INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA ?· Men att skriva livet är en annan historia. – Paul…

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • INSTITUTIONEN FR LITTERATUR, IDHISTORIA OCH RELIGION

    Thinking back and thinking forward through her own split En metateoretisk studie om sjlvbiografisk metod och trauma hos Shoshana Felman och Maxine Hong Kingston

    A Metatheoretical Study on Autobiographical Methods and Trauma in Shoshana Felman and Maxine Hong Kingston

    Christina Kall

    Termin: HT 2015 Kurs: LV2211, Uppsatskurs 15 hp Niv: Magisterexamensarbete i litteraturvetenskap Handledare: sa Arping och Lisbeth Larsson

  • 2 (65)

    Abstract

    Masters thesis in Comparative Literature

    Title: Thinking Back and Thinking Forward Through Her Own Split. A Metatheoretical Study on Autobiographical Methods and Trauma in Shoshana Felman and Maxine Hong Kingston Author: Christina Kall

    Year: Autumn 2015

    Department: The Faculty of Arts at the University of Gothenburg

    Supervisor: sa Arping and Lisbeth Larsson

    Examiner: Eva Borgstrm

    Keywords: Shoshana Felman, Maxine Hong Kingston, What Does a Woman Want?, The Woman Warrior, autobiography, trauma, perverted agency, feminism, testimony

    Is it possible to speak or write about yourself, if you are considered, or experience yourself, as not able or allowed to do so? Can a person gain subjectivity and agency in limited situations? In this study I outline a new term called perverted agency to examine moments and figures within the text and the autobiographical gesture where limited spaces are transformed by a renegotiation of a hierarchy of values. According to literature critic Shoshana Felman in What Does a Woman Want? (1993), women cannot write autobiographies due to trauma and its impact upon memory. The aim of this study is to examine autobiographical methods and figurations of trauma. By first casting light upon cracks within some of Felmans reasoning, I chisel what she, despite her dystopic view on womens autobiographical writing, regards as strategies. Turning to the well praised autobiography The Woman Warrior (1976) by Maxine Hong Kingston where trauma and the traumatic speech is an overall trope I apply some of Felmans strategies as a part in examining what methods are used to write about what cannot be written about. Eventually I apply Felmans own criteria on her theoretical work to argue that she is in fact writing her own autobiography while formulating her own poetics. Through a perverted agency, by using and transforming trauma and a poetics of impossibility figures and rhetorical gestures of hesitation, speculation, dissociation, splits, and a coexistence of different genre, discourses, and aesthetics into a kind of poetics of possibilities, Felman and Kingston create their autobiographies.

  • 3 (65)

    Inledning 4 Teoretiska utgngspunkter, tidigare forskning och reception 8 Sjlvbiografi och trauma 15

    DEL 1 What their memory cannot contain or hold together as a whole Shoshana Felmans What Does a Woman Want? Reading and Sexual Difference

    Trauma och kvinnors sjlvbiografiska skrivande 19 Det falliska sprket 22 Att lsa sin sjlvbiografi i den Andres berttelse 23 Litteratur, teori och sjlvbiografi 25

    DEL 2 The middle line in my left palm broke in two Maxine Hong Kingstons The Woman Warrior. Memoirs of a Girlhood Among Ghosts

    The break she had made in the roundness 29 Insane people were the ones who couldnt explain themselves 34 I had to figure out again how to talk 37 I learned to make my mind large, as large as the universe, 39 so that there is room for paradoxes It translated well 42

    DEL 3 Thinking back and thinking forward through her own split What Does a Woman Want? som Shoshana Felmans sjlvbiografi Textens inneboende konfrontationer mellan diskurser och tilltal 49 Att gestalta sin egen poetik och skriva sin sjlvbiografi 50

    Slutord 56 Litteratur 61

  • 4 (65)

    Thinking back and thinking forward through her own split.

    En metateoretisk studie om sjlvbiografisk metod och trauma hos Shoshana

    Felman och Maxine Hong Kingston

    Inledning

    Bakom historien, minnet och glmskan. Bakom minnet och glmskan, livet. Men att skriva livet r en annan historia. Paul Ricur1

    Ordet trauma, som kommer frn grekiskan och betyder sr, syftade ursprungligen p en

    kroppslig skada. I senare anvndning av trauma, srskilt i medicinsk och psykiatrisk litteratur

    kom den fysiska aspekten att trda tillbaka fr att istllet innebra en sjlslig eller psykisk

    komma.2 I modernitetens tidiga skede handlar trauma om frdande tgolyckor och blir ett

    fste fr den oro som kommer sig av aningar om att tiden gr fr fort. Vid sekelskiftet blir

    sexualiteten dremot traumats hemvist. Det r frst lngt senare, p 1980-talet, som det

    sprkliga traumat, och dess srskilda relevans fr kvinnor, introduceras. Enligt forskning om

    trauma kommer den traumatiserades tal att pverkas till bde form och innehll av

    upplevelserna.3 Talet eller skriften sgs bli fragmentariskt och osammanhngande och

    innehllet undanglidande och svrt att komma t ven fr den traumatiserade sjlv. Trauma

    str vid frsta anblicken i motsttning till det skrivande som baseras p minnesverksamheter

    vilket vllar problem fr sanningsutsagor. Sjlvbiografin som berttelsen om hndelser och

    erfarenheter ur det frgngna berttat utifrn den som har levt detta liv tycks vara en

    skriftpraktik som inte r tkomlig fr den som r traumatiserad eftersom bde hndelser och

    sprk undflyr ett skadat medvetande och srigt minne. Detta r teoretikern och

    litteraturprofessorn Shoshana Felmans (f. 1942) tes i What Does a Woman Want? Reading 1 Paul Ricur, Minne, historia, glmska. vers. Eva Backelin, Gteborg: Daidalos, 2005, s.612. 2 Cathy Caruth, Unclaimed Experience. Trauma, Narrative, and History. Baltimore: Johns Hopkins University Press, 1996, s. 3. 3 Teoretiker som har problematiserat frhllandet mellan trauma och sprk r Cathy Caruth, Shoshana Felman, Dori Laub, Leigh Gilmore, Janice Haaken och Dominick LaCapra. Dominick LaCapra skriver till exempel i Writing History, Writing Trauma, Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2001, s. 41- 42, om traumats effekter p sprk och representation bde fr mnniskor som har upplevt traumatiska hndelser och fr forskare som skriver om det. Traumat beskrivs som en disruptive experience that disarticulates the self and creates holes in existence; it has belated effects that are controlled only with difficulty and perhaps never fully mastered. The study of traumatic events poses especially difficult problems in representation and writing. Being responsive to the traumatic experience of others implies [] what I would call emphatic unsettlement, which should have stylistic effects [] effects in writing which cannot be reduced to formulas or rules of method.

  • 5 (65)

    and Sexual Difference (1993)4 dr frsta ledet i titeln, frgan om kvinnors begr, r en

    alludering p Freuds konstaterande i slutet av sin karrir i ett brev till Marie Bonaparte att

    kvinnor kom honom att frbli ett mysterium. Kvinnor kan inte, menar Felman, skriva

    sjlvbiografier utan enbart bidra med vittnesml om verlevnad eftersom deras liv i s hg

    grad karakteriseras av trauman. Trots det r hennes studie optimistisk och handlar om vad

    Freuds konstaterande om kvinnor betyder fr kvinnor om det gr att terta frgan om

    kvinnors vilja och begr och om det str i litteraturens makt att svara.

    Hur gr d kvinnor fr att skriva sina liv? Medan Felman synar litterra strategier fr att i

    slutndan formulera en sjlvbiografisk metod inte minst genom att tala om vad en kvinnas

    livsberttelse inte r s praktiserar Maxine Hong Kingston (f. 1940), fdd och uppvuxen i

    USA som dotter till kinesiska immigranter, ett sjlvbiografiskt skrivande i sin kritikerrosade

    The Woman Warrior. Memoirs of a Girlhood Among Ghosts (1976)5. Verket prisades med

    National Book Critics Circle Award for Nonfiction (1980), men har av vissa kritiker

    betraktats som en roman.6 Om Roland Barthes par Roland Barthes (1975) blev sin tids mest

    upphjda manliga sjlvbiografi s r The Woman Warrior den mest hyllade sjlvbiografin

    skriven av en kvinna under denna period.7 Bde Felmans och Kingstons texter berr trauman,

    den ena genom att hvda att det r omjligt fr kvinnor att skriva sjlvbiografier p grund av

    traumatiska erfarenheter och den andra genom att uttalat vara en sjlvbiografi delvis om

    4 Shoshana Felman, What Does a Woman Want? Reading and Sexual Difference, Baltimore: Johns Hopkins University Press, 1993. 5 Maxine Hong Kingston, The Woman Warrior. Memoirs of a Girlhood Among Ghosts [1976], London: Picador, 1981. Den frsta delen av verket med titeln No Name Woman publicerades i en ngot annorlunda version redan i januari 1975 i tidskriften Viva. Trots att undertiteln p Kingstons verk betonar memoar kommer jag att hnvisa till den som en sjlvbiografi d den i de studier som jag har tagit del av benmns som en autobiography. Jag tror ocks att det kan finnas ett vrde i att anvnda en term som sjlvbiog