If you can't read please download the document
Upload
trinhdung
View
222
Download
3
Embed Size (px)
Citation preview
Hllbar utveckling i Sveriges nya geografi
Region Kronoberg, 19 januari
Linna Hassis, processledare, Arena fr Tillvxt
Arena fr Tillvxt
En oberoende plattform fr lokal och regional
tillvxt och utveckling i Sverige
Primr mlgrupp: lokala och regionala
beslutsfattare inom privat och offentlig sektor
Vad gr vi?
Omvrldsbevakning & kunskapsstd
Skapa ntverk, dialog och samverkan
Processledning
3
Megatrender
Globalisering
Tjnstesamhllets
framvxt
Digitalisering och
automatisering
kat fokus p hllbarhet
Urbanisering
4
5
Lrandentverk, kommuner med
lngsiktigt minskande befolkning
Samarr. med SKL och Centrum fr kommunstrategiska studier
15 av de kommuner i Sverige med strst minskning KSO och
kommunchefer
Utgngspunkt: lokala anpassningsstrategier (Josefina Syssner, CKS/LiU)
4 trffar. Start aug -17, slut maj -18:
- Intro
- Kommunen som demokratisk och politisk arena
- Kommunen som leverantr av service / vlfrd
- Kommunen som samhllsbyggare
terkommande utmaningar r bl.a. kompetensfrsrjning, centrum periferi,
centraliserad lagstiftning, lagstadgad verksamhet frivillig verksamhet,
kommunikationen med medborgarna
Sveriges Nya
Geografi 2017
Fokus Hllbarhet
6
7
Befolkningstillvxtens
nya geografi
I januari 2017 uppndde folkmngden i
Sverige tio miljoner invnare.
Mellan 2013-2016 kade befolkningen i
Sverige med 3,6 procent.
Flera av de mest snabbvxande
kommunerna terfinns i
storstadsregionerna.
Befolkningstillvxten i storstadsregionerna
beror framfrallt p fdelsenetto och
utrikes flyttnetto.
Tillvxten i lgpendlingskommuner och
landsbygdskommuner beror framfrallt p
utrikes flyttnetto.
Oskerhet kring varaktigheten i
befolkningstillvxten frsvrar
kommunernas investeringsbeslut.
8
Srbara kommuner i
globaliseringens tid
Strst srbarhet i bruksorter
och traditionella
industriregioner. Lgst
srbarhet i storstadsregioner
och i strre stder.
Ett regionalt och lokalt arbete
kan strka
omstllningsfrmgan.
9
Region Kronoberg
tre olika LA
10 Presentation 1
Snabbt bredband fr kad
digitalisering
r 2020 ska 95 procent av
hushllen ha tillgng till snabbt
bredband.
Stora skillnader i tillgng till
snabbt bredband i landet.
Befolkningstthet frklarar inte
hela variationen i tillgngen till
snabbt bredband.
Kommuner och regioner r
centrala aktrer i
digitaliseringen av samhllet.
11
Ekonomisk hushllning
fr framtidens vlfrd
Soliditet mter hur stor andel
av tillgngarna som finansieras
med eget kapital.
Strukturella utmaningar kan
pverka kommunernas soliditet
negativt
men det finns
kommunspecifika frklaringar
bakom skillnaderna.
Inga tydliga regionala skillnader
i kommunkoncernernas
ekonomiska resultat.
Kommunernas
finansieringsutmaningar tilltar.
12
kat investeringsbehov i
kommunerna
Befolkningstillvxt krver
investeringar men detsamma gller
ocks fr en ldrande befolkning.
Hga investeringsniver i storstder
och strre stder, lgre
investeringsniver i mindre ttorter
och landsbygdskommuner.
kade investeringsbehov leder till
kad skuldsttning.
Oskerheten kring varaktigheten i
befolkningstillvxten frsvrar
kommunernas investeringsbeslut.
13
Gymnasieexamen -
nyckeln till arbete
Mnga klarar inte gymnasiet
inom avsedd tid.
Stor skillnad mellan
kommunerna, men liten
skillnad mellan
kommungrupperna.
En gymnasieexamen r
nyckeln till arbete.
Vikten av
arbetsmarknadskunskap och
samverkan skola - arbetsliv
14
Utmaning att bryta
lngtidsarbetslshet
Sjunkande arbetslshet men
ofrndrad
lngtidsarbetslshet.
En tydlig rumslig uppdelning,
strre LA-omrden har lgre
lngtidsarbetslshet.
Ocks lg lngtidsarbetslshet
i besksnringskommuner.
Den strukturella arbetslsheten
pverkar ocks andra faktorer,
ex hlsa och tillit till samhllet.
15
Det ojmlika
valdeltagandet
Med internationella mtt har
Sverige ett hgt valdeltagande.
I kommunvalet r 2014 rstade
82,8 procent av samtliga
rstberttigande.
Hgt valdeltagande i
socioekonomiskt starka
kommuner.
Stora skillnader bde mellan
och inom kommunerna.
Social integration och
valdeltagande hnger ihop.
16
Kommunernas utslpp
Att minska utslppen av
vxthusgaser r en
frutsttning fr att skra en
miljmssigt hllbar utveckling.
Mellan 2010-2014 minskade
utslppen per invnare i 286 av
290 kommuner. Skillnaderna
mellan kommunerna r dock
stora och minskningen har varit
strst i storstder och strre
stder.
Trots skilda frutsttningar har
kommunerna rdighet ver
minskade utslpp.
18
19 Presentation 1
20 Presentation 1
Tack!
www.arenafortillvaxt.se
Linna Hassis
08-452 75 26
21