Hållbar utveckling i Sveriges nya · PDF fileHållbar utveckling i Sveriges nya geografi Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, ... 10 Presentation 1. Snabbt

Embed Size (px)

Citation preview

  • Hllbar utveckling i Sveriges nya geografi

    Region Kronoberg, 19 januari

    Linna Hassis, processledare, Arena fr Tillvxt

  • Arena fr Tillvxt

    En oberoende plattform fr lokal och regional

    tillvxt och utveckling i Sverige

    Primr mlgrupp: lokala och regionala

    beslutsfattare inom privat och offentlig sektor

    Vad gr vi?

    Omvrldsbevakning & kunskapsstd

    Skapa ntverk, dialog och samverkan

    Processledning

  • 3

    Megatrender

    Globalisering

    Tjnstesamhllets

    framvxt

    Digitalisering och

    automatisering

    kat fokus p hllbarhet

    Urbanisering

  • 4

  • 5

    Lrandentverk, kommuner med

    lngsiktigt minskande befolkning

    Samarr. med SKL och Centrum fr kommunstrategiska studier

    15 av de kommuner i Sverige med strst minskning KSO och

    kommunchefer

    Utgngspunkt: lokala anpassningsstrategier (Josefina Syssner, CKS/LiU)

    4 trffar. Start aug -17, slut maj -18:

    - Intro

    - Kommunen som demokratisk och politisk arena

    - Kommunen som leverantr av service / vlfrd

    - Kommunen som samhllsbyggare

    terkommande utmaningar r bl.a. kompetensfrsrjning, centrum periferi,

    centraliserad lagstiftning, lagstadgad verksamhet frivillig verksamhet,

    kommunikationen med medborgarna

  • Sveriges Nya

    Geografi 2017

    Fokus Hllbarhet

    6

  • 7

  • Befolkningstillvxtens

    nya geografi

    I januari 2017 uppndde folkmngden i

    Sverige tio miljoner invnare.

    Mellan 2013-2016 kade befolkningen i

    Sverige med 3,6 procent.

    Flera av de mest snabbvxande

    kommunerna terfinns i

    storstadsregionerna.

    Befolkningstillvxten i storstadsregionerna

    beror framfrallt p fdelsenetto och

    utrikes flyttnetto.

    Tillvxten i lgpendlingskommuner och

    landsbygdskommuner beror framfrallt p

    utrikes flyttnetto.

    Oskerhet kring varaktigheten i

    befolkningstillvxten frsvrar

    kommunernas investeringsbeslut.

    8

  • Srbara kommuner i

    globaliseringens tid

    Strst srbarhet i bruksorter

    och traditionella

    industriregioner. Lgst

    srbarhet i storstadsregioner

    och i strre stder.

    Ett regionalt och lokalt arbete

    kan strka

    omstllningsfrmgan.

    9

  • Region Kronoberg

    tre olika LA

    10 Presentation 1

  • Snabbt bredband fr kad

    digitalisering

    r 2020 ska 95 procent av

    hushllen ha tillgng till snabbt

    bredband.

    Stora skillnader i tillgng till

    snabbt bredband i landet.

    Befolkningstthet frklarar inte

    hela variationen i tillgngen till

    snabbt bredband.

    Kommuner och regioner r

    centrala aktrer i

    digitaliseringen av samhllet.

    11

  • Ekonomisk hushllning

    fr framtidens vlfrd

    Soliditet mter hur stor andel

    av tillgngarna som finansieras

    med eget kapital.

    Strukturella utmaningar kan

    pverka kommunernas soliditet

    negativt

    men det finns

    kommunspecifika frklaringar

    bakom skillnaderna.

    Inga tydliga regionala skillnader

    i kommunkoncernernas

    ekonomiska resultat.

    Kommunernas

    finansieringsutmaningar tilltar.

    12

  • kat investeringsbehov i

    kommunerna

    Befolkningstillvxt krver

    investeringar men detsamma gller

    ocks fr en ldrande befolkning.

    Hga investeringsniver i storstder

    och strre stder, lgre

    investeringsniver i mindre ttorter

    och landsbygdskommuner.

    kade investeringsbehov leder till

    kad skuldsttning.

    Oskerheten kring varaktigheten i

    befolkningstillvxten frsvrar

    kommunernas investeringsbeslut.

    13

  • Gymnasieexamen -

    nyckeln till arbete

    Mnga klarar inte gymnasiet

    inom avsedd tid.

    Stor skillnad mellan

    kommunerna, men liten

    skillnad mellan

    kommungrupperna.

    En gymnasieexamen r

    nyckeln till arbete.

    Vikten av

    arbetsmarknadskunskap och

    samverkan skola - arbetsliv

    14

  • Utmaning att bryta

    lngtidsarbetslshet

    Sjunkande arbetslshet men

    ofrndrad

    lngtidsarbetslshet.

    En tydlig rumslig uppdelning,

    strre LA-omrden har lgre

    lngtidsarbetslshet.

    Ocks lg lngtidsarbetslshet

    i besksnringskommuner.

    Den strukturella arbetslsheten

    pverkar ocks andra faktorer,

    ex hlsa och tillit till samhllet.

    15

  • Det ojmlika

    valdeltagandet

    Med internationella mtt har

    Sverige ett hgt valdeltagande.

    I kommunvalet r 2014 rstade

    82,8 procent av samtliga

    rstberttigande.

    Hgt valdeltagande i

    socioekonomiskt starka

    kommuner.

    Stora skillnader bde mellan

    och inom kommunerna.

    Social integration och

    valdeltagande hnger ihop.

    16

  • Kommunernas utslpp

    Att minska utslppen av

    vxthusgaser r en

    frutsttning fr att skra en

    miljmssigt hllbar utveckling.

    Mellan 2010-2014 minskade

    utslppen per invnare i 286 av

    290 kommuner. Skillnaderna

    mellan kommunerna r dock

    stora och minskningen har varit

    strst i storstder och strre

    stder.

    Trots skilda frutsttningar har

    kommunerna rdighet ver

    minskade utslpp.

    18

  • 19 Presentation 1

  • 20 Presentation 1

  • Tack!

    www.arenafortillvaxt.se

    Linna Hassis

    [email protected]

    08-452 75 26

    21