Högersidan av tavlan, rad 1

H 1.1-2 ”Seko, Service- och Kommunikationsfacket”. Seko:s logotyp består av tre kraftiga röda streck, hopflätade i en knut med tydliga avstånd sinsemellan, sinnrikt och starkt förenade. De bildar nio in- och utgångar ur logotypen, symboliserande de nio branscher som bygger Seko. Märke H 1.1 första SEKO loggan, märke H 1.2 dagens(2016) SEKO logga. (S.R.269)

1970 bildades Statsansställdas förbund (SF) genom en sammanslutning av åtta förbund inom Statstjärnarkartellen.

o Civilförvaltningens personalförbund. o Försvarsverkens civila personals förbund. o Kraftverkens personalförbund. o Svenska järnvägsmannaförbundet. o Svenska postförbundet. o Svenska teleförbundet. o Svenska vårdpersonalförbundet. o Svenska vägarbetareförbundet. o Dessutom överfördes de statligt anställda inom Svenska elektrikerförbundet och

Försäkringsfunktionärernas förbund. 1995 ändrar Statsansställdas förbund (SF) namnet till SEKO för att många

verksamheter bolagiserats, vilket lett till att många medlemmar inte längre är anställda av Staten. Det nya förbundsemblemet förklarade man så här: “Den stiliserade knuten står för styrka och gemenskap och knyter ihop våra åtta branscher”.

1996 uppgick Sjöfolksförbundet i SEKO och blev den nionde branschen. Branscherna år 2010, inom parentes fackförbunden som bildade SF 1970. Civil (Civilförvaltningens Personalförbund 1934 - 1970), märke H 3.7. Service inom universitet, högskolor och övriga statliga myndigheter, administrativ personal, lokalvårdare, behandlingsassistenter. Energi (Kraftverkens Personalförbund 1962 - 1970), märke H 3.9 & 3.10 Tekniker, personal i service och underhåll i kraftanläggningar, elmontörer, drifttekniker på produktionsanläggningar. Försvar (Försvarsverkens Civila Personal Förbund 1920-1970), märke H 3.12. Civil personal inom försvaret, t ex inom administration, kök, förråd, och verkstäder. Underhållsarbetare inom försvaret. Post (Svenska Postförbundet), märke H 3.5 - H 3.6. Brevbärare, kontor, sortering, transport, distribution m.fl.

Tele (Svenska Teleförbundet), märke H 3.1 - H 3.4. Anställda inom tele, IT och kompletterande verksamhet, callcenter/kundtjänst, installation och service. Trafik (Svenska Järnvägsmannaförbundet) märke H 4.1 – 4.11 Lokförare, tågvärdar, spärrvakter, stationspersonal, flygplatspersonal, reparatörer, lokalvård m.fl. Vård (Svenska Vårdpersonalförbundet), märke H 3.8. Anstalter, häkten, frivård, transportorganisationen (TpT), statlig ungdomsvård, missbrukarvård, Rättsmedicinalverket. Väg och ban (Svenska Vägarbetareförbundet) märke H 2.6. Har troligen aldrig haft något eget märke? Väg- och järnvägsarbetare, beläggnings- och bergarbetare, maskinförare, färjefolk, tågtrafikledning m.fl. Sjöfolk (Svenska sjöfolksförbundet till SEKO 1/1 1996) märke H 5.1-5.3 och H 6.1- 6.13. Båtsmän, motormän, elektriker, matroser, bartender, båtvärdinnor, kockar, kallskänkor, reparatörer m.fl.

H 1.3 Jag är med och formar framtiden VISION 2000. 1996 inledde Seko ett ”framtidsprojekt med syfte att inventera medlemmarnas idéer och synpunkter om fackets roll inför 2000-talet.

H 1.4 Nollvision, kampanj för en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet ska införas. (S.R.781)

H 1.5 SEKO-kampanj 2003 för att minska olycksfallsrisken vid vägarbete. (S.R.599)

Högersidan av tavlan, rad 2

H 2.1 SF LO. Statsanställdas förbunds första märke 1970. (S.R.33)

1970 bildades Statsanställdas förbund (SF) genom en sammanslutning av åtta förbund inom Statstjärnarkartellen.

o Civilförvaltningens personalförbund. o Försvarsverkens civila personals förbund. o Kraftverkens personalförbund. o Svenska järnvägsmannaförbundet. o Svenska postförbundet. o Svenska teleförbundet. o Svenska vårdpersonalförbundet. o Svenska vägarbetareförbundet. o Dessutom överfördes de statligt anställda inom Svenska elektrikerförbundet och

Försäkringsfunktionärernas förbund. 1995 ändrar Statsanställdas förbund (SF) namnet till SEKO för att många

verksamheter bolagiserats, vilket lett till att många medlemmar inte längre är anställda av Staten. Det nya förbundsemblemet förklarade man så här: “Den stiliserade knuten står för styrka och gemenskap och knyter ihop våra åtta branscher”.

H 2.2 SF LO. Statsanställdas förbund. Märket togs fram till 10 årsjubiléet 1980. (S.R.33)

H 2.3 SF förtjänstmärke.

H 2.4 Post 3001 SF LO 1890. (S.R.280)

H 2.5 SF LO 2129. Fårösund Gotland. Märket delades ut på avdelningens 40-års fest 1980. (S.R.33)

H 2.6 Nordiska Väg och Anläggningsarbetareunionen hade ca 45 000 medlemmar i unionens anslutna förbund.

I Sverige var Svenska vägarbetareförbundet (1949-1970) medlem i unionen. Det Nordiska samarbetet bestod av informations och erfarenhets utbyten, anordnande av nordiska kurser och konferenser. Även ömsesidigt ekonomiskt stöd, ofta enbart till det Finskaförbundet förekom.

1970 uppgick Svenska vägarbetareförbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Högersidan av tavlan, rad 3

H 3.1-2 S v T, Svenska teleförbundet. (S.R.3)

1901 bildades Sveriges rikstelefon- och telegrafarbetareförbund. 1902 namnändrades förbundet till Telegraf- och rikstelefonarbetareförbundet. 1912 namnändrades förbundet till Telegraf- och telefonmannaförbundet 1955 namnändrades förbundet till Svenska teleförbundet. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsansställdas förbund.

H 3.3 T mf T, Telegraf och Telefonmannaförbundet. (S.R.3)

1901 bildades Sveriges rikstelefon- och telegrafarbetareförbund. 1902 namnändrades förbundet till Telegraf- och rikstelefonarbetareförbundet. 1912 namnändrades förbundet till Telegraf- och telefonmannaförbundet. 1955 namnändrades förbundet till Svenska teleförbundet.

H 3.4 T mf T, Telegraf och Telefonmannaförbundet förtjänstmärke. (S.R.804)

H 3.5-6 SPF, Svenska Postförbundet. (S.R.29)

1886 bildades Sveriges postvaktbetjänteförening. 1905 namnändrades föreningen till Svenska postbetjänteföreningen. 1908 namnändrades föreningen till Svenska postmannaförbundet 1962 namnändrades förbundet till Svenska postförbundet. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsansställdas förbund.

H 3.7 CPF 1905, Civilförvaltningens Personalförbund. (S.R.280)

1905 bildades Statens vaktmästares förening. 1925 namnändrades förbundet till Centralförvaltningens personalförening. 1935 namnändrades föreningen till Civilförvaltningens personalförbund. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsansställdas förbund.

.

H 3.8 SVPF, Svenska vårdpersonalförbundet. (S.R.12)

1906 bildades Sveriges fångvårdsmannaförbund. 1963 namnändrades förbundet till Svenska vårdpersonalförbundet. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsansställdas förbund.

H 3.9 VPF, Vattenfallsverkens personalförbund. (S.R.3)

1921 bildades Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund. 1948 namnändrades förbundet till Vattenfallsverkens personalförbund. 1963 namnändrades förbundet till Kraftverkens personalförbund. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsansställdas förbund.

H 3.10 KP, Kraftverkens personalförbund. (S.R.3)

1921 bildades Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund. 1948 namnändrades förbundet till Vattenfallsverkens personalförbund. 1963 namnändrades förbundet till Kraftverkens personalförbund. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsansställdas förbund.

H 3.11 SFF, Sveriges Fångvårdsmannaförbund. (S.R.116)

1906 bildades Sveriges fångvårdsmannaförbund. 1963 namnändrades förbundet till Svenska vårdpersonalförbundet. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

H 3.12 FCPF, Försvarsverkens Civila Personal Förbund. (S.R.3)

1917 bildades Arméns civila personals förbund. 1920 namnändrades förbundet till Försvarsverkens civila personals förbund. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsansställdas förbund.

H 3.13 VRF, Växelstationsföreståndarnas Riksförbund 1936 – 1962.

1936 bildades Växelstationsföreståndarnas Riksförbund efter en omorganisation. Förbundet har haft föregångare i en mer löslig form nu stramade man upp organisationen till en heltäckande riksorganisation. Växelstationsföreståndarna var något så ovanligt som arbetsgivare som åtog sig arbetet på entreprenad av Televerket. Sedan anställdes biträden och avtal slöts mellan ovanstående organisation och Svenska Teleförbundet.

1963 lades förbundet ner, eftersom det skedde en automatisering och Televerket behövde inte stationsföreståndarnas tjänster längre.

Högersidan av tavlan, rad 4

H 4.1 Sveriges Lokomotivmannaförbund Avd 8:s Årsfest 3/2 1940. (S.R.756)

1908 bildades Sveriges Lokomotivmannaförbund. 1940 uppgick förbundet i Svenska Järnvägsmannaförbundet.

H 4.2 SJMF 1899-1949, Svenska Järnvägsmannaförbundet. (S.R.51)

1899 bildades Svenska Järnvägsmannaförbundet. 1940 anslöt sig Svenska konduktörspersonalförbundet. 1941 anslöt sig Sveriges Lokomotivmannaförbund. 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsansställdas förbund.

H 4.3 SJMF, Svenska Järnvägsmannaförbundet förtjänst märke i stämplat silver, märkt Z8 = 1949 (S.R.51)

, H 4.4 SJMF, Svenska Järnvägsmannaförbundet förtjänst märke. (S.R.51)

H 4.5 SJMF 1899, Svenska Järnvägsmannaförbundet förtjänst märke i stämplat silver, märkt E9 = 1955 (S.R.51)

H 4.6 SJMF avd 340, Svenska Järnvägsmannaförbundets avdelning i Halmstad, troligen ett förtjänsmärke. (S.R.828)

H 4.7 SJMF 11:e kongressen Stockholm 1961. (S.R.29)

H 4.8 SJMF avd 1179 SF 1179 75 år 1981.

H 4.9 SL o EF, Sveriges Lokomotivmannaförbund och Eldareförening?

1908 bildades Sveriges Lokomotivmannaförbund. På Svenska Järnvägsmannaförbundet fana avdelningarna 311, 331, 355 och 359 finns märket avbildat.

H 4.10 LOK YO LO. Lokpersonalens Yrkesorganisation räknar sina anor från Sveriges Lokomotivmannaförbund som bildades 1908. När förbundet 1940 uppgick i Svenska Järnvägsmannaförbundet, organiserades lokpersonalen i lokmannadistrikt och sedermera i Yrkesorganisationer. Vid bildandet av Statsanställdas förbund 1970 behölls bland annat lokpersonalen yrkesorganisationer inom sektion 1 av förbundet. Till Yrkesorganisationen är all lokpersonal ansluten. Äldre nål. (S.R.51)

H 4.11 LOK YO LO. Lokpersonalens Yrkesorganisation, nyare nål. (S.R.51)

H 4.12 Ban, Tele, El och Signal. Yrkesklubb? på järnvägen, ingen kunskap om märket. Ban = en räl, Tele = en nummerskiva, El = en blixt, Signal = en försignal.

Högersidan av tavlan, rad 5

H 5.1 SJMF 43, Svenska Järnvägsmannaförbundet avdelning 43?

Högersidan av tavlan, rad 6

H 6.1 Svenska Sjöfolksförbundet. (S.R.258)

1932 bildades Svenska Sjöfolksförbundet på initiativ av LO. Innan var sjöfolket splittrat i fem organisationer:

o Svenska sjömansunionen. o Svenska eldareunionen. o Svenska sjöfarande kvinnors förening. o Svenska stewardsföreningen. o Svenska Amerika-liniens intendenturpersonalsförbund. 1996 uppgick förbundet i SEKO och blev SEKO-Sjöfolk och är en avdelning inom

SEKO.

H 6.2 Svenska Sjöfolksförbundet, märket gavs ut cirka 1989. (S.R.258)

H 6.3 Svenska Sjöfolksförbundet, märket utkom 1987. (S.R.258)

H 6.4 Svenska Sjöfolksförbundet.

H 6.5 Svenska Sjöfolksförbundet, märket utkom 1932. (S.R.258)

H 6.6 Svenska Sjöfolksförbundets Kongress 1987 För Svensk Sjöfart, märket finns som nål och berlock. (S.R.258)

H 6.7 Svenska Sjöfolksförbundets Kongress 1992, Svenska Sjöfart på Svenska villkor.

Högersidan av tavlan, rad 7

H 7.1 Svenska Sjöfolksförbundets förtjänstmärke efter 25 års medlemskap. Märket är av

förgyllt silver och baksidan graverat med medlemmens namn. Detta märke är stämplat B9 = 1952 och namnet HELGE KARL BJÖRK ingraverat på baksidan av märket. (S.R.258)

H 7.2 SEKO Sjöfolk 25 års medlemskap.

H.7.3 SEKO Sjöfolk 40 års medlemskap, Gör din plikt kräv din rätt, märket är tillverkat i silver.

H 7.4 ”Seko Sjöfolk, den röda fanan” Märket togs fram 2016 av en medlem som jobbar som servitör på Stena Germanica. Märket kallas för den röda fanan och ges till kamrater som delar Seko Sjöfolks värderingar.

H 7.5 Pensionärsklubb Sjöfolkets, okänt märke fackligt?

Högersidan av tavlan, rad 8

H 8.1 SSU, Svenska Sjömans Unionen. (Däckspersonal) (S.R.3 &.257)

1914 bildades Svenska sjömansunionen. 1932 uppgick förbundet i det nybildade Svenska sjöfolksförbundet.

H 8.2 SSU, Svenska Sjömans Unionen. (Däckspersonal) (S.R.257)

1914 bildades Svenska sjömansunionen. 1932 uppgick förbundet i det nybildade Svenska sjöfolksförbundet.

H 8.3-4 Svenska Eldare Unionen(Maskinpersonal) 18mm och 10mm i diameter. (S.R.257)

1914 bildades Svenska eldareunionen. 1932 uppgick förbundet i det nybildade Svenska sjöfolksförbundet.

H 8.5 SSKF, Sveriges Sjöfarande Kvinnors Förening. (S.R.257)

1928 bildades Sveriges sjöfarande kvinnors förening (SSKF) och hade stöd för sitt arbete från LO. Men det fanns vid denna tid ett motstånd mot att kvinnor skulle vara anställda som sjöfarare. Bland annat genomförde SSKF en blockadaktion mot Sveabolaget som resulterade i bättre arbetsvillkor. Likaså lyckades man efter blockader få till avtal med Kanalflottans Rederiförenings fartyg och med Mälarflottorna.

1932 uppgick förbundet i det ny bildade Sjöfolksförbundet, då hade SSKF cirka 1200 medlemmar. I en medlemsomröstning om anslutning eller inte till Sjöfolksförbundet röstade 457 medlemmar, varav 450 röstade för, fem röstade emot och två avstod. SSKF gav ut ett eget fackorgan med namnet ”Den sjöfarande kvinnan”. Tidningen utkom tio gånger under perioden juli 1929 till juli 1932. (Källa: Förbund på sju hav del 2 "Med sjömän på parnassen" av Yngve Gyllin, Svenska Sjöfolksförbundet 1982)

H 8.6 SSEF Svenska Sjömans- Eldareförbundet, silver stämplad G7 = 1909. (S.R.256)

1900 bildades Sjömans- och eldareförbundet med anslutning till Transportarbetareförbundet. Organisationsarbetet gick knaggligt och förbundet nästan utraderades efter storstrejken 1909. Transportarbetareförbundet drabbades utomordentligt hårt av strejkens efterverkningar och hade inte kraft att ägna sig åt sjöfolket.

H 8.7 SSEF Svenska Sjömans- Eldareförbundet. (S.R.256)