Kallelse Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott 2020-09-09€¦ · Jorge Zapico, Linnéuniversitetet och Krushna Mahapatra, Linnéuniversitetet. Hur långt har vi kommit? Arbetet med

1 (2)

Kallelse Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott 2020-09-09

Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt förteckningen nedan.

Tid och plats tisdagen den 15 september 2020 kl. 13:30 i

Microsoft Teams (C-salen är bokad för presidiet m.fl)

Magnus Wåhlin Anette Fredriksen ordförande sekreterare

Ledamöter Ersättare Magnus Wåhlin (MP), Ordförande Gunnar Nordmark (L), 1:e vice ordförande Rose-Marie Holmqvist (S), 2:e vice ordförande Sofia Stynsberg (M) Otto Lindlöf (S)

Andreas Olsson (C) Anna Zelvin (KD) Maria Garmer (V) Oliver Rosengren (M) Martina Forsberg (S)

Tjänstepersoner Förvaltningschef Hållbarhetschef Sekreteraren

Kallelse

Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott 2020-09-09

2 (2)

Förteckning över Kommunstyrelsens hållbarhetsutskotts ärenden

1. Justering av protokoll

2. Godkännande av dagordning

3. Information om klimatneutrala Växjö - Henrik Johansson informerar

4. Uppdrag om en ny version av Växjödeklarationen

5. Rapport om Växjö Pride 2020

6. Motion om att ta fram en handlingsplan för en jämlik barndom - Julia Berg (S) och Malin Lauber (S)

7. Sammanträdestider 2021 för KSHU

8. Information om dialoger med HSV - Gunnar Nordmark (L)

9. Information från hållbarhetschefen

10. Information från ordföranden och övriga ledamöter och ersättare

11. Information från förvaltningschefen

12. Övrigt

www.vaxjo.se

Klimatneutrala Växjö

2030 - ettårsrapport

Information från Växjö kommun

2

Innehåll Viable Cities ...................................................................................................................................... 3

Klimatneutrala städer ..................................................................................................................... 4

Klimatneutrala Växjö 2030 ............................................................................................................ 4

Koppling till Växjös övergripande klimatarbete ................................................................... 4

Projektets styrning och ledning ............................................................................................... 5

Hur väl möter Växjös projekt utlysningens önskade leveranser? .................................... 6

Arbetspaket 1 – Vägen till klimatneutralitet ...............................................................................7

Hur långt har vi kommit? ............................................................................................................7

Vad behöver projektet fokusera på under hösten? ............................................................. 9

Arbetspaket 2 – Byggsektorns klimatpåverkan ........................................................................ 9

Hur långt har vi kommit? ......................................................................................................... 10

Vad behöver projektet fokusera på under hösten? ............................................................ 11

Arbetspaket 3 – Vätgasproduktion ............................................................................................. 11

Hur långt har vi kommit? .......................................................................................................... 11


Arbetspaket 4 – Transition Lab ................................................................................................... 13



Klimatkontrakt ................................................................................................................................ 14




3

Den 1 september 2019 startade det tvååriga projektet ”Klimatneutrala Växjö 2030”.

Projektet genomförs inom ramen för programmet Klimatneutrala städer, lanserat av

Viable Cities och finansierat av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Växjö kommun

samarbetar tillsammans med Linnéuniversitetet och VKAB (huvudsakligen Växjö energi) i

projektet. Detta dokument är en rapport över vad projektet går ut på och vad som skett i

projektet hittills.

Projektet samordnas från kommunledningsförvaltningen. Projektledare är Henrik

Johansson på hållbarhetsenheten.

Viable Cities

Det kan konstateras att begreppet Viable Cities är otydligt, då det i Växjös löpande

arbete och kommunikation ibland används för att beskriva själva projektet, vilket är fel.

Viable Cities är ett innovationsprogram som sträcker sig till år 2030, finansierat av

Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet fungerar som en slags

medlemsorganisation för städer, akademi, näringsliv och organisationer, och leds av en

styrelse med Allan Larsson som ordförande. Missionen är att uppnå ett klimatneutralt

samhälle med ett gott liv för alla inom de planetära gränserna. Växjö kommun är medlem

i Viable Cities. Viable Cities har utsett KTH som värdorganisation under ledning av

programchef Olga Kordas.

Allan Larsson sitter även med i utvecklingen av EUs mission som handlar om

klimatneutralitet, vilket för med sig förhoppningen om att det arbete som nu sker i

Sverige kan ha påverkan på EU.

Viable Cities har sedan sin start 2017 gjort ett antal utlysningar av innovationsprogram,

där olika aktörer kan söka bidrag för projekt. En av de utlysningarna är ”Klimatneutrala

städer”, och det är inom det projektet som Växjö fått bidrag till ”Klimatneutrala Växjö

2030”.

http://www.viablecities.se/

https://ec.europa.eu/info/horizon-europe-next-research-and-innovation-framework-programme/mission-area-climate-neutral-and-smart-cities_en


4

Klimatneutrala städer

Ansatsen i utlysningen Klimatneutrala städer var att stödja konsortier där parterna

tillsammans arbetar för att nå klimatneutralitet till år 2030. Programmet vill leda till

systemförändringar genom att samla flera olika aktörer och samskapa innovativa

lösningar. Utlysningen sade att projekten skulle leverera ett antal resultat:

Ett etablerat innovationsteam med mandat att påskynda klimatomställningen

En preciserad målbild och en agil handlingsplan

En kartläggning av kommunens innovationsbehov

Genomförda piloter

Klimatneutrala Växjö 2030

Kommunstyrelsen beslutade den 5 mars 2019 att Växjö kommun skulle lämna in en

ansökan om stöd från Viable Cities till projektet Klimatneutrala Växjö 2030. Projektet

genomförs tillsammans med Linnéuniversitetet och VKAB (huvudsakligen VEAB).

Projektet sträcker sig över två år och har en budget på lite drygt 7 miljoner kr, varav

hälften erhålls som bidrag. De olika projektparterna har lite olika nivåer på bidragsandel.

Projektet är indelat i fyra olika arbetspaket (delprojekt) med utpekade ansvariga som

ansvarar för att arbetet löper på enligt plan.

Koppling till Växjös övergripande klimatarbete

Växjö har en lång tradition av ambitiöst och målinriktat klimatarbete. Omställningen till

en förnybar energiproduktion påbörjades för 40 år sedan, och för ca 25 år sedan togs det

enhälliga beslutet att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun. Detta ska uppnås år 2030

och omfattar hela det geografiska området. Då kommunens rådighet inte är fullständig

har det lokala arbetet präglats av samverkan mellan olika aktörer.


5

I hållbarhetsprogrammet som antogs hösten 2019 breddas frågan om klimatet. Av den

inledande deklarationen framgår att målsättningen är att år 2030 har Växjöborna ingen

negativ påverkan på klimatet. Detta innebär därmed att alla växthusgaser inkluderas och

att all klimatpåverkan omfattas oavsett var den uppstår (konsumtionsperspektivet).

Vidare kopplar projektet huvudsakligen till hållbarhetsprogrammets målbild Klimat- och

miljösmart.

Projektet Klimatneutrala Växjö 2030 är tänkt att användas som språngbräda för att

kunna identifiera vad som behöver göras, och hur, för att ambitionerna i Hållbara Växjö

2030 ska kunna nås.

Projektets styrning och ledning

Det ska erkännas att det hade underlättat om det redan i samband med att beslut om att

lämna in ansökan togs, också hade påbörjats ett arbete med att sätta en tydlig

projektorganisation. Då hade det varit klart och tydligt hur kommunen skulle ta sig an

projektet i det fall bidrag skulle beviljas. När ett positivt besked väl kom stod kommunen

istället något oförberedd. Projektledare utsågs efter sommaren 2019, men projektet har

fortfarande inte haft några reella styrgruppsmöten. En informell styrgrupp bestående av

utvecklingschef Anna Karlsson, hållbarhetschef Charlotte G Brynielsson och Julia Ahlrot,

chef för strategi och omvärldsrelationer på VEAB. Ansvariga för de olika ingående

arbetspaketen var däremot redan klart redan i och med ansökan, vilket innebar att

arbetet i dessa ändå kunde sätta igång.

Arbetet i respektive arbetspaket rapporteras in till projektledare löpande. Projektledare

rapporterar enligt den plan som finns i Energimyndighetens beslut om bidrag till

projektet. Vidare förser projektledare Viable Cities med den information som löpande

önskas därifrån.


6

Hur väl möter Växjös projekt utlysningens önskade leveranser?

Det kan vara intressant att inleda med hur Växjö kommun tagit sig an de olika

förväntade leveranser som programmet önskade – innovationsteam, mål/handlingsplan,

innovationsbehov och pilotprojekt.

I ansökan fokuserades på att beskriva hur projektet skulle genomföra piloter och arbeta

med mål/handlingsplan. Piloterna omfattas av några av de arbetspaket som beskrivs

längre fram i denna rapport. En målbild för Växjös klimatarbete togs fram i samband

med hållbarhetsprogrammet, så där behövs inget nytt. Parallellt med detta projekt

arbetar Växjö kommun med att revidera bland annat energiplan, transportplan och

klimatanpassningsplan. Detta kan ses som ett sätt att uppfylla önskemålet om att arbeta

fram en agil handlingsplan. I Växjö skapas alltså inte något nytt enbart för det här

projektets skull, vilket är en styrka.

Växjös ansökan beskriver inte alls hur arbetet med ett innovationsteam ska gå till. Det

nämns en del om en tankesmedja eller klimatråd, som skulle kunna utvecklas under

projektets gång.

Just innovationsteamets utveckling har skapat förvirring i projektgenomförandet. Vid de

första träffarna med Viable Cities programsekretariat har känslan varit att sådana

innovationsteam skulle finnas på plats redan innan projektet startade, och att det är

detta team som driver projektet. Men i utlysningen anges att sådana team förväntas bli

ett resultat av projektet. I vissa andra kommuner finns verkligen sådana team på plats.

Det närmsta vi har i Växjö är den gruppering av personer som arbetar i arbetspaketen,

men där finns inte mandatet att påskynda klimatomställningen överlag.

Vid senare möten har det framkommit att det man vill säkerställa är att klimatarbetet

inte enbart görs i exempelvis en endaste förvaltning. Traditionen i Växjö kommun är att

klimatarbetet bedrivs inom alla förvaltningar och bolag, och i samverkan med andra

aktörer. Därmed är det redan säkerställt att klimatfrågan inte är en särfråga i Växjö. Den

politiska uppbackningen för detta är dessutom mycket stark.


7

Det är kanske inte heller så att det i Växjö är ett enda innovationsteam som är relevant

för att nå effekt, utan det bildas olika kluster beroende på vad som ska göras. Däremot

kanske det är så att det finns ett behov av att identifiera hur Växjö kommun generellt

arbetar med innovationer och sätta en struktur för det, med innovationsteam, dialoger

och handslag för gemensamt genomförande. Det är möjligen där som leveransen att

analysera innovationsbehovet kommer in. Viable Cities har dragit igång en del sådant

arbete, och vill genomföra någon form av kompetenshöjning i detta. Det arbetet har

dock skjutits lite på framtiden.

Arbetspaket 1 – Vägen till klimatneutralitet

Det första arbetspaketet omfattar det mer övergripande arbetet i projektet. Det är här vi

samlar in lärdomar från de två pilotarbetspaketen. Det är också här kommunen lägger in

arbetet med revideringen av de olika planerna som ska hjälpa oss att peka ut vägen för

att uppnå klimatambitionerna i Hållbara Växjö 2030. Vidare är det i detta arbetspaket

som Växjö kommun vill jobba med dialoger med invånare, företag och organisationer.

I arbetspaketet ingår också framtagandet av en modell för visualisering av vilken effekt

olika beslut eller val kan ha på de lokala utsläppen. Modellen är också tänkt att kunna

användas för att Växjöborna ska kunna visualisera sin klimatpåverkan ur ett

konsumtionsperspektiv.

Huvudsakliga kontaktpersoner för arbetspaketet är Henrik Johansson, Växjö kommun,

Jorge Zapico, Linnéuniversitetet och Krushna Mahapatra, Linnéuniversitetet.

Hur långt har vi kommit?

Arbetet med att revidera energiplan, transportplan och klimatanpassningsplan har satt

igång och kommit olika långt. Växjö kommuns struktur för planer fungerar väldigt bra

med begreppet ”agil handlingsplan” som ju innebär att planerna ska vara flexibla. Växjö

kommuns planer är utformade på ett sådant sätt att de pekar ut utvecklingsområden


8

och insatsområden, utan att för den sakens skull peka ut exakt vad som ska göras, när

och av vem. Detta är något som tas i beaktande inom den ordinarie styrmodellen och

gör att Växjö kommun tillsammans med olika samarbetsaktörer kan prioritera relevanta

insatser från år till år. Då det finns en stark koppling till hållbarhetsprogrammet säkras

också intentionerna att det här är något som Växjö kommun inte gör ensam.

De delar av projektet som avser dialoger motsvaras av de dialoger som planeras för att

kunna få genomslag för Hållbara Växjö 2030. Växjö energi har genomfört två träffar inom

”Klimatdialogen” med tema hållbart energisystem respektive energieffektiva fastigheter.

I samband med Earth Week 2020 planerades de första dialogerna, såväl med näringslivet

som med invånare. Dessa fick dock ställas in och skjutas upp som ett resultat av

Coronapandemin. Från Växjö kommuns sida finns till exempel intresse att kunna göra

någon form av klimatåtagande tillsammans med olika aktörer där inblandade parter åtar

sig att genomföra insatser för ett klimatneutralt Växjö.

Under det första året har Linnéuniversitet kommit långt i att sätta den huvudsakliga

strukturen för visualiseringsverktyget. Det är baserat på de utsläpp som görs från

användning av fossil energi i Växjö – med andra ord direkt kopplad till Växjös mål om

fossilbränslefrihet. I verktyget är tanken att det ska gå att förändra förutsättningar, till

exempel hur körsträckor eller energimix förändras vid olika åtgärder, vilket i sin tur ska

leda till att man visuellt ser effekterna på såväl utsläpp som energi. Linnéuniversitetet

tittar också på om det är möjligt att visa om förändringarna även får effekter på andra

hållbarhetsmål. Fokus nu är att få verktyget att fungera ur ett territoriellt perspektiv,

och möjligen i ett senare skede koppla på konsumtionsperspektivet för att kunna mäta

till exempel invånarnas klimatpåverkan.

Det är intressant att få en bild av växjöbornas klimatpåverkan från konsumtions-

perspektiv – det har efterfrågats såväl från politiker som från invånare. Umeå kommun,

som också driver ett projekt inom Klimatneutrala städer, har genomfört en enkätstudie

till 4000 invånare om deras livsstilsvanor och fått fram intressanta siffror på det. Inom

vårt projekt gör vi nu lite benchmarking med Umeå och planerar att under hösten 2020


9

sätta en doktorand på Linnéuniversitetet att se hur vi kan göra en liknande

undersökning i Växjö.

Vad behöver projektet fokusera på under hösten?

Arbetet med revideringen av de olika planerna löper på bra. Där behöver vi bara se till

att kopplingen mellan dem och Klimatkontraktet som nämns nedan fungerar.

När det gäller visualiseringsverktygen behöver kommunen verkligen fundera över vilket

behov vi egentligen har av sådana verktyg. Inom Viable Cities vill man se om det är så att

man ska rekommendera gemensamma verktyg, som används av flera kommuner. Kanske

kan de vara väsentliga i utformningen av klimatkontrakten, eller för att hitta

prioriteringar. Blir det då dubbelarbete för oss? Behöver vi avblåsa det arbete som LNU

bedriver inom projektet? Detta måste diskuteras närmare.

Verktyg för att visualisera kommuninvånarnas klimatpåverkan finns redan, och vi länkar

till ett par från kommunens hemsida. För den invånare som vill är det alltså själv möjligt

att få en uppfattning om sin klimatpåverkan. För oss kan det snarare vara intressant att

ha en kunskap om ungefär hur stora konsumtionsrelaterade utsläpp Växjöborna har och

om de skiljer sig från riket. Det kan vi fånga upp i en enkät.

Slutligen har vi här också arbetet med dialoger och att involvera samhällsaktörer. De

dialoger och handslag kommunen vill göra med andra aktörer kopplat till Hållbara Växjö

2030 skulle med fördel kunna kopplas till Klimatneutrala Växjö 2030. Även uppdraget om

en ny Växjödeklaration kan vara kopplad till såväl det här arbetspaketet som

framtagandet av ett Klimatkontrakt.

Arbetspaket 2 – Byggsektorns klimatpåverkan

I det andra arbetspaketet gör projektet en fördjupning i byggsektorns klimatpåverkan ur

ett livscykelperspektiv. Detta är ett av de arbetspaket som kan klassa som pilotprojekt.


10

Arbetspaketet är viktigt för att kunna informera och utbilda den egna koncernen och

skapa förståelse bland tillverkare och entreprenörer. Det handlar också om att använda

sig av livscykelanalyser som underlag i till exempel upphandlingar.

I arbetspaketet deltar huvudsakligen Växjö kommun och Linnéuniversitetet, medan

kunskap och erfarenheter också hämtas in från VKAB. Kontaktperson för Växjö kommun,

tillika arbetspaketets delprojektledare, är vakant sedan i mars, då Johan Thorsell slutade.

Från Linnéuniversitetet deltar Ambrose Dodoo och Jorge Zapico.


Inledningsvis påbörjade Växjö kommun och Linnéuniversitetet en undersökning av vilka

möjligheter som förenklat kan åskådliggöra innebörden av livscykelanalyser vid

byggnation med hjälp av ett webbverktyg. Av den första prototypen framgår att man ska

kunna göra olika val av till exempel material i väggarna, och då få ut ett klimatvärde på

det. När man adderar material för hela byggnaden kan man få ett klimatvärde per

kvadratmeter.

Verktyget omfattar hela livscykeln, till skillnad från Boverkets klimatdeklarationer som

omfattar byggskede A1-A5. Växjös verktyg är dock utvecklat i nära samverkan med

Boverket och andra aktörer så att det kompletterar istället för konkurrerar. Vi vill i

arbetet kunna öka förståelsen för en byggnads klimatpåverkan i hela livscykeln, från

framtagande av råvaror till rivning. Projektet vill engagera såväl interna som externa

aktörer i framtagandet. Detta samordnas med riktlinjer från Boverket och

behovsinventering inom VKAB.

Insamling av data för analys av livscykelanalyser vid byggnation har påbörjats. Så långt

kan sägas att utvecklingen av regelverket pekar på att delar av planeringen måste

justeras för att inte duplicera befintliga arbeten. Fokus under våren har varit att utforska

hur livscykelanalyser och förenklade modeller kan integreras tidigast möjligt i planering

och designskede, för att hjälpa till grunda arbetet för senare klimatdeklaration. Ett


11

stakeholdermöte genomfördes vid projektstart och ett öppet seminarium var planerat

till slutet av februari i samband med ett större event i Växjö. Dessvärre ställdes detta

event in, vilket gjorde att det öppna seminariet inte genomförts.


I och med att arbetspaketets projektledare bytte tjänst i mars och det ännu inte kommit

en ersättare föreligger en risk att kunskap som erhållits internt i projektet har gått

förlorad och inte kan överföras. Från kommunens sida är det därför av allra största vikt

att hitta någon som tar över den rollen.

LNU planerar att under början av hösten intervjua de olika bolagen för att förstå mer om

hur användbart livscykelanalyser är för dem. Det blir också ett sätt att tanka över

kunskap.

Arbetspaket 3 – Vätgasproduktion

Då transportsektorn står för nästan alla återstående utsläpp av koldioxid (i synnerhet

sedan VEABs energiproduktion blev fossilbränslefri i december 2019), finns ett särskilt

fokus kopplat till transporter i projektet. Arbetspaket 3 kopplar till transportsektorn, om

än inte till hela sektorn. Här handlar det istället om att fördjupa sig inom ett område och

se vilka tekniska möjligheter och vilken potential som finns att producera vätgas vid

Sandviksverket.

Huvudkontaktpersoner för arbetspaketet är Julia Ahlrot, VEAB, och Michael Strand,

Linnéuniversitetet.


Linnéuniversitetet bedriver en förstudie för att se vilken potential som finns att

producera vätgas via förgasning av trädbränslen i Växjö. Vid Sandviksverket har en


12

lämplig plats för en 300 kW pilotanläggning identifierats. Detaljerade lösningar

utarbetas nu för anslutningar till förgasaren baserat på pannans konstruktion och

funktion. Särskilt undersöks hur tillförsel och återföring av bäddmaterial mellan panna

och förgasare kan åstadkommas utan att det stör temperaturfördelning i bädden.

För laboratorieförsöken har en anordning för att producera en modellgas tagits fram.

Anordningen består av en liggande skruvreaktor i en isolerad ugn som värms upp med

gasolbrännare. I reaktorn ska bränslet avgasas och gasen används för att studera olika

metoder för uppgradering och omvandling av rågasen till en vätgasrik syntesgas.

Laboratorieanläggningen sätts upp på Linnéuniversitetet och inledande tester

genomförs under våren 2020.

Beräkningar har gjorts för att se vilken mängd som potentiellt kan produceras vid

Sandviksverket, och det kan konstateras att lokalproducerad förnybar vätgas har

potential att ersätta en majoritet av den diesel som används i Växjö. Begränsningen

ligger snarare i transport av vätgasen och hur snabbt vätgasfordon etableras på

marknaden.

Arbetet i projektet ligger väl i linje med en studie som har koordinerats från

Energikontor Sydost under 2019. Studien syftade till att ta reda på potentialen för såväl

produktion som konsumtion av vätgas för huvudsakligen transporter i Kronoberg. Flera

aktörer har identifierats.


Parallellt med det här projekt pågår ett projekt där man tittar på potentialen att

producera flygbränsle från flis. En av de möjligheter som tittas på där är en lokalisering i

anslutning till Sandviksverket. Beslut som innebär att en sådan produktion ska påbörjas,

kan också påverka vilken inriktning det här arbetspaketet om vätgas ska ta i

fortsättningen. Beräkningar om produktion, kostnader, teknik etc påverkas beroende på


13

om en vätgasproduktion kopplas till samma system som en flygbränsleproduktion eller

inte. Projekten behöver således följa varandra.

Arbetspaket 4 – Transition Lab

Då Viable Cities är motor för flera olika projekt inom flera olika utlysningar, har man sett

en möjlighet till samskapande och kunskapsöverföring mellan projekten. Det så kallade

Transition Lab är ett forum som möjliggör dels kontakter mellan de olika projekten inom

Klimatneutrala städer, dels mellan de olika projekten i olika utlysningar.

Huvudkontaktperson för detta arbetspaket är Henrik Johansson, Växjö kommun. Övriga

deltagare i arbetspaketet är hållbarhetschef Charlotte G Brynielsson och

hållbarhetsutskottets ordförande Magnus P Wåhlin (mp), Växjö kommun, samt Jorge

Zapico, Linnéuniversitetet.


Transition Lab har fungerat som de gemensamma träffarna för projekten inom

Klimatneutrala städer, men det kan konstateras att det har varit mindre fokus på

utveckling av och erfarenhetsutbyte mellan de olika projekten. Istället har fokus legat

mer på innovationsteam, innovationsbehov och hur Viable Cities vill driva på för att

utveckla en modell för enklare ingångar för kommuner och andra aktörer som vill söka

stöd för innovativt klimatomställningsarbete i Sverige (slippa gå till flera myndigheter).

Det har under året också särskilt betonats att EU är mycket intresserade över hur Viable

Cities är uppbyggt. Det har gjort att Transition Lab å ena sidan är ett väldigt organiskt

forum och en plattform för många möten och diskussioner, men å andra sidan något

otydligt i sitt syfte.

Diskussionerna under Transition Labs, och kanske ännu mer de kontakter som pågått

mellan Viable Cities och respektive projekt löpande, har dominerats av på vilket sätt


14

Sverige kan påverka EU. Som exempel kan nämnas framtagandet av det så kallade

Klimatkontraktet, se nedan.

Under det första Transition Lab påbörjades arbetet med att utforma en gemensam

deklaration, eller gemensam förståelse för vilka samhällsgenomgripande förändringar

som behövs för att säkra klimatneutralitet med ett gott liv inom planetens gränser.

Vidare har man hittat teman som kommunerna kan gräva djupare i för att hitta

gemensamma angreppssätt för att undvika att hjulet uppfinns flera gånger. Ett antal

teman har föreslagits, och Växjö kommun har intresserat sig för att bidra i såväl arbete

med hur man kan jobba med förankringsarbete (”green governance”) och visualisering.


Ytterligare Transition Lab planeras till 16-17 september och 4-5 november. Inbjudan att

delta på dessa kommer gå ut till flera i Växjökonsortiet. Det gemensamma arbete i Viable

Cities, där Växjö engagerar sig lite mer i visualiering och förankring, kommer att ske på

en mindre omfattande nivå. Troligen handlar det om websända frukostseminarier med

efterföljande diskussioner.

Klimatkontrakt

Viable Cities vill, utöver den direkta finansieringen till projektet, också stötta

kommunerna med kunskap och erfarenhetsutbyte och samordning med insatser från

andra innovationsprogram, finansiärer och myndigheter, samt förbereda kommunerna

för det kommande EU-programmet om klimatneutrala städer. Detta arbete har initierats

lite vid sidan om själva Transition Labs och vad som var känt från början.


15


Viable Cities besökte Växjö kommun den 3 mars för att dels träffa hela Växjös

projektteam, dels träffa kommunstyrelsens ordförande och hållbarhetsutskottets

ordförande. Under mötet diskuterades bland annat planerna på att kommunerna i

Klimatneutrala städer skulle skriva under en avsiktsförklaring om att ta fram ett

klimatkontrakt. Klimatkontraktet ska enligt avsiktsförklaringen vara en form av avtal

mellan kommunen och Viable Cities, baserat på Växjös hållbarhetsmål, och markera

starten på ett intensifierat omställningsarbete för att nå klimatneutralitet och förbereda

kommunen på de utlysningar som kommer från EU framöver.

Viable Cities har planerat att klimatkontrakten ska vara klara i december, och har därför

haft en del kommunikation med kommunen i frågan. Det har däremot varit lite otydligt

hur ett sådant kontrakt ska vara utformat. Som vi uppfattat det är planen att kommunen

ska skriva in i kontraktet vad vi ska göra, baserat på våra planer (energiplan,

transportplan, klimatanpassningsplan), och att Viable Cities ska hjälpa till med stöd och

finansieringsvägar. Men här finns också en förhoppning om att staten ska gå in, och det

är väl detta som inte är tydligt – vem är den egentliga motparten i kontraktet. Inom EUs

Missions verkar liknande klimatkontrakt planeras och förhoppningen är att

klimatkontrakten inom Viable Cities ska förbereda kommunerna på de möjligheter som

öppnas upp längre fram.


Utarbetande av kontrakten kommer bli ett fokus under hösten. Viable Cities planerar två

bilaterala möten med kommunen under hösten (september och november) för att gå

djupare i detta.

Eftersom klimatkontraktet förväntas vara klart i december är det viktigt att vi i Växjö

definierar vad klimatkontraktet innebär för oss. Det bör kunna liknas vid det arbete som

drogs igång efter antagandet av Växjös klimatmål 1996 – då formulerades en form av

målbild för Fossilbränslefria Växjö som allt klimatarbete skulle bidra till att uppnå. Idag


16

har vi målbilden Klimat- och miljösmart. Det rimliga vore att ett klimatkontrakt

beskriver vad som ska göras i Växjö fram till 2030 kopplat till klimat. Rent konkret skulle

det kunna innebära att samlat beskriva utvecklingsområden/insatsområden i olika

planer som relaterar till klimat. I det här arbetet skulle det också gå att koppla på arbetet

med en Växjödeklaration (kanske är det klimatkontraktet?), koldioxidbudget (vilket totalt

utsläppsutrymme vi har fram till 2030) och arbetet med dialoger och handslag.

Ett konkret uppdrag behöver ges att ta fram klimatkontraktet.

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-10-01

Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande

1 (1)

§ 348 Dnr 2019-00204

Verkställighet av fullmäktiges beslut att upprätta en ny version av Växjödeklarationen

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet uppdrar till kommunchefen att, när arbetet med hållbarhetsprogrammet 2030 är slutfört, återkomma med en ny version av Växjödeklarationen där Växjö uppmanar Sveriges regering och kommuner i Europa att agera för en fossilbränslefri framtid. Bakgrund Enligt gällande rutin tas beslut från kommunfullmäktige upp i arbetsutskottet för verkställighet. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige beslutade i § 215/2019 följande:

1. Kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med att Växjö kommun aktivt arbetar med såväl minskad klimatpåverkan som med klimatanpassning. Det är viktigt att kommunen föregår med gott exempel i dessa frågor; detta görs bland annat genom det arbete som pågår med att ta fram ett hållbarhetsprogram baserat på de globala målen för hållbar utveckling. Växjö har dessutom, som aktiv medlem och med styrelseposter i både Energy Cities och ICLEI skrivit under ett öppet brev “Mayors Letter to leaders on ambitious Climate 2050 goals”, där krav på kraftfullare agerande för att nå EU:s klimatmål enligt Parisöverenskommelsen, på att stärka EU:s klimatåtaganden och visa globalt ledarskap ställs.

2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att, när

arbetet medhållbarhetsprogrammet 2030 är slutfört, återkomma med en ny version av Växjödeklarationen där Växjö uppmanar Sveriges regering och kommuner i Europa att agera för en fossilbränslefri framtid.

Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen

Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 E-post [email protected] Webb www.vaxjo.se

Ärende Dnr KS 2020-00481 2020-08-31

Helen Karlsson Jacobsson utredningssekreterare

Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott

Rapport om Växjö kommuns aktiviteter under Växjö Pride 2020 Förslag till beslut Hållbarhetsutskottet noterar informationen i rapporten Växjö kommuns aktiviteter under Växjö Pride 2020.

Bakgrund

Alternativa Växjö Pride genomfördes den 4 – 10 maj 2020 och rapporten ger en översiktlig bild av Växjö kommuns aktiviteter samt kostnader i samband med densamma.

Beslutet skickas till För kännedom Kommunchefen

Monica Skagne kommunchef

Charlotte G Brynielsson hållbarhetschef

www.vaxjo.se

Rapport om Växjö

kommuns aktiviteter

under Växjö Pride 2020 Dnr KS/2020-00481


2

Innehåll Sammanställning och utvärdering av Växjö kommuns evenemang under Pride-veckan,

4 – 10 maj 2020 ................................................................................................................................ 3

Officiell kommunikation via kommunikationsavdelningen ................................................... 3

Delrapporter från förvaltningar och bolag ................................................................................ 6

Utbildningsförvaltningens förskole- och skolenheter ........................................................ 6

Vidéum ........................................................................................................................................... 9

Kultur- och fritidsförvaltningen .............................................................................................. 9

Omsorgsförvaltningen ............................................................................................................... 9

Miljö- och hälsoskyddskontoret ............................................................................................ 10

Vidingehem ................................................................................................................................. 10

Växjöbostäder ............................................................................................................................ 10

Arbete och välfärd ...................................................................................................................... 11

Vöfab ............................................................................................................................................. 11

Stadsbyggnadskontoret ............................................................................................................ 11

Växjö Energi AB ........................................................................................................................... 11

Tekniska förvaltningen .............................................................................................................. 12

Kommunledningsförvaltningen .............................................................................................. 12

Planering och samordning ........................................................................................................... 12

Ekonomi ........................................................................................................................................... 13

Koncernövergripande personalaktiviteter ........................................................................... 13

Evenemangsbidrag ..................................................................................................................... 13

Sponsring från Växjö kommunkoncern ................................................................................. 13


3

Sammanställning och utvärdering av Växjö kommuns

evenemang under Pride-veckan, 4 – 10 maj 2020

På grund av de restriktioner för folksamlingar som beslutades utifrån situationen kring

Covid-19 blev Pride-veckan begränsad i år. Föreningen Växjö Pride bestämde sig dock

tidigt för att veckan ändå skulle genomföras, dock med en lite annorlunda planering.

Man utgick från 3 inriktningar:

Växjö Prides tre inriktningar blev också Växjö kommunkoncerns inriktningar. Arbetet

kring det interna genomförandet hanterades av KLFs ledningsgrupp med KSHU som

politiskt ansvarigt.

Officiell kommunikation via kommunikationsavdelningen

Byte av profilbild på Växjö kommuns sociala medier-konton.

Veckans instagrammare på @vaxjokommun

var en lärare på Östra lugnets skola som gjorde mycket under veckan med eleverna.

En allmän nyhet på webben den 4 maj

om att Växjö kommun stöttar Växjö Pride och lite av vad som händer under veckan.

https://www.vaxjo.se/sidor/se-och-gora/nyheter-se-och-gora/arkiv/2020-05-04-

nu-flaggar-vi-for-pride.html

Digital

kommunikation

och dialog

Symbolhandlingar:

kollektiva och

individuella

Fysiska

aktiviteter och

små träffar

https://www.vaxjo.se/sidor/se-och-gora/nyheter-se-och-gora/arkiv/2020-05-04-nu-flaggar-vi-for-pride.html

https://www.vaxjo.se/sidor/se-och-gora/nyheter-se-och-gora/arkiv/2020-05-04-nu-flaggar-vi-for-pride.html


4

upplev.vaxjo.se

Växjö kommun hade en egen sida på http://upplev.vaxjo.se om Pride och kopplade

evenemang dit, både Växjö kommuns egna evenemang och andra aktörers.

Reportage om Pride i Växjö kommuns nyhetsbrev till företagare: Näringsliv och

Tillväxt

https://www.vaxjo.se/sidor/jobb-och-foretag/nyhetsbrev-naringsliv-och-

tillvaxt.html

Alla bibliotek hade en rejäl bokskyltning under veckan på sina respektive

bibliotek och gav boktips på Facebook och Instagram.

Under veckan rullade en film på Bergendahlska gårdens Facebook – Vad

betyder Pride för dig?

Pride-flaggning 4 – 10 maj utanför kommunhuset, kultur- och

fritidsförvaltningens alla verksamheter, Vöfab-huset, Hammargatan,

Teleborgshallen, olika skolor och enheter såsom t.ex. särskilda boenden etc.

Ett officiellt inlägg gjordes på Facebook 4 maj om flaggningen i kommunen och

om nya flaggningspolicyn.

Inlägget på Facebook:

”Nu flaggar vi för Pride! ❤️🧡💛💚💙💜

Det blir ett annorlunda Pridefirande i år

med anledning av coronapandemin, och

firandet består till stor del

symbolhandlingar istället för traditionella

evenemang. Ändringen av flaggpolicyn

har därför en stor symbolisk betydelse.

Kommunfullmäktige beslutade i höstas att

flaggning i samband med Växjö Pride ska

göras utanför kommunhuset varje år.”.

https://www.vaxjo.se/sidor/jobb-och-foretag/nyhetsbrev-naringsliv-och-tillvaxt.html

https://www.vaxjo.se/sidor/jobb-och-foretag/nyhetsbrev-naringsliv-och-tillvaxt.html


5

Formalia:

Enligt de riktlinjer som finns hissas alltid Pride-flaggan utanför kommunhuset under

Pride-veckan. För övriga verksamheter är det upp till chef på respektive ställe att

bestämma om flaggning vid andra tillfällen än allmänna flaggdagar.

Ett officiellt inlägg gjordes på Facebook den 6 maj om Papperian och

Textilgruppen som hade gjort saker i Pride-mönster.

Inlägget på Facebook:

”Papperian och Textilgruppen är dagliga verksamheter i kommunal regi, som just nu

hjälper till med att skapa färgglad Pridestämning på stan. Och visst har de gjort ett

fantastiskt jobb! Skapandet sker med en massa olika tekniker, allt utifrån former och

mönster som deltagarna, som har lindrig till måttlig funktionsnedsättning, skapat själva.

Passa på att komma förbi butiken på Klostergatan 11A i Växjö och se allt fint med det

viktiga budskapet om mångfald och kärlek!”


6

Växjö stadsbibliotek genomför vid två tillfällen under veckan Drag Queen Story

Hour. Sändningen genomförs via Växjö biblioteks Facebooksida under fredag 8

och lördag 9 maj

Beskrivning:

”Livesändning med Lady Busty & Miss Shameless. På Drag Queen Story Hour har

fantasin och sagan inga normer eller gränser. Här får världen vara precis så olik, stor och

kärleksfull som den faktiskt är. Sagostunden är uppdelad i två delar. Den första delen

vänder sig till barn 2-4 år, andra delen för barn 4-7 år.”

Officiella inlägg om sagostunderna gjordes på Facebook.

Delrapporter från förvaltningar och bolag

Utbildningsförvaltningens förskole- och skolenheter

Nedan rapporteras vad rektorerna vid några enheter har angett att de har genomfört

under Prideveckan på sin enhet.

Förskolorna på Hov firade med Prideflagga

Vallvikens förskola

o Uppmanade barnen att ha olika färger på kläderna på olika dagar (t.ex. att

alla hade gula kläder på måndag, blå tisdag osv.).

o Pedagogerna hade samtal med barnen om varför de skulle ha olika kläder

och vad det står för. Det blev väldigt intressanta samtal. Det gjordes även

flaggor.

Furutå förskola uppmärksammade inte Pride-veckan i år, men har lagt till det

som ett utvecklingsområde till 2021.

Gullvivans- och Hovshaga förskola

o Uppmärksammade Pride i år genom att måla regnbågsflaggor som sattes

upp och läste litteratur kopplad till temat.

o Pride-veckan låg veckan efter vad man kallar Barnkonventionsveckan så

de går bra hand i hand med varandra.


7

Junibackens förskola och Pilbäckens förskola

o Alla avdelningar utgick från ”Allas lika värde” och pratade med barnen om

detta, anpassat efter vilken ålder de hade.

o Pratade om Pride-flaggan och de allra yngsta ritade och målade flaggor.

Barnen uppmärksammade Pride-flaggan när de var ute och cyklade med

dem (även de yngsta). De visste då vad den stod för och det blev nya frågor

och prat kring allas lika värde.

Kalvsviks/Tävelsås/Vederslövs förskolor

o Det föll bort mycket på grund av Covid -19. Fokus låg på att hålla

verksamheten rullande efter de förutsättningar varje förskola hade i vår.

o Flaggning av Pride-flaggan.

Sandsbro och Skogslekens förskolor

o I sitt värdegrundsarbete arbetar man fortlöpande med allas lika värde och

vikten av att lyssna på och respektera varandra.

Villekulla förskola

o Villekulla/Lönneberga hade en färg varje dag på kläderna (Växjö Prides

utmaning), läste böcker om stjärnfamiljer och olikheter, pärlade

armband/halsband i regnbågens färger och hade samtal/diskussioner i

smågrupper.

o Villekulla/Saltkråkan pratade om allas lika värde och målat/ritat flaggor.

o Villekulla Lilla Gubben hade undervisning i skogen då deras kompis Kalle

var med och Kalle hade klänning på sig och skulle gå på fest. Man pratade

om att alla är lika värda och ser olika ut.

Grundsärskolan

o Uppmärksammade Pride-veckan genom flaggning på Teleborg centrum

och Ljungfälle.

Hovshagaskolan

o Prideflaggan hissades. Värderingsövningar utifrån allas lika värde

genomfördes i klasser.


8

Pilbäckskolan

o I år uppmärksammades inte Pride så mycket på Pilbäckskolan,

anledningen var bl.a. pandemisituationen och förra årets skriverier samt

anmälningar om skolans arbete. Det tog tyvärr bort viljan att göra något

kring Pride.

o På Pilbäckskolan var det främst lågstadiet som ritade Pride-blommor och

pratade om allas lika värde.

Torpaskolan

o Jobbade (och gör hela tiden) med värdegrund i klassen och i team med

bibliotekarie. En klass hade en föreläsning samt bokprojekt Transexuell.

Åryd skola

o Det genomfördes inga speciella aktiviteter denna vecka.

Öjaby skola

o Hissades Prideflaggan.

o Pratade om innebörden i klasserna.

o Fritidsverksamheten lyfte Pride-temat och hade bl.a. dansaktiviteter.

Elin Wägnerskolan

o Har inte genomfört några aktiviteter i samband med Pride i år. Skolan

brukar genomföra detta men inte i år med anledning av Covid-19.

Fagrabäckskolan

o Hissade Pride-flaggan, uppmärksammade temat i fritidsgården och lyfte

det i olika sammanhang i klassrum

Norregårdskolan

o Hissade Pride-flaggan.

o Tydliggjorde Pride-programmet för sina elever.

o Elev- och hälsovårdsteamet tog fram ett klassmaterial om sexuell läggning

och könsidentitet med ett historiskt perspektiv som tydliggjorde

förändring av normer och rättigheter. Materialet användes både på

lektionstid och grupptid.


9

Ringsbergskolan - se bilaga 1 om redovisning av Pride-arbetet 2020.

Vidéum

Vidéum AB flaggade med Pride-flagga utomhus vid infarten till Videum Science

Park. Vidare flaggade även Videum Science Park inne i lobbyn under Pride-

veckan.

Vidéums medarbetare i Företagsservice/Receptionen bar Pride-armband under

veckan.

Kultur- och fritidsförvaltningen

Öppen workshop på Araby Park arena. Deltagarna i åldern 10 - 12 år gjorde pins

på temat Pride.

Under veckan skyltar biblioteken med böcker på temat Pride på alla

biblioteksenheter.

Parad utifrån restriktioner och rekommendationer med Pride-flaggor från

förvaltningskontoret till Linnéparken där man kastade skor.

Omsorgsförvaltningen

Papperian/TextilGruppen hade under Pride-veckan gjort saker till försäljning i

Papperians butik.

o Skyltfönstret var skyltat och affären fylldes med alla olika saker som; vävda

löpare, mattor, väskor, korgar, grytlappar och bonader i fantastiska

mönster. Kort med kuvert och alla saker i Pride-färger.

o Papperian skyltade även i glasmontern på Bäckgatan.

o Alla saker som skyltades hade tillverkats på Daglig verksamhet i Växjö

kommun.

Toftagården särskilt boende

o Toftagården uppmärksammade Pride i samband med en 90-

årsuppvaktning i deras fina trädgård. Anhöriga hyrde in trubadur Tommy

H och samtliga boende var välkomna att lyssna.


10

o Personal i aktiveringen gjorde tårtor i Pride-anda med egenhändigt

målade Pride-flaggor.

o Smålandsposten uppmärksammade det hela med ett fint reportage 7 maj,

”Spelman och Pride-tårta bröt coronatristessen”.

o Träffpunkt och dagligverksamhet i äldreomsorgen hade inga aktiviteter

p.g.a. att deras verksamheter hålls stängda under pandemin.

Miljö- och hälsoskyddskontoret

På miljö- och hälsoskyddskontoret skickades det ut information via Teams om att

Prideveckan pågick med uppmaning

att följa Växjö Prides Facebooksida,

en utmaning om att följa färgutmaningen med sina klädfärger under veckan, samt

en uppmaning för den som ville att gå och slänga sina skor i Linnéparken som en

symbol för en missad parad.

Miljö- och hälsoskyddskontoret hade även Pride-flaggor i lunchrummet samt

blommor i Pride-färgerna på lunchborden.

Vidingehem

Vidingehem flaggade med Pride-flaggan hela veckan utanför kontoret i Rottne.

Vidingehem informerade på webben och Facebook om Pride och hänvisade till

Växjö Prides program.

Medarbetare som önskade delta på aktiviteter välkommen att göra det om det

passade in i verksamheten.

Vidingehem gillar olika och olika är bra!

Växjöbostäder

Växjöbostäder flaggade med Pride-flaggan under veckan, i alla sina

bostadsområden som har en flaggstång. Växjöbostäder fick ett tackbrev från en

av sina hyresgäster som respons. Det blev man väldigt glad för och som

publicerades på deras intranät. Brevet ligger i bilaga 2.


11

Arbete och välfärd

Bergendahlska Gården med sin grupp hbtq+ var med på skokastet som ersatte

den formella Pride-paraden genom Växjö centrum. Ungdomarna pyntade sina

skor och man gick gemensamt till Linnéparken och kastade upp sina skor.

Med hjälp av BG’s ungdomar pyntades Musikhusethuset både in- och utvändigt.

På fredagskvällen hade BG en egen fest med sina hbtq+ ungdomar där kvällen

avslutades med middag på de Luxe på Sandgärdsgatan i Växjö.

Inför veckan skapades en tavla med Pride-tema där även fritidsgårdarna var med.

Det blev en film som rullade på BGs Facebook-konto (se avsnittet om officiell

kommunikation).

Vöfab

Vöfab flaggade utanför Vöfab-huset och kommunhuset.

Vidare belyste Vöfab sitt mångfaldsarbete på webbplatsen www.vofab.se och på

LinkedIn.

Stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontoret bjöds in att komma till kontorsmötet iförd Pride-färgerna.

Många anammade den uppmaningen.

Växjö Energi AB

På Växjö Energi tog man fram ett antal påståenden i syfte att väcka tankar och

samtal kring likabehandling, mångfald och jämställdhet. Dessa har sedan

kommunicerats till medarbetarna Växjö Energi ABs intranät med uppmaningen

att läsa, reflektera och prata med sina kollegor – eller fundera bara på egen hand.

Påståendena har även placerats ut i fikarummen.

Växjö Energi AB har även uppmanat medarbetarna att använda deras egna

mångfaldsspel i form av en kortlek, som är ett diskussionsspel om värderingar.

Dessutom har VEAB i samband med Prideveckan påmint om deras

Uppförandekod för medarbetare och deras Likabehandlingsplan.


12

Givetvis flaggade VEAB och lyfte budskapet om allas lika värde i sin externa

kommunikation, exempelvis på webb och sociala medier.

Tekniska förvaltningen

Inga särskilda aktiviteter rapporterades under veckan. Däremot var förvaltningen säkert

delaktig i andras aktiviteter om de krävde avstängningar eller något annat som man

bistått med.

Kommunledningsförvaltningen

KLFs ledningsgrupp planerade och samordnade de sammanhållna aktiviteterna för Pride,

främst utifrån Växjö Prides egen omställning till en Alternativ Pride-vecka. En tidig

planering innehöll även aktiviteter som skulle genomföras via HR-avdelningen, men de

ställdes in p.g.a. situationen kring Corona då annat arbete fick prioriteras. De olika KLF-

kontoren och dess medarbetare uppmärksammade Pride-veckan på olika sätt, t.ex.

genom att pynta fikarummen och korridorerna, eller att bära Pride-färgerna de olika

dagarna. Samordning av planering, kommunikation och uppföljning hanterades av

kommunikationsavdelningen och hållbarhetsenheten i nära samarbete.

Planering och samordning

Ett mejl skickades ut till koncernledningen i mitten på april i vilket de uppmuntrades till

att på olika sätt delta i Växjös Alternativa Pride-vecka. Förvaltningar och bolag ombads

meddela kommunikationsavdelningen vilka aktiviteter som skulle genomföras.

Hållbarhetsenheten fick i uppdrag att samla in information, följa upp och återrapportera

till KSHU om vad som hänt under Pride-veckan.


13

Ekonomi

Koncernövergripande personalaktiviteter

50 tkr avsattes i kommunstyrelsens budget för koncernövergripande aktiviteter, såsom

t.ex. flaggning och omkostnader i samband med exempelvis en föreläsning eller Pride-

paraden. Av budgeten för 2020 användes 744 kronor för flaggning under veckan utanför

kommunhuset – eftersom inga andra aktiviteter genomfördes pga. Corona.

Evenemangsbidrag

Via Växjö kommuns evenemangsstyrgrupp erhöll föreningen Växjö Pride ett

evenemangsbidrag av kommunstyrelsen på 150 tkr.

Sponsring från Växjö kommun

Vidingehem sponsrade föreningen Växjö Pride med 10 tkr.

Vöfab sponsrade med 10 tkr.

Växjö Energi AB sponsrade med 10 tkr.

Vidéum sponsrade med 10 tkr.

Bilaga 1 – Ringsbergskolans redovisning av Pridearbetet 2020.

Bilaga 2 – Tackbrev från boende till Växjöbostäder.

Axplock ur Ringsbergskolans arbete med diskrimineringsgrunderna kön, könsövergripande identitet eller uttryck, sexuell läggning samt läroplanens grundläggande värden.

Bilaga 1 till Växjö kommunkoncerns rapport om engagemang under Växjö Pride 2020.

Ringsbergskolans Pride-arbete 2020. Dnr KS/2020-00481.

Pride är ett trevligt och viktigt samhällsengagemang! Ringsbergskolan arbetar med Prides budskap

varje dag, året om – i enlighet med de styrdokument vi har. Vi gjorde några jippo-saker, men det är

inte det som får genomslag. Det som sker varje dag, är det som fostrar våra elever till demokratiska

samhällsmedborgare, med respekt för livets okränkbarhet och människors olikheter. Här presenterar vi

ett axplock av detta arbete.

Åtgärder för utveckling är om elever kunde erbjudas någon typ av föreläsning – att möta någon med

egen livserfarenhet om att bryta könsnormer – med efterföljande diskussion. Det står på önskelistan

inför 2021.

Bilder nedan: Sedan 2019 är Pride-flaggan hissad på vackra Ringsbergskolan året om!

Just under Pride-veckan gjorde eleverna olika aktiviteter tillsammans med fritidsledare Gudny

Petersson. Bland annat detta konstverk. Uppmärksammades också genom olika färger på kläderna

varje dag hos de som ville.

På vår anslagstavla vid elevernas uppehållsyta! En inbjudan som hänger här hela året! Ger möjlighet

till möten, identifikation och acceptans av alla. Markerar skolans ställningstagande – alla får vara

olika!

Kurserna nedan sammanföll med Prideveckan år 2020 Kurserna nedan genomförs årligen, ibland sammanfaller de med Växjö kommuns Pride-vecka. För vår

del spelar det ingen roll när under året kurserna genomförs. Det är ett grundläggande

förhållningssätt att alla får vara olika.

Ämnesövergripande arbetssätt F-9 som en del av estetiska lärprocesser, skolans

pedagogiska plattform. Årligen arbetar vi med följande: Åk 4: Familjerelationer; Åk 5:

Kompisrelationer; Åk 6: Vad händer i kroppen? Pubertet och kärlek; Åk 7: Livslinje från

födelse till död; Åk 8: Vad händer i kroppen? Kärlek, sexualitet, graviditet, sjukdomar och

preventivmedel; Åk 9: Vem är jag? Identitet.

Svenska, SO och NO deltar alltid i ovanstående arbete, ibland också andra ämnen t.ex. bild.


Ur Ringsbergskolans Likabehandlingsplan läsåret 20/21 – förebyggande och aktiva

insatser

Diskriminering kopplat till Kartläggning och analys utifrån risk eller brist

Kön

Könsöverskridande identitet

eller uttryck

Elever har önskat att skolan skall visa sitt ställningstagande

gentemot personer som har könsöverskridande identitet eller

uttryck. Vi har ett gott samarbete med fritidsgården BG

genom vår fritidsledare som har inrett i galleriet med

bekräftande HBTQ-flagga. Lärmiljön i galleriet, dvs

elevernas uppehållsyta diskuteras i 6-9, på elevråd och med

elevskyddsråd. Det gör att alla elever blir delaktiga i

diskussionerna om alla människors lika värde och rätt till

olika uttryck. Fritidsgården BG där våra äldre elever kan

vistas på sin fritid, har också startat upp aktivitetsgrupper.

Även livskunskap och mentorstid används för att vidga

normer. Även ämnesövergripande kurser kan behandla temat.

Framförallt handlar det om hur vi agerar mot varandras

olikheter och att reagera när vi upptäcker kränkningar.

Skolans ställningstagande är numera synligt i galleriet,

elevernas uppehållsyta.

Ur Ringsbergskolans Likabehandlingsplan 20/21 – främjande och aktiva insatser

MAN FÅR VARA SOM MAN ÄR!

Vi arbetar ofta med två små skrifter som innehåller elevernas egna tolkningar av planen. För

att förstå detta behöver vi backa tillbaka i tiden. Detta hände 2009. Elevskyddsombuden fick i

uppdrag av likabehandlingsteamet att läsa igenom och tycka till om Ringsbergskolans

likabehandlingsplan.

Elevskyddsombuden gjorde reflektionen att planen hade ett svårbegripligt språk. Eleverna

ville förstå planen. Medvetenhet och förståelse av rättigheter, skyldigheter och möjligheter i

skolans värdegrundsarbete och trivselfrågor, gör att eleverna kan påverka sin egen situation,

allt enligt läroplanens ”Elevernas ansvar och inflytande”.

Elevskyddsombudens reflektion gjorde att ALLA elever och lärare under läsåret 09/10

arbetade med att diskutera innebörden i begreppen som fanns Planen utifrån värderingsfrågor

som vad är detta, hur kan det se ut, vad händer och hur känns det inom områdena:

kränkningar (fysiska, verbala, psykosociala, text- och bild)

mobbning

diskriminering

rasism

främlingsfientlighet


sexuella trakasserier och homofobi

Eleverna fick sedan rita en förklarande situationsbild av exempelvis en mobbningsscen av

psykosocial karaktär. Dessa ritade bilder blev teckningar och serier, som sedan fick

representera texten i Planen för årskurserna F–5; den lilla bilderboken och för 6-9 den stora

serieboken. På det sättet blev varje elev delaktig. Genom att lyssna på eleverna fick skolan det

bästa underlaget till Elevernas egen tolkning av Ringsbergskolans likabehandlingsplan med

rubriken “Man får vara som man är!” Dessa skrifter används fortfarande så gott som varje

vecka i värdegrundsarbetet.

ETT MEDVETET MÅNGFALDSARBETE

Förutom ”Man får vara som man är”-arbetet fördjupar sig åk 9 i ”Växjö kommuns

mångfaldsprogram”. Målet är att eleverna med sin sociala och emotionella förmåga, ska

föreställa sig vad mångfaldsprogrammet innebär för olika människor i samhället. Mångfald

innebär att människors lika värde respekteras - oavsett kön, könsöverskridande identitet och

uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,

funktionsnedsättning, ålder eller annat. Vi utgår från Ett sammanhållet Växjö. Lika värde,

rättigheter och möjligheter för alla växjöbor. Växjö kommuns mångfaldsprogram år 2015-

2025. Mångfaldsprogrammet används bland annat som underlag när eleverna undersöker sina

PRAO-platser. Uppgiften blir då att observera och reflektera över sin praktikplats ur ett

mångfaldsperspektiv. Efter praktiktiden delger eleverna varandra sina tankar och reflektioner.

Utifrån diskussioner och självupplevda händelser dramatiserar eleverna fram rollspel, som de

sedan analyserar och gemensamt samtalar om. Dessa samtal ligger till grund för att eleverna

ska bli mer medvetna om vad de har för rättigheter, skyldigheter och möjligheter att påverka

och förändra sin situation i olika sammanhang.

År 2012 tilldelades Ringsbergskolan, årskurs 9, Växjö kommuns mångfaldspris i området

DEMOKRATI, JÄMSTÄLLDHET och BARN- OCH UNGDOM med motiveringen:

Årskurs 9 på Ringsbergskolan har på ett konkret och kreativt sätt arbetat med Växjö

kommuns mångfaldsprogram. Genom rollspel och forumteater har klassen visat att om man

stimulerar mångfalden och främjar barn- och ungdomsfrågor kan man nå elevinflytande och

god påverkan. Årskursen har på så sätt varit mycket goda förebilder för de yngre barnen.

Detta arbetssätt använder vi oss fortfarande av. I alla årskurser, på olika nivåer.

LIVSKUNSKAP

En gång i veckan har elever i åk 1-9 ämnet livskunskap, som skolans val. Livskunskap är

ämnesövergripande, där mål från ämnena svenska och samhällskunskap samt kap 1-2 i

läroplanen styr innehållet tillsammans med gruppens och skolans behov. Under livskunskapen

arbetar eleverna exempelvis med:


hur drama och teater kan användas som verktyg för att göra eleverna aktiva i sitt

kunskapssökande, med hjälp av både kropp och tanke; minnet, viljan, motoriken,

föreställningsförmågan, intellektet och det sociala samspelet i klassen. Eleverna får

prova olika roller, situationer och händelser där analys, reflektion och diskussion är

ständigt återkommande i arbetsprocessen.

att i dramatisk form förmedla erfarenheter, idéer och åsikter till andra genom muntlig

framställning, redovisningar eller teaterföreställningar i syfte att ge kunskap och

engagemang i ett kommunikativt möte med en publik.

FN:s barnkonvention och skolans ordningsregler, värdegrund och Likabehandlingsplan.

- om människors lika värde och hur vi beter oss.

Elevinflytande i olika råd; klassråd, elevråd, kompisråd och elevskyddsråd. Eleverna

ges möjlighet till inflytande, delaktighet och påverkan utifrån demokratiska värderingar.

övningar i praktiska handlingssätt både i och utanför klassrummet, för att bli medvetna

om våra sociala och emotionella kunskaper, dvs hur våra tankar och känslor styr vårt

beteende när vi är tillsammans med andra människor. Vad har eleven för rättigheter,

skyldigheter och möjligheter att förändra sin situation i olika sammanhang?

kursen NÄT-mobbning där vi har rollspel utifrån elevernas egna upplevelser, besök av

ungdomspolisen samt dialog mellan barn och föräldrar om hur det är på nätet.

Syftet med livskunskapen är att stimulera elevernas nyfikenhet och ge dem en större möjlighet

att se omgivningen i relation till sig själv och därmed öka förståelsen för händelser och

skeenden i sin omvärld. Vi lär oss också att lyssna på och visa respekt för varandra.

SEX OCH SAMLEVNAD

Sex och samlevnad är ett kunskapsområde som rör frågor om bland annat jämställdhet,

sexualitet, relationer samt normer och könsmönster. Målet med sex- och samlevnads-

undervisningen är att stärka elevernas självkänsla och handlingskompetens och att möjliggöra

medvetna val som rör hälsa, relationer och sexualitet. Studier i flera europeiska länder visar att långsiktiga nationella satsningar på sex- och

samlevnadsundervisning leder till bland annat en minskning av sexuellt överförbara infektioner,

färre sexuella övergrepp och minskad homofobi. Forskningen visar även att satsningarna leder

till ökad medvetenhet om mänskliga rättighet, jämställdhet och ett mer kritiskt förhållningssätt

hos unga personer.1

I grundskolan ansvarar rektor för att undervisningen om sex och samlevnad involveras i olika

ämnen. Skolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande,

val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka

krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som

är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och

arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma

möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.

Utifrån ovanstående text om varför sex- och samlevnadsundervisning är viktigt i skolan, blir

Ringsbergskolans idé om hur man bäst arbetar med detta följande:

Ämnesövergripande arbetssätt F-9 som en del av estetiska lärprocesser, skolans

pedagogiska plattform. Årligen arbetar vi med följande: Åk 4: Familjerelationer; Åk 5:

Kompisrelationer; Åk 6: Vad händer i kroppen? Pubertet och kärlek; Åk 7: Livslinje

från födelse till död; Åk 8: Vad händer i kroppen? Kärlek, sexualitet, graviditet,

sjukdomar och preventivmedel; Åk 9: Vem är jag? Identitet.

1 https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sex-

och-samlevnad 2020-05-11 kl 11.30

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sex-och-samlevnad%202020-05-11

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sex-och-samlevnad%202020-05-11


Svenska, SO och NO deltar alltid i ovanstående arbete, ibland också andra ämnen t.ex.

bild.

Läsårstemat gemensamt för F-9 där sex- och samlevnad finns med i skolans

framarbetade perspektiv vid planeringen tex genetik, hälsa, identitet, jämställdhet,

könsroller, livsvillkor och levnadsmiljö, tex temat ”10 000 000 – vem är jag?” (16/17)

eller ”Makt” (19/20).

Ringsbergskolans kursmall (bilaga 3) för design av undervisning, där läroplanens

olika delar ryms, används vid planering och uppföljning av undervisningen.

Exempelvis könsperspektiv i undervisningen, som en del av perspektiven i lärandet

eller historiskt perspektiv på könsrollsmönster och normer.

Livskunskap som skolans val i åk 1-9, med utgångspunkt ”Vi är olika – jag får vara

som jag är!”.

Främjande/aktivt och förebyggande/aktivt arbete i Likabehandlingsplanen samt

månadsmöten med likabehandlingsteam där representanter för arbetslag,

skyddsombud, skolsköterska och kurator deltar.

Uppdrag från likabehandlingsteam till elevskyddsombud ang hbtq-frågor genomfört

läsåret 2019/20 och synligt ställningstagande i frågorna på elevernas uppehållsyta.

Läslyftet - kritiskt textarbete – del av undervisningen.

Växjö kommuns mångfaldsprogram i undervisningen för åk 9 i samband med

PRAO, om t.ex. annan sexuell läggning, funktionsnedsättning, barn och ungdom,

demokrati, integration och jämlikhet.

Plan för skolan och omvärlden som innehåller perspektivet normkritiskt

förhållningssätt inför framtida utbildnings- och yrkesval.

Elevhälsans möten möjliggör diskussioner kring förebyggande och åtgärdande arbete

för enskilda elever, grupper eller klasser. Insatser skolhälsovård genom hälsosamtal.

Individuella samtal eller gruppsamtal med kurator utifrån identifierade behov.

VÄXJÖ 2020-08-06

Susanne Randau, rektor Ringsbergskolan

Kommunledningsförvaltningen 1 (1)

Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 E-post [email protected] Webb www.vaxjo.se

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-09-09

Kommunstyrelsen

Ordförandes förslag till beslut - Motion om att ta fram en handlingsplan för en jämlik barndom - Julia Berg (S) och Malin Lauber (S)

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige besvarar motionen och konstaterar att motionsställarna tar upp ett viktigt och angeläget problem. Växjö kommun arbetar aktivt med att minska antalet och andelen barn som växer upp i fattigdom. Inte minst sker detta med många insatser för att fler människor ska ha ett arbete att gå till. Föräldrar med jobb är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra barn ekonomiska villkor. Med hållbarhetsprogrammet har vi pekat ut riktningen för social utveckling i kommunen och genom arbetet med barnkonventionen, som nu blivit lag, har kommunens ansvar att arbeta mot barnfattigdom blivit ännu tydligare.

Bakgrund

Malin Lauber (S) och Julia Berg (S) har inkommit med en motion om att ta fram en handlingsplan för en jämlik barndom. Av motionen framgår att 1 930 barn i Växjö kommun levde i ekonomiskt utsatta familjer år 2016, enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018. Det framgår vidare att Socialdemokraterna vill lindra effekterna av barnfattigdom och arbeta för en nollvision. Lauber och Berg föreslår kommunfullmäktige besluta att Växjö kommun har en nollvision gällande barnfattigdom och att Växjö kommun tar fram en handlingsplan för en jämlik barndom som ska lindra effekterna av barnfattigdom.

Bedömning

Kommunchefen har i en skrivelse den 27 augusti 2020 yttrat sig över motionen.



Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

Suzana Mocevic verksamhetsutvecklare

Kommunstyrelsen

Svar på motion om att ta fram en handlingsplan för

en jämlik barndom - Julia Berg (S) och Malin Lauber

(S)

Förslag till beslut Inget förslag till beslut lämnas Bakgrund Malin Lauber (S) och Julia Berg (S) har inkommit med en motion om att ta fram en handlingsplan för en jämlik barndom. Av motionen framgår att 1 930 barn i Växjö kommun levde i ekonomiskt utsatta familjer år 2016, enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018. Det framgår vidare att Socialdemokraterna vill lindra effekterna av barnfattigdom och arbeta för en nollvision. Lauber och Berg föreslår kommunfullmäktige besluta att Växjö kommun har en nollvision gällande barnfattigdom och att Växjö kommun tar fram en handlingsplan för en jämlik barndom som ska lindra effekterna av barnfattigdom.

Nuläge kring barnfattigdom Rädda Barnens rapport Barnfattigdom i Sverige (Rapport 2018) visar att antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Växjö kommun har ökat från 1 770 barn år 2011 till 1 933 barn år 2016. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat från 10,4 procent år 2011 till 10,3 procent år 2016. Definitionen av barnfattigdom är ett sammansatt mått som mäter dels barn i familjer med låg inkomststandard och dels barn i familjer som beviljats ekonomiskt bistånd. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) var andelen barn, 0–17 år, i familjer med låg inkomst eller i familjer som beviljats ekonomiskt bistånd (barnfattigdom) i Växjö kommun 2011 11,7 procent och 2018 9,5 procent. Enligt Folkhälsomyndigheten finns det stora, och ökande skillnader i behörighet till gymnasiet bland elever i årskurs 9, mellan dem vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå och övriga. I Växjö kommun var andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram 2009 89,6 procent (Riket 88,0 procent) och 2019 82,4 procent (Riket 84,7 procent).

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

2 (13)

Riksdagen har beslutat att inkorporera FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i svensk lag från och med den 1 januari 2020. Enligt Barnkonventionen har varje barn rätt till liv och utveckling (artikel 6) och en rimlig levnadsstandard utifrån landets förutsättningar (artikel 27). Barnkonventionen anger också att inget barn ska diskrimineras (artikel 2). Levnadsvillkoren har stor betydelse för den individuella hälsan och för folkhälsan. Sambandet är också tydligt mellan fattigdom och faktorer som utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden, mobbning och trygghet i det egna bostadsområdet. Enligt rapporten Barnfattigdom i Sverige som togs fram av Rädda Barnen levde 1930 barn i Växjö i ekonomiskt utsatta familjer år 2016. En uppdaterad rapport förväntas under 2020. Områden av betydelse för att kunna mildra konsekvenserna av barnfattigdom är hur tillgången på arbete och sysselsättningsåtgärder ser ut, möjlighet att få en god utbildning samt tillgång till meningsfull fritid.

Åtgärder och insatser i Växjö kommun, förvaltningarnas yttrande Växjö ska vara en fantastisk plats att bo, leva och verka i för invånare, företagare och besökare, både nu och i framtiden och Växjö kommuns hållbarhetsprogram ”Hållbara Växjö 2030” pekar på att vi tillsammans behöver: - verka för en ökad ekonomisk och social sammanhållning - verka för att minska ekonomisk och social utsatthet - säkerställa att jämlika och jämställda livsvillkor och trygghet är en självklarhet för alla - främja goda uppväxtvillkor för alla barn Ovanstående är ett gemensamt ansvar utifrån respektive verksamhets ansvarsområde och rådighet - i kommunkoncernen och bland andra aktörer i samhället. Växjö kommun har påbörjat arbetet med implementering av barnkonventionen i kommunkoncernens verksamheter. Arbetet med jämlik barndom är en central del i implementeringen av

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

3 (13)

barnkonventionen. Implementeringen av barnkonventionen och kommunkoncernens arbete kommer utgå ifrån följande områden.

Mål och styrning för barnets rättigheter

Kunskap och statistik om barns livsvillkor

Kunskaps- och kompetenshöjande insatser om barnkonventionen

Utveckla verksamhetsnära metoder och arbetssätt

Samverkan för helhetsperspektiv på barnets rättigheter

Kommunikation och spridning

Uppföljning och utvärdering Växjö kommuns arbete med barnkonventionen

Växjö kommun implementerar under hela 2020 barnkonventionen som lag och kommer under senare delen av 2020 att använda sig av barnrättsbaserade beslut som en bilaga i beslutsunderlag, tjänsteskrivelser etc. Det åligger både förtroendevalda och tjänstepersoner att efterfråga ett barnrättsbaserat beslutsunderlag i de ärenden som både direkt och indirekt kan beröra barn. I nuläget är bedömningen att lagen efterlevs när vi arbetar med att bilägga barnrättsbaserade beslutsunderlag till förslag till beslut samt tjänsteskrivelser, utredningar och så vidare.

En ambitionshöjning kring det barnrättsbaserade arbetet kan vara att årligen göra ett barnbokslut för Växjö kommun och ett för respektive förvaltning/bolag. Vilket skulle innebära en resurshöjning och en ökad strategisk funktion kring det barnrättsbaserade arbetet. Uppföljning av implementeringen av barnkonventionen som lag i Växjö kommunkoncern sker i respektive förvaltning/nämnd och bolag/styrelse samt som helhet i koncernledningen under oktober 2020 samt efter årsskiftet 2020/2021. Lärdomar ifrån uppföljningen kan ge vägvisning om ytterligare insatser så som om barnbokslut kan vara aktuellt. Samtliga chefer och medarbetare i Växjö kommunkoncernen kommer få en obligatorisk grundutbildning i barnkonventionen under 2020.

Sammanställning av förvaltningarnas och bolagens redovisningar

Ärendet har beretts genom att underlag inhämtats från förvaltningar och bolag. I denna sammanställning redovisas det mest relevanta i relation till motionsställarens skrivelse.

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

4 (13)

Nämnden för Arbete och välfärds yttrande beskriver nämndens ansvarsområde och hur förvaltningens arbete kan lindra effekterna av barnfattigdom. Redogörelsen är huvudsakligen inriktad på hur förvaltningen arbetar med ekonomiskt utsatta barnfamiljer, förebyggande barnavård som en punktinsats med ett barnperspektiv i beaktande samt hur barnperspektivet beaktas inom arbetsmarknadsenheterna, som genom olika insatser arbetar för att föräldrar ska komma ut på arbetsmarknaden och på så sätt att uppnå självförsörjning genom arbete. Många av nämnden för Arbete och välfärds insatser berör barn. Att barn ska växa upp under trygga och goda förhållande är reglerat i lag. I socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) finns bestämmelser som stärker barnens ställning i lagen. Av 1 kap. 2 § första stycket SoL framgår att barnets bästa särskilt ska beaktas vid åtgärder som rör barn. Barn i familjer som söker ekonomiskt bistånd När en utredning om ekonomiskt bistånd berör barn ska socialtjänsten ta hänsyn till barnets situation (1 kap. 2 § SoL). Socialtjänsten ska beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett, oavsett om det är avgörande för beslutet eller inte. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation bedöms från fall till fall. I alla utredningar som rör vuxna personer är det därför viktigt att klarlägga om det finns barn med i bilden och i så fall hur barnet berörs. För familjer med barn och långvarigt försörjningsstöd är det av särskild betydelse att barns behov tydliggörs (Socialstyrelsen 2013, Ekonomiskt bistånd – handbok för socialtjänsten). Det viktigt att synliggöra barnets situation där barnet inte själv kan göra något för att ändra sin situation. Att barnets behov lyfts fram vid bedömning av ekonomiskt bistånd till föräldrarna är därför viktigt. Inom förvaltningen arbete och välfärd uppmärksammas alltid barnets situation när familjer med barn söker ekonomiskt bistånd. I beslut som bedöms få påtagliga konsekvenser för barnet i familjen görs barnkonsekvensanalyser med målet att barnets rättigheter beaktas när beslut fattas. I arbetet med familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd1 uppmärksammas barnets behov med koppling till familjens ekonomiska situation. Detta uppnås bland annat genom att extra medel kan beviljas till dessa familjer efter prövning exempelvis vid jul, sommaruppehåll och studentexamen. Stödet kan även utgå till umgängesföräldrar som uppbär ekonomiskt bistånd. Vid akut nödprövning av ekonomiskt bistånd tas alltid hänsyn till om det finns barn i familjen. I dessa fall förs även samtal med barnets föräldrar om möjligheten att vid behov få andra insatser eller stöd. Barnfamiljer som har problem att med lösa sin ekonomiska situation, men som har inkomster över riksnormen för försörjningsstöd, kan erbjudas bistånd i form av ekonomisk rådgivning eller bistånd i form av förmedling.

1 hushåll med barn som uppburit ekonomiskt bistånd i 10 månader eller längre

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

5 (13)

I arbetet med ekonomiskt utsatta barnfamiljer sker samverkan mellan enheter och avdelningar inom förvaltningen i syfte att inför beslut bedöma barnets bästa utifrån ett helhetsperspektiv. Inom ekonomiskt bistånd arbetar enheten aktivt med barns behov av ett lämpligt och tryggt boende. För att förebygga hyresskulder, förhindra vräkning och bostadslöshet för barnfamiljer sker samverkan mellan enheten ekonomiskt bistånd, boendeenheten och med avdelning barn och familj. Samverkan sker även gällande att långsiktiga boendelösningar för barnfamiljer som bor i akuta boenden eller andra boendelösningar av tillfällig karaktär, i syfte att motverka de negativa konsekvenserna som akuta och tillfälliga boenden kan medföra för barn. Förebyggande barnavård ur ett barnperspektiv Förebyggande barnavård är en punktinsats som kan ges mot bakgrund av barnperspektivet. Skälen till bistånd och vilken typ av bistånd beslutet gäller varierar utifrån det individuella behovet. Det saknas idag skriftliga riktlinjer. Förvaltningschef har därför fått i uppdrag att bereda riktlinjer för beslut under början av år 2020. Den grundregel som idag används innebär att om det finns ett aktuellt ärende inom ekonomiskt bistånd samråder avdelning barn och familj med enheten ekonomiskt bistånd som, om inget är uppenbart fel i bedömningen, utbetalar beloppet med avdelning barn och familjs motivering utifrån ett barnperspektiv. Om familjen inte är aktuell inom försörjningsstödet ska handläggare på barn och familj ta fram underlag för beslutet att föräldrarna har begränsade ekonomiska resurser i nivå med biståndet. I undantagsfall kan förebyggande barnavård utbetalas ur ett barnperspektiv trots att förälder borde ha ekonomiska resurser, men av olika anledningar har brustit i föräldraansvaret. Nedan följer några exempel där förebyggande barnavård har beaktat ett barnperspektiv: busskort till ett barn för att stötta till skolgång. Barnets förälder

lever på existensminimum och skuldsanering,

en ungdom som är placeringsnära får en speciallösning som innebär ett sommarjobb inom förvaltningen där avdelning barn och familj står för ersättningen och ett busskort för att stödja ungdomen att ta sig till jobbet. Ungdomen skötte sig exemplariskt,

en specialväckarklocka till en ungdom med diagnoser som bor i stödlägenhet, där klockan gör att barnet vaknar på morgonen,

busskort till förälder för att barnen som bor med föräldern ska få träffa sin andra förälder, (samverkan skedde med enheten ekonomiskt bistånd)

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

6 (13)

handläggare uppvaktar ett skyddsplacerat barns studentuppvaktning, då barnet helt saknar familj eller någon annan som uppvaktar barnet,

en fritidsaktivitet till ungdom som levt isolerat, där aktiviteten är ett led i att bryta isoleringen kombinerat med stöd från öppenvård.

Barn i familjer inom förvaltningens arbetsmarknadsåtgärder En viktig del av socialtjänstens arbete handlar om att förbättra för familjerna på längre sikt. Förvaltningens arbetsmarknadsenheter arbetar med att stödja föräldrar att genom olika insatser komma ut på arbetsmarknaden för att uppnå självförsörjning genom arbete, vilket resulterar i en förbättrad ekonomisk situation och förbättrade livsvillkor för barnen i familjen. Att föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd lyckas etablera sig på arbetsmarknaden är ett led i förvaltningens arbete i att motverka utanförskap. Satsning görs även för att utrikesfödda kvinnor ska komma ut i aktiviteter. Genomförandeplaner upprättas inom arbetsmarknadsenheterna för den enskilde som ett led i att nå självförsörjning. Barnperspektivet beaktas i såväl genomförandeplanen, som vid möten och vid utförande av insatserna. Utbildning i Barnkonventionen Barnkonventionen, som bidrar till att synliggöra barnets rättigheter, blir svensk lag 1 januari 2020. Samtlig personal inom förvaltningen arbete och välfärd kommer att grundutbildas i barnkonventionen. Personal som arbetar med myndighetsutövning kommer därutöver att få en fördjupningsutbildning. Nämnden för arbete och välfärds ledamöter och ersättare har fått utbildning i barnkonventionen den 11 november 2019.

Utbildningsnämndens yttrande är begränsat till nämndens ansvarsområde och hur förvaltningens arbete kan lindra effekterna av barnfattigdom. Ett av kommunfullmäktiges riktningsmål för utbildningsnämnden handlar om att skapa en mer likvärdig förskola och skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund. Förskola och skola har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag som utbildningsnämnden och dess verksamheter ständigt arbetar med. Genom det kompensatoriska uppdraget arbetar vi med att säkerställa att alla barn och elever ges förutsättningar att nå utveckling och kunskapskrav, oavsett bakgrund. Vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete, analyserar kontinuerligt barn och elevers måluppfyllelse och skapar underlag för strategiska beslut och satsningar för att alla ska kunna lyckas.

Den socioekonomiska komplexiteten i Växjö kommun ökar, vilket vi ser på de nyckeltal som mäter elevsammansättningens påverkan på resultaten. Det finns utmaningar för våra förskolor och skolor i hur de ska lyckas beroende av både var i kommunen de ligger och av deras

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

7 (13)

förutsättningar såsom; antal elever med annan bakgrund samt andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Ett verktyg för att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola och skola är den socioekonomiska resursfördelningen. Den socioekonomiska ersättningen för förskolan och grundskolan fördelas enligt ett index som tas fram via SCB. Ersättningen går till enheter där barnens/elevernas behov av stöd och stimulans för att nå målen sannolikt är större, enligt index. I juni 2020 tog utbildningsnämnden beslut om att införa socioekonomisk resursfördelning även inom gymnasieskolan i Växjö kommun, från och med budgetår 2021. Utbildningsförvaltningen söker ett antal statsbidrag från Skolverket som används för att stärka likvärdigheten, såsom; statsbidraget för en likvärdig skola, lovskola, läxhjälp och lågstadiesatsningen (bland annat Läsa-Skriva-Räkna-garantin). Vi har under flera år haft lovskola för grund- och gymnasieskolan, och sommarskola i årskurs 8 och 9 i syfte att öka behörigheten till gymnasieskolan, vilket gett effekter. Genom Läsa-Skriva-Räkna-garantin ska elevers kunskapsutveckling följas och främjas systematiskt i förskoleklass och lågstadiet. Skolan genomför kartläggning och bedömning av varje elev, enligt en nationell modell, vilket skapar ett underlag för läraren att planera undervisning och stödinsatser. Sedan den 1 juli 2019 gäller bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser för att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Våra förskolor arbetar aktivt med bland annat barnhälsa, språkutvecklande arbetssätt, tillgängliga lärmiljöer och likabehandling vilket skapar förutsättningar för varje barns utveckling och lärande. Barn och elever kan få utökad tid i förskola och fritidshem utifrån barnets behov eller behov utifrån familjesituationen i övrigt. Utbildningsnämnden har under flera år arbetat med tidiga insatser för att förebygga psykisk ohälsa, pressa tillbaka utanförskap och minska social utsatthet för att barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen potential. I år har särskilt fokus lagts på att utveckla tillgängliga lärmiljöer samt på utvecklingsarbete med Barnens bästa gäller och samverkan mellan utbildningsförvaltning, socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och idéburen sektor. Efter att ha prövat valda delar av arbetsmetoden kan vi se goda resultat gällande samverkan mellan berörda aktörer och ökad delaktighet av föräldrar och barn. Det pågår också ett utvecklingsarbete kring en ny familjecentral på Teleborgsområdet, vilket bygger vidare på det samverkanskoncept som finns på Arabyområdet. Här ges olika typer av stöd till såväl vårdnadshavare som barn och vi vill skapa en brygga över till förskolans verksamhet. För att ytterligare förstärka barn och elevers likvärdiga förutsättningar i utbildningen finns ytterligare ekonomiskt stöd i form av; tilläggsbelopp

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

8 (13)

för modersmål respektive extraordinära stödinsatser. Ett av uppdragen i utbildningsnämndens internbudget 2020 är att säkerställa allas tillgång till likvärdig barn- och elevhälsa. En extern utredning presenteras för utbildningsnämnden i september och kommer troligtvis att ligga till grund för utvecklingsinsatser för ökad likvärdighet. Utbildningsförvaltningen arbetar fortsatt med utveckling av organisationen för studiehandledning. Det ska bidra till att utveckla och förstärka nyanländas lärande. Det pågår även en vidareutveckling och förstärkning av studie- och yrkesvägledningen (SYV). Utbildningsförvaltningen genomför successivt en digitalisering av lärprocessen, i förskola och skola. Satsningen stärker likvärdighet och delaktighet samt underlättar för ett ökat lärande och måluppfyllelse. Elever och pedagogisk personal ska ha samma förutsättningar oberoende av förskole- eller skoltillhörighet eller ekonomiska förutsättningar. I förskolan ska det finnas tillgång till digitala enheter som stödjer lärandeprocesserna. I grundskolans tidiga år ökar tätheten av digitala lärverktyg och från och med årskurs 4 har alla elever en digital enhet i form av en Chromebook eller en iPad. Det sker årligen kompetensutvecklingsinsatser och insatser för att vara en attraktiv arbetsgivare, vilket är en ytterligare del i att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola och skola. Skolan ska huvudsakligen vara avgiftsfri och det är utbildningsnämnden, som huvudman för förskolan och skolan, som ansvarar för det. Utbildningsnämnden har tagit beslut om avgiftsfri skola för att förtydliga och tillse att nämndens verksamheter är avgiftsfria. Även små kostnader kan vara betungande för hushåll med svag ekonomi om de förekommer vid upprepade tillfällen. Verksamheterna ska ta hänsyn till det i planering av aktiviteter. Alla medarbetare inom utbildningsförvaltningen har tillgång till information via Insidan kring vad en avgiftsfri skola innebär.

Byggnadsnämnden arbetar för att säkerställa att det finns mark att bygga bostäder av olika storlek och upplåtelseformer som kan täcka olika behov. Syftet är att det skapa förutsättningar för blandade boendemiljöer, så att t.ex. när föräldrar skiljs och inte kan bo kvar i villan/lägenhet så ska det finns andra typer av bostäder inom ett närområde så att barnen kan bo kvar.

Stadsbyggnadskontoret arbetar för att se till att det finns mark att bygga skola och förskola samt att det finns möjlighet att på egen hand ta sig till skola/aktiviteter så att barnen inte är beroende av att skjutsas eller att det finns tillgång till bil. Det är viktigt att verka för att det finns mark som tillåter olika verksamheter, att kunna bo, arbeta, handla, ha sina fritidssysselsättningar inom ett rimligt avstånd utan att vara

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

9 (13)

bilberoende. Vi arbetar både nu och framöver med likvärdighet och lika bedömning inom myndighetsutövningen samt tex standardisering i syfte att få lägre byggkostnader inom ramen för vårt regelverk (PBL)

På uppdrag av kultur- och fritidsnämnden arbetar kultur- och fritidsförvaltningen med att skapa förutsättningar för och möjliggöra en aktiv fritid för kommunens invånare. Genom att erbjuda en meningsfull och inkluderande fritid skapas samhörighet, öppenhet och trygghet, där det sociala nätverket, personlig utveckling och lärande främjas. Växjö kommun ska erbjuda ett kultur- och fritidsutbud med bredd och spets. All verksamhet ska speglas av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv med fokus på barn och unga, äldre samt personer med funktionsvariation.

Allmänkulturavdelningens arbete med offentliga arrangemang genomsyras av ambitionen att erbjuda högkvalitativa, professionella och mångsidiga kulturupplevelser som ska spegla samtiden. För att sänka tröskeln till scenkonst och andra kulturupplevelser ska den geografiska spridningen av arrangemang vara bred, arrangemangen ska också i så stor utsträckning som möjligt vara fria från entréavgift. För att bevara kvalitet och skäliga arvoden till aktörer måste alltjämt en låg entréavgift tas ut för somliga arrangemang. Balansgången mellan att erbjuda ett utbud tillgängligt för alla, oavsett inkomst och sociala förutsättningar, och att skäligen arvodera kulturaktörer är naturligtvis en stor utmaning. Subventionerade arrangemang underlättar men löser inte frågan fullt ut. Genom sommarsatsningen Scensommar tillgängliggör Växjö kommun under sommarmånaderna scenkonst och kulturupplevelser med fri entré för målgruppen barn. Arrangemang genomförs i stora delar av kommunen, på platser som kommer nära medborgarna. Inte sällan förläggs spelplatserna i anslutning till skolor, förskolor, lekplatser eller andra platser som barn och familjer är vana att besöka. Bland Växjö kommuns övriga offentliga arrangemang erbjuder det årligen återkommande nationaldagsfirandet ett antal kostnadsfria aktiviteter för barn. Också under kulturnatten, som initieras av Växjö kommun men i stor utsträckning arrangeras av det lokala kulturlivet, erbjuds ett antal barnarrangemang, många av dessa är kostnadsfria, andra är entrébelagda mot förhållandevis låg kostnad.

Varje- vår och hösttermin erbjuder programserien Halli Hallå barnteaterföreställningar med bred geografisk spridning till mycket låg entréavgift. Genom kultur- och fritidsnämndens och utbildningsnämndens förvaltningar samordnas inköp och fördelning av professionella kulturarrangemang till grundskola och förskola. Att erbjuda arrangemang inom skolans ramar garanterar att alla barn får möjlighet

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

10 (13)

att ta del av dessa. I de föreningsstöd som kulturavdelningen handlägger prioriteras ett kulturutbud för barn och unga. Växjö konsthall erbjuder den kreativa verkstaden konstlabb en gång i veckan. Verksamheten är öppen för alla och utan kostnad. Konstlabb har också erbjudits i kommunens andra tätorter i samarbete med utbildningsförvaltningen, som en del i Skapande skola. Det fria ordets hus erbjuder pedagogisk verksamhet kring yttrandefrihet och det litterära arvet riktad till barn och unga, såväl på skoltid som under den fria tiden. Somlig verksamhet genomförs i samarbete med utbildningsförvaltningen. Det fria ordets hus är också delaktiga i att arrangera och planera aktiviteter under skolloven i kommunens fyra geografiskt prioriterade områden. Ett antal aktiviteter genomförs på Araby Park Arena, för att komma närmare barn och unga som mer sällan söker upp Det fria ordets hus verksamhet. Vidare arrangerar verksamheten skrivartävling för unga med upptagningsområde i hela regionen. Verksamheten arbetar också främjande genom att arvodera unga kulturaktörer, poeter och artister när dessa bokas för aktiviteter i Det fria ordets hus regi.

Växjö bibliotek arbetar med att skapa förutsättningar för att barn och unga i Växjö kommun ska få ta del av läsfrämjande aktiviteter och språkstimulerande träffar. Biblioteket erbjuder också mötesplatser för barn och unga, ofta i samarbete med externa organisationer och andra förvaltningar. Allt genomförs utan kostnad för deltagarna. Bland de många aktiviteterna kan nämnas: Språkstegen – ett samarbete med Biblioteksutveckling Blekinge/Kronoberg där ambitionen är att nå alla föräldrar till barn i åldersgruppen 18 månader, för att i ett tidigt skede kunna arbeta språkstimulerande. I Språkstegen ingår information om bibliotek och språkutveckling via BVC-sköterska samt utdelning av gåvobok som hämtas på biblioteket. Fem gånger per vecka erbjuder biblioteket också träffar under parollen Sång och ramsor på samtliga filialbibliotek. Sagostunder genomförs på olika språk. Biblioteket gör också stora satsningar på Makerspace och e-sport för att nå de barn som inte alltid kommer till biblioteket på sin fritid, trösklarna sänks genom att erbjuda dessa aktiviteter nära medborgarna, såväl på stadsbiblioteket som på Tallgården på Araby. Vidare samarbetar biblioteket med Funkibator för att erbjuda medier och aktiviteter för barn med funktionshinder, aktiviteterna sker i samarbete med utbildningsförvaltningen. Satsningar görs för att erbjuda aktiviteter på mötesplatser nära målgruppen, i miljöer där barn får utrymme att utvecklas.

Araby Park Arena bidrar till att möjliggöra en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga genom avgiftsfria aktiviteter under skollov och den fria tiden. I relation till målet om ett kultur- och fritidsutbud med

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

11 (13)

bredd och spets bidrar Araby Park Arena framförallt till bredden genom spontana och öppna aktiviteter utan krav på medlemskap. Det finns alltjämt utmaningar när det gäller att skapa möjligheter för de som vill men som saknar ekonomiska eller sociala förutsättningar för att ingå i föreningslivet, eller ta del av den mer ”spetsbetonade” delen av kultur- och idrottslivet, såväl som konsument och som utövare. Genom Föreningsservice arbete möjliggörs aktiviteter och stöttning av föreningarnas förutsättningar för att bedriva verksamhet och erbjuda aktiviteter för en jämlik barndom. Bland annat genomförs: - Utbildningsinsatser till hela föreningslivet gällande Barnkonventionen och värdegrundsarbete. - Certifieringsprogrammet Säker & trygg förening. - Kostnadsfri simskola för att öka vattenvanan för barn i F-klass, i syfte att öka säkerhet och trygghet på badplatser och för att barnen i framtiden på ett bättre sätt ska tillgodogöra sig simundervisningen i skolan. - I flera typer av föreningsstöd, t.ex. projektstöd och direktservice (för insatser utöver föreningens ordinarie verksamhet) har inkludering och integration för barn och unga prioriterats, syftet är att nå nya målgrupper och att få fler medlemmar/aktiva. Stöd till en aktiv fritid kan beviljas föreningar som bedriver sin verksamhet med annat upplägg än det traditionsenliga (där gemensamma sammankomster vid specifika tillfällen och återkommande deltagare är norm), t.ex. e-sport, skate eller ledarledd spontanidrott. - Stöd till funktionsnedsatta kan ansökas av föreningar för att inkludera personer med funktionsvariationer i ordinarie verksamhet. Här kan stöd bland annat ges till extra ledare eller inköp av hjälpmedel. - Stöd till idrottsskolor syftar till att ge deltagarna möjlighet att under en säsong prova på många olika idrotter/verksamheter till en mycket liten kostnad. Projektet Integration Lammhult. Under 2020 har Kultur och fritidsförvaltningen fått del av Schablonersättningen som tilldelats Växjö kommun. Inom den budgeten genomförs nu en satsning i Lammhult med fokus på att integrera barn i åldern 10-16 år. Vi ser i vår deltagarstatistik att 11-årspuckeln, dvs. den vanligaste medlemmen i våra idrottsföreningar idag är 11 år och redan där vänder det sedan och de idrottar i allt mindre utsträckning i förening. Tidigare har det tappet skett vid 14 års ålder men där ser vi en tydlig trend på fel håll och den vill vi vända! Förutom ökat föreningsdeltagande för målgruppen är ett utav målen med satsningen att integrera fler barn i civilsamhället med hjälp av de aktiviteter vi ska genomföra i Lammhult. Olika kultur- och idrottsaktiviteter som kommer erbjudas direkt efter skoltid riktat till elever 10-16år. Inledningsvis har ett Skol IF startat upp och de kommer vara den drivande parten och hålla i aktiviteterna. Satsningen görs i samverkan med utbildningsförvaltningen och då i nära samarbete med Lammhults skola och fritidsgårdsorganisationen. Skolan har här till uppgift att fånga upp de elever som i normala fall inte söker sig till eller

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

12 (13)

som inte har råd att delta i föreningslivets verksamhet vilken är den målgrupp vi vill nå.

Samtliga bolag redovisar att de arbetar intensivt med social hållbarhet, för att bland annat skapa trygghet och trivsel i bostadsområden och på de orter vi verkar. För att möjliggöra det krävs samverkan med andra aktörer såsom med samhällsföreningar, idrottsföreningar och andra organisationer. Samtliga bolag redovisar också att majoriteten av alla medarbetare har genomfört grundutbildning i barnkonventionen.

Vöfab redovisar att de i samråd med Lokalförsörjningsgruppen samt Utbildningsförvaltningen har en dialog om hur barnkonventionen ska implementeras i framförallt i projekterings- och byggprocessen. Fastighetsservice driftledning har efter sin utbildning lagt fram ett förslag om att komplettera samrådsmötenas dagordning med ”Synpunkter/önskemål från elever” i syfte att öka barn - och ungdomars delaktighet och inflytande. Planering och underhåll av Vöfabs fastigheter följer Vöfabs projektledare samma arbetssätt. Lokalernas utformning ska vara tillgängliga, trygga och inbjudande för verksamheten och barnen. Utformningen sker i dialog med verksamhet under projektering. Det kan vara allt från att skapa omklädningsrum med separata duschar till hur en cykelparkering utformas för att barn och elever inte ska uppleva att de kan bli inträngda.

Vidingehem redovisar att de arbetar med att öka kunskapen och medvetenheten hos fastighetsarbetare gällande barn och vuxna som far illa. Dagligen möter vi våra hyresgäster i deras hemma miljö. Vidingehems mål är att medarbetarna snabbt ska reagera och agera när de upptäcker missförhållanden. Det gör dom genom att kontakta vår verksamhetsutvecklare för bostadssociala frågor som i sin tur kontaktar ansvariga myndigheter med orosanmälan. Under 2019 färdigställdes mötesplats Movägen, Braås. Det är ett projekt som genomförts tillsammans med Boverket. Tillsammans med de boende i området togs förslag fram hur yttermiljön ska formas för att öka sociala kontakter, minska segregationen öka tryggheten. Sittgrupper, grillplatser, multiarena, odlingslådor och hinderbana är exempel på hur området lyfts både estetiskt men framförallt ur ett socialt perspektiv. Under sommaren 2020 har Vidingehem genomfört sommarlovssatsningen Sommarskoj med Vidingehem. Detta för att bidra till en händelserik sommar för barn. Medarbetare på Vidingehem har tillsammans med feriearbetare från arbete och välfärd besökt bostadsområden, parker och badplatser på de orter vi verkar med massor av aktiviteter i bagaget. Under fyra veckor deltog närmare 700 barn med flest besökare i Braås, Lammhult och Rottne. Därtill genomför Vidingehem trygghetsvandringar tillsammans med hyresgästerna i

Ärende Dnr KS 2019-00564 2020-08-27

13 (13)

bostadsområdena. Detta för att kartlägga om det finns platser på våra bostadsområden är otrygga. Det kan vara allt från mörka gränder till källartrappor som är i dåligt skick. Allt arbetas sen i underhållsarbetet. Under våren har också en kampanj om civilkurage genomförts som kommer repeteras under hösten. Där uppmanar vi våra hyresgäster att våga ta ansvar om en granne eller någon i deras närhet far illa. Kampanjen har genomförts med information i trappuppgångar, sociala medier och Vidingehems webbplats.

Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Nämnden för arbete och välfärd Nämnden för utbildningsförvaltningen Nämnden för kultur- och fritid Hållbarhetschefen

Monica Skagne Kommunchef/ VD

Charlotte G Brynielsson Hållbarhetschef

Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (5) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 E-post [email protected] Webb www.vaxjo.se

Ärende Dnr NAV 2019-00242 2019-11-01

Sofie Johansson utredare

Nämnden för arbete och välfärd

Svar på motion om att ta fram en handlingsplan för en jämlik barndom - Julia Berg (S) och Malin Lauber (S) Förslag till beslut Översända förvaltningens redogörelse för arbetet för en jämlik barndom ,

med nedanstående tillägg:

Statistiska Centralbyrån konstaterar att 2 procent i Sverige lever i allvarlig

materiell fattigdom, vilket är näst minst andel enligt EU:s definition.

Genomsnittet för EU är 6 procent. Arbetslösa lever i större utsträckning i

allvarlig materiell fattigdom än de som arbetar; 10 procent av de arbetslösa,

jämfört med en procent av de som arbetar. Det är även vanligare bland

utrikes födda jämfört med inrikes födda, fyra procent jämfört med en knapp

procent. Definitionen allvarlig materiell fattigdom är inte relativ, vilket gör

den mer träffsäker än delar av Rädda barnens definition, även om även den

ger viss relevant information.

Alla insatser för fler i arbete är i förlängningen även insatser för att minska

barns utsatthet och öka chanserna för att barn ska växa upp med goda

levnadsvillkor. Var fjärde barn som växer upp i en familj som tar emot

ekonomiskt bistånd tar själv emot bidraget i vuxen ålder. Forskning visar

också att barn till föräldrar i bidragsberoende får sämre resultat i skolan,

oftare hoppar av gymnasiet och löper större risk att drabbas av psykisk

ohälsa. Utanförskap behöver brytas för att samhället ska bli mer rättvist.

Arbetslinjen är därför den viktiga socialpolitiska åtgärden. Går fler föräldrar

till arbetet, får fler barn bättre möjligheter att bli sitt bästa.”

Bakgrund

Malin Lauber (S) och Julia Berg (S) har inkommit med en motion om att ta fram en handlingsplan för en jämlik barndom. Av motionen framgår att 1 930 barn i Växjö kommun levde i ekonomiskt utsatta familjer år 2016, enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018. Det framgår vidare att Socialdemokraterna vill lindra effekterna av barnfattigdom och arbeta för en nollvision. Lauber och Berg föreslår kommunfullmäktige besluta att Växjö kommun har en nollvision gällande barnfattigdom och att Växjö kommun tar fram en handlingsplan för en jämlik barndom som ska lindra effekterna av barnfattigdom.

Nämnden för arbete och välfärd har fått motionen för yttrande.

Ärende Dnr NAV 2019-00242 2019-11-01

2 (5)

Förvaltningen arbete och välfärds redogörelse Nämnden för arbete och välfärds yttrande är begränsat till nämndens ansvarsområde och hur förvaltningens arbete kan lindra effekterna av barnfattigdom. Redogörelsen är huvudsakligen inriktad på hur förvaltningen arbetar med ekonomiskt utsatta barnfamiljer, förebyggande barnavård som en punktinsats med ett barnperspektiv i beaktande samt hur barnperspektivet beaktas inom arbetsmarknadsenheterna, som genom olika insatser arbetar för att föräldrar ska komma ut på arbetsmarknaden och på så sätt att uppnå självförsörjning genom arbete. Många av nämnden för arbete och välfärds insatser berör barn. Att barn ska växa upp under trygga och goda förhållande är reglerat i lag. I socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) finns bestämmelser som stärker barnens ställning i lagen. Av 1 kap. 2 § första stycket SoL framgår att barnets bästa särskilt ska beaktas vid åtgärder som rör barn. Det svarar mot artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, som bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Socialnämnden ska bland annat verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden samt bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa (5 kap. 1 § SoL). Bestämmelser om att ett barn ska få relevant information och ges möjlighet att föra fram sina åsikter i frågor som rör barnet, liksom att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad finns i 11 kap. 10 § första stycket SoL. I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2014:5 finns föreskrifter om dokumentation av barnets bästa och rätt att vara delaktig. Av dokumentationen ska det framgå hur barnets bästa har beaktats.

Barnfattigdom enligt Barnfattigdomsrapporten

Rädda Barnens rapport Barnfattigdom i Sverige (Rapport 2018) visar att antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Växjö kommun har ökat från 1 770 barn år 2011 till 1 933 barn år 2016. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat från 10,4 procent år 2011 till 10,3 procent år 2016. Definitionen av barnfattigdom är ett sammansatt mått som mäter dels barn i familjer med låg inkomststandard och dels barn i familjer som beviljats ekonomiskt bistånd.

Barn i familjer som söker ekonomiskt bistånd

När en utredning om ekonomiskt bistånd berör barn ska socialtjänsten ta hänsyn till barnets situation (1 kap. 2 § SoL). Socialtjänsten ska beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett, oavsett om det är avgörande för beslutet eller inte. Hur stor vikt som ska läggas vid

Ärende Dnr NAV 2019-00242 2019-11-01

3 (5)

ett barns situation bedöms från fall till fall. I alla utredningar som rör vuxna personer är det därför viktigt att klarlägga om det finns barn med i bilden och i så fall hur barnet berörs. För familjer med barn och långvarigt försörjningsstöd är det av särskild betydelse att barns behov tydliggörs (Socialstyrelsen 2013, Ekonomiskt bistånd – handbok för socialtjänsten).

Det viktigt att synliggöra barnets situation där barnet inte själv kan göra något för att ändra sin situation. Att barnets behov lyfts fram vid bedömning av ekonomiskt bistånd till föräldrarna är därför viktigt. Inom förvaltningen arbete och välfärd uppmärksammas alltid barnets situation när familjer med barn söker ekonomiskt bistånd. I beslut som bedöms få påtagliga konsekvenser för barnet i familjen görs barnkonsekvensanalyser med målet att barnets rättigheter beaktas när beslut fattas. I arbetet med familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd1 uppmärksammas barnets behov med koppling till familjens ekonomiska situation. Detta uppnås bland annat genom att extra medel kan beviljas till dessa familjer efter prövning exempelvis vid jul, sommaruppehåll och studentexamen. Stödet kan även utgå till umgängesföräldrar som uppbär ekonomiskt bistånd. Vid akut nödprövning av ekonomiskt bistånd tas alltid hänsyn till om det finns barn i familjen. I dessa fall förs även samtal med barnets föräldrar om möjligheten att vid behov få andra insatser eller stöd. Barnfamiljer som har problem att med lösa sin ekonomiska situation, men som har inkomster över riksnormen för försörjningsstöd, kan erbjudas bistånd i form av ekonomisk rådgivning eller bistånd i form av förmedling. Andel barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd har i Växjö minskat de senaste åren, liksom andel barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, vilket framgår av tabellen nedan.

2013 2014 2015 2016 2017

Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%)

Växjö 10,6 10,0 9,4 8,7 7,7

Riket 7,2 6,9 7,1

Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd,

andel (%)

Växjö 3,7 3,6 3,2 3,1 2,8

Riket 2,5 2,4 2,2

Källa: Kolada I arbetet med ekonomiskt utsatta barnfamiljer sker samverkan mellan enheter och avdelningar inom förvaltningen i syfte att inför beslut bedöma barnets bästa utifrån ett helhetsperspektiv. Inom ekonomiskt bistånd arbetar enheten aktivt med barns behov av ett lämpligt och

1 hushåll med barn som uppburit ekonomiskt bistånd i 10 månader eller längre

Ärende Dnr NAV 2019-00242 2019-11-01

4 (5)

tryggt boende. För att förebygga hyresskulder, förhindra vräkning och bostadslöshet för barnfamiljer sker samverkan mellan enheten ekonomiskt bistånd, boendeenheten och med avdelning barn och familj. Samverkan sker även gällande att långsiktiga boendelösningar för barnfamiljer som bor i akuta boenden eller andra boendelösningar av tillfällig karaktär, i syfte att motverka de negativa konsekvenserna som akuta och tillfälliga boenden kan medföra för barn.

Förebyggande barnavård ur ett barnperspektiv

Förebyggande barnavård är en punktinsats som kan ges mot bakgrund av barnperspektivet. Skälen till bistånd och vilken typ av bistånd beslutet gäller varierar utifrån det individuella behovet. Det saknas idag skriftliga riktlinjer. Förvaltningschef har därför fått i uppdrag att bereda riktlinjer för beslut under början av år 2020. Den grundregel som idag används innebär att om det finns ett aktuellt ärende inom ekonomiskt bistånd samråder avdelning barn och familj med enheten ekonomiskt bistånd som, om inget är uppenbart fel i bedömningen, utbetalar beloppet med avdelning barn och familjs motivering utifrån ett barnperspektiv. Om familjen inte är aktuell inom försörjningsstödet ska handläggare på barn och familj ta fram underlag för beslutet att föräldrarna har begränsade ekonomiska resurser i nivå med biståndet. I undantagsfall kan förebyggande barnavård utbetalas ur ett barnperspektiv trots att förälder borde ha ekonomiska resurser, men av olika anledningar har brustit i föräldraansvaret.

Nedan följer några exempel där förebyggande barnavård har beaktats ett barnperspektiv:

busskort till ett barn för att stötta till skolgång. Barnets förälder lever på existensminimum och skuldsanering,

en ungdom som är placeringsnära får en speciallösning som innebär ett sommarjobb inom förvaltningen där avdelning barn och familj står för ersättningen och ett busskort för att stödja ungdomen att ta sig till jobbet. Ungdomen skötte sig exemplariskt,

en specialväckarklocka till en ungdom med diagnoser som bor i stödlägenhet, där klockan gör att barnet vaknar på morgonen,

busskort till förälder för att barnen som bor med föräldern ska få träffa sin andra förälder, (samverkan skedde med enheten ekonomiskt bistånd)

handläggare uppvaktar ett skyddsplacerat barns studentuppvaktning, då barnet helt saknar familj eller någon annan som uppvaktar barnet,

en fritidsaktivitet till ungdom som levt isolerat, där aktiviteten är ett led i att bryta isoleringen kombinerat med stöd från öppenvård.

Ärende Dnr NAV 2019-00242 2019-11-01

5 (5)

Barn i familjer inom förvaltningen arbetsmarknadsåtgärder

En viktig del av socialtjänstens arbete handlar om att förbättra för familjerna på längre sikt. Förvaltningens arbetsmarknadsenheter arbetar med att stödja föräldrar att genom olika insatser komma ut på arbetsmarknaden för att uppnå självförsörjning genom arbete, vilket resulterar i en förbättrad ekonomisk situation och förbättrade livsvillkor för barnen i familjen. Att föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd lyckas etablera sig på arbetsmarknaden är ett led i förvaltningens arbete i att motverka utanförskap. Satsning görs även för att utrikesfödda kvinnor ska komma ut i aktiviteter. Genomförandeplaner upprättas inom arbetsmarknadsenheterna för den enskilde som ett led i att nå självförsörjning. Barnperspektivet beaktas i såväl genomförandeplanen, som vid möten och vid utförande av insatserna.

Utbildning i Barnkonventionen

Barnkonventionen, som bidrar till att synliggöra barnets rättigheter, blir svensk lag 1 januari 2020. Samtlig personal inom förvaltningen arbete och välfärd kommer att grundutbildas i barnkonventionen. Personal som arbetar med myndighetsutövning kommer därutöver att få en fördjupningsutbildning. Nämnden för arbete och välfärds ledamöter och ersättare kommer att få utbildning i barnkonventionen den 11 november 2019.

Beslutet skickas till För åtgärd "[Skriv text här]" För kännedom "[Skriv text här]"

Per Sandberg förvaltningschef

Elisabeth von Schantz Malmefeldt avdelningschef

TA FRAM EN HANDLINGSPLAN FÖR EN JÄMLIK BARNDOM

Ångest över tjugan till skolutflykten, räkningar som inte kan betalas, gummistövlar som blivit

för små, matsäcken som ska packas och kylskåp som gapar tomma den 18 i varje månad.

Detta är verkligheten för många barn i Sverige. Barn som lever i ekonomisk utsatthet är

oftast smärtsamt medvetna om familjens ekonomiska situation.

2016 levde 1 930 barn i Växjö kommun i ekonomiskt utsatta familjer enligt Rädda Barnens

definition (Rädda Barnen, Barnfattigdomsrapporten 2018). Så kan vi inte ha det. Det är inte

bara barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd utan även barn vars föräldrar har en

låg inkomst. Givetvis är en av de viktigaste frågorna att barnens föräldrar har ett jobb att gå

till om de inte har det.

Det finns även barn som lever i familjer där inkomsten på pappret kan se bra ut, men där

föräldrarna tidigare i livet kanske haft en situation så att de nu har skulder att betala av på

eller löneutmätning. Dessa syns inte i statistiken.

I Växjö kommuns Hållbarhetsprogram står det "Skillnader i livsvillkor och hälsa mellan

grupper påverkar hela vårt samhälle genom exempelvis ökas social oro, sämre

sammanhållning och minskad trygghet"

Exempel på saker vi ska göra enlig Hållbarhetsprogrammet är

- verka för en ökad ekonomisk och social sammanhållning

- verka för att minska ekonomisk och social utsatthet

- säkerställa att jämlika och jämställda livsvillkor och trygghet är en självklarhet för alla

- främja goda uppväxtvillkor för alla barn

Samhället har ett kompensatoriskt uppdrag. Förskola och skola måste fånga upp barn i

utsatthet tidigt och självklart ska skolan vara helt avgiftsfri, det måste finnas fritids- och

lovaktiviteter som alla kan delta i, oavsett föräldrarnas plånbok. Ingen unge ska behöva

känna sig utanför på grund av föräldrarnas ekonomi.

Vi vet att ekonomisk utsatthet leder till sämre skolresultat, sämre hälsa och kortare

livslängd. Det finns också en tendens att barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd i

högre grad än andra hamnar i samma situation som vuxen. Därför måste vi bryta detta.

Både stat, region och kommun har ett ansvar. Den socialdemokratisk ledda regeringen har

de senaste åren bland annat höjt barnbidrag och underhållsstöd och avsatt pengar till

kommunerna för gratis sommarlovsaktiviteter, men mer måste göras.

Att avskaffa barnfattigdom handlar om politisk vilja och om prioriteringar. För att nå det

krävs fler jobb, bättre skyddsnät och en politik som tar hänsyn till alla barn.

Socialdemokraterna vill lindra effekterna av barnfattigdom och arbeta för en nollvision.

Med anledning av ovanstående föreslår vi fullmäktige besluta

- att Växjö kommun har en nollvision gällande barnfattigdom

- att Växjö kommun tar fram en handlingsplan för en jämlik barndom som ska lindra

effekterna av barnfattigdom

Malin Lauber (S) Julia Berg (S)



Ärende Dnr KS 2020-00379 2020-09-09

Kommunstyrelsen

Antagande av sammanträdestider 2021

Förslag till beslut Hållbarhetsutskottet fastställer för sin del förslag till sammanträdestider för 2021. Bakgrund Ett förslag till sammanträdestider för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott har tagits fram av kansliavdelningen.

Beslutet skickas till För åtgärd Kansliavdelningen

Sammanträdestider 2021 Dnr. KS 2020-00379

Äre

Sammanträdestider 2021

1 Budgetsammanträde.

* Kombinerat VKAB/KSAU vid behov av KSAU

KSAU

Kl. 10:00

VKAB

Kl. 10:00

KSOP

Kl. 13.30

KSHU

Kl. 13:30

KS

Kl. 13.30

KF

Kl. 14.00

2021-01-05

2021-01-12 2021-01-12

2021-01-19

2021-01-26 2021-01-26

2021-02-02 2021-02-02

2021-02-09 2021-02-09

2021-02-16 2021-02-16

2021-02-23

2021-03-02 2021-03-02

2021-03-09

2021-03-16 2021-03-16

2021-03-30

2021-03-23

2021-03-30

2021-04-06 2021-04-06

2021-04-13 2021-04-13

2021-04-27

2021-04-20

2021-04-20

2021-05-04 2021-05-04

2021-05-11 2021-05-11

2021-05-18 2021-05-18 2021-05-18

2021-05-25 2021-05-25

2021-06-01 2021-06-01

2021-06-08 start 9:001

2021-06-15 * 2021-06-15

2021-08-10

2021-08-17 2021-08-17

2021-08-31

2021-08-24 2021-08-24

2021-08-31

2021-09-07 2021-09-07

2021-09-14 2021-09-14

2021-09-21

2021-09-28

2021-10-05 2021-10-05

2021-10-12 2021-10-12

2021-10-19 2021-10-19

2021-10-26 2021-10-26

2021-11-02

2021-11-09 2021-11-09

2021-11-16 2021-11-16

2021-11-23

2021-11-23

2021-11-30

2021-11-30

2021-12-07 2021-12-07

2021-12-14 2021-12-14

2021-12-21

Documents

Kallelse Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott 2020-09-09€¦ · Jorge Zapico, Linnéuniversitetet och Krushna Mahapatra, Linnéuniversitetet. Hur långt har vi kommit? Arbetet med