HNS årsberättelse 2012

En dagi livetÅRSBERÄTTELSE 2012

HUS | VUOSIKERTOMUS 2012 | TOIMITUSJOHTAJALTA2

En stor sjukhusorganisation

har möjlighet att

säkerställa högklassiga

och kostnadseffektiva

tjänster.Aki Lindén

Aki Lindén, verkställande direktör för HNS:År 2012 var det livligaste året i HNS historia hittills. Serviceproduktionen ökade med 2,5 procent jämfört med året innan och överskred samtidigt prestationsmålen i budgeten för 2012 med 2,6 procent. Produktionsstrukturen ut-vecklades allt mer i en riktning med betoning på öppenvård. Denna förändring var särskilt stark inom psykiatrin där vårdperioderna på vårdavdelningar minskade med 6,2 procent. Trots ökad serviceproduktion lyckades man inte under 2012 uppnå förbättringar i situationen för dem som väntar på vård. År 2012 inleddes en omfattande diskussion om en reform av kommunstrukturen i regeringsprogrammet samt av servicestrukturen inom social- och hälsovården. HNS deltog aktivt i diskussionen. HNS är av den åsikten att en stor sjukhusorganisation, som har möjlighet att koncentrera kompetens, kan säkerställa högklassiga och kostnadseffektiva tjänster. • fortsätter på sidan 5

3

Tillväxt och kostnader i balans

40 Arbete på full effekt – och

budgeten håller

41 Expert Anne Priha

42 Byggnadsinvesteringar

44 HNS i siffror

50 Bokslut

Vård Arbete Vetenskap Ansvar

Oersättlig yrkeskunskap

6 En viktig fråga: ”Hur mår du nu?”

7 Expert Markku Kuisma

8 Snabb vård räddade Emma

12 Krävande akutvård

14 Kliniken för cancersjukdomar

utgör hjärtat inom

cancervården i Finland

16 Alternativ till tvångsmetoder

20 Var tredje baby föds inom HNS

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012

En dag pÅ HnS RymmER mÅnga BERÄTTELSERPersoner undersöks, vårdas och opereras, föds och dör varje dag och natt på HNS.Under ett år påverkar HNS tusentals och åter tusentals människors liv. HNS bevittnar såvälstor glädje som sorg i livet. Med andra ord är HNS mycket mer än enbart siffror. HNS är framför allt summan av sina medarbetare – kompetenta och engagerade yrkespersoner.

Individernas arbete bildar en helhet

22 Projektet Apotti slår

samman patientuppgifterna

23 Expert Outi Sonkeri

24 Den aktivaste

arbetsplatsen i Finland

26 De interna vikarierna

är multikompetenta

HNS i spetsen för forskningen

28 Nordiskt samarbete

29 Expert Lasse Viinikka

30 Betydande undervisnings-

och forskningsanstalt

32 Brosktransplantations-

kirurgin utvecklas

För människans och miljöns bästa

34 Ett tryggt sjukhus

35 Expert Tapani Hämäläinen

36 Patientsäkerheten bygger

på förutseende och

förebyggande åtgärder

38 Ekoeffektiv verksamhet

5 Verkställande direktörens översikt 5 Styrelseordförandens översikt

Ekonomi

4 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012

Styrelseordförande Ulla-Marja Urho:

HNS har som ambition att ge patienterna bra vård, garantera undervisning och forskning av hög kvalitet, förbättra samarbetet med primärvården och bedriva övertygande och konkurrenskraftig verksamhet.

5HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012

dEn SvÅRa EkvaTionEn 2012HNS inledde 2012 i ett besvärligt ekonomiskt läge. Budgeten tillät endast en dryg procents tillväxt jämfört med bokslutet 2011.

I början av året verkade kostnadsutvecklingen vara exceptionellt stark jämfört med året innan men situationen jämnade ut sig under året. Den jämförbara ökningen av verksamhetskostnaderna var 4,4 procent. De bindande nettokostnaderna överskreds med 2,1 procent. Överskridningen av verksamhetskostnaderna var den minsta på fem år. Faktureringen av medlemskommunerna ökade med 2,8 procent. Befolkningen i regionen ökade med ungefär en procent. Medlemkommu-nernas betalningsandelar per invånare, mätta enligt det deflaterade sjuk-huskostnadsindexet, minskade. Verksamhetsunderskottet för 2012 uppgick till 21,6 miljoner euro då målet var 12 miljoner euro. I början av året fick HNS veta om en ökning i semesterlönereserveringen till följd av arbets- och tjänstekollektivavtalet som ökade underskottet: avtalet som ingicks i november 2011 ökade underskottet med omkring 14 miljoner euro. Det sammanlagda underskot-tet blev 35,5 miljoner euro vilket innebär att tidigare upplupna överskott blev ett kumulativt underskott på ungefär 10 miljoner euro. Produktiviteten för serviceproduktionen mätt med priset per DRG-poäng ökade med 0,9 procent, men produktiviteten mätt med antalet DRG-poäng per årsverke sjönk med 0,4 procent. I bägge fallen var målet en ökning av produktiviteten med 1,5 procent. År 2012 var det sista hela verksamhetsåret för de förtroendevalda vid HNS som invaldes 2009. Jag vill framföra ett stort tack till dem för deras flitiga och osjälviska arbete i de krävande uppgifterna vid HNS, som är flaggskeppet inom specialsjukvården i Finland.

HnS ocH HUcS mÅSTE föRBLi En HELHETHNS uppdaterade sitt mål- och verksamhetsprogram, det vill säga sin strategi för 2012–2016. Målen har sammanfattats till fyra punkter: bra patientvård, undervisning och forskning av hög kvalitet, bättre samarbete med primärvården samt effektiv och konkurrenskraftig verksamhet. Hur gick 2012?

Antalet patienter var fler än någonsin. Kötiderna höll sig till största delen inom de tillåt-na gränserna och inga hot om böter förekom. Patienterna var nöjda med den vård de fick. Samkommunens ekonomi orsakar oro. Mycket arbete har gjorts inom HNS i syfte att höja lönsamheten. Arbetet har lett till resultat: kostnaderna per invånare för specialsjukvård har varit de förmånligaste vid en jämförelse av alla sjukvårdsdistrikt i landet. Budgeten för 2012 var överdrivet optimistisk. Utgifterna överskred intäkterna och resultatet blev starkt förlust-bringande. Beslut om att inleda stora investeringsprojekt fattades 2012. Traumacentralen som ska ersätta Tölö sjukhus samt cancersjukhuset och barnsjukhuset ska få nya lokaliteter i Mej-lans. Byggandet inleds när saneringen av Tornsjukhuset slutförs. Det är svårt att få kompetenta läkare till primärvården. Det starkare samarbetet mel-lan HNS och primärvården bidrar till att underlätta situationen, men mycket arbete återstår ännu. Samarbetet måste fungera bättre för patientens väl och då behövs datasystem som fungerar tillsammans. Kommunerna inledde en gemensam anskaffning av dem. HNS styrka är dess kompetenta personal och starka koppling till universitets undervis-ning och forskning. Den kommunala valperioden avslutades 2012. HNS styrelses enade åsikt vid såväl inledningen som avslutningen av perioden var att HNS och HUCS måste be-varas som en funktionell helhet. Oberoende av kommunstrukturen förutsätter en högklassig och effektiv organisering av specialsjukvården och speciellt den mest krävande delen av den ett stort befolkningsunder-lag. Detta samma gäller för ordnande av medicinsk och övrig forskning och undervisning på universitetsnivå. En välfungerande organisation får inte splittras utan den ska ges en chans att utvecklas!

STYRELSEORDFÖRANDEN HAR ORDET | ULLA-MARJA URHO VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN HAR ORDET | AKI LINDéN

HUS | VUOSIKERTOMUS 2012 | TOIMITUSJOHTAJALTA66 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | VÅRD

Genom att lyssna

på patienten skapar

vi grunden för en

bra vårdrelation.

Sari Hytönen

Sari Hytönen, sjukskötare, neurokirurgisk intensivövervakning, Tölö sjukhus:I sjukskötarens arbete skapas grunden för en vårdrelation genom att man lyssnar till patienten och för en diskus-sion. Om skötaren har tid att ens en gång under sitt arbetsskift sitta ner bredvid patienten och fråga ”Hur mår du nu?”, är detta ett tecken på genuint intresse och inger en känsla av trygghet för patienten. Det finns tid för sådana stunder även under en bråd arbetsdag. På intensivövervakningsavdelningen kan jag inte alltid diskutera med min patient. I sådana fall skapas växelverkan i första hand via de anhöriga. Då är det viktigt att ge de anhöriga tid och lyssna på vad de har att berätta om hur patienten har känt sig och uppträtt före intagningen på sjukhuset. Det är precis lika viktigt att lyssna till och stöda de anhöriga. Varje möte är individuellt och unikt, det är alltid nödvändigt att ha ett psykologiskt öga för situationen. Det är inte alltid lätt att möta patienten och de anhöriga, men jag upp-lever att då jag verkligen är närvarande och för en äkta diskussion ger det mig krafter för nya möten.

Hoito

7HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | VÅRD

497 826 paTiEnTERfick vÅRd vid HnS 22 SjUkHUS

1 580 702 öppenvårdsbesök452 998 patienter inom olika områden av den specialiserade sjukvården89 455 operationer18 099 förlossningar

HnS BöRjaR anSvaRa föR dEn pREHoSpiTaLa akUTvÅRdEn Den prehospitala akutvården svarar för brådskande bedömning och akutvård av en akut insjuknad patients tillstånd på platsen, till exempel hemma hos patienten eller vilket som helst offentligt utrymme. Den nya hälso- och sjukvårdslagen överförde ansvaret för organiseringen av den prehospitala akutvården från kommu-nerna till sjukvårdsdistrikten. Vid HNS genomfördes ändringen i två etapper. Ansvaret inom Borgå och Hyvinge sjukvårdsdistrikt överfördes till HNS i början av 2012 och de övriga sjukvårdsdi-strikten följde efter ett år senare. Inom HNS är ordnandet av den prehospitala akutvården indelat i sju områden inom vilka den ordnas i samarbete med räddningsverket, genom upphandlingsavtal med privata sjuk-transportföretag eller som sjukvårdsområdets egen verksamhet. Vad innebär denna omfattande administrativa förändring i praktiken? Den prehospitala akutvården inom HNS-området var av hög kvalitet och samarbetet med medlemskommunerna intensivt redan innan förändringen. Utgångspunkten för plane-ringen är nu en jämlik prehospital akutvård och att patienterna ska nås inom den i servicenivåbeslutet fastställda längsta till-låtna tiden. Mer omfattande regional planering möjliggör även smidigare samarbete mellan nödcentralen, räddningsväsendet, polisen och de övriga myndigheterna. Förändringen avsågs inte ha några direkta inverkningar på patienterna. Förändringen kommer på längre sikt att standardi-sera kvaliteten på vården och servicen, ge bättre patientsäker-het och höja akutvårdspersonalens kompetensnivå och därige-nom innebära en tydlig förbättring även ur patientens synvinkel.

Patientorienterad och rättidig vård. Detta slagkraftiga ut-tryck beskriver ett av de viktigaste målen för HNS verksam-het i strategin för 2012–2016. Vi får en uppfattning om de väldiga dimensionerna för målen när vi ser på statistiken för det gångna året: nästan 500 000 patienter, omkring 90 000 operationer och 18 000 förlossningar. Sammanlagt 97 strategiska mål för sjukvården har re-gistrerats av vilka 16 valdes till nyckelmål för 2012. Antalet nyckelmål avseende vården var tre: Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten, tillgång till vård och patientsäkerhet. Hur väl uppnåddes nyckelmålen under det första året av strategiperioden? Jämförelsen av vårdresultatet fick ett nytt verktyg när det internationella BM-programmet inleddes. Även tillgången till vård uppfyllde förväntningarna eftersom antalet olika prestationer överskred de mål som

upptagits i budgeten. Antalet patienter som väntar på behandling och under-sökning minskade dock klart mindre än planerat. I proportion till invånarantalet ökade antalet patienter som väntat på avdelningsvård i över 6 månader vid HNS till det största vid samtliga universitetssjukvårdsdistrikt. Däremot uppfyll-des målen för patientsäkerhetsprogrammet till största delen. Det är helt klart att resultatmätare används även inom sjukvården för att följa upp hur målen uppfylls. Bakom siffrorna döljer sig vardagen i vårdarbetet på vilken HNS hela verksamhet baserar sig på. Det är möjligt att uppnå de strategiska målen endast om varje patient som kommer till sjukhuset är den viktigaste patienten. Det är uttryckligen bemötandet och vården av varje enskild patient som leder till ett resultat som även återspeglas i den stora helheten.

Markku Kuismakliniköverläkare för den prehospitala akutvården

Nästan en barnhjärt-operation om dagen

Vård

8 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | VÅRD

TiSdagEn dEn

30 okToBER

Emma Kuukka trillar av en ponny i Borgå

17.45Hemma började Emma må illa

18.30Östra och Meller-sta Nylands larm-central får ett 112 larmsamtal

18.38

ETT Liv, mÅnga RÄddaRERotorbladen snurrar hektiskt när helikoptern landar vid åkerkanten. På den röda läkarhelikopterns sida står texten ”FinnHEMS 10” med stora vita bokstäver. Det hackande ljudet från helikoptern stör lugnet i det fridfulla villaområdet på ett skrämmande sätt. Det berättar om att det har hänt något otäckt, att någon är i livsfara. För Kari Kuukka innebär ljudet däremot en lättnad: en läkare är på väg att vårda hans lilla dotter Emma.• TeXT: Paavo Holi

BoRgÅ

9

Rädd-nings-verkets ambulans mottar larmet

18.40

Hoito

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | VÅRD

Det är en vanlig tisdagskväll i oktober på ett ridstall några kilometer från Borgå centrum. Åttaåriga Emma Kuukka sit-ter med hjälm på huvudet på en ponny och njuter av att rida. Den lilla ponnyn traskar lugnt på med Emma på ryggen tillsammans med de övriga ekipagen. Plötsligt dyker det upp ett högljutt gäng löpare i den mörka kvällen och några av hästarna blir skrämda och sticker iväg i galopp. Även Emmas ponny rusar iväg och hon lyckas inte få kontroll över den utan trillar ur sadeln. Emma stiger dock genast upp och verkar inte ha stött sig desto värre. En halv timme senare kör mamman till en ridkompis hem Emma och berättar för Emmas mamma Sari Orkomies

om vad som hänt. Flickan har blivit skrämd men verkar i öv-rigt att vara i skick. Emmas pappa, fotografen Kari Kuukka, kommer ock-så hem och försöker tala med sin dotter om det inträffade. ”Vad pratar du med mig för”, fräser Emma. Kari tar Emma i famn, men samtidigt börjar flickan kasta upp. Hjärnskak-ning, tänker Kari, vi måste åka till sjukhuset. Samtidigt bör-jar Emmas ögon viljelöst skela uppåt till vänster. Kari har i tiderna studerat psykologi och neurovetenskaper vid univer-sitetet och förstår att nu är någonting riktigt fel. ”– En ambu-lans, snabbt!” säger Kari till sin fru. Ambulansen från räddningsverket i Östra Nyland är på plats sju minuter efter 112-samtalet och bara fem minuter efter larmet. Bilen var av en händelse i närheten. Akutvår-darna gör en bedömning av Emmas tillstånd, mäter and-ningen, lägger dropp och ger syre. Emma börjar förlora medvetandet och hennes blick irrar runt. Akutvårdarna be-slutar larma läkarhelikoptern som landar drygt 15 minuter senare på en öppen åker i närheten. Akutvårdsläkaren i helikoptern inleder vården av Emma.Hennes nacke stöds upp och eftersom Emma är vid sänkt medvetande sövs hon ner och kopplas till en respirator. Pappa följer med hur Emma vårdas och känner och ser att dottern är i kunniga händer. På gården står en läkare, en HEMS-räddare, tre akutvårdare och fyra brandmän som anlänt till platsen för att säkra helikopterns landning. I den senare gruppen finns av en tillfällighet även familjen Kuuk-kas tidigare granne, skiftchefen vid räddningsverket i Östra

Ambulansen anländer till platsen

18.45

Läkarhelikoptern FinnHEMS 10 mottar larmet på Helsingfors-Vanda flygplats

18.58 Helikoptern landar i Borgå

19.17Akutvårds-läkaren an-länder till platsen

19.23

Nyland: ”Är det er Emma?” frågar skiftchefen medlidsamt av Kari. Före klockan slår åtta har Emma flyttats över i ambulan-sen som kör i ilfart direkt till Tölö olycksfallsstation. Olycks-fallsstationen har per telefon i normal ordning förvarnats om att en allvarligt skadad patient är på väg. Kari följer efter i sin egen bil. Hustrun Sari stannar hemma med Emmas fem-åriga lillebror Joonatan eller ”Tintti”. När Kari anländer till Tölö har en datortomografi, dvs. skiktröntgen, redan tagits av Emmas huvud. Den jourha-vande neurologen berättar för Kari att Emma har en kontu-sion i högra pannloben från vilken det sipprar blod in i hjär-nan. Hon har alltså inte en fraktur på skallen men den hårda smällen har orsakat en liten intern blödning i skallen. Beslut fattas om att Emma ska väckas från anestesin för att man ska se hur allvarligt läget sist och slutligen är. Operations-teamet står redo om Emma inte vaknar upp. •

– En ambulans, snabbt! säger Kari till sin fru.

Emma flyttas nersövd över till ambulansen och transporten till Helsingfors börjar

19.58Ambulansen anländer till Tölö olycks-fallsstation

20.19Emma under-söks i röntgen

20.33 Laborato-rieprov har tagits

20.55

Emma har vaknat upp från narkosen och intuba-tionsröret har avlägsnats

22.00

Vård


• Efter att sövningen är över vaknar Emma snabbt, hon ges extra syre och förflyttas till Tölö Neurokirurgiska inten-sivövervakningsavdelning drygt fyra timmar efter att hon tril-lade av ponnyn. Hon griper om sin pappas finger och som-nar på nytt. På morgonen berättar Emmas egen skötare för Kari att flickan har vaknat upp på natten och sagt till henne: ”Du ser annars precis ut som Kiira Korpi.” Emma vaknar utvilad på onsdagsmorgonen och äter redan ett lätt morgonmål. Därefter flyttas hon till Barnkirur-giska avdelningen K5 på Barnkliniken för att återhämta sig. Emma undersöks av såväl en barnkirurg, en neurokirurg som en neurolog. Kari sover över natten hos sin dotter på avdelningen. På torsdagen görs ännu en magnetbildsunder-sökning av Emma av vilken framgår att fallet från ponnyryg-gen inte har lämnat några bestående skador. Sari hämtar sin dotter från sjukhuset kl. 17.00 och på måndagen går Emma redan till skolan. Ungefär en månad senare skriver Kari i sin blogg, i vil-ken han i allmänhet granskar frågor kring fotografering, om det inträffade under rubriken ”Kiitollisuudesta” (av tacksam-

het) (www.karikuukka. com/kiitollisuudesta/). Texten läses på en kort tid över 20 000 gånger och delas vidare över 4 000 gånger. I sin blogg tackar Kari framför allt de tiotals männis-kor, yrkespersoner inom hälsovården, som deltog i vår-den av hans dotter: ”Det finns de som säger att de gjor-de ju bara sitt arbete eller till och med att ”de får lön för det”. Jag är ledsen, men jag är inte alls av samma åsikt. De här människorna visar verklig omsorg.” skriver Kari och fortsätter: ”Det talas nuförtiden mycket om kostna-derna för hälsovården. Jag vill inte säga något mer, jag nöjer mig med att konstatera: dessa människor är inte mekaniska apparater och kan inte heller ersättas med sådana, de är inte kostnadsställen. De är alldeles verkli-ga. Jag är inte alls desto mer förtjust över att betala skatt än någon annan, men jag lovar att aldrig mer klaga över det. Det finns många goda saker i vårt samhälle. Jag har en frisk andraklassist där hemma – för det får jag verkli-gen tacka dessa otroliga människor och vårt gemensam-ma system.

Emma flyttas över till Neuroki-rurgiska intensivö-vervakningsavdel-ningen i Tölö

22.10Emma vaknar uppvilad och äter ett litet morgonmål

9.00En barnkirurg kontrollerar hur Emma mår

12.15 En neuroki-rurg besöker Emma

8.00 En neurolog talar med Emma

10.55

onSdagEn dEn

31 okToBER

ToRSdagEn dEn

1 novEmBER

Vem deltog i vården av Emma? I den första fasen deltog tre akutvårdare, en HEMS-läkare och -räddare samt en jourhavande neurolog i vården. Därefter deltog flera läkare och sjukskö-tare vid Neurokirurgiska intensivövervakningsavdelningen av avdelning K5 på Barnkliniken. Även andra yrkesutbildade inom vårdarbete var med i vårdkedjan: röntgenläkare och -skötare och laboratorieanställda. I bakgrunden arbetade även instrumentvårdare, städare, kontorsanställda och många andra som arbetar på sjukhusen inom HSN. Totalt deltog omkring 20 yrkesutbildade inom vårdarbete i vården och de assisterades av nästan samma antal övriga anställda vid HNS.

Emma flyttas till avdelning K5 på Barn-kliniken i Mejlans

10.30Emma förs till magnet-bildsunder-sökning

13.38

Läkarutlå-tandet om undersök-ningen är färdigt

14.27

Mamma hämtar Emma, som har återhämtat sig fullständigt, hem från Barnkliniken

17.00

Hoito

11

Hur blev det med Emma och hästarna? Emma steg modigt upp i sadeln igen genast när motionsförbudet upphörde två veckor efter att hon skrivits ut från sjukhuset. Några månader senare sade Emma dock att hon inte längre vill fortsätta att rida. Fallet från hästryggen hade gett en ridskräck som är svår att komma över. Stallet som ligger nära hemmet är dock fortfarande en viktig och kär plats för Emma: varje gång hon går förbi stallet vill hon se om den underbara shetlandsponnyn Bosse är ute i hagen.

Kari Kuukka:

Jag har en frisk andraklassist där hemma – för det får jag verkligen tacka dessa otroliga människor och vårt gemensamma system.


Vård


Patienter behöver akutvård av de mest olika orsaker. De mest krävande är skador på hjärnan som kräver neurokirurgisk vård. Tiotals människor kan delta i vården av dem.

Ambulansen och akutvårdarna är symbolerna för verksam-het som kräver akut vård. År 2012 statistikfördes inom HNS verksamhetsområde sammanlagt omkring 150 500 ambulansutryckningar. Av uppdragen gällde 7 400 en livs-hotande situation. HEMS-läkarhelikoptern, vars bas finns på Helsingfors-Vanda flygplats, kallades som tilläggshjälp 2 050 gånger. Av de patienter som fått livshotande skador vårdades sammanlagt 793 i det så kallade chockrummet på akutmot-tagningen på Tölö sjukhus 2012. Av dessa var 273 personer i behov av neurokirurgisk vård, 120 av dem hade endast en hjärnskada.

SnaBBinSaTS-STyRkan inom

HÄLSo- ocH SjUkvÅRdEn

Akutvårdschef Miika Hokkanen i Borgå sjukvårdsområde kommer med ambulans när någon behöver brådskande vård.

13

Nya serviceformer för patienternaPatienter som skrivs ut från den neurokirurgiska enheten behöver ofta fortsatt uppföljning eller rehabilitering. För detta ändamål inrättades Hjärnskadepolikliniken i oktober 2012 vars mål är att ge patienterna bättre möjligheter att återvända till vardagen och arbetslivet. Kliniken arbetar som ett multiprofessionellt expertteam som gör tidig diagnostik och snabb remittering till rehabilitering av patienterna effektivare. Vid början av 2013 inleder en barnneurokirurgisk jourring sitt dygnet runt jourarbete vid HNS. Den svarar för alla barnpatienter i Södra Finland som behöver en neurokirurgisk bedömning, operation eller annan vård.

Hoito


Varje fall är individuelltSpecialist Martin Lehecka på Neurokirurgiska kliniken i Tölö berättar att tillståndet hos patienter som fått en skada på hjärnan varierar verkligen mycket. – En del kan skrivas ut redan efter ett par dagar, medan vi ibland måste vårda en allvarligt skadad patient i flera veckor på intensivövervakningsavdelningen. Den fortsatta vården och rehabiliteringen kan ibland pågå i flera år. Vid sidan av tiden som går åt till vård och återhämt-ning inverkar även antalet olika ingrepp samt laboratorieun-dersökningar och bilddiagnostiska undersökningar på hur många personer som sist och slutligen deltar i vården av en patient som kommit via akutvården.

På en timme till operation En neurokirurg har jour på Tölö dygnet runt och neuro-kirurgen kallas alltid in när patienten har en hjärnskada. – Vi får ofta grundläggande information om skadorna redan innan patienten anländer till oss. I fråga om hjärnska-dor är det dock CT- eller skiktbildundersökning som är av avgörande vikt. Bildundersökningen görs i rummet bredvid chockrummet och bilder av huvudet blir klara på några minuter. I vissa fall får vi bilderna redan i förväg av den remitterande enheten, berättar Martin Lehecka. Om diagnosen förutsätter operation utförs den ungefär inom en timme även om det är mitt i natten. Operations-teamet omfattar utöver en jourhavande neurokirurg och en anestesiläkare även en anestesiskötare och två instrumentskötare. – Denna grupp på fem personer tar hand om alla patienter i behov av en akut neurokirurgisk operation som kommer från HNS specialupptagningsområde. Ett andra operationsteam kan snabbt inkallas om det behövs.

Sjukskötare Eeva Mikkonen arbetar på intensivövervakningsav-delningen vid Tölö Neurokirurgiska klinik. På avdelningen vårdas patienter med hjärnskada.

Specialist Martin Lehecka (väns.) och administrativa biträdande överläkare Aki Laakso på Tölö Neurokirurgiska klinik vid sitt arbete. En CT-undersökning av skallområdet spelar en nyckelroll i behandlingen av hjärnskador.

•

Vård


– Varje skötare på vårdsidan har sex patienter om da-gen. Under dagen förbereder vi även de sex patienterna för följande dag. Antalet samtal under dagen varierar, räknar Sissonen.

Orsak att le trots oro För patienten är cancer inte enbart ett fysiskt problem som behandlas eller vars framskridande bromsas upp genom kliniska åtgärder. Det är en sjukdom som även inverkar på psyket. Under behandlingarna är det viktigt att sjukskötaren ser och tar i beaktande patientens behov och önskemål på ett heltäckande sätt. Även små saker är viktiga. – Vårdrelationerna till patienterna kan variera från några månader till flera år. Med några av patienterna uppstår det en djupare vårdrelation, men jag upplever inte mig själv som en vän ur patienternas synvinkel. Det är viktigt att lyssna till patienten och erbjuda stöd. Vid behov och om patienten så önskar håller jag mig tyst och bara genomför behandlingen.

vaR TREdjE dRaBBaS av cancER

HUCS Klinik för cancersjukdomar i Mejlans i Helsingfors utgör hjärtat inom cancervården i Finland. Årligen behandlas omkring 13 000 patienter på kliniken, antalet patienter som behandlas dagligen är omkring 500. Varje patient är unik eftersom sjukdomsbilderna alltid är individuella och behandlingen av varje patient planeras separat.

”En BRa inSTÄLLning TiLL LivET kommER man iHÅg”Enligt statistiken drabbas ungefär var tredje finländare av cancer under något skede av sitt liv. För den som får diagnosen innebär detta ofta en stor omställning – hela vardagen kan vändas upp och ner på en gång.

Situationen är dock bättre än tidigare för många: cancerbehandlingarna utvecklas hela tiden och allt fler blir friska. Till exempel över 90 procent av dem som får en bröstcancerdiagnos är symtomfria fem år efter diagnosen. – Cancer innebär inte längre en dödsdom utan istället tillfrisknar många tack vare avancerade behandlingar eller får åtminstone kvalitativ livstid, säger sjukskötare Minna Sissonen, som arbetar på Kliniken för cancersjuk-domar. Kärnan i HUCS Klinik för cancersjukdomar utgörs na-turligtvis av de kompetenta, yrkesutbildade anställda vars arbetsinsats är avgörande för mångas liv. Sissonen är en av dem. Hon ansvarar bland annat för patientspecifika beställ-ningar av cytostatika, individuell beredning av behandlingar och uppföljning av patientens tillstånd och blodvärden såväl före, under som även mellan behandlingarna. Sissonen ger även handledning till patienterna per telefon och svarar för patientspecifika tidsbeställningar till behandlingar.


Kliniken för cancersjukdomar åtnjuter såväl nationell som internationell uppskattning inom vetenskaps- och vård-gemenskapen. Sissonen tror att kliniken uppskattas högt även bland sjukskötarna och att många vill jobba på klini-ken. Med tanke på det dagliga arbetet är dock den starka arbetsgemenskapen viktigare än klinikens prestationer: kol-legernas stöd är väldigt viktigt i det mentalt tunga arbetet. – Jag har varit nöjd med HNS allmänt taget och med Kliniken för cancersjukdomar som arbetsplats. Ett bra arbetsklimat och en mångsidig arbetsgemenskap är värde-fulla med tanke på att orka i arbetet. Även om man kanske förväntar sig något annat uppvisar även patienterna samma positiva attityd. När man är i goda händer är det möjligt att le trots den svåra livssituationen. – Jag minns många patienter för deras positiva inställ-ning till livet och framtiden och för sättet på vilket de orkar hålla hoppet vid liv, säger Sissonen.

Sjukskötare Minna Sissonen:

Det är viktigt att lyssna till patienten och erbjuda stöd. Vid behov och om patienten så önskar håller jag mig tyst och bara genomför behandlingen.

HoitoVård

16

HnS pSykiaTRi – HELa LivScykELnPsykiska störningar hänger ofta samman med ålder och fas i livet. • barnpsykiatri • ungdomspsykiatri • vuxenpsykiatri • åldringspsykiatri • rättspsykiatri • beroendepsykiatri


Psykiatrin utvecklas med stora steg och därför blir det möj-ligt att vårda allt svårare mentala problem inom öppenvår-den. När sjukhusen blir mindre faller det på avdelningarna att vårda allt mer krävande patienter. Hur ska ekvationen lösas så att användningen av tvångsmetoder inte ökar utan istället fortsätter att minska? HNS-psykiatrins svar är projektet Alternativ till tvång. Dess mål är att avsevärt minska användningen av tvångs-metoder: av siffrorna för 2011 ska knipas bort 40 procent före 2015. Projektdirektör Raija Kontio vid HNS-psykiatrin säger att det är överraskande lätt att hitta alternativ till tvång. Om man använder tid för att lära känna patienten kan man även förutse besvärliga situationer. Då en från tidigare obekant patient hämtas från sitt hem i ett uppjagat och aggressivt tillstånd, bemöter vi honom eller henne lugnt och respektfullt. Mottagarna måste vara flera än en till antalet. – Det handlar naturligtvis om yrkeskunskap att kunna se när till exempel en psykotisk,

moT vÅRd UTan TvÅngDen psykiatriska sjukvården i Finland har tillämpat många tvångsåtgärder jämfört till exempel med övriga Norden. Alternativ till tvång är ett projekt inom HNS-psykiatrin vars mål är att avsevärt minska användningen av tvångsmetoder.

orolig droganvändare är verkligen farlig. En del psykospatienter mår bra av isolering, säger Grigori Joffe, direktör för verksam-hetsområdet HNS-psykiatrin. Projektet Alternativ till tvång är en fort-sättning på de senaste årens ansträngning-

ar som redan har lett till resultat. Isoleringsfallen vid Jorv har sjunkit med 39 procent och vid Pejas med hela 66 procent under de senaste fyra åren. Nedgången är inte helt jämn. I en del av organisationen – i Lojo, Västra Nyland och Borgå – har tvångsmetoder även i övrigt använts bara i få fall. Inom HUCS-området och på Kellokoski är siffrorna större eftersom patienterna lider av svårare sjukdomar.

Patienten medverkar till tvångsfrihetTvång tränger djupt in i patientens minne. Trots förvirring, psykotiskt tillstånd och aggressivitet kommer varje patient ihåg hur han eller hon blev bemött på sjukhuset •


Hoito

Mentalvårdens rehabiliteringspatientEve, 17, berättade i Husari 4/2012 om de tvångsmetoder som hon stött på i sjukhuset.

Vård

18

Projektet Alternativ till tvång är en fortsättning på de senaste årens ansträngningar som har lett till resultat. Antalet fall där en patient varit isolerad eller fastspänd och hur länge detta varade har minskat på HUS-psykiatrins avdelningar i alla fem sjukvårdsområden, dvs. HUCS, Hyvinge, Lojo, Västra Nyland och Borgå. I Lojo, Västra Nyland och Borgå har tvångsmetoder använts bara i några fall. Trots det lyckades man under 2012 minska deras antal och längd ännu litet mer jämfört med tidigare. Isolerings- och fastspänningssiffrorna har varit betydligt större inom HUCS område och på Kellokoski sjukhus än i de övriga områdena. Nu har antalet isolerings- och fastbindningsfall och särskilt varaktigheten av dem minskats avsevärts även på HUCS och Kellokoski.

Raija Kontio, biträdande direktör för psykiatriska resultatenheten i Hyvinge sjukvårdsområde


• och hur många skötare som var med om att spänna fast dem med spännbälten. En väldig kulturförändring har pågått inom den psykia-triska sjukvården under det senaste decenniet och den för-verkligas nu på avdelningsnivå. I den stora servicestruktur-reformen befinner sig patientens rättigheter, delaktighet och stärkande av patientens roll i nyckelställning. – För 30 år sedan utgick även det övriga samhället från det behavioristiska tänkesättet att människorna behöver både morot och käpp. Nu har käppen lagts på hyllan – det är absolut förbjudet att utdela straff. Patienten är trots över-mod och aggressivt uppträdande en lidande människa som behöver hjälp, säger Joffe.– Det är inte möjligt att minska på tvångsåtgärderna om inte patienterna medverkar till det, säger Kontio. Hon har letat efter alternativ till tvångsmetoder även i sin doktorsavhandling inom vårdvetenskap. Bra vård är mänsklig och diskuterande. Idag lyssnar man noggrannare till patienterna och deras anhöriga. När patienten anländer till sjukhuset har han eller hon alla

rättigheter och de kan begränsas endast på grund av sjukdom. Vårdtänkandet fokuserar uttryckligen på patienten som människa. – Det är viktigt att skötarna använder av sin tid på avdelningarna för att lyssna till patientens önskemål och tankar, säger Kontio. Den personliga skötaren ska sätta sig in i patientens bakgrund, situation och resurser.

Vården förändras med tidenÄven de hårdaste tvångsmetoderna, som isolering och fast-bindning, har i tiderna betraktats som vårdformer. Syftet med dem har varit att lugna patienten genom att avlägsna alla impulser. Även om tänkesättet har radikalt förändrats vill man inte skuldbelägga läkarna och skötarna för gångna tiders metoder. – Vårdpersonalen har handlat enligt den information och de anvisningar som fanns tillgängliga på den tiden. Visst har man även på den somatiska sidan förkastat vård-metoder, säger Joffe.

För att det ska ske en verklig förändring, måste nästan allt förnyas: även ledarskapet, utbildningen, verktygen och utvärderingsmedlen. För att vi ska komma ifrån slumpmäs-sighet, behöver vi evidensbaserad information, patientens delaktighet och efterdiskussionen av situationer. – Efterdiskussioner är tunga för såväl patienten som personalen, men det är viktigt att låta patienten få veta att vi inte tillåter våld, säger Kontio.

Den yttersta åtgärdenDet är sannolikt inte möjligt att helt och hållet avstå från tvångsåtgärder De kan tillgripas som en yttersta åtgärd, om det inte möjligt att på annat sätt behandla aggressionen hos en patient som är farlig för sig själv och för andra. – Vi får inte underskatta våldsamma situationer. En del av dem är verkligt allvarliga, till och med livsfarliga. Därför är det viktigt att erbjuda stöd och hjälp till personalen, säger Kontio.

Fastbindning % Isolering %

kUmULaTiv LÄngd av faSTBindning ocH iSoLERing i föRHÅLLandE TiLL anTaLET vÅRddagaR, kELLokoSki

2009 2010 2011 2012

Mål 2015 0,5%

Mål 2015 0,1%

mÅLnivÅn föR faSTBindning UndERSkRidS REdan

Hoito

19

poRTaLEn föR mEnTaL HÄLSa HjÄLpER ocH UTvidgaS

Nätportalen för mental hälsa som utvecklats och även i fortsättningen upprätthålls inomHNS kommer att utvidgas till en riksomfattande tjänst.

• www.mielenterveystalo.fi • www.nuortenmielenterveystalo.fi


Hoito

UTnyTTja ERfaREnHET– Äntligen blir mentalvårdens rehabiliteringspatienter tillfrågade vad de själva vill, säger Annikka Niinikoski.

Hon är en rehabiliteringspatient inom mentalvården som har egen erfarenhet av en psykossjukdom. Hon har även

deltagit i utbildning för brukarmedverkan inom social- och hälsovårdens nationella utvecklingsprogram Kaste. Niinikoski är med i brukarmedverkangruppen vid Pejas Rehabiliteringspoliklinik. Gruppen deltar med sin expertis utifrån erfarenhet i utvecklandet av psykiatriska tjänster i Vanda och Kervo. – Med hjälp av dessa experter inom brukarmedverkan kommer kvaliteten på tjänsterna med säkerhet att bli bättre, säger Kristiina Kuusi. Kuusi är kontaktperson för en brukarmedverkansgrupp som samlas en gång om månaden.

Annikka Niinikoski är med om att utveckla psykiatriska tjänster.

20 pRocEnT av dE Unga LidER av pSykiSka STöRningaRPsykiska störningar är ett stort samhällsproblem som även kostar mycket.

Sjukvårdsdistrikten i Lappland, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Vasa, Södra Österbotten, Birkaland och Egent-liga Tavastland ska börja samarbeta med HNS. I nätporta-lerna för mental hälsa för såväl vuxna som unga läggs till information om vård- och serviceställen inom alla deltagan-de sjukvårdsdistrikt. Tjänsten utvidgas med stöd av ett bidrag om 1,35 miljoner euro som beviljats av Institutet för hälsa och väl-färd. Portalen för mental hälsa för unga finslipades i sin slutliga form och öppnades 2012. Tjänsten erbjuder unga saklig och lättförståelig informa-tion om mental hälsa, mentala problem och behandling av dem. – Portalen för mental hälsa förmedlar tillförlitlig information. Unga är vana att använda internet och det finns mycket information om frågor i anknytning till mental hälsa på nätet. Det är dock inte alltid lätt att finna informa-tion och den är inte heller nödvändigtvis tillförlitlig, säger sjukskötare Marko Muukka.

Vård


fRÅga BaRnmoRSkan – kaTRi TUURa SvaRaR – Frågor som hänför sig till frågeställarens egen graviditet eller förlossningsupplevelser är den största gruppen frågor i webbtjänsten Kysy kätilöltä – (Fråga barnmorskan), berättar Katri Tuura. − Frågor om smärtlindring förekommer också ofta.

Katri Tuura arbetar som barnmorska på Hyvinge sjukhus.– Jag trivs med de snabbt växlande situationerna i för-lossningssalen eftersom jag verkligen får utnyttja hela mitt kunnande. – Vakenhet, ödmjukhet och vilja att hjälpa, räknar

vaR TREdjE BaByfödS inom HnS6 förlossningssjukhus. År 2012 föddes 18 333 babyer på HNS sjukhus.Mer än 25 % av de fertila kvinnorna i Finland bor inom HNS-området.

hon upp nödvändiga egenskaper hos en barnmorska.I Katri Tuuras mångsidiga arbete ingår även att adminis-trera den populära webbtjänsten Kysy kätilölta (Fråga barnmorskan) i samarbete med läkarna. Alla kan skicka frågor och kommentarer om graviditetstiden och förloss-ningar till frågespalten. – Om jag bara har tid så läser jag e-posten i något skede varje arbetsdag. Jag försöker besvara frågorna ungefär en gång i veckan. Katri Tuura och den läkare som arbetar vid tid-punkten ser till att svaren innehåller korrekta fakta. De är även i övrigt måna om kvaliteten på tjänsten. – Frågorna är personliga och de kan ibland vara mycket be-svärliga. Vi visar respekt för kunderna genom att ge svar vars ton och språkdräkt är genomtänkta. Katri Tuura påminner om att frågespalten är avsedd för icke brådskande frågor. – Detta är inte en jourtjänst. De som har frågor om värkar, när fostervattnet går eller fostrets rörelser, ska vända sig till rådgivningsbyrån.

Hoito

21

5 671 HUCS/

Barnmorske-institutet

5 729HUCS/Kvinno-kliniken

3 420 HUCS/Jorv

1 702Hyvinge

982 Lojo

829Borgå

födda inom HnS 2012 År 2012 föddes det

18 333 bebisar inom HNS. En av dem är denna nya Karisbo som föddes i december på Lojo sjukhus och som vid tidpunkten för bilden fyllde 12 timmar.

Det föddes 273 färre babyer än under 2011. Antalet förlossningar ökade vid Hyvinge och Borgå sjukhus. Vid de övriga sjukhusen minskade antalet förlossningar.


• Badkaret Amor ingår i den nya utrustningen på förlossnings- avdelningen i Lojo. I de två övriga salarna finns ett mindre badkar. – Vatten ger utmärkt smärtlindring, säger Jaana Laine och Anna Sariola.

Lojo REdo föR 1 000 föRLoSSningaRDen förnyade förlossningsavdelningen på Lojo sjukhus togs i användning i december. Avdelningen fick också större lokaler, antalet patientplatser är nu 19.

– Vi har kapacitet att ta hand om över 1 000 förlossning-ar om året, säger direktören för gynekologiska och barnme-dicinska resultatenheten Anna Sariola. Antalet kvinnor som föder i Lojo har ökat efter att förlossningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus lades ner. Antalet föderskor uppgår redan till drygt 900 om året när det tidigare var omkring 700. Förlossningsavdelningen genomgick en grundlig renovering, endast ytterväggarna finns kvar av den gamla avdelningen. Fokus har varit på patienternas välmående. Alla pa-tientrum har en egen WC och dusch. Rummen är avsed-da för en eller två patienter. – Alla rum kan även göras om till familjerum, berättar Sariola. På förlossningsavdelning-en finns även möjlighet till övervakning av nyfödda. Det-

ta gör det möjligt för föräldrarna att vara närvarande också i sådana fall när barnet är i behov av övervakning efter födseln. Barnmorskan Jaana Laine säger att renoveringen slut-fördes vid rätt tidpunkt. – Tidpunkten var väl vald även med tanke på saneringen och utbyggnaden av Kvinnokliniken. Om det blir för trångt i Helsingfors har vi plats för föderskor. Förlossningsavdelningen kommer att få fler patientplatser i den andra fasen av saneringen (enligt tidsplanen 2014–2015).

Vård

22

Alla program har

olika logik och

informationen

överförs inte

mellan dem.Tinja Lääveri

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | ARBETE

APOTTI-PROJEKTET I KORTHET• i projektet deltar HNS och kommunerna i huvudstadsregionen (Esbo fattade 2013 beslut om att inte delta)• målet är att social- och hälsovårds- tjänsterna ska ha ett gemensamt datasystem• kostnadskalkylen är 350–450 miljoner euro på 10 år• de nuvarande datasystemen kostar 500 miljoner euro på 10 år

Tinja Lääveri (t.v.) arbetar som projektchef och Marja Valjus som informatör på Apotti-projektbyrån.

Avdelningsöverläkare Tinja Lääveri på HNS har varit med som expert i planeringen av ett gemensamt kund- och patientdatasystem för kommu-nerna i huvudstadsregionen och HNS. Datasystemet har fått namnet Apotti. – Det är viktigt för primärvården och specialsjukvården att få ett gemensamt system för patientuppgifter eftersom patientens vårdkedja sträcker sig över organisationsgränserna. I dagens läge stöter vårdplanerna och -berättelserna på dessa gränser. Dessutom registreras uppgifterna om medicinering flera gånger när patienten flyttas från en organisation till en annan. Detta är tidsödande och möjligheterna att det uppstår fel ökar, motiverar Lääveri orsakerna till att det mycket omtalade Apotti-systemet är nödvändigt. • fortsätter på följande sida

23

dEn STöRSTa SjUkvÅRdS-oRganiSaTionEn i finLand

21 738 ExpERTER

vårdpersonal 12 160 övrig personal 5 759 läkare 2 783 specialarbetare 1 036

Työ


SaTSningaR pÅ cHEfSaRBETETEnligt arbetsmiljöbarometern pekade alla mätare för chefsarbete på en positiv utveckling 2012. Målvärdet uppnåddes inte ännu, men utvecklingen fortsatte i en bra riktning. Nya tre dagar långa chefsträningskurser, som fått bra feedback, ordnades och vidare ordnades aktuali-tetsdagar för förmän. Under 2012 inleddes även längre chefs- och ledarskapsutbildningar. Utvecklingsdiskussioner utgör ett led i planeringen och ledningen av verksamheten. År 2012 uppdatera-des anvisningarna och blanketterna som hänför sig till utvecklingssamtal. Särskild uppmärksamhet fästes vid situationen för läkare i specialistutbildning och speci-almedarbetare. Antalet utvecklingssamtal ökade något och arbetsmiljöbarometern visade att de anställda an-ser utvecklingssamtalen vara till nytta. Enligt arbetsmiljöbarometern upplever de anställda att de har en god arbetsförmåga. Antalet sjukfrånvaron har minskat och antalet personer som gått i invalid-pension har minskat. En bidragande orsak till detta är systemet med tidigt ingripande och samarbetet mel-lan chefer, arbetstagare och företagshälsovården enligt Stödprogrammet för förbättrad arbetsförmåga. Olika typer av projekt för arbetshälsa inleddes eller fortsatte inom de olika resultatområdena under 2012. HNS-samkommun belönades med utmärkelsen Den aktivaste arbetsplatsen i Finland 2012.

• Tinja Lääveris uppgift i Apotti-projektet har varit att studera patientinformationssystem i andra länder och kartlägga behovet inom olika områden. Lääveri är inte nöjd med det nuvarande systemet som är en djungel av olika system. – I dagens läge är informationen splittrad på olika håll i datasystemen och ibland blir läkaren tvungen att gissa sig till om informationen finns någonstans eller inte. Vid HNS är användaren tvungen att använda många olika sys-tem, läkarna använder hela tiden omkring 4−5 olika pro-gram. Och alla program har olika logik, suckar Lääveri. Läkarna vid HNS använder av mottagningstiden när de försöker reda ut vilka behandlingsåtgärder en patient,

som har skickats till specialsjukvård, har genomgått inom primärvården. Informationen finns i ett helt annat program och de är grupperade enligt en annan logik än inom HNS. Det är svårt att få en helhetsbild. Om det gemensamma patientinformationssystemet blir verklighet, är det patienten som har den största nyttan av det. – När läkarna och skötarna har tillgång till gemensam information och en vårdplan utan att de behöver använda tid på att gräva fram informationen, får även patienten bättre och effektivare vård. I det avancerade datasystemet har patienten möjlighet att själv reservera tid och komplet-tera sina uppgifter, säger Lääveri.

Outi Sonkeripersonaldirektör på HNS

86 %14 %513 %26 %

56 %

Arbete

24

Stig Stolt, språkombud

Mänskliga, mjuka värden utgör en del av allt arbete inom HNS. Det gillar jag.

Jouni Leimukoski, bioanalytiker

Mitt arbete är intressant också tack vare alla människor, såväl patienter som arbetskamrater.


Susanna Puumi, arbetarskyddschef

Under arbetsdagen stöter jag på en mängd olika frågor och sedan letar jag fram rätt svar.

HELHETEn BESTÅR av kompETEnTa anSTÄLLdaArbetarskyddschef, bioanalytiker, språkombud, återupplivningskoordinator, sjukskötare, storhus-hållskock. Alla dessa berättade om sitt arbete i kolumnen Yksi meistä i Husari 2012.

IT-förvaltning

Icke-sjukvårdsrela-terade stödtjänster

Förvalt-ningsöver-läkare

Hucs Ab

Hälso- och sjukvår-dens stödtjänster

HUSLAB

HNS-Bild-diagnostik

HNS-Apoteket

Hjälpmedels-centralen

vERkSTÄLLandE diREkTöR

SamföRvaLTningChefsöver-läkare

Förvalt-ningsöver-skötare

Revisions-direktör

Förvalt-nings-direktör

Personal-direktör

Dotter-bolagen

HNS-Företagshälsovård

Under-visning och forskning

SjUkvÅRdSomRÅdEn

HNS-Fastigheter Ab

Uudenmaan Sairaalapesula Oy

Bostads- och fastig-hetsaktiebolag

HNS-Desiko

HNS-Logistik

HNS-Servis

HNS-Lokalcentralen

Ravioli

Medicinska resultatenheten

Operativa resultatenheten

Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten

Psykiatriska resultatenheten

Hjärt- och lungcentret

HUCS Hyvinge Lojo VästraNyland

Borgå

Kommuni-kations-direktör

Ekonomi-direktör

25

Laura Ahokas, storhushållskock

De som påstår att sjukhusmaten är smaklös talar mot bättre vetande.

Leila Saari, återupplivningskoordinator

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården förväntas utföra ett åter-upplivningstest med jämna mellanrum.

Työ


Riitta Majala, sjukskötare

Kirran är en kär arbetsplats för mig. Här råder ett bra arbetsklimat och alla känner varandra.

HnS ÄR akTivaST i finLandHNS vann i fjol tävlingen Suomen aktiivisin työpaikka (Finlands aktivaste arbets-plats). HNS fick priset som utdelas av Suomen Kunto-liikuntaliitto för utveckling av personalmotionen.

– Tack vare transporten är det lättare att få anställda åtmins-tone till Raseborg, säger överläkare Tom Löfstedt på Västra Nylands sjukhus. Unga anställda kan utnyttja transporten och behöver därför inte genast försöka hitta en bostad på en ny ort eller köpa en bil. Transporten är ett alternativ även för andra som inte vill köra själv sina arbetsresor. Patienterna på sjukhuset kan också använda bussen. Bussen på linjen Helsingfors-Raseborg-Helsingfors startar från hållplatsen utanför Kiasma klockan 6.25. Den är framme vid Västra Nylands sjukhus klockan 7.55. Bus-sen åker tillbaka på eftermiddagen. HNS konkurrensutsätter transporterna hos bussbolagen. Transporten är avgiftsfri för dem som använder den.

HnS-BUSSEn köR TiLL Lojo, BoRgÅ ocH RaSEBoRgDe anställda vid HNS i Lojo, Borgå och Raseborg kan åka buss till jobbet på vardagsmorgnar. Gratis.

Arbete

26 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | ARBETE

Sjukskötare Susanna Kiuru arbetar som sissi, det vill säga intern vikarie. Kiuru inleder sitt arbetsskift med att kontrollera i det elektroniska registret vilken avdelning som har reserverat henne. Hennes arbetsdag kan vara på vilken som helst av de kirurgiska vårdavdelningarna, polikliniken eller mul-tipolikliniken på Pejas sjukhus vars verksamhet är koncentrerad på Leiko-verksamhet (direkt hem efter operation) och preoperativa förberedelser. Hon inledde sin sissikarriär av en händelse: När Kiuru utexaminerades för 15 år sedan var arbetsläget för sjukskötare svagt. De enda lediga anställ-ningarna var vikariat. Kiuru arbetade en tid på de olika kirurgiska avdelning-arna på Pejas. Det fanns patienter från spädbarn till åldringar och sjukdomar från öroninflammationer till starr. Sist och slutligen var det lätt att söka en sissivakans. – Jag är privilegierad eftersom jag får lära mig så mycket. Jag gillar omväxling och vill inte stå handfallen när det händer något. Jag behärs-kar vården av en kirurgisk patient från topp till tå, säger Kiuru. Man klarar sig fint som intern vikarie om man har gott minne, är nyfiken och flexibel. Introduktionen är en lång process och Kiuru varnar att man inte ska ställa för höga krav på sig själv alltför snabbt. – Det gäller att vara social och anpassa sig. Det gäller att komma överens med olika patientgrupper, läkare och en stor mängd kolleger. Kunskapstörst är till stor hjälp.

Räddare i nödenPatientsäkerheten och kvaliteten på vården kräver att det ska finnas ett visst antal skötare på sjukhuset • fortsätter på följande sida

SiSSina aRBETaR övERaLLTInterna vikarier, så kallade sissin, är fast anställda vid HNS och gör vikariat på några bestämda avdelningar.

SjukskötareSusanna Kiuru:

De interna vikarierna ska vara sociala och anpassa sig. Kunskapstörst är till stor hjälp.

27

Työ


• – men det händer väldigt ofta att någon är sjuk, hemma och sköter sitt sjuka barn eller på utbildning. Cheferna ödslar tid på att hitta vikarier och det kos-tar väldigt mycket om vi måste ta en vikarie via ett beman-ningsföretag. Det är omöjligt för en oerfaren skötare att vår-da krävande patienter och alla oroar sig över vårdkvaliteten. När sjukskötare Siru Lamppu höll på med sin högre yr-keshögskoleexamen, började hon fundera över vad hon ville utveckla på Jorv sjukhus som var hennes arbetsplats. Det första hon kom att tänka på var arbetskraftsresurserna. HNS personalresurschef Pia Keijonens tankar gick i exakt samma banor och Lamppu presenterade sin idé om att utreda och aktivera systemet med interna vikarier: detta skulle utvecklas inom hela HNS. Ett system med interna vikarier, så kallade sissin, har

funnits inom HNS redan länge, men det borde väckas till liv vid många enheter. Sissivakanser har använts till exem-pel för att lappa upp permanent brist på arbetskraft på en avdelning. Nu har en ny permanent anvisning getts ut som bringar klarhet i principerna för användning av interna vika-rier och grundandet av nya vakanser. När Lamppu frågade de intervjuade cheferna vad de vill förbättra i sissisystemet, ville alla ha fler interna vikarier. Vi-dare önskade de att de interna vikarierna ska få bättre lön. – Jag önskar jag kunde få fem eller sex sjukskötare till! Jag skulle också gärna ha interna vikarier som avdelnings-sekreterare, de kunde till exempel ha hand om databehand-ling och tidsbeställningar och frigöra sjukskötare för det arbete som de har utbildats till, säger avdelningsgruppens chef Tarja Särkioja på Pejas sjukhus.

Sjukskötare Susanna Kiuru inleder sitt arbetsskift med att kontrollera reserveringslistan: ur den framgår vilken avdelning som behöver Kiurus arbetsinsats. Listan är fylld med reserveringar för flera veckor framåt.

De interna vikarierna, eller sissina som de också kallas, är fastanställda på HNS och de arbetar som vikarier under kortfristiga, temporära frånvaron. Sissisystemet utvecklades under 2012 i syfte att öka andelen fast anställd personal vid HNS och minska användningen av hyrd arbetskraft. Det finns interna vikarier nästan inom alla yrkesgrupper. De flesta hör dock till vårdpersonalen.

Det krävs både omfattande erfarenhet och gedigen kompe-tens av den som arbetar på flera avdelningar. Susanna Kiuru har arbetat ett årtionde som intern vikarie och behöver varje dag kreativitet, sociala kunskaper och vilja att lära sig nya saker i sitt arbete.

Kiuru behärskar vården av en kirurgisk patient från topp till tå, men även många olika vårdmiljöer. Många interna vikarier har upptäckt att lagren på de olika avdelningarna har en egen ordning. Vid Pejas har man ökat säkerheten genom att organisera allt enligt samma logik.

Arbete

28

De nordiska länderna måste sam-

arbeta för att vi ska

få ett tillräckligt

befolkningsunderlag

för cancerforskning.

Petri Bono

Petri Bono, direktör för Klinikgruppen för cancersjukdomar:Eftersom cancersjukdomarna spjälks upp i allt mindre undergrupper är det viktigt att de nordiska länderna samarbetar för att vi ska ha ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för cancerstudier och därmed även i framtiden kunna ta fram nya mediciner för ett tidigt ingripande i studierna. Norge kom-mer under de närmaste åren att bli det första landet i världen i vars nationella hälsovårdssystem ingår en skyldighet att utreda varje cancerpatients genom. Samma metod kommer att tillämpas i framtiden även hos oss. När en cancerpatient kommer till sjukhuset, blir patientens genom kört genom 30-40 pa-neler i syfte att undersöka om en biologisk precisionsmedicin kan vara en lämplig behandling. Om 10–15 år kommer det att vara rutin att behandla signalämnet som får en tumör att växa hos en cancerpa-tient istället för att behandla det anatomiska ställe i vilket cancern har sitt ursprung.

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | VETENSKAP

29

134 specialist-

läkare

En inTERnaTionELL ToppfakToR inom vETEnSkapLig foRSkning ocH En

mÅngSidig UTBiLdaREÅr 2012 utexaminerades 129 doktorer och 285 läkare från utbildningen vid HNS och Helsingfors universitets medicinska fakultet. Dessutom fick cirka 4 000 studerande inom hälso- och sjukvårds-sektorn över 20 000 studieveckor av praktisk undervisning vid HNS. Den vetenskapliga forskningen var fortsatt livlig.

129 doktorer

Tiede


foRSkning inom kLiniSk mEdicin ÄR LönSamMedicinsk forskning utförs för att våra läkare allt mer sällan ska behöva säga ”Ja, tyvärr har vi tillsvidare mycket begrän-sade möjligheter att behandla Ert tillstånd.”

Det finns olika åsikter om betydelsen av forskningsarbete. Det är naturligtvis många som inser att det är nödvändigt, men det finns även annorlunda attityder till och med på uni-versitetssjukhusen. Frågan utreddes närmare i fjol när pro-fessor Pekka Karmas utredning av den vetenskapliga forsk-ningens inverkan på behandlingarna vid HUCS blev färdig. Verkningarna visade sig vara mycket betydande: över 80 procent av forskarna uppgav att resultaten som de fått hade lett till att de praktiska behandlingarna hade utvecklats och 80–90 procent av direktörerna inom sjukvården uppskattade att forskningsarbetet hade bidragit till bättre yrkeskunskap hos de anställda och förbättrat effekten av behandlingarna och verksamhetens lönsamhet.

Forskning är även ekonomiskt lönsamt. Professor Tari Haahtelas forskningsgrupp upptäckte i tiderna uppkom-sten av astma ur ett nytt perspektiv och behandlingen änd-rades utifrån deras forskningsrön. Behovet av sjukhusvård och nedsatt förmåga på grund av sjukdomen minskade och kostnaderna på grund av astma minskade med cirka 300–400 miljoner euro per år. Detta innebär att den upptäckt som en forskningsgrupp gjorde om en sjukdom ledde till bespa-ringar som idag finansierar all medicinsk forskning i Finland.

Lasse ViinikkaForskningsdirektör på HNS

Helsinki Academic Medical Center, som utgörs av HNS och den medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet, är en internationellt erkänd enhet som arbetar med toppforsk-ning och en viktig utbildare. Centret producerar nästan lika många studier som de övriga finländska universitets-sjukhusen tillsammans och nästan hälften av alla specialist-läkare i Finland. Helsinki Academic Medical Center är bland de fem bästa centren som sysslar med forskning inom klinisk medicin. Den medicinska fakulteten ansvarar för läkar- och tand-läkarutbildningen, men sjukhuset har en avgörande roll inom

undervisningen i den kliniska fasen och specialiseringsut-bildningen. Antalet examina inom läkarutbildningen var i stort sett oförändrat och samarbetet fortsatte intensivt med läroanstalterna inom hälso- och sjukvårdssektorn i huvudstadsregionen. I syfte att kartlägga situationen utreddes utbildnings-behovet som uppstår till följd av avgången av specialarbe-tare och de framtida kraven inom patientvården till och med 2025. Utredningen utgör en grund för det arbete som den nygrundade utbildningsgruppen inom specialansvarsområ-det ska utföra.

41 tand-läkare

102 läkare

8 specia-listtand-läkare

Vetenskap

30

foRSkningEn inom kLiniSk mEdicinHaR maSSiva EffEkTER pÅ paTiEnTvÅRdEn


i kÄRnan av cancERfoRSkningCancerforskningen och -vården i Fin-land representerar toppnivån i världen. Finland är med sina spetsforsknings-projekt bland de bästa cancerforsknings-länderna i hela världen.

Sambandet mellan patientvården och den vetenskapliga forskningen är smidigt. Med hjälp av forskning är det möjligt att utveckla nya vårdformer och förbättra sådana som redan är i användning. HNS erbjuder en unikt mångsidig forsknings-miljö i Finland. Forskningsarbetet som utförs gagnar behand-lingen av patienterna och är även en attraktionsfaktor som lockar yrkesmänniskor av toppklass till regionen. Forskning innebär inte bara bättre vård utan ger även an-dra fördelar: exempelvis i USA och Storbritannien har man konstaterat att forskningsarbetet inbringar mångfaldiga eko-nomiska fördelar i förhållande till de medel som har satsats. Likadana erfarenheter förekommer även i Finland. Landets export av hälsoteknologi har alltid varit större än importen. Detta beror till stor del på att idéer och uppfinningar som ursprungligen uppkommit i forskningsinstitutioner har utnytt-jats industriellt på ett lyckat sätt. Ett av HNS specialmål 2012 var att bidra till att stärka ställningen för den kliniska medicinska forskningen inom den riksomfattande vetenskaps- och forskningspolitiken. Målet eftersträvades bland annat genom att aktivt informera om den färska och globalt unika utredningen av på vilket sätt

forskning som utförts vid universitetssjukhusen har på-verkat behandlingen av patienterna. Effekterna visade sig vara massiva och forskningen inom klinisk medicin visade sig vara nödvändig för produktutvecklingen inom tjänsteproduktionen. Statens forskningsfinansiering fortsatte att minska och hälso- och sjukvårdslagen medförde stora förändringar i fördelningen av finansieringen. Det är inte längre möjligt för klinikerna att få grundfinansiering som inte har konkurrensut-satts eftersom all finansiering från staten ska fördelas utifrån ansökningar till projekt. Trots att mängden övrig konkurrens-utsatt finansiering till HNS forskare ökade skulle läget ha blivit mycket besvärligt, om inte sjukvårdsdistriktet skulle ha beviljat även egen finansiering till forskningen. Sjukhusets vetenskapliga kompetens kan i framtiden bli ett av de motiv på basis av vilka patienterna väljer sina vård-platser. I syfte att förbättra tillgången till information öppna-des en tjänst som innehåller information om nya publikatio-ner av forskningsgruppen vid Mejlans (www.terkko.helsinki.fi/ helsinkischolarchart/?articles). Informationen uppdateras en gång om dygnet. Webbplatsen är värd ett besök.

Toppresultatet har sin grund i det vardagliga, men hög-klassiga arbetet som utförs dagligen till exempel på HNS Klinik för cancersjukdomar. Över 95 procent av cancer-patienterna inom HNS-området vårdas inom den offent-liga hälso- och sjukvården. De nordiska ländernas styrka ligger uttryckligen i det välfungerande och heltäckande offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, säger docent Petri Bono, ansvarig överläkare för klinikgruppen för cancersjukdomar och hematologi. Genom samarbetet mellan screening, pri-märvård, onkologer och kirurger har vi skapat vårdked-jor, som allmänt betraktat leder till mycket bra slutresul-tat. Vi kan inte påstå att vi skulle vara bättre än de bästa amerikanska centren, men vi är inte heller sämre. Finlands mycket goda rykte baserar sig inte bara på studier av bröst- och prostatacancer utan även av cancer i mag-tarmkanalen och på utmärkt grund-forskning. – Det tar många år att komma till toppen eftersom kliniska cancerstudier är långa projekt, säger Bono.

HNS är vid sidan av sina sjukhusuppgifter en av de viktigaste forskningsinstitutionerna i Finland. Dess mål är att ansvara för att metoder som motsvarar de nyaste rönen används i behandlingen av patienterna.

Klinikgruppens direktör Petri Bono:

Genom samarbete har vi skapat vårdkedjor som allmänt betraktat leder till mycket bra slutresultat.

31

forskning ligger i att finna mekanismerna bakom cancer och utifrån dem utveckla nya cancerbehandlingar av vilka en del blir bestående. Forskningsaktiviteten inom HNS kommer sannolikt att bli ännu bättre under den närmaste framtiden eftersom HNS är det enda finländska sjukhuset som är med i det akade-miska nätverket Nordic NECT, som letar efter försöksper-soner till tidig cancerforskning i första och andra skedet. De övriga medlemmarna i nätverket är universitetssjukhusen i Oslo, Stockholm och Köpenhamn. – I USA är det relativt lätt att få ett befolkningsunderlag på flera miljoner personer för studier. Vi nordbor måste samarbeta för att få ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för studien, säger Petri Bono.


Sirpa Leppä, avdelningsöverläkare på Kliniken för cancersjukdomar:

Biomedicinen har mängder med kunskap om cancer, men vi som utför kliniskt arbete borde reda ut hur vi kan kontrollera cancer.

Även om bröst- och prostatacancer är de allmännas-te cancerformerna är de dock inte de allvarligaste sjukdo-marna. Allt fler personer återhämtar sig från dem. Tack vare forskning vet vi mycket om båda cancerformerna och sjuk-domarna reagerar även bättre än i genomsnitt på behand-ling. – Det talas mest om dessa cancerformer, men andra sjukdomar förkortar patientens liv mera. Själv hoppas jag att vi inom forskningen i Finland ska bättre kunna tackla även sådana cancerformer där mindre än tio procent av de insjuknade överlever längre än fem år. Cancer som angriper magen, levern eller bukspottkörteln dödar snabbt, säger Bono. Professor Jorma Keski-Oja säger att värdet i cancer-

Tiede

34 900

cancerpatienter behandlades på HNS kliniker 2012.

• bröstcancer• tjocktarms- och ändtarmscancer• lungcancer

Jorma Keski-Oja önskar att det skulle vara möjligt att be-handla cancer hos unga människor effektivare än i dagsläget: leukemi, neuroblastom, dvs. tumörer i det centrala nervsyste-met, och tumörer hos barn.

dE vanLigaSTE cancERfoRmERna inom

HnS-omRÅdET 2012

• prostatacancer• lungcancer• tjocktarms- och ändtarmscancer

Professor Jorma Keski-Oja:

Barnkliniken ger redan i dagsläget kanske den bästa cancervården i hela världen.

Vetenskap

32 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | VETENSKAP

Brosktransplantationskirurgi är ett litet internt område inom ortopedi och traumatologi och på HUCS har operationerna koncentrerats till Jorv. Området är föremål för aktiv forsk-ning och utveckling trots att brosktransplantationsmetoden redan är en etablerad vårdmetod. – Det handlar om marginell kirurgi för en liten grupp, ett slags utvecklingsverksamhet. Det är uttryckligen något som universitetssjukhusen ska syssla med, säger Juha Kalske.

För 20–30 patienter om åretÅrligen kan 20–30 patienter behandlas med en brosktrans-plantationsoperation. – Avsikten med brosktransplantaten är att skjuta upp behovet av en ledprotes, men vi kan inte ännu bevisa att vi har lyckats uppnå målet, berättar Kalske. I ljuset av vad vi vet idag är det svårt att planera en studie med en kontrollgrupp som inte blir behandlad, säger Teemu Paatela. Vi vet nämligen att det slutar illa om broskskador inte åtgärdas. En broskskada är mycket störande i fysiskt tungt arbete. Om skadan finns på ett lägligt ställe orsakar den smärta och svullnad och kan även göra det svårt att gå. – En operation ger bättre livskvalitet och funktionsförmåga. Detta är även smärtbehandling eftersom alla patienter har symtom, säger Paatela.

Oftast knäet eller fotledenDe skador på ledbrosk som kan avhjälpas genom en brosk-transplantation är noggrant begränsade: en transplantation korrigerar inte artros. Operationen lämpar sig väl för före-

byggande av artros. Brosktransplantat lämpar sig inte heller för skador orsakade av inflammatorisk reumatism.Eget brosk är inte till hjälp när organismen motarbetar sina egna celler i en autoimmunsjukdom. De lämpligaste fallen blir opererade: personer som be-sväras av leden och i vars fall leden skulle slitas i förtid vid 20–40 års ålder, om den inte behandlas. I de flesta fall görs brosktransplantationen i fotleden eller knäet. I Finland har några transplantationer även gjorts i höften. Lederna i de övre extremiteterna belastas så mycket mindre än lederna i benen att en broskskada inte är lika störande. I den första operationen görs en artroskopi för att bedö-ma vilken typ av broskskada det handlar om. Om skadan är tillräckligt avgränsad, tas ett broskprov. En miljon celler och 16 rör med centrifugerat blod flygs till ett speciallaboratorium i Sverige som förökar cellerna: två veckor senare mottar Jorv tio miljoner celler från Göteborg. I det skedet görs en andra operation, en öppen kirurgi, på sjukhuset. Förökad broskcellvävnad transplanteras i stäl-let som opereras. Målet är att celltransplantatet ska få pa-tientens eget brosk att växa så bra som möjligt. Det tar två år för brosket att utvecklas och det sker en långsam förbättring under hela den tiden. Brosktransplantationspatienterna är i allmänhet grund-friska och unga, 20–40-åringar. En ledbroskskada som orsa-kar ledbesvär hos en över fyrtioårig person är ofta det första tecknet på artros. Patientens ålder inverkar i och för sig inte på valet av patienter om broskskadan är tydligt avgränsad och det inte har uppstått några artrosförändringar.

ETT UngT knÄ kan koRRigERaS mEd En LiTEn BiT BRoSkKirurgerna Juha Kalske och Teemu Paatela utvecklar brosktransplantations-tekniker på Jorv i syfte att behandla knä- och fotledsproblem. De hoppas att de i framtiden ska med hjälp av ett biologiskt vävnadstransplantat kunna skjuta upp eller till och med förebygga behovet av en ledprotes.

Prover tas av patientens brosk: en miljon celler och 16 rör med centri-fugerat blod från Jorv till Sverige.

Göteborg, Cell Matrix -laboratoriet

Esbo, Jorv sjukhus

På Jorv utförs en operation i samband med vilken de förökade cellerna transplanteras i det skadade området. Målet är att celltransplantatet ska få patientens eget brosk att växa.

mÅLcELLER TUR ocH RETUR fRÅn joRv TiLL göTEBoRg

joRv,ESBo

Laboratoriet förökar på två veckor en miljon av patientens celler till tio miljoner celler som flygs tillbaka till Jorv.

cELL maTRix,göTEBoRg

10 miLjonER cELLER

33

Tiede

LÅNgSAM OCH TYST LEDBROSKVÄVNADLedernas glidytor är täckta av glatt och elastisk ledbroskvävnad. Vävna-den ska tåla förändrat tryck som rik-tas mot leden. Ledbroskvävnadens liv är långsamt och tyst. Broskcel-lerna ligger glest inne i ledbrosket och de delar sig antagligen inte om brosket är intakt. Det finns inga blodkärl i ledbrosk. Cellerna får sin näring i första hand från ledvätskan. I motsats till ben kan ledbrosk inte korrigera skador som uppstår i det. Cellerna kan inte röra på sig, fördela sig och korrigera skadan.

12

5

3

4

Juha Kalske och Teemu Paatela förbereder sig för en korrigering av en lokal broskskada i knäleden med hjälp av broskcelltransplantatteknik. De andra medlemmarna av ope-rationssalsgruppen på Jorv är övervakande sjukskötare Marjo Kotila, anestesisjukskötaren Anu Perkkala och instrumentsjukskötaren Eeva Valvio.5

4

3

1 2


Eeva Valvio visar upp en spruta som innehåller broskvävnad som ska transplanteras i ett knä. Millilitersprutan innehåller flera miljoner celler.

Vetenskap

34

Säkerhet är en absolut förut-

sättning för sjukhus-

verksamheten.

Aaro Toivonen

Aaro Toivonen, säkerhetschef på HNS:Enheten för säkerhetstjänster vid HNS-Fastigheter Ab hade 65 anställda vid årets slut. Största delen av dessa är fastanställda och deltidsanställda väktare. Väktarna är en slags hård näve inom sjukhussäkerheten som lugnar ner hotfulla situationer och säkerställer säkerheten för både dem som utför patientarbete och patienterna. När en si-tuation uppstår får den enda och primära åtgärden dock inte vara ett ingripande av väktarna. I sjukhusmiljöer upp-står våldssituationer ofta mellan patienter och vårdpersonal och därför spelar varje anställds grundkunskaper om säkerhetsfrågor en avgörande roll. Den grundläggande yrkesutbildningen inom hälso- och sjukvården ger i sin nu-varande form otillräckliga kunskaper om hantering av våldssituationer, de anställda lär sig metoderna först i arbe-tet. Psykiatrin har sannolikt kommit längst med utvecklingen av modeller för säkerhetsverksamhet, på den soma-tiska sidan håller man först på med att ta i bruk samma metoder som anpassats till den egna verksamhetsmiljön.

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | ANSVAR

35

HnS anSvaRaR föR SamTLiga oRgan-TRanSpLanTaTionER i LandETÅr 2012 genomfördes totalt 310 organtransplantationer.

Vastuu

HnS

Rovaniemi

Kemi

KajanaKarleby

TavastehusVillmanstrandKuusankoskiKotka

S:t Michel

Åland


Säkerhet är en absolut förut-

sättning för sjukhus-

verksamheten.

Aaro Toivonen

En SUnd gRUndHNS primärvårdsenhet inledde sin verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen den 1 november 2012. Enhetens avsikt är att stärka primärvården: den står för primärvårdsaspekten i sjukvårdsdistriktet. Om jag ska sammanfatta enhetens tre viktigaste uppgifter nämner jag först uppgörandet av en plan för organisering av primärvården inom HNS-området. Vi är med som stöd och partner i planeringen. Detta fastställs i hälso- och sjukvårdslagen För det andra samordnar enheten forskning, utveck-ling och planering av vård- och rehabiliteringskedjor och fortbildning inom primärvården. Enhetens tredje stora uppgift är att förutse personal-behovet och samordna specialsjukvården, primärvården och socialväsendet till tillämpliga delar. Primärvårdsenheten deltar även i utbildningen. Det viktigaste är att säkerställa högklassig läkar- och specialistläkarutbildning och bidra till att primärvården får kompetenta och engagerade läkare. Arbetet som pågått redan en tid fortsätter i samarbete med universi-tetet och kommunerna. Dessutom hoppas jag att enheten ska bli en stark bakgrundsfaktor för nätverket för regional utveckling. Detta är speciellt viktigt eftersom Institutet för hälsa och välfärd inte längre kan understöda det omfattande Rohto-nätverket i samma utsträckning som tidigare. Det finns ett behov att länka utvecklarnätverket som vuxit fram från Rohto till primärvårdsenheten.

Tapani HämäläinenÖverläkare, specialistläkare inom allmänmedicin, HNS primärvårdsenhet

När en person som bor i Kuopio, Rovaniemi eller på Åland behöver en organtransplantation, utförs den på HNS klinik i Helsingfors. När en patient med blodcirkulationsstörning i hjärnan hämtas till Södra Karelens centralsjukhus i Villman-strand, bistår experterna på HNS den tidskritiska vården via en videoförbindelse. När ett spädbarn behöver en hjärtope-ration är det kirurgerna på HNS som utför operationen.

HNS direkta videokonsultationsförbindelse möjliggör trombolysbehandlingar även på sjukhus som inte hör till området.

dELad kompETEnS ÄR dUBBEL kompETEnS

199 njurar

Toppkompetensen vid HNS står i en central och avgörande roll även i många andra krävande ingrepp som kräver spe-cialkompetens. Sjukvårdsorganisationen, som är stor som en stad, behöver stöd av många stödfunktioner. Inom HNS sköter även dessa sitt område på ett exemplariskt sätt.

52 levrar

26 lungor

1 hjärta-lunga

22 hjärtan

8 bukspottkörtlar (kombinerad buk-spottkörtel- och njur-transplantation)

2 tarmtrans-plantationer

Ansvar

36 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | ANSVAR

Inom HNS försöker vi alltid säkerställa att patienten får säker och högklassig behandling som är verkningsfull, genomförs på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. De centrala elementen i anknytning till patientsäkerhet är vården och vårdmiljön. – Patientsäkerheten utgör en del av vårdkvaliteten och är en av grundpelarna för verksamheten. Personalen har i uppgift att sörja för att metoderna som tillämpas är undersökta och effektfulla och att exempelvis läkemedels-behandling genomförs på ett säkert sätt, säger HNS patientsäkerhetschef Sari Palojoki. – Säkerheten på sjukhuset är i bästa fall osynlig: den har sin grund i lokaliteterna, ledarskapssystemet,

entydigt ansvar, fungerande processer och framför allt i kompetens, fortsätter HNS säkerhetschef Aaro Toivonen. Palojoki har ett omfattande arbetsfält med fokus på att säkerställa patienternas säkerhet. Toivonens område omfat-tar faktorer utanför vården och även de anställdas säkerhet. Båda har en klar och enhetlig uppfattning om på vilket sätt säkerhet skapas i en sjukhusmiljö. – Det engelska uttrycket ”alert uneasiness”, fritt översatt obekväm medvetenhet om eventuella hot, beskriver bra en säker organisation. Det leder nämligen till att man hela tiden funderar på om allt är i skick här hos oss, berättar Toivonen. – Det är möjligt att undvika farliga situationer genomförutseende och förebyggande åtgärder, säger Palojoki.

EffEkTiv paTiEnTSÄkERHET ÄR oSynLigDen nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft 2011 lyfte fram patient-säkerheten tydligare än hittills. HNS patientsäkerhetsplan har i uppgift att säkerställa att de metoder som tillämpas eller sjukhusmiljön inte orsakar sådana risker för patienten som inte ingår i vården.

Patient-säkerhetschef Sari Palojoki:

Patient-säkerheten vilar på för-utseende och förebyggande verksamhet.

37

Vastuu


Efterfrågan på säkerhets-kurser för de anställda på HNS överstiger utbudet. Kurserna fylls ofta genast när anmälningar börjar tas emot och köerna är långa. De anställda på HNS inser mycket väl det egna kunnandets betydelse för säkerheten.

Säkerheten omfattar allaPalojoki nämner att alla yrkesgrupper som arbetar inom HNS ska svara för patientsäkerheten. Enligt lagstift-ningen ska även själva patienten och dennes närståen-de personer inkluderas i främjandet av säker vård. – HNS styrelse godkänner på organisationsnivå en årlig plan för sjukvårdsdistriktet som utgår från de förpliktelser som lagstiftningen fastställer. Att rappor-tera händelser som äventyrar patientsäkerheten I rap-portsystemet Haipro, behandla händelserna och rätta till/åtgärda de aktuella situationerna/missförhållandena är en viktig del av arbetet för patientsäkerheten. Det är viktigt att skapa en öppen och konstruktiv patientsäker-hetskultur i hela organisationen, säger Palojoki. De grundläggande faktorerna för säkerhet finns dock i princip i den närmaste omgivningen. – Säkerhe-ten skapas av människorna med sina kompetenser och attityder. Teknologi och olika system erbjuder bra tilläggshjälp och de ska vara i ordning. Det är viktigt att inte se säkerheten separat från det övriga arbetet utan att säkerställa att den förverkligas i allt som sker, som en väsentlig del av den vardagliga verksamheten, säger Toivonen. Riskerna i samband med patientsäkerheten upp-täcks ofta genom nära ögat-situationer. – Hot mot patientsäkerheten har ofta ett samband med att vård-processen inte tål avvikelser. I sådana fall är det nöd-vändigt att fundera på varför en nära ögat-situation uppstod och gripa tag i risken. Det är viktigt att måna om personalens kompetens i organisationen även från ett riskhanteringsperspektiv. Varje anställd inom hälso- och sjukvården har i uppgift att identifiera riskerna i den mänskliga verksamheten, säger Palojoki.

– Säkerheten skapas av människorna med sina kompetenser och attityder. Teknologi och olika system erbjuder bra tilläggs-hjälp och de ska vara i ordning. Det är dock viktigt att inte se säkerheten separat från det övriga arbetet utan att säkerställa att den förverkligas i allt som sker, som en väsentlig del av den vardagliga verksamheten. Säkerhet är en egenskap, inte något som är separat från verksamheten, säger Aaro Toivonen. Säkerhetstjänsterna vid HNS Fastigheter Ab ordnade sam-manlagt 140 kurser för personalen under 2012. Säkerhetstjäns-terna deltog även aktivt i planeringen av byggnadsprojekt och tekniska säkerhetslösningar i lokaliteterna. – Beredskap och planering är absoluta förutsättningar för störningsfri sjukhus-verksamhet, säger Toivonen.

Säkerhetsexpert Mikko Helin undervisar kursdeltagarna i användningen av en förstahandssläckare.

SToRT BEHov av SÄkERHETSkURSER

Ansvar

38

blandavfall på avfallsplatsen har minskat till den riksomfat-tande målnivån på 20 procent eftersom avfall sorteras i energiavfall och till förbränning av blandavfall. Över 1 000 utbildade miljöansvarigaMiljöansvariga som arbetar på de olika enheterna som en del av HNS miljönätverk har en avgörande roll i förankringen av miljöprogrammet. HNS Miljöcentral ordnade kurser under året från vilka utexaminerades 92 nya miljöansvariga till oli-ka avdelningar. På kursen som ordnades i mars uppnåddes milstolpen på 1 000 utbildade miljöansvariga – över 700 av dem arbetar fortfarande på de olika enheterna vid HNS.Kurser har ordnats i närmare 15 års tid. – Kurserna har varit viktiga för effektivisering av medve-tenheten och miljökunnandet. Vi skulle aldrig ha uppnått de nuvarande effektivitetssiffrorna utan den kompetenta perso-nalen som eftersträvar de gemensamma målen, säger Virta.

SmÅ gÄRningaR, SToRa miLjökonSEkvEnSER

som förbättrar såväl materialeffektiviteten som energieffekti-viteten under användning. – Bilagan tar i beaktande miljö- och energieffektivitetsaspekter enligt produktgrupp, allt från textilier till läkemedel och vårdprodukter till inventarier. De minimikrav och bedömningskriterier som tas upp i bilagan tillämpas på upphandling från fall till fall, berättar Mirja Virta, chef för HNS miljöförvaltning.

550 000 kilo mindre avfallSärskild uppmärksamhet fästes vid materialeffektiviteten även genom uppföljning per produktgrupp av förbrukningen av kopieringspapper och engångsprodukter. Uppföljningen visar att förbrukningen av kopieringspapper, rondskålar och engångskärl och -bestick minskade under året medan däre-mot förbrukningen av engångskläder ökade. HNS producerade under året sammanlagt 7 060 ton avfall – detta är ungefär 550 ton mindre än 2011. Andelen


HNS långfristiga och planmässiga arbete för att höja energi-effektiviteten och göra funktionerna miljövänligare fortsatte aktivt även 2012. Energi- och materialeffektiviteten har klart ökat i enlighet med HNS miljöprogram för 2011–2015 och energieffektivitetsmålen har fastställts nästan för alla delom-råden av samkommunens verksamhet. Även halvvägsmålen enligt det riksomfattande energieffektivitetsavtalet (KETS) som ingicks 2007 har uppnåtts: energibesparingarna av de tidiga insatserna (sparåtgärder åren 1997–2007) och de åt-gärder för ökad energieffektivitet som vidtagits uppgår till sammanlagt 15 gigawattimmar energi. Ekologisk = ekonomiskOm förbättringarna av energieffektiviteten genomförs på ett bra sätt är de inte bara miljövänliga utan även ekono-miskt lönsamma. År 2011 utfördes kvalitetsrevisioner av hustekniken i de olika sjukhusfastigheterna. Genom korri-gerande åtgärder som utfördes utifrån kvalitetsrevisionerna 2012 minskades värmeförbrukningen med 11 procent och elförbrukningen med 3 procent. HNS eftersträvar att inte bara beakta energieffektivi-teten utan även materialeffektiviteten i all sin verksamhet: övervägd upphandling, användning, avfallssortering, åter-användning och avfallshantering spelar alla en viktig roll. HNS-Logistik som fungerar som samkommunens gemen-samma upphandlingsenhet tog i mars i bruk en miljöbilaga till upphandlings- och konkurrensutsättningsanvisningarna

Mirja Virta, chef för miljöförvaltningen:

Små besparingar i material- och energieffektiviteten leder med tanke på HNS volym till en stor miljögärning och besparingarna från den kan riktas till det grundläggande arbetet.

HNS organisation är stor som en stad och i den kan även små gärningar ha stora miljökonsekvenser. Vid sidan av stora riktlinjer betonar HNS även ekoeffektiva vardagsrutiner.

39

HNS producerade under året sammanlagt 7 060 ton avfall – detta är ungefär 550 ton mindre än 2011.

EnERgiSpaRvEckan gER infoRmaTion Som gRUnd föR gÄRningaRI oktober firades en energisparvecka inom hela HNS. Under veckan informerades aktivt om energifrågor, ord-nades kurser och olika evenemang. Verksamheten under HNS energisparvecka notera-des även i medierna. – Anställda på Kvinnokliniken

intervjuades i en nyhetssändning på MTV3. I Västra Nyland och Hyvinge ordnades olika forum som diskuterade miljö-frågor och i Lojo utdelades tips genom konstverk som skol-barn gjort, berättar specialplanerare Pirkko Väätäinen på HNS-Miljöcentralen. Energisparveckan ordnas en gång om året och den är en fungerande plattform för att lyfta fram energifrågor. HNS fortsätter att spara energi året och dygnet runt både i form av stora projekt och små vardagsgärningar. När vi sparar i energifrågor kan vi rikta medlen till patientvården.

Vastuu


Patienttornet i Mejlans förnyas

En föREgÅngaRE inom EnERgi-EffEkTiviTETPå sjukhusområdet i Mejlans i Helsingfors pågår som bäst det mest omfattande renoverings-projektet i HNS historia.

Genom renoveringen av det 16 våningar höga tornsjuk-huset i Mejlans görs byggnadens energieffektivitet av-sevärt bättre. – Bland annat dubbelfasadkonstruktionen, förnyandet av väggarnas värmeisolering och fönstren och värmeupptagning, som blir möjlig tack vare det nya ventilationssystemet, kommer att minska det förnyade

sjukhusets energiförbrukning avsevärt, säger Vesa Vainiota-lo, byggnadschef på HNS-Fastigheter Ab. I alla lösningar, exempelvis utrustnings- och materialval, i patienttornet som ska stå färdigt 2014 fästs särskild upp-märksamhet vid att minska energiförbrukningen. I uppvärm-ningen och nedkylningen av byggnaden kommer dessutom att utnyttjas energi som lagrats i marken med hjälp av ett omfattande fält med 49 energibrunnar. I golvvärmen i våtrum-men utnyttjas i sin tur solfångare som installeras på taket.

Specialplanerare Pirkko Väätäinen:

När fler än 20 000 anställda stänger av datorerna och släcker ljusen vid arbetsdagens slut uppstår stora ekonomiska besparingar i den årliga elförbrukningen. Vidare uppstår det inga miljö- och hälsokonsekvenser av den oanvända elproduktionen.

minSkaT BLandavfaLL pÅ avSTjÄLpningSpLaTSEn 2003–2012

blandavfall som bränns

ton3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

02003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ansvar

energiavfallblandavfall till avstjälpnings-platsen

40

Vi arbetar för

fullt och därför

håller vi oss inom budgeten.

Juha Hernesniemi

Professor Juha Hernesniemi, överläkare för Neurokirurgiska kliniken, Tölö sjukhus: Kliniken är välkänd och har specialiserat sig enbart på neurokirurgi. Personalen är kunnig och engagerad och vi har många utländska besökare, med andra ord pågår det en kontinuerlig evalueringsprocess och informationsutbyte som styr patienter i behov av speci-alkompetens från Finland och även från andra länder i Europa till oss för behandling. Vi arbetar för fullt och därför håller vi oss inom budgeten. Stödet från HNS förvaltning har varit speciellt viktig för klinikens utveckling under årens lopp. Vi är ekonomiskt sett själv-ständiga eftersom vi bringar in extra intäkter från utanför området. God vård och bra resultat för med sig fler kunder. Vi erbjuds hela tiden allt fler patienter, men just nu kan vi inte helt tillgodose efterfrågan – vi skulle behöva betydligt större resurser. Inom fem år ska vi få nya lokaler och ett sjukhus, det är något vi verkligen ser fram emot. Neurokirurgi kommer att vara ett av de viktiga och starka områdena inom HNS som det lönar sig att satsa på.

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | EKONOMI

41

UTmaningEn BESTÅR i dEn vÄxandE EfTERfRÅgan År 2012• antal invånare inom HNS område 1 562 440• fakturerade patienthändelser 2 497 533• kostnaderna per invånare ungefär 866 euro/invånare

Talous


Vi arbetar för

fullt och därför

håller vi oss inom budgeten.

Juha Hernesniemi

HnS invESTERaR i fRamTidEn De nya sjukhusprojekten i Mejlans tog ett stort steg fram-åt på hösten 2012. Tre arkitektbyråer gjorde parallella förslag för placeringen av ett barnsjukhus samt en ge-mensam byggnad med ett traumasjukhus och ett cancer-center på kampusområdet.

Utifrån arbetena föddes innovativa utsikter om hur miljön kring HNS mest krävande specialsjukvård kommer att se ut om 5–10 år. Det uppstod även visioner om hur sjukhu-sen kommer att se ut på 2020-talet och utmaningar för produktion av högklassig patientvård på ett mer konkur-renskraftigt sätt än i dagens läge.

HNS styrelse och fullmäktige gjorde historia och tog samtidigt med i programmet två nya sjukhusprojekt och en finansieringslösning för barnsjukhuset, som är unik för Finlands förhållanden. Målet är att trauma- och cancer-helheten ska bli en ny fysisk hörnsten för HUCS nationella roll. Barnsjukhuset kommer att bli ett stort projekt på riks-nivå och ett stort antal samhällspåverkare och anställda på HNS har engagerat sig i det.

Barnsjukhuset ska enligt målsättningen stå färdigt 2017 när vi firar vår självständighets jubileumsår. Det råder så stor säkerhet om de nya sjukhusen att det nu är läkarnas, skötarnas och de övriga yrkespersonernas tur på HNS att bevisa vad de kan uppnå i förnyandet av processerna för undersökning och vård av patienterna.

År 2012 var det livligaste året i HNS historia. Kostnaderna för specialsjukvården stiger hela tiden till följd av den växan-de verksamheten och den allmänna prisutvecklingen vilket leder till utmaningar för kommunekonomin. HNS har dock lyckats ordna specialsjukvården på ett kvalitativt och kost-nadseffektivt sätt. Jämfört med de övriga universitetssjuk-husdistrikten uppvisar HNS en måttlig kostnadsutveckling och de deflaterade kostnaderna för specialsjukvården per invånare har till och med minskat jämfört med 2006. HNS ekonomi bygger på serviceplaner som uppgörs årligen med medlemskommunerna. Merparten av intäkter-na utgörs av kommunbeställningar inom specialsjukvården: medlemskommunerna faktureras varje månad i förskott och

faktureringen utjämnas fyra gånger om året enligt de förverkligade behandlingarna. HNS-koncernen fakture-rar patienternas hemkommuner enligt självkostnadspri-ser eftersom avsikten inte är att samkommunen ska ge-nerera vinst. Specialsjukvården är en mycket personalintensiv sektor. Högavancerad teknologi är till hjälp, men det är omöjligt att arbeta utan toppspecialister. Personalkost-nadernas andel av den totala kostnaden om 1,7 miljar-der euro är ungefär 64 procent. I utrustnings- och bygg-nadsinvesteringar satsades 116 miljoner euro i syfte att förbättra sjukhusverksamheten. Avskrivningarna ökade och uppgick till närmare 100 miljoner euro.

Anne PrihaInvesteringsdirektör för HNS

invESTERingaR2012 116 mn EURo2011 98 mn EURo

+18 m€

Ekonomi

42 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | EKONOMI

HUcS, UTByggnadEn av joRv SjUkHUSJordschaktningsmaskinerna högg in i terrängen i Esbo i slutet av fjolåret när byggandet av utbyggnaden av Jorv sjukhus inleddes. Sprängningsarbeten hörde till de första åtgärderna.• ombyggnad av de dagkirurgiska avdelningarna, 2011–2012 kostnadskalkyl 636 000 euro, utfall 2012: 447 000 euro• Jourtillbyggnad, 2010–2015 kostnadskalkyl 55 Mn euro, utfall 2012: 1,7 Mn euro• Sanering av lokalerna för patologin, 2011–2013 kostnadskalkyl 1,1 Mn euro, utfall 2012: 547 000 Mn euro• Sanering av rörpostsystemet, 2012–2016 kostnadskalkyl 1,4 Mn euro, utfall 2012: 53 000 Mn euro

REnovERingEn av E- ocH f-vingEn i vÄSTRa nyLandS SjUkHUS

Västra Nylands sjukvårdsområde• 2010– 2012• kostnadskalkyl: 3,4 Mn euro• utfall 2012: 2,4 Mn euro

SToRa Bygg-pRojEkT Investeringarnas utfall 2012• HUCS 40,4 Mn euro• västra Nyland 2,4 Mn euro• Hyvinge 8,4 Mn euro• Borgå 1,1 Mn euro• lojo 3,6 Mn euro

Från specifikationen saknas projekt som är mindre än en halv miljon euro. De uppgick till sammanlagt 16,8 miljoner euro (Mn euro) 2012.

Helsingfors: Aurora sjukhusHertonäs sjukhusHud- och allergi-sjukhusetKirurgiska sjukhusetBarnmorskeinstitutets sjukhusBarnkliniken

Lojo sjukvårdsområde

Västra Nylands sjukvårdsområde

HUCS sjukvårdsområde

Hyvinge sjukvårdsområde

Borgå sjukvårdsområde

Lojo sjukhusFagernäs sjukhus

Hyvinge sjukhus

Västra Nylands sjukhusEkåsens sjukhus

Jorv sjukhus

Pejas sjukhus

Borgå sjukhus

Mariefors sjukhus

Högfors

Sjundeå

Vanda

Grankulla

Esbo

Hyvinge

Borgnäs

Askola

Borgå

Lappträsk

Lovisa

Mäntsälä

TräskändaNurmijärvi

Tusby

Sibbo

Raseborg

Hangö

Ingå

VichtisLojo

Kyrkslätt

Helsingfors

Barnets BorgMejlans triangelsjukhusMejlans tornsjukhusKvinnoklinikenPsykiatricentralenÖgon-öronsjukhusetKliniken för cancersjukdomarTölö sjukhus

Kervo

43

Talous


Lojo SjUkHUS• Nybyggnad för psykiatrin, 2010–2015 kostnadskalkyl 22,6 Mn euro, utfall 2012: 807 000 euro• Sanering av vårdavdelning 2, fas 1, 2010–2012 kostnadskalkyl 3,4 Mn euro, utfall 2012: 2,8 Mn euro

HUcS, BaRnETS BoRg Renoveringen av Barnets Borgs fasad var speciellt krävande.Den internationella organisationen för skyddande av byggna-der DoCoMoMo har utsett Barnets Borg till ett betydande modernistiskt verk.• Sanering av faserna, fas 1, 2009–2012 kostnadskalkyl 2,5 Mn euro, utfall 1,1 Mn euroBarnkliniken• vattentaket, B-vingen, 2010–2012 kostnadskalkyl 2 Mn euro, utfall 2012: 1,5 Mn euro

BoRgÅ SjUkHUS• Sanering av vårdavdelningarna, fas 1, 2011–2014 kostnadskalkyl 3,9 Mn euro, utfall 2012: 223 000 euro• Byggande av avfallsstation, 2011–2013 kostnadskalkyl 1,2 Mn euro, utfall 2012: 904 000 euro

HyvingE SjUkHUS• Tillbyggnad av akutsjukhuset, 2009–2012 kostnadskalkyl 9,9 Mn euro, utfall 2012: 3,1 Mn euro• ombyggnad av endoskopienheten, 2010–2013 kostnadskalkyl 2,1 Mn euro, utfall 2012: 876 000 euro• Grundrenovering av centralköket, fas 1, 2011–2012 kostnadskalkyl 1,2 Mn euro, utfall 2012: 815 000 euro Mariefors sjukhus• Sanering av ohkola sjukhus, fas 1, 2009–2012 kostnadskalkyl 7,1 Mn euro, utfall 2012: 3,5 Mn euro• Sanering av ohkola sjukhus, fas 2, 2011–2014 kostnadskalkyl 3,6 Mn euro, utfall 2012: 74 000 euro

HUcS Ögon-öronsjukhuset• Reservkraftprojektet, 2011–2012 kostnadskalkyl 830 000 euro, utfall 2012: 766 000 euroKvinnokliniken• Utbyggnad och sanering av tillbyggnaden, 2010–2015 kostnadskalkyl 42 Mn euro, utfall 2012: 3 Mn euroBarnmorskeinstitutets sjukhus• Ändringsarbeten för barnpsykologisk avdelning, 2011–2013 kostnadskalkyl 800 000 euro, utfall 2012: 72 000 euroKliniken för cancersjukdomar• sanering och utbyggnad av 1:a vån. i den norra delen, 2009–2013 kostnadskalkyl 10,7 Mn euro, utfall 2012: 5 Mn euro• Utrymmen för linearacceleratorer 9-10, 2010–2014 kostnadskalkyl 6 Mn euro, utfall 2012: 323 000 Mn euro

HUcS, mEjLanS SjUkHUS • Sanering av patienttornet, 2009–2014 kostnadskalkyl 90 Mn euro, utfall 21 Mn euro• sanering av p-vån. i TP-vingen, fas 1, 2012–2014 kostnadskalkyl 1,1 Mn euro, utfall 11 000 euro• underjordiskt serviceplan, 2007–2014 kostnadskalkyl 30,4 Mn euro, utfall 4,6 Mn euro• Förstärkning av anslutningen till eldistributionsnätet, 2012–2015 kostnadskalkyl 5,7 Mn euro, utfall 56 000 euro

Ekonomi

44

euro/invånare900

850

800

750

700

BETaLningSandELaRna föR HnS mEdLEmS-kommUnER EURo/invÅnaRE ocH föRÄndRingS-pRocEnTEn jÄmföRT mEd ÅRET innan

Bokslut 2008 2009 2010 2011 2012

euro/invånare, deflaterat

euro/invånare

förändring, %

-0,3 %

+2 %

-3,1 %

-0,5%

-1,8 %

Kostnaderna för HNS medlems-kommuner var 2012 i genomsnitt

866 euro /invånare, kostnaderna minskade med 1,8 procent jämfört med 2011.

vÅRdTjÄnSTER

Det totala antalet vårdtjänster ökade jämfört med året innan. Under året uppgick antalet öppenvårdsbesök till 1 580 702 ´(+0,8 procent), vårdperioder (DRG) till 607 245 och vårddagsprodukter till 233 755 (-6,2 procent). Volymökningen viktad med faktureringsandelen var 2,5 procent jämfört med föregående år vilket överskred budgeten med 2,6 procent. Kostnaderna per invånare i medlemskommunerna var i genomsnitt 866 euro på hela HNS nivå. Kostnader-na minskade med 1,8 procent jämfört med siffrorna som justerats med sjukhuskostnadsindexet för 2011 (defla-tionskoefficienten 1,036). Lönsamhetsmålet (1,5 procent) uppnåddes inte un-der året eftersom den förverkligade produktionen var dyrare än beräknat. Produktivitetsutvecklingen upp-följs för den somatiska serviceproduktionens del genom DRG-baserade indikatorer. Jämfört med 2011 sjönk per-sonarbetets produktivitet (-0,4 procent) och den deflate-rade produktiviteten per DRG-poäng blev bättre (+0,9)

ETT ÅR av STRamaRE Ekonomi


45

Talous

Sibbo

Borgå

Borgnäs

Lovisa

Lappträsk

Askola

Tusby

Nurmijärvi

Mäntsälä

Träskända

Hyvinge

Vichtis

Sjundeå

Nummi-Pusula

Lojo

Högfors

Karislojo

Raseborg

Ingå

Hangö

Kyrkslätt

Kervo

Grankulla

Vanda

Helsingfors

Esbo

Medlemskommuner medeltal

andEL individER av BEfoLkningEn Som fÅTT BEHandLing, pER mEdLEmSkommUn På förhand uppskattad folkmängd 2012 (KÄLLA: Statistikcentralen)

% 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38

Närmare

500 000 klienter fick behandling vid HNS 2012. Antalet behandlade patienter ökade med 0,9 procent.


Ekonomi

BEHandLadE paTiEnTERTotalt 469 921 (+0,7 procent jämfört med 2011) olika perso-ner vårdades inom den specialiserade sjukvården, exklusive samjourernas hälsocentralpatienter (inkl. köpta tjänster).Sammanlagt 452 998 olika personer (+0,5 procent) använde specialsjukvårdstjänster som producerats av HNS. Det tota-la antalet behandlade personer, inklusive samjourernas hälsocentralpatienter, uppgick till 497 826 (+0,9 procent). Sammanlagt 445 932 invånare i de olika medlemskom-munerna använde specialsjukvårdstjänster som ingår i ser-viceplanerna. Antalet ökade med 0,5 procent jämfört med året innan när antalet invånare inom HNS område samtidigt har vuxit med ungefär 1,1 procent. Ungefär var tredje invå-nare (29 procent) i medlemskommunerna utnyttjade under 2012 specialiserade sjukvårdstjänster som producerades eller ordnades av HNS. Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller utnyttjandet av servicen i relation till befolkningen.


vÅRdTiLLgÅng, vÄnTETidER ocH föRdRöjd föRfLyTTningAntalet externa elektiva, icke akuta, remisser har ökat jäm-fört med de föregående åren. Antalet elektiva remisser öka-de med 1,7 procent jämfört med året innan. Flest elektiva remisser kom från hälsocentralerna. De har årligen stått för cirka 60 procent av samtliga remisser. Det totala antalet patienter som väntar på att få vård ökade jämfört med 2011. Totalt 16 678 patienter som omfat-tades av vårdgarantin väntade på avdelningsvård i slutet av året. Antalet patienter som väntat på att komma till en be-handling uppgick till 409 vid årets slut (2011: 119 patienter). Av alla som väntade på avdelningsvård hade 76 procent väntat mindre än 3 månader. Vid slutet av 2012 väntade sammanlagt 24 991 patienter som omfattas av vårdgaran-tin på att få komma till polikliniska undersökningar och be-handlingar. Även situationen för polikliniska undersöknings-besök utvecklades gynnsamt: i slutet av året köade 964 patienter, av vilka 89 hade väntat längre än 6 månader. År 2012 uppgick antalet fördröjningsdagar till samman-lagt 36 430 (+0,1 procent jämfört med 2011). Antalet vår-dade patienter som förflyttades med fördröjning var 8 227 (2011: 8 136). Faktureringen av fördröjningsdagar som togs i bruk den 1 juli 2011 har inte haft önskad effekt på fördröjda förflyttningar. Antalet fakturerbara fördröjningsdagar var 11 341, och faktureringen uppgick till 5,0 miljoner euro.

nyckELTaL HNS HUCS

2012 2011 2012 2011

NordDRG-produkter 607 245 593 301 485 952 474 544

Vårddagsprodukter 233 755 249 173 107 589 114 173

Besöksprodukter 1 580 702 1 567 593 1 169 888 1 161 713

Hälsocentralsbesöksprodukter 75 831 73 197 41 788 38 590

Fakturerade patienthändelser 2 497 533 2 483 264 1 805 217 1 789 020

Operationer 89 455 90 705 71 234 72 416

Förlossningar 18 099 18 328 14 605 14 873

Antal patienter som anlitat olika tjänster (egen verksamhet, specialsjukvård)

452 998 450 913 361 058 359 190

Vårdplatser 2 935 3 106 1 988 2 129

Personalstyrka 21 738 21 322 11 690 11 500

Verksamhetsintäkter, mn euro 1 747,6 1 674,9 1 251,5 1 217,8

Verksamhetskostnader, mn euro 1 668,9 1 584,7 1 263,1 1 210,8

Antal invånare inom HNS område, 31.12.(2012 folkmängd uppskattad på förhand)

1 562 440 1 545 034 1 146 716 1 131 372

Medlemskommunernas betalningsandelar euro/invånare i medeltal (icke-deflaterad, 31.12 folkmängd)

866,1 851,7 826,5 818,6

47HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2012 | EKONOMI

Talous

RESULTaTRÄkning 1 000 euro

BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012Avvikelse BS 2012/ BU 2012

Förändring, %

BS 2012/ BS 2011

Verksamhetsintäkter tot. 1 490 522 1 547 869 1 584 430 1 674 917 1 711 642 1 744 580 1,9 % 4,2 %

Försäljningsintäkter 1 425 532 1 479 476 1 512 931 1 598 822 1 632 714 1 668 651 2,2 % 4,4 %

Avgiftsintäkter 49 328 52 874 56 916 57 052 62 207 58 679 -5,7 % 2,9 %

Understöd och bidrag 7 028 6 256 5 873 9 822 5 838 6 815 16,7 % -30,6 %

Övriga verksamhetsintäkter 8 634 9 263 8 710 9 221 10 882 10 435 -4,1 % 13,2 %

Verksamhetskostnader tot. 1 405 882 1 451 925 1 485 920 1 584 651 1 603 804 1 668 902 4,1 % 5,3 %

Personalkostnader 893 934 922 647 953 389 1 009 998 1 023 176 1 068 950 4,5 % 5,8 %

Köpta tjänster 195 499 201 406 202 978 219 299 232 450 234 899 1,1 % 7,1 %

Material, förbruknings-artiklar och varor 274 248 285 544 287 606 310 422 301 695 315 456 4,6 % 1,6 %

Understöd och bidrag 546 553 443 875 827 785 -5,1 % -10,3 %

Övriga verksam-hetskostnader

41 655 41 775 41 504 44 057 45 657 48 811 6,9 % 10,8 %

Driftsbidrag 84 640 95 944 98 510 90 266 107 837 75 678 -29,8 % -16,2 %

Finansiella intäkter och kostnader

11 831 13 759 13 599 12 793 15 400 13 588 -11,8 % 6,2 %

Årsbidrag 72 809 82 185 84 911 77 473 92 437 62 090 -32,8 % -19,9 %

Avskrivningar och nedskrivningar

75 521 82 181 85 711 93 573 104 437 97 597 -6,5 % 4,3 %

Räkenskapsperiodens vinst/förlust -2 712 4 -800 -16 100 -12 000 -35 507

Verksamhetskostnader och avskrivningar totalt 1 481 403 1 534 106 1 571 631 1 678 224 1 708 242 1 766 499 3,4 % 5,3 %

Ekonomi

48

föRdELningEn av HnS vERkSamHETS-inTÄkTER 2012

77,6 %medlemskom-munernas betal-ningsandelar

16 % övriga tjänste- och försäljnings-intäkter

2 % special-stats- andel

3,4 % betalnings-intäkter

1 % övriga verksamhets-intäkter och bidrag

HnS Ekonomi Räkenskapsperiodens verksamhetsresultat visade ett underskott på 21,6 miljoner euro (budgeterat -12,0 miljoner euro). Resultatet belastades även av en utgift om 13,9 miljoner euro till följd av semesterreformen enligt tjänste- och kollektivavtalen. Räkenskapsperio-dens sammanlagda underskott blev sålunda 35,5 miljoner euro. Faktureringen av sjukvårdstjänster (127,2 miljoner euro) av andra än medlemskommunerna utvecklades gynnsamt. Utfallet överskred budgeterade 5,3 procent och ökningen jämfört med året innan var 8,0 procent. Medlemskommunernas sammanlagda betalningsan-delar (specialsjukvårdens tjänster) överskred med 1,7 procent ((22,2 miljoner euro) budgeten. Medlems-kommunernas serviceanvändning överskred volymmäs-sigt den i budgeten prognostiserade nivån. Medelfaktu-reringspriset på använda tjänster var dock lägre än budgeterat. Verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 4,1 procent (65,1 miljoner euro). Verksamhetskost-nadernas jämförbara budgetöverskridning var 3,2 procent (51,2 miljoner euro) då ovan nämnda ökning av semesterlöneskulden till följd av ändringen av kollektivavtalet beaktas. Verksamhetskostnadernas jämförbara budgetöver-skridning (3,2 procent) var större än för verksamhetsin-täkterna (1,9 procent) vilket orsakade ett större under-skott än budgeterat. Verksamhetskostnadernas jämförbara ökning var 4,4 procent (69,6 miljoner euro) jämfört med året innan när kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården som inleddes 2012 och inverkningarna av semesterre-formen enligt kollektivavtalet 2011 (10,2 miljoner euro) och 2012 (13,9 miljoner euro) beaktas.


föRdELningEn av mEdLEmS-kommUnERnaS BETaLningS-andELaR 2012

77,1 %HUCS

2,7 % Västra Nyland

4,1 % Borgå

0,4 % Hjälpmedels-centralen

4,7 % Lojo

9,5 % Hyvinge

1,4 % Samför-valtningen

föRdELningEn av HnS vERkSamHETS-inTÄkTER 2012

64,1 %Personalkost-nader3,9 %

Köp av sjuk-vårdstjänster

3,2 % Övriga material, förnödenheter och varor

3 % Övriga verksamhets-kostnader och bidrag

15,7 % Läkemedel och vårdförnödenheter

10,2 % Köp av övriga tjänster

Du hittar HNS Bokslut och verksamhetsberättelse 2012 på:www.hus.fi/HUS-Tietopankki Förvaltning och beslutsfattande/Ekonomi

49

HnS LikvidiTET (i kaSSadagaR)

25

20

15

Bokslut 2008 2009 2010 2011 2012

23,4 dagar

Minimimål

HnS LÅnESTock ocH SoLidiTET

220

200

180

160

140

120

100Bokslut 2008 2009 2010 2011 2012

Lånestock

224,2 m€

Soliditet

39,9 %

invESTERingaRHNS investerar i framtiden, i utvecklingen av förutsättning-arna för patientvården och främjandet av konkurrenskraf-ten. Under verksamhetsåret färdigställdes bland annat de nya akutvårdslokalerna i Hyvinge sjukhus, ombyggnaden av dagkirurgiska enheten vid Jorv sjukhus och den första sane-ringsfasen av de ungdomspsykiatriska lokaliteterna i Ohko-la. HNS största byggnadsinvesteringar, Mejlans tornsjukhus och tillbyggnaderna av Kvinnokliniken och Jorv, framskred enligt planerna. Vidare inleddes planeringen av de nya Mej-lansprojekten, det vill säga Barnsjukhuset, Traumacentret och Cancercentret. År 2012 uppgick investeringarna till to-talt 116 miljoner euro varav nybyggande och saneringar ut-gjorde 73 miljoner euro. Genom investeringar i forskning och vårdutrustning sä-kerställs bland annat tillräcklig utrustningskapacitet inom vård och bilddiagnostik av cancer- och hjärtpatienter genom utnyttjande av teknologi under utveckling.Investeringarna i undersöknings- och vårdutrustning upp-gick till nästan 22 miljoner euro 2012. HNS IT-förvaltning investerade 2012 omkring 19 miljo-ner euro i utvecklingen av patientinformationssystemen och olika system för verksamhetsstyrning och rapportering och i informationsteknologiska grundläggande tjänster.

Talous


finanSiERingUnder räkenskapsåret lyfte HNS 40 miljoner euro i långfris-tiga lån och amorterade lån för 10,5 miljoner euro. Likvidi-teten (i kassadagar) var planenlig, det vill säga 23,4 dagar. HNS soliditet var 39,9 procent. Nettofinansieringskostnaderna (-13,6 milj. euro) var 1,8 miljoner euro lägre än budgeterat. Medelräntan för HNS låneportfölj var 1,9 procent 2012 (2011: 2,3 procent) och medelräntan för penningmarknadsplaceringar var 0,9 pro-cent (2011: 1,5 procent). Vid slutet av året uppgick låne-stocken till 224,2 miljoner euro och penningtillgångarna till 116,5 miljoner euro. På bokslutsdagen var 32 procent av ränteriskerna för HNS låneportfölj skyddade. Nettolånen, där HNS kortfristiga likviditetsplaceringar beaktas, var skyddade till 70 procent mot ränterisk.

HNS investerar i framtiden, i utvecklingen av förutsättningarna för patientvård och främjandet av sin konkurrenskraft.

120

100

80

60

40

20

0

HnS invESTERingaR ocH avSkRivningaR

Bokslut 2008 2009 2010 2011 2012

Investeringar

Avskrivningar

116 m€

98 m€

Ekonomi


RESULTaTRÄkning (1 000 euro) HNS-koncernen Samkommunen HNS 1.1.–31.12.2012 1.1.–31.12.2011 1.1.–31.12.2012 1.1.–31.12.2011

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1 675 597 1 605 250 1 668 651 1 598 822 Avgiftsintäkter 58 679 57 052 58 679 57 052 Understöd och bidrag 6 822 9 826 6 815 9 822 Övriga verksamhetsintäkter 15 392 13 776 10 435 9 221

1 756 491 1 685 904 1 744 580 1 674 917

Verksamhetskostnader

Personalkostnader Löner och arvoden -881 975 -836 259 -863 963 -819 346 Lönebikostnader Pensionskostnader -153 522 -142 933 -150 276 -139 849 Övriga lönebikostnader -55 756 -51 762 -54 712 -50 804 Köpta tjänster -208 890 -194 796 -234 899 -219 299 Material, förbruknings-

artiklar och varor -324 462 -319 305 -315 456 -310 422 Understöd -785 -875 -785 -875 Övriga verksamhetskostnader -50 769 -46 425 -48 811 -44 057

-1 676 160 -1 592 354 -1 668 902 -1 584 651 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) -95 299 0 0Driftsbidrag 80 236 93 849 75 678 90 266 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 1 095 2 385 1 694 2 821 Övriga finansiella intäkter 136 169 133 166 Räntekostnader -3 997 -4 289 -3 670 -4 014 Övriga finansiella kostnader -11 876 -11 960 -11 745 -11 766

-14 642 -13 694 -13 588 -12 793

Årsbidrag 65 594 80 154 62 090 77 474 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -99 820 -96 096 -97 597 -93 573 Extraordinära poster 0 128

Vinst eller förlust under räkenskapsåret -34 226 -15 813 -35 507 -16 100 Bokslutsdispositioner -1 613 -501 Minoritetsandel 1 13

Räkenskapsperiodens underskott -35 838 -16 301 -35 507 -16 100

SamkommUnEn HnS

Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, %

Årsbidrag/Avskrivningar, %

2008 2009 2010 2011 2012

63,6

104,5100 %

HnS-koncERnEn

Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, %

Årsbidrag/Avskrivningar, %

2008 2009 2010 2011 2012

65,7

104,8100 %

RESULTaTRÄkningEnSnyckELTaL

51

2012 2011 2010 2009 2008

Inkomstfinansiering av investeringar, % 52,8 75,9 73,2 75,6 89,3

Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 68,6 90,0 66,0 68,8 77,1

Låneskötselbidrag 4,4 4,7 5,3 5,6 4,2

Kassautbetalningar, mn euro 1 828 1 728 1 645 1 603 1 531

Kassans tillräcklighet, dagar 23,8 26,1 25,6 27,7 25,6

SamkommUnEn HnS 2012 2011 2010 2009 2008

Inkomstfinansiering av investeringar, % 53,6 81,9 76,0 75,4 88,3

Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 47,1 65,7 65,3 68,2 75,6

Låneskötselbidrag 4,6 5,0 5,4 6,4 5

Kassautbetalningar, mn euro 1 820 1 719 1 634 1 589 1 521

Kassans tillräcklighet, dagar 23,4 25,8 25,4 27,6 25,4

• inkomstfinansiering av investeringar, % = 100*Årsbidrag/Egenanskaffningsutgift för investeringar• inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % = 100* Årsbidrag/Egenanskaffningsutgift för investeringar +nettoökning av utlåningen+låneamorteringar)• låneskötselbidrag = (årsbidrag+räntekostnader)/(räntekostnader+låneamorteringar)• Kassans tillräcklighet, dgr = 365 dgr x kassamedel 31.12./kassautbetalningar under räkenskapsperioden

Talous


finanSiERingSanaLyS (1 000 euro) HnS-koncernen Samkommunen HnS 2012 2011 2012 2011

Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 65 594 80 154 62 090 77 474 Extraordinära poster 0 128 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel 178 838 179 1 284Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -124 176 -105 737 -115 818 -94 738 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 0 116 0 116 Försäljningsinkomster av tillgångar

bland bestående aktiva 4 814 2 591 4 510 2 300

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -53 590 -21 909 -49 040 -13 564

Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0 -11 -9 000 -11 411 Minskning av utlåningen 8 99 3 399 572Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 40 230 30 030 40 000 30 000 Minskning av långfristiga lån -11 663 -13 561 -10 540 -12 425 Förändring av kortfristiga lån 0 0 0 0Förändringar i eget kapital 0 0 0 0Förändringar i minoritetsandelen 0 0 0 0Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar 2 041 -633 2 031 -645 Förändring av fordringar -8 361 -6 139 -8 594 -6 543 Förändring av räntefria skulder till övriga 26 794 20 367 26 688 22 001

Kassaflöde för finansiering 49 048 30 153 43 984 21 549

Förändring av likvida medel -4 542 8 244 -5 057 7 985

Likvida medel 31.12. 119 103 123 645 116 489 121 546Likvida medel 1.1. 123 645 115 401 121 546 113 561

Förändring av likvida medel -4 542 8 244 -5 057 7 985

HnS-koncERnEn

finanSiERingSanaLySEnS nyckELTaL

Ekonomi


BaLanSRÄkning (1 000 euro) HnS-koncernen Samkommunen HnS 2012 2011 2012 2011AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVAImmateriella tillgångarImmateriella rättigheter 173 173 0 0Övriga utgifter med lång verkningstid 46 407 42 295 45 907 41 913Immateriella tillgångar 46 580 42 468 45 907 41 913

Materiella tillgångarMark- och vattenområden 12 279 12 375 10 745 10 866Byggnader 484 322 497 569 458 594 473 437Fasta konstruktioner och anordningar 12 550 13 521 12 550 13 521Maskiner och inventarier 85 929 89 118 81 339 84 363Övriga materiella tillgångar 761 813 138 138Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 99 226 64 621 83 098 53 033

Materiella tillgångar 695 068 678 017 646 465 635 358

PlaceringarAktier och andelar i intressesamfund 14 649 14 927 14 716 14 766Övriga aktier och andelar samt uppskrivning av aktier 3 054 3 054 6 344 6 344Övriga lånefordringar 516 524 29 976 24 376Övriga fordringar 254 254 254 254

Placeringar 18 472 18 759 51 290 45 739

BESTÅENDE AKTIVA 760 119 739 243 743 663 723 010

FÖRVALTAT KAPITAL 4 057 4 094 4 057 4 094

RÖRLIgA AKTIVAOmsättningstillgångar 18 203 20 244 18 046 20 077Fordringar Långfristiga fordringar 577 586 577 586 Kortfristiga fordringar 78 275 69 905 78 099 69 496

Fordringar 78 852 70 491 78 677 70 082Finansiella värdepapper 44 071 56 792 44 063 56 783Kassa och bank 75 031 66 853 72 427 64 763RÖRLIgA AKTIVA 216 158 214 380 213 213 211 705

AKTIVA TOTALT 980 335 957 717 960 933 938 809

53

2012 2011 2010 2009 2008

Soliditet, % 40,1 44,7 47,6 47,8 50,4

Relativ

skuldsättning, % 30,7 28,6 27,9 28,2 26,1

Lånebestånd 31.12. (1 000 euro) 238 568 210 001 193 532 206 713 157 505

Lånefordringar 31.12. (1 000 euro) 516 524 623 626 629

SamkommUnEn HnS 2012 2011 2010 2009 2008

Soliditet, % 39,9 44,7 47,8 48,1 51,2

Relativ

skuldsättning, % 30,3 28,2 27,3 27,6 25,1

Lånebestånd 31.12. (1 000 euro) 224 156 194 696 177 122 189 556 138 746

Lånefordringar 31.12. (1 000 euro) 29 976 24 376 13 547 7 551 5 190

• Soliditet, % = 100*Eget kapital/(Hela kapitalet-Erhållna förskott)• Relativ skuldsättning, % = 100*(Främmande kapital – Erhållna förskott)/Driftsinkomster• lånebestånd 31.12 (1 000 euro) = Främmande kapital-(erhållna förskott+ leverantörsskulder+resultatregleringar+övriga skulder)• lånefordringar 31.12 (1 000 euro) = Övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

HnS-koncERnEn

Soliditet 40,1 %

Talous


PASSIVA

EgET KAPITALGrundkapital 391 253 391 253 391 253 391 253Övriga egna fonder 1 031 1 031 0 0 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder 27 025 43 326 25 748 41 847Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -35 838 -16 301 -35 507 -16 100

EgET KAPITAL 383 471 419 309 381 493 417 001

MINORITETSANDELAR 2 599 2 600 0 0

AVSKRIVNINgSDIFFERENS OCH RESERVERAvskrivningsdifferens 1 419 789 0 0Reserver 3 641 2 661 0 0

AVSKRIVNINgSDIFFERENS OCH RESERVER 5 060 3 450 0 0

AVSÄTTNINgARAvsättningar för pensioner 2 737 2 737 2 737 2 737Övriga avsättningar 38 212 36 692 38 212 36 692

AVSÄTTNINgAR 40 949 39 429 40 949 39 429

FÖRVALTAT KAPITAL 4 057 4 094 4 057 4 094

FRÄMMANDE KAPITALLångfristigt räntebärande främmande kapital 228 325 197 518 214 886 184 156Långfristigt räntefritt främmande kapital 2 2 0 0Kortfristigt räntebärande främmande kapital 10 243 12 482 9 270 10 540Kortfristigt räntefritt främmande kapital 305 629 278 831 310 277 283 590

FRÄMMANDE KAPITAL 544 199 488 835 534 434 478 286

PASSIVA TOTALT 980 335 957 717 960 933 938 809

BaLanSRÄkning (1 000 euro) HnS-koncernen Samkommunen HnS 2012 2011 2012 2011

BaLanSRÄkningEnS nyckELTaL

Soliditet 39,9 %

Ekonomi

ÅRSBERÄTTELSE 2012 • Texter: Paavo Holi, Antti Kantola, Riitta Lehtonen, Sari Lommerse, Merja Mäkitalo, Johanna Saukkomaa, Totti Toiskallio, Lotta Tuohino • AD, layout: Teija Himberg, Zeeland • Pärmbild: Markus Sommers

• Bilder: Mikael Ahlfors, Eeva Anundi, Mikko Hinkkanen, Jussi Kirjavainen, Timo Löfgren, Jarmo Nummenpää, Liia Pienimäki, Matti Snellman, Markus Sommers, Kai Widell • Tryckeri: Hämeen Kirjapaino, 2013

HNS är den största aktören inom special-sjukvården i Finland och den näst största arbetsgivaren i hela landet. Vår kompetens är internationellt högklassig. Vi producerar tjänster till nästan 1,5 miljoner invånare och svarar för sjukvården inom vissa specialiteter på riksnivå. Varje år vårdas omkring en halv miljon patienter på våra 22 sjukhus. HNS omsättning uppgår till över 1,7 miljarder euro och vi har ungefär 21 000 anställda.

HÄMEEN KIRJAPAINO OY 2011

441 209Painotuote

Stenbäcksgatan 9, PB 100, 00029 HNS, tfn. 09 4711

www.hus.fi• www.facebook.com/HUS.fi

• twitter.com/HUS_uutisoi

• www.linkedin.com/company/hospital-district-of-helsinki-and-uusimaa-hus-

• www.youtube.com/HUSvideot

• www.issuu.com/husjulkaisut

HNS är rökfritt.

HN

S | Å

RS

BE

RÄTTE

LSE

2012

Documents

HNS årsberättelse 2012