Många småhus har kalla tak, dvstak med värmeisolerat vindsbjälk-lag, ett uteluftsventilerat, kalltvindsutrymme och ett brant vatten-avledande yttertak. En bra grundre-gel för god fuktteknisk funktion avett sådant tak är, förutom att skapaett vattentätt yttertak, att ävengöra bjälklaget lufttätt och att för-säkra sig om att det alltid råder un-dertryck inne. Då elimineras riskenför konvektion som är en vanlig or-sak till skador särskilt när man byg-ger om hus.

Under senare tid har emellertid behovetav ventilation av vindar ifrågasatts ochdet har till och med visats att ventilationenunder vissa förhållanden är till nackdel.Samtidigt rapporteras allt fler skador ochproblem på vindar, särskilt i sambandmed tilläggsisolering. Vad är sant och vadär rätt? Ska man ventilera vindsutrymmeteller ska man inte?

Kalla och varma takFörr visade snömängden på taket om taketvar kallt eller varmt. På ett kallt tak överen väl ventilerad vind låg snön kvar me-dan den smälte på ett homogent, relativtdåligt isolerat tak, som hade ett kraftigtvärmeflöde inifrån och ut. Snösmältning-en ledde till isbildning vid takfot och is-tappar utefter fasaden och i sämsta fall in-läckage av smältvatten till vindsutrym-met. För att undvika sådan isbildningventilerade man taken.

Numera är alla tak välisolerade och germycket måttlig uppvärmning av takets ut-sida och därmed sker det under normalaförhållanden ingen snösmältning. Därförbehövs heller inte ventilationen för atthålla taken kalla. Idag är alla tak mer ellermindre kalla och för att skilja olika takty-per åt vore det bättre att tala om tak medolika grad av ventilation.

I moderna, välisolerade hus blir dethög relativ fuktighet på den uteluftventile-rade vinden under vintern. Detta är en ne-gativ effekt av den ökade isolertjocklekenvilket kan leda till påväxt av mikroorga-nismer och missfärgning av underlagsta-ket. Vinden är ungefär lika kall som ute-luften eftersom det inte läcker upp värmeinifrån genom det väl isolerade bjälkla-get. Under klara, kalla nätter är det tilloch med risk för kondensation mot under-sidan av yttertaket. Långa perioder medkondens på underlagstaket kan även in-träffa på snötäckta tak vid omslag tillblidväder. I södra Sverige, som har miltvinterklimat, uppstår risk för mögeltill-växt på underlagstaket och på materialsom man lagrat på vinden. Ett sätt attminska risken för skador är överraskandenog att minska ventilationen på vinden.Detta förutsätter dock att ingen fukt till-förs vindsutrymmet vare sig i sambandmed bygget, som inrinnande regnvattengenom yttertaket, som fuktig luft inifråneller läckage från installationer på vinden.

Ventilationens uppgift har alltså histo-riskt sett varit att hålla takytan tillräckligtkall för att förhindra ojämn snösmältningoch eliminera risken för istappsbildningvid takfoten. Numera behövs inte detta dåvärmeläckaget genom ett välisoleratvindbjälklag är mycket litet. Vinden haralltså inte i första hand ventilerats för atthålla fukt borta eller för att säkerställa entorr miljö.

I de fall då det blir mera omfattandefuktskador på vinden, kraftig blånad, mö-gelbildning eller till och med rötskador,beror detta på tillförsel av fukt. Fuktig in-neluft är en vanlig orsak eller läckage av

regnvatten. Sådan fukt kan i de flesta fallinte ventileras bort eftersom uteluften inteförmår torka. Det är alltså inte fel i venti-lationen som är orsaken till skador.

Ändå har ventileringen av vindsutrym-met inte minskats i nya välisolerade husutan tvärtemot ökats med motiveringenatt föra bort fukt. Men i en modern, ute-luftventilerad vind kan ökad ventileringlösa ett fuktproblem endast under vissaspeciella förhållanden. Generellt innebärökad ventilering att vindsutrymmet blirkallt och fuktigt. Det är därför olämpligtatt ventilera vindar i samma grad somförr. Fokus ska riktas mot att hindra fuktatt tillföras vindsutrymmet.

SkaderiskerVentilerade tak över välisolerade vinds-bjälklag är känsliga för skador. Om fuktiginneluft läcker upp till vindsutrymmet viaotäta luckor, skorstensstockar eller ge-nomföringar kan kondens uppstå med all-varliga skador som följd. Även små otät-heter kan ge stora problem. Problemenkan bestå i mögelpåväxt, missfärgningaroch i allvarliga fall även rötskador, fram-för allt på underlagstaket. Dessutom upp-står ibland mögelpåväxt på sådant somlagras på vinden till exempel resväskoroch kartonger.

Energibesparande åtgärder ochrisken för fuktskador på vindarI samband med att vindsbjälklaget till-läggsisoleras kan fuktskador till synesoförklarligt uppstå utan att fukttillförselntill vindsutrymmet ökat. Orsaken är attvindsutrymmet över ett sämre isoleratbjälklag var varmare och därför blev det

17Bygg & teknik 4/04

Hur ska vindar ventileras?

Artikelförfattare är Lars Tobin, (t v)Anneling Consult AB, Borås och

Ingemar Samuelson, ByggnadsfysikSP, Borås.

De flesta småhus byggs med uteluftventilerade vindar över ett väl isolerat bjälklag.

FO

TO

: ST

IGD

AH

LIN

inte skadat av ett begränsat fukt-tillskott. En lägre temperatur påvindsutrymmet innebär både attklimatet i sig blir fuktigare ochatt luftens fuktupptagande för-måga i det närmaste helt kanförsummas.

Om man byter ventilations-system eller uppvärmningssys-tem i byggnaden kan det innebä-ra att det blir skador på vinden.Skälen till detta är flera. Delskan förändringarna innebära enlägre ventilationsgrad inne vil-ket ger ett ökat fukttillskott delskan ett övertryck inne bildas såatt fuktig inneluft trycks upp tillvinden. I en byggnad där manbyter uppvärmning med eldstadtill direktverkande el, fjärrvärmeeller bergvärme är denna riskuppenbar. Om skorstenen dess-utom inte längre är varm blirockså vindsutrymmet kallare med ökadskaderisk som följd.

Förändrade brukarvanor såsom merfrekvent duschande och fri torkning avtvätt inne är ytterligare parametrar somkan bidra till en ökad fuktproduktion in-omhus och indirekt påverka klimatet påvinden.

Effekten av begränsad ventilationpå provvindI några projekt med provvindar som ut-fördes på SP för cirka tio år sedan visadedet sig att det i en oventilerad vind blirtorrare och att den relativa fuktigheten,RF, blir betydligt jämnare under perioder

med kraftiga växlingar i uteklimatet. Enförutsättning är att det inte tillförs fukt tillexempel genom konvektion. Höga toppari RF till följd av snabba temperaturvaria-tioner jämnas ut i den oventilerade, torravinden.

Eftersom det alltid finns en viss riskför fukttillförsel till vinden till exempelav inbyggd fukt, läckage av regnvattenutifrån eller konvektion vid tillfälligt in-vändigt övertryck kan man inte utan vida-re rekommendera att vinden utförs heltoventilerad. En viss luftväxling bör enligtvår mening alltid finnas på vinden för attsäkerställa en uttorkande effekt undersommarhalvåret. Omfattningen av denna

luftväxling kan dock diskute-ras. Sannolikt räcker det medrelativt måttlig ventilation tillexempel någon eller några ga-velventiler.

Bättre vindarI ett kallt vindsutrymme överett välisolerat bjälklag blir tem-peraturen låg och relativa fuk-tigheten hög under vintern. Un-der långa perioder kan förhål-landena vara gynnsamma förfukt och mögelpåväxt.

Om man vill undvika fukt-skador måste följande förutsätt-ningar uppfyllas;● vindsbjälklaget ska vara luft-tätt● undertryck inne ska efter-strävas● yttertaket ska vara tätt så attregnvatten eller yrsnö inte

kommer in● byggfukt ska kunna torka ut utan attskador sker● läckage från installationer ska förhind-ras.

Detta eliminerar emellertid inte heltrisken för mögelpåväxt på dagens väli-solerade vindar. Att välja byggnadsmate-rial som tål klimatet utan att besvärandepåväxt uppkommer löser delvis proble-met för vindsutrymmet, men inte förmaterial som lagras där. För att undvikadetta måste den relativa fuktigheten påvinden sänkas. Detta kan ske antingengenom att konstruktionen förändras ellergenom att man tillför värme eller avfuk-

18 Bygg & teknik 4/04

Hög fuktighet kan orsaka svällning och sönderbrytning avtakpanelen.

Många vindar har fått skador när fuktig inneluft har läckt upptill exempel vid en dåligt tätad taklucka. Den husägare somupptäcker att såväl taket som det som lagrats på vinden har

möglat blir inte glad.

Detta tak har skadats av vattenläckage vid gaveln. Vattnet har sugits in i råsponten.

tar luften. Ett sätt att öka temperaturenkan vara genom att begränsa ventilatio-nen.

Projektörens ansvarVarje projektör måste vara medveten omde risker som är förknippade med uteluft-ventilerade vindar. Det går inte att blundaför de problem som kan uppstå i väl isole-rade vindsutrymmen. Taken måste pro-jekteras utifrån de förutsättningar som rå-der på platsen med hänsyn till klimat, in-

vändig belastning, valda material ochkonstruktionens uppbyggnad. Det är kan-ske dags för nya idéer för tak. Homogena,oventilerade tak med fukttåliga materialvore en bra nyhet. ■

LitteraturIngemar Samuelson, Fuktsäkrare bygg-

nadsdelar, SP AR 1992:17.Ingemar Samuelson, Fuktbalans i kalla

vindsutrymmen, SP Rapport 1995:68.

19Bygg & teknik 4/04

När man gör genomföringar är det viktigt att tätskiktet anslutsså att det blir helt lufttätt. Plastfoliens viktigaste uppgift är just

denna, att säkerställa att bjälklaget är lufttätt.

Genomföringar för elrör och andra installationer som drasgenom tätskiktet ska tätas noga. Det är däremot inte likanödvändigt att ha ventilation utmed takfoten om det finnsventiler i gavlarna som kan ge luftning av hela vinden.

Läste Du det iBygg & teknik?

Bygg & tekniksinnehållsregister från 1997och framåt hittar Du nu på

vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se