SchweizStorbritannienNew YorkTurin

Våren 2011 (första året) Hösten 2010 (första året)

Virtuella VerktygArkitektur- & TeknikhistoriaMaterial- & Rumslab.SketchUp

Magnus Persson Wiktor Kowalski

Digitalt Fotografi - 15hp

Chalmers, Göteborg Sandsjön, Landvetter

Del 1: En ny entré till A- & V-huset där källaren blir ett nytt nedre bottenplan.Del 2: Ett trapphus vid Ränn-vägen som förbinder övre och nedre delarna av Campus.

En bastu med omklädnings-rum och rekreation vid Sand-sjöns strand.

rum & geometri bastuprojektet övrigts. 57-61 s. 62-65 s. 66-76

årskurs 1& övrigt

5

Tävlingsplanscherna, orginal i storleken 72x55 cm

voyage - kandidatarbete

Kandidatarbetet på Arkitektur & Teknik tar del i en årlig arkitektur- och akustiktävling som anordnas av American Society of Acoustics och årets uppgift var att rita ett operahus åt ett universitet i Montreal. Tomten låg i ett område nära både järnväg och motorväg samt under en flygled. Både op-erasalen och byggnaden skulle fungera multifunktionellt vilket ställde krav på att rum och ytor enkelt skulle vara varierbara, både logistiskt och akustiskt.

Tävlingsförslaget gjordes i grupper om två studenter med assistans ifrån studenter på akustik-masterprogrammet (vi hade däremot själva fått 3hp undervisning i rumsakustik). Tävlingsformatet var på tre planscher i formatet 72x55 cm och tonvikten låg på den akus-tiska delen.

8 april hade vi kritik på tävlingsförslaget med inbjudna kritikerna Tobias och Claudia Winkel-man från Herzog & de Meuron, Basel.

För att uppfylla institutionens riktlinjer för kandidatarbete inom arkitektur har sedan täv-lingsförslaget omarbetas till en individuell kandidatpresentation i portfolioformat på sven-ska.

Följande 13 sidor redovisar min portfolioversion, med tonvikt på min individuella prestation.

+3.2

+3.2

+3.2

+3.2

0

0

0

+1.1

+1.1

2.

3.

4.

6.

6. 9.

7.10.

8.

8.

8.

11. 12.

13.

14. 14. 14. 14.

15. 15.

15. 15.

15.16.

16.

17. 18.

19.

20.

21.

6.

6.

6.

5.

1.

Lobby and Backstage Level scale 1:500

Section A-Ascale 1:200

29. 30.

7.

7.

7.

8.

8.

8.

41.

26.

23. 24.

18.

+3.2

+6.5

+6.5

+9.5

+9.5

22. 23.

24.

27.

37.

37.

38.

38.

39.

39.

40.

28.

29.

30.

30.32.

32.

35.

34. 34. 34.

33.

36.

31.

31.24.

24.25.

26.

Basement Level scale 1:1000

Entrance and Backstage Level scale 1:1000

Upper Lobby Level scale 1:1000

Basement level -22. Orchestra Pit23. Sub-stage area24. Storage25. Mechanical Equipment Room26. Plenum Chamber

Entrance level 27. Main restaurant kitchen28. Restaurant area NC4029. Box offi ce30. Wardrobes31. Auditorium Emergency Exit32. Auditorium Cleaning Storage33. Maintenance and Managers offi ce34. Chorus Dressing Room NC3535. Orchestra Dressing Room NC3536. Costume and Wig Shop

Upper Lobby Level37. Mingle area NC4038. Lobby storage (furniture)39. Toilets40. Performance hall balcony NC15

Technical level41. Stage lighting, recording and ventilation exhaust

50 dBA

70 dBA

65 dBA

Lobby level NC-values1. Upper restaurant kitchen 2. Restaurant area NC403. Lounge area with bar NC404. Mingle area NC405. Lobby storage (furniture)6. Toilets7. Auditorium corridor8. Noise lock corridor9. Sound booth10. Performance hall main fl oor NC 1511. Green Room NC2512. Rehearsal Room NC2513. Storage for Green room, Rehearsal and Lobby14. Practice Room NC3515. Solo Dressing Room NC3516. 4-person Dressing Room NC35

Backstage level 17. Main stage18. Backstage storage19. Garbage disposal room20. Tractor Trailer Loading Dock21. Scene Shop

Floor plan concept

Th e Site

voyageOpera is more than just a stage performance. Th e opera experience do not start when the curtain goes up, it starts with entering the site, with all the excitement that rises when you stand in the lobby waiting to get in. Th e experience continues in the lobby between the acts, by the meeting of old friends and new, by that amazing dish in the res-taurant or that post-performance concert in the Rehearsal room or the Green room.Opera is more than just a stage performance, it is a breath taking experience, an amazing voyage.

Diff erent people needs diff erent rooms and facilities around the performance hall, they are sum up into three categories:

Th e site is located east of downtown Montreal and the most of the visitors will come from northwest. Th e students and performers have their own entrance on the north side and the loading dock is placed on the south side, by the least busy of the three surrounding streets. External noise will mainly come from car traffi c from west and north, train traffi c from northeast and airplanes from above.

In some cases the three diff erent groups requirements for rooms converge, those rooms become the borderland between diff erent parts of the building.

Th is forms the lively building surrounding the performance hall.

Performers and studentStaff Visitors

Costume & Wig ShopRestaurant & KitchenGreen Room and Rehearsal Room

A

A

Site from northwest with maximum external noise values

I

Seating Plan scale 1:500

the Performance Hall

Th e Seating Th e Multi-purpose Hall Reverberation Time

Th e Th ree Modes

Th e performance hall is formed so that every seat is should be both acoustically and visually good. Th e criterion that every seat should be facing the stage makes it better to place the balconies in the back instead of in a classical horseshoe-shape. Making the auditorium fan-shaped results in that the auditorium does not have to be that deep and the rear balconies will be closer to the stage.

Th e auditorium hall has 1210 seats plus 6 places for wheelchairs (4 in the back of the main fl oor and 2 in the middle of the fi rst bal-cony). 720 seats are on the main fl oor, 270 on the fi rst balcony and 220 on the second. When there is no need for the orchestra pit it can be raised giving space for 130 extra seats plus a larger stage.

Th e auditorium is formed to serve diff erent purposes with diff er-ent acoustical requirement. Th e three diff erent modes that main-ly are concerned are, Opera Mode, Concert Mode and Lecture Mode. Th e main diff erences of the three modes are the reverber-ation time which is alternated by changing the volume and partly also the absorption of the room. To change the volume a moveable ceiling is used.

Opera ModeTh e orchestra pit is in use, it can be lowered or higher in segments to serve the diff erent needs for diff erent orchestras. Th e per-formers are singing from the stage towards the audience.

G (1 kHz)Th e strength is an indica-tor of the loudness in the room.

C-80 (1 kHz)Clarity meassures how well individual sounds can be distinguished one after the other. Strong early refl ec-tions are desirable in order to achieve a better clarity.

STI Speech Transmission In-dex is a better indicator than C-80 to measure a good speech inteligibility.

T-30Reverberation time gives an impression of the large-ness of the room. High reverberation times are de-sirable for music while for speech reverberation time

is prefered to be lower.

Concert ModeTh e pit is raised so that half of it is fi lled up with 130 extra seats and the other half becomes stage. Th e orchestra is sitting on the stage which are enclosed by a stage shell

Speech ModeTh e pit is raised in the same way as in concert mode but the stage tower is closed with the fi rewall. Th e lowered, more fl at ceiling both reduces the reverberation time and helps sending early re-fl ections to the balconies.

Th e Refl ectorsTo make every seat acoustical excellent the early refl ections are of importance. Th e sides of the auditorium are shaped like fi ve curved refl ector, each distributing early refl ections from stage to the whole auditorium. Th e side wall refl ectors are tilted inwards 3° increasing the early refl ections. Above the orchestra pit are two refl ectors hanging, each sending refl ectors to the whole hall.

Th e Wall MaterialTh e auditorium wall surface is made of bricks. By adding bricks off set relative to each other, scat-tering walls are created on the four back walls. Th e refl ecting walls and refl ectors have bricks stacked without displacement to each other and a small mortar layer.

Th e ShellTh e orchestra shell is built up by 1.2 m long curved rigid plywood elements. Th e ceiling of the shell is when not in use hung up in the stage tower while the side elements are stored behind the stage.Th e wall curvature in addition with horizontal ribs makes the shell optimum both for the sound environment for the musicians and for refl ecting the music out to the auditorium.

Controlling HVAC and plumbingTh e ventilation system in the auditorium will be used both for cooling and for air quality control. Th e ventilation is handled through a plenum chamber beneath the auditorium. Air will be supplied through vents located below the audience seats. Warm air rises and is being replaced by cool air from below, which means that there is no need for fans transporting air into the auditorium. Th e Air Handling Unit is located in the mechanical room below the scene shop, this will supply air into the chamber below the auditorium. Th e walls in the chamber are built in absorbing material to prevent any noise generation. In order to achieve a good comfort environ-ment, it is needed a ventilation air fl ow of 10 m3/s with full occu-pancy. Air will be supplied at low velocities around 1 m/s. Th e air exhaust devices are located in the technical level and heat recovery will be used. Th e exhausts are supplied with muffl ers preventing external noise to leak in.

Th e wall between the auditorium and the restroom provides an STC 75. In order to maintain the noise isolation properties, waste water pipes will not be embedded within this wall, instead the plumbing from the toilets are lead through the fl oor and then out to the outer wall.

Th e Orchestra PitTh e pit is divided into four fl oor segments which can be individu-ally raised to the desired height. Th e back and side walls of the pit are diff using allowing the musicians to properly hear each other improving the unison of sound out to the audience.Th e front wall of the pit is refl ecting, giving refl ections to the stage performers.

1000

Concert Mode

Main Floor Sight-lines, including the extra 4 rows

Refl ective walls

Refl ective brick walls

Hanging refl ector each refl ecting sound from the pit to the whole au-ditorium

Side refl ector each refl ecting sound from the stage to the whole audi-torium

Balcony Sightlines

Scattering walls

Scattering brick walls

Opera Mode

Speech Mode

Hz1000.7

1.5

1.7

0.9

1.1

1.9

1.3

2.1

sec

C-80dB

C-80dB

STIGdB

GdB

GdB

10 -

10 -

10 -

2.5 -

2.5 -

-5 -

-5 -

0.5 -

0.6 -

0.7 -

0 -

0 -

0 -

5 -

5 -

0 -

0 -

5 -

5 -

5 -

0.8 -

Th e main fl oor is sloped so that the stage is fully visible above the head of the audience two rows in front of you. Th e seats are later-ally staggered so the heads of the people on the row in front are not disturbing the sight.Th e balconies are sloped so that you see the stage above the row in front of you.

HVAC are handled through a plenum chamber beneath the auditorium. Warm air rises and are being replaced by cool air from below.

Auditorium Roof - STC 70Roof construction will isolate from aircraft noise and will provide suffi cient transmission loss to have NC15 within the auditorium.

Auditorium wall - STC 75

II

roof membrane cement board load bearing isolation vapour barrierconcrete slab

concrete wallglass fi bre isolationconcrete wall brick stone surface

13 mm300 mm

200 mm

125 mm90 mm175 mm

Th e rehearsal room serves for multi-purpose in the same way as the performance hall. Th e use of the rehearsal room diff ers from dance and choir practice to concerts, receptions and lectures. For dance and choir practice a shorter reverberation time is preferred in comparison with concerts and lectures.

Th e spacious lobby is subdivided into diff erent levels. Th e higher level slabs are hung from the ceiling. Th e feeling of spaciousness in the lobby is enhanced by the com-parison to the entrance level where visitors are entering through a volume with a low ceiling height.

Th e same enhancement of spaciousness works for the perfor-mance hall which is entered through the noise lock corridors. Th e low ceiling in the noise lock corridors also works for absorbing reasons, preventing noise to reach into the hall.

Th e auditorium corridors are separated from the rest of the lobby by horizontal wooden planks. When entering the lobby the wood-en panel appears as a solid wall due to the angle. Move vertically up through the lobby the panel turns more translucent.

Th e small practice rooms each have two neighbouring walls equipped with the same kind of diff using panel as in the rehearsal room. Th e two remaining walls can be covered by curtains when a short reverberation is desired.

Floating fl oor in rehearsal room - STC 90 IIC 80Due to dancing practice the rehearsal room fl oor should be prop-erly isolated so vibrations will not cause unwanted noise in the dressings rooms below. Th e fl oating fl oor and the suspended ceil-ing together attains an IIC of 80 dB which make the impact noise nearly inaudible.

Lightweight wall between dressing rooms - STC 60Th e wall is design allowing artists to warm up prior to perfor-mance without disturbing their neighbours.

Choir Practice ModeRT ~0.6 sec (1 kHz)Risers and diff using panel in use

Changing from Choir Practice to Dance Practice1 Th e diff using panels are folded into the corner.2 Th e risers are pushed into the wall. On the long side they are hidden in fi xed risers in the corridor, opposite to the practice rooms. On the other side of the short wall the risers are hid- den in the wardrobes of the solo dressing rooms.3 Th e mirrors are lowered to fl oor level.

Helmholz Resonators using wooden boxes Th e ceiling in the rehearsal room is covered with wooden boxes in diff erent sizes. Th e upper parts of the sides are perforated mak-ing the boxes to work as Helmholtz resonators. Th e inside of the holes is covered with gauze adjusting the box for an octave wider esonance. Porous absorption is added to the inside of the boxes further increasing the absorption.Th e boxes are used for reducing the reverberation time for the practice modes. For the high RT mode the boxes are raised so that the perforation is covered. If the boxes are raised just above the holes the ceiling will be scattering, if they are raised all the way the ceiling becomes fl at and refl ecting. Th e scattering ceiling is better for concert and the refl ecting is preferred for speech.

Dance Practice ModeRT ~0.6 sec (1 kHz)Risers push into the walls, diff using panel folded

Concert & Lecture ModeRT ~1.1 sec (1 kHz)Risers can be used if desired,diff using panel in use.

H l h l R t i d b

Th e Rehearsal Room Th e Lobby

Th e Practice Rooms

1

2

3

Section through the lobby showing low vs high and the gradually translucent wooden panel scale 1:500

Th e center of the main lobby level are visible from all the diff erent levels.In case of a performance the hanging slabs turns into balconies.

Detail section through the lobby façadeTh e glass are of 6 mm pane, 15 mm argon and 4 mm pane. Th is will achieve a noise reduc-tion of 40 dB.

Detail section through the lobby light fi xture

Controlling the reverberation timeTh e reverberation time in the lobby is 1.1-1.2 sec at mid-frequen-cies depending on the number of people present. Th e reverberation time is reduced by absorption in the ceiling and in the auditorium corridors. Th e auditorium corridors work as absorbing volumes behind the wooden panel. Helmholtz resonators in form of light fi xtures are hung from the ceiling to reduce low-frequency noise. Th ey are in three sizes with resonance frequencies from 63-250 Hz, in addition they are tuneable with respect to center-frequency and Q-value.

Th e façadeTh e façade of the lobby is composed of a concrete hexagon grid. Th e grid is glazed and partly fi lled with concrete. Th e midpoints of the hexagons are extended either inwards or outwards to prevent direct refl ections and instead working as scattering.

Th e Multi-purpose lobbyTh e lobby is more than only a waiting room for the auditorium. Th e diff erent slabs create room of diff erent sizes appropriate for events and receptions in diff erent scales.From the mingle area on the main lobby level you get a view over the entire lobby. Th is is ideal for a concert where a smaller stage can be placed on the lobby level and the hanging slabs will work as balconies.

Absorbing walls

Diff using/refl ectingwalls

Th e walls of the rehearsal roomTh e walls of the rehearsal room are off concern both for isolating to adjacent rooms and for the sound environment in the rehearsal room. Th e walls are the same kind surrounding the auditorium, preventing sound both from reaching into the rehearsal room and to get out. Th e inside of the walls are important to control the reverberation time and sound strength in the room. Th e outer wall and the wall against the green room are primarily absorbing and the other two walls are scattering or refl ection depending on the current use.

III

spring jack up mounting

neopren spring cupcaulking against wall

neoprene isolator

fi ber glass panel ceilingchannel with rubber support

vinyl fl oor concrete slab air gap concrete slab glas fi bre isolation

2 gypsum boards 2x 13mmsteel stud 90 mm resilient channel 2 gypsum boards 2x 13mm

2.5 mm100 mm100 mm150 mm90 mm

rubber stripe perimeter

Från alla håll kommer folk till Montreals nya universitets-operahus.Blivande operasångare får öva sig på en scen stor nog för världens största röster. Musiker hittar inspirerande övning-srum där de kan utvecklas och bli bättre.I verkstäderna jobbar man med scenografi och kostym för att ta föreställningarna till högre nivåer.Besökare får en möjlighet att lämna stadens buller och bege sig in i en annan värld.

Operaupplevelsen börjar inte när ridån går upp, Den börjar med förväntningarna när man närmar sig byggnaden och den fortsätter även med spännande möten i lobbyn under mellanakterna, med den fantastiska maten i resturangen och häftiga efter-konserter i Green Room eller repetitions-salen.Opera handlar om mer än bara scenframträdandet, det är en helhetsupplevelse och en häftig resa.Välkommen med på denna resa, denna voyage.

voyage

2

De olika gruppernas behov av loka-ler utvärderades och lokaler som verkar i gränslandet mellan de olika kategorierna trädde fram.

Detta blev grunden till utformandet av en livfull byggnad som omsluter operasalen.

Artister/musiker & studenterÖvrig personalBesökare

Kostym- & perukverkstadResturang & KökGreen Room och Repetitionssal

koncept & situation

I tävlingsprogrammet fanns noga specificerade önskemål för olika rum. Vi började med att sätta oss ned och titta på de olika målgrupperna som skulle utnyttja olika typer av rum och vilken prioriteringsordning som skulle tas för hur nära olika rum måste vara varandra.

Vi grupperade in olika människor som skulle nyttja byg-gnaden i tre kategorier:

I konceptfasen arbetade vi parallellt med interiöra och ex-teriöra koncept. Ett gemensamt fokus för mig under denna fas blev resan och hur folk rör sig. Resan syftar på det som sker när man lämnar den bullriga staden för att stiga in i en helt annan värld. Detta var en tanke som både kopplades till det arkitektoniska och till det akustiska konceptet.

Utifrån detta kom ett utformningsarbete som formade sig efter två olika ämnen: Hur man gör entré genom olika lager samt kontrasterna högt/lågt, volymiöst/trångt.

De två fotografierna nedan visar två olika tidiga koncept-modeller.

Tidig konceptmodell på temat lager. Tidig fasadkonceptmodell.

Det vänstra visar en snabb modell på arbetet med lager. Modellen kan ses som en horisontell resa in genom lagren men då man vrider på den blev den även en grund till ar-betet med de vertikala lagren i vår lobby.

Det högra fotot visar en tidig modell med fasadkoncept utifrån arbetet med lager. Inledningsvis var tanken en tri-angulerad fasad med varierad öppenhet och slutenhet. Då fokus kom att övergå till de interiöra rummen fick det ex-teriöra ta steget tillbaka för att inte bli dominerande över det interiöra. I slutresultatet kan man se hur trianguleringen istället blev hexagoner. Variationen mellan öppenhet och slutenhet står kvar, om än i en mindre skala.

3

Tävlingstomten är placerad i centrala Montreals sydöstra utkant, på gränsen till ett industriområde.

Tomten är i nuläget en plan ödetomt och utmaningarna i kontexten låg framför allt i det akustiska.

Tomten är placerad 400 m från tågräls, direkt under en flygled och precis vid de vältrafikerade gatorna Rue Peel och Rue St-Jacques. Tre kvarter nordväst om tomten ligger centralstationen och närmaste tunnelbanestation. Strax västerut ligger även Bell Centre som är hemmaarena för det populära NHL-laget Montreal Canadiens.

På grund av tävlingen har utformandet av byggnaden i stor utsträckning formats efter de akustiska utmaningarna.Situationsperspektiv ovan visar i rött bullerkällor med upp-skattade maxnivåer.

50 dBA

70 dBA

65 dBA

Platsanalys. Tomten markerat i grönt, viktiga publika byggnader i blått samtbetydelsefull fordonstrafik i rött.

Situationsperspektiv med i rött utsatt bullkällor med uppskattade maxnivåer samt i blått förväntade ankomstriktningar.

Publika byggnader1. Bell Centre - ishockeyarena för NHL- laget Montreal Canadiens.2. Cathédrale Marie-Reine-du-Monde3. Montreals Centralstation - inklusive Montreals tunnelbanecentral samt underjordisk koppling till Bell Centre4. Montreals Planetarium5. Universitetsbyggnad

Betydelsefulla trafikstråk6. Rue Peel - Central gata som västerut innehåller flertalet resturanger och klubbar.7. Rue Saint-Jacques - fyrfilig trafikled8. Järnväg9. Motorväg

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Montreal

+0

+0

+1.1

+1.1

13. 14.

15.

16.

17.

1.

1.

1.

2.

3.

3.

4.

6.

6.

8.

9. 9. 9.

10.

11.

12.

7.

7.

5.

Entréplan (+0) och Backstageplan (+1,1) skala 1:500

Entréplan +0 NC-värde1. Besöksentré (=max bakgrundsbuller)2. Biljettkassa3. Garderober4. Resturangkök5. Resturangyta NC406. Nödutgång för operasalen7. Städförråd till operasalen8. Vaktmästeri och administration9. Köromklädningsrum NC3510. Orkesteromklädningsrum NC3511. Backstage-entré12. Kostym- & perukverkstad

Backstageplan +1,113. Scen14. Backstage-förråd15. Sophantering16. Lastbrygga17. Sceneriverkstad

Lobbyplan +3,2 18. Övre resturangkök 19. Resturangyta NC4020. Loungeyta med bar NC4021. Mingelyta NC4022. Lobbyförråd (för flyttbart möblemang)23. Operasalsgången24. Ljudsluss25. Teknik26. Parkett NC1527. Green Room NC2528. Repetitionssal NC2529. Förråd till Green Room & Repetitionssal30. Övningsrum NC3531. Solo-loge NC3532. 4-persons-loge NC35

Källarplan -2,833. Orkesterdike34. Sub-stage area35. Förråd36. Mekanikrum (ventilation m.m.)37. Luftkammare (för passiv vent till salen)

Övre lobbyplan +9,538. Mingelyta NC4039. Lobbyförråd (för flyttbart möblemang)40. Första balkong NC15

Teknisk våning +2041. Scenbelysning, inspelning och ventilationsutlopp

A

A

4

planer

2.1. 3.

23.

23.

23.

24.

24.

24.

41.

37.34. 35.

14.

+3.2

+3.2

+3.2

+3.2

+0

+0

+0

+1.1

+1.1

19.

20.

21.

25.

23.26.

24.

24.

24.

27. 28.

29.

30. 30. 30. 30.

31. 31.

31. 31.

31.32.

32.

13. 14.

15.

16.

17.

22.

18.

Lobbyplan (+3,2) och Backstageplan (+1,1) skala 1:500

A

A

+3+ .2

+6+6+6++6+6+6++6++++++++++++++++++ .5

+6+66+666666+6+6666+66+ .5555

+9.5

+9.5

33. 34.

35.

38.

38.

39.

40.

35.

35.36.

37.

Övre Lobbyplan (+9,5) skala 1:1000

Sektion A-Askala 1:500

Skala 1:500

Skala 1:1000

Källarplan (-2,8) skala 1:1000

0

0

10

20

20

40

30

60

6

Operasalen har 1210 sittplatser plus platser för sex rull-stolar (fyra på parkettens bakersta rad samt två i mitten av första läktaren).Parkett har 720 platser, första balkong 270 och andra balkong 220.

När orkesterdiket inte används kan detta höjas upp så att ena halvan förlänger scenen och den andra halvan ger plats till 130 extra sittplatser.

Salen är utformad efter kriteriet att alla platser skall vara toppklass med hänseende till både akustik och siktlinjer.Detta kriterie fick oss att utgå ifrån en solfjäderformad sal med balkonger enbart längst bak för att möjliggöra att alla sittplatser riktas mot scenen.Valet av solfjäderformen framför den klassiska skolådan resulterar i att salen inte behöver vara så djup då man får in flera stolar närmare scen. Samtliga platser, inklusive balkongerna, är mindre än 30 m från scenen.

Reflektorer och materialFör att uppfylla kravet om bra akustik för alla platser är tidiga reflektorer viktiga. Salens sidor är formade som 5 kurvade reflektorer, vardera utformad för att sprida tidiga reflektorer till hela auditoriumet. För att öka de tidiga refle-ktorerna är sidväggsreflektorerna även lutade 3° inåt.

Sittplatsfördelning skala 1:500

operasalen

Över orkesterdiket hänger två träreflektorer som vardera reflekterar ut till hela salen.I utformningen av reflektorerna använde vi oss av att un-dersöka största resp minsta reflektionsvinkeln, s

7

Parkett-siktlinjer med de extra fyra raderna inkluderade.

Balkong-siktlinjer

Nedan och till höger:Sittplatsfördelningen modellerad med hjälp av grasshopper.

Att utforma salenUnder mitt tredje år har jag tagit en extrakurs som heter Virtuella Verktyg. Kursen har fokuserat på olika användning-sområden av Grasshopper (ett parametriskt instickspro-gram till Rhinoceros) samt hur man kan programmera i det med hjälp av programmeringsspråket C#.

I operaprojektet använde jag mig av Grasshopper för att optimera formen på operasalen. Med utgångspunkt i vår solfjäderform kunde jag med hjälp av Grasshopper skapa diverse parametrar för att styra for-men och snabbt se hur sittplatserna förhöll sig till denna.Tävlingsprogrammets riktlinje var 720 platser på parkett och detta eftersträvades med hänsyn till att vi ville få plat-serna så nära scen som möjligt, samtidigt som sidoväggar-na inte fick vinklas ut för mycket med hänseende till tidiga reflektioner.

Jag skrev även ett program för att räkna ut parkettens lut-ning i hänsyn till siktlinjer vilket försäkrade att alla platser såg scenen ostört av raderna framför. Parkettens rader är upplagda så att man ser scenen ostört över huvudet på personen två rader framför och mellan huvudena på per-sonerna på raden framför.På balkongerna är lutningen utformad så att man ser hela scenen redan över huvudena på perspnerna på raden framför.

8

Den multifunktionella salenI enlighet med tävlingsprogrammet utformades opera-salen för att möta behoven av olika användningsområden. Då det i uppgiften var specificerat att salen skulle vara vari-erbar utan att använda elektroakustik (dvs. högtalare, mik-rofoner m.m.) låg utmaningen framförallt i salens akustiska föränderbarhet. De tre olika användningsområden som framförallt beaktades är: Opera, Konsert samt Tal.Den största akustiska skillnaden mellan de tre olika moder-na är efterklangstiden som alterneras genom att förändra volymen och till viss del även absorptionen i rummet. För att förändra volymen används ett justerbart innertak.

De tre moderna

Efterklangstid

OperaOrkesterdiket används och kan justeras i segment i höjdled för att anpassas efter olika orkestrars behov. På scenen framträder sångarna, riktade ut mot publiken.

OrkesterskaletOrkesterskalet används för att förhindra att ljud absorberas i scentornet utan istället riktas mot publiken. Skalet är uppbyggt av 1.2 m långa kurvade element. När skalet inte används kan dess tak förvaras upphissat i scen-tornet och väggelementen förvaras i förråd bakom scen.Väggsegmentens kurvatur i kombination med horisontella ribbor gör skalet optimalt både för musikernas ljudmiljö och för att reflektera musiken ut till auditoriet.

OrkesterdiketOrkesterdiket är indelat i fyra golvsegment som individuellt kan justeras till önskbar höjd. Bak- och sidoväggarna är dif-fuserande för att musikerna på ett bra sätt ska höra var-andra vilket resulterar i en bättre samklang på orkestern. Dikets främre vägg är reflekterande för att reflektera upp orkestermusiken till sångarna på scen.

KonsertOrkesterdiket är upphöjt så att halva fylls med 130 extra sitt-platser och andra halvan blir en förlängd scen. Orkestern är placerad på scen omsluten av ett “orkesterskal”. Taket höjs i jämförelse med opera vilket geren längre efterklangstid.

TalDiket är upphöjt på samma sätt som under konsert men scen-tornet stängs igen med ridån. Det sänkta, mer plana taket ger både en kortare efterklangstid och bidrar med tidiga reflektion-er till balkongerna.

G (1 kHz)G är en indikator på ljud-styrkan i rummet.

C-80 (1 kHz)C-80, klarhet, mäter hur hörbara individuella ljud är efter varandra. Starka tidiga refkletioner efter-strävas för en bättre klarhet.

STI “Speech Transmission Index” är ett bättre mått än C-80 då man mäter tals hörbarhet.

EfterklangstidEfterklangstiden, mätt i T-60, ger en känsla av rummets volym. Lång efterklangstid är önskvärt för musik med-an efterklangstiden öns-kas lägre för tal.

1000

Konsert

Opera

Tal

Hz1000.7

1.5

1.7

0.9

1.1

1.9

1.3

2.1

sek

C-80dB

C-80dB

STIGdB

GdB

GdB

10 -

10 -

10 -

2.5 -

2.5 -

-5 -

-5 -

0.5 -

0.6 -

0.7 -

0 -

0 -

0 -

5 -

5 -

0 -

0 -

5 -

5 -

5 -

0.8 -

Mätresultat av C-80 & G för opera

Mätresultat av C-80 & G för konsert

Mätresultat av STI & G för tal

Orkesterskalet

kesterdiket

9

MaterialVäggarna i salen är uppbyggda av Kolumba-tegelstenar som genom att variera staplingen kan verka diffuserande. De fyra bakre väggarna har diffusivt staplade tegelstenar medan sidoväggsreflektorernas tegel-sten är slätare staplade. Reflekterande

Diffuserande

Kontrollera akustiken i salenFör att få full kontroll över ljudbilden i salen är det viktigt att både styra ljud genererade i rummet och förhindra att ljud utifrån tränger in. Publiken når salen via slussar där dubbeldörrarna i kombi-nation med ljudabsorbenter i slussarna hindra ljud att kom-ma in utifrån lobbyn. Mot backstage-området skiljs bullriga verkstäder och andra lokaler från operasalen med hjälp av korridorer.

Detalj auditorietak - STC 70

Detalj auditorievägg - STC 75

roof membrane cement board load bearing isolation vapour barrierconcrete slab

concrete wallglass fibre isolationconcrete wall brick stone surface

13 mm300 mm

200 mm

125 mm90 mm175 mm

Kontrollera ljud från ventilation och rörVentilationen i auditoriet hanteras med en luftkammare un-der salen. Genom ett passivt system där varmluft stiger mot taket och ersätts med sval luft från kammaren under behövs inga ljudgenererande fläktar för att transportera in luften i auditoriet. Luften förs in i salen genom ventiler under stolarna på parkett. De många ventilerna säkerställer en låg velositet vilket undviker att ljud genereras av luftström-men. Själva ventilationsmaskineriet är förlagt till maskin-rummet under sceneriverkstaden, härifrån pumpas luften in i luftkammaren. Utluften tas ut via tekniska våningen.

Väggarna runt operasalen har ljuddämpningsvärdet STC 75. För att bibehålla de goda ljuddämpningsväggarna und-viks rördragning i väggen mellan operasalen och toaletter. Rören dras istället genom bjälklaget och leds sedan till den yttre väggen.

Luftkonditioneringen hanteras med ett passivt system där varm luft stiger och ersätts av sval ifrån luftkammaren under parkett.

10

KörövningEfterklangstid ~0.6 sek Gradänger och diffusiva paneler används

DansrepetitionEfterklangstid ~0.6 sek Gradängerna skjuts in i vägg-arna och diffusiva paneler viks ihop

Konsert & FöreläsningEfterklangstid ~1.1 sek Gradängerna kan användas om så önskas och diffusiva paneler används

Ändra från körövning till dansrepetition1 De diffusiva panelrna viks ihop in i hörnet2 Gradängerna skjuts in i väggen. På långsidan göms de i fasta gradänger i korridoren, mitt emot övningsrum- men. På andra sidan av den korta väggen göms grad- ängerna under garderober till solo-logerna. 3 Speglarna sänks till golvnivå.

1

2

3

repetitionssalen & övningsrumNamnet till trots var syftet med repetitionssalen att vara en multifunktionell lokal och även i detta fall bidrog det till akustiska utmaningar. Salen skall fungera för dans- och körövningar men även för konserter, mottagningar och föreläsningar m.m.

De olika användningsområdena har olika krav på efterk-langstid men även olika krav på det ”fysiska” rummet: vid en operakörövning efterfrågas gradänger, balettdansarna efterfrågar spegelväggar, vid konserter och föreläsningar behövs en scen osv. För att variera rummet efter dess olika syften har olika varierbara element adderats. Gemensamt för de olika användningsområdena är behovet att reglera akustiken för en god ljudmiljö.

Användningsområdena kan delas in i tre kategorier:

Väggarna i repetitionssalenVäggarna i repetitionssalen är viktiga både för att isolera mot intilliggande rum samt för att skapa en bra ljudmiljö inne i salen. Väggarna är av samma slag som de runt ope-rasalen vilket förhindrar ljud att både tränga ut från och tränga in i repetitionssalen.

Väggarnas insidor är viktiga för att kontrollera efterklangs-tiden och ljudstyrkan i rummet. Den yttre väggen och väggen mot green room är till största del absorberande och de andra två är antingen diffuserande eller reflekterande (ber-oende på användning, om de diffusiva panelerna används eller ej).

Absorberande väggar

Diffuserande/reflekterande väggar

11

Helmholz-taketTaket i repetitionssalen är täckt av ”trälådor” i olika stor-lekar. Övre delen av lådornas sidor är perforerade vilket gör dem dem till s.k. Helmholz-absorbenter. Invändig isoler-ing och gasväv för hålen ökar absorptionen och breddar upptagnings-frekvenserna.

Trälådorna används för att sänka efterklangstiden vid övn-ingstillfällen. När detta inte önskas höjs trälådorna så att perforeringen täcks. Höjs lådorna precis över hålen blir ta-ket diffuserande medans om de höjs helt upp blir det reflek-terande. Det första är bättre för konserter och det senare för tal.

ÖvningsrummenDe små övningsrummen ligger i nära anslutning till repeti-tionssalen. De fyra rummen är 10 kvm vardera och var-je rum har på två angränsande väggar samma sorts dif-fuserande paneler som i repetitionssalen.De två andra väggarna kan täckas med draperier när en kortare efterklangstid efterfrågas.

Övningsrummen står som en egen enhet där alla omslutande väggar gränsar mot korridorer eller en för övningsrummen gemensam toalett. Isoleringen av rum-men förhindrar både att de övande störs men också stör aktiviteter i andra lokaler. Förutom det “flytande” övre la-gret är bjälklaget utformat enligt samma princip som till repetitionssalen vilket förhindrar ljudtransmission till och från orkesteromklädningsrummet under.

Detalj “Floating floor” i repetitionssalen - STC 90På grund av dansövningar behöver repetitionssalens golv vara isolerat så att inte vibrationer skapar oönskat ljus i omklädningsrummen under. Vår detalj med ett så kallat flytande golv tillsammans med ett upphängt innertak på våingen löser detta problem.

Detalj Lättviktsvägg mellan omklädningsrum - STC 60Väggen är utformad som ett lättviktsalterniv som isolerar tillreckligt för att artisterna ska kunna värma upp inför ett framträdande utan att störa angränsande rum.

spring jack up mountingspring jack up mounting

neopren spring cupneopren spring cupcaulking against wallcaulking against wall

neoprene isolatorneoprene isolator

fiber glass panel ceilingfiber glass panel ceilingchannel with rubber supportchannel with rubber support

vinyl floor concrete slab air gap concrete slab glas fibre isolation

vinyl floor concrete slab air gap concrete slab glas fibre isolation

2 gypsum boards 2x 13mmsteel stud 90 mm resilient channel 2 gypsum boards 2x 13mm

2.5 mm100 mm100 mm150 mm90 mm

2.5 mm100 mm100 mm150 mm90 mm

rubber stripe perimeterrubber stripe perimeter

12

En del i projektet jag är extra nöjd med, och även fick bra kritik på, är lobbyn. Som nämnts i inledningen har arbetet med lobbyn handlat mycket om att skapa en upplevelse i flera lager, med ett arbete med kontrasterna högt/lågt eller volymiöst/trångt.

Entréplan är förlagt under själva lobbyn. Här kan man köpa sina biljetter och hänga av sig jackan innan man tar trappor-na upp till lobbyplan. För att förstärka lobbyns stora volym har vi jobbat med kontrasten i en låg takhöjd på entréplan.

Operasalen med dess utanpåliggande ”loftgångar” är täck-ta av en panel av liggande träplankor med distans mellan. Då besökaren kommer in genom entrén och tittar upp up-plevs träpanel som en solid vägg, på grund av vinkeln, men den blir mer transparant när man vandrar upp genom lob-byn.

FasadenLobbyns fasad är uppbyggd av ett hexagonformat betong-skal. Hexagonerna är uppdelade i tre rombformade seg-ment som är glasade eller delvis betongfyllda.

För att undvika direkta ljudreflektioner, som ofta är ett prob-lem med stora glasfasader, är mittpunkten på hexagonerna varierat förskjutna antingen inåt eller utåt. På detta sättet blir glasfasaden istället en stor diffuserande yta vilket är postivt för ljudmiljön i den stora lobbyn.

Hexagonmönstret och de vinklade glasen fungerar även bra ur en ljussynpunkt där de bidrar med ett spännande ljusspel i operasalen som förändras över dygnet.

Glasdelarna av fasaden är av tvåglas på 6mm resp 4mm med ett 15 mm argonfyllt mellanrum. Detta ger fönstret en ljudreduktionsförmåga på 40 dB.

lobbyn

Sektion som visar på kontrasterna mellan den trånga entrén och lobbyrummet samt träpanelen som upplevs solid från lobbyplan men möjliggör kontakt mellan lobbynivåerna och operasalsgången.

13

Den multifunktionella lobbynLobbyn är mer än en vänthall för operasalen. Det stora lob-bynrummet delas upp med olika skivor vilka hängs från ta-ket. Skivorna bildar olika rum av olika storlek och karaktär vilket är idealt när man vill kunna använda lobbyn för diverse olika event och tillställningar i olika storlekar.

Från mitten av själva lobbyplan (mingelytan) har man visuell kontakt med alla högre plan vilket gör denna plats perfekt för framträdanden, de högre nivåerna blir då till balkonger.

Kontrollera akustiken i lobbynDen volymiösa lobbyn ställer krav på att kontrollera akus-tiken då den stora volymen gör att lobbyn riskerar att bli bullrig.För att hålla nere ljudnivån och efterklangstiden jobbade vi därför med ljudabsorbenter i taket, på skivornas under-sidor samt inne i operakorridoren. Med detta fick vi fram att beroende på mängden människor i lobbyn så låg efterk-langstiden på 1,1-1,2 sek, vilket är fullt acceptabla värden, speciellt för ett rum som även upplevs så stort.

Förutom att skapa en skiftande transparens fungerar även träpanelen runt operakorridorerna bra ur en akustisk vinkel. Operakorridorerna kan ses som en absorberande volym bakom panelen och bidrar därför till sänkningen av lobbyns efterklangstid.Jag konstruerade även lampor för lobbyn vilka verkar som s.k. Helmholz-resonatorer för ökad absorption av lågfrekvent ljud. Lamporna hängs från taket och är utformade i tre storlekar för att täcka resonansfrekvenser mellan 63-250 Hz, dessutom är de “stämbara” för att öka spridningen av resonansfrekvenser och förbättra deras gemensamma Q-värde (frekvensbredheten på deras absorptionsförmåga).

Överst: Vy över lobbyn från entréplan.Nederst till vänster: Mitten på huvudlobbyplanet har visuell kontakt med alla högre plan. Vid ett framträdande används de högre planen som balkonger.Nederst till höger: Detaljsektion genom en ljudabsorberande lampa.

19

reflektion

Kandidatarbetet är på många sätt större än något av mina tidigare utförda projekt. Poängmässigt är det en större kurs och uppgiftens skala var även mycket större än något tidigare, kursen innan, Optimerade strukturer, omfattade t.ex. en byggnad på ca 500 m2 medan Operahuset var på uppåt 3000 m2.

Kursens utformning var en spännande utmaning men samtidigt tycker jag tyvärr att upplägget lade för stor fokus på fel saker. Jag tycker att själva tävlingsmomen-tet fick för stor vikt. Stor vikt låg på att redovisa projekt så att Chalmers skulle vinna tävlingen och prioriteringarna blev styrda efter detta. Detta gjorde att akustiken fick en väldigt stor roll men framförallt innebar det att tonvikten låg vid Hur man presenterar ett tävlingsformat snarare än på själva innehållet.

I jämförelse med radhusprojektet i Byggnad & Klimat var gruppsamarbetet i detta projekt en svårare utmaning. Det blir svårare att hitta kompromisser mellan bara två parter och tyvärr tror jag projektet blev lidande av detta. En del som jag tän-ker blev speciellt lidande är det exteriöra utformandet som jag hade velat utforma mer enhetligt. Ett bättre fungerande samarbete hade även gjort att vi hade hunnit längre, bl.a. var tomtens utformning något som vi inte hann med.

Jag är ändå stolt med vad jag själv, under omständigheterna, har presterat. Planerna är något som tog tid och där slutresultatet är något jag är nöjd med. En utmaning var att få till kopplingen mellan alla halvplan som skapades av de olika delarnas förutsättningar (back stage på lastbryggshöjden 1.1 m, tillgänglig entré på markplan osv.). Även om redovisningen av halvplanen var svår är jag nöjd med utformandet av det tredimensionella rörelsemönstret där mycket tid lagts till att tänka sig in i de olika gruppernas önskemål och samtidigt bibehålla tillgängligheten.

Ifrån mitt kandidatarbete tar jag med mig erfarenheter av att jobba och redovisa i ett riktigt tävlingsformat, av gruppsamarbetets konsekvenser samt att förhålla sig till en ordentlig programbeskrivning där skilda gruppers krav ska tillgodoses.Slutligen tar jag självklart med mig en ordentlig mängd kunskap inom ämnet akustik på både konceptuell och konkret nivå med en akustiks helhetssyn på både rumsa-kustik och förebyggande bullerakustik.

20

samhällsplaneringEfter inlämnandet av tävlingsformatet av kandidatarbetet hade vi en kurs i samhällsplanering. Kursen var bara på en dryg månad och vi fick där projektuppgiften att ta fram en ny detaljplan för Skanstorget i Göteborg.

I kriterierna låg att en förtätning önskades med både bostäder och handel. Parkeringen som i nuläget finns på platsen skulle förläggas i ett under-jordiskt garage på tomten, med plats för både boende och besökare i området.

Projektet redovisades på 2 A1:or där det redovisas både ett illustrations-förslag för tomten samt en ny detaljplan.

Flygvy över illustrationsförslag för Skanstorget

Förtätning på Skanstorget

BebyggelseKvartersbebyggelse.

gator.

1.

2.

+21m

+62m

+45m

+23m

3.

2.

Grönstruktur & siktlinjer

Analys av platsen Intentioner

1. 3. 4. 2.

A

C

1

2

C

A

B

B

Illustrationsplan skala 1:500 med entréer till bostadstrapphus (röda pilar) samt nedfart och ingångar till garage (blå pilar)

Sektion A-A skala 1:500 Sektion B-B skala 1:500

Infrastruktur

PlanbeskrivningPlanområdet

Planförslaget

Uppnådda kvalitéer/konsekvenser

Total markareal inklusive naturområde: Total markareal exklusive naturområde: Bruttoarea (BTA): Exploateringstal (e):

Vy 1: Den inre gatan blir ett stråk i den mänskliga skalan.Husgavlarna ramar in gaturummet och de gröna korridorerna skapar kontakt upp mot skansberget

Vy 2: Skansen ramas in och förstärks av den högre bebyggelsen på Övre Husargatan.

Gatusektion C-C skala 1:200

Detaljplan skala 1:1000

23

reflektion

Arkitektur & Tekniks utformning har gjort att samhällsplanering har nedprioriterats på kandidatnivå. För att få till kombinationen mellan ingenjörs- och arkitektämnena måste vissa moment få mindre utrymme och det var något jag var förberedd på när jag började min utbildning. Samtidigt är samhällsplanering något som intresserar mig och jag såg därför mycket fram emot denna kurs.

Schemamässigt låg kursen efter huvuddelen av kandidatarbetet och då stora delar av klassen var rätt trötta kändes det lite lägre tempot i denna kurs välbehövligt. Jag uppskattade mycket alla föreläsningar vi fick till grund innan själva projektet och vår lärare, Mikael Ekegren, var inspirerande.

Själva projektet kändes inledningsvis rätt litet med tanke på att det var en kurs i samhällsplanering. Det hade legat en större kreativ frihet i att fått ett större om-råde men Skanstorget bjöd samtidigt på speciella utmaningar med dess specifika förutsättningar.

Jag är nöjd med mitt projekt och det jag hann med på den begränsade tid vi hade och jag fick även god kritik vid kritiktillfället. En sak jag kunde förbättrat, vilket jag även fick kritik på, var att bättre redovisa konceptnivån jag valde att lägga mig på. T.ex. på flygbilden får byggnaderna ett för tungt uttryck vilket mer ger en känsla av ett bostadsprojekt än ett illustrationsförslag för en detaljplan.

Jag är speciellt nöjd med utformningen av min inre gata där jag skapat ett fint ga-turum med goda potentialer. Ett område jag skulle vilja jobba vidare med är utfor-mandet av den norra gatan som en entré mot Skansen från Övre Husar-/Spräng-kullsgatan samt som en ledning in till den inre gatan.

Ifrån denna kurs har jag fått mycket nyttig kunskap i utformandet av gaturum, stads-planeringens olika dimensioner samt konkreta erfarenheter i hur man utformar en fungerande detaljplan.

24

historiens sprängkraftI kursen Arkitektur & Optimerade Strukturer, höstterminen 2012, var platsen för vår uppgift Trollhättans slussområde. Som en inledande uppgift utforskades olika koncept för nya slussleder för både turist- och godstrafik, något som var en aktuell debatt i media under hösten.Vår huvuduppgift var att skapa ett turistnav som skulle vara en naturlig startpunkt för ett besök i Trollhättans slussområde. I anslutning till navet finns arbetsplatser för forskare som gärna tar emot besökare för att informera om områdets spännande historia. Navet placeras i nära ank-nytning till den äldsta slussleden från 1800 och utöver att leda vidare till andra aktiviteter ska projekt även förhöja slussupplevelsen.Redovisningen skedde i januari 2013 och presentationen redovisades i A3-format för att vara anpassat till portfolion. Följande 10 sidor innehåller presentationen av mitt projekt, Historiens Sprängkraft.

Presentationsmodell i skala 1:200 samt konstruktiv skissmodell i trä och volymskiss i plastelina

historiens sprängkraftEn mötesplats som både blir ett lyft för det kulturhistoriska området som helhet och samtidigt blir en upplevelse där man dras med och förundras över historiens sprängkraft.

Joakim SättermanArkitektur och Teknik åk 3Höstterminen 2012

Perspektiv från den gamla dragbanan.“En höstdag kommer en grupp studenter på besök för att på nära håll uppleva slussarnas historia, och det nya turistnavet.”

p g

Trollhättans slussområde har en över 200 år gammal industri- och sjöfartstradition.

1800 stod den första slussleden färdig. För att klara ökad kapacitet ersattes denna med en ny slussled 1844 vilken i sin tur ersattes med en större 1916. Slussarna från 1916 är fortfarande i bruk av både turist- och godstrafik men en debatt är igång om att ersatta dessa, dels p g a att de är slitna och dels för att godstrafiken efter-frågar större slussar. Med bakgrund i aktuell debatt fick vi, i en inledande fas av projektet, som uppdrag att titta på olika koncept för dragningar och lösningar för de nya slussarna.

I översiktsplanen ovan redovisas ett konceptförslag för nya slussar där 1844 års slussar öppnas för turisttrafik (gulstreckat). För godstrafiken byggs en ny slussled söder om den från 1916 (blåstreckat). I stället för en slusstrappa sker stigningen i ett steg med hjälp av en båthiss, en lösning som både är tidseffektiv och som skulle kunna bli en spännande turistattraktion.

Runt slussområdet växte snabbt flera industrier fram. Även om vissa industrier finns kvar så är det i dagsläget många olika verksamheter i de gamla industrilokalerna, så som Film i Väst, Kanalmuséet, Konsthall Trollhättan och SAAB bilmuseum.

Vår huvuduppgift i kursen var att skapa ett turistnav som skulle vara en naturlig startpunkt för ett besök i Trollhättans slussområde. I anslutning till navet finns arbetsplatser för forsk-are som gärna tar emot besökare för att informera och områdets spännande historia. Na-vet placeras i nära anknytning till den äldsta slussleden och utöver att leda vidare till andra aktiviteter ska projekt även förhöja slussupplevelsen.

2

sammanhang

En sak jag uppskattade mycket när jag själv först kom till platsen var den siktlinje som skapats där 1800-års slussled skurit ur berget. Utmed slussens norra sida kan man idag gå på den gamla dragbanan som sprängts ut ur berget, det erbjuder en intim upplevelse av den kraf-tansträngning det krävts för att bygga slussarna.

Med tanke på både siktlinjen och norrsidans dragbana vill jag inte skapa något som tar över för mycket utan istället förstärker det befintliga rummet. Detta medförde en placering på den lägre södra sidan av slussen. Genom att med hjälp av husvolym höja upp den södra sidan förstärks slussens dramatiska djup.

Ovan: Perspektiv från slussens ovankantT h: Konceptskiss

3

koncept & situation

Projektet är uppdelat i tre solida volymer som bryts upp med två glaskroppar. Entrén sker via en gångbana som går diagonalt över slussen direkt in i den första huskrop-pen. Navets axialitet utmed slussen skapar en regisserad resa där man under färden bjuds på både stora och små utblickar ned i slussen och avslutas med ett panorama över det vackra, vidsträckta landskapet.

Då bergväggen inte är vertikal hela vägen upp kragar en bit av byggnaden ut för att gå i linje med slussväggen.

För att öka rundvandringsmöjligheterna nere i slussrummet ville jag ta vara på den raserade dragbana som funnit på den södra sidan, parallellt med den på den norra.

Detta görs genom att en gångbana hängs upp utmed och under turistnavet. Den nya gång-banan sammanknyts med norrsidans dragbana genom två broar över slussen. Dessa är lagda över var sitt slussteg och ramar där med in konturerna för de slussportar som en gång fanns här.

Den nya gångbanan ansluts till turistnavet genom att den ena glaskroppen dras ned till gån-gen och de båda nivåernas höjdskillnad på 8 m sammanbinds av en hiss. Nedanför glask-roppen fortsätter gångbanan och ansluter till landskapet där man antingen kan välja att fortsätta till gångstråk i området eller vända upp till turistnavet via trappor utmed slänten.

Situationsplan med siktlinjer Skala 1:500

4

plan & sektioner

Plan med utblickar mot sluss och landskap Skala 1:200

Ankomstdelen1. Reception2. Kapprum3. WC4. RWC

Forskardelen5. Arbetsplatser6. Personal-WC m dusch7. Förråd8. Personalrum9. Städ

Cafédelen10. Serveringsutrymme11. Kök12. Disk13. Förråd (Kyl/Frys)14. Personal-WC15. Soprum

A

A

B

B

1.5.6.

7.8.

9.

10.

11.

15.

14.

12.

13.13.

2.3. 3. 3.

4.

5

De tre huskropparna innehåller olika verksamheter som samtliga är förlagda till den södra sidan. Den norra sidan bjuder på utblickar både ned mot slussen och fram mot dalgången och det vidsträckta landskapet.

Från entrébron kommer man direkt in i den första huskroppen. Här möts man av en recep-tion, plats att hänga av sig och möjlighet till toalettbesök.

Den första glasvolymen står mitt emot den högsta delen av slussens norrsida. När man tar ett steg ut på glasgolvet får man en upplevelse av att stå mitt i slussrummet, med bergväg-gen några meter framför sig, turistnavet i ryggen och mer än 10 meter ned till botten.

I den andra huskroppen har forskarna sina arbetsplatser. Besökare som passerar kan spana in genom glasväggen vilken går utmed hela forskardelens insida.

Den andra glasvolymen innehåller förbindelsen ned till gångbanan. Valet av en sidohängd hiss gör att när man tar hissen ned kan man dra handen utmed bergväggen och blick ut genom glasväggen.

Den tredje delen innehåller ett café och möjlighet att sitta ned. Då caféet inte var en del av projektuppgiften har jag valt att inte gå in mer i detalj på en exakt planlösning av detta utan valt att hålla mig till konceptstadie.

Från cafédelen kan man fortsätta ut på en terrass som ansluter till gångvägar vidare ut i området.

Sektion A-A skala 1:200

Sektion B-B skala 1:200

6

fasader

7

Fasad mot söder skala 1:200

Fasad mot norr skala 1:200

8

Fasad mot öster skala 1:200

Till vänster: Perspektiv från nedanför slussen. Vid det nedersta slussteget börjar terrängen slutta kraftigt åt väster men turistnavet fortsätter framåt och reser sig över slänten.

Fasad mot väster skala 1:200

materialitet & konstruktion

På navets norra och östra sida är fasaden beklädd med stående, spontad furupanel som sedan bränts på ytan. Det brända träet har både praktiska och estetiska förde-lar. Fasaden får en färg som skiftar mellan grått och svart, likt berget nedanför, och dessutom blir det brända skiktet skyddande vilket gör fasaden underhållsfri vilket är positivt då den hänger svåråtkomlig för underhåll.På den södra sidan är fasadbeklädnaden liggande panel målad med svart slamfärg (falusvart). Den liggande panelen förstärker fasadernas längd och det brända träet väljs här bort eftersom besökare kommer att röra sig utmed denna sida och säker-ligen inte vill få jackan nedsotad när de sätter sig för att få den första vårsolen, med ryggen mot väggen.

Även taket är klätt med stående, bränd furupanel. Att fasaden fortsätter vidare upp på taket förstärker känslan av en solid kropp och därför eftersträvas ett så litet tak-språng som möjligt. Då behovet inte är så stort väljs takrännor bort på norrsidan och vattnet tillåts istället rinna utför väggen och vidare ned i slussen. Undantaget är över entrén där ett litet skärmtak hindrar vatten och snö att forsa ned över anländande besökare. Luftspalten går vidare från väggen direkt upp i taket och ventileras ut i taknocken. För att undvika att vatten stannar och sugs in i fasadpanelens ändträ kläs detta in med en dropplist.

Turistnavet står på en gemensam bottenplatta av betong vilket även är synligt in-teriört. Små nedsänkningar i golvet markerar uppdelningen mellan de olika byggnads-volymerna. Den utstickande delen av glasrätblocken har ett glasgolv som hängs upp i det fackverk som bär upp vardera glasdel.De tre solida volymerna är även invändigt klädda i trä både på väggar och innertak, här vitlaserat.Entrébron består av två fackverksbalkar i trä som är självbärande och mellan sig bär gångbanan. Även den upphängda gångbanan med broarna över slussen har samma fackverksuttryck.

9

35 Spontad furupanel 25 Bärläkt 25 Ströläkt Underlagspapp 20 Råspont 50 Luftspalt Vindskydd170 Isolering Ångspärr 20 Glespanel 35 Spontad furupanel

35 Spontad furupanel 25 Spikläkt 50 Luftspalt Vindskydd170 Isolering Ångspärr 45 Isolering/horisontell väggregel 20 Spontad furupanel

Detaljsnitt över mötet vägg-tak samt taknock skala 1:20Vägg- o takskikt redovisade utifrån och in med mått i mm.

Bränt trä är ett fasadmaterial som används av arkitekter som Gert Wingårdh och Carlo Scarpa. Bilden tagen från Müritzeum av Wingårdh (2007)

Interiörvy över turistnavet sett ifrån entrén

36

reflektion

Kursens namn, Optimerade Strukturer, drog tankarna till att vi förväntades ska-pa något konstruktivt, stort och spektakulärt. Redan vid första besöket på platsen tyckte jag inte att detta fungerade med kontexten och därför blev det en utmaning att få in optimerade strukturer i något som förhåller ödmjukt mot platsen, vilket jag tycker att jag lyckades rätt bra med.

I ett tidigt skede kragade hela huset ut mer över slussen, med gångbanan häng-ande under huset, men detta gick emot min tanke att placera mig på och förstärka den södra slussidan. Valet att dra in byggnaden men låta glasvolymerna sticka ut tycker jag blev bra, det följde mina tankar bättre och skapade också mer variation och dynamik, både exteriört och för rörelserna interiört.På ett sätt hade det kanske varit mer ödmjukt att inte ha den upphängda gångba-nan, men samtidigt tror jag man hade förlorat mer än bara ”spännande konstruk-tion”, gångbanorna bidrar till en rundgångsmöjlighet som jag tycker saknades på platsen.

Planlösningen är något jag är nöjd med men däremot kunde jag jobbat mer med delar i sektion, framför gällande glasvolymerna. I detta fall kunde jag använt mer av optimerad struktur, bärningen med fackverket blev störande för det interiöra hel-hetsintrycket och hade kunnat lösas bättre, men blev nedprioriterad pga. tidsbrist.

Jag tog tidigt beslutet att jag ville utgå från trä som material och är nöjd med hur materialvalet blev som helhet.

Projektet gav mig djupare insikter om kombinerandet av koncept och kontext samt hur jag förhåller mig till mitt egna koncept.

37

grönt ljus

I kursen Byggnad & Klimat, vårterminen 2012, fick vi uppgiften att skapa ett radhus-område i Ruddalen, Västra Frölunda. Uppgiften utfördes i grupper om tre studenter.

Vår plats låg i direkt anslutning till det nybyggda Äppelträdgården och från stadsbygg-nadskontoret fanns en detaljplan över vårt område som vi skulle förhålla oss till.

Utöver riktlinjer från stadsbyggnadskontoret fick vi i uppgiften att radhusen skulle vara lågenergihus. Parallellt med denna kurs läste vi Byggnadsfysik där vi fick en omfattande konstruktionsuppgift att göra beräkningar på bl.a. energiåtgång för våra hus. Våra resultat jämfördes sedan med uppsatta riktlinjer från BBR och FEBY för att se om våra radhus uppfyllde krav för att få klassas som passivhus eller lågenergihus.

På följande sex sidor är vår slutpresentation, orginalstorleken är A1, den sista sidan redovisar även utdrag ur resultatet av konstruktionsuppgiften.

Tidiga volymskisser i frigolit över både bostadsenheter och området

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

inledande känslo-text

situationsplan

I ett samspel mellan byggnadsutformning, hållbarhet och energihushållning växer ett radhusområde fram. De individuella behoven står i centrum vilket bidrar till områdets mångfald då det tilltalar olika boende. I radhuslängan nner man utrymme både för granngemenskap och för sin privata sfär, med närhet till både stadens puls och naturens lugn.

grönt LJUS för det urbana radhusområdet

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

OmrådetFrölunda är en expanderande urban miljö. Norr om dess centrum, Frölunda Torg, växer ett nytt radhusområde fram. Området har många kvaliteter så som närhet till både stadspuls, kust och naturområde. Det är skyddat från både vind och tra k samtidigt som det nns nära anslutning till kollektivtra k med 20 minuters restid till Göteborgs cityliv. Området är idealiskt för många olika typer av familjer då både förskola, lekplats och fotbollsplan är närmsta grannar. Ett par hundra meter bort ligger det stora shoppingcentrat Frölunda Torg samt Frölunda kulturhus som rymmer både bad och bibliotek

En typisk dag för de boende i området kan innehålla en promenad eller springtur genom naturområdet, en shoppingtur på Frölunda torg, en cykeltur ner till havet, eller varför inte allt på samma dag?

Översiktsplan Västra Frölunda

Situationsplan 1:400

Översiktsvy över området mot nordväst

METER

0 20m 40m 60mN

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

Det gemensamma gaturummet mynnar ut mot västhusen och det omfamnande skogsområdet, där vändplatsen blir till plats för spring och lek.

Området tilltalar de som vill ha en bostad med den ultimata blandningen av det naturnära och det urbana boendet. Nitton lågenergiradhus omsluter gatan som blir det gemensamma rummet för lek och sociala möten. På vardera sida om gatan blir stenbeläggning och gräsytor det första steget in i bostaden, ett gränsrum mellan det privata och det gemensamma. Utanför bostäderna omfamnas området ytterligare utav det sluttande skogsområdet i väst och den högre bebyggelsen i öst.

Fasadmaterialet på radhusen har valts till bercement i en varm grå ton. För att min-ska ett repetativt uttryck beskärs berplattorna diagonalt. En viktig del på husen är de olika terrasserna som skapar möjlighet för aktivitet på olika höjdnivåer. Detta bidrar till känslan av volym i det gemensamma gaturummet.

I områdets södra och västra del ligger Söderhusen, ett exibelt boende anpassnings-bart för de unika familjer som bor där. Söderhusen är uppdelade i tre längor med tre respektive fyra bostäder i sydlig riktning samt en länga på fyra radhus som klättrar likt en trappa upp mot det bakomliggande grönområdet i väst.

Öppna gemensamma trädgårdsytor ger möjlighet till grannsamvaro samtidigt som utskurna volymer ger en omslutenhet som skapar privata umgängesytor.

På andra sidan gatan möts man av Norrhuslängan, det mer kompakta valet. Tillsam-mans förstärker de olika hustyperna gatans känsla av enhetlighet och individualitet. Besökare som svänger in på gatan nner plats för bilen på någon av områdets åtta gästparkeringar. I anslutning till gästparkeringarna ligger det gemensamma miljö- och förrådshuset där plats nns för sopsortering, cykelförråd och gemensam utrust-ning så som gräsklippare.

Gatan böljer sig fram mellan huskropparna vilket ger en spännande och samtidigt omfamnande känsla. Då det inte är någon genomfart minimeras biltra ken. De åtta Norrhusen har sina parkeringar på längans båda kortsidor. De boende når sedan sina bostäder genom en kort promenad på gångvägen som följer gatans norrsida. Sö-derhusen har sina parkeringar i anknytning till den egna bostaden. Vändplatsen blir det naturliga avslutet på gaturummet, en trygg plats för lek och gemenskap.

Gatan

“Direkt när jag svänger in på gatan, känner jag mig hemma”

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

G

GG

TTTM

TM TT

TM TT

G G GG

Förråd

FörrådFörråd

KF

KF

KF

EntréEntré

EntréP P

P

DMDM

DM

G G G G

G G

Terass

P

Söderhusen är bostäder uppdelade i två plan med en boarea på 120kvm samt en 35kvm stor takterrass på andra våningen.

Med sin genomskärande glasslits i huskroppens mitt öppnar radhuset upp sig mot den solbelysta trädgården i söder och närliggande naturområde i väst.

SöderhusetEntrévåningen innehåller den offentliga delen och har en tilltagen takhöjd på 2,6 m. Planlösningen är utformad så att de boende kan anpassa den efter egna behov där kök och vardagsrum antingen kan integreras eller separeras. Detta medför att rad-huset tilltalar en bredare målgrupp och bidrar till mångfalden i området.

Glasslitsen skapar en dubbel takhöjd i husets mitt, här är trappan som leder upp till andra våningen placerad. Genom glastaket kan man blicka upp mot himlen.

Andra våningen har en takhöjd på 2,3 m och innehåller den mer privata delen med två av bostadens tre sovrum.Ifrån andra våningen nås även takterrassen, en urban, privat trädgård med grönska och plats för socialt umgänge. Växthus, kryddträdgård eller lounge, terrassen blir en interaktiv plats med stora möjligheter.

METER

0 5m 10m 15m

Söderhuslänga plan 1 1:100

Ett hem med möjligheten till individuelt boende

Söderhus plan 2 1:100

Sektion A-A 1:100

Fasad Söderhus

A

A

B

B

A

A

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

Norrhuset

KFKF KF

G

GG G

GG

G

GG

TM

TT

TT

TM TM

TT

DMDM DM

EntréEntré Entré

GG

G G G GG

Balkong

I entrén till norrhuset välkomnas du till en luftig bostad på 100 kvm i tre våningar, samt en 35 kvm takterrass på översta plan. Entré och trappor är placerade i den genomgående glasslitsen som med tre våningars höjd ger extra ljusinsläpp samt bidrar till en öppnare känsla i bostaden.

Samlingspunkten blir på bottenvåningen där var-dagsrum och kök på var sin kortsida av radhuset avgränsas med ett stort badrum för hela familjen.

Ljust och kompakt urbant boende

Norrhuslänga plan 1 1:100

Sektion C-C 1:100

C

CC C

C C

På andra våningen nns den mer privata delen av bostaden som rymmer två sovrum och ett gemen-samt badrum, samt en balkong i anslutning till det större sovrummet. Här kan man gå ut och läsa en bok i morgonsolen eller njuta av den svalkande kvällsluften.

Fortsätter man ytterligare en trappa upp når man takterrassen, en stor och privat yta med gott om plats för loungemöbler och solstolar. En perfekt plats för sociala och privata stunder.

Norrhus plan 2 1:100 Norrhus plan 3 1:100

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

Som lågenergihus värms byggnaden till stor del av solinstrålning och intern-värme såsom värme från belysning, hushållsmaskiner (1) och människor (2). En stor del av värmen som ventileras ut från bostaden återvinns med hjälp av en värmeväxlare.

Den valda golvkonstruktionen är platta på mark med dimensionering enligt pas-sivhusnorm, dess viktigaste uppgift är att bära upp lasten från påliggande konstruk-tion samt att isolera mot fukt och kyla. Den nödvändiga fuktspärren utgjörs av en plastfolie som hindrar fukt från att vandra genom konstruktionen. Den valda isol-eringen bibehåller en god termisk komfort i bostaden, så att det är behagligt att gå utan skor på golvet.

1 2

3

[B] Detalj av möte mellan entrésidans yt-tervägg och tak 1:10

4

Energi

Genom goda val av material och konstruktionstyp har byggnaden vind- och fuktsäkrats samt fått minimerade värmeförluster. Väggen är uppbyggd av 8mm bercementskivor som är vädertåligt fasadmaterial samt vindskydd, trästomme, tjockt isoleringsskikt på 455mm, ångspärr och avslutande gipsskiva. Totala tjockleken för ytterväggen är 506mm.

Taket är väl dimensionerat för att stå emot värmeför-luster. Utöver detta ska även takkonstruktionen klara faktorer som snölaster och nattutstrålning, vilka båda är speciellt viktiga i det speci ka radhuset då detta har en ack taklutning. Taket är 662mm tjock med en ack lutning på 1,4o.

4

5

B

A

Solfångare och solceller är installerade på taken och täcker hälften av varmvattnets uppvärmningsbehov.

Utak

= 0,0846 [W/m2K] U-värde för takkonstruktion (3)U

vägg = 0,0829 [W/m2K] U-värde för yttervägg (5)

Ugolv

= 0,0767 [W/m2K] U-värde för golvkonstruktion (A)U

fönster =0,7 [W/m2K] U-värde fönster (4)

Um

=0,195 [W/m2K] Byggnadens U-medel

Qeffekt

= 20,25 [W/m2] Årligt effektbehov

Söderhus Sektion B-B 1:200 (A1)

I utformningen av radhusområdet har en låg energiförbrukning eftersträvats med passivhusstandarden som riktlinje. Uttrycksmässigt bidrar detta till tjockare vägg- och takkonstruktioner samt att radiatorer inte behövs.

Årlig energiförbrukning [kWh/m2år]

44

reflektion

I detta projekt tycker jag arkitekt- och ingenjörsdelar i utbildningen kompletterade varandra bra. Då det i uppgiften låg att bygga lågenergihus var det en styrka att kunna göra beräkningar parallellt som man utformade sitt projekt.

Att detta var vårt första större grupparbete gav både nya möjligheter och utmaning-ar. Jag tycker att samarbetet fungerade bra i vår grupp. Vi hade alla starka åsikter vilket naturligt ledde till kompromisser men jag tror vi alla kände oss nöjda med slut-resultatet.

Grupparbetet gjorde att vi på många sätt kunde fördjupa oss i flera detaljer då vi både kunde dra nytta av varandras kunskap och snabbare kunde söka fram informa-tion. En detalj jag däremot inte känner mig så nöjd med, och där jag hade ett stort ansvar, var mötet mellan vägg och tak. Vi ville ursprungligen dölja taket men för att skydda luftspalterna tog jag den ”traditionella lösningen” där en takplåt går ned och skyddar så att inte luftspalterna utsätts för regn. Detta val gjorde att husen fick en liten mössa, ett uttryck vi inte hade eftersträvat.

En annan sak vi kunde jobbat mer med var själva gaturummet. Jag tycker det vi kom fram till blev spännande och bra men jag hade gärna gått djupare på detaljnivå. Vi kunde t.ex. jobbat mer med höjdskillnader för att dra upp gränser mellan offentligt och privat.

Jag är nöjd med husen som helhet, vi jobbade mycket med planlösningar och jag tycker vi fick till bra, varierbara planer. Söderhuset var det vi utgick från och lade ned mest arbete på men jag tycker minst lika mycket om Norrhuset. Det var mitt förslag att införa en annan hussort som skulle ta mindre markyta i anspråk. Med Norrhuset blev området mer varierat, gaturummet blev mer spännande och vi fick till ”liv och rörelse på olika nivåer” som var något vi pratade om tidigt i vår process.

Förutom erfarenheterna av att jobba med ett större projekt i grupp fick jag från detta projekt fördjupade kunskaper om bostadsbyggande, både i själva projektuppgiften och genom många lärorika föreläsningar och studiebesök.

45

en paus mellan träden

I kursen Byggnad & Struktur, höstterminen 2011, fick vi uppgiften att skapa en plats i Kungsparken Göteborg som inspirerar till ett ökat utnyttjande av parken, en “klimatuppmuntrande” struktur där man vill vistas under olika delar av både dygnet och året.Parallellt med denna kurs hade vi undervisning i Rhinoceros och Revit vilka blev naturliga hjälpmedel i skapandeprocessen och även i slutre-dovisningen i form av underlag för ritningar samt till renderingar. På följande tre sidor är min slutpresentation, orginalstorleken är A1.

Presentationsmodell i skala 1:100

JOAKIM SÄTTERMAN I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

E N PA U S M E L L A N T R Ä D E N

SITUATIONSPLAN

0 50

Skala 1:1000 [m]

Situationsplan Skala 1:1000

100 200

1

Kungsparken är Göteborgs mest centrala park och i den lång-

sträckta parken fi nns över 300 trädsorter.

Det centrala läget och grönskan till trots är parken i dagsläget

mer eller mindre ett oupptäckt område för många göteborgare.

I stor utsträckning är Kungsparken inte mer än en transport-

sträcka som sammanbinder olika delar av centrala Göteborg.

Uppgiften med projektet är därför att skapa något som gör att

människor får upp ögonen för Kungsparken, att det kan bli ett

attraktivt besöksmål och en miljö där man vill vistas i året om.

I ntrodukt ion

Placer ingVid val av plats i Kungsparken så landade jag i att placera pro-

jektet i delen söder om Pedagogen, ett område som i dagsläget

inte är välutnyttjat och där jag ser en utvecklingspotential. Här

hittade jag en vacker öppning bland träden med en svag slutt-

ning ned mot kanalen.

Kungsparken defi nieras mycket av sin grönska och jag ville även

att det skulle vara fallet i det jag skulle projektera. Därför kom

beslutet ganska naturligt att inte försöka skapa en byggnad utan

mer en plats där man kan uppleva Kungsparkens natur på ett

härligt sätt.

Vad det gäller materialval valde jag tidigt att inrikta mig på cor-

tenstål som ett huvudmaterial. Detta eftersom jag anser att det

gör sig vackert i parkens grönska, det känns även naturligt utan

att för den skull vara camoufl erande.

JOAKIM SÄTTERMAN I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

E N PA U S M E L L A N T R Ä D E N

020150

2

Sektion A - A Skala 1:100

Sektion B - B Skala 1:100

Sektion C - C Skala 1:100

Fasad från nordväst Detaljbild på hur klätterväxterna med hjälp av wirar vand-rar upp i strukturen, sett från strukturens lägre kortända. Plan Skala 1:100

Toalettbyggnaden

1. RWC2. Förrum3. Städ/personallucka4. Herrtoalett5. Damtoalett

1

2

3

8

10

12

11

9

6

7

4

4

4

5

5

5

2

2

Skala 1:100 [m]

På platsen har jag ställt in tre element; en toalettbyggnad, en

halvöppen struktur samt en cafébyggnad.

Den halvöppna strukturen står som den centrala delen på plat-

sen. Denna består av två cortenramar uppställda i slänten vilka

öppnar upp sig mot kanalen i väst, både genom att öka i höjd

och i avstånd till varandra. Mellan ramarna är det fritt upplagda

balkar vilket bidrar till en variation i slutenhet och öppenhet i

taket. Både cortenramarna och de mellanliggande balkarna är

uppbyggda med balkar med ett kvadratiskt tvärsnitt, sk VKR-

rör, där de i balkarnas fall lämnas i dager medan ramarna kläs

med corten. Strukturen varierar i takhöjd från dryga 2,5 m längst

bak till 7 meter som högst.

I den lägre delen av strukturen är sluttningen beklädd med en

betongterrassering vilket kan vara extra uppskattat lite fuktigare

och kallare dagar eftersom det har lagts in värmeslingor i be-

tongen.

Med hjälp av ett wiresystem förs det upp grönska i form av

klängväxter i strukturen. Wirarna dras upp i den lägre delen, ut

med betongterrassering och bildar där gröna, skyddande väggar.

När grönskan väl kommit upp i strukturen får den (med hjälp av

wirar fästa mellan balkarna) vandra framåt och likt strukturen i

sig sträcka sig ut mot kanalen och bilda ett grönt tak.

De tre delarna - StrukturenCafébyggnaden

6. Kundutrymme7. Serveringsutrymme8. Miljörum9. Disk samt kök10. Städförråd11. Personaltoalett12. Förråd

JOAKIM SÄTTERMAN I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

E N PA U S M E L L A N T R Ä D E N 3

Gällande cafébyggnaden vill jag på ett annat sätt vara med och

skapa ny grönska till parken. Detta gör jag genom att ge parken

något den lider brist av; en söderslänt.

Cafébyggnaden kan ses som två cortenskivor som ställts in i

slänten. Mellan dem har man lyft upp marken, stoppat in ett

café och på samma sätt skapat en södersluttning då taket får

vara gräsbeklätt.

Frontfasaden mellan cortenskivorna är helt glasad. Vid disken

fi nns det plats för att ställa in sittmöjligheter för ett antal perso-

ner men tanken med cafét är i första hand att man där köper sig

ett fi ka som man sedan tar med sig och äter ute i Kungsparken.

På andra sidan min struktur ligger toalettbyggnaden. Där jag

utgått från en idé om en cortenöverklädd glaskub.

Cortenlådan är uppsnittad vilket skapar ett oregelbundet ljusin-

släpp i byggnaden på dagen och den till en lykta i parken kvälls-

tid. Uppsnittandet är en återkoppling till de oregelbundna bal-

karna i strukturen.

Förrummen har glasväggar samt glastak medan toaletterna

enbart har glastak och väggarna är betong, med undantag av

RWC:n som har en vägg i frostat glas.

I likhet med cafébyggnaden är frontfasaden glasad, det är dock

frostat i delarna som är RWC och städ-/personalutrymme för

att hindra insyn.

Toalettbyggnaden är placerad intill två större träd vilka låter sina

grenar sträcka ut sig över byggnaden. Detta gör att man även i

utrymmen med bara takfönster fortfarande kan känna samhö-

righet med parken då trädkronorna skymtas mellan cortenet.

ToalettbyggnadenCafébyggnaden

49

reflektion

Likt Optimerade Strukturer i årskurs 3 låg här en konstruktiv aspekt i uppgiften vi fick, i detta fall skulle något spänna 25 m. Tidigare år hade samma kurs haft en uppgift att bygga ett brohus vilket i det fallet gjorde kravet lättförståligt. I vår uppgift i Kungsparken var det inte lika lätt att direkt förstå 25-meterskravet. Jag valde dock att kombinera detta med uppgiftens önskan att göra parken mer användbar för olika årstider och väderlekar och kom då fram till mitt skärmtak.

Tidigt i mitt skissande tittade jag på hur skärmtaket skulle sitta ihop med de efterfrå-gade byggnadsdelar, om de skulle ligga under skärmtaket eller vara fristående. Att café- och toalettbyggnaderna till slut blev enskilda byggnader tycker jag blev bra. Ut-formningen gjorde att jag undvika att få en tydlig baksida, något jag helst ville undvika då man ska röra sig fritt genom parken.

En del av projektet jag inte tycker att jag lyckades bli färdig med var hur skärmtaket skulle användas. Jag valde att rikta strukturen mot kanalen och göra sittplatser i form av betonggradänger men i presentationen lyckades jag inte riktigt förmedla varför man skulle vilja sätta sig där. I min skissprocess fanns en flytande scen och tankar om olika evenemang platsen kunde användas, detta borde jag fått med i min slutpresentation.

Jag fick jobba en del för att få till släktskapet mellan de tre delarna då de på många sätt skiljer sig åt. Här tog jag inspiration från min parallella extrakurs Nya Ögon på Stål (se nästa projekt) och tycker arbetet som ledde fram till materialvalet corten både var lärorikt och blev bra.Vid slutkritiken fick jag, av kritikern Rune Elofsson från stadsbyggnadskontoret, om-dömet att projektet kändes väldigt göteborgskt, bland annat pga. mitt uttryck och materialval. Detta kändes som en bra bekräftelse på att jag lyckades få mitt projekt att både sticka ut och samtidigt vara väl förankrat i kontexten.

50

spiral

Ett sidoprojekt under höstterminen 2011 var studenttävlingen Nya Ögon På Stål. Tävlingen gick ut på att bygga ett besökscafé till Nord-bygg2012 på Stockholmsmässan. Cafémiljön skulle även fungera som utställningsyta och inspirations-miljö för Stålbyggnadsinstitutet och Entreprenörföretagen.Tävlingen ingick i en kvällskurs där vi förutom handledning fick föreläs-ningar och workshops om stålets (och andra metallers) möjligheter.I mitt arbete jobbade jag mycket i fysisk modell men även med Rhino och lite grasshopper, både i idéprocessen och till slutpresentation.Följande 5 sidor visar mitt tävlingsförslag Spiral, orginalstorlek A3.

Skissmodell i skala 1:100

SPIRALNya Ögon På Stål

Som en stor stålbandsrulle, ställd på mar-morgolvet och utdragen till en spiral, är den cafémiljö besökaren först möter när denne anländer till Nordbygg i mars 2012.

SPIRAL

Den stora skulpturen viskar om den ur-sprungliga tillverkningsprocessen och bjuder in besökaren till att på ett sinner-ligt sätt få en fördjupad upplevelse i stålets mångfacetterade värld.

A

SPIRALNya Ögon På Stål

Kyl

Kyl

Display Kaffevagn

Bakbänk

TV-skärm

Trycksakerupphängda på väggen

Utställning hedersomnämnanden

Plan Skala 1:100

PLANER

Situationsplan Skala 1:500

BA

A

B B

SPIRALNya Ögon På Stål

C

FASADER

Fasad in mot entréhall Skala 1:100 Fasad mot entré och restaurant Skala 1:100

Fasad mot scen Skala 1:100Fasad mot gångstråk och bokhandel Skala 1:100

SPIRALNya Ögon På Stål

D

SEKTIONER

Sektion A-A Skala 1:100 Sektion B-B Skala 1:100

Cafédelen består av en vit, L-formad disk som är placerad utmed den raka delen av stålbandspiralen, mot scenen. Valet av placeringen och färg är gjord med tanke på att caféet inte ska konkurrera med spiralens formspråk utan istället vara ett fristående element, uppställt intill spiralen.

Stålutställningen är placerad på spiralens insida. A4-trycksakerna hängs i genomskin-liga dokumenthållare direkt på spiralväggen.

Spiralens form, där man inte ser vad som händer runt nästa krök, lockar till ny-kethet att vilja upptäcka. Då man står vid cafét bidrar den spännande miljön till att

man drar sig in för att undersöka spiralen och stålutställningen.

På väg inåt i spiralen bjuds man att undersöka och uppleva stål med era sinnen. an kan låta sig ledas genom att föra handen utmed spiralen, omgivas av stålet och ur små högtalare hängda från taket uppleva musik. ånga instrument skulle inte e isterat utan stål, allt från mungiga och munspelet till den stålsträngade gitarren och pianot eller brassblåsinstrumenten.

I dess center avslutas spiralen med en innefrån belyst skulptur vilken projicerar upp vackert skuggspel på de böjda väggarna.

Perspektiv med uppskissat skuggspel från spiralens mitt

SPIRALNya Ögon På Stål

KONSTRUKTION

ESpiralen är uppbyggd av fyra 90cm breda stålband som ställs ovanpå varandra med en distans av 5cm mellan.

Banden är förvalsade på fabrik och uppskurna i sektioner med en längd av 4 -10m. Väl på plats sammanfogas spiralen med hjälp av stående stålreglar. För att behålla dis-tansen mellan banden placeras ett stålelement mellan dem, vilket skruvas in i regeln och banden hålls på plats med en bricka. Spiralen har även ett avstånd till golvet på ca 5cm och reglarna har därför ställbar fot. Detta hjälper även för att motverka even-tuella ojämnheter i marmorgolvet.

Spiralen sätts ihop i segment som sedan sammanfogas. Vid skarven är skivorna bock-ade och skruvas fast i sidan av regeln, detta för att undvika skruvhål på utsidan av spiral och på det sättet hålla utsidan så slät som möjligt.

Strukturen är stabil och står stadigt i sig själv men för att säkra upp mot eventuella horisontella krafter sätts två wire som ett kryss uppe på strukturen. De fästs i vardera fyra reglar.

Ovan: Detalj på infästning i regeln

Höger: Förslag på wireinfäsning i regel samt skruvfoten

Nedan: Detalj ovan på ihopskarv- ning av skivor i regeln.

56

reflektion

Arkitekturens Materiella Modeller och Nya Ögon på Stål var en extrakurs och tävling öppen för alla årskurser och för mig som andraårselev på AT gav det mig mycket ny kunskap och inspiration. Det kunde bl.a. handla om arbetssätt och begrepp som var nya för mig men naturliga för de andra som kommit längre i sin utbildning (ungefär hälften av deltagarna i kursen var på Master-nivå).

Jag läste kursen parallellt med Byggnad & Struktur och Hållfasthetslära, en läspe-riod som av många upplevdes väldigt stressig och krävande. Att jobba med två paral-lella projekt gjorde att jag blev tvungen att strukturera upp mitt arbete, jag lärde mig vikten av att ta beslut och att hålla sig till sin tidsplan. Även om det var mycket att göra så upplevde jag det inte som att jag var mer stressad än andra som inte hade en extrakurs, i vissa fall snarare tvärt om.

Det förutbestämda materialvalet och projektets utformning fick mig att utforma mitt arbete och min skissprocess annorlunda mot vad jag hade gjort i tidigare projekt. Jag ville vara ärlig mot materialet och fick därför sätta mig in i och låt styras av stålets möjligheter och begränsningar. Materialvalet gjorde att det gick bra att skissa i mo-dell med papper och plåt. Jag utgick från stålrullar som jag vred och vände på olika sätt. Att jag till sist valde konceptet med en stålrulle utdragen till en spiral kan jag efteråt ställa mig lite delad till.

Jag är nöjd med att jag lyckades få till en enkel form som var praktisk och vid ett förverkligande skulle varit rätt enkel att både montera och packa ned, något som efterfrågades i tävlingsprogrammet. Samtidigt tycker jag inte att min spiral på ett så dramatiskt sätt förmedlade stålets många potentialer.

Sammanfattningsvis är jag ändå nöjd med min process. Jag fick ökad kunskap och erfarenhet av att skissa i modell samt att ordna en strukturerad arbetsprocess och jag känner mig nöjd med slutresultatet.

57

rum & geometri

I kursen Rum & Geometri, vårterminen 2011, inriktade vi oss på våran närmiljö. Kursen var uppdelad i 3 delmoment. Första delen var att titta på möjligheter till ombyggnad för entrén till A- och V-husen på Chalmers för att undersöka möjligheten att utnyttja källaren till en nya entrénivå. I denna uppgift låg att lära sig AutoCAD.Andra delen tittade jag på möjligheter att sammankoppla de övre och nedre delarna av campus genom en gångtunnel under Rännan med ett tillhörande trapphus. I denna del var även uppgiften att lära sig Sketchup och helt använda detta program samt dess instickspro-gram Layout.Sista delen var en uppgift i presentationsteknik där vi med hjälp av InDesign skulle komplettera tidigare två deluppgifter för en presenta-tion.Under vår kritik fick jag pris av kritikerna för “Årets trapphus” med motiveringen att jag lyckats presentera en lösning som stämde över-rens med mitt mål att göra trapphuset till en spännande upplevelse, ett incitament för att välja trapporna istället för hissen, jag var även med som en av fem elever från min klass i en intervju för Chalmers Arkitekturs Årsbok 2011.Följande tre sidor visar de tre delmomenten, samtliga orginal är A1

AR

KIT

EK

TUR

OC

H T

EK

NIK

CHALMERS

INTR

OD

UK

TIO

NR

EFL

EK

TIO

NA

RK

101

RU

M O

CH

GE

OM

ETR

IC

HA

LME

RS

AR

KIT

EK

TUR

- N

YTT

EN

TRÉ

STR

ÅK

JOA

KIM

SÄ

TTE

RM

AN

GÖ

TEB

OR

G 2

011-

05-1

9

Reflektion av Rum & Geometri-Projekt VT-11Del 1 Rum & Rörelse Del 2 Rum & LjusUnder våren 2011 har AT1 arbetat med olika projekt där vi har tittat på möjligheter för ett nytt entréstråk till A- och V-huset. I första projektdelen var uppgiften att förvandla källarvåning-en till en ny bottenvåning genom att rita en ny entré, som

-tenvåningen. Projektet bjöd på en blandning av att hitta tekniska, praktiska lösningar och att skapa en ny, välkomnande och vacker entré-byggnad.På samma sätt blev min egen skissprocess och mitt tänkande kring projektet en blandning av att dels hitta en bra lösning för trapporna och hur man får ett naturligt rörelsemönster och dels att skapa en passande entrébyggnad.

I den andra projektdelen fortsatte arbetet med ett nytt entré-stråk på nedre bottenplan, nuvarande källarvåning.

att man måste gå runt den ca 120 m långa Rännan för att ta sig -

sökte därför möjligheterna till att skapa en gångtunnel under Rännan. Då det är en höjdskillnad på ca 15 m mellan övre och

-binda gångstråket från A- och V-husen med Rännvägen och Maskin, vilket var uppgiften i den andra projektdelen.

Formmässigt så började jag med att utgå från rätt rena former, framförallt kuben, och laborerade med hur man kunde få in den praktiska entréfrågan med antingen ett vindfång eller en karusellentré. Jag fastnade till slut för vindfånget då jag upp-levde att detta bättre samspelade med kubens rena former än en karusell. Vad det gällde trapporna och hissen började jag med att titta på rörelsemönster och vägar. På det nuvarande entréplanet går folk både till vänster (A-huset) och höger (föreläsnings-salar och V-huset). Jag tänkte mig den nya bottenvåningen

anledning av detta gjorde jag två trappor upp i entrén och en centrerad ned.

En utmaning under denna uppgift har varit att lära sig kom-binera sina formmässiga idéer med bra lösningar på de prak-tiska behoven. En fördel med att ha haft ett projekt så nära var att man lätt kunde gå ned och uppleva platsen vilket underlättade både för inspiration i formgivande och för praktiska frågor som måt-tagnig och uppskattning av avstånd etc.

En lärdom jag tar med mig är att redan från början försöka tänka på en helhetsidé. Jag valde att börja med utformandet av det inre rummet. Då jag byggt upp detta i modell och ställt in i omgivningsmodellen upptäckte jag att jag var tvungen att tänka om angående mina idéer för trapphusbyggnadens exteriöra uttryck. Detta för att den både skulle fungera med det inre rummet och med den omgivande slänten, i skissandet hade jag inte ordentligt tänkt på släntens lutning etc. Min problematik låg inte i det att jag hade börjat med det inte-riöra först utan mer det att jag inte hade tänkt över min process

Ovan: Sektionsskiss med inritat vertikalt rörelsemönsterNedan: Planskiss med tak- och vindfångslaborerande

Ovan: Tidiga trapphus-skisser

Ovan: Tidiga exteriör-skisser

Uppgiften hade det rätt klara direktivet att skapa en vertikal förbindelse i en höjdskillnad på 15 m, vilket gjorde att jag startade min process med att praktiskt pussla med olika trap-por (jag valde tidigt stegdimensionerna 30x15cm). Jag upp-täckte att i detta fall var skissande i modell ett rätt smidigt sätt, jämfört med att räkna och skissa med linjal. Med de stegmått jag hade valt gjorde jag trappsegment om 5 steg var i frigolit. Dessa kunde jag sedan ställa på olika sätt för att testa olika rörelsemönster. Jag ville få rummet att bli mer än en trans-

med hjälp av olika avsatser, färdas i det vertikala rummet . Detta ville jag kombinera med ett rum som även utvidgade sig ju högre upp man kom, ursprungligen grundat i en tanke att öka ljusinsläppet ned i trapphuset.

Till vänster:Modellskiss medtrappor

Till höger:Skisser av trapp-hus-byggnad

Ovan: Planskiss med de olika nivåerna och trapporna inritadeNedan: Skissmodell i snickeriet, sedd från Rännvägen

61

reflektion

Kursuppgiften kan på sätt och vis inte ses som ett enda projekt utan två helt skilda, om än geografisk nära varandra. Ur ett skolperspektiv kan jag se fördelarna då detta minskade stressen och man fick tid att lära sig ett program åt gången (AutoCAD resp. SketchUp) men jag tycker ändå att projekten till viss del blev lidande av detta. Det kändes som slutresultatet blev två halvfärdiga projekt. Detta tycker jag märks speciellt på den första projektdelen, entrén. Här hade jag gärna redovisat något mer än bara ritningar och en pappmodell. Till viss del komplet-terades detta i fas tre men jag kände ändå att det hade behövt utrymme för både beskrivande text och mer känslomässigt talande bilder.

På ett sätt kan man se det som positivt att jag hade velat utveckla båda projekten för jag är ändå rätt nöjd med både arbetsprocesserna och slutresultaten, så långt som jag kom.

I båda fallen jobbade jag mycket med skissmodeller där det i första fallet resulterade i en studie av volymer och former. I det andra fallet ledde modellskissandet till mitt lekfulla trapphus. Även om användningen av modellerandet skilde sig åt hade båda sin grund i ett laborerande med förskjutningar och snedställningar vilket jag tycker var lärorikt.

62

bastu

Presentationsmodell i skala 1:50

I kursen Rum & Människa, höstterminen 2010, fick vi uppgiften att projektera för en bastuanläggning vid Sandsjön, Landvetter.I uppgiften låg att göra ritningar och visualiseringar för hand och även bygga modell. På följande två sidor är mina presentationsplanscher, orginalformat är A1.

65

reflektion

Vid mitt första ”riktiga” projekt på utbildningen ställdes jag inför många nyheter. Här tycker jag handledningen var bra och fick mig att koncentrera mig på arkitektur-uppgiften och inte fastna i all formalia runt omkring.

Ett tidigt koncept för mig var den klotformade bastun. Till en början var den runda formen framförallt interiört och jag jobbade med att få in den exteriört, bl.a. med bildspråket som en ögonglob där pupillen motsvarade det runda takfönstret och ögongloben omslöts av ögonlock. Ett viktigt val i min process var att släppa bildsprå-ket, som efter ett tag blev aningen konstlat. Istället renodlade jag formen till att vara sfärisk även exteriört och arbetet övergick då till hur bastusfären skulle förhålla sig den eller de byggnader som skulle inrymma omklädning och rekreation. Att här fortsätta med de runda formerna tycker jag blev rätt bra, även om planlös-ningen bitvis blev lite krånglig. Däremot kanske den kvadratiska terrassen, som de båda byggnaderna balanserade på, blev lite mycket. Tanken att terrassen skulle vara ett behagligt sätt att röra sig barfota mellan bastu, hus och brygga var god men utförandet att höja upp den över landskapet och på grund av det dra upp ett staket runt om blev mer praktiska konsekvenser som inte var så genomtänkta. Detta blev extra tydligt i modellen, som jag i övrigt var rätt nöjd med, även om den tog lite opro-portionerligt mycket tid att göra.

66

studieresor,diverse skoluppgifteroch en extern kurs

67

studieresa - schweiz

68

studieresa - storbritannien

69

studieresa - new yorkUnder hösten 2011 missade jag studieresan till Köpenhamn för att istället göra en 8-dagars-resa till New York. Det var en resa fylld med intryck och jag kom hem med mycket bra inspira-tion. Vid High Line Park fann jag det dramatiska mötet mellan det ruffa, industriella och den gröna naturen, något jag inspirerades av i mitt projekt i Kungsparken. På MoMA vandrade jag runt i rumsligheter skapade av upphängda tunna skynken. Vandringen där använde jag och omtolkade i mitt tävlingsbidrag Spiral.

Istället för min missade Köpenhamnsresa fick jag skriva en resedagbok från New York, något som också hjälpte mig att fundera och få ut mer av min resa.

70

studieresa - turin

71

virtuella verktygVirtuella Verktyg var en extrakurs under tredje året där vi tittade på hur dataverktyg kan vara hjälp för att programmera och parametrisera olika delar av arkitekturen.

Kursen är ytterligare ett exempel på något väldigt unikt för Arkitektur och Teknik, där vi med hjälp av datorn och matematiken får unika verktyg som kan användas i den arkitektoniska skaparprocessen, både till visuella uttryck och för olika tekniska och konstruktiva lösningar.Kursen fördjupade sig framförallt i Grasshopper (ett parametriskt insticksprogram till Rhinosceros) och i programmeringsspråket C#, som kan kopplas till och ytterli-gare öka möjligheterna med Grasshopper.

En uppgift i Grasshopper har varit att kolla på solinstrålningen på en krökt fasad. Genom att dela upp ytan i delsegment och få fram instrålningsvinkeln för dessa kan sedan fasadens öppenhet varieras efter graden solinstrålningen. En uppgift som denna skulle kunna tillämpas på att t.ex. programmera solskydd som förändrar fasaduttrycket över dagen. Ett exempel där solinstrålningen, med hjälp av parametrisk design, varit med och styrt utformningen av ett projekt är London City Hall av Norman Foster.

72

entri iering 1 Nationalencyklopedin ne se 1 - -1Me t c ing istric M nh tt n 1 Wikipedia. en i i edi org 1 - -1Mich e oo erg 1 Wikipedia. en i i edi org 1 - -1A it A o t s 11 MPIA. e t c ing-district co o t 1 - -1ri e in reen ich i ge Me t c ing istrict 11 Digital Network Associates dn info co 1 - -1riends of the igh ine 1 thehigh ine org 1 - -1A i c i ding co 1 - -1e i ding ro ect 1 Whitney Museum of American Art. hitney org 1 - -1eri s for edestri ns ne co s t the tion i ding M se vi eo i tv eri s-for- edestri ns 1 - -1

eireiss och eireiss Architecture of change 2: sustainability and humanity in the built environment. er in ie est ten er gco s 1 1 Den amerikanska storstadens liv och förfall. te org id oss to he St nd rd ote e or o she rtnershi Architects Arch Daily i rchd i y co 1 - -1eh n gt yg nde r i e or Stadsbyggnad nr ss -e n S 1 After ood nd ts See ing nd r ory M ny esidents Ai to S ve Me t c ers A ong ith eigh orhood s ritty h r New York Times ni nyti es co 1 - -1o d erger 11 Mir c e ove M nh tt n National Geographic. ng n tion geogr hic co 1 - -1M rsh 11 re tor isc ssess igh ine r s n i e y S ccess Harvard Crimson. thecri son co 1 - -1inc s M 1 Me t nd reet New York Magazine rsS it M nh tt n hen o nce ritty eigh orhood eco es rendy ots ot NY1. ny1 co 1 - -1i son M 11 he r s ev ted ts ri e te s Anything t New York Times, 11 nis erg 11 entri iering t d och efterfr g n Yimby te org g g yi y se 1 - -1

Ar igh ine rdshi i ding ri ed Ag in nd A Curbed. ny c r ed co 1 - -1h n 1 Me t c ing district he ne t So o Real Estate Weekly g sti indArtic es co 1 - -1 o e M nh tt n t its est record- re ing ret i re est te Real Estate Weekly1 rs indArtic es co 1 - -110

g s ä v ro ener de igh ine r i o to er 11 ev g t gen v tsen et v r ver -igen en r o i n gon nn n g tidig re es t A t v r s nog geno tän t och g ic en stor res e t f r t r ete so g o tt o v nd en rostigt g it ärnväg ti n got s v c ert t n tt f r den s ens s t den histori so rs v den näst n ng st onstr tionend gä er gentri ierings rocessen v Me t c ing district v r det sv r re tt f n gon f ttning d det v r f rst g ngen g es te o r det ess to ic g ns e inte he eve sen d g r v r där d gtid det är vä s- och n ttetid so o r det sägs o so est g s g est ett historis t s ydd t o r de so nser de gränsen e n ysigt ittores t och iss tigt en gentri ierings rocess inns det de vinn re och f r or re och dett r ete h r f tt ig tt f n-der ring egre et S n se det so n got ositivt e er neg tivt e er h r s n f rh sig ti detg tror inte tt gentri ieringen en rt est r i tt efterfr g n en viss sorts ägenhets- och ost d-sty er är st rre än ti g ngen t n g tror även tt det eror fo s s nde efter en identitet Me t c ing istrict s g vi dett i for v den stor ängd ny yggn tioner so ti viss de drev nd n e int ig e ygge se är v r ts fo s ri är intressere tt o i rätt o r de f n odde i ett nri t h s e er ett ny yggt v r inte i vi tigt so tsens v it er n stor de v tsens v it er tror g tt g i tt det f nns ett stort historis t värde vi et n nde änn en o ningen ro ntiser d s h righet ed Men g tror oc s tt en vä digt vi tig v it so g r tt fo s er sig dit är f r tt v r en de v en o är n tid soci iAtt i te org o tt vi r ygg en st d ed s tn v rter er i ndsh vdingeh sens st d är en stor f ren ing ndsh vdingeh sen yggdes nde en enr s ägenhet v r ä n d f r en he f i är s ägenhet sä s id g d det est ir ost dsrätter r n dsf rs det so en he trev ig ost d f r ett singe h sh Med ndr ord n n säg tt det so id g är o är st dsde r en g ng i tiden inte s ner des f r den efo ning so n or där n de i v rf r rg ent tionen f r den f rtät de r tnätsst den dess gr nder ir en f ren ing är tt n he t t r ort den historis s e ten et n v r icer rt en f rtätning i en re-d n e int ig i där en ny yggn tion sätts in i ett s nh ng en gä nde ny yggn tion v he o r den inns ingen historis s e t So tidig re nä nts tror g en ersons s nde efter identitet och s h righet är vi tig vid v v ost d Med dett i t n e eh ver d v it ern n värdesätter i en ä dre ost d v r de s so n s e värdesätt i en ny yggd ost dn ti f ndering är h r vi ed er när vi titt r v d so nses so r och ttr tiv ost d-s i er nne är en i ed stort t e ono is t tryc s tidigt tt det genere t n ses so en ttr tiv ost ds i g tror det n v r ro e tis t tt ygg ndet en rt s s e vi oren f r de so f r ti fä et är st r st M n sätter d gentri ier rn so n got nor -tivt och ide iser nde gä nde v d ge ene n ns r v ett oende och en oende id säger tt de so ytt r in i ett o ärt o r de h r s si ter o v d de ser so o r -dets v it er so de so tving s ytt därifr nftersträv s en v rier d ngf d ste n även ygg f r en st rre v ri tion v oende och i t ne co s nser g tt n ste etän tt det vi ygger id g n h he t ndr nvändning-so r den i fr tiden dett sätt s r vi en st d där f rändring r är n got vi n o f n istä et f r tt s ss e ot i ste h gonen n v r o givning näst igh ine r -feno en ns e id g är en o tnytt d to t i te org6

ir he Me t c ing istrict ist t so en n tione historis ts och 1 s är s estä e sern ring o r det d en i yggh d eter f ststä s s t o ersie

on s r ti hote ygg nde dr s in i i edi 1er ro e t h de doc red n f tt rtec en inn n de ny reg ern r de gä och dess ver-s s edes inte v de ny restri tionern nd dess inns t e tidig re nä nd hitney M -

se och igh ine rdshi i ding ett 1 -v nings ontorsh s i g s so o er igg recis t ed igh ine str norr o St nd rd oteven o rdshi i ding är r ftigt indre än origin f rs get s o er den i er än d -

e t s h g so den n r d nde ygg egränsningen en ir doc etyd igt ägre än gr n-nen St nd rd ote och även det o nde hitney M se Ar d gs äget är Me t c ing istrict ett v de est efters t o r den M nh tt ns ägenhets-

r n d e st te ee y fr n 1 rs s river n tt hyres risern h r d er ts nder erioden -rotts igheten h r sän ts dr stis t sed n -t et r n 1 ti 1 h r tot ängden rott

s n it ed ver i Me t c ing istrict s t reen ich i ge igit et or Associ tes

11

tv: Typisk Meatpacking District-bebyggelse (egen bild, 2011-10-09)

th: Apple Store på 14th St (egen bild, 2011-10-09)

5

Me t c ing istrict s o r det so ngefär vgräns s v nsevoort Street i s der 1 th Street i norr dson iver i väst och dson Street i st r det s även i nd f r n-sevoort M r et r det h r f tt sitt n n fr n de ng s terier so en g ng i tiden f nns där Me t c ing istrict v r änge änt tt t ver ttind stri r et re v r ett ti h f r n r ngning tr ns-se e rostit tion och s do sochistis orr r nder 1 -t et r r doc o r dets o ritet tt n rti e i e or M g ine rs 1 t r ä net nder r ri en he i d est stä er f rst sid n rti e f rf tt ren M tt inc s fr gestä ningen n dvo ter och ids och dr g eens och s t re inn yc ti s ns i M nh tt ns Me t c ing istrict inc s rti e erätt s vid re tt de f rst tt ytt in tifr n r n v -t et v r odefoto-gr fer och onstnärer so ti t des v o r dets r i ed ndningen v s t re tr ns-vestiter rostit er de och n r ng re Str f de onstg erier so r de et sig s der fr n he se i t i ig re hyrori stor de gr nd v h d hyror ic ng s t re ntingen ytt e er stäng igen nd siffror so nä ns i rti e n inns tt nt et f ret g ino ttind strin i o r det er h ver des fr n 1 ti 1 Ant et styc rf ret g s n fr n c 1 st 1 ti st 1 och den s n-gd r etssysse sättningen s n ed c e n 1 1 och 1id re t r inc s o tt org äst re dy i i ni h de en ver nde ro i tvec ingen n-der 1 -t et där h n t e 1 st rt de en n ot org niser d rotts ighet i o r det n nn n f tor v r en nn n n den s de ity-of- ife- n en so edde ti h rd re reg er vi g orde det sv r re tt n rer och r ed t n e o ring igg nde oende Me t c ing istrict f nns doc r f r tsättning r f r rn är v r hyrorn g och den s n nde ängden s t re idrog ti stor to o re e g y r o ern ed sin t oc vägg r och ä tsyste vis de sig ide is f r rär den o är -serien Se nd the ity st rt de 1 cer de s rn en v h v d r -tärern S nth s ägenhet i st Me t c ing istrict ngefär s tidigt r de de f rst y ig ode ffärern n i o r det S it tvec ingen v o r det t r sin re ä f rt i r n v -t et ett re ot ge i e st te ee y g sti 1 s s o r det f en sn tvec ing r tiden är än s änge s e tiv en fr tidstron s nf tt s i s tet v rti e n i en o ent r fr n f stighets ä ren eff Sy-ons Att v r f rst ts edf r tt d f r äst ig hyr n t t ed tt tvec ingen r även oron och riti en ot gentri ieringen och i r n v -t et st rt r n en Save Gansevoort Market ed et tt ev r o r dets s ecie r tär r en i d des ti stor de v oende i reen ich i ge s der o Me t c ing is-trict en n f r st d fr n er v äg rn ti de ny n de rest r ngern och ti ern och även fr n f ret g re i ttind strin ett re ort ge i e or i es ni 1 säger en v gr nd rn o i ton tt et ed Save Gansevoort Market inte är tt sto gentri ieringen t n tt ev r tsens ni r tär yc des n f viss de r v o r det ss t so historis t nd är en ett o iner t ed eget ge ens t äg nde v sin o er g orde tt ett r s terier nde h sig v r i o -r det d g inns det c s th s v r i o r det 4

esignte et tog h ä v st ds neringsteoreti ern ne -co s och tog hennes teori gon g t n ti h ä f r tt f -rhindr rotts igheten eorin en r tt f nster d de vis r tivitet i h sen egen o ent r so ver ic r g t n ed-f r en äns v sä erhet t ver red n e int ig e ygge se i di-re t ont t ed igh ine yggdes även er ost dsh s so o st v igen t de sig ver r en i son M 11 d gs äget inns det er g ende ygg r ets tser t ed igh ine n v de st rst g ende är ygg ndet de 1 v stor ny o ern ti hitney M se of A eric n Art so är cer d gr nnto ten ti igh ines s dr ing ng nsevoort Street Ar ite ten o är en o i no och ygget erä n s v r rt 1 hitney M se of A eric n Art 1ygg oo en t ed igh ine st rt de red n inn n r ens n nde vi et edf rde tt er ny ro e t stod r när ort rn ti r en s ogs tt s d nt är A e d r-ter so stod rt och är r ite ten r n ehrys f rst

tv: Ny bebyggelse utmed High Line Park, IAC Headquarter längst till vänster (egen bild, 2011-10-09)th: Standard Hotel (e-architect.co.uk, 2012-04-13)

geno f rd ro e t i e or idig s isser v ro e tet r des dvs str efter tt Friends of the High Line t yste sin id täv ing A 1tt nn t ro e t so stod rt vid n ndet v r he St nd rd ote so är yggt e re och sträc er sig ver igh ine r str norr o den s dr ing ngen ote et är rit t v o she rtnershi Architects inry er r och är tyd ig referenser ti odernistis r ite t r e or sier s to ed n dvs str efter f rst de ens n nde o siffror fr n e or s e ono is d-inistr tion so s tt de tt igh ine r red n d h de generer t ver i rder do r i riv t investering r i for v när igg nde ostäder ffärer och hote eireiss och eireiss Att igh ine r h r ver t när igg nde o r den är ett sv rfr n o igt f t egen s ts ts

Gammal och ny bebyggelse som lutar sig över parken. (egen bild, 2011-10-09)

2

r 1 n r igh ine so g r t ed dson iver e n th Street och St ohn s r er in p S ring

Street gr nden är tt e or vi f ort f r ig t g-tr i fr n r niv och nder ätt tr ns ortern v v ror

ti och fr n ttind strin so är t redd ängs s dr M n-h tt ns västr sid gen nde g r t geno f ri er och

ger och s vis v r en f roren de e er s y si ten f r g ng re och tr fi nter venyern 1 -t et

rivs den s dr de en e n S ring Street och nsevoort Street och 1 g r s t igen det sist t get igh ine

dr g ndes tre v gn r ed fryst on riends of the igh ine 1 itten v 1 -t et r r ett nt f stighetsäg re o

f r en rivning v igh ine d de nser tt den sän er värdet der s f stigheter S tidigt inns det t gent si ster so

ns r ett ter n nde ed tr i in en s tet v 1 -t et o er f rs get fr n org äst re i i nis d inistr tion tt riv in en So otre tion i -

d s 1 Friends of the High Line v o orn osh vid och o ert ond r en vi ev r igh ine och

istä et se tt den nvänds so en offent ig en ts n f re i d är ro en de nt e i ris en ng

f re dett ärnvägsvi d t so yggts o ti en ri s ns ed r ite ter och ed idr g fr n o i don torer g r Friends of the High Line nder

tidig -t et rese rch o h r nvänd ndet v igh ine s e nn se t M n geno f r t e

er ten där oende och näringsid re i o r det ic o ed sin syn n ter och v r ed i neringen v r enorg äst ren i i ni s river 1 er f r rivning v igh ine en nder h sten s er

fr f r t tv hände ser so f r st den tt ändr sig ng ende igh ine 11 se te er- ttent tet edf r tt st det f r Friends of the High Line och ygg ndet r en

interv i tidningen St ds yggn d f r r r o ert ond dette est nde inte g r n got f r tt ygg den de v e or so f rst rdes

i ttent ten en här f nns n got ositivt och on ret de nde eng ger sig i f r tt f r ättr v r st d en ndr vg r nde hände sen h sten 1 v r s iftet v org äst re d i i ni efterträddes v

Mich e oo erg so erson igen ev eng ger d i igh ine- ro e tet i i edi 1 rs o er f rst reso tionen so f res r r en ter nvändning v igh ine

o to er icer r Friends of the High Line en st die so vis r tt igh ine- ro e tet

s e v r en e ono is vinning f r e or y s tteintä ter so s e s s f res s v r

st rre än ostn dern f r o yggn tionen dece er ti änn ger st den of icie t sin o icy tt vi ev r och ter nvänd igh ine

d n s er ti st nd hos tr ns ortver et f r en o yggn tionrots tt inte ti st ndet of icie t givits t yses i r n v en id täv ing o igh ines fr -

tid f rs g fr n änder o er in

Karta över High Lines sträckning

(destinationchelsea.org, 2012-04-13)

1

entri iering är ett egre ino st ds neringen so etec n r en soci f rändrings rocess

vi en est r i tt individer ed h g socioe ono is st t s ytt r ti st dsde r so tr ditione t

h r do iner ts v individer r ägre soci sser se 1ett är ett feno en so dy er o i sätt och i v rier d gr d i o i de r v vär den och är

ett f t st ds ner re h r tt f rh sig ti1 n r igh ine en h d ärnväg t ed s dr M nh tt ns väst st 1 stängs ärn-

vägen ned och den näst n ng st onstr tionen ä n s tt f rf id s tet v -t et

väc s ter intresset f r ärnvägen d den hot s v rivning st r f rst de en v igh ine r färdig en ni r i so s är geno st ds nds et

i t ett gr nt nd riends of the igh ine 1

Med tg ngs n t i igh ine r redog r denn s ts f r r ens ver n gentri ierin-

gen v dess när igg nde o r de

igh ine r är s ss ny tt ängden s riven itter t r i ä net är ningen egräns d och dett

edf r tt f t ti stor de hä t s fr n internet ä nde gentri ieringen inns er tryc t teri tt t f t ifr n en s ningen efter f t s er

även i dett ä ne ti stor de ed h ä v internet igh ine r sträc er sig 1 fr n nsevoort St i s der ti th St i norr och stor e

denn s ts är egräns d vä er g tt när det o er ti gentri ieringen fo ser den

s dr de en och s ecie t o r det so s Me t c ing istrict

Syfte 1 Metod och Avgränsning 1&

arkitektur- & teknikhistoria

På vårterminen 2012 (årskurs 2) läste vi kursen Arkitektur- & Teknikhistoria, i specialgjord kurs för vår utbildning där vi lärde oss om arkitekturen och tekni-kens gemensamma historien. En stor del i kursen var också att vi skulle skriva en uppsats där valet av tema var rätt fritt.

I min uppsats ville jag undersöka hur High Line Park i New York hade påverkat sin omgivning. High Line Park är en ca 2 km lång upphöjd järnväg på västra Manhattan som efter att i nästan 30 år stått oanvänd byggdes om till en park.

När jag sökte information öppnades flera olika vinklingar på min frågeställning vilket ledde till att mitt arbete till slut kom att bli en 14-sidig uppsats om gentri-fiering som begrepp där High Line Park och Meat Packing District (som parken går igenom) fick bli ett exempel.

Det var spännande att få ta sig tid och fördjupa sig inom den teoretiska delen av arkitekturen då vi i utbildningen mer jobbar med den praktiska sidan.

73

material- & rumslaborationerI kursen Material- och Rumslaborationer (hösten 2011, årskurs 2) tog bl.a. begreppet balans upp. Detta tog sig uttryck t.ex. i en krokiuppgift där modellens pose omvandlades till en struktur som sedan skalades upp till 5 m hög.En annan uppgift var att känna på balansen genom att bygga mobiler, inspirerade av Alexander Calder.Övningarna gav lärorika insikter både för komposition och konstruktion.

74

sketchupPå våren i ettan fick vi vår första undervisning i dataverktygen. Det vi lärde oss först var AutoCAD och Google SketchUp. Som en snabb inlämningsuppgift fick vi att rita en friggebod i både AutoCAD och SketchUp. Till visualiseringen använde jag sen photoshop för att ställa min friggebod i en välkänd park.

75

sommarkurs - digitalt fotografiSommaren 2012 tog jag kursen Digitalt fotografi på Högskolan för Fotografi (numera Akademi Valand) i Göteborg (del av Göteborgs Universitet).Kursen, som var 10 veckor helfart (15hp), tog både upp de tekniska och konstnärliga de-larna av fotografi. Från båda delarna fick jag med mig sådant som jag kan implementera på arkitekturen, t.ex. ökade kunskaper i photoshop, komposition och bildspråk.

En del av kursen var ett eget fotoprojekt som fritt skulle hålla sig till temat Skenbar Vild-mark. Resultatet blev sedan en utställning på Galleri Monitor. Mitt projekt fick namnet Skogen. Det var en bildserie på 12 bilder där jag poetiskt ville visa på spår av människan i naturen och även försöka gestalta skogens rumsligheter.

Tack för att ni tagit er tiden

Joakim SättermanRichertsgatan 4 bv412 60 Göteborg

0733-998880joakim.satterman@gmail.comissuu.com/joakimsatterman