Kallelse - old.gavle.seold.gavle.se/PageFiles/223259/Kallelse Utbildningsnämnden 2014-03-05... · Bestämmelser om pedagogisk omsorg infördes i skollagen den 1 juli 2009. Läroplan

Gävle kommun Box 603 Växel 026-179200

Kallelse

Utbildningsnämnden kallas till sammanträde2014-03-05

Plats och tidSammanträdesrum Symfonin, Skolkontoret, Ruddammsg 27 den 5 mars 2014 kl.13.30

GruppmöteKl. 12.30 Symfonin (majoriteten)Kl. 12.30 Fagotten (oppositionen)

PresskonferensKl. 09.15 den 6 mars i Martin Vadelius arbetsrum, Skolkontoret plan 3½

OrdförandeMartin Vadelius (S)

Förhinder anmäls tillNämndsekreterare Helena Johansson, 026-17 92 30E-post: [email protected]

1. Upprop och val av justerareFörslag på justerare: Kari Axelsson, justeringsdatum den 12 mars

2. Fastställande av föredragningslistan

Sid 2 (7)

Informationsärenden

3 a) Förvaltningschefen informerar- Samverkan på förvaltningsnivå- Förskoleplatser- Likvärdig skola med hög kvalitet- Skolverkets aktualitetskonferens

b) Årsredovisning år 2013 för barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndenHandling dnr 14UN72Muntlig föredragning - Sinikka Pisilä, kvalitetschef

c) Ekonomisk månadsrapport för utbildningsnämnden Muntlig rapport för feb mån - Ronny Sjögren, vik ekonomichef

d) Rapport – Betyg hösten 2013Handling dnr 14UN23

e) Rapport – Uppdragspedagoger för fritidshemHandling dnr 14UN23

f) Stratsys - Ett system för verksamhetsplanering och uppföljningGenomgång av hur nämndens ledamöter får tillgång till systemet - Sinikka Pisilä, kvalitetschef

g) Rapport från förtroendeuppdrag

h) Kurser/konferenser

4. Anmälan av delegationsbeslut i utbildningsnämnden år 2014Dnr 14UN16

5. Redovisning av anmälningsärenden i utbildningsnämnden år 2014Dnr 14UN15

Kommande beslut

6. Ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg för Lugna daghemmet Dnr 14UN77

Förslag till beslutUtbildningsnämnden föreslås godkänna ansökan om rätt till bidrag för den enskilt bedrivna verksamheten Lugna daghemmet.

ÄrendebeskrivningMohanad Mohsen har som huvudman inkommit med en ansökan om rätt till bidrag för att bedriva Lugna Daghemmet. Verksamheten är pedagogisk omsorg i enskild regi. I verksamheten kommer hans hustru att arbeta direkt med barnen. Mohanad Mohsen kommer också att delat i verksamheten på eftermiddagar. Verksamheten kommer att vara lokaliserad till Lugna gatan 33 i Gävle. I verksamheten beräknas man ta hand om 5-6 barn.

Sid 3 (7)

7. Ansökan från Gefle Montessoriskola AB om godkännande för utökning av verksamhet åk 7-9 vid fristående grundskola, Gefle Montessoriskola Dnr 14UN84

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Gefle Montessoriskola AB om godkännande som huvudman för grundskola åk 7-9

ÄrendebeskrivningGefle Montessoriskola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående grundskola åk 7- 9 i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/2016. Ansökan innebär en utökning av den nuvarande verksamheten som omfattar förskoleklass - åk 6. En etablering av Gefle Montessoriskola AB som huvudman för grundskola åk 7 - 9 i Gävle kommer att få organisatoriska, ekonomiska och pedagogiska konsekvenser för grundskolan i kommunen.

8. Ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola, Erlaskolan Dnr 14UN85

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola 1-9

ÄrendebeskrivningLärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1- 9 i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/2016. En etablering av Lärande i Sverige AB (Erlaskolan) som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1 - 9 i Gävle kommer att få organisatoriska, ekonomiska och pedagogiska konsekvenser för grundskolan i kommunen.

9. Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande av utökning av verksamhet vid fristående gymnasieskola, Yrkesgymnasiet, Dnr 14UN95

10. Ansökan från Thoren Innovation School om godkännande för en fristående gymnasieskolaDnr 14UN96

11. Medborgarförslag - Mer vegetarisk mat i skolan samt ställa krav vid upphandlingar att maten ska vara ekologisk och närproduceradDnr 14UN99

Sid 4 (7)

12. Mål och riktlinjer för anmälan och placering i förskola Dnr 14UN75

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar förslag till Mål och riktlinjer för anmälan och placering i förskola.

ÄrendebeskrivningI Skollagen finns anvisningar för prioritering vid placering av barn i förskolan. I nuvarande mål och riktlinjer för anmälan och placering av barn i förskola och pedagogisk omsorg har barn- och ungdomsnämnden beslutat om lokala riktlinjer för prioritering vid placering av barn i förskolan. På grund av ny nämndsomorganisation bör riktlinjerna antas av utbildningsnämnden, som numera ansvarar för förskola. Skollagen har ingen anvisning för placering i pedagogisk omsorg. Förslag till mål och riktlinjer för anmälan och placering gäller inte för pedagogisk omsorg utan enbart förskola. Vid handläggning av anmälan och placering till pedagogisk omsorg tillämpas i möjligast mån samma riktlinjer som vid anmälan och placering i förskola.

13. Mål och riktlinjer för pedagogisk omsorgDnr 14UN76

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar mål och riktlinjer för pedagogisk omsorg.

ÄrendebeskrivningBestämmelser om pedagogisk omsorg infördes i skollagen den 1 juli 2009. Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, ska vara vägledande för arbetet i familjedaghemmet. Dessutom finns Skolverkets Allmänna råd för pedagogisk omsorg.

14. Riktlinjer för placering vid en skolenhetDnr 14UN74

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar anta föreslagna urvalskriterier för placering vid en skolenhet

ÄrendebeskrivningEn elev ska i möjligaste mån placeras vi den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att elev ska gå. Om den önskade placeringen medför att en annan elev, som har berörd skola som placeringsskola (tillhör skolans geografiska placeringsområde) inte får plats, placeras eleven vid annan skolenhet. Varje skolenhet försöker inför varje läsår tillgodose vårdnadshavares önskemål av skola. Om en skola får fler sökande än den har plats behövs urvalskriterier för placering vid skolenhet. På grund av ny nämndsomorganisation bör riktlinjerna antas av utbildningsnämnden, som numera ansvarar för grundskola.

Beslutsärenden

15. Internbudget år 2014 för utbildningsnämndenDnr 14UN31

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar förslaget till internbudget 2014.

ÄrendebeskrivningKommunstyrelsen beslutade den 28 januari 2014 om ”Reviderad Kommunplan med årsbudget 2014 och utblick 2015-2017”.

Sid 5 (7)

Utbildningsnämnden har i uppdrag att fastställa internbudget för 2014 i mars 2014.

16. Interkommunala ersättningsbelopp för gymnasieutbildningar år 2014Dnr 14UN79

Förslag till beslutUtbildningsnämnden föreslås godkänna bilagda förslag till interkommunala ersättningsbelopp för 2014.

ÄrendebeskrivningInterkommunala ersättningsbelopp för gymnasieutbildningar i Gävle kommun ska fastställas för 2014 utifrån Skollagen 5 kap 53-55 §§. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har upprättat samverkansavtal med Ockelbo och Älvkarleby kommuner kring gymnasieutbildning där den ekonomiska ersättningen grunder sig på beslut i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

17. Delegationsordning år 2014 för utbildningsnämnden Dnr 14UN1

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar tillägg till delegationsordningen enligt förslag från förvaltningen.

ÄrendebeskrivningDelegationsordning fastställdes vid nämndens sammanträde 2014-01-07. Delegationsordningen kompletteras med följande tillägg:Elev- och skolgångsärenden

Lagrum Delegat

Utbildningarnas utformning och innehåll, utbildningarnas längd

16 kap 15 § Sl, 9 kap 7 §, 13 kap 8 § Gf

Förvaltnings chef

Elevresor SFS 1991:1110SFS 1991:1120

Förvaltningschef

Fördelning av elever på inriktningar i högre årskurs då inriktningsgaranti ej medgivits

7 kap 6 § Gf Förvaltningschef

Mottagande av elever från utlandet 29 kap 2-5 §§ Sl, 12 kap 11 § Gf

Förvaltningschef

18. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Utbildning GävleDnr 14UN70

Förslag till beslutUtbildningsnämnden fastställer förslag till uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter för Utbildning Gävle

ÄrendebeskrivningUtbildningsnämnden har ett övergripande ansvar för att arbetsmiljölagen följs inom nämndens verksamhetsområden. Arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjänstemännen, som i det dagliga arbetet fattar beslut, efter uppgiftsfördelning från nämnden. Detta förslag till fördelning av arbetsmiljöuppgifter är framtaget av kommunledningskontoret. Avsikten med förslaget är att kommunen ska ha ett dokument som är anpassat för alla nämnder i kommunen.

Sid 6 (7)

19. Strategi för IKT i lärandetDnr 14UN28

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar förslag till Strategi för IKT i lärandet från Utbildning Gävle.

ÄrendebeskrivningEtt arbetsmaterial har på uppdrag av Utbildning Gävle tagits fram av Mats Östling, Inspite:ab, strategisk utveckling. Detta material ligger som grund till förslag till Strategi för IKT i lärandet som Utbildning Gävle arbetat fram.

20. Ansökan om rätt till bidrag för att bedriva annan pedagogisk omsorg - LekupptäckarnaDnr 14UN17

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar att Sofie Sandström, Lekupptäckarna, har rätt till kommunalt bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i enskild regi.

ÄrendebeskrivningSofie Sandström ansöker om rätt till kommunalt bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i enskild regi. Formen för den planerade verksamheten är familjedaghem för 5-6 barn. Sofie Sandström har både erfarenhet och utbildning för denna verksamhet.

21. Anmälan om utökad verksamhet från kooperativet BilaalDnr 14UN38

Förslag till beslutUtbildningsnämnden förslås godkänna ansökan från kooperativet Bilaal om utökad verksamhet i fritidshemmet från 22 barn till 38 barn. Godkännandet förutsätter att personal med för verksamheten erforderlig utbildning eller erfarenhet anställs.

ÄrendebeskrivningBarn- och ungdomsnämnden godkände 2013-09-11 ansökan från kooperativet Bilaal att bedriva fristående förskola och fristående fritidshem. Kooperativet planerar att starta sin verksamhet i slutet av januari 2014. Redan innan start har kooperativet inkommit med en ansökan om utökad verksamhet i fritidshemmet. Det har idag tillstånd att bedriva fritidshem för 22 barn. De planerar att utöka verksamheten till 38 barn. Lokalerna (f.d. Tranmursskolan) är anpassade för verksamheten och ytan är tillräckligt stor. Ansökan om utökning handlar om personalförsörjning och ekonomi. För att bedriva fritidshem skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

22. Ansökan om rätt till bidrag för utökad verksamhet för annan pedagogisk omsorg - Hajen PajenDnr 14UN9

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar att Hajar Al-duhan, ansvarig för verksamheten Hajen Pajen, har rätt till bidrag för 10 barn från den 1 augusti 2014 under förutsättning att ytterligare en person anställs i verksamheten.

Sid 7 (7)

ÄrendebeskrivningFrån Hajar Al-duhan, har inkommit med en anmälan om förändrad verksamhet i familjedaghemmet Hajen Pajen. Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2013-02-06 att verksamheten har rätt till bidrag för 6 placerade barn. Avsikten är att utöka verksamheten från den 1 augusti 2014 med ytterligare 4 barn och att ytterligare en person skall anställas.

Ärende 1

Upprop och val av justerare

Ärende 2

Fastställande av föredragningslistan

Ärende 3

Informationsärenden

Verksamhetsrapport helår 2013

Barn- och ungdomsnämnden

2

Innehållsförteckning

1 Målanalys ...................................................................................................... 3

1.1 Medborgare och brukare ............................................................................. 3

1.2 Medarbetare .................................................................................................. 6

1.3 Hållbart samhälle ........................................................................................ 12

1.4 Ekonomi ...................................................................................................... 20

2 Uppföljning av uppdragen ......................................................................... 21

3 Investeringsverksamhet ............................................................................. 22

4 Utvecklingsområde ..................................................................................... 22

5 Sammanfattande väsentliga händelser .................................................... 22

6 För verksamheten viktiga nyckeltal .......................................................... 22

7 Resultat och investeringar ......................................................................... 23

8 Framtida intäkts- och kostnadsutveckling ............................................... 24

9 Bilaga 1 Personalstatistik .......................................................................... 25

3

1 Målanalys

1.1 Medborgare och brukare

Medborgare och brukare har stort förtroende för Barn & Ungdoms

verksamheter

Andelen elever med fullständiga betyg fortsätter minska, trots omfattande insatser på både övergripande nivå och på skolnivå. En analys som kan göras är att generella insatser på övergripande nivå har begränsade effekter. Insatserna behöver i stor utsträckning göras på klass/gruppnivå utifrån ingående analyser på skolor och i arbetslag. Verktyg och strukturer som stöder detta arbete har under våren 2013 tagits fram och ska användas av skolorna i fortsättningen. En ytterligare utveckling är att utvecklingsledare och förstelärare är delaktiga i de resultatuppföljningar som sker årligen mellan rektorsområdena och förvaltningsledningen.

De kommunala skolorna förbättrade resultatet för läsåret 2012/13 med sex procentenheter jämfört med höstterminsbetyget. Andelen som har uppnått minst godkänt betyg varierar. I svenska är måluppfyllelsen högst (95,4%). Lägst måluppfyllelse finns i kemi (84,2%) följt av fysik (85,2%) och idrott och hälsa (87,1%). Det är högre medelbetygspoäng i samtliga årskurser höstterminen 2013 än höstterminen 2012.

Genus. Andelen pojkar som har fullständiga betyg ligger på 68 %, för flickor är andelen 75 %. Skillnaden mellan könen har minskat något jämfört med föregående läsår.

I förskolan är 92 % av föräldrarna nöjda med barnens förskola.

Mellan 83 och 90 % av föräldrarna är nöjda med sina barns skola. Högst i förskoleklass och lägst i årskurs 8. Mellan 79 och 91 % av föräldrarna kan rekommendera barnens skola. Högst i årskurs 5 och lägst i årskurs 8.

Varje år inbjuder SCB kommunerna att delta i en medborgarundersökning. Sammanlagt deltog 63 kommuner i undersökningen hösten 2013. I Gävle inbjöds ett urval på 1200 personer i åldrarna 18-84 år att delta, 46 % av dessa besvarade enkäten. I delen Nöjd-Medborgar-Index (NMI) ställs frågor om kommunens olika verksamheter, frågorna besvaras på 10 gradiga skalor och resultatet räknas om till ett index. Indexet varierar mellan 0-100 och ett resultat under 40 klassas som "inte godkänt". Gränsen för "nöjd" går vid 55 och 75 eller högre tolkas som "mycket nöjd". I jämförelse med andra deltagande kommuner är resultaten för förskolan och grundskolan lägre och förskolan resultat har sjunkit något sedan föregående mätning. I SCB:s analys nämns grundskolan som en av de verksamheter som behöver prioriteras för att det kan ha stor påverkan på helhetsbetyget för kommunen.

Indikator Utfall Målvärde

Elever ska nå ökad måluppfyllelse 64 % 73 %

Nöjd Medborgarindex för förskolan ska öka

53

Nöjd Medborgarindex för skolan ska öka

51

4

Gävles skolor verkar som mötesplats för närsamhällets medborgare och

utgör en arena för samarbete och resurssamordning mellan den egna och

kommunens övriga verksamheter och andra samverkansparter.

Kommunstyrelsen ska genom två utskott ”Trygghet och folkhälsa” och ”Skolan först” säkerställa lokalt samarbete och samverkan. Skolan först är en tydlig målsättning i kommunplanen för 2013 och ska bidra till att samla kommunens resurser för att alla elever ska klara sin utbildning. Syftet är att förändra attityd till utbildning, öka utbildningsnivån och ska på sikt leda till minskad ungdomsarbetslöshet. Lokalt samarbete och samverkan inom ramen för Skolan först säkerställs i en organisationsform där rektor och/eller förskolechef är sammankallande för representanter från andra förvaltningar och bolag. I några områden finns redan påbörjade samarbeten som nu kommer att lyftas in i den lokala planeringsgruppen. Utgångspunkt ska vara utifrån det behov som finns, både kortsiktigt och långsiktigt. Målet med samverkan är att öka förutsättningarna för barns och elevers utveckling och lärande. På sex av åtta områden har möten hållits, deltagande från övriga förvaltningar och bolag har varierat.

Under 2012 och 2013 har en samverkan, SAX, mellan i första hand skolan och socialtjänsten utvecklats för att förbättra måluppfyllelsen för grundskoleelever i utsatta situationer. Effekten på lång sikt är att öka antalet barn som går ut grundskolan med godkända betyg. Modellen består av fyra moment som samtliga präglas av ledorden skolan först, nätverk, inkludering och måluppfyllelse. De fyra momenten är kartläggningar (skolsituation, socialt), nätverksmöten, teamarbete med samordnare som stöd, samt i vissa fall förändrad pedagogisk miljö för eleven, EX-IN (exkluderande inkluderings) grupp. Plats i en EX-IN grupp erbjuds om det konstateras att tidigare insatser inte ger positiv utveckling samtidigt som möjligheterna att utvecklas positivt på nuvarande skola bedöms som omöjliga. I de fall det gäller högstadieelever är flytten alltid permanent. EX-INgrupper är lokaliserad på ett visst antal utvalda skolor. Dessa skolor har anpassad lokal och kompetens för att möta eleverna. EX-INgruppens syfte är att utifrån den enskilda elevens behov och måluppfyllelse arbeta med att integrera eleven med sin skola. Införandet av arbetsmodellen följer i stort sett tidplanen, inrättandet av EX-IN-grupper är något försenat.

Sedan 2010 har Socialtjänsten och Barn & Ungdom drivit ett gemensamt projekt kring familjehemsplacerad barn, Skolfam. Projektet övergick 2012 till att vara en del av den ordinarie verksamheten. En rapport från projektet lämnades 2013. Skolfam är en manualbaserad metod, som tillkom utifrån forskning som visar att familjehemsplacerade barn underpresterar i skolan. Gävle är den tredje kommunen i landet som arbetat enligt metoden. 21 barn har deltagit i projektet och resultatet bygger på två kartläggningar före och efter insatserna. Resultaten visar att barnens intellektuella kapacitet har ökat signifikant, särskilt när det gäller perceptuell funktion och arbetsminne. De pedagogiska testerna har visat på framsteg men inte givit signifikanta skillnader på samma sätt. Arbetsminnesträningen har visat sig vara en verkningsfull insats framför allt i ämnet matematik. Erfarenheterna från projektet tas nu tillvara i den ordinarie verksamheten.

Barn & Ungdoms verksamheter är trygga och tillgängliga för alla

Förskolan: Frågan om man tryggt kan lämna sitt barn i förskolan har funnits med i tre brukarenkäter, 2009, 2011 och 2013. Ett något sämre resultat redovisas de två senaste åren dock med en viss förbättring 2013 (2009 - 100%, 2011 - 93%, 2013 - 94%). Svarsfrekvensen på enkäten 2013 var betydligt högre än 2011. Organisatoriska förändringar, förändringar i arbetssätt och fler nyligen inskolade barn är enligt verksamheten troliga orsaker till det något försämrade resultatet de två senare åren.

I föräldraenkät 2013 uppger 87 % av föräldrarna i förskolan att deras barn går i den förskola man valt. Trots utbyggnad de senaste åren är det fortfarande brist på platser i viss områden. Föräldrar blir då hänvisade till platser i områden som man inte valt i första hand. Planering

5

finns för fortsatt utbyggnad av förskoleplatser.

Efterfrågan på verksamheter som har natt-, kvälls- och helgöppet ökar och arbete pågår för att kunna erbjuda fler sådana placeringar, både för förskole- och fritidshemsbarn. En enkät 2012 visade dock att endast ett fåtal föräldrar önskade utökat öppethållande om det innebar att de måste byta förskola för sitt barn.

Skolan: Drygt 94 % av eleverna i årskurs 5 och 8 känner sig trygga i skolan, vilket är en högre andel jämfört med övriga kommuner i SKL:s Öppna jämförelser. I Ungdomsstyrelsens riksomfattande undersökning W-lupp för årskurs 8 svarar en högre andel av elever i Gävle, att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, jämfört med övriga kommuner. Det är även en lägre andel av eleverna i Gävle som anger att det stämmer mycket bra eller ganska bra på påståendet att mobbning är ett problem i skolan. Skolinspektionens regelbundna tillsyn visar att ett aktivt värdegrundsarbete finns på flertalet skolor i kommunen och att de flesta skolor upplevs som trygga av eleverna. Både elev- och föräldraenkäterna från 2013 visar att eleverna upplever en förbättrad arbetsro i skolan. Gävle kommun har gjort en medveten satsning för att skapa en trygg skola och stötta skolornas arbete med att förebygga och förhindra kränkningar, bland annat genom samarbetet med BIG. Från hösten 2012 har skolornas arbete mot mobbning intensifieras genom "Gävlemodellen". ”Gävlemodellen” utgår från Skolverkets forskningsresultat, diskrimineringslagen och skollagens krav och sker i samarbetet mellan Barn & Ungdom och Högskolan i Gävle. Från hösten 2013 deltar 11 skolor i arbetet.

Mellan 90 och 96 % av föräldrarna svarar att deras barn går på den skola de önskar, högsta värdet i förskoleklass och lägsta i årskurs 8.


Tillgängligheten och servicegraden i våra verksamheter ska öka

98 %

Andel elever som känner sig trygga i skolan

94 % 97 %

Andel föräldrar som anser att de tryggt kan lämna sina barn i förskolan

94 % 97 %

* Andel föräldrar som anser att deras barn känner sig tryggt i skolan

92 %

Medborgare och brukare är delaktiga och har inflytande i våra

verksamheter

Jämfört med resultatet i SKL:s Öppna Jämförelser grundskola anser en större andel elever i årskurs 5 och 8 i Gävle att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Kunskap om målen är en viktigt förutsättning för elevinflytande. Även på frågan om eleverna vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena är resultaten högre för Gävle än för övriga kommuner. Jämfört med resultatet i Ungdomsstyrelsens W-lupp anser en större andel av eleverna i årskurs 8 i Gävle att de kan vara med och bestämma om vad de ska lära sig. I många skolor och rektorsområden tas särskilda planer för elevinflytandet fram.

64 % av föräldrarna i förskolan och runt 70 % av föräldrarna i skolan är nöjda med sitt inflytande. På den här frågan är det många föräldrar som svarar vet ej, särskilt i förskolan och i förskoleklass. Här finns utmaningar att genom information och dialog öka andelen föräldrar som anser sig kunna svara på frågorna.

Under våren 2013 har förskolorna på olika sätt medvetandegjort, delgett och engagerat föräldrar/vårdnadshavare vad gäller förskolans verksamhet, mål och utvecklingsområden utifrån resultat i föräldraenkät 2013. I personalgrupperna har också diskuterats hur man på ett allt bättre sätt kan informera om verksamheten och ge möjlighet till inflytande.

6

I årsredovisning 2013 redovisar förskolorna hur man på olika sätt ger föräldrar information så att de kan ha möjlighet till delaktighet och inflytande. Man arbetar ständigt med att utveckla former för samråd för att i möjligaste mån kunna ge alla föräldrar möjlighet till delaktighet utifrån de olika förutsättningar som finns. Informationsvägar kan vara föräldramöten, utvecklingssamtal, vecko- och informationsbrev, hemsidor samt dagliga samtal vid hämtning och lämning. Delaktighet vad gäller utvärdering och uppföljning erbjuds t.ex. genom olika enkäter, diskussionsfrågor- och grupper på föräldramöten, föräldraråd, gruppsamtal/fokusfrågeträffar av olika slag. Barnen görs framför allt delaktiga genom arbetet med pedagogisk dokumentation. På några förskolor finns råd där de äldsta barnen deltar, som exempelvis matråd.

Skolorna har på föräldramöten och via skolans hemsida återkopplat resultatet från föräldraenkäterna. Ett viktigt utvecklingsområde är att förtydliga fritidshemmets uppdrag. Personalgrupperna har analyserat styrkor och svagheter som enkätresultatet visade. Begreppet inflytande behöver diskuteras eftersom förväntningarna hos olika föräldragrupper varierar. Skolor har även diskuterat resultatet på elevenkäterna på klassnivå tillsammans med eleverna.

I årsredovisningen har skolorna redovisat att man arbetar med olika forum för samråd som ger möjlighet till delaktighet och påverkan, till exempel föräldraråd, föräldraforum, skolråd, hem och skolaförening, öppet hus, temakvällar, föräldramöten och utvecklingssamtal. Det finns många olika sätt att ge föräldrarna information. Några exempel som nämns i skolornas redovisningar är via skolornas hemsidor, informationsbroschyrer, veckobrev/månadsbrev, klassbloggar, instagram, Intern-TV. Några skolor redovisar att föräldrar får ta del av eleverna utväderingar av undervisningen samt kommande planeringar av ämnen och ämnesområden.

Grundskolans chefer har gjort en bedömning av i vilken utsträckning som skolorna når målen för arbetet med att göra elever och föräldrar delaktiga i utvärdering och uppföljning. Den sammanräknade bedömningen visar att man ligger på 3,2 på en skala 1-4.

Information om synpunkts- och klagomålshantering sker via förskolornas och skolornas hemsidor och genom information på föräldramöten och utvecklingssamtal. Det finns fortfarande en stor osäkerhet hos personalen kring rapporteringen. När grundskolans chefer har gjort en bedömning hur väl arbetet med synpunkts- och klagomål fungerar ligger värdet på 1,8 på en skala 1-4. Förskolans chefer har gett värdet 1,5. I kommentarer till bedömningen skriver förskolans chefer att man anser att de flesta frågor löses i den dagliga kontakten och i direkt dialog med föräldrar. Detta är ett utvecklingsområde för verksamheterna och ytterligare implementeringsinsatser ska göras från förvaltningen.


Elever ska få ökat inflytande över undervisningen och sin egen lärprocess, åk 5

90 % 95 %

Elever ska få ökat inflytande över undervisningen och sin egen lärprocess, åk 8

72 % 75 %

1.2 Medarbetare

Barn & Ungdoms medarbetare har handlingsutrymme, tar ansvar och

motiverar barn och elever till utveckling och ökad måluppfyllelse

Under våren 2013 genomfördes en fortbildningsinsats som vände sig till alla förskollärare i förskolan och handlade om den förändrade yrkesrollen och det förändrade uppdraget i den

7

reviderade läroplanen. Förskollärarna fick före och efter fortbildningen ta ställning till ett antal påståenden. Självvärdering visar ett förbättrat värde från 2,02 före till 1,47 efter fortbildningen, totalt för Gävle. (Skal 1-4, 1 = stämmer helt och hållet, 4 = Stämmer inte alls). Man har generellt sett fått en större insikt om uppdraget och blivit stärkta i sin yrkesroll. Fortsatt arbete behövs framför allt vad gäller ledarskap. En liknande fortbildning för barnskötarna genomfördes under hösten 2013. Även här visar en självvärdering ett ökat värde från 1,95 till 1,67 enligt ovanstående skala. Under 2014 fortsätter diskussioner kring yrkesroller och uppdrag i förskolor och områden utifrån ett gemensamt framtaget frågebatteri.

Under 2013 har utbildningsinsatser genomförts för att höja den pedagogiska kvalitén i familjedaghem/pedagogisk omsorg. Insatsen har gjorts utifrån förändringar i förskolans läroplan samt Skolverkets nya Allmänna råd för pedagogisk omsorg. En insats är också gjord under ett par år för att öka medvetenheten i förskolan vad gäller uppdraget i läroplanen om ett interkulturellt förhållningssätt. Här har två uppdragpedagoger arbetat på uppdrag av förskolans chefer. En uppföljning gjord hösten 2013 visar att medvetenheten kring uppdraget har höjts. Förutom uppdragspedagogernas arbete lyfts bildandet av nätverk fram som framgångsfaktorer. Detta arbete har också satt positiva spår i förskolorna likabehandlingsarbete. Dessa utbildningsinsatser har riktat sig både mot kommunala och fristående verksamheter.

Under hösten 2013 har en utbildning påbörjats för alla kommunens utvecklingsledare i grundskolan. Temat är kvalitetsarbete, att leda grupper, diskutera begreppen evidens och beprövad erfarenhet samt genus utifrån pojkars resultat.

Regeringen har infört två nya karriärtjänster inom skolan från och med 1 juli 2013. Den ena kallas förstelärare, den andra kallas särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning (lektor). Karriärtjänsterna ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Barn & Ungdom har från och med 1 juli 2013 tillsatt 20 förstelärare inom grundskolan. På flera rektorsområden har förstelärare fått tydliga uppdrag att utveckla undervisningen. Engelska, matematik, modersmål, läsutveckling samt att utmana samtliga elever genom att skapa en A-kultur är några exempel.

I Gävle kommun har ett lokalt kollektivavtal med stöd av HÖK 12 Bilaga 6 tecknats mellan arbetsgivaren Gävle kommun och Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Avtalet har tecknats i syfte att nå effektivare arbetsformer för en ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. Från och med 12 augusti 2013 har 21 lärare tecknat arbetstidsavtalet.

Alla skolans chefer har arbetat med Skolverkets allmänna råd "Planering och genomförande av undervisningen" samt "Systematiskt kvalitetsarbete". Arbetet har bl a utmynnat i ett förslag till årshjul för uppföljning av elevernas resultat kopplat till exempelvis metoder och resurser. Verktyg för prognostisering av elevernas resultat på klass/gruppnivå har också tagits fram och används på flera skolor.

I medarbetarundersökningen 2013 svarar 87,8 % (stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra), av medarbetarna att de deltar aktivt i kvalitetsarbetet. Det är något bättre än föregående mätning (87,4 %).


Alla medarbetares bidrag till barns och elevers utveckling och måluppfyllelse ska synliggöras och utvecklas

Barn & Ungdom har kompetenta och behöriga medarbetare som arbetar i

enlighet med sin behörighet.

Andelen pedagoger med högskoleutbildning är fortsatt hög inom förskolan och fritidshemmet. I förskolan har 65 % av personalen högskoleutbildning, jämfört med 53 % i riket. För

8

fritidshemmet är motsvarande siffra för Gävle 87 % och för riket 56 %. Även inom grundskolan och grundsärskolan är andelen lärare med högskoleutbildning högre i Gävle än i riket (90 jmf 88 % resp 92 jmf 81 %).

Från 1 juli 2015 gäller bestämmelser om legitimation i både förskola och skola. Legitimationskravet i skolan innebär att både ämne och årskurser behöver matchas i organisationen. Tjänsteplaneringen utgår därför från behörighet och legitimation i första hand.

Andra insatser görs också för att klara de nya legitimationskraven. Under hösten 2013 har 11 pedagoger deltagit i behörighetsgivande studier inom Lärarlyftet II. Pedagogerna har studerat slöjd, kemi, specialpedagogik, matematik, geografi och idrott. Till våren 2014 påbörjar fem medarbetare studier inom so-ämnen, engelska, idrott, svenska som andraspråk och franska.

Enligt den senast genomförda kartläggningen saknar 19 lärare olika kategorier examen varav 2 kommer att ha avslutat sin anställning före 1 juli 2015. Lärare i praktisk-estetiska ämnen utgör en majoritet. 12 speciallärare verksamma inom grundskolan saknar formell speciallärar/specialpedagogexamen men har någon form av specialpedagogisk utbildning.

Inom grundsärskolan saknas i stor utsträckning formell kompetens med inriktning mot utvecklingsstörning. Men flertalet verksamma lärare har specialpedagogexamen eller annan specialpedagogisk utbildning och faller in under de nya undantagsreglerna. Lärare som saknar specialpedagogisk utbildning har efter den 1 december 2013 möjlighet att söka legitimation utifrån erfarenhet. Legitimationskravet i särskolan är uppskjutet till 2018.

34 förskollärare saknar examen varav 23 utgörs av medarbetare som läst en kurs omfattande 50 poäng vid Högskolan i Gävle och som då inte gav förskollärarexamen. Inom denna grupp har 4 påbörjat kompletterande studier till förskollärarexamen. Sammanlagt 19 förskollärare har en fritidspedagogexamen.

Totalt 198 lärarlegitimationer och 385 förskollärarlegitimationer har inkommit till förvaltningen. En ny kartläggning kommer att göras med utgångspunkt från de nya behörighets- och legitimationsregler som trädde i kraft den 1 december 2013.


Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (förskola)

65 % 66 %

Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (förskoleklass)

93 % 98 %

Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (fritidshem)

87 % 85 %

Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (grundskola)

90 % 94 %

Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (grundsärskola)

92 % 97 %

Ledarskapet på alla nivåer är tydlig och fokuserar på att identifiera och

utveckla medarbetarnas förutsättningar att kunna utföra sitt uppdrag.

Alla chefer inom Barn & Ungdom har genomgått en utbildning i pedagogiskt ledarskap. Det är en satsning som genomförts i samarbete med Högskolan i Dalarna.

11 personer (team med rektor och behöriga lärare) påbörjade i december en processinriktad seminarieserie i Skolverkets regi "Mottagande och organisation - att leda nyanländas lärande".

Varje termin påbörjar ett antal biträdande förskolechefer och biträdande rektorer den statliga rektorsutbildningen. Samtliga rektorer och förskolechefer har genomgått utbildningen. Totalt har 74 % av alla förskolans och skolans chefer rektorsutbildning. Sex rektorer/biträdande rektorer har deltagit i Rektorslyftet, ytterligare två har startat hösten 2013.

9

Satsningen på utvecklingsledare och uppdragspedagoger fortsätter i förskolan, fritidshem och förskoleklass. Under hösten 2013 har en utbildning påbörjats för alla kommunens utvecklingsledare i grundskolan. Temat är kvalitetsarbete, att leda grupper, diskutera begreppen evidens och beprövad erfarenhet samt genus utifrån pojkars resultat.

Våra verksamheter har bra arbetsmiljö

I september 2013 genomfördes medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år med start 2011. Syftet med undersökningen är att identifiera styrkor och förbättringsområden i hela Gävle Kommun. Resultatet ska användas i verksamhets- och budgetplaneringen under de kommande två åren.

Resultatet av medarbetarundersökningen för Barn & Ungdom visar på ett genomgående positivt resultat. Våra medarbetare har en hög prestationsnivå. Effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling får genomgående höga värden. I medarbetarundersökningen ingår även ett viktat, övergripande mått på framtida prestationskapacitet. Detta mått benämns ”dynamiskt fokustal”. Värdet på det dynamiska fokustalet ska överskrida 70 för att organisationen ska vara optimalt förändringsbenägen och ha en hög prestationsnivå och hälsa. Barn & Ungdoms dynamiska fokustal var 70,4. Målkvalitet, delaktighet och ledarskap är tre prioriterade områden som tillsammans med arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt är områden vi behöver arbeta vidare med. Hela 75,6 % skulle rekommendera andra att söka jobb i Gävle Kommun. 82 % av våra medarbetare har svarat på enkäten.

Alla chefer på alla nivåer har fått resultatet från sin verksamhet. Resultatet från medarbetarenkäten 2013 ska bearbetas på alla nivåer i förvaltningen och omvandlas till handlingsplaner med åtgärder för att utveckla verksamheten. Resultatet av aktiviteterna följs upp i nästa medarbetarundersökning 2015.

I årsredovisning 2013 skriver förskolans chefer att det arbete som bedrivits utifrån resultatet i MAU 2011 framför allt har handlat om arbetstakt och arbetsrelaterad utmattning. Man har arbetat med det sociala klimatet och med det faktum att alla är allas arbetsmiljö. Chefer skriver att man kan se positiva förändringar i MAU 2013 där man arbetat målmedvetet med frågorna men att det varierar från förskola till förskola vad som behövs och hur insatser kan se ut.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet i förvaltningen är viktigt för att minska risken för arbetsrelaterad sjukfrånvaro och under 2013 har ett målinriktat arbete utifrån graden av arbetsförmåga för varje individ pågått. Arbetssättet där medarbetare sjukskrivna mer än fyra veckor alternativt upprepad korttidsfrånvaro remitteras till Kommunhälsan för utlåtande och förslag till rehabiliteringsåtgärd är fortsatt viktigt.

Utifrån en gemensam överenskommelse med Försäkringskassan om samverkan i sjukförsäkringsärenden har kvartalsvisa uppföljningar genomförts. Resultatet av uppföljningen ska användas som underlag för ytterligare utveckling av samarbetet och utgöra underlag för eventuella förebyggande insatser med syfte att förhindra sjukfrånvaro. Ett nära arbete med Kommunhälsan och handläggare inom Försäkringskassan är således viktiga delar i arbetet.

Förvaltningen har under hösten genomfört utbildningsinsatser för chefer i rehabiliteringsprocessen och i systemstödet ADATO. En utbildning i risk- och konsekvensanalys har också genomförts för Barn & Ungdoms samtliga chefer. Samtliga chefer har genomgått utbildning i "Framgångsrika team"

På grund av omorganisation av nya nämnder saknas möjlighet att ta fram den obligatoriska sjukfrånvaron på förvaltningsnivå per helår. Den obligatoriska sjukredovisningen kan endast redovisas till och med november månad 2013 (11 månader). Den totala sjukfrånvaron per november är 5,2 % för förvaltningen. Barn & Ungdom har en lägre sjukfrånvaro än Gävle kommun totalt då sjukfrånvaron för Gävle kommun är 5,83 % per helår 2013.

10


Medarbetarundersökningens värden ska höjas till minst riktvärdet - målkvalitet

65,2 68

Medarbetarundersökningens värden ska höjas till minst riktvärdet - Ledarskap

67,4 70

Medarbetarundersökningens värden ska höjas till minst riktvärdet - delaktighet och socialt klimat

76,5 79

Sjukfrånvaron ska minska

Barn & Ungdom är en attraktiv arbetsgivare

Barn & Ungdom gör aktiva rekryteringsinsatser i samarbete med Högskolan i Gävle. Insatserna riktar sig både mot förskollärare och lärare. Informationstillfällen har hållits både på högskolan och hos Barn & Ungdom. Chefer, verksamhetsrepresentanter och HR-konsulter har deltagit. Inom framför allt förskolan har rekryteringsinsatserna givit resultat både i form av anställningar och anmälningar till vikarieförmedlingen.

Hösten 2013 erbjuder Barn & Ungdom i samarbete med AME och Arbetsförmedlingen 60 vägledningspraktikplatser i förskolan och grundskolan. 200 arbetssökande till största delen under 25 år har blivit inbjudna till rekryteringsträffar för vägledningspraktik för att ge möjlighet att prova på förskollärar- och läraryrket. Satsningen har lett till att ungdomar kommer att söka förskollärar- och lärarutbildningar. Ett annat viktigt resultat är de ungdomar som efter praktiken kan konstatera att dessa yrken inte passar dem.

Som ett led i att attrahera unga till läraryrket och kunna rekrytera framtida arbetskraft görs tillsammans med AME en satsning på lärlingsanställningar. Ett viktigt syfte med satsningen är att förmedla en positiv bild av såväl läraryrket som Gävle kommun som attraktiv arbetsgivare. I december påbörjades rekryteringen och från och med februari 2015 erbjuds 12 personer med avslutat gymnasium en lärlingsanställning på fem månader. Under anställningen arbetar ungdomarna under individuellt anpassad handledning med alla förekommande sysslor som hör läraryrket till.

"Killar i barnomsorg" - Under ett tiotal år har pojkar i årskurs 8 och 9 erbjudits sommarpraktik i förskola och fritidshem i syfte att visa på de yrken som finns inom verksamheterna och att göra fler "killar" mer intresserade av att välja den utbildningsvägen. 2013 var intresset för praktik högre än föregående år, 50 sökande och 35 fick plats och fullföljde.

Alla pedagoger i förskolan, pedagoger i flertalet rektorsområden, förskolans och skolans chefer samt pedagogisk personal inom Skolkontoret har genomfört eller är i slutfasen av PIM-utbildningen (praktisk IT- och mediekompetens) eller på annat sätt validerat likvärdiga IT-kunskaper. Enligt plan ska samtliga pedagoger ha genomgått utbildningen innan årets slut.

I medarbetarundersökningen får området lärande i arbetet ett högt värde och ligger över riktvärdet. Vi når dock inte det högt satta målet. I området finns frågor om möjligheten att utvecklas i arbetet. Området medarbetarskap når nästan riktvärdet, men inte målvärdet. I området finns frågor om i vilken utsträckning den enskilda individen tar ansvar för att det fungerar på arbetsplatsen.

11


Alla medarbetare ska ha en grundläggande IT-kompetens

100 %

Medarbetarundersökningens värden ska höjas - Lärande i arbete

75,5 78

Medarbetarundersökningens värden ska höjas - Medarbetarskap

84,6 86

Medarbetarundersökningens värden ska höjas - Rekommendera Gävle kommun som arbetsgivare

75,6 78

Personal redovisning

Personalstruktur

2013-12-31

Årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Genomsnittlig ålder

Tillsvidare Visstid Tillsvidare Visstid Tillsvidare Tillsvidare

Kvinnor 1949,4 182,2 1978 200 98,6 47,6

Män 281,4 73,4 284 79 99,1 47,6

Totalt 2230,8 255,6 2262 279 97,7 47,6

Analys

Antalet årsarbetare har ökat med 36,8 i jämförelse med 2012 och antalet visstidsanställda har ökat med 107,3. Antalet män totalt har ökat med 32,1 och antalet visstidsanställda män har ökat med 35. Antalet män har minskat med 2,9 avseende tillsvidareanställda.

Antalet anställda har ökat med 34 personer i jämförelse med 2012 och antalet visstidsanställda har ökat med 111 personer. Antalet män totalt har ökat med 32 personer och antalet visstidsanställda män har ökat med 35 personer. Antalet män har minskat med 3 personer avseende tillsvidareanställda.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda har ökat med 0,2 procentenheter. Tillsvidareanställda medarbetare arbetar i huvudsak på önskad sysselsättningsgrad vilket gör att det är små förändringar i jämförelse med samma period 2012. För visstidsanställda har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat med 3,4 procentenheter. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda män är högre än den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda kvinnor.

Vår genomsnittliga ålder avseende tillsvidareanställda är 47,6 år vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Den genomsnittsliga åldern avseende visstidsanställda är 37,1 år vilket är en minskning med 1,7 år.

12

Obligatorisk sjukredovisning

Obligatorisk sjukredovisning 2013-12-31 (%) 2012-12-31 (%) 2011-12-31 (%)

Total sjukfrånvaro* - - 6

- varav långtidssjukfrånvaro** - - 47

Sjukfrånvaro för kvinnor - - 6

Sjukfrånvaro för män - - 4

Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 29 år eller yngre

- - 2,4

Sjukfrånvaro i åldergruppen, 30-49 år - - 5,5

Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 50 år eller äldre

- - 7

* Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga anställda, såväl tillsvidare- som visstidsanställda.

** Den del av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

Analys

På grund av omorganisation av nya nämnder saknas möjlighet att ta fram den obligatoriska sjukfrånvaron på förvaltningsnivå per helår. Den obligatoriska sjukredovisningen kan endast redovisas till och med november månad 2013 (11 månader). Den totala sjukfrånvaron per november är 5,2 % för förvaltningen. Barn & Ungdom har en lägre sjukfrånvaro än Gävle kommun totalt då sjukfrånvaron för Gävle kommun är 5,83 % per helår 2013.

På grund av att kommunen bytt ekonomisystem under 2012 saknas möjlighet att ta fram den obligatoriska sjukfrånvaron på förvaltningsnivå per helår.

1.3 Hållbart samhälle

Alla elever utmanas och klarar sin utbildning

Varje år görs en omfattande kartläggning av förskolornas förutsättningar utifrån Skolverkets Allmänna råd och kommentarer ”Kvalitet i förskolan”. Kartläggningarna, som nu har gjorts vid fyra tillfällen, ger möjligheter att se att rätt förutsättningar finns på respektive förskola – att likvärdighet finns. Utifrån kartläggningar kan vi se att andelen pedagogiskt högskoleutbildad jämfört med riket är fortsatt hög. Förskolornas arbete med organisation har resulterat i fler grupper för de yngsta barnen samt minskat antalet grupper med många barn. Bedömningen är att kvaliteten är fortsatt mycket god i förskolan.

På frågan "hur förskolan ger alla barn förutsättningar för utveckling och lärande" svarar förskolorna att förutom väl utbildad och medveten personal är ett systematiskt kvalitetsarbete den viktigaste förutsättningen. Att observera och analysera varje barns intresse och behov ger underlag för att utveckla och förändra i lärandemiljöerna och därmed ge varje barn den utmaning som behövs för ett förändrat kunnande. Alla förskolor använder sig av gemensamma dokument för kvalitetsarbete som tagits fram av förskolecheferna. Utöver detta har respektive område egna planer/hjul för uppföljning och utvärdering. Förskolorna har hunnit olika långt i kvalitetsarbetet men det är överallt en pågående process. I medarbetarundersökningen 2013 har resultatet för målkvalitet förbättrats betydligt för förskolan och ligger långt över riktvärdet.

Under 2013 har en satsning gjorts på IKT i förskolan. Enligt läroplan för förskolan ingår det i förskolans uppdrag att väcka intresse för både text, bild och media samt att uppmuntra barnen att tolka, samtala och reflektera kring sina upplevelser. Utifrån detta har en projektgrupp funderat på varför och hur förskolan integrerar tekniska och digitala verktyg i verksamheten. Hur lär man sig använda de tekniska fördelarna på ett kreativt och pedagogiskt sätt för att

13

utmana barnen i deras utveckling och lärande. Under hösten anordnades en konferens där all personal i förskolan deltog under två dagar. Syftet var dels att sprida goda exempel från förskolor i Gävle men också att få inspiration från andra aktörer. En första uppföljning visade många positiva reaktioner på konferensen. En enkät lämnades till all personal inför konferensen för att fånga upp kunskapsnivå och användande vad gäller IKT och verktyg. En eftermätning kommer att göras under våren 2014 för att se om användande och kunskap ökat. Flera förskoleområden gör IKT-satsningar utifrån arbetet med pedagogisk dokumentation.

Vid den granskning som skolinspektionen genomförde i Gävles skolor under 2011 fick kommunen kritik på ett antal områden vad gällde fritidshemsverksamheten. En särskild satsning görs nu för att höja kvalitén i fritidshemmen, där extra medel har riktats från kommunfullmäktige för att bland annat öka personaltätheten. Den kartläggning som gjordes i oktober 2013 visar att antal elever/anställd har minskat och nu är i paritet med riket (12,4). Andelen personal med högskoleutbildning är fortsatt hög och ligger betydligt över riket.

Under 2013 har också fem uppdragspedagoger, på uppdrag av rektorer och biträdande rektorer, arbetat med att hitta former för att utveckla kvalitén i fritidshemmen. I den utvärdering som gjordes i slutet av 2013 kan man se att både pedagoger och chefer tycker att fritidshemmet har blivit mer synligt i skolornas arbete. Pedagogerna har bland annat fått stöd i att hitta bra mötesteknik för olika former av möten för planering, analys med mera samt hjälp med att utveckla den pedagogiska planeringen och den pedagogisk dokumentationen. Detta har lett till att medvetenheten om det egna arbetet och den egna rollen har ökat. Både uppföljningen av uppdragspedagogernas arbete och kartläggningen i fritidshemmet visar att de olika skolorna och fritidshemmen har hunnit olika långt med att utveckla arbetssätt och metoder. Mycket har hänt under året men det finns fortfarande insatser att göra för att alla fritidshem ska nå en än högre kvalitet och för att säkerställa förutsättningar och likvärdighet. Arbetet fortsätter under 2014, då ytterligare riktade medel fås från kommunfullmäktige.

Måluppfyllelsen i de olika ämnena i årskurs 3 är mellan 60 (svenska som andraspråk) och 99 %. Resultatutvecklingen i matematik (88 %) och svenska (90 %) har varit positiv under de senaste fem åren. För de praktiskt-estetiska ämnena ligger måluppfyllelsen på en fortsatt hög nivå (98-99 %). För matematik, svenska, svenska som andraspråk, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen sker bedömningen mot kunskapskraven för årskurs 3. Nationella ämnesprov i matematik och svenska ger ett bra stöd för bedömningen i dessa ämnen. För övriga ämnen sker bedömningen utifrån den undervisning som genomförts med utgångspunkt från kunskapskraven i årskurs 6. Bedömningen av dessa ämnen kan upplevas som svårare eftersom kravnivåer saknas för årskurs 3.

Bild Hk Idrott Musik NO SO TK Slöjd Sv SVA Eng Ma

2009 83 83

2010 86 86

2011 81 85

2012 100 100 99 100 98 97 100 100 90 53 96 87

2013 99 - 98 98 97 97 98 99 90 60 97 88

I de nationella proven i årskurs tre är andelen elever som uppnått samtliga delprov för matematik 80 procent. För svenska är andelen 84 procent och för svenska som andraspråk 63 procent. Jämfört med föregående år har andelen som klarat samtliga delprov ökat i både matematik och svenska. Andelen elever som nått samtliga delprov är högre i matematik, svenska och svenska som andraspråk jämfört med riket. I matematik har eleverna i Gävle ett högre resultat i samtliga sju delprov. I svenska har eleverna i Gävle ett högre resultat i sju av åtta delprov.

14

Nationella prov årskurs 3

Matematik Andel elever som klarat samtliga delprov(%)

SVA Andel elever som klarat samtliga delprov(%)

Svenska Andel elever som klarat samtliga delprov(%)

Gävle 2013 80 63 84

Riket 2013 68 56 78

Gävle 2012 78 81

Riket 2012 72 74

En ingående analys av betygsresultatet i årskurs 6 är svårt att göra eftersom eleverna inte fått betyg i samtliga ämnen på några skolor. Det statistiska underlaget blir missvisande vid en jämförelse mellan skolor om man använder meritvärdet. Skolverket har i sin statistikredovisning använt betygspoäng per ämne istället. Vid en jämförelse med rikets betygsresultat har eleverna i Gävle högre betygspoäng i samhällsorienterande ämnen, bild och svenska som andraspråk. Till nästkommande läsår har justeringar gjorts i timplanen, som säkerställer att undervisning ges, och betygssättning därmed kan göras i alla ämnen i årskurs 6. Man kan dock konstatera att flickor har bättre betygsresultat än pojkarna i samtliga ämnen och att det har skett en stor förbättring av betygsresultatet jämfört med höstterminsbetyget. Det är framförallt andelen elever med betygsstegen A och B som ökat.

Det finns en variation i nationella provresultat mellan olika ämnen i årskurs 6. Tydligast visar det sig i skillnader i andelen elever med de högsta provbetygen A och B. I engelska och matematik har en hög andel av eleverna uppnått de högsta provbetygen. I de naturvetenskapliga ämnena är andelen betydligt lägre. I svenska och matematik finns en samstämmighet mellan provbetyg och terminsbetyg. I engelska har eleverna ett lägre terminsbetyg jämfört med provbetyget. Detta gäller framförallt pojkar som även har lägre terminsbetyg i matematik. Flickorna har genomgående ett bättre provresultat jämfört med pojkarna. Skillnaden är dock inte så stor i engelska och matematik. I en jämförelse med riket är resultatet i Gävle bättre i svenska som andraspråk. I svenska ligger resultatet på samma nivå som riket. I matematik och engelska har eleverna i Gävle ett lägre provbetyg än riket.

15

Även för årskurs 9 finns en variation i nationella provresultat mellan olika ämnen . I det sammanvägda provresultatet i svenska klarade 92,8 procent av eleverna ett godkänt provbetyg. Andelen elever med godkänt provbetyg i engelska var 94,5 procent. I matematik har 82,1, procent av eleverna fått godkänt provbetyg. NO- ämnena har med 81,1 procent den lägst andel elever med godkänt provbetyg. Resultatet i svenska och engelska är lägre än föregående år, i matematik betydligt högre. Till skillnad från nationella prov i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk, där alla elever ska genomföra proven, ska varje skola och elev göra enbart prov i ett av NO och SO-ämnena. Gävles kommunala skolor har detta läsår genomfört ämnesprov i samtliga NO- ämnen. Den största andelen av eleverna har genomfört ämnesprovet i biologi.

I SO-ämnena har den största andelen av eleverna genomfört ämnesproven i geografi och historia.

16

Andelen elever med behörighet till ett nationellt program på gymnasiet fortsätter minska, trots omfattande insatser på både övergripande nivå och på skolnivå. En analys som kan göras är att generella insatser på övergripande nivå har begränsade effekter. Insatserna behöver i stor utsträckning göras på klass/gruppnivå utifrån ingående analyser på skolor och i arbetslag. Verktyg och strukturer som stöder detta arbete har under våren tagits fram och ska användas av skolorna i fortsättningen. En ytterligare utveckling är att utvecklingsledare och förstelärare är delaktiga i de resultatuppföljningar som sker årligen mellan rektorsområdena och förvaltningsledningen.

Andelen pojkar som har behörighet till de yrkesförberedande utbildningarna vårterminen 2013 har minskat jämfört med föregående år, även andelen flickor med gymnasiebehörighet har minskat. I de behörighetsgivande ämnena var det 110 elever av 972 som inte fick betyg i matematik, 88 saknade betyg i engelska samt 80 elever saknade betyg i svenska/svenska som andraspråk. Årets försämring av andelen behöriga till gymnasieskolan beror på försämrade resultat i samtliga tre ämnen. Förbättringen från höstterminsbetyget i matematik och svenska är inte lika stor som den varit tidigare år. Våren 2013 gick den första årskullen ut med slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F. Nationell statistik visar att det genomsnittliga meritvärdet ökade något och andelen som är behöriga att söka till gymnasieskolan är relativt konstant. I Gävle minskade meritvärdet från 198 till 189. Andelen behöriga till gymnasieskolan minskade från 85,5% till 81 %.

Betyg årskurs 9 Medel meritvärde Fullständiga slutbetyg andel %

Gymnasiebehörighet andel %

Totalt Gävle 203 72 86

Kommunala skolor 189 64 81

Fristående skolor 230 86 97

På förvaltningsövergripande nivå bedrivs insatser kring bland annat språkutvecklande arbetssätt i förskola och förskoleklass, deltagande i Sveriges Kommuners och Landstings

17

Matematiksatsning och PRIO (Prioritera, Resultat, Initiativ, Organisation - som syftar till effektiv resursanvändning, en lärande organisation samt vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet), deltagande i Matematiklyftet, matematikutvecklare, uppdragspedagoger i fritidshem samt utveckling av systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning av resultat. Förvaltningen har tagit fram ett årshjul för resultatuppföljning och resursfördelning samt verktyg för strukturerad uppföljning och ingående analys av resultat, framför allt på grupp/klassnivå samt skolnivå. Implementering pågår.


Elevernas måluppfyllelse ska öka - behörighet till gymnasiet i åk 9

81 % 88 %

Elever ska nå ökad måluppfyllelse - andel elever som uppnår kravnivåerna i alla ämnen i åk 9

64 % 75 %

Alla barn och elever känner sig trygga i våra verksamheter

Förskolan: Frågan om man tryggt kan lämna sitt barn i förskolan har funnits med i tre brukarenkäter, 2009, 2011 och 2013. Ett något sämre resultat redovisas de två senaste åren dock med en viss förbättring 2013 (2009 - 100%, 2011 - 93%, 2013 - 94%). Svarsfrekvensen på enkäten 2013 var betydligt högre än 2011. Organisatoriska förändringar, förändringar i arbetssätt och fler nyligen inskolade barn tros ligga bakom svaren de två senare åren.

Skolan: Drygt 94 % av eleverna i årskurs 5 och 8 känner sig trygga i skolan, vilket är en högre andel jämfört med övriga kommuner i SKL:s Öppna jämförelser. Skolinspektionens regelbundna tillsyn visar att ett aktivt värdegrundsarbete finns på flertalet skolor i kommunen och att de flesta skolor upplevs som trygga av eleverna. Både elev- och föräldraenkäterna från 2013 visar att eleverna upplever en förbättrad arbetsro i skolan. Gävle kommun har gjort en medveten satsning för att skapa en trygg skola och stötta skolornas arbete med att förebygga och förhindra kränkningar, bland annat genom samarbetet med BIG. Från hösten 2012 har skolornas arbete mot mobbning intensifieras genom "Gävlemodellen". ”Gävlemodellen” utgår från Skolverkets forskningsresultat, diskrimineringslagen och skollagens krav och sker i samarbetet mellan Barn & Ungdom, BIG och Högskolan i Gävle. Från hösten 2013 deltar 11 skolor i arbetet.

Under 2013 har 71 anmälningar om kränkande behandling inkommit till huvudmannen från förskolor (1) och skolor (70). Anmälningarna är ojämnt spridda och en del skolor och rektorsområden rapporterar i betydligt högre utsträckning än andra. I förskolan har endast en anmälan inkommit. Skollagen är mycket tydlig med att all kränkande behandling ska anmälas till förskolechef och rektor, som i sin tur ska anmäla detta till huvudmannen. En utredning ska omedelbart göras och nödvändiga åtgärder sättas in. Både utifrån anmälningar till skolinspektionen som vårdnadshavare gör och utifrån erfarenheter i verksamheten vet vi att anmälningsskyldigheten inte alltid upprätthålls. Det gäller både i verksamheten och anmälningen till huvudmannen. Från senhösten 2013 har en skärpt hantering implementerats, där bland annat nämnden ska få samlad information vid delår och årsredovisningar. Ett webbaserat rapporteringsverktyg har tagits fram för rapporteringen till huvudmannen.


Elevernas upplevelse av trygghet i årskurs 5 ska öka

95 % 97 %

Elevernas upplevelse av trygghet i årskurs 8 ska öka

93 % 97 %

18

Gävles skolor är likvärdiga i form av god kvalitet, samordnat stöd och hög

kompetens

Under våren har arbetet med barn- och ungdomsnämndens beslut om Likvärdig skola med hög kvalitet fortsatt bland annat med att utforma en verksamhetsinriktning för alla 7-9-skolor samt Vallbacksskolan. Elever, vårdnadshavare, personal och andra intressenter har i fokusgrupper fått uttrycka vad som utgör en bra skola. Utifrån fokusgruppernas resultat har enkäter utformats för elever och vuxna. Det sammantagna resultatet har sedan analyserat och bildat grunden till fyra arbetsgrupper som under hösten har arbetat fram en gemensam verksamhetsinriktning. Parallellt sker arbete med att fastställa nya upptagningsområden och rektorsområden, personalplanering, kommunikationsplanering, olika former av skolutvecklingsinsatser samt planering av Vallbacksskolans ombyggnation.

Från 1 april 2013 finns en central Elevhälsa med psykologer, kuratorer och sex specialpedagoger. Övriga resurser i elevhälsan finns ute på förskolor och skolor, så att förskolechef och rektor i enlighet med skollagens krav kan styra över dessa resurser. I december 2013 gjorde grundskolans chefer en bedömning av hur väl den nya organisationen fungerade. I flera rektorsområden har arbetet snabbt kommit igång. Fungerande rutiner har skapats. Eleverna får snabbare hjälp och elevhälsans personal kan arbeta mer förebyggande. Cheferna upplever att de har bättre tillgång till specialpedagog och kurator. Den sammanräknade bedömningen visar att man ligger på 3,2 på en skala 1-4. Det upplevdes svårare att göra en bedömningen av den centralt organiserade elevhälsan eftersom kontakten med den centrala organisationen varit liten. De chefer som har haft kontakt menade att återkopplingen och samarbetet kring enskilda elever fungerat bra. Ett utvecklingsområde som nämndes var att hitta fungerande rutiner för att koppla ihop elevhälsoteamen på rektorsområdet med den centrala organisationen. Den sammanräknade bedömningen av den centrala organisationen visar att man ligger på 1,9 på en skala 1-4.

Förskolans chefer gjorde samma bedömning som i grundskolan. Även i förskolan tycker man att elevhälsoarbetet i det egna området fungerar bra, 3,2 på skala 1-4. Man har ett nära samarbete med områdets specialpedagog och tal- och språkpedagog. Arbetet utvecklas hela tiden för att hitta effektiva metoder så att stöd kan komma alla förskolor till del. Elevhälsoteam finns på alla förskolor och områden. Alla chefer har ännu inte varit i kontakt med den centralt organiserade elevhälsan och några har avstått att göra en bedömning. De som gjort bedömning har sammanräknat ett värde på 2,0. Variationen mellan bedömningarna är stor från 4,0 till 1,0. I kommentarerna kan man se att ju mer kontakt man har haft med den centrala elevhälsan ju positivare har man bedömt. Cheferna efterlyser information om den centrala verksamheten.

På förvaltningsövergripande nivå bedrivs olika insatser för att öka likvärdigheten mellan skolor när det gäller bedömning och betygssättning. Gemensamma förberedelser sker inför genomförandet av de nationella ämnesproven. För att öka säkerheten i bedömningarna av proven genomförs gemensamma bedömningskonferenser. Nytt för detta år är att en kommungemensam studiedag har genomförts samt fortbildningsinsatser i engelska.

I årsredovisningen redogör grundskolans chefer hur organisation, medarbetarnas insatser och övriga resurser använts som medel för ökad måluppfyllelse. Utifrån elevernas måluppfyllelse har klass- och gruppindelningar gjorts. Fritidspedagogerna finns ofta som resursförstärkning i undervisningen för de lägre åldrarna. Andra exempel på resurspersoner finns inom IT och skolbibliotek. På några skolor har särskilt arbete lagts ner på att skapa ett schema där pedagogiska vinster kan uppnås. Genom att parallellägga undervisningen för en årskurs kan en ökad flexibilitet uppnås. En annan vinst för lärarna är att möjligheterna för samplanering av undervisningen underlättas. Bättre överlämningar mellan årskurser, ämnesövergripande arbetsområden, kollegialt lärande, handledning av personal är andra områden som lyfts fram.

Särskilda insatser för nyanlända elever i form av sommarskola och förbättrade studiehandledningar nämns också. På många skolor finns möjligheten att göra läxor på fritidshem och fritidsklubb.

En kartläggning har genomförts av skolbiblioteken i kommunens grundskolor. Den visade att

19

alla elever har tillgång till skolbibliotek/bibliotek men i dagsläget är det inte någon likvärdig resurs. Av de fyra grundläggande funktionerna för ett skolbibliotek uppfyller samtliga Gävle kommuns grundskolebibliotek tre av dessa. Alla har ett datoriserat utlåningssystem och en datoriserad katalog, ligger i skolans lokaler och har ett tillräckligt omfattande mediebestånd. Däremot har endast elever på 8 skolor tillgång till ett bibliotek som är bemannat minst 20 timmar på skoltid. Kompetensnivån är dock inte likvärdig på de 8 biblioteken.

Förskolornas och skolornas plan för arbetet med särskilt stöd har reviderats utifrån elevhälsans förändring och underlag för åtgärdsprogram och pedagogiska kartläggningar har anpassats utifrån Skolverket Allmänna råd för åtgärdsprogram.

Förskolan behöver, utifrån resultat i föräldraenkät 2013, bli bättre på att göra föräldrarna delaktiga i och medvetna om det arbete som görs för att ge alla barn det stöd de behöver. Förskolorna bedömer själva att de har mer att utveckla vad gäller information till föräldrar kring hur förskolan ger barn förutsättningar för utveckling och lärande - att knyta det som händer i förskolan till lärandeuppdraget. I årsredovisning 2013 visar förskolorna på vilka metoder de använder för att göra vårdnadshavarna delaktiga. Utvecklingssamtalet är det viktigaste instrumentet. Men den dagliga kontakten vid hämtning och lämning ger också tillfälle till samverkan och delaktighet. Bra underlag, kartläggningar, observationer och dokumentation inför samtal av olika slag nämns också.

I skolan är andelen föräldrar som anser att eleverna får det stöd de behöver högre än vid tidigare mätning.


Antal inskrivna elever/årsarbetare i fritidshem

12,4 13

Antal elever per lärare (heltidstjänst)

12,3 12

Antal inskrivna barn/årsarbetare i förskolan

5,4 5,3

Andel föräldrar i förskolan som anser att barnen får det stöd de behöver

90 % 95 %

Andel föräldrar i skolan som anser att eleverna får det stöd de behöver

88 %

Andel föräldrar som anser att barnen stimuleras till utveckling och lärande i förskolan

92 % 95 %

Andel föräldrar som anser att eleverna stimuleras till utveckling och lärande i skolan

88 %

Barn & Ungdom bedriver ett aktivt miljöarbete

Förskolan: Förskolorna har i delår 1 2013 rapporterat om sitt miljöarbete och bedömt i vilken grad man uppnår målet om ett aktivt miljöarbete på en skal 1-4. Bedömning och utfall varierar mellan förskolor och förskoleområden men alla bedriver någon form av miljöarbete. Sopsortering, återanvändning, kretslopp och ett ekologiskt förhållningssätt är områden som de flesta arbetar med. Vistelse och lärande i naturen ett annat. Två förskolor i Gävle är certifierade för Grön Flagg och tre till arbetar för att få denna certifiering.

Skola: Skolorna har i delår 1 2013 rapporterat om sitt miljöarbete och bedömt i vilken grad man uppnår målet om ett aktivt miljöarbete på en skal 1-4. Bedömning och utfall varierar mellan olika skolor men alla bedriver någon form av miljöarbete Miljöarbetet bedrivs på de

20

flesta skolor genom olika former av temaarbete där det sker en ämnessamverkan mellan flera olika ämnen. Ämnen som ofta igår i temaarbetet är biologi, samhällskunskap, historia och svenska. Skolorna samverkar regelbundet i sitt miljöarbete med andra aktörer inom Gävle kommun tex. Gästrike återvinnare, kommunens trafikplanerare och Gavlefastigheter fastigheter (brand och skadegörelse). Det är mycket vanligt att eleverna arbetar praktiskt genom att kompostera avfall, delta i pappersinsamling, sortera sopor och delta i städning av närmiljön. Några exempel på temaområden där miljöperspektivet är tydligt: trafikproblem, föroreningar, allemansrätten, resurshushållning, skogen och vatten. På en skola har ett arbetslag blivit Grön flagg certifierad.

Kommunens miljöstrategiska program ska implementeras i verksamheten.


Bedömning av måluppfyllelsen i förskolan (skala 1-4)

2,9 2,8

Bedömning av måluppfyllelsen i skolan (skala 1-4)

2,9 3

1.4 Ekonomi

Barn & Ungdoms organisation är resurseffektiv, långsiktigt hållbar och

främjar elevers måluppfyllelse

Elevernas måluppfyllelse och kostnaden per elev/barn jämförs med kommungruppen större städer.

Förskolan: Förskoleverksamheterna redovisar ett underskott på sammanlagt 2,1 mnkr. Förskoleområdena redovisar ett resultat mellan -2,0 och +0,8 mnkr. Underskottet beror bland annat på dyrare matkostnader under köksombyggnad och fler äldre barn (3-5 år) i verksamheterna vilket ger lägre ersättning. Kostnaden per inskrivet barn i förskolan är hämtat från Skolverkets kommunblad och gäller för kostnadsåret 2012. Kostnaden är något högre än i kommungruppen. Bedömningen är att kvaliteten i verksamheten är hög.

Skolan: Årets resultat för grundskoleverksamheten är ett överskott på 17,5 mnkr. Verksamheten har haft stora effektiviseringsuppdrag under detta budgetår. Effektiviseringsarbetet har varit framgångsrikt och rektorsområdena redovisar därför ett resultat mellan -0,3 och +3,8 mnkr. Kostnaden per elev i fritidshemmet och grundskolan är hämtat från Skolverkets kommunblad och gäller för kostnadsåret 2012. Kostnaden per elev i fritidshemmet är något högre än för kommungruppen, men personaltätheten är lägre. Ytterligare satsningar har gjorts under 2013 för att öka personaltätheten och höja kvaliteten. Kostnaden för undervisningen i grundskolan är betydligt lägre än i kommungruppen. Resultaten i grundskolan är också lägre än i kommungruppen.

Central förvaltning: Inom central förvaltning redovisas totalt ett underskott på 8,7 mnkr. Underskottet beror på fler barn/elever inom verksamheten än den tilldelade volymbudgeten 2013. Utbetalningarna av elevpeng understiger tilldelad budgetram med 16 mnkr. Den största delen av volymökningen inom förskola och grundskolan beror på en stor ökning av nyanlända barn och elever.


Kostnad per inskrivet barn i förskolan

130 800

Kostnad per inskriven elev i fritidshem

34 700

Kostnad per elev i grundskolan 40 500

21

De kommunala och fristående enheternas platser i förskola och skola ska

tillsammans svara upp mot det aktuella barn- och elevantalet i Gävle

kommun

Förskolan: Antalet platser i förskolan har fortsatt utökats utifrån ökat barnantal och ökad efterfrågan på förskoleplatser. Under 2013 har antalet ordinarie platser i förskolan ökat med ca 80. I tillfälliga förskolor har 117 platser tillkommit. Tillfälliga platser används i första hand för det ökade behovet under våren. Det genomsnittliga antalet barn i förskolan har ökat med 100 jämfört med 2012.

Skolan: Antalet platser i skolan har ökat med totalt ca 230. Kunskapskolan (fristående huvudman) startat höstterminen 2013 med ca 200 elever i åk 6-8. Engelska skolan har utökat antal platser med 30. Antalet elever har ökat med 285 (helårssnitt) jämfört med 2012.


Skillnad mellan antal elevplatser och antal elever

Skillnad mellan antal förskoleplatser och inskrivna barn

2 Uppföljning av uppdragen

Barn- och ungdomsnämndens specifika uppdrag är att alla elever i Gävle ska utmanas och klara sin utbildning, att i samverkan med övriga intressenter utveckla kommunens fritidsgårds- och fritidsklubbsverksamhet med inriktning mot fritidshem samt att erbjuda barnomsorg upp till tolv år under alla tider på dygnet.

Redovisning av arbetet med att alla elever i Gävle ska utmanas och klara sin utbildning beskrivs i sin helhet i tidigare delar av verksamhetsrapporten.

För att öka måluppfyllelsen för alla elever sker bland annat samverkan med socialtjänsten kring familjehemsplacerade barn och insatser kring grundskoleelever i utsatta situationer.

Lokalt samarbete och samverkan inom ramen för Skolan först kommer att säkerställas i en organisationsform där rektor och/eller förskolechef är sammankallande för representanter från andra förvaltningar och bolag. I några områden finns redan påbörjade samarbeten som nu kommer att lyftas in i den lokala planeringsgruppen. Utgångspunkt ska vara utifrån det behov som finns, både kortsiktigt och långsiktigt. Målet med samverkan är att öka förutsättningarna för barns och elevers utveckling och lärande. I sex av åtta områden har möten genomförts med varierande deltagande från övriga förvaltningar och bolag.

Antalet platser för barnomsorg under alla tider på dygnet har utökats och planering finns för ytterligare utökning. En undersökning av det faktiska behovet av nattbarnomsorg håller på att genomföras och resultatet av den kommer att ligga till grund för utveckling av verksamheten. Barn- och ungdomsnämnden har avsatt resurser för förskolor och fritidshem som tillhandahåller längre öppettider på morgon och kväll.

Dialog har inletts med Kultur & Fritid om eventuellt samarbete mellan fritidshem och fritidsgårdar för att ytterligare öka tillgänglighet och öppettider. Kultur & Fritid genomför en omfattande fritidsvaneundersökning i årskurserna 6 och 8. Resultaten av den kommer bland annat att ligga till grund för fortsatt samverkan mellan exempelvis Utbildning Gävle, Kultur & Fritid, Kulturskolan och olika föreningar kring barns och ungdomars fritid. Syftet är att öka likvärdigheten och tillgängligheten.

Arbete sker i riktning mot de generella uppdragen bland annat genom användandet av "Gävlemodellen" i arbetet mot kränkningar och trakasserier. En jämställdhets- och likabehandlingsplan har tagits fram i en partssammansatt grupp och beslutas av barn- och ungdomsnämnden.

22

Valfriheten inom pedagogisk omsorg och fritidsklubbar har ökat genom att ett antal fristående anordnare fått tillstånd att starta verksamhet.

3 Investeringsverksamhet

Investeringsbudgeten omfattar inventarier i samband med tillskapandet av nya förskoleplatser (exempelvis nya Fridebo och Fyrens förskola, utbyggnad av Söderslottets och Tranmurs förskola), om- och nybyggnation av skolor (exempelvis Tallbacken som är en nybyggd filial till Strömsbro skola eller nyrustade Sjöängskolan) samt förnyelseinventarier i samband med ombyggnation, slitage eller verksamhetsförändringar.

Investeringar i Gavlefastigheters upprustning av förskolor samt utökning av förskoleplatser på Mårdvägens förskola sker inte enligt plan 2013 och genererar ett överskott i investeringsbudgeten 2013. Barn- och ungdomsnämndens målsättning är även att säkerställa ett överskott i investeringsbudgeten 2013 för att möjliggöra att medel överförs till 2014-2015 då större investeringar kommer att krävas i nya Vallbackskolan. Barn- och ungdomsnämnden begär därför att 2,8 mnkr förts över till investeringar i Mårdvägens förskola 2014 och Vallbacksskolan 2015.

4 Utvecklingsområde

Arbete sker inom alla utvecklingsområden. Nedan redovisas sådant som inte berörs i tidigare avsnitt av verksamhetsrapporten.

En dialog är påbörjad med Kultur & Fritid om eventuell samverkan mellan fritidshem och fritidsgårdar i syfte att öka tillgängligheten och utöka öppettiderna. Kultur & Fritid genomför en omfattande fritidsvaneundersökning i årskurserna 6 och 8. Resultaten av den kommer bland annat att ligga till grund för fortsatt samverkan mellan exempelvis Utbildning Gävle, Kultur & Fritid, Kulturskolan och olika föreningar kring barns och ungdomars fritid.

Fritidshemmens elevpeng har utökats med 15 mnkr samt fem uppdragspedagoger arbetar på uppdrag av rektorerna med att utveckla kvaliteten i fritidshemmen. Uppföljning av arbetet finns i årsredovisningen.

5 Sammanfattande väsentliga händelser

Fortsatt arbete med Likvärdig skola med hög kvalitet i syfte att ge alla elever förutsättningar att nå målen

Fortsatt utbyggnad av platser i förskolan för att möta ökat barnantal och ökad efterfrågan på förskoleplatser, införandet av tillfälliga förskolor för att möta vårens efterfrågan på förskoleplatser

Insatser för att höja kvaliteten och öka personaltätheten i fritidshemmen

Arbetet med att två nya nämnder och två nya förvaltningar med syfte att höja utbildningsnivån, få fler personer i arbete och skapa ett attraktivt klimat för näringslivet samt skapa förutsättningar för att utveckla verksamheterna mot en hållbar ekonomi och effektiv ledning och styrning

6 För verksamheten viktiga nyckeltal

Nyckeltal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal barn 1-5 år kommunal vht

4 284 4 436 4 570 4 731 4 752 4 839 4 821 4 831

Antal barn 1-5 år i fristående verksamhet

303 318 325 335 415 400 400 400

Antal elever F-9 i kommunal vht

8 182 8 112 8 136 8 084 8 184 8 192 8 330 8 424

23

Nyckeltal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal elever F-9 fristående vht

1 612 1 700 1 755 1 774 1 951 1 798 1 828 1 849

Kostnad/barn förskola 122 200 119 500 125 200 130 800

Kostnad/barn ped omsorg

107 000 102 400 107 500 116 100

Kostnad/elev förskoleklass

37 500 31 000 29 700 32 200

Kostnad/elev grundskola

81 500 84 200 87 400 87 400

Kostnad/elev fritidshem 26 200 35 200 36 000 34 700

Kostnad/elev grundsärskola

210 000 252 700 255 600 283 700

Andel åk 9, fullständiga betyg

75,5 70,8 71,3 67 64 73 74 75

Andel åk 9, gymnasiebehörighet

88,1 88,3 86,2 86 81 85 86 88

Barn/årsarbetare förskola

5,6 5,3 5,2 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3

Barn/årsarbetare ped omsorg

4,2 4,9 4,3 4,3 4,6 4,8 4,9 4,9

Inskrivna elever per anställd (fritidshem)

33,9 22,7 23,9 13,7 * 13,4 * 12,8 12,5 12,5

Antal elever per lärare (förskoleklass)

4,4 4,6 5,1 4,5 21 * 19 18 17

Antal elever per lärare (grundskola)

8,2 8,2 8,4 8,7 12,3 * 12 12 12

Antal elever per lärare (grundsärskola)

26 23,8 24,8 25,3 3,6 * 3,4 3,3 3,3

7 Resultat och investeringar

(mnkr) Utfall 2013-12-31 Utfall 2012-12-31 Budget Helår 2013

Verksamhetens intäkter 161,9 154,2 141,9

Personalkostnader -1 076,3 -1 060,4 -1 080,3

Övriga kostnader -643,1 -601,7 -626,5

Avskrivningar/nedskrivningar -10,4 -9,0 -9,6

Internränta -2,1 -1,7 -2,3

Resultat före kommunbidrag -1 570,0 -1 518,6 -1 576,8

Kommunbidrag 1 576,7 1 515,7 1 576,8

Årets resultat 6,7 -2,9 0,0

Bruttoinvesteringar 16,2 14 16,2

Avgår bidrag -3,3 0 0

Summa nettoinvesteringar 12,9 14 16,2

Antal anställda 2 541 2 507

24

Årets resultat är ett överskott på 6,7 mnkr. Kännetecknande för året är en kraftig ökning av antalet barn och elever. I första hand beror ökningen på antalet under året nyanlända asylsökande och flyktingar . Följden av den betydande ökningen har varit att den tilldelade budgetramen inte har varit tillräcklig för att täcka utbetalning av elevpeng. Trots detta har verksamheten kunnat ta hand om de tillkommande barnen och eleverna inom den givna budgetramen. Ett befarat underskott under en stor del av året har gjort att effektiviseringsarbetet varit prioriterat och även resulterat i ett överskott.

Årets resultat för grundskoleverksamheten är ett överskott på 17,5 mnkr. Verksamheten har haft stora effektiviseringsuppdrag under detta budgetår. Effektiviseringsarbetet har varit framgångsrikt och rektorsområdena redovisar därför ett resultat mellan -0,3 och +3,8 mnkr. Förskoleverksamheterna redovisar ett underskott på sammanlagt 2,1 mnkr. Förskoleområdena redovisar ett resultat mellan -2,0 och +0,8 mnkr. Underskottet beror bland annat på dyrare matkostnader under köksombyggnad och fler äldre barn (3-5 år) i verksamheterna vilket ger lägre ersättning.

Årets investeringar uppgick till 12,9 (14,4) mnkr. En stor andel av investeringsbudgeten har riktats till tillskapande av nya förskoleplatser. Resterande medel har använts till återställning efter slitage, verksamhetsförändringar eller ny- och ombyggnation. Av tilldelad investeringsbudget har 2,8 mnkr förts över till investeringar i Mårdvägens förskola 2014 och Vallbacksskolan 2015.

Barn och Ungdom utfall 2013 jämfört med budget

Grundskola 17,5

Förskola -2,1

Underskott mot budgetram elevpeng -16,0

Förvaltningschef/nämnd 1,0

Kommunikation 1,2

Kvalitet och utredning 1,1

Personal 2,6

Resursenheten -5,1

Ekonomi 6,6

Totalt 6,7

8 Framtida intäkts- och kostnadsutveckling

Kommunfullmäktiges beslutade effektiviseringskrav för barn- och ungdomsnämnden motsvarande 24 mnkr (1,5 %) 2014, 25 mnkr (1,5 %) 2015, 30 mnkr (1,75 %) 2016 samt 31 (1,75 %) mnkr för 2017. Totalt motsvarar effektiviseringskravet 2014-2017 i de preliminära ramarna 110 mnkr (6,5 %) 2014-2017, vilket omräknat i tjänster motsvarar en personalminskning på ungefär 245 tjänster (det vill säga 10 % av totala antalet anställda inom Barn & Ungdom 2013). Effektiviseringskraven innebär att barn- och ungdomsnämnden kommer att ha genomfört effektiviseringar på motsvarande 212 mnkr (13,5 %) under 8 års tid 2012-2017.

Effektiviseringskraven innebär mycket stora utmaningar framförallt från 2015 och framåt.

Större risker som kan driva upp kostnadsutvecklingen är nya friskoleetableringar som genererar utökade lokalkostnader innan den kommunala lokalytan hinner anpassas. En större risk finns även att små skolor (med få elever i varje årskurs) blir kostnadsdrivande i samband med att effektiviseringskrav måste genomföras.

25

9 Bilaga 1 Personalstatistik

Personalstruktur

2013-12-31 2012-12-31

Årsarbetare Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Tillsvidare 1 949,4 281,4 2 230,8 2 017 284,3 2 301,3

Visstid 182,2 73,4 255,6 109,9 38,4 148,3

Totalt 2 131,6 354,8 2 486,4 2 126,9 322,7 2 449,6

2013-12-31 2012-12-31

Antal anställda

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Tillsvidare 1 978 284 2 262 2 052 287 2 339

Visstid 200 79 279 124 44 168

Totalt 2 178 363 2 541 2 176 331 2 507

Analys

Antalet årsarbetare har ökat med 36,8 i jämförelse med 2012 och antalet visstidsanställda har ökat med 107,3. Antalet män totalt har ökat med 32,1 och antalet visstidsanställda män har ökat med 35. Antalet män har minskat med 2,9 avseende tillsvidareanställda.

Antalet anställda har ökat med 34 personer i jämförelse med 2012 och antalet visstidsanställda har ökat med 111 personer. Antalet män totalt har ökat med 32 personer och antalet visstidsanställda män har ökat med 35 personer. Antalet män har minskat med 3 personer avseende tillsvidareanställda.


Genomsnittlig ålder Kön 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Tillsvidare Kvinnor 47,6 47,6 47,3

Män 47,6 47,8 47,7

Totalt 47,6 47,6 47,3

Visstid Kvinnor 37,3 38,5 38,3

Män 36,5 39,6 38,6

Totalt 37,1 38,8 38,4

Totalt Kvinnor 46,7 47,1 46,8

Män 45,2 46,7 46,7

Totalt 46,7 47 46,7

Åldersfördelning

Antal medarbetare per åldersintervall

Kön Upp till 29

år 30-39 år 40-49 år 50-59 år

60 år eller äldre

Tillsvidare Kvinnor 79 368 635 636 260

26


Kön Upp till 29

år 30-39 år 40-49 år 50-59 år

60 år eller äldre

Män 13 55 85 91 40

Totalt 92 423 720 727 300

Visstid Kvinnor 58 63 46 28 4

Män 31 16 17 12 2

Totalt 89 79 63 40 6

Totalt Kvinnor 137 431 681 664 264

Män 44 71 102 103 42

Totalt 181 502 783 767 306

Analys

306 personer av våra tillsvidareanställda medarbetare uppnår 65 år inom de närmaste 5 åren.

Vår genomsnittliga ålder avseende tillsvidareanställda är 47,6 år vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Den genomsnittsliga åldern avseende visstidsanställda är 37,1 år vilket är en minskning med 1,7 år.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2013-12-

31 (%) 2012-12-

31 (%) 2011-12-

31 (%)


Män 99,1 99 98,8

Totalt 98,6 98,4 98,3


Män 92,9 87,2 91,5

Totalt 91,6 88,2 90,6

Totalt Kvinnor 97,9 97,7

Män 97,7 97,5

Totalt 97,9 97,7

Antal medarbetare per sysselsättningsgradsintervall

2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Kön Hel-tid

Del-tid 75-99 %

Del-tid < = 74 %

Hel-tid

Del-tid 75-79 %

Del-tid < = 74 %

Hel-tid

Del-tid 75-99 %

Del-tid < = 74 %

Tillsvidare Kvinnor 1891

51 36 1944

64 44 1943

78 44

Män 278 1 5 281 1 5 288 1 6

Totalt 2169

52 41 2225

65 49 2231

79 50

Visstid Kvinnor 144 35 21 84 27 13 88 26 14

27

Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2013-12-

31 (%) 2012-12-

31 (%) 2011-12-

31 (%)

Män 61 12 6 31 4 9 30 1 5

Totalt 205 47 27 115 31 22 118 27 19

Totalt Kvinnor 2035

86 57 2028

91 57 2031

104 58

Män 339 13 11 312 5 14 318 2 11

Totalt 2374

99 68 2340

96 71 2349

106 69

Analys

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda har ökat med 0,2 procentenheter. Tillsvidareanställda medarbetare arbetar i huvudsak på önskad sysselsättningsgrad vilket gör att det är små förändringar i jämförelse med samma period 2012. För visstidsanställda har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat med 3,4 procentenheter. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda män är högre än den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda kvinnor.

Arbetad tid och frånvaro

Arbetad tid och frånvaro 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Kön Dagar Procent Dagar Procent Dagar Procent

Nettoarbetstid Kvinnor 557452 76,3 622508 77,1 621189 77,2

Män 98026 83,8 103426 83,2 99634 82,8

Totalt 655478 77,3 725934 77,9 720823 77,9

Sjukdom totalt antal dagar

Kvinnor 37143 5,1 39264 4,9 35582 4,4

Män 3516 3,0 3844 3,1 3514 2,9

Totalt 40659 4,8 43108 4,6 39096 4,2

Barnledighet Kvinnor 30974 4,2 31202 3,9 30829 3,8

Män 2138 1,8 2260 1,8 2151 1,8

Totalt 33112 3,9 33462 3,6 32980 3,6

Semester/Ferier Kvinnor 65348 8,9 71124 8,8 71910 8,9

Män 10308 8,8 10902 8,8 10338 8,6

Totalt 75656 8,9 82026 8,8 82248 8,9

Studier Kvinnor 4398 0,6 6161 0,8 7740 1,0

Män 550 0,5 971 0,8 1302 1,1

Totalt 4948 0,6 7132 0,8 9042 1,0

Övrig frånvaro Kvinnor 35728 4,9 37474 4,6 37904 4,7

Män 2455 2,1 2970 2,4 3272 2,7

Totalt 38183 4,5 40444 4,3 41176 4,4

Analys

På grund av omorganisation av nya nämnder kan arbetad tid och frånvaro endast redovisas till och med november månad 2013 (11 månader). Ovanstående siffror gäller därför till och med 30 november 2013. Nettoarbetstiden har minskat jämfört med 2012 och sjukfrånvaron ökat.

28

Uttaget av föräldraledighet har ökat för kvinnor och minskat för männen jämfört med föregående år.

Övertid

2013-12-31 2012-12-31

Kön Antal

timmar Utbetald

ersättning

Beräknad kostnad

för övertid i

tid

Antal timmar

Utbetald ersättning

Beräknad kostnad

för övertid i

tid

Fyllnadstid Kvinnor 9848,33 1411673 332983 8327,05 1170362 290951

Män 897,14 145588 624 422,95 59028 2299

Totalt 10745,47 1557261 333607 8750,00 1229390 293250

Enkel övertid

Kvinnor 1716,83 50599 431308 1337, 86 55957 311882

Män 124 8251 26324 85,8 7731 16386

Totalt 1840,83 58850 457632 85,8 63688 328268

Kvalificerad övertid

Kvinnor 964,49 175009 186336 813,04 151420 141442

Män 67,7 10189 14006 106,75 19388 18148

Totalt 1032,19 185198 200342 919,79 170808 159590

Analys

Siffrorna för övertid och fyllnadstid visar ett lågt uttag i enlighet med förvaltningens strävan. Den beräknade kostnaden för övertid som tas ut i ledighet är 991 581 kr.

Rekrytering och personalförsörjning

Nytillsättning Kön 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Tillsvidare Kvinnor 85 72 133

Män 17 10 23

Totalt 102 82 156

Visstid Kvinnor 253 158 147

Män 92 56 41

Totalt 345 214 188

Totalt Kvinnor 338 230 280

Män 109 66 64

Totalt 447 296 344

Avgångar Kön 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31


Män 23 27 16

Totalt 208 147 128


29


Män 65 44 35

Totalt 214 165 154


Män 88 71 51

Totalt 422 312 282

- varav pension Totalt 55 27 0

- varav ÖK-SAP Totalt 6 19 0

Analys

102 nytillsättningar har gjorts under året avseende tillsvidareanställda. Fler kvinnor än män har anställts. Av dessa nytillsättningar har ett antal personer sedan tidigare haft en tillsvidareanställning inom förvaltningen. Dessa nytillsättningar har föranletts av en intern rörlighet inom förvaltningen exempelvis byte av tjänst eller enhet. Av 208 registrerade avslut avseende tillsvidareanställda har 55 medarbetare avgått med pension och 6 med ÖK-SAP (överenskommelse om särskild avtalspension). Fler medarbetare har slutat 2013 än 2012.

Personalkostnader

Personalkostnader 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Personalkostnader inkl PO-pålägg (tkr) 1068423 1048299 1001559

Genomsnittliga personalkostnader inkl PO per månad och årsarbetare (kr)

35809 35662 33818

Analys

Personalkostnaderna är 1,9 % högre än jämfört med 2012. I löneöversynen fick prioriterade grupper ett högre utfall än de centrala avtalen exempelvis syn-, hörsel- och talpedagoger, speciallärare samt skolsköterskor.

Verksamhetsrapport helår 2013

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

2

Innehållsförteckning1 Målanalys........................................................................................................3

1.1 Medborgare och brukare................................................................................3

1.2 Medarbetare ....................................................................................................4

1.3 Hållbart samhälle ............................................................................................6

1.4 Ekonomi...........................................................................................................8

2 Uppföljning av uppdragen ............................................................................83 Investeringsverksamhet................................................................................94 Utvecklingsområde........................................................................................95 Sammanfattande väsentliga händelser .......................................................96 För verksamheten viktiga nyckeltal .............................................................97 Resultat och investeringar..........................................................................108 Framtida intäkts- och kostnadsutveckling................................................109 Bilaga 1 Personalstatistik ...........................................................................11

3

1 Målanalys

1.1 Medborgare och brukare

Gävles medborgare och brukare får kunskap om och förtroende för verksamheterna inom Utbildning & Arbete Gävle (UAG) genom systematiska informationsinsatser, god service, gott bemötande, hög tillgänglighet och ärendehantering enligt lagar och förordningar med beaktande av särskilda skäl.

Informationsplaner är utarbetade och följs i huvudsak. Den konstaterade förskingringen har medfört en förtroendeskada.

Under året har ett intensivt arbete med förtroendeskapande åtgärder pågått. Gymnasieantagningen höstterminen 2013 visade på en positiv utveckling då 90 % av Gävles ungdomar valde kommunal gymnasieskola, en ökning från föregående år. Gymnasieskolorna har också under året förekommit i många positiva sammanhang i media och ett strukturerat arbete pågår för att föra ut information och positiva händelser. Den årliga informationskvällen, där personal och elever inom gymnasieskolorna vägleder ungdomar och vårdnadshavare inför det framtida gymnasievalet, är välbesökt och uppskattad.

Enheten för daglig verksamhet har tagit emot ett trettiotal studiebesök under 2013 där verksamheterna har presenterats. "Bock- och tackteatern" har spelat föreställningar för cirka 1.500 barn i Gävle kommuns förskolor och andra evenemang och händelser inom enheten har uppskattats.

Deltagarna inom Arbetsmarknadsenheten ges adekvat tjänsteutbud/kedja av aktiviteter för närmaste vägen till arbete. Enheten jobbar till exempel med insatser som individuell coachning, praktik till arbete, vägledningspraktik och arbetsträning.

Vuxenutbildningen arbetar med systematiska informationsinsatser för att nå de målgrupper som prioriteras. Ledorden i det arbetet är "En vuxenutbildning - en väg in".


Kunskap om och förtroende för verksamheterna inom UAN.

2 3

Genom ett systematiskt kvalitetsarbete upplever verksamheternas brukare nöjdhet, trygghet och delaktighet.

Ett systematiskt kvalitetsarbete är implementerat alternativt håller på att implementeras i alla verksamheter. Arbetet med att införa elev- och brukarenkäter pågår i samråd med elevråd och andra brukarrepresentanter för hög delaktighet. Synpunkts- och klagomålshantering är i huvudsak implementerad.

Inom Enheten för daglig verksamhet har en brukarenkät genomförts med en hög svarsfrekvens och ett gott resultat gällande trygga och delaktiga brukare. Djupanalyser kring varje grupp genomförs för närvarande.


Systematiskt kvalitetsarbete 2 3

4

1.2 Medarbetare

Utbildning & Arbete Gävle (UAG) är en attraktiv arbetsplats där jämställda och konkurrenskraftiga löner och villkor råder. Detta sker genom att alla medarbetare…

- känner till och förstår sitt uppdrag, såväl på arbetsplatsen som i ett kommunkoncernperspektiv,

- har adekvat kompetens att utföra sitt uppdrag,

- tar personligt ansvar för och får uppföljning på genomförandet av sitt uppdrag,

- arbetar för verksamhetsförbättringar i tillåtande klimat,

- tar ansvar för och deltar aktivt i kompetensutveckling utifrån sitt uppdrag och verksamhetens behov.

Framgångsrika medarbetare

Ett långsiktigt arbete kring kollegialt lärande och gemensam verksamhetsutveckling inom verksamheterna pågår. Kompetensutveckling sker dels genom kommungemensamma utbildningar och genom externa utbildningar. Det stora flertalet av lärarna har adekvat formell kompetens (examen). För merparten av de lärarbefattningar, som det för närvarande finns krav på legitimation för, har legitimationer inlämnats och nya lämnas kontinuerligt in via rektorerna.

Utbildning och Arbete Gävle har sedan augusti tillsatt 13 karriärtjänster i form av förstelärare fördelade på – Borgarskolan 3 / Vasaskolan 3 / Polhemsskolan 4 / Vuxenutbildningen 3. Tjänsterna har varierande uppdrag och innehåll utifrån lärares intresseanmälningar och de enskilda skolornas behov vid tiden för ansökan till dessa tjänster.

I enlighet med ett lokalt tecknat kollektivavtal avseende annan arbetstidsförläggning för lärare, med stöd av HÖK bilaga 6, har hittills 24 lärare övergått till detta avtal. Avtalet har tecknats i syfte att nå effektivare arbetsformer för en ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat.

Medarbetar- och lönesamtal har genomförts alternativt ska genomföras senast 15 februari 2014 med alla medarbetare, innehållande bland annat diskussioner om uppdraget och uppdragsuppfyllelsen.


Kunskap och förståelse om uppdraget.

3 3

Kompetens. 3 3

Inspirerande och hälsofrämjande ledarskap

Utveckling av chefer och ledare inom förvaltningen pågår kontinuerligt genom dels kommunens chefs- och ledarskapsprogram, dels genom individuella kompetenshöjande åtgärder, erfarenhetsutbyten och uppföljningar utifrån medarbetarundersökningar. För chefer inom gymnasieskolorna och vuxenutbildningen gäller dessutom att de har genomgått, genomgår eller ska genomgå den statliga rektorsutbildningen.

I september 2013 genomfördes en kommunövergripande medarbetarundersökning – föregående medarbetarundersökning genomfördes 2011. Den är ett ledningsverktyg och bygger

5

på forskning, som fokuserar på att hitta samband mellan förutsättningar på arbetsplatsen och resultatutveckling. Syftet med undersökningen är att identifiera styrkor och förbättringsområden inom kommunen, förvaltningen och de enskilda enheterna. Undersökningen är ett viktigt underlag till bl.a. SAM – det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Resultatet för medarbetarundersökningen visar ett genomgående positivt resultat. Förvaltningens medarbetare har en hög prestationsnivå – 73,8 – som kan jämföras med 70,1 för kommunen som helhet. Målkvalitet, ledarskap och arbetsrelaterad utmattning är framförallt de områden, som förvaltningen behöver arbeta vidare med. Varje enhet har fått sina resultat, som ska presenteras, bearbetas och utmynna i handlingsplaner med åtgärder för att utveckla verksamheten. Resultatet av aktiviteterna följs upp i medarbetarundersökningen 2015.


Verksamhetsförbättringar och tillåtande klimat.

3 3

Personligt ansvar för och uppföljning av genomfört uppdrag.

3 3

Kompetensutveckling. 3 3

Personal redovisning

Personalstruktur

2013-12-31

Årsarbetare Antal anställdaGenomsnittlig sysselsättningsgrad


Tillsvidare Visstid Tillsvidare Visstid Tillsvidare Tillsvidare

Kvinnor 394,4 68,9 401 78 98,4 49,0

Män 226,2 37,3 228 40 99,2 49,4

Totalt 620,6 106,2 629 118 98,7 49,2

AnalysDet totala antalet medarbetare har ökat något. Antalet tillsvidareanställda har fortsatt minska. En av orsakerna är en kontinuerlig anpassning av antalet lärare i förhållande till de minskande elevunderlaget. Antalet visstidsanställda har däremot ökat bland annat beroende på ökad sjukfrånvaro och barnledighet. Det finns även ett antal visstidsanställda lärare, som inte kan få tillsvidareanställning på grund av att de inte är behöriga enligt skollagen.

En kontinuerlig översyn av vakanta befattningar görs i syfte att anpassa antalet medarbetare till enheternas faktiska behov. Vid nyrekrytering ska, där så är möjligt, sökande från det underrepresenterade könet prioriteras.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är fortsatt hög – motsvarande siffror på kommunnivå är för tillsvidareanställda kvinnor 95,9 / män 98,7 / totalt 96,4.

Den genomsnittliga åldern bland de tillsvidareanställda medarbetarna är fortsatt hög och knappt två år högre än för kommunen totalt.

Av de tillsvidareanställda medarbetarna uppnår 111 personer 65 år eller mer under den närmaste femårsperioden.

6

Obligatorisk sjukredovisning

Obligatorisk sjukredovisning 2013-12-31 (%) 2012-12-31 (%) 2011-12-31 (%)

Total sjukfrånvaro* 5,2 3,1

- varav långtidssjukfrånvaro** 28,1 22,0

Sjukfrånvaro för kvinnor 5,6 3,4

Sjukfrånvaro för män 3,1 2,6

Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 29 år eller yngre

3,7 5,1

Sjukfrånvaro i åldergruppen, 30-49 år 4,6 2,8

Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 50 år eller äldre

6,0 3,1

* Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga anställda, såväl tillsvidare- som visstidsanställda.

** Den del av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

AnalysUppgifter om den obligatoriska sjukredovisningen kunde inte tas fram på förvaltningsnivå för 2012 på grund av byte av affärssystem.

Den obligatoriska lagstadgade sjukredovisningen har för 2013 inte gått att ta fram på helårsnivå på grund av omorganisation. Uppgifterna i ovanstående tabell omfattar därför uppgifter till och med november.

Den totala obligatoriska sjukredovisningen på 5,2 % har ökat, men är dock lägre än sjukredovisningen på kommunövergripande nivå, som är 5,8 % på helår 2013.

1.3 Hållbart samhälle

Samarbete med för verksamheterna viktiga samarbetspartners såsom exempelvis näringsliv, högskola, intresseorganisationer, politiska partiers ungdomsförbund och internationella kontakter sker, utifrån ett tydligt syfte, i linje med uppdraget. Verksamheternas arbete synliggörs såväl intern som externt.

En plan för systematiskt samarbete med viktiga samarbetspartners såsom näringsliv, högskola, intresseorganisationer, myndigheter etc finns framtagen och följs.

Exempelvis har Arbetsmarknadsenheten kontinuerligt samarbete med socialtjänsten och arbetsförmedlingen gällande arbetssökande med försörjningsstöd. Runt gruppen med psykiska funktionshinder samarbetar arbetsmarknadsenheten med Landstinget, Försäkringskassan, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen i ett samarbete som kallas "Fyrsam". Även inom ramen för arbetet med nyanlända flyktingar (etableringsreformen) sker samverkan med berörda parter.

Inom Enheten för daglig verksamhet följs den aktuella samarbetsplanen och exempelvis har tre kurser genomförts med Vuxenutbildningen som på sikt ger större anställningsbarhet för vissa brukare.

Inom Polhemsskolan har en gemensam modell utvecklats för samverkan med handledare på företag och andra organisationer avseende elever som utför arbetsplatsförlagt lärande.

Vuxenutbildningen samarbetar aktivt med övriga kommuner i länet genom bland annat

7

yrkesvux andra intressenter såsom Arbetsförmedlingen, Högskolan samt med övriga enheter inom förvaltningen och andra förvaltningar i kommunen.


Samarbete med viktiga samarbetspartners.

3 3

Utifrån omvärldsanalys fastställs utbudet av verksamheter så att framtida kompetens säkerställs för såväl yrkesliv som vidare studier.

Utifrån en strukturerad omvärldsanalys och elevers/brukares/deltagares behov fastställs utbudet av verksamheter för att optimera måluppfyllelse. Programråd inom gymnasieskolorna finns och arbetar med omvärldsanalys. Den senaste gymnasieantagningen visar på en totalt sett låg andel vakanser i de olika gymnasieprogrammen som indikerar en hög träffsäkerhet i utformandet av antalet platser för de olika programmen.

Inom Enheten för daglig verksamhet visar omvärldsanalysen på behov av flera företagsgrupper, samt breddad kompetens bland medarbetarna för att möta nya mer komplexa behov av stöd och utveckling hos brukarna.

Arbetsmarknadsenheten arbetar aktivt med omvärldsanalys på olika nivåer för att löpande utveckla individuellt anpassade insatser för närmaste vägen till arbete för deltagarna.

Vuxenutbildningen arbetar med omvärldsanalys som en arbetsmetod för att matcha individens behov med regionens arbetskraftsförsörjningsbehov. Detta arbete är komplext och kräver en hög grad av flexibilitet och individuellt utformade studieplaner.


Omvärldsanalys för kompetensförsörjningsbehov och utbud.

3 3

Alla verksamheter har, i enlighet med fastställda styrsystem, ett fastställt kvalitetssystem som genomsyrar alla delar av det dagliga arbetet.

Kvalitetsledningssystem inom de olika enheterna är implementerat i verksamheten alternativt håller på att implementeras. Rutiner för synpunkter och klagomålshantering är implementerade alternativt håller på att implementeras.


Systematiskt kvalitetsarbete. 2 3

Miljöperspektivet genomsyrar verksamhetens alla delar

Miljöperspektivet tas regelbundet upp vid verksamhetsmöten. Påverkansarbete med externa samarbetspartners pågår. Miljöperspektivet uppmärksammas i samband med upphandlingar. Källsortering utförs, utskrifter sker dubbelsidigt. Resepolicy följs avseende miljöpåverkan. Införandet av aktiviteter i enlighet med det miljöstrategiska programmet har startat.

Bland annat har ett samarbete genomförts mellan i första hand Enheten för daglig verksamhet och Polhemsskolan med en möbelpool i syfte att i högsta möjliga utsträckning använda

8

begagnade möbler samtidigt som det ger individer meningsfulla arbetsuppgifter. Arbetssättet kan utvecklas. Dessutom arbetar EDV:s grupper med fler företag med återvinningsuppdrag.

Inom Borgarskolans ram bedrivs ett projekt som i undervisningen berör frågor som stärker elevers förståelse för, och kunskap om hållbar utveckling.


Miljöperspektiv i verksamheten. 3 3

1.4 Ekonomi

Utbildning & Arbete Gävle (UAG) har en god ekonomisk hushållning avseende ett verksamhetsmässigt perspektiv.

Det ekonomiska resultatet utföll med ett positivt resultat på 14 mnkr. För närvarande sker omflyttningar samt minskning av befintliga lokalytor för att möta de minskande elevkullarna inom Polhemsskolan och samlokalisering av verksamheterna inom Vuxenutbildningen.

Se också i övrigt kommentarer under punkt 7.


Ekonomisk hushållning. 3 3

Med kompetent personal samt ändamålsenliga och effektivt nyttjande av lokaler och utrustning genomför Utbildning & Arbete Gävle (UAG) individstärkande åtgärder inom ram.

Det pågår en långsiktig kompetensutveckling av personalen inom alla verksamheter samt optimering av lokaler utifrån tilldelad budgetram.

Utvecklingen av IT som pedagogiskt verktyg förväntas leda till högre måluppfyllelse inom området. Under 2013 har en ny lärplattform implementerats i gymnasieskolorna och Vuxenutbildningen med målen att ge lärarna ett bättre systemstöd i sin undervisning och förenkla kommunikationen med elever.


Kompetent personal samt ändamålsenliga lokaler och utrustning.

3 3

2 Uppföljning av uppdragenVad gäller planerade åtgärder utifrån de generella uppdragen som berör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gäller följande:

- Kommunikation och relationsskapande åtgärder ingår i nämndsmål ett under perspektivet Medborgare och brukare och nämndsmål ett under perspektivet Hållbart samhälle.

- Åtgärder för ”Främjande och förebyggande arbete med jämställdhet osv.” ingår i nämndsmål ett och två under perspektivet Medborgare och brukare, samt inom perspektivet Medarbetare.

- Åtgärder för ”Kommunens nämnder och bolag sätter ”skolan först” vilket ska ge barn och ungdomar goda förutsättningar att klara sin skolgång” ingår i alla nämndsmål i alla

9

perspektiven.

- Åtgärder för ”Skolan ska fungera som en mötesplats för kommunens verksamheter, medborgare och näringsliv” ingår i nämndsmål ett under perspektivet Hållbart samhälle samt i nämndsmål ett i perspektivet Medborgare och brukare. Åtgärder ingår också inom perspektivet Ekonomis två delmål.

- Åtgärder för ”Kommunens förvaltningar och bolag ska se internationalisering som ett verktyg för utveckling av främst skola, energi och miljö samt kompetens” ingår i nämndsmål ett, två och fyra under perspektivet Hållbart samhälle.

- Åtgärder för att kommunen och företagen ska samverka med fokusering på Gävle som logistikcentrum ingår i nämndsmål ett och två under perspektivet Hållbart samhälle.

- Åtgärder för samverkan inom områden där det finns potential att höja kvalitet och/eller minska kostnaderna ingår i alla mål i perspektivet Hållbart samhälle och i mål ett och två inom perspektivet Ekonomi.

- Vad gäller formulerandet av verksamhetsmål med innebörden effektivt resursutnyttjande inom lokaleffektivitet i kommunala lokaler och kostnadseffektivitet ingår detta i båda nämndsmålen under perspektivet Ekonomi.

3 InvesteringsverksamhetFör närvarande sker investeringar som syftar till att möjliggöra minskning av befintliga lokalytor för att möta de minskande elevkullarna inom Polhem och samlokalisering av verksamheterna inom Vuxenutbildningen. Övriga investeringar är av mindre art och utfallet för helåret 2013 blev 7,2 mnkr.

4 UtvecklingsområdeFör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden överensstämmer viktiga utvecklingsområden för den löpande verksamheten med nämndens mål inom de olika perspektiven. Detta med tillägget att ett intensivt arbete har pågått i enlighet med kommunfullmäktiges beslut kring bildandet av två nya nämnder från och med 1 januari 2014. Dessutom har den beslutade åtgärdsplanen med aktiviteter för förbättrad verksamhets- och ekonomistyrning och utvecklingen av intern kontroll genomförts under året.

5 Sammanfattande väsentliga händelser Den 26 juni fattade kommunfullmäktige beslut att nämndens verksamheter förs över till

två nya nämnder från och med den 1 januari 2014. De två nya nämnderna är näringsliv- och arbetsmarknadsnämnden samt utbildningsnämnden. Arbetet med förberedelse för genomförandet har varit intensivt under senare delen av 2013.

Gymnasieantagningen visade på en fortsatt ökning av andelen elever som väljer kommunal gymnasieskola av ungdomar boende i Gävle kommun. Andelen för 2013 blev 90 %.

Antalet nyanlända till Gävle har under 2013 ökat till cirka 900 personer från drygt 200 under 2012.

6 För verksamheten viktiga nyckeltalNyckeltal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antalet 16-18-åringar folkbokförda i Gävle 4 145 4 023 3 783 3 497 3 231 3 097 2 896 2 900

Antalet brukare i daglig verksamhet 312 321 330 345 355 365 375 385

10

7 Resultat och investeringar(mnkr) Utfall 2013-12-31 Utfall 2012-12-31 Budget Helår 2013

Verksamhetens intäkter 195,8 160,0 178,5

Personalkostnader -379,8 -374,0 -374,0

Övriga kostnader -347,5 -330,5 -350,4

Avskrivningar/nedskrivningar -7,5 -8,3 -7,0

Internränta -0,8 -0,8 -1,0

Resultat före kommunbidrag -539,8 -553,6 -553,9

Kommunbidrag 553,9 569,7 553,9

Årets resultat 14,1 16,1 0,0

Bruttoinvesteringar 7,2 7,0 7,8

Avgår bidrag 0,0 0,0 0,0

Summa nettoinvesteringar 7,2 7,0 7,8

Antal anställda 727 714 730

Av överskottet per 31 december på 14,1 mnkr beror 4,8 mnkr på överskott inom arbetsmarknadsenhetens flyktingmottagande. Under 2013 anlände drygt 900 flyktingar, jämfört med drygt 200 under 2012.

Vuxenutbildningens resultat är ett överskott om 3,2 mnkr tack vare ökade intäkter såsom riktat statsbidrag för ungdomar 20-24 år samt interkommunal ersättning i kombination med ett lägre resursnyttjande än budgeterat.

Övrigt överskott består i huvudsak av en ej nyttjad budgetreserv inom den centrala verksamheten.

8 Framtida intäkts- och kostnadsutvecklingUtveckling av intäkter och kostnader

Elevkullarna i gymnasieskolan förväntas fortsätta minska till och med 2016 för att sedan successivt öka igen en aning. I och med detta så minskar kommunbidraget för gymnasieskolan. Detta ställer krav på en löpande anpassning av organisation och lokaler utifrån antalet elever per program. Intäkts- och kostnadsutvecklingen i gymnasieskolan är också beroende av gymnasieskolornas attraktionskraft i förhållande till friskolor och andra kommuners gymnasieskolor.

För Arbetsmarknadsenheten beror intäkts- och kostnadsutvecklingen i hög grad på antalet nyanlända, samt behov och omfattning av arbetsmarknadsåtgärder och dess finansiering.

Inom daglig verksamhet förväntas en liten ökning av antalet brukare årligen, som då ger en ökning av intäkter och kostnader.

Kostnadsutvecklingen för verksamheterna beror på elevernas, brukarnas och deltagarnas antal samt stödbehov i verksamheterna.

Större risker

En större risk på medellång och längre sikt är att antalet individer med stödbehov ökar, samt att stödinsatserna blir mer komplexa i de olika verksamheterna som gör att kostnaderna för att uppnå kvalitativa mål också ökar.

11

9 Bilaga 1 Personalstatistik

Personalstruktur

2013-12-31 2012-12-31

Årsarbetare Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Tillsvidare 394,4 226,2 620,6 400,1 234,1 634,2

Visstid 68,9 37,3 106,2 45,6 33,7 79,3

Totalt 463,3 263,5 726,8 445,7 267,8 713,5

2013-12-31 2012-12-31

Antal anställda

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Tillsvidare 401 228 629 409 236 645

Visstid 78 40 118 52 36 88

Totalt 479 268 747 461 272 733

AnalysDet totala antalet medarbetare har ökat något.

Antalet tillsvidareanställda har fortsatt minska. Orsaken är bland annat en kontinuerlig anpassning av antalet lärare i förhållande till det minskande elevunderlaget.

Antalet visstidsanställda har däremot ökat bland annat beroende av ökad sjukfrånvaro och föräldraledighet. Det finns även ett antal visstidsanställda lärare, som inte kan få tillsvidareanställning på grund av att de inte är behöriga enligt skollagen.

En kontinuerlig översyn av vakanta befattningar görs i syfte att anpassa antalet medarbetare utifrån enheternas faktiska behov. Vid nyrekrytering ska där så är möjligt medarbetare från det underrepresenterade könet prioriteras.


Genomsnittlig ålder Kön 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31


Män 49,4 48,9 48,8

Totalt 49,2 49,2 48,8


Män 43,4 44,1 41,9

Totalt 42,5 42,5 40,7

Totalt Kvinnor 47,8 48,5 47,7

Män 48,5 48,3 47,6

Totalt 48,1 48,4 47,7

12

Åldersfördelning


Kön Upp till 29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år eller

äldre

Tillsvidare Kvinnor 5 70 128 132 66

Män 3 45 58 77 45

Totalt 8 115 186 209 111

Visstid Kvinnor 13 17 25 17 6

Män 5 8 19 4 4

Totalt 18 25 44 21 10

Totalt Kvinnor 18 87 153 149 72

Män 8 53 77 81 49

Totalt 26 140 230 230 121

AnalysDen genomsnittliga åldern bland de tillsvidareanställda medarbetarna är fortsatt hög. Motsvarande siffra på kommunnivå är 47,5 år.

Av de tillsvidareanställda medarbetarna uppnår 111 personer 65 år eller mer under den närmaste femårsperioden. Detta bör innebära att ett antal yngre medarbetare kommer att rekryteras. En översyn av vakanta befattningar görs i syfte att anpassa antalet medarbetare till enheternas behov, vilket innebär att vakanser bland annat på grund av pensionsavgångar inte alltid återbesätts.

13

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2013-12-31 (%)

2012-12-31 (%)

2011-12-31 (%)


Män 99,2 99,2 98,9

Totalt 98,7 98,3 98,3


Män 93,2 93,6 94,1

Totalt 90,0 90,1 90,9

Totalt Kvinnor 96,7 96,7 ----

Män 98,3 98,4 ----

Totalt 97,3 97,3 ----

Antal medarbetare per sysselsättningsgradsintervall

2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Kön Hel-tid

Del-tid 75-99 %

Del-tid < = 74 %

Hel-tid

Del-tid 75-79 %

Del-tid < = 74 %

Hel-tid

Del-tid 75-99 %

Del-tid < = 74 %

Tillsvidare Kvinnor 380 13 8 384 11 14 394 14 11

Män 222 3 3 231 1 4 229 2 5

Totalt 602 16 11 615 12 18 623 16 16

Visstid Kvinnor 57 10 12 34 9 9 42 4 11

Män 34 1 5 30 1 5 43 2 5

Totalt 91 11 17 64 10 14 85 6 16

Totalt Kvinnor 437 23 20 418 20 23 436 18 22

Män 256 4 8 261 2 9 272 4 10

Totalt 693 27 28 679 22 32 708 22 32

AnalysDen genomsnittliga sysselsättningsgraden är fortsatt hög – motsvarande siffror på kommunnivå är för tillsvidareanställda kvinnor 95,9 % / män 98,7 % / totalt 96,4 %.

Vid tillsvidareanställning anställs medarbetarna alltid på heltid. Vid visstidsanställning styr det faktiska behovet för respektive befattning. De tillsvidareanställda som arbetar deltid gör det utifrån egna önskemål eller på grund av att de inte kan arbeta mer.

14

Arbetad tid och frånvaro

Arbetad tid och frånvaro 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Kön Dagar Procent Dagar Procent Dagar Procent

Nettoarbetstid Kvinnor 124 172 80,5 140 297 81,9 142 364 80,6

Män 74 237 82,7 85 093 83,8 88 569 84,2

Totalt 198409 81,3 225390 82,6 230933 81,9

Sjukdom totalt antal dagar

Kvinnor 5 037 3,3 5 051 2,9 4 957 2,8

Män 2 889 3,2 2 453 2,4 1 771 1,7

Totalt 7926 3,2 7504 2,8 6728 2,4

Barnledighet Kvinnor 5 977 3,9 6 021 3,5 7 583 4,3

Män 1 526 1,7 2 041 2,0 1 884 1,8

Totalt 7503 3,1 8062 3,0 9467 3,4

Semester/Ferier Kvinnor 14 075 9,1 15 400 9,0 16 310 9,2

Män 8 215 9,2 8 959 8,8 9 297 8,8

Totalt 22290 9,1 24359 8,9 25607 9,1

Studier Kvinnor 592 0,4 323 0,2 1 765 1,0

Män 158 0,2 572 0,6 985 0,9

Totalt 750 0,3 895 0,3 2750 1,0

Övrig frånvaro Kvinnor 4 409 2,9 4 194 2,4 3 709 2,1

Män 2 711 3,0 2 373 2,3 2 664 2,5

Totalt 7120 2,9 6567 2,4 6373 2,3

AnalysPå grund av omorganisation av nämnder/förvaltningar kan arbetad tid och frånvaro endast redovisas till och med november månad dvs 11 månader i stället för 12.

Den totala nettoarbetstiden ligger på en fortsatt hög nivå – motsvarande siffra på kommunnivå är 79,6 %. Eftersom siffrorna ej är jämförbara med tidigare år kan någon faktisk jämförelse inte göras, men med nu tillgängliga siffror har all frånvaro förutom frånvaro för studier procentuellt ökat.

15

Övertid

2013-12-31 2012-12-31

Kön Antal timmar


Beräknad kostnad

för övertid i

tid

Antal timmar


Beräknad kostnad

för övertid i

tid

Fyllnadstid Kvinnor 627,6 116 134 ---- 691,2 124 537 ----

Män 396,8 72 203 ---- 475,8 94 242 ----

Totalt 1024,4 188337 1167,0 218779

Enkel övertid

Kvinnor 148,3 24 672 19 789 99,3 3 699 24 182

Män 317,4 84 875 14 817 202,8 51 969 9 900

Totalt 465,7 109547 34606 302,1 55668 34082

Kvalificerad övertid

Kvinnor 151,0 26 019 32 723 161,0 20 941 36 764

Män 195,0 44 036 31 804 210,6 60 752 19 104

Totalt 346,0 70055 64527 371,6 81693 55868

AnalysFyllnadstiden har minskat bland såväl kvinnor som män.

Den enkla övertiden har ökat medan den kvalificerade övertiden minskat. Det totala antalet timmar för fyllnadstid och övertid har dock minskat.

16

Rekrytering och personalförsörjning



Män 8 6 8

Totalt 34 21 14


Män 31 23 39

Totalt 122 73 93


Män 39 29 47

Totalt 156 94 107

Avgångar Kön 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31


Män 22 15 23

Totalt 60 50 57


Män 19 26 27

Totalt 69 72 69


Män 41 41 50

Totalt 129 122 126

- varav pension Totalt 16 15 21

- varav ÖK-SAP Totalt 4 4 1

Analys34 tillsvidareanställningar har gjorts under året – fler kvinnor än män har tillsvidareanställts.

Vid nyrekrytering ska där så är möjligt medarbetare från det underrepresenterade könet prioriteras. 10 fler tillsvidareanställda medarbetare har slutat i förhållande till 2012.

En kontinuerlig översyn och prövning görs av berörd chef vid uppkomna vakanser för en anpassning till faktiska behov.

Förvaltningen beviljades ett ”öronmärkta” tilläggsanslag för omställningsåtgärder under hösten 2012. De gjorda överenskommelserna om omställningsersättning och ÖK-SAP gäller från 2013 och framåt.

17

Personalkostnader

Personalkostnader 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Personalkostnader inkl PO-pålägg (tkr) 327 661 329 712 336 881

Genomsnittliga personalkostnader inkl PO per månad och årsarbetare (kr)

37,6 38,5 37,9

AnalysDen genomsnittliga kostnaden per medarbetare har ökat med 1 % mellan 2012 och 2013.

2014-02-07 Sid 1 (11)

1

Betygsrapport för höstterminen 2013.

2

Syfte

Ett syfte med Utbildning Gävles betygsrapporter är att ta fram underlag som ska

underlätta analyser av skolornas betygsresultat. Det är viktigt att jämförelser kan

göras över tid samt att resultatet kan delas upp i olika kategorier t.ex. huvudman,

kön, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildning. Höstterminsrapporten är ett

avstämningstillfälle inför vårterminens arbete med att förbättra betygsresultatet i

grundskolan. Med rapporten som underlag har avstämning skett med respektive

rektorsområde och åtgärdsplaner tagits fram.

MetodBetygsstatistiken för årskurs 9 är hämtade från gymnasieintagningen. I denna

statistik ingår Gävles samtliga skolor.

De kommunala skolorna finns i ett gemensamt elevregistreringssystem

Procapita.1 Ur detta system tas betygsstatistiken för årskurs 6-8 fram.

Redovisning av resultat

I Gävle redovisas betyg- och provresultat för vårterminen i en rapport som

lämnas till utbildningsnämnden i september. Vårterminsbetygen för årskurs 6

och årskurs 9 rapporteras till Skolverket för sammanställning på skol, kommun

och riksnivå. För årskurs 9 sammanställs preliminär statistik på riksnivå redan i

september. Resultatet på kommun och skolnivå redovisas senare under hösten.

För den statistik som finns sammanställd i denna rapport finns inga resultat på

nationell nivå att jämföra med. De jämförelser som kan göras är mot Gävles

resultat från tidigare år.

Bo-Erik Simonsson

Kvalitetsutvecklare

Utbildning Gävle

1 Procapita Education med funktioner för planering, genomförande, dokumentation,uppföljning och utvärdering

3

Terminsbetyg höstterminen 2013 årskurs 9

2 Som ett sammanfattande mått på gymnasiebehörighet sammantaget, oavsett program och nivå, är det behörighet till yrkesprogrammet som ska användas.Att vara behörig till Yrkesprogrammet liknar mest den tidigare behörigheten, skillnaden är att det är ytterligare 5 ämnen som är godkända till de, som tidigare, 3 godkända ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk.3 Elever med minst betyg E i ett modernt språk erhåller 20 extra meritpoäng. Gäller från läsåret 2013/2014. Jämförelser med tidigare år blir därför missvisande.

Antal GenomsnittligtAndel(%) medBehörighet till

Andel(%) medBehörighet till

Andel(%) som nått

Andel(%) som

elever meritvärde

gymnasieskolanyrkesförberedandeprogram2

gymnasieskolanhögskoleförberedandeprogram

målen i alla ämnen

saknar betyg i

alla ämnen

Bergby Centralskola 41 179 71 71 56 2,4

Lillhagsskolan 88 179 76 75 61 1,1

Milboskolan 58 203 78 78 72 0

Sofiedalskolan 107 195 83 82 73 0,9

Solängsskolan 144 223 89 88 84 0,7

Stenebergsskolan 53 153 70 66 19 0

Stigslunds skola 61 225 92 92 87 0

Stora Sätraskolan 79 168 63 60 53 5,1

Sörbyskolan 85 153 48 45 39 10,6

Gävle kommunala skolor 716 1913 76 74 64 2,4

Antal GenomsnittligtAndel(%) medBehörighet till

Andel(%) medBehörighet till

Andel(%) som nått

Andel(%) som

elever meritvärde

gymnasieskolanyrkesförberedandeprogram

gymnasieskolanhögskoleförberedandeprogram


saknar betyg i

alla ämnen

Internationella engelska skolan 200 223 97 94 74 0,5

Lyftet 17 157 71 65 59 0

Prolympia 100 213 92 91 80 0

Trädgårdsskolan 11 192 55 55 55 0

Gävle fristående skolor 328 216 93 90 74 0,3

Gävles kommunala skolor höstterminsresultat 2010-2013

Termin GenomsnittligtAndel(%) medBehörighet till

Andel(%) som nått

Andel(%) som

åk 9 meritvärde

gymnasieskolanyrkesförberedandeprogram


saknar betyg i

alla ämnen

4

Analys av resultatet för kommunala skolorAndelen elever med fullständiga betyg i årskurs 9 är högre höstterminen 2013

jämfört med förra läsåret. Även meritvärdet och andelen behöriga är högre

jämfört med föregående läsår. Andelen elever som helt saknar betyg har ökat.

Antalet nyanlända elever som går i årskurs 9 är betydligt större jämfört med

samma tid förra läsåret. 14 av totalt 17 elever som helt saknar betyg har utländsk

bakgrund och flertalet av dessa har kommit till Sverige under höstterminen.

Fler elever har anpassad studiegång Läsåret 2012/2013 hade 3,6 % av eleverna anpassad studiegång i ett eller flera

ämnen. I år är det 7,5 % av eleverna som har anpassad studiegång. Den stora

ökningen beror på att antalet nyanlända elever har ökat. Under elevernas första

tid i Sverige anpassas undervisningstiden så att huvuddelen av lektionerna läggs

på undervisningen i svenska. Analysen visar att eleverna har anpassad

studiegång i genomsnitt 9,5 ämnen. Det är en ökning jämfört med föregående år

då eleverna hade anpassad studiegång i genomsnitt 7 ämnen. Det är en högre

andel pojkar än flickor som har anpassad studiegång. Det finns däremot ingen

skillnad mellan könen i hur många ämnen som det finns anpassade studiegångar.

I de naturvetenskapliga ämnena är antalet elever med anpassad studiegång störst.

Följande tabell visar antalet elever med anpassad studiegång i de olika ämnena.

ÄmneAntal elever med anpassad studiegång

BI, Biologi 45BL, Bild 34EN, Engelska 25

4 Korrigerat värde. Extrapoäng för moderna språk borträknat.

Höstterminen 2010 183,7 77,7 65,5 2,1

Höstterminen 2011 180,3 78,6 62,5 1,1

Höstterminen 2012 175 73 56 1

Höstterminen 2013 1794 76 64 2,4

5

FY Fysik 51GE, Geografi 38HI, Historia 37HKK, Hemkunskap 32IDH, Idrott och hälsa 24KE, Kemi 51MA, Matematik 12MU, Musik 36RE, Religion 37SH, Samhällskunskap 37SL, Slöjd 34SV, Svenska 3SVA, Svenska som andraspråk 6TK, Teknik 39

Svårast för eleverna att nå målen i matematik I de behörighetsgivande ämnena var det 132 elever av 716 som inte uppnådde

godkänt betyg (betyg E-A) i matematik, 93 i engelska samt 94 elever i

svenska/svenska som andraspråk. Jämfört med föregående år har andelen som

inte uppnått godkänt betyg ökat i matematik, minskat i engelska och ligger på

samma nivå i svenska/svenska som andraspråk.

Prognos för behörighet till gymnasieskolan inför slutbetyget våren

2014.I Gävle har gymnasiebehörigheten för de kommunala skolorna förbättras med 7-

8 procentenheter från höstbetyget till slutbetyget. (läsåren 2010/2011,

2011/2012, 2012/2013)

Även andelen elever med fullständiga betyg och medelmeritvärdet förbättras

betydligt från höstterminsbetyget till slutbetyget. Förra läsåret förbättrades

meritvärdet från 175 vid höstterminsbetyget till 189 i slutbetyget. Andelen elever

med fullständiga betyg ökade från 56 % till 64 %.

Eleverna som avlutade årskurs 9 våren 2013 var de första att få slutbetyg enligt

den nya betygsskalan. Statistiken visar att det nationella betygssnittet påverkats

marginellt av förändringen.

Högre betygspoäng för samtliga årskurser höstterminen 2013I grundskolan ges betyg i årskurs 6-9. I årskurs 6-8 ges terminsbetyg i slutet av

höst- och vårterminen. I årskurs 9 ges terminsbetyg i slutet av höstterminen och

6

slutbetyg i slutet av vårterminen. Eleverna ska få betyg i alla ämnen som eleven

fått undervisning i. Skalan är sexgradig från A till F med fem godkända och ett

icke godkänt betygssteg. Nationella kriterier finnas för stegen E, C och A.

Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen

(F=0, E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-

20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått

betyg A-F i respektive ämne.

Elever som av olika orsaker saknade betyg (-) ingår ej i beräkningsunderlaget.

Nedanstående diagram visar att betygspoängen är högre i samtliga årskurser

höstterminen 2013 jämfört med höstterminen 2013

Sammanställning av samtliga betyg i årskurs 6-9.

7

Analys

Andelen elever med betyg A och B har ökat i samtliga årskurser jämfört med

höstterminen föregående läsår. Samtidigt har andelen elever utan betyg (-) ökat i

samtliga årskurser. Andelen elever som helt saknar betyg har ökat. Antalet

nyanlända elever är betydligt större jämfört med samma tid förra läsåret. Detta

innebär en större betygsspridning i betygssättningen 2013 jämfört med 2012.

Betygsspridningen är större i årskurs 8 och 9 jämfört med årskurs 6 och 7. I

ovanstående diagram illustreras detta av en flackare kurva (polynom).

När läraren sätter betyg innan ämnet avslutats ska hon eller han utgå från vad

undervisningen har behandlat fram till och med betygstillfället och ställa elevens

prestation kring detta i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6 eller årskurs 9.

Eftersom kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för olika betyg i

slutet av årskurs 9 behöver man som lärare göra en bedömning av vilken

kunskapsnivå som är rimlig att begära av eleven i årskurs 7 och 8 för ett visst

betyg i förhållande till kraven för årskurs 9. Hela betygsskalan ska användas vid

varje betygstillfälle och högsta betyg ska vara möjligt att få redan vid det första

terminsbetyget.5 Jämförelser mellan kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9

kan vara ett stöd i bedömning i årskurs 7 och 8.

5 http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/att-satta-betyg

8

Sammanställningen visar att hela betygsskalan används i ökad omfattning

jämfört med föregående år, men det sätts fortfarande få A och B -betyg.

Betygsresultatet visar ett liknande mönster som vid övergången från det relativa

betygssystemet (betyg 1-5) till det målrelaterade betygssystemet(G-MVG).

Andelen satta MVG-betyg var få vid starten för att sedan öka successivt under

de följande åren.

Betygsspridning mellan skolor

Betygsspridningen mellan Gävles skolor är stor. Det skiljer 72 poäng i

genomsnittligt meritvärde mellan det högsta och lägsta skolresultatet. Även

sammansättningen av elever på skolorna varierar kraftigt.

I följande diagram redovisas höstens betygsresultat i årkurs 9 för den fjärdedel

av eleverna som har de lägsta betygen (p25) samt för den fjärdedel av eleverna

som har de högsta betygen (p75) på respektive skola. I nedanstående diagram

visas illustreras detta genom staplar. En lång stapel visar att det är stor spridning

i resultat mellan det två grupperna. En kort stapel visar att skillnaden är lägre,

vilket innebär att elevsammansättningen är mer homogen utifrån ett

resultatperspektiv.

123145

188171

190171

190

130

198

8158

223 223

263 259240 239

263

200

250225

205

BergbyLillhagenEngelska skolanLyftetMilbo .ProlympiaSofiedalSolängenStenebergStigslundStora SätraSörby0

50

100

150

200

250

300

350

Den minsta skillnaden mellan p25 och p75 finns på Prolympia och Stigslund.

9

Variationen mellan de olika skolorna för gruppen p75(den högsta fjärdedelen)

ligger mellan 200-263 meritpoäng.

För gruppen p25(den lägsta fjärdedelen) ligger variationen mellan 58-198

meritpoäng. I denna grupp har skillnaden mellan olika skolor ökat under de

senaste åren.

Flickorna har genomgående bättre betyg än pojkarna

Ett jämförelsemått som används vid en jämförelse är hur stor andel av flickornas

betygsresultat (betygspoäng) som pojkarna har uppnått.

Årskurs 6 92 % av flickornas resultat




Pojkarnas resultat förbättras i förhållande till flickorna på nationell nivå.

2013 ökade pojkarna sitt genomsnittliga meritvärde med 3,0 poäng till 202,4

poäng medan flickornas meritvärde ökade med 0,5 poäng till 224,3 poäng. Det

är den största förbättringen för pojkarna sedan det mål- och kunskapsrelaterade

systemet infördes 1998. Det innebär att pojkarna uppnår 90 % av flickornas

resultat i årskurs 9. I Gävle är det enbart i årskurs 6 som skillnaden mellan könen

är lägre. Flickorna i årskurs 9 har högre betygsresultat i samtliga ämnen utom i

idrott och hälsa. Flickorna i årskurs 6 har högre resultat i samtliga ämnen utom i

teknik.

Terminsbetyg årskurs 6

För årskurs 6 kommer finnas för första gången nationell betygsstatistik att

jämföra med. Det betygsmått som Skolverket redovisat är betygspoäng för

samtliga ämnen. I sammanställningen för höstterminsbetyget finns resultatet för

respektive skola för engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk.

Skolor med färre elever än 10 redovisas inte i statistiken. Sammanställningen för

Gävles skolor visar att det finns en betydande skillnad i resultat mellan de olika

skolorna. Det sammanfattande resultatet för Gävle visar på det högsta resultatet i

svenska följt av engelska och matematik. Resultatet i svenska som andraspråk

ligger betydligt lägre. I förhållande till riket ligger resultatet i engelska och

matematik betydligt lägre. Resultatet kommer att förbättras till våren. Förra

10

läsåret förbättrades betygen från höstterminen till vårterminen med 16 % i

engelska, 14 % i matematik och 13 % i svenska.

Terminsbetyg årskurs 6Hösten 2013 (kommunala skolor)

6 Färre än 10 elever. Ingen statistik redovisas

AntalBetygspoäng

Betygspoäng

Betygspoäng

elever ENGELSKAMATEMATIK SVENSKA

BetygspoängSVA

Andersbergsskolan 44 10,4 10,8 12,0 4,6

Bergby Centralskola 39 8,9 9,9 8,6

Björke skola 6 …6 … …

Forsbacka skola 9 … … …

Fridhemsskolan 44 15,3 13,3 14,6

Hagaströmsskolan 32 14,0 13,7 13,6

Hedesunda skola 25 9,5 7,8 10,2

Lillhagsskolan 44 11,8 11,6 12,2

Ludvigsbergsskolan 53 11,3 11,9 13,6

Milboskolan 16 12,2 14,2 12,0

Nynäs Montessori 13 10,9 11,9 … …

Sjöängsskolan 26 13,0 13,5 12,5

Sofiedalskolan 45 13,2 11,3 13,1 …

Solängsskolan 26 10,8 12,4 14,5 …

Stenebergsskolan 24 9,3 10,6 … 5,8

Stigslunds skola 47 13,2 13,5 13,9

Stora Sätraskolan 57 9,3 8,7 10,8 6,7

Strömsbro skola 42 13,9 13,8 13,5

Sörbyskolan 25 11,6 7,7 10,3 …

Trödje skola 4 … … …

Vikingaskolan 44 9,9 10,2 9,4 …

Ytterharnäs skola 3 … … …

Gävle kommunala skolor 668 11,7 11,6 12,4 6,0Resultat riket vårterminen 2013

96000 13,8 13,6 13,2

8,3

11

1

B A R N & U N G D O M

Tfn 026-178000 (vx),

www.gavle.se

Utvärdering 2013Uppdragspedagoger för fritidshem

2013-12-18Gävle KommunEva Adolfsson, Cecilia Eriksson, Katrin Gille, Åsa Åhlenius, Lena Ångman

Sid 2 (21)

Sid 3 (21)

Utvärdering 2013Sammanfattning

När vi tittar tillbaka på hur det såg ut när satsningen på fritidshemmen i Gävle kommun startade hösten 2012, så finns det många faktorer som vi anser har bidragit till en god utveckling inom många olika områden.

”Handlingsplan för ökad kvalitet i fritidshem” finns på varje skola. Den har upprättas av uppdragspedagog tillsammans med ledning

Det systematiska kvalitetsarbetet i form av pedagogiska planeringar är igång i alla rektorsområden

Medvetenheten hos pedagogerna har ökat kring vikten av att ha en bra struktur både på möten och i fritidshemsverksamheten

Pedagogiska diskussioner förs i större utsträckning än tidigare, man diskuterar uppdrag, förhållningsätt och verksamhet

Pedagogerna träffas i nätverk i de flesta rektorsområden, de inspirerar varandra och delar med sig av goda exempel från verksamheterna

Pedagoger har fått tid och möjlighet att träffas både mellan arbetslag på skolan och mellan skolor. Ett exempel på detta är studiecirkel kring boken ”Vägledning – pedagogiskt förhållningssätt” av Lars Andersson

Man använder sig av verktyg som till exempel kartläggningar. Det visar att pedagogerna jobbar utifrån ett vetenskapligt förhållningsätt istället för att tro och tycka kring sin verksamhet

Här är några framgångsfaktorer som har bidragit till denna utveckling. Genom handlingsplanerna har fritidshemmet lagts på ledningens bord och arbetet

har skett i dialog mellan uppdragspedagog och ledning. Om en fritidspedagog eller någon annan med särskilda kunskaper om fritidshemmet är utvecklingsledare bidrar det till ytterligare utveckling

Alla pedagoger med huvuduppdrag på fritidshemmet har fått möjlighet att gå på föreläsningar och studiedagar tillsammans med sitt arbetslag. Det blir mer effektivt att låta ett helt arbetslag gå på fortbildning, då kan man lättare tillämpa det i sin verksamhet

Förläsningarna med Lars Andersson har tänt pedagogernas stjärnögon. Många skolor har också använt sig av boken ”Vägledning – pedagogiskt förhållningsätt” av Lars Andersson i sitt arbete

Allt detta tillsammans har gett pedagogerna större arbetsglädje och det tror vi genererar högre måluppfyllelse för eleverna.

Sid 4 (21)

InnehållsförteckningUtvärdering 2013 ......................................................................................................................................................3

Sammanfattning ....................................................................................................................................................3

Inledning ...............................................................................................................................................................4

Bakgrund ...............................................................................................................................................................5

Syfte ......................................................................................................................................................................5

Metod ....................................................................................................................................................................5

Urval..................................................................................................................................................................5

Genomförande av observationerna ...................................................................................................................6

Genomförande av intervjuerna..........................................................................................................................6

Genomförande av enkäten.................................................................................................................................6

Observation ...........................................................................................................................................................6

Analys ...............................................................................................................................................................6

Resultat..............................................................................................................................................................7

Intervjuer av pedagoger.........................................................................................................................................8

Analys ...............................................................................................................................................................8

Resultat..............................................................................................................................................................9

Intervjuer av rektorer...........................................................................................................................................14

Analys .............................................................................................................................................................14

Resultat............................................................................................................................................................15

Enkät ...................................................................................................................................................................18

Analys .............................................................................................................................................................18

Resultat............................................................................................................................................................19

Slutord .................................................................................................................................................................21

Åtgärder för utveckling .......................................................................................................................................21

InledningI början av 2012 gjorde Skolinspektionen1 en översyn av Gävle kommuns fritidshem. Beslutet blev att det fanns flera punkter som skulle åtgärdas.Till detta beslut redovisade Barn & Ungdom2 ett antal åtgärder. Fem uppdragspedagoger har under 2013 arbetat med syftet att höja kvalitén i fritidshemmen.

Denna utvärdering har gjorts för att få syn på vad uppdragspedagogerna för fritidshemmen uppnått, nuläget och kommande insatser.

1 Skolinspektionen ”Beslut för fritidshem”2 Barn & Ungdom ” Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Fritidshemmen i Gävle kommun”

Sid 5 (21)

Bakgrund

Uppdraget, som från början var för en uppdragspedagog, gällde att under hösten 2012 utifrån skolinspektionens beslut arbeta med en fördjupad kartläggning av fritidshemmens kvalité. Den analys som gjordes visade åtgärder för utveckling som krävdes i varje rektorsområde. Arbetet har fortsatt under 2013 och har utökats med ytterligare 4 uppdragspedagoger, riktat mot fritidshemmen. Dessa 5 har arbetat i ett processarbete tillsammans med ledningsteamen och skolutvecklarna.

Uppdraget har också varit att arbeta vidare med att stödja implementeringen av Lgr11 med fokus på elevers språkutveckling.

Syfte

Rapportens syfte är att få reda på vad som utvecklats i förhållande till målen och att ta reda på hur arbetet ska fortskrida.

Våra mål som ska utvärderas är: Att det finns en bra struktur och god organisation kring arbetet på fritidshemmet. Att fritidspedagogerna arbetar med pedagogisk planering. Att synliggöra fritidshemmen i skolans organisation.

Utvärderingen ska göras för uppdragspedagogerna, skolledare och pedagoger i fritidshem, förvaltningsledning och Barn & Ungdomsnämnden.

Metod

I vårt arbete har vi valt att använda oss av metoderna intervjuer, observationer och enkät. Här nedan kommer vi att tydligare beskriva hur vi gått tillväga. Vi har fått råd och stöd av kvalitetsutvecklare på Barn och Ungdom i Gävle Kommun.Vi skickade ut ett informationsbrev till alla rektorer/biträdande rektorer. De utvalda skolorna fick sedan information om hur vi skulle gå tillväga. Vi uppdragspedagoger kontaktade fritidspedagogerna på respektive skola. Observationerna och intervjuerna utfördes i andra rektorsområden än de som vi arbetat i som uppdragspedagoger.

UrvalVi har med stöd av kvalitetsutvecklarna valt ut de skolor där vi observerat och intervjuat. Skolorna är geografiskt spridda i kommunen, vi har tagit både stora och små skolor och valt skolor utifrån vilka insatser som gjorts av uppdragspedagogen. Enkäten har skickats ut till alla som har huvuduppdrag på fritidshemmet.

Sid 6 (21)

Genomförande av observationernaTvå uppdragspedagoger observerade sammanlagt 6 arbetslag under deras gemensamma planering och i deras verksamheter. Observationerna antecknades, bearbetades och sammanställdes utifrån våra kriterier.

Genomförande av intervjuernaTre uppdragspedagoger intervjuade 18 pedagoger, jämnt fördelat på 9 skolor, med huvuduppdrag på fritidshemmet. Vi intervjuade även 4 biträdande rektorer. Intervjuerna har bearbetats och sammanställts utifrån våra kriterier.

Genomförande av enkätenUnder en 14-dagarsperiod fanns möjlighet att svara på enkäten via en länk som skickats till pedagogerna via e-post.

Observation

AnalysPå den gemensamma planeringstiden har vi sett att det är mycket som ska avhandlas på kort tid. Trots att en del hade dagordning hoppade man mellan de olika punkterna. Vi upplevde att pedagogerna hade svårt att hålla fokus, det fanns inte någon tydlig ledare som höll i mötena. Pedagogerna är drivande och mycket aktiva men på ett ostrukturerat sätt. För att förbättra strukturen på mötena krävs en tydlig ansvarsfördelning. På två fritidshem jobbade man med pedagogisk planering och använde sig av Lgr 11. Det visar på en medvetenhet och förståelse hos pedagogerna.

För att den strukturerade verksamheten ska fungera krävs det att de har gemensamma möten där arbetsfördelningen sker.

På verksamhetsbesöken har vi sett att när fritidshemmet har egna lokaler är verksamheten väl synlig. Detta gäller även i de gemensamma utrymmena som hall och korridorer. Vi ser att det gynnar den spontana leken och ger trygghet för elever och pedagoger. Eleverna valde att vara i dessa lokaler. När fritidshemmen använder klassrummet för sin verksamhet ser vi att det påverkar elevernas val av aktiviteter, det kan begränsa elevens fritid. Vi tror att ett gott förhållningssätt och god kommunikation mellan yrkeskategorierna kan påverka utformningen av lokalerna och aktiviteterna, vilket gynnar eleverna.

Pedagogerna är väl medvetna om att det krävs en bra struktur för att organisera verksamheten när det är stora barngrupper. Detta syns tydligt genom att pedagogerna har en tydlig uppdelning var man ska befinna sig under fritidshemsverksamheten. Framgångsfaktorer som vi kan se är kommunikation, samsyn och logistik.

När det finns ett stort utbud på aktivteter sysselsätter det många elever samtidigt. Detta gör att det blir färre elever vid varje aktivitet. Eleverna är delaktiga i sina val av aktiviteter genom att man har fått dem presenterade på aktivitetstavlor eller på fritidsmöten. Arbetsmiljön blir lugnare för både elever och pedagoger. Den fysiska miljöns utformning bidrar också till att barnen kan göra ett aktivt val, såsom bygg-, målar- och pysselrum. Uterummet används som en del i verksamheten för att fördela eleverna. När uterummet används för att det är för trångt inne kan det upplevas negativt av eleverna.

Sid 7 (21)

Hur kan uterummet göras mer inbjudande för eleverna?

Vi ser att det krävs mer planering och logistik när mellanmålet serveras i matsalen än om man äter i fritidshemmets lokaler. Verksamheten styrs av tiden när mellanmålet serveras i matsalen. När mellanmålet serveras på avdelningen blir det en del av den pedagogiska verksamheten. Hur kan mellanmålet i matsalen bli en del av den pedagogiska verksamheten?

ResultatNedan följer en sammanställning av observationerna som gjorts.

På planeringstiden kunde vi se följande:

På ett fritidshem uteblev planeringstiden på grund av sjukdom. Därför är underlaget baserat på 5 skolor.

Mötesstrukturo 3 av 5 arbetslag använde sig av dagordningo 1 av 5 arbetslag hade ordförandeo 2 av 5 arbetslag förde protokollo 2 av 5 arbetslag förde privata anteckningaro 5 av 5 arbetslag hade struktur för talutrymme

Arbetar man med pedagogiska planeringar på mötet

o 2 av 5 arbetslag arbetade med en pedagogisk planering där man använde sig av Lgr 11

Hur och vad används planeringstiden till: o 5 av 5 arbetslag stämde av och planerade den kommande periodens

verksamhet o 2 av 5 arbetslag informerade från kurser, nätverk och föreläsningo 2 av 5 arbetslag förde pedagogiska diskussioner

På verksamhetsbesöken kunde vi se följande:

Är fritidshemmet synligt i skolans miljö:o 4 av 6 fritidshem har egna lokalero 5 av 6 fritidshem synligt i gemensamma utrymmen så som hall och

korridoro 2 av 6 fritidshem delar lokaler med skolan

Finns det en struktur i fritidshemsverksamheten:o 6 av 6 fritidshem har en struktur i sin verksamhet

Hur organiseras verksamheten:o På 6 av 6 fritidshem fördelar pedagogerna sig utifrån de aktiviteter som

bedrivso 4 av 6 fritidshem har ett stort utbud av aktiviteter som eleverna kan

välja mellano 5 av 6 fritidshem har en tydlig struktur för eleverna där eleverna kan se/

välja i utbudet av aktivitetero 5 av 6 fritidshem äter mellanmål i matsalen, denna tjänst köps av skolano 1 av 6 fritidshem gör eget mellanmål och äter på fritidshemmet

Sid 8 (21)

Intervjuer av pedagoger

AnalysDen egna planeringstiden används olika beroende på skola och ledning. All planeringstid kan inte alltid användas till fritidshemsverksamheten. Det beror på att det kan finnas många andra uppgifter som inte hör till fritidshemmet till exempel att planera undervisning för skoltiden.

Gemensam planeringstid finns, men det upplevs som att den inte alltid räcker till. Det gäller speciellt för de som har gemensam tid en gång i månaden. De som beskriver att de har god mötesstruktur säger att planeringstiden räcker till.Där mötesstrukturen är otydlig säger pedagogerna att man inte har tillräckligt med planeringstid. Vi tror att om ingen håller i mötet, för anteckningar eller om man saknar en dagordning blir mötet mindre effektivt och man hamnar lätt i sidospår. För att få kvalité på möten krävs att det finns en samtalsledare.

Vi kan se att det är stor variation hur man upplever stödet från ledningen. Vi tycker oss se att det beror på engagemang eller brist på engagemang från både ledning och pedagoger. När det gäller pedagogiska planeringar upplever pedagogerna att ledningen har förordat att de ska jobba med detta, men arbetet har sällan följts upp av biträdande rektor/ rektor. Det behövs återkoppling för att förstärka detta arbete.

Många fritidspedagoger upplever att deras kompetens tas tillvara på ett tillfredställande sätt, men det finns fortfarande pedagoger som känner sig otillräckliga på grund av stora barngrupper bland annat. Vi upplever att de flesta har ambitioner att använda sina kompetenser på bästa sätt. Det vi kan se är att pedagogerna antingen är med i de flesta arbetsgrupper eller nästan inga alls. Vi tror att det kan vara en ledningsfråga eftersom möten ofta kan ligga på tider då det är fritidshemsverksamhet.

En framgångsfaktor som vi kan se, utifrån intervjuerna, är att när en fritidspedagog är utvecklingsledare och sitter med i utvecklingsgruppen, kommer fritidsverksamheten upp på agendan och den blir inte bortglömd på exempelvis studie- och planeringsdagar.

Vi har fått uppfattningen att en del pedagoger tycker att fritidshemsverksamheten blir bortglömd i skolans organisation. Här kan vi återigen se att det handlar både om ledningens och om pedagogernas ansvar. Varför måste fritidshemsverksamheten synliggöras av pedagogerna själva i organisationen? Vems är ansvaret?

Fritidshemsverksamheten får ofta anpassa sig utifrån skolans verksamhet i de gemensamma lokalerna. I de fallen tror vi att det kan bero på att man saknar gemensamt förhållningssätt, förståelse för varandras verksamheter och att det kan vara personbundet.

I arbetet med pedagogisk planering har vi sett stor spridning i svaren från de intervjuade. Vi ser en hög medvetenhet kring vad pedagogisk planering är, men man har kommit olika långt i arbetet med dessa. En framgångsfaktor är att ha tid och använda den på rätt sätt. En annan är att man väljer att begränsa sig till ett litet arbetsområde.Hur kan man bli bättre på att synliggöra arbetet med pedagogiska planeringar?

Sid 9 (21)

De intervjuade pedagogerna visar på engagemang och vilja att fortsätta utveckla kvalitetsarbetet på fritidshemmen. Processen kring det systematiska kvalitetsarbetet är i gång och vi kan se att det är det som pedagogerna fokuserar på.

Sedan uppdragspedagogernas insats startat, har pedagogerna blivit mer medvetna om vikten av att dokumentera och synliggöra sin verksamhet. Pedagogisk planering har blivit ett begrepp som är centralt. Vi ser att det fortfarande finns svårigheter och att det behövs stöd och hjälp i det fortsatta arbetet.

En framgångsfaktor är att vi uppdragspedagoger är fritidspedagoger med lång erfarenhet från verksamheten. Eftersom satsningen har varit central har en kvalitetshöjning på alla rektorsområden möjliggjorts.

ResultatNedan följer en sammanställning av intervjuerna som gjorts, vi har även valt ut citat som ytterligare tydliggör svaren.

Har du egen planeringstid? Om ja, hur ser den ut? Ex. innehåll…Om nej, vad beror det på?

Alla som vi intervjuat har enskild planeringstid. Tidsmässigt varierar det från 1-3 timmar/vecka. Det kan bero på om man jobbar heltid eller deltid. Någon kan ha extra tid för andra uppgifter till exempel matbeställning.

Vad är det man gör på sin egen planeringstid? o planera skolao barnens schema, närvarotidero läsa och skriva mejlo pappersarbeteo läsa igenom information, ex. protokoll, dokumento ta fram materialo beställningaro idrottslektionero NTAo vaktmästaruppdrag o planera lektioner o tillverka material o kopiera o matbeställningaro elevers individuella schemano miljöansvarig

”Vissa år går all planering till förmiddagarna och grupptimmar.”

”Jag planerar inte skoltiden det räcker inte tiden till för, bara fritids.”

”Jag känner att min planeringstid räcker till gott och väl.”

Har ni med huvuduppdrag på fritidshemmet gemensam planeringstid? Om ja, beskriv hur den kan se ut? Om inte, vad beror det på?

Sid 10 (21)

Alla har gemensam planeringstid och de flesta har tid en gång/ vecka, medan några har en gång/månad på kvällstid.

o ta upp det som händer i veckano prata barno planerar vad vi kan bli bättre påo lovaktiviteter o jobba med LPPo pedagogiska diskussionero gemensamt temaarbeteo delårsrapportero skolskogen o struktur – vem som ska göra vad och näro veckoplanering, den som sitter i halleno förbereda ”lektavlor”o beställningar o diskutera föreläsningar

”Vi utvecklar hur långt vi har kommit och pratar mycket om verksamhet och hur vi kan gå vidare”

”…tanken var då att vi skulle diskutera pedagogiska frågor/planeringar. Ingen schemaläggning. Men ibland halkar vi in på praktiska lösningar.”

”Då är hela skolans fritidspedagoger med. Ej förskollärare. Vi önskar de var med, eftersom de jobbar på fritids också. Men de har inte fått ihop det.”

Hur ser er mötesstruktur ut? (Dagordning, ordförande, protokoll, kommer alla till tals).

Svaren är varierande beroende på vilka möten som menas. På de möten som flera pedagoger från olika avdelningar träffas är det vanligare med mötesstruktur.

o 10 av 18 har dagordning o 10 av 18 har ordförande o 14 av 18 har protokoll/minnesanteckningar o 11 av 18 har talutrymme

”Vi har ingen mötesstruktur. Ingen dagordning osv. Vi tänker inte så. Vi tycker det är bra att bara träffas och prata. Vi tänker inte att vi ska ha möte.”

”Fast vi tycker att det går för mycket tid från chefen att informera om saker som man kunde få per mejl.”

”Vissa regler, till exempel komma i tid, inte svara i telefon, hålla oss till ämnet, inte sväva ut eller ”ha egen konferens”, vi ska vara effektiva när vi har möten.”

”Försöker att alla ska komma till tals. Några pratar mer än andra. Viktigt att få med alla.”

Vilket stöd/förutsättningar får ni från ledningen för arbetet med organisation och struktur?Resultatet visas i form av citat.

”Vår chef är väldigt uppmuntrande och berömmer oss och visar liksom att hon tycker att vi gör ett bra jobb. Jag tycker att ledningen lyssnar och försöker tillgodo se våra planeringsbehov.”

Sid 11 (21)

”Rektor är mån om att utveckla fritids. Lyfter och peppar och ”stoppar” oss ibland.”

”Man tänker skola och förskoleklass. Vår verksamhet är inte lika viktig.”

”Vi fixar det mesta själva i arbetslaget. Är det något vi fastnar i tar vi upp det med rektor.”

Används allas kompetenser i fritidshemmets verksamhet?Resultatet visas i form av citat.

”Det finns mycket mer kompetens som inte kommer till användning, på grund av för stor barngrupp”

”Man höjer kvaliteten på diskussionerna i arbetslaget när man har fritidspedagog med det fritidspedagogiska tänket.Man kommer in på det mer pedagogiska tankesättet. Varför gör vi det här? Hur ska vi tänka? Det är inte det praktiska t.ex. pyssel vi saknar, för det har vi ändå.Det är de andra kompetenserna man saknar. ”

”I och med den här satsningen så har vi blivit peppade att vara mer bestämda vad gäller fritids.”

”Jag är den pyssliga och fixar och grejar, de andra gör nåt annat. Man gör det man är bra på.”

I vilka arbetsgrupper och möten är ni på fritidshemmet representerade?

o 17 av 18 deltar på APT o 12 av 18 deltar i trygghetsarbete/trygghetsteam o 9 av 18 deltar utvecklingsgrupp/ledningsgrupp o 2 av 18 deltar på skolråd/föräldraråd o 1 av 18 är hälsofrämjare o 2 av 18 deltar på elevråd o 7 av 18 deltar på elevhälsoteam o 1 av 18 deltar i idrottsgrupp o 4 av 18 deltar på målstyrd grupp/verksamhetsmöte o 2 av 18 är fackligt ombud o 2 av 18 deltar i datagrupp/mediagrupp o 1 av 18 är brandskyddsansvarig o 2 av 18 deltar på elevrunda

”Utvecklingsledare som är fritidspedagog. Bra att ha det annars glöms vi nog bort. Vi märker skillnad. Vi hade inte det från början.”

”Fritids blir lätt bortglömda vid studiedagar, möten och planeringsdagar.”

”APT kl.16.00 -18.00 den som stänger får ej vara med.”

”Nu sist fick fritidspedagogen vara med när lärarna gick igenom klasserna. Men det var efter påtryckning”

På vilket sätt är fritidshemmet synligt i er skolas organisation?Resultatet visas i form av citat.

”Det är ganska dåligt. Det är mycket som går ovanför huvudet på oss. Det bara meddelas ”så här är det”. ”

Sid 12 (21)

”Hur mycket fritids syns kan bero på om utvecklingsledare är fritidspedagog och till viss del om det finns drivande fritidspedagoger som vill ha utveckling. ”

”Om det gäller lokaler på skolan är inte fritids lika synligt. Skolan kan säga:ni har det här rummet där ni ska vara, men här är det klassrum. Om man backar tillbaka 10-15 år sedan, då var det inte så, då var det mer gemensamt. Nu blir det mer: den här soffan är i vägen. Vi kan inte ha den här i klassrummet. Det blir störande. Då försvinner en bit från fritids. Det blir trängre.”

”Det är det vi jobbar väldigt mycket med nu, det är under process. Medvetandegöra fritids för alla på skolan håller vi på med. Vi försöker synliggöra/marknadsföra oss för förändringar bl.a.”

På vilket sätt har ert arbete med organisation och struktur förändrats under den här tiden som uppdragspedagogerna har funnits?Resultatet visas i form av citat.

”Man har blivit lyft i sin yrkeskategori för att man får prata om det vi jobbar med och höja statusen”

”Uppdragspedagogen har hjälpt oss att starta upp det här med mötena och varit med i verksamheten så vi har kommit igång.”

”Sett vilka möjligheter jag har i vardagen, fast det är hur mycket barn som helst. Våga prova och inte säga: Nej det går inte vi är för mycket barn.”

”Vi känner att fritids kommer upp på agendan. Vi får lite mer stöttning. Har berättat mer för övrig personal vad vi gör på fritids. Så lärarna har fått upp ögonen för vårt arbete.”

Arbetar ni med pedagogisk planering?

o 12 av 18 svarade att de arbetar med pedagogisk planering.o 5 av 18 svarade att de delvis arbetar med pedagogisk planering.o 1 av 18 svarade att de inte arbetar med pedagogisk planering.

”I början funderade vi varför vi ska skriva pedagogisk planering, men nu har det börjat satt sig och då får vi syn på allt vi gör på fritids.”

”Vi jobbar pedagogisk planering i huvudet. Vi gör mycket men får det inte synligt för vi dokumenterar inget.”

”Och vi har ju planerat att fortsätta att använda pedagogisk planering just för att det blir ett lättare arbete av det…”

Hur ser förutsättningarna ut för er att utföra pedagogiska planeringar?På vilket sätt arbetar ni med det och hur kan man se det i verksamheten?Resultatet visas i form av citat.

”Vi tycker vi har det väldigt bra. Vi har mycket gemensam tid där vi hinner göra pedagogisk planering.”

”Mindre förutsättningar i år för vi har en massa andra saker att lösa. Men nu har vi börjat på en Lpp. Förra året hade vi en från start.”

Sid 13 (21)

”Det är när man får extra tid som man hinner göra det. För det tar ju en liten stund när man ska hinna prata ihop sig och skriva och så… när vi har fått extra tid har varit värdefullt”

”Det känns att vi har begränsat det så pass att vi har tid till den och känner att vi hinner med och göra nåt bra.”

”Det är inte synligt i verksamheten att vi jobbar med pedagogisk planering. Det som syns är protokoll eller anteckningar från fritidsmöten som finns uppsatta… det kanske är något vi skulle kunna förbättra. Blir tydliga i informationen hem: nu håller vi på med det här”

”Vi berättade på ett föräldramöte om det här arbetet.”

Vilket stöd av ledningen får ni på er skola för att arbeta med pedagogiska planeringar?Resultatet visas i form av citat.

”I skolan kommer det direktiv från ledning och utvecklingsledare, men vi får fundera: vad tycker vi nu är viktigt här? Då får man inte med alla på tåget heller. Det känns inte som det är viktigt. Nån får dra i det, som kanske blir både obekväm och besvärlig. Att vi har tappat fart tror vi beror på att man känner att man får dra saker själv.”

”Rektor förordar att vi ska lägga tid på det här. Men inte hur vi ska göra. Våra möten i höst har gått åt till schemaläggning. Det har gått åt så mycket till praktiskt att vi inte har hunnit med.”

”Att vi fått gå iväg på kurser. Att vi har försökt se till att alla kommer iväg också. För att det ska ge resultat.”

”Vår ledning jobbar väldigt mycket med att lyfta fritidshemmet så vi får otroligt mycket stöd och det känns bra.”

På vilket sätt har ert arbete med pedagogisk planering förändrats under den här tiden som uppdragspedagogerna har funnits?Resultatet visas i form av citat.

”Nu jobbar vi mycket mer medvetet. Vi har fått det enklare, tydligare. Vi har fått ner det på barnets nivå. Det var mer ord förr – som satt i en pärm faktiskt. Nu hjälper det oss! Det är värt och roligt att jobba med det här”

”Uppdragspedagog var med oss och fått oss att se att det kan vara en pedagogisk planering i det lilla. Har varit till hjälp och visat på hjälp att undvika fallgropar.”

”Man känner sig peppad. Vi har börjat med pedagogisk planering. Är mer medveten varför vi gör det vi gör. Diskuterar förhållningssätt mycket mer nu. Vi har mer frågor att diskutera nu.”

”Det är att vi dokumenterar på ett helt annat sätt. Man tänker på syfte, innehåll, resultat, analys. Tidigare har man bara skrivit ner tanken hur det ska vara, utan att tänka på hur man kan utveckla och göra verksamheten bättre.”

”För oss har det nog inte ändrats särskilt mycket, det är mer att vi fortsatt. Det är kanske större skillnad om man inte hade börjat innan med att arbeta med pedagogiska planeringar.”

”Men ni är ju fritidspedagoger ni också, ni jobbar med det här, ni vet precis vad det handlar om och sen är i ute och kollar och vet precis vad det är för verksamhet man har också det tycker jag varit kanon, det har gett ett värde till diskussionen som har blivit då.”

Sid 14 (21)

Hur tänker ni kring ert fortsatta arbete med kvaliteten på fritidshemmet?Resultatet visas i form av citat.

”Vi kan ju hela tiden återgå och titta på de sparade. Det här fungerade bra, det här kan vi förbättra. Vi kan backa tillbaka. Det kunde man ju inte göra när man inte skrev de här. Då skrev vi ju anteckningar, men det blev i alla fall inte så tydligt som med pedagogisk planering… det vi gör, det gör vi som en pedagogisk planering nu. Vi får det nedskrivet och kan förbättra det.”

”… viktigt att veta vad jag gör och varför. Att man utgår från läroplan kapitel 1 och 2. Vad står det där? Vad ska jag göra?”

”Jag vill ha fritidspedagoger som jobbar på fritidshemmet. Som har den kompetensen och har tankarna där. Jag tror man skulle göra ett bra jobb med förutsättningarna vi fått med t. ex Lars Andersson. Vi måste ha folk som är intresserade av tänket och vill driva arbetet vidare.”

”… och framförallt visa hur viktigt fritids är, för föräldrarna. Vill att det ska bli ännu tydligare i skolans organisation.”

Om ni behöver stöd i ert fortsatta arbete, vad skulle det vara?Resultatet visas i form av citat.

”Fortsättning med er. Det är då det växer fram. Vi behöver mer push.”

”Att hjälpa till och stötta upp och få med ledningsgruppen. Utöka samarbetet. Står i läroplan hur viktigt det är. Men ska jag som fritidspedagog gå in och säga det? Det är inte så enkelt.”

”Föreläsningar som man får input av. Mer träffar som ”Folkets hus”, där man får syn på sin egen verksamhet. Väldigt betydelsefullt. Viktigt att få träffa andra fritidspedagoger och dela med sig av sitt dagliga arbete.”

”Önskar ett ”vi-tänk”. Förmedla till alla. Helhetstänk över dagen. En stor grej att jobba med från ledningen… det är inte vårt jobb att skapa förutsättning för samsyn.”

”Fortsätta i de här nätverksträffarna med en bok och att det är någon som håller i dem och har tänkt till om vilka frågor och så.”

Intervjuer av rektorer

AnalysUtifrån intervjuerna kan vi se att de biträdande rektorerna har vetskap om att pedagogerna har planeringstid både enskilt och gemensamt. Vad pedagogerna gör på sin planeringstid är biträdande rektorerna förtrogna med till viss del.De biträdande rektorerna berättade hur de upplever planeringstidens mötesstruktur och vi ser att det överensstämmer med den bild vi har fått genom analysen av pedagogernas svar, se analys ”Intervju pedagoger”.

Man har gett pedagogerna goda förutsättningar att utveckla arbetet för fritidshemsverksamheten, exempelvis genom studiedagar och planeringstid. Resultatet av detta ser olika ut. Vi tror att det kan bero på att ledningen inte alltid är tydlig med vad man förväntar sig av pedagogerna. Intresset för fritidshemmen är stort hos de biträdande rektorerna, men vi tycker oss se att man delvis lägger för lite fokus på fritidshemsverksamheten.

Sid 15 (21)

En framgångsfaktor kan vara när en fritidspedagog är utvecklingsledare samt med i utvecklingsgruppen, vilket kan bidra till att fritidshemsverksamheten synliggörs.

Två av de intervjuade signalerade också att man alltför sällan lyfter fritidshemsfrågor på central nivå.De biträdande rektorerna önskar fortsatt stöd från uppdragspedagogerna samt från centralt håll för att öka kvalitetsarbetet.

ResultatHär kommer en sammanställning av intervjuerna med biträdande rektorer.

Har personalen med huvuduppdrag på fritidshemmet egen planeringstid? Om ja, vet du hur den kan se ut? Om nej, vad beror det på?

Alla rektorer säger att personalen med huvuduppdrag på fritidshemmet har egen planeringstid

”Ja. De kan jobba tillsammans eller enskilt. Viss tid har de enskilt, viss tid tillsammans och viss tid allihopa”.

Har personal med huvuduppdrag på fritidshemmet gemensam planeringstid? Om ja, kan du beskriva hur det kan se ut? Om inte, vad beror det på?

Alla rektorer säger att personalen med huvuduppdrag har gemensam planeringstid.

”En dag per termin har alla tillsammans. Då gör man upp huvudstrukturen för hela terminen. Sedan jobbar man tillsammans parallellt och enskilt. Sedan har vi husmöten en gång i veckan ca en timme då är alla med.”

”De planerar tillsammans tre timmar på fredagar.”

”Det är olika vad som händer på själva planeringen.”

Vad är din uppfattning om hur personalens mötesstruktur ser ut? (dagordning, ordförande, protokoll, kommer alla till tals)Resultatet visas i form av citat.

”Det tror jag inte… att det finns, nån dagordning eller protokoll.”

”När man har husmöten då har man en agenda. Den sitter uppsatt. Vissa saker tas upp varje vecka. Man kan ta upp övriga frågor till dagordningen. Det skrivs alltid protokoll och man har ordförande. Det är utvecklingsledare som är fritidspedagog. På MSG har vi talrunda. Där tar man upp elevärenden.”

”De har fått i uppdrag att göra en bättre mötesstruktur, för jag tycker inte att tiden utnyttjas allt för väl många gånger.”

Vilket stöd/förutsättningar har du gett personalen för arbetet med organisation och struktur? Resultatet visas i form av citat.

”Att schemalägga tiderna. Gett dem tillfälle att träffas. Viktigt att en av utvecklingsledarna är från SBO-sidan. Att de får gå på nätverk. Vi sätter in vikarie om det behövs. ”

Sid 16 (21)

”…så jag la in en extra planeringsdag…då vi satt oss ner och gjorde ett omtag helt enkelt…jag kommer att sätta in vikarie på förskoleklass under två förmiddagar framöver, så fortsätter vi det här allihopa… jag vill ha med förskollärarna i det här också för de är ju halva fritids.”

”De har förut lagt sina egna scheman, men jag har ändrat på det för jag vill ha så mycket resurser som möjligt på förmiddagarna.”

Har du uppfattningen att allas kompetenser används i fritidshemmets verksamhet?Resultatet visas i form av citat.

”Ja, det tycker jag, de är bra på att göra det de är bäst på.”

”De är själva ansvariga. Det tar vi upp på medarbetarsamtal… man använder varandras kompetenser…”

I vilka arbetsgrupper och möten är personalen på fritidshemmet representerade? (Ex, elevrundor, MSG-möten, APT, EHT, utvecklingsgrupp, trygghetsteam)Resultatet visas i form av citat.

”I alla grupper finns ftp representerade. Jag tittar på lämplighet och kompetens. Jag sitter tillsammans med ledningsgruppen och gör ett förslag och sedan får de diskutera.”

”Det finns inget driv eller engagemang från fritidspedagogerna. Så det är inga som är med i någon grupp.”

”I alla grupper som vi har finns en fritidpedagog representerad.”

På vilket sätt är fritidshemmet synligt i din/dina skolors organisation?Resultatet visas i form av citat.

”.. om jag får hundra frågor från förvaltningen som jag ska lösa åt de uppåt… två kanske handlar om fritidshem. Det efterfrågas ju ingenstans vad vi gör på fritids eller hur vi har det där, ny forskning eller såna saker.”

”Jag tycker att det är lika viktigt som en annan. Det har jag jobbat väldigt mycket för… och det gäller att de professionaliserar sig själva… för man ser ju barnen i ett annat sammanhang utanför klassrummet och det är ack så viktigt. Och där är det ju också förmågor som tränas. Som inte klassläraren kan se.”

”Jag tycker fritidshemmet syns bra i skolans organisation. Vi brukar alltid ta med fritids när vi planerar teman. Visst kan vi utveckla fritids ännu mer.”

På vilket sätt har arbetet på fritidshemmet/fritidshemmen förändrats under den här tiden som uppdragspedagogerna har funnits? Resultatet visas i form av citat.

”Man ser att pedagogerna har en större stolthet över sin verksamhet… upplever mer energi och glädje i arbetet. Förut vara det mycket prat om allt negativt.”

”När vår uppdragspedagog har varit här då har hon styrt så de pedagogiska diskussionerna har kunnat genomföras för annars är det mycket görande de fastnar i. Det har blivit en viss utveckling”

”Stöd och hjälp för pedagogerna.”

Sid 17 (21)

Hur ser förutsättningarna ut för fritidshemmets personal att utföra pedagogisk planering?Resultatet visas i form av citat.

”Tid har de. Planeringstid varje vecka samt kvällsmöte 1 gång/månad. Bra förutsättningar.”

”Det kanske är det jag vill att de använder tider mer till, eller det ÄR det jag vill att de använder tiden till.”

”De gör de utifrån sin tid. Innan hade vi ju studiedag där uppdragspedagog var med..jag tror vi går i bräschen i kommunen.”

Vilket stöd har du gett pedagogerna att arbeta med pedagogiska planeringar? Resultatet visas i form av citat.

”Jag lyfter ofta fritids, för jag tycker det är viktigt. Även högre upp. Utbildningar, studiedagar och sånt. Konferenser och kurser. Jag försöker vara med på t.ex. nätverk den mån jag kan. Det blir mer stuns i diskussionen när jag är med. Det blir inget gnällforum. Det är passé. Här och nu, framåt är det som gäller.”

”Nej, där känner jag att det har jag inte gjort, eftersom där har ju uppdragspedagogen varit. Hon driver ju fortfarande. Så jag har ju känt, att det släpper jag till uppdragspedagogen.”

Finns det ett arbete med pedagogisk planering på din/dina fritidshem? Om ja, hur ser arbetet ut? Hur kan du se det i verksamheten? Om inte, vad kan det bero på?Resultatet visas i form av citat.

”Ja. Det syns i verksamheten genom att allt sitter uppsatt… man skickar ut hela årsplaneringen till föräldrar. Talar om det på föräldramöten om sin verksamhet att fritids arbete också är kopplat till LGR 11. Vi har bildskärmar som rullar och visar verksamheten.”

”.. när jag tänker tillbaka på den här terminen…nej det kan jag inte säga att jag ser på det viset. Jag vet att det planeras, jag vet att det läggs upp. Jag får ju det tillsänt.”

Kan du se om arbetet har förändrats under den här tiden som uppdragspedagogerna har funnits? Resultatet visas i form av citat.

”De skriver pedagogisk planering i större utsträckning än förr”

”Lite grann.”

”Uppdragspedagogerna som ser hela kommunen. Vad fattas här och där? Samtidigt kan jag tycka att rektorer och biträdande rektorer ska visa större intresse för fritids. Det säger jag på chefsträffar också”

Hur tänker ni kring ert fortsatta arbete med kvaliteten på fritidshemmet?Resultatet visas i form av citat.

”Ja, jag hade hoppats att det här med uppdragspedagoger skulle finnas kvar alltså er organisation som ni har centralt alltså.”

Sid 18 (21)

”Jag känner att personalen har svarat bra på att det har kommit någon från det egna ledet, som drivit utvecklingen för fritidshemmet… dels viktigt för mig att ta vid, även att få igång varje enskild personal. Det gäller att vi driver på.”

”Jag har försökt att lyfta fram satsningen för fritids på gemensamma arbetsplatsträffar. Där kan jag bli bättre.”

Om ni behöver stöd i ert fortsatta arbete vad skulle det vara?Resultatet visas i form av citat.

”Jag skulle nog vilja att uppdragspedagog fortsätter det påbörjade arbetet.”

”Bra med satsning centralt för skolledare så man får lite energi och driv att fortsätta arbetet med fritids.”

”Viktigt att vi rektorer tar över efter er uppdragspedagoger.”

”Erfarenhetsutbyte där man inte bara ger utan också får. Bokcirkel för alla där böcker köpts in till alla.”

Enkät

AnalysDe flesta med huvuduppdrag på fritidshemmet är högskoleutbildade, många av dem är utbildade fritidspedagoger. Mer än 85 % har både egen och gemensam planeringstid. Det tyder på att det finns goda förutsättningar för att planera fritidshemsverksamheten. Det ger också möjlighet till en hög måluppfyllelse för eleverna. Detta stärks också i och med att övervägande tycker att deras kompetens tas tillvara i fritidshemmets verksamhet.

Vi ser att många behöver förbättra sin mötesstruktur. Enkäten visar att många saknar viktiga delar i den strukturen. I och med detta kan en del av den gemensamma planeringstiden bli ineffektiv. Eftersom man också säger att man delvis saknar stöd av ledning i detta arbete tror vi att man, med mer tydligt ledningsstöd, kan förbättra arbetet med organisation och struktur.

Många fritidspedagoger är med i trygghetsgrupp/likabehandlingsgrupp. Men det är en låg representation i grupper som; elevhälsoteam, elevrunda. Man har svårt att komma ifrån verksamheten för att gå på dessa möten. Kan det bero på att möten ligger på eftermiddagarna, mitt i fritidshemsverksamheten? Vi befarar att om fritidspedagogerna inte har möjlighet att vara med på till exempel elevrunda eller elevhälsoteam, kan inte heller eleverna mötas utifrån det behov av särskilt stöd de har. Vi anser att det är ledningens ansvar att skapa utrymme och förutsättningar att representant från fritidshemmet kan delta i dessa möten. Detta skulle öka samsynen mellan skola och fritidshem.

De flesta har kunskap om pedagogisk planering, även om en del har svarat att man inte har förutsättningar att utföra den. Här kan vi koppla tillbaka till arbetet med organisation och struktur. Vi ser att om man inte har avsatt tid för pedagogisk planering finns det en risk att arbetet inte heller blir gjort.Många har uppgett att de jobbar kontinuerligt med pedagogisk planering. Det tyder på en hög medvetenhet och kunskap om detta arbete.Här tycker pedagogerna att de har fått något mer stöd av ledningen, det tror vi dels beror på att det är ett konkret arbete och dels att vi som uppdragspedagoger haft en medveten satsning på det systematiska kvalitetsarbetet.

Sid 19 (21)

En stor del av pedagogerna anser att man har haft mycket hjälp och stöd av uppdragspedagoger. Det visar på att denna satsning har varit lyckad. Vi tror det beror på att vi har jobbat utifrån de förutsättningar som finns på varje skola och mött varje arbetslag där de befinner sig. Vi har hjälpt till att synliggöra det goda arbetet och byggt vidare på det.

Pedagogerna visar stort engagemang och har många konkreta förslag och goda idéer om vad man vill ha för fortsatt stöd och vad man vill utveckla. Det tar vi med oss i vårt fortsatta arbete.

ResultatSammanställning av enkätresultat.

1. Vilken utbildning har du?

113 svarade.80 av 113 är utbildade fritidspedagoger.

2. Hur många år har du jobbat i fritidsverksamheten?113 svarade.Övervägande har lång arbetslivserfarenhet.

3. Hur många elever finns på din skola?112 svarade.Nästan hälften jobbar på skolor med mer än 300 elever.

4. Har du egen planeringstid?113 svarade. 107 av 113, har egen planeringstid.

5. Om inte, vad beror det på?5 svarade.De som inte har egen planeringstid säger att det beror på bland annat

o Schemateknisk orsako Arbetstiden räcker inte till

6. Har ni med huvuduppdrag på fritidshem gemensam planeringstid?112 svarade.95 av 112 har gemensam planeringstid. 17 personer har inte gemensam planeringstid.

7. Om inte, vad beror det på?16 svarade. De som inte har egen planeringstid säger att det beror på bland annat:

o Schemateknisk orsako Personalbrist

8. På er gemensamma planeringar har ni oftast?93 svarade.

o Dagordning 49o Ordförande/samtalsledare 34

Sid 20 (21)

o Protokoll/minnesanteckningar 65o Talrunda 20 o Pedagogiska diskussioner 79o Lokal att sitt i under hela mötet 83o Tillräckligt med tid 27

9. Jag får stöd/förutsättningar av ledningen för arbetet med organisation

och struktur110 svarade.Medeltalet är 5,5 av 10.

10.Min kompetens tas tillvara i fritidshemmets verksamhet107 svarade.Medeltalet är 7,5 av 10.

11.Är du representerad i någon arbetsgrupp?110 svarade.75 av 110 är representerade.

12.Vilka?75 svarade. Många fritidspedagoger är med i trygghetsgrupp/likabehandlingsgrupp. Låg andel representerade i elevhälsoteam och elevrunda.

13.Vad beror det på?33 svarade.Svårt att komma från verksamheten för att gå på möten.

14.Tycker du att fritidshemmet är synlig i din skolas organisation?108 svarade.74 av 108 tycker att fritidshemmet är synligt.

15.Jag har förutsättningar att utföra en pedagogisk planering?106 svarade.89 av 106 säger att de har förutsättningar.

16.Om nej, vad beror det på?16 svarade.De som inte har förutsättningar säger att det beror på bland annat:

o Schemateknisk orsako Arbetstiden räcker inte till

17.Jag får stöd/förutsättningar av ledningen i arbetet med pedagogisk planering.106 svarade.Medeltalet är 6 av 10.

18.Jag arbetar kontinuerligt med pedagogiska planeringar?105 svarade.70 säger att de jobbar kontinuerligt med pedagogisk planering.

Sid 21 (21)

19.Har du i ditt arbete haft hjälp/stöd av ”uppdragspedagoger för fritidshemmet”?107 svarade.Medeltalet är 7,3 av 10.

20.Om du skulle få fortsatt stöd av uppdragspedagoger, vilket/vilka områden vill du utveckla?106 svarade.Det man behöver i fortsatt stöd är bland annat:

Föreläsningar Pedagogiska planeringar Pedagogiska diskussioner

SlutordVår utvärdering har varit omfattande. Det har varit väldigt givande och vi har fått en mycket god respons av både pedagoger och biträdande rektorer. I enkäten hade vi också en hög svarsfrekvens. Hela 72 %. Eftersom vi använt oss av fyra olika metoder; observation, intervjuer av pedagoger, intervjuer av biträdande rektorer och enkät har vi fått ett brett underlag att arbeta med. Resultaten stämmer bra överens när vi jämför de med varandra.

Vi ser att vi är på god väg att uppnå de mål vi satte upp inför denna utvärdering.

Intresset är också stort för att vidareutveckla fritidshemsverksamheten på olika sätt, vilket bidrar till ökad kvalitet och högre måluppfyllelse.

Åtgärder för utveckling

Det bör finnas förutsättningar för gemensam planeringstid på fritidshemmen. Öka förståelsen hos pedagogerna att struktur på mötena genererar god kvalité. Önskemål att ledningen kan vara mer delaktig i arbetet kring fritidshemmen. Hur kan man skapa utrymme för diskussioner så att lokalerna i skolan kan

sambrukas på bästa sätt? Arbetet med bemötande och förhållningssätt är en viktig del att utveckla. Fritidspedagogerna behöver fortsatt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet kring

pedagogiska planeringar.

Ärende 4

Anmälan av delegationsbeslut i utbildningsnämnden år 2014

Sid 1 (2)

Gävle kommun Utbildning Gävle Box 603, 801 26 GÄVLE Besök Ruddammsgatan 27Växel 026-17 80 00 [email protected] www.gavle.se

Dnr 1930062014-02-24

Handläggare: Helena M Johansson

Anmälan av delegationsbeslut under perioden 2014-01-11 till 2014-02-21

1. Utredning av kränkande behandling eller trakasserierEn påbörjad utredning i förskolan31 påbörjade utredningar i grundskolan En påbörjad utredning i gymnasieskolan

2. Placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavare önskarTre elever med önskemål om Stigslunds skolaTre elever med önskemål om UlvsäterskolanSamtliga avslag p g a platsbrist.

3. Medgivande att fullgöra skolplikten på annat sättEn elev vid Lillhagsskolan under perioden 2014-03-24—2014-05-09 (dnr 14UN46-2)En elev vid Björke skola under perioden 2014-02-10—2014-03-21 (dnr 14UN58-3)

4. Förlängd undervisningBeviljan på ansökan om förlängd undervisning gällande två elever vid gymnasieskolan

5. Beslut om rätt till bidrag/ersättning för fristående verksamheterBeslut om tilläggsbelopp gällande en elev vid Gefle Montessoriskola som har överklagats (dnr 13BUN6/14UN54)

6. Ordförandebeslut-Eva Levin, chef för grundskolan, har fått i uppdrag att för utbildningsnämndens räkning, besvara begäran om yttrande till Skolinspektionen med anledning av anmälan om skolsituation för grundsärskoleelev vid Stenebergsskolan (Dnr 14UN21-1)7. Sammanställning av beslut om avslag på ansökan om skolskjuts år 2013

8. Sammanställning av beslut att anställa lärare och förskollärare augusti 2013-augusti 2014

9. Sammanställning av Beslut att anställa lärare som inte har den utbildning som krävs under längre tid än sex månader augusti 2013-augusti 2014

Sid 2 (2)

Ärende 5

Redovisning av anmälningsärenden i

utbildningsnämnden år 2014

Sid 1 (2)


Dnr 1928942014-02-24

Handläggare: Helena M Johansson

Redovisning av anmälningsärenden under perioden 2014-01-11--2014-02-21

1.Yttrande till Skolinspektionen –Skolsituationen för grundsärskoleelev vid Stenebergsskolan(dnr 14UN21-3)

2. Prövning av överklagande från Gefle Montessoriskola gällande tilläggsbelopp (dnr 14UN54/13BUN6)

3. Beslut avseende ansökan om statsbidrag för särskilda insatser på skolområdet - Sjukhusundervisningen (dnr 14UN55-1)

4. Beslut från Skolinspektionen - Anmälan om kränkande behandling och rätt till utbildning för en före detta elev vid Ulvsäterskolan (dnr 14UN24-1)

5. Underrättelse från Förvaltningsrätten i Falun - Tillfälle att yttra sig över Magelungens yttrande gällande överklagande av avslag för tilläggsbelopp för elev (dnr 14UN61-1)Samt yttrande i ärendet till Förvaltningsrätten (dnr 14UN61-2)

6. Beslut från Skolinspektionen - Anmälan om mottagande i särskola av en elev i Gävle kommun (dnr 14UN81-1)

7. Reflektioner kring av att vara förälder till ett flerfunktionshindrat barn i Gävle ställd till politiker i Gävle kommun bl a till utbildningsnämnden

8. Begäran om yttrande från Skolinspektionen - Anmälan om kränkande behandling vid Andersbergsskolan (dnr 14UN88-1)

9. Beslut från Skolverket - Statsbidrag för att vidareutveckla kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärande under 2014 (dnr 14UN52-3)

10. Beslut från Skolinspektionen - Anmälan om skolsituation för en elev vid Ulvsäterskolan (dnr 14UN65-1)

11. Beslut i Kommunfullmäktige 2013-12-16 § 203 – Framtida placering för Kulturskolan

Sid 2 (2)

Ärende 6

Ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg för Lugna

daghemmet

Sid 1 (1)2014-02-17Dnr 192357

Tjänsteskrivelse – Ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg för Lugna daghemmet

Förslag till beslutUtbildningsnämnden föreslås godkänna ansökan om rätt till bidrag för den

enskilt bedrivna verksamheten Lugna daghemmet.

ÄrendebeskrivningMohanad Mohsen har som huvudman inkommit med en ansökan om rätt till

bidrag för att bedriva Lugna Daghemmet. Verksamheten är pedagogisk

omsorg i enskild regi. I verksamheten kommer hans hustru att arbeta direkt

med barnen. Mohanad Mohsen kommer också att delat i verksamheten på

eftermiddagar. Verksamheten kommer att vara lokaliserad till Lugna gatan 33

i Gävle. I verksamheten beräknas man ta hand om 5-6 barn.

BeslutsunderlagAnsökan från Mohanad Mohsen

Yttrande från utbildning Gävle

Beslut: Protokollsutdrag med beslutsunderlag skickas till:

Sid 1 (4)


Dnr 1923562014-02-17

Handläggare: Curt-Ingvar Hamrén

Yttrandeöver ansökan om rätt till bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i enskild regi från Mohanad Mohsen

InledningMohanad Mohsen, Lugna gatan 33 C, 802 75 Gävle, ansöker om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg i Gävle kommun. Arbetsnamn för den enskilda pedagogiska omsorgen är Lugna daghemmet

Förutsättningar för rätt till kommunalt bidrag enligt Skollagen.

Skollagen 25 kap. 10 § BidragDen kommun där en enskild bedriver sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap. 2 § ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om

1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet,

2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet,

3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 § andra stycket, och

4. avgifterna inte är oskäligt höga.

Sid 2 (4)

Skollagen 26 kap 4 §En kommun har tillsyn över

1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 §

2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap 10 §.Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. - Åtgärder mot kränkande behandling – följs.

Skollagen 25 kap 13 §, andra stycket Hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Skollagen 25 kap 2 §Kommunen skall sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.

Skollagen 25 kap. 6 § (utdrag)Sådan verksamhet som avses i 2 § ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, allas människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Skollagen 25 kap 7 §. Sådan verksamhet som avses i 25 kap 2§ skall bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med lämplig sammansättning och storlek. För bedrivande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Sid 3 (4)

Handläggning av ansökanEn beredningsgrupp bestående av Elisabet Marklund, kvalitetsutvecklare och Curre Hamrén, utredare, har behandlat den inkomna ansökan från Mohanad Mohsen. Gruppen har även haft personligt samtal med Mohanad Mohsen och Patricia Dos Santos Tavares.

Allmänt om planerad verksamhetVid pedagogisk omsorg är den vanligaste formen det som tidigare kallades familjedaghem. Mohanad Mohsen har för avsikt att starta ett enskilt drivit familjedaghem (pedagogisk omsorg). Mohanad Mohsen kommer att vara huvudman för verksamheten. Den som kommer att arbeta med barnen är Patricia Dos Santos Tavares som är gift med Mohanad Mohsen.

Kommentarer till ansökan Mohanad Mohsen har i sin ansökan redovisat vilken inriktning

verksamheten kommer att ha. Inriktningen är i överensstämmelse med de styrdokument som gäller för denna verksamhet.

Öppettiderna överensstämmer med de tider som tillämpas inom kommunen.

Målformulering överensstämmer med gällande styrdokument I verksamheten kommer att finnas 5-6 barn. 5-6 barn hos ytterligare en huvudman för enskild pedagogisk

omsorg medför inte påtagliga negativa följder för kommunens verksamhet.

Verksamheten kommer att vara lokaliserad till Lugna gatan 33 C, 802 75 Gävle

Patricia Dos Santos är den som kommer att arbete med barnen under dagarna. Hon har ett eget barn på snart 7 år och dessutom är brukar hon hjälpa släktingar med deras barn.

Mohanad Mohsen, som är huvudman, har pedagogisk utbildning och erfarenhet av att arbeta med barn. På eftermiddagar kommer han också att finnas med i verksamheten.

Sid 4 (4)

Placering av barn kommer att ske genom kommunens placeringsenhet.

Hembesök har genomförts av Karin Nordkvist som är chef för de kommunala dagbarnvårdarna. Eventuella brister ska vara åtgärdade innan verksamheten börjar. Vid besöket fanns planer för att ta emot 6-7 barn. Nu är det ändrat till5-6 barn.

Verksamheten beräknas starta så snart nödvändiga beslut är fattade.

SammanfattningBeredningsgruppen anser att Lugna daghemmet uppfyller de krav som finns enligt Skollagen och att Lugna daghemmet kan få bidrag enligt bestämmelserna i Skollagen.

Gävle den 17 februari 2014

Frank StoorFörvaltningschef

Ärende 7

Friskoleärende – Ansökan från Gefle Montessoriskola AB om godkännande för utökning av

verksamhet åk 7-9 vid fristående grundskola, Gefle Montessoriskola

(Skolinspektionens dnr 31-2014:699

Från: "Johansson, Helena M" <[email protected]>Till: "Platina-UN (e-post)" <[email protected]> Ärende: VB: Remiss: Dnr 2014:699 Ansökanfrån Gefle montessoriskola om godkännande som fristående huvudmanDatum: 2014-02-12 08:06:57

Från: Petra Jansson [mailto:[email protected]] Skickat: den 10 februari 2014 13:49Till: Gävle kommun (e-post)Kopia: Enmark, ElisabetÄmne: Remiss: Dnr 2014:699 Ansökanfrån Gefle montessoriskola om godkännande som fristående huvudman

Remiss

Gävle kommun

2014-02-10

1 (1)

Dnr 31-2014:699

Remiss från Skolinspektionen

Gefle Montessoriskola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående grundskola i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/16.

Kommunens yttrande

Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av den sökta utbildningen vid den fristående verksamheten skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen.

Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående verksamheten. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år.

För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av följderna av en etablering bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning även bifoga följande uppgifter,

1. Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen ska minst innefatta kommande fem år, helst tio år,

2. En sammanställning av samtliga kommunala och fristående grundskolor i kommunen. Sammanställningen bör även inkludera elevantal per årskurs och skola,

3. En sammanställning av den senaste skolvalsperioden, dvs. en sammanställning av vilka skolor vårdnadshavare har valt inför höstterminen 2014, och

4. Karta över kommunala och fristående grundskolors eller grundsärskolors placering i kommunen med uppgift om elevantal och årskurser per skola.

Skolinspektionens bedömning

Skolinspektionen ska enligt 2 kap. 5 § skollagen lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Remissvar

Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 13 april 2014.

E-postadress: [email protected]. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, 104 35 Stockholm.

Vänligen ange 31-2014:699 i yttrandet. Avser ert yttrande flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in.

På Skolinspektionens vägnar

Petra Jansson

Utredare

Bilaga

Ansökan från Gefle Montessoriskola AB

Kopia till

Gefle Montessoriskola AB

Ansökningsid: Gr 2014/40226

Ansökan avserFörskoleklass

Grundskola

Fritidshem

I kommunGävle kommun

Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan.

Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB.

Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154).

När din ansökan registreras hos Skolinspektionen betraktas det som en behandling av personuppgifter i personuppgiftslagens (1998:204) mening. Personuppgifterna kommer att behandlas med stöd av 10 § e) personuppgiftslagen. Personuppgifter kan exempelvis vara ditt namn, adress- eller e-postuppgifter. Dina uppgifter kommer inte att användas för något annat ändamål än för att behandla din ansökan. Dina personuppgifter kommer exempelvis inte att samköras med något annat register eller annan myndighet. Den registrerade har enligt 27-28 §§ personuppgiftslagen rätt till registerutdrag och rättelse av uppgifterna.


1. Huvudman och ombud

1.1) Uppgifter om huvudmannen

Sökandens namn (exempel Bolaget AB)Gefle Montessoriskola AB

OrganisationsformAktiebolag

Organisationsnummer/personnummer556847-8126

Utdelningsadress, postnummer och ortSofiagatan 6

Webbadresswww.geflemontessori.se

[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

026/183055, 026/661555

070/3154488

1.2) Bifoga huvudmannens registeruppgifterHandlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Se avsnitt 16 för bilagor.

registreringsbevis från Bolagsverket.

registreringsbevis från Bolagsverket och bolagsavtal.

personbevis och registerutdrag från Skatteverket som visar att sökanden är godkänd för F-skatt.

registreringsbevis från Bolagsverket och föreningens stadgar.

föreningens stadgar och förteckning över styrelsens medlemmar med personnummer.

trossamfundets stadgar och registreringsbevis från registret över trossamfund hos Kammarkollegiet.

registreringsbevis från länsstyrelsen och stiftelseförordnande.

1.3) Offentligt inflytandeOffentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 § skollagen (2010:800)

1.4) Huvudmannens ombudUnder handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med ombudet. Vid ett byte av ombud ska en ny fullmakt skickas in.

Ombudets namnElisabet Enmark

[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

026/183055, 026/661555

070/3154488

1.5) FullmaktOmbudets behörighet att företräda huvudmannen bekräftas genom att en fullmakt bifogas till ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor.

1.6) Skolenhetens uppgifter

Skolenhetens namnGefle montessoriskola AB

Ombudets namnElisabet Enmark

[email protected]

Webbadresswww.geflemontessori.se

Telefon arbetet

Mobil

026/183055, 026/661555

070/3154488

Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola.

1.7) Utökning av befintlig skolenhetFråga 1.7 till 1.11 besvaras endast när ansökan gäller en utökning vid en befintlig skolenhet.

Denna ansökan gäller en utökning med nya årskurser eller skolformer (förskoleklass och/eller fritidshem) vid en befintlig skolenhet.

JaNej

1.8) SkolIDOm ansökan avser en utökning, angeSkolIDbestående av 5 siffror.

18504

1.9) Byta namn – gamla namnetOm skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här.

1.10) Byta namn – nya namnetOm skolenheten ska byta namn anges det nya namnet här.

1.11) Nuvarande antal eleverNuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive årskurs.

F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt

Nuvarande elevantal

26 24 24 23 22 16 0 0 0 0 135


2. Elevantal och elevprognos

2.1) Årskurser

Ange endast de årskurser ansökan avser:F-klassÅk 1Åk 2Åk 3Åk 4Åk 5Åk 6Åk 7Åk 8Åk 9

2.2) Elevantal

Ange planerat antal elever per skolform samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd, ange endast de årskurser eller skolformer ansökan avser.

Fritids-hem F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt

Läsår 1 33 33

Läsår 2 33 33 66

Läsår 3 33 33 33 99

Fullt utbyggd verksamhet

33 33 33 99

Vilket läsår är skolenheten fullt utbyggd:17/18

2.3) ElevprognosEn elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Se avsnitt 16 för bilagor.

Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen:

Skolledningen har informerat alla våra elever och föräldrar om att vi är igång att starta högstadium. Föräldrar har fått information via utskick och på föräldramöten. Frågan har även diskuterats på skolans föräldraråd. Information om högstadieplanerna har även lämnats på skolans öppna hus som alla kan besöka, även elever och vårdnadshavare som inte går på skolan men som är intresserade av en plats på skolan. Denna information har kommit regelbundet under det sedan ett och ett halvt år tillbaka i tiden och fortgår ända tills allt är klart.Alla våra elever som går på skolan nu, 135 st står i kö till högstadiet, intresset har varit stort från både elever och vårdnadshavare. Vi kommer först och främst erbjuda våra elever som går på skolan plats på vårt högstadium. Enstaka platser kommer att fyllas på med elever som tidigare ej gått på skolan. Vi har även en kö för dessa elever.Som urvalsmetod har vi:1) syskonförtur 2) montessoriförtur 3) ködatumVi funderar på att ta bort montessoriförtur men vi har ännu inte bestämt oss.Vi har hittills ett stort intresse för vårt högstadium även om vi varit tydliga med att vi ännu inte har tillstånd för högstadium för läsåret 15/16 och att bygglovet ännu inte är klart. När det gäller bygglov och ombyggnation/tillbyggnad ser det dock ljust ut. Långtgående planer med kommunen och fastighetsägaren finns och skolan fick tillstånd att starta högstadium inför läsåret 14/15 av Skolinspektionen.Vi har varit tydliga med att Gefle Montessoriskola är en fristående skola.Intresseanmälan högstadium:förskoleklass - 26 eleveråk 1 - 24 eleveråk 2 - 24 eleveråk 3 - 23 eleveråk 4 - 22 elever på skolan och 22 elever som inte går på skolan nu.åk 5 - 16 elever på skolan och 21 elever som inte går på skolan nu.åk - 6 inte aktuellt, dessa elever

kommer inte att kunna gå på vårt högstadium eftersom vi kommer att börja med en åk 7:a första året (läsåret 15/16) och sedan bygga uppåt.


3. Ekonomi

3.1) Avgift fritidshemmetAvgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut ska vara skäliga.

Vi beräknar fritidshemmets avgifter på samma sätt som Gävle Kommun. Elevernas vårdnadshavare kan gå in på Gävle Kommuns hemsida och själva räkna ut vad fritidsavgiften ska vara.Skolbarnomsorgstaxan är beräknad på 1 barn - 3% av inkomsten, dock högst 1260:-, 2 barn - 2% av inkomsten dock högst 840:-, tredje barnet är avgiftsfri. Hänsyn tas till om eleven har syskon på vår skola eller i en annan skola i Gävle Kommun.

3.2) EtableringskostnaderEtableringskostnaderna ska redovisas i budgeten.

Om huvudmannen inte angett några etableringskostnader, ange varför. Se avsnitt 16 för bilagor.

Etableringskostnaderna redovisas under posten litteratur/utrustning/skolbibilotek.År1:Musiksal 100000klassrum 150000klassrum 150000 musikinstrument 50000Cafeteria 50000Skolbibliotek 150000Grupprum 25000Anp träslöjd 40000Skåp/möbler korridor 50000Spec.undervisning 30000Atelje till klassrum 300000Kapprum 60000Personalrum 50000Totalt: 1 205 000 krFinansieras med egna bankmedel.

3.3) BidragsbeloppRedovisa hur huvudmannen har beräknat bidragsbeloppet per skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive verksamhet.

Enligt underlag från kommunen (se bifogad fil), samt beräkningar enligt bifogade filer.

3.4) ÅrsredovisningBifoga den senaste årsredovisningen om sådan finns. Om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten.

Redogör dessutom för hur huvudmannen ska stärka den ekonomiska situationen. Se avsnitt 16 för bilagor.

3.5) Övriga inbetalningar/intäkterOm övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange vad posten övriga inbetalningar/intäkter består av och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som är hänförliga till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten (exempelvis caféverksamhet eller frisörverksamhet). Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Se avsnitt 16 för bilagor.

Statliga och kommunala bidrag, ca 250 000 kr/år samt momskompensation.

3.6) Lån/ägartillskott/finansiering med egna medelOm lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Se avsnitt 16 för bilagor.

Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut.

Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå.

Detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel senaste årsredovisning.

3.7) Likviditetsbudget och resultatbudgetSamtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten.

Likviditetsbudget

Inbetalningar

Läsår 1

Kommun

1138

Resultatbudget

Intäkt

Läsår

Läsår

Läsår

alt bidrag förskoleklass

196

Kommunalt bidrag grundskola

12976767

Kommunalt bidrag fritidshem

4086467

Avgift fritidshem

661440

Lån

Ägartillskott

Finansiering med egna medel

1450000

Övrig 3448

er

1 2 3

Kommunalt bidrag förskoleklass

1138196

1138196

1178196

Kommunalt bid

12976767

16649470

20732809

a inbetalningar

00

Summa inbetalningar

20657670

Utbetalningar

Personal

Skolledning

1296000

Lärare förskoleklass

936000

Lärare grundskola

7278768

Personal fritidshem

3276000

Administration

250000

Rekrytering

rag grundskola


4086467

4570464

4727984

Avgift

66144

76320

76320

Fortbildning

245000

Lokaler/utrustning

Lokalkostnad

3480000

Möbler

865000

Datorer

Service

90000

Kontorsutrustning

100000

Telefon, kopiator mm

80000

Läromedel

Litteratur/utrustning/skolbibliotek

440000

Programvaror, licen

607000

fritidshem

0 0 0

Övriga intäkter

344800

365650

386854

Summa intäkter

19207670

23486980

27789043

Kostnader

Personal

S 1 1 1

ser

Övrigt

Info och annonsering

20000

Elevhälsa

200000

Skolmåltider

1248480

Studieresor

30000

Extratimmar i förskoleklass

30000

Försäkringar

40000

Studie- och yrkesvägledning

100000

Finansiella poster

Räntor

kolledning

296000

350000

350000

Lärare förskoleklass

936000

954000

972000

Lärare grunds

7278768

9531720

12101400

Amorteringar

Summa utbetalningar

20612248

Över-/underskott

45422

kola

Personal fritidshem

3276000

3816000

3888000

Administration

250000

27000

300000

Rekryteri

ng

Fortbildning

245000

300000

350000

Lokaler/utrustning

Lokalkostnad

3480000

3900000

4200000

Service

90000

110000

130000

Konto

18000

20000

22000

rsutrustning

0 0 0

Läromedel

Litteratur/utrustning/skolbi

100000

150000

200000

bliotek

Programvaror, licenser

607000

744000

892000

Övrigt

Info och annonse

20000

30000

40000

ring

Elevhälsa

200000

250000

300000

Skolmåltider

1248480

1560000

1908000

Studieresor

30000

50000

50000

Extrati

30000

30000

30000

mmar i förskoleklass

Försäkringar

40000

50000

50000

Studie- och y

100000

125000

150000

rkesvägledning

Finansiella poster

Räntor

Avskrivningar

Möbler

241000

306000

311000

Datorer

Te

lefon, kopiator mm

Summa kostnader

19648248

23483720

27442400

Vinst/Förlu

-440578

3260

346643

st

3.8) ResultatutvecklingOm resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur huvudmannen ska arbeta för att uppnå detta.


4. Lokaler

4.1) Lokaler – vid nyetablering av skolenhetRedogör för skolenhetens planerade lokaler, ange yta och adress. Bifoga ett skriftligt underlag som visar att angivna lokalalternativ kan bli aktuella. Detta bör göras genom intyg som visar att de fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut eller sälja fastigheten. Se avsnitt 16 för bilagor.

4.2) Speciallokaler – vid nyetablering av skolenhetRedogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas i skolenheten eller om de ska hyras externt. Om huvudmannen avser att hyra speciallokaler, bifoga ett skriftligt underlag som styrker tillgången. Detta bör göras genom intyg som visar att fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut lokalerna. Se avsnitt 16 för bilagor.

Hem- och konsumentkunskap

Idrott och hälsa

Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik)

Textil-, trä- och metallslöjd

4.3) Lokaler vid utökning av befintlig skolenhetRedogör för hur huvudmannen avser att utöka befintliga lokaler. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress.

4.4) Speciallokaler vid utökning av befintlig skolenhetRedogör för tillgången till speciallokaler för de årskurser som utökningen avser. Ange om huvudmannen hyr speciallokaler externt eller om dessa inryms i den befintliga skolenheten.


Gefle Montessoriskola har redan nu en lokal för hem- och konsumentkunskap. Denna lokal kommer att nyttjas även för våra elever på högstadiet.

Idrott och hälsa

Vi kommer att hyra lokaler för idrott och hälsa av Gavle Fastigheter som vi gör nu för våra elever i förskoleklass -åk 6.Under perioder hyr vi även en lokal för idrott och hälsa på Fjärran Höjderbadet i Gävle. Fastigheten ägs av Gävle Kommun.


En lokal anpassad för No med utsug kommer att byggas i samband med ombyggnationen.


Sal för textilslöjd finns nu och kommer att användas även för högstadieeleverna. Vi har även en sal för träslöjd. denna sal behöver byggas ut för att ge plats åt en del för metallslöjd.

4.5) SkolbibliotekBeskriv hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga och pedagogiska funktion.

Om skolbiblioteket inte inryms i skolenhetens lokaler bifoga intyg som visar att huvudmannen kommer att få tillgång till skolbibliotek. Se avsnitt 16 för bilagor.

Gefle Montessoriskola kommer inför läsåret 2014/15 bygga om och utöka skolans bibliotek. detta bibliotek kommer även inrymma böcker, tidsskrifter och annan media även för våra elever på högstadiet.Skolbiblioteket ska användas som en pedagogisk funktion i det dagliga arbetet, som en del i elevernas utbildning. Gefle Montessoriskolas elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket ska omfatta böcker, fack- och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket ska vara anpassat efter elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.


5. Skolenhetens ledning och personal

5.1) Rektor – vid nyetablering av skolenhetFör ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Huvudmannen kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 § skollagen.

5.2) Rektor – vid utökning av skolenhetRedogör för den pedagogiska utbildning och erfarenhet som skolenhetens rektor har.

Rektor för Gefle Montessoriskola är Elisabet Enmark.Elisabet har utbildning som mellanstadielärare, lärarexamen 1986,högskolan Gävle och har arbetat som lärare 1986- 2012. sedan 2012 är hon rektor på heltid för skolan. Elisabett har gått rektorsutbildningen 2011- via Uppsala universitet. Elisabet kommer vara rektor även för högstadiedelen.

5.3) Lärare – behörighetskravFör undervisning i en förskoleklass och i grundskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall.

Huvudmannen för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 §, 17-22 §§ skollagen.

5.4) Personal i fritidshemmet - utbildningFör undervisning i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskollärare får det i undervisning i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas.

Huvudmannen för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 § skollagen.

5.5) Antal lärare - förskoleklassAnge beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten.

Läsår 1 förskoleklassen


Fullt utbyggd förskoleklass

Personer Heltidstjänster



17

5.6) Antal lärare - grundskolaberäknat antal lärare i grundskolan uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten.

Läsår 1 grundskola


Fullt utbyggd grundskola




5 3 7 5 10 8

5.7) Antal personal - fritidshemAnge beräknat antal personal i fritidshemmet uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet personaltjänster i budgeten.

Läsår 1 fritidshem


Fullt utbyggt fritidshem





6. Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning

6.1) ElevhälsaBeskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa.

Vi grundfriskolor i Gävle Kommun har gått samman och samarbetar kring elevhälsa. Gefle Montessoriskola har ett avtal med Magelungen Utveckling AB där skolpsykolog, kurator, specialpedagog, logoped och dramapedagog köps in vid behov.Gefle Montessoriskola har en skolsköterska anställd och avtal med en skollläkare som kommer vid behov. Skolpsykolog, kurator, specialpedagog, logoped och dramapedagog köps in vid behov av Magelungen Utveckling AB. När högstadiet är fullt utbyggd kommer en kurator att anställas vid behov. Gefle Montessoriskola kommer fortsätta ha en skolsköterska anställd och avtal med en skollläkare som kommer vid behov. Vi grundfriskolor i Gävle Kommun har gått samman och samarbetar kring elevhälsa. Gefle Montessoriskola har ett avtal med Magelungen Utveckling AB där skolpsykolog, kurator, specialpedagog, logoped och dramapedagog köps in vid behov.Gefle Montessoriskola har en skolsköterska anställd och avtal med en skollläkare som kommer vid behov.

6.2) Studie- och yrkesvägledningBeskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV).

Gefle Montessoriskola kommer att erbjuda eleverna på högstadiet Studie- och yrkesvägledning (SYV) så att deras behov av vägledning införvval av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses enligt kap 29-30 §§ Skollagen.Skollan kommer att fullt utbyggd ha 100 elever på högstadiet och vi kommer att anställa en studie- och yrkesvägledare på deltid.


7. Elevens utveckling mot målen

7.1) Särskilt stöd i fritidshem, förskoleklass och grundskolaBeskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Om en lärare, en elev eller en elevs vårdnadshavare känner oro för att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, anmälas detta till Gefle Montessoriskolas rektor

Elisabet Enmark. Rektorn ser till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Behovet av särskilt stöd utreds även om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd sker med skolans elevhälsa.Ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som behöver särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Åtgärdsprogram beslutas av rektorn eller den rektorn gett i uppdrag att utföra uppgiften, t.ex. en lärare. Om utredningen istället visar att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn eller den rektorn har överlåtit beslutanderätten till istället fatta ett formellt beslut om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas.Ett beslut om åtgärdsprogrammet är skriftligt. Beslutet dateras och undertecknas av den som fattat beslutet. Beslutet innehåller en överklagandehänvisning, d.v.s. information om hur man går tillväga för att överklaga. Av hänvisningen framgår att överklagandet ska skickas till den som fattat beslutet och inte direkt till Skolväsendets överklagandenämnd. Informationen lämnas i beslutet.


8. Kvalitet och inflytande

8.1) Systematiskt kvalitetsarbete – vid utökningVid utökning ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor.

8.2) Systematiskt kvalitetsarbete - vid nyetableringBesvaras vid en nyetablering. Beskriv huvudmannens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet.

8.3) Rutiner för klagomålBeskriv huvudmannens rutiner för klagomålshanteringen.

Så här ser den information om synpunkter och klagomål som går ut till alla föräldrar varje nytt läsår och som informeras om på höstterminens föräldramöte. Informationen ligger även på skolans hemsida; www.geflemontessori.se.-------------------------------------------Synpunkter och klagomålVi arbetar med att ständigt förbättra vår verksamhet. Dina synpunkter är därför viktiga för utveckling av innehåll och kvalitet. Om du eller ditt barn inte är nöjda med skolverksamhet eller med fritidshemmets verkskamhet vill vi att du kontaktar oss. Klagomål utreds och

återkopplas till den som lämnat klagomål och till den verksamhet som berörs. Alla synpunkter och klagomål sammanställs och blir en del av vårt ständigt pågående arbete med utveckling och kvalitet.Du har rätt att lämna synpunkter och klagomål anonymt. Om du vill ha en personlig återkoppling på hur din synpunkt eller ditt klagomål hanteras behöver du lämna namn och kontaktuppgifter. Då kommer du att kontaktas så snart som möjligt men senast inom två veckor efter att din e-post tagits emot.Steg 1: Kontakta ansvarig lärareOm du eller ditt barn inte är nöjda med det stöd skolan ger, upplever svårigheter av något slag eller har andra synpunkter på verksamheten, är den snabbaste vägen till lösning att ta kontakt med ansvarig klasslärare eller fritidspersonal på skolan.Gefle Montessoriskola tfn 026/183055 eller 026/661555Steg 2: Kontakta rektorOm du upplever att du inte får den hjälp eller det stöd du önskar av ansvarig klasslärare eller fritidspersonal vill vi att du kontaktar rektor. Det är rektors ansvar att se till att eleverna får det stöd de behöver. Det är också rektor som tar beslut om olika åtgärder.RektorElisabet Enmark tfn [email protected] 3: Kontakta skolhuvudmanOm problemet inte blir löst efter att du har pratat med rektorn kan du vända dig till Gefle Montessoriskolas skolhuvudman.SkolhuvudmanSofie Söderlund tfn [email protected]älan till SkolinspektionenAlla har rätt att göra en anmälan till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Det tar vanligtvis cirka fem månader för Skolinspektionen att utreda en anmälan och bestämma hur en skola ska göra eller vilket stöd en elev ska får.Länk till Skolinspektionens information om anmälan.-------------------------------------------------------------------Rektor utreder och svarar på alla synpunkter och klagomål som kommer in så fort som möjligt. En del synpunkter/klagomål leder till åtgärder direkt, andra till diskussioner på personalmöten, föräldramöten och/eller föräldraråd innan beslut fattas av personal och/eller skoledning. I slutet av varje läsår gör rektor och skolhuvudman en sammanställning och analys över klagomål som sedan är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete.

8.4) Inflytande och samrådBeskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning.

De former för elevdemokrati vi har är: klassråd, elevråd, en aktivitetsgrupp som ansvarar för planering och utvärdering av skolans aktiviteter, friluftsdagar, utflykter, studiebesök och rastaktiviteter mm., en grupp med ansvar för miljö samt kost/städ. Denna grupp är delaktig kring de frågor, planering och utvärderingar som rör miljö, kost och städ. Vi har en elevgrupp som ingår i Skol IF och som arbetar kring friluftsdagar, turneringar mm. När vi kommer ha elever på högstadiet kommer skolan även utse ett elevskyddsombud.Våra lärare och pedagoger i skola och på fritidshemmet ansvarar för att den undervisning de planerar för och genomför bygger på pedagogiska planeringar där eleverna är aktiva kring innehåll, planering och utvärdering och där utrymme finns för individuella anpassningar och lösningar som gör att alla elever utvecklas så långt som möjligt både kunskapsmässigt och socialt. Det är viktigt för oss att alla elever känner

sig delaktiga kring upplägg och innehåll av undervisningen, att de känner att de kan påverka arbetssätt och arbetsformer utifrån sina behov och önskemål. Det är också viktigt för oss att lärare och pedagoger inför varje nytt arbetsområde gör tydliga planeringar där såväl målet med undervisningen och hur eleven ska bedömas är tydliga. De pedagogiska planeringarna, de skriftliga omdömena och IUP (i vissa fall även åtgärdsprogram) ska hänga ihop som en röd tråd och vara tydliga för eleven. För vår skola som har montessoripedagogiken som inriktning är elevinflytande oerhört viktig. Våra lärare använder lärarkonferenstid till att utveckla sin formativa bedömning av eleverna, att i det dagliga arbetet ge eleverna feedback som gör att de vet hur de ska arbeta/utvecklas för att utvecklas vidare.


9. Trygghet och studiero

9.1) OrdningsreglerRedogör för skolenhetens arbete med att upprätta ordningsregler.

Varje läsår gör skolan trygghetsmätningar med alla elever. Dessa sammanställs och analyseras av skolans personal som ingår i Trygghetsgruppen. Skolan genomför också elev- och föräldraenkäter. I samband med varje termins utvecklingssamtal intervjuas elever och föräldrar kring trygghet. Dessa analyser ligger till grund för varje läsårs upprättande av nya trygghets- och ordningsregler. Trygghets- och ordningsregler utvärderas av elever, personal och föräldrar och revideras i september varje år. Alla elever och vårdnadshavare skriver på och lämnar in reglerna.Så här är våra rutiner om trivsel- och ordningsregler inte följs:Vi har samtal mellan personal och elev. Personalen kontaktar föräldrar medan problemet är litet.Om samma sak upprepas fortsätter vi så här: Vi har samtal mellan föräldrar, personal och elev och en handlingsplan upprättas. Rektor och biträdande rektor informeras. Elevens situation tas vid behov upp i en elevhälsokonferens där rektor, personal och föräldrar deltar. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Gefle Montessoriskolas trivselregler• På vår skola börjar vi klockan 8.00. • I korridoren hängs kläder och väskor. Alla ansvarar för att hålla snyggt och fint kring sin egen krok och att ställa upp skorna på hyllan.• Vi går inomhus.• Det är viktigt att alla får arbetsro både i klassrummet, på fritids- och fritidsklubben.• Vi är rädda om skolans material både inne och ute och plockar undan efter oss.• Var en bra kompis! Vi pratar trevligt med varandra. Vi lyssnar på varandra, både på barn och vuxna.• Alla får vara som man är, vi respekterar varandras olikheter.• Vi har matro i matsalen. Vi hjälps åt att hålla snyggt!• Alla ska våga be om hjälp, fråga eller säga till om något inte känns bra!Gefle Montessoriskolas ordningsregler• Saker som man har med sig hemifrån (t.ex. leksaker, mobiltelefoner eller mp3) ansvarar var och en själv för. Mobiltelefoner ska vara avstängda i och förvaras i barnens lådor i klassrummet under skoltid och fritids. I

perioder då det blir problem kring t.ex. kulor styr personalen via utskick till föräldrar vad som gäller.• Lek gärna med snön men snöbollskastning är inte tillåtet.• Vi tar av och på skorna vid skogränsen.• Vi respekterar skolgårdsgränsen och håller oss inom de områden man får vara på.• Vi använder inte svordomar eller nedvärderande ord. Så här gör vi när våra regler inte fungerar:Vi har samtal mellan personal och elev. Personalen kontaktar föräldrar medan problemet är litet.Om samma sak upprepas fortsätter vi så här: Vi har samtal mellan föräldrar, personal och elev och en handlingsplan upprättas. Rektor och biträdande rektor informeras. Elevens situation tas vid behov upp i en elevhälsokonferens där rektor, personal och föräldrar deltar. Dessa ordningsregler utvärderas av elever, personal samt föräldrar och revideras i september 2014.---------------------------------------------------------------------------------------------Vi har tagit del av skolans ordningsregler:Datum: _________________________________________________________Barnets underskrift: _______________________________________________Vårdnadshavare 1: ________________________________________________Vårdnadshavare 2 : ________________________________________________


10. Åtgärder mot kränkande behandling

10.1) Plan mot kränkande behandling – vid utökning av skolenhetVid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor.

10.2) Målinriktat arbeteBeskriv hur huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.

På Gefle Montessoriskola jobbar vi förebyggande för att förebygga och förhindra att eleverna utsätts för kränkande behandling med dessa insatser: •Varje klass/grupp genomför gruppstärkande övningar i skolan för att skapa fungerande grupper. Detta är speciellt viktigt i början av varje läsår. •I början av varje läsår åker alla klasser på lägerskola med övernattning för att tillsammans göra olika aktiviteter och övningar för att stärka trygghet och kamratskap elever emellan och mellan elever och pedagoger.• Elever och personal reviderar varje år skolans trivsel- och ordningsregler. Dessa diskuteras och tas fram på klassråd, elevråd, föräldramöten och personalmöten. •Vi lägger i det dagliga arbetet stor vikt vid hur vi är mot varandra och att vi behandlar varandra med respekt. Alla pedagoger arbetar med att uppmuntra alla elever till ett positivt beteende. Pedagoger markerar tydligt för elever då ett beteende går emot detta. •På personalmöten diskuteras regelbundet hur vuxnas bemötande och beteende påverkar eleverna

och grupperna.•För att ingen ska känna sig utanför styr vi vuxna vid behov aktiviteter och gruppövningar. •Vi har ett rastvärdsschema med minst två, oftast tre rastvärdar varje rast, varav en är i korridoren vid av/påklädning. Rastvärdsschemat sätts upp väl synligt för eleverna vid in/utgången. •Minst två pedagoger äter tillsammans med varje matlag. •Under idrottslektioner är det alltid en personal i eller i direkt anslutning till omklädningsrummen både för flickor och pojkar. • •Vi har ett samarbete med BIG (Brottsförebyggarna i Gävle) kring föreläsningar och kurser för personal.Förebyggande arbete - kartläggning, mål och insatser. Skolans värdegrund och uppdrag ”Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) Enligt diskrimineringslagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ska skolan ”bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning”.Kartläggning:En elevenkät genomförs varje läsår för att kartlägga elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. Denna ligger sedan till grund för upprättandet av förebyggande åtgärder för nästkommande läsår. Våra elever i årskurs 8 kommer även svara på en trygghetsenkät som Gävle Kommun genomför.En självvärdering av trygghetsarbetet på skolan görs regelbundet av pedagogerna i slutet av varje läsår. Denna sammanställs och resultatet av denna ligger sedan till grund för utformandet av förebyggande åtgärder under nästa läsåret. Utvärdering sker också utifrån den föräldraenkät som skickas ut till alla föräldrar i slutet av varje termin med frågor kring trygghet på skolan. Under utvecklingssamtalen på hösten och våren diskuteras alltid elevernas trivsel och trygghet under skoldagen. Punkter som kommer upp blir en del av kartläggningen och ligger till grund för utformningen av förebyggande åtgärder.Mål: Eleverna ska vara medvetna om hur skolan arbetar för att förebygga och åtgärda kränkande behandling, samt hur ansvarsfördelningen ser ut kring arbetet.Kompetensutveckling ska regelbundet ske till personalen kring hur man arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Personalen ska föra regelbundna samtal kring bemötande. Elever och föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med att ta fram trygghetsplanen och ska ges inflytande över trygghetsarbetet.

10.3) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandlingBeskriv huvudmannens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

Åtgärdande arbete - arbetsgång vid upptäckta kränkningar: Skolans policy är att vid alla upplevelser av kränkningar ska akuta åtgärder vidtas och personal lösgöras för att arbeta med detta. Det är viktigt med snabba insatser och detta arbete prioriteras alltid. Samtalen kan ledas av klasslärare eller representanter från skolans Trygghetsgrupp. Skolans rektor Elisabet Enmark ingår i gruppen. Trygghetsgruppen kan även användas som ”bollplank” av klasslärare. Uppföljning av samtalen är viktiga och planeras in under läsåret av rektor och biträdande rektor.Om en elev upplever sig kränkt av annan elev/elever: •Skolan får kännedom om kränkning, händelserapport skrivs och lämnas till rektor samma dag eller senast nästa dag. •Samtal med den/de som upplever sig kränkt/kränkta. Samtalen sker individuellt.•Ytterligare information från olika håll samlas försiktigt in. Viktigt att veta konkret vad som hänt. •Samtal med den/de som kränker. Samtal sker individuellt.•Uppföljningssamtal bokas in. •Vårdnadshavare kontaktas till samtliga berörda, utsatt elev och den/de som kränker. •Information till berörd personal.•Den kränktas situation följs upp. Finns ytterligare stödbehov? •Om kränkningarna inte upphör kan extern kompetens tillföras eller så kan det bli aktuellt med anmälan till socialtjänsten eller polismyndigheten.Om en elev upplever sig kränkt av personal:•Elev eller vårdnadshavare vänder sig till rektor eller annan personal som man har förtroende för.•Om man som personal får kännedom om kränkning ska man ta reda på vad kränkningen består och omedelbart rapportera till rektor.•Vilka upplevelser har eleven? •Vårdnadshavare kontaktas.•Rektor tar upp problemet med den personal det berör och återkopplar till förälder och elev. Rektor och personal gör överenskommelser om åtgärder och bestämmer hur uppföljningen ska se ut.Skollagen 10 § kap. 6 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. På Gefle Montessoriskola är rektor Elisabet Enmark och ansvarig huvudman Sofie Söderlund.

10.4) Grundläggande demokratiska värderingarBeskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor.

På Gefle Montessoriskola arbetar vi med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen på följande sätt: •Varje klass/grupp genomför gruppstärkande övningar i skolan för att skapa fungerande grupper. Detta är speciellt viktigt i början av varje läsår. •I början av varje läsår åker alla klasser på lägerskola med övernattning för att tillsammans göra olika aktiviteter och övningar för att stärka trygghet och kamratskap elever emellan och mellan elever och pedagoger. •Värdegrund- och trygghetsfrågor diskuteras regelbundet i samlingar och på

klassråd i klasserna.•Vi lägger i det dagliga arbetet stor vikt vid hur vi är mot varandra och att vi behandlar varandra med respekt. Alla pedagoger arbetar med att uppmuntra alla elever till ett positivt beteende. Pedagoger markerar tydligt för elever då ett beteende går emot detta. •På personalmöten diskuteras regelbundet hur vuxnas bemötande och beteende påverkar eleverna och grupperna.•För att ingen ska känna sig utanför styr vi vuxna vid behov aktiviteter och gruppövningar. •Vi arbetar årskursintegrerat för att eleverna ska få utvecklas i sin takt, känna sig trygga och träna sig i att ta hänsyn till olika barns behov. •Vi arbetar med mixade grupper på t.ex. idrottslektioner, temadagar och friluftsdagar för att barn och pedagoger ska lära känna varandra bättre. •Personalen arbetar genomtänkt för att bemöta elevernas funderingar, tankar och åsikter kring diskrimineringsgrunderna med förståelse, fakta och öppenhet. •Vi jobbar gemensamt på skolan för att alla ska känna sig respekterade. Personalen diskuterar regelbundet värdegrundsfrågor och diskrimineringsgrunder på personalmöten och planeringsdagar och arbetar för en gemensam värdegrund som gäller hela verksamheten. Även reflektioner kring vårt pågående trygghetsarbete ingår på dessa möten. •Skolan jobbar aktivt för att engagera föräldrar i vår verksamhet. Föräldrar bjuds in till att vara med under skoldagen, delta vid lägerskolor och vid andra aktiviteter t.ex. temaavslut eller ”drop in” fika. Vi arbetar också aktivt för värdegrundsdiskussioner på föräldramöten och i föräldrarådet.•Vi arbetar aktivt med fadderverksamhet. Faddrarna finns med vid några inskolningstillfällen och sedan vid olika aktiviteter under skolåren. •Överlämningsrutiner mellan åk 6-7. •Vi har ett samarbete med BIG (Brottsförebyggarna i Gävle) kring föreläsningar och kurser för personal.•Skolan ordnar olika temaveckor varje läsår.Förebyggande arbete - kartläggning, mål och insatser. Skolans värdegrund och uppdrag ”Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) Enligt diskrimineringslagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ska skolan ”bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning”.Kompetensutveckling ska regelbundet ske till personalen kring hur man arbetar kring värdegrundsfrågor.Insatser: Regelbundna samtal med eleverna kring trygghetsarbetet ska ske i alla klasser och grupper. Rektor och trygghetsgruppen ansvarar för att personal blir mer förtrogna med diskrimineringsgrunderna och likabehandlingsplanen genom diskussioner och samtal på personalmöten. I personalgruppen och elevgrupperna ska samtal kring bemötande ske, både spontant och planerat, samt vid uppkomna situationer. Genom föräldraenkäter, samtal på utvecklingssamtal, på föräldramöten och på föräldraråd ska föräldrar göras delaktiga i trygghetsarbetet. Rektor och trygghetsgrupp ska tillsammans varje läsår utarbeta en plan för trygghetsarbete och avsätta tid för detta arbete.Vi har på skolan ett aktivt förhållningssätt som innebär att vi avsätter minst ett personalmöte per termin till att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som skolan förmedlar, genom sin organisation och undervisning. All

personal träffas regelbundet för diskussion kring förhållningssätt till och bemötande av kränkta och kränkande elever. Gefle Montessoriskola har ett samarbete med organisationen BIG. Detta för att få stöd i arbetet med att: •sträva mot en trygg och trivsam miljö •träna alla barn på skolan i att respektera varandra och bry sig om och ställa upp för varandra •vara bra förebilder, både elever och personal •att få tillgång till fortbildning för personalen via föreläsningar och kurser.


11. Utbildningens utformning

11.1) LäroplanAnge om skolenheten avser att

följa Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

bifoga egna dokument som komplement till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Se avsnitt 16 för bilagor.

11.2) InriktningWaldorf

Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen.


12. FörskoleklassBesvaras endast om ansökan avser förskoleklass.

12.1) Utbildningens syfteBeskriv hur utbildningen i förskoleklassen kommer att genomföras.

12.2) OmfattningFörskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar per läsår. Redogör för förskoleklassens planerade omfattning. Om huvudmannen avser att erbjuda fler än 525 timmar per läsår, redogör för hur detta ska finansieras.

Antal timmar läsåret totalt

12.3) Information till vårdnadshavareVårdnadshavare till elever i förskoleklassen kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje läsår enligt 9 kap. 11 § skollagen.

12.4) Mottagande till förskoleklassAnge de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i förskoleklassen enligt 9 kap 17 § skollagen.

Förskoleklassen kommer att vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen.

Mottagande i förskoleklassen kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Redogör närmare för vilka elever som avses.

12.5) UrvalsgrunderAnge vilka urvalsgrunder som kommer att gälla vid fler sökande än antal platser. Ange även i vilken ordning urvalsgrunder kommer att tillämpas.

1

2

3

4


13. GrundskolaBesvaras endast om ansökan avser grundskola.

13.1) Utbildningens syfteBeskriv hur utbildningen i grundskolan kommer att genomföras.

Undervisningen kommer att ske av lärare i klasserna. Våra lärare kommer att vara utbildade grundskollärare med påbyggnad av montessoripedagogik. Undervisning kommer att ske utifrån lärarnas terminsplaneringar och pedagogiska planeringar utifrån sina ämnen. När tillfälle ges kommer pedagogiska planeringar utformas där flera ämnen och lärare samverkar kring ett tema. Vår undervisning kommer att bedrivas ur ett elevaktivt perspektiv, där eleverna ska känna sig delaktiga i undervisning, planering av arbetssätt och arbetsformer och där de känner sig väl förtrogna kring målet med undervisningen utifrån läroplanens och kursplanernas kunskapskrav och hur de blir bedömda. Eleverna ska känna att undervisning, skriftliga omdömen, utformning av IUP (vid behov även åtgärdsprogram) ska hänga ihop som en "röd tråd".

13.2) TimplanAnge undervisningstid i timmar om 60 minuter per ämne för de årskurser ansökan avser. Om ansökan gäller en utökning av verksamheten ska den nuvarande timplanen bifogas. Se avsnitt 16 för bilagor.

Timplan för grundskolan enligt bilaga 1 i skollagen.

Timplan för den sökta grundskolans årskurser

Antal timmar som reducerats till förmån för skolans val

Bild 230 Bild 201 30


118 Hem- och konsumentkunskap

119

Idrott och hälsa

500 Idrott och hälsa

454 50

Musik 230 Musik 201 30

Slöjd 330 Slöjd 332

Svenska 1490 Svenska/svenska som andraspråk

1295 200

Engelska 480 Engelska 481

Matematik 1020 Matematik 1020

Historia }885 Historia 155 70

Geografi Geografi 143 65

Religionskunskap

Religionskunskap

149 65

Samhällskunskap

Samhällskunskap

153 90

Biologi }800 Biologi 291

Fysik Fysik 208

Kemi Kemi 154

Teknik Teknik 148

Språkval 320 Språkval 320

Elevens val 382 Elevens val 383

Totalt garanterat antal timmar

6 785 Skolans val 600

Därav skolans val

600 Totalt garanterat antal timmar

6807

13.3) Elevens valUndervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera av grundskolans ämnen.

Ange vilka ämnen som kommer att erbjudas.

Svenska, svenska som andra språk, matematik, engelska.

13.4) Skolans valSkolans val ska användas för undervisning i ett eller flera av grundskolans ämnen.


tematiskt arbete, vi erbjuder bild, idrott, musik, svenska och svenska som andra språk, samhällskunskap, historia, religion och geografi

13.5) Individuella utvecklingsplaner (IUP)Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan.

Alla lärare gör varje termin en terminsplanering över varje ämne som han/hon undervisar i. Till varje ämnesavsnitt görs en pedagogisk planering som bygger på de erfarenheter läraren bedömer behöver arbetas med samt en bedömningsmatris som hör till den pedagogiska planeringen. Elevernas synpunkter om upplägg av undervisningen vävs in i dessa planeringar. De pedagogiska planeringarna och bedömningsmatriserna delas ut till elever och föräldrar och läggs in i vårt system Infomentor så att elever och föräldrar kan hitta dem där. Varje termin skriver alla lärare skriftliga omdömen i varje ämne. Lärare och fritidspersonal skriver även omdömen kring elevens sociala utveckling. Dessa skrivs i vårt system Infomentor och de pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser som hör till respektive ämne är synliga för elever och föräldrar. I de skriftliga omdömena ska det tydligt framgå vad eleven kan, vilka utvecklingsmöjligheter eleven har och hur elev + lärare ska arbeta för att eleven ska nå kunskapskrav eller utvecklas vidare mot nya mål. I samband med att elever och föräldrar får del av de skriftliga omdömena har lärarna utvecklingssamtal med varje elev (en gång per termin). I samband med dessa utvecklingssamtal upprättas en IUP och vid behov ett åtgärdsprogram. Det som skrivs i dessa bygger på lärarens, elevens och vårdnadshavarnas bedömning/önskemål om vad som ska vara nya mål och utvecklingsmöjligheter för eleven. I varje upprättad IUP och åtgärdsprogram ska tydligt stå vem som är ansvarig för att målen/ kunskapskraven uppnås. På Gefle Montessoriskola arbetar vi aktivt med formativ bedömning. Ämnet har behandlats via föreläsningar och arbete kring temat på lärarkonferenser. Alla våra lärare arbetar aktivt för att mål och innehåll i undervisningen ska vara tydliga för eleverna och att undervisningen ska varvas med formativ och summativ bedömning. Den formativa bedömningen sker kontinuerligt i den dagliga undervisningen för att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt. I vårt system Infomentor lägger lärarna hela tiden upp ny information om hur eleverna utvecklas i varje ämne och hur elev + lärare ska arbeta för att utveckla eleven vidare. Denna information finns tillgänglig för elever och vårdnadshavare.Varje lärare ansvarar för att följa upp varje elev kunskapsmässigt i sitt ämne, att utvärdera varje pedagogisk planering och att analysera sin undervisning.På skolnivå görs uppföljningar av diagnoser, tester och kunskapskontroller regelbundet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Avläsningar och analyser görs regelbundet och ligger till grund för stödinsatser och resursfördelning och för olika prioriteringar skolan behöver göra både på, individ-, grupp-, och skolnivå. Till vår hjälp har vi analysverktyget i vårt system Infomentor.

13.6) Mottagande till grundskolanAnge de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan enligt 10 kap 35 § skollagen.

Grundskolan kommer att vara öppen för alla.

Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses.

Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses.

13.7) UrvalOm skolenheten har en förskoleklass och avser ge förtur för förskoleklasselever bör detta anges som första urvalskriterium.

1 Förskoleklass

2 syskonförtur

3 montessoriförtur

4 ködatum


14. FritidshemBesvaras endast om ansökan avser fritidshem.

14.1) ÖppettiderAnge öppettider.

14.2) Utbildningens syfteBeskriv hur utbildningen i fritidshemmet kommer att genomföras.

14.3) Elevgrupperna och miljönBeskriv hur huvudmannen kommer att se till att eleverna i fritidshemmet kommer att ha en lämplig sammansättning och storlek.


15. Övriga upplysningarEventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här.


16. Bilagor

16.1) Bilagor enligt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2011:154) - Ange bilagenummer.Fullmakt för det ombud som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. 1 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta utbildningarna. 2 Sökandens senaste årsredovisning. 3 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. 4,5 Beskrivning av tilltänkta lokaler 6,7,8

Aktiebolag - Registreringsbevis från Bolagsverket. Av registreringsbeviset ska framgå att bolaget ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan avser. 9

Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogasDokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. (8.1) 10-17 Plan mot kränkande behandling. (10.1) 18

16.2) Övriga bilagorEtableringskostnader. (3.1) 19 Övriga inbetalningar/intäkter. (3.4) Lokaler – intyg från fastighetsföretag. (4.1) 20 Speciallokaler – intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. (4.2) Skolbibliotek - bifoga intyg från folkbibliotek/stadsbibliotek. (4.5) Läroplan, bifogade dokument. (11.1) Timplan vid utökning. (13.2) 21

Bilagor till denna ansökanNamn Nr

Bilaga 1 - fullmakt 2014.pdf

1

Bilaga 10 - Årshjul för skolans kvalitetsarbete.docx

10

Bilaga 11 - Måldokument_1314.docx

11

Bilaga 12 - kvalitetsredovisn 1213.docx

12

Bilaga 13 - Prognos för måluppfyllelse Språket lyfter Safiren 1314 (2).docx

13

Bilaga 14 - Resultat DLS Safiren åk 2ht13 sep.docx

14

Bilaga 15 - Resultat DLS Smaragden åk 2 sep 13docx.docx

15

Bilaga 16 - Resultat H5 Briljanten år

16

4 oktober 13.docx

Bilaga 17 - måluppfyllelse samtliga ämnen höstterminen 2013.docx

17

Bilaga 18 - Gefle_Montessoriskolans_trygghetsplan_och_likabehandlingsplan 201314.doc

18

Bilaga 19 - ekonomiska beräkningar ansökan högstadium 2012.xlsx

19

Bilaga 2 - intresseanmälan.docx

2

Bilaga 20 - Utbyggnad Gefle Montessori Klar Invest.pdf

20

Bilaga 21 - timplan Gefle Montessoriskola totalt antalet timmar per läsår.xlsx

21

Bilaga 3 - Årsredovisning 2012.pdf

3

Bilaga 4 - Internbudget för barn- och ungdomsnämnden 2014.pdf

4

Bilaga 5 - Beslutad elevpeng fristående Grundskolor 2014 .pdf

5

Bilaga 6 - Ritning övervåning.pdf

6

Bilaga 7 - Ritning bottenvåning.pdf

7

Bilaga 8 - SITUATIONSPLAN 2014-01-08.pdf

8

Bilaga 9 - Registreringsbevis bolagsverket.pdf

9

16.3) Angående bilagorRedogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats ansökan.

Gr 2014/40226

Ansökan avserAnsökan om godkännande som huvudman för fristående grundskola, Årskurser: Åk 7-9, Gefle montessoriskola AB i Gävle kommun

Sökandens namn och organisationsnummerGefle Montessoriskola AB, 556847-8126

Ort och datum

Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden

Namnförtydligande


NamnförtydligandeEn fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154).

Genom underskriften försäkrar du på heder och samvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogade handlingar är sanna.

Sid 1 (1)2014-02-21Dnr 192034

Tjänsteskrivelse – Friskoleärende – Ansökan från Gefle Montessoriskola AB om godkännande för utökning av verksamhet åk 7-9 vid fristående grundskola, Gefle Montessoriskola (Skolinspektionens dnr 31-2014:699

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Gefle Montessoriskola AB om godkännande som huvudman för grundskola åk 7-9

ÄrendebeskrivningGefle Montessoriskola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående grundskola åk 7- 9 i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/2016. Ansökan innebär en utökning av den nuvarande verksamheten som omfattar förskoleklass – åk 6.En etablering av Gefle Montessoriskola AB som huvudman för grundskola åk 7 - 9 i Gävle kommer att få organisatoriska, ekonomiska och pedagogiska konsekvenser för grundskolan i kommunen.

BeslutsunderlagSkrivelse från Utbildning Gävle


Skolinspektionen

Sid 1 (7)


Dnr 1920352014-02-17


Yttrande över ansökan från Gefle Montessoriskola AB om godkännande som huvudman för grundskola åk 7 - 9 i Gävle kommun

InledningGefle Montessoriskola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående grundskola åk 7- 9 i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/2016. Ansökan innebär en utökning av den nuvarande verksamheten som omfattar förskoleklass – åk 6.Kommunens remissvar skall vara Skolinspektionen tillhanda senast 13 april 2014.Diarienummer hos Skolinspektionen: 2014:699

Synpunkter från Utbildning Gävle

A. Demografiska förhållandenGefle Montessoriskola AB önskar starta grundskola åk 7- 9 i Gävle kommun. Gefle Montessoriskola AB planerar för ytterligare 99 elever vid full utbyggnad läsåret 2017/2018.

Kommunens befolkningsprognoser redovisas i åldersgrupperna 6 - 9 år, 10 -12 år och 13-15 år. Denna ansökan avser åldersgrupperna 13 - 15 år.

Enligt tillgängliga befolkningsprognoser för Gävle kommun sker en ökning av befolkningen i åldrarna 0 - 16 år från 2011 till och med 2020.

Sid 2 (7)

Mätpunkt Antal elever, Gävle kommun 6-15 år

Antal elever, Gävle kommun 13-15 år

2005- 02- 28 11065 29562012- 02- 28 9951 29972014- 02- 28 10546 30162017, prognos 10802 31562021, planerad folkmängd 11170 3246

Kommentar till tabell:Jämfört med dagens elevtal sker en ökning med 256 elever till år 2017 för åldersgrupperna 6-15 år. Jämfört med 2005 är det 263 färre elever. År 2021 är planeringsfolkmängden för åldersgruppen 6-15 år beräknad till 11170 elever. Det innebär en ökning med 368 elever jämfört med 2017. För åldersgruppen 13 – 15 år sker en ökning med 90 elever från år 2017 till år 2021. Ökningen till 2021 jämfört med dagens elevtal är 230 elever.

Faktisk befolkningsförändringen för år 2012 innebar en ökning av antalet innevånare med 742 personer. För 2013 uppgick förändringen till en ökning med 1030 invånare. I planeringsfolkmängd för åren 2012 och 2013 beräknades befolkningen öka med 1200 personer. Den faktiska ökningen blev 1772.

Andel elever i fristående skolorI Gävle är andelen elever går på fristående enheter 19,5 procent. Andelen elever i åk 7-9 är 32,7 procent. Andelen elever i fristående enheter kan att öka då Kunskapsskolan startat verksamhet hösten 2013 för åk 6-8. År 2014/2015 kommer de även att ha åk 9. De har även tillstånd för att starta verksamhet i åk 4-5 senast läsåret 2014/2015. Internationella Engelska skolan har tillstånd för att bedriva verksamhet för elever i förskoleklass till åk 3. Läsåret 2013/2014 har det endast en klass i åk 3 men det kan förändras. JENSEN education college AB har tillstånd att starta en grundskola för elever i åk 6 – 9 senast läsåret 201472015.

Sid 3 (7)

Lärande i Sverige AB (Erlaskolan) och Gefle Montessori AB har också tillstånd att starta ny verksamhet läsåret 2014/2015. De startar troligtvis inte eftersom de ansöker om nytt tillstånd från Skolinspektionen. Antal tillkommande elevplatser på de fristående enheter som fått godkänt fördelar sig på följande: Kunskapsskolan åk 4-5 Tillstånd för 100 elever

åk 6-9 Ytterligare 207 elever Engelska skola F – 3 Ytterligare 167 eleverJensen Education AB 5 - 9 Tillstånd för 400 eleverErlaskolan F – 9 Tillstånd för 480 eleverGefle Montessori AB Ytterligare 99 elev

Sammanlagt handlar det om ytterligare 1453 vid full utbyggnad elevplatser för dessa fristående enheter. Vad denna situation innebär för läsåret 201472015 är i nuläget oklart.

Strukturförändringar i Gävle kommunMellan åren 2004 - 2013 har kommunen avvecklat följande skolenheter:Grååsen skola, Tranmursskolan, Söderskolan, Nya Nynässkolan, Häcklinge skola, Kastet skola, Pingeltorpsskolan och Källöskolan. Skälet till förändringen är dels minskade elevkullar men också på grund av tillkomsten av nya aktörer på skolområdet. På de avvecklade skolorna fanns omkring 1050 elevplatser. Beslut har fattats att ett antal små högstadieskolor ska stänga sin verksamhet inför läsåret 2015/2016, se ytterligare information nedan.

Aktuella ansökningar hos Skolinspektionen

Gefle Montessoriskola AB ansöker om utökning från läsåret 2015/2016. Deras ansökan avser åk 7-9 och de planerar för ytterligare 99 elever. Gefle Montessori AB har sedan tidigare tillstånd att starta verksamhet i Gävle kommun senast år 2014.

Lärande i Sverige AB ansöker om nyetablering i Gävle inför 2015/2016. Fullt utbyggd planerar de för en skola med 480 elever från förskoleklass till åk 9. Lärande i Sverige AB har sedan tidigare tillstånd att starta verksamhet i Gävle kommun senast år 2014.

Sid 4 (7)

Sammantaget och fullt utbyggda omfattar de nya skolorna möjlighet till 579 elevplatser höstterminen 2015. Om samtliga huvudmän får positiva svar på sina ansökningar och alla som fått godkännande kommer att starta kommer effekterna för Gävle kommun, även om elevökningen tas med i beräkningen, att innebära överkapacitet när det gäller elevplatser

B. Arbete för likvärdig skola med hög kvalitet

2011 gjorde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn av skolväsendet i Gävle kommun. I beslutet konstaterade inspektionen att utbildningen inte är likvärdig i kommunens skolor och att resultaten för åk 9 är låga och har försämrats under en femårsperiod. Under 2011 och 2012 har Barn- och ungdomsnämnden uppdragit åt förvaltningen att utreda hur en likvärdig skola med hög kvalitet kan åstadkommas i det nya skollandskapet. Utmaningarna gäller elevers

resultat och måluppfyllelse, personalens utbildning och kompetens,

integration och inkludering samt ekonomi. Nya behörighetsregler och litet elevunderlag gör att likvärdighet är en svår utmaning. I december 2012 fattade därför dåvarande Barn- och ungdomsnämnden ett beslut om ny skolorganisation och ett inre förnyelsearbete under rubriken ”Likvärdig skola med hög kvalitet”. Utgångspunkten för beslutet var att skapa bättre förutsättningar för alla elever att kunna nå målen genom samlade resurser och samlad kompetens i hållbara, flexibla organisationer. Slutsatsen var att det behövs mer resurseffektiva och långsiktigt hållbara 7-9- skolor med bättre förutsättningar för en kvalitativt god verksamhet. Barn- och

ungdomsnämndens beslut innebär att en flexibel och resursstark 7-9 – skola

med hög innehållslig kvalitet skapas centralt i Gävle kommun och att fyra små

högstadieskolor läggs ner från höstterminen 2015:

Stenebergsskolan 7 – 9 Nynäs Montessori 7 – 9 Sörbyskolan 7 – 9 Milboskolan 7 – 9

En ny skola för åk 7 – 9 kommer att iordningsställas i centrala Gävle. Skolan kommer att kallas Vallbacksskolan. Vallbacksskolan planeras för 450 – 500 elever. Genomförandet av denna strukturförändring innebär i sig ökade kostnader i form av investeringar och personalomställning.

Sid 5 (7)

Anpassningar av organisation och verksamhet som måste ske till följd av snabba förändringar i elevtal innebär som regel alltid att kommunen som huvudman får tillfälligt ökade kostnader i form av personalomställning och tomma lokaler. Hösten 2013 skedde två etableringar i Gävle kommun av fristående skolaktörer som påverkat den kommunala skolorganisationen. Kunskapsskolan etablerade verksamhet för skolår 6-8 och Engelska skolan öppnade verksamhet för skolår 3. Kommunen har redan fattat beslut om anpassningar och organisation, ekonomi och ökad kvalitet genom att öppna den nya Vallbacksskolan. Beslutet om Vallbacksskolan har skett för att samla och samordna resurser för att kunna ge elever från mindre skolor större möjligheter att under ledning av legitimerade lärare utvecklas, lära och nå högre resultat. Beslutet syftar också till att öka integrationen mellan olika elevgrupper på de kommunala skolorna. Om ytterligare ett antal nya aktörer ges möjlighet att etablera sig i Gävle kommun finns risk att den tänkta effekten uteblir vilket leder till stora ekonomiska, organisatoriska och kvalitativa konsekvenser för kommunen.

Nyetableringar av skolor på mark och i lokaler som idag inte är planlagd för skolverksamhet kan leda till en farlig kombination av tunga transporter, unga cyklister, fotgängare och ökad personbilstrafik. Ekonomiska konsekvenser för kommunen riskerar uppstå i form av krav på nya infrastrukturlösningar. Långa avstånd från hemmet till skolan riskerar öka skjutsande av skolbarn med privatbilar. Ökad privatbilism ger negativ påverkan på miljön.

C. Ekonomiska konsekvenser

Bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna kan göras sammantaget för samtliga ansökningar. Konsekvensen kommer att bli att ytterligare grundskolor, kommunala eller fristående, kan behöva läggas ner i Gävle kommun. Även om man bedömer Gefle Montessoriskola AB:s ansökan som enskild ansökan med en planering för 99 elever vid full utbyggnad läsåret 2017/2018 innebär det att Gävle kommun drabbas av organisatoriska och ekonomiska svårigheter.

Sid 6 (7)

D. Organisatoriska och pedagogiska konsekvenser

Pedagogiskt och organisatoriskt påverkas elevers skolgång vid nyetableringar som leder till behov av organisationsöversyn som kan betyda byte av lärare och byte av skola. Detta påverkar i sin tur det arbete som pågår i kommunen med inriktning mot ökad måluppfyllelse och bättre resultat. Likvärdigheten äventyras för de elever som genom ett icke-val tvingas till ändrade förutsättningar. Se kommentaren ovan.

E. Gefle Montessoriskola AB:s lokallösning

Gefle Montessoriskola AB tillgång till ytterligare lokaler i sin nuvarande skola. Det finns möjligheter att bygga till om så krävs. För vissa praktiskt-estetiska ämnen kommer Gefle Montessoriskola AB att hyra lokal och lärare av andra skolor. Att bedriva en högstadieskola med endast 99 elever i åk 7 – 9 kan innebära svårigheter att skapa tjänsteunderlag för behöriga lärare i samtliga ämnen. En konsekvens kan bli att lärare behöver arbeta på flera skolor för att få full tjänst. I kommunens skolor har lärare rätt till heltid men för de fristående gäller andra villkor. Möjligheten att rekrytera behöriga lärare blir mindre om skolan inte kan visa ett tjänstunderlag som ger heltid.

Sammanfattning

En etablering av Gefle Montessoriskola AB som huvudman för grundskola åk 7 - 9 i Gävle kommer att få organisatoriska, ekonomiska och pedagogiska konsekvenser för grundskolan i kommunen.Kommunens medvetna och kraftfulla satsning för att skapa förutsättningarna för högre måluppfyllelse och en likvärdig skola med hög kvalitet riskerar att äventyras. Möjligheten att skapa långsiktiga och resurseffektiva lösningar för åk 7-9 försvåras. En effekt är att överkapacitet uppkommer och därmed ökad risk för nedläggning av befintliga skolor med de konsekvenser detta innebär för elever, föräldrar och personal. Ekonomiska konsekvenser för kommunen uppstår i form av krav på nya infrastrukturlösningar om etableringar sker i områden som inte planlagts för skola och utbildning. Långa avstånd till skolor för yngre barn riskerar innebära en negativ miljöpåverkan på grund av ökat bilskjutsande.

Sid 7 (7)


…………………………… …………………………..Frank Stoor Curt-Ingvar HamrénFörvaltningschef Handläggare

Följande dokument bifogas:

Förslag till planeringsfolkmängd år 2025. Elevförändringar 2002 – 2017 Fördelning av elever mellan kommunala och fristående skolor i Gävle

den 14 februari 2014 i årskurs1 tom åk 9 Antal elever åren 2002 till 2017. Antal elever per skola i Gävle 2014-02-14 Kartor över Gävle med skolor Antal elever i annan kommun respektive i Gävle från annan kommun

Ärende 8

Friskoleärende – Ansökan från Lärande i Sverige AB om

godkännande som huvudman för fristående fritidshem,

förskoleklass och grundskola, Erlaskolan - fr o m läsåret 2015/16

(Skolinsp dnr2014:941)

Från: "Johansson, Helena M" <[email protected]>Till: "Platina-UN (e-post)" <[email protected]> Ärende: VB: Remiss dnr 2014:941 Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/16Datum: 2014-02-12 09:02:08

Från: Camilla Rönnberg [mailto:[email protected]] Skickat: den 10 februari 2014 14:03Till: Gävle kommun (e-post)Kopia: [email protected]Ämne: Remiss dnr 2014:941 Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/16


Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/16.

Observera att under rubriken 2.2 Elevantal i ansökan måste den totala summan reduceras med antalet elever i fritidshemmet för att få en korrekt summering av elever i endast förskoleklass och grundskola.

Kommunens yttrande

Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av den sökta utbildningen vid den fristående verksamheten skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen.

Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående verksamheten. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år.

För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av följderna av en etablering bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning även bifoga följande uppgifter,

1. Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen ska minst innefatta kommande fem år, helst tio år,

2. En sammanställning av samtliga kommunala och fristående fritidshem, förskoleklasser, grundskolor i kommunen. Sammanställningen bör även inkludera elevantal per årskurs och skola,

3. En sammanställning av den senaste skolvalsperioden, dvs. en sammanställning av vilka skolor vårdnadshavare har valt inför höstterminen 2014, och

4. Karta över kommunala och fristående grundskolors eller grundsärskolors placering i kommunen med uppgift om elevantal och årskurser per skola.


Skolinspektionen ska enligt 2 kap. 5 § skollagen lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Remissvar

Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 13 april 2014.


Vänligen ange 31-2014:941 i yttrandet. Avser ert yttrande flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in.


Camilla Rönnberg

Utredare, Enheten för tillståndsprövning

Skolinspektionen

Postadress: Box 23069, 104 35 Stockholm

Besök: Sveavägen 159

Telefon: 08-58 60 85 69

Fax: 08-58 60 80 10

E-post: [email protected]

www.skolinspektionen.se


Ansökan avserFörskoleklass

Grundskola

Fritidshem







1. Huvudman och ombud


Sökandens namn (exempel Bolaget AB)Lärande i Sverige AB



Utdelningsadress, postnummer och ortLindövägen 5b, 602 28 Norrköping

Webbadresswww.larande.se

[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

011-19 42 00











Ombudets namnTherese Hagström

[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

0766-47 2020



Skolenhetens namnErlaskolan i Gävle

Ombudets namnTherese Hagström

[email protected]

[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

0766-472020



Denna ansökan gäller en utökning med nya årskurser eller skolformer (förskoleklass och/eller fritidshem) vid en befintlig skolenhet.

JaNej




1.11) Nuvarande antal eleverNuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive årskurs.

F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt

Nuvarande elevantal


2. Elevantal och elevprognos

2.1) Årskurser

Ange endast de årskurser ansökan avser:F-klassÅk 1Åk 2Åk 3Åk 4Åk 5Åk 6Åk 7Åk 8Åk 9

2.2) Elevantal

Ange planerat antal elever per skolform samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd, ange endast de årskurser eller skolformer ansökan avser.

Fritids-hem F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt

Läsår 1 64 20 20 20 20 20 20 20 20 224

Läsår 2 112 35 35 35 35 36 36 36 36 36 432

Läsår 3 153 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 633


170 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 650

Vilket läsår är skolenheten fullt utbyggd:2017/2018



Se bilaga 2.3


3. Ekonomi

3.1) Avgift fritidshemmetAvgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut ska vara skäliga.

Huvudmannen avser inte att ta ut några avgifter för fritidshemmet.



Etableringskostnaderna uppgår till ca 2.800.000 kr, i summan ingår datorer, möbler och utrustning som finansieras med leasing.Detta innebär ingen omedelbar påverkan på likviditeten, utan effekten på likviditet och kostnad är budgeterade löpande under leasingkontraktens respektive löptider. Till detta kommer initiala etableringskostnader för rekrytering och lokal marknadsföring som inte finns medtaget i den enskilda skolans budget eftersom dessa kostnader uppstår redan året före start.

3.3) BidragsbeloppRedovisa hur huvudmannen har beräknat bidragsbeloppet per skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive verksamhet.

Alla beräkningar av bidragsbelopp grundar sig på kontakter tagna med kommunen.

3.4) ÅrsredovisningBifoga den senaste årsredovisningen om sådan finns. Om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten. Redogör dessutom för hur huvudmannen ska stärka den ekonomiska situationen. Se avsnitt 16 för bilagor.

Se bifogad bilaga 3.4




Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning

eller liknande som visar att medlen finns att tillgå.



Likviditetsbudget

Inbetalningar

Läsår 1

Kommunalt bidrag förskoleklass



Resultatbudget

Intäkter

Läsår 1

Läsår 2

Läsår 3

Kommunalt bidrag förskol

Avgift fritidshem

Lån

Ägartillskott


Övriga inbetalningar

Summa inbetalningar

Utbetalningar

Personal

Skolledning

Lärare förskolekl

eklass


Kommunalt bi

ass

Lärare grundskola

Personal fritidshem

Administration

Rekrytering

Fortbildning

Lokaler/utrustning

Lokalkostnad

Möbler

Datorer

Service

Kontorsutrustning

drag fritidshem

Avgift fritidshem

Övriga intäkter


Läromedel



Övrigt


Elevhälsa

Skolmåltider

Studieresor

Extratimmar i försk

Summa intäkter

Kostnader

Personal

Skolledning

Lärare förskole

oleklass

Försäkringar


Finansiella poster

Räntor

Amorteringar

Summa utbetalningar

Över-/underskott

klass

Lärare grundskola

Personal fritidshem

Adm

inistration

Rekrytering

Fortbildning

Lokaler/utrustning

Lokalko

stnad

Service

Kontorsutrustning

Läromedel

Litteratur/

utrustning/skolbibliotek

Programvaror, license

r

Övrigt


Elevhälsa

Skolmåltider

Studieresor

Extratimmar i förskoleklass

Försä

kringar


Finansiella poster

Räntor

Avskrivningar

Möbler

Datorer


Summa ko

stnader

Vinst/Förlust

3.8) ResultatutvecklingOm resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur huvudmannen ska arbeta för att uppnå detta.


4. Lokaler


Se bilaga 4.1.



Erlaskolan inrymmer, inom ramen för ordinarie skolbyggnad, lokaler som är anpassade för att bedriva Hem- och konsumentkunskap. Dels i mer teoretiskt anpassade rum som erbjuder goda möjligheter till studier enskilt eller i team. Dels i specialanpassade rum som motsvarar en köksmiljö, med tillhörande inredning såsom kyl och frys, spis, ugn, diskmöjligheter, mikrovågsugn, arbetsytor etc. Inredning och utrustning erbjuder eleven att utföra de praktiska uppgifter som krävs för att tillgodose att eleven når målen i nationella styrdokument

Idrott och hälsa

Se bilaga 4.2


Erlaskolan inrymmer, inom ramen för ordinarie skolbyggnad, lokaler som är anpassade för att bedriva undervisning i inom naturorienterande ämnen. Dels i mer teoretiskt anpassade rum som erbjuder goda möjligheter till studier enskilt eller i team med god tillgång till den utrustning som vi generellt erbjuder våra elever. Dels i specialutformade laborationsrum, med inredning och utrustning, som erbjuder möjlighet till experiment och andra praktiska inslag, som krävs för att tillgodose att eleven når målen i nationella styrdokument. Vidare utformar vi vår utemiljö på ett sådant sätt att den erbjuder såväl undervisningsytor, som exkursion i den biologiska flora som närmiljön består av.


Erlaskolan inrymmer, inom ramen för ordinarie skolbyggnad, lokaler som är anpassade för att bedriva undervisning i Slöjdämnena. Dels i mer teoretiskt anpassade rum som erbjuder goda möjligheter till studier enskilt eller i grupp, med god tillgång till den utrustning som vi generellt erbjuder våra elever. Dels i specialutformade slöjdrum med interiöra och utrustningsmässiga anpassningar i förhållande till respektive slöjdart. Dessa anpassningar erbjuder möjlighet till alla de praktiska inslag som krävs för att tillgodose att eleven når målen i nationella styrdokument.

Vidare får slöjdarterna ett betydande utrymme i förhållande till den ständiga utvecklingen av vår utemiljö där delar av de anpassningar som sker där, konstrueras/tillverkas, med organisatorisk utgångspunkt i just slöjdämnena




Idrott och hälsa





Erlaskolan har ett bibliotek i byggnaden. Biblioteket är anpassat för läsande och studier.På skolan finns ett fast bokbestånd i ett rum som är benämnt som bibliotek och som till det yttre anpassats för läsning och avkoppling. Bokbeståndet används som en del av elevernas utbildning och omfattar både skön- och facklitteratur för att stimulera elevernas läsning och bidra med material till skolans utbildning. Urvalet är anpassat till elevers olika behov genom att det t.ex. finns ett urval av litteratur på olika nivåer. Alla elever och lärare har tillgång till en bärbar

dator/iPad under skoldagen. Därmed har eleverna god möjlighet att utnyttja söktjänster, uppslagsverk, databaser, e-böcker och multimedia av olika slag. Vi har licensavtal för UR och Nationalencyklopedins webbtjänst. På skolan finns personal som är biblioteksansvarig och som har i uppdrag att utveckla vårt fasta bokbestånd till att fungera som ett bokrum i framtiden. I detta arbete ingår också att säkra en utveckling av samarbete med stadsbiblioteket. I budget för varje år fastslås medel för bokinköp till biblioteket.





5.3) Lärare – behörighetskravFör undervisning i en förskoleklass och i grundskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall.

Huvudmannen för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 §, 17-22 §§ skollagen.

5.4) Personal i fritidshemmet - utbildningFör undervisning i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskollärare får det i undervisning i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas.

Huvudmannen för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 § skollagen.

5.5) Antal lärare - förskoleklassAnge beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten.



Fullt utbyggd förskoleklass




2 1,3 4 3,1 4 3,1

5.6) Antal lärare - grundskolaberäknat antal lärare i grundskolan uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten.



Fullt utbyggd grundskola




11 9,6 32 28,8 32 28,8

5.7) Antal personal - fritidshemAnge beräknat antal personal i fritidshemmet uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet personaltjänster i budgeten.



Fullt utbyggt fritidshem




4 2,2 8 5,4 8 5,4




I elevhälsan på Erlaskolan ingår skolsköterska, kurator, skolläkare, skolpsykolog, personal med specialpedagogisk kompetens och rektor. Elevhälsans arbete initieras, organiseras och utvärderas under ledning av rektor. Elevhälsan på Erlaskolan:- stödjer och handleder pedagoger med fokus på elevernas måluppfyllelse- ansvarar för att rutinen kring elever som är i behov av

stöd följs- ansvarar för riktade insatser gentemot en grupp elever och enskild elev - ansvarar tillsammans med rektor för förebyggande aktiviteter och åtgärder inom likabehandlingsarbetet- ansvarar för kontakter med socialtjänsten i kommunen- delaktig i uppgifter såsom undervisning om tobak, alkohol och andra droger samt sex och samlevnadsundervisningDe olika personalkategorierna är enligt rutin delaktiga vid kartläggning och uppföljning av elever i behov av stöd.Teamets expertis stödjer och kompletterar den pedagogiska verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv. Gällande den medicinska delen av elevhälsan kommer hälsobesök att genomföras enligt gällande förordning.


Skolorna har tillgång till SyV, som arbetar efter en framtagen plan för studie- och yrkesvägledning på skolan. I detta arbete är alla på skolan involverade och särskild vikt läggs vid vårt profilområde Entreprenöriellt lärande, som omfattar samhällsnära inslag, överbryggningar mellan skola och samhälle, näringslivsanknytningar. Här handlar det om att bidra till en kvalitetssäkring av på riktigt är viktigt, där skolan och samhället utanför densamma hela tiden vävs samman i de moment eleven möter i den dagliga pedagogiska verksamheten. Se bilaga 6.2



7.1) Särskilt stöd i fritidshem, förskoleklass och grundskolaBeskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Identifiera/Uppmärksammaa) Lärare/ mentor/ elev/ vårdnadshavare/ annan personal känner oro över en elevs utveckling/ skolsituation. Rektor kontaktas.ellerb) Ett prov eller liknande genomförts och resultatet visar på svårigheter i studierna/skolsituationen. Rektor kontaktas.ellerc) Lärarens anpassning av undervisningen är inte tillräcklig. Rektor kontaktas och informeras om vilka anpassningar som gjorts.ellerd) Vid mitterminskonferenser oktober/mars träffas all personal och uppmärksammar elever som riskerar att inte nå målen. Beslutd) Rektor samråder med elevhälsan och beslutar om att;• en utredning ska påbörjas• sätta in åtgärder direkt • inga åtgärder ska sättas inUtredning om elev är i behov av stödåtgärdere) Rektor eller den som fått uppdraget informerar vårdnadshavaren om att deras barn eventuellt är i behov av särskilt stöd och att en utredning ska påbörjas eller åtgärder ska sättas in.f) Utredning genomförs av lärare och elevhälsan. Beslut om vilka åtgärder som ska sättas in beslutas av lärare

och elevhälsan. Specialpedagog är delaktig i utredningen, och hela elevhälsan kopplas på ärendet vid veckovisa EHT-möten. Åtgärdsprogram etableras:-Direkt vid uppenbara stödbehov och där det är tydligt vilket stöd som bör ges.-Efter att utredningen är klar.-Om eleven haft stöd på sin tidigare skola och dokumentation visar att stödet bör fortsätta.




8.2) Systematiskt kvalitetsarbete - vid nyetableringBesvaras vid en nyetablering. Beskriv huvudmannens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet.

Lärande i Sverige använder ett kvalitetssystem som innefattar både företags-, affärsområdes- och skolperspektiv. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i två led, dels i en månatlig avrapportering från rektor till Grundskolechefen, dels i en kvalitetsredovisning som årligen skrivs på enhetsnivå och huvudmannanivå. Varje månadRektorsrapportRektor skriver statusrapport varje månad, baserad på målområden från verksamhetsplanen. Rektor gör analys och dokumenterar åtgärder till förbättring. -> Rapporten skickas till grundskolechef.-> Grundskolechefen sammaställer rektorernas månadsrapporter och skickar till styrelsen för Erlaskolan. Varje veckaPMI - Plus, Minus, Intressant Rektor skriver PMI varje vecka och skickar till grundskolechef. -> Grundskolechef skickar en sammanställning PMI till VD.Slutet av läsåretRektor följer upp, analyserar och dokumenterar med utgångspunkt från målområden och initiativ och med fokus på analys och förbättringsåtgärder för eleverna i förhållande till de nationella målen. -> Rapporten skickas till Grundskolechef. -> Grundskolechef sammanställer alla skolors kvalitetsrapporter och skickar till styrelsen för Erlaskolan. Utöver detta finns rutin för rapportering till huvudmannen i gällande kränkningar och klagomål på utbildningen. Medverkande i kvalitetsarbetet -> Rektor ansvarar för att genomföra utvärderingar med elever och vårdnadshavare 2ggr/läsår utifrån bl.a., trygghet, arbetsmiljö, inflytande och arbetssätt. -> För alla medarbetare genomförs utvärdering 3 ggr/läsår, för detta ansvar huvudmannen. Utvärderingen sker då både på skolnivå och huvudmannanivå. -> För all skolpersonal genomförs utvärdering 2ggr/läsår, med fokus på digitalitet, för detta ansvarar huvudmannen. Samtliga utvärderingar analyseras och dokumenteras av rektor i månadsrapporter och kvalitetsredovisningen i slutet av läsåret.


Rutinen för klagomål skickas med vid utskick till varje enskild vårdnadshavare i samband med antagningsbesked. Vid höstens föräldramöte ansvarar skolan för att informera vårdnadshavare om rutinen. Rutinen finns också på vår webbsida, www.erlaskolan.se. Se bilaga 8.3


Eleverna deltar i en demokratisk process kring skola och lärande genom att delta i forum som klassråd, elevråd, matråd och trivselråd. Vi ser arbetet med elevinflytande och elevdemokrati som ett förhållningssätt för alla åldrar. Det handlar om en progression från tidiga åldrar och framåt. Redan i förskoleklass arbetar vi med frågor som hänsyn och respekt, att låta alla komma till tals, att lära sig fatta beslut tillsammans och att förmedla en känsla av delaktighet till varje elev.Eleverna ska:- aktivt delta i olika team för diskussion och inflytande rörande såväl lärprocessen som den allmänna trivseln på skolan- tränas i att sätta upp egna mål för arbetet på kort och lång sikt- tränas i att påverka, genomföra och slutföra sitt arbete utifrån egna förutsättningar- tillsammans med personal utarbeta de ordningsregler som ska gälla på skolan.- 2 ggr per år genomförs elevledda utvecklingssamtal där eleverna granskar och analyserar de arbete de gjort under terminen, dessuom ges möjlighet att uttrycka tankar, önskemål och reflektioner kring skolan. Mentor och/eller lärare tar sedan med detta till skolans ledningsgrupp.Rektor följer upp genom: -Analys av genomförd social nätverkskartläggning – sker 2 ggr/år vid elevhälso-teamets träffar-Analys av SKL-enkät – sker 2 ggr/läsår-Analys av trygghetsvandring/miljökartläggning 1-2 ggr/år-Rapportering från trygghets- och trivselteam-Rapportering vid elevårådets träffar-Utvärderinga av Likabehandlingsplanen(från verksamhetsplanen)




Eleverna deltar i en demokratisk process kring skola och lärande genom att delta i forum som klassråd, elevråd, matråd och trivselteam. Inom ramen för arbetet med likabehandlingplanen som elever och personal tillsammans arbetar fram, upprättas ordningsregler. 1. MiljökartläggningEn gång per läsår finner personal i samarbete med elever platser på skolan där kränkningar skulle kunna uppstå. Tillsammans med elever föreslås åtgärder/aktiviteter/regler för att motverka kräkningar och skapa trygghet. 2. ElevförslagSamtliga elever ges möjlighet att på klassrådet föreslå vilka regler som ska gälla på skolan. Den utvalda klassrepresentanten tar med förslagen till elevrådet, där rektor deltar. Rektor för förslagen vidare till personalgruppen vilka diskuterar och återkopplar till elevråd och klassråd. Elevrådet ges i uppdrag att sammanställa de överenskomna reglerna. 3. ImplementeringDe överenskomna reglerna sätts upp i skolans samtliga klassrum samt finns tillgängliga för elever, personal och vårdnadshavare på webbplattformen. Trivselteam och/eller elevråd arbetar fortlöpande med trivselfrågor.





Kartläggning av verksamheten1. Miljökartläggning Två gånger per läsår finner personal i samarbete med elever platser på skolan där kränkningar skulle kunna uppstå. Tillsammans med elever föreslås åtgärder/aktiviteter/regler för att motverka kräkningar och skapa trygghet. 2. IntroduktionssamtalVarje elev som börjar på Erlaskolan har ett introduktionssamtal med mentor och/eller lärare. Samtalet syftar till att få lära känna eleven, få veta hur eleven upplever sin nya skola och sociala situation i form av kamrater etc. samt informera om vilken personal eleven kan kontakta vid olika frågor eller i olika situationer. 2. Social nätverkskartläggningTvå gånger om året tillfrågas eleverna om vilka kamrater de väljer att umgås med och vilka vuxna de tyr sig till. Elevhälsoteamet sammanställer svaren i ett dokument för att få överblick och göra en kartläggning. Av resultatet framgår bland annat vilka elever som inte blivit valda av någon kompis eller om det finns elever som valt en kompis men att valet inte är ömsesidigt.

Informationen hjälper till att förebygga konflikter/komplikationer. Den sociala nätverkskartläggningen delges arbetslagen som tillsammans med elevhälsan arbetar såväl med förebyggande åtgärder som insatser. 3. ElevenkätSkolan genomför en elevundersökning två gånger per år. Eleverna svarar på frågor kring trygghet, studiero, elevinflytande, stöd från lärare och måluppfyllelse. 3. IntroduktionstemaUnder de första veckorna i skolan genomförs övningar i teambuilding.4. TrygghetsteamSkolan har ett trygghetsteam som arbetar med olika trivselfrågor på skolan. Teamet leds av EHT.


Rutin vid kränkningUppmärksamma1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. Läraren dokumenterar i mallen anmälan om kränkning.1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart rektor eller mentor. Rektor/mentor dokumenterar i anmälan om kränkning. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen.Utredning3. Rektor för enskilda samtal med de inblandade, övriga berörda samt vårdnadshavare. Dokumenterar i mallen utredning av kräkning.4. Rektor informerar elevhälsan.Åtgärder5. Rektor stämmer möte med elev och vårdnadshavare, dokumenterar åtgärder i mall för åtgärdsplan vid kränkning.6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. Uppföljning• Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsplan med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Dokumenterar i uppföljning vid kränkning.• Beroende på tillfälle och grad av kränkning, så kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Huvudmannen1. Förutom direktavisering till huvudmannen, skickar Rektor dokumentation över alla ev kränkningar som skett under föregående månad samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till huvudman. 2. Huvudmannen för diskussioner med rektor om förbättringsåtgärder/aktiviteter för enheten


-Likabehandlingsplanen används aktivt i undervisningen. Där ingår att arbeta med att utveckla förmågan att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden utifrån mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. -Eleverna deltar i en demokratisk process kring skola och lärande genom att delta i forum som klassråd, elevråd, matråd och trivselråd. -Erlaskolans devis ”på riktigt är viktigt” innebär att det alltid finns ett

samhällsperspektiv med utgångspunkt i respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar i undervisningen.




följa Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

bifoga egna dokument som komplement till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Se avsnitt 16 för bilagor.




12. FörskoleklassBesvaras endast om ansökan avser förskoleklass.

12.1) Utbildningens syfteBeskriv hur utbildningen i förskoleklassen kommer att genomföras.

Organisation av undervisningenFörskoleklassen organiseras i grupper om 25 elever ledda av 3 pedagoger. Dessa grupper organiseras i sin tur i mindre team om 2-4 elever. I de lärsituationer som skolan organiserar arbetar eleven i teamet. Undervisning och arbetsformer – på riktigt är viktigt!Förskoleklassens verksamhet fungerar som en övergång mellan förskolan och grundskolans tidiga år. Förskoleklassen ger alla elever möjligheter att prova nytt, vara kreativa och ta egna initiativ och att ta ansvar. Elevens egen förförståelse och kreativitet är viktiga utgångspunkter för lärprocessen. Därför förs en ständig dialog mellan pedagog och elev för att eleven över tid ska se och kunna formulera såväl sina utvecklingsbehov som att använda sin vunna kunskap på ett klokt sätt. Kunskap bygger vi tillsammans och varje individ är viktig och bidrar efter förmåga. Som ett led i vår lärandesyn arbetar vi ofta i team, såväl personal som

elever. I teamen värnar vi om trygghet, respekt, gemenskap och kamratligt stöd. I det dagliga arbetet diskuterar eleverna såväl innehåll i utbildningen som frågor som rör allmän trivsel. Vi ser arbetet med elevinflytande och elevdemokrati som ett förhållningssätt för alla åldrar. Tidigt arbetar vi också mer formaliserat genom klassråd och elevråd. Eleverna är delaktiga vid framtagandet, genomförande aktiviteter samt utvärdering av planen mot kränkande behandling. En av Erlaskolans viktigaste ansatser är ”på riktigt är viktigt”. I ansatsen ligger att alltid ha omvärlden som arena i arbetet mot de nationella målen i läroplanens kapitel 1 och 2.För att öka vårdnadshavarnas möjlighet till insyn och inflytande använder vi en lärplattform där dessa kan ta del av verksamhetens planering, läsårsplanering, schema och elevernas aktiviteter. MetoderGällande det svenska språket så syftar aktiviteterna till att väcka intresse för att använda och utveckla det talade språket. Att lyssna aktivt, att lära sig nya ord och att våga prata i grupp blir naturliga inslag. Vi använder specifika metoder för läsinlärning. Vi utgår från Bornholmsmetoden, i ett förberedande skede av barnens lästräning kompletterat med ASL (att skriva sig till läsning). Dessa metoder ger möjlighet att möta upp varje elevs individuella behov av läs- och skrivstimulans, stimulerar leklust och experimentanda. Metoderna tillvaratar också de yngre barnens lust att berätta.I förskoleklassen är arbetet med barnens matematiska förförståelse viktigt. Aktiviteter med begrepp inom det matematiska språket, såsom begrepp för antal, jämförande och lägesbegrepp ingår. Viktigt är även att utgå från barnens verklighet för att kunna konkretisera och levandegöra de nya begreppen.Genom användandet av modern teknik i den dagliga verksamheten övar eleverna upp sin förståelse för matematik, språk och för omvärlden. Våra tre profilområden Vår profil har tre områden; Entreprenöriellt lärande, Modern teknik samt Hälsa livsstil och mental träning. Dessa områden genomsyrar hela vår verksamhet. Profilen blir här en metod för att ta tillvara och uppmuntra elevens medfödda nyfikenhet, kreativitet, elevens egna idéer, uppfinningsrikedom, tro på sig själv och handlingskraft.Entreprenöriellt lärande Med De Bonos ”16 habits of mind ” som utgångspunkt leder och uppmuntrar vi varje enskild elev och elevteam till nyfikenhet, kreativitet, egna idéer, att se möjligheter, våga prova, uppfinningsrikedom och tro på sig själv. Hälsa livsstil och mental träningDet grundläggande arbetet med barnens grovmotorik sker genom rörelselekar, där kropps- och rumsuppfattningen övas, likaså koordination och balans. Utevistelse och rörelse är en viktig brygga till förmågan att vara koncentrerad, lyhörd och öppen för nya utmaningar.I vår hälsoprofil ingår även avspännings- och avslappningsövningar. Det är en viktig del i arbetet med att utveckla barnets kroppsuppfattning. Den finmotoriska förmågan övas genom skapande aktiviteter av olika slag. I olika material och med olika verktyg får barnen leka sig fram. Utöver detta får finmotoriken träning genom arbetet med den bärbara datorn. Modern teknikErlaskolan ser digital kompetens och kreativ förmåga som viktiga förmågor och egenskaper för elevens framtida utbildning och arbetsliv. Eleven har tillgång till en dator/I-pad. Denna används i samtliga ämnen som en metod att ta in omvärlden, leka in kunskap samt stimulera kreativitet genom att eleven kan skapa och kommunicera genom tekniken.ArbetsmiljöVi lägger stor vikt vid utformningen av vår lek – och arbetsmiljö, utifrån elevers olika behov. Vi formar våra ytor med ambitionen att skapa rum i rummet, där vi erbjuder avskildhet och lugn, men också plats för arbete och lek enskilt och i grupp.Förskoleklassens

verksamhet är belägen i skolans lokaler. Barnen har tillgång till utrymme för rörelse, musik, No, Bild och hemskunskapsutrymmen.

12.2) OmfattningFörskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar per läsår. Redogör för förskoleklassens planerade omfattning. Om huvudmannen avser att erbjuda fler än 525 timmar per läsår, redogör för hur detta ska finansieras.

Antal timmar läsåret totalt

525

12.3) Information till vårdnadshavareVårdnadshavare till elever i förskoleklassen kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje läsår enligt 9 kap. 11 § skollagen.

12.4) Mottagande till förskoleklassAnge de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i förskoleklassen enligt 9 kap 17 § skollagen.

Förskoleklassen kommer att vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen.

Mottagande i förskoleklassen kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Redogör närmare för vilka elever som avses.

12.5) UrvalsgrunderAnge vilka urvalsgrunder som kommer att gälla vid fler sökande än antal platser. Ange även i vilken ordning urvalsgrunder kommer att tillämpas.

1 Syskonförtur

2 Anmälningsdatum

3

4


13. GrundskolaBesvaras endast om ansökan avser grundskola.

13.1) Utbildningens syfteBeskriv hur utbildningen i grundskolan kommer att genomföras.

Organisationer och arbetsformer – på riktigt är viktigt!Alla elever ingår i ett team om ca 25 elever. Varje team har en mentor som följer och stödjer skolgången som helhet. Eleverna skolgång består både av ämnesintegrerade tema och ämnesspecifik undervisning. Erlaskolans arbetssätt stimulerar eleven till skaparglädje, lust att lära samt hitta strategier för att samverka med andra. Vi tror på att skapa helheter i elevens lärprocess. Som ett led i helhetsperspektivet arbetar vi ämnesintegrerat, genom att knyta ämnen till varandra i olika teman. Faktakunskaper och färdigheter ska sättas i ett meningsfullt sammanhang – på riktigt är viktigt!Elevens egen förförståelse, förmågor och kreativitet är viktiga utgångspunkter för lärprocessen. Därför förs en dialog mellan pedagog och elev om vad läroplansmålens mål och kunskapskrav faktiskt innebär för elevens fortsatta arbete. Eleverna gör självskattningar mot ämnesmålen och mot olika förmågor. Dessa två processer skapar goda förutsättningar för att eleven över tid ska se och kunna formulera såväl sina inlärningsbehov som att använda sin vunna kunskap på ett klokt sätt. Vår profil har tre områden; Entreprenöriellt lärande, Modern teknik samt Hälsa, livsstil och mental träning. Dessa områden genomsyrar hela vår verksamhet och ger stora förutsättningar till variation i lärprocessen i syfte att möta varje elevs förförståelse, kreativitet och lärstil. Vi utgår från elevens egen drivkraft, styrkor, förmågor, skaparglädje och lust att lära. Profilen blir här en metod för att ta tillvara och uppmuntra elevens medfödda nyfikenhet, kreativitet, de egna idéerna, uppfinningsrikedom, tron på sig själva och handlingskraft.Erlaskolan ser digital kompetens och kreativ förmåga som viktiga förmågor och egenskaper för elevens framtida utbildning och arbetsliv. Elever i år 1-6 använder Ipad, elever i år 7-9 använder MacBook. I alla hemklassrum finns också interaktiv utrustning/teknik. Eleverna arbetar och publicerar sina arbeten digitalt såväl inom en lärplattform som i olika webbapplikationer. På lärplattformen finns kunskapskrav, teman, ämnesundervisning, elevens självskattning samt pedagogens omdömen kring elevens måluppfyllelse, den individuella utvecklingsplanen (IUP). För att öka elevens måluppfyllelse, lärprocess och möjlighet till inflytande från vårdnadshavare, har vårdnadshavare via elevens inloggning, tillgång till lärplattformen och kan ta del av ovan pedagogiska delar. Utöver detta finns också information om läsårsplanering, schema, frånvaro samt möjlighet till dialog med såväl lärare som sitt eget barn.Arbetssättet möjliggör att omvärlden i stort, elevens reella värld på skolan och på fritiden ges stort utrymme. På riktigt är viktigt!

13.2) TimplanAnge undervisningstid i timmar om 60 minuter per ämne för de årskurser ansökan avser. Om ansökan gäller en utökning av verksamheten ska den nuvarande timplanen bifogas. Se avsnitt 16 för bilagor.

Timplan för grundskolan enligt bilaga 1 i skollagen.

Timplan för den sökta grundskolans årskurser

Antal timmar som reducerats till förmån för skolans val

Bild 230 Bild 208 22


118 Hem- och konsumentkunskap

106 12

Idrott och hälsa

500 Idrott och hälsa

453 47

Musik 230 Musik 208 22

Slöjd 330 Slöjd 298 32

Svenska 1490 Svenska/svenska som andraspråk

1350 140

Engelska 480 Engelska 433 47

Matematik 1020 Matematik 1020 82

Historia }885 Historia 803 82

Geografi Geografi

Religionskunskap

Religionskunskap

Samhällskunskap

Samhällskunskap

Biologi }800 Biologi 718 82

Fysik Fysik

Kemi Kemi

Teknik Teknik

Språkval 320 Språkval 288 32

Elevens val 382 Elevens val 382

Totalt garanterat antal timmar

6 785 Skolans val 600

Därav skolans val

600 Totalt garanterat antal timmar

6867

13.3) Elevens valUndervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera av grundskolans ämnen.


Under elevens skoltid erbjuder skolan undervisning och fördjupning med fokus på elevens måluppfyllelse. Detta sker i de ämnen eleven själv väljer och utifrån behov.

13.4) Skolans valSkolans val ska användas för undervisning i ett eller flera av grundskolans ämnen.


Skolans val är kopplat till våra profilormåden; entreprenöriellt lärande, modern teknik och hälsa, livsstil och mental träning. Med våra profilområden stödjer vi eleverna i deras kunskapsutveckling. Den ger eleverna möjlighet att erövra verktyg för nuet och framtiden. Det handlar om nya tankevanor med strategier för framtiden, om kloka val för ett hälsosamt liv och att verka i samtiden och att följa med i den digitala revolutionens möjligheter. Genom profilaktiviteterna förstärks och fördjupas elevens lärprocess. Det innebär således att samtliga ämnen färgas av profilerna i form av metodval och arbetsformer. Vidare innebär det att skolans val om 600 timmar fördelas över samtliga ämnen. Arbetet med profilerna ryms således inom timplanen.

13.5) Individuella utvecklingsplaner (IUP)Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan.

Den individuella utvecklingsplanen ligger till grund för elevens egen lärprocess. Skolan kommer använda en webbplacerad lärplattform för att kunna skapa ett virtuellt lärrum där eleven alltid kan komma åt sina arbeten och vårdnadshavare har full insyn i skolarbetet och elevens lärprocess. På Lärplattformen finns också elevens IUP. I IUP utvärderar och reflekterar eleven kring sitt eget lärande, mot de nationella målen och de förmågor som elev och lärare kommit överens om att arbeta med. Läraren ger återkoppling till enskild elev/tema/ämne/förmågor. Här kommuniceras också hur väl eleven nått målen och förtydliganden av elevens utvecklingsbehov. Detta arbete sker fortlöpande under verksamheten vid såväl temaarbete som ämnesundervisning.Vårdnadshavaren kan när som helst se IUP, skolschema samt övriga aktiviteter. På plattformen finns också ett vårdnadshavarrum dit vårdnadshavarna kan gå för att ta del av information som gäller hela skolan eller komma i direktkontakt med lärare, mentor och rektor. UtvecklingssamtalUtvecklingssamtal genomförs vid minst två tillfällen per läsår, med syfte på elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. Inför samtalet har eleven gjort självskattning utifrån måluppfyllelse mot nationella mål i aktuella ämnen, samt förmågor som elev och lärare kommit överens om att arbeta med. Utvecklingssamtalet sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplansmålen och de egna målen kopplat till den personliga utvecklingen. Dokumentationen sker på lärplattformen i elevens individuella utvecklingsplan. Strategier• medveten satsning på att fokusera på elevens utveckling och egna kompetenser, såväl studiemässigt som olika förmågor• träna eleven i att sätta ord på sitt eget lärande • elevledda utvecklingssamtal ska leda till en plan som främjar elevens fortsatta lärande samt stödja eleven i att ta ansvar över sin egen lärprocess• låta utvecklingssamtalen utgöra forum för upprättande och utvärdering av den individuella utvecklingsplanen• använda den webbaserade lärplattformen som verktyg för dokumentation

13.6) Mottagande till grundskolanAnge de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan enligt 10 kap 35 § skollagen.

Grundskolan kommer att vara öppen för alla.



13.7) UrvalOm skolenheten har en förskoleklass och avser ge förtur för förskoleklasselever bör detta anges som första urvalskriterium.

1 Elever i förskoleklass

2 Syskonförtur

3 Anmälningsdatum

4


14. FritidshemBesvaras endast om ansökan avser fritidshem.

14.1) ÖppettiderAnge öppettider.

Fritidshemmet kommer ha öppet alla dagar 06.30 till 18.30, alla lov inklusive sommar efter behov.

14.2) Utbildningens syfteBeskriv hur utbildningen i fritidshemmet kommer att genomföras.

Fritidshemsverksamheten utgör ett komplement till verksamheten i förskoleklassen och grundskolans tidiga år. De vuxna som arbetar här verkar även i skolans verksamhet. Här känner barnet igen sig, då verksamhetens inslag hänger ihop med det som sker i skolan. Framför allt i aktiviteter som speglar skolans profil. Fritidshemmets pedagogik strävar efter att stimulera elevens alla sinnen och ge eleven möjlighet att prova och använda olika uttrycksformer såsom musik, rörelse samt skapande i bild, text och form. Pedagogerna måste ha en öppen attityd inför att alla elever är individer med olika förutsättningar, erfarenheter och intressen. Därför är det

viktigt att veta vad eleverna kan, vad de är intresserade av och hur de lär sig för att kunna lägga upp aktiviteter så att det svarar mot elevernas behov och intressen. Det betyder att verksamheten inte kan se likadan ut för alla elever.Det förs en daglig dialog mellan pedagog och elev om vad eleven ska välja för aktiviteter på fritidshemmet. Eleven ska på så sätt få hjälp att komma vidare utifrån sitt eget specifika behov. Fritidshemmet erbjuder ett antal varierade aktiviteter, några obligatoriska, andra styr eleven själv över. Aktiviteterna varierar från dag till dag och mellan olika perioder. Eleven deltar i forum (fritidshemsrådet) som planerar och följer upp de aktiviteter och moment som genomförs. Fritidshemsrådet ger eleverna möjlighet att delta i diskussion och få inflytande rörande såväl aktiviteter som den allmänna trivseln på fritidshemmet samt att tränas i att tillsammans med andra planera och genomföra aktiviteter på kort och lång sikt. Det är ett forum för eleven att få stöd i sina initiativ och sin kreativitet angående idéer och nytänk på fritidshemmet. Vår profil har tre områden; Entreprenöriellt lärande, Modern teknik samt Hälsa, livsstil och mental träning. Dessa områden genomsyrar hela vår verksamhet och ger stora förutsättningar till variation i syfte att möta varje elevs kreativitet och lust och lärstil. Hälsa, livsstil och mental träning innebär på fritidshemmet att man genom lustfylld fysisk aktivitet uppmuntrar till lek och rörelse.Utifrån verksamhetsidén om entreprenöriellt lärande som en metod och ett förhållningssätt, blir en av fritidshemmets viktigaste uppgifter att kanalisera elevernas kreativitet och idérikedom Erlaskolan ser digital kompetens och kreativ förmåga som viktiga förmågor och egenskaper för elevens framtida utbildning och arbetsliv. Fritidshemmet har därför god tillgång till modern teknik.

14.3) Elevgrupperna och miljönBeskriv hur huvudmannen kommer att se till att eleverna i fritidshemmet kommer att ha en lämplig sammansättning och storlek.

Fritidshemmet har tillgång till skolans lokaler samt egna rum. Fritidshemmet har tillgång till hemrum och specialsalar som bildsal, NO-sal, hemkunskap och idrottshall. Grupperna på fritidshemmet bygger på klassernas sammansättning. På fritidshemmet har förskoleklass och år 1, åk 2-3 egna hemvister kopplade till ordinarie hemrum. Vi formar våra ytor med ambitionen att skapa rum i rummet, där vi erbjuder avskildhet och lugn, men också plats för lek enskilt och i grupp. Gruppernas storlek och sammansättning varierar beroende på elevantal och klassplacering. Men grupper om ca 40 barn utgör grunden. Dessa delas i sin tur upp i mindre team vid aktiviteter. På för och eftermiddagar samt under lov blandas grupperna. Fritidshemmet har också tillgång till skolgård och ytor inom närområdet. Här stimuleras motorik och samarbete i lek och fysiskaövningar.




16. Bilagor

16.1) Bilagor enligt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2011:154) - Ange bilagenummer.Fullmakt för det ombud som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta utbildningarna. Sökandens senaste årsredovisning. Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. Beskrivning av tilltänkta lokaler

Aktiebolag - Registreringsbevis från Bolagsverket. Av registreringsbeviset ska framgå att bolaget ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan avser.

Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogasDokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. (8.1) Plan mot kränkande behandling. (10.1)

16.2) Övriga bilagorEtableringskostnader. (3.1) Övriga inbetalningar/intäkter. (3.4) Lokaler – intyg från fastighetsföretag. (4.1) Speciallokaler – intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. (4.2) Skolbibliotek - bifoga intyg från folkbibliotek/stadsbibliotek. (4.5) Läroplan, bifogade dokument. (11.1) Timplan vid utökning. (13.2)


Bilaga 1 - Bilaga 1_5_fullmakt_Gävle.pdf

1

Bilaga 10 - Bilaga 2_3 Elevprognos_Gävle.pdf

10

Bilaga 2 - Bilaga 3_4_Årsredovisning_ Lärande i Sverige AB.pdf

2

Bilaga 4 - Bilaga 4_1 Intyg_Fastighet_speciallokaler_Gävle.pdf

4

Bilaga 5 - Bilaga_4_2 Fastighet_Gävle_idrott.pdf

5

Bilaga 6 - Bilaga 3_7 - Gävle Likvid- &Resultatbudget.pdf

6

Bilaga 7 - Bilaga 6_2_SyVplan_Erlaskolan.pdf

7

Bilaga 8 - Bilaga 8_3_Rutin vid klagomålshantering_Erlaskolan.pdf

8

Bilaga 9 - Bilaga_ 1_2 Reg bevis

9

Lärande i Sverige AB.pdf


Gr 2013/39947

Ansökan avserAnsökan om godkännande som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem, Årskurser: Förskoleklass, Åk 1-9, Erlaskolan i Gävle i Gävle kommun

Sökandens namn och organisationsnummerLärande i Sverige AB, 556571-5892

Ort och datum


Namnförtydligande




Sid 1 (2)2014-02-21Dnr 192887

Tjänsteskrivelse – Friskoleärende – Ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola, Erlaskolan - fr o m läsåret 2015/16 (Skolinsp dnr2014:941)

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola 1-9

ÄrendebeskrivningLärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1- 9 i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/2016. En etablering av Lärande i Sverige AB (Erlaskolan) som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1 - 9 i Gävle kommer att få organisatoriska, ekonomiska och pedagogiska konsekvenser för grundskolan i kommunen.

BeslutsunderlagHär skriver du in samtliga handlingar som ingår i beslutet

Kvalitetschef


Sid 1 (7)


Dnr 1926302014-02-20


Yttrande över ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman för grundskola F - 9 i Gävle kommun

InledningLärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1 - 9 i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/2016. Kommunens remissvar skall vara Skolinspektionen tillhanda senast 13 april 2014.Diarienummer hos Skolinspektionen: 2014:699

Synpunkter från Utbildning GävleA. Demografiska förhållandenLärande i Sverige AB önskar starta fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1 - 9 i Gävle kommun. Lärande i Sverige AB planerar för 480 elever vid full utbyggnad läsåret 2017/2018.

Kommunens befolkningsprognoser redovisas i åldersgrupperna 6 - 9 år, 10 -12 år och 13-15 år. Denna ansökan avser åldersgrupperna 6 - 15 år.

Sid 2 (7)

Enligt tillgängliga befolkningsprognoser för Gävle kommun sker en ökning av befolkningen i åldrarna 0 - 16 år från 2011 till och med 2020.

Mätpunkt Antal elever, Gävle kommun 6-15 år

2005- 02- 28 110652012- 02- 28 99512014- 02- 28 105462017, prognos 108022021, planerad folkmängd 11170

Kommentar till tabell:Jämfört med dagens elevtal sker en ökning med 256 elever till år 2017 för åldersgrupperna 6-15 år. Jämfört med 2005 är det 263 färre elever. År 2021 är planeringsfolkmängden för åldersgruppen 6-15 år beräknad till 11170 elever. Det innebär en ökning med 368 elever jämfört med 2017.

Faktisk befolkningsförändringen för år 2012 innebar en ökning av antalet innevånare med 742 personer. För 2013 uppgick förändringen till en ökning med 1030 invånare. I planeringsfolkmängd för åren 2012 och 2013 beräknades befolkningen öka med 1200 personer. Den faktiska ökningen blev 1772.

Andel elever i fristående skolorI Gävle är andelen elever som går på fristående enheter 19,5 procent. Andelen elever i åk 7-9 är 32,7 procent. Andelen elever i fristående enheter kan öka då Kunskapsskolan startat verksamhet hösten 2013 för åk 6-8. År 2014/2015 kommer de även att ha åk 9. De har även tillstånd för att starta verksamhet i åk 4-5 senast läsåret 2014/2015. Internationella Engelska skolan har tillstånd för att bedriva verksamhet för elever i förskoleklass till åk 3. Läsåret 2013/2014 har det endast en klass i åk 3 men det kan förändras. JENSEN education college AB har tillstånd att starta en grundskola för elever i åk 6 – 9 senast läsåret 2014/2015.

Sid 3 (7)

Lärande i Sverige AB (Erlaskolan) och Gefle Montessori AB har också tillstånd att starta ny verksamhet läsåret 2014/2015. De startar troligtvis inte eftersom de ansöker om nytt tillstånd från Skolinspektionen. Antal tillkommande elevplatser på de fristående enheter som fått godkänt fördelar sig på följande: Kunskapsskolan åk 4-5 Tillstånd för 100 elever

åk 6-9 Ytterligare 207 elever Engelska skola F – 3 Ytterligare 167 eleverJensen Education AB 5 - 9 Tillstånd för 400 eleverErlaskolan F – 9 Tillstånd för 480 eleverGefle Montessori AB Ytterligare 99 elev

Sammanlagt handlar det om ytterligare 1453 vid full utbyggnad elevplatser för dessa fristående enheter. Vad denna situation innebär för läsåret 201472015 är i nuläget oklart.

Strukturförändringar i Gävle kommunMellan åren 2004 - 2013 har kommunen avvecklat följande skolenheter:Grååsen skola, Tranmursskolan, Söderskolan, Nya Nynässkolan, Häcklinge skola, Kastet skola, Pingeltorpsskolan och Källöskolan. Skälet till förändringen är dels minskade elevkullar men också på grund av tillkomsten av nya aktörer på skolområdet. På de avvecklade skolorna fanns omkring 1050 elevplatser. Beslut har fattats att ett antal små högstadieskolor ska stänga sin verksamhet inför läsåret 2015/2016, se ytterligare information nedan.

Aktuella ansökningar hos Skolinspektionen förutom Lärande i Sverige AB

Gefle Montessoriskola AB ansöker om utökning från läsåret 2015/2016. Deras ansökan avser åk 7-9 och de planerar för ytterligare 99 elever. Gefle Montessori AB har sedan tidigare tillstånd att starta verksamhet i Gävle kommun senast år 2014.

Sammantaget och fullt utbyggda omfattar de nya skolorna möjlighet till 480 + 99 = 579 elevplatser höstterminen 2015. Om samtliga huvudmän får positiva svar på sina ansökningar och alla som fått godkännande kommer att starta kommer effekterna för Gävle kommun, även om elevökningen tas med i beräkningen, att innebära överkapacitet när det gäller elevplatser

Sid 4 (7)

B. Arbete för likvärdig skola med hög kvalitet2011 gjorde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn av skolväsendet i Gävle kommun. I beslutet konstaterade inspektionen att utbildningen inte är likvärdig i kommunens skolor och att resultaten för åk 9 är låga och har försämrats under en femårsperiod. Under 2011 och 2012 har Barn- och ungdomsnämnden uppdragit åt förvaltningen att utreda hur en likvärdig skola med hög kvalitet kan åstadkommas i det nya skollandskapet. Utmaningarna gäller elevers

resultat och måluppfyllelse, personalens utbildning och kompetens,

integration och inkludering samt ekonomi. Nya behörighetsregler och litet elevunderlag gör att likvärdighet är en svår utmaning. I december 2012 fattade därför dåvarande Barn- och ungdomsnämnden ett beslut om ny skolorganisation och ett inre förnyelsearbete under rubriken ”Likvärdig skola med hög kvalitet”. Utgångspunkten för beslutet var att skapa bättre förutsättningar för alla elever att kunna nå målen genom samlade resurser och samlad kompetens i hållbara, flexibla organisationer. Slutsatsen var att det behövs mer resurseffektiva och långsiktigt hållbara 7-9- skolor med bättre förutsättningar för en kvalitativt god verksamhet. Barn- och

ungdomsnämndens beslut innebär att en flexibel och resursstark 7-9 – skola

med hög innehållslig kvalitet skapas centralt i Gävle kommun och att fyra små

högstadieskolor läggs ner från höstterminen 2015:

Stenebergsskolan 7 – 9 Nynäs Montessori 7 – 9 Sörbyskolan 7 – 9 Milboskolan 7 – 9

En ny skola för åk 7 – 9 kommer att iordningsställas i centrala Gävle. Skolan kommer att kallas Vallbacksskolan. Vallbacksskolan planeras för 450 – 500 elever. Genomförandet av denna strukturförändring innebär i sig ökade kostnader i form av investeringar och personalomställning.

Anpassningar av organisation och verksamhet som måste ske till följd av snabba förändringar i elevtal innebär som regel alltid att kommunen som huvudman får tillfälligt ökade kostnader i form av personalomställning och tomma lokaler.

Sid 5 (7)

Hösten 2013 skedde två etableringar i Gävle kommun av fristående skolaktörer som påverkat den kommunala skolorganisationen. Kunskapsskolan etablerade verksamhet för skolår 6-8 och Engelska skolan öppnade verksamhet för skolår 3. Kommunen har redan fattat beslut om anpassningar och organisation, ekonomi och ökad kvalitet genom att öppna den nya Vallbacksskolan. Beslutet om Vallbacksskolan har skett för att samla och samordna resurser för att kunna ge elever från mindre skolor större möjligheter att under ledning av legitimerade lärare utvecklas, lära och nå högre resultat. Beslutet syftar också till att öka integrationen mellan olika elevgrupper på de kommunala skolorna. Om ytterligare ett antal nya aktörer ges möjlighet att etablera sig i Gävle kommun finns risk att den tänkta effekten uteblir vilket leder till stora ekonomiska, organisatoriska och kvalitativa konsekvenser för kommunen.

Nyetableringar av skolor på mark och i lokaler som idag inte är planlagd för skolverksamhet kan leda till en farlig kombination av tunga transporter, unga cyklister, fotgängare och ökad personbilstrafik. Ekonomiska konsekvenser för kommunen riskerar uppstå i form av krav på nya infrastrukturlösningar. Långa avstånd från hemmet till skolan riskerar öka skjutsande av skolbarn med privatbilar. Ökad privatbilism ger negativ påverkan på miljön.

C. Ekonomiska konsekvenserBedömningen av de ekonomiska konsekvenserna kan göras sammantaget för samtliga ansökningar. Konsekvensen kommer att bli att ytterligare grundskolor, kommunala eller fristående, kan behöva läggas ner i Gävle kommun. Även om man bedömer Gefle Montessoriskola AB:s ansökan som enskild ansökan med en planering för 99 elever vid full utbyggnad läsåret 2017/2018 innebär det att Gävle kommun drabbas av organisatoriska och ekonomiska svårigheter.

D. Organisatoriska och pedagogiska konsekvenserPedagogiskt och organisatoriskt påverkas elevers skolgång vid nyetableringar som leder till behov av organisationsöversyn som kan betyda byte av lärare och byte av skola. Detta påverkar i sin tur det arbete som pågår i kommunen med inriktning mot ökad måluppfyllelse och bättre resultat. Likvärdigheten äventyras för de elever som genom ett icke-val tvingas till ändrade förutsättningar. Se kommentaren ovan.

Sid 6 (7)

Sammanfattning

En etablering av Lärande i Sverige AB som huvudman för fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola åk 1 - 9 i Gävle kommer att få organisatoriska, ekonomiska och pedagogiska konsekvenser för grundskolan i kommunen.Kommunens medvetna och kraftfulla satsning för att skapa förutsättningarna för högre måluppfyllelse och en likvärdig skola med hög kvalitet riskerar att äventyras. Möjligheten att skapa långsiktiga och resurseffektiva lösningar för åk 7-9 försvåras. En effekt är att överkapacitet uppkommer och därmed ökad risk för nedläggning av befintliga skolor med de konsekvenser detta innebär för elever, föräldrar och personal. Ekonomiska konsekvenser för kommunen uppstår i form av krav på nya infrastrukturlösningar om etableringar sker i områden som inte planlagts för skola och utbildning. Långa avstånd till skolor för yngre barn riskerar innebära en negativ miljöpåverkan på grund av ökat bilskjutsande.


…………………………… …………………………..Frank Stoor Curt-Ingvar HamrénFörvaltningschef Handläggare

Följande dokument bifogas:

Förslag till planeringsfolkmängd år 2025. Elevförändringar 2002 – 2017 Fördelning av elever mellan kommunala och fristående skolor i Gävle

den 14 februari 2014 i årskurs1 tom åk 9 Antal elever åren 2002 till 2017. Antal elever per skola i Gävle 2014-02-14 Kartor över Gävle med skolor Antal elever i annan kommun respektive i Gävle från annan kommun

Sid 7 (7)

Ärende 9

Friskoleärende – Ansökan från ThorenGruppen AB om

godkännande av utökning av verksamhet vid fristående

gymnasieskola, Yrkesgymnasiet, fr o m läsåret 2015/16 (Skolinsp

dnr 32-2014:947)

Från: "Johansson, Helena M" <[email protected]>Till: "Platina-UN (e-post)" <[email protected]> Ärende: VB: 32-2014:947 - Remiss från SkolinspektionenDatum: 2014-02-24 11:16:31

Från: Madeleine Lyberg [mailto:[email protected]] Skickat: den 21 februari 2014 12:29Till: Gävle kommun (e-post); [email protected]; Ockelbo kommun (e-post); [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]: [email protected]Ämne: 32-2014:947 - Remiss från Skolinspektionen

Remiss

Berörda kommuner

2014-02-21

1 (1)

Dnr 32-2014:947


ThorenGruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/2016.

Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av en den sökta utbildningen vid den fristående verksamheten skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen.

Kommunens yttrande

Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående skolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år.

För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av följderna av en etablering bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning även bifoga följande uppgifter.

1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande 5 åren (år 2014-2019).

2. En sammanställning av antalet kommunala och fristående skolor i kommunen som idag erbjuder de i ansökan sökta programmen och inriktningarna.

3. Ange antal befintliga utbildningsplatser på både kommunala och fristående skolor i kommunen.

4. Ange vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2014/2015, Om uppgifter för läsåret 2015/2016 finns tillgängliga bifoga även dessa.

5. Ange elevantal som behövs per program och i förekommande fall inriktning för att kommunen ska kunna bedriva en utbildning av god kvalitet.

6. Ange vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med.

7. Inkom med den senaste preliminära antagningsstatistiken för både kommunala och fristående skolor i kommunen.


Skolinspektionen ska enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2014. Vi kommer att behöva begära in den slutliga antagningsstatistiken när denna har kommit i juli.

Remissvar

Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 5 maj 2014.


Vänligen ange 32-2014:947 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in.


Madeleine Lyberg

Utredare

Bilaga

Ansökan från ThorenGruppen AB

Kopia till

ThorenGruppen AB

Ansökningsid: Gy 2014/40646







1. Huvudmannen och ombud


Sökandens namn (exempel Bolaget AB)ThorenGruppen AB



Utdelningsadress, postnummer och ortBaggböle 115, 905 92 Umeå

Webbadresswww.thorengruppen.se

[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

090-124600











Ombudets namnChristina Rosenqvist

[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

0730-251546 0730-251546



Skolenhetens namnYrkesgymnasiet


[email protected]

Webbadresswww.yrkesgymnasiet.se

Telefon arbetet

Mobil

0730-251546 0730-251546

Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola.Yrkesgymnasiet Gävle


Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet.

JaNej


00868



1.11) Nuvarande antal eleverAnge nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs.

Program Inriktning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Ta bort

Bygg och anläggningsprogrammet

Husbyggnad 10 4 7

Bygg och anläggningsprogrammet

Måleri 7 4 7

El- och energiprogrammet

Elteknik 4 4 3

Vvs- och fastighetsprogrammet

Vvs 5 10 6

Fordons- och transportprogrammet

Personbil 3 3 3

Hantverksprogrammet

Frisör 2 4 4

Industritekniska programmet

Svetsteknik 3 2 3

Vård- och omsorgsprog

15 13 5

rammet

Totalt antal elever vid skolenheten:

131


2. Sökta program, elevantal och elevprognos

2.1) Nationella program och inriktningProgram som ansökan avser, ange nationella program och inriktningar samt elevantal.

Nationellt program

Inriktning

Barn- och fritidsprogrammet

Fritid och hälsa

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

Läsår 1 4 4

Läsår 2 4 4 8

Läsår 3 4 4 4 12

Nationellt program

Inriktning


Pedagogiskt arbete


Läsår 1 4 4

Läsår 2 4 4 8

Läsår 3 4 4 4 12

Nationellt program

Inriktning

Handels- och administrationsprogrammet

Handel och service


Läsår 1 4 4

Läsår 2 4 4 8

Läsår 3 4 4 4 12

Nationellt program

Inriktning

Hotell- och turismprogrammet

Hotell och konferens


Läsår 1 4 4

Läsår 2 4 4 8

Läsår 3 4 4 4 12

Nationellt program

Inriktning


Turism och resor


Läsår 1 4 4

Läsår 2 4 4 8

Läsår 3 4 4 4 12

Nationellt program

Inriktning

Välj program


Läsår 1

Läsår 2

Läsår 3

2.2) Antal elever vid fullt utbyggd verksamhetRedovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt vilket år detta inträffar. Vid utökning ange antal elever enbart för den/de sökta utbildningen/utbildningarna.

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År

Fullt utbyggd 20 20 20 60 2017

verksamhet



Till grund för elevprognosen ligger en intresseundersökning som genomförts under januari 2014. Intresseundersökningen visar på ett intresse som klart överstiger det planerade elevantalet under punkt 2e-f. Intresseundersökningen har undersökt intresset för respektive sökt utbildning samt inriktning. Dessutom har underlag i form av födelsesiffror och prognoser gällande barnantal inom aktuella årskullar de närmaste åren analyserats. Slutligen även intagningssiffror från intagningen 2013.Bifogat finns den intresseundersökning som genomförts.


3. Ekonomi



Etableringskostnaden vid denna utökning är marginell då utökningen sker inom befintlig verksamhet.Rekrytering av personal och marknadsföring mot nya elever sker av skolans rektor och befintlig personal. Även den befintliga skolans lokaler kommer rymma utökningen. Kostnaden som infaller för utrustning mm tillkommer först när verksamhetsåret börjat och inte under etableringsåret.

3.2) BidragsbeloppRedovisa hur huvudmannen har beräknat bidragsbeloppet per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet.

Bidragsbeloppen beräknas grundat på information från skolans säteskommun. Trots att det kan bli enstaka elever från kranskommuner har endast beloppen från säteskommunen använts. Beloppen avser bidragsbeloppen för 2013.

3.3) ÅrsredovisningBifoga den senaste årsredovisningen, om sådan finns. Om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten. Redogör dessutom för hur huvudmannen ska stärka den ekonomiska situationen. Se avsnitt 16 för bilagor.

Senaste årsredovisning från ThorenGruppen AB redovisas i avsnitt 16 för bilagor.


Ej aktuellt





ev. finansiering med egna medel styrks av senaste årsredovisningen i avsnitt 16 för bilagor


Likviditetsbudget

Inbetalningar

Läsår 1

Kommunalt bidrag

1743384

Lån

Ägartillskott



Summa inbetalningar

1743384

Utbetalningar

Personal

Resultatbudget

Intäkter

Läsår 1

Läsår 2

Läsår 3

Kommunalt bidrag

1743384

3486768

5230152

Övriga intäkter

Skolledning

Lärare

828000

Administration

Rekrytering

Fortbildning

12420

Lokaler/utrustning

Lokalkostnad

Möbler

Datorer

14000

Service

Kontorsutrustning


Summa intäkter

1743384

3486768

5230152

Kostnader

Personal

Skolledning

Lärare

828000

1656000

2484000

Adminis

Läromedel


70000


3500

Övrigt


Elevhälsa

Skolmåltider

140000

Studieresor

14000

APL-handledning

6000

Försäkringar

2000

Studi 1840

tration

Rekrytering

Fortbildning

12420

24840

37260

Lokaler/utrustning

Lokalkostn

e- och yrkesvägledning

0

Finansiella poster

Räntor

Amorteringar

Summa utbetalningar

1108320

Över-/underskott

635064

ad

Service

Kontorsutrustning

Läromedel

Litteratur/utr

70000

91000

105000

ustning/skolbibliotek


3500

7000

10500

Övrigt


Elevhälsa

Skolmåltider

140000

280000

420000

Stud

1400

2800

4200

ieresor

0 0 0

APL-handledning

6000

12000

18000

Försäkringar

2000

4000

6000

Studie-

18400

36800

55200

och yrkesvägledning

Finansiella poster

Räntor

Avskrivningar

Möbler

Dator

14000

28000

42000

er


Summa kostnader

1108320

2167640

3219960

Vinst/

63506

131912

201019

Förlust

4 8 2

3.7) ResultatutvecklingOm resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur huvudmannen ska arbeta för att uppnå detta


4. Lokaler



Idrott och hälsa

Naturvetenskapliga ämnen

Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram


Utökningen av elever kommer rymmas inom befintliga lokaler på Yrkesgymnasiet i Gävle på Riggargatan 15802 86 GävleNiklas Hedqvist – Rektor0722-18 28 29


Idrott och hälsa

Ansökan avser endast en mindre utökning av skolans verksamhet. Utökningen kommer rymmas inom existerande idrottslokaler som redan hyrs. Därmed behöver inga nya lokaler hyras.


Ansökan avser endast en mindre utökning av skolans verksamhet. Lämpliga lokaler för naturvetenskapliga ämnen finns redan på skolan.


För varje nytt sökt yrkesprogram kommer speciallokaler vara inhysta i fastigheten. Praktiklokaler för respektive sökt yrkesprogram kommer således vara i fastigheten eller i direkt anslutning till fastigheten där gymnasieskolan har sin teoretiska verksamhet. De moment som inte görs på APL-platsen görs i praktiklokalerna på gymnasieskolan. Utrustningen är anpassad efter de moment som görs på APL-platsen respektive är skolförlagda. Naturen av de sökta programmen ställer kräver ingen större omstrukturering eller utbyggnad av befintliga praktiklokaler/klassrum. Rektor och lärare köper under start men också under året in en mängd utrustning anpassat till de nya sökta programmen. Varje skola är unik och skapar sin egen profil gällande utrustning utifrån de praktiklokaler som finns och de moment som är arbetsplatsförlagda respektive skolförlagda.



.Skolbibliotek kommer finnas i skolenhetens lokaler. Skolbiblioteket är en viktig del av skolans pedagogiska koncept Yrkesgymnasiet kommer att säkerställa en fullgod skolbiblioteksverksamhet i våra egna lokaler. Moderna bibliotek utvecklas idag främst inom det digitala spektret och vi vill därför inte låsa fast oss i ett alltför stort antal fysiska böcker. Vår avsikt är dock att vi ska starta en skola med minst 1000 fysiska volymer bestående av både skönlitteratur och facklitteratur. Vi avser sedan att successivt öka detta antal med 8% varje nytt läsår. Detta ryms inom beslutad och presenterad budget. Framtiden ligger dock i elektroniska lösningar, och det är här vi kommer att lägga huvuddelen av energin vad gäller utveckling av skolbiblioteket. Skolinspektionen har vid tidigare granskningar godkänt att 1000 böcker uppfyller kravet på tillgång till skolbibliotek och därför bör det vara tydligt att Skolinspektionens funderingar kring hur kravet på tillgång till fysiska böcker uppfylls. Gällande folkbibliotek har vi för avsikt att starta ett samarbete. Folkbiblioteket skall dock inte på något sätt ersätta eller krävas för att vi skall uppfylla kravet på skolbibliotek. Folkbiblioteket ska ses som ett komplement till skolbiblioteket som vi tror skapar ett ökat intresse för skönlitteratur. Något formellt samarbete är inte nödvändigt eftersom folkbiblioteket inte ersätter skolans skolbibliotek. Yrkesgymnasiet har en förhållandevis hög budgeterad kostnad för litteratur/utrustning/skolbibliotek. 3500kr/elev under läsår 1. Observera att vad som inräknas i medelkostnaden för läromedel som SCB redovisar är väldigt bred och lätt att misstolkas. Ligger medelkostnaden på 3600kr för riket innebär det sannolikt att 25% av skolorna använde mindre är 3000kr/elev och läsår till läromedel/utrustning/skolbibliotek. Yrkesgymnasiets budgeterade 3500kr/elev läsår 1 känns därför som en fullt rimlig kostnad för läromedel och skolbibliotek. Yrkesgymnasiet har en strategi gällande läromedel där vi försöker hitta alternativa vägar än att sprida ut en massa läroböcker, som ofta inte följer läroplanen eller ämnesplanen och därför kan styra undervisningen i fel riktning. Läromedel kan också, som tidigare nämnts, motverka tanken kring entreprenöriellt lärande och elevers möjlighet till att påverka undervisningen. 14. F) SKOLBIBLIOTEK – PEDAGOGISKA VERKSAMHETENVårt bibliotek är en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i Yrkesgymnasiets pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevens lärande. I vårt uppdrag ligger både att ge eleverna tillgång till ett relevant mediabestånd och att stödja eleverna i deras informationshämtning. Biblioteksverksamheten på Yrkesgymnasiet handlar därför inte om ett särskilt avskilt rum på skolan, utan om en ämnesövergripande verksamhet och ett biblioteksbaserat arbetssätt för våra elevers utveckling av kunskaper och färdigheter, ett stöd i det nationella uppdraget såsom det uttrycks i läroplaner och andra styrdokument. Observera dock att skolbiblioteket förfogar över ett fysiskt rum som alltid ska strävas efter att vara i en central del av skolbyggnaden där samtliga fysiska volymer finns uppställda samt att

terminaler för elevernas sökningar finns uppställda. Biblioteket är en resurs för våra elever och lärare, härigenom förmedlas kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Att utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande, informationssökning och användning av olika medier är ett viktigt uppdrag för Yrkesgymnasiet i ett demokratiskt samhälle. Skolbibliotekets nya roll som informationsförmedlare i ett elektroniskt uppkopplat samhälle ställer nya krav på vår skolbiblioteksverksamhet. Det är här viktigt att vi bistår eleverna med stöd i informationssökningen samt att vi ser vårt mediabestånd och biblioteksverksamheten som en naturlig del av vår undervisning.Vårt mediabestånd består av en kombination av en mängd olika media. Förutom fysiska traditionella böcker så består det av en balanserad tillgång på uppslagsverk(t.ex. har varje elev en webbinlogg till Nationalencyklopedin), videofilmer, e-böcker, ljudböcker, tidningar och databaser. Utgångspunkten för eleverna på Yrkesgymnasiet är elevernas personliga datorer/surfplattor som ger dem tillgång till lärplattformen ProgressTM, vilken är tillgänglig för eleverna oberoende av tid och rum. Elever som så önskar kan även koppla samman sin dator med terminaler i bibliotek för att underlätta sökandet. Genom Progress ges tillgång till det elektroniska mediebiblioteket oberoende av tid och rum. Progress handlar främst om att länka vidare eleverna till kunskapsinnehåll i biblioteket, på samma sätt som alla bibliotek arbetar med datoriserade sökverktyg vid bibliotekets datorer. Skillnaden är bara att på Yrkesgymnasiet har samtliga elever tillgång till sökdatorer. Framtidens kunskapsförmedling kommer att ske via elektronisk media, det insåg redan skaparna av Nationalencyklopedin på 80-talet, vilket gör att framtida utveckling av vårt bibliotek huvudsakligen kommer att ske i form av en successiv utveckling av det elektroniska mediabeståndet. Dock kommer även de fysiska bestånden att hållas uppdaterade. För att uppfylla läroplanen och ämnesplanernas mål är det ett krav att biblioteket används kontinuerligt i elevernas utbildning. Läraren har en nyckelroll i utvecklingen av biblioteksverksamheten samt elevernas användning av Progress. Det är viktigt att varje lärare är väl förtrogen med materialet i Progress samt kontinuerligt ger återkoppling om hur vi successivt bör utveckla mediabeståndet.En del i Yrkesgymnasiets biblioteksverksamhet är även att ha ett nära samarbete med närliggande folkbibliotek/stadsbibliotek. Att skapa en förtrogenhet för folkbibliotektes verksamhet är en viktig del i att utveckla våra elever som individer och samhällsmedborgare i dagens kunskapssamhälle. Varje skola ska därför ha ett nära samarbete med folkbiblioteket så att varje elev kontinuerligt under utbildningen besöker och utvecklar kunskap om dess mediabestånd. Folkbiblioteket har ett bredare nationellt uppdrag än skolbiblioteket vilket gör att folkbiblioteket på ett naturligt sätt kompletterar skolbiblioteket både gällande facklitteratur och skönlitteratur.





Huvudmannen har idag en anställd rektor som genom utbildning (rektorsprogrammetpågående) och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt kap 2 kap. 11 § skollagen.

5.3) Lärare – behörighetskravFör undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall.

Huvudmannen för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 §, 17-22 §§ skollagen.

5.4) Antal lärareAnge beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten.

Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd




3 1,8 7 5,5 7 5,5




Skolan avser att ha anställd personal i första hand. Eleverna får tillgång till ett elevhälsoteam som består av skolsköterska, kurator, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog. I samtliga fall genom anställd personal. Skolhälsovården säkerställer skolan

genom att anställa en legitimerad sjuksköterska. Skolläkare anställs på timmar. Skolsköterskans uppgift är att: • Erbjuda hälsokontroll, hälsorådgivning och vaccinationer• Spåra ungdomar som far illa• Motverka drogmissbruk, smittspridning och samlevnadsproblem• Påverka miljön i skola och på fritid• Ha särskilt ansvar för elever med handikapp• Förmedla sjukvårdskontakt med annan samhällsservice• Säkerställa att alla elever på gymnasiet får en likvärdig skolhälsovårdElevhälsans roll roll är främst förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan arbetar för att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.Elevhälsan arbetar även med mer generellt inriktade uppgifter som rörelevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet motkränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger,jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning.Elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar föratt undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.Även om elevhälsans fokus i första hand är förebyggande ochhälsofrämjande, är det även vara möjligt för eleverna att få hjälp medenklare sjukvårdsinsatser.


En SYV kommer anställas på skolan redan första året.SYV:ens roll kommer ansvara för alla elevers rätt till information och vägledning inför framtida utbildning och yrkesverksamhet. Fokus kommer läggas på vägledning främst från åk 3 men det ska finnas en röd tråd och uppföljning redan från åk 1 för att informera och vägleda eleverna på deras väg mot det framtida yrket.



7.1) Särskilt stödBeskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Särskilt stödSkolan strävar efter att ge varje elev rätt förutsättningar för att deras individuella behov skall mötas. I ett steg för att fånga upp och stödja elever som behöver särskilt stöd både i sina studier, men även för ett psykosocialt välmående har skolan utarbetat en arbetsgång för arbetet med särskilt stöd. Kopplat till vår arbetsgång finns ett antal bilagor som är verktygen i arbetet med att kartlägga och dokumentera arbetet med enskilda elever. Vi ser på åtgärdsprogrammen och övriga mallar som viktiga redskap i dokumentationen och som ger oss

en tydlig överblick över enskilda elevers behov och eventuella stödåtgärder. Åtgärdsprogrammen syftar till att hjälpa elever att nå målen i ämnena och att bidra till ett ökat välmående samt till att kunna se tillbaka och utvärdera det arbete som skolan gjort för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar för att klara sin skolgång. Elever i behov av särskilt stöd Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. På skolan strävar vi alltid efter att ha en så hög kvalitet på vår utbildning som möjligt. I vår undervisning försöker vi även skapa en känsla av sammanhang för alla elever, KASAM. Det kommer dock alltid att finnas individer som behöver mer stöd. Alla elever som går på skolan och har ett behov av särskilt stöd skall få detta stöd samt ett åtgärdsprogram upprättat. Detta åtgärdsprogram skapas för eleven efter att det skett en utredning som visar att eleven behöver särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet skall upprättas så att det är tidsbestämt. Inom åtgärdsprogrammets tidsramar skall det ske regelbundna uppföljningar och när åtgärdsprogrammet avslutats skall även en utvärdering genomföras. Rutiner för att identifiera elever På skolan har all personal, pedagogisk som icke pedagogisk, skyldighet att rapportera misstankar om elev i behov av särskilt stöd och uppmärksamhet. Vid misstanke rapporteras detta till rektor, specialpedagog, kurator eller elevens mentor. Detta ska göras omgående utan undantag. Beroende på vad som ligger bakom denna rapportering så kan rektor besluta om en EVK, upprättande av ett åtgärdsprogram, elevsamtal, samtal med kurator eller någon annan lösning. För att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas studiesituation, välbefinnande samt eventuella behov av särskilt stöd har vi på skolan varje vecka ett pedagogiskt möte, där alla undervisande lärare tillsammans med mentorerna går igenom alla skolans klasser med utgångspunkt i just studieresultat och välmående. Syftet med det pedagogiska mötet är inte att sätta upp ett åtgärdsprogram för varje elev utan enbart att identifiera elever i behov av särskilt stöd samt att utse huvudansvariga för ärendet som sedan ska besluta hur ärendet ska drivas vidare. De som utsetts som huvudansvariga ska inom 1 vecka, förutsatt att ärendet inte är av väldigt akut karaktär, skriftligen skicka in en åtgärdsplan för berörd elev till rektor, specialpedagog och kurator. Mentorer ansvarar för att göra en frånvarokontroll i Progress inför varje pedagogiskt möte. Hög frånvaro eller en plötslig ökning av frånvaro ska självklart rapporteras under det pedagogiska mötet. Åtgärder och åtgärdsprogram Som sagts ovan, ska för varje elevärende en ansvarig handläggare utses. Denna handläggare utses under det pedagogiska mötet av rektor. Handläggaren kan vara rektor, kurator, specialpedagog, mentor eller lärare. Denna person ansvarar för att utreda, dokumentera, utvärdera, följa upp och avsluta ett pågående ärende. Om denna person inte är rektor så ansvarar personen också för att rapportera till rektor. Vissa ärenden av lindrig karaktär noteras endast hos mentor eller ämneslärare. Ett åtgärdsprogram upprättas om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd. Viktigt i detta fall är att elevens vårdnadshavare ges en möjlighet att delta i arbetet med åtgärdsprogrammet. I många fall då åtgärdsprogram upprättas kan det även vara aktuellt med en EVK för att skapa en helhetsbild av

elevens situation. I och med åtgärdsprogrammet erbjuds eleverna antingen allmänt stöd, t.ex. coachtid, särskilt stöd eller både och. För elever med behov av särskilt stöd är en viktig åtgärd att anpassa coachtiden till just denna elevs behov. Syftet med coachtiden är att ge ett allmänt stöd för alla skolans elever, och samtidigt fungera som en resurs för elever i behov av särskilt stöd. För att coachtiden ska kunna ses som särskilt stöd måste det finnas en individuell plan för hur coachtiden ska utnyttjas för att få eleven att nå kursmålen. Efter varje veckas coachtid ska läraren föra in en kort kommentar om moment som arbetats med samt eventuell utveckling eller nya pro-blem utifrån elevens åtgärdsplan. När den senaste planen nått sitt slut så ska eleven utveckling under perioden utvärderas och dokumenteras. Därefter tas ett beslut av ämnesläraren om en ny period ska upprättas eller om eleven anses vara i fas med att nå kursmålen. I och med denna systematiska kartläggning av elevernas studiesituation och välbefinnande anser vi på skolan att vi, förutom de elever som är i behov av särskilt stöd, även fångar upp elever som behöver kallas till en EVK. Kartläggningen kan påvisa behov av en EVK för eleven. Mål med åtgärderna Målen med åtgärderna är enkla men viktiga: 1. Åtgärderna ska bidra till att eleven ska nå målen för utbildningen – Godkänt i samtliga kurser 2. Åtgärderna ska bidra till att ge eleven ett ökat psykosocialt välmående Uppföljning Uppföljning ska ske. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när denna uppföljning ska göras och vem som ansvarar för att det utförs och dokumenteras. Utvärdering Samma person som är ansvarig för uppföljningen ansvarar även att det görs en utvärdering där det skall analyseras om de genomförda åtgärderna varit användbara i förhållande till de mål som tidigare sats upp. Utifrån denna utvärdering tas beslut om hur ärendet ska fortsätta.




8.2) Systematiskt kvalitetsarbete – vid nyetableringBesvaras vid en nyetablering. Beskriv huvudmannens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet.


För att möjliggöra en tydlig och effektiv hantering av klagomål sker detta numera genom att elever, föräldrar och andra intressenter som har synpunkter fyller i ett webbformulär. Det finns även möjlighet att lämna klagomål via pappersform, dock försöker vi styra allt till webbformuläret. Under förutsättning att den klagande lämnar kontaktuppgifter så följer följande rutin:1. Registrator centralt vid Thorengruppens kvalitets- och planeringsenhet registrerar klagomålet i en databas2. Ärendet vidarebefordras till aktuell affärsområdeschef som fastställer vem som utreder ärendet3. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerades, den klaganden via telefon(om möjligt) för att ge kontaktinfo samt få mer information om klagomålet4. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef5. Den klaganden kontaktas och åtgärdsplanen redogörs förTidigare var främst våra skolenheter ansvariga för hanteringen av klagomålen. Numera kvalitetssäkras dessa även genom att samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt att en skolövergripande statistik och analys kan göras av samtliga klagomål. Information om själva processen ges dels muntligt vid kontakt mellan utredare och den klaganden, dessutom genom att information om processen finns presenterad vid klagomålsformuläret. Eftersom vi helst ser att så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet kommer in via webbformuläret så informeras detta om vid flera olika tillfällen, allt från elevinformationsblad till föräldrainformationsblad, föräldramöten och även via lärplattformen Progress


Skolans personal kommer tillsammans med eleverna att utföra ett kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokratiska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning. Yrkesgymnasiet bedriver undervisning i demokratiska former i vilka eleverna förväntas ta inflytande. Ett formellt inflytande får eleven genom att delta i klassråd samt elevråd där representanter för hela skolan möts samt skolkonferenser där elever, lärare och övrig personal möts för att diskutera verksamhets och utbildningsfrågor. Utöver detta kommer också elevskyddsombud att utses. Elevskyddsombudet ges utbildning om arbetsmiljöfrågor och de lagar som berör skolans arbete. Det informella inflytandet gäller den enskilda elevens inflytande över det egna lärandet i undervisningssituationen. Genom att eleven själv deltar i uppförandet av sin studieplan redan vid utbildningsstart stimuleras delaktigheten och inflytandet. Eleverna deltar också vid planering

av kursmoment och examinationsformer. Genom mentorssamtal/utvecklingssamtal, kursutvärderingssamtal samt kontinuerliga utvärderingar följs såväl det formella som det informella inflytandet upp och kvalitetssäkras. Kvalitetssäkringen sker genom en tydlig dokumentation av informationen som kommer fram i de olika forumen. En av skolans viktigaste framgångsfaktorer är samverkan med skolans intressenter för att nå långsiktig utveckling och framgång. Förutom personalen är de viktigaste intressenterna elever, föräldrar, näringslivet, kommunen och högskolan. Det är av yttersta vikt att skolan skapar forum för dessa tre målgrupper så att erfarenheter, kunskaper och intressefrågor kan belysas, diskuteras och utbytas. Kvalitetssäkring är nyckelordet. För Elever har skolan skapat följande forum: Elevråd • Minst en representant från varje klass• Minst fyra möten per läsår• Fokus på skolmiljö, elevaktiviteter, elevinflytande Klassråd • Skall ta tillvara klassens åsikter när det gäller studiemiljön och hur skolan skall utvecklas • Klassarrangemang som klassresor, festligheter, aktiviteter • Väljer representant till elevråd• Minst två möten per termin Skolkonferens• Minst två gånger per läsår• Två representanter för personalen• Rektor• Fem representanter från elevrådet (ska vara i majoritet) • Diskuterar förbättringar, utveckling, skolans bästa, marknadsföring, studieresor, samverkan osv.• Remissorgan för lokala verksamhetsplanen Syftet med skolkonferensen är att elever skall få ge sin syn på skolans koncept, program, pedagogik och skolmiljö. Skolkonferensen ska vara ett ”bollplank” att diskutera skolfrågor med. Skolkonferensen behandlar också hur skolan ständigt ska utveckla sitt elevinflytande för att få högre kvalitet, sammanhållning och en gemensam skolanda.




Skolan strävar efter att skapa en kultur som genomsyras av att behovet utav regler är minimalt. Varje enskild skola ska dock, enligt skollagen, ha ordningsregler. Dessa regler utarbetas under medverkan av eleverna och beslutas sedan av rektor. För att underlätta finns det dock i detta dokument exempel på ordningsregler.ALLMÄNNA ORDNINGSREGLER• Alla skall behandlas likvärdigt (enligt likabehandlingsplanen).• Rökning är förbjudet inom skolans område, även på skolgården (enligt tobakslagen).• Vårdat språk: svordomar, könsord och annat som, av andra, kan uppfattas som kränkningar hör inte hemma på skolan.• Gäster på skolan bemöts alltid med samma respekt som alla andra som vistas på skolan.• Vi tar tillsammans hand om våra lokaler så att vi får ha en fräsch skolmiljö • Ljudnivåer ska hållas på en rimlig nivå så att inte andra störsORDNINGSREGLER VID LEKTION• Mobiltelefoner skall vara av eller inställda på ljudlöst i klassrummet. Väntar man på ett viktigt samtal informerar man läraren i början av lektionen.•

Ätbart såsom mackor, frukt och liknande får intas under lektionstid så länge det inte stör undervisningen. Detsamma gäller drycker av olika slag. Hänsyn skall dock tas till datorerna (försäkringen gäller tillexempel inte om en läsk spills ut över datorn). • Datorn är ett arbetsverktyg och spel, MSN och övrig ”fritidssurfning” ska inte förekomma under lektionstid.Ordningsregler för datoranvändning finns i ett separat dokument som eleverna skriver på innan de får sin dator utlämnad.





Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev- och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom att vara synlig och aktiv, både för att förebyggande och förhindra kränkningar. Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprättande av planen mot kränkande behandling samt det aktiva, kontinuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärplattformen direkt till huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. Ofta kan utredaren vara t ex affärsområdeschef, kurator eller rektor.


Samtlig personal vid skolan som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att rapportera det till rektor. Rektor i sin tur har anmälningsplikt att rapportera det till huvudmannen. Huvudmannen registrerar ärendet i en databas, där även utredare registreras. Ärendehanteringen kan liknas vid den ovan för klagomålshantering:1. Ärendet mottas av rektor(från elev/lärare/annan person) 2. Ärendet vidarebefordras till aktuell affärsområdeschef som fastställer vem som utreder ärendet3. Registrator centralt vid Thorengruppens kvalitets- och planeringsenhet registrerar kränkningen i en databas, tillsammans med ansvarig utredare4. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerades den kränkta för ett personligt möte5. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef6. Den kränkta kontaktas och åtgärdsplanen redogörs för Tidigare var främst våra skolenheter ansvariga för hanteringa av kränkningar. Numera kvalitetssäkras dessa även genom att samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt att en skolövergripande statistik och analys kan göras av samtliga kränkningar.


Vår vision är att alla elever på gymnasieskolan känner sig trygga och bemöts och behandlas med respekt för sin person. Vår verksamhet är fri från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan alla som vistas här, vilket är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Eller mer tydligt: Vår vision är en skola som alla kan vara stolta över och minnas med glädje. Det övergripande målet är som skolan kommer arbeta med första året är att skolan skall vara fritt från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Följande delmål är uppsatta för första läsåretet: Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen skall utvecklas, accepteras och förstås av elever, personal och föräldrar. Planen skall vara tillgänglig för berörda parter. Den skall finnas i Progress samt på skolans hemsida. Ingen elev eller personal skall känna sig diskriminerad eller trakasserad i skolan. Elever med behov av särskilt stöd i skolan skall få den hjälp de behöver. Allas åsikter skall respekteras. Alla skall ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Skolan skall uppmuntra mångfald och variation i fråga om åsikter och åskådningar. Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev- och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom att vara synlig och aktiv, både för att förebyggande och förhindra kränkningar.

Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprättande av planen mot kränkande behandling samt det aktiva, kontinuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärplattformen direkt till huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. Ofta kan utredaren vara t ex affärsområdeschef, kurator eller rektor.All personal på skolan visar respekt för den enskilda individen och utgår i det vardagliga arbetet från ett demokratiskt förhållningssätt. Som vuxna sätter vi en standard genom vårt sätt att vara som elever kommer att följa. Detta ställer krav på att vi ska engagera oss i eleverna även utanför klassrummet och vara goda förebilder. Vidare skall alla personal motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan samt resultera i en dokumentation av rektor. Först och främst skall vi vara goda förebilder genom att visa respekt och empati för våra elever, föräldrarna och varandra. Mer tydligt: Vi pratar aldrig illa om varandra som anställda, elever eller om föräldrar inför eleven. Vi har nolltolerans mot kränkande språkbruk. Vi har kontroll på elevernas närvaro och frånvaro. Vid hög frånvaro utreder vi alltid vad frånvaron beror på. Detta för att säkerhetsställa om frånvaron beror på kränkningarna i skolan. Vi mäter tryggheten på skolan via vår elevenkät och via våra utvecklingssamtal med eleverna, dvs vi kartlägger de förhållanden som finns på skolan. Utformningen av denna kartläggning har elever fått påverka och vi följer aktivt upp resultatet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi skall ha gemensamma normer och regler som är kända av alla. Varje läsårsstart besöker rektorn alla klasser för att informera och diskutera med eleverna om skolans ordningsregler och värdegrund. Eleverna får varje år vara med och justera och fastställa ordningreglerna. Det finns alltid alternativ skolmat, med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Läsårsplaneringen planeras utifrån mottot att alla ska delta oavsett religion eller funktionshinder. Vi har tagit bort elevernas uppehållsrum, skolorna arbetar istället enbart med olika former av lärutrymmen då det framkom att mycket av trakasserierna och den kränkande handlingen utspelades i uppehållsrummet. Arbetsgången vid upptäckt av kränkande behandling skall vara känd bland eleverna och diskuteras i klassråden. Vi bedömer att mentorer och ämneslärare genom sin kontinuerliga dialog med eleverna har goda möjligheter att upptäcka eventuella kränkningar bland eleverna. Alla lärare granskar kritisk den litteraturen som ingår i undervisningen, för att säkerhetsställa att innehållet inte kan uppfattas som diskriminerande eller på annat sätt kränkande. Vi för tillsammans efter det en dialog på ett pedagogiskt möte där vi diskuterar och redovisar bland annat följande frågeställningar: Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av vissa etniska eller religiösa grupper? Synliggör litteraturen homo- och bisexuella personer och personer med funktionshinder på ett naturligt sätt? Hur förmedlar läromedlen genusperspektivet? Kort och koncist, kan läromedlen uppfattas som kränkande utifrån de diskrimineringsgrunder som ligger till grund för denna plan? Vi arbetar aktivt med undervisning över klassgränserna och i förlängningen även över årskurserna.




följa Läroplan för gymnasieskolan

bifoga egna dokument som komplement till Läroplan för gymnasieskolan. Se avsnitt 16 för bilagor.




12. Programfördjupning och individuella valet

12.1) Kurser inom programfördjupningInom ramen för varje nationellt program kommer skolenheten att erbjuda ett antal kurser som programfördjupning i enlighet med de förskrifter som Skolverket meddelat enligt 4 kap. 5-6 §§ gymnasieförordningen (2010:2039).

12.2) Kurser inom det individuella valetSkolenheten kommer inom ramen för det individuella valet erbjuda de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå för elever på yrkesprogram. Eleverna på samtliga program kommer att ha rätt att läsa en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen och minst en kurs i estetiska ämnen inom det individuella valet enligt 4 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039).


13. Utbildning

13.1) Utbildningens syfteBeskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras.

Skolan prioriterar nära samarbete med det omkringliggande samhället samt näringslivet, såväl det lokala som det internationella. Genom samarbetet skapar vi en utbildning som avspeglar kraven för morgondagens samhällsliv och arbetsmarknad. Det handlar om att de teoretiska kunskaperna ska appliceras i praktiken och vise versa. På så sätt stannar inte elevernas kunskaper på en faktanivå utan en förståelse utvecklas liksom färdigheter och förtrogenhet utvecklas. I vårt arbete med att skapa en trygg och inbjudande psykosocial arbetsmiljö lägger vi stor tonvikt vid det pedagogiska arbetet som bygger på tre pedagogiska ben. Ett tvärvetenskapligt som innebär att kurserna kommer att integreras i varandra liksom praktiken i teorin och tvärt om. Med ett problembaserat lärande hämtar vi verkliga fall från arbetslivet. Fall som eleverna löser med kunskapsverktyg från den teoretiska undervisningen. Vidare innebär ett problembaserat arbetssätt att teoretisk kunskap omsätts i praktiken ute på ett värdföretag som eleven knyts till vid början av utbildningen. När människan genom världshistorien försökt erövra kunskap har hon ofta helt omedvetet utgått från ett problem som hon tvingats lösa. På samma sätt är det i de flesta sammanhang; hon utgår från frågor hon har och problem som hon vill lösa. På så sätt stillas hennes nyfikenhet. Hon väljer själv innehåll och vägen till kunskap, kanske med hjälp av någon med större erfarenhet. Valen sker med utgångspunkt från de föreställningar, erfarenheter och känslor hon har. Ofta sker inlärningsprocessen i samarbete med andra elever, lärare och företag eller det omgivande samhället. Ett problembaserat lärande handlar om för personalen i skolan att stötta, inspirera och lotsa eleven mot målen i undervisningen. Det innebär att läraren utgår från sina elever när denne planerar upp undervisningen. Det är elevens behov, förutsättningar och tänkande som är utgångspunkten för elevens arbete i skolan. Lärarens roll är ett slags lots som vägleder eleven och lär denne att lära sig själv och att visa respekt för elevens tankar och utgå från elevens tidigare kunskaper och erfarenheter. Läraren kan berätta, beskriva, orientera och kartlägga; men förvärvandet av kunskaper sker genom elevens egen aktivitet. Ett problembaserat lärande stärker elevens självförtroende då denne inser sin egen kapacitet och förmåga att själv lösa problem och hitta svar på sina uppställda frågor. Hela utbildningen präglas av ett processinriktat arbetssätt. Det innebär att samtliga kurser delas in i moment där varje moment utgår från uppnåendemålen i ämnesbeskrivningen och strävandemålen i kursplanen. Eleverna får en tydlig beskrivning av vad som ingår i momenten samt vad som krävs för att klara respektive betygskriterie som står angivet i kursplanen. Ett processinriktat arbetssätt underlättar för eleven att överblicka kurserna och på så sätt nå delmål successivt och erhålla ett betyg som eleven är nöjd och stolt över. Under processen verkar lärarna som lotsar och ger kontinuerligt gensvar till varje elev. Gensvaret på såväl praktiska som teoretiska arbetsuppgifter ökar motivationen att lära sig mer och prestera bättre. Lärarna samlar elevens material i en portfolio. Materialet ligger sedan till grund för de återkommande utvecklingssamtalen och slutligen betygsättningen. Skolans pedagogiska metoder möjliggör ett kreativt, demokratiskt och aktivt elevdeltagande. Ett aktivt deltagande är en förutsättning för att eleverna skall få ut så mycket som möjligt av utbildningen och kunna använda kunskapen praktiskt i samhälls- och arbetslivet. Med vårt pedagogiska förhållningssätt utvecklas elevernas problemlösnings- och samarbetsförmåga. Kompetenser som är värdefulla utifrån ett livslångt perspektiv. De pedagogiska metoderna ställer mycket höga krav på undervisande lärares förmåga att motivera och stimulera förutsättningar till inlärning. Ett arbete

som kräver en hög interaktion med eleverna. Lärarna organiserar sitt arbete i arbetslag. Arbetslagen träffas en gång per veckan och håller ett pedagogiskt möte i vilket utvecklingsfrågor för det inre arbetet diskuteras. Skolans personal kommer tillsammans med eleverna att utföra ett kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokratiska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning

13.2) UtvecklingssamtalVårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 § skollagen.

13.3) Mottagande till gymnasieskolanAnge de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 § skollagen.

Skolenheten kommer att ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan.



13.4) UrvalSkolenheten kommer att följa bestämmelserna om urval enligt 7 kap. 2-5 §§ gymnasieförordningen.

13.5) FärdighetsprovFärdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 § gymnasieförordningen.

Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för vilka program som avses, hur provet kommer att genomföras, vad som ingår i provet och hur resultatet ska vägas in i förhållande till betygen från grundskolan.


14. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildningOm ansökan avser ett eller flera yrkesprogram besvara nedanstående frågor.

14.1) Gymnasial lärlingsutbildningHuvudmannen avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning.

14.2) Omfattning av APLAnge antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning.

Program Inriktning Antal veckor Ta bort


Fritid och hälsa

54


Pedagogiskt arbete

54

Handels- och administrationsprogrammet

Handel och service

54


Hotell och konferens

54


Turism och resor

54

Välj program

14.3) Säkerställande av APL-platserRedogör för vilka kontakter som tagits för att säkerställa APL-platser på utbildningen på respektive program där APL kommer att erbjudas. Bifoga ett skriftligt underlag från tillfrågade företag som kan styrka tillgången till APL-platser. Detta bör göras genom ett intyg som visar att företagen som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna ta emot elever för APL. Se avsnitt 16 för bilagor.

Förutom det arbete som beskrevs i urspungsansökan, har vi även kompletterat med följande beskrivning:Yrkesgymnasiet arbetar enligt följande modell för att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet: * Ett lokalt programråd skapas var som till huvuduppgift har att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet * Tydlig kvalitetssäkring av handledare samt arbetsplatser * Handledarutbildning * Kontinuerlig kommunikation med branschorganisationer om innehåll och upplägg av det arbetsplatsförlagda lärandet. * Tydlig planering av ansvarig lärare för APU vad gäller uppföljning och betygssättning av det arbetsplatsförlagda lärandet ThorenGruppen ansvarar både för anskaffandet av APL-platser samt att APL-platserna uppfyller de krav som finns för utbildningen. Inom Yrkesgymnasiet arbetar vi efter följande sex-stegsmodell:1. Kontakter med yrkesnämnder och branschen2. Större nationella företag som vi har samarbete med uppvaktas gällande respektive ny skolort3. De företag vi sedan tidigare samarbetet med inom vuxenutbildning/arbetsmarknadsutbildning kontaktas för att stämma av intresse gällande APL.4. Informationsutskick till samtliga företag inom respektive utbildningsområde5. Kontakt via telefon med samtliga företag inom respektive utbildningsområde6. Besök hos utvalda företag/företag som visat intresse inom respektive utbildningsområdeKontakter med branscherna finns redan i form av samarbete med bla Byggnadsindustrins yrkesnämnd, Elbranschens Centrala Yrkesnämnd, Frisörernas yrkesnämnd, Företagarna, Svensk handel, Motorbranschens yrkesnämnd, och VVS branschens yrkesnämnd.Parallellt jobbar vi systematiskt med kvalitetssäkring av APL-platser. Detta genom att vårt Praktikteam (ett internt telemarketing team) ringer företag och branschorganisationer i varje stad. Varje ort har därför en förarbetad lista med intresserade företag samt inbokad möten med branschorganisationer (gäller både Thoren Business School och Yrkesgymnasiet).

14.4) Lokalt programrådSkolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 § gymnasieförordningen (2010:2039).

14.5) HandledareBeskriv huvudmannens rutiner vad gäller att utse en handledare på APL-platsen.

Först bifogas ett av de hjälpmedel vi andvänder vid handledning - lärlingsappen i avsnitt 16 för bilagorBeskriv huvudmannens rutiner vad gäller att utse en handledare på APL-platsen.Av beskrivningen ska framgå • hur huvudmannen anlitar en handledare som under arbetsförlagt lärande har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.Yrkesgymnasiet har inför höstterminen 2013 genomfört ytterligare förändringar för att säkerställa att handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenhet samt i övrigt bedöms vara lämplig. Detta har skett genom ett digitalt formulär där exempelvis frågorna är följande:Yrkesgymnasiets lärlingsmodell*Härmed intygas att ovanstående handledare förstår yrkesgymnasiets lärlingsmodell och vad detta innebär. Minst 50 % av kurserna läses ute på ett

företag tillsammans med handledare.o Ja, jag/vi förstår lärlingsmodellen o Nej, jag önskar mer information o Ja, men jag önskar mer information Pedagogiskt ansvar*Härmed intygas att ovanstående handledare förstår den pedagogiska betydelsen av handledarrollen. Det ingår i handledarens uppgift att vara insatt i vilka mål som eleven ska uppfylla på APL-platsen samt att hjälpa eleven att reflektera över sitt lärande och att finnas behjälplig för yrkesläraren gällande betygssättning.o Ja, jag/vi förstår det pedagogiska ansvaret o Nej, jag/vi önskar mer information o Ja, men jag/vi önskar mer informationHandledningens fem steg*Härmed intygas att ovanstående handledare förstår handledningens fem steg och vad dessa innebär. Förberedelse, Lär känna din lärling, Sätt upp mål och planer, Gör uppföljningar, Fortsatt aktiviteto Ja, jag/vi förstår handledningens fem steg o Nej, jag/vi önskar mer information o Ja, men jag/vi önskar mer informationI samma formulär finns plats för att handledaren ska kunna redogöra för dennes kompetens för uppdraget exempelvis utbildning, antal år inom branschen, samt tidigare erfarenhet av att handleda lärlingar. Rektor granskar varje handledares kompetens, vid osäkerhet tar rektor kontakt med handledare och ett eventuellt byte av handledare kan ske.I avsnitt 16 under bilagor finner ni även handledarutbildningen och det material som finns kring denna.

14.6) Bedömning och betygsättningRedogör för huvudmannens rutiner för bedömning och betygsättning vid APL.

Thorengruppen som huvudman har lagt ett särskilt fokus på att säkerhetsställa att varje elev har ett rättssäkert betygsunderlag och att säkerhetsställa att samtliga kursmål uppnås på under den arbetsförlagda utbildningen. För att säkerhetsställa detta har huvudmannen regelbundna rektorsträffar där ovanstående diskuteras och utvecklas, samt att vi har tre gemensamma utbildningsdagar med samtlig personal inom Yrkesgymnasiet där den arbetsplatsförlagda utbildningen är en stående punkt inom kompetensutvecklingsprogrammet. Hur loggböcker fylls i och hur respektive rektor säkerhetsställer att eleverna fyller i loggböckerna kan skilja sig åt mellan olika skolor och fastställs av rektor, det här innebär även att loggböckerna tar olika former beroende på ämne och yrkesprogrammets olika förutsättningar. En loggbok kan bestå av text, bild, ljud ljudinspelning eller liknande. På Yrkesgymnasiet åligger det yrkeslärarna att säkerhetsställa att de får tillgång till den information som krävs för att bedöma elevers insats mellan besöken. Vi som huvudman säkerhetsställer detta främst genom att ha tydliga arbetsbeskrivningar och tydliga förfaranden då rektorerna anställer nya yrkeslärare. Vi har förutom detta också tjänster som bygger på och tillåter att lärarna skall besöka sina elevers APL platser samt att tid finns för dokumentation såväl före, under och efter besöket. Rektors uppdrag är att via våra formulär på Google DOCs följa upp att såväl besök sker som att relevant innehåll diskuteras på besöken. Rektor utför också själv besök tillsammans med yrkeslärarna och utför därmed på systematisk basis också stickprovskontroller av loggböckerna. Thorengruppen bygger om och förbättrar vår lärplattform Progress, detta beräknas vara klart till hösten 2014.

Till detta utvecklas också en APP som lärare, elever och handledare skall använda. Appen kommer att ge ett digitalt och tydligt stöd till allt vad som berör elevernas APL så som närvaro, moment ute och inne på skolan, bedömningsmatriser av moment som handledaren utför osv. Hela vår APL pärm kommer genom detta digitaliseras vilket kommer underlätta och öka rättsäkerheten för samtliga elever. Appen kommer vara direktuppkopplad mot Progress så att läraren, eleverna och föräldrarna ständigt kan se sin progression. I Progress kommer vi som huvudman också kunna följa och dra ut relevant information skola för skola eller för Yrkesgymnasiet som helhet.Appen är bilagd i bilaga 5Ansvarig för betygsättningen är alltid läraren men till stöd för detta använder han handledaren och de metoder som vi beskrivit ovan. Elevernas informeras om det centrala innehållet vid ett flertal tillfällen, man går igenom dessa vid varje nu kurs samt att man alltid kan överblicka dessa i sitt kontrakt. Eleven, läraren och handledaren diskuterar vilket innehåll som företaget kan erbjuda under den nästkommande perioden med vårt kontrakt som utgångspunkt. Kursmoment inom APL utgörs av kursmål inom karaktärsämnen. Betygssättningen inom APL sker genom en skräddarsydd bedömningsmatris, sammansatt av ansvarig lärare som utgått från kursplanens mål och krav. Handledaren observerar hur eleven presterar i arbetet och fyller i detta i bedömningsmatrisen. Matrisen fylls på med information allteftersom eleven utvecklar sina färdigheter. Kontinuerligt under elevens APL diskuteras betygsmatriser mellan lärare, handledare och elev. Betyget som eleven erhåller för respektive moment baseras således på en kombination av betygsmatriser och kontinuerliga samtal mellan lärare, handledare och elev där kursmål och arbetsinsats diskuteras. Läraren genomför därför kontinuerliga arbetsplatsbesök, i genomsnitt var tionde APL-dag.Betygsmatriser samt beskrivning i utbildningskontraktet mellan företag, elev och skola gör att handledare, elev och lärare alltid har en gemensam förståelse för vilka kursmål som eleven ska nå varje APL-vecka. Kontrakten är programspecifika och därför finns tydliggjorde kursmål som genomförs på skolan respektive på företaget inom samtliga program.

14.7) Lärlingsutbildning - utbildningskontraktOm gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Se avsnitt 16 för bilagor.

I avsnitt 16 för bilagor är ett exempel för utbildningskontrakt bifogat.




16. Bilagor

16.1) Bilagor enligt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2011:154) - Ange bilagenummer.Fullmakt för det ombud som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. 8 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta utbildningarna. 11 Sökandens senaste årsredovisning. 2 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. Beskrivning av tilltänkta lokaler


Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogasDokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. (8.1) 9 Plan mot kränkande behandling. (10.1) 10

16.2) Övriga bilagorEtableringskostnader. (3.1) Övriga inbetalningar/intäkter. (3.4) Lokaler – intyg från fastighetsföretag. (4.1) Speciallokaler – intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. (4.2) Skolbibliotek - bifoga intyg från folkbibliotek/stadsbibliotek. (4.5) Läroplan, bifogade dokument. (11.1) Intyg gällande APL-platser (14.3) Exempel på utbildningskontrakt (14.7) 4


Bilaga 1 - 1 c Registreringsbevis TGAB.pdf

1

Bilaga 10 - Likabehandlingsplan YG Gävle.docx

10

Bilaga 11 - Elevprognos 2014 - YG Gävle.pdf

11

Bilaga 2 - Årsredovisning ThorenGruppen AB 2013.pdf

2

Bilaga 4 - Utbildningskontrakt.docx

4

Bilaga 5 - Lärlingsappen.pdf

5

Bilaga 6 - handledarmaterial 1.docx

6

Bilaga 7 - handledarmaterial 2.docx

7

Bilaga 8 - fullmakt TG.pdf

8

Bilaga 9 - Kvalitetsredovisning 2012-2013.docx

9


I bilaga 5 finns det material vi bland annat använder vid handledning.Ytterligare material om handledning finns i bilaga 6 och 7

Gy 2014/40646

Ansökan avserAnsökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola, Yrkesgymnasiet i Gävle kommun

Sökandens namn och organisationsnummerThorenGruppen AB, 556613-9290

Ort och datum


Namnförtydligande




Ärende 10

Friskoleärende – Ansökan från Thoren Innovation School om

godkännande för en fristående gymnasieskola, fr o m läsåret

2015/2016 (Skolinsp dnr 32-2014:924)

Från: "Johansson, Helena M" <[email protected]>Till: "Platina-UN (e-post)" <[email protected]> Ärende: VB: 32-2014:924 - Remiss från SkolinspektionenDatum: 2014-02-24 13:44:01

Från: Madeleine Lyberg [mailto:[email protected]] Skickat: den 21 februari 2014 17:00Till: Gävle kommun (e-post); [email protected]; Ockelbo kommun (e-post); [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]: [email protected]Ämne: 32-2014:924 - Remiss från Skolinspektionen

Remiss

Berörda kommuner

2014-02-21

1 (1)

Dnr 32-2014:924


Thoren Innovation School har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Gävle kommun fr.o.m. läsåret 2015/2016.

Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av en den sökta utbildningen vid den fristående verksamheten skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen.

Kommunens yttrande

Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående skolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år.

För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av följderna av en etablering bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning även bifoga följande uppgifter.

1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande 5 åren (år 2014-2019).

2. En sammanställning av antalet kommunala och fristående skolor i kommunen som idag erbjuder de i ansökan sökta programmen och inriktningarna.

3. Ange antal befintliga utbildningsplatser på både kommunala och fristående skolor i kommunen.

4. Ange vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2014/2015, Om uppgifter för läsåret 2015/2016 finns tillgängliga bifoga även dessa.

5. Ange elevantal som behövs per program och i förekommande fall inriktning för att kommunen ska kunna bedriva en utbildning av god kvalitet.

6. Ange vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med.

7. Inkom med den senaste preliminära antagningsstatistiken för både kommunala och fristående skolor i kommunen.


Skolinspektionen ska enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2014. Vi kommer att behöva begära in den slutliga antagningsstatistiken när denna har kommit i juli.

Remissvar

Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 5 maj 2014.


Vänligen ange 32-2014:924 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in.


Madeleine Lyberg

Utredare

Bilaga

Ansökan från Thoren Innovation School

Kopia till

Thoren Innovation School








1. Huvudmannen och ombud


Sökandens namn (exempel Bolaget AB)Thoren Innovation School



Utdelningsadress, postnummer och ortBaggböle 115, 905 92 Umeå

Webbadresswww.tekniskagymnasiet.se

[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

090-124600












[email protected]

Telefon arbetet

Mobil

0730-251546 0730-251546



Skolenhetens namnThoren Innovation School


[email protected]

Webbadresswww.tekniskagymnasiet.se

Telefon arbetet

Mobil

0730-251546 0730-251546



Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet.

JaNej




1.11) Nuvarande antal eleverAnge nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs.

Program Inriktning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Ta bort

Välj program

Totalt antal elever vid skolenheten:


2. Sökta program, elevantal och elevprognos

2.1) Nationella program och inriktningProgram som ansökan avser, ange nationella program och inriktningar samt elevantal.

Nationellt program

Inriktning

Teknikprogrammet

Informations- och medieteknik


Läsår 1 13 13

Läsår 2 13 13 26

Läsår 3 13 13 13 39

Nationellt program

Inriktning

Teknikprogrammet

Teknikvetenskap


Läsår 1 13 13

Läsår 2 13 13 26

Läsår 3 13 13 13 39

Nationellt program

Inriktning

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskap


Läsår 1 13 13

Läsår 2 13 13 26

Läsår 3 13 13 13 39

Nationellt program

Inriktning

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskap och samhälle


Läsår 1 13 13

Läsår 2 13 13 26

Läsår 3 13 13 13 39

Nationellt program

Inriktning

Estetiska programmet

Estetik och media


Läsår 1 14 14

Läsår 2 14 14 28

Läsår 3 14 14 14 42

Nationellt program

Inriktning


Dator och kommunikationsteknik


Läsår 1 14 14

Läsår 2 14 14 28

Läsår 3 14 14 14 42

Nationellt program

Inriktning

Välj program


Läsår 1

Läsår 2

Läsår 3

2.2) Antal elever vid fullt utbyggd verksamhetRedovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt vilket år detta inträffar. Vid utökning ange antal elever enbart för den/de sökta utbildningen/utbildningarna.

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År


80 80 80 240 2017



Till grund för elevprognosen ligger en intresseundersökning som genomförts under januari 2014. Intresseundersökningen visar på ett intresse som klart överstiger det planerade elevantalet

under punkt 2e-f. Intresseundersökningen har undersökt intresset för respektive sökt utbildning samt inriktning. Dessutom har underlag i form av födelsesiffror och prognoser gällande barnantal inom aktuella årskullar de närmaste åren analyserats. Slutligen även intagningssiffror från intagningen 2013.Bifogat finns den intresseundersökning som genomförts.


3. Ekonomi



Under punkt 3.7 finns en likviditetsbudget. Den visar årets likviditetsbehov för år 1. Skolinspektionens frågeställning antas därför avse vilka utbetalningar som Thoren Innovation School måste ha täckning för, i form av externt kapital eller eget kapital, innan skolstart. Etableringskostnaderna för ansökningarna som Thoren Innovation School lämnat in består främst av följande poster:• Rekrytering• Lokalhyra• Personal (Löner)• MarknadsföringRekrytering (Posten Rekrytering i redovisad likviditetsbudget i ansökan)100% av rekryteringskostnaden för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart.Lokalhyra (Posten Lokalhyra i redovisad likviditetsbudget i ansökan)9% av lokalhyran för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart. Vid våra skolstarter fördelas eventuella ombyggnadskostnader för lokalen ut på hela kontraktstiden och därför betalas den initiala ombyggnadskostnaden av hyresvärden. Hyreskostnaden inkluderar därmed ombyggnadskostnader.Personal (Posten Skolledning, Lärare, Administration, i redovisad likviditetsbudget i ansökan)8% av lönekostnaden för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar vid skolstart (första lönen utbetalas normalt 25 augusti respektive år). Eftersom vi följer kollektivavtalets reglerade antal arbetsdagar (194) så inträffar normalt aldrig mer än 10 planeringsdagar innan skolstart.Marknadsföring (Posten Info och annonsering i redovisad likviditetsbudget i ansökan)100% av marknadsföringskostnaden för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart.Sammanfattning etableringskostnadOvanstående kostnader är de kostnader som inträffar innan skolstart. Andra kostnader inträffar först efter skolstart och är då en del av likviditetsbudgeten. Här finns t ex leasingavtal för möbler där första fakturan kommer först två månader efter skolstart. Att observera är dock att det även inträffar vissa intäkter innan skolstart, elevintäkterna pågår nämligen från 1 juli-30 juni respektive läsår. Normalt inträffar minst 1/12 av årsintäkterna innan skolstart.

3.2) BidragsbeloppRedovisa hur huvudmannen har beräknat bidragsbeloppet per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet.

Bidragsbeloppen beräknas grundat på information från skolans säteskommun. Trots att det kan bli enstaka elever från kranskommuner har endast beloppen från säteskommunen använts. Beloppen avser bidragsbeloppen för 2013.

3.3) ÅrsredovisningBifoga den senaste årsredovisningen, om sådan finns. Om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten. Redogör dessutom för hur huvudmannen ska stärka den ekonomiska situationen. Se avsnitt 16 för bilagor.

Senaste årsredovisning från ThorenGruppen AB redovisas i avsnitt 16 för bilagor.


Ej aktuellt





ev. finansiering med egna medel styrks av senaste årsredovisningen i avsnitt 16 för bilagor


Likviditetsbudget

Inbetalningar

Läsår 1

Kommunalt bidrag

7406454

Lån

Ägartillskott



Summa inbetalningar

7406454

Utbetalningar

Resultatbudget

Intäkter

Läsår 1

Läsår 2

Läsår 3

Kommunalt bidrag

7406454

14812908

22219362

Övriga intäkte

Personal

Skolledning

600000

Lärare

2392000

Administration

80000

Rekrytering

80000

Fortbildning

35880

Lokaler/utrustning

Lokalkostnad

1280000

Möbler

200000

Datorer

136000

Service

5000

Kontorsutrustning

5000

Telefon, kopiator

10000

r

Summa intäkter

7406454

14812908

22219362

Kostnader

Personal

Skolledning

600000

600000

600000

Lärare

2392000

4784000

7176000

Adm

800

104

128

mm

Läromedel


280000


34000

Övrigt


80000

Elevhälsa

239200

Skolmåltider

630000

Studieresor

56000

APL-handledning

24000

Försäkring

8000

inistration

00

000

000

Rekrytering

80000

80000

80000

Fortbildning

35880

71760

107640

Lokaler/utrustning

Lokalko

128000

230400

281600

ar


73600

Finansiella poster

Räntor

Amorteringar

Summa utbetalningar

6248680

Över-/underskott

1157774

stnad

0 0 0

Service

5000

10000

15000

Kontorsutrustning

5000

10000

15000

Läromedel

Litteratur/

280000

364000

420000

utrustning/skolbibliotek

Programvaror, license

34000

68000

102000

r

Övrigt


80000

104000

120000

Elevhälsa

239200

478400

717600

Skolmåltider

630000

1260000

1890000

Studieresor

56000

112000

168000

APL-handledning

24000

48000

72000

Försäkringar

8000

16000

24000

Stu

736

147

220

die- och yrkesvägledning

00

200

800

Finansiella poster

Räntor

Avskrivningar

Möbler

40000

80000

120000

D 1 2 4

atorer

36000

72000

08000


2000

4000

6000

Summa kostnader

6080680

10917360

15206040

Vi

13

38

70

nst/Förlust

25774

95548

13322

3.7) ResultatutvecklingOm resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur huvudmannen ska arbeta för att uppnå detta


4. Lokaler


Thoren Innovations School har ett väl etablerat nätverk av fastighetsägare och mäklare i hela Sverige. Att ta fram lokaler är en process som innefattar både pedagogisk personal, fastighetsägare, mäklare och kommunen. Processen avslutas först när Skolinspektionen gett sitt godkännande till Thoren Innovations School som huvudman, samt att beslutet längre inte kan överklagas och därmed skrivs avtal om att hyra lokalen. I Gävle har vi hittat lämpliga lokaler på Skolgången 5, GävleKontakt för lokalen är: Elina Kronqvist, Galjaden AB, 08-12051019Lokalen är totalt på 3440 m2 och är mycket anpassningsbar.


Idrott och hälsa

Skolan avser hyra lokaler externt för idrott och hälsa. Thoren Innovation School Gävle avser använda samma avtal som Thorengruppens övriga skolor på orten (Thoren Business School och Yrkesgymnasiet)Anläggningen är Korpens Bollhall på Redargatan 11, 026-101335. Kontaktperson Ulf Larsson 070-7970640.


de naturvetenskapliga ämnena kommer läggas i de nyetablerade lokalerna med ett komplement vid vissa moment som hyrs externt. Ett medvetet samarbete med universitet och andra intressenter/nätverk är ett led i det naturliga arbetssättet som råder på gymnasieskolan.


De speciallokaler/utrustning som krävs för de sökta programmen kommer förläggas i de befintliga nyetablerade lokalerna.



Idrott och hälsa





Skolbibliotek kommer finnas i skolenhetens lokaler. Skolbiblioteket är en viktig del av skolans pedagogiska koncept.Thoren Innovation School kommer att säkerställa en fullgod skolbiblioteksverksamhet i våra egna lokaler. Moderna bibliotek utvecklas idag främst inom det digitala spektret och vi vill därför inte låsa fast oss i ett alltför stort antal fysiska böcker. Vår avsikt är dock att vi ska starta en skola med minst 1000 fysiska volymer bestående av både skönlitteratur och facklitteratur. Vi avser sedan att successivt öka detta antal med 8% varje nytt läsår. Detta ryms inom beslutad och presenterad budget. Framtiden ligger dock i elektroniska lösningar, och det är här vi kommer att lägga huvuddelen av energin vad gäller utveckling av skolbiblioteket. Skolinspektionen har vid tidigare granskningar godkänt att 1000 böcker uppfyller kravet på tillgång till skolbibliotek och därför bör det vara tydligt att Skolinspektionens funderingar kring hur kravet på tillgång till fysiska böcker uppfylls. Gällande folkbibliotek har vi för avsikt att starta ett samarbete. Folkbiblioteket skall dock inte på något sätt ersätta eller krävas för att vi skall uppfylla kravet på skolbibliotek. Folkbiblioteket ska ses som ett komplement till skolbiblioteket som vi tror skapar ett ökat intresse för skönlitteratur. Något formellt samarbete är inte nödvändigt eftersom folkbiblioteket inte ersätter skolans skolbibliotek. Thoren Innovation School har en förhållandevis hög budgeterad kostnad för litteratur/utrustning/skolbibliotek. 3500kr/elev under läsår 1. Observera att vad som inräknas i medelkostnaden för läromedel som SCB redovisar är väldigt bred och lätt att misstolkas. Ligger medelkostnaden på 3600kr för riket innebär det sannolikt att 25% av skolorna använde mindre är 3000kr/elev och läsår till läromedel/utrustning/skolbibliotek. Thoren Innovation Schools budgeterade 3500kr/elev läsår 1 känns därför som en fullt rimlig kostnad för läromedel och skolbibliotek. Thoren Innovation School har en strategi gällande läromedel där vi försöker hitta alternativa vägar än att sprida ut en massa läroböcker, som ofta inte följer läroplanen eller ämnesplanen och därför kan styra undervisningen i fel riktning. Läromedel kan också, som tidigare nämnts, motverka tanken kring entreprenöriellt lärande och elevers möjlighet till att påverka undervisningen. 14. F) SKOLBIBLIOTEK – PEDAGOGISKA VERKSAMHETENVårt bibliotek är en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i Thoren Innovation Schools pedagogiska verksamhet med

uppgift att stödja elevens lärande. I vårt uppdrag ligger både att ge eleverna tillgång till ett relevant mediabestånd och att stödja eleverna i deras informationshämtning. Biblioteksverksamheten på Thoren Innovation School handlar därför inte om ett särskilt avskilt rum på skolan, utan om en ämnesövergripande verksamhet och ett biblioteksbaserat arbetssätt för våra elevers utveckling av kunskaper och färdigheter, ett stöd i det nationella uppdraget såsom det uttrycks i läroplaner och andra styrdokument. Observera dock att skolbiblioteket förfogar över ett fysiskt rum som alltid ska strävas efter att vara i en central del av skolbyggnaden där samtliga fysiska volymer finns uppställda samt att terminaler för elevernas sökningar finns uppställda. Biblioteket är en resurs för våra elever och lärare, härigenom förmedlas kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Att utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande, informationssökning och användning av olika medier är ett viktigt uppdrag för Thoren Innovation School i ett demokratiskt samhälle. Skolbibliotekets nya roll som informationsförmedlare i ett elektroniskt uppkopplat samhälle ställer nya krav på vår skolbiblioteksverksamhet. Det är här viktigt att vi bistår eleverna med stöd i informationssökningen samt att vi ser vårt mediabestånd och biblioteksverksamheten som en naturlig del av vår undervisning.Vårt mediabestånd består av en kombination av en mängd olika media. Förutom fysiska traditionella böcker så består det av en balanserad tillgång på uppslagsverk(t.ex. har varje elev en webbinlogg till Nationalencyklopedin), videofilmer, e-böcker, ljudböcker, tidningar och databaser. Utgångspunkten för eleverna på Thoren Innovation School är eleverna s personliga datorer/surfplattor som ger dem tillgång till lärplattformen ProgressTM, vilken är tillgänglig för eleverna oberoende av tid och rum. Elever som så önskar kan även koppla samman sin dator med terminaler i bibliotek för att underlätta sökandet. Genom Progress ges tillgång till det elektroniska mediebiblioteket oberoende av tid och rum. Progress handlar främst om att länka vidare eleverna till kunskapsinnehåll i biblioteket, på samma sätt som alla bibliotek arbetar med datoriserade sökverktyg vid bibliotekets datorer. Skillnaden är bara att vid Thoren Innovation School har samtliga elever tillgång till sökdatorer. Framtidens kunskapsförmedling kommer att ske via elektronisk media, det insåg redan skaparna av Nationalencyklopedin på 80-talet, vilket gör att framtida utveckling av vårt bibliotek huvudsakligen kommer att ske i form av en successiv utveckling av det elektroniska mediabeståndet. Dock kommer även de fysiska bestånden att hållas uppdaterade. För att uppfylla läroplanen och ämnesplanernas mål är det ett krav att biblioteket används kontinuerligt i elevernas utbildning. Läraren har en nyckelroll i utvecklingen av biblioteksverksamheten samt elevernas användning av Progress. Det är viktigt att varje lärare är väl förtrogen med materialet i Progress samt kontinuerligt ger återkoppling om hur vi successivt bör utveckla mediabeståndet.En del i Thoren Innovation School biblioteksverksamhet är även att ha ett nära samarbete med närliggande folkbibliotek/stadsbibliotek. Att skapa en förtrogenhet för folkbibliotektes verksamhet är en viktig del i att utveckla våra elever som individer och samhällsmedborgare i dagens kunskapssamhälle. Varje skola ska därför ha ett nära samarbete med folkbiblioteket så att varje elev kontinuerligt under utbildningen besöker och utvecklar kunskap om dess mediabestånd. Folkbiblioteket har ett bredare nationellt uppdrag än skolbiblioteket vilket gör att folkbiblioteket på ett naturligt sätt kompletterar skolbiblioteket både gällande facklitteratur och skönlitteratur.





5.3) Lärare – behörighetskravFör undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall.

Huvudmannen för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 §, 17-22 §§ skollagen.

5.4) Antal lärareAnge beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten.

Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd




7 5,2 17 15,6 17 15,6




Skolan avser att ha anställd personal i första hand. Eleverna får tillgång till ett elevhälsoteam som består av skolsköterska, kurator, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare samt

specialpedagog. I samtliga fall genom anställd personal. Skolhälsovården säkerställer skolan genom att anställa en legitimerad sjuksköterska. Skolläkare anställs på timmar. Skolsköterskans uppgift är att: • Erbjuda hälsokontroll, hälsorådgivning och vaccinationer• Spåra ungdomar som far illa• Motverka drogmissbruk, smittspridning och samlevnadsproblem• Påverka miljön i skola och på fritid• Ha särskilt ansvar för elever med handikapp• Förmedla sjukvårdskontakt med annan samhällsservice• Säkerställa att alla elever på gymnasiet får en likvärdig skolhälsovårdElevhälsans roll roll är främst förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan arbetar för att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.Elevhälsan arbetar även med mer generellt inriktade uppgifter som rörelevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet motkränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger,jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning.Elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar föratt undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.Även om elevhälsans fokus i första hand är förebyggande ochhälsofrämjande, är det även vara möjligt för eleverna att få hjälp medenklare sjukvårdsinsatser.


En SYV kommer anställas på skolan redan första året.SYV:ens roll kommer ansvara för alla elevers rätt till information och vägledning inför framtida utbildning och yrkesverksamhet. Fokus kommer läggas på vägledning främst från åk 3 men det ska finnas en röd tråd och uppföljning redan från åk 1 för att informera och vägleda eleverna på deras väg mot det framtida yrket.



7.1) Särskilt stödBeskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Särskilt stödSkolan strävar efter att ge varje elev rätt förutsättningar för att deras individuella behov skall mötas. I ett steg för att fånga upp och stödja elever som behöver särskilt stöd både i sina studier, men även för ett psykosocialt välmående har skolan utarbetat en arbetsgång för arbetet med särskilt stöd. Kopplat till vår arbetsgång finns ett antal bilagor som är verktygen i arbetet med att kartlägga och dokumentera arbetet med enskilda elever. Vi ser på

åtgärdsprogrammen och övriga mallar som viktiga redskap i dokumentationen och som ger oss en tydlig överblick över enskilda elevers behov och eventuella stödåtgärder. Åtgärdsprogrammen syftar till att hjälpa elever att nå målen i ämnena och att bidra till ett ökat välmående samt till att kunna se tillbaka och utvärdera det arbete som skolan gjort för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar för att klara sin skolgång. Elever i behov av särskilt stöd Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. På skolan strävar vi alltid efter att ha en så hög kvalitet på vår utbildning som möjligt. I vår undervisning försöker vi även skapa en känsla av sammanhang för alla elever, KASAM. Det kommer dock alltid att finnas individer som behöver mer stöd. Alla elever som går på skolan och har ett behov av särskilt stöd skall få detta stöd samt ett åtgärdsprogram upprättat. Detta åtgärdsprogram skapas för eleven efter att det skett en utredning som visar att eleven behöver särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet skall upprättas så att det är tidsbestämt. Inom åtgärdsprogrammets tidsramar skall det ske regelbundna uppföljningar och när åtgärdsprogrammet avslutats skall även en utvärdering genomföras. Rutiner för att identifiera elever På skolan har all personal, pedagogisk som icke pedagogisk, skyldighet att rapportera misstankar om elev i behov av särskilt stöd och uppmärksamhet. Vid misstanke rapporteras detta till rektor, specialpedagog, kurator eller elevens mentor. Detta ska göras omgående utan undantag. Beroende på vad som ligger bakom denna rapportering så kan rektor besluta om en EVK, upprättande av ett åtgärdsprogram, elevsamtal, samtal med kurator eller någon annan lösning. För att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas studiesituation, välbefinnande samt eventuella behov av särskilt stöd har vi på skolan varje vecka ett pedagogiskt möte, där alla undervisande lärare tillsammans med mentorerna går igenom alla skolans klasser med utgångspunkt i just studieresultat och välmående. Syftet med det pedagogiska mötet är inte att sätta upp ett åtgärdsprogram för varje elev utan enbart att identifiera elever i behov av särskilt stöd samt att utse huvudansvariga för ärendet som sedan ska besluta hur ärendet ska drivas vidare. De som utsetts som huvudansvariga ska inom 1 vecka, förutsatt att ärendet inte är av väldigt akut karaktär, skriftligen skicka in en åtgärdsplan för berörd elev till rektor, specialpedagog och kurator. Mentorer ansvarar för att göra en frånvarokontroll i Progress inför varje pedagogiskt möte. Hög frånvaro eller en plötslig ökning av frånvaro ska självklart rapporteras under det pedagogiska mötet. Åtgärder och åtgärdsprogram Som sagts ovan, ska för varje elevärende en ansvarig handläggare utses. Denna handläggare utses under det pedagogiska mötet av rektor. Handläggaren kan vara rektor, kurator, specialpedagog, mentor eller lärare. Denna person ansvarar för att utreda, dokumentera, utvärdera, följa upp och avsluta ett pågående ärende. Om denna person inte är rektor så ansvarar personen också för att rapportera till rektor. Vissa ärenden av lindrig karaktär noteras endast hos mentor eller ämneslärare. Ett åtgärdsprogram upprättas om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd. Viktigt i detta fall är att elevens vårdnadshavare ges en möjlighet att delta i arbetet med åtgärdsprogrammet. I många fall då

åtgärdsprogram upprättas kan det även vara aktuellt med en EVK för att skapa en helhetsbild av elevens situation. I och med åtgärdsprogrammet erbjuds eleverna antingen allmänt stöd, t.ex. coachtid, särskilt stöd eller både och. För elever med behov av särskilt stöd är en viktig åtgärd att anpassa coachtiden till just denna elevs behov. Syftet med coachtiden är att ge ett allmänt stöd för alla skolans elever, och samtidigt fungera som en resurs för elever i behov av särskilt stöd. För att coachtiden ska kunna ses som särskilt stöd måste det finnas en individuell plan för hur coachtiden ska utnyttjas för att få eleven att nå kursmålen. Efter varje veckas coachtid ska läraren föra in en kort kommentar om moment som arbetats med samt eventuell utveckling eller nya problem utifrån elevens åtgärdsplan. När den senaste planen nått sitt slut så ska eleven utveckling under perioden utvärderas och dokumenteras. Därefter tas ett beslut av ämnesläraren om en ny period ska upprättas eller om eleven anses vara i fas med att nå kursmålen. I och med denna systematiska kartläggning av elevernas studiesituation och välbefinnande anser vi på skolan att vi, förutom de elever som är i behov av särskilt stöd, även fångar upp elever som behöver kallas till en EVK. Kartläggningen kan påvisa behov av en EVK för eleven. Mål med åtgärderna Målen med åtgärderna är enkla men viktiga: 1. Åtgärderna ska bidra till att eleven ska nå målen för utbildningen – Godkänt i samtliga kurser 2. Åtgärderna ska bidra till att ge eleven ett ökat psykosocialt välmående Uppföljning Uppföljning ska ske. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när denna uppföljning ska göras och vem som ansvarar för att det utförs och dokumenteras. Utvärdering Samma person som är ansvarig för uppföljningen ansvarar även att det görs en utvärdering där det skall analyseras om de genomförda åtgärderna varit användbara i förhållande till de mål som tidigare sats upp. Utifrån denna utvärdering tas beslut om hur ärendet ska fortsätta.




8.2) Systematiskt kvalitetsarbete – vid nyetableringBesvaras vid en nyetablering. Beskriv huvudmannens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet.

Bifogat i avsnitt 16 finns en detaljerad redogörelse av det systematiska kvalitetsarbetet.


För att möjliggöra en tydlig och effektiv hantering av klagomål sker detta numera genom att elever, föräldrar och andra intressenter som har synpunkter fyller i ett webbformulär. Det finns även möjlighet att lämna klagomål via pappersform, dock försöker vi styra allt till webbformuläret. Under förutsättning att den klagande lämnar kontaktuppgifter så följer följande rutin:1. Registrator centralt vid Thorengruppens kvalitets- och planeringsenhet registrerar klagomålet i en databas2. Ärendet vidarebefordras till aktuell affärsområdeschef som fastställer vem som utreder ärendet3. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerades, den klaganden via telefon(om möjligt) för att ge kontaktinfo samt få mer information om klagomålet4. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef5. Den klaganden kontaktas och åtgärdsplanen redogörs förTidigare var främst våra skolenheter ansvariga för hanteringen av klagomålen. Numera kvalitetssäkras dessa även genom att samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt att en skolövergripande statistik och analys kan göras av samtliga klagomål. Information om själva processen ges dels muntligt vid kontakt mellan utredare och den klaganden, dessutom genom att information om processen finns presenterad vid klagomålsformuläret. Eftersom vi helst ser att så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet kommer in via webbformuläret så informeras detta om vid flera olika tillfällen, allt från elevinformationsblad till föräldrainformationsblad, föräldramöten och även via lärplattformen Progress


Skolans personal kommer tillsammans med eleverna att utföra ett kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokratiska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning. Yrkesgymnasiet bedriver undervisning i demokratiska former i vilka eleverna förväntas ta inflytande. Ett formellt inflytande får eleven genom att delta i klassråd samt elevråd där representanter för hela skolan möts samt skolkonferenser där elever, lärare och övrig personal möts för att diskutera verksamhets och utbildningsfrågor. Utöver detta kommer också elevskyddsombud att utses.

Elevskyddsombudet ges utbildning om arbetsmiljöfrågor och de lagar som berör skolans arbete. Det informella inflytandet gäller den enskilda elevens inflytande över det egna lärandet i undervisningssituationen. Genom att eleven själv deltar i uppförandet av sin studieplan redan vid utbildningsstart stimuleras delaktigheten och inflytandet. Eleverna deltar också vid planering av kursmoment och examinationsformer. Genom mentorssamtal/utvecklingssamtal, kursutvärderingssamtal samt kontinuerliga utvärderingar följs såväl det formella som det informella inflytandet upp och kvalitetssäkras. Kvalitetssäkringen sker genom en tydlig dokumentation av informationen som kommer fram i de olika forumen. En av skolans viktigaste framgångsfaktorer är samverkan med skolans intressenter för att nå långsiktig utveckling och framgång. Förutom personalen är de viktigaste intressenterna elever, föräldrar, näringslivet, kommunen och högskolan. Det är av yttersta vikt att skolan skapar forum för dessa tre målgrupper så att erfarenheter, kunskaper och intressefrågor kan belysas, diskuteras och utbytas. Kvalitetssäkring är nyckelordet. För Elever har skolan skapat följande forum: Elevråd • Minst en representant från varje klass• Minst fyra möten per läsår• Fokus på skolmiljö, elevaktiviteter, elevinflytande Klassråd • Skall ta tillvara klassens åsikter när det gäller studiemiljön och hur skolan skall utvecklas • Klassarrangemang som klassresor, festligheter, aktiviteter • Väljer representant till elevråd• Minst två möten per termin Skolkonferens• Minst två gånger per läsår• Två representanter för personalen• Rektor• Fem representanter från elevrådet (ska vara i majoritet) • Diskuterar förbättringar, utveckling, skolans bästa, marknadsföring, studieresor, samverkan osv.• Remissorgan för lokala verksamhetsplanen Syftet med skolkonferensen är att elever skall få ge sin syn på skolans koncept, program, pedagogik och skolmiljö. Skolkonferensen ska vara ett ”bollplank” att diskutera skolfrågor med. Skolkonferensen behandlar också hur skolan ständigt ska utveckla sitt elevinflytande för att få högre kvalitet, sammanhållning och en gemensam skolanda.




Skolan strävar efter att skapa en kultur som genomsyras av att behovet utav regler är minimalt. Varje enskild skola ska dock, enligt skollagen, ha ordningsregler. Dessa regler utarbetas under medverkan av eleverna och beslutas sedan av rektor. För att underlätta finns det dock i detta dokument exempel på ordningsregler.ALLMÄNNA ORDNINGSREGLER• Alla skall behandlas likvärdigt (enligt likabehandlingsplanen).• Rökning är förbjudet inom skolans område, även på skolgården (enligt tobakslagen).• Vårdat språk: svordomar, könsord och annat som, av andra, kan uppfattas som kränkningar hör inte hemma på skolan.• Gäster på skolan bemöts alltid med

samma respekt som alla andra som vistas på skolan.• Vi tar tillsammans hand om våra lokaler så att vi får ha en fräsch skolmiljö • Ljudnivåer ska hållas på en rimlig nivå så att inte andra störsORDNINGSREGLER VID LEKTION• Mobiltelefoner skall vara av eller inställda på ljudlöst i klassrummet. Väntar man på ett viktigt samtal informerar man läraren i början av lektionen.• Ätbart såsom mackor, frukt och liknande får intas under lektionstid så länge det inte stör undervisningen. Detsamma gäller drycker av olika slag. Hänsyn skall dock tas till datorerna (försäkringen gäller tillexempel inte om en läsk spills ut över datorn). • Datorn är ett arbetsverktyg och spel, MSN och övrig ”fritidssurfning” ska inte förekomma under lektionstid.Ordningsregler för datoranvändning finns i ett separat dokument som eleverna skriver på innan de får sin dator utlämnad.





Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev- och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom att vara synlig och aktiv, både för att förebyggande och förhindra kränkningar. Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprättande av planen mot kränkande behandling samt det aktiva, kontinuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärplattformen direkt till huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. Ofta kan utredaren vara t ex affärsområdeschef, kurator eller rektor.


Samtlig personal vid skolan som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att rapportera det till rektor. Rektor i sin tur har anmälningsplikt att rapportera det till huvudmannen. Huvudmannen registrerar ärendet i en databas, där även utredare registreras. Ärendehanteringen kan liknas vid den ovan för klagomålshantering:1. Ärendet mottas av rektor(från elev/lärare/annan person) 2. Ärendet vidarebefordras till aktuell affärsområdeschef som fastställer vem som utreder ärendet3. Registrator centralt vid Thorengruppens kvalitets- och planeringsenhet registrerar kränkningen i en databas, tillsammans med ansvarig utredare4. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerades den kränkta för ett personligt möte5. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef6. Den kränkta kontaktas och åtgärdsplanen redogörs för Tidigare var främst våra skolenheter ansvariga för hanteringa av kränkningar. Numera kvalitetssäkras dessa även genom att samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt att en skolövergripande statistik och analys kan göras av samtliga kränkningar.


Vår vision är att alla elever på gymnasieskolan känner sig trygga och bemöts och behandlas med respekt för sin person. Vår verksamhet är fri från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan alla som vistas här, vilket är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Eller mer tydligt: Vår vision är en skola som alla kan vara stolta över och minnas med glädje. Det övergripande målet är som skolan kommer arbeta med första året är att skolan skall vara fritt från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Följande delmål är uppsatta för första läsåretet: Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen skall utvecklas, accepteras och förstås av elever, personal och föräldrar. Planen skall vara tillgänglig för berörda parter. Den skall finnas i Progress samt på skolans hemsida. Ingen elev eller personal skall känna sig diskriminerad eller trakasserad i skolan. Elever med behov av särskilt stöd i skolan skall få den hjälp de behöver. Allas åsikter skall respekteras. Alla skall ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Skolan skall uppmuntra mångfald och variation i fråga om åsikter och åskådningar. Vid

start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev- och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom att vara synlig och aktiv, både för att förebyggande och förhindra kränkningar. Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprättande av planen mot kränkande behandling samt det aktiva, kontinuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärplattformen direkt till huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. Ofta kan utredaren vara t ex affärsområdeschef, kurator eller rektor.All personal på skolan visar respekt för den enskilda individen och utgår i det vardagliga arbetet från ett demokratiskt förhållningssätt. Som vuxna sätter vi en standard genom vårt sätt att vara som elever kommer att följa. Detta ställer krav på att vi ska engagera oss i eleverna även utanför klassrummet och vara goda förebilder. Vidare skall alla personal motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan samt resultera i en dokumentation av rektor. Först och främst skall vi vara goda förebilder genom att visa respekt och empati för våra elever, föräldrarna och varandra. Mer tydligt: Vi pratar aldrig illa om varandra som anställda, elever eller om föräldrar inför eleven. Vi har nolltolerans mot kränkande språkbruk. Vi har kontroll på elevernas närvaro och frånvaro. Vid hög frånvaro utreder vi alltid vad frånvaron beror på. Detta för att säkerhetsställa om frånvaron beror på kränkningarna i skolan. Vi mäter tryggheten på skolan via vår elevenkät och via våra utvecklingssamtal med eleverna, dvs vi kartlägger de förhållanden som finns på skolan. Utformningen av denna kartläggning har elever fått påverka och vi följer aktivt upp resultatet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi skall ha gemensamma normer och regler som är kända av alla. Varje läsårsstart besöker rektorn alla klasser för att informera och diskutera med eleverna om skolans ordningsregler och värdegrund. Eleverna får varje år vara med och justera och fastställa ordningreglerna. Det finns alltid alternativ skolmat, med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Läsårsplaneringen planeras utifrån mottot att alla ska delta oavsett religion eller funktionshinder. Vi har tagit bort elevernas uppehållsrum, skolorna arbetar istället enbart med olika former av lärutrymmen då det framkom att mycket av trakasserierna och den kränkande handlingen utspelades i uppehållsrummet. Arbetsgången vid upptäckt av kränkande behandling skall vara känd bland eleverna och diskuteras i klassråden. Vi bedömer att mentorer och ämneslärare genom sin kontinuerliga dialog med eleverna har goda möjligheter att upptäcka eventuella kränkningar bland eleverna. Alla lärare granskar kritisk den litteraturen som ingår i undervisningen, för att säkerhetsställa att innehållet inte kan uppfattas som diskriminerande eller på annat sätt kränkande. Vi för tillsammans efter det en dialog på ett pedagogiskt möte där vi diskuterar och redovisar bland annat följande frågeställningar: Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av vissa etniska eller religiösa grupper? Synliggör litteraturen homo- och bisexuella personer och personer med funktionshinder på ett naturligt

sätt? Hur förmedlar läromedlen genusperspektivet? Kort och koncist, kan läromedlen uppfattas som kränkande utifrån de diskrimineringsgrunder som ligger till grund för denna plan? Vi arbetar aktivt med undervisning över klassgränserna och i förlängningen även över årskurserna.




följa Läroplan för gymnasieskolan

bifoga egna dokument som komplement till Läroplan för gymnasieskolan. Se avsnitt 16 för bilagor.




12. Programfördjupning och individuella valet

12.1) Kurser inom programfördjupningInom ramen för varje nationellt program kommer skolenheten att erbjuda ett antal kurser som programfördjupning i enlighet med de förskrifter som Skolverket meddelat enligt 4 kap. 5-6 §§ gymnasieförordningen (2010:2039).

12.2) Kurser inom det individuella valetSkolenheten kommer inom ramen för det individuella valet erbjuda de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå för elever på yrkesprogram. Eleverna på samtliga program kommer att ha rätt att läsa en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen och minst en kurs i estetiska ämnen inom det individuella valet enligt 4 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039).


13. Utbildning

13.1) Utbildningens syfteBeskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras.

Skolan prioriterar nära samarbete med det omkringliggande samhället samt näringslivet, såväl det lokala som det internationella. Genom samarbetet skapar vi en utbildning som avspeglar kraven för morgondagens samhällsliv och arbetsmarknad. Det handlar om att de teoretiska kunskaperna ska appliceras i praktiken och vise versa. På så sätt stannar inte elevernas kunskaper på en faktanivå utan en förståelse utvecklas liksom färdigheter och förtrogenhet utvecklas. I vårt arbete med att skapa en trygg och inbjudande psykosocial arbetsmiljö lägger vi stor tonvikt vid det pedagogiska arbetet som bygger på tre pedagogiska ben. Ett tvärvetenskapligt som innebär att kurserna kommer att integreras i varandra liksom praktiken i teorin och tvärt om. Med ett problembaserat lärande hämtar vi verkliga fall från arbetslivet. Fall som eleverna löser med kunskapsverktyg från den teoretiska undervisningen. Vidare innebär ett problembaserat arbetssätt att teoretisk kunskap omsätts i praktiken ute på ett värdföretag som eleven knyts till vid början av utbildningen. När människan genom världshistorien försökt erövra kunskap har hon ofta helt omedvetet utgått från ett problem som hon tvingats lösa. På samma sätt är det i de flesta sammanhang; hon utgår från frågor hon har och problem som hon vill lösa. På så sätt stillas hennes nyfikenhet. Hon väljer själv innehåll och vägen till kunskap, kanske med hjälp av någon med större erfarenhet. Valen sker med utgångspunkt från de föreställningar, erfarenheter och känslor hon har. Ofta sker inlärningsprocessen i samarbete med andra elever, lärare och företag eller det omgivande samhället. Ett problembaserat lärande handlar om för personalen i skolan att stötta, inspirera och lotsa eleven mot målen i undervisningen. Det innebär att läraren utgår från sina elever när denne planerar upp undervisningen. Det är elevens behov, förutsättningar och tänkande som är utgångspunkten för elevens arbete i skolan. Lärarens roll är ett slags lots som vägleder eleven och lär denne att lära sig själv och att visa respekt för elevens tankar och utgå från elevens tidigare kunskaper och erfarenheter. Läraren kan berätta, beskriva, orientera och kartlägga; men förvärvandet av kunskaper sker genom elevens egen aktivitet. Ett problembaserat lärande stärker elevens självförtroende då denne inser sin egen kapacitet och förmåga att själv lösa problem och hitta svar på sina uppställda frågor. Hela utbildningen präglas av ett processinriktat arbetssätt. Det innebär att samtliga kurser delas in i moment där varje moment utgår från uppnåendemålen i ämnesbeskrivningen och strävandemålen i kursplanen. Eleverna får en tydlig beskrivning av vad som ingår i momenten samt vad som krävs för att klara respektive betygskriterie som står angivet i kursplanen. Ett processinriktat arbetssätt underlättar för eleven att överblicka kurserna och på så sätt nå delmål successivt och erhålla ett betyg som eleven är nöjd och stolt över. Under processen verkar lärarna som lotsar och ger kontinuerligt gensvar till varje elev. Gensvaret på såväl praktiska som teoretiska arbetsuppgifter ökar motivationen att lära sig mer och prestera

bättre. Lärarna samlar elevens material i en portfolio. Materialet ligger sedan till grund för de återkommande utvecklingssamtalen och slutligen betygsättningen. Skolans pedagogiska metoder möjliggör ett kreativt, demokratiskt och aktivt elevdeltagande. Ett aktivt deltagande är en förutsättning för att eleverna skall få ut så mycket som möjligt av utbildningen och kunna använda kunskapen praktiskt i samhälls- och arbetslivet. Med vårt pedagogiska förhållningssätt utvecklas elevernas problemlösnings- och samarbetsförmåga. Kompetenser som är värdefulla utifrån ett livslångt perspektiv. De pedagogiska metoderna ställer mycket höga krav på undervisande lärares förmåga att motivera och stimulera förutsättningar till inlärning. Ett arbete som kräver en hög interaktion med eleverna. Lärarna organiserar sitt arbete i arbetslag. Arbetslagen träffas en gång per veckan och håller ett pedagogiskt möte i vilket utvecklingsfrågor för det inre arbetet diskuteras. Skolans personal kommer tillsammans med eleverna att utföra ett kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokratiska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning.

13.2) UtvecklingssamtalVårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 § skollagen.

13.3) Mottagande till gymnasieskolanAnge de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 § skollagen.

Skolenheten kommer att ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan.



13.4) UrvalSkolenheten kommer att följa bestämmelserna om urval enligt 7 kap. 2-5 §§ gymnasieförordningen.

13.5) FärdighetsprovFärdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 § gymnasieförordningen.

Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för vilka program som avses, hur provet kommer att genomföras, vad som ingår i provet och hur resultatet ska vägas in i förhållande till betygen från grundskolan.


14. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildningOm ansökan avser ett eller flera yrkesprogram besvara nedanstående frågor.

14.1) Gymnasial lärlingsutbildningHuvudmannen avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning.

14.2) Omfattning av APLAnge antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning.

Program Inriktning Antal veckor Ta bort


Dator och kommunikationsteknik

16

14.3) Säkerställande av APL-platserRedogör för vilka kontakter som tagits för att säkerställa APL-platser på utbildningen på respektive program där APL kommer att erbjudas. Bifoga ett skriftligt underlag från tillfrågade företag som kan styrka tillgången till APL-platser. Detta bör göras genom ett intyg som visar att företagen som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna ta emot elever för APL. Se avsnitt 16 för bilagor.

Thoren Innovation School arbetar enligt följande modell för att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet: * Ett lokalt programråd skapas har till huvuduppgift att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet * Tydlig kvalitetssäkring av handledare samt arbetsplatser * Handledarutbildning utförs i mindre skala (ej gymnasial lärling)* Kontinuerlig kommunikation med handledaren om innehåll och upplägg av det arbetsplatsförlagda lärandet. * Tydlig planering av ansvarig lärare för APL vad gäller uppföljning och betygssättning av det

arbetsplatsförlagda lärandet.ThorenGruppen ansvarar både för anskaffandet av APL-platser samt att APL-platserna uppfyller de krav som finns för utbildningen. Inom Thoren Innovation School arbetar vi efter följande sex-stegsmodell:1. Kontakter med yrkesnämnder och branschen2. Större företag som vi har samarbete med uppvaktas gällande respektive ny skolort.3. De företag vi sedan tidigare samarbetet med inom vuxenutbildning/arbetsmarknadsutbildning kontaktas för att stämma av intresse gällande APL.4. Informationsutskick till företag för utbildningsområdet.5. Kontakt via telefon med företag inom utbildningsområdet.6. Besök hos utvalda företag/företag som visat intresse inom utbildningsområdet.Parallellt jobbar vi systematiskt med kvalitetssäkring av APL-platser. Detta genom att vårt Praktikteam (ett internt telemarketing team) ringer företag och branschorganisationer i varje stad. Varje ort har därför en förarbetad lista med intresserade företag samt inbokad möten med branschorganisationer (gäller alla gymnasieskolor inom Thorengruppen som har APL).

14.4) Lokalt programrådSkolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 § gymnasieförordningen (2010:2039).

14.5) HandledareBeskriv huvudmannens rutiner vad gäller att utse en handledare på APL-platsen.

Thoren Innovations School har inför höstterminen 2013 genomfört ytterligare förändringar för att säkerställa att handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenhet samt i övrigt bedöms vara lämplig. Detta har skett genom ett digitalt formulär där exempelvis frågorna är följande:Thoren Innovations APL-modellHärmed intygas att ovanstående handledare förstår APL-modellen och vad detta innebär. Eleven har totalt 16 veckors APL där delar av kursmomenten läses ute på ett företag tillsammans med handledare.o Ja, jag/vi förstår APL-modellen o Nej, jag önskar mer information o Ja, men jag önskar mer information Pedagogiskt ansvar*Härmed intygas att ovanstående handledare förstår den pedagogiska betydelsen av handledarrollen. Det ingår i handledarens uppgift att vara insatt i vilka mål som eleven ska uppfylla på APL-platsen samt att hjälpa eleven att reflektera över sitt lärande och att finnas behjälplig för yrkesläraren gällande betygssättning.o Ja, jag/vi förstår det pedagogiska ansvaret o Nej, jag/vi önskar mer information o Ja, men jag/vi önskar mer informationHandledningens fem steg*Härmed intygas att ovanstående handledare förstår handledningens fem steg och vad dessa innebär. Förberedelse, Lär känna din APL-elev, Sätt upp mål och planer, Gör uppföljningar, Fortsatt aktiviteto Ja, jag/vi förstår handledningens fem steg o Nej, jag/vi önskar mer information o Ja, men jag/vi önskar mer informationI samma formulär finns plats för att handledaren ska kunna redogöra för dennes kompetens för uppdraget exempelvis utbildning, antal år inom branschen, samt tidigare erfarenhet av att handleda APL-elever. Rektor granskar

varje handledares kompetens, vid osäkerhet tar rektor kontakt med handledare och ett eventuellt byte av handledare kan ske.Ansvarig lärare/mentor är sedan ansvarig för uppföljning ihop med handledaren, och varje ansvarig lärare/mentor har en grundutbildning i handledarutbildning och har till ansvar att utbilda handledaren under en halv dag, och sedan kontinuerligt följa upp detta.

14.6) Bedömning och betygsättningRedogör för huvudmannens rutiner för bedömning och betygsättning vid APL.

Thoren Innovation School som huvudman har lagt ett särskilt fokus på att säkerhetsställa att varje elev har ett rättssäkert betygsunderlag och att säkerhetsställa att adekvata kursmål uppnås på under den arbetsförlagda utbildningen. För att säkerhetsställa detta har huvudmannen regelbundna rektorsträffar där ovanstående diskuteras och utvecklas, samt att vi har tre gemensamma utbildningsdagar med samtlig personal inom Thoren Innovation School där den arbetsplatsförlagda utbildningen är en stående punkt inom kompetensutvecklingsprogrammet. Hur loggböcker fylls i och hur respektive rektor säkerhetsställer att eleverna fyller i loggböckerna kan skilja sig åt mellan olika skolor och fastställs av rektor, det här innebär även att loggböckerna tar olika former beroende på ämne och programmets olika förutsättningar. En loggbok kan bestå av text, bild, ljud ljudinspelning eller liknande. På Thoren Innovation School åligger det läraren/mentorn att säkerhetsställa att de får tillgång till den information som krävs för att bedöma elevers insats mellan besöken. Vi som huvudman säkerhetsställer detta främst genom att ha tydliga arbetsbeskrivningar gentemot de lärare som ska arbeta med APL. Vi har förutom detta också tjänster som bygger på och tillåter att lärarna skall besöka sina elevers APL platser samt att tid finns för dokumentation såväl före, under och efter besöket. Ansvarig för betygsättningen är alltid läraren men till stöd för detta använder han handledaren och de metoder som vi beskrivit ovan. Elevernas informeras om det centrala innehållet vid ett flertal tillfällen, man går igenom dessa vid varje nu kurs samt att man alltid kan överblicka dessa i sitt kontrakt. Eleven, läraren och handledaren diskuterar vilket innehåll som företaget kan erbjuda under den nästkommande perioden med vårt kontrakt som utgångspunkt. Kursmoment inom APL utgörs av kursmål inom karaktärsämnen. Betygssättningen inom APL sker genom en skräddarsydd bedömningsmatris, sammansatt av ansvarig lärare som utgått från kursplanens mål och krav. Handledaren observerar hur eleven presterar i arbetet och fyller i detta i bedömningsmatrisen. Matrisen fylls på med information allteftersom eleven utvecklar sina färdigheter. Kontinuerligt under elevens APL diskuteras betygsmatriser mellan lärare, handledare och elev. Betyget som eleven erhåller för respektive moment baseras således på en kombination av betygsmatriser och kontinuerliga samtal mellan lärare, handledare och elev där kursmål och arbetsinsats diskuteras. Läraren genomför därför kontinuerliga arbetsplatsbesök.Betygsmatriser gör att handledare, elev och lärare alltid har en gemensam förståelse för vilka kursmål som eleven ska nå varje APL-vecka.

14.7) Lärlingsutbildning - utbildningskontraktOm gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Se avsnitt 16 för bilagor.




16. Bilagor

16.1) Bilagor enligt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2011:154) - Ange bilagenummer.Fullmakt för det ombud som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. 2 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta utbildningarna. 5 Sökandens senaste årsredovisning. 3 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. Beskrivning av tilltänkta lokaler


Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogasDokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. (8.1) Plan mot kränkande behandling. (10.1)

16.2) Övriga bilagorEtableringskostnader. (3.1) Övriga inbetalningar/intäkter. (3.4) Lokaler – intyg från fastighetsföretag. (4.1) Speciallokaler – intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. (4.2) Skolbibliotek - bifoga intyg från folkbibliotek/stadsbibliotek. (4.5) Läroplan, bifogade dokument. (11.1) Intyg gällande APL-platser (14.3) Exempel på utbildningskontrakt (14.7)


Bilaga 1 - Registreringsbevis - på svenska 2014-01-17.pdf

1

Bilaga 2 - Fullmakt TIS.pdf

2

Bilaga 3 - ÅR 2013-06-30 Thoren Innovation School AB.pdf

3

Bilaga 4 - Systematiskt kvalitetsarbete gymnasieskolan.docx

4

Bilaga 5 - Elevprognos 2014 - TIS Gävle.pdf

5


I Bilaga 4 redovisas det systematiska kvalitetsarbetet för den nyetablerade skolan.

Gy 2014/40720

Ansökan avserAnsökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola, Thoren Innovation School i Gävle kommun

Sökandens namn och organisationsnummerThoren Innovation School, 556890-2653

Ort och datum


Namnförtydligande




Ärende 11

Mål och riktlinjer för anmälan och placering i förskola

Sid 1 (1)2014-02-06Dnr 191405

Tjänsteskrivelse – Mål och riktlinjer för anmälan och placering i förskola

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar förslag till Mål och riktlinjer för anmälan och

placering i förskola.

ÄrendebeskrivningI Skollagen finns anvisningar för prioritering vid placering av barn i förskolan. I nuvarande mål och riktlinjer för anmälan och placering av barn i förskola och pedagogisk omsorg har barn- och ungdomsnämnden beslutat om lokala riktlinjer för prioritering vid placering av barn i förskolan. På grund av ny nämndsomorganisation bör riktlinjerna antas av utbildningsnämnden, som numera ansvarar för förskola.

Skollagen har ingen anvisning för placering i pedagogisk omsorg. Förslag till mål och riktlinjer för anmälan och placering gäller inte för pedagogisk omsorg utan enbart förskola. Vid handläggning av anmälan och placering till pedagogisk omsorg tillämpas i möjligast mån samma riktlinjer som vid anmälan och placering i förskola.


Sinikka PisiläKvalitetschef

Sid 1 (2)


Dnr 1912602014-02-05

Handläggare: Sinikka Pisilä

Mål och riktlinjer för anmälan och placering i förskola

Bakgrund

I Skollagen finns anvisningar för prioritering vid placering av barn i förskolan. En tydlig prioriteringsordning för placering, som tar sin utgångspunkt i skollagen, bör formuleras i lokala mål och riktlinjer. I nuvarande mål och riktlinjer för anmälan och placering av barn i förskola och pedagogisk omsorg har barn- och ungdomsnämnden beslutat om lokala riktlinjer för prioritering vid placering av barn i förskolan. På grund av ny nämndsomorganisation bör riktlinjerna antas av utbildningsnämnden, som numera ansvarar för förskola.

Förutsättningar för regler och avgifter för förskola

Utbildningsnämnden beslutar om mål och riktlinjer för förskola Taxor beslutas av Kommunfullmäktige. I Gävle tillämpas maxtaxa från 2002. Beslut om detta fattades av

Kommunfullmäktige. I Skollagen 8 kap 5 § finns följande bestämmelse: Barn ska från och

med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

I Skollagen 8 kap 6 § står följande: Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Skollagen 8 kap 7 § säger: Barn ska även i andra fall än vad som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.

Enligt Skollagen 8 kap 14§ ska särskild hänsyn tas vid placering av barn i behov av särskilt stöd: När vårdnadshavaren har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.

Sid 2 (2)

Barn som av fysisk, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola.

Ansvar

Förvaltningschef har ansvar för att organisera arbetet med anmälan av lediga platser, placering och antal platser per enhet.

Förvaltningschef utser befattningshavare som har rätt att besluta om antalet platser, lediga platser och inskrivning av barn.

Riktlinjer

Datum för anmält behov av förskoleplats behålls från annan kommun.

Skollagen anvisar följande prioritering vid placering av barn i förskolan:

1. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. (8 kap 7, 14 §§, Skollagen)

2. Barn vars vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola ska erbjudas plats inom fyra månader (8 kap 14 §, Skollagen)

Därefter tillämpas följande lokala riktlinjer för prioritering:

1. Barn vars vårdnadshavare söker plats på samma förskola som redan placerade syskon.

2. Barnets ålder där äldsta barnet placeras först.

Ansvarig befattningshavare kan under perioder med stor efterfrågan på platser ta beslut om placering utanför den exakta prioriteringsordningen om det innebär att flera barn/familjer då kan erbjudas något av sina sökta alternativ.

Riktlinjerna tillämpas även i möjligaste mån vid placering i pedagogisk omsorg

UppföljningUppföljning av arbetet med placering av barn i förskola och pedagogisk omsorg ska ske i oktober varje år.

Ärende 12

Mål och riktlinjer för pedagogisk omsorg

Sid 1 (1)2014-02-06Dnr 191413

Tjänsteskrivelse – Mål och riktlinjer för pedagogisk omsorg

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar mål och riktlinjer för pedagogisk omsorg.

ÄrendebeskrivningBestämmelser om pedagogisk omsorg infördes i skollagen den 1 juli 2009.

Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, ska vara vägledande för

arbetet i familjedaghemmet. Dessutom finns Skolverkets Allmänna råd för

pedagogisk omsorg.


Sid 1 (2)


Dnr 1913042014-02-06

Handläggare: Elisabet Marklund


BakgrundBestämmelser om pedagogisk omsorg infördes i skollagen den 1 juli 2009. Med pedagogisk omsorg menas verksamhet som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Med pedagogisk omsorg avses verksamhet som inte är förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet eller omsorg på tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Familjedaghem är en av flera tänkbara former av pedagogisk omsorg, andra former kan till exempel vara olika flerfamiljslösningar. Bestämmelser om pedagogisk omsorg finns i 25 kap. 2§ skollagen.I Gävle finns i dag endast formen familjedaghem.

Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, ska vara vägledande för arbetet i familjedaghemmet. Dessutom finns Skolverkets Allmänna råd för pedagogisk omsorg.

Skollagen säger att kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.Verksamheten ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. Den ska också utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.Verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Sid 2 (2)


Kommunen ska sträva efter att ge de vårdnadshavare som så önskar pedagogisk omsorg i stället för förskola

Rekrytering av nya familjedaghem ska intensifieras. Förvaltning och nämnd ska ha ett öppet förhållningssätt till den/de

som önskar starta pedagogisk omsorg i enskild regi

Föräldrar och barn ska erbjudas en trygg verksamhet med god pedagogisk kvalitet

Samverkansformer ska arbetas fram med förskolor i enheten. Samverkan mellan familjedaghemmen ska finnas för att vid vissa

tillfällen kunna erbjuda aktiviteter i grupp med fler barn än de som normalt finns i familjedaghemmet.

Utbildning Gävle bör eftersträva att inom pedagogisk omsorg anställa personer med utbildning för arbete med barn.

Kontinuerlig fortbildning för alla dagbarnvårdare ska erbjudas för att höja den pedagogiska kompetensen.

Personal inom pedagogisk omsorg ska samverka med elevhälsans områdesteam för att kunna ge alla barn det stöd de behöver.

Arbetet med likabehandlingsplaner ska intensifieras inom verksamheten.

Lättillgänglig och kvalitativt god information om pedagogisk omsorg ska finnas

Informationen ses över på kommunens hemsida. Förvaltningen ger stöd till framtagande av familjedaghemmens

hemsidor. Ett kvalitetssystem för verksamheten pedagogisk omsorg tas fram.

Hög servicegrad ska eftersträvas Diskussion om pedagogisk omsorg med flexibla öppettider ska inledas Pedagogisk omsorg ska vara tillgänglig för alla.

Ärende 13

Riktlinjer för placering vid en skolenhet

Sid 1 (1)2014-02-06Dnr 191394

Tjänsteskrivelse – Riktlinjer för placering vid en skolenhet

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar anta föreslagna urvalskriterier för placering vid

en skolenhet

ÄrendebeskrivningEn elev ska i möjligaste mån placeras vi den av kommunens skolenheter där

elevens vårdnadshavare önskar att elev ska gå. Om den önskade placeringen

medför att en annan elev, som har berörd skola som placeringsskola (tillhör

skolans geografiska placeringsområde) inte får plats, placeras eleven vid annan

skolenhet. Varje skolenhet försöker inför varje läsår tillgodose

vårdnadshavares önskemål av skola. Om en skola får fler sökande än den har

plats behövs urvalskriterier för placering vid skolenhet.

På grund av ny nämndsomorganisation bör riktlinjerna antas av utbildningsnämnden, som numera ansvarar för grundskola.


Sid 1 (1)

PM

Gävle kommun Utbildning Gävle Box 603, 801 26 Gävle Besök Ruddammsgatan 27Växel 026-17 80 00 [email protected] www.gavle.se

2014-02-06

Sinikka PisiläTelefon 026-17 95 [email protected]

Riktlinjer för placering vid en skolenhet

Kommunens skolorganisationUtformningen av kommunens skolorganisation görs både utifrån att skapa en ekonomisk hållbar organisation och för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet.

Vid beslut som innebär att enheters verksamhet förändras (åldersinriktning) eller läggs ned kan skolorganisationen komma att förändras.

Placering vid skolenhet utifrån Skollagen: kap 9 §15, kap 10 §30En elev ska i möjligaste mån placeras vi den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att elev ska gå. Om den önskade placeringen medför att en annan elev, som har berörd skola som placeringsskola (tillhör skolans geografiska placeringsområde) inte får plats, placeras eleven vid annan skolenhet. Det är rektor eller biträdande rektor som beslutar om sin enhets inre organisation.

Krav på utbyggnad av skolenhet kan inte krävas om det medför organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Varje skolenhet försöker inför varje läsår tillgodose vårdnadshavares önskemål av skola. Om en skola får fler sökande än den har plats för gäller kommunens urvalskriterier för placering vid skolenhet.

Urvalskriterier för placering vid en skolenhet1. Elever som tillhör skolans geografiska placeringsområde.2. Elever i skolor med verksamhetsmässigt samband1.3. Elever i förskoleklass till årskurs 3 som bor inom 2 km gångavstånd,

elever i årskurs 4-6 som bor inom 3 km gångavstånd och elever i årskurs 7-9 som bor inom 5 km gångavstånd2 .

4. Kortast gångavstånd till skolan.

1 En skola med de lägre årskurserna kan ha ett verksamhetsmässigt samband med en skola med de högre årskurserna, t ex Strömsbro skolas elever fortsätter regelmässigt till Stigslunds skola på högstadiet. Dessa skolor ligger alltid inom ett och samma rektorsområde. 2 Gångavstånd fastställs genom kommunens geografiska mätverktyg. Om fler sökande elever än det finns plats för, finns inom samma urvalskriterie, ges plats till den elev som har närmast till önskad skola.

Ärende 14

Internbudget år 2014 för utbildningsnämnden

Sid 1 (1)2014-02-24Dnr 191994

Tjänsteskrivelse – Internbudget år 2014 för utbildningsnämnden

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar förslaget till internbudget 2014.

ÄrendebeskrivningKommunstyrelsen beslutade den 28 januari 2014 om ”Reviderad

Kommunplan med årsbudget 2014 och utblick 2015-2017”.

Utbildningsnämnden har i uppdrag att fastställa internbudget för 2014 i mars

2014.

BeslutsunderlagUpprättad handling ”Internbudget för Utbildningsnämnden 2014”.

Ronny Sjögrenvik. Ekonomichef

Beslut: Protokollsutdrag med beslutsunderlag skickas till: Rektorer och

förskolechefer.

2014-02-11Sid 1 (32)Dnr Handläggare Ronny Sjögren

U T B I L D N I N G G Ä V L E

Gävle kommun, Box 603, 801 26 Gävle. Besöksadress Ruddammsgatan 27

Tfn 026-17 92 00 (kundtj) Fax 026-17 92 03

[email protected]

www.gavle.se

Internbudget för Utbildningsnämnden 2014

Innehållsförteckning

Utbildningsnämnden budgetram 2014................................................................................2Resursfördelningsmodell förskola och grundskola 2014 ...................................................5Budgetkonstruktion .............................................................................................................5Övergripande budgetposter oberoende av huvudman (innan beräkning av elevpeng)......7Övergripande verksamheter som erbjuds elever oberoende huvudman ............................8Ersättning för elever med utländsk bakgrund ....................................................................9Resursallokeringsmodell Gymnasieskola.........................................................................10Statsbidrag 2014 ...............................................................................................................10Elevpeng per verksamhet förskola och grundskola ..........................................................10Kommunala övergripande budgetposter...........................................................................12Elevpeng – Förskola .........................................................................................................13Elevpeng – Pedagogisk omsorg........................................................................................14Elevpeng – Förskoleklass och grundskola........................................................................14Elevpeng – Fritidshem......................................................................................................15Elevpeng – fritidsklubb ....................................................................................................15Tillägg oberoende av huvudman ......................................................................................18Tillägg endast för fristående huvudmän ...........................................................................22Elevpeng – Gymnasieskola ..............................................................................................24Utbetalning av elevpeng/kommunbidrag – mätdatum......................................................26Sammanställning av internbudget 2014 ...........................................................................27Interkommunal ersättning.................................................................................................27Fördelning av kommunala investeringsmedel ..................................................................29

Sid 2 (32)

Utbildningsnämnden budgetram 2014Den av kommunfullmäktige beslutade ”Reviderad kommunplan med årsbudget 2014 och utblick 2015-2017” ligger till grund för internbudget för Utbildningsnämnden. Nämnden har i uppdrag att fastställa internbudget för 2014 i mars 2015.

Kommunfullmäktiges beslutade ram innebär att utbildningsnämndens ram uppgår till 1 974 206 tkr 2014. Den beslutade budgetramen har tagits fram efter sammanslagning av förskola, grundskola och gymnasium från den tidigare nämndsorganisationen. I budgetsramen har hänsyn tagits till tidigare beslutade effektiviseringskrav för verksamheten med 1,5 %. Inom budgetramen ingår kompensation för prognostiserade kostnadsökningar.

Utbildningsnämnden har beslutat att policys, planer och riktlinjer beslutade inom barn- och ungdomsnämndens och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens avseende gymnasieskolan, övergår att gälla som sina egna tills de successivt uppdaterats under året 2014.

EffektiviseringskravUtbildningsnämnden har för 2014 ett effektiviserings- och omstruktureringskrav på 1,5 procent av kommunbidraget. Även för åren 2015-2017 återfinns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5–1,75 procent per år.

Under 2014 avsätter nämnden reservmedel. Målet med hanteringen är en ekonomi i balans utan ytterligare effektiviseringsåtgärder 2014.

Prioriteringar

Prioritering mellan verksamhet finansierad via elevpeng Kommunfullmäktiges beslut om riktade medel 10 mnkr för att öka kvalitén i fritidshemmen 2014 gör att fritidshemmens verksamhet är prioriterad och att inga effektiviseringar ska ske inom fritidshemmen 2014.

Effekter av föreslagen internbudget inom förskola och grundskolaEffekten 2014 är beräknad i förhållande till elevpeng och lokalersättning 2013. Skillnaden av effekten nedan, oberoende av huvudman (ersättning till fristående huvudmän) och kommunala enheter beror på hur kostnadsutvecklingen av de kommunala övergripande budgetposterna ser ut i förhållande till antal elever.

Sid 3 (32)

Effekten för kommunala enheter är beräknad med hänsyn till de kommunala övergripande budgetposterna.

Elevpengen oberoende av huvudman (innan kommunövergripande budgetposter): Pedagogisk omsorg + 1 % uppräkning av elevpeng Förskola + 4,2 % uppräkning av elevpeng inklusive decentralisering av

extraordinärt tillägg på 9,4 mnkr Förskoleklass -16 % sänkning av elevpeng överflyttning 2,9 mnkr till

fritidshem Grundskola (exklusive förskoleklass) + 4,5 % uppräkning av elevpeng

inklusive statsbidrag för ökad undervisningstid för matematik 3,4 mnkr Fritidshem + 18 % uppräkning av elevpeng (hänsyn till riktade medel för

fritidshem) Fritidsklubb + 2 % ökning av elevpeng Grundsärskola nivå 1: + 17,7 % ökning av elevpeng, nivå 2: + 2,4 % ökning

av elevpeng, nivå 3: + 3,5 % ökning av elevpeng (hänsyn till riktade medel för fritidshem)

Grundsärskolans fritidshem och TöT1 nivå 1: + 3,4 %, nivå 2: + 9,6 % uppräkning av elevpeng, nivå 3: + 10,2 % ökning av elevpeng (hänsyn till riktade medel för fritidshem)

Elevpengen till kommunala enheter 2014 (efter kommunövergripande budgetposter exklusive hänsyn till genomförda decentraliseringar):

Pedagogisk omsorg + 2 % uppräkning av elevpeng Förskola + 4 % uppräkning av elevpeng inklusive effekt av decentralisering

av extraordinärt tillägg Förskoleklass -13 % sänkning av elevpeng inklusive effekt av överflyttning

2,9 mnkr till fritidshem Grundskola (exklusive förskoleklass) + 3 % uppräkning av elevpeng

inklusive effekt av statsbidrag för ökad undervisningstid för matematik 3,4 mnkr

Fritidshem + 18 % uppräkning av elevpeng (hänsyn till riktade medel för fritidshem)

Fritidsklubb + 2 % uppräkning av elevpeng Grundsärskola nivå 1: + 5,0 %, nivå 2: + 5,2 % ökning av elevpeng, nivå 3:

+ 5,7 % ökning av elevpeng (hänsyn till riktade medel för fritidshem)

1 Korttidstillsyn för elever över 12 år enligt LSS

Sid 4 (32)

Grundsärskolans fritidshem och TöT2 nivå 1: + 8,7 %, nivå 2: + 9,6 % uppräkning av elevpeng, nivå 3: + 10,2 % ökning av elevpeng (hänsyn till riktade medel för fritidshem)

Kostnadsökningen 2014 är prognostiserad till 2 % och inkluderar effekten av nya löneavtalet för lärare.

2 Korttidstillsyn för elever över 12 år enligt LSS

Sid 5 (32)

Resursfördelningsmodell förskola och grundskola 2014 Utbildningsnämndens internbudget 2014 är fördelad och budgeterad enligt resursfördelningsmodellen3 för 2014 som nämnden fattade beslut om den 9 oktober 2013.

Syftet med resursfördelningsmodellen är en transparant och tydlig modell som möjliggör regelbunden uppföljning av resursfördelningen, samt ger förutsättningar för en dialog kring resursfördelningen inom verksamheten och politiken. Modellen bygger på skollagens likabehandlingsprincip ”offentliga bidrag på lika villkor” och ger därmed barn och elever likvärdiga förutsättningar till omsorg och till utbildning oavsett huvudman. Resursfördelningsmodellen tydliggör beräkningen av ersättning på lika villkor. Fristående huvudman har enligt skollagen möjlighet att överklaga nämndens resursfördelning samt bidrag och tilläggsbelopp till förvaltningsdomstol.

Resursfördelningen baseras på ett elevpengssystem och tilläggssystem (bland annat socioekonomiskt tillägg, tillägg för elever med extraordinära behov och tillägg för elever med utländsk bakgrund).

BudgetkonstruktionNedanstående poster beskriver förenklat Utbildningsnämndens resursfördelningsmodell och budgetkonstruktion. Samtliga delar finns närmare beskrivna och specificerade i denna handling.

3 13BUN87-1

Övergripande budgetposter oberoende av huvudman

Elevpeng fristående huvudmän

Kommunala övergripande budgetposter för

kommunala enheter

Elevpeng/lokalersättning lika oberoende av huvudman

Tillägg endast för fristående huvudmän

Elevpeng kommunala enheter

Tillägg utöver elevpeng oberoende av huvudman

Sid 6 (32)

Övergripande budgetposter oberoende av huvudman: Innan elevpengen (inklusive tillägg för socioekonomisk viktning och lokalersättning) beräknas budgeteras medel för centrala övergripande kostnader oberoende av huvudman. Detta för att säkerställa övergripande kostnadstäckning för myndighetsutövning, förvaltning, lagstadgad verksamhet, politiskt fattade beslut inom Gävle kommun samt tillägg (exempelvis tillägg för elever med extraordinära behov, tillägg för elever med utländsk bakgrund) oberoende av huvudman.

Tillägg oberoende av huvudman: Utöver elevpengen utgår enligt resursfördelningsmodellen tillägg oberoende av huvudman i form av socioekonomiskt tillägg, tillägg för elever med extraordinära behov (skolan), tillägg för andel elever med utländsk bakgrund och tillägg för nyanlända. Medel för tilläggsbeloppen säkerställs i budget som övergripande budgetposter (förutom socioekonomisk viktning som är procentuellt avhängig elevpengen).

Elevpeng och lokalersättning oberoende av huvudman: Efter att medel avsatts för övergripande budgetposter (inklusive tilläggsbelopp) beräknas och fördelas elevpengen samt socioekonomiska tillägget baserat på prognostiserat totalt antal elever i hela kommunen inom respektive verksamhet kommande budgetår. Även lokalersättningen beräknas likvärdigt och baseras enligt skolagen på genomsnittlig lokalhyra per barn i kommunal verksamhet. Elevpengen och lokalersättningen som beräknas oberoende av huvudman är densamma för både fristående och kommunala enheter.

Tillägg endast fristående huvudmän: Utöver elevpengen utgår enligt skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor” riktade tillägg endast till fristående huvudmän: administrationsersättning och momskompensation.

Kommunala övergripande budgetposter: För att nyttja att vi är en kommunkoncern och skapa en kostnadseffektiv hantering inom de kommunala enheterna budgeteras medel för verksamhetsgemensamma kostnader (kommunala övergripande budgetposter) innan elevpengen fördelas ut till respektive kommunal enhet.

Elevpeng kommunala enheter: Elevpengen som utbetalas till en kommunal enhet är som följd av de överenskomna kommunala övergripande

Sid 7 (32)

budgetposterna lägre än elevpengen som utbetalas till en fristående enhet (en fristående huvudman hanterar själva de kostnader som kommunala övergripande budgetposter utgör).

Övergripande budgetposter oberoende av huvudman (innan beräkning av elevpeng)Innan elevpengen (inklusive socioekonomisk viktning och lokalersättning) beräknas budgeteras medel för övergripande kostnader oberoende av huvudman. Detta för att säkerställa övergripande kostnadstäckning för myndighetsutövning, förvaltning, lagstadgad verksamhet, politiskt fattade beslut inom Gävle kommun och tilläggsbelopp (exempelvis behovstillägg för elever med extraordinära behov, tillägg för utländsk bakgrund) oberoende av huvudman.

De övergripande budgetposterna oberoende av huvudman är fördelade på två nivåer. Den första övergripande nivån är kostnader som inte går att hänföras till någon specifik verksamhet så som nämnd, förvaltningsomkostnader4 och korttidshem5. Den andra övergripande nivån går att hänföras till specifik verksamhet och budgeten är därmed fördelad på de olika förskole- och skolverksamheterna.

Efter att medel avsatts för övergripande budgetposter beräknas och fördelas elevpengen baserat på prognostiserat antal elever inom respektive verksamhet 2014.

Fristående huvudmän kompenseras enligt skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor” för administrationsomkostnader (3 % av utbetalt bidragsbelopp förutom för pedagogisk omsorg 1 %) vilket motsvarar den centrala budgetposten för förvaltningens omkostnader avseende central administration.

Förändring 2014 i förhållande till 2013 års resursfördelningsmodell Medel för studiehandledning decentraliseras till rektors ansvar 2014 genom

tilläggsbelopp baserat på elevens invandringsår. 2013 hanterades studiehandledning via kostnadsanslag (fastslagen central budgetram).

4 Skolkontoret, fackliga heltidstjänster i central samverkan, kommunövergripande marknadsföring och kommunikation, förvaltningschefens reservmedel5 ”Korttidsvistelse utanför det egna hemmet” ger funktionshindrade barn upp till 19 år möjlighet att få rekreation och miljöombyte samtidigt som de anhöriga ges möjlighet till avlösning enligt lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS)

Sid 8 (32)

Kostnadsanslag införs för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper som exempelvis autismspektrumgrupper. För elever placerade i dessa grupper kan inte extraordinära tilläggsbelopp sökas eftersom motsvarande ersättning ingår i kostnadsanslaget.

Hanteringen av extraordinära tillägg (individresurs) för elever med extraordinära behov förändras för förskolans verksamhet och decentraliseras. Motsvarande budgeterat belopp för extraordinära tillägg inom förskolan 2013 utgår därmed via elevpengen 2014. Ingen förändring föreslås inom skolans verksamheter.

I och med sammanslagningen till nya utbildningsnämnden påverkas jämförelsen med föregående år för de övergripande budgetposterna. Kostnader för centrala förvaltningen har ökat med 12,4 mnkr till följd av sammanslagningen. De totala övergripande budgetposterna har ökat med 25,7 mnkr. Ökningen består i centrala förvaltningskostnader 17,4 mnkr skolskjutskostnader 8,2 mnkr och elevförsäkringar 0,1 mnkr.

Övergripande budgetposter

Hanteras av central förvaltning: TOTALT 2014

Nämndens omkostnader 1 450 Förvaltningens omkostnader 67 836 Hanteras av verksamheten: Korttidshem 25 331 SUMMA KOSTNAD 94 617

Kostnadsposter som hanteras av central förvaltning:

TOTALT 2014 Förskola

Pedag. omsorg

Förskole- klass

Grund- skola

Fritids-hem

Grund-särskol

a Gymn.

Gymn-särskola

Elevförsäkningar 402 105 6 11 175 0 3 91 11Extraordinärt tillägg 22 459 0 0 427 18 506 2 156 1 370 0 0SAX 120 0 0 0 120 0 0 0 0Ex-in grupper 3 200 0 0 0 3 200 0 0 0 0Kommunövergripande s.u.g. 16 620 5 002 0 0 11 618 0 0 0 0Elevhälsa förskola 2 582 2 449 133 0 0 0 0 0 0Lokaler sug 0 0 0 0 0 0 0 0 0Skolskjutsar 35 191 0 0 0 22 634 0 4 343 8 214 0Landningen 5 260 0 0 0 5 260 0 0 0 0Sjukhusundv. 423 0 0 0 423 0 0 0 0BIG 722 144 0 0 578 0 0 0 0Tillägg utländsk bakgrund 4 762 0 0 0 4 762 0 0 0 0Modersmål 6 195 0 0 358 5 742 0 95 0 0Tillägg för nyanlända 5 620 0 0 324 5 209 0 86 0 0Inskolningsstöd förskolan 639 639 0 0 0 0 0 0 0Tillfälliga förskolor 1 000 1 000 0 0 0 0 0 0 0Familjecentral 1 038 1 038 0 0 0 0 0 0 0Nattis 5 462 2 731 0 0 0 2 731 0 0 0Bryggan 801 625 32 144 0 0 0 0 0Omställningsåtgärder 0 0 0 0 0 0 0 0 0Riktat bidrag skolor 2014 1 000 0 0 0 1 000 0 0 0 0Utökad öppettid i fsk o fritids 420 315 0 0 0 105 0 0 0SUMMA KOSTNAD 113 916 14 049 171 1 264 79 228 4 992 5 897 8 305 11TOTALT 208 533

Övergripande budgetposter oberoende av huvudman fördelade per verksamhet:

Övergripande verksamheter som erbjuds elever oberoende huvudman

Sid 9 (32)

KorttidshemUtbildning Gävle ansvarar för tre korttidshem (korttidsvistelse utanför det egna hemmet) som ger funktionshindrade barn upp till 19 år möjlighet att få rekreation och miljöombyte samtidigt som de anhöriga ges möjlighet till avlösning enligt lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS). Korttidshemmen är kostnadsanslagsfinansierade som central övergripande budgetpost. Kostnadsanslaget ses över inför varje budgetår i samråd med ansvarig chef och ekonom.

Nattbarnomsorg ”nattis”Nämnden har fattat beslut om att Utbildning Gävle på avsedd förskola ska erbjuda kvälls- och nattbarnomsorg. ”Nattis” är kostnadsanslagsfinansierad som övergripande budgetpost. Kostnadsanslaget ses över inför varje budgetår i samråd med förskolechef och ekonom.

Bryggan6, sjukhusundervisning och familjecentralen7

Verksamheterna bedrivs via samverkansavtal och delad finansiering med andra parter. Utbildning Gävles andel av kostnaderna i samverkansavtalen är kostnadsanslagsfinansierade som övergripande budgetpost. Sjukhusundervisningen får även statsbidrag från specialpedagogiska skolmyndigheten. Kostnadsanslagen ses i förhållande till avtalen över inför varje budgetår i samråd med rektor/förskolechef och ekonom.

BIG – Brottsförebyggarna i GävleUtbildning Gävle deltar i arbetet med brottsförebyggande i Gävle (BIG) och finansierar en heltidstjänst. Budgeten är ett årligt kostnadsanslag via de centrala övergripande budgetposterna.

Riktad ersättning till tillfälliga förskolor Tillfälliga förskolor tilldelas riktade medel eftersom förskolorna möter det kommunövergripande behovet av ökade förskoleplatser på vårarna. Detta för att säkerställa förskoleplatser inom fyra månader (förskoleplats erbjuds i väntan på att barnets förstahandsval blir möjligt att erbjuda).

Ersättning för elever med utländsk bakgrund

6 Bryggan utgör samverkan mellan Utbildning Gävle och Landstinget kring barn med neuropsykologisk problematik vid övergången från barnhälsovården till skolhälsovården7 Familjecentralen är ett samverkansavtal mellan Utbildning Gävle, landstinget och socialtjänsten.

Sid 10 (32)

LandningenLandningen ska ge förutsättningar för att nyanlända elever, så snart som möjligt, kan förena kunskaps- och språkutveckling med deltagande i ordinarie klassverksamhet på hemskolan. Verksamheten anordnas inom tre rektorsområden och är kommunövergripande. Landningen är kostnadsanslagsfinansierad verksamhet via statsbidrag och kommunbidrag (central övergripande budgetpost). Kostnadsanslaget ses över inför varje budgetår i samråd med ansvariga chefer och ekonom.

Tillägg för studiehandledning Medel avsätts för tilläggsbelopp avseende studiehandledning för nyanlända elever i grundskolan och grundsärskolan åk 1-9. Tillägget utgår utifrån elever som invandrat till Sverige de senaste tre åren (läs mer under rubriken ”Tillägg för studiehandledning”). Ersättningen beräknas på likvärdig grund oberoende av huvudman.

Tillägg för utländsk bakgrund Medel har avsatts för tilläggsbelopp avseende elever med utländsk bakgrund i grundskolan och grundsärskolan åk 1-9. Tillägget ska kompensera för utökade kostnader för exempelvis Svenska som andra språk. Tillägget utgår från Skolverkets Salsa-variabler för andel elever med utländsk bakgrund (läs mer under rubriken ”Tillägg för utländsk bakgrund”). Ersättningen beräknas på likvärdig grund oberoende av huvudman.

Resursallokeringsmodell GymnasieskolaGymnasieskolans totalram är framräknad utifrån antalet Gävlebor i åldrarna 16 – 20 år och andel Gävlebor som går i gymnasiet respektive gymnasiesär. Denna allokeras sedan till respektive gymnasium och gymnasiesärskolan. Fördelningen genomförs genom ett elevpengssystem med pris och antalet elever per program. Programkostnaden är framräknad utifrån ett genomsnittsvärde, som gäller som programkostnad för Sveriges kommuner.

Dessutom har hänsyn tagits till dyrare inriktningar (Nationella idrottsutbildningar, transportinriktningen, och räddningstjänstinriktningen).

Statsbidrag 2014Statsbidrag som tilldelas Utbildningsnämnden 2014 uppgår till 30,7 mnkr. Generellt statsbidrag för ökad undervisningstid tillförs nämnden genom

Sid 11 (32)

kommunbidrag på 3,4 mnkr. Övriga statsbidrag ingår som en utökning av kommunbidraget.

Elevpeng per verksamhet förskola och grundskolaElevpengen ska täcka alla verksamhetskostnader utöver de kostnader som belastar centrala övergripande budgetposter. Elevpengen ska täcka kostnader för elevens eventuella behov av stödåtgärder som har koppling till den vanliga undervisningen/barngruppen, samt kostnader för elevhälsa (gäller ej förskolan i Gävle). Elevpengen baseras på prognostiserat antal elever (helårssnitt) utifrån kommunens befolkningsprognoser i respektive verksamhet 2014.

Prognostiserat antal elever (helårssnitt) per verksamhet 20148

Verksamhet Elevtal

2013Varav

integr.Elevtal

2014Varav

integr.Elevtal

2013Varav

integr.Elevtal

2014Varav

integr.Totalt

2013Totalt

2014 +/-

Grundsärskola Fskk 2 1 0 0 0 0 0 0 2 0 -2Åk 1-3 24 5 24 3 1 0 2 0 25 26 1Åk 4-6 38 4 45 10 3 0 1 0 41 46 5Åk 7-10 57 6 52 4 2 0 3 0 59 55 -4Åk 11-14 6 0 8 0 0 0 0 0 6 8 2Totalt 127 16 128 16 6 0 6 0 133 134 1Fritidshem 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49Tillsyn över 12 år 29 0 29 0 2 0 2 0 31 31 0Totalt 78 49 78 49 51 49 51 49 80 80 49

Kommunala Fristående

8 Uppgifterna för 2013 avser budgeterat prognostiserade elevtal i internbudgeten 2013. De motsvarar alltså inte det faktiska utfallet.

Sid 12 (32)

Verksamhet Totalt 2013 2014 +/- 2013 2014 +/- 2014Förskola 1-2 år 1 635 1 568 -67 125 143 18 1 7113-5 år 2 831 3 003 172 226 199 -27 3 202Allmän förskola 26 9 -17 0 0 0 9Totalt 4 492 4 580 88 351 342 -9 4 922Pedagogisk omsorg 1-2 år 98 71 -27 8 25 17 963-5 år 132 135 3 9 36 27 171Totalt 230 206 -24 17 61 44 267Förskoleklass och grundskola Förskoleklass 997 957 -40 58 60 2 1 017Åk 1-3 2 893 2 896 3 199 223 24 3 119Åk 4-6 2 350 2 311 -39 698 784 86 3 095Åk 7-9 1 950 1 832 -118 864 1 023 159 2 855Totalt 8 190 7 996 -194 1 819 2 090 271 10 086Skolbarnsomsorg Fritidshem 3 658 3 533 -125 254 395 141 3 928Fritidsklubb 1 351 1 272 -79 220 339 119 1 611Totalt 5 009 4 805 -204 474 734 260 5 539

Kommunala Fristående

Sid 13 (32)

Kommunala övergripande budgetposterKommunala övergripande budgetposter motsvarar en justering av elevpengen (oberoende av huvudman) till de kommunala enheterna. Elevpengen (och lokalersättningen) är efter säkerställande av centrala övergripande budgetposter densamma oberoende av huvudman. För att skapa en kostnadseffektiv hantering och nyttja fördelen med att vara en kommunkoncern budgeteras verksamhetsgemensamma medel som är förvaltningsövergripande innan elevpengen fördelas ut till respektive kommunal enhet. Syftet är att skapa samordningsvinster eller utjämna större förutsättningsskillnader mellan de kommunala förskole- och rektorsområdena.

Nedanstående tabell tydliggör de kommunala övergripande budgetposterna i detalj per verksamhet. De kommunala övergripande budgetposterna dras av på elevpengen (oberoende av huvudman) innan den tilldelas respektive kommunal enhet. Elevpengen som utbetalas till en kommunala förskole- och rektorsområden är som följd av de överenskomna kommunala övergripande budgetposterna lägre än elevpengen som utbetalas till en fristående huvudman (en fristående huvudman hanterar själva de kostnader som kommunala övergripande budgetposterna utgör).

Totalt har budgeten för kommunala övergripande poster 2014 fördelats med ytterligare 6,0 mnkr till förskole- och rektorsområdena.

Sid 14 (32)

Jmf 2013

Jmf 2013

Kostnadspost TOTALT 2014

För-skola

Ped. omsorg

För-skolekl.

Grund-skola

Fritids-hem

Grund-särskola

Grund-särskola

fritids7 808 -266 Chef för förskola 7 542 7 020 522 0 0 0 0 08 945 1 191 Chef för grundskola 10 136 0 0 548 7 180 1 429 818 161

196 513 -11 583 Lokalhyror 184 930 60 650 112 7 240 94 856 18 884 2 827 362623 7 012 Skadegörelseproj., passagesystem 7 635 2 904 0 283 3 705 738 6 0

1 000 0 Driftinvesteringar 1 000 540 0 32 419 0 9 011 877 -667 Räntor/avskrivning 11 210 2 466 0 0 8 408 0 336 019 580 1 770 Städavtalet 21 350 0 0 1 222 16 491 3 188 397 51

540 190 Rektorsutbildning 730 0 0 0 730 0 0 023 812 -991 Elevhälsan inkl skolhälsovård 22 821 0 0 1 588 20 808 0 425 0

0 1 946 Skolutveckling 1 946 310 0 0 730 800 106 0380 0 SSA-verksamhet 380 0 0 0 372 0 8 0544 28 SYV i grundsärskolan 572 0 0 0 0 0 572 0

1 000 -1 000 Soc.ek ers. elevhälsa skola 2013 0 0 0 0 0 0 0 0986 233 Skolbibliotek 1 219 244 0 68 889 0 18 0

1 150 -1 150 PIM-utbildning 0 0 0 0 0 0 0 0234 0 VFU-ersättning 234 47 0 0 187 0 0 0650 0 NTA-projekt material 650 130 0 0 520 0 0 0

7 200 -3 800 IT -programvaror 3 400 136 0 192 2 514 500 51 7450 0 Internpostavtal 450 162 0 17 222 44 5 1270 0 Inkassohantering 270 204 9 0 0 56 0 1

5 341 -3 330 Rehab och omstrukturering 2 011 838 0 0 950 0 223 00 2 000 Ers arbetstidsavtal - bilaga 6 2 000 0 0 139 1 824 0 37 0

800 1 400 Facklig tid 2 200 779 35 81 1 067 212 22 3615 0 Kopiering, STIM-, filmlicens 615 0 0 43 561 0 11 0900 392 PRIO-projektet 1 292 0 0 0 1 292 0 0 0

0 600 Medarbetarmässa 600 213 10 22 291 58 6 1720 0 Tolkkostnader 720 200 0 0 520 0 0 0

291 938 -6 025 TOTALT 285 913 76 843 688 11 475 164 536 25 910 5 876 585

Kommunala övergripande budgetposter, fördelade per verksamhet 2014

Elevpeng – FörskolaElevpengen och lokalersättningen är lika oberoende av huvudman. Elevpengen som tilldelas kommunala enheter är beräknad efter att medel för kommunala övergripande budgetposter avsatts.

Elevpengen för elever inom förskolan fördelas och viktas enligt nedan. Observera att avdrag på fristående elevpeng (oberoende av huvudman) inte gjorts nedan motsvarande den intäkt för föräldraavgifter som fristående huvudman ansvarar för (se beskrivning under rubriken ”Föräldraavgifter” längre fram).

I resursfördelningssystemet räknas alla barn som tre år från 1 juli det år de fyller tre år.

Fristående Lokal- Kommunal KommunalÅldersgrupp Viktning elevpeng ersättning avsättning9 elevpeng1-2 år 1,00 118 152 13 242 20 103 111 2913-5 år 0,75 88 614 13 242 15 077 86 779

9 Motsvarar kostnaden per elev för kommunala övergripande budgetposter

Sid 15 (32)

Allmän förskola 0,25 29 538 13 242 5 026 37 754

Vid nystartande av förskoleverksamhet utgår elevpengen en månad innan barn är inskrivna i verksamheten.

Elevpeng – Pedagogisk omsorgElevpengen för elever inom pedagogisk omsorg utgår från samma fördelning och viktning som för förskolan. Elevpengen är lika oberoende av huvudman. Elevpengen som tilldelas kommunala enheter är beräknad efter att medel för kommunala övergripande budgetposter avsatts. Observera att avdrag på fristående elevpeng (oberoende av huvudman) inte gjorts nedan motsvarande den intäkt för föräldraavgifter som fristående huvudman ansvarar för (se beskrivning under rubriken ”Föräldraavgifter” längre fram).

I resursfördelningssystemet räknas alla barn som tre år från 1 juli det år de fyller tre år.

Fristående Kommunal KommunalÅldersgrupp Viktning elevpeng avsättning elevpeng1-2 år 1,00 118 060 3 994 114 0663-5 år 0,75 88 545 2 996 85 550

I elevpengen för pedagogisk omsorg ingår omkostnadsersättning med 8 829 kr/elev/år (ersättning för lokaler och måltider).

Elevpeng – Förskoleklass och grundskolaElevpengen och lokalersättningen är lika oberoende av huvudman. Elevpengen som tilldelas kommunala enheter är beräknad efter att medel för kommunala övergripande budgetposter avsatts. Elevpengen för elever inom förskoleklass och grundskola fördelas och viktas enligt nedan.

Fristående Lokal- Kommunal KommunalÅrskurs Viktning elevpeng ersättning avsättning elevpengFörskoleklass 0,70 27 939 7 432 11 991 23 380Åk 1-3 1,00 49 627 13 507 20 442 42 692Åk 4-6 1,16 57 567 13 507 23 713 47 361Åk 7-9 1,35 66 996 13 507 27 597 52 907

Sid 16 (32)

Elevpeng – Fritidshem Elevpengen och lokalersättningen är lika oberoende av huvudman. Elevpengen som tilldelas kommunala fritidshem är beräknad efter att medel för kommunala övergripande budgetposter avsatts. Elevpengen för elever inom fritidshem fördelas och viktas enligt nedan. Observera att avdrag på fristående elevpeng (oberoende av huvudman) inte gjorts nedan motsvarande den intäkt för föräldraavgifter som fristående huvudman ansvarar för (se beskrivning under rubriken ”Föräldraavgifter” längre fram).

Fristående Lokal- Kommunal KommunalViktning elevpeng ersättning avsättning elevpeng

Fritidshem 1,00 25 819 4 741 6 823 23 738

Elevpeng – fritidsklubbElevpengen och lokalersättningen är lika oberoende av huvudman. Inga kommunala övergripande budgetposter avsätts avseende fritidsklubbsverksamheten, skälet är att säkerställa likvärdig ersättning oberoende av driftsform för fritidsklubb. Elevpengen för elever inom fritidsklubb fördelas och viktas enligt nedan. Observera att avdrag på fristående elevpeng (oberoende av huvudman) inte gjorts nedan motsvarande den intäkt för föräldraavgifter som fristående huvudman ansvarar för (se beskrivning under rubriken ”Föräldraavgifter” längre fram).

Fristående Lokal- Kommunal KommunalViktning elevpeng ersättning avsättning elevpeng

Fritidsklubb 1,00 7 574 1 422 1 422 7 574Enskild öppen fritidsverksamhet (fristående fritidsklubb som inte drivs av en skola, ansvarig rektor) omfattas inte av skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor”. Utbildningsnämnden har beslutat att för enskild öppen fritidsverksamhet utgår samma ersättning (elevpeng) som för fristående huvudman (friskola) vid utförande av fritidsklubb.

Elevpeng – Grundsärskola10

Elevpengen och lokalersättningen är lika oberoende av huvudman. Elevpengen som tilldelas kommunala enheter är beräknad efter att medel för kommunala övergripande budgetposter avsatts.

10 Begreppet grundsärskola omfattar i den nya skollagen alla grundskolans verksamhetsformer inom den obligatoriska särskolan.

Sid 17 (32)

Ett beslut om inskrivning i grundsärskola av kommunens inskrivningsteam ska föregås av en utredning. Utredningen omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Den samlade bedömningen av elevens behov avgör vilken elevpengsnivå (nivå 1-3) eleven omfattas av.

Observera att avdrag på fristående elevpengen (oberoende av huvudman) för grundsärskolans fritidshem inte gjorts nedan motsvarande den intäkt för föräldraavgift som fristående huvudman ansvarar för (se beskrivning under rubriken ”Föräldraavgifter” längre fram).

Grundsärskola nivå 1Fristående Lokal- Kommunal Kommunal

Årskurs Viktning elevpeng ersättning avsättning elevpengFörskoleklass 0,70 122 582 15 324 26 362 111 544Åk 1-3 1,00 175 117 15 324 37 659 152 782Åk 4-6 1,16 203 136 15 324 43 685 174 775Åk 7-9 1,34 234 657 15 324 50 464 199 517Åk 11-13 1,42 248 666 15 324 53 476 210 514

Fritids och TöT11 1,00 58 938 4 781 7 134 56 585

Grundsärskola nivå 2 Fristående Lokal- Kommunal Kommunal


Fritids och TöT 1,00 93 712 7 934 7 134 94 511

11 TöT = Korttidstillsyn för barn över 12 år enligt LSS

Sid 18 (32)

Grundsärskola nivå 3 Fristående Lokal- Kommunal Kommunal


Fritids och TöT 1,00 125 656 7 934 7 134 126 456

Grupptillägg grundsärskola Det finns idag elever i grundsärskolan som ingår i små grupper med färre än sex elever. Skolor med små organisationer har svårt att säkerställa en ekonomi i balans. För att skapa ekonomiska förutsättningar i de fall en grundsärskola har få elever utgår ett grupptillägg för grupper med färre än sex elever på en grundsärskola.

Grupptillägget utgår i tolftedelar till de grundsärskolor som i helårsnitt under budgetåret har färre än 6 grundsärskoleelever totalt på skolan (oberoende av elevpengsnivå 1-3). Grupptillägg grundsärskola 355 550 kr/grundsärskola/år Grupptillägg fritidshem 60 350 kr/grundsärskola/år

Om elevtalet i helårsnitt överstiget 6 elever på grundsärskolan vid årets utgång (baserat på elevavläsningarna) kommer utbetalt grupptillägg att återkrävas.

Sid 19 (32)

Tillägg oberoende av huvudman

Socioekonomiskt tilläggAv den totala budgetramen för elevpeng (efter att medel för övergripande budgetposter oberoende av huvudman säkerställts) avsätts procentuellt medel för socioekonomiskt tillägg. Syftet med socioekonomiska tillägget är att anpassa resursfördelningen till elevernas olika behov med målsättningen att alla elever ska ges förutsättningar att uppnå målen för utbildningen och utvecklas så långt som möjligt, oavsett kön eller bakgrund i övrigt. Tillägget ger utökade möjligheter för måluppfyllelse men är inte avgörande12. Socioekonomiskt tillägg utgår i samband med elevpengen till alla skolor/förskolor som bedriver verksamhet inom förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem (oberoende av huvudman).

Tillägget baseras på två viktingsvariabler: Andel vårdnadshavare med utbildningsnivå högst gymnasium, viktas 60 % Andel vårdnadshavarnas med försörjningsstöd, viktas 40 %

Underlaget för viktningsvariablerna inhämtas från Statistiska centralbyrån (SCB) och baseras på inskrivna elever per förskola/skola vid elevavläsningen den 15 september året innan aktuellt budgetår (exempelvis utgör 15 septemberavläsningen 2013 underlaget för budgetåret 2014). Viktningsvariablerna gör att enheter där andelen elever förväntas ha låg måluppfyllelse erhåller viktat högre tillägg än enheter där andelen elever förväntas ha hög måluppfyllelse.

Av totala budgetramen per verksamhet (efter övergripande budgetposter oberoende av huvudman) avsätts medel till socioekonomiskt tillägg enligt nedan:

Förskola 4 % 20,3 mnkrFörskoleklass/grundskola/ 10 % 61,4 mnkrFritidshem 10 % 11,3 mnkr

Grundsärskolan, pedagogisk omsorg och fritidsklubb tilldelas inget socioekonomiskt tillägg. Bedömningen är att dessa verksamheters elevpengsystem och verksamhetsutformning utgör tillräckligt underlag för måluppfyllelse enligt skolagens krav. Utformningen av grundsärskolan och

12 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2204, sidan 20-23

Sid 20 (32)

pedagogisk omsorg med ett fåtal elever per anordnare påverkar även möjligheterna att säkerställa elevernas och vårdnadshavarnas anonymitet.

Tillägg för elever med utländsk bakgrund Som en övergripande budgetpost oberoende av huvudman avsätts medel (4,8 mnkr) för ett ekonomiskt tillägg för andel elever med utländsk bakgrund per grundskola och grundsärskola åk 1-9. Syftet är att tillägget ska ge extra förstärkning till målgruppen samt kompensera för kostnader avseende exempelvis Svenska som andra språk. Ersättningen bygger på Skolverkets Salsa-variabler för andel elever med utländsk bakgrund. Andelen elever med utländsk bakgrund födda utomlands viktas 88 % Andelen elever med utländsk bakgrund födda i Sverige viktas 12 %

Underlaget för viktningsvariablerna inhämtas från Statistiska centralbyrån (SCB) och baseras på inskrivna elever per skola vid elevavläsningen den 15 september året innan aktuellt budgetår. Enheter med stor andel elever med utländsk bakgrund erhåller via viktningsvariablerna högre ersättning än enheter med låg andel elever med utländsk bakgrund. Ersättningen beräknas på likvärdig grund oberoende av huvudman och utbetalas i tolftedelar.

Tillägg för studiehandledningSom en övergripande budgetpost oberoende av huvudman avsätts medel (5,1 mnkr) för tillägg avseende studiehandledning för nyanlända elever i grundskolan och grundsärskolan åk 1-9. Tillägget utgår utifrån andel elever som invandrat till Sverige de senaste tre åren. Elever som invandrat senaste året genererar högst ersättning. Ersättningen beräknas på likvärdig grund oberoende av huvudman.

Elever som invandrat senaste året: 16 500 kr/elev/årElever som invandrat senaste två åren: 9 900 kr/elev/årElever som invandrat senaste tre åren: 6 600 kr/elev/år

Underlaget för viktningsvariablerna inhämtas från Statistiska centralbyrån (SCB) och baseras på inskrivna elever per skola vid elevavläsningen den 15 september året innan aktuellt budgetår. Elever som invandrar under budgetåret erhåller tilläggsbelopp (månadsbelopp) motsvarande elever som invandrat senaste året utifrån antal månader som kvarstår på året från inskrivningsdatumet på skolan.

Som ett komplement till kommunbidraget fördelat med tilläggsbelopp för studiehandledning finns även riktade statsbidrag för nyanlända elever från Migrationsverket.

Sid 21 (32)

Sid 22 (32)

Tilläggsbelopp för extraordinärt stödSom en övergripande budgetpost oberoende av huvudman avsätts medel för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd i enlighet med Skollagen. Tillägget och stödet är kopplat till en enskild elev. Behovet ska vara utrett och dokumenterat enligt plan för särskilt stöd och avse extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen/ordinarie barngrupp. Stödåtgärder som har koppling till den vanliga undervisningen/barngruppen är inkluderat i elevpengen och kan därmed inte fås som ett extraordinärt tillägg.

Skriftlig ansökan sker till Utbildning Gävle. En central bedömningsgrupp behandlar ansökan, beslutar och bedömer behovet av tilläggsresurs. Ansökan om tillägg för extraordinärt stöd inom skolan, sker vid två ansökningstillfällen per år.

Tillägget bygger två nivåer av tillägg beroende på den enskilda elevens extraordinära stödbehov. Tilläggsbeloppen och ansökningsförfarandet är detsamma oavsett om eleven deltar i kommunövergripande grupp13 eller i ordinarie kommunal eller fristående verksamhet. Tilläggsbeloppet tillkommer utöver ordinarie elevpeng.

Grundskola och grundsärskola nivå 1-3Tilläggsnivå 2 270 000 kr/elev/årTilläggsnivå 3 400 000 kr/elev/år

Fritidshem och grundsärskolans fritidshem nivå 1-3Tilläggsnivå 2 96 000 kr/elev/årTilläggsnivå 3 139 000 kr/elev/år

Inget tillägg för extraordinärt stöd utgår för fritidsklubb eller TöT14 eftersom dessa verksamheter i skolagen inte omfattas av kravet på tilläggsbelopp för elever med extraordinära behov.

Tillägg för utökad öppettid i förskola/fritidshemSom en övergripande budgetpost oberoende av huvudman avsätts medel för tilläggsbelopp per utökad halvtimme i utökad öppettid före kl 06:30 och efter kl 18:30 i förskola och fritidshem. Totalt har 0,4 mnkr avsatts 2013.

13 Kommunövergripande grupper omfattas inom skolan av autismspektrumgrupper och resursskolan, inom förskolan av exempelvis språkförskola och Bikupan.14 ”korttidstillsyn över 12 år” enligt LSS-beslut

Sid 23 (32)

Kriteriet för att tilläggsbeloppet ska utgå är att minst en elev har omsorgsbehov på utökad öppettid (före kl 06:30 och efter kl 18:30) mer än i snitt fem dagar per månad. Det är förskolechef/rektor som bedömer behovet och ansöker om tilläggsbeloppet från förvaltningen. Förskolechef/rektor är skyldig att meddela om behovet och öppettiderna förändras efter att tillägg beviljats.

Tilläggsbeloppet per utökad halvtimme är 35 tkr/halvtimme/år.

Förskolan: Tilläggsbeloppet omfattar omsorgsbehov för 1-6 barn på utökad öppettid mer än i snitt fem dagar per månad. Vid omsorgsbehov av fler än 6 barn utgår dubbelt tilläggsbelopp för att täcka behovet av bemanning.

Fritidshem: Tilläggsbeloppet omfattar omsorgsbehov för 1-12 elever på utökad öppettid mer än i snitt fem dagar per månad. Vid omsorgsbehov av fler än 12 elever utgår dubbelt tilläggsbelopp för att täcka behovet av bemanning.

Tilläggsbeloppet är beräknat utifrån utökade snittårslönen per halvtimme för en utbildad förskollärare, inklusive personalomkostnader (PO-pålägg), semesterersättning och tillägg för obekväm arbetstid (OB-ersättning).

Ersättning för lokalkostnader förskole- och skolverksamhetLokalersättningen utgör kommunens genomsnittliga lokalhyra per elev och utgår liksom elevpengen på likvärdig grund oberoende av huvudman. Lokalersättningen är beräknad enligt skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor” som tydliggör att ersättning för lokalkostnader (inklusive driftskostnader så som uppvärmning, renhållning och kapitalkostnader i form av ränta på lån) ska ingå i elevpengen och motsvarar kommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet.

Lokalersättning Budget lokalers.Verksamhet per elev 2014 till fristående 2014Förskola 13 242 kr/elev/helår 4,8 mnkrFörskoleklass 7 432 kr/elev/helår 0,4 mnkrGrundskola 13 507 kr/elev/helår 27,4 mnkrFritidshem 4 741 kr/elev/helår 1,9 mnkrFritidsklubb 1 422 kr/elev/helår 0,3 mnkrGrundsärskola nivå 1 15 324 kr/elev/helår 0 mnkrGrundsärskola fritids nivå 1 4 781 kr/elev/helår 0 mnkrGrundsärskola nivå 2-3 7 934 kr/elev/helår 0 mnkrGrundsärskola fritids nivå2-3 7 934 kr/elev/helår 0 mnkr

Sid 24 (32)

Totalt har 35,0 mnkr budgeterats i lokalersättning till fristående huvudmän.

Omkostnadsersättning för pedagogisk omsorgFör pedagogisk omsorg motsvarar i Gävle kommun lokalersättningen enligt skolagens likabehandlingsprincip ” bidrag på lika villkor” en omkostnadsersättning (ersättning för lokaler och måltider). Omkostnadsersättningen motsvarar kommunens genomsnittliga omkostnadsersättning per elev i pedagogisk omsorg.

Omkostnadsersättningen motsvarar 8 829 kr/barn/år och ingår i elevpengen (se ovan under rubriken ”Elevpeng – pedagogisk omsorg”).

Tillägg endast för fristående huvudmän

Lokalersättning till enskild öppen fritidsverksamhet eller entreprenörEnskild öppen fritidsverksamhet (fristående fritidsklubb som inte drivs av en skola, ansvarig rektor) omfattas inte av skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor”. Utbildningsnämnden har beslutat att för enskild öppen fritidsverksamhet utgår samma lokalersättning som för fristående huvudman (friskola) vid utförande av fritidsklubb. Detta gäller under förutsättning att huvudmannen tillhandahåller egna lokaler och betalar hyreskostnaden för desamma. Huvudmannen måste påvisa gällande hyresavtal och att huvudmannen betalar hyran för att lokalersättnings ska utgå.

Motsvarande princip gäller även för entreprenörer15 som driver fritidsklubb i kommunal regi och tillhandahåller samt betalar hyran för egna lokaler (ej kommunens lokaler). Entreprenören måste påvisa gällande hyresavtal och att entreprenören betalar hyran för att lokalersättnings ska utgå.

Lokalersättningen för enskild öppen fritidsverksamhet eller entreprenör kan aldrig överstiga faktisk lokalhyra.

15 Ideell förening som anlitats av rektor för att driva fritidsklubben med rektor (kommunen) som ansvarig huvudman

Sid 25 (32)

Särskild lokalersättning vid nyetablering/utökning av förskoleplatserSärskild lokalersättning tillämpas i enlighet med Utbildningsnämndens fastställda principer för särskild lokalersättning16. Den särskilda lokalersättningen omfattar fristående förskolor som möjliggör utökat antal förskoleplatser genom nybyggnation eller omfattande ombyggnation/tillbyggnation, i geografiskt område med brist på förskoleplatser, under perioden 1 januari 2007 till och med 31 december 201217.

Om särskild lokalersättning beviljats av nämnden utgår den istället för ordinarie lokalersättning baserad på genomsnittlig kommunal hyra per barn. Särskild lokalersättning börjar utbetalas från den månad förskolan har barn placerade på sin förskola och utbetalas som längst under åtta år från den månad förskolan har barn placerade på förskolan. Efter åtta år upphör den särskilda lokalersättningen och ordinarie lokalersättning enligt skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor” utgår.

Den särskilda lokalersättningen räknas upp med kommunens index för hyresuppräkning inför varje nytt budgetår. Den särskilda lokalersättningen 2013 motsvarar 18 624 kr/barn/år.

2013 har tre friförskolor beviljats särskild lokalersättning; Daggmaskens förskola till och med 2015, Kardborrens förskola till och med 2015 och Pingstförsamlingens förskola till och med 2021 (under förutsättning att förskolan har barn inskrivna i verksamheten 2013).

16 Dnr 09BUN189 §9217 Undantag är Pingstförsamlingens förskola vid inskrivna barn senast 31 december 2013 enligt Dnr 09BUN18

Sid 26 (32)

Elevpeng – GymnasieskolaElevpengen i gymnasieskolan är beroende av programkostnaden för respektive gymnasieprogram och är lika oberoende av huvudman.

Studieväg Elevpeng 2014

12 yrkesprogramBarn- och fritidsprogrammet BF 77 000Bygg- och anläggningsprogrammet BA 100 400El- och energiprogrammet EE 99 900Fordons- och transportprogrammet FT 112 000Handels- och administrationsprogrammet HA 75 000Hantverksprogrammet HV 116 600Hotell- och turismprogrammet HT 75 300Industritekniska programmet IN 153 700Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL 107 500VVS- och fastighetsprogrammet VF 100 400Vård- och omsorgsprogrammet VO 98 800

6 högskoleförberedande programEkonomiprogrammet EK 70 100Estetiska programmet (genomsnitt) ES 93 000Humanistiska programmet HU 66 900Naturvetenskapsprogrammet NA 71 000Samhällsvetenskapsprogrammet (genomsnitt) SA 69 900Teknikprogrammet TE 86 300

IntroduktionsprogrammenPreparandutbildning IMPRE 77 000Yrkesintroduktion IMYRK 95 900Individuellt alternativ IMIND 187 100Språkintroduktion IMSPR 72 100

Gymnasiesärskola GySär 291 800

Sid 27 (32)

Ersättning för administration

Fristående förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, fritidsklubb18, grundsärskola och gymnasieskolaAdministrativa kostnader för fristående huvudmän (för pedagogisk omsorg se nedan) ersätts enligt skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor” med ett schablonbelopp om 3 procent av bidragets grundbelopp (elevpeng, lokalersättning, socioekonomiskt tillägg, tillägg för studiehandledning och tillägg för elever med utländsk bakgrund).

Fristående pedagogisk omsorgAdministrativa kostnader inom fristående pedagogisk omsorg ersätts enligt skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor” med ett schablonbelopp om 1 procent av bidragets grundbelopp (elevpeng inklusive omkostnadsersättning).

Ingen administrationsersättning till enskild öppen fritidsverksamhet/entreprenörIngen administrationsersättning utgår till enskild öppen fritidsverksamhet (fristående fritidsklubb som inte drivs av en skola, ansvarig rektor). Enskild öppen fritidsverksamhet omfattas inte av skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor”.

MomskompensationKompensation för mervärdesskatt till alla fristående huvudmän ersätts enligt skollagen med 6 procent beräknat på det totala utbetalade bidragsbeloppet (elevpeng inklusive samtliga tilläggsbelopp och administrationsersättning). Kommunen momsåtersöker statlig ersättning för utbetalad momskompensation till fristående huvudmän.

Ingen momskompensation till enskild öppen fritidsverksamhet/entreprenörIngen momskompensation utgår till enskild öppen fritidsverksamhet (fristående fritidsklubb som inte drivs av en skola, ansvarig rektor). Enskild öppen fritidsverksamhet omfattas inte av skollagens likabehandlingsprincip ”bidrag på lika villkor”.

FöräldraavgifterPå elevpengen till fristående huvudmän som bedriver förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem eller fritidsklubb görs innan utbetalningen av ersättningen ett

18 Gäller när fristående huvudman är en friskola

Sid 28 (32)

avdrag19 motsvarande genomsnittlig kommunal föräldraavgift i motsvarande verksamhet. Avdraget görs eftersom fristående huvudmän själva tar in intäkten för föräldraavgiften. Fristående huvudmän ska tillämpa Gävle kommuns gällande regler avseende föräldraavgifter. Fristående huvudman administrerar och hanterar föräldraavgifterna själv.

Verksamhet Avdrag per barn innan elevpeng utbetalasFörskola 7 969 kr/årPedagogisk omsorg 9 389 kr/årFritidshem 5 936 kr/årFritidsklubb 1 000 kr/år

Utbetalning av elevpeng/kommunbidrag – mätdatumUtbetalning av elevpengen (kommunbidraget) hanteras på samma sätt oavsett huvudman. Fristående verksamhet är skyldig att redovisa dagsaktuellt elevtal per verksamhet för registrering i Utbildning Gävles system Procapita vid mätdatumen. Nämndens beslutade kö- och placeringsregler gäller oberoende av huvudman (om inte huvudmannen skriftligt avtalat med förvaltningen om att hantera kön själv).

Månadsbeloppet (ersättningen per månad) grundar sig på elevtalet registrerat i Procapita den 5:e varje månad med undantag för juli och augustis månadsbelopp som grundar sig på elevtalet den 15:e september. Justering av avvikande elevtal mot redan utbetalda månadsbelopp juli och augusti sker vid septembers månadsutbetalning. Om mätdag inträffar en helgdag sker mätning första vardagen därefter.

Vid nystartande av förskoleverksamhet (ej pedagogisk omsorg) utgår elevpengen en månad innan barn är inskrivna i verksamheten.

19 Avdraget motsvarar genomsnittlig kommunal föräldraavgift i motsvarande verksamhet enligt rekommendation av Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Sid 29 (32)

Sammanställning av internbudget 2014

Sammanställning av internbudget 2014 tkr

Budgeterade intäkter TotaltKommunbidrag 1 974 206Föräldraavgifter 60 775Interkommunala ersättningar 64 030Statsbidrag maxtaxa 30 739Föräldraavgifter fristående 5 982Momsåtersökning 17 628SUMMA INTÄKTER 2 153 360

Budgeterade kostnader TOTALT Förskola Ped. omsorg

Förskole-klass

Grund-skola

Fritids-hem

Grund-särskola

Grundsär-skola

fritidshem

Gymnsie-skola

Centrala övergripande poster 208 533Interkommunala kostnader 20 194 500 0 20 3650 90 1570 300 14064Elevpeng fristående 177 554 34 530 1 815 1 662 124 737 12 766 1 551 493 0Socioek. tillägg fristående 11 199 538 0 149 9 554 958 0 0 0Lokalersättning fristående 35 029 4 755 0 442 27 419 2 204 167 41 03 % adm.ersättning fristående 6 677 1 195 18 68 4 851 478 52 16 06 % momsersättning fristående 17 635 2 461 110 139 9 994 984 106 33 0Gymnasieskola fristående 63 856 63 856 Elevpeng kommunala 1 038 583 451 637 20 336 26 737 399 441 100 841 32 826 6 766 0Socioek. tillägg kommunala 80 065 19 719 0 3 006 47 031 10 309 0 0 0Lokalersättning kommunala 184 835 60 648 0 7 112 95 062 18 556 2 940 517 0Gymnasieskola kommunala 309 200 309 200SUMMA KOSTNADER 2 153 360

Interkommunal ersättningInterkommunal ersättning omfattar elever folkbokförda i Gävle kommun som deltar i omsorg/undervisning i annan kommun, samt elever folkbokförda i annan kommun som deltar i omsorg/undervisning i Gävle kommun.

Interkommunala ersättningar beräknas på samma sätt som elevpengen och ersättningar för en elev i motsvarande verksamhet i Gävle kommun. Interkommunal ersättning faktureras månadsvis eller tertial inför delårs- och årsbokslut.

Interkommunal ersättning för administrativa kostnaderAdministrativa kostnader för annan kommun/fristående huvudman ersätts med ett schablonbelopp om 3 procent av bidragsbeloppet (elevpeng efter avdrag för föräldraavgifter inklusive lokalersättning). Pedagogisk omsorg ersätts med 1 procent. Ingen administrationsersättning utgår för skolskjutsar eller tilläggsbelopp för extraordinärt stöd.

Interkommunal momskompensation till fristående huvudmanOm den interkommunala ersättningen omfattar en fristående huvudman utgår ersättning för mervärdesskatt, så kallad momskompensation, med 6 procent beräknat på utbetalt bidragsbelopp.

Sid 30 (32)

Interkommunal ersättning för skolskjutsarFaktiska kostnader för skolskjutsar tillkommer vid interkommunal ersättning till kommunal huvudman. Ersättning för skolskjutsar utgår inte till fristående huvudman. Gävle kommun anordnar inte skolskjuts för elever från annan kommun om inte särskilda skäl föreligger.

HörselspårFör elever från andra kommuner som deltar i Gävle kommuns hörselspår på Vallmons förskola eller Brynässkolan/Stenebergsskolan tillkommer utöver elevpengen (inklusive lokalersättning, administrationsersättning och avdrag för eventuella föräldraavgifter) ett extra kostnadstillägg.

Kr/elev/helår TilläggFörskola 1-2 år 41 394Förskola 3-5 år 30 787Förskoleklass 38 700Grundskola åk 1-3 55 286Grundskola åk 4-6 64 132Grundskola åk 7-9 74 636Fritidshem 39 535

Gävle kommun anordnar inte skolskjuts för elever inom hörselspåret som kommer från annan kommun om inte särskilda skäl föreligger.

Interkommunalt tilläggsbelopp för extraordinära stödbehovDen interkommunala elevens extraordinära stödbehov ska vara utrett och dokumenterat enligt plan för särskilt stöd och avse extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen/barngruppen. Stödåtgärder som har koppling till den vanliga undervisningen/barngruppen är inkluderat i ordinarie elevpeng och kan därmed inte fås som ett extraordinärt tilläggsbelopp. Utbildning Gävles centrala bedömningsgrupp behandlar interkommunal ansökan om tilläggsbelopp, beslutar och bedömer stödbehovet av tilläggsresurs. Tilläggsbeloppet tillkommer utöver elevpengen på lika villkor som om eleven deltagit i Gävle kommuns egen verksamhet.

Sid 31 (32)

Fördelning av kommunala investeringsmedelUtbildningsnämnden tilldelas investeringsmedel av kommunfullmäktige riktade för kommunala investeringsprojekt som är bundna till budgetåret. Nämndens investeringsbudget omfattar inventarier i samband med kommunal ny- och ombyggnation, slitage eller verksamhetsförändringar. Investeringsmedlen är ”lånade” medel som kommunen betalar kapitaltjänstkostnader på i form av avskrivningar och ränta. Avskrivningar och räntor är en kommunal övergripande budgetpost och kommer därmed fristående huvudmän till del via elevpengen. Investeringsbudgeten omfattar därmed inte fristående huvudmän.

Nämndens investeringsbudget fördelas i fyra användningsområden:1. Ny- eller ombyggnation

Vid större ny- eller ombyggnation som ingår i kommunens utblicksplanering avsätts 4 % av lokalens totala ny-/ombyggnadskostnad i investeringsmedel för inventarier när ny-/ombyggnationen är genomförd. Vid upprustning av befintlig kommunal förskola avsätts 40 tkr per avdelning för investeringar i inventarier efter genomförd upprustning.

2. Tillagnings/mottagningskök Investeringsbehov i kommunala tillagnings- och mottagningskök budgeteras. Bedömning och beställning sker i samråd med kommunens kost- och städcontroller.

3. ReservmedelReservmedel avsätts för oförutsedda händelser och akuta behov av kommunala investeringar, exempelvis större inventariebehov som följd av handikappanpassning.

4. Verksamhetsutrymme till förskole- och rektorsområdenVerksamhetsutrymmet omfattar investeringsmedel som tilldelas respektive kommunalt rektors- och förskoleområde att hantera för områdets investeringsbehov av förnyelseinventarier. Av totala verksamhetsutrymmet fördelas 30 % till förskoleområden och 70 % till rektorsområden utifrån budgeterat antal elever (inklusive grundsärskoleelever) per område kommande budgetår.

Sid 32 (32)

Investeringsbudgeten 2014 motsvarar för Utbildningsnämnden 15,2 mnkr.

Investeringsobjekt 2014 tkrFörskola och grundskolaVerksamhetsinventarierFördelat/områdesnivå.

Upprustning förskolor 40 tkr/avd (10 avd)Nynässkolan anpassn. Landning(3,0 mkr 50-60 pl).Sofiedalsgården (18 mkr) 44 plFörskolebussen flytt Paviljong HagaströmNattis och LandningElevhälsan Korttidsboende

KöksanpassningarAkut GFAB Idrottshallar (se sid 2)

Gymnasium

5394

400

5007205080

4007545

50025086

6 700

TOTALT (tkr) 15 200


………………………………. ………………………………Frank Stoor, förvaltningschef Ronny Sjögren, ekonomichefGävle

Ärende 15

Interkommunala ersättningsbelopp för

gymnasieutbildningar år 2014

Sid 1 (1)2014-02-06Dnr 191343

Tjänsteskrivelse – Interkommunala ersättningsbelopp för gymnasieutbildningar år 2014

Förslag till beslutUtbildningsnämnden föreslås godkänna bilagda förslag till interkommunala

ersättningsbelopp för 2014.

ÄrendebeskrivningInterkommunala ersättningsbelopp för gymnasieutbildningar i Gävle kommun

ska fastställas för 2014 utifrån Skollagen 5 kap 53-55 §§.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har upprättat samverkansavtal

med Ockelbo och Älvkarleby kommuner kring gymnasieutbildning där den

ekonomiska ersättningen grunder sig på beslut i utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden.

BeslutsunderlagErsättningsbelopp per gymnasieprogram framgår av bifogad sammanställning.

Ronny Sjögrenvik. Ekonomichef

Studieväg Förslag 2014 NIU

(se nedan)

12 yrkesprogram

Barn- och fritidsprogrammet BF 79 300

Bygg- och anläggningsprogrammet BA 124 000

El- och energiprogrammet EE 106 200

Fordons- och transportprogrammet FT 115 300

Handels- och administrationsprogrammet HA 79 100 Borgarskolan

Hantverksprogrammet HV 97 500

Hotell- och turismprogrammet HT 79 100

Industritekniska programmet IN 131 400NBRestaurang- och livsmedelsprogrammet RS 105 300

VVS- och fastighetsprogrammet VF 141 300

Vård- och omsorgsprogrammet VO 99 800

6 högskoleförberedande program

Ekonomiprogrammet EK 72 200

Estetiska programmet ES 111 180

Humanistiska programmet HU 70 300

Naturvetenskapsprogrammet NA 76 600 Vasaskolan

Samhällsvetenskapsprogrammet SA 72 000 Borgarskolan

Teknikprogrammet TE 101 500 Polhemsskolan

Introduktionsprogrammen IM

Preparandutbildning 84 100

Programinriktat val Programkostnad

Yrkesintroduktion 104 700

Individuellt alternativ 224 400

Språkintroduktion 78 700

NIU, programkostnader samt nedan av Riksidrottsförbundet rekommenderat belopp

15 000 kr per elev och läsår för individuella idrotter

12 500 kr per elev och läsår för lagidrotter (bollsporter)

GAMLA PROGRAMSTRUKTUREN

Studieväg Beslut 2011/2012 Uppräknat 2012/2013 åk 2, 3 åk 3 (+2,5%)

BF Barn- och fritidsprogrammet 73300 75133BP Byggprogrammet 114300 117158

inr. Anläggning 123100 126178Inr. Måleri 123100 126178inr. Husbyggnad 123100 126178

EC Elprogrammet 99600 102090inr. Automation 102000 104550inr. Elteknik 102000 104550inr. Elektronik 102000 104550inr. Datorteknik 102000 104550

EN Energiprogrammet 122700 125768inr. VVS 147400 151085

ES Estetiska programmetinr. Bild o form 84600 86715lokal inr. Riksrekr. Cirkus 123100 126178inr. Musik 123100 126178inr. Dans 105800 108445inr. Teater 105800 108445

FP Fordonsprogrammet 111900 114698inr. Personbilsteknik 111900 114698inr. Karosseriteknik 111900 114698lokal profil Tunga fordon 111900 114698

HP Handels- och adm.progr. 77200 79130HV Hantverksprogrammet

lokal profil. Frisör 111900 114698lokal profil Textil/Design 83300 85383lokal profil Florist 83300 85383Övrigt hantverk 83300 85383

HR Hotell- och restaurang 85900 88048MP Medieprogrammet 91800 94095NV Naturvetenskapsprogr. 70800 72570

inr. Naturvetenskap 75700 77593inr. Matematik-datavetenskap 75700 77593inr. Miljövetenskap 75700 77593NV Internationell 75700 77593

OP Omvårdnadsprogrammet 94400 96760SM Specialutformat program

SMHP-ID 77200 79130SMSP-ID 67200 68880SMIP-TPS 122100 125153SMFP-PF 111900 114698SMSP-MP 68400 70110

TE Teknikprogrammet 99000 101475LP Livsmedelsprogrammet 109500 112238SP Samhällsvetprogr. 67200 68880

inr. Ekonomi 67200 68880inr. Samhälle 67200 68880inr. Kultur 67200 68880inr. Språk 67200 68880SP Internationell 67200 68880

GAMLA PROGRAMSTRUKTUREN

Studieväg

BF Barn- och fritidsprogrammetBP Byggprogrammet

inr. AnläggningInr. Måleriinr. Husbyggnad

EC Elprogrammet inr. Automationinr. Elteknikinr. Elektronikinr. Datorteknik

EN Energiprogrammet inr. VVS

ES Estetiska programmetinr. Bild o formlokal inr. Riksrekr. Cirkusinr. Musikinr. Dansinr. Teater

FP Fordonsprogrammet inr. Personbilsteknikinr. Karosseritekniklokal profil Tunga fordon

HP Handels- och adm.progr.HV Hantverksprogrammet

lokal profil. Frisörlokal profil Textil/Designlokal profil FloristÖvrigt hantverk

HR Hotell- och restaurangMP MedieprogrammetNV Naturvetenskapsprogr.

inr. Naturvetenskapinr. Matematik-datavetenskapinr. MiljövetenskapNV Internationell

OP OmvårdnadsprogrammetSM Specialutformat program

SMHP-IDSMSP-IDSMIP-TPSSMFP-PFSMSP-MP

TE TeknikprogrammetLP LivsmedelsprogrammetSP Samhällsvetprogr.

inr. Ekonomiinr. Samhälleinr. Kulturinr. SpråkSP Internationell

Förslag 2012/2013åk 375100117200126200126200126200102100104600104600104600104600125800151100

8670012620012620010840010840011470011470011470011470079100

1147008540085400854008800094100726007760077600776007760096800

791006890012520011470070100101500112200689006890068900689006890068900

INTERKOMMUNALA ERSÄTTNINGSBELOPP, GAMLA PROGRAMSTRUKTUREN

Studieväg Förslag 2012/2013åk 3

Barn- och fritidsprogrammet BF 75100Byggprogrammet BP inr. Anläggning 126200

Inr. Måleri 126200inr. Husbyggnad 126200

Elprogrammet EC inr. Automation 104600inr. Elteknik 104600inr. Elektronik 104600inr. Datorteknik 104600

Energiprogrammet EN inr. VVS 151100Estetiska programmet ES inr. Bild o form 86700

lokal inr. Riksrekr. Cirkus 126200inr. Musik 126200inr. Dans 108400inr. Teater 108400

Fordonsprogrammet FP inr. Personbilsteknik 114700inr. Karosseriteknik 114700lokal profil Tunga fordon 114700

Handels- och adm.progr. HP 79100Hantverksprogrammet HV lokal profil. Frisör 114700

lokal profil Textil/Design 85400lokal profil Florist 85400Övrigt hantverk 85400

Hotell- och restaurang HR 88000Medieprogrammet MP 94100Naturvetenskapsprogr. NV inr. Naturvetenskap 77600

inr. Matematik-datavetenskap 77600inr. Miljövetenskap 77600NV Internationell 77600

Omvårdnadsprogrammet OP 96800Specialutformat program SM SMHP-ID 79100

SMSP-ID 68900SMIP-TPS 125200SMFP-PF 114700SMSP-MP 70100

Teknikprogrammet TE 101500Livsmedelsprogrammet LP 112200Samhällsvetprogr. SP inr. Ekonomi 68900

inr. Samhälle 68900inr. Kultur 68900inr. Språk 68900SP Internationell 68900

INTERKOMMUNALA ERSÄTTNINGSBELOPP, NYA PROGRAMSTRUKTUREN

Studieväg HT 2013 2014 2014 Ca kostnader Ca kostnader

Förslag Friskolor ex moms Ockelbo 2014 Älvkarleby 2014

12 yrkesprogram

Barn- och fritidsprogrammet BF 76 700 79 300 79 300 237 900 475 800

Bygg- och anläggningsprogrammet BA 123 950 124 000 103 400 1 364 000 1 488 000

El- och energiprogrammet EE 106 200 106 200 102 900 424 800 2 230 200

Fordons- och transportprogrammet FT 114 700 115 300 115 300 461 200 807 100

Handels- och administrationsprogrammet HA 79 100 79 100 77 300 237 300 237 300

Hantverksprogrammet HV 94 600 97 500 120 100 0 195 001

Hotell- och turismprogrammet HT 79 100 79 100 77 500 158 200 316 400

Industritekniska programmet IN 127 500 131 400 158 300 0 262 800NBRestaurang- och livsmedelsprogrammet RS 102 200 105 300 110 800 0 421 200

VVS- och fastighetsprogrammet VF 141 300 141 300 103 400 141 300 565 200

Vård- och omsorgsprogrammet VO 96 800 99 800 101 700 299 400 598 800

6 högskoleförberedande program

Ekonomiprogrammet EK 70 300 72 200 72 200 216 600 361 000

Estetiska programmet ES 111 180 111 180 95 800 889 440 2 223 600

Humanistiska programmet HU 70 300 70 300 69 000 70 300 281 200

Naturvetenskapsprogrammet NA 76 600 76 600 73 200 1 072 400 766 000

Samhällsvetenskapsprogrammet SA 69 600 72 000 72 000 1 440 000 2 088 000

Teknikprogrammet TE 101 500 101 500 88 900 406 000 2 842 000

1 641 630 1 662 080 1 621 100 7 418 840 16 159 601

Introduktionsprogrammen IM

Preparandutbildning 84 100 84 100 79 300 420 500 84 100

Programinriktat val Programkostnad Programkostnad Programkostnad

Yrkesintroduktion 104 700 104 700 98 800 418 800 104 700

Individuellt alternativ 224 400 224 400 192 700 224 400 673 200

Språkintroduktion 78 700 78 700 74 200 314 800 0491 900 491 900 445 000 8 797 340Total kostnad 2 133 530 2 153 980 2 066 100 8 797 340 17 021 601

Ökning (%) Ökning (%) 1,47% 0,96% 0,84% 0,85%

216 952

NIU, programkostnader samt nedan av Riksidrottsförbundet rekommenderat belopp

15000 kr per elev och läsår för individuella idrotter

12500 kr per elev och läsår för lagidrotter (bollsporter)

ÅR 2010 2011IV Individuella programmet 75 800 77 695 77 700 79 643 79 600

IVIK 70 900 72 673 72 700 74 518 74 500IV med inr. Asperger åk. 1 202 200 207 255 207 300 212 483 212 500IV med inr. Asperger åk. 2 248 400 254 610 254 600 260 965 261 000IV med inr. Asperger åk. 3 276 700 283 618 283 600 290 690 290 700IV med inr. Läs & Skriv 137 200 140 630 140 600 144 115 144 100

201281 590 81 60076 363 76 400217 813 217 800267 525 267 500297 968 298 000147 703 147 700

Ärende 16

Delegationsordning år 2014 för utbildningsnämnden

Sid 1 (1)2014-02-04Dnr 190569

Tjänsteskrivelse – Delegationsordning för utbildningsnämnden år 2014

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar tillägg till delegationsordningen enligt förslag från

förvaltningen.

ÄrendebeskrivningDelegationsordning fastställdes vid nämndens sammanträde 2014-01-07.

Delegationsordningen kompletteras med följande tillägg:

Elev- och skolgångsärenden

Lagrum Delegat

Utbildningarnas utformning och innehåll, utbildningarnas längd

16 kap 15 § Sl, 9 kap 7 §, 13 kap 8 § Gf

Förvaltnings chef

Elevresor på gymnasieskolan SFS 1991:1110SFS 1991:1120

Förvaltningschef

Fördelning av elever på inriktningar i högre årskurs då inriktningsgaranti ej medgivits

7 kap 6 § Gf Förvaltningschef

Mottagande av elever från utlandet i gymnasieskolan

29 kap 2-5 §§ Sl, 12 kap 11 § Gf

Förvaltningschef

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse med förslag till beslut daterad 2014-02-04.

Ärende 17

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Utbildning Gävle

Sid 1 (1)2014-02-04Dnr 191079

Tjänsteskrivelse – Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Utbildning Gävle

Förslag till beslutUtbildningsnämnden fastställer förslag till uppgiftsfördelning av

arbetsmiljöuppgifter för Utbildning Gävle

ÄrendebeskrivningUtbildningsnämnden har ett övergripande ansvar för att arbetsmiljölagen följs inom nämndens verksamhetsområden. Arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjänstemännen, som i det dagliga arbetet fattar beslut, efter uppgiftsfördelning från nämnden. Detta förslag till fördelning av arbetsmiljöuppgifter är framtaget av kommunledningskontoret. Avsikten med förslaget är att kommunen ska ha ett dokument som är anpassat för alla nämnder i kommunen.

BeslutsunderlagFörslag till uppgiftsfördelning av det systematiska arbetsmiljöarbetet från

Utbildning Gävle

2012-04-27 Bilaga 11 (4)

Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22Växel 026-17 80 00 Fax 026-17 81 80 [email protected] www.gavle.se

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter inom förvaltningen Utbildning Gävle Varje medarbetare i vår förvaltning ska visa och ta ett personligt ansvar för sin hälsa samt för en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöansvar innebär inte bara att följa instruktioner och rutiner, utan också att genast vidta åtgärder samt att vara aktiv och rapportera risker i och hot mot arbetsmiljön.

UtbildningsnämndenUtbildningsnämnden har ett övergripande ansvar för att arbetsmiljölagen följs inom nämndens verksamhetsområden. Arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjänstemännen, som i det dagliga arbetet fattar beslut, efter uppgiftsfördelning från nämnden.

Utbildningsnämnden ska Verkställa fullmäktiges beslut och bland annat se till att konkreta

arbetsmiljömål tas fram Se till att förvaltningschefen får uppgifter i det systematiska arbetsmiljö-

arbetet, SAM Se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och

kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet Ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter så långt ut i organisationen

att SAM kan drivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med

Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar Se till att förebyggande åtgärder i arbetsmiljön kan vidtas genom att ta upp

arbetsmiljöinvesteringar i det årliga budgetförslaget Se till att SAM följs upp och fungerar både på förvaltningsnivå och ute på

arbetsplatserna

Förvaltningschefen ska Skriftligt fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet till chefer närmast under

förvaltningschefen som: - har en självständig ställning och en egen rimlig arbetssituation- har tillräckliga befogenheter och resurser - har tillräckliga kunskaper och kompetens

Tillsammans med den chef som tar emot uppgifter i arbetsmiljöarbetet underteckna fördelningen

Ansvara för att skaffa sig själv och ge underställda chefer tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön samt kommunens policys, riktlinjer, kollektivavtal och handlingsplaner

Ansvara för att skaffa sig själv och ge underställda chefer tillräckliga kunskaper och kompetens om: - fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall

- åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall - arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö- insikt i de hälsomässiga effekterna av hög arbetsbelastning, övertid, krän-kande särbehandling, missbruk samt hot och våld

Sid 2 (4)

Se till att det inom förvaltningen, finns en på lämpligt sätt organiserad rehabiliteringsverksamhet som följer Gävle kommuns riktlinjer

Fortlöpande se till att fördelningen av arbetsmiljöuppgifter är tydliga och fungerande samt att förutsättningarna i praktiken är tillräckliga vad avser kunskaper, resurser och befogenheter

Försäkra sig om att verksamhetens arbetsmiljöförhållanden är tillfredsställande genom att årligen skriftligt följa upp verksamheten och att reagera och ingripa om något inte fungerar som det ska

Organisera och genomföra möten enligt samverkansavtalet

Chef närmast underställd förvaltningschef ska Skriftligt fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet på medarbetare som:

- har en självständig ställning och en egen rimlig arbetssituation- har tillräckliga befogenheter och resurser - har tillräckliga kunskaper och kompetens

Tillsammans med den medarbetare som tar emot uppgifter i arbetsmiljö-arbetet underteckna fördelningen

Ansvara för att skaffa sig själv och ge sina medarbetare tillräckliga kun-skaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön samt kommunens policys, riktlinjer, kollektivavtal och handlingsplaner

Ansvara för att skaffa sig själv och sina medarbetare tillräckliga kunskaper och kompetens om: - fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för

ohälsa olycksfall- åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall - arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö- insikt i de hälsomässiga effekterna av hög arbetsbelastning, övertid, krän

kande särbehandling, missbruk samt hot och våld Se till att det på avdelningen finns en på lämpligt sätt organiserad

rehabiliteringsverksamhet som följer Gävle kommuns riktlinjer Fortlöpande se till att fördelningen av arbetsmiljöuppgifter är tydliga och

fungerande samt att förutsättningarna i praktiken är tillräckliga vad avser kunskaper, resurser och befogenheter

Försäkra sig om att verksamhetens arbetsmiljöförhållanden är tillfredsställande genom att årligen skriftligt följa upp verksamheten och att reagera och ingripa om något inte fungerar som det ska

Samtliga chefer inom förvaltningen Utbildning Gävle ska Inom de resurser som står till förfogande vidta de åtgärder som krävs för

att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt de åtgärder som krävs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö

Ta fram skriftliga rutiner som beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska gå till Regelbundet undersöka verksamheten och bedöma riskerna i arbetsmiljön.

Undersökningsresultat och bedömningar ska dokumenteras. Chefen ska medvetet använda samtal om arbetet, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal för att tidigt kunna upptäcka brister i arbetsmiljön. Arbetslivet är i ständig förändring. Flexibilitet, omstruktureringar och organisationsförändringar är alltid aktuella frågor. Före beslut om större och/eller varaktiga förändringar i verksamheten ska arbetsmiljöfrågorna diskuteras, konsekvenserna undersökas och riskerna bedömas i samverkan med medarbetarna.

Ansvara för att alla medarbetare får psykiskt och socialt stöd vid krisreaktioner

Bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och följa Gävle kommuns riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Sid 3 (4)

Omedelbart åtgärda brister i arbetsmiljön. För det som inte omedelbart kan åtgärdas ska handlingsplaner upprättas och bevakas i samband med budgetarbetet

Uppmärksamma och stärka framgångsfaktorer Informera medarbetarna om för verksamheten gällande lagar, förordningar

och föreskrifter samt kommunens policys, riktlinjer, kollektivavtal och handlingsplaner

Kontrollera att lagar, förordningar och föreskrifter liksom kommunens policys, riktlinjer och handlingsplaner följs

Vid planering av arbetet, se till att hänsyn tas till att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika.

Ge stöd och återkoppling samt hjälpa medarbetare med prioriteringar av arbetsuppgifter

Följa den sociala och tekniska utvecklingen inom det egna verksamhets-området

Uppfylla chefens roll och ansvar enligt Gävle kommuns riktlinjer för rehabilitering, tidigt kontakta sjukskrivna medarbetare och ofta prata med dem under deras frånvaro

Dokumentera och följa upp iakttagelser som leder till misstanke om missbruk

Ansvara för att det finns introduktionsprogram samt att nyanställda introduceras i enlighet med detta program

Årligen genomföra medarbetarsamtal Utöva tillsyn över den dagliga verksamheten på den egna arbetsplatsen för

att förebygga olyckor och farliga inslag i verksamheten Rapportera alla arbetsskador, olyckor, tillbud och säkerhetsrisker till

överordnad chef och vid behov även till Arbetsmiljöverket och förvaltningsledningen samt ansvara för att krav från Arbetsmiljöverket åtgärdas och efterlevs

Tillsammans med skyddsombud utreda och anmäla arbetsskador och tillbud

Vid behov samordna arbetsmiljöarbetet med andra berörda avdelningar Skapa förutsättningar för och erbjuda medarbetarna att delta i olika

hälsofrämjande aktiviteter som tagits fram i samverkan Arbeta för att Gävle kommuns värdegrund och sådana normer på

arbetsplatsen som uppmuntrar ett vänligt och respekterande klimat upprätthålls samt påminner medarbetarna om deras skyldighet att medverka till en god arbetsmiljö och en god atmosfär på arbetsplatsen

Organisera och genomföra arbetsplatsträffar och skyddsronder Vid behov returnera uppgift i arbetsmiljöarbetet till den som fördelat

uppgiften

2012-04-27 Bilaga 1

Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22Växel 026-17 80 00 Fax 026-17 81 80 [email protected] www.gavle.se

Ovanstående arbetsmiljöarbetsuppgifter fördelas

till:

Titel

Gävle

Datum

Signatur

Namnförtydligande

av:

Titel

Gävle

Datum

Signatur

Namnförtydligande

Ärende 18

Strategi för IKT i lärandet

Sid 1 (1)2014-02-05Dnr 188948

Tjänsteskrivelse – Strategi för IKT i lärandet

Förslag till beslutUtbildningsnämnden antar förslag till Strategi för IKT i lärandet från

Utbildning Gävle.

ÄrendebeskrivningEtt arbetsmaterial har på uppdrag av Utbildning Gävle tagits fram av Mats

Östling, Inspite:ab, strategisk utveckling. Detta material ligger som grund till

förslag till Strategi för IKT i lärandet som Utbildning Gävle arbetat fram.

BeslutsunderlagSkrivelse från Utbildning Gävle.

Sid 1 (3)


Dnr 1918392014-02-12

Handläggare: Jon-Erik Egerzegi

Strategi för IKT i lärandet i Gävle kommun

Alla barn och ungdomar i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Gävle kommun ska under sin skoltid utveckla sin digitala kompetens som en naturlig del av lärandet. Detta ska ge de färdigheter och förutsättningar våra barn och unga behöver för att leva i vårt samhälle och även förbereda dem för ett långt arbetsliv. Informationskompetens, kommunikationsförmåga, kreativitet och ett etiskt förhållningssätt kommer att vara centralt för ett gott medborgarskap i ett globalt, hållbart samhälle.

Modern infrastruktur, hög tillgänglighet och hög digital kompetens är självklarheter i en framgångsrik och attraktiv förskola och skola. När IKT-verktyg används för lärande, kommunikation och administration utvecklas verksamheten mot högre måluppfyllelse. IKT gör skillnad för lärandet och ger bättre möjligheter till individualisering och samarbeten. Ett viktigt perspektiv är att motverka skillnader mellan olika kulturer, kön och social bakgrund. För att genomföra strategin ställs krav på att personalen har en hög kompetens och att IKT är ett naturligt redskap i all verksamhet. Strategin ställer också krav på ett tydligt ledarskap på alla nivåer, med en aktiv omvärldsbevakning så att nya tekniska möjligheter och användningsområden omsätts i vardagsarbetet. IKT ger vårdnadshavare ökade möjligheter till information, delaktighet och dialog.

Strategin omfattar all personal och alla barn och elever. Den ska följas upp kontinuerligt och de strategiska målen ska arbetas in i nämndens verksamhetsplan. För att ge strategin en lokal förankring ska varje förskola och skola ta fram en egen handlingsplan. Respektive enhetschef/rektor ansvarar för att årligen följa upp verksamheten gentemot strategin.Nämnden ansvarar för att ta fram relevanta indikatorer för att följa upp mot en högre måluppfyllelse.

1. InfrastrukturI förskolor och skolor ska tillgängligheten till IKT vara god, både för personal och elever. Tillgången till nät, framför allt trådlösa nät, är avgörande för att utveckla verksamheten. Förskola och skola ska möta eleverna med de redskap de är vana vid och utifrån deras kompetens.

Sid 2 (3)

2. Digital kompetensAll personal ska naturligt använda IKT i såväl det pedagogiska som det administrativa arbetet. Ledningen ska agera som goda förebilder och på ett sätt som stimulerar IKT-användningen hos personal och elever. För att säkerställa en hög digital kompetens krävs kontinuerlig kompetensutveckling kopplad till det dagliga arbetet.Ledning inom alla verksamheter ska följa hur digitaliseringen kan ge stöd till det pedagogiska arbetet och arbeta för att nya digitala verktyg används i syfte att utveckla organisation och arbetssätt. IKT är ett viktigt verktyg i kvalitetsutvecklingen.Alla barn och elever har rätt att använda och utveckla sin digitala kompetens. Det är naturligt att använda IKT i den egna kunskapsutvecklingen. Användning av IKT ska bidra till en bättre måluppfyllelse.

3. Digitalt innehåll och digitala verktygFör att utveckla arbete med IKT-stöd är det nödvändigt med en hög tillgång till program, läromedel, innehåll, verktyg och andra resurser, framför allt via webben. Digitala lärresurser i form av bilder, ljud, animationer, text, video eller andra komponenter är viktiga inslag i skolans utveckling. De kan komma från företag och organisationer, men också skapas och delas av pedagoger. Den digitala andelen av undervisningsmaterial och läromedel ska öka.

4. Samarbete och kommunikationAll personal ska använda sig av digitala verktyg i arbetet och befintliga verksamhetssystem ska användas av alla. Det digitala arbetssättet ska vara en röd tråd från förskola till gymnasium. IKT ska användas för att dokumentera barns och elevers utveckling och lärande. Alla vårdnadshavare och elever ska kunna kommunicera och skaffa sig information via digitala plattformar, webbsidor och e-tjänster. All personal ska ha Ankaret, Gävle kommuns Intranät som startsida.

5. Öka användningenEtt av de viktigaste målen med det kommande arbetet är att öka användningen av IKT i lärandet. Det är i sig en framgångsfaktor – utan användning händer ingenting. Många av aktiviteterna bör därför inriktas på att använda IKT till något, inte IKT i sig.

6. Det kommungemensammaFör att lyfta perspektivet och bädda för ett mer kommungemensamt tänkande kan ett antal insatser inriktas mot just läsning, digital kompetens och tillgång till IT, både lokala och centrala. Att ha ett gemensamt arbete för hela kommunen är både något som skapar gemenskap, ger stolthet och visar på seriositeten och allvaret. Det är också något som omvärlden kommer att uppmärksamma – att öka stoltheten är viktigt.

Sid 3 (3)

7. Övergripande handlingsplanerFör att komma vidare i arbetet med såväl strategi som handlingsplaner behövs ett antal åtgärder genomföras under 2014.

7.1 Lokala handlingsplaner Lokala handlingsplaner för förskolor och skolor tas fram under 2014. Dessa ska därefter följas upp kontinuerligt.

7.2 Förvaltningens handlingsplanHandlingsplan för förvaltningen tas fram under våren 2014 för att synliggöra aktuella satsningar och visa vilket stöd skolorna kan förvänta sig från förvaltningen. I denna handlingsplan ingår ett antal centrala projekt.

Förbättrat läsande - Ett prioriterat område handlar om att öka läs- och skrivkunnigheten i alla åldrar. Med hjälp av digitala verktyg och metoder kan läs- och skrivinlärningen förbättras.

Digitala resurser - KLC och skolbiblioteken kan tillsammans utgöra en bra grund för en ökad tillgång till digitala resurser av olika slag.

Särskilt stöd - Elever i behov av särskilt stöd är en grupp som kan dra fördel av digitaliseringen, men det behöver ske samordnat och med ett centralt stöd. Med ett centralt stöd kan detta vara ett prioriterat område i de lokala handlingsplanerna

7.3 UtbildningsplattformUtifrån en genomgång av befintliga system skapas en karta och plan för en gemensam utbildningsplattform.

7.4 AdministrationEtt viktigt projekt handlar om stödet för pedagogers arbete med dokumentation och administration. Systemstöd och rutiner behöver utvecklas liksom modeller för kontinuerlig formativ bedömning.

IT i lärandet Gävle kommun

PM Strategi

Mats ÖstlingParadisvägen 12

19443 Upplands Väsby070 685 30 26

[email protected]

Strategi för IT i lärandet

Förslag till strategi för Gävle kommuns utbildningsverksamhetModern infrastruktur, hög tillgänglighet och hög digital kompetens är självklarheter i en framgångsrik och attraktiv förskola och skola. När IT-verktyg används för lärande, samarbete, kommunikation och administration utvecklas verksamheten mot högre måluppfyllelse. IT gör skillnad för lärandet och ger bättre möjligheter till individualisering. Ett viktigt perspektiv är att motverka skillnader mellan kulturer, kön och social bakgrund. För att genomföra strategin ställs krav på att personalen har en hög kompetens och att IT är ett naturligt redskap i all verksamhet. Strategin ställer också krav på ett tydligt ledarskap på alla nivåer, med en aktiv omvärldsbevakning så att nya tekniska möjligheter och användningsområden omsätts i vardagsarbetet. IT ger vårdnadshavare ökade möjligheter till information, delaktighet och dialog.

Strategin omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

InfrastrukturI förskolor och skolor ska tillgängligheten till IT vara god, både för personal och elever. Tillgången till nät, framför allt trådlösa nät, är avgörande för att utveckla verksamheten. Förskola och skola ska möta eleverna med de redskap de är vana vid och utifrån deras kompetens.

Digital kompetensAll personal ska naturligt använda IT i såväl det pedagogiska som det administrativa arbetet. Ledningen ska agera som goda förebilder och på ett sätt som stimulerar IT-användningen hos personal och elever. För att säkerställa en hög digital kompetens krävs kontinuerlig kompetensutveckling kopplad till det dagliga arbetet.Ledning inom alla verksamheter ska följa hur digitaliseringen kan ge stöd till det pedagogiska arbetet och arbeta för att nya digitala verktyg används i syfte att utveckla organisation och arbetssätt. It är ett viktigt verktyg i kvalitetsutvecklingen.Alla barn och elever har rätt att använda och utveckla sin digitala kompetens. Det är naturligt att använda it i den egna kunskapsutvecklingen. Användning av IT ska bidra till en bättre måluppfyllelse.

Till: Jon-Erik Egerszegi, Anders Olsson, Frank Stoor

Från: Mats Östling

Datum: 20131209

Digitalt innehåll och digitala verktygFör att utveckla arbete med IT-stöd är det nödvändigt med en hög tillgång till program, läromedel, innehåll, verktyg och andra resurser, framför allt via webben. Digitala lärresurser i form av bilder, ljud, animationer, text, video eller andra komponenter är viktiga inslag i skolans utveckling. De kan komma från företag och organisationer, men också skapas och delas av pedagoger.

Samarbete och kommunikationAll personal ska använda sig av digitala verktyg i arbetet och befintliga verksamhetssystem ska användas av alla. Det digitala arbetssättet ska vara en röd tråd från förskola till gymnasium.IT används för att dokumentera barns och elevers utveckling och lärande. Alla vårdnadshavare och elever ska kunna kommunicera och skaffa sig information via digitala plattformar, webbsidor och e-tjänster.

UppföljningStrategin omfattar all personal och alla barn och elever. Den ska följas upp kontinuerligt och de strategiska målen ska arbetas in i nämndens verksamhetsplan. För att ge strategin en lokal förankring ska varje förskola och skola ta fram en egen handlingsplan. Respektive enhetschef/rektor ansvarar för att årligen följa upp verksamheten gentemot strategin.Nämnden ansvarar för att ta fram relevanta indikatorer för att följa upp mot en högre måluppfyllelse.

BakgrundIT-verksamheten i Gävle har genomgått stora förändringar de senaste åren, vilket har påverkat såväl IT-avdelningen som den pedagogiska verksamheten. Oklarheter kring avtal, ekonomi och leverans skapar frustration och gör att önskad utveckling går långsammare eller inte blir av. Samtidigt finns det verksamheter som utvecklas positivt och driver på användningen av IT i lärandet. Med anledning av kommande förändringar av utbildningsförvaltningarna finns det anledning att se över situationen och hitta vägar framåt.

Öka användningenEtt av de viktigaste målen med det kommande arbetet är att öka användningen av IT i lärandet. Det är i sig en framgångsfaktor – utan användning händer ingenting. Många av aktiviteterna bör därför inriktas på att använda IT till något, inte IT i sig. Ett viktigt inslag är att ta fram den statistik som IT har som kan spegla en ökad användning och därmed kunna identifiera flaskhalsar och mindre aktiva skolor samt att på andra sätt skapa större kunskap om hur det ser ut, vilken utrustning som finns var, hur kompetens och behov ser ut etc.

Det kommungemensammaFör att lyfta perspektivet och bädda för ett mer kommungemensamt tänkande kan ett antal insatser inriktas mot just läsning, digital kompetens och tillgång till IT, både lokala och centrala. Att ha ett gemensamt arbete för hela kommunen är både något som skapar gemenskap, ger stolthet och visar på seriositeten och allvaret. Det är också något som omvärlden kommer att uppmärksamma – att öka stoltheten är viktigt.

Övergripande handlingsplanerFör att komma vidare i arbetet med såväl strategi som handlingsplaner behövs ett antal åtgärder genomföras under 2014.

Lokala handlingsplaner Lokala handlingsplaner för förskolor och skolor tas fram under första delen av VT 2014. Dessa ska därefter följas upp kontinuerligt. Exempel på vad som kan ingå i en lokal handlingsplan finns under rubriken Lokala projekt

2

Förvaltningens handlingsplanHandlingsplan för förvaltningen tas fram under först delen av VT 2014 för att synliggöra aktuella satsningar och visa vilket stöd skolorna kan förvänta sig från förvaltningen. I denna handlingsplan ingår ett antal centrala projekt:Förbättrat läsandeEtt prioriterat område handlar om att öka läs- och skrivkunnigheten i alla åldrar. Detta är ett långsiktigt arbete som bygger på lokala projekt, men som behöver koordineras och ges stöd av förvaltningen. Med hjälp av digitala verktyg och metoder kan trenden vändas och en mer modern syn på läsning kan stimuleras.Digitala resurserKLC och skolbiblioteken kan tillsammans utgöra en bra grund för en ökad tillgång till digitala resurser av olika slag. Strömmande media via KLC behöver få större spridning och användning och andra digitala resurser och läromedel kan exponeras och spridas som en del av skolbiblioteksverksamheten.Särskilt stödElever i behov av särskilt stöd är en grupp som kan dra fördel av digitaliseringen, men det behöver ske samordnat och med ett centralt stöd. Med ett centralt stöd kan detta vara ett prioriterat område i de lokala handlingsplanernaUtbildningsplattformUtifrån en genomgång av befintliga system skapas en karta och plan för en gemensam utbildningsplattform.AdministrationEtt viktigt projekt handlar om stödet för pedagogers arbete med dokumentation och administration. Det handlar dels om systemstöd och rutiner, dels om fortbildning och modeller för kontinuerlig formativ bedömning.

IT-avdelningens handlingsplan IT-avdelningens handlingsplan för utbildningsverksamheten tas fram under först delen av VT 2014 för att klargöra prioriterade områden och vilket stöd skolor och förvaltning kan förvänta sig. Det finns några tydliga aktiviteter under kommande år:ApplikationerApplikationsportalen har en del brister, både i processen att lägga till nya applikationer men också i användning och förvaltning. Hela processen för hur nya applikationer ska hanteras och framför allt komma i bruk behöver bli tydligare. Det är dels en teknisk fråga, men också en pedagogisk med information, fortbildning mm.Lagring, e-postLagring och e-post för elever behöver analyseras – hur ser användningen ut, vad behöver göras? Hur kan elever använda sin privata e-post?Nya funktionerHur tillförs nya digitala verktyg och funktioner, vem avgör, hur sker kommunikationen och vem ansvarar för att de kommer till användning.iPadMed en ökad användning av iPad uppstår frågor kring iTunes, appar, drift och personlig användning. Detta behöver redas ut och ges en tydlig struktur.InloggningProfiler och långa inloggningstider måste ses över. Detta är idag det enskilt största problemet.

3

Aktiviteter

MötesplatserEtt antal olika mötesplatser mellan skola och teknik behöver etableras på flera nivåer. Att beskriva dessa är en del av arbetet med handlingsplanerna.Det kan handla om: Regelbundna träffar kring löpande verksamhet, både på förvaltningsnivå och på områdesnivå Inspirationsseminarier och omvärldsbevakning med både pedagogik och teknik

o Arrangeras av förvaltningen löpande under året Plan tas fram under första kvartalet

Gemensamma spaningar och studiebesök med redovisningo Arrangeras av förvaltning och IT-avdelning gemensamt

Ingår i de träffar som sker mellan IT och förvaltning.

MiniminivåDet är viktigt att definiera att vad som kommunen garanterar alla elever och vårdnadshavare. Det innebär dels en form av löfte till elever, dels ett krav på rutiner och kompetens. Det handlar om lärplattformar, kommunikationsvägar, lärresurser, kompetens och tillgång till IT. En allt viktigare fråga att ta ställning till och skapa en policy för är BYOD – Bring Your Own Device. Vad händer när elever tar med sig privat utrustning till skolan och vill använda den i sitt skolarbete? Utbildningsverksamheten behöver reda ut hur detta kan ske på ett bra sätt utan att äventyra likvärdigheten genom att en policy för BYOD tas fram.

Avtal och ekonomiOklarheten kring avtal och överenskommelser skapar onödig frustration. Hur ekonomin ser ut och hanteras måste bli tydligt, liksom hur ser modellen ut och vad som ingår i leveransen från IT.Ett rimligt alternativ är att den del av kostnaden som kan betraktas som bas, som inte går att välja bort, hanteras centralt av förvaltningen. Diskussionen om vad som ska ingå kan bara hanteras via diskussion och uppföljning av central förvaltning. Det som är möjligt att styra med efterfrågan ska hanteras av skolan om det inte blir kontraproduktivt. Incitament bör finnas för att uppmuntra förskolor och skolor att ta några steg framåt. I överenskommelsen ingår hur IT kan medverka i projekt och utvecklingsarbete, i gemensamma möten och träffar.Avtalen klaras ut och informeras om under första kvartalet

KommunikationAtt kommunicera förändringar och goda exempel är nödvändigt. Brist på transparens uppstår om att det inte finns bra kanaler och ett aktivt lyssnande. En tydlig och levande webb som handlar om IT är en sådan kanal – att berätta om vad man gör är viktigt både internt och externt.

UtbildningsplattformFronter ser ut att utvecklas till ett bra verktyg för gymnasiet, men det behövs något liknande för förskola och grundskola. En sådan plattform kan tas fram stegvis. Det som finns i nuvarande system räcker en bit. Efter en genomgång av det som finns, och beslut om vad som ska användas och av vem (några, alla) kan en plan tas fram för vad som behöver tillföras och i vilka steg. Webben som plattform behöver redas ut, ett särskilt projekt behövs kring denna fråga, en del av dessa kan ses som lokala frågor.

Styrning och ledningEn styrgrupp för IT bör finnas för hela förvaltningen, och också inom de olika områdena. Ledningsgrupper och styrgrupper med kompetens är viktiga, teknik och pedagogik måste hänga ihop. IT behöver synas i kommunens skolor, rekrytering av personal och utnämning av förstelärare är några verktyg för att göra IT synligt och viktigt.Brukarundersökningar och andra liknande inventeringar behöver genomföras.

4

Centrala resurserÄven om skolan är decentraliserad är det viktigt med ett kvalificerat centralt stöd. Det handlar dels om omvärldsbevakning, dels om stöd till skolledning och IT-pedagog/teknikstöd. Till detta kommer resurser i form av strömmande media och andra webbresurser. Att utveckla KLC till en modern och använd resurs är därför ett viktigt inslag, liksom att skapa ett digitalt skolbibliotek. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd sker lokalt, men behöver samordnas och utvecklas med gemensamma resurser.

Lokalt teknikstödDet finns inte någon framgångsrik kommun som klarar sig utan att ha ett bra lokalt stöd för pedagoger på skolan. Det handlar till viss del om teknik, men framför allt om stöd och handledning i arbetssituationen. Detta är en avgörande men svårdefinierad roll som bäst tas fram via lokala styrgrupper i de olika områdena.

Webben och resurserPåbörja snarast och aktivt förflyttningen från installerade applikationer och traditionella läromedel till resurser på webben. Det är det enda sättet att kunna hantera såväl 1-1 och BYOD samt att minska krav och belastning på datorer.

Tillgång till ITGå igenom alla skolor och upprätta en beskrivning av nuläget och en plan för hur de ska förses med trådlösa nät, projektorer/interaktiva tavlor, datorer/pekplattor, skrivare och annan teknik. I planen ingår att dels fastställa en miniminivå, dels reda ut finansiering. Detta arbete kan ske i form av att olika intressenter samlas för att systematiskt och gemensamt gå igenom varje förskola/skola/område och upprätta planen. I arbetet bör därför förvaltning, IT, fastighet och eventuellt andra aktörer vara med.

Teknik

StarttiderUtvärdera och ta bort profiler och applikationsportal. Snabb inloggning är viktigare än många funktioner. De använder som vill kan välja till profiler och då acceptera längre tider.

ÄrendehanteringDetta område måste utvecklas dels genom att det är viktigare att fråga hur och när den som anmäler ett ärende vill ha återkoppling (sms, telefon, mail) än att ge ett ärendenummer, dels genom att hitta enklare metoder (gärna som en app) för lokala tekniker att registrera ett nytt ärende. Ett alternativ är att alla ärenden går att följa upp på webben, även utan ärendenummer. Återkopplingen måste fungera.

Trådlösa nätVanligt förekommande synpunkter rörde de trådlösa näten. Det handlade dels om tillgång och inloggning, dels om prestanda. Det är inte rimligt att frågan om accesspunkter blir en skolledningsfråga, det motverkar hela syftet med nätet. Det finns uppenbarligen en hel del att göra för att se till att kapaciteten är tillräcklig och att underlätta för annan utrustning att ansluta. Om det är möjligt ska det vara enkelt.

MolntjänsterMed en ökad användning av iPad uppstår nya frågor. Utöver iTunes handlar det om iCloud och Dropbox. Hur kan en acceptabel användning se ut?, en inbyggd funktion som inte får användas. Finns det andra aktuella molntjänster som passar surfplattor?

UtskrifterAtt utskrifter trasslar för elever ansågs vanligt – teknik, papper, instruktioner, olika namn är exempel på problem. Hela systemet är uppenbarligen i gungning, eleverna byter konto och inloggningar för att komma runt problemen.

5

LeveransenGå igenom olika delar av IT-leveransen – värdera och behåll, utveckla, driv på användning eller avveckla och ersätta eller ta bort.

SystemförvaltningDe system som finns för skolverksamheten behöver inventeras och ses över. När detta är gjort behöver en gemensam systemförvaltningsgrupp etableras för samtliga system. Ett område där detta kommer att bli nödvändigt inom kort är Fronter för gymnasiet. Just nu finns det stor entusiasm och driv, men om arbetet inte hålls ihop kommer olika skolor och pedagoger att göra egna val och det finns risk att projektet tappar styrfart. Det är idag ett mycket lyckat och intressant projekt, men utan tydlig styrning eller mål riskerar det att inte ge full effekt.

OmvärldsbevakningFör både skolor och förvaltning är en aktiv omvärldsbevakning en nödvändighet. Det handlar dels om att följa det arbete som sker på nationell nivå inom Skolverket, SPSM, Digitaliseringskommissionen, SKL mfl, dels om att delta i och ibland medverka i olika arrangemang som anordnas av andra aktörer, t.ex. DiU:s Framtidens lärande och seminarier hos SKL.Ett aktivt deltagande i VLM är ett annat sätt att knyta kontakter regionalt, hämta in erfarenheter och kompetens och att driva utvecklingsprojekt.

SkolfederationenDet finns idag en nationell infrastruktur för IT i lärandet i form av en federativ inloggningslösning – Skolfederationen. Det är en standardiserad lösning för att skapa single sign on för elever och pedagoger till resurser på internet. Genom att ansluta sig till federationen underlättas övergången från traditionella resurser till webbaserade.Arbetet med att utreda förutsättningar för anslutning till Skolfederationen bör starta snarast.

6

Lokala projektMånga mindre, lokala projekt med vissa gemensamma inslag- Målet är att alla ska ha göra något nytt digitalt.- Katalog med projekt, kan ge en bas för en lokal konferens HT2014 – ”GIT”

Detta ger utrymme för egna lokala initiativ men också centralt initierade piloter kring 1-1, BYOD, iPads etc Kräver koordination och tydlig styrning och uppföljning, hålls ihop av en arbetsgrupp och styrgrupp.

InriktningOavsett vägval behövs det en uttalad ambition med IT i lärandet, förslagsvis följande:

- Läs- och skrivkunnighet- Tillgång till IT- Digital kompetens

Exempel på projektTesta iPad/surfplattor i olika årskurserPliotförsök med 1-1Testa att använda egen utrustning i skolarbetetAnvända och utvärdera digitala läromedelLäsprojekt i olika åldrarMobilt lärandePedagogisk metodutveckling (flipped classroom, nätbaserat lärande, att skriva sig till läsning etc)Elevers lagring och e-post i molnetWebbtjänster i stället för applikationer, många försök utifrån ett gemensamt bedömningsschema.Digitala skolbibliotekElever i behov av särskilt stödKommunikation med vårdnadshavareDigitala tester och provUtveckla FronterByggriktlinjer behövsDigitaliseringens effekter på pedagogikenSmartboard, projektorer en lägsta kompetensnivå

7

Ärende 19

Ansökan om rätt till bidrag för att bedriva annan pedagogisk omsorg

- Lekupptäckarna

Sid 1 (1)2014-01-08Dnr 188256

Tjänsteskrivelse – Ansökan om rätt till bidrag för att bedriva annan pedagogisk omsorg - Lekupptäckarna

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar att Sofie Sandström, Lekupptäckarna, har rätt

till kommunalt bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i enskild regi.

ÄrendebeskrivningSofie Sandström ansöker om rätt till kommunalt bidrag för att bedriva

pedagogisk omsorg i enskild regi. Formen för den planerade verksamheten är

familjedaghem för 5-6 barn. Sofie Sandström har både erfarenhet och

utbildning för denna verksamhet.


Sid 1 (4)


Dnr 1881952014-01-13

Handläggare:Curt-Ingvar Hamrén

Yttrande över ansökan om rätt till bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i enskild regi från Sofie Sandström

InledningSofie Sandström, Sjunde tvärgatan 54, 802 82 Gävle, ansöker om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg i Gävle kommun. Arbetsnamn för den enskilda pedagogiska omsorgen är Lekupptäckarna

Förutsättningar för rätt till kommunalt bidrag enligt Skollagen.

Skollagen 25 kap. 10 § BidragDen kommun där en enskild bedriver sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap. 2 § ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om

1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet,

2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet,

3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 § andra stycket, och

4. avgifterna inte är oskäligt höga.

Sid 2 (4)

Skollagen 26 kap 4 §En kommun har tillsyn över

1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 §

2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap 10 §.Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. - Åtgärder mot kränkande behandling – följs.

Skollagen 25 kap 13 §, andra stycket Hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Skollagen 25 kap 2 §Kommunen skall sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.

Skollagen 25 kap. 6 § (utdrag)Sådan verksamhet som avses i 2 § ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, allas människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Skollagen 25 kap 7 §. Sådan verksamhet som avses i 25 kap 2§ skall bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med lämplig sammansättning och storlek. För bedrivande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Sid 3 (4)

Handläggning av ansökanEn beredningsgrupp bestående av Elisabet Marklund, kvalitetsutvecklare och Curre Hamrén, utredare, har behandlat den inkomna ansökan från Sofie Sandström. Gruppen har även haft personligt samtal med Sofie Sandström.

Allmänt om planerad verksamhetVid pedagogisk omsorg är den vanligaste formen det som tidigare kallades familjedaghem. Sofie Sandström har för avsikt att starta ett enskilt drivit familjedaghem (pedagogisk omsorg).

Kommentarer till ansökan Sofie Sandström har redovisat sin verksamhetsidé i sin ansökan

Idén överstämmer väl med de styrdokument som finns för denna verksamhet.

Öppettiderna överensstämmer med de tider som tillämpas inom kommunen men de kan också anpassas efter föräldrarnas behov.

Målformulering överensstämmer med gällande styrdokument I verksamheten kommer att finnas 5-6 barn. 5-6 barn hos ytterligare en huvudman för enskild pedagogisk

omsorg medför inte påtagliga negativa följder för kommunens verksamhet.

Verksamheten kommer att vara lokaliserad till Sjunde tvärgatan 54, 802 82 Gävle

Sofie Sandström bedriver idag pedagogisk omsorg som anställd hos företaget Wilma & Vilgot.

Sofie Sandström har erfarenhet och utbildning för att bedriva pedagogisk omsorg i enskild regi.

Placering av barn kommer att ske genom kommunens placeringsenhet.

Verksamheten beräknas starta så snart nödvändiga beslut är fattade.

Sid 4 (4)

SammanfattningBeredningsgruppen anser att Sofie Sandström uppfyller de krav som finns enligt Skollagen och att hon kan få bidrag enligt bestämmelserna i Skollagen.

Gävle den 7 januari 2014

Frank StoorFörvaltningschef

Ärende 20

Anmälan om utökad verksamhet från kooperativet Bilaal

Sid 1 (1)2014-01-15Dnr 189121

Tjänsteskrivelse – Anmälan om utökad verksamhet från kooperativet Bilaal

Förslag till beslutUtbildningsnämnden förslås godkänna ansökan från kooperativet Bilaal om

utökad verksamhet i fritidshemmet från 22 barn till 38 barn. Godkännandet

förutsätter att personal med för verksamheten erforderlig utbildning eller

erfarenhet anställs.

ÄrendebeskrivningBarn- och ungdomsnämnden godkände 2013-09-11 ansökan från kooperativet

Bilaal att bedriva fristående förskola och fristående fritidshem. Kooperativet

planerar att starta sin verksamhet i slutet av januari 2014. Redan innan start

har kooperativet inkommit med en ansökan om utökad verksamhet i

fritidshemmet. Det har idag tillstånd att bedriva fritidshem för 22 barn. De

planerar att utöka verksamheten till 38 barn. Lokalerna (f.d. Tranmursskolan)

är anpassade för verksamheten och ytan är tillräckligt stor. Ansökan om

utökning handlar om personalförsörjning och ekonomi. För att bedriva

fritidshem skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att

barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Beslutsunderlag

Allmänna råd och kommentarer – Kvalitet i fritidshem (Skolverkets allmänna råd:2007)

Ärende 21

Ansökan om rätt till bidrag för utökad verksamhet för annan

pedagogisk omsorg - Hajen Pajen

Sid 1 (1)2014-01-08Dnr 188263

Tjänsteskrivelse – Ansökan om rätt till bidrag för utökad verksamhet för annan pedagogisk omsorg - Hajen Pajen

Förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar att Hajar Al-duhan, ansvarig för verksamheten

Hajen Pajen, har rätt till bidrag för 10 barn från den 1 augusti 2014 under

förutsättning att ytterligare en person anställs i verksamheten.

ÄrendebeskrivningFrån Hajar Al-duhan, har inkommit med en anmälan om förändrad

verksamhet i familjedaghemmet Hajen Pajen. Barn- och ungdomsnämnden

beslutade 2013-02-06 att verksamheten har rätt till bidrag för 6 placerade

barn. Avsikten är att utöka verksamheten från den 1 augusti 2014 med

ytterligare 4 barn och att ytterligare en person skall anställas.


Sid 1 (2)


Dnr 1881932014-01-07

Handläggare:Curt-Ingvar Hamrén

Anmälan om förändring - utökad verksamhet

BakgrundBarn- och ungdomsnämnden beslutade 2013-02-06 att Hajar Al-duhan har rätt till bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i enskild regi. Verksamheten kallas Hajen Pajen. Den är förlagd till Södra Köpmangatan 29 D i Gävle. Idag omfattar godkännande 6 platser.

Anmälan om förändringFrån Hajar Al-duhan har 2014-01-03 inkommit en anmälan om förändrad verksamhet. Förändringen består i en utökning från 6 platser till 10 platser (barn). För att detta ska bli möjligt krävs att ytterligare en person anställs. Verksamhetsförändringen beräknas träda i kraft den 1 augusti 2014.

Synpunkter från Utbildning GävleDen lägenhet som Hajar Al-duhan disponerar är tillräckligt stor för att kunna ta emot 10 barn. I lägenheten finns två toaletter och barnen har redan idag tillgång till båda. Nästan hela lägenhetsytan är tillgängliga för barnen. Grannar är vidtalade om en eventuell utökning av verksamheten och inga invändningar är framförda. Beredningsgruppen som består av Elisabet Marklund, kvalitetsutvecklare inom förskolan, och Curt-Ingvar Hamrén, utredare, har inget att invända emot den planerade utökningen. Gruppen rekommenderar att Hajen Pajen från den 1 augusti 2014 har rätt till bidrag för 10 barn i sin verksamhet under förutsättning att ytterligare en person anställs i verksamheten.

Gävle den 7 januari 2014

………………………………………Frank StoorFörvaltningschefUtbildning Gävle

Sid 2 (2)

Documents

Kallelse - old.gavle.seold.gavle.se/PageFiles/223259/Kallelse Utbildningsnämnden 2014-03-05... · Bestämmelser om pedagogisk omsorg infördes i skollagen den 1 juli 2009. Läroplan