Årsredovisning 2015

I centrala Laholm färdigställdes ett 30-tal lägenheter under 2015.

Innehållsförteckning

Inledning Kommunstyrelsens ordförande .................................................................................. 3 Kommunchefen.......................................................................................................... 4 Årets händelser .......................................................................................................... 6 Organisationsöversikt .............................................................................................. 10 Utgifts- och inkomststruktur ..................................................................................... 11 Fem år i sammandrag ............................................................................................. 12

Förvaltningsberättelse Omvärldsbeskrivning och utveckling i kommunen .................................................. 13 Ekonomisk översikt .................................................................................................. 16 Kommunens samlade verksamhet .......................................................................... 26 Uppföljning av mål ................................................................................................... 28 Kvalitetsdeklarationer............................................................................................... 46 Uppföljning av synpunkter och förslag till kommunen ............................................. 47 Kvalitetsarbete ......................................................................................................... 49 Medborgarundersökning .......................................................................................... 52 Personalekonomisk redovisning .............................................................................. 54 Miljöstrategiskt arbete .............................................................................................. 58

Räkenskaper Resultaträkning ........................................................................................................ 59 Kassaflödesanalys ................................................................................................... 59 Balansräkning .......................................................................................................... 60 Noter ........................................................................................................................ 61 Driftredovisning ........................................................................................................ 68 Investeringsredovisning ........................................................................................... 71 Resultaträkning avfallshantering .............................................................................. 73 Resultat- och balansräkning VA-verksamhet .......................................................... 74 Noter VA-verksamhet .............................................................................................. 75 Redovisningsprinciper.............................................................................................. 77

Nämndsredovisningar Kommunfullmäktige ................................................................................................. 78 Kommunstyrelsen .................................................................................................... 79 Avfallsverksamhet ............................................................................... 82 VA-verksamhet .................................................................................... 83 Kultur- och utvecklingsnämnd .................................................................................. 84 Barn- och ungdomsnämnden .................................................................................. 88 Socialnämnden ........................................................................................................ 90 Miljö- och byggnadsnämnden .................................................................................. 93 Revision ............................................................................................................ 95

Bolagsredovisningar Laholmshem AB ...................................................................................................... 96 Kommunfastigheter i Laholm AB ............................................................................. 98

Övrigt Revisionsberättelse................................................................................................ 100

I förra årets text var rubriken ”God ekonomi skapar förutsättningar för utveckling”, och i år har vi verkligen fått bekänna färg, men även levererat.Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, det går bra för Laholm. Det har varit ett långsiktigt arbete som nu börjar ge resultat. Men detta sker inte av sig självt, utan det är ett målmedvetet gemensamt arbete. Om alla bidrar, alla är delaktiga, kan vi vara ännu mer i framkant i bland annat våra kvalitetsresul-tat.Jag vill tacka all personal för mycket goda insatser och engagemang under det gångna året. Ni har alla bidragit till att göra Laholm till en välkomnande hemstad, en kommun där tryggheten ökar och möjligheterna finns.Oron i världen ser tyvärr inte ser ut att lugna sig, krig och terrordåd fortsätter att påverka hela världen. Det är människor på flykt, med livsöden som vi inte kan föreställa oss. Det har krävts insatser från oss, utmanat alla våra verksamheter, som trots hård arbetsbelast-ning lyckats bra i arbetet. Det är många som arbetar med detta utifrån det uppdrag som kommunen har, och ingen kan väl blunda och säga att detta berör inte mig.Halland står sig välHalland står sig väl i alla mätningar, hög in-flyttning, bland de bästa i sjukvården och låg arbetslöshet i förhållande till riket. Mycket är bra, men det kan ju bli ännu bättre. En fråga som engagerat fler av oss och som fortsätter även under detta år är frågan som drivs från regeringen om storregioner. Här är Halland överens från söder till norr, från den politiska högern till vänstern, om att hålla Halland helt.Fokus på kvalitetsfrågorVi har under året haft fokus på kvalitetsfrå-gorna och ställt krav på kommunens verksam-heter att använda skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt. Barn- och ungdomsnämn-

den har såväl som kultur- och utveck-lingsnämnden arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet. Vi skickade förra året ut en kommuntidning där vi presenterade hur skattepengen används samt hur nämnderna arbetar utifrån de upp-drag fullmäktige beslutat.Tänka långsiktigtVi har i uppdrag att se var resurserna kan komma till störst nytta och kommer så många till gagn som möjligt. Vi ska tänka långsiktigt i våra investeringar och se vad de gör tjugo år framåt för våra medborgare. Här krävs det att vi lyfter blicken och vågar peka ut riktningen.Detta innebär att det är viktigt med balans mellan löpande intäkter och kostnader, det kräver omprövningar och prioriteringar för att möjliggöra en bra utveckling. FörändringsfasPolitikens arbete är i en förändringsfas, det sker en förflyttning av uppdragen. Vi går ifrån mål till syfte, vi pratar om livskvalité istället för servicekvalité där behoven är en viktigare fråga än vad vi har att erbjuda. Här blir invånarinflytande viktigt och kräver stor tillit från alla.Vi tillsammans behöver se samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och åtgär-der som ger en kostnadseffektiv och verk-samhet som är ändamålsenlig. Vi ska ha mål och krav som följer de ekonomiska förutsätt-ningar. Allt detta med frågeställningen om varför vi gör det, det vill säga behov, och för vem gör vi det, det vill säga vilka bör vara med i arbetet.Tack än en gång för det gångna året. Snyggt jobbat, arbetet fortsätter.

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

2015 - utveckling och utmaningar

3

Det finns många synliga tecken att summera för att konstatera att 2015 var ett bra år för Laholm och Laholms kommun. Om vi kan ta vara på de positiva förutsättningar som finns så kan de närmaste åren bli riktigt ljusa för Laholm. Befolkningen ökar i hela kom-munen, arbetslösheten sjunker, företagen har börjat investera och anställer fler, det byggs fler bostäder, kommunikationerna blir bättre, inte minst för kollektivresandet och äntligen börjar det bli lite fart på utbyggnaden av bredband.

Krav på utbyggd serviceMen, den stora befolkningsökningen stäl-ler också krav på utbyggnad av kommunal service, vilket anstränger den kommunala ekonomin. Flera stora investeringar ligger framför oss. Flera stora skolombyggnader är igång, bland annat påbörjades ombygg-nad av Osbecksgymnasiet under 2015. Under året påbörjades också projekteringen av en ny Glänningeskola för 475 elever och ny för-skola i Allarp för fyra avdelningar. Under de närmaste åren måste nya förskolor byggas på flera håll i kommunen. Stora tekniska inves-teringar ska också göras i närtid. Projektering pågår för ombyggnad av Ängstorps renings-verk och vattenverk i Skottorp.

Ny arbetsgivareFlera andra stora förändringar har också på-verkat verksamheten. Vid förra årsskiftet överläts en stor del av kommunens lokalin-nehav till Laholmshems nya dotterbolag, Kommunfastigheter i Laholm AB, och kom-munen överlät byggnation, drift och skötsel till det nya bolaget. Det innebar också att en stor del av kommunens personal fick en ny arbetsgivare. Det medförde ganska stora or-ganisatoriska förändringar på kommunsidan, bland annat tillskapades ett nytt planerings-kontor och en ny enhet för intern service. Den sistnämnda svarar bland annat för att tillhan-dahålla mat på kommunala anläggningar och

samordning av trans-porter och fordon.

Kommunal regiNästan hälften av vår äldreomsorg var tidi-gare utlagd på entreprenad men efter Huma-nas uppsägning av avtalet har verksamheten återgått i kommunal regi och alla förberedel-ser har gjorts för att konkurrensutsätta kom-munens äldreomsorg i annan form. Lagen om valfrihet som genomförs under våren 2016 innebär att det blir fritt för kommuninvånare att välja annan godkänd utförare än kom-munen. Det förtjänar att nämnas att i SKL:s attitydundersökning bland brukare fick vår äldreomsorg det bästa kvalitetsbetyget i lan-det samtidigt som vi också har låga kostna-der. Låga kostnader och hög kvalité är värt att eftersträva.

Ansträngd situationDen stora utmaningen under 2015 för stora delar av den kommunala verksamheten var naturligtvis det stora antal flyktingar som kom till Sverige och kommunerna, främst un-der hösten. Det går inte att blunda för att det skapade en ansträngd situation, framför allt på våra skolor, förskolor och socialtjänsten. Men många andra delar påverkades också. Att skaffa fram bostäder och verksamhetslo-kaler har krävt nya och kreativa lösningar och även planering och administration har belas-tats. En stor utmaning och mycket ansträng-ning men vi har hittills löst uppgiften bra, med stort engagemang och ansvarstagande från många.

Sjukskrivningarna ökarEn annan synlig utmaning under året var de ökade sjukskrivningstalen. Vi har all anled-ning att se på detta med största allvar. Ökade sjukskrivningar drabbar ju enskilda personer men också verksamheten och därmed våra brukare, elever och kunder. Och, med de re-

Kommunchef Nils Danred

2015 ett bra år för Laholms kommun

4

kryteringsbehov vi har framöver, i Laholms kommun liksom i övriga kommuner, är det helt nödvändigt att vi gör allt vi kan för att behålla den personal vi har.

Tack för ett bra 2015Det blir ofta så när man väldigt kortfattat ska summera ett år och göra bokslut, att man lyf-ter fram de större och mer genomgripande projekt eller förändringar som genomförts. Alltför sällan lyfter vi fram allt det som görs dagligen och stundligen i vår breda och stora verksamhet och som görs av engagerade och kompetenta medarbetare. Men det gör jag nu, bra jobbat av er alla och tack för ett bra 2015.

5

Höstens mediabilder av oändligt ringlande män-

niskomassor på väg bort från krigets fasor med bombrä-der, beskjutning, lemlästade kroppar och ond bråd död lämnade ingen oberörd. Plå-gade barn och vuxna ställde siktet mot Europa i hopp om nytt liv i en trygg miljö. Men många försvann när överful-la, sjöovärdiga båtar kapsej-sade på nattliga rutter över Medelhavet. Samtidigt fyll-des skrupelfria människosmugglares fickor med hårdvaluta. Klarades överfarten var det knappast ett enigt Europa som öppnade fam-nen för de hårt prövade människorna. Län-der vars befolkning tidigare flytt från ofrihet, vände i hög grad flyktingarna ryggen. Främst Österrike, Tyskland och Sverige gav dem den fristad de längtade efter. Många kom till LaholmÖver 160 000 sökte asyl i Sverige, därav drygt 35 000 ensamkommande barn. La-holms kommun tog emot 470 flyktingar, och var den kommun i Halland, efter Hylte, som tog emot flest flyktingar i förhållande till sin storlek. Trycket på de kommunala verksam-heterna, främst förskola och skola, blev an-strängt. Samtidigt mobiliserades det civila samhället. Röda Korset och Knäreds samhällsförening kom snabbt på tårna; arrangerade insam-lingar av kläder, skor, hygienartiklar och lek-saker för att skingra den värsta nöden. Och artiklarna strömmade in. Frivilligarbetare i Betelkyrkan i Knäred ägnade veckor åt sor-tering. Gudstjänstlokalen blev ”klädbutik” med välfyllda skepp för barns, ungdomars och vuxnas trängande behov av varma plagg. Så småningom fick föreningen egen ”kläd-butik” genom Laholms kommuns försorg. Samhällsföreningens vittomfattande engage-mang blev en ”snackis” långt utanför kom-mungränsen. När 2015 sjöng på sista versen stod några av föreningens förgrundsfigurer på scenen i Laholms teater för att ta emot priset Årets förening.Med flyktingströmmen till kommunen öppna-

Flyktingvåg satte stora avtryck i kommunen

des språkkaféer för nyanlända, opretentiösa träffar för att bara prata svenska under några timmar. Men också för att knyta bekantskap och lära sig mer om det svenska samhället. Snabba beslutHösten blev också de snabba beslutens tid. På löpande band tecknade Migrationsverket avtal med fastighetsägare för att hysa asyl-sökande som strömmade in i landet. Över en natt blev Björklidens särgymnasium i Knäred asylboende för hundratalet flyktingar. Asyl-boende öppnades också i Mellbystrand och på Hallandsås. Överenskommelser som låg utanför den kommunala beslutssfären, men som ändå påverkade den kommunala verk-samheten - barnens rätt till förskola och skol-gång. Antalet ensamkommande barn ökade explo-sionsartat, från ett 30-tal 2014 till 107 2015. Med kort varsel lyckades kommunen få fram tillfälliga hem i väntan på permanenta lösningar. En sådan öppnades med köpet av Trulsgården i Laholm.Byggandet tog fartTillväxt är centralt för Laholms kommun, med målet 25 000 invånare år 2025. Men nybyggnadstakten har länge varit blygsam. Härvidlag vände det under 2015. Nya lägen-heter färdigställdes i Laholm, men det bygg-des också flerfamiljshus utanför stan. Äldre i Våxtorp, som länge önskat mindre lägenhe-ter för en mer bekväm vardag utan en massa måsten som hus och trädgårdar påckar på om, erbjöds tolv nya lägenheter mitt i byn. Med dem kom också flyttkedjorna igång. Unga tog över villor och gav samhället ny injektion.

6

Rejäl fart fick Allarpsområdet i södra Skum-meslövsstrand. Laholmshem bestämde sig för att bygga 24 lägenheter i ett första skede. Barn- och ungdomsnämnden ligger också i startgroparna för en hel ny förskola på plat-sen. För med öppnandet av den nya järnvägs-stationen i Båstad, knappt två kilometer från området, förväntas rejäl byggboom. Möjlig-het till tågpendling och närhet till havet lock-ar.Så tidigare års bekymmer med blygsam be-folkningstillväxt tycks nu vara över. När be-folkningssiffrorna kom i slutet av året var språnget det största på närmare 30 år. Med råge passerades 24 000 invånare och landade på 24 195.

Fiber lika viktigt som elTillgång till fiber för digital kommunika-tion är en självklarhet i nya bostadsområden. Utbyggnaden i befintliga har länge stått och stampat, delvis av ljumt intresse. Nu verkar tiden ha sprungit i kapp efterfrågan. När IP Only började gräva i Våxtorp, Veinge och Genevad ville närmare 80 procent av hushål-len ansluta sig. Men det var inte enbart här som intresset sköt i höjden och utbyggnaden fick fart. Projekte-ringar togs fram för Laholm, L:a Tjärby och hela kustremsan. Och till platser som mark-nadskrafterna vänder ryggen söktes stats-bidrag: Skogaby, Ahla, Mestocka, Hasslöv samt områden utanför Ysby och Knäreds tät-ort. Utbyggnaden av fiber jämförs nu med el-nätets initiala utbredning för ett sekel sedan. Då såg ingen vidden av elens betydelse. Idag kan ingen vara utan den. Samma utvecklings-potential tillmäts fibern.Cykelled utmed kustenCykelleder är också kommunikation. För hälsa, upplevelse och rekreation. Under för-

sommaren invigdes Kattegattleden, ett cy-kelstråk längs kusten mellan Helsingborg och Göteborg. Sträckan utmed Kustvägen i Mellbystrand och Skummesslövsstrand blev trafiksäkrare, och på Hökafältet i norra Mellbystrand påbörjades projektering för cykelhållplats med information om leden, kommunen och tillgång till verktyg för enk-la reparationer. Redan första året upptäckte upptäckte många cyklister leden – en fram-gångsfaktor som passar kommunen som hand i handske. Cykling tillsammans med fiske är nämli-gen två centrala områden som kultur- och utvecklingsnämnden lyfter fram för att ut-veckla besöksnäringen. En näring som i allt högre grad anses, eller redan hävdas vara det, Sveriges nya basnäring. Tidi-gare sedd lite över axeln, men numera en viktig näringsgren som idag sysselsätter cirka 170 000 människor. Enligt Region Skåne uppskattas den kunna ge ytterligare 7 000 arbetstillfällen i regonen fram till 2020.Nära cykelhållplatsen fälldes träd för att ge ett 30-tal nya p-platser. En åtgärd som gran-nar såg snett på, men som inte vann gehör när planen för området överklagades. Bryggor vid kusten

Besöksnäringen väntas få ett rejält uppsving i Mellbystrand den dag det tilltänkta strand-hotellet, i korsningen Birger Pers väg - Norra Strandvägen, reser sig över dynkanten. Till-sammans med en brygga nedanför bygg-naden ska intresset för kusten få ytterligare påspädning. Även i tvillingbadorten Skum-messlövsstrand pratas det brygga. Och har så gjorts i decennier. Men nu är planerna hetare än någonsin. Med ideellt arbete och kommu-

2018 hoppas badortsföreningen i Skummeslövs-strand att den efterlängtade bryggan är på plats. Foto: Lina Mellberg, Laholms Tidning

7

nens stöd – projektet är kostnadsberäknat till 4 miljoner kronor – hoppas badortsförening-en att bryggan är på plats 2018. Biltät kommunLaholm är en av landets biltätaste kommuner med 61 bilar per 100 invånare. Möjligen oro-väckande med tanke på att endast fem procent av fordonsparken klassas som miljövänlig. Kanske ökar andelen framöver när kommu-nen går i bräschen för fossilfritt bränsle, skif-tar spår och satsar på eldrift i den egna for-donsparken. Och dessutom gör det enkelt att ladda el- eller hybridbil. Som första kommun i länet uppförde Laholm egen laddstation mitt på Hästtorget. Ett schackdrag av stora mått, skulle det visa sig. Elbilsägarna lovprisade an läggn ingen . Driftsäker och välplacerad för att upptäcka Laholm, skrev de på saj-ten upladdning.nu. Ovationerna nådde Elbil Sve-rige, som på en ceremoni i Mal-mö utsåg Hästtor-get till Årets laddplats.Klättrade i miljörankingKommunens miljösatsningar i övrigt bör-jade också ge resultat. Målet att tillhöra de 50 högst rankade kommunerna i tidningen Miljöaktuells årliga undersökning kom när-mare. Kommunen klättrade tre platser och är nu elva ifrån. Siktet är inställt på att nå målet under 2016. I den mest mediala rankingen, Svenskt Nä-ringslivs kartläggning av företagsklimatet i kommunerna, blev färdriktningen den mot-satta. Här tappade Laholm sin mångåriga tio-i-topplacering och föll till 30:e plats, varvid Falkenberg seglade förbi som länets mest fö-retagsvänliga kommun. Bäst i Halland blev däremot Laholm i en annan årlig ranking, Lärarnas riksförbunds skolmätning. Med hög andel behöriga lärare och god likvärdighet mellan skolorna ham-nade kommunen på 14:e plats i riket. Även i det konkurrerande lärarfackets bedömning, ”Bästa skolkommun”, klättrade Laholm. Lä-

rarförbundet skickade upp kommunen 61 placeringar till 81:a plats. Den höga andelen behöriga lärare gav även här stort genomslag. Mest nöjda brukare i landet

Långt innan rankingar stod som spön i back-en, tog Sveriges kommuner och landsting initiativ till att sammanställa en årlig rapport ”Kommunens kvalitet i korthet”. Här redo-visas kvalitet och effektivitet inom fem för kommuninvånarna viktiga områden. 2015 års rapport kan Laholms kommun suga länge på. Kostnaden för att driva äldreboende och de gamlas syn på vården stack ut. Kommunen har landets mest nöjda brukare och den tredje lägsta kostnaden för att driva verksamheten. Vem var det som påstod att låga kostnader försämrar kvalitén?Kvalité stod också i fokus när socialnämnden gav sig in i projektet Förändra radikalt, och ställde allt på huvudet. Istället för att styra funktionshindrades insats i fråga om ledsa-garservice, bestämmer de numera själva över den ledsagartid som de tilldelats. Lyriska bru-kare kände sig lika lyckliga som kossorna om våren, när de släpps på grönbete. Ny F-6-skola i LaholmUnder flera år har barn- och ungdomsnämn-den byggt om och till men även nytt i fråga om förskolor och skolor. Under 2015 öppna-des en helt ny förskola med fyra avdelningar och nattis i L:a Tjärby. Trycket på förskole-plats är dock fortsatt högt runt om i kommu-nen. Fler förskolebarn genererar förstås också skolsatsningar. Därför togs första stegen till en helt ny F-6 skola med placering i Glännin-geområdet i Laholm.Kunskaps- och kompetenscentrumPå Osbecksgymnasiet i Laholm lämnades ritbordet för första spadtaget till en helt ny epok för fastigheten, vars äldsta delar bygg-

8

Tredubbelt fler kom till konserten för en ny bro över Krokån i Knäred. Alla förväntningar överträffades av publiktillströmningen, för att inte tala om de frivilliga bidragen, när-mare 50 000 kronor. Pengarna går oavkortat till bron, där länsstyrelsen under våren bidrog med 700 000 kronor och Laholms kommun satte av 1,4 miljoner kronor i 2016 års bud-get. Så snart realiseras Knäredsbornas väntan på en ny bro. Då blir det fest – igen.Rejäl storm är numera årlig ingrediens. Och mycket riktigt sista söndagen i november slog Gorm till. Med vindbyar på mer än 30 meter per sekund föll många träd, särskilt när vinden vände under natten till nordvästlig riktning. Dessbättre höll inte blåsten i sig så länge, var-vid skadorna begränsades. För många gamla byggnader, som stod pall för Gudrun och Per, blev det ändå dödsstöten. Byggnadstekniker hävdade att konstruktionerna fått så mycket stryk tidigare att de nu gav vika. Många kust-dyner kapitulerade också för havets styrka. Vattenmassor bröt igenom med stora sår i dynlandskapet och ofarbara vägar ner mot strandremsan. Vann kampen mot åsen

Farbara blev däremot tunnlarna genom Hal-landsås. En hel dag med invigningar ömse sidor tunnelmynningarna manifesterade den historiska dagen, den 15 december. Höga po-tentater från regeringen, myndighetssverige och EU samlades för att stadfästa segern. Ef-ter 23 års kamp var en stingslig ås beseglad. Och f kommuninikationsminister Ines Uus-mann fick rätt. Det går att åka till månen fram och tillbaks och bygga tunnel genom Hal-landsås. Månturerna är dock inte så långvari-ga och avsevärt bättre på att hålla tidtabellen.

des i mitten av 1960-talet. För 84,5 miljoner kronor byggs hela gymnasieskolan om, får ny entré och blir det kunskaps- och kompe-tenscentrum som politikerna länge drömt och pratat om. Satsningen förväntas också få fler nior från kommunen att söka gymnasie-utbildning på hemmaplan, men också väcka intresse för skolan hos närliggande kommu-ners högstadieungdomar. Går allt i lås är hela ombyggnaden klar under första halvan av 2017. Då finns här en mängd verksamheter: ungdomsgymnasium, vuxenskola, sfi-under-visning, kulturskola, näringslivsenhet och allaktivitetshus för ungdomar. Kreativiteten förutses blomma ut när olika grupper möts och ges förutsättningar att skapa nya utbild-ningsmöjligheter i samverkan mellan arbets-liv och utbildning.Ingen rekordsommarSommaren gick knappast till historien som ”den bästa på länge”. Varmt var det visserli-gen första lördagen i juli när Mellbystrandska-laset och Knäredsdagen arrangerades, men resten av månaden blev en besvikelse. Förstnär industrisemestern var över kom värmen tillbaks. För sommarfrukostarna vid Lagan i Laholm var det möjligen en fördel. Brist på flödande morgonsol drog fulla hus till de sex föreläsningarna med i genomsnitt hundra per-soner vid varje tillfälle.

Laholmaren och musikalartisten Jack Johansson avslutade sommarfrukostarna vid Lagan.

Så här kommer nya entrén till Osbecksgymnasiet att se ut när ombyggnaden är klar.

Tusentals nyfikna kom till invigningen av Hal-landsåstunnlarna och fick se det första tåget pas-sera den västra, 8,5 kilomter långa tunneln.

9

Organisationsöversikt Laholms kommuns politiska organisa-tion består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, krisledningsnämnd och fem nämnder. Kommunstyrelsen och fyra av nämnderna har kontor för det dagliga arbetet.

Mandatfördelning för valperioden Arbetarpartiet Socialdemokraterna (S) 10

Moderata Samlingspartiet (M) 9

Centerpartiet (C) 7

Sverigedemokraterna (SD) 5

Miljöpartiet de gröna (MP) 3

Kristdemokraterna (KD) 2

SPI Välfärden 2

Folkpartiet liberalerna (FP) 1

Vänsterpartiet (V) 1

Laholmspartiet (LP) 1

Summa: 41

10

Utgifts- och inkomststruktur

Externa utgifter Ca 64 procent av kommunens externa utgifter utgörs av personalkostnader. Det innebär att löneavtalen har stor betydelse för kommunens kostnadsutveckling. Andelen personalkostnader har ökat med 5 procentenheter under det senaste året, till stor del på grund av att vårdentreprenaden upphörde och kommunen övertog drifts-ansvaret. Externa inkomster

Bland de externa inkomsterna är kommu-nalskatten och det statliga utjämnings-bidraget dominerande och svarar för 78 procent av kommunens inkomster. Avgifterna utgör däremot en ganska blygsam del av inkomsterna. Av detta följer att kommunens egna möjligheter att påverka sina inkomster, åtminstone på kort sikt, är relativt begränsade. Resursfördelning Kommunens nettokostnader för omsorg av äldre, funktionshindrade etc motsvarar 37 procent av kommunens kostnader. Om man dessutom lägger till förskola, grund- och gymnasieskola, som tillsammans med omsorgerna brukar betraktas som kommunens "kärnverksamheter" svarar dessa verksamheter för 81 procent av de totala kostnaderna. Detta är oförändrat i förhållande till föregående år.

Övrigt1%

Personal64%

Material4%

Bidrag4%

Köp av verks.13%

Hyror6%

Tjänster8%

Utjämnings-bidrag18%

Spec.statsbidrag

7%

Kommunal-skatt60%

Avgifter/hyror9%Övr.

ersättn. 6%

Förskola12%

Grundskola23%

Gymnasieskola

Vuxenutb.9%

Individ- o fam.oms.

6%

Teknisk verks.

4%

Äldre-omsorg

23%

Funktions-hindrade

8%

Kultur- o fritid4%

Övrigt11%

11

Nyckeltal - fem år i sammandrag

2011 2012 2013 2014 2015 Antal invånare den 31/12 23 470 23 458 23 517 23 781 24 195 Skattesats, kommunen 20:78 20:58 20:58 20:58 20:58 Resultat, efter skatteintäkter (exkl avskrivningar), mkr +79,5 +71,8 +95,0 +73,2 +57,1 Förändring av eget kapital, mkr +32,8 +23,8 +41,2 +16,3 +17,4 Nettoinvesteringar, mkr 101,0 129,4 127,9 69,9 54,8 Nettokostnadsandel, % (inkl finansnetto) 96,8 97,7 96,2 98,5 98,5 Nettokostnadsandel, % (exkl finansnetto) 97,0 98,2 96,7 98,7 98,9 Tillgångar, mkr 997,0 1 069,1 1 125,0 1 136,1 1 171,7 Tillgångar/inv, kr 42 480 45 575 47 838 47 773 48 427 Skulder och avsättningar, mkr 278,2 326,5 341,2 335,9 354,1 - varav anläggningslån 25,0 55,0 55,0 30,0 0,0 Skulder/inv, kr 11 853 13 918 14 509 14 125 14 635 Eget kapital, mkr 718,8 742,6 783,8 800,2 817,6 Eget kapital/inv, kr 30 626 31 657 33 329 33 649 33 792 Rörelsekapital, mkr 53,0 149,9 147,2 127,4 126,0 Rörelsekapital/inv, kr 2 258 6 390 6 259 5 357 5 208 Likvida medel 123,2 108,6 141,0 143,8 140,7 Likvida medel/inv, kr 5 249 4 630 5 996 6 047 5 815 Finansnetto, mkr +1,8 +4,5 +5,7 +1,7 +3,7 Finansnetto/inv, kr +77 +192 +242 +72 153 Soliditet, % 72,1 69,5 69,7 70,4 69,8 Soliditet, % inkl totalt pensionsåtagande och löneskatt) 18,6 19,2 18,2 20,9 23,0 Borgensåtagande/inv, kr 27 350 26 681 26 653 27 198 30 308

12

Förvaltningsberättelse

Omvärldsbeskrivning Samhällsekonomin En inbromsning i världshandeln och den globala industriproduktionen har bidragit till att dämpa tillväxten i världsekonomin under 2015. Återhämtningen i ekonomin har dock fortsatt, om än i en långsammare takt. I euroområdet är det dessutom fort-farande osäkert hur stora problemen är i banksektorn. Vid förnyade problem riske-rar kreditgivningen i euroområdet att stra-mas åt markant. Samtidigt innebär den höga offentliga skuldsättningen att utrymmet för att med finanspolitiska medel motverka en försvagning av kon-junkturen är begränsat. Den svenska ekonomin expanderar där-emot för närvarande snabbt. Sveriges brut-tonationalprodukt (BNP) ökade för helåret 2015 med 4,1 procent i förhållande till fö-regående år. Motsvarande ökning mellan 2013 och 2014 var 2,1 procent. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,6 pro-cent och bidrog med 1,2 procentenheter till BNP-utvecklingen. Rensat för inflation ökade hushållens disponibla inkomster med 3,0 procent. Offentliga konsumtions-utgifter ökade med 2,5 procent och bidrog med 0,7 procentenheter. Investeringar drog upp tillväxten med 1,7 procenten-heter. Den svenska BNP-tillväxten var högst i EU under fjärde kvartalet 2015. Under detta kvartal ökade tillväxten med 4,5 pro-cent jämfört med samma kvartal 2014. Räknat per invånare steg BNP med 3,5 procent. Under 2012-2013 drevs den svenska eko-nomin främst av inhemsk efterfrågan men de senaste åren har exporten börjat bidra alltmer. Denna utveckling förstärktes under fjärde kvartalet då exporten växte i den högsta takten sedan tredje kvartalet 2011. Samtidigt är det inom offentlig kon-sumtion som tillväxten ökade mest i slutet

av året. Kommunerna står för ungefär hälf-ten av de totala offentliga konsumtions-utgifterna. Kommunernas konsumtion på-verkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna och steg, bland annat på grund av det ökade flyktingmottagandet. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,5 procent och antalet arbetade tim-mar ökade med 1,6 procent. Antalet arbe-tade timmar ökade med 1,7 procent i näringslivet och med 1,3 procent i offent-lig verksamhet. Här var det kommuner och landsting som stod för uppgången. Trots den starka arbetsmarknaden är emel-lertid den totala arbetslösheten i stort sett oförändrad. Det förklaras av att både be-folkningen i arbetsför ålder och arbets-kraftsdeltagandet ökat kraftigt. Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 0,8 procent i januari 2016. Under motsvarande period föregående år var inflationen -0,2 procent. Till den totala uppgången sedan januari 2015 bidrog främst prishöjningar på livsmedel som påverkade uppåt med 0,3 procentenheter. Prishöjningar för drift av fordon, restauranger påverkade också uppåt med 0,2 procentenheter. Uppgången motverkades, framförallt av lägre ränte-kostnader som påverkade nedåt med 0,6 procentenheter. Kommunsektorns ekonomi Kommunernas resultat för 2015 uppgick till +12,2 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 2,4 miljarder gentemot år 2014. Resultatet påverkas dock positivt med 3,6 miljarder av återbetalningen av inbetalda försäkringspremier från AFA. Kommunerna gavs ett tillfälligt stöd på totalt 8,3 miljarder för att hantera den rå-dande flyktingsituationen. Av detta stöd har 0,9 miljarder intäktsfört under 2015. År 2015 redovisade ca 90 procent av kommunerna ett positivt resultat. Det är

13

kommungrupperna Storstäder och För-ortskommuner som visar starkast resultat. Utvecklingen i kommunen Befolkning Vid årsskiftet 2015/16 hade kommunen 24 195 invånare. Befolkningsökningen under året blev 414 personer att jämföra med en ökning på 264 personer år 2014.

Den årliga befolkningsökningen per år har under de senaste 10 åren i genomsnitt upp-gått till 104. Under dessa 10 år har kom-munens befolkning ökat med totalt 4,5 procent. Motsvarande ökning i riket har varit 8,1 procent och för länet 9,0 procent. 2013 2014 2015

Inflyttade 1 100 1 412 1 485 Utflyttade 1 044 1 091 1 042

Netto 56 321 443 Födda 258 225 231 Avlidna 255 281 262

Netto 3 -56 -31 Under året flyttade betydligt fler in i kommunen än ut. Den åldrande befolk-ningen medför att fler avlider än som föds. Födelseunderskottet blev 31 personer. Av församlingarna ökade Laholm med 146 personer, Veinge-Tjärby med 59, Skum-meslöv med 52, Ränneslöv-Ysby med 14, Hishult med 26, Knäred med 68 och Hasslöv-Våxtorp med 49 personer. Befolkningens åldersfördelning I tabellen redovisas den procentuella åldersfördelningen i kommunen jämfört med länet och riket.

Ålder Riket Länet Laholm

0 1,2 1,1 1,0 1-5 6,0 6,0 5,4 6 1,2 1,3 1,2 7-12 6,9 7,3 6,7 13-15 3,1 3,3 3,3 16-18 3,1 3,3 3,3 19-64 58,6 56,4 54,8 65-79 14,7 15,8 18,0 80- 5,1 5,6 6,2

Befolkningens geografiska fördelning Laholm är kommunens centralort med drygt en fjärdedel av invånarna. På lands-bygden bor knappt 7 000. Övriga invånare är fördelade på 13 tätorter. Boende Nästan 80 procent av kommunens befolk-ning bor i villa/småhus. Av bebyggelsen är cirka 8 700 småhus och 2 700 lägenheter i flerbostadshus. Dessutom finns drygt 4 200 fritidshus, varav 3 000 ligger i kust-området (Mellbystrand och Skummeslövs-strand). Bostadsmarknad

2015 års bostadsbyggande i kommunen har ökat betydligt jämfört med tidigare år. Under året färdigställdes ett 25-tal småhus och antalet nya bygglov för sådana ökade till 34 jämfört med 18 under året innan. Antalet nybyggda lägenheter i fler-bostadshus låg runt 50-talet och här kan nämnas nya lägenheter i såväl Våxtorp, Veinge och Laholm. Den relativt höga byggnationen av flerbostadshuslägenheter skapar bostäder för de många äldre som vill sälja sina småhus vilket i sin tur skapar flyttkedjor för barnfamiljer med större utrymmesbehov. Detta är viktigt eftersom många yngre familjer har svårighet att

14

finansiera nybyggnad på grund av kredit-åtstramningar.

I diagrammet beskrivs antal färdigställda lägenheter 2006-2015 uppdelade på fler-bostadshus och småhus. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något under året trots en god tillväxt i näringslivet. Detta betingas av att en stor del av de nyinflyt-tade står långt från den lokala arbetsmark-nadens utbud.

Årsgenomsnittet för andelen öppet arbets-lösa av befolkningen ligger nu på 3,6 pro-cent. Motsvarande andel för länet var 3,0 procent och för riket 3,4 procent. I decem-ber var 498 personer i kommunen öppet arbetslösa, vilket var en ökning med 89 i förhållande till motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Det totala antalet arbetslösa, in-klusive personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, var 813 vid årsskiftet, vilket var en ökning med 12. Näringsliv och sysselsättning Antalet bygglovsärenden för om- och till-byggnad samt nybyggnad av industri- och

verksamhetslokaler har ökat under året och en framtidstro har kunnat skönjas En intressant nykomling i näringslivet är företaget Dina Kubik AB som på Sofiero byggt ett industrihotell med 38 enheter där respektive företag köper sin enhet. Detta bör resultera i ett antal småföretag som kan komma igång i egna lokaler till rimlig kostnad. För övrigt kan nämnas att såväl Olle Pålsson Förvaltnings AB och famil-jen Ottosson förvaltnings AB fått bygglov för att utöka sina industrihotell i Laholm I nedanstående tabell visas procentuell för-delning av arbetsplatserna inom olika branscher. Jordbruket har fortfarande en viktig roll, betydligt större än i riket. En annan betydelsefull faktor är det stora an-talet småföretag i flera näringsgrenar

Näringsgren Riket Laholm

Jord och skogsbruk 2 9

Industri och övr tillverk. 13 19

Byggverksamhet 7 9

Handel, kommunikation 21 19

Fin. verks. o företagstj o inform 13 6

Utbildning 10 11

Vård och omsorg 16 14

Hotell- o restaurang, pers tjänst 7 6

Offentlig förvaltning 6 3

Övrigt 5 4

100 100

Pendling Av antalet förvärvsarbetande har 11 335 sin bostad i kommunen och 8 658 sin ar-betsplats i kommunen. Utpendlingen från kommunen är således större än in-pendlingen. I tabellen redovisas några orter med arbetspendlingsutbyte. Pendling ut Pendling in Netto

Göteborg -70 25 -45 Helsingborg -183 60 -123 Örkelljunga -148 84 -64 Ängelholm -305 128 -177 Båstad -470 225 -245 Markaryd -234 84 -150 Falkenberg -60 46 -14 Halmstad -2 297 834 -1 463 Övriga -781 315 -466 Totalt -4 478 1 801 -2 677

15

Ekonomisk översikt

Nämndernas nettokostnader Summan av nämndernas nettokostnader ökade med 5,9 procent mellan 2014 och 2015. Motsvarande ökning under 2014 och 2013 var 2,2 procent respektive 0,8 pro-cent. Ökningen är således avsevärt större än vad som varit fallet under de två före-gående åren. Bruttokostnaderna ökade med 7,8 procent medan intäktsökningen blev hela 14,9 pro-cent. Även om kommunens totala verksamhet omfattar en stor mängd olika områden är naturligtvis den finansiella utvecklingen i huvudsak beroende av kostnadsutveck-lingen inom de största verksamheterna. I följande tabell redovisas nettokostnads-förändringarna för de största verksam-heterna i procent i förhållande till före-gående år. Dessa verksamheter svarar för ca 80 procent av den totala verksamheten. I förändringen ingår avtalsmässiga löne-ökningar och övrig inflation. 2013 2014 2015

Förskola 1,4 0,2 9,7 Grundskola 2,6 4,1 7,9 Gymnasieskola -1,1 -8,5 -3,7 Individ-o fam.omsorg 2,3 3,8 2,2 Äldreomsorg 2,3 2,0 7,6 LSS-verksamhet 2,6 2,3 -1,9

Som framgår har kostnaderna på grund av, i huvudsak, högre volymer ökat markant inom såväl förskolan som grundskolan. Fortsatt något färre årselever, som kom-munen finansierar, i kombination med lägre programkostnader förklarar kost-nadsminskningen inom gymnasieskolan. Kostnadsökningen inom äldreomsorgen är till stor del kopplad till ökade kostnader i samband med att kommunen övertagit driftansvaret för verksamheter som tidi-gare var utlagda på entreprenad. Inom individ- och familjeomsorgen är det framför allt kostnaderna för barn- och ungdomsvård som ökat. Samtidigt mins-

kade kostnaderna för försörjningsstöd med 9,5 procent under det senaste året. Den kostnadsmässiga förändringen för de olika externa utgiftsslagen inom nämnder-nas totala verksamheter har varit följande under 2015: Procent Mkr Personalkostnader +18 +138,6 Köp av verksamheter -28 -68,4 Tjänster -11 -14,4 Hyror +231 +57,7 Material +9 +5,1 Bidrag +12 +6,2 Övrigt +5 +0,6 Att kostnaderna för köp av verksamhet har minskat kraftigt och till stor del ersatts med högre personalkostnader beror på att vårdentreprenaden upphörde och kommu-nen övertog driftsansvaret. Vidare påver-kar överföringen av verksamhetsfastig-heterna till Kommunfastigheter AB på så sätt att hyreskostnaderna ökar markant medan andra utgiftsslag minskar. Nämndernas budgetutfall Nämndernas sammantagna nettobudget-underskott uppgick under året till 5,5 mkr vilket kan jämföras med 2014 års över-skott om 14,4 mkr. Det totala budgetöverskottet har uppkom-mit genom följande avvikelser per nämnd (mkr): Kommunfullmäktige +0,2

Kommunstyrelse +4,6

Kommunstyrelse VA-verksamhet +0,0

Kommunstyrelse avfallsverksamhet +1,7

Kultur- och utvecklingsnämnden +0,6

Miljö- och byggnadsnämnden +2,1

Barn- och ungdomsnämnden -8,1

Socialnämnden -6.6

Revisionen +0,0

Totalt -5,5

16

Kultur- och utvecklingsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden redovisar sammantaget ett budgetunder-skott om 14,1 mkr. Avvikelsen för dessa nämnder under 2014 var också 14,1 mkr men då som överskott. Det finns ett tydligt samband mellan bud-getutfall och kostnadsökningstakt. De år då kostnadsökningstakten är hög brukar nämnderna ha stora svårigheter att inrymma sina verksamheter inom till-delade budgetramar. I nedanstående diagram beskrivs nämn-dernas budgetavvikelse inom driftbud-geten per år sedan år 2006. De samman-tagna budgetöverskotten under denna tids-period har uppgått till ca 45 mkr.

En viktig del för att bibehålla eller upp-bringa en god finansiell kontroll och styr-ning är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen och då speciellt inom nämn-dernas verksamheter. Som framgår är det bara under 2012 som denna inte varit till-fredställande. Med undantag för detta året och 2010 års betydande budgetöverskott har inte de årliga sammantagna av-vikelserna varit extremt stora under något av övriga år. Däremot har enskilda nämn-der redovisat relativt stora avvikelser. En annan viktig förutsättning för kontroll och styrning är god prognossäkerhet. Den prognos som framställdes i samband med delårsrapporten visade på ett budgetunder-skott för nämnderna på totalt 18,7 mkr. Ut-fallet av nämndernas nettokostnader blev således 13,2 mkr lägre än prognosen. Mot-

svarande avvikelse, också i positiv rikt-ning, under 2014 var 16,0 mkr och 16,1 mkr under 2013. Investeringsbudgeten uppgick till 129,0 mkr medan utfallet stannade vid 54,8 mkr. Avvikelsen mellan prognos och utfall var däremot mindre. I denna beräknades netto-investeringarna till 80,0 mkr. Årets resultat Kommunens slutliga resultat blev positivt, 13,1 mkr. Budgeterat resultat, inkl kom-pletteringsbudget och tilläggsanslag upp-gick till +15,8 mkr. Differensen mot bud-get (-2,7 mkr) förklaras enligt följande: Nämndernas verksamhet -5,5 mkr Pensionskostnader -8,8 mkr Avskrivningar +5,9 mkr Skatteintäkter och utjämningsbidrag +2,2 mkr Finansnetto -0,5 mkr Realisationsvinster +3,2 mkr Ersättning kapitalkostnader -8,1 mkr Återbetalning AFA +8,5 mkr Övrigt +0,4 mkr Summa -2,7 mkr

Även om budgetavvikelsen för det slutliga resultatet var av mindre omfattning fanns, som framgår, ett antal större avvikelser inom vissa delposter av totalbudgeten.

Av ovanstående diagram framgår att fjol-årets resultat var det lägsta under de senaste 10 åren med undantag för år 2008 som låg väldigt nära + 0. Samtidigt har resultatet varit positivt i 9 år under den senaste 10-årsperoden. Det genomsnittliga resultatet som uppgår till

17

+27,4 mkr per år ligger något över kom-munens långsiktiga målsättning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på detta är resultat i procent av skatteintäkter, och kommunalekonomisk utjämning. En tumregel har utvecklats att resultatet ska motsvara 2 procent av dessa intäkter över en konjunkturcykel. Detta har även varit kommunens målsättning sedan flera år tillbaka. För att bibehålla tillgångarnas reala värde måste resultatet vara av den omfattningen att inte inflationen urholkar värdet. Ett sådant överskott ger även grundläggande förutsättningar till en egen-finansiering av investeringarna. Resultatet i procent av skatteintäkter, och kommunalekonomisk utjämning har under senaste 5 åren uppgått till följande:

2011 2012 2013 2014 2015

3,2 2,3 3,8 1,5 1,1

Det långsiktiga målet om 2 procents över-skott, har inte uppfyllts under de två senaste åren. Resultatutjämningsreserv Kommunfullmäktige har antaget riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv. Den enligt lagstiftningen maximala reser-veringen utnyttjas samtidigt som det har fastställts ett högsta belopp för storleken på reserven. Denna får högst uppgå till ett belopp motsvarande 6 procent av de genomsnittliga intäkterna, under de tre senaste åren, från kommunalskatt, gene-rella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Vid utgången av år 2015 mot-svarar detta 67,1 mkr. Reserven får disponeras när den prognosti-serade eller konstaterade skatteunderlags-utvecklingen understiger den genomsnitt-liga utvecklingen av skatteunderlaget de senaste tio åren.

Befintlig resultatutjämningsreserv uppgår till 59,8 mkr. Balanskravsutredning Enligt det lagstadgade balanskravet skall årets intäkter överstiga årets kostnader. Ett negativt resultat skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmaste följande tre åren. I årsredovisningen ska en balanskravs-utredning upprättas. Av denna ska det framgå vilka justeringar av årets resultat som gjorts för att räkna fram dels ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar”, dels ”Årets balanskravsresultat”. Justeringar ska göras genom att bla realisationsvinster frånräknas resultatet. Årets resultat 13,1 Justeringar: -Realisationsvinster anl. tillgångar -3,2 Årets resultat efter balanskravsjust. 9,9 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Balanskravsresultat 9,9

Efter att 1 procent av skatteintäkter och bidrag (11,6 mkr) frånräknats ”Årets resul-tat efter balanskravsjusteringar” återstår det inte något utrymme för ytterligare avsättning i resultatutjämningsreserven. Den är därmed oförändrad i förhållande till fjolåret och uppgår till 59,8 mkr. Kommunen har inga balanskravs-underskott från tidigare år. Skatteinkomster och utjämnings-bidrag och fastighetsavgift Kommunalskatteintäkter Av kommunens totala inkomster uppgår kommunalskatt, utjämningsbidrag och kommunal fastighetsavgift till nästan 80 procent. Kommunens handlingsutrymme är således i praktiken nästan helt avhängigt av dessa inkomsters utveckling. Taxe-ringsutfallet för inkomståret 2014 visade att den beskattningsbara inkomsten i riket ökade med 3,16 procent vilket kan jäm-föras med 3,36 procent föregående år. Ökningen av den beskattningsbara

18

inkomsten i Laholms kommun var något lägre än i riket, 2,44 procent. I 2014 års redovisning beräknades den prognostiserade slutavräkningen till +7 kronor per invånare. Mot bakgrund av att taxeringsutfallet blev lägre än tidigare beräkningar föreligger i stället en åter-betalningsskyldighet till staten mot-svarande 71 kronor per invånare. Detta medför en negativ korrigering om ca 1,8 mkr, som belastar 2015 års räkenskaper. Enligt den prognos för 2015 som redovis-ningen baseras på ökar skatteunderlaget med 4,9 procent. Detta är högre än den vad staten betalat ut preliminärt. Slut-avräkningen beräknas till +43 kronor per invånare eller 1,0 mkr som kommunen då ska erhålla från staten i januari 2017.

Diagrammet åskådliggör utvecklingen av kommunens relativa skattekraft (det egna skatteunderlaget dividerat med invånar-antalet i förhållande till den för riket genomsnittliga skattekraften). Den relativa skattekraften ökade fram till 2013. Under de två senaste åren den emellertid minskat något och uppgår nu till 89,1 procent. Minskningen, i förhållande till föregående år, var 0,6 procentenhet. En krona i utdebitering motsvarade under inkomståret 2014 ca 41,1 mkr i skatte-intäkter. Den totala kommunalskattesatsen i Laholms kommun uppgick under 2015, inklusive skatt till regionen, till 31:40. Utjämningsbidrag Kommunen har under december 2015 erhållit ca 30,0 mkr i generellt statsbidrag för att hantera den rådande flyktingsitua-

tionen. Stödet ska täcka merkostnader som uppkommit under 2015 och som kan för-väntas uppstå under 2016. Antalet nyanlända ökade påtagligt under hösten 2015 och som en följd av detta ökade även kostnaderna kraftigt under årets sista kvartal. Mot bakgrund av detta förhållande periodiseras intäkten med ett månadsbelopp under tiden den 1 oktober 2015 till och med den 31 december 2016. Under 2015 redovisas därför 3/15 av den totala intäkten, ca 6,0 mkr. Resterande del, ca 24,0 mkr, intäktsförs under 2016. Fastighetsavgift År 2008 infördes en kommunal fastighets-avgift. Utbetalningen till kommunerna under detta år utgick från ett visst antal kronor per invånare. Fr.o.m. 2009 tillfaller däremot förändringen av taxeringsvärdet respektive kommun. Den årliga intäktsför-ändringen adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Intäkten från fastig-hetsavgiften ökade med 1,2 mkr i förhål-lande till föregående år. Sammantagna intäkter De sammantagna intäkterna av kommu-nalskatt, utjämningsbidrag och fastighets-avgift blev 2,2 mkr högre än budget. Avvikelsen specificeras i nedanstående tabell (mkr). Budget Utfall Diff.

Kommunalskatt 894,3 892,2 -2,1 Utjämningsbidrag 215,1 219,9 +4,8 Fastighetsavgift 52,5 52,0 -0,5 Summa 1 161,9 1 164,1 +2,2

Återbetalning av premier för avtals-försäkringar Styrelsen för AFA Försäkring fattade under året beslut om att återbetala inbe-talda premier för AGS-KL samt avgifts-befrielseförsäkringen avseende år 2004. Under 2013 återbetaldes motsvarande premier för år 2005 och 2006 och året dessförinnan premierna för 2007 och 2008. För Laholms kommun uppgick återbetal-ningen under 2015 till ca 8,5 mkr.

19

Finansnettot Finansnettot beskriver skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Netto-överskottet under 2015 uppgick till 3,7 mkr. De finansiella intäkterna uppgick till 5,1 mkr medan kostnaderna hamnade på 1,4 mkr. Motsvarande överskott var 1,7 mkr år 2014. I de finansiella intäkterna ingår borgens-avgift från Laholmshem och Kommun-fastigheter med ca 2,5 mkr och ränta för utlånade medel till Kommunfastigheter om ca 1,8 mkr. Som en följd av de kraftigt fal-lande räntenivåerna uppgår intäkterna på likvida medel endast till ett mindre belopp. Genom att kommunen inte har några lån består de finansiella kostnaderna i huvud-sak av räntekostnaden på pensionsskulden. Finansnettot har varit positivt under samt-liga av de tio senaste åren. Under dessa år har denna intäkt bidragit med totalt 41,3 mkr varav huvuddelen avser avkastning och realisationsvinster från pensions-medelsförvaltningen.

Förändring av intäkter och kostna-der Följande diagram beskriver utvecklingen av nettokostnader och skatteintäkter, inkl utjämningsbidrag, i förhållande till före-gående år. Nettokostnader avser både nämndernas verksamhetskostnader och gemensamma kostnader som pensions-kostnader, ned- och uppskrivningar av fas-tigheter, särskilda engångskostnader eller intäkter etc.

Nettokostnadsökningen under 2014 beror till stor del på att kommunen, till skillnad från de två föregående åren, inte erhöll någon återbetalning från AFA. Under 2015 ökade såväl kostnader som intäkter onormalt mycket. Särskilda intäkter från AFA och bidrag för flyktingkostnader för-stärkte intäktsökningen. Investeringar Nettoinvesteringarna under året uppgick till 54,8 mkr medan bruttoinvesteringarna slutade på 62,0 mkr. Investeringarna för-delar sig mellan följande kategorier: Bland de enskilt större investeringarna kan nämnas förvärvet av fastigheterna Skum-meslöv 5:2 och Skottorp 1:30 för en köpe-skilling om 14,0 mkr samt inköp av hävare till brandförsvaret för 4,9 mkr.

VA och avfall 14,4 mkr Exploatering -2,2 mkr Verksamheter 42,6 mkr Summa 54,8 mkr

20

Genomsnittlig nettoinvestering per år under de senaste 10 åren har uppgått till 74,9 mkr. Under åren 2012 och 2013 var investeringsvolymen ovanlig hög beroende på flera större byggprojekt. Genom att Kommunfastigheter i Laholm AB from 2014 svarar för investeringarna i verksamhetsfastigheterna begränsas kom-munens investeringsvolym för dessa behov. Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden beskriver hur stor andel av nettoinvesteringarna som finan-sierats med överskottet från den löpande verksamheten och avskrivningarna. Annan finansiering måste ske genom tidigare spa-rade medel, försäljningar eller lån. På grund av den höga investeringsvolymen under åren 2011 – 2013 finansierades inte investeringarna helt från löpande inkoms-ter. From 2014 blir emellertid jämförelsen med tidigare år något missvisande genom att en stor del av investeringsverksamheten överförts till Kommunfastigheter.

2011 2012 2013 2014 2015

79% 55% 74% 100% 100%

Likviditet Likviditeten uppgick vid årsskiftet till 140,7 mkr, vilket är en minskning med 3,1 mkr i förhållande till föregående år. Att likviditeten har legat på en fortsatt hög nivå beror på i huvudsak på att investe-ringsvolymen blev lägre än beräknat. Dessutom utbetalade staten i slutet av året 30,0 mkr i statsbidrag för att hantera den rådande flyktingsituationen.

Att enbart studera likviditeten vid ett visst tillfälle i syfte att fastställa kommunens finansiella styrka är inte meningsfullt. Likviditeten måste i stället ses tillsammans med skillnaden mellan planerade och verk-ställda investeringar och kostnader, fram-tida åtaganden, upplåning och utlåning etc. Låneskulder Ett lån om 30,0 mkr har i början av före-gående år övertagits av Kommunfastig-heter i samband med förvärvet av kom-munens fastigheter. Efter detta över-tagande har kommunen för närvarande inte har några lån. Utlåning och övriga finansiella till-gångar Enligt det principavtal som tecknats under 2014 överlät kommunen den 1 januari 2015 ett antal fastigheter till Kommun-fastigheter i Laholm AB. Den totala köpe-skillingen uppgick till 211,7 mkr. Av detta belopp betalades 155,1 mkr genom att bolaget överlämnade en revers till kom-munen. Kommunen erhåller marknads-mässig ränta för de utlånade medlen. En annan del av köpeskillingen har erlagts genom ett aktieägartillskott från kommu-nen till moderbolaget Laholmshem AB på 20,0 mkr som bolaget i sin tur skulle över-föra till Kommunfastigheter. Kommunens finansiella tillgångar har därmed ökat med 175,1 mkr som en följd av fastighetsöverlåtelsen. Kommunfullmäktige har juni beviljat Mellbystrandsföreningen ett lån om ca 2,5 mkr som delfinansiering av föreningens ombyggnad av Hökagården. Lånet är tills-vidare ränte- och amorteringsfritt. Vill-koren för lånet ska omprövas i samband med föreningens bokslut för räkenskaps-året 2016/2017 och därefter vartannat år. Kommunfullmäktige fattade under året beslut om att under 2015 erlägga en extra insatsbetalning om ca 15,3 mkr till Kom-muninvest ekonomisk förening. Därmed uppnår kommunen den högsta stadge-mässiga insatsnivån, vilket motsvarar ca

21

21,4 mkr. I samband denna inbetalning gör kommunen en uppskrivning av det bokförda värdet även avseende tidigare erlagda insatsbetalningar för att därmed motsvara kommunens insatskapital. Soliditet Soliditeten, som visar kommunens egna kapital i förhållande till de totala tillgång-arna, är ett uttryck för kommunens lång-siktiga finansiella styrka. Ju mer man finansierar med egna medel desto stabilare och starkare är kommunen på sikt. Soliditeten påverkas bl a av den speciella sammansättningen av anläggningstillgång-arna. Det väsentliga är därför inte solidi-tetens absoluta storlek utan istället dess förändring. En utveckling över tiden med minskad soliditet innebär på sikt ekono-miska problem och begränsat handlings-utrymme. Soliditeten uppgick 2015 till 69,8 procent, vilket är en minskning med 0,6 procenten-heter sedan föregående år. De kortfristiga skulderna och särskilt pensionsförpliktel-sen har ökat i förhållande till föregående år, vilket påverkar soliditeten i negativ riktning.

Soliditet ligger på ungefär samma nivå som under 2007. Däremot har den varierat under denna period och legat både högre och lägre än den nuvarande nivån. Soliditeten hade endast uppgått till 23,0 procent om även den del av pensionsskul-den som nu i enlighet med redovisnings-lagen redovisas som ansvarsförbindelse i

stället upptagits som skuld i balansräk-ningen. Pensionskostnader Pensionskostnaden består i huvudsak av utbetalningar till pensionärer där för-månen intjänats före 1998, årets nyin-tjänande av förmånsbestämd ålderspen-sion, premien för den avgiftsbestämda delen som uppgår 4,5 procent av lönen för samtliga anställda samt löneskatt. Skuldposten i balansräkningen avser endast den del av intjänade pensioner from 1998 som inte utbetalas i de årliga avgif-terna. Pensioner som intjänats före 1998 tas endast upp som ansvarsförbindelse. Pensionsskulden, inkl upplupen löneskatt uppgick vid årsskiftet till 71,7 mkr och ansvarsförbindelsen till 548,1 mkr. Skul-den har ökat med 11,7 mkr medan ansvarsförbindelsen sjunkit med 15,2 mkr. Pensionsskulden har således ökat kraftigt. Under de senaste åren har antalet anställda som är berättigade till en förmånsbestämd ålderspension ökat. Sannolikt kommer kommunens kostnader även fortsättnings-vis att öka av denna orsak. Skulden påver-kas även i betydande utsträckning av för-ändringar i underlaget för vissa andra pensionsförmåner, där hela den framtida förpliktelsen kostnadsförs vid ett tillfälle. När någon förpliktelse upphör blir effekten den motsatta. Sådana engångskostnader förklarar en stor del av årets skuldökning. Intjänad avgiftsbestämd del uppgick under året till 36,8 mkr och utbetalda pensioner var 25,1 mkr. Samtliga belopp inkluderar löneskatt. Även kostnaderna för pensions-avgifterna har ökat (5,8 mkr) vilket i huvudsak förklaras av ett större antal anställda som en följd av verksamhets-överföringar. De totala pensionskostnaderna, inkl skuld-förändringen, uppgick till 74,2 mkr. Förvaltning av pensionsmedel Den 31 december 2015 uppgick mark-nadsvärdet på de förvaltade pensionsmed-

22

len till 84,5 mkr. Bokfört värde (anskaff-ningsvärdet) uppgick till 61,3 mkr. Mark-nadsvärdet ökade under året med 4,8 pro-cent eller 3,9 mkr.

Ovanstående cirkeldiagram visar till-gångsfördelningen på de placerade pen-sionsmedlen vid årsskiftet. Medlen är placerade i tre olika svenska räntefonder, en svensk aktieindexfond och en global aktiefond. Enligt kommunens placeringsföreskrifter för medlen får andelen aktier uppgå till högst 55 procent av portföljens totala marknadsvärde. Borgensåtaganden och andra ansvarsförbindelser Kommunens totala borgensåtagande upp-gick den 31 december 2015 till 733,3 mkr, vilket är en ökning med 86,5 mkr i förhål-lande till föregående årsskifte. Fördel-ningen mellan olika kategorier låntagare som kommunen lämnat borgen till framgår av nedanstående tabell.

2013 2014 2015

Laholmshem AB 597,0 615,0 645,0 Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 60,0 Riksbyggen, Tangon 21,2 20,7 20,2 Lokalägande föreningar 5,5 8,2 5,4 Övriga föreningar 2,9 2,8 2,6 Egnahem 0,2 0,1 0,1 Totalt 626,8 646,8 733,3

Som framgår har den övervägande delen av det totala borgensåtagandet lämnats till Laholmshem AB och Kommunfastigheter

AB. Genom sin möjlighet till insyn kan kommunen kontinuerligt följa bolagets finansiella utveckling. Värdet på fastig-heterna utgör samtidigt säkerhet för kom-munens åtagande. När det gäller förlustansvar för egnahem, som successivt sjunker, har kommunen inte någon gång under de 11 senaste åren behövt infria något åtagande. Samtidigt är det bland dessa lån som det finns ett risk-tagande som kommunen har svårt att med förebyggande åtgärder hantera. Allmänt sett finns det ett starkt samband mellan förlustrisker och ränteläge. Nuva-rande låga räntenivåer bidrar därför till att begränsa riskerna. Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för kommunens borgensåtaganden. Enligt dessa riktlinjer ska det för helägda bolag fastställas en borgensram samtidigt som en årlig avgift på utnyttjad borgen ska erläg-gas. Borgensramen för Laholmshem AB uppgick under 2015 till 700,0 mkr och för Kommunfastigheter i Laholm AB till 150,0 mkr. Sammanfattande finansiell analys Resultatet försämrades för andra året i följd. I förhållande till 2014 sjönk över-skottet med 3,2 mkr. Den faktor som på ett avgörande sätt på-verkar hur kommunens ekonomi utvecklas är i vilken takt kostnaderna för kommu-nens kärnverksamheter ökar. Dessa kost-nader ökade betydligt mer än vad som varit fallet under de två föregående åren. Nämndernas kostnader ökade med 5,9 procent i löpande priser, mellan 2014 och 2015. Som jämförelse kan nämnas att under åren 2012 till 2014 ökade kostna-derna i genomsnitt med över 3,2 procent per år. år. Man bör samtidigt tänka på att befolkningen ökade kraftigt under 2015. Detta medför att kostnadsökningen per invånare stannade vid 4,1 procent. Även om ökningen är hög blev den lägre än de 7,1 procent som aviserades i bud-

23

getutfallsprognosen. Exkluderar man de i budgeten planerade kostnadsökningarna kvarstår emellertid endast 0,5 procent i oplanerade kostnadsökningar, som i sin helhet avser volymökningar. Resultatet, i procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 1,1 procent. Kommunens långsiktiga resultatmål är 2 procent och i 2015 års budget sänktes detta temporärt till 1,3 pro-cent. Detta innebär samtidigt att resultatet blev något sämre än budgeten. Trots höga kostnadsökningar för såväl nämndernas verksamheter som vissa gemensamma kostnader såsom exempelvis pensionskostnader blev resultatet ändå till-fredställande. Detta beror på engångsintäk-ter i form av återbetalning av försäkrings-premier från AFA om 8,5 mkr, reali-sationsvinster om 3,2 mkr samt generellt statsbidrag för att hantera den rådande flyktingsituationen om 6,0 mkr. Utan dessa intäkter hade resultat blivit negativt. När man jämför med 2014 års resultat bör man därför beakta att det då inte fanns några särskilda engångsposter av större omfattning. I ett historiskt perspektiv har kommunen lyckats förena en måttlig skattenivå med tillfredställande finansiella resultat och en god service. Den huvudsakliga förkla-ringen till att detta varit möjligt är att kommunens kostnader för vissa stora verksamheter såsom äldreomsorg och grundskola är låga i förhållande till de strukturella förutsättningarna.

I ovanstående diagram framgår kostnads-utvecklingen i kommunen från år 2005 fram till år 2014. Samtidigt jämförs kost-naden med genomsnittet av samtliga kommuner och en jämförelsegrupp bestå-ende av 19 kommuner med en jämfört med Laholm likartad struktur och storlek. Av diagrammet åskådliggörs tydligt att kommunens kostnader under åren 2013 och 2014 ökade i betydligt mindre omfatt-ning än vad om var fallet för såväl riket som jämförelsegruppen. Kommunen har i grunden en relativt stabil finansiell ställning. För närvarande har inte kommunen någon låneskuld. Andel kommuner i landet som under 2014 inte heller hade någon låneskuld uppgick till ca 18 procent. Likaledes är soliditeten, som beskriver kommunens långsiktiga finansiella styrka betydligt högre än genomsnittet i landet (ca 21 procentenheter). Soliditet ligger på ungefär samma nivå som för 10 år sedan. Jämför man kommunkoncernens soliditet ligger den ca 10 procentenheter högre än genomsnittet i landet. Framtiden På grund av hög ekonomisk tillväxt i lan-det och stor befolkningsökning bedöms skatteunderlaget växa kraftigt under de närmaste åren. Man bör dock notera att den årliga intäktsökningen per invånare bedöms bli betydligt lägre än den sam-mantagna skatteunderlagsökningen. Samtidigt bedömer SKL att kommunernas kostnader kommer att öka i ännu högre grad. De demografiskt betingade behovs-ökningarna bedöms under de närmaste åren uppgå till över 2 procent per år. Inte minst fjolårets utveckling i kommunen med kraftigt ökad befolkning och som en följd av detta utökad verksamhet visar hur svårplanerad den kommunala ekonomin är för närvarande. En försvårande omständighet i planeringen är också utvecklingen med allt fler riktade

24

statsbidrag för olika typer av satsningar och ambitionshöjningar. Dessa bidrag är emellertid kopplade till motprestationer och därmed merkostnader. De kan i många fall vara direkt kostnadsdrivande på sikt. Däremot har de generella statsbidragen minskat, vilket medför att dessa bidrags betydelse som finansiering av volym-ökningar, ökade behov och allmänna kost-nadsökningar urholkas. Huvudproblemet är ändå att skatteunder-lagstillväxten inte motsvaras av de till-kommande behoven som uppstår genom en ökad efterfrågan på kommunala tjäns-ter, utvidgade skyldigheter för kommunen och volymökningar inom förskola, skola och äldre- och handikappomsorg. Den sammantagna konsekvensen är att kostna-derna ökar i snabbare takt än intäkterna. Som en följd av detta försämras de finan-siella resultaten. Utöver volymrelaterade behov inom skol-verksamheten ställs det krav på en succes-siv utveckling av pedagogiska hjälpmedel i syfte att kunna erbjuda invånarna en konkurrenskraftig utbildning.

Även om man bör vara försiktig med att göra bedömningar om äldres behov av vård och omsorg i framtiden är det ändå klart att behoven kommer att öka på grund av den demografiska utvecklingen. Detta kommer sannolikt att successivt kräva större resurser under flera framåt som på något sätt måste finansieras. Investeringsvolymen ligger redan nu på en hög nivå. Detta gäller investeringar i verk-samhetslokaler såsom skolor och förskolor men också anläggningar för teknisk för-sörjning. I många fall finns det ett upp-dämt behov av ny- och ombyggnader men investeringar genomförs även för framtida behov. Det omfattande investeringsprogrammet, oavsett om det sker i kommunal regi eller det genomförs och finansieras av bolagen, medför att en allt större andel av det eko-nomiska utrymmet måste tas i anspråk för hyreskostnader eller ränte- och avskriv-ningskostnader. Dessutom kommer också sannolikt behovet av avgiftsökningar inom renhållnings- och va-verksamheterna att öka för att finansiera tillkommande anläggningskostnader.

25

Kommunens samlade verksamhet Allmänt Kommunens verksamhet bedrivs inte bara av den egna organisationen utan även av ett antal övriga utförare. För att ge en hel-hetsbild över kommunens verksamhet och engagemang oavsett juridisk form redo-visas under detta avsnitt uppgifter och information om kommunens samlade verksamhet. Koncernföretag Koncernföretag är sådana företag där kommunen har ett bestämmande eller be-tydande inflytande, det vill säga där röst-andelarna uppgår till 20 procent eller mer. Endast i Laholmshem AB med dess dot-terbolag är kommunens andelsinnehav av den omfattningen att det ingår i den sam-manställda redovisningen. Samägda företag utan betydande inflytande I övriga samägda företag understiger kommunens röstandelar 20 procent. Föl-jande företag tillhör denna kategori: Företag Andel(%)

Kommuninvest ekonomisk förening 0,4 Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1,8 Södra Hallands Kraftförening 17,5 Hallwan AB 25,0 Utvecklingscentrum i Halland AB

Hallwan AB, som har sitt säte i Kungs-backa, förvaltar licens för trådlöst bred-band. Bolagets aktiekapital uppgår till 100 tkr. Då verksamheten är av begränsad omfattning ingår inte detta bolag i den sammanställda redovisningen, trots att kommunens ägarandel överstiger 20 pro-cent. Gemensamma nämnder Laholmsbuktens VA-nämnd Ansvaret för allmänna VA-försörjningen inom Halmstads och Laholms kommuner har överlåtits till den gemensamma nämn-den Laholmsbuktens VA-nämnd. Huvud-

mannaskapet och ägandet av de allmänna va-anläggningarna ligger dock kvar hos respektive kommun. Enligt sam-verkansavtalet mellan kommunerna ska nämnden finansieras genom ersättningar från respektive huvudman som i sin tur grundar sig på avgifter som tas ut enligt antagen taxa i respektive kommun. Övriga gemensamma nämnder Tillsammans med övriga kommuner i länet och Region Halland ingår kommunen även i de gemensamma nämnderna Hemsjukvård och hjälpmedel och Patientnämnden Halland. Vidare har kommunen tillsammans med Halmstads och Hylte kommuner from 2015 inrättat en gemensam nämnd för samverkan inom överförmyndarverksamhet. Sammanställd redovisning Allmänt Syftet med den sammanställda redovis-ningen är att ge en samlad bild av verk-samhet och ekonomisk ställning i kommu-nen och bolagen. Den beskriver därmed kommunens totala ekonomiska åtagande oavsett val av verksamhetsform. Resultat-räkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter redovisas jämte kommunens räkenskaper. Laholms kommunkoncern består av kom-munen och koncernen Laholmshem AB, som ägs till 100 procent av Laholms kommun. Koncernen Laholmshem AB består, utöver moderbolaget, av de helägda dotterbolagen Kommunfastigheter i Laholm AB och Fastighets AB Laholm Kobben 2. Viktiga händelser under året Kommunen överförde den 1 januari 2015 kommunens fastighetsförvaltande verk-samhet till Kommunfastigheter i Laholm AB. Samtidigt överläts, till bokfört värde, merparten av verksamhetsfastigheterna till bolaget. Lokalerna i dessa fastigheter hyrs sedan av kommunen. De verksamhets-fastigheter som stannat kvar i kommunens

26

ägo förvaltar Kommunfastigheter AB enligt förvaltningsavtal. Köpeskillingen uppgick till 211,7 mkr, inkl lös egendom. Denna erlades genom ett aktieägartillskott från kommunen till moderbolaget Laholmshem AB på 20,0 mkr som bolaget i sin tur ska överförde till Kommunfastigheter AB. Vidare betalade bolaget kontant ett belopp motsvarande kommunens återbetalning av tidigare avdragen investeringsmoms samtidigt som man övertog ett från kommunen befintligt lån om 30,0 mkr. Resterande del av köpeskillingen erlades genom att bolaget överlämnade en revers till kommunen om 155,0 mkr. Ekonomisk översikt Kommunens och bolagens sammantagna resultat uppgick till 19,3 mkr, vilket är en förbättring med 2,8 mkr i förhållande till år 2014. Överskottet kan till största delen härledas till kommunens positiva resultat. I nedanstående diagram redovisas såväl kommunkoncernens resultat i den sam-manställda redovisningen som kommu-nens resultat under de senaste 5 åren.

De totala tillgångarna uppgår till 1 997,1 mkr, vilket är en ökning med 136,6 mkr sedan föregående år. Den gemensamma skuldsättningen i form av externa lån är numera i sin helhet att hänföra till bolagen. Kommunen har ingen lånefinansiering av sina tillgångar. Därmed är också soliditeten för kommunkoncernen betydligt lägre än för enbart kommunen.

Nyckeltal 2013 2014 2015 Soliditet (procent) Koncernen 45,3 45,0 43,1 Kommunen 69,7 70,4 69,8 Balanslikviditet Koncernen 1,7 1,4 1,4 Kommunen 1,8 1,6 1,5 Rörelsekapital (mkr)

Koncernen 145,4 109,5 104,5 Kommunen 147,2 127,3 126,0 Låneskuld (mkr) Koncernen 652,0 645,0 705,0 Kommunen 55,0 30,0 0,0

Bolagskoncernen redovisade ett överskott om 3,0 mkr. Resultatet före bokslutsdispo-sitioner och skatt uppgick för koncernen och moderbolaget till 1,9 mkr respektive 0,0 mkr. Bolagskoncernens låneskulder uppgår till 860,1 mkr vilket är en ökning med 245,1 mkr i förhållande till 2014. Ökningen avser i huvudsak Kommun-fastigheters upplåning. Enligt ägardirektivet ska Laholmshem AB under varje given treårsperiod sträva efter en genomsnittlig direktavkastning motsva-rande 4,0 procent. Direktavkastningen definieras som bruttovinsten / marknads-värdet av fastigheterna som anges i bola-gets årsredovisning. Bolaget ska även långsiktigt arbeta för konsolidering i syfte att minska kommunens risktagande som ägare. Det egna kapitalets andel av bola-gets balansomslutning ska successivt öka så att soliditeten uppgår till minst 12,0 procent. Direktavkastningen under 2015 uppgick till 4,5 procent. Den genomsnittliga direkt-avkastningen har under de tre senaste åren uppgår till 4,6 procent. Soliditeten ökade med 2,0 procentenheter för att uppgå till 11,8 procent. De ekonomiska kraven enligt ägardirektivet har därmed uppfyllts.

27

Uppföljning av mål Kommunfullmäktige har antagit en vision och inriktningsmål för kommunens verk-samheter. I detta avsnitt finns de inrikt-ningsmål och prioriterade resultatmål som är gemensamma.

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Totalt har kommunen 16 gemensamma prioriterade resultatmål. För åtta av målen är bedömningen att målen är uppfyllda. Sex av målen är delvis uppfyllda och ett av målen är inte uppfyllt. Ett av målen har inte gått att bedöma. Den sammanvägda bedömningen är att måluppfyllelsen är tillfredsställande.

1 Ekonomi i balans

1.1 Resultat minst 1,3 procent Röd

1.2 Egenfinansiering Grön

2 Verksamhetsidé

2.1 Tillgänglighet och bemötande Gul

2.2 E-tjänster Grön

3 Samhällsbyggnad

3.1 Nybyggande Grön

3.2 Byggklar mark Gul

4 Boende

4.1 Antal invånare Grön

5 Näringsliv och företagsamhet

5.1 Service näringslivet Grön

5.2 Antal företag Grön

6 Hållbar miljö och natur

6.1 Hållbart tänkande Gul

6.2 Påverkan växthuseffekten Gul

7 Medborgarskap och trygghet

7.1 Inflytande och delaktighet Grön

7.2 Trygghet Gul

8 Barn och unga

8.1 Unga positiva till Laholm Grön

8.2 Vägledning för måluppfyllelse Gul

8.3 Missbruk, kriminalitet och ohälsa -

Styrning I styrprocessen ingår både styrning av det ekonomiska och det verksamhetsmässiga resultatet. Det som tas upp här är delar av ”Principer för ekonomi- och verksamhets-styrning” där helheten framgår. Från vision till verksamhet, mål på olika nivåer. Fullmäktiges vision är grunden för de mål som fastställts. Utifrån visionen har full-mäktige inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder, andra är specifika och gäller för en nämnds verksamhet.

Till de gemensamma inriktningsmålen finns det prioriterade resultatmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder, andra är specifika för en nämnds verksamhet. Såväl de gemen-samma som de nämndsspecifika är ut-gångspunkten för verksamhetens mål. De gemensamma prioriterade resultatmå-len arbetas fram av kommunstyrelsen i samband med direktiven och fastställs av kommunfullmäktige. De nämndsspecifika prioriterade resultatmålen beslutas av nämnd.

Vision I Laholm vill vi bli bättre för en star-kare framtid. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar utveckling.

28

Planering och uppföljning Varje nytt planeringsår inleds med att kommunstyrelsen beslutar om riktlinjer och direktiv. Därefter arbetas en kom-munplan fram där årsbudget och ekono-misk plan ingår. Kommunfullmäktige bes-tar om kommunplan och budget. Nämn-

derna arbetar fram och beslutar om nämndsplaner och internbudget. Resultatmåtten mäts med olika indikatorer som används för att indikera en nivå kopplat till målet.

1. Ekonomi i balansKommunens ekonomiska planering ska präglas av långsiktig god ekonomisk hus-hållning som ytterst syftar till att varje ge-neration själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Verk-samheternas mål och krav på ambitions-höjningar måste underordnas de samlade ekonomiska förutsättningarna. Finansiellt mål 1.1 Årets resultat ska uppgå till minst 1,3 pro-cent av skatteintäkter, generella statsbi-drag och utjämning. Kommunen har sedan flera år tillbaka haft som målsättning att det finansiella över-skottet över tiden ska uppgå till ett belopp som motsvarar minst 2 procent av skat-teintäkter och kommunalekonomisk ut-jämning. Denna ambition har temporärt sänkts under de senaste åren. Samtidigt har resultaten under de senaste fem åren i genomsnitt uppgått till 2,4 procent.

Bedömning av måluppfyllelse Mot bakgrund av att resultatet blev något lägre än budget uppfylls inte målet helt. Avvikelsen blev 0,2 procentenheter.

Finansiellt mål 1.2 Nettoinvesteringarna, exklusive investe-ringar som görs inom avgiftsfinansierad verksamhet och exploateringsverksam-het, ska finansieras med egna medel. Målet beskriver att investeringarna ska finansieras med internt tillförda medel, dvs överskottet från driftverksamheten och avskrivningar. Eventuell lånefinan-siering av investeringar ska begränsas till verksamheter eller anläggningar som i sin helhet finansieras genom avgifter el-ler exploateringsinkomster. Med avgifts-finansierad verksamhet avses, i första hand, VA- och renhållningsverksamhet. Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått. Det bör dock uppmärk-sammas att Kommunfastigheter i Laholm AB numera svarar för investeringarna i verksamhetsfastigheterna, vilket begrän-sar kommunens investeringsvolym för dessa behov.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall

Resultat i förhållande till skatt o utjämning 3,8 % 1,5 % 1,3 % 1,1 % Egenfinansiering av nettoinvestering 100 % 100 % 100 % 100 %

29

2. Verksamhetsidé Laholms kommun ska vara en professionell service- och myndighetsorganisation där en helhetssyn och samverkan, nationellt och in-ternationellt, präglar arbetet för medborgar-nas bästa. Medborgarna ska ges möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet i verk-samheten. Verksamheten i den samordnade förvaltningen ska präglas av hög kvalitet, god service, effektivitet, utveckling och medbor-garfokus. Gemensamt prioriterat resultatmål 2.1 Andelen medborgare och brukare som upplever god tillgänglighet och gott be-mötande ska öka.

Sammanfattande bedömning Målet är delvis uppnått. Resultatet i SCB:s medborgarundersökning som gjordes un-der våren 2015 visar att medborgarna är nöjda med kommunens tillgänglighet och bemötande. Det finns alltid förbättringar att göra och det pågår ett ständigt arbete med kommunens tillgänglighet och bemö-tande. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Kommunstyrelsen har under året beslutat om en generell kvalitetsdeklaration om hur vi ska vara tillgängliga via telefon och e-post. Barn- och ungdomsnämnden öppnade i april 2015 omsorg på obekväm arbetstid i Lilla Tjärby på Söderlägets förskola. Detta har i hög grad bidragit till ökad tillgäng-lighet för kommuninvånarna. Under hösten har ett arbete med att ta fram nya rutiner för förslags- och syn-punktshantering påbörjats. Projektet forts-ätter under första halvan av 2016 med

rapportering till nämnd, effektivisering av den administrativa processen och inform-ation på webbplatsen. Under året har kultur- och utvecklings-nämnden initierat ett projekt kallat språk-stödjare för att öka tillgängligheten språk-ligt utefter de behov som finns hos invå-nare och brukare då det finns ett växande behov av information på flera språk. Pro-jektet genomförs av kommunikationsen-heten på uppdrag av kultur och utveckling och pågår till slutet av 2016. Kultur- och utvecklingsnämnden har även Mätningar av hur näringslivet uppfattar kommunens service visar att bemötandet är mycket bra, även tillgängligheten är bra. Kontoren som möter näringslivet har en kontinuerlig dialog i bemötande och kommunikation för alla anställda. Under hösten 2015 genomförde miljökontoret, samhällsbyggnadskontoret och räddnings-tjänsten en gemensam skrivkurs och reto-rikkurs. Socialtjänsten arbetar för att ständigt för-bättra tillgängligheten utifrån invånarnas, brukarnas och anhörigas behov. Arbetet sker i dialog med målgrupperna som också ges möjlighet att framföra sina syn-punkter, klagomål och idéer genom verk-samhetens olika kommunikationssystem. Inom socialtjänsten pågår ett aktivt ut-vecklingsarbete för att kommuninvånarna och brukarna, i sina kontakter med social-tjänsten, skall känna att de kan påverka sin process i handläggningen och utförandet av insatser.

30

Indikatorer 2013 2014 2015 2015

Utfall Utfall Budget Utfall Medborgarnas upplevda nöjdhet med tillgänglighet och bemötande 60 1- 63 59 Kvalitetsfaktor tillgänglighet, myndighetsutövning alla om-råde/näringsliv

73 1- 75 74

Kvalitetsfaktor bemötande, myndighetsutövning alla om-råde/näringsliv

74 1- 75 77

Andel som har erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum.

52 % 60 % 75 % 59 %

Andel elever3 som känner sig välkomna till skolan, genomsnitt för-skoleklass, år 1-3

95 % 98 % 99 % 95 %

Andel elever3 som känner sig välkomna till fritids, genomsnitt försko-leklass, år 1-3

94 % 94 % 95 % 92 %

Väntetid tid till särskilt boende 63 62 40 32 Bemötande särskilt boende 60 % 55 % 70 % 64 % Bemötande hemtjänst 79 % 80 % 85 % 78 % Medeltal för Bemötande Personlig assistans SFB (Socialförsäk-ringsbalken f.d LASS) och LSS kommunal verksamhet

85 % 85 % 90 % 2-

Medeltal för Bemötande Gruppbostad, egen regi 88 % 88 % 90 % 2-

1) SCB:s medborgarundersökning görs vartannat år. 2) Under 2015 har det inte genomförts en brukarundersökning inom funktionshinderområdet i avvaktan på att en nationell brukarundersökning kommer att erbjudas under 2016. 3) Frågan är ställd till vårdnadshavarna.

Gemensamt prioriterat resultatmål 2.2 Under året ska utbudet av e-tjänster öka.

*Med E-tjänster menas en service som medborgare och

företag kan använda för att uträtta olika ärenden hos en

myndighet.

Denna service/tjänst kan tillhandahållas på elektronisk

väg, t.ex. med en dator, mobiltelefon eller via avancerad

telefonservice. (Att hantera, bevara eller gallra elektro-

niska handlingar SKL 2011)

Sammanfattande bedömning Bedömningen är att målet är uppnått. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Barn- och ungdomsnämnden och kultur- och utvecklingsnämnden har under 2015 påbörjat ett stort arbete gällande lärplatt-form. Detta arbete kommer att fortsätta under 2016 med upphandlingsförfarande samt implementering i verksamheterna. Kultur- och utvecklingsnämnden har bi-dragit med utökade funktioner i lokalbok-ningen för föreningar. En ny programvara för hantering av feriearbeten provades un-

der året och kommer att fortsätta att an-vändas. Det pågår fortfarande viss teknisk anpassning för att digitalisera företagslot-sen. E-tjänster för föreningsbidrag och för ansökan till kulturskolan kommer inte att genomföras då de inte medför någon un-derlättad hantering. Evenemangskalendern har utvecklats under året och nu finns ett bredare utbud tillgängligt

När det gäller e- tjänster inom miljö- och byggnadsnämndens verksamhet så är Mittbygge, vilket är en e-tjänst för att an-söka om bygglov, i full drift. Miljökon-toret har arbetat fram en e- tjänst för ansö-kan om enskilda avlopp men denna har ännu inte kommit i drift. Inköpt e-tjänst gällande hantering av ser-veringstillstånd installerades inte under 2014. Implementering av e-tjänsterna på-går och förväntas vara i full drift inom första halvåret 2016.

31

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Antal e-tjänster, totalt kommunen 36 40 50 Antal e-tjänster, kultur- och utvecklingsnämnden - 11 14 13 Antal e-tjänster, barn- och ungdomsnämnden 5 6 6 6 Antal e-tjänster, socialnämnden 1 3 6 3 Antal e-tjänster, miljö- och byggnadsnämnden 1 1 1

Samhällsbyggnad, inriktningsmål En aktiv och långsiktig samhällsbyggnad ska garantera en levande landsbygd, en förtätning av Laholms tätort och en ut-veckling av kustområdet. Samhällsbygg-naden ska bidra till hållbar tillväxt. At-traktiva och efterfrågade områden ska pri-oriteras.

Gemensamt prioriterat resultatmål 3.1 Skapa förutsättningar för nybyggnation för näringsliv och bostäder med olika bo-endeformer och upplåtelseformer med sär-skilt fokus på unga familjer. Sammanfattande bedömning Bedömningen är att målet är uppnått. Det finns planlagd mark för bostäder i kom-munen. Planarbete för andra boendefor-mer som radhus och parhus pågår. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Intresset för småhustomter har under 2015 ökat och fortsätter utvecklingen så kom-mer det snart bli en brist på småhustomter

i centralorten då det är där efterfrågan finns. I nuläget kan vi bara erbjuda villa-tomter. Vi har inte riktigt nått fram till att kunna erbjuda olika boendeformer. Dock pågår planarbete för detta. Under 2015 har vi arbetat med bland an-nat kv. Humla, kv och Hästen båda dessa planer är områden som möjliggör förtät-ning av Laholms centrum. Dessutom på-går ett planprogram för Östra Nyby som ska möjliggöra en ny stadsdel innehål-lande ca 250 bostäder i form av blandad bebyggelse. Detaljplanen för kv. Kobben som ska möjliggöra flerbostadshus är också under framtagande och samråd ge-nomfördes under de sista månaderna av 2015. Det finns pågående arbete med pla-ner som möjliggöra flerbostadshus i andra delar av kommunen också t.ex. i Hishult där det pågår en planändring för före detta Granhem och samråd genomfördes även där under slutet av år 2015.

1) Miljö- och byggnadsnämnden har inte haft möjlighet att följa upp denna indikator då det inte är någon sta-tistik som är officiell.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Antal sålda kommunala tomter för småhus 3 3 15 11 Antal sålda tomter, fastighetsmäklare - - - 1

Antal kvm såld industritomt 0 8 000 25 000 11 000 Antal lagakraftvunna detaljplaner som ger möjlighet till flera boendeformer 3 3 4 1 Antal lagakraftvunna detaljplaner för bostäder 3 5 6 2 Antal lagakraftvunna detaljplaner för verksamheter 4 1 4 1

32

Gemensamt prioriterat resultatmål 3.2 Byggklar mark för bostäder och näringsliv ska finnas i de områden som efterfrågas. Sammanfattande bedömning Bedömningen är att målet är delvis upp-nått. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Vi saknar i nuläget industrimark i tätorten. Dock pågår planläggning för en kraftig

utökning av Nyby verksamhetsområde. Det finns i ett 15-tal småhustomter till salu i tätorten medan planlagd mark för flerbostadshus saknas. Planläggning för varierande bostäder pågår framförallt på Östra Nyby men även i Glänningesjöom-rådet. Det finns tillgång på planlagd mark i de flesta av kommunens 14 tätorter men i varierande omfattning.

4. Boende, inriktningsmålI Laholm tar vi vara på den goda och ge-mytliga livsmiljön. Den offentliga miljön ska utvecklas och vårdas så att den är at-traktiv, tillgänglig och känns trygg och säker att vistas i. Vi ska erbjuda attraktiva och differentierade boendeformer som at-traherar så väl befintliga som nya invå-nare.

Gemensamt prioriterat resultatmål 4.1 Antalet invånare ska öka till 25 000 år 2025 vilket innebär en ökning om 120 in-vånare per år.

Sammanfattande bedömning Målet förväntas uppnås och överträffas. Befolkningsutvecklingen är dock mycket osäker. En stor del av inflyttningen sker från utlandet av grupper som även är lätt-rörliga vad avser vidare bosättning i Sve-rige. Det finns risk att många flyttar vidare till storstadsregionerna relativt snabbt. Dock har bostadsbyggandet börjat ta fart vilket resulterar i en långsiktig befolk-ningsökning.

Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Barn- och ungdomsnämnden arbetar för att bedriva en förskole-, grundskole- fri-tidshems- samt grundsärskoleverksamhet med hög kvalité och goda resultat. Sveri-ges största elevenkät är en måttstock på hur skolor och kommuner har lyckats med sitt värdegrundsarbete och uppdrag. Av de 203 kommuner som deltog hamnade La-holm på 15:e plats i årskurs fem och på 36:e plats i årskurs åtta. Vad gäller måluppfyllelsen avseende meritvärde och gymnasiebehörighet har resultaten för-sämrats markant under läsåret 2014/2015. Avseende kvaliteten i förskolan visar barn- och ungdomsnämndens enkät även 2015 på goda resultat utifrån vårdnadsha-varnas nöjdhet med verksamheten. Kommunstyrelsen och kultur- och ut-vecklingsnämnden arbetar med marknads-föring som syftar till att ständigt bygga vårt positiva varumärke för att, direkt eller indirekt, inspirera till inflyttning, exem-pelvis inflyttarkampanjen, Bomässor, an-nonsering i Magasin Laholm med mera.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Mål Utfall Byggklara tomter (kommunala småhus) 135 133 125 122 Antal m2 planlagd mark för bostäder 158 000 175 000 150 000 155 000 Antal m2 planlagd mark för verksamheter 360 000 350 000 300 000 340 000 Antalet lagakraftvunna detaljplaner för bostäder 3 5 6 2 Antalet lagakraftvunna detaljplaner för verksamheter 4 1 4 1

33

Projekt språkstöd ska indirekt bidra till att personer i högre grad väljer att bo kvar och så även tidningen om flyktingsituat-ionen. En kommunikationsstrategi för be-söksnäringen har tagits fram. Större kom-munikationsinsatser för Osbecksgymna-siet har genomförts med goda resultat. Miljö- och byggnadsnämnden bidrar till målet genom att skapa möjligheter till bland annat boende genom sitt arbete med detaljplaner. Inflyttning har inletts i det trygghetsbo-ende som Laholmshem har byggt intill skolan i Hishult. Boendet har åtta platser och riktar sig i första hand till personer över 70 år. Service finns i form av mat-servering och träffpunkt på Hishults skola. Balansen mellan tillgången och behovet av äldreboende är den viktigaste strate-giska frågan för socialnämnden under de

närmaste åren, mot bakgrund av att antalet äldre kommer att öka betydligt. Social-nämnden beskriver i bostadsförsörjnings-plan för äldre från 2012 sin syn på beho-vet av om- och tillbyggnad samt behovet av nyproduktion av äldreboenden. Under 2016 ska en fördjupad analys genomföras som ska ligga till grund för konkreta poli-tiska beslut kring äldreboenden. Under 2015 har socialnämnden fattat be-slut om att lediga bostäder på det särskilda boendet Lingården skall kunna användas som servicebostäder. De statliga bidrag som tidigare fanns för byggnation av trygghetsbostäder är borttagna och läget framåt är osäkert då det pågår en ny statlig utredning kring bostäder för äldre som blev klar under hösten 2015. Denna utred-ning är nu ute på remiss till utvalda kom-muner i landet.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Folkmängd 23 517 23 781 23 764 24 195 Flyttnetto +56 +264 138 443 Födelsenetto +3 -56 -16 -31 Medborgarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i

61 1) 65 61

Medborgarnas rekommendationsbenägenhet av Laholm som boen-deort till vänner och bekanta

66 1) 70 66

1) SCB:s medborgarundersökning görs vartannat år.

5. Näringsliv och företagsamhet,

inriktningsmålLaholms kommun ska främja näringslivsut-vecklingen för fler och växande företag. Vi ska vidta aktiva åtgärder för att stimulera nya etableringar inom handels- och tjänste-sektorn samt besöksnäringen. Företagsam-heten i kommunen ska stimuleras. Entre-prenörskap ska främjas genom entreprenö-riellt lärande och i samverkan med närings-livet.

Gemensamt prioriterat resultatmål 5.1 Det lokala näringslivet ska även fortsätt-ningsvis uppfatta kommunen som stödjande och med hög servicenivå. Sammanfattande bedömning Bedömningen är att målet är uppnått. Kommunen får bra omdömen för kontak-terna med näringslivet. Detta enligt resulta-ten från SKL:s undersökning Insikt där vi får ett högt betyg. Särskilt bemötande men även tillgänglighet är vi bra på, den utåtrik-tade informationen kan dock bli bättre. I

34

Svenskt Näringslivs företagsranking har vi dock sjunkit men den sammanfattande be-dömningen är ändå att målet är uppnått.

Nämndernas bidrag till måluppfyllelse En översyn av företagslotsen har under led-ning av kommunstyrelsen och kultur- och

utvecklingsnämnden påbörjats tillsammans med övriga berörda verksamheter under 2015. Bland annat ska en utbildning i be-mötande och kommunikation genomföras våren 2016 med alla berörda verksamheter, liknande den som genomfördes för några år sedan.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall NKI, myndighetsutövning/näringsliv SKL:s mätning Insikt 69 - 70 72

Placering totalt sett i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning 6 10 7 30

Placering i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning avseende

företagarnas uppfattning om kommunens service till företagen.

6 7 6 43

Andel av dem som använt Företagslotsen som är nöjda med tjänsten 90 % 90 % 90 % 90 % Placering i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning när det gäller företagarnas uppfattning om kommunens tillämpning av lagar och regler

27 27 24 102

Gemensamt prioriterat resultatmål 5.2Antal företag inom handels- och tjänste-sektorn samt besöksnäringen ska öka.

Sammanfattande bedömning Bedömningen är att målet är uppnått. La-holm har ett fortsatt starkt nyföretagande som ökat varje år de senaste fem åren. An-tal företag inom handel, hotell- och restau-rang och tjänstesektorn har ökat under 2015. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Kommunens insatser i form av företags-nätverk, nyföretagarrådgivning, entrepre-nörsskola, Youngcubator (riktat till unga företagare), och den framgångsrika UF-verksamheten vid Osbeck ger goda förut-sättningar för att stödja och underlätta till-komsten av nya företag. Kultur- och utvecklingsnämnden bidrar med en fortsatt utveckling av kommunens samverkan med besöksnäringen för att stötta dem i deras verksamhetsutveckling, paketerings- och kommunikationsarbete. Samverkan och samarbeten har skett lo-kalt med såväl turismrådet som de en-skilda företagen, dels regionalt där det regionala samverkansavtalet arbetats fram

och projektmedel för Destination Halland 2020 beviljats och dels med interregionalt arbete med en interreg-ansökan för att främja laxens möjligheter till vandring och reproduktion. En viktig strategi för att utveckla kommu-nens besöksnäring bygger på att förstärka en rad styrkeområden, som en identifierats i samverkan med Offensiva Laholm och övriga företrädare för besöksnäringen: stranden, cykel, lax och fiske, mat och hi-storiska Laholm. Inom varje områden har flertalet insatser genomförts, t.ex. har Kattegattleden invigts, projektet Laxaland avslutats och en ekonomisk förening – Re-lax Fishing Sweden har bildats, en utred-ning kring kommunen som matdestination har genomförts och en utvecklingsplan för Lugnarohögen har tagits fram. En gemensam kommunikation som vi-sitlaholm.se, relaxfishing.se, kattegattle-den.se och Magasin Laholm bidrar till att utveckla Laholm som besöksdestination. Tillgången till utbildad arbetskraft och kompetensutveckling har pekats ut som viktigt av besöksnäringen. Laholms kom-

35

mun bidrar bland annat genom att ha ord-förandeskapet i styrgruppen på YH ut-bildning i Destinationsutveckling på Campus Varberg och genom turismpro-grammet på Osbeckgymnasiet. Kommu-nen har även bidragit med en guideutbild-ning. Flera workshops hölls under året med för-eningarna i Mellbystrand och Skum-meslövsstrand, väl i linje med nämndens utvecklingsområde för en fortsatt utveckl-ing av stranden och kustområdet. Detta har lett till en gemensam projektansökan för utveckling av Laholmskusten med för-eningarna, kommunen och det privata nä-ringslivet.

Kultur- och utvecklingsnämnden priorite-rade även för året ett arbete för handelns långsiktiga utveckling i kommunen. En handelsutredning har tagits fram och ett utkast på en strategi är framtagen. Nämnden hade ytterligare ett utvecklings-område kopplat till målet och det var att en strategi för utvecklingen av ett hållbart fiske och fiskerelaterad besöksnäring skulle tas fram. Ett förslag är framtaget och nämnden har beslutat att skicka det på remiss till berörda intressenter, beslut vän-tas i mars 2016.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Antal nya företag som startas, per 1000 invånare (nyföretagarcentrum) 4,8 5,4 5,0 6,6

Antal lagakraftvunna detaljplaner som möjliggör etablering inom handel,

tjänstesektorn eller besöksnäringen

2 0 2 1

Antal bygglov för verksamheter i handels- och tjänstesektorn samt

besöksnäringen.

81) 51) 5 7

1) Mätningen påbörjad år 2015

6. Hållbar miljö och natur, inriktningsmål

Laholm ska vara en långsiktigt hållbar kommun där vi aktivt arbetar för att minska medborgarnas, näringslivets och den kommunala verksamhetens samlade miljöpåverkan. Kulturmiljön och våra unika natur- och miljötillgångar ska vi medvetet vårda och utveckla. I vår vattennära kommun är stranden prioriterad som en naturtillgång och för besöksnäringen. I kommunplanen tas ett prioriterat resultatmål med. Inom inriktningsmålet finns det ett flertal styr-dokument så som lokala miljömål, energi-strategi och klimatstrategi Uppföljning inom området sker genom de olika styr-dokumenten.

Gemensamt prioriterat resultatmål 6.1 Kommunen ska arbeta för ett hållbart tän-kande sin systematiskt genomsyrar alla verksamheter i syfte att uppnå en ekolo-gisk, ekonomisk och socialt hållbar ut-veckling. Sammanfattande bedömning Målet är delvis uppnått. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Arbete med att ta fram ett heltäckande ledningssystem som inkluderar hållbar ut-veckling pågår. Systemet ska kvalitets-säkra kommunens hållbarhetsarbete. Arbetet med att ta fram en Vatten- och Avloppsplan för kommunen har påbörjats.

36

Planen omfattar dricks-, spill- och dagvat-ten och därmed även en säker spillvatten-hantering i kustområdet. Planen blir klar 2017 och tas fram i samverkan med be-rörda verksamheter bl a LBVA.

I stort sett all upphandling sker numer ge-nom kommunens upphandlingsenhet. En prövning mot Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav görs alltid. Upphandlande verksamhet avgör vilken hållbarhetsnivå som ska gälla. Kultur- och utvecklingsnämnden arbetar med att möjliggöra praktikplatser och ar-betsträningsplatser vars verksamhet är in-riktad på återvinning av produkter. En större insats som genomförts under året inom utvecklingsområdet är det nya mö-bellagret som har startats upp i arbets-marknadsinsatsers regi. Möbellagret har tillhandahållit mycket begagnade möbler till den kommunala verksamheten vilket ska ställas i förhållande till ett minskat be-hov av nyinköp i motsvarande mängd. En cykelverkstad har inrättats på möbellagret där cyklar som lämnats in av framförallt Laholmshem renoveras. Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram en strategi för hållbart fiske och fiskerelaterad besöksnäring och nämnden har beslutat att skicka den på remiss till berörda intressenter, beslut beräknas att tas i mars 2016. Miljö- och byggnadsnämnden har rutiner för planarbetet där även hållbarhetsfrågor ingår. Rutinerna ses över kontinuerligt bl a i en arbetsgrupp med representanter från miljökontoret. Beträffande energifrågor och hållbarhetsfrågor har dessa lyfts i till-synen av industrier och övrig miljö-skyddstillsyn löpande. Miljö- och bygg-nadsnämnden beslutade om reducerad

taxa för tillstånd, för de fastighetsägare som väljer att installera en extremt snåls-polande WC (max 0.6 liter per spolning). Våren 2015 deltog miljö- och byggnads-nämnden i en kommungemensam utbild-ning kring miljöbalken och livsmedelsla-gen samt innebörden av rollen att ingå i en myndighetsnämnd. Under året deltar framförallt tjänstemän men även politiker i en rad utbildningar som tex Eco Driving, avloppsguidens nationella konferens VAK (Vatten Avlopp Kretslopp) och konferens med inriktning på de gifter som finns run-tomkring oss med hållbarhetsperspektiv. I Miljöaktuellts rankingar om hur Sveriges kommuner jobbar med Vattenmyndighet-ens åtgärdsplan klarar sig Laholm mycket bra. Under årens lopp har en hel del resur-ser lagts på detta område, främst inom jordbruket och på senare år även enskilda avlopp. Under hösten påbörjades arbetet med en kommunal VA-plan vilket också är en del av Vattenmyndighetens åtgärds-plan. Socialnämnden arbetar för att främja vars och ens hälsa på ett systematiskt sätt. Ge-nom att arbeta förebyggande och rehabili-terande kan behovet av insatser minskas eller komma att senare i livet minska och på så sätt minskas också belastningen på miljön. Genom att t ex arbeta förebyg-gande med sår och inkontinens kan an-vändningen av engångsartiklar såsom ex-empelvis inkontinenshjälpmedel och om-läggningsartiklar minska samtidigt som brukaren får en bättre livskvalitet. Genom att säkerställa en god medicinering mins-kas miljöbelastningen av läkemedelsres-ter, inte bara i närmiljön utan även i sam-band med produktionen av läkemedel.

37

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Miljöaktuellts miljöranking, Laholms placering 211 64 48 611

Graden av uppfyllelse av vattendirektivets åtgärdsprogram - - 100 % 70 % 2

Andel äldre som behandlas med 10 eller fler läkemedel samtidigt 20,4 % 16,8 % 15,0 % -3

1)Kommunens målsättning är att bli bland de 50 bästa miljökommunerna i landet senast 2016. 2) Det som saknas är VA-planen (klar 2017) och vattenskyddsområden för kommunens samtliga vattentäkter. 3) Verksamheten arbetar aktivt med läkemedelsgenomgångar och i statistik från jan – oktober 2015 syns en minskande trend gällande olämpliga läkemedel, de andra parametrar som mäts anti-inflammatoriska läkeme-del och anti-psykotiska läkemedel ligger ganska konstant jämfört med 2014.

Gemensamt prioriterat resultatmål 6.2Kommunens ska utifrån ett medvetet handlande tillse att påverkan på växthu-seffekten minskar. Kommunens verksam-heter ska vara fossilbränslefria år 2030. Sammanfattande bedömning Bedömningen är att målet är uppnått. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Personal i barn- och ungdomsverksamhet-en har deltagit i kursen ”sparsam kör-ning”. Antalet fordon som drivs med förnyelse-bart bränsle (biogas eller el) har mer än fördubblats sedan 2014 vilket är betydligt mer än budget. Alla bilar som köps in med placering i Laholm är numer gas- eller el-bilar. I kommunens östra delar, där det är svårt att få tag på förnyelsebara bränslen, är det miljödieselbilar som köps in. Laholmshem AB arbetar målinriktat med att minska verksamhetens energi- och klimatpåverkan. Att flera av de kommu-nalt ägda lokalerna fortfarande värms upp med fossilbränsle beror på kostnadskrä-vande investeringar. Kultur- och utvecklingsnämndens utveckl-ingsområde var att under året vidareut-veckla konceptet Gateway Laholm (vid järnvägsstationen) bland annat med inrikt-ningen att öka användandet av cykel som kommunikationsmedel. Delar av projektet

har genomförts under 2015, dock inte i den utsträckning som var tänkt. Utvärde-ringen av de effekter som det lett till pågår och kommer att färdigställas i början av 2016. Rutinerna för planarbetet och frågor som påverkar växthuseffekten ses över konti-nuerligt bland annat i en arbetsgrupp med representanter från miljökontoret. I olika politiska sammanhang lyfts frågan. Enligt nyckeltalen för Sveriges ekokom-muner kan kommunen bli bättre på kollek-tivtrafik, förnybar energi för uppvärm-ningsändamål och minskad bilanvändning i samband med tjänsteresor. Under 2015 fick kommunen teknisk utrustning som möjliggör deltagande i seminarier och mö-ten digitalt och därigenom har vi minskat behovet av tjänsteresor i dessa samman-hang. För socialtjänsten är arbetet med att utöka användandet av modern teknik ett ytterst viktigt vägval då det gäller att minska på-verkan på växthuseffekten. Tillsyner och daglig kommunikation via modern teknik, modern provtagningsutrustning som bru-karen kan hantera själv samt tekniska hjälpmedel som ökar brukarens möjlighet-er att leva självständigt innebär samtidigt en minskad miljöbelastning i form av minskade transporter. Socialtjänsten ingår i Laholms kommuns bilpool och använder

38

de bilar som anvisas. Efterhand som bilar-na byts ut prövas om fordonen kan köras

med förnyelsebart bränsle.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Energieffektiviseringsåtgärder i kommunens och dess bolags

fastigheter (procentuell förändring av förbrukning)

-6,5 % -4,1 % -9 % -7 %1

Antal/andel fordon med förnyelsebart bränsle i kommunen 648 st 4,6 % 672 st 4,7 % 687 st 4,6 % -2

Antal/andel fordon med förnyelsebart bränsle i kommunens verksamheter

8 st 6 %

9 st 6,6 %

9 st 6,7 %

193 11

1)Beräkningsmetoden för 2015 är förenklat jämfört med tidigare år. 2) SCBs statistik för 2015 ej klar 3) 3 etanolbilar, 12 gasbilar, 3 hybridbilar och 1 elbil 7. Medborgarskap och trygghet,

inriktningsmålVi ska stimulera ett aktivt medborgarskap där medborgarna har möjligheten att på-verka, ta ansvar, ha inflytande och vara delaktiga. Vi ska, i samverkan med andra, medverka till att livsmiljön i Laholm präglas av goda förutsättningar för invå-narnas hälsa, trygghet och säkerhet. Gemensamt prioriterat resultatmål 7.1 Medborgarnas och brukarnas upplevelse av inflytande och delaktighet ska öka.

Sammanfattande bedömning Målet bedöms ha uppnåtts.

Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Barn- och ungdomsnämnden har under våren 2015 sett över kontaktpolitikersy-stemet och många av våra kontaktpolitiker har varit ute på besök i våra verksamheter, detta har tagits emot positivt. Ordförande i barn- och ungdomsnämnden har även va-rit på besök i samtliga verksamheter till-sammans med en representant från barn- och ungdomskontoret. Invånardialog har barn- och ungdoms-nämnden använt sig av vid ett tillfälle för att träffa kommuninvånare och efterfråga deras åsikter i en specifik fråga. Vad gäl-ler att säkerställa att det finns forum för samråd på samtliga enheter så har detta ännu inte gjorts utan kvarstår. Detta ingår numera i den kvalitetsdeklaration som

nämnden tagit fram inom området sam-verkan förskola/skola och hem.

Kommunstyrelsen har tagit fram en plan för tätortsåtgärder för åren 2016-2021. I de fall som orterna har någon typ av aktiv byaförening kommer dessa att användas för att starta upp invånardialogen på orten. Saknas byaförening kommer möte och i vissa fall även workshops att hållas för att få med de som bor på orterna.

Tätortsåtgärden i Vallberga planerades i nära samverkan med byalaget och den in-vigdes under året. Även i Skogaby och Ränneslöv har byalagen varit med i plane-ringen av de tätortsåtgärder som kommer att utföras 2016.

I Skummeslövsstrand är den så kallade Ängen med lekplats färdigprojekterad och detta har gjorts i nära samverkan med Skummeslövs Badortsförening. Under året har kommunstyrelsens presidium besökt byalagen i Hishult, Knäred, Skottorp och Mellbystrand för att diskutera utveckling av orterna.

En kommuntidning som delades ut till alla hushållen informerade bland annat om be-slutsprocesser, möjligheter att påverka och annan medborgarskap. Tidningen om flyktingsituationen visar tydliga exempel

39

på hur invånare på olika sätt kan vara del-aktiga i vårt mottagande av flyktingar. Ett arbete med att ta fram ett stöd till politiker och andra beslutsfattare för genomförande av invånardialog har påbörjats och ska distribueras under vinter/vår 2016.

Ett arbete med nya rutiner för förslags- och synpunktshantering har påbörjats un-der hösten 2015 och de kommer att träda i kraft under 2016. Kultur- och utvecklingsnämndens verk-samhet ett verksamhetsmål kopplat till re-sultatmålet och det var att införa ett for-mativt lärande i all undervisning. I Os-becksgymnasiets verksamhetsplan för 2015-2016 tydliggörs det för lärare, elever och vårdnadshavare vilka ansvarsområde man har och hur man ska samverka kring formativ undervisning och bedömning. Dialog om samverkan kring detta hölls med vårdnadshavare under hösten. Kulturenheten har genomfört olika fo-kusmöten med hembygdsföreningarna och återkoppling till föreningarna kommer att ske under våren 2016. Fokusgrupper med unga har hållits under året som en del i ar-betet med framtagandet av den lokala överenskommelsen med Arbetsför-medlingen kring minskad ungdomsarbets-löshet. Miljö- och byggnadsnämndens verksam-heter har deltagit på några evenemang un-der våren/ sommaren 2015 där kommunen har ställt ut. Dessutom finns det material med när kommunen är ute på olika eve-nemang som anger vad det är för planer som är på gång i kommunen och det är ett material som nämndens verksamhet, sam-hällsbyggnadskontoret är delaktig i att ar-beta fram inför olika evenemang. Förutom ett stort antal lagstadgade samrådsmöten med allmänheten har även olika informat-ionsinsatser gjorts t ex kring enskilda av-

lopp och kommungemensamma evene-mang, t ex Stadsfesten och Parkens dag. Ett av socialnämndens viktigaste inrikt-ningsområde är verkligt medskapande och hög grad av brukar-/patientmedverkan. Detta innebär i praktiken att den enskilde skall ges större möjlighet och bättre förut-sättningar till inflytande i utredningsar-betet, i genomförandet av insatser och i uppföljningen. Medskapande avser även, om det är lämpligt, att involvera anhöriga, grannar och lokalsamhället. Medskapande handlar om att systematiskt ta tillvara erfarenhetskunskaper och syn-punkter och därigenom påverka relationer mellan brukare och professionella. Bruka-ren ges en röst, inte bara som grupp utan också som individ. Brukarens erfarenhets-kunskap tas tillvara och arbetet sker till-sammans för att uppnå målet. Maktbalan-sen förändras således genom den här för-ändrade värdegrunden och arbetssättet. Ett aktivt arbete pågår med att utveckla samverkan med kommunens och region-ens brukar- och anhörigorganisationer. Genom god mötesstruktur, skapande av systematik och struktur, ges goda förut-sättningar för att snabbt och enkelt kom-municera kring inflytande och delaktig-hetsfrågor. Under året har samverkan med brukaror-ganisationer förstärkts genom arbete med gemensamma projekt i brukarrådet samt införande av samverkansgrupp med bru-kare och anhörigorganisationer inom funktionshinderområdet. Verksamheten har upprättat en kommuni-kationsplattform och i denna ges en tydlig beskrivning av kommunikation med invå-nare, brukare och anhöriga samt hur verk-samheten kommunicerar internt.

40

Socialtjänsten fortsätter det pågående kompetensutvecklings- och värdegrunds-arbetet och att använda beprövade meto-der för att nå målet. Allt utvecklingsarbete

genomförs i samverkan med Region Hal-lands aktörer, brukarorganisationer och andra berörda intressenter.

1) SCB:s medborgarundersökning görs vartannat år

Gemensamt prioriterat resultatmål 7.2Andelen medborgare och brukare som upplever att de är trygga ska öka. Sammanfattande bedömning Bedömningen är att målet är delvis upp-nått. Indikatorerna visar på en ökning av medborgarnas upplevda trygghet medan upplevelsen av trygghet i särskilt boende och hemtjänst har minskat något. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Förskolan/skolans arbete utgår ifrån den lagstadgade planen mot kränkande be-handling och diskriminering som årligen ska upprättas. Verksamheterna arbetar kontinuerligt med dessa frågor och det är ett pågående arbete. I huvudmannens sys-tematiska kvalitetsarbete är ”Normer och värden” ett av tre fokusområden där det förebyggande arbetet redovisas och leder till fortsatt utvecklingsarbete. Upplevelsen av trygghet på sko-lorna/förskolorna är hög men vi ser att det fortfarande finns utvecklingsområden.

Socialtjänst, Polis och Räddningstjänst träffas kontinuerligt för att hantera upp-komna situationer inom kommunen och snabbt kunna återställa/sanera uppkomna skador i det offentliga rummet och initiera tekniska åtgärder för att minska möjlig-heten att utföra brott och skadegörelse. En

samverkansöverenskommelse mellan poli-sen, Kriminalvården och Laholms kom-mun upprättandes under 2015. Kultur- och utvecklingsnämndens har sett över hur en trygg innemiljö och utemiljö säkerställs i området kring Osbeck och Folkhälsocentrum. Detta område kommer i framtiden bli en ännu större mötesplats för alla åldersgrupper vilket bidragit till prioriteringen. I den kommungemen-samma gruppen kring trygghet och säker-het har utemiljö kring Osbeck och Folk-hälsocentrum diskuterats. Det var en viss oro på området under sommaren, olika åt-gärder vidtogs och det lugnade sig under hösten.

För miljö- och byggnadsnämnden är detta en fråga som ständigt ska vara aktuell bland annat i samband med detaljplanear-betet. Det har genomförts en trygghetsen-kät i några område som kan användas som ett bra kunskapsunderlag i samband med bland annat planläggningar. Miljökontorets tillsyn av livsmedelsan-läggningar ska syfta på säkra livsmedel där allergener särskilt har kontrollerats. Tillsynen på inomhusmiljöer skapar en sund vistelsemiljö för de som befinner sig i lokalerna. All tillsyn och kontroll syftar

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Medborgarnas upplevelse av inflytande över kommunens verksamheter, NII 41 -1 43 43

Medborgarnas möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling 58 % 55 % 60 % 57 %

Andel elever som upplever att deras lärare tar hänsyn till deras åsikter,

genomsnitt förskoleklass, år 1-9

88 % 89 % 90 % 90 %

Brukarnas upplevelse av hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende 77 % 76 % 90 % 87 %

Brukarnas upplevelse av hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst 84 % 86 % 90 % 86 %

41

till att människan ska kunna leva och må bra både kortsiktigt och långsiktigt inom miljölagarnas område och vårt arbete rik-tar sig enbart mot detta. Socialtjänsten arbetar aktivt för att öka brukarnas upplevelse av trygghet. Arbetet avser allt från en rättssäker och trygg handläggningsprocess till ett säkert och tryggt genomförande. Det pågår ständig dialog med medborgare, brukare och an-höriga om hur tryggheten kan öka och förbättras kontinuerligt. Arbetet genom-

förs genom trygghets- och brottsförebyg-gande åtgärder inom vård- och omsorgs-området, anpassade boenden utifrån trygghetsperspektivet etc. Verksamheten har en äldrelotsfunktion som kan kontaktas för information, råd, stöd och tips i olika äldrefrågor. Social-tjänsten strävar alltid efter att genomföra vård- och omsorgsinsatser på ett säkert och tryggt sätt. En viktig del i det är god personalkontinuitet och hög tillgänglighet för att den enskilde skall känna sig trygg.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015

Utfall Utfall Budget Utfall

Medborgarnas upplevelse av trygghet 48 - 60 55

Andel elever som känner sig trygga i skolan, genom-

snitt förskoleklass, år 1-9

97 % 96 % 98 % 95 %

Andel elever som känner sig trygga på fritids, genom-

snitt förskoleklass, år 1-6

96 % 91 % 95 % 92 %

Trygghet, äldreomsorg särskilt boende 54 % 54 % 60 % 53 %

Trygghet, äldreomsorg, hemtjänst 58 % 48 % 70 % 47 %

8. Barn och unga, inriktningsmålLaholm ska bli en av Sveriges bästa kommuner för barn och unga att växa upp i och leva i. Vi ska ge barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar för sitt fortsatta lärande. Vi ska aktivt medverka till att det finns förutsättningar för arbete, inflytande, en sund livsstil samt varierad och stimule-rande fritid.

Gemensamt prioriterat resultatmål 8.1 Andel unga som är positiva till att växa upp i kommunen ska öka. Sammanfattande bedömning Bedömningen är att målet är uppnått. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Generellt så trivs barnen i skolan och i förskolan och måluppfyllelsen är god uti-från förutsättningarna. Resultaten försäm-rades dock läsåret 2014/2015 avseende andelen elever som får behörighet till gymnasiet samt meritvärdet. I huvudman-

nens systematiska kvalitetsarbete ingår bland annat att årligen under januari – mars att säkerställa måluppfyllelsen för eleverna i årskurs 9. Detta sker på indi-vidnivå och rektor ansvarar för uppfölj-ningen till huvudmannen. När det gäller Skolverkets allmänna råd gällande extra anpassningar och särskilt stöd har medar-betare från barn- och ungdomsnämnden deltagit i Skolverkets utbildning för att stärka lärarnas och rektorernas arbete i frågan.

En av kultur- och utvecklingsnämndens prioriterade utvecklingsområde var fort-satt utveckling av metoder och verktyg för att öka ungdomars anställningsbarhet och därmed underlätta deras inträde på ar-betsmarknaden. Under året har en vidare-utveckling av Osbecksmodellen skett och målsättningen är nu att alla elever på Os-becksgymnasiet ska erbjudas att delta i modellen. Som en utveckling av anställ-ningsbarheten har det skett en utveckling

42

av IM-programmet, språkintroduktion, där elever på programmet numera omfattas av erbjudandet av praktikmöjligheter via JobbLaholm. Ett annat utvecklingsområde var att främja entreprenörskap genom entreprenöriellt lärande i samverkan med näringslivet och barn- och ungdomsnämnden. Under året har ett förslag tagits fram på hur UF-konceptet kan kvalitetssäkras lokalt. Pro-jektet ”Young-cubator” pågår fram till april 2016 och då kommer mål och ett koncept för hur man kan jobba framöver att redovisas. Kultur- och utvecklingsnämnden har in-tensifierat samverkan med andra aktörer, regionalt och transnationellt, som arbetar för ungas övergång från studier till arbete. En lokal överenskommelse, med Arbets-förmedlingen, om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten är klar och en plan för uppföljning och fortsatt arbete är framtagen. Arbetet kring överenskom-

melsen är initierad av riksdagen genom Delegationen för unga till arbete, DUA. Socialnämnden i Laholm verkar för att barn och unga i Laholm skall växa upp under goda livsbetingelser. Detta arbete sker genom förebyggande tidiga insatser inom familjerådgivningen, familjecen-tralen med öppen förskola och resurscent-rums förebyggande arbete. Arbetet skall utgå utifrån en stark betoning på att främja och mobilisera barn, unga och deras för-äldrars egna resurser. Arbetet sker i nära samverkan med såväl externa som interna samverkanspartners, skola, hälso- och sjukvård, polismyndighet m fl. Inom ramen för den gemensamma sam-verkansstrukturen Barn och Unga sker ett arbete med att öka stödet till föräldrar bland annat genom föräldrastödsutbild-ningar och riktade föreläsningar. Det på-går även ett gemensamt arbete att minska skolfrånvaron bland barn och ungdomar.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Andel elever som är positiva till att växa upp i kommunen, genomsnitt år 4-9 86 % 75 % 85 % 82 %

Gemensamt prioriterat resultatmål 8.2En utvecklad, individuell och aktiv väg-ledning ska erbjudas till ungdomar för att bidra till högre måluppfyllelse i skolan och bättre möjligheter till arbete och där-med minskad ungdomsarbetslöshet. Sammanfattande bedömning Målet är delvis uppnått. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Barn- och ungdomsnämnden och kultur- och utvecklingsnämnden har haft ett ge-mensamt uppdrag för att skapa en effektiv organisation som ska säkerställa skolans uppdrag kring vägledning. Barn- och ung-domskontoret har tagit fram en SYV-plan (studie- och yrkesvägledningsplan) för hur

arbetet ska läggas upp gällande samverkan mellan skola och arbetsliv. Inom kultur- och utvecklingsnämnden har ett arbete påbörjats med att utarbeta gemensamma arbetsmetoder och värdegrund utifrån rikt-linjer. Arbetet omfattar samtliga skolfor-mer där vägledare, skolledning och lärare tillsammans gör en plan för studie- och yrkesvägledningen. Utvecklingsarbete har påbörjats och samarbete mellan nämnder-na fortsätter kring vägledningen. Ungdomsarbetslösheten har minskat i för-hållande till 2014 och var vid årsskiftet nere på 13,1 procent. Under sommaren var ungdomsarbetslösheten nere på 11,1 pro-cent.

43

Ett mer generellt utvecklingsområde för kultur- och utvecklingsnämnden var att i samverkan med andra aktörer, regionalt och transnationellt, arbeta med metodut-veckling kring vägledning från ett tidigt skede och genom hela utbildningspe-

rioden. Laholm var med i en regional pro-jektansökan till socialfonden i våras men tyvärr blev projektet inte beviljat. En del av ansökan avsåg metodutveckling inom vägledning. Nya ansökningar kommer att göras under programperioden.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Andel elever som bedömer att de vet vad som krävs för

måluppfyllelse, genomsnitt åk 1-9

87 % 87 % 88 % 86 %

Andel elever med gymnasiebehörighet 89,5 % 88,9 % 90,0 % 79,8 %

Genomsnittligt meritvärde åk 9 213,6 215,3 216 212

Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 14 14 14 14

Ungdomsarbetslöshet 15,6 % 13,7 % 15,0 % 13,1 %

Gemensamt prioriterat resultatmål 8.3Barn och unga som hamnar i ogynnsam social utveckling, kriminalitet, missbruk eller som drabbas av psykisk ohälsa ska minska. Sammanfattande bedömning Målet går inte att bedöma. Nämndernas bidrag till måluppfyllelse Under 2015 har en barn- och elevhälso-plan tagits fram och planen implemente-rades inom skolan under hösten. Syftet med barn- och elevhälsoplanen är bland annat att skapa en gemensam plattform för ett likvärdigt barn- och elevhälsoarbete i kommunen. Samtlig personal i skolan har under uppstartsdagarna i augusti arbetat med barn- och elevhälsoplanen. I planen finns bland annat rutiner för åtgärder gäl-lande skolfrånvaro samt att rapportering ska ske till huvudman. Under våren 2016 kommer arbetet att fort-sätta med att implementera barn- och elevhälsoplanen inom förskolan. Samver-kan sker med andra myndigheter såsom socialnämnden, BUP och Region Halland bland annat inom individpreventionen. Arbetet med att säkerställa att prevent-ionsgruppernas arbete bidrar till ökad

samverkan kring barn och unga fortsätter. På två av våra 7-9 skolor fungerar pre-ventionsgrupperna. Kultur- och utvecklingsnämnden ger sti-mulans till föreningar som engagerar sig extra eller gör speciella insatser inom om-rådet ”utanförskap”, samt i en dialog med föreningslivet utveckla utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga. Nämnden prioriterade även ett fortsatt ar-bete med att utveckla riktade insatser till socioekonomiskt svaga. Verksamheten har under året tagit fram en utbildningsplan tillsammans med Hallands idrottsförbund och Rädda barnen. Syftet med utbildning-en var att bidra till ett föreningsliv utan kränkande särbehandling, diskriminering och utanförskap. Föreningslivet bjöds in till utbildningar under hösten med på grund av för litet intresse genomfördes inte utbildningen. Under nästa år kommer utbildningen att integreras i dialogmötena mellan föreningarna, Hallands idrottsför-bund och SISU. Kultur och utvecklingsnämnden tog inför planeringen av 2017 och 2018 upp beho-vet av extra medel för att förstärka för-eningsstödet där ett av syftena är att mot-

44

verka utanförskap. Avseende området att utveckla utbudet av aktiviteter för barn och unga så har verksamheten i dialog med ungdomar tagit fram ett konkret för-slag på hur aktivitetshuset kan utformas. En ungdomsvecka har genomförts i an-slutning till skolavslutningen, planeringen inför detta genomfördes med ungdomar och en hel del ungdomar deltog på de flesta aktiviteterna men tyvärr fanns det aktiviteter utan ungdomar. Nämndens satsning på Sportsommar, som genomför-des tillsammans med Hallands idrottsför-bund och SISU, var lyckad och bidrog un-der året till ett bredare utbud av aktiviteter för unga. Det var ca 50 deltagande i barn i Laholm per vecka och drygt 20 barn den veckan det var läger på de andra orterna. Arbetet inom socialtjänsten präglas av ett professionellt bemötande med en stark be-toning på att främja och mobilisera barns, ungas och familjens egna resurser. Barnets och familjernas egna resurser skall stärkas genom samordning, nätverksorientering och lokala lösningar. Handläggningen och insatser skall planeras och genomföras med barnets behov i centrum (BBIC) och i medskapande med barnet, föräldrarna och nätverket. Om barnet behöver placeras skall placeringen i första hand ske inom barnets nätverk och i närmiljön. Social-tjänsten arbetar intensivt med att tillse att

barnet erhåller en optimal skolgång även om placering sker. Socialtjänsten har un-der flera år prioriterat arbetet med skol-gång för placerade barn. Sociala insatsgrupper är en samverkan och mobilisering kring enskilda individer och berörda myndigheter: polis, socialtjänsten och skola med målet att stödja den en-skilde att bryta den kriminella banan. Samverkan mellan de olika nämnderna och myndigheterna är en framgångsfaktor. Inom samverkan kring barn och unga finns två taktiska grupper, en som arbetar operativt mot enskilda individer och en som arbetar allmänt förbyggande (TAFA). TAFA arbetar bl.a. med föräldrastöd, ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak), mötesplatser, samordning och stöd till olika ideella organisationer. Under 2015 har TAFA arbetat med att beskriva motiv och förutsättningar för fältarbete i kommunen. En förstudie har genomförts bland annat innehållande aktivt fältarbete under sommaren. Förstudien har resulterat i att två ungdomsarbetare har anställts. Ungdomsarbetarna kommer att arbeta med långsiktigt förebyggande arbete. Föräldrastödsprogram har startats upp för att på sikt erbjuda stöd och information till alla föräldrar i kommunen. Programmen är differentierade utifrån barnens ålder.

1) Antalet placerade barn och ungdomar på institution och i familjehem har ökat. Detta är till största delen en-samkommande barn. Om vi tar bort ensamkommande barn har placeringar både på institution och i famil-jehem minskat. Arbetet med att tillse att stödinsatser skall ges i närmiljön för barnen och familjerna har in-tensifierat.

Indikatorer 2013 2014 2015 2015 Utfall Utfall Budget Utfall Antal placerade barn och ungdomar på institution eller i familjehem 45 55 42 1431 Andel barn/unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovs prövade öppna insatser

166 160

Antal barn/unga 0-18 år i familjer som uppbär ekonomiskt bistånd Källa: Egen mätning

276 354 280 667

Antal föreningar som aktivt arbetar med att bidra till minskat utanförskap - - - - Antal föräldrar som deltagit i föräldrastödsgrupper 60 38 Antal föräldrar som deltagit på föreläsningar om föräldrastöd 600 250

45

Kvalitetsdeklarationer I kommunens kvalitetsdeklarationer tyd-liggörs vilken service och vilka tjänster invånarna och brukarna kan förvänta sig. Kvalitetsdeklarationer anger vilka kvali-tetsnivåer som gäller i kommunen. Laholms kommun har haft kvalitetsdekla-rationer sedan 2004. Under 2015 har en översyn av kvalitetsdeklarationerna påbör-jats. Det har resulterat i att kommunstyrel-sen har beslutat om en kvalitetsdeklaration för tillgänglighet och bemötande, barn- och ungdomsnämnden har beslutat om en kvalitetsdeklaration gällande samverkan förskola/skola och hem och upphävt en gammal som gällde förskolan. Kultur- och utvecklingsnämnden har sett över sina kvalitetsdeklarationen och beslu-

tat om kvalitetsdeklarationer för bibliotek, gymnasium och vuxenutbildning. Kvalitetsdeklarationen för service och bemötande innebär att de som ringer till kommunen ska få svar inom två minuter under våra öppettider. Kommunen gör år-ligen en servicemätning via telefon och e-post. Servicemätningens resultat för 2015 visar att 94 procent av de som ringer till kommunen får svar inom två minuter. Kvalitetsdeklarationen för tillgänglighet och bemötande innebär även att man ska få svar på e-post inom två arbetsdagar. Servicemätningen visar att 88 procent får svar inom två arbetsdagar. Anmärknings-värt är dock att tio procent inte fick något svar alls under mätningen (4-5 veckor)

Indikatorer Beslutad nivå

2013 2014 2015

Andel samtal som får svar i telefon till växeln under våra öppet-tider inom två minuter

100 % - - 94 %

Andel av dem som skickar e-post till kommunen som får svar inom två arbetsdagar

100 % 80 % 87 % 88 %

Vid servicemätningen för telefon och e-post som görs årligen framkom att hel-hetsintrycket när det gäller kontakt med Laholms kommun via telefon är Laholm på 15:e plats av 144 deltagande kommu-ner. Helhetsintrycket omfattas av bl.a. av svarstider, hälsningsfraser, expedierings-tid, bemötande, Kontaktcentrets/Kund-tjänstens/Handläggarnas tillgänglighet, om vi har fått svar på frågan/frågorna och kvaliteten på svaret. Kultur- och utvecklingsnämnden har kva-litetsdeklarationer för näringslivsservice, vuxenutbildning, bibliotek och bokbussen. När det gäller kvalitetsdeklarationerna för näringslivsservice som tillhandahålls nämndens verksamhet så fungerar dessa och kan sägas vara uppfyllda. Till exem-pel så initieras det långt fler än fem träffar med företagen eller företags-/branschorganisationerna under ett år som kvalitetsdeklarationen lovar. När det gäl-

ler kvalitetsdeklarationen för vuxenutbild-ningen har verksamheten inte uppfyllt detta under året under den period då det är ”högsäsong” för vägledarna. När det gäller kvalitetsdeklarationen för biblioteket är alla punkterna aktuella och verksamheten har levt upp till det som är utlovat. I verksamheten sker en kontinuer-lig diskussion om alla delar i kvalitetsde-klarationen. Socialnämnden har under året följt upp värdighetsgarantierna och värdegrundsle-darna har haft kontinuerliga möten. Soci-alnämnden antog 2014 serviceåtagande för sex insatser inom LSS-verksamheten. Dessa åtaganden gäller, men namnet skall ändras till kvalitetsdeklarationer utifrån kommunfullmäktiges beslut. Socialnämn-den kommer under 2016 att gå igenom och omarbeta de äldre kvalitetsdeklarat-ionerna.

46

Uppföljning av synpunkter och förslag till kommunenLaholms kommuns invånare välkomnas att lämna synpunkter, frågor eller beröm till kommunen. Kanaler som kan användas för att lämna synpunkter och frågor är via ett formulär på webben, via Facebook, e-post till kommunen eller direkt till berörd hand-läggare. Synpunkter och felanmälan som kommer in via webbformuläret hanteras av medborgarservice som ser till att de når rätt verksamhet. Via webbformuläret har det under 2015 kommit in ca 250 synpunkter, frågor och beröm till kommunen.

Diagrammet ovan visar uppdelningen av synpunkter, frågor och beröm som kom-mit in under året. Hälften av synpunkterna handlar om gator och vägar. Dessa synpunkter handlar till stora delar om trafikföreteelser där det körs för fort eller att man önskar utplace-ringar av vägbulor, trafikspeglar, nya skyltar eller övergångsställe. Det har också handlat om frågor kring vägar och vem som har underhållsansvar. I kategorin ”parker och strand” har syn-punkterna bland annat handlat om önske-mål om skötsel kring specifika grönom-råde, frågor om tång på stranden, förslag

på utformningen av Apotekarlunden, eller hur möjligheterna ser ut att göra en del av stranden rökfri för just astmatiker.

De synpunkter som inte åtgärdas direkt har lyfts i arbetsgrupper för att se över ru-tiner eller tas med i planer och utredning-ar. Det har även lagts ut en sida på hemsi-dan med vanligt förekommande frågor som underlättar för invånare och besökare att få svar på de vanligaste frågorna. Adress: http://www.laholm.se/politik-paverkan/laholmsdialog/vanligt-forekommande-fragor/ Barn- och ungdomsnämnden har under 2015 mottagit många synpunkter på verk-samheten. Detta bland annat i form av skrivelser, samtal och genom möten. Syn-punkterna som lämnats har handlat om allt från synpunkter på skolskjuts, kö till för-skolan till enskilda elevärenden. Åtgärder som vidtagits är bland annat att verksam-hetschefen talat med ansvarig rek-tor/förskolechef och att de i sin tur har kontaktat den som inkommit med skrivel-sen eller att nya rutiner har skapats. För-slag från elever har bland annat lett till att klassrum målats om, arbetsmiljön setts över. Synpunkterna till kultur- och utvecklings-nämnden under 2015 handlade främst om Hökaslingan, till exempel synpunkter kring belysning och framkomlighet på slingorna. Andra synpunkter har berört miljön kring Glänninge sjö, kö för att an-mäla sina barn till simskola, öppettider på biblioteket samt synpunkter/önskemål inom fritid, idrott, motions- och rekreat-ionsområdet. Synpunkterna har tagits om hand och åtgärdats i den mån det har varit möjligt. Vad gäller miljön kring Glän-ninge sjö finns nu investeringsmedel av-satta som nämnden föreslog i budgetpro-cessen. Synpunkter till miljö- och byggnads-nämndens verksamheter är få, men de fal-len som finns handlar ofta om handlägg-ningstider.

47

Under 2015 har det totalt inkommit 103 synpunkter till socialtjänsten. Av dessa berör 78 äldreomsorgen, 5 hälso- och sjukvården, 14 socialkontoret, 6 berör verksamheten för funktionsnedsatta. Syn-punkterna inom äldreomsorg handlar i första hand om bemötande, information och inflytande, inom hälso- och sjukvår-den är det bemötande och insatsernas utfö-rande, inom socialkontoret är det bemö-tande och information samt inom funkt-ionsnedsatta integritet. Åtgärder som vidtagits inom socialtjäns-ten är bland annat att enhetschefer sett över och upprättat rutiner, samtalat med personal och haft diskussion med personal på arbetsplatsträffar. Ibland har sjukskö-terska och även MAS (medicinskt ansva-rig sjuksköterska) involverats, så även demensteamet. Man har ibland kallat till vårdplanering och ordnat hembesök. I vissa fall har enhetschef och kontaktman tillsammans med brukare sett över genom-förandeplanen. Enhetschef har i något fall också beskrivit handledande samtal för personal. Förändringar kring medborgarför-slag Kommunfullmäktige beslutade i septem-ber att avskaffa rätten att väcka ärenden i

fullmäktige genom medborgarförslag från och med den 1 juli 2016. Medborgerlig förslagsrätt i fullmäktige infördes 2002. Hittills har det kommit in drygt 300 för-slag. Av dem har endast ca 30 st resulterat i beslut som kan tolkas som bifall. Mer-parten av de förslag som kommit in som medborgarförslag har avsett konkreta åt-gärder inom områden som rört trafiksä-kerhet, gatuhållning och offentlig miljö. Förslag som hanteras också på kommu-nens webbplats för synpunkter, frågor och felanmälan. Hanteringen av medborgar-förslag har därmed setts som onödigt re-gelstyrd och långsam jämfört med den snabbare hanteringen av webbsynpunkter som ofta kan ge svar redan på förvalt-ningsnivå. Avsikten med fullmäktiges beslut är att byta ut ett alldeles för formaliserat, byrå-kratiskt och administrativt tungrott system för medborgaren till ett system där med-borgaren snabbare får besked om kommu-nens inställning till de synpunkter/förslag som lämnats in. Under hösten har verksamheterna på upp-drag av fullmäktige arbetat fram nya ruti-ner för att hantera synpunkter och förslag som kommer via webben för beslut i nämnderna.

48

Kvalitetsarbete Laholms kommun vill erbjuda laholmarna en så bra kommun som möjligt och vi vill bli fler, bättre och starkare, det är en del av kommunens vision. För att utveckla och förbättra verksamheten görs olika unders-ökningar och utvärderingar. Kommunens kvalitet i korthet Laholms kommun deltar i ett arbete som heter kommunens kvalitet i korthet. Arbe-tet samordnas av Sveriges kommuner och landsting och syftar till att på ett enkelt och tydligt sätt beskriva kommunens kva-litet i ett invånar-perspektiv. Samtidigt ska resultaten användas för den interna ut-vecklingen av kommunens kvalitet. La-holms kommun har varit med i fem mät-ningar, den senaste som är för 2015 pre-senteras här. I 2015 års mätning var det 240 kommuner med i jämförelsearbetet. Sammanfattande resultat Sammantaget är resultat i 2015 års mät-ningar goda. Laholm ligger över eller i närheten av medelvärdet i en majoritet av måtten.

Arbetet med kvalitet i korthet kommer att fortsätta under året. Mätningar är viktig för att kunna jämföra kommunens kvalitet mot övriga riket. De ligger även till grund till vilka områden de beslutande väljer att prioritera i utvecklingen av kommunen. För en snabb och enkel översikt jämförs Laholms resultat med de andra kommu-nerna med hjälp av färger.

Högre än medelvärdet I närhet av medelvärdet Lägre än medelvärdet

Kommunens kvalitet mäts inom fem om-råden: Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens in-

formation Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare

Din kommuns tillgänglighet 2012 2013 2014 2015

Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar

89 % 80 % 87 % 86 %

Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med handläggare för att få svar på en enkel fråga 46 % 44 % 64 % 61 %

Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen

71 % 89 % 91 % 96 %

Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har öppet utöver tiden 08–17 på vardagar

11 11 11 11

Antal timmar/vecka som simhallen har öppet utöver tiden 08–17 på vardagar

27 27 27 27

Återvinningscentralens öppethållande utöver 08-17 på vardagar, tim-mar/vecka 4 6 9 7

Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 65 % 52 % 60 % 59 %

Väntetid (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskole-verksamheten på önskat placeringsdatum 15 17 15 22

Väntetid i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats

77 63 62 32

Handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd 12 11 10 7

De första måtten handlar om tillgänglig-heten till kommunal verksamhet. Tillgäng-ligheten via e-post sjönk något 2015. Till-gängligheten via telefon har också sjunkit

något. Öppettider för bibliotek, simhall är samma över de senaste fyra åren. 59 procent får plats på önskat datum på förskola. Får man inte plats på önskat da-tum så är väntetiden 22 dagar.

49

Trygghetsaspekter i kommunen 2012 2013 2014 2015

Hur trygga medborgarna känner sig i kommunen (index 1-100) - 48 - 55

Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar

10 9 11 12

Antal barn per personal i kommunens förskolor 5,6 5,3 5,5 5,8

Invånarnas upplevelse av trygghet i kom-munen har ökat från index 48 till 55 vilket är gränsen för godkänd. Mätningen har skett genom SCB:s medborgarundersök-

ning. Kommunstyrelsens målsättning är att invånarna ska känna trygghet och att La-holm upplevs som en trygg och säker kommun.

Kommunens webbinformation till med-borgarna har under åren blivit bättre, från 62% 2008 till 86% 2015 vilket är betydligt över medelvärdet.

Medborgarnas upplevelse av inflytandet över kommunens verksamheter har stadigt ökat även om det är långt kvar till godkänt (55). År 2009 var värdet 39.

Din kommuns effektivitet 2012 2013 2014 2015

Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan 117 694 118 134 116 032 -

Nationella prov åk 3 genomsnittlig andel (sv, ma) (%) 67 % 70 % 64 % 66 %

Nationella prov åk 6, genomsnittlig andel (sv, ma, en) (%) 85 % 93 % 93 % 96 %

Elever åk. 8 med positiv syn på skolan sammanvägt resultat (%) 84 % 87 % 82 % 81 %

Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel % 93 % 89 % 89 % 80 %

Elever åk. 9, kronor per betygspoäng 343 350 342 373

Gymnasieelever, andel som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV-program

84 % 82 % 81 % 84 %

Kostnad per elev i gymnasieskolan i förhållande till andelen som inte fullföljer gymnasiet

17 886 21 250 23 891 18 715

Kostnad per plats i äldreomsorgens särskilda boende 467 526 486 198 508 917 -

Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende 85 85 85 97

Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen 134 000 226 700 263 242 -

Hur nöjda brukarna är med den hemtjänst de erhåller 88 94 94 94

Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad in-sats/utredning

61 % 71 % 64 % 77 %

Laholm kommun presterar högt i många av indikatorerna och andelen indikatorer där Laholm är över medel har ökat från 2014 till 2015. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram har

minskat betydligt. När det gäller hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende är La-holm bäst av de 240 deltagande kommu-nerna.

Din delaktighet och kommunens information 2012 2013 2014 2015

Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna 83 % 84 % 84 % 86 %

Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling (av maxpoäng)

54 % 58 % 57 % 57 %

Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet (index 1-100)

- 41 - 43

50

Din kommun som samhällsutvecklare 2012 2013 2014 2015

Andel förvärvsarbetare 80,6 % 80,4% 79,6 % -

Antal nya företag som har startats, per 1000 invånare i kommunen 5,1 4,4 6,0 6,6

Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunen enligt SKL:s undersökning Insikt

- 69 - 72

Sjukpenningtalet bland kommunens invånare 7,1 7,8 9,4 -

Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall 34 % 42 % 48 % -

Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen 38 % 45 % 52 %

Andel inköpta ekologiska livsmedel 0 10 % 9 % -

Hur väl medborgarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i

- 61 61

Flertalet av resultaten inom området är över medelvärdet de senaste fyra åren. Ef-tersom information kring flera av nyckel-talen samlas in från andra myndigheter som Försäkringskassan och SCB har alla resultat för 2015 redovisats ännu.

Det kan konstateras att antalet nya företag som tidigare minskat nu har ökat till 6,6 per 1000 invånare. Kommunen har ökat sin andel miljöbilar något samtidigt som vi är bättre på att återvinna hushållsavfall.

51

Medborgarundersökning 2015

Under våren deltog Laholm för fjärde gången i medborgarundersökningen som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). I medborgarundersökningen får kommunens invånare tycka till om sin kommun och dess verksamheter. Den ger politiker och tjänstemän en övergripande bild av vad invånarna tycker samt underlag och idéer till verksamhets-utveckling och planering. Undersökningen gav 1 200 personer i åldrarna 18-84 år möjligheten att ge sin bild av hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter, svarsandelen var 47 procent. Tre områden med helhetsbetyg Undersökningen består av tre områden som mäts med ett helhetsbetyg: Om kommunen som en plats att bo och

leva på, mäts i ett Nöjd-Region-Index, NRI

Om kommunens verksamheter, mäts i ett Nöjd-Medborgar-Index, NMI

Om inflytandet i kommunen, mäts ett Nöjd-Inflytande-Index, NII

Inom varje område mäts även ett antal faktorer som även värderas utifrån hur de påverkar helhetsbetyget.

Om kommunen som en plats att bo och leva på Av de tre olika områdena i undersökningen är laholmarna mest nöjda med kommunen som en plats att bo och

leva på. Det sammanfattande indexet Nöjd-Region- Index (NRI) blev 61 för Laholm. Genomsnittet för övriga kommuner som deltog var 60. Nöjd-Region-Index har sjunkit något sedan den första mätningen 2009 då resultatet var 64.

2013 Medel 2015 NRI 61 60 61 Rekommendation 66 64 66 Arbetsmöjligheter 47 49 48 Utbildningsmöjligheter 59 59 58 Bostäder 58 55 59 Kommunikationer 58 61 59 Kommersiellt utbud 62 62 60 Fritidsmöjligheter 59 60 59 Trygghet 48 60 55

Framförallt är laholmarna nöjda med området kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter. Möjligheterna att bo och leva och ha naturen när är något som visar sig i resultaten. Även Laholms geografiska läge och möjligheter till handel och goda kommunikationer, uppskattas. Däremot är medborgarna inte lika nöjda med möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd. Inom området trygghet har en rejäl förbättring skett jämfört med år 2013. En höjning från betyget 48 till 55 innebär att laholmarna är nöjda med den uppleva tryggheten. De områden som bör prioriteras för att höja helhetsbetyget för NRI enligt undersökningen är trygghet, bostäder och fritidsmöjligheter. Om kommunens verksamheter Denna del av undersökningen mäter uppfattning av kommunens verksamheter. Det sammanfattade indexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) blev 57 för Laholm. Genomsnittet för de övriga kommunerna i undersökningen blev 54. Nöjd-Medborgar-Index har stigit sedan den första mätningen 2009 då resultatet var 51.

Fakta

Laholms kommun jämförs med 133 kommuner som deltog i undersökningen hösten 2014 våren 2015

Betygsindex kan ligga mellan 0-100

Betygsindex över 75 eller högre innebär att de tillfrågade är mycket nöjda

Betygsindex över 55 innebär att de tillfrågade är nöjda

Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt

52

2013 Medel 2015 NMI 56 54 57 Bemötande och tillgänglighet 60 57 59 Förskolan 68 63 66 Grundskolan 63 53 61 Gymnasieskolan 59 58 59 Äldreomsorgen 55 51 57 Stöd för utsatta personer 48 48 49 Räddningstjänsten 78 74 78 Gång- och cykelvägar 53 54 53 Gator och vägar 51 54 54 Idrott- och motionsanläggningar

61 60 61

Kultur 62 62 63 Miljöarbete 53 55 53 Renhållning och sophämtning

70 66 72

Vatten och avlopp 81 78 80

I Laholm är medborgarna mest nöjda med vatten och avlopp, räddningstjänsten och renhållning. Områdena stöd för utsatta personer, gator och vägar samt gång- och cykelvägar får lägre omdömen. Resultaten ligger ibland något över och ibland något under motsvarande resultat i andra undersökta kommuner. De områden som bör prioriteras för att höja NMI enligt undersökningen är gator och vägar, äldreomsorgen, gång- och cykelvägar, miljöarbete, gymnasieskolan och grundskolan.

Om inflytandet i kommunen När det gäller invånarnas uppfattning om möjligheter till insyn och inflytande så ligger svaren för Laholm något över genomsnittet för de anda kommunerna i undersökningen. På detta område har resultaten stärkts sedan förra mätningen. Det sammanfattade indexet Nöjd- Inflytande-Index (NII) blev 43 för Laholm, genomsnittet för övriga kommuner i undersökningen var 41. 2013 Medel 2015 NII 41 41 43 Kontakt 50 50 51 Information 55 55 57 Påverkan 42 40 42 Förtroende 45 46 47

Det är framförallt faktorerna påverkan och förtroende som drar ner resultatet. Det är också de områdena som bör prioriteras enligt undersökningen för att höja NII. Nöjd-Inflytande-Index har stigit sedan mätningen 2009 då resultatet var 39.

53

Personalekonomisk redovisning

Lönebildning Som arbetsgivare ska Laholms kommun ha en långsiktig strategi för lönepolitiken, på samma sätt som det finns en över-gripande plan för ekonomi och verksam-hetsmål. Lönepolitiken och lönebildnings-frågor är en investering i medarbetarna och utgör ett av de mest kraftfulla instru-menten för att förbättra verksamhet och nå dess uppsatta mål. En tydlig och väl genomtänkt lönepolitik grundar sig alltid på verksamheternas behov. De övergripande lönepolitiska dis-kussionerna hör därför hemma inom ramen för den ordinarie mål- och budget-dialogen. Genomtänkta och marknadsmässiga löner är således en viktig förutsättning för att Laholms kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera och behålla kompetent personal. Under 2015 genomfördes en lönekart-läggning där samtliga löneskillnader har kunnat förklaras med sakliga argument. Löneskillnaderna bedöms alltså inte bero på kön. Ur analysen framträder däremot utvecklingsområden vad gäller sam-ordning vid löneöversyn inom och mellan verksamheter vid samma befattningar, men med olika lönesättande chefer, utveckling av lönekriterier och behovet av

ytterligare löneutbildningar för kommu-nens chefer. Arbetsgivarfrågor Arbetet med att sjösätta kommunstyrelsens mål om önskad sysselsättningsgrad så att antalet heltider ökar har pågått under 2015. Syftet med målet är ökad kvalitet på ut-förda tjänster samt därigenom vara en attraktiv arbetsgivare med god personal-politik - inte minst utifrån ett jäm-ställdhetsperspektiv. Under senhösten inleddes arbetet med att rekrytera ny kommunchef. Den nya kom-munchefen ska vara på plast hösten 2016. Som arbetsgivare måste kommunen se och begränsa riskerna i arbetsmiljön och sam-tidigt utveckla de positiva hälsofrämjande faktorerna. Det skapar motivation och arbetsglädje hos medarbetarna vilket i sin tur ger ökad kvalitet i verksamheterna. Från och med 1 oktober har kommunen ett nytt avtal med Laholms företagshälsovård. Företagshälsovården är en viktig del i arbetet för en hållbar arbetsmiljö och avta-let ska ses som ett steg i det kommande utvecklingsarbetet kring hälsofrämjande arbete. Kompetensförsörjning/Strategisk kompetensutveckling Chefer och ledare som inspirerar, motive-rar och kommunicerar tydliga mål och uppdrag till medarbetarna bidrar till att skapa resultat med hög kvalitet och nytta för Laholmarna. Därför behöver vi stän-digt arbeta med att stärka ledarskapet. Våra chefer behöver kompetensutveckling för att driva och ansvara för verksamheter i ständig förändring. Kommunen deltar även fortsättningsvis i det gemensamma samarbetet i Halland kring mentorskaps-program och chefsförsörjningsprogram. Antal anställda Kommunen hade den 31 december 2015 1 790 tillsvidareanställda och 232 viss-

54

tidsanställda med en anställning om minst tre månader, totalt 2 022 personer. Jämfört med 2014 innebär det en ökning med 141 personer. De tillsvidareanställda ökade med 84 personer och antalet viss-tidsanställda ökade med 57 personer. Av de anställda arbetade 33 procent inom barn- och ungdomsnämndens verksamhet, 43 procent inom socialnämndens verk-samheter. Sammanlagt 1 547 personer (76 procent av kommunens anställda) arbetade således inom dessa två verksamheter.

Personalkategorier

Tillsvidareanställda Kategorigrupp 2014 2015 Vård-Omsorg/Handläggare 65 73 Vård-Omsorg/Specialister 50 67 Vård-Omsorg/Arbetsledare 27 30 Vård- omsorgspersonal 853 888 Bildning-Fritid/Arbetsledare 20 18 Bildning-Fritid/Handläggare 15 14 Bildning-Fritid/Fritidspersonal 26 25 Bildning-Fritid/Kulturpersonal 15 16 Bildning-Fritid/Lärare 264 281 Bildning-Fritid/Övrig skolpersonal 34 31 Teknik/Handläggare 27 27 Teknik/Arbetsledare 21 21 Teknik/Ekonomipersonal 85 81 Teknik/Teknisk personal 40 41 Administration chef 40 50 Administration/Handläggare 66 64 Administration/Kontorspersonal 58 63 Totalt 1706 1790

Gruppen vård- och omsorgspersonal om-fattar baspersonal inom vård och omsorg samt personal inom förskola inkl dag-barnvårdare och fritidspedagoger. Antal anställningar 2015 inom gruppen för-skolepersonal och fritidspedagoger upp-gick till 268 (260 för 2014) och inom vård och omsorg till 620 (593 för 2014). Ökningen av vård och omsorgspersonal

beror till stor del på utökning av verksam-heten för ensamkommande flyktingbarn. Ökningen bland handläggare inom vård och omsorg består av socialsekreterare samtidigt har en minskning av tre visstids-anställda socialsekreterare skett jämfört med 2014. Bland specialister inom vård och omsorg är det främst sjuksköterskor som står för ökningen. Gruppen lärare har ökat med 17 tillsvidareanställda men minskat med 6 visstidsanställda. Gruppen ”Administration chefer har ökat med 10 tillsvidareanställda. Ökningen återfinns inom kultur- och utvecklingsverksam-heten med 2 befattningar och resterande i sociala verksamheten. Ökningen där har främst skett inom socialkontor och ensamkommande flyktingbarn. Gruppen kontorspersonal har ökat med fem tillsvidareanställda och tre visstids-anställda. Ökningen har bl a skett inom sociala verksamheten med 2 tillsvidare-anställda samtidigt som en minskning har skett av två visstidsanställda. Kultur- och utvecklingsverksamheten har ökat med två tillsvidareanställda och fyra visstids-anställda inom kategorin. Ökningen av en tillsvidareanställd och tre visstidsanställda beror på att fyra informationsbiträden (tidigare ALFA-projekt) förts över från sociala verksamheten inom ramen för dag-lig verksamhet.

Visstidsanställda Kategorigrupp

2014

2015

Vård-Omsorg/Handläggare 7 4 Vård-Omsorg/Specialister 7 2 Vård-Omsorg/Arbetsledare 1 3 Vård- omsorgspersonal 66 94 Bildning-Fritid/Arbetsledare 1 3 Bildning-Fritid/Handläggare 1 2 Bildning-Fritid/Fritidspersonal 2 6 Bildning-Fritid/Kulturpersonal 0 1 Bildning-Fritid/Lärare 39 33 Bildning-Fritid/Övrig skolpersonal 18 35 Teknik/Handläggare 3 4 Teknik/Arbetsledare 0 0 Teknik/Ekonomipersonal 3 4 Teknik/Teknisk personal 9 23 Administration chef 2 1 Administration/Handläggare 8 6 Administration/Kontorspersonal 8 11 Totalt 175 232

Antalet visstidsanställda ökade med 57 från 175 till 232 för 2015. Av totalen hade 62 allmän visstidsanställning, som ofta

55

används vid ökat eller tillfälligt behov. Antal lärare som hade visstidsanställning på grund av att man saknar legitimation eller var obehöriga enligt skollagen upp-gick till 35. Antalet vikarier, som ersätter vid frånvaro, uppgick till 92. Antalet anställda via en arbetsmarknadsåtgärd uppgick till 43 personer. En större ökning har skett av visstidsanställda inom katego-rin vård- och omsorgspersonal. Ökningen bland teknisk personal beror till stor del på resursanställningar, som är en arbets-marknadsåtgärd. Könsfördelning och sysselsättning

En övervägande del av kommunens an-ställda är kvinnor (83 procent). Inom bara socialnämndens verksamhetsområde är 90 procent kvinnor. Kvinnorna dominerar i antal inom samtliga yrkeskategorier med undantag för anläggningsarbetare/ yrkes-arbetare, tekniker och verksamhetschefer. Av männen arbetade 79 procent heltid medan motsvarande andel för kvinnorna var 48 procent. Av det totala antalet tillsvidareanställda uppgick andelen heltidsanställda till 53,4 procent, vilket är en ökning med 3,4 procentenheter sedan 2014. Åldersfördelning Av kommunens samtliga tillsvidare-anställda dominerar åldersgruppen 50 år och uppåt (46,7 procent). Medelåldern uppgick till 47,2 år, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med år 2014. Medelåldern för kvinnor är 47,1 och för män 47,5 år. Endast 8,9 procent av de

anställda var yngre än 30 år. Inom en femårsperiod kommer ca 300 av den tills-vidareanställda personalen att ha fyllt 65 år. Under en tioårsperiod är motsvarande siffra ca 540 personer. Framförallt är det vård- och omsorgspersonal samt lärare som kommer att behöva ersättningsrekry-teras.

285

551

499

295

160

0 100 200 300 400 500 600

60-

50-59

40-49

30-39

20-29

Antal anställda per åldersgrupp

Frånvaro Av den totala arbetstiden utgjorde 25 pro-cent frånvaro av olika slag, vilket innebär en marginell minskning med 0,3 pro-centenheter jämfört med 2014. De van-ligaste frånvaroorsakerna var semester 9,7 (-0,2) procent, sjukdom 6,3 (+0,4) pro-cent, föräldraledighet 3,9 (+0,2) procent och enskild angelägenhet med 2,5 (-0,3) procent av arbetstiden. Siffrorna inom pa-rantes anger förändringen mellan 2014 och 2015. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för kommunens anställda 2015 uppgick till 6,3 procent av arbets-tiden, vilket är en ökning med 0,4 procent-enhet sedan 2014. Sjukfrånvaron har ökat i alla åldersgrupperna men största ök-ningen finns i åldersgruppen över 50 år. Sjukfrånvaron för männen har ökat mar-ginellt med 0,2 procentenheter medan den för kvinnorna har ökat med 0,4 procen-tenheter till 7,0 procent av arbetstiden. Sjukfall överstigande 59 dagar utgjorde 59,4 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en minskning med 1,7 procen-tenheter sedan 2014. Trenden med ökade sjukfrånvaro finns i hela landet.

56

Sjukfrånvaro 2014 2015

Total sjukfrånvaro 5,9 6,3 Sjukfrånvaro män 2,9 3,1 Sjukfrånvaro kvinnor 6,6 7,0 Anställda - 29 år 3,4 3,5 Anställda 30-49 år 5,9 6,4 Anställda 50 år - 6,5 7,2

Sjukfrånvaro per verksamhet, procent 2014 2015

Barn- och utbildning 6,4 6,4 Teknik och service 4,5 -- Kommunstyrelsen --- 4,4 Social verksamhet 6,9 6,9 Kultur- och utveckling 5,1 6,0

Sjukfrånvaron för sociala verksamheten och barn och ungdomsverksamheten är oförändrad i jämförelse med 2014. Lång-tidsfrånvarons andel av den totala sjuk-frånvaron har sjunkit något för båda verk-samheterna jämfört med 2014. Ingen jämförelse finns för teknik och service och kommunstyrelsen beroende på genomförd omorganisation 1 januari 2015. De personalkategorier som 2015 hade den högsta sjukfrånvaron var kulturarbetare med 12,6 procent av arbetstiden, vård- och omsorgspersonal med 7,3 procent, barn- och fritidspersonal med 7,2 procent, mål-tidspersonal med 6,8 procent samt för che-fer/arbetsledare med 5,9 procent. Den lägsta sjukfrånvaron hade verksam-hetschefer med 0,8 procent följt av dag-barnvårdare med 1,3 procent. Kommunen betalar sjuklön med 80 pro-cent under dag 2 – 14 i sjukperioden samt därefter 10 procent sjuklön från dag 15 till dag 90. Lönekostnader Lönekostnadsutvecklingen, exkl. perso-nalomkostnader och uppdragstagare, framgår av följande tabell.

År Mkr Förändring

2011 473,5 +2,8 %

2012 498,0 +5,2 %

2013 515,6 +3,5 %

2014 527,6 +2,3 %

2015 622,6 +18,0 %

Övertid/mertid Kostnaderna för övertid och mertid upp-gick under 2015 till 13,2 mkr exkl. perso-nalomkostnadspålägg varav 2,9 mkr utgör kostnader för övertid och 10,3 mkr utgör kostnader för mertid/fyllnadstid. Företagshälsovård Kommunen är ansluten till Laholms före- tagshälsovård AB. Företagshälsovården är främst inriktad på att arbeta med förebyg-gande insatser i arbetsmiljöarbetet. Kom-munen använder främst företagshälsovår-dens resurser för arbetet med rehabili-tering av långtidssjuka, beteendevetar-insatser, hälsokontroller av köks- och brandpersonal, ergonomibedömningar, tekniska bedömningar och hälsokontrol-ler/hälsoprofiler. Kommunens totala kost-nad för företagshälsovård uppgick under 2015 till ca 2,9 mkr. Under året har en upphandling av före-tagshälsovård genomförts. Friskvård Enligt kommunens friskvårdspolicy er-bjuds alla anställda i kommunen frisk-vårdskort eller friskvårdspeng i syfte att uppmuntra medarbetarna att delta i frisk-vårdsaktiviteter. Bland kommunens anställda har 1028 valt att ha friskvårdskort och 206 personer har fått friskvårdspeng. En egenavgift om 200 kr tillämpas beträffande friskvårdskorten. Summan av egenavgifterna har använts för att bekosta ytterliggare friskvårdsinsat-ser till de anställda. Antal arbetsplatser som ansökte om att få del av dessa medel, ”Friskvård på jobbet” för egna friskvårds-insatser, uppgick till 62 och bidrag har beviljats med sammanlagt 241 tkr. Fackliga företrädare Enligt centralt kollektivavtal om facklig företrädare har facklig organisation rätt till ledighet som uppgår till 4 timmar per medlem och år för den fortlöpande fack-liga verksamheten.

57

Miljöstrategiskt arbete Som ett led i kommunens översiktliga planering har en klimatanpassningsplan tagits fram. Denna antogs av kommunfullmäktige i februari 2015 Det strategiska arbetet inom miljöområdet 2015 var föremål för att antal större händelser, både organisatoriskt och verksamhetsmässigt. På det nybildade Planeringskontoret placerades två stycken Miljöstrateger, ingen av dessa har dock en heltidstjänst utan den sammanlängda tjänstgöringsgraden är 1,25 heltidstjänster. Inom detta arbetsområde fanns också en energi- och klimatrådgivare, finansierad med statliga bidrag, vilken sade upp sig under hösten. För att upprätthålla den kommunala energirådgivningen köptes denna tjänst av Laholmshem AB under resterande del av året. Under året gick även kommunens mest tongivande person inom miljöarbetet i pension och ersattes inte förrän ett antal månader senare. Kommunen beviljades statliga bidrag till arbetet med en VA-plan under åren 2015-17, vilket möjliggjort en höjning av antalet tjänster inom det miljöstrategiska området till 1,75.

Kunskaperna om klimatets inverkan har stor betydelse för planering av t.ex. bostäder i närheten av vatten samt för utformningen av en fördjupad översiktsplan för kustområdet. En följd av diskussionen om klimatpåverkan och exploatering av havsnära mark är att en grönområdesutredning för kustzonen har gjorts och antagits av kommunfullmäktige i december 2015. Ett av målen för det miljöstrategiska arbetet är att Laholms kommun skall vara bland de 50 bästa kommunerna i Miljöaktuellts miljöranking och under 2015 förbättrade kommunen sin placering från 64 till 61. I början av juni installerades en laddningsstation, avsedd för el- och hybridbilar, på Hästtorget i Laholm. Här finns en snabbladdare med laddningstid på 20-30 minuter samt fyra uttag där laddningstiden ligger på en-två timmar. Laddningsstationen blev omedelbart populär bland landets elbilsförare och Föreningen Elbil Sverige utsåg senare under året laddningsstationen i Laholms till årets laddplats.

58

RESULTATRÄKNING (Mkr)Not 2015 2014 2015 2014

Verksamhetens intäkter 1 315,0 265,8 412,7 363,4Verksamhetens kostnader 2 -1 425,7 -1 300,1 -1 466,4 -1 353,2Avskrivningar 3 -44,0 -56,9 -77,8 -75,5Verksamhetens nettokostnader -1 154,7 -1 091,2 -1 131,5 -1 065,3

Skatteintäkter 4 892,2 856,6 892,2 856,6Statligt utjämningsbidrag 5 271,9 249,2 271,9 249,2Finansiella intäkter 6 5,2 3,7 4,1 4,1Finansiella kostnader 7 -1,5 -2,0 -18,4 -22,1Resultat före extraord. poster 13,1 16,3 18,3 22,5

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt 0,0 0,0 1,0 -6,0

Årets resultat 13,1 16,3 19,3 16,5

KASSAFLÖDESANALYS (Mkr)Not 2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Den löpande verksamhetenÅrets resultat 13,1 16,3 19,3 16,5Justering för avskrivningar 44,0 56,9 77,8 75,5Justering för ej likviditetspåverkande poster 8 14,0 4,7 8,7 6,3Medel från verksamheten 71,1 77,9 105,8 98,3

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -36,9 3,0 -28,7 -1,2Ökning/minskning expl tillgångar 2,3 2,1 2,3 2,1Ökning/minskning förråd -0,2 0,1 -0,9 0,2Ökning/minskning kortfristiga skulder 33,7 16,1 39,9 25,9Ökning/minskning kortfrist placeringar -0,6 -0,6 -0,6 -0,6Kassaflöde från den löpande verkamheten 69,4 98,6 117,8 124,7

InvesteringsverksamhetenInvestering i materiella anläggn tillgångar -57,1 -73,1 -133,8 -140,0Försäljning av materiella anläggn tillgångar 205,6 1,1 3,5 2,1Investering i finansiella anläggn tillgångar -35,4 -40,2Försäljning av finansiella anläggn tillgångarKassaflöde från investeringsverksamheten 113,1 -72,0 -170,5 -137,9

FinansieringsverksamhetenÖkning av långfristiga skulder 1,9 1,2 91,9 21,8Amortering av skuld -30,0 -25,0 -30,0 -25,0Ökning av långfristiga fordringar -157,5 -2,4Minskning av långfristiga fordringarKassaflöde från finansieringsverksamheten -185,6 -23,8 59,5 -3,2

Årets kassaflöde -3,1 2,8 6,8 -16,4

Likvida medel vid årets/periodens början 143,8 141,0 157,8 174,2Likvida medel vid årets/periodens slut 140,7 143,8 164,6 157,8

Kommunen Koncernen

Kommunen Koncernen

59

BALANSRÄKNING (Mkr)Not 2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Tillgångar

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar

Mark, byggnader, tekniska anläggn. 9 513,0 706,7 1 523,7 1 445,5Maskiner och inventarier 10 49,8 50,1 53,6 51,5

Finansiella anläggningstillgångar 11 240,2 43,0 30,4 8,8Summa anläggningstillgångar 803,0 799,8 1 607,7 1 505,8

OmsättningstillgångarFörråd 12 2,1 1,9 3,4 2,4Fordringar 13 138,3 101,4 134,4 105,9Exploateringsmark 14 26,3 28,5 26,3 28,5Kortfristiga placeringar 15 61,3 60,7 61,3 60,7Kassa och bank 16 140,7 143,8 164,6 157,8Summa omsättningstillgångar 368,7 336,3 390,0 355,3

SUMMA TILLGÅNGAR 1 171,7 1 136,1 1 997,7 1 861,1

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 17årets resultat 13,1 16,3 19,3 16,5resultatutjämningsreserv 59,8 59,8 59,8 59,8övrigt eget kapital 744,7 724,1 782,8 762,0

Summa eget kapital 817,6 800,2 861,9 838,3

AvsättningarAvsättningar för pensioner 18 71,7 59,9 71,7 59,9Andra avsättningar 19 9,0 8,2 13,9 14,3

Summa avsättningar 80,7 68,1 85,6 74,2

SkulderLångfristiga skulder 20 30,7 58,8 764,7 702,8Kortfristiga skulder 21 242,7 209,0 285,5 245,8

Summa skulder 273,4 267,8 1 050,2 948,6

SUMMA EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 171,7 1 136,1 1 997,7 1 861,1

AnsvarsförbindelserBorgensengagemang 22 733,3 646,8 28,3 31,8Pensionsförpliktelser som inte tagits uppbland skulderna eller avsättningarna 23 548,1 563,3 548,1 563,3Övriga förpliktelser 24 4,0 1,7 4,0 1,7

Kommunen Koncernen

Kommunen Koncernen

60

NOTER

Not 1 Verksamhetens intäkter (mkr)2015 2014 2015 2014

Försäljningsmedel 7,0 7,2 6,6 7,2Taxor och avgifter 121,7 114,5 121,7 114,5Hyror och arrenden 4,3 6,4 105,7 99,7Statsbidrag 133,4 108,0 133,4 108,0Övriga bidrag 6,7 7,2 6,7 7,2Återbetalning från AFA 8,5 0,0 8,5 0,0Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 29,8 22,2 23,2 20,6Realisationsvinster 3,2 0,2 3,2 0,2Övriga verksamhetsintäkter 0,4 0,1 3,7 5,9Summa 315,0 265,8 412,7 363,3

Not 2 Verksamhetens kostnader (mkr)2015 2014 2015 2014

Personalkostnader 640,3 546,0 671,8 560,1Sociala avgifter 248,3 169,6 257,0 173,3Pensionskostnader 73,1 55,4 73,8 56,1Inköp av anläggnings och underhållsmaterial 17,0 11,0 36,2 11,0Bränsle, energi och vatten 6,3 23,1 47,5 50,8Bidrag,transfereringar 59,7 53,5 59,7 53,5Entreprenad, köp av verks 179,4 263,7 179,4 234,5Lokal- och markhyror 82,7 25,0 2,1 25,0Övriga tjänster 32,0 29,8 27,8 29,8Nedskrivningar fastigheter 0,1 0,2 0,1 0,2Nedskrivningar VA-verksamhet 1,9 0,0 1,9 0,0Nedskrivningar exploateringstillg 0,0 2,1 0,0 2,1Övr verksamhetskostn 84,9 120,7 109,1 156,8Summa 1 425,7 1 300,1 1 466,4 1 353,2

Not 3 Avskrivningar (mkr)2015 2014 2015 2014

Anläggningar 27,3 40,8 60,0 59,1Inventarier 16,7 16,1 17,8 16,3Summa 44,0 56,9 77,8 75,4

Not 4 Skatteintäkter (mkr)2015 2014 2015 2014

Preliminär utbet kommunalskatt 893,0 859,0 893,0 859,0Slutavräkning föregående år -1,8 -2,6 -1,8 -2,6Preliminär slutavräkning innevarande år 1,0 0,2 1,0 0,2Summa 892,2 856,6 892,2 856,6

Not 5 Statligt utjämningsbidrag (mkr)2015 2014 2015 2014

Inkomstutjämning 236,0 221,0 236,0 221,0Strukturbidrag 2,5 0,0 2,5 0,0Kostnadsutjämning -21,2 -25,1 -21,2 -25,1Regleringsbidrag/avgift -0,9 5,4 -0,9 5,4Övriga generella statsbidrag 7,8 0,0 7,8 0,0Utjämning LSS -4,3 -2,9 -4,3 -2,9Kommunal fastighetsavgift 52,0 50,8 52,0 50,8Summa 271,9 249,2 271,9 249,2

Kommunen

Koncernen

Koncernen

KoncernenKommunen

Kommunen Koncernen

Kommunen Koncernen

Kommunen

61

Not 6 Finansiella intäkter (mkr)2015 2014 2015 2014

Räntor likvida medel 0,1 0,7 0,5 1,1Avkastning kapitalförvaltning 0,6 0,6 0,6 0,6Räntor utlämnade lån koncernföretag 1,9 0,0 0,0 0,0Borgensavgift 2,5 2,2 0,0 2,2Övriga finansiella intäkter 0,1 0,2 3,0 0,2Summa 5,2 3,7 4,1 4,1

Not 7 Finansiella kostnader (mkr)2015 2014 2015 2014

Räntor lån 0,1 1,0 17,0 19,0Ränteuppräkning pensionsåtaganden 1,1 0,8 1,1 0,8Övriga finansiella kostnader 0,3 0,2 0,3 2,3Summa 1,5 2,0 18,4 22,1

poster (mkr)2015 2014 2015 2014

Avsättningar 12,6 2,4 12,6 2,4Skatt 0,0 0,0 -4,3 1,6Nedskrivning anläggningstillgångar 1,4 0,2 1,4 0,2Förändring exploateringstillgångar 0,0 2,1 0,0 2,1Övrigt 0,0 0,0 -1,0 0,0Summa 14,0 4,7 8,7 6,3

Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar (mkr)

2015 2014 2015 2014Anskaffningsvärde 1 369,7 1 330,1 2 622,8 2 296,9Ackumulerade avskrivningar -638,6 -611,2 -894,1 -842,5Ackumulerade nedskrivningar/försäljningar -218,1 -12,2 -205,0 -8,9Utgående bokfört värde 513,0 706,7 1 523,7 1 445,5

Ingående bokfört värde 706,7 691,0 1 445,5 1 379,1

Årets: investeringar 42,7 55,6 321,1 119,2 försäljningar -206,3 -1,1 -208,6 -1,7 investeringsbidrag -1,6 -1,1 -1,6 -1,1 nedskrivningar -1,3 -0,2 -9,8 -0,2 avskrivningar -27,2 -40,8 -51,6 -58,6 övervärde i fastighet 0,0 0,0 0,0 3,4 omklassificering/överföring 0,0 3,3 28,7 5,4Utgående bokfört värde 513,0 706,7 1 523,7 1 445,5

Not 10 Maskiner och inventarier (mkr)2015 2014 2015 2014

Anskaffningsvärde 195,0 176,9 205,7 184,0Ackumulerade avskrivningar -142,7 -125,9 -149,3 -131,6Ackumulerade nedskrivningar/försäljningar -2,5 -0,9 -2,8 -0,9Utgående bokfört värde 49,8 50,1 53,6 51,5

Ingående bokfört värde 50,1 50,9 51,5 52,0

Årets: investeringar 18,3 18,9 22,0 19,9 investeringsbidrag -0,3 0,0 -0,3 0,0 försäljningar -1,6 -0,3 -1,9 -0,3 avskrivningar -16,7 -16,1 -17,7 -16,8 nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 omklassificering/överföring 0,0 -3,3 0,0 -3,3Utgående bokfört värde 49,8 50,1 53,6 51,5

Koncernen

KoncernenKommunenNot 8 Justering för ej likviditetspåverkande

Kommunen

KoncernenKommunen

Kommunen Koncernen

Kommunen Koncernen

62

Not 11 Finansiella anläggningstillgångar (mkr)2015 2014 2015 2014

Aktier och andelar

Laholmshem AB 55,0 35,0 0,0 0,0Kommuninvest ekonomisk förening 21,4 1,8 21,4 1,8Södra Hallands Kraftförening 1,2 1,2 1,2 1,2Kommunassurans Syd AB 1,1 1,1 1,1 1,1SABO Byggnadsföräkring 0,0 0,0 0,1 0,1Husbyggnadsvaror HBV ekonomisk förening 0,0 0,0 0,2 0,7Delumma 78,7 39,1 24,0 4,9

Utlämnade lån

Kommuninvest ekonomisk förerning 3,9 3,9 3,9 3,9Kommunfastigheter i Laholms AB 155,1 0,0 0,0 0,0Mellbystrandsföreningen 2,5 0,0 2,5 0,0Summa 240,2 43,0 30,4 8,8

Not 12 Förråd, lager (mkr)2015 2014 2015 2014

VVS-lager - 0,9 0,9 0,9Bränslelager - 0,0 0,4 0,5Lager, Gata och VA 1,1 0,9 1,1 0,9Fordon 0,9 0,0 0,9 0,0Lager Servcenter 0,1 0,1 0,1 0,1Summa 2,1 1,9 3,4 2,4

Not 13 Fordringar (mkr)2015 2014 2015 2014

Statsbidrag 21,4 7,9 21,4 7,9Kundfordringar 26,1 22,3 18,1 15,8Kommunalskatt 1,0 0,2 1,0 0,2Kommunal fastighetsavgift 40,2 38,3 40,2 38,3Ersättning för mervärdesskatt 10,1 8,8 21,6 8,8Momsjämkningsfordran 0,0 0,0 5,4 0,0Upplupna intäkter/förutbetalda kostnader 22,0 14,8 24,7 17,8Övrigt 17,5 9,1 2,0 17,1Summa 138,3 101,4 134,4 105,9

Not 14 Exploateringsmark (mkr)2015 2014 2015 2014

Industriområde

Mellby industriområde etapp 1 4,6 4,6 4,6 4,6Mellby industriområde etapp 2 1,7 4,1 1,7 4,1Handelsplats Ängstorp 2,6 2,6 2,6 2,6Nyby industriområde 12,5 10 12,5 10Veinge industriområde 0,5 0,5 0,5 0,5Våxtorps industriområde 1,6 1,7 1,6 1,7Hishults industriområde 1,1 1,1 1,1 1,1Skottorps industriområde 1,3 1,6 1,3 1,6Delsumma 25,9 26,2 25,9 26,2

Bostadsområde

Örelidsområdet, etapp 2 -0,9 0,1 -0,9 0,1Veinge Äringsvägen 0,1 0,1 0,1 0,1Veinge öster 0,6 0,6 0,6 0,6Glänningesjö bostadsområde -0,6 0,7 -0,6 0,7Ysby 1,2 0,8 1,2 0,8Delsumma 0,4 2,3 0,4 2,3Summa 26,3 28,5 26,3 28,5

Kommunen

Kommunen

Koncernen

Koncernen

Kommunen

Kommunen

Koncernen

Koncernen

63

(pensionsförvaltning)2015 2014 2015 2014

Bokfört värde

Handelsbanken Fonder 16,0 15,8 16,0 15,8Robur Fonder 45,3 44,9 45,3 44,9Summa 61,3 60,7 61,3 60,7

Marknadsvärde

Handelsbanken fonder 30,7 27,8 30,7 27,8Robur fonder 53,8 52,8 53,8 52,8Summa 84,5 80,6 84,5 80,6

Not 16 Kassa och bank (mkr)2015 2014 2015 2014

Kassa 0,1 0,1 0,1 0,1Plusgiro 1,5 3,0 1,5 3,0Bank 139,1 140,7 163,0 154,7Summa 140,7 143,8 164,6 157,8

Not 17 Eget kapital (mkr)

Ingående eget kapital 800,2 783,9 838,3 815,9Årets resultat 13,1 16,3 19,3 16,5Justeringar eget kapital 4,3 0,0 4,3 5,9Utgående eget kapital 817,6 800,2 861,9 838,3

därav resultatutjämningsreserv 59,8 59,8 59,8 59,8

Justering eget kapital avser uppskrivning av insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Not 18 Avsättningar för pensioner ochliknande förpliktelser (mkr)

2015 2014 2015 2014Förmånsbestämd/kompletteringspension 47,2 43,0 47,2 43,0Pension till efterlevande 1,0 0,6 1,0 0,6PA-KL pensioner 7,2 4,3 7,2 4,3Särskild avtal/ålderspension 1,7 0,0 1,7 0,0Visstidspensioner 0,6 0,3 0,6 0,3Summa pensioner 57,7 48,2 57,7 48,2Löneskatt 14,0 11,7 14,0 11,7Summa avsatt till pensioner 71,7 59,9 71,7 59,9

Antal visstidsförordnande/visstidspensioner Förtroendevalda 2 0 2 0 Tjänstemän 0 0 0 0

Avsatt till pensionerIngående avsättning 59,9 58,3 59,9 58,3Nya förpliktelser under året 11,2 2,8 11,2 2,8 varav:

Nyintjänad pension 9,7 5,3 9,7 5,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,9 0,6 0,9 0,6 Sänkt diskonteringsränta 0,0 0,0 0,0 0,0 Pension till efterlevande 0,7 0,1 0,7 0,1 Övrig post -0,1 -3,2 -0,1 -3,2Årets utbetalningar -1,7 -1,5 -1,7 -1,5Förändring av löneskatt 2,3 0,3 2,3 0,3Summa avsatt till pensioner 71,7 59,9 71,7 59,9

Kommunen

Kommunen

Koncernen

Koncernen

KoncernenKommunenNot 15 Kortfrist placeringar (mkr)

64

Not 19 Andra avsättning (mkr)

Återställning Ahla deponi 2015 2014 2015 2014Ingående avsättning 8,2 7,4 8,2 7,4Årets avsättning 0,8 0,8 0,8 0,8Delsumma andra avsättningar 9,0 8,2 9,0 8,2Avsättningen skall täcka kostnaden för sluttäckning och efterbehandling i 30 år efter avslutad deponering.

Upplupen skatteskuld 0,0 0,0 4,9 6,1Summa andra avsättningar 9,0 8,2 13,9 14,3

Not 20 Långfristiga skulder (mkr)2015 2014 2015 2014

Lån Kommuninvest 0,0 30,0 572,0 382,0Lån kreditinstitut 0,0 0,0 133,0 263,0Övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 29,0 29,0Delsumma 0,0 30,0 734,0 674,0

Anslutningsavgifter VAIngående avsättning 28,8 27,6 28,8 27,6Årets avsättning 1,9 1,2 1,9 1,2Delsumma 30,7 28,8 30,7 28,8Summa 30,7 58,8 764,7 702,8

Anslutningsavgifterna för vatten och avlopp periodiseras över den beräknade nyttjandeperiodenför anläggningstillgångarna (33år).

Not 21 Kortfristiga skulder (mkr)2015 2014 2015 2014

Leverantörsskulder 33,8 43,4 52,2 59,5Källskatt 13,5 11,0 13,9 11,0Arbetsgivaravgift 16,5 13,5 17,2 13,5Mervärdesskatt 2,7 1,0 5,2 1,0Semesterskuld 40,8 35,7 44,3 39,0Ferielön lärarpersonal 12,6 11,5 12,6 11,5Pensionskostn individuell del 29,6 25,2 29,6 25,2Löneskatt pensionskostnad individuell del 9,1 7,5 9,1 7,5Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 48,8 42,8 66,1 56,8Slutavräkning skatteintäkter 1,7 8,3 1,7 8,3Överuttag VA-kollektivet 9,6 9,1 9,6 9,1Tillfälligt statsbidrag flyktningverksamhet förutbet. 24,0 0,0 24,0 3,4Summa 242,7 209,0 285,5 245,8

Kommunen

Kommunen

Kommunen

Koncernen

Koncernen

Koncernen

65

Not 22 Borgensengagemang (mkr)2015 2014 2015 2014

Kommunalt förlustansvar Egna hem 0,1 0,2 0,1 0,2Lån Laholmshem AB 645,0 615,0 0,0 0,0Lån Kommunfastigheter i Laholm AB 60,0 0,0 0,0 0,0Bostadslån Riksbyggen 20,3 20,7 20,3 20,7Lån ideella föreningar 2,4 2,6 2,4 2,6Lån lokalägande föreningar 5,4 8,2 5,4 8,2Övr borgensförpliktelser 0,1 0,1 0,1 0,1Summa 733,3 646,8 28,3 31,8

Not 23 Pensionsförpliktelser (mkr)2015 2014 2015 2014

Avsättning för pensioner 71,7 59,9 71,7 59,9Ansvarsförbindelser/pensionsförpliktelser 548,1 563,3 548,1 563,3Totala pensionsförpliktelser 619,8 623,2 619,8 623,2

Finansiella placering (bokfört värde) 61,3 60,7 61,3 60,7Finansiella placeringar (marknadsvärde) 84,5 80,6 84,5 80,6Återlånade medel 558,5 562,5 558,5 562,5

Marknadsvärde fianansiell placering

Räntebärande värdepapper 41,5 41,9 41,5 41,9Svenska aktier 30,7 27,4 30,7 27,4Utländska aktier 12,3 11,3 12,3 11,3Summa 84,5 80,6 84,5 80,6

Kommunen har enl beslut i kommunfullmäktige april 1999, § 41, ingått en solidarisk i borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ek förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlems-kommunerna vid ett ev ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som resp medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Laholms kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 844 563 614 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 827 345 142 kronor.

Kommunen

Koncernen

Koncernen

Föreskrifter för hanteringen av medel avsatta för pensionsförpliktelser har antagits av kommunfull mäktige 2005 § 35. Kompletterande beslut har antagits under 2013 KF §77. I förvaltningsberättelsen finns ytterligare kommentarer till förvaltningen.

Kommunen

66

Pensionsförpliktelser intjänade före 1998

2015 2014 2015 2014Ingående saldo 453,3 465,8 453,3 465,8Aktualisering -1,2 -0,7 -1,2 -0,7Ränteuppräkning 3,8 3,8 3,8 3,8Basbeloppsuppräkning 4,6 0,7 4,6 0,7Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 -1,9 0,0 -1,9Pensionsutbetalningar -18,4 -16,8 -18,4 -16,8Övrigt -1,0 2,4 -1,0 2,4Delsumma 441,1 453,3 441,1 453,3

Löneskatt 107,0 110,0 107,0 110,0Summa 548,1 563,3 548,1 563,3

Aktualiseringsgrad 97% 96% 96% 96%

Förtroendevalda på heltid och deltid

Not 24 Övriga förpliktelserFinansiell leasing - Framtida förplikelser (mkr) 2015 2014 2015 2014FordonInom ett år 1,9 1,7 1,9 1,7senare än ett år men inom fem år 2,1 2,1 0,0senare än fem år 0,0 0,0 0,0Summa 4,0 1,7 4,0 1,7

Kommunen

Koncernen

Koncernen

Kommunen har antagit nya pensionsregler (OPF-KL) för förtroendevalda som gäller från 2015-01-01. Avtalet tillämpas på förtroendevalda som valts för första gången i 2014 års val eller senare. För förtroendevalda som påbörjat sina uppdrag före 2014 års utgång gäller fortsatt tidigare avtal (PBF). Enligt det nya avtalet (OPF-KL) ska förtroendevalda ha rätt till omställningsstöd om uppdrag har innehafts i minst fyra år och till minst 40 procent av heltid.

Pensionsbestämmelserna omfattar förtroendevalda med uppdrag på heltid och deltid om minst 40 procent. Förvärvsinkomst upp till två prisbasbelopp per år undantas från samordning med pension. Hela pensionsbeloppet skuldförs i samband med beviljad pension. Antalet förtroendevalda med dessa villkor enligt båda avtalen uppgick 2015-12-31 till 7 personer.

Kommunen

67

Driftredovisning

Verksamhet Kostnader Budget Redovisat Redovisat Kostnader Budget-

2014 2015 2015 2015 2015 avvikelse

Netto Netto Kostnader Intäkter Netto

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige 969 1 145 1 145

Stöd till politisk verksamhet 1 132 1 135 1 135

Summa Kommunfullmäktige 2 101 2 504 2 280 0 2 280 224

Därav tilläggsbudgeterat 20

Kommunstyrelse Skattefinansierad verksamhet

IT-verksamhet 15 387 13 348 348 13 000

Informationsverksamhet 132 0 0 0

Gem administration 27 232 23 584 1 696 21 888

Kommunförsäkring 2 032 1 461 1 461

Nämnds- och styrelseverksamhet 2 743 3 077 3 077

Övrig politisk verksamhet 3 220 2 496 2 496

Överförmynderi 2 255 207 2 048

Marknadsföring, varumärke 950 912 144 768

Bredband 1 718 2 034 2 034

Intern Service administr. 1 124 1 124

Kostverksamhet 3 309 3 223 86

Stadshuscafeteria 1 494 971 523

Transport/verkstad 6 255 6 197 58

Kontorsservice 5 454 3 428 2 026

Gem adm. Planeringskont 10 133 413 9 720

Lokalförsörjning 14 655 12 397 2 258

Lokaler 18 184 12 609 5 575

Allmän markreserv 1 104 1 821 763 1 058

Kalkning 2 804 2 959 -155

Miljöplanering 729 929 76 853

Energirådgivning 102 290 201 89

Översiktsplanering 612 575 493 82

Färdtjänst 6 366 6 292 6 292

Driftsenhet administration 3 070 1 224 1 846

Gator och vägar 25 064 6 645 18 419

Offentlig miljö 8 110 324 7 786

Räddningstjänst 19 301 23 197 3 382 19 815

Summa skattefinansierad verks 81 628 128 814 181 927 57 700 124 227 4 587

Därav tilläggsbudgeterat -3 372

Kommunstyrelsen Avfallsverksamhet

Avfallshantering -1 465 23 748 23 661 87

Summa avgiftsfinansierad verks -1 465 1 728 23 748 23 661 87 1 641

Därav tilläggsbudgeterat

Kommunstyrelsen VA-verksamhet

Nämnds- och styrelseverksamhet 287 173 173

Vatten- och avloppsverksamhet -287 48 113 48 286 -173

Summa avgiftsfinansierad verks 0 0 48 286 48 286 0 0

Summa Kommunstyrelse 80 163 130 542 253 961 129 647 124 314 6 228

Därav tilläggsbudgeterat -3 372

68

Verksamhet Kostnader Budget Redovisat Redovisat Kostnader Budget-

2014 2015 2015 2015 2015 avvikelse

Netto Netto Kostnader Intäkter Netto

Kultur- o utvecklingsnämnd

Gem administration 9 085 11 110 1 338 9 772

Nämnds- och styrelseverksamhet 705 812 812

Näringslivsverksamhet 4 901 7 103 1 263 5 840

Turistverksamhet 970 1 184 65 1 119

Natur- och fiskevårdsåtgärder 18 139 156 -17

Allm fritidsverksamhet 8 524 9 180 235 8 945

Kulturstöd 767 722 722

Allm kulturverksamhet 1 920 3 579 296 3 283

Museiverksamhet 1 991 2 941 885 2 056

Bibliotek 10 454 11 042 1 093 9 949

Kulturskola 5 577 5 697 821 4 876

Idrotts- och fritidsanläggningar 14 223 23 087 8 497 14 590

Gymnasieskola 100 376 101 033 4 334 96 699

Vuxenutbildning 6 383 8 680 3 035 5 645

SFI 2 617 5 863 2 865 2 998

Daglig verksamhet 8 322 776 7 546

Gem AME 6 389

Ekonomiskt bistånd 20 798

Flyktingverksamhet -3 468 27 597 27 597 0

Arbetsmarknadsåtgärder 8 176 21 053 9 409 11 644

Summa Kultur-o utvecklingsnämnd 200 406 187 118 249 144 62 665 186 479 639

Därav tilläggsbudgeterat 5 825

Servicenämnd

Summa Servicenämnden 48 911 0 0 0 0 0

Miljö-o byggnadsnämnd

Gem administration 3 379 4 734 4 734

Nämnds- och styrelseverksamhet 582 758 758

Fysisk och teknisk planering 2 842 6 658 5 910 748

Miljö- och hälsoskydd 1 358 4 698 3 501 1 197

Summa Miljö- o byggnadsnämnd 8 161 9 529 16 848 9 411 7 437 2 092

Därav tilläggsbudgeterat 1 307

Barn- o ungdomsnämnd

Gem administration 5 164 6 641 6 641

Nämnds- och styrelseverksamhet 657 786 786

Barnomsorg 127 263 165 451 25 166 140 285

Grundskola 237 328 271 995 16 690 255 305

Gymnasieskola 104 5 136 5 136 0

Summa Barn- o ungdomsnämnd 370 516 394 940 450 009 46 992 403 017 -8 077

Därav tilläggsbudgeterat 9 385

69

Verksamhet Kostnader Budget Redovisat Redovisat Kostnader Budget-

2014 2015 2015 2015 2015 avvikelse

Netto Netto Kostnader Intäkter Netto

Socialnämnd

Gem administration 13 159 19 211 454 18 757

Nämnds- och styrelseverksamhet 819 997 997

Tillstånds-och tillsynsverksamhet 126 499 293 206

Öppen förskola 1 426 1 556 132 1 424

Vård och omsorg 320 179 411 296 72 686 338 610

Individ- och familjeomsorg 41 550 76 937 6 680 70 257

Flyktingverksamhet 249 8 884 8 884 0

Summa Socialnämnd 377 508 423 604 519 380 89 129 430 251 -6 647

Därav tilläggsbudgeterat 12 773

Revision

Revision 1 204 1 344 1 344

Summa Revision 1 204 1 346 1 344 0 1 344 2

Därav tilläggsbudgeterat 10

Överförmyndarnämnd

Överförmyndarnämnd 1 875

Summa Överförmyndarnämnd 1 875 0

Därav tilläggsbudgeterat -1 637

Summa nämndsredovisning 1 090 845 1 149 583 1 492 965 337 844 1 155 121 -5 538

Därav tilläggsbudgeterat 24 291

Gem kostnader/intäkter

Därav tilläggsbudgeterat -20 750

Pensionskostnader 18 932 21 600 29 496 29 496

AFA-försäkring återbetalning 8 515 -8 515

KS förfogande 125

Ferie- och semesterlöneskuld 1 663 1 000 2 412 2 412

Tjänsteförsäljning bolag 727 -727

Försäkringsersättning LSS-boende 3 209 3 209 0

Realisationsvinster -165 3 200 -3 200

Nedskrivningar 2 308 103 103

Övriga intäkter/kostnader fastigheter 216 164 52

Kapitalkostnader, internränta -22 310 -22 050 19 972 -19 972

Regl finansiella poster -40 -63 -63

Interna poster -58 652 -58 652

Summa Gem kostnader/intäkter 388 675 -23 279 -22 865 -414 1 089

Avstämning resultat 1 091 233 1 150 258 1 469 686 314 979 1 154 707 -4 449

70

Investeringsredovisning

Projekt Årsbudget Ombudg fr Nya proj/ Budget Utfall Avvikelse

2015 föreg år till anslag 2015 2015

Kommunstyrelsen

Investeringsram KS oförutsett 1000 100 1 100 1 100

Utrustning räddningstjänsten 500 7 071 7 571 6 925 646

Gemensamma IT-investeringar 700 528 1 228 1 122 106

IT-stöd verksamhetsstyrning 200 200 0 200

Ipads förtroendevalda 0 125 125 0 125

Mobilitet, trådlöst internet 0 1 372 1 372 1 200 172

Kommunal ledningsförmåga intäkter 0 -1 014 -1 014 -242 -772

Kommunal ledningsförmåga kostn 0 2 264 2 264 250 2 014

Investeringsram Intern Service 0 1 070 1 070 232 838

Markförvärv 16 000 16 000 14 863 1 137

Markförsäljning 0 -2 500 -2 500 -2 320 -180 Kommunstyrelsens investeringsram för offentlig miljö och gata 9 600 3 205 1 830 14 635 7 301 7 334

Husbilsparkering 1 100 -1 000 100 211 -111

Veingeskolan F-9 0 500 500 420 80

Entré Stationsområdet 1 000 1 000 81 919

Parkeringsanordningar 150 100 250 49 201

Vattenrening Veingebadet 0 900 900 0 900

Snabbladdningsstolpe 500 500 501 -1

Tillväxtinvesteringar 5 300 2 330 7 630 3 426 4 204

Delsumma 36 050 15 881 1 000 52 931 34 019 18 912

Kommunstyrelsen Exploateringsverksamhet

Expl områden industri -1 120 -1 120 -390 -730

Expl områden industri 6 700 6 700 106 6 594

Expl områden bostäder -2 030 -2 030 -2 719 689

Expl områden bostäder 400 400 788 -388

Delsumma 3 950 0 0 3 950 -2 215 6 165

Kommunstyrelsen avfallsverksamhet

Containrar, inköp 0 1 000 1 000 1 090 -90

Komplettering Ahla deponi 0 150 150 46 104

Lakvattenhantering 300 200 500 177 323

Omlastning hushållsavfall 0 240 240 0 240

Delsumma 300 1 590 1 890 1 314 576

Kommunstyrelsen VA-verksamhet

Komplettering vattenverk 500 500 994 -494

Vattenledn Skottorp-Laholm 3 000 3 000 0 3 000

Kövlinge LTA-system 1 000 1 500 2 500 297 2 203

Förstudie vattentäkt Skottorp 3 800 3 800 1 185 2 615

Förstudie vattentäkt Knäred 1 900 1 900 0 1 900

Komplettering reningsverk 300 300 0 300

Ombyggnad avloppspumpstationer 600 600 92 508

71

Projekt Årsbudget Ombudg fr Nya proj/ Budget Utfall Avvikelse

Kommunstyrelsen VA-verksamhet forts 2015 föreg år till anslag 2015 2015

Datoriserad drift och övervakning 500 500 226 274

Utbyggnad Ängstorp 3 500 3 500 964 2 536

Överföringsledning Ängstorp intäkter -8 400 -8 400 0 -8 400

Överföringsledning Ängstorp kostnader 14 000 14 000 2 699 11 301

Överföringsledning Veinge-Laholm 7 000 7 000 988 6 012

Vattenledning Veinge-Kistinge 1 000 1 000 2 000 354 1 646

Nyexploatering 3 000 3 000 0 3 000

Styrning vatten 500 500 180 320

Smärre utökningar/serviser 400 400 22 378

Vatten - Spillvattenledningar 5 000 1 200 6 200 4 499 1 701

Vattenledning Veinge – Laholm 2 500 2 500 0 2 500

Överföringsledning Öring 200 200 0 200

Utbyggnad dagvatten 5 000 5 000 554 4 446

Delsumma 45 300 3 700 0 49 000 13 053 35 947

Summa Kommunstyrelse 85 600 21 171 1 000 107 771 46 171 61 600

Kultur- och utvecklingsnämnd

Investeringsram kultur- o utveckling 3 000 324 3 324 1 427 1 897

Kattegattleden 0 2 001 2 001 2 406 -405

Inventarier boende EKB 0 1 168 1 168 187 981

Padeltennisbana 1 000 1 000 0 1 000

Scen Stadsparken 250 250 0 250

Konstnärlig utsmyckning skolor 0 748 748 0 748

Summa Kultur- o utvecklingsnämnd 4 250 4 241 0 8 491 4 020 4 471

Barn- och ungdomsnämnd

Investeringsram 7 300 482 -1 400 6 382 1 973 4 409

Hishultsskolan inventarier 0 164 164 142 22

L:a Tjärby inventarier 0 1 234 1 234 856 378

Summa Barn- o ungdomsnämnd 7 300 1 880 -1 400 7 780 2 972 4 808

Socialnämnd

Investeringsram 1 300 1 300 950 350

E-hälsa 150 950 1 100 446 654

Teknikutveckling 0 485 485 43 442

Inventarier servicebostad LSS 0 25 25 40 15

Utbyte trygghetslarm 1 600 1 600 0 1 600

Summa Socialnämnd 3 050 1 460 0 4 510 1 480 3 030

Miljö- och byggnadsnämnd

Inventarier 50 50 51 -1

Uppdatering, Geosecma 0 90 90 74 16

Miljö R/Ecos 2 165 165 0 165

Kartprogram 0 90 90 74 16

AGS Arkivsystem 100 100 0 100

Summa Miljö- o byggnadsnämnd 315 180 0 495 200 295

Nettoinvesteringar totalt 100 515 28 932 -400 129 047 54 841 74 206

72

Resultaträkning Avfallshantering 2015 2014

Verksamhetens intäkter 23,7 23,6

Verksamhetens kostnader -22,3 -

20,6

Avskrivningar -1,1 -1,1

Nedskrivning 0,0 0,0

Verksamhetens nettokostnader 0,3 1,9

Intern ränta -0,4 -0,4

Årets resultat -0,1 1,5

Avfallsverksamhetens driftbudget utgick från att det ackumulerade överskottet på ca 10,5 Mkr skulle minska med ca 1,7 Mkr. I årets prognoser har förutsetts en något mindre minskning av överskottet. Det slutliga utfallet blev en mycket blygsam minskning, 87 tkr. Budgetavvikelsen netto blev +1 641 tkr. På intäktssidan har renhållningsavgifterna blivit något högre än budgeterat. Taxan var oförändrad, men antalet abonnenter ökade. Intäkterna för tippavgifter har däremot, som väntat, minskat kraftigt, vilket är en direkt följd av att Diab i princip upphört att lämna avfall sedan kvartal 2. Intäkterna från skrotförsäljning och träflisning har varit fortsatt höga.

De stora avvikelsen, och därmed överskottet, återfinns på kostnadssidan. Båda våra stora avtal med SITA och Halmstads Energi & Miljö om hämtning respektive förbränning av hushållssopor har kostat mindre än budgeterat. Till överskottet bidrar även utebliven index-uppräkning och en vakant tjänst.

73

RESULTATRÄKNING (Mkr) Not 2015 2014

Verksamhetens intäkter 1 48,2 43,1Verksamhetens kostnader 2 -33,7 -28,8Avskrivningar 3 -9,8 -9,6Verksamhetens nettokostnader 4,7 4,7

Finansiella kostnader 4 -4,7 -4,7

Årets resultat 0,0 0,0

BALANSRÄKNING (Mkr) Not 2015-12-31 2014-12-31

Tillgångar

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar 5 163,5 161,6Summa anläggningstillgångar 163,5 161,6

OmsättningstillgångarKundfordringar 6 5,2 4,8Kortfristiga fordringar 0,0 0,0Summa omsättningstillgångar 5,2 4,8

SUMMA TILLGÅNGAR 168,7 166,4

Eget kapital, avsättningar och skulder 2015-12-31 2014-12-31

Eget kapital 6,7 6,7varav årets resultat 0,0 0,0

SkulderAvräkning mot kommunen 7 121,7 121,8Förutbetald anläggningsavgift 8 30,7 28,8Kortfristiga skulder 9 9,6 9,1

Summa skulder 162,0 159,7

SUMMA EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 168,7 166,4

RÄKENSKAPER VA-VERKSAMHETEN

74

Not 1 Verksamhetens intäkter (mkr)2015 2014

Brukningsavgifter 47,3 48,7Överuttag VA-kollektivet -0,5 -6,9Anläggningsavgifter 3,3 2,5Periodisering av anläggningsavgifter -1,9 -1,2Summa 48,2 43,1

Not 2 Verksamhetens kostnader (mkr)2015 2014

Personalkostnader 0,2 0,3Anläggnings- och underhållsmaterial 0,0 0,3Entreprenad, köp av verks 30,0 27,8Nedskrivning anläggning (kostnader förstudie vatten- 1,3försörjning Knäred)Övriga kostnader 2,2 0,4Summa 33,7 28,8

Not 3 Avskrivningar (mkr)2015 2014

Anläggningar 9,8 9,6Summa 9,8 9,6

Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan över den förväntade fysiska nyttjandeperioden.Avskrivning görs med lika stora belopp över perioden, enligt metoden för rak linjär avskrivning.Följande avskrivningstider används:

År ProcentVA-ledningar 33 3Vattenverk 33 3Avloppsreningsverk 25 4Fordon VA 6,5 15Inventarier 6,5 15

Not 4 Finansiella kostnader (mkr)2015 2014

Internränta 3,0% 3,0%Internränta 4,7 4,7Summa 4,7 4,7

Not 5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar (mkr)

2015 2014Ingående värde 161,6 154,6Anskaffning 13,0 16,6FörsäljningNedskrivningar -1,3Avskrivningar -9,8 -9,6Summa 163,5 161,6

Acumulerat anskaffningsvärde 304,2 291,2Ack avskrivningar -139,4 -129,6Ack nedskrivningar -1,3 0,0Summa 163,5 161,6

NOTER VA-VERKSAMHETEN

75

Not 6 Kundfordringar2015 2014

Halmstad energi och Miljö (HEM) 5,2 4,8Summa 5,2 4,8

Not 7 Avräkningsskuld mot kommunen2015 2014

Avräkning kommunen för att täcka kapitalunderskott 121,7 121,8Summa 121,7 121,8

Not 8 Förutbetalda anläggningsavgifter2015 2014

Ingående avsättning 28,8 27,6Årets avsättning 1,9 1,2Delsumma 30,7 28,8

Not 9 Kortfristiga skulderFrån och med 2013 redovisas överuttag av brukar-avgifterna som en kortfristig skuld

2015 2014Ingående överuttag VA-kollektivet 9,1 2,2Årets överuttag VA-kollektivet 0,5 6,9Summa 9,6 9,1

76

Redovisningsprinciper

Laholms kommun följer och tillämpar i huvudsak de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Anläggningstillgångar har i balansräk-ningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella inkomster) med avdrag för planenliga avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inga låne-kostnader. Avskrivning av anläggningstillgångar görs linjärt efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod och påbörjas från månaden efter investeringstillfället. Följande avskrivningstider tillämpas; Byggnader och tekniska anläggningar 15, 20, 25, 33 och 50 år. Maskiner och inventarier 7 respektive 10 år. Övergång till komponentavskrivningar är är genomförd i 2015 års bokslut inom områden för VA-anläggningar samt gata- och GC-vägar. Avskrivningar för avgifts- finansierad verksamhet påbörjas året efter investeringen har kostnadsförts. It-utrustning bestående av datorer, läsplattor och mobiltelefoner kostnadsförs direkt från och med 2015. Internränta har beräknats med 3,0 % på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Leasingavtalen som avser fordon och paviljonger klassificeras som operationella. Vid värdering av pensionsförpliktelser tillämpas RIPS 07 (SKL:s riktlinjer för beräkning av pensionsskulden. Pensions-förmåner intjänade under året redovisas som avsättning respektive kortfristig skuld (avgiftsbestämnd del) i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Semesterlöneskuld, okompenserad över-tid och därpå upplupen arbetsgivarav-gift redovisas under kortfristiga skulder. Den årliga förändringen kostnadsförs på respektive verksamhet.

Sociala avgifter har bokförts i form av pro-centuella personalomkostnadspålägg i sam-band med löneredovisningen har uttag debiterats verksamheterna med följande procentpåslag: Anställda med kommunalt avtal: 38,25 % Arvodesanställda: 30,42 % Timlöner intjänade i december som utbe-talats i januari har kostnadsbokförts och redovisats som en kortfristig skuld. Va-anslutningsavgifter bokförs som en intäkt i driftredovisningen. I drifts-redovisningen intäktsförs 13 % av årets redovisning medan återstående 87 % upptas som en långfristig skuld för att därefter årligen intäktsföras med 3 %. Den sammanställda redovisningen som omfattar kommunen och koncernen Laholmshem AB har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering avseende ägd andel. Obeskattade reserver har räknats som eget kapital och koncerninterna transaktioner har eliminerats. I vissa fall skiljer avskrivningsprinciper mellan kommunen och företaget. Någon justering har inte gjorts för detta. Avvikelser från av Rådet för Kommu-nal redovisning rekommenderade redovisningsprinciper Exploateringsverksamhetens inkomster och utgifter avslutas direkt mot balansräk-ningen. I investeringsredovisningen periodiseras inte erhållna investeringsbidrag utan intäktsförts direkt mot investerings-utgifterna. För att värdet ska klassificeras som investering ska det uppgå till minst ett prisbasbelopp och att ha en beräknad nyttjandeperiod som överstiger 3 år.

77

Kommunfullmäktige

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 0 0 Kostnader 2 101 2 280 Nettokostnad 2 101 2 280 Årsbudget, netto 2 079 2 504

Avvikelse -22 224

Verksamhetsområde Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling (kommunens riks-dag). Full¬mäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhets-former samt ansvarsfrihet för nämnderna. Fullmäktige har två ordinarie beredningar; demokrati- och organisationsberedningen och valberedningen. Fullmäktige har 41 di-rektvalda ledamöter. Mandatfördelningen mellan partierna för den valperiod som bör-jade den 15 oktober 2014 är följande: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 10, Moderata Samlingspartiet 9, Centerpartiet 7, Sverigedemokraterna 5, Miljöpartiet de gröna 3, Kristdemokraterna 2, SPI Välfärden 2, Liberalerna 1, Vänsterpartiet 1 Laholmspartiet 1. Årets verksamhet Fullmäktige har under året haft tio samman-träden. Vid sammanträdena har allmänheten haft möjlighet att ställa frågor till fullmäkti-ges ledamöter. Bland fullmäktiges viktigare ärenden under året finns förutom beslut om budget och ansvarsprövning av nämndernas verksamhet bl.a. beslut om näringslivs-strategi, riktlinjer för bostadsförsörjning, köp för bostadsändamål av fastigheterna Skummeslöv 5:2 och Skottorp 1:30, klimat-anpassningsplan, riktlinjer för mark-

anvisning och exploatering, inriktningsmål för kommunens verksamhet 2015-2018, försäljning av ridanläggningen på fastig-heten Lejeby 13:2, beställning av ny för-skola i Allarp, avskaffande av medborgar-förslagsrätten, regionalt avtal för utveckling av besöksnäringen i Halland, grönområdes-utredning för kustzonen, inriktningsbeslut för va-samverkan med Båstads kommun samt handlingsprogram 2016-2020 för trygghet och säkerhet. Fullmäktiges demokrati- och organisations-beredning har under året bl.a. berett ärende om omprövning av medborgarförslagsrät-ten. Fullmäktiges valberedning har lagt fram förslag till fullmäktige om val av nämnde-män i Halmstads tingsrätt 2016-2019. Fullmäktige beslutar årligen om ekonomiskt bidrag (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Parti-stödet omfattar dels ett grundstöd som utges till varje parti, dels ett mandatbundet stöd för varje ledamotsplats som partierna har i fullmäktige. Grundstödet har under 2015 uppgått till 22 250 kronor och mandatstödet till samma belopp. Ekonomiskt utfall Resultatet 2015 uppgick till +224 tkr (-22 tkr 2014).

78

Kommunstyrelsen

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 7 244 57 700 Kostnader 88 872 181 926 Nettokostnad 81 628 124 226 Årsbudget, netto 81 141 128 814

Avvikelse -487 +4 588

INVESTERINGAR

(Tkr) 2014 2015

Nettoinvestering 1 816 31 803 Årsbudget, netto 17 727 56 881

Avvikelse

+15 911 +25 078

Verksamhetsområde Kommunstyrelsen leder och samordnar för-valtningen av kommunens angelägenheter och förbereder ärenden till kommunfull-mäktige. Kommunstyrelsen har tillsammans med de olika nämnderna ansvar för att ge-nomföra kommunfullmäktiges beslut. I kommunstyrelsens verksamhetsområde in-går ansvar för räddningstjänst, kommunled-ningskontor och det nybildade planerings-kontoret. Kommunledningskontoret består av enheterna ekonomi, personal, IT- och ut-redningsfrågor, juridiska frågor samt kom-munikationsenhet med Medborgarservice. I planeringskontoret ingår kanslienheten, strategienheten (lokalstrateg, miljöstrateger, mark och exploatering, stadsträdgårds-mästare, trafikplanerare) samt driftenheten (gata, park, strand). Årets verksamhet Året har till stor del, och inom i stort sett alla delar av kommunens verksamheter, präglats av att skapa förutsättningar för en fungerande mottagning av den stora flyk-tingströmmen. Inte minst ansvaret för ett stort antal ensamkommande ungdomar har inneburit en stor utmaning. I slutet av året beslutades att, under en period, anställa en integrationsstrateg för att samordna kom-munens integrationsarbete.

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro är en viktig fråga för Laholms kommun. Sjuk-frånvaron är nu inne i en stigande trend. Det pågående arbetet med projektet Önskad

sysselsättning och de, totalt sett, ökade re-kryteringsbehoven har tydliggjort att orga-nisering och kvalitetssäkring av rekryte-rings- och bemanningsprocesserna i kom-munen behöver utredas. Ett måldokument för kommunens bostads-försörjning antogs i januari av kommun-fullmäktige. En av åtgärderna är att få igång en produktion av bostäder med inriktning på förtätning och med större andel flerbo-stadshus med hög tillgänglighet. Glädjande nog är flera sådana projekt på gång. Merparten av kommunens fastigheter över-läts till Kommunfastigheter i Laholm AB. Samtidigt flyttades personalen över till bo-laget. Kommunen har beviljats statliga bidrag till arbetet med en VA-plan. En klimatanpass-ningsplan antogs av kommunfullmäktige 2015. Denna har stor betydelse för plane-ring av bostäder i närheten av vatten och för utformning av fördjupad översiktsplan för kustområdet. Ett av målen för det miljö-strategiska arbetet är att Laholms kommun skall vara bland de 50 bästa kommunerna i Miljöaktuellts miljöranking. Under 2015 förbättrade kommunen sin placering från 64 till 61. Gång- och cykelbanor har byggts om och rustats upp, dels i Laholms, dels en bety-dande sträcka i samband med byggandet av Kattegattleden. I kustområdet har om-byggnad av centrum i Skummeslöv och parkering/entré vid Hökafältet påbörjats. Den nybildade enheten intern service ansva-rar för kostverksamheten, fordon/ transpor-ter, centralförråd med verkstad och kontors-service till kommunens samtliga verksam-heter. Inom kosten har under året införts två alternativa rätter på alla servicehus. En om-fattande ombyggnad av Lagaholmsskolans

79

kök genomfördes. Planering för ombyggnad av ytterligare kök pågår. Inom transport/fordon har en omfattande kartläggning av kommunens fordon och an-vändning av dessa genomförts. Målet är att förenkla administrationen, effektivisera kostnadsmässigt och redovisa miljöa-spekter. Under 2015 har fordonsparken utö-kats med bl.a. åtta nya gasbilar och tre hy-bridbilar. En tidning med information om kommunen distribuerades till samtliga hushåll under våren. Detta kommer att ske årligen. I bör-jan av sommaren startade en fristående fort-sättning av inflyttarkampanjen. Näringslivet i Laholm har en positiv ut-veckling med nyinvesteringar, expansion och nyanställning på flera håll och även ett högt nyföretagande. Företagsklimatet och kommunens service till företagen får bra betyg i genomförda enkäter. Under 2015 antogs en strategi för att jobba mer invest-eringsfrämjande och i slutet av året anställ-des en näringslivsutvecklare för att få fler och större företagsetableringar till Laholm. Räddningstjänsten har haft något fler insat-ser än under föregående år, men inga större händelser har inträffat. Under sommaren har femton strandvärdar tjänstgjort på stranden. På icke stranddagar har de varit behjälpliga med informationsspridning på campingplatser och liknande. Ett nytt handlingsprogram för skydd mot olyckor har antagits under året. Samverkan i brottsprevention tillsammans med polisen och socialtjänsten har fortsatt. Genom kontinuerliga träffar hanteras upp-komna situationer. Syftet är att snabbt åter-ställa/sanera skador i det offentliga rummet och initiera tekniska åtgärder för att minska möjligheten att utföra brott och skadegö-relse.

Ekonomiskt utfall

Kommunledningskontoret Då servicenämnden upphörde vid årsskiftet 2014/2015 flyttades stora delar av verksam-heten över till kommunstyrelsen. Med den nya organisationen är möjligheterna att göra jämförelser med föregående år delvis be-gränsade. Genom förändrade redovisningsprinciper för licenskostnader för IT-system uppnåd-des en engångseffekt under 2015. Syftet är att uppnå bättre tidsmässig överensstäm-melse mellan kostnadsredovisning och nytt-jande av licenserna. Den totala effekten ger en positiv avvikelse om 4 400 tkr. Kostverksamheten, som i prognoserna för-väntats gå med underskott, kunde vända detta till ett litet överskott. Förändringen förklaras av ökade volymer samtidigt som personalstyrkan i stort sett varit oförändrad. Kostnaderna för överförmyndarverksamhet-en har ökat. Administrationen har blivit dy-rare men även kostnaderna för gode män och överförmyndare har ökat. Planeringskontoret Då 2015 var det första året i en ny organi-sation har prognoser och jämförelser med tidigare år varit delvis osäkra. Detta gäller i särskilt hög grad fastighetssidan. Den sam-lade lokalförsörjningen har i princip hållit sig inom budget. Gatuunderhållet har förstärkts kraftigt på senare år. Tillskjutna medel hanteras inom investeringsbudgeten. Kostnaderna för vin-terväghållning har varit minimala vilket bi-drar till ett överskott inom driftenheten. Budgeten för parker/grönområden och stranden/kustområdet förstärktes inför 2015. Detta har möjliggjort ambitionshöj-ningar. Ett par särskilda anslag har inte utnyttjats. Det är dels 500 tkr för utredning av huvud-mannaskapet för väghållning i kustområdet, dels 250 tkr för inventering av strand-

80

erosionen vid stränderna tillsammans med Båstad och Halmstad. Budgeten för översiktsplanering har inte nyttjats i någon större omfattning, vilket hänger ihop med att arbetet med den för-djupade översiktsplanen försenats. Räddningstjänsten Budgetöverskottet för räddningstjänsten blev ca 670 tkr. Kapitalkostnaderna blev betydligt lägre medan oväntade reparations-kostnader på fastighet och inventarier och utökning av strandvärdsverksamheten med-förde ökade kostnader. Ett nytt avtal för deltidsbrandmän trädde i kraft efter sommaren. Merkostnaden för detta beräknas till ca 500 tkr för helår. För 2015 har merkostnaden varit ca 200 tkr. Framtiden Laholms kommun har en god tillväxt. Före-tagen har en ambition att investera och ut-vecklas. Vi kommer att se en fortsatt pro-duktion av bostäder, inte minst hyres-lägenheter, i kommunen. En aktiv mark- och planverksamhet ger goda förut-sättningar för Laholm att fortsätta växa och utvecklas. Markinköp i Skottorp ger plats för många nya bostäder i den södra delen av kommunen och i ett attraktivt läge, den på-gående planeringen kring Östra Nyby i Laholms tätort, nära service och kommuni-kationer ger tätorten möjligheter att växa tillsammans med de förtätningsprojekt som med stor sannolikhet kommer att synas under 2016. I Mellbystrand ska centrumplaneringen och en fortsatt satsning på ett kustnära hotell skapa möjligheter både för bostäder och tur-ism. Utbyggnaden av Skummeslövsstrand och det stora området i Allarp har börjat sätta fart. Laholms har en levande och före-tagsam landsbygd och många mindre tät-orter, varav några tappar befolkning men i begränsad omfattning. Fler hyreslägenheter i dessa mindre tätorter skulle ge förut-sättningar för en omflyttning inom tätorten och bidra till att även de mindre tätorterna

skulle öka sin befolkning. Svårigheterna att finansiera nybyggnation på landsbygden, trots att människor vill flytta dit, kan inne-bära att Laholmshem måste ta ett större ansvar för att bygga fler lägenheter. Trots svårigheterna med finansiering byggs det lägenheter i de mindre tätorterna, senast i Veinge och Ysby. Infrastruktur, såsom vägar, kollektivtrafik och bredband, är viktigt för landsbygdens utveckling. Utbyggnaden av bredband kommer att fortsätta snabbare de närmaste åren och Laholms kommuns envisa ambi-tioner om persontrafik och tågstopp i Veinge och Knäred kommer med stor san-nolikhet att realiseras. Att behålla och rekrytera kompetent perso-nal är också en utmaning, inte minst genom att pensionsavgångarna ökar. En del i att behålla personalen är att vända de ökande sjukskrivningstalen. De närmaste åren finns en fortsatt osäkerhet om hur många nyanlända kommunen måste ha beredskap för att ta emot. Det är ingen hemlighet att det är en ansträngd situation ur flera olika aspekter. Det strategiska arbe-tet har förstärkts för att ge oss möjligheter att planera vår integrationsverksamhet mer långsiktigt och ge nyanlända bättre förut-sättningar, utbildning och snabbare ingång på arbetsmarknaden, vilket är nödvändigt för en lyckosam integration. En fortsatt satsning på ungdomar och trygg-het är angeläget. Aktivitetshuset som plane-rats under flera år måste få bli det lyft för en aktiv och positiv fritid, som ungdomar efterfrågat, och skapas i ett nära samarbete med föreningslivet. Genom samverkan mellan kommunen, polisen och andra aktö-rer, har Laholm blivit en allt tryggare kom-mun att bo i. Men fortfarande upplever kommuninvånare, inte minst ungdomar, en otrygghet. En fortsatt och utökad sam-verkan och fler trygghetsskapande åtgärder ska stärka bilden av Laholm som en kom-mun där det är tryggt att bo och växa upp.

81

Kommunstyrelsen

Avfallsverksamhet

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 23 574 23 661 Kostnader 22 109 23 748 Nettokostnad -1 465 87 Årsbudget, netto 1 870

1 728

Avvikelse +3 335 +1 641

INVESTERINGAR

(Tkr) 2014 2015

Nettoinvestering 1 071 1 313 Årsbudget, netto 3 000 1 890

Avvikelse

+1 929 +577

Verksamhetsområde Avfallshanteringen i Laholms kommun finansieras med avgifter. Bortforsling av hushållssopor och förbränning av dessa ut-förs av entreprenörer och regleras i avtal. I egen regi bedrivs återvinningscentral och deponi i Ahla. Årets verksamhet Under året har en utredning om sluttäckning av deponin gjorts. En annan utredning om lakvattnet pågår. Den kommer att utmynna i alternativa lösningar för att ta hand om lak-vattnet samt beräknade kostnader för detta. En första hydrologisk rapport över grund-vattnet vid deponin har tagits fram. Resul-tatet av den kommer att visa vilka åtgärder vi kan vidta för att minska inläckaget av grundvattnet i deponin och kostnaderna för dessa. Ekonomiskt utfall Avfallsverksamhetens driftbudget utgick från att det ackumulerade överskottet på ca 10,5 Mkr skulle minska med ca 1,7 Mkr. I årets prognoser har förutsetts en något mindre minskning av överskottet. Det slut-liga utfallet blev en mycket blygsam minsk-

ning, 87 tkr. Budgetavvikelsen netto blev +1 641 tkr. På intäktssidan har renhållningsavgifterna blivit något högre än budgeterat. Taxan var oförändrad, men antalet abonnenter ökade. Intäkterna för tippavgifter har däremot, som väntat, minskat kraftigt, vilket är en direkt följd av att Diab i princip upphört att lämna avfall sedan kvartal 2. Intäkterna från skrot-försäljning och träflisning har varit fortsatt höga. De stora avvikelsen, och därmed över-skottet, återfinns på kostnadssidan. Båda våra stora avtal med SITA och Halmstads Energi & Miljö om hämtning respektive förbränning av hushållssopor har kostat mindre än budgeterat. Till överskottet bi-drar även utebliven indexuppräkning och en vakant tjänst. Framtiden Avfallsverksamheten står inför flera stora förändringar under de närmaste åren. Det mest påtagliga är den beslutade övergången till fyrfackskärl med sortering i åtta frakt-ioner. Innan dess skall en ny tillstånds-ansökan för Ahla avfallsanläggning behand-las. Dessutom skall en omlastningsstation projekteras och byggas. Införandet av det nya hämtningssystemet beräknas ske under 2018. Andra stora frågor som måste lösas är minskning av inläckaget av grundvatten till Ahla deponi samt lakvattenhanteringen vid både Ahla och Skottorp. För lakvattnet är avsikten att anordna intern rening och där-med koppla bort avledningen till de kom-munala reningsverken. Önskemålet från LBVA är att detta helst skall ske redan hösten 2017. Med tanke på alla förändringar och stora projekt som är i faggorna kommer de per-sonella resurserna att behöva förstärkas.

82

Kommunstyrelsen VA-verksamhet

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 43 129 48 244 Kostnader 43 129 48 244 Nettokostnad 0 0 Årsbudget, netto 0 0

Avvikelse

INVESTERINGAR

(Tkr) 2014 2015

Nettoinvestering 16 578 13 054 Årsbudget, netto 29 500 49 000

Avvikelse

+12 922 +35 946

Verksamhetsområde Sedan 2011 bedrivs va-verksamheterna i Halmstad och Laholm i en gemensam orga-nisation under ledning av nämnden för Laholmsbuktens VA. Verksamheten om-fattar vattenförsörjning, spillvattenhantering och dagvattenhantering. Årets verksamhet Pågående ärenden i statens va-nämnd gäl-lande utbyggnad av dagvattensystem i kust-området kom inte, till avslut under året. Strax före årsskiftet kom de sista besluten med utfall både till kommunens och abon-nenters fördel. Efter analys av domarnas in-nebörd och följd för fortsatt arbete, har LBVA valt att överklaga de inkomna be-sluten. I samband med planerad förnyelseåtgärd på tryckspillvattenledning i Mellbystrand i feb-ruari inträffade en vattenläcka. Utläckande dricksvatten orsakade översvämning av spillvattensystemet. Extra provtagning vi-sade på godkänd vattenkvalitet. Efter förhandlingar är Laholms och Båstads kommuner överens om fortsatt samarbete när det gäller dricksvatten- och avloppsvat-tenhantering. Förhandlingarna landade i en

överenskommelse om ett samägande av an-läggningar. I juni inträffade störningar i produktionen vid Veinge vattenverk. Problemen berodde på ett servicearbete i vattenverket som drog ut på tiden. Ekonomiskt utfall Det gångna året var det femte året med Laholms och Halmstads va-verksamheter i en organisation under en gemensam nämnd, Laholmsbuktens VA. Den löpande driften har totalt sett gett ett överskott på 655 tkr. Sedan ett antal år till-lämpas en redovisningsprincip som innebär att överuttag upptas som en skuld till va-kollektivet i kommunens balansräkning. Årets resultat redovisas därmed som 0. Under det gångna året har inte bokförts några nya kapitalkostnader för 2015 års in-vesteringar. Året har belastats med nedskrivning av tidi-gare bokförda investeringar på projektet Knäreds vattentäkt. Intäkterna för såväl konsumtionsavgifter som anläggningsavgifter har blivit något högre än budgeterat. Framtiden LBVA redovisar i sin verksamhetsberättelse följande målområden för framtiden:

Synliggöra vattentjänstbranschen Öka produktionskapaciteten för dricks-

vatten Öka leveranssäkerheten för dricksvatten Ökad kapacitet för avloppsrening Förbättrad dagvattenhantering Utveckla dialogen med kunder och all-

mänhet Utveckling av allmän dricksvatten- och

spillvattenförsörjning Befintliga samt möjliga framtida vatten-

täktsområden skall skyddas

83

Kultur- och utvecklings-nämnd

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 58 315 62 664 Kostnader 258 721 249 145 Nettokostnad 200 406 186 481 Årsbudget, netto 203 409 187 118

Avvikelse 3 003 637

INVESTERINGAR

(Tkr) 2014 2015

Nettoinvestering 7 406 4 020 Årsbudget, netto 10 900 8 491

Avvikelse

3 494 4 471

Verksamhetsområde Kultur- och utvecklingsnämndens verksam-hetsområde består av följande: gymnasieut-bildning, vuxenutbildning, näringsliv och turism, arbetsmarknadsinsatser inkl. utfö-rande av del av daglig verksamhet, integrat-ion, fritid samt kultur. Årets verksamhet

Osbecksgymnasiet Under våren genomfördes en informations- och marknadsföringskampanj för få kom-munens ungdomar att bättre förstå fördelar-na med Osbecksgymnasiet. Vid hösttermi-nen började betydligt fler elever jämfört med antalet sökande i den preliminära sökomgången. Det är glädjande att en stor andel av Laholmsungdomarna väljer Os-becksgymnasiet och att skolan även är at-traktiv för elever från andra kommuner. Under året ökade antalet elever kontinuer-ligt, en större del av ökningen var nyan-lända elever. Fler utvecklingsarbeten har satts igång un-der året, t.ex. kring det arbetsplatsförlagda lärandet som nu omfattar fler program och utveckling av lärlingsutbildning där ett pro-jektdirektiv har tagits fram. Vidare har verksamheten deltagit i flera projekt, t.ex. kring systematiskt kvalitetsarbete via Hög-

skolan i Halmstad och kring kollegiehand-ledning via forskningsprojektet Nordplus. Gymnasieskolan har under året arbetat fram och fastställt en verksamhetsplan för läsåret 2015/2016 där prioriterade utvecklingsom-råde tydliggörs; Kvalité i undervisningen, Uppföljning och dokumentation samt Förstelärarnas och Skolledningens priorite-rade utvecklingsområde. Vuxenutbildning Antalet elever på svenska för invandrare (sfi) har fördubblats det senaste året och tillströmningen till sfi-undervisningen är fortsatt hög. Verksamheten har under året arbetat aktivt för att snabbt hitta lösningar, både avseende lokaler och personal, för att tillgodose efterfrågat behov av utbildnings-platser. Det höga trycket på verksamheten pekar på ett tydligt behov att finna nya lös-ningar och det förs en diskussion i nämnd och verksamhet om en framtida organise-ring av vuxenutbildningen. För att lösa den höga tillströmningen till sfi-undervisningen direktupphandlade kommunen under året en extern utbildare som nu tillhandahåller sfi-undervisning i Knäred. Kulturskola Kulturskolan har 7,8 % av Laholms barn och ungdomar, i åldern 6-19 år, inskrivna som elever. Under ett par år har elevun-derlaget varit sviktande. För att vända tren-den togs det under 2015 fram en långsiktig marknadsplan som implementerades omgå-ende. Målsättningen är att öka andelen barn och ungdomar som är inskrivna i verksam-heten liksom att bredda utbudet inom Kul-turskolan. Vägledning och coachning På grund av ny organisation och arbete med nya målgrupper bytte Lotsen namn till Jobb Laholm under året. Vid halvårsskiftet fick nämnden ett budgettillskott för en ny ar-betsmodell och för resursanställningar. Ge-nom resursanställningarna och överförda medel har 22 personer som stått långt från arbetsmarknaden fått möjligheter till arbete och sysselsättning.

84

Deltagare som avslutar sin etableringspe-riod och går in i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti ökar och därmed be-hoven. En dialog har påbörjats med Arbets-förmedling och socialtjänsten om hur sam-arbete kan ske kring denna målgrupp. Under sommaren feriearbetade 150 ungdo-mar, vilket innebär att ca hälften av alla som sökte feriearbete kunde erbjudas sysselsättning inom feriearbetsbudgeten. En lokal överenskommelse med Arbetsför-medlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten togs fram under året. Arbetet kring överenskommelsen initi-erades av riksdagen genom Delegationen för unga till arbete, DUA. Planen för hur studie- och yrkesvägledning-en på ungdomsgymnasiet ska genomföras håller på att omsättas i handling. Arbetet görs i samverkan mellan studie- och yrkes-vägledare och lärare.

Arbetsträning och sysselsättning Under året ökade antalet deltagare på både arbetsträningsplatser som arbetsplatser inom daglig verksamhet. För att anpassa verksamheten efter deltagarnas behov ge-nomfördes flera utvecklingsarbeten under året. Det möbellager och snickeri som fun-nits på Servcenter flyttade till nya lokaler på Nyby industriområde. Det innebär att det nu finns ökade möjligheter till att lagra och återvinna möbler. Verksamheten har kom-mit igång med ett väldigt bra resultat. Under året genomfördes en stor ombyggnad av Servcenter för att få mer ändamålsenliga lokaler för mottagning av deltagare och för kartläggningsteamets utbildningsinsatser. Ombyggnationen gjorde det även möjligt för två dagliga verksamheter att flytta till Servcenter. Ombyggnationen ledde till en tydligt förbättrad arbetsmiljö. I samband med invigningen döptes Servcenter om till Jobbcenter Laholm. Enheten ansvarade för omflyttning av verk-samheter och tillhörande möbler på Osbeck under ombyggnadstiden, insatsen medförde en väsentlig besparing för kultur- och ut-vecklingsverksamheten.

Integration Flyktingströmmarna till Sverige var höga under året vilket även påverkade kommu-nens mottagande. Migrationsverket etable-rade flera asylboende i kommunen under 2015 vilket bidrog till att integrationsenhet-en fick ett utökat ansvar att även arbeta med asylsökande. För att möta det ökade beho-vet som uppstått i form av insatser för nyan-lända har mottagningsenheten förstärkts under året liksom stödet till Laholm utan gränser. Även två projekt, Språkvän och Språkstödjare, sattes igång under året. Under året tog enheten initiativ till en kommunal samverkan kring integration. Kort därefter tillsattes en taktisk grupp vars uppdrag omfattar att definiera en integrat-ionsstrategi med övergripande mål. I början av hösten gavs en broschyr om kommunens flyktingmottagande ut till alla invånare. Ansvaret för boende för ensam-kommande barn flyttades över till social-nämnden i oktober.

Näringsliv och turism Under året har enheten erbjudit blivande, nya och befintliga företag rådgivning och service samt samordnat affärsrådgivnings-systemet timbanken och myndighetskontak-ter genom företagslotsen. Service och råd-givning kring starta-eget har förstärks bl.a. genom att Nyföretagarcentrum och Coom-panion finns tillgängliga en dag i veckan på enheten. Det väl utvecklade samarbetet med näringslivet har koordinerats främst genom Offensiva Laholm och dess råd. Kompe-tensrådet har under året startats upp igen ef-ter ett omtag. Årets placering i Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet blev en 30:e plats. I undersökningen Insikt, som mäter hur myndighetsutövningen upp-levs bland företagen, förbättrades kommu-nens resultat, NKI (Nöjd-kund-index), från 68 till 72. Under året genomfördes Osbecksmodellen med 42 deltagande elever från samtliga av de möjliga programmen. Sommarlovsentre-prenörerna genomfördes med 11 deltagande ungdomar.

85

Arbetet med att utveckla kommunens be-söksnäring har under året varit högt priori-terat och skett i samverkan med olika in-tressenter på ett antal utpekade styrkeområ-den: stranden, cykel, lax och fiske, mat och historiska Laholm. Ett viktigt bidrag till att utveckla Laholm som besöksdestination är att utveckla en gemensam kommunikation, nationellt och internationellt, vilket skett under året. Viktiga kommunikationskanaler är: visitlaholm.se, relaxfishingsweden.com, kattegattleden.se och Magasin Laholm. Fritid Folkhälsocentrum hade ca 110 000 besö-kare under året vilket är en ökning med drygt 4000 besök jämfört med 2014. Sim-undervisningen, simskolorna och gymmet var välbesökta. Utebaden hade färre besö-kare än väntat, i augusti förlängdes öppet-hållandet en vecka vilket lockade många besökare. Under året byggdes en parkouranläggning vid Sparbanksvallen. Ett större arbete med underlaget genomfördes med goda resultat på 2,5 km slingan på Hökafältet. Två stora läger för unga hölls under som-maren, Hjörneredslägret och Sportsommar. På Sportsommar fick tio ungdomar genom feriearbete utbildning i ledarskap riktat mot föreningslivet och därefter höll de i läger-verksamhet för yngre barn. Ungdomssamordnare och fritidsledare arbe-tade tillsammans med unga med uppdraget att ta fram förslag och utveckla ett aktivi-tetshus i kommunen. Kultur Teckningsmuseet hade rekordhöga besöks-siffror med 29 616 besökare under året. En av årets höjdpunkter på Teckningsmuseet var den amerikanska utställningen med 102 internationella konstnärer som hade Europa premiär i Laholm. Under året genomfördes en omfattande pla-nering kring kommande operafestival och det Nordiska året på Teckningsmuseet. I juni arrangerades en förkväll till Parkens dag.

Ekonomiskt utfall Det ekonomiska resultatet 2015 för kultur- och utvecklingsnämnden är, efter att samt-liga förutbetalda bidrag från Migrationsver-ket dragits av och flyttats över till näst-kommande år, + 637 tkr vilket motsvarar 0,3% av budgeterade nettokostnader. Samtliga enheter och verksamheter inom kultur- och utvecklingsnämnden har i stort sett hållit sig inom tilldelade budgetramar. Närmare beskrivning av de olika enheternas ekonomiska utfall följer nedan.

Samtliga enheters budgetavvikelser i tkr

Näringsliv och turism -265

Kultur 87

Fritid 551

Gymnasieutbildning -100

Vuxenutbildning och kulturskola -88

Integration 0

Vägledning och coachning -702

Arbetsträning och sysselsättning 497

Gemensamt KUN 657

Summa: 637

Näringsliv och turism. Kostnader för webbsiten visitlaholm.se har varit under uppstart under 2014 och 2015, men fr.o.m. 2016 kommer denna i stort sett vara självfinansierad via intäkter från del-tagande företag och turistmål.

Kultur omfattar bibliotek, allmän kultur, teckningsmuseum och teatern. För 2015 är det en marginell budgetavvikelse om +87 tkr.

Överskottet på 551 tkr inom fritid kan här-ledas till ej utnyttjade medel under året för verksamhetsutveckling samt lägre netto-kostnader än budgeterat inom folkhälso-centrum.

Kommunens egen gymnasieskola, Os-becksgymnasiet, har under 2015 haft en stor ökning av elever, största ökningen har skett under höstterminen. Inom gymnasiesär var det färre elever både inom den verksamhet som kommu-nen själv bedriver på Lagahöjden och på andra kommunala skolor eller friskolor.

Vuxenutbildningen har haft en stor om-ställning under 2015 avseende gymnasiala yrkesvux, då statsbidragen minskade med ca 1,5 mkr jämfört med året innan. Inled-ningsvis prognosticerades ett underskott, men åtgärderna har gett resultat, så att man har lyckats hålla budget.

86

Integrationsarbetet inom kultur och ut-veckling avser mottagandet i kommunen samt även boende för ensamkommande fram till och med september då denna verksamhet övergick till socialnämnden. Verksamheterna är helt och hållet intäkts-finansierade via bidrag från Migrations-verket. För 2015 genererades ett intäktsö-verskott i form av förutbetalda intäkter som överförs till att täcka upp framtida behov.

Vägledning och coachning har ett intäkts-krav baserat på ett tidigare avtal med ar-betsförmedlingen som inte gäller idag, detta har delvis hanterats men inte fullt ut. En viss avvikelse kvarstår avseende in-täktssidan.

Arbetsträning och sysselsättning har ett visst överskott delvis beroende på utökade intäkter via arbetsgrupperna på Jobbcenter Laholm.

Gemensamt KUN; under större delen av året har ledningsfunktionen inte varit fullt bemannad men i slutet av året tillsattes båda avdelningschefstjänsterna.

Framtiden Kultur- och utvecklingsnämnden har ett stort ansvar i arbetet med att uppfylla mål-sättningar kring kommunens attraktivitet, tillväxt, utbildningsnivå, integration, en hög sysselsättningsgrad och invånarnas välbe-finnande. Särskilda utmaningar är: o att skapa förutsättningar för tillväxt i

kommunen o att ha en hög kvalitet på den utbildning

och verksamhet som erbjuds såväl ungdomar och vuxna och som leder till anställningsbarhet eller vidare studier

o att framgångsrikt bidra till att integrera nya invånare i kommunen

För tillväxt i kommunen behövs det förut-sättningar för ett växande näringsliv och därigenom fler arbetstillfällen. Nämndens

särskilda prioritering är utvecklingen av be-söks- och upplevelsenäringen. En strategi ska tas fram för att vidareutveckla de styr-keområden som identifierats tillsammans med besöksnäringen: stranden, cykel, lax och fiske, mat, Laholms kultur och historia. Samverkan och samarbete är en grundläg-gande del i den fortsatta utvecklingen lik-som en fortsatt utveckling av en gemensam kommunikation. Ombyggnationen till Campus Laholm på-går och flera verksamheter kommer framö-ver finnas samlade i denna kreativa miljö som blir en ny mötesplats i Laholm. Nästa steg är utvecklingen av Campus Laholm, som är en viktig framgångsfaktor för till-växten i hela kommunen, Som ett led i tillväxtarbetet är ett fortsatt arbete för unga och vuxnas anställnings-barhet viktigt. Utveckling av utbildningar, metoder och samverkan med näringslivet och andra aktörer prioriteras för att under-lätta unga och vuxnas inträde på arbets-marknaden, locka fler till vidare studier och för att tillgodose näringslivets behov av kunskap- och kompetensförsörjning. Nämnden ser även tillgången till ett rikt kulturutbud som tillväxtfrämjande för kommunen och som en viktig del i kommu-nens attraktivitet. En utmaning som alla verksamheter har är att framgångsrikt integrera nya invånare i kommunen Utmaningarna kommer att kräva ett inno-vativt förhållningssätt av alla i verksam-heten. En viktig framgångsfaktor i det kommande arbetet blir att visa en öppenhet för att utveckla nya samverkansformer och samarbeten med omvärlden, på såväl inter-kommunal, regional, nationell och interreg-ional nivå.

87

Barn- och ungdoms-nämnden

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 37 045 46 992 Kostnader 407 562 450 009 Nettokostnad 370 517 403 017 Årsbudget, netto 380 267 394 940

Avvikelse 9 751 -8 077

INVESTERINGAR

(Tkr) 2014 2015

Nettoinvestering 6 249 2 972 Årsbudget, netto 10 150 7 780

Avvikelse

3 901 4 808

Verksamhetsområde

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för: förskoleverksamhet, som bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg, för-skoleklass, grundskola, grundsärskolan och fritidshemsverksamhet samt gymnasi-esärskola på uppdrag av kultur- och ut-vecklingsnämnden. Barn- och ungdoms-nämnden har även tillsynsansvar för fri-stående verksamheter inom förskola, fri-tidshem och pedagogisk omsorg.

Årets verksamhet

Resultat och måluppfyllelse Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för barns och elevers utveckling och lärande, där skollagen slår fast alla elevers rätt att utvecklas så långt som möjligt. Under de senaste åren har flera satsningar och insat-ser gjorts som långsiktigt ska förbättra re-sultaten och öka måluppfyllelsen. Under 2015 hade vi dock en markant minskning av andelen behöriga till gymnasiet. Ökningen av nyanlända barn och elever År 2015 tog Laholms kommun emot totalt 381 nyanlända barn/elever från förskoleål-der upp till och med gymnasiet. Detta ska jämföras med 176 nyanlända barn/elever under hela 2014 och 40 barn/elever under

2013. Detta har medfört stora utmaningar men har också tillfört nya perspektiv för våra verksamheter. IKT Under 2015 har barn- och ungdomsverk-samheten tagit ytterligare kliv framåt gäl-lande IKT i vardagen. De digitala verkty-gen så som bland annat läsplattan har utö-kats i verksamheten. Personalen efterfrågar mer kompetensutbildning och kunskaps-utbyte och under 2015 har verksamheten satsat på kompentensutveckling. Platser i förskolan och skolan Den ökade inflyttningen till kommunen ställer stora krav på förskoleplatser och platser inom skolan. Under 2015 har några skolor tagit emot många nya elever vilket ställer krav på både personal och lokaler. Några lokaler börjar nu bli för trånga vil-ket bland annat lett till att paviljonger ta-gits i anspråk för bland annat fritidsverk-samhet samt att Pakskolan flyttat en del av sin verksamhet till lediga lokaler på Laga-holmsskolan. Under 2015 invigdes vår nya förskola Sö-derläget i Lilla Tjärby. Detta är också kommunens första förskola som erbjuder omsorg på obekväm arbetstid. Elevhälsan Barn- och elevhälsoplanen togs fram 2015. Syftet med barn- och elevhälsopla-nen är bland annat att skapa en gemensam plattform för ett likvärdigt barn- och elev-hälsoarbete i kommunen. Under 2015 har implementeringen av planen påbörjats till-sammans med rektor/förskolechef.

Ekonomiskt utfall Barn- och ungdomsnämndens resultat de senaste åren har varit både positiva och ne-gativa. Anledningen till de skiftande resul-taten beror framförallt på ökningar av anta-let barn och elever i nämndens verksamhet-er.

88

(Belopp Mkr) 2015 -8,1 2014 9,8 2013 4,9 2012 -7,6 2011 -1,9 Nämndens negativa resultat 2015 beror på volymökningar inom nämndens alla verk-samheter. I förskolan var antalet barn 58 fler jämfört med 2014. Inom fritids var an-talet barn 72 fler jämfört med 2014 och inom skolan 121 elever fler. Enheterna blir kompenserade för de ökade volymerna och totalt har resurser motsvarande 14,9 mkr mer fördelats ut till enheterna, jämfört med 2014. Budgetuppföljningarna har redovisat stora negativa avvikelser under året. Att nämnden visar ett något bättre bokslut jäm-fört med uppföljningarna beror till stor del på mer intäkter än förväntat, enheternas po-sitiva resultat, positiv avvikelse på elevhäl-soteamet samt större överskott på skol-skjutsbudgeten än prognosen. Nedan visas volymförändringarna samt re-sursökningen på verksamhetsnivå. Verksamhet Volymer Resurs Mkr) Förskola +58 +5,9 Fritids +72 +2,0 Skola +121 +7,0 Summa +14,9 På grund av ändrad redovisningsprincip har alla inköp av IT-utrustning kostnadsbok-förts direkt. Därav överskottet på BUN:s investeringsanslag. Framtiden

Befolkningsutveckling – effekter och utmaningar. Barn-och elevtalen liksom den totala be-folkningen i Laholms kommun har ökat snabbare än prognosticerat. Det handlar dels om nyanlända som en konsekvens av flyktingsituationen i Europa men är även en följd av ökat bostadsbyggande i kommunen där barnfamiljer utgör en stor del av inflytt-ningen. En uppenbar konsekvens av ut-

vecklingen är att efterfrågan på förskole-platser och fritidshemsplatser är betydligt större än vi räknat med och att några av våra skolor får allt svårare att bereda plats för alla elever. Detta innebär att redan be-slutade projekt måste prioriteras och nya projekt för nybyggnationer kommer att ini-tieras. Personal och kompetensförsörjning – kopplingar till ekonomin Bara som en konsekvens av volymökning-ar, statliga satsningar som lågstadielyftet och pensionsavgångar nyrekryterade Barn- och ungdomsverksamheten uppskatt-ningsvis ett 60-tal personer under 2015. Konsekvensen är uppenbar – allt svårare att rekrytera behöriga lärare/förskollärare, ökad rörlighet och som en följd ökade kostnader. Bristen på legitimerade lärare gör att våra skolor kommer att få allt svårare att ha full behörighet i alla ämnen och årskurser utan tvingas till tidsbegränsade anställningar av lärare som saknar behörighet/legitimation. Det ökar belastningen på ordinarie perso-nal. Problematiken är densamma på för-skolan genom skollagens krav på förskol-läraren. Rektors och förskolechefs förutsätt-ningar Rektors ökade ansvar och behov av admi-nistrativt stöd samt tillgång till stöd i form av spetskompetens har lyfts många gånger av barn- och ungdomsnämnden. Det är än mer sant utifrån det gångna året där alla våra chefer ställt på svåra prov som en följd av barn- och elevtalsökningarna i allmänhet och det stora antalet nyanlända i synnerhet. Under 2016 kommer det administrativa stö-det kring våra chefer behöva förstärkas be-tydligt. Under ledning av biträdande utbild-ningschef pågår en kartläggning och över-syn av det stöd som ges av kommunled-ningskontoret kopplat till det administrativa arbete som enklast sker ute på försko-lorna/skolorna.

89

Socialnämnden

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 75 239 89 129 Kostnader 472 435 519 378 Nettokostnad 397 196 430 249

Årsbudget, netto 396 327 423 604

Avvikelse -869 -6 645

INVESTERINGAR

(Tkr) 2014 2015

Nettoinvestering 2 220 1 480 Årsbudget, netto 3 680 4 510

Avvikelse

1 460 3 030

För att kunna göra jämförelser har utfal-

let och budgeten för 2014 justerats utifrån

att delar av daglig verksamhet har gått

över till KUN:s ansvarsområde och att

ekonomiskt bistånd flyttats över från KUN

till SON från och med 2015.

Resultatet för socialnämnden innan juste-

ring var + 1 369 tkr för 2014.

Verksamhetsområde Socialtjänstens uppdrag är att ge stöd och omsorg till barn och unga, vuxna och äldre som bor eller befinner sig i Laholm. Social-tjänsten har även stort fokus på förebyg-gande arbete och tidiga insatser. Viktiga grundpelare i arbetet: Socialtjänsten ska främja människors

sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt verka för goda uppväxtförhållanden för barn och unga.

Socialtjänstens verksamheter skall ut-föras med god kvalitet vilket bland annat innebär respektfullt bemötande, tydlighet, lättillgänglighet samt rätts-säkerhet.

Socialtjänstens personal och ledning skall ha en god kompetens och väl-fungerande arbetsmiljö.

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för föl-jande målgrupper:

Barn och ungdomar som far illa eller

riskerar att fara illa Enskilda med missbruks/beroende-

problem eller psykisk ohälsa Äldre människor med behov av reha-

bilitering, stöd och omsorg Personer med funktionsnedsättning Ekonomiskt bistånd Ensamkommande barn

Årets verksamhet Under 2015 har socialnämndens verksamhet påverkats och förändrats:

Verksamheten som fram till 2014-12-31 bedrivits på entreprenad, Humana Om-sorg, återgick i kommunal regi från års-skiftet 2014/2015. Totalt 190 årsarbe-tare och upp till 450 brukare.

Ansvaret för ekonomiskt bistånd övergick från kultur- och utvecklingsnämnden.

Delar av daglig verksamhet överlämnades till kultur- och utvecklingsnämnden.

I april 2015 övertogs ansvaret för hemsjuk-vården från Regionen.

Under andra halvåret 2015 övertogs ansva-ret för HVB-hemmen för ensamkom-mande barn från kultur- och utveckl-ingsnämnden.

Under andra halvåret 2015 tog Laholm emot 94 ensamkommande barn, vilket drastiskt påverkade arbetsbelastningen på socialkontoret.

Verksamheten har under året fortsatt arbeta med förebyggande, mobiliserande rehabili-terande insatser för att uppnå god kvalitet i vården och nöjda brukare. Processer har pågått med att arbeta för brukarnas ökade delaktighet/medskapande.

I KKiK:s resultat 2015 ligger Laholms kommun på första plats avseende brukar-

nas nöjdhet på särskilt boende. Laholm

har också landets tredje lägsta kostnad för

särskilt boende.

Föräldrastödsinsatser har genomförts i kom-munen. Laholm har medverkat i utformandet av ett regionalt beroendecenter i Varberg. I arbetet ingår även att lokalt utforma den lo-kala missbruksvården.

90

Socialnämnden har tillsammans med ytterli-gare nio kommuner, deltagit i SKL:s projekt Förändra Radikalt. Målet med projektet var att stärka innovationskraften i kommunen. Projektet har genomförts i nära samverkan med brukare och brukarorganisationerna. För Laholms del har projektet lett fram till – Fri-are ledsagning -. d.v.s att brukare som tillhör personkrets LSS och som bor i ordinärt bo-ende själv får avgöra behovet av ledsagar-timmar för att uppnå goda levnadsvillkor. De tio brukarna som fanns med i testgruppen var mycket nöjda med resultatet och upplevde att livskvalitén ökade. Detta projekt har hör-sammats i hela landet. Ekonomiskt utfall Socialnämnden redovisar ett underskott på - 6 645 tkr. Resultatet fördelar sig enligt följande: Nämnd och ledning - 4 293 tkr Äldre - 4 445 tkr Vuxna +1 349 tkr Barn, unga, familj + 744 tkr Summa: -6 645 tkr Nämnd och ledning I samband med fastställande av internbud- geten kunde konstateras att det fanns en obalans på ca -7,3 mkr i socialnämndens budget. Under året har verksamheterna ar-betat efter en åtgärdsplan och vid årets slut ligger den budgeterade obalansen på -4,1 mkr. Äldre Socialtjänsten har sedan våren 2014 haft en minskad efterfrågan på särskilt boendeplat-ser. Verksamheten har haft merkostnader för outhyrda lägenheter och personal. Anta-let platser inom särskilt boende har därför minskats för anpassas till aktuell volym. Vårdtyngden har ökat inom både särskilt boende och hemtjänst. Mer kvalificerade medicinska insatser och omvårdnadsin- satser har krävt mer resurser till hälso- och sjukvården. För att förbättra livskvalitén för den enskilde och underlätta för den anhö-

rige har dagverksamhet för personer med demens utökats.

Vuxna Antalet boendeplatser inom gruppbostäder-na ökade under hösten 2014 då den nya ser-vicebostaden, Slåttet, öppnades. Under 2015 har det tidvis stått tomma lägenheter, men i dagsläget är samtliga boendeplatser belagda. Det har funnits behov av att göra personalförstärkningar då vårdtyngden av olika anledningar ökat. Inom ramen för projektet ”Förändra radi-kalt” har socialtjänsten arbetat med att för-ändra hanteringen av ledsagningen LSS för brukare inom ordinärt boende. Projektet har slagit väl ut och i fortsättningen kommer brukare få insatsen beviljad, men kan själva påverka när ledsagningen ska utföras och hur många timmar som behövs för utföran-det. Placeringskostnaderna för vuxna missbru-kare har minskat från 11,2 mkr netto 2014 till 9,7 mkr 2015. Antalet placerade skiljer väldigt mycket mellan de olika månaderna. Det sammanlagda antalet placeringsdygn har dock varit lägre än förra året. Antalet hushåll som fått försörjningsstöd har minskat från 272 i januari till 241 i de-cember. Fler personer har kommit i arbete och egenförsörjning. Av det totala antalet hushåll har antalet flyktinghushåll som fått stöd varierat mellan 35-45 hushåll. Den di-rekta nettokostnaden har minskat från 20,8 mkr 2014 till 18,8 mkr 2015. Barn, unga och familj Placeringskostnaderna för barn och unga har ökat med 2,0 mkr mellan 2014 och 2015. Det är flera placeringar som varat un-der hela året och i något enstaka fall har dygnskostnaden varit mycket högre än den brukar. Från och med oktober flyttades ansvaret för driften av boende för ensamkommande över från kultur- och utvecklingsnämnden till socialnämnden. Laholm har, liksom många andra kommuner, haft en intensiv höst med många barn som kommit under en väldigt kort tid. Det har föranlett att fler boenden öppnats det senaste halvåret. För närva-

91

rande finns det fem boenden samt en utslus-senhet. I januari 2015 hade kommunen av-tal om sammanlagt 14 platser för asylsö-kande ensamkommande och 16 boendeplat-ser för ensamkommande med uppehållstill-stånd. I december 2015 slöt kommunen ett nytt avtal som innebär att kommunen till-handahåller 90 platser för asylsökande och

22 boendeplatser. Socialnämnden har sam-manlagt haft en kostnad på 8,9 mkr under 2015 för ensamkommande barn. Kostna-derna finansieras med statsbidrag från Mi-grationsverket.

92

Miljö- och byggnads-nämnden

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 8 196 9 410 Kostnader 16 336 16 847 Nettokostnad 8 140 7 437 Årsbudget, netto 8 869 9 529

Avvikelse +729 +2 092

INVESTERINGAR

(Tkr) 2014 2015

Nettoinvestering 883 200 Årsbudget, netto 1 110 495

Avvikelse

+227 +295

Verksamhetsområde Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälso-skyddsområdet. Nämndens svarar också för kommunens kartförsörjning samt det lokala trafiksäkerhetsarbetet. Verksamheten är or-ganiserad i ett samhällsbyggnadskontor och ett miljökontor. Årets verksamhet

Gemensam administration Verksamhetscheferna och näradministra-tionen för miljökontoret och samhällsbygg-nadskontoret utgör nämndens gemensamma administration. Sedan 2015 har även nämn-dens registrator och kommunsekreterare sin organisatoriska tillhörighet här. Fysisk teknisk planering Flera större planeringsprojekt pågår för när-varande inom Laholms kommun. Framta-gande av planprogram pågår för Östra Nyby och Glänningesjö. I kustområdet arbetas det utifrån Vision Mellbystrand med syfte att skapa en hel-hetsbild för Mellbystrands centrum. Här in-går både nya bostäder och planering för ett nytt kusthotell.

Under året har skett en positiv utveckling när det gäller byggnationen i kommunen och ett ökat antal bygglov. Ökningen har också slagit igenom på antalet nybyggnads-kartor och husutsättningar/kontroller som mätgruppen handlagt. Miljö och hälsoskydd Tillsyn av lantbruk, livsmedelsverksamhet-er, industrier och övriga verksamheter har i stort sett genomförts i planerad omfattning. Inom lantbruk har arbetet inriktats på över-gödning och bekämpningsmedel. Tillsynen inom hälsoskydd och renhållning har främst omfattat utbildningslokaler, lokaler för vård och boende, tillfälligt boende och bassäng-bad. Kontoret har deltagit i ett nationellt projekt om att förbättra skolornas inomhusmiljö. Brister konstateras framförallt i egenkon-troll, städrutiner och ventilation. Slutrap-porten är emellertid ännu inte publicerad. Informationsprojekt om radon riktat till ca 150 flerfamiljshus är genomfört. Översynen och uppdateringen av kommu-nens lokala hälsoskyddsföreskrifter påbör-jades. Ett stort arbete har lagts ner på att höja sta-tusen på enskilda avlopp och att klara nämndens ambition att inventera och åt-gärda 300 enskilda avlopp per år. Kontoret klarade detta med god marginal och inven-terade ca 350 stycken. Projekt som påbörjades under året är den fördjupade översiktsplanen i kustområdet och VA-planen. Personalförändringarna har varit betydande under året till följd av den nya organisation-en. Kontorets miljöstrateger flyttade till det nya planeringskontoret samtidigt som kommunsekreterare och registrator flyttades till kontoret från det gemensamma kansliet. Föräldraledigheter, pensionsavgång och

93

även förstärkta resurser har bidragit till för-ändringarna. Ekonomiskt utfall Nettoresultatet för nämndens verksamhet 2015 blev ett överskott på ca 2,1 MKr. Den största delen av överskottet ligger på intäk-terna, +1 671 tkr, medan kostnaderna ham-nade på + 421 tkr. Nettokostnaden blev 7 437 tkr, vilket är ca 700 tkr lägre än 2014. Den största orsaken till de lägre kostnader-na är en vakant tjänst på samhällsbygg-nadskontoret som inte har tillsatts. En av de viktigaste orsakerna till de högre intäkterna är den positiva utveckling som skett gällande byggnationen i kommunen. Även inom miljökontorets verksamhet för miljöskydd och hälsoskydd har intäkterna överstigit budget. Dt kan noteras att sam-hällsbyggnadskontoret och miljökontoret står för en ungefär lika stor andel av de ökade intäkterna. Framtiden Miljö- och byggnadsnämnden har en viktig roll för den kommunala utvecklingen, där målområdena Hållbar tillväxt, Utbildning, näringsliv och företagsamhet samt Trygg välfärd har en direkt koppling till nämndens verksamhet.

Nämnden ser medborgarkontakten som grundläggande för sitt arbete. Dialogen med invånare och brukare skall prioriteras. I den mån dialog kan förebygga och förenkla ska den användas som verktyg i både enskilda ärenden och större sammanhang. I kontak-ten med näringslivet ska Företagslotsen och företagsbesök prioriteras. En god planberedskap är viktig i kommu-nens tillväxtarbete. Nämnden vill att planä-renden som möjliggör förtätning av befint-liga tätorter prioriteras. Tillväxt och ut-byggnad ska ske på ett hållbart sätt utifrån ekonomiska, ekologiska och sociala per-spektiv. Befintliga rekreationsområden bör värnas och gång- och cykelnät bör utveck-las. Särskilt fokus bör läggas på åtgärder som minskar växthuseffekten. En bra mil-jöprofil ökat kommunens attraktivitet. Arbete med god inomhus- och närmiljö pri-oriteras. I samarbete med BUN planeras ett projekt om kemikaliefri vardag i förskolan. Ett informationsprojekt om att begränsa be-kämpningsmedel i enskilda vattentäkter skall genomföras liksom en kartläggning av trafikbullret från kommunala och statliga vägar.

94

Revisionen

DRIFTKOSTNADER (Tkr) 2014 2015

Intäkter 0 0 Kostnader 1 204 1 344 Nettokostnad 1 204 1 344 Årsbudget, netto 1 136 1 346

Avvikelse -68 2

Verksamhetsområde Revisionen utgör den granskande delen av det kommunala ansvarssystemet. Reviso-rerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed: • All den verksamhet som bedrivs inom sty-relsens och nämnders verksamhetsområden samt inom fullmäktigeberedningar • Verksamheten i de kommunala företagen, där kommunen direkt eller indirekt innehar samtliga aktier, genom de lekmannareviso-rer som utses i dessa. Revisorerna prövar om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredstäl-lande sätt • Räkenskaperna är rättvisande • Den interna kontrollen är tillräcklig Revisionen i Laholm består av sex förtro-endevalda revisorer och biträds av en kund-ansvarig certifierad revisor. Under 2015 har EY upphandlats som sakkunnigt biträde till de förtroendevalda revisorerna. För ytterli-gare information hänvisas till revisionens hemsida. Revisionen har kontinuerlig kontakt med olika revisionsnätverk på regional och nat-ionell nivå för att bland annat kvalitetssäkra granskningsprojekten och det allmänna re-visionsarbetet.

Årets verksamhet Under året har revisionen, förutom grund-läggande granskning inklusive granskning av delårsrapport och årsbokslut, utfört ett antal djupgranskningar, hearings med nämnder, styrelser och även studiebesök i utvalda kommunala verksamheter. Följande djupgranskningar har genomförts: • Intern kontroll • Kommunstyrelsens och nämndernas verk-ställande av kommunfullmäktiges beslut • Intern kontroll kopplat till mutor, bestick-ning och oegentligheter • Uppföljning av granskningen av upphand-lingsprocessen • Uppföljning av granskning av kommunens hantering av medarbetarsamtal • Detaljplansprocessen • Vård, omsorg och stöd för personer med miss-bruks-och beroende-problem För granskningsresultat och övrig informat-ion hänvisas till årets revisionsberättelse med tillhörande redogörelse. Ekonomiskt utfall Revisionen uppvisar en positiv budgetavvi-kelse om 2 tkr. Framtiden Revisionen 2016 kommer att utföras i en-lighet med antagen revisionsplan. Revis-ionsplanen, som upprättas med beaktande av god revisionssed i kommunal verksam-het och har sin utgångspunkt i väsentlighet och risk, omfattar grundläggande gransk-ning, fördjupade granskningar samt upp-följning av tidigare granskningar. I revis-ionsplanen ingår även granskning av delårs-rapport och årsredovisning. Revisorerna planerar dessutom att genomföra besök i verksamheter och träffa företrädare för sty-relse, nämnder och verksamheter.

95

Laholmshem AB

(Mkr) 2014 2015

Intäkter 122,7 128,6 Kostnader -76,7 -85,9 Avskrivningar -18,5 -27,1

Rörelseresultat 27,5 15,6

Finansnetto -19,6 -15,6

Res. e. fin poster 7,9 0,0

Bokslutsdisp. -1,9 6,4 Skattekostnader -5,6 -0,3

Resultat 0,4 6,1

Mkr 2014 2015

Tillgångar 760,3 809,7 Eget kapital 76,9 93,7 Skulder o avsättn. 683,4 716,0

Nyckeltal 2014 2015

Soliditet % 10,3 11,8 Avk på eg kap % 10,1 0,0 Direktavkastning % 4,8 4,5 Antal årsanställda exkl VD

23,0 27,8

Verksamhetsområde Verksamheten i Laholmshem AB består i att äga och förvalta fastigheter med bostä-der, lokaler och kollektiva anordningar och med huvudinriktning på bostadslägenheter med hyresrätt. Bolaget ska drivas enligt af-färsmässiga principer och främja bostads-försörjningen i Laholms kommun. De över-gripande målen i bolagets affärsplan är stark ekonomi, hög uthyrningsgrad, nöjda kunder med låg omflyttningsfrekvens samt hög arbetstillfredsställelse och trivsel bland personalen. Total bostadsyta uppgår till 98 979 kvm och lokalarean uppgår till 10 219 kvm. Antal bostadslägenheter är 1 559st och lokalen-heter 55 st.

Årets verksamhet Andelen outhyrda lägenheter uppgick vid årets slut till två stycken, jämfört med noll outhyrda vid årets början. En förklaring till förbättringen av uthyrningssituationen de senaste åren är det nya uthyrningssystem via bolagets hemsida. Detta har effektivise-rat och snabbat upp uthyrningsprocessen. Av betydelse har också varit marknadsfö-ringen genom att separata lägenhetsritning

har tagits fram efter digitaliseringen av bo-lagets ritningsarkiv. Omflyttningsfrekvensen ligger på samma nivå som föregående år. Antal flyttningar uppgick till 398 eller 25,6 procent. Styrelsen i Laholmshem AB har sedan några år tillbaka ett fattat beslut om försälj-ning av vissa fastigheter som av olika an-ledningar inte passar in i förvaltningen eller som står inför större underhållsbehov och av ekonomiska skäl därför kan vara lämp-liga att sälja. Beslutet har fattats efter en genomgång av fastighetsbeståndet och gett en inriktning för en försäljning av vissa lämpliga fastigheter. Under året har fastig-heten Humlan 10 sålts. Under 2014 förvärvades mark i Allarp, i södra Skummeslövsstrand, för bygge av 36 bostadslägenheter i det nya exploaterings-området. I slutet av 2015 fattades beslut om att förvärva ytterligare en markbit för att bygga ännu ett hus med 12 lägenheter i om-rådet. Köpeskilling för detta uppgår till drygt 1,5 mkr med tillträde i början av 2016. I slutet av året har diskussioner med en pri-vat fastighetsägare i Knäred lett till ett be-slut om en bytesaffär genom att bolaget för-värvar fastighetsägarens fastighet Knäred Djäknebol 1:13 och säljer fastigheten Knäred 1:70, Skansvägen. Under året har nybyggnationen av ett så kal-lat trygghetsboende direkt i anslutning till den nya Hishultsskolan, och som även in-rymmer ett äldrecentrum, färdigställts. Pro-duktionen har varit ett så kallt SABO Kombohus med 8 lägenheter. Lägenheterna var inflyttningsklara till den 1 september och uppfördes till en produktionskostnad uppgående till sammanlagt knappt 14 mkr. Planprocessen för att bygga två höghus sex resp. åtta våningar med ett 60-tal lägenheter av SABO Kombohus Plus-modell på den

96

tidigare industrifastigheten Kobben 2 på Klarabäcksområdet i Laholm har pågått un-der året. I slutet av året hade planprocessen lett fram till samrådsförfarande. Arbetet med planprocessen fortsätter under 2016. Ekonomiskt utfall Laholmshem AB redovisade ett överskott om 6,1 mkr vilket är en förbättring med 5,8 mkr jämfört med föregående år. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick för Laholmshem AB till 0,0 mkr. Årets po-sitiva rörelseresultat beror delvis realisat-ionsvinster samt minskade energikostnader men även på det historiskt låga ränteläget. Från och med 2014 gäller nya redovisnings-regler vilket bland annat innebär förändrade regler som påverkar redovisningen av un-derhållskostnader och investeringar när så kallade komponentredovisning ska tilläm-pas. Aktivering av olika komponenter i en fastighet förändrar förhållandet mellan di-rekt kostnad och avskrivning. Aktiekapitalet uppgår till 35,0 mkr. La-holmshems långfristiga låneskuld uppgick vid års-skiftet till 645,0 mkr vilket är en ökning med 30,0 mkr jämfört med 2014. Det finns numera kommunal borgen för samtliga lån.

Framtiden Bolaget påverkas av omvärlden. Regler och normer förändras men det gäller också hur människor förhåller sig till sitt boende och sin bostadsort. Affärsplanen som togs fram i början av 2000-talet (som innebar att bo-laget gick från ett producerande och förval-tande företag till ett modernt serviceföretag med kundorienterad verksamhet och orga-nisation) bedöms fortfarande som aktuell. Den 1 januari 2011 började den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktie-bolag att gälla. Enligt den nya lagen ska de allmännyttiga bostadsföretagen bedriva verksamhet enligt affärsmässiga principer och jämställas med privata företag. Detta innebar bland annat att nya ägardirektiv ta-gits fram som bland annat preciserar vilka avkastningskrav ägaren ställer på bolaget. Även allmännyttans hyresnormerande roll försvann i samband med nya lagen. Bola-gets gällande ägardirektiv fastställdes den 17 december 2013 samt kompletterades på extra bolagsstämmor i maj 2014 och i maj 2015. De senaste direktiven innebär preci-serade krav på avkastning och hur investe-ringar ska bedömas. Den senaste översynen av bolagsordning och ägardirektiven gjor-des för att anpassa dessa till nytillkommen lagstiftning och ändrad bolagsstruktur.

97

Kommunfastigheter i Laholm AB

(Mkr) 2014 2015

Intäkter 5,7 77,7 Kostnader -7,4 -72,5 Avskrivningar - -0,7

Rörelseresultat -1,7 4,5

Finansnetto - -2,6

Res. e. fin poster -1,7 1,8

Bokslutsdisp. - -0,5 Skattekostnader - 0,1

Resultat -1,7 1,4

Mkr 2014 2015

Tillgångar 35,3 321,4 Eget kapital 0,0 21,3 Skulder o avsättn. 35,3 300,1

Nyckeltal 2014 2015

Soliditet % Neg 6,7 Avk på eg kap % Neg 1,4 Direktavkastning % Neg 8,7 Antal årsanställda exkl VD

60 66

Verksamhetsområde Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Laholms kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta och försälja fastigheter med lokaler för Laholms kommuns verk-samheter. Ändamål med bolaget är att tillgodose La-holms kommuns behov av lämpliga lokaler för kommunens verksamheter. Bolaget ska på uppdrag av och i samråd med kommu-nen uppföra, anskaffa och avyttra lokaler för kommunal verksamhet. Bolaget ska även bistå kommunen med att anskaffa och avveckla externt hyrda lokaler.

Årets verksamhet Bolaget övertog ett 70-tal fastigheter från Laholms kommun den 1 januari 2015. To-talt omfattar förvärvet från kommunen ca 211,7 miljoner kronor. Beståndet omfattar drygt 91 000 kvm lokalyta. Förutom över-tagna fastigheter har ett förvaltningsavtal tecknat om förvaltning av ytterligare knappt 28 000 kvm lokalyta som består av fastig-heter som kommunen av olika skäl behåller ägandet av.

Under bolagets andra verksamhetsår, men i praktiken det första, har det varit ett stort fokus på att bygga upp organisationen och finna samarbetsformerna mellan kommunen och bolaget. Kontinuerliga ägardialogmöten och andra möten mellan parterna har hållits för att succesivt bygga upp verksamheten. Bolaget menar att det till stor utsträckning uppfyllt förväntningarna och verkat för de uppställda direktiven. Arbetet kommer att fortsätta framöver i en aktiv dialog med kommunen. I början av året färdigställdes byggandet av en ny förskola i L:a Tjärby, Söderlägets för-skola. Produktionskostnaden har uppgått till ca 23,8 miljoner kronor exkl. moms. Vidare har förberedelser för byggande av en ny för-skola på det nya exploateringsområdet Al-larp i Skummeslövsstrand påbörjats liksom planering för byggande av en ny skola på Glänningesjöområdet i Laholm. I början av 2015 färdigställdes projekte-ringen av det nya Osbecksgymnasiet i La-holm, även kallat Vision Osbeck, liksom för ombyggnad av Lagaholmsskolans storkök. Efter upphandling påbörjades pro-duktionen runt midsommar för att vara klart med start i början av 2016. Dessutom ge-nomfördes samtidigt en upphandling av evakueringslokaler i samband med om-byggnaden av Osbecksgymnasiet. Andra projekt som hade påbörjats under Service-nämndens tid var om- och tillbyggnad av Knäreds skola för förskolelokaler att ersätta Dalkulla förskola samt tillbyggnad av Vallmons förskola i Ränneslöv. Dessutom fortsätter arbetet med etapp 2 på Osbecks-gymnasiet med projektering för ombyggnad av byggnad 100 med industridelarna samt för en ombyggnad av Lagaholmsskolan med anledning av förändrade behov i kom-munens skolverksamhet. Av olika skäl har projekten fördröjts något men planerings- och projekteringsprocesserna pågår förnär-varande.

98

Ekonomiskt utfall Orsaken till årets överskott kan i huvudsak hänföras till betydligt lägre underhållskost-nader än planerat. En del underhållsåtgärder försenades och har inte genomförts under året med anledning av arbetsanhopning vid bolagsövergången. De lägre kostnaderna, jämfört med budget, beror delvis även på övergången till ändrade redovisningsregler som innebär att vissa underhållskostnader tillgångsförs istället för att kostnadsföras di-rekt. Med de redovisningsregler som gällde förut hade således resultatet varit lägre.

Framtiden Bolagets första verksamhetsår har varit in-tensivt och det kommande året kommer att fortsätta lika intensivt i syfte att på allvar få igång den nya verksamheten när kommu-nens fastigheter ska hanteras i bolagsform. Många nya rutiner både i verksamheten men också i förhållande till den stora hyres-gästen kommunen kommer att kräva ett fortsatt intensivt arbete. Även finansierings-frågor kring de stora investerings- och un-derhållsbehoven i framtiden kräver en nog-grann och omsorgsfull hantering.

99

100

Till kommunfullmäktige i Laholms kommun

Revisionsberättelse för år 2015

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens företag: Laholmshem AB, Kommunfastigheter i Laholm AB och FastighetsABLaholm Kobben 2.

styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige.

Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning som redovisas i bilagan "Årsredogörelse för revisionen år 2015" och i under året avlämnade revisionsrapporter.

Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Laholms kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig.

Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.

Revisionsberättelse 2015

101

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ.

Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2015 godkänns.

Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.

Laholm 2016-04-13

~L1

11 L w dJt-V .. 1 emor an en- epsa

~4~~---Patrik Appelquist

~~~

~~~,..---.. Torkel FagerstrÖm

Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Arsredogörelse för revisionen år 2015 Rapport från granskning av årsredovisning 2015

l.-V'~ Tommy Jacobson

Revisionsberättelser och lekmannarevisorernas granskningsrapporter för Laholmshem AB~ Kommunfastigheter i Laholm AB, Fastighets AB Laholm Kobben 2 och Hallwan AB

Revisionsberättelse 2015 2