1

Foto: Evelyn Thomasson, Kerstin Arcadius

Hembygdsföreningar som resurs i planering

av landskap och hembygder

Av Pia Sander, Skånes hembygdsförbund

Perspektiv på landskap

Utbildning vid Kristianstad högskola vårterminen 2015

Kursansvarig: Patrik Olsson

Landskap för alla?

2

INNEHÅLL

En studie om landskap och hembygder 3

Syfte 3

Arbetssätt 4

Skapa förutsättningar för delaktighet 4

Enkät till föreningar 5

Hembygdens år och den europeiska landskapskonventionen 10

Den europeiska landskapskonventionen 11

Hembygder och landskap 13

- Begreppet hembygd 14

- Begreppet landskap 15

- GeoPanel 16

Upptaktsseminarium till Hembygdens år 17

- Open space 18

Slutord 19

Bilaga 1 21

Litteratur 24

3

En studie om landskap och hembygder

Studien utgår från Skånes hembygdsförbunds pågående arbete med projektet Hembygdens

år som kommer att genomföras och utvärderas under 2015-16. Vi kommer att bjuda in till

aktiviteter och samtal om landskap med människor som bor och verkar i Skåne.

Ambitionen är att skapa lokal mötesplatser där människor tar del av varandras synpunkter

och kunskaper för att få fler perspektiv på landskap och delta i beslut och

påverkansprocesser. För genomförandet söker vi samarbete med skånska kommuner,

medlemsföreningar, bibliotek, museer, studieförbund m fl. Kultur Skåne stöttar projektet

med ett regionalt utvecklingsbidrag.

Med erfarenheterna från Hembygdens år vill Skånes hembygdsförbund synliggöra och stärka

hembygdsrörelsen som lokal resurs när det gäller planeringsärenden. Med förbundets

regionala räckvidd får vi en överblick vad hembygdsrörelsen kan bidra med i planeringen av

ett attraktivt Skåne.

Syfte

Med studien vill Skånes hembygdsförbund ta reda på följande:

Hur kan hembygdsrörelsen synliggöras som en resurs i kommunernas planering av

rurala och urbana landskap?

Hur ser kommunerna på en större delaktighet från hembygdsföreningarna i arbetet?

Hur ser föreningarnas engagemang och beredskap ut?

Hur skapas ökad delaktighet i beslutsprocesserna för idéburen sektor, t.ex.

hembygdsrörelsen?

Vilka möjligheter och hinder finns?

Vilka mervärden kan vi uppnå genom en ökad samverkan mellan

hembygdsföreningar och kommunerna? Vilka vinster ser respektive part?

Ytterligare en aspekt på Skånes hembygdsförbunds arbete med den europeiska

landskapskonventionen är förbundets verksamhetsplan 2015-16 som antogs den 10 maj

2015 av förbundsstämman, som är skånsk hembygdsrörelses högsta beslutande nivå.

Verksamhetsplanens första punkt lyder:

”Effektmål och delaktighet i dialog med föreningar och publik Skånes hembygdsförbund avser att de närmaste åren initiera samtal och insatser kring verksamhetsutveckling, både inom förbundet och med medlemsföreningarna. Arbetssättet baseras på GLO, generic learning outcome, ett verktyg som används av museer och arkiv i Storbritannien och Sverige. GLO är ett språk att använda för att beskriva vad förbundet/föreningen önskar att medlemmar och besökare ska få ut av verksamheten, så kallade effektmål. Detta görs genom insamling av kvalitativ kunskap om verksamheten och människors upplevelse av den. Ytterst handlar det om att öka insikten om verksamhetens effekter, att öka delaktigheten och arbeta för att hembygdsrörelsen blir mer angelägen för sin samtid.

4

En av styrelsen utsedd strategigrupp inledde ett långsiktigt arbete hösten 2014. Gruppen föreslår följande effektmål: Kunskap och förståelse Externt: Fördjupad förståelse för hembygden i samhällsbygget. Internt/externt: Fördjupad förståelse om vilka begrepp vi använder oss av. Förmågor och färdigheter Internt: Ökad förmåga att presentera oss tydligt och klart. Externt: Ökad förmåga att använda kunskaper och erfarenheter (generationer, etnicitet, kön). Attityder, värderingar, åsikter Internt/externt: Större insikt om vilken attityd omvärlden har till oss och vi till den. Glädje, inspiration, kreativitet Externt/internt: Skapa känsla av sammanhang inom styrelsen och inom föreningarna”.

Effektmålen kommer att påverka förbundets arbete med den europeiska landskapskonventionen. Exakt hur är svårt att säga i nuläget men med en ökad dialog med medlemmarna och omvärlden ges fler aspekter på landskap.

Arbetssätt Tyngdpunkten i studien är två enkäter, en till Skånes hembygdsförbunds 99

medlemsföreningar och en till tjänstemän i skånska kommuner med ansvar för

planeringsärenden. Enkäterna skickas ut hösten 2015 och våren 2016 och sammanställs

under 2016. Under resans gång planeras en handfull intervjuer med ideella och tjänstemän i

ett urval kommuner, enskilt och i grupp, var för sig och blandade. Detta är alltså en studie

”to be continued”.

Den begränsade tiden för studien innebär att endast frågorna till föreningarna är

formulerade. De har prövats i samband med den första aktiviteten under Hembygdens år,

ett upptaktsseminarium den 18.4 i Hässleholm kulturhus. Fyra föreningars svar analyseras

under rubriken ”Enkät till föreningar” nedan.

I studien ingår även analyser av workshops och övningar som vi har gjort tillsammans med

medlemsföreningar 2011, 2014 och 2015 kring begreppen hembygd och landskap som ofta

används i hembygdsrörelsen, särskilt det förra 1. Övningarna bildar en kunskapsplattform för

ett mer långsiktigt strategiskt arbete. Är begreppen begripliga och användbara i arbetet med

den europeiska landskapskonventionen?

Skapa förutsättningar för delaktighet

Under Hembygdens år prövar vi olika metoder för samtal och delaktighet och hämtar

inspiration från bl.a. ”Handbok för delaktig landskapsplanering”, av Per Blomberg och

Katarzyna Fidler. Vi kommer att bjuda in till visningar, samtal och diskussioner som

1 Dessa redovisas under rubriken ”Hembygder och landskap“

5

genomförs under olika former i tätorter, stadsdelar, i områden mellan stad och land, byar

och på landsbygden. En del mötesformer är välbekanta, t ex vandringar, studieresor, SWOT-

analys, workshops i samtalsform eller bikupor. Andra är nya och kommer att prövas; t.ex.

open space, fokusgrupper, geopaneler m fl. Med en öppenhet för vad situationen behöver

kommer vi fortlöpande att konsultera nämnda skrift.

Enkät till föreningar Följande föreningar har svarat på enkäten: Frosta härads hembygdsförening, Föreningen för

fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne, Riseberga-Färingtofta hembygdsförening

och Staffanstorps hembygdsförening. Här redovisas svaren i avskrift utan redigering, endast

enstaka stavfel är korrigerade. Fråga 1. Är er förening aktiv/delaktig/engagerad i planeringsärenden i kommunen?

Stryk under vilket ord som bäst beskriver er förening.

- Ja.

- Ja, styrelsen uppdrog en person att bevaka och kommentera miljöplan samt

planförslag inför översiktsplan.

- Ja, är delaktiga.

- Nej.

Om ni svarat nej på frågan, vad tror ni är anledningen? Vilka hinder finns?

- Denna typ av ärenden hanteras av det kommunala museet.

Om ni svarat ja, vilken typ av ärenden handlar det om?

- Planförslag inför översiktsplan.

- Förslag angående miljöplan.

Om ni svarat ja, hur ser er ert engagemang ut? Kryssa!

Remissinstans:

Framgår ej av svaren.

Spontana remissvar

Framgår ej av svaren.

- En förening anger att man lämnat förslag angående miljöplan, planförslag inför

översiktsplan.

Kontakter med politiker/tjänstemän

- Ja (en förening).

Väcka opinion genom debattinlägg i press och sociala medier

Inget svar.

6

Andra sätt. Ange hur.

- Kallade till ett info- och tycka till-möte om sockerbruksområdet i Staffanstorp.

Ett förening lämnade ett svar på alla delfrågor under fråga 1. Exempel. När dem nu föreslagna översiktsplanen var under bearbetning föreslog jag styrelsen att vi skulle se på planförslaget. Jag fick ensam uppdraget att följa upp planen. F.d. Arkitekten XX kontaktades och vi diskuterade en del. Mina viktigaste synpunkter gällde bebyggelse längs Rönneå, biologisk mångfald och lantbrukets hotade existens för att hålla landskapet öppet. Vildsvinsproblemen omtalades och vikten av att studera Natura 2000. Framtida problem som stora nederbördsmängder, erosion och att man inte skulle göra samma misstag som i norra Europa där man överexploaterat floddalarna. Jag var noga med att hänvisa till andra områden att bygga på som inte var strandskyddade. Befintlig gammal bebyggelse gamla kvarnar borde man vara rädd om. Förslaget kom in till kommunen före länsstyrelsens remissvar. Det visade sig då att vi hade ungefär samma åsikter. NST refererade båda förslagen. Styrelsen fick veta vad jag gjort, men i princip ingen större reaktion. Vid samma tid kom det en miljöplan från kommunen, som jag också kommenterade. Den planen var full med värdeladdade ord och inte så konkret som översiktsplanen. Eftersom jag, som representant för hembygdsföreningen, satt i styrgruppen för Leaderprojektet som gällde Rönneådalen, så hade den gruppen via Klippanbygdens Natur också kontroll över översiktsplanen.

Fråga 2. Ge exempel på frågor ni har engagerat er i. Fick ni gehör för era förslag? Beskriv!

- Expropriering av område med hällristningar i Brantevik.

- Föreningen påtalade förfall av skötsel av domarring och kommunen åtgärdade.

- Föreningen har restaurerat ett pumphus i Fogdaröd, har satt upp minnesmärke vid

flygplanshaveriet i Svensköp

Fråga 3. Vad tycker ni att er förening främst kan bidra med i planeringsärenden? Beskriv!

- Kunskaper om och kontakter med arkeologer i frågor om fasta fornlämningar.

- Vi kan ge en historisk bakgrund. Det finns mycket dokumenterat om vår hembygd

och detta kan vi bidra med.

- Översiktsplan men även andra förslag som gäller bebyggelse och landskapsvård och

kulturell bildning, museiverksamhet, exkursioner etc.

Fråga 4. Upplever ni att det är lätt/ganska enkelt/ ganska svårt eller svårt att delta i de

kommunala beslutsprocesserna? Motivera ert svar.

Upplever ni några hinder för ert deltagande? Ja/nej

- Vet ej.

- Nej.

7

- Eftersom juridiska texter kan vara lite tunga är det inte något vi alla tar del av. Allt är

ju offentligt men de flesta av oss var överens om att vi inte läste vad som fanns på

kommunens hemsida. Den tunga texten kan vara en bidragande orsak men vi kände

att vi inte var så intresserade så vi läste allt. Det vi engagerar oss i får vi reda på ett

eller annat sätt.

- Det beror i första hand på intresse i att engagera sig men också kunskaper i de

aktuella ärendeområdena och envishet. (Ex. När lantmäteriet en gång gjorde en

namnändring på en bäckfåra, så kände inte ortsbefolkningen igen sig. Länsstyrelsen

och kommunen ville inte ta i ärendet men lantmäteriet på riksnivå kontaktades. Efter

3 månader hade vi fått igenom att det gamla namnet återtogs) Ett annat hinder är att

politikerna kanske inte läser remissvaren. Enskilda intressen kan kollidera med dessa.

Om ja, vilka?

- Rätt eller fel? Idrott kommer nog före i prioritetsskalan.

Fråga 5. Är det inskrivet i något av era styrdokument (stadgar, måldokument,

verksamhetsplan eller liknande) att ni ska engagera er i planeringsärenden som rör

närmiljö, landskap, natur- och kulturvärden?

- Ja i stadgarna*.

-

Om ja, hur är det formulerat?

- Sprida kunskap om och utveckla en byggnadskultur i traditionens anda. Verka för att

värdefulla kulturmiljöer bevaras*.

- Nej, inte just nu.

- Paragraf 1. Föreningen har till uppgift att främja hembygdsvård och

hembygdsforskning i Frosta härad samt vårda såväl kulturarv som vår natur- och

kulturmiljö.

- Ja. I stadgarna står att föreningen ska värna om natur och kultur. Men ett stort

problem är att få hela föreningen engagerad och se det meningsfulla i göra

påtryckningar eller åtminstone några få!!

Om nej, är det något ni tänker lägga till?

- Nej, inte just nu.

Fråga 6. Har ni medlemmar med kompetenser inom planering av landskap och bevarande

av natur- och kulturvärden?

- Några inom kulturvård.

- Nej på båda. Vi har inte detta i åtanke när vi väljer in styrelsemedlemmar och alla är

välkomna i vår förening.

- Ja. En medlem är en f.d. stadsarkitekt och det finns ca 10-15 pers som skulle

8

vara lämpliga som jag känner till. En del personer har erfarenheter från resor,

specialkompetenser i biologi och geologi ,akademiska betyg i lämpliga ämnen etc.

Försöker ni rekrytera medlemmar med dessa kompetenser?

- Ja.

- Nej på båda. Vi har inte detta i åtanke när vi väljer in styrelsemedlemmar och alla är

välkomna i vår förening.

-

Fråga 7. Vilka mervärden kan ni som förening bidra med i kommunernas planeringsarbete?

- Det kan ge en bättre kultur- och naturmiljö. Bättre psykosocial tillfredställelse. Det kan i förlängningen leda till att fler flyttar till kommunen. Möjligen kan det också leda till att föreningen får höjt kommunbidrag.

- Fråga 7-8 har vi inte kunnat svara på mer än vad vi redan svarat på tidigare frågor.

- Se fråga 5 *.

Vilka effekter tror ni det kan ge på sikt?

- Bevara och dokumentera kulturhistoriska miljöer.

Fråga 8. Hur skulle ett framtida drömscenario se ut när det gäller samverkan mellan

hembygdsrörelsen och kommunerna i planeringsärenden?

- Frågan för stor. Den kräver en avhandling.

- Fråga 7-8 har vi inte kunnat svara på mer än vad vi redan svarat på tidigare frågor.

- Att åtminstona vara en remissinstans innan besked i frågor som berör föreningen och

dess verksamhet.

- Ex på 1980-talet fanns det en politisk gruppering i en bevarandekommitté. Fem olika partier var inblandade. Gruppen hade inga samarbetsproblem och deltagarna var entusiastiska. Det var inga tunga ärenden och handlade mest om Klippans tätort och bevarande av gamla byggnader. Under samma tid kom också det lokalhistoriska beskrivningarna till de byar som klarade skiftesreformen utan att splittras. Kommittén insomnade pga pengabrist eller kanske på att vi var för besvärliga. En drastisk metod tillämpades då Fortifikationsförvaltningen ville riva en smedja, en brandstation och sjukstallet på Herrevadskloster. Jag kommer ihåg när NN hotade med att ställa sig framför grävskopan vid sjukstallet som nu fortfarande finns kvar. Vid två tillfällen har jag lämnat pressreleaser ang vildsvinsfrågor och skador på fornlämningar och biologisk mångfald. Jaktreportern utelämnade dessa för hembygden så viktiga faktorer. Några samtal till länsstyrelsen olika kultur och miljöavd orsakade snabba utryckningar från deras sida. Färingtofta Norras intensiva agerande i 8 år med ständiga kontakter med myndigheter, tidningsartiklar, filmer etc har lyckats över förväntan.

9

Ett framtida drömscenario vore att kommunen och länsstyrelsen oftare vänder sig till hembygdsrörelsen vid planeringar. Det kan också behövas mera samverkan mellan olika hembygdsföreningar inom kommunen.

Av svaren framgår likheter och skillnader som förvisso inte ger någon statistisk säkerställd grund, men några drag är tydliga.

- Beredskapen hos föreningarna varierar liksom strategierna för att framföra sina åsikter. En del har vård av natur- och kulturmiljöer inskrivet i stadgarna och rekryterar dessa kompetenser, andra inte.

- Föreningarna engagerar sig frågor som rör både natur- och kulturvärden, med en övervikt på kulturmiljöer och kulturarv.

- Ett stort engagemang för landskapsrelaterade frågor är tydligt hos en av föreningarna. Man nämner också att lokala grupper kan anses ”besvärliga” och därför arbeta i motvind. Kommer ett större enkätunderlag att bekräfta detta?

- Någon beskriver ”brandkårsutryckningar” vid vanvård av t.ex. fornlämningar medan

andra vilar tryggt i de kompetenser som finns i föreningen. Kontakterna med kommunerna tycks, utom i en förening, vara sporadiska.

- De förslag kommunerna lämnar upplevs av en förening som tunga juridiska texter

som man inte riktigt orkar ta till sig. Indikerar det att det råder brist på enkel och kontinuerlig kommunikation liksom ett ömsesidigt utbyte mellan föreningarna och kommunerna?

- Det finns en vilja från föreningarna att bidra med kunskap. Ett drömscenario är ”att

kommunen och länsstyrelsen oftare vänder sig till hembygdsrörelsen vid planeringar”. Det tycks dock inte finnas några tydliga strukturer där den kan kanaliseras.

- En brist av snarast intern karaktär är att man efterlyser mer samverkan mellan olika hembygdsföreningar inom kommunen. Den sammanlagda kunskapen om det lokala är en styrka som kan bidra till att göra hembygdsföreningarna mer intressanta för kommunerna. En insikt att ta med i arbetet under Hembygdens år.

- Svaren visar att fråga 1 och 4 kan förenklas genom att ta bort graderingen av svaren;

aktiv/delaktig/engagerad respektive lätt/ganska enkelt/ ganska svårt eller svårt. Här anas vissa hinder och otydligheter vad gäller strukturer och beslutsgångar, liksom olika grad av engagemang från föreningarnas sida. Med ett större underlag kan man troligen dra slutsatser som ger riktning och prioriteringsordning åt Skånes hembygdsförbunds arbete med den europeiska landskapskonventionen under Hembygdens år.

10

Med dessa få svar som grund finns ingen anledning att dra några större slutsatser. Istället hänvisas till den sammanställning som kommer att göras när förbundets medlemsföreningar och kommunala tjänstemän har lämnat in sina enkätsvar under 2015. To be continued.

Hembygdens år och den europeiska landskapskonventionen 2016 firar Sveriges hembygdsförbund 100 år. 26 hembygdsförbund och mer än 2 000

medlemsföreningar, med totalt 450 000 medlemmar, kommer under detta år att presentera

en folkrörelse och synliggöra dess betydelse för lokal identitet, folkbildning och utveckling av

lokalsamhället. Hembygdens år i Skåne har den europeiska landskapskonventionen som

utgångspunkt.

Med projektet Hembygdens år vill Skånes hembygdsförbund: Genom samverkan lokalt och regionalt och med utgångspunkt från den europeiska

landskapskonventionen engagera, väcka frågor och debatt, involvera och bjuda in till

samtal mellan människor som bor och lever i Skåne

Öka samarbetet med skånska kommuner, bibliotek, föreningar, organisationer,

museer, arkiv och studieförbund.

Medverka till kunskapsuppbyggnad och folkbildning när det gäller

landskapskonventionen.

Använda ELC som verktyg i hembygdsrörelsens arbete, pröva och utvärdera hur

rörelsen kan bli delaktig i ansvar, urval, förmedling och användning av landskapet

Bidra till en helhetssyn på natur och kultur där människor kan påverka och förändra.

Synliggöra hembygdsrörelsen som folkbildare, kunskapsförmedlare och

samarbetspart för kommunerna när det gäller frågor om det hållbara samhället.

Tydliggöra hembygdsrörelsen som en lokal resurs när det gäller barn och ungas

möjligheter att utforska och uttrycka sina landskap.

Under Hembygdens år inbjuder Skånes hembygdsförbund till samtal och aktiviteter som rör

landskapet. I arbetet har vi hämtat inspiration från bl.a. Riksantikvarieämbetets skrift

”Landskap åt alla”. Den handlar om landskapskonventionens demokratiska aspekter där

”landskapet är en gemensam tillgång med många olika värden där intressen möts och bryts

mot varandra” 2 .

Nu står vi inför det viktiga arbetet att göra konventionen användbar, känd och självklar i vår

vardag. Vi vill pröva om den fungerar för att skapa lokala samtal där alla som vill kan delta,

2 Landskap åt alla, s 7.

11

oavsett bakgrund och kunskaper. Hembygdens år är den skånska hembygdsrörelsens bidrag

till implementeringen av den europeiska landskapskonventionen.

Den europeiska landskapskonventionen

Konventionen är den första om hållbar utveckling som betonar kulturarvets betydelse och

den omfattar alla typer av landskap, både i staden och på landsbygden 3. Den betonar de

demokratiska aspekterna och beskriver landskapet som en gemensam tillgång och ett delat

ansvar ”där intressen möts och bryts mot varandra” 4.

ELC är inte juridiskt bindande utan en överenskommelse mellan stater. Det betyder att det

bara är stater som är ålagda att arbeta med konventionen, men, i realiteten blir det ett

åtagande för både stat, region och kommun. Konventionen omfattar heller inga förpliktelser

gentemot enskilda och innebär inga inskränkningar i markägande vilket gör konventionen

”tandlös” 5.

En nationell samordningsgrupp bestående av myndigheter har bildats för att initiera

genomförandet av landskapskonventionen. Där ingår Riksantikvarieämbetet,

Naturvårdsverket, Boverket, Jordbruksverket, Skogstyrelsen, Trafikverket, Tillväxtverket och

representant för länsstyrelserna 6. Ett problem med denna konstruktion är att

Riksantikvarieämbetet saknar formellt uppdrag från regeringen att arbeta med

landskapskonventionen 7. Vilka komplikationer det med sig för implementeringen? Här

konsteras bara detta faktum och det blir intressant att se vad en ”regelverkslös” konvention

kan innebära i samverkan mellan hembygdsrörelsen och kommunerna.

Det nya med ELC är att den värnar människors känslor och engagemang för alla slags

landskap. ”Thus everyday, outstanding and damaged landscapes all come within its scope” 8.

Det öppnar för diskussioner kring vad landskap är och hur de uppfattas; ”fula”, ”vackra”,

”skrämmande”, ”otillgängliga” osv. Experternas definitioner av landskap blir därmed inte

längre de allenarådande utan allmänheten bidrar med sina synpunkter. Förändras

perspektiven på landskapsfrågorna när fler involveras? Förändras besluten och

prioriteringarna? Stora frågor som vi kommer att diskutera med start under Hembygdens år.

Viktoria Hallberg beskriver i en artikel den europeiska landskapskonventionen som ”ett

viktigt verktyg för hembygdsrörelsen i det fortsatta arbetet som nationell folkrörelse och

3 Opublicerad artikel av Viktoria Hallberg, Sveriges hembygdsförbund.

4 Landskap för alla, s 7

5 Föredrag på Frostavallen, Leif Gren, 2015-02-09

6 Landskap för alla, s 6

7 Föredrag på Frostavallen, Leif Gren, 2015-02-09

8 European Landscape Convention. Explanatory report. Council of Europé, punkt 45.

12

lokal kraft, i dialog och samverkan och som mötesplats för olika intressen” 9. I

hembygdsrörelsens stadgar finns formuleringar som stöder ELC:s intentioner gällande

tillgänglighet och allas rätt att engagera sig i frågor rörande landskap. Sveriges

hembygdsförbunds förslag till stadgar för hembygdsföreningar lyder så här vad gäller

ändamål:

”Hembygdsrörelsens ändamål är att vårda och synliggöra hembygdens kultur och miljö så att

den blir en naturlig grund för ett gott liv. Hembygdsföreningen skall i detta syfte arbeta för:

Att kunskapen om och känslan för hembygdens kultur- och naturarv fördjupas och

förs vidare till kommande generationer.

Att kultur- och naturhistoriska minnen och miljöer tas tillvara och görs tillgängliga för

alla.

Att kulturarv, miljö, tradition och hävdvunnen sed skyddas vid planering och

förändring av samhället.

Att med kunskap om kultur- och naturarvet aktivt delta i formandet av framtidens

hembygd” 10.

När det gäller ramverket för den europeiska landskapskonventionen är punkt 24 särskilt

relevant för denna studie.

”If people are given an active role in decision-making on landscape, they are more likely to identify with the areas and towns where they spend their working and leisure time. If they have more influence on their surroundings, they will be able to reinforce local and regional identity and distinctiveness and this will bring rewards in terms of individual, social and cultural fulfilment. This in turn may help to promote the sustainable development of the area concerned, as the quality of landscape has an important bearing on the success of economic and social initiatives, whether public or private” 11

. Här finner jag stöd för det arbete som Skånes hembygdsförbund ägnar sig åt under

Hembygdens år med ledmotiv som lokal identitet, möjlighet att påverka och hållbar

utveckling. Jag saknar dock ett tydligt markerat underifrånperspektiv. Det sägs i punkten

ovan att människor ”are given an active role”, man tilldelas en roll av någon (med mer makt).

Det finns ett uns av passivitet i resonemanget.

I ovanstående anas också en underliggande (politisk) ambition att öka människors känsla av

samhörighet med platsen där de arbetar och bor och att få dem mer engagerade i

påverkanprocesser. Därför kan konventionen också uppfattas som en ett försök att minska

9 Opublicerad artikel av Viktoria Hallberg, handläggare på Sveriges hembygdsförbund, natur/miljö, barn och

unga. 10

http://www.hembygd.se/wp-content/uploads/2013/01/forslag-på-stadgar-forening.pdf 2015-05-05 11

European Landscape Convention. Explanatory report. Council of Europé, punkt 24.

13

utanförskap, involvera marginaliserade grupper och skapa gemenskap där den saknas.

Ytterst tycks det ytterst en önskan om social, kulturell och ekonomisk stabilitet i ett delvis

skakigt Europa.

Hembygder och landskap

Landskap är en konstruktion som är statt i ständig förändring. Det är mångtydigt och består

av komplexa skiktningar där många värden möts; ekologiska, ekonomiska, sociala, estetiska,

turistiska för att nämna några 12. Komplexiteten gäller också begrepp som nation, identitet

och traditioner som Christopher Tilley i tur och ordning beskriver som ”an imagined

community”,”may be chosen, constructed and manipulated” och ”are invented” 13. De

landskap/platser vi skapar beror också på vilka vi vill leva med och vilka vi vill exkludera. Vem

är ”vi”? Vem hör till och vem gör det inte? Vem bestämmer det?

Christopher Tilley refererar till andra forskare när han poängterar att ”the routes, rather

than the roots, of identity become a key framework for analysis”14. Det är som den rörliga

betraktaren vi skapar, definierar och identifierar begreppen, så också landskap.

I hembygdsrörelsen finns, ända sedan grundandet 1916, ett tydligt fokus på ett

mångfasetterat landskap och en helhetssyn på natur- och kulturvärden vilket ligger i linje

med konventionens breda definition av landskap.

”Landscape is defined as a zone or area as perceived by local people or visitors, whose visual features and character are the result of the action of natural and/or cultural (that is, human) factors. This definition reflects the idea that landscapes evolve through time, as a result of being acted upon by natural forces and human beings. It also underlines that a landscape forms a whole, whose natural and cultural components are taken together, not separately”15.

I föreningsarbetet talar man snarast om platsen där man verkar. Det kan vara ett geografiskt

område, t.ex. härad, kommun, socken, by, tätort eller stad. Platsen kan vara nålstick på

kartan, t.ex. en fornlämning, äng och hembygdsgård, eller en bygd. Man verkar i ett landskap

i dess bredaste bemärkelse, det må vara stad, land, by eller övergångsformerna där emellan.

Hembygdsföreningarna beskriver och dokumenterar platsens/landskapets historia, natur-

och kulturvärden, händelser och skeenden, stora som små, generella som personliga. Det

12

Lowenthal, David, Living in and looking at landscape, Landscape Research, University College London, p 636, 640 och Tilley, Christopher, Identity, place, landscape and heritage, p 8 13

Tilley, Christopher, Identity, place, landscape and heritage, p 9f 14

Tilley, Christopher, Identity, place, landscape and heritage, p 9 15

European Landscape Convention. Explanatory report. Council of Europe, punkt 38.

14

handlar om de historiska, fysiska, mentala och känslomässiga platser som vi färdas mellan i

vardagen. Faktabaserade beskrivningar och analyser av händelser och platser blandas med

minnesberättelser, ibland också lyrik, som målande talar om platsen/hembygden. Drivna

lokalhistoriker och skribenter sida vid sida med färska författare som levererat sin första

text. Allt detta publiceras i ambitiösa skrifter, årsböcker och temaböcker, vanligen rikt

illustrerade med foton ur föreningarnas rika bild- och fotosamlingar.

”Människan lever i landskapet och landskapet lever i människan” 16

I hembygdsrörelsen använder man ofta orden landskap och hembygd när man beskriver en

plats, ibland nästan synonymt. När yrkespersoner gör landskapsanalyser använder de mer

formaliserade begrepp som tidsdjup (kultur), form och ekologi (natur) 17. 2011 inledde

Skånes hembygdsförbund ett internt arbete tillsammans med medlemsföreningar, styrelse

och kansli med diskussioner kring hembygder och landskap. Vad menar vi med begreppen?

Hur använder vi dem i vår kommunikation med omvärlden? Här följer ett resonemang kring

begreppen.

Begreppet hembygd

2011 genomförde Skånes hembygdsförbund workshopar om begreppet hembygd med

medlemmar i samband med kretsmöten 18. 150 personer deltog och mötena hölls på olika

platser i Skåne, och i lokaler som är typiska möteslokaler på landsbygd och mindre orter:

Perstorps församlingshem, Restaurangen Stinsen i Hästveda, Dufveska skolan i Osby, Vånga

77:1 (gårdshotell) vid Ivösjön, Jazzarkivet i Tomelilla, Harlösa byahus, Södra Sandbys

församlingshem och Fjälatorps småskola. Jag nämner det då platsen för samtalen är

väsentliga för hur de utvecklas. Att träffas i ett sammanträdesrum eller i en småskola från

1880-talet skapar olika scenario och beteenden vad gäller makten i rummet, hur man

samtalar och stämningen i rummet. Är den tillåtande eller inte? 19

Föreningarna svarade skriftligen på följande:

Fråga 1: Tänk på en plats i hemtrakten där du växte upp. Skriv några meningar med de

inledande orden ”Jag minns”. Använd dina sinnen. Berätta om färger, dofter, ljud eller

smaker du minns från din uppväxt.

Fråga 2: Hur ser din favorithembygd ut? Vart skulle du bege dig om du fick välja fritt? Ge dina

personliga tankar kring detta.

16

Citat från föreläsning av Emily Wade, Frostavallen 2015-02-09 17

Föreläsning Emily Wade, Frostavallen 2015-02-09 18

Bondesson, Angelica, Jadwiga Kurowska, Hembygd. Mycket mer än du kan tänka dig, s2 ff 19

Blomberg, Per och Katarzyna Fidler, Handbok för delaktig landskapsplanering, s 29

15

Ett antal teman framträdde i texterna:

Staden

Landsbygden

Skogsbygden

Kusten

Natur och djur

Människor i närmiljön

Trygghet och gemenskap

Olyckor och oro

”Hembygden finns i staden likaväl som på landsbygden eller i gränslandet mellan de båda.

Hembygden kan upplevas som ett kvarter eller en gata i staden, likaväl som ett landskap

eller en hage, eller vägen mellan gården och skolan. Hembygden är ibland en, men kan vara

flera platser i samma landskap eller på vitt skilda orter i landet eller utomlands” 20.

Samtalen om hembygder, med utgångspunkt från varje individs erfarenhet och liv, gav ett

ömsesidigt utbyte i stunden. Orden gemenskap, trygghet och identitet återkom ofta i svaren.

Hembygden är där man känner sig hemma, där man är igenkänd, där man är någon. Man

kan konstatera att ordet hembygd har en bred och mångbottnad betydelse. Det finns lika

många definitioner av ordet som antalet deltagare i workshoparna 21.

Begreppet landskap

På kretsmöten hösten 2014 förankrade vi hos medlemmarna att använda temat landskap

som tema för Hembygdens år. Åtta workshopar hölls där deltagarna fritt spånade kring ”vad

är landskap?” I ordmolnet nedan redovisas resultatet där orden storlek avspeglar deras

frekvens. Man kan se att ordet ”landskap” väcker många associationer där särskilt orden

”olika”, ”stadslandskap”, ”industrilandskap”, ”staden”, ”natur”, ”människorna” framträder.

Även immateriellt kulturarv som ”dialekter” nämns 22.

20

Bondesson, Angelica, Jadwiga Kurowska, Hembygd. Mycket mer än du kan tänka dig, s 5 21

Bondesson, Angelica, Jadwiga Kurowska, Hembygd. Mycket mer än du kan tänka dig, s 2, 10, 14 22

Sammanställt av Maria Casagrande, Skånes hembygdsförbund

16

Ordmoln sammanställt av Maria Casagrande, Skånes hembygdsförbund.

GeoPanel

På kretsmöten våren 2015 gjordes en variant av den metod som Per Blomberg kallar

”GeoPanel” 23. Totalt 197 deltagare från hela Skåne markerade platser av olika valörer på en

karta över kretsens geografiska område. De ombads markera följande platser med olika

färgpluppar:

Finns det någon plats, förutom hemmet och ev. arbetsplats, där du vistas mycket?

Finns det någon plats som du brukar ta med dig besökare till?

Finns det någon plats som du aldrig besökt, men som du skulle vilja besöka?

Finns det någon plats som du tycker är ful eller tråkig?

Finns det någon plats dit du själv beger om du vill uppleva naturen?

Finns det någon plats som du tycker har en intressant historia?

En analys av de åtta kartorna är ännu inte gjord, och får anses ligga utanför denna studies

omfattning. Det intressanta är istället de diskussioner uppgiften satte igång. Man delade

med sig av platser andra inte kände till, man diskuterade vad är egentligen en ful plats, vem

kan bestämma det? Vad är en ”intressant” historia, för vem? Vad menar vi med natur? Att få

syn på andras synpunkter var en minst lika viktig insikt som att ringa in det man själv tyckte.

23

Blomberg, Per, och Katarzyna Fidler, Handbok för delaktig landskapsplanering, s 50

17

Att värderingen av ett landskap, en plats, alltid ligger i betraktarens öga är en

insikt att bygga vidare på i arbetet med den europeiska

landskapskonventionen och Hembygdens år.

Upptaktsseminarium till Hembygdens år

Den 18.4 arrangerade Skånes hembygdsförbund ett upptaktsseminarium på Hässleholm

kulturhus 24. Ett 30-tal deltagare från 18 hembygdsföreningar deltog tillsammans med en

handfull föreläsare. Två övningar gjordes för att starta samtal om landskap.

Den första var en brainstormingövning kring ”vad är landskap?” gav nedanstående resultat.

Det visar i all enkelhet åter att begreppet är mångfacetterat men likväl intressant att fundera

över och diskutera i ett öppet samtalsklimat.

Stadslandskap

Bostadsområde

Torg

Bakgårdar

p-platser

parker

okunniga stadsbor

planerad bebyggelse

gallerier

fina museer

träd

miljonprogram

människor

farliga zoner

mellanrum

förtätning

övergångsställen

kommunikationer

Industrilandskap

Byggnader

Stängsel

Asfalt

24

Program, se bilaga 2

18

Förorenad mark

Fult

Spännande

Skyddsområden

Grönfläckig padda

Klockgroda

Kulturlandskap

Odling

Bebyggelse

Fornminnen

Kommunikationsleder

Påverkat av människa

Biologisk mångfald

Fångstanordningar

Öppna landskap

Open space

På uppstartsmötet genomfördes under en dryg timme ”open space” som är en fri

mötesform där det enda förutbestämda är plats, tid och tema 25. Under diskussionen var det

fritt fram att byta grupp och bidra med idéer från andra grupper och alla som ville bidrog

med förslag på frågor att diskutera kring temat landskap. Förmiddagens föredrag och

brainstorming hade säkert väckt frågor som tog sig uttryck i workshopen.

Följande frågor togs upp (exakt avskrift i oredigerad form):

Hur vidga begreppet ”landskap” så att man inte automatiskt tänker ”öppna

landskap”?

Hur skyddar man landskapet kring kulturellt värdefulla miljöer?

Hur påverkas landskapet av de grävda dammarna?? Vem ger tillstånd?

Biologisk mångfald i dammen ökar (+)

fuktängen försvinner (-)

grundvattennivån (-)

Tillgång till bevattning (+)

Kräftvatten (+)

Vattenreservoar för vilt (+)

Bäcken försvinner (-) Miljökonsekvensbeskrivning!!

25

Blomberg, Per, och Katarzyna Fidler, Handbok för delaktig landskapsplanering, s 56

19

Hur påverkar vår hembygdsförening bristande underhåll av vägar och stigar i

anslutning till nationalparker, naturreservat och skyddade områden i vår hembygd?

1. Varför problem? Svar: Tillgängligheten, stort nyttjande.

2. Vem ”äger” vägen? Vägförening, kommun, Trafikverket, privat, stiftelse (70 %

staten)

3. Uppdraget att sköta område? Svar: Staten, kommun, stiftelse, privat

4. Områdesprogram, uppdrag. Anledning till att det finns, skötseluppdrag.

5. Ta kontakt med ansvarig org: förklara problemet, bilddokumentera, (skriv

räkning), säkerhetsfrågor, handikappvänligheten

6. Opinionsbildning: tidningsinsändare, ringa lokal chef, ringa till lst (länsstyrelsen),

skriva till Naturvårdsverket, demonstrera

Kommunikationsleder - då och nu?

Historiska vägar

Pilgrimsvägar

Då – individanpassat

Nu – styr trans(portmedlen?)

Kompl(etteras) m gång, cykel etc

Vilka vill vi nå ut till?

Vad vill nå ut med?

Vem ska utföra det?

Frågorna visar det intresse och den kunskap som finns i hembygdsföreningarna men det

visar också komplexiteten och de oklarheter som finns. Vem äger frågan? Vem är experten?

Ett möte mellan ideella och professionella har en stor och outnyttjad potential.

Slutord

I studien har jag försökt ringa in begrepp, arbetssätt och frågeställningar med relevans för

Skånes hembygdsförbunds arbete med den europeiska landskapskonventionen. Ovan

beskrivs olika sätt att initiera samtal om landskap inom skånsk hembygdsrörelse, nu väntar

utmaningen att göra det med omvärlden, med kommuner, organisationer, allmänhet etc.

Vårt interna arbete fortgår och består i att diskutera de begrepp vi använder när vi talar om

hembygdsrörelsen och den europeiska landskapskonventionen. Är hembygder och landskap

användbara begrepp? Är ord som kulturarv exkluderande? Hur pratar vi om landskap så fler,

vill delta?

En intressant erfarenhet blir att se hur kommunerna arbetar med frågor rörande landskap.

Är de öppna för en dialog med idéburen sektor? Finns tiden och intresset? Kan vi

tillsammans pröva oss fram till en långsiktig samverkan? Lärdomarna kommer

20

hembygdsförbundet att sprida, diskutera och ha nytta av i hembygdsrörelsens fortsatta

arbete med delaktighet i lokalt planeringsarbete.

En sammanställning av enkäterna till hembygdsföreningar och kommunala tjänstemän bidrar förhoppningsvis till slutsatser som ger riktning och prioriteringsordning åt Skånes hembygdsförbunds arbete med den europeiska landskapskonventionen under Hembygdens år och, viktigast av allt, för en lång tid framöver.

21

Bilaga 1. Frågor till föreningar

Hembygdens år och den europeiska landskapskonventionen

• Upptaktsseminarium 18 april 2015 på Hässleholm kulturhus

_________________________________________________________________

Hembygdsföreningar som resurs i planeringsärenden

Det handlar om två parter: hembygdsföreningarna och kommunerna. Hur de ser på

varandras möjligheter att mötas kring planering av människors livsmiljöer och vilka

faktorer som styr deras val. Det handlar om människor, makt, historiska

förutsättningar, strukturer och om vilja till förändring.

Med frågorna nedan vill Skånes hembygdsförbund ta reda på följande:

Hur kan hembygdsrörelsen synliggöras som en resurs i kommunernas

planering av rurala och urbana landskap?

Hur ser kommunerna på en större delaktighet från hembygdsföreningarna i

arbetet?

Hur ser föreningarnas engagemang och beredskap ut?

Hur skapas ökad delaktighet i beslutsprocesserna för idéburen sektor, t ex

hembygdsrörelsen?

Vilka möjligheter och hinder finns?

Vilka mervärden kan vi uppnå genom en ökad samverkan mellan

hembygdsföreningar och kommunerna? Vilka vinster ser respektive part?

Diskutera frågorna tillsammans i styrelsen, på ett medlemsmöte eller uppdra åt en

arbetsgrupp i föreningen att reflektera och svara.

Underlaget kommer att användas i en studie som ingår i ”Perspektiv på landskap”, en

kurs baserad på Europeiska landskapskonventionen och som ges vid Kristianstad

högskola våren 2015. Studien blir en plattform för Skånes hembygdsförbunds

fortsatta arbete med landskapskonventionen där målet är att involvera fler

föreningar i planerings- och bevarandefrågor rörande landskapet.

22

Frågor till föreningar

Planeringsärenden – här avses planering av landskap, stads- tätorts-, och bymiljöer

samt planering och bevarande av natur- och kulturvärden i såväl urbana miljöer som i

landskapet.

Fråga 1. Är er förening aktiv/delaktig/engagerad i planeringsärenden i kommunen?

Stryk under vilket ord som bäst beskriver er förening.

Om ni svarat nej på frågan, vad tror ni är anledningen? Vilka hinder finns?

Om ni svarat ja, vilken typ av ärenden handlar det om?

Om ni svarat ja, hur ser er ert engagemang ut? Kryssa!

- Remissinstans

- Spontana remissvar

- Kontakter med politiker/tjänstemän

- Väcka opinion genom debattinlägg i press och sociala medier

- Andra sätt. Ange hur.

Fråga 2. Ge exempel på frågor ni har engagerat er i. Fick ni gehör för era förslag?

Beskriv!

Fråga 3. Vad tycker ni att er förening främst kan bidra med i planeringsärenden?

Beskriv!

Fråga 4. Upplever ni att det är lätt/ganska enkelt/ ganska svårt eller svårt att delta i

de kommunala beslutsprocesserna? Motivera ert svar.

23

Upplever ni några hinder för ert deltagande? Ja/nej

Om ja, vilka?

Fråga 5. Är det inskrivet i något av era styrdokument (stadgar, måldokument,

verksamhetsplan eller liknande) att ni ska engagera er i planeringsärenden som rör

närmiljö, landskap, natur- och kulturvärden?

Om ja, hur är det formulerat?

Om nej, är det något ni tänker lägga till?

Fråga 6. Har ni medlemmar med kompetenser inom planering av landskap och

bevarande av natur- och kulturvärden?

Försöker ni rekrytera medlemmar med dessa kompetenser?

Fråga 7. Vilka mervärden kan ni som förening bidra med i kommunernas

planeringsarbete?

Vilka effekter tror ni det kan ge på sikt?

Fråga 8. Hur skulle ett framtida drömscenario se ut när det gäller samverkan mellan

hembygdsrörelsen och kommunerna i planeringsärenden?

TACK för att ni svarade på frågorna!

Skicka ert svar till pia.sander@skaneshembygdsforbund.se

eller Skånes hembygdsförbund, Porfyrvägen 19, 224 78 Lund

Jag är tacksam för era svar senast 29 april.

24

Litteratur

Blomberg, Per, och Katarzyna Fidler, Handbok för delaktig landskapsplanering, Elblag 2013

Blomberg, Per, text och Sven Persson, Henning och Gunnar Weimarck, foto, Skånes landskap

i förändring, Vinslöv 2013

Bondesson, Angelica, och Jadwiga Kurowska, Hembygd. Mycket mer än du kan tänka dig.

Rapport från åtta kretsmöten i Skåne, Skånes hembygdsförbund 2011

European Landscape Convention. Explanatory report. Council of Europe.

Hallberg, Viktoria, Hembygdsrörelsen - hundra år i landskapet, opublicerad artikel, Sveriges

hembygdsförbund, Stockholm april 2015.

Lowenthal, David, ”Living in and looking at landscape”, Landscape Research, University

College London, Published online 2007-10-04

Riksantikvarieämbetet, Landskap åt alla, redaktör och huvudförfattare Lihammer, Anna &

Widhe, Jonas, Riksantikvarieämbetet 2012

Tilley, Christopher, ”Identity, Place, Landscape and Heritage”, Journal of Material Culture,

University College London, UK

Föreläsningar

Leif Gren, Riksantikvarieämbetet, 2015-02-09. Plats: Frostavallen, Höör Emily Wade, 2015-02-09. Plats: Frostavallen, Höör

Internet

Förslag till stadgar för lokal hembygdsförening, 2015-05-05 http://www.hembygd.se/wp-content/uploads/2013/01/forslag-på-stadgar-forening.pdf