NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET FEBRUARI 1/2000

JournalenGUFO

TO

: HIL

LE

VI N

AG

EL

Kritik mot arkiv-hanteringenGöteborgs universitet sköter sinaforskningsarkiv dåligt. Det anserRiksarkivet – och den arkivansvarigavid universitetet instämmer.

sid 3

Bra att Pedagogenligger i centrum– Lärande är en av universitetetscentrala uppgifter. Pedagogen bördärför ligga i universitetets och sta-dens fysiska centrum. Så resonerarTomas Kroksmark, professor vidinstitutionen för pedagogik ochdidaktik.

sid 4

Beröm för bredjuristutbildningBra utbildning trots dålig genom-strömning och långa studietider. Detbetyget får juristutbildningen vidGöteborgs universitet i Högskole-verkets granskning.

sid 6

”Smygrasism” påuniversitetet?På religionsvetenskapliga institu-tionen är det populärt att skriva upp-sats om islam, särskilt om den ”för-tryckta” muslimska kvinnan. Det ärfördomarna om islam som oroarprofessor Britt-Mari Näsström.

sid 12

GU får ny webb-platsUniversitetets centrala sidorhar fått en ny struktur och profilsom utgår från användarens per-spektiv. Nu ska det bli lättare atthitta det man söker.

sid 14

Sändes i dödenefter avvisning”Förgäves bönade och bad jag omtillstånd för honom att stanna iSverige.”

Ingrid Segerstedt Wiberg berättari gästkrönikan om en vänlig formav dödsdom.

sid 16

Gränslös scenkonstnärMan kan se ett språk som ett landskap. Man kan se det som en egen dimension. Frantisek Veres, professor i scenisk gestaltning vid Högskolan för teater, opera och musikal, gör bådadera men betraktar samtidigt konsten som gränslös.

sid 8–9

gu journalen är en informations- och personaltidning från Göteborgs universitet. redaktör: Allan Eriksson layout/grafisk formgivning: Anders Eurén.ansvarig utgivare: Siv Bondenäs Brink stf ansvarig utgivare: Åke Pettersson medverkande skribenter: Eva Lundgren, Anders Franck, Kajsa Asklöf, David Andersson, Lars Nicklason, Poly Gallardo och Ingrid Segerstedt Wiberg. adress: Informationsavdelningen, Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg. tel: 031-773 1021. fax: 031-773 4354 e-post: gu-journalen@gu.se internet: http://www.gu.se/aktuell/GU-journalen tryck: Arktryckarna AB, Göteborg. Tidningen trycks på miljövänligt papper som uppfyller kraven för Svanenmärkning. upplaga: 5 800 ex utgivning: 8 nummer/år. Nästa GU Journal utkommer i början av mars Manusstopp: 23 februari adressändring: Gör skriftlig anmälan till redaktionen. För obeställt material ansvaras ej.Citera gärna, men ange källan. issn 1402-9626

2 gu journalen 1|00

Prorektor har ordet

Årtusendeskiftet inbjöd inte bara tillett festande och firande. Det mobilisera-de också en katastrofberedskap. Dessutomstämde det till reflexion – att döma avbokutgivning och tv-satsningar mer överdet förflutna än inför framtiden. Till detsom också blev uppenbart hör att tillbaka-blickandet, i varje fall i Sverige, främst harkoncentrerat sig till 1900-talet. Det för-flutna i relation till millennieskiftet blevfrämst de senaste hundra åren. Till våra

mänskliga begränsningar hör att vi har svårt att tänka i tid.Samtidigt bekräftar det utbredda tillbakablickandet inför framti-

den Eyvind Johnssons tänkvärda formulering ”Blickar tillbaka för attkunna blicka framåt, ty sådant är vårt tänkande liv”. Personligen skul-le jag önska att politiker och planerare av alla slag tog med sig årtu-sendeskiftets tänkande i termer av nutid-dåtid-framtid in i 2000-talet.Det skulle kunna bidra till både att en del tidigare misstag inte upp-repas och att det som visat sig fungera väl får fortsätta finnas.

Farhågorna, mer än förhoppningarna, dominerar annars ettuppteckningsmaterial som Folklivsarkivet i Lund insamlat med anled-ning av millennieskiftet. Ser vi till generationen av åttondeklassarepekar de på att ozonlagret förtunnas, överbefolkningen är ett hot ochmiljöförstöringen accelererar. Däremot är de positiva till sina egnamöjligheter – tack och lov. Själva skall de bli golfproffs, framgångsri-ka läkare och statsministrar. De vuxna meddelarna ser vid sidan avmiljöförstöring, genmanipulation och kloning ökade klasskillnadersom de stora hoten. Däremot tror de inte att det kommer någon kata-strof som utplånar hela jordens befolkning eller ett tredje världskrig.

”Aldrig mera krig” var en framgångsrik slogan efter första världs-kriget. Vi vet hur det gick. Efter andra världskrigets slut verkade detosannolikt att hitlertidens utrotande av judar, zigenare, kommunis-ter och homosexuella skulle kunna upprepas. I dag finns det ändåen nynazism på många håll i Europa och etnisk rensning förekom-mer inte bara i f d Jugoslavien. Förintelsekonferensen i Stockholmär en viktig påminnelse om att det som aldrig skulle kunna ske igenfortfarande kan hända.

Tvärtemot vad vi skulle vilja tro frodas inte minst i det väster-ländska samhället i dag stereotyper och fördomar om ”andra” grup-per, som en farlig grogrund för fortsatta, framtida diskrimineringar.Problem i samband med invandring och växande välståndsklyftorockså bland inhemska befolkningar har lett till varningar för ”kul-turfundamentalism” och ”klassrasism” som det finns skäl att ta påallvar, vilket den historiska erfarenheten visar. Utanförskap på grundav arbetslöshet och svag ekonomi förvandlas lätt till kulturella fak-torer relaterade till det etniska ursprunget; fattigdom tillskrivs när-mast medfödda brister hos de fattiga själva, enligt känd 1800-tals-modell. En brittisk tidning hade t o m för några år sedan en artikelom upptäckten av ”arbetarklassgenen” – för att visa på farorna i endel av den aktuella debatten, som den finstilta avslutningen visade.

När vi blickar tillbaka för att blicka framåt kan vi allmänt sett seatt vi som människor – och universitet – alltid varit dåliga på att han-tera den mänskliga mångfalden som den skapande resurs vi bådeintellektuellt och känslomässigt vet att den är. Att söka förståelsenoch kunskapen i komplexiteten är teoretiskt och praktiskt svårare änatt formulera förenklade ”lösningar” på mänskliga problem, som defasansfulla följderna av hitlertidens konstruerade stereotyper och för-domar bland annat har att lära oss.

Att tänka i tid handlar också om tid att tänka.

BIRGITTA SKARIN FRYKMAN

Tid att tänka

”Jag är hungrig och jag fryser. När jag blirstor vill jag bli tysk. Då kommer jag intemer att vara hungrig och frysa.”

Så skrev ett judiskt barn i Warszawasghetto. Orden kom för mig när jag den 27januari i universitetets aula på Samling fördemokrati lyssnade på Celina Goldbergsnedtonade och därför så drabbande berät-telse. Först måste hon lämna sin skola,därefter tvingades hon in i ett ghetto.Slutstationen var Auschwitz. Vid befriel-sen för 55 år sedan var hon i ett sådantskick att hon förmodligen skulle ha döttom hon ätit av de konserver som erbjöds.Många andra slutade sina liv på det sättet.

Nazismens uttalade mål att utplåna etthelt folk var unikt. Men också idag ärEuropa fyllt av flyktingar. En del av 1930-talets idéer har återuppstått på Balkan.Mot bakgrund av detta gjorde Jasenko

Selimovic ett försök att förstå hatets anato-mi. Han underströk att extremnationalis-men inte kan förklaras av sociala faktorer.

Det var inte på grund av hög arbetslös-het som många människor plötsligt för-kastade mångfald, olikhet och kritiskt tän-kande. Istället måste man förstå denattraktionskraft som finns i att vara en delav en homogen helhet, en folkgemenskapsom är något mer än ett antal enskildaindivider. Då behövs också fiendebilder.Konspirationsteorier förklarar på ettenkelt sätt varför allt inte är som detborde vara.

Sådana tendenser finns naturligtvisockså i dagens Sverige. Inget samhälle ärvaccinerat mot de totalitära irrlärorna.

DAVID ANDERSSON

Inget samhälle vaccinerat mot totalitära irrläror

FO

TO

: A

LLA

N E

RIK

SS

ON

Den 27 januari är officiellsvensk och europeisk minnes-dag för Förintelsen.Bilden visar förintelselägretAuschwitz-Birkenau.

De utdragna förhörsscenerna i pjäsenKode är skakande realistiska och trovärdiga.Genom protokollen och förhören med deinblandade får vi steg för steg en bild avvad som hände John Hron natten för fyraoch ett halvt år sedan vid Ingetorpssjönutanför Kode.

Hur kan man egentligen förstå detofattbara? Det går inte – fastän man gärnavill – att komma med bortförklaringarsom att det som hände var ett undantagoch att gärningsmännen var psykiskt stör-da. Det framgår i pjäsen att dådet varutfört med nazistiska förtecken.

Ett av pjäsens budskap blir att mordet iKode berör oss alla. Våldet i samhället ärallas angelägenhet. Och allas vårt ansvar.

Afrikakännaren Mai Palmberg uttrycktedet tydligt på den u-landskonferens, somhölls i januari. ”De våldsamma uttryckenför rasism beskrivs i massmedia som hän-delser i samhällets periferi, utförda av iso-lerade marginella grupper. Deras rasismanses extrem och förvirrad, inte på någotsätt ett uttryck för samhällets värderingar.”

I detta nummer av GU Journalen upp-

märksammar vi även kulturella fördomarvid universitetet. Hur kommer det sig attså många skriver uppsatser om den ”för-tryckta” muslimska kvinnan? I ett repor-tage vänder sig religionsprofessor Britt-Mari Näsström mot föreställningen omislam som en kvinnoförnedrande religion.

På sista sidan berättar Ingrid SegerstedtWiberg en gripande historia om en judiskflykting från Österrike som sändes tilldöden sedan Sverige vägrat ta emothonom. En nödvändig påminnelse omämnets ständiga aktualitet i dessa dagardå Förintelsekonferensen i Stockholmnyligen avslutats.

ALLAN ERIKSSONRedaktör

Tipsa om nyheterHar du nyhetstips? Händer något intres-sant på din arbetsplats som tidningenborde skriva om och som har ett allmän-intresse för samtliga anställda? Hör av digtill redaktör Allan Eriksson, tel: 773 1021,e-post: gu-journalen@gu.se

Det angår oss alla

gu journalen 1|00 3

GU går med överskott år 2000

– Ett planerat överskott, men sämreresultat än väntat.

Det säger ekonomichef LarsNilsson.

Göteborgs universitet beräknas i årgå med 25 miljoner kr i överskott istäl-let för planerade 30. Orsaken är attnågra fakulteter beräknar större under-skott än vad som tidigare var aviserat.Det planerade överskottet hänger sam-man med att Göteborgs universitet,under perioden 1997-1999, ”produce-rat” flera utbildningsplatser än vadanslagen räckt till. Lars Nilsson tänkerfölja upp fyra fakulteter: • Inom den medicinska fakulteten

ska den vårdvetenskapliga sektionen ses över, både vad gäller grundutbildning och personal.

• Odontologiska fakulteten beräknar ett underskott på 3,3 miljoner.

• Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten budgeterar ett kraftigt underskott på nästan 15 miljoner.

• Samhällsvetenskapliga fakulteten räknar med ett underskott på drygt 12 miljoner kr. För att klara ekono-min i år tar fakulteten ut hela sitt insparade kapital. Frågan är hur man ska klara verksamheten år 2001?

När det gäller övriga fakulteter är denekonomiska situationen ganska bra,bedömer Lars Nilsson. Men några pro-blem kvarstår. Den konstnärliga fakul-teten har en besvärlig ekonomi och gåri år back med drygt tre miljoner. Denutbildningsvetenskapliga fakulteten harläget under kontroll, med undantag avinstitutionen för hushållsvetenskap.

Ökad kontroll av orgelcentret

All orgelverksamhet koncentreras tillden konstnärliga fakulteten, enligt sty-relsens beslut i december. En ny cen-trumbildning, Göteborg Organ ArtCentre (GOArt), inrättas under denkonstnärliga fakultetsnämnden. Detinnebär att den del av verksamheten(exempelvis den nordtyska barockor-geln) som tidigare hörde till humanis-tiska fakulteten förs över till konstnärli-ga fakulteten. Denna lösning förväntas,enligt styrelsen, skapa en mer samord-nad och effektiv orgelverksamhet.

Dessutom ställer styrelsen krav påatt kostnaderna för orgelcentret inte fårskena iväg ytterligare – budgeten skallnu hållas. Därför utses en styrgruppsom närmare ska följa och kontrolleraverksamheten.

Professorsinstallation

Nu är datumet spikat. Den 18 marsblir det en gemensam professorsinstal-lationen i Konserthuset. Då kommersamtliga professorer – även biträdandeoch gästprofessorer – att installeras,alltså över 100 professorer på sammagång.

Professor Bengt Olsson har utsetts tillordförande i konstnärliga fakultets-nämnden. Forskarassistent CeciliaHäggström är vice ordförande.

Namnbyte.Teater- och operahögskolanhar 1 januari bytt namn till Högskolanför teater, opera och musikal. Ändring-en markerar att det finns tre utbild-ningar på högskolan, varav en musikal-utbildning på högskolenivå som intefinns någon annanstans i Skandi-navien.

Nytt från ledningenN Y H E T E R

Tillsynsmyndigheten Riksarkivet(RA) har gjort en omfattande utvär-dering av hur Göteborgs och Umeåuniversitet hanterar den forsknings-anknutna arkivverksamheten i enlig-het med gällande lagstiftning ochregler.

Resultatet av undersökningen ärnedslående: " Reglerna på området tillämpas

dåligt vid flertalet besökta institu-tioner.

" Det saknas i stor utsträckning planering och rutiner för hur forskningshandlingar ska hanteras.

" Varje enskild forskare tycks skapa egna system för hur man arkive-rar handlingar utan att ta hänsyn till handlingarnas värde.

" Det finns en omfattande okun-nighet om vilka regler som styr hanteringen av allmänna hand-lingar och arkivhandlingar.

Barbro Rhodiner, som är ensamsom arkivansvarig vid universitetet,är inte alls förvånad över kritiken:

– Nej, det har alltid varit illaställt. Dessvärre är arkivhanteringenett lågprioriterat område vid GU. Närdet gäller forskningsarkiven berordet på ointresse men också på tids-brist. Många prefekter har en väldigttung arbetsbörda. Visst finns det for-skare som sköter det bra, men detfinns också sådana som är rädda omsina papper och betraktar materialetsom sitt eget privata.

Det är inte helt lätt att peka utvem som ytterst bär skulden för situ-ationen, enligt Barbro Rhodiner:

– Det finns flera samverkandeorsaker. Det beror dels på att vi haren splittrad organisation, dels på attledningen inte visat tillräckligtintresse för åtgärder inom en delangelägna områden som just arkiv-vård. En annan orsak är osäkra ellerodefinierade mål för den administra-tiva verksamheten.

Vad Riksarkivet kommer framtill i sin rapport är i och för sig intesärskilt överraskande. Under flera århar RA klagat på att universitet ochhögskolor är dåliga – och i vissa fallriktigt dåliga – på att följa regelverketpå området när det gäller t ex tryck-frihetsordningen och arkivlagen.

Riksarkivet drar slutsatsen att detkrävs omedelbara åtgärder för attkomma till rätta med problemet.Några förslag är att man sätter ininformations- och utbildningsinsat-ser för de olika grupper som arbetarmed arkivhantering och att handled-ning införs. De som är formelltarkivansvariga – prefekter och avdel-ningsföreståndare – bör få informa-tion eller utbildning. Ett annat för-slag är att ordna kurser i arkivvårdför administrativ personal. Till sistföreslås även att doktorander undersin utbildning får information omvad som gäller.

Barbro Rhodiner håller med omatt det behövs utbildningsinsatser.

Om inget görs åt bristerna inomarkivhanteringen får detta allvarligakonsekvenser.

– Forskare får i framtiden sämremöjligheter att bedriva forskning ochvi lämnar efter oss ett dåligt arv tilleftervärlden. Lika allvarligt är att all-mänhetens rätt att få tillgång till vadvi arbetar med minskar.

Hon anser att både universitets-ledning och prefekter borde ta sittansvar och satsa på arkivverksam-heten. Det största problemet är bris-ten på resurser.

– Jämför bara med Chalmers,säger Barbro Rhodiner. Där har manfyra heltidsanställda. Lunds universi-tet har en stab på nästan tio perso-ner. Om vi fick anställa fler arkivarierså skulle vi kunna gå ut till institutio-nerna och hjälpa till och informera,men det går inte i dag.

ALLAN ERIKSSON

Hård kritik mot arkivhanteringenStora brister inom arkivverksamheten. Dålig tillämpning av regelverket på området. I en rapport från Riksarkivet får GU svidande kritik för hanteringen av forskningsarkiven.

FAKTA/Riksarkivets granskning

Riksarkivet inspekterade samtligaGöteborgs universitets institu-tioner/avdelningar vid medicinskaoch humanistiska fakulteterna.

Undersökningen visar bl a att när-mare hälften av de undersökta insti-tutionerna inte har någon regelrättregistrering av de formella handling-arna. Det är vanligt att ansökningarom forskningsmedel inte diarieförs.Ofta saknas rutiner. När sådana finnsskiljer de sig från institution till institu-tion, men även från forskare till for-skare.

ILLUSTRATION: TOMAS KARLSSON

4 gu journalen 1|00

D E B AT T

”Pedagogen hör hemma i centrum”

Argumenten i artikeln övertygarinte honom.

– I likhet med en del andra lekmänsom yttrat sig i den här frågan näm-ner de åtta politikerna som ett av destarkaste skälen för sin uppfattning –att Pedagogen ska ligga kvar i Mölndal– de goda parkeringsmöjligheter mandär kan erbjuda, refererar TomasKroksmark. Det är fascinerande. Somom akademiska studier kräver bil ochparkeringsplats. Det kan knappastvara ett seriöst argument.

Politikerna hävdar vidare att buss-förbindelserna mellan Göteborg ochPedagogen kan bli bättre, tätare ochbilligare. Låter bra, men någon störrekreativitet på den punkten har viemellertid inte sett under den senastetjugofemårsperioden, menar TomasKroksmark.

– Detta har ingen betydelse, efter-

som kommunikationerna vid Socialahuset är helt överlägsna de tillPedagogen, tillägger han.

En annan invändning mot flyttenär att hyreskostnaden för Pedagogenkommer att bli högre i de nya lokaler-na än i de gamla. Vilket i och för sigstämmer, medger Kroksmark, menbara om man också räknar alla korri-dorer, trappor och andra biutrymmeni Mölndal. De motsvarar ca 10 000kvadratmeter av totalytan.

– Räknar man däremot bort dem –vilket ju ter sig rätt naturligt – skallkostnaden bli densamma.

– Men den springande punkten för”de åtta” är att det blir för dyrt attbygga om Sociala huset, säger TomasKroksmark. Det kommer att kostaomkring 450 miljoner kronor. Ochdet låter kanske mycket, men ett prisskall alltid ställas mot vad man kan fåför pengarna, hur det kan påverka enverksamhet eller en utveckling avnågot. Därför bör diskussionen snararehandla om vad denna flyttning kaninnebära för samhällets kunskapsut-veckling, för den västsvenska regio-nen, för Göteborg respektive Mölndal,för Göteborgs universitet och för peda-gogiken och didaktiken som forsk-nings- och undervisningsområden. Jagser med stor entusiasm på denna ut-vecklingsmöjlighet.

Dessutom antyder de åtta politiker-na att flertalet lärare på Pedagogeninte är ”särskilt förtjusta i flytten”

men att de är rädda för att ”säga vadde tycker”. Kroksmark bekräftar attdet finns de som försökt sprida sådanarykten – med hänvisning till tvåundersökningar. Men märkligt nog,säger han, är det ingen som sett dehär undersökningarna.

– Hur ska man förhålla sig till dentypen av argumentation, undrar han.Alla inblandade vet att några av med-arbetarna på Pedagogen ifrågasätterflyttningen. Det är ingen hemlighetoch inte alls särskilt anmärkningsvärt.Att några av medarbetarna betraktardet som nära nog oöverkomligt attbyta rum eller att flytta en våningupp eller ned visste vi förut. Det stodklart då vi flyttade runt i huset i våras.Så är det förmodligen på de flestaarbetsplatser. Kanske till och med iMölndals kommunhus?

– I Göteborgs universitets visiontalas det om ett ”lärandets universi-tet”, påminner Tomas Kroksmark. Detär en markering av universitetetsansvar när det gäller att förvalta,utveckla och reproducera kunskap avolika slag. Detta ansvar – som medandra ord är ett ansvar för olika for-mer av lärandeprocesser hos såvälforskare som studenter – innebär inteminst att universitetet ska arbeta fram

en universitetspedagogik, som når allaanställda vid universitetet och somhar sin kärna i Pedagogen. Detta är enav universitetets centrala uppgifter.Därför är det högst rimligt att denuppgiften förläggs i universitetetsfysiska centrum.

Men pedagogiken och didaktikenhör också av ett mycket viktigare skälhemma i stadens mittpunkt, under-stryker Tomas Kroksmark.

– På kort tid har samhällets infra-struktur i grunden förändrats. Denstora, bullriga, smutsiga och fula tek-nologin har ersatts av den lilla, tysta,rena och vackra. I denna kunskaps-intensiva vändning hamnar lärandetomedelbart i centrum. Det innebär attdet är enkelt att se en koppling mellanuniversitetets vision och det somborde vara samhällets. På så vis blirPedagogen en viktig angelägenhet förkunskapsstaden Göteborg.

– Att flytta Pedagogen till stadensoch universitetets mittpunkt kan visasig som ett strategiskt välmotiveratvägval för hela Västra Götaland, av-slutar Tomas Kroksmark.

– Lärande är en av universitetets centrala uppgifter. Institutionenför pedagogik och didaktik bör därför förläggas till universitetets –och stadens – fysiska centrum.

Det säger Tomas Kroksmark, professor vid institutionen förpedagogik och didaktik, i en kommentar till det senaste inlägget ien debatt som han trodde var avslutad – en tidningsartikel däråtta politiker i Mölndal protesterar mot planerna att låtaPedagogen flytta till Sociala huset.

Alltmer handlar i dag om tvärveten-skap. Ett exempel är att de stora forsk-ningsstiftelserna och EU:s program-satsningar bland annat förutsätter attden forskning som kan komma ifrågaskall bedrivas i fler- eller tvärveten-skapliga former.

Även vid Göteborgs universitet blirden tvärvetenskapliga forskningen ochutbildningen allt viktigare. Men hurska denna organiseras i framtiden?

Den frågan ska Hans Glimell, pro-fessor i humanteknologi, undersöka

närmare. På uppdrag av rektor ska hangenomföra en utredning om tvärveten-skapens ställning och organisation ochlämna förslag till ny modell.

– Uppdraget är helt förutsättnings-löst, betonar Hans Glimell. Vi har intebundit oss för någon bestämd organi-satorisk modell eller lösning.

– Mycket av det som sker vid uni-versitetet är av tvärvetenskaplig karak-tär. Jag ska försöka ge en samlad bildoch analys av all tvärvetenskapligverksamhet vid universitetet, men

också undersöka vilka samarbetspro-jekt vi har med andra aktörer.

Temanämndens sektionsdekanusGuy Heyden är positiv till att man seröver den tvärvetenskapliga forskning-en och utbildningen.

– Det ska man definitivt göra. Ochdet ska utredas grundligt. Inom tema-nämnden lever vi i ett slags vakuum.Det är tydligt att dekanerna inte ärsärskilt förtjusta i vår verksamhet somde betraktar som ett dränage av resur-ser och inte som en kompletterande

resurs. Den tvärvetenskapliga verk-samheten bör underlättas.

Hans Glimell tänker arbeta deltidmed projektet under sex månader. Tillsin hjälp har han forskarassistentenIngemar Bohlin och intendentenKerstin Thonfors. En informell refe-rensgrupp, där bl a Roger Säljö ochAant Elzinga ingår, knyts till projektet.Utredningen ska vara klar den 30 juni.

ALLAN ERIKSSON

Utredning om tvärvetenskapens framtid

Här vid Sociala huset är det tänkt att nya Pedagogen skall ligga.

Tomas Kroksmark försvarar flytten.

gu journalen 1|00 5

N Y H E T E R

Millennieskiftet orsakade bara småfel. Alla störresystem fungerar normalt. Det gick bättre än väntat,den slutsatsen drar 2000-projektets ledningsgrupp.

– Det har gått oerhört bra. Vi hade faktiskt för-väntat oss mer strul, konstaterar projektledarenIngemar Thorén tio dagar efter millennieskiftet.

På det hela taget inträffade inget allvarligt undernyårshelgen. Hittills har bara en del problem upp-täckts men samtliga har åtgärdats. På några platserhar årtal i äldre PC-datorer ställts om till 1980, mendet var lätt ordnat genom att ändra datum. Litestörre problem har Universitetsbiblioteket haft medGUNDA, där en del filer inte fungerade efter nyårs-helgen. Men det har man nu rättat till.

Några småfel drabbade också studiedokumenta-tionssystemet Ladok.

Om insatserna vid GU har varit överdrivna, det ärförstås omöjligt att svara på. Ingemar Thorén menardock att flera större problem har åtgärdats, t ex närdet gäller ekonomisystemet Horisonten.

– Om vi inte hade millenniesäkrat Horisonten ochvåra övriga administrativa system såsom Ladok ochlönesystemet PIR, så hade vi drabbats av systemhave-rier, säger han.

Det noggranna förarbetet har också inneburit attsåväl flera fakulteter som den gemensamma förvalt-ningen har gjort nyinvesteringar och därmed stårbättre rustade inför framtiden. På Medicinareberget

upptäcktes bl a att flera enheter inte har någonreservkraft ifall det skulle bli strömavbrott.

Än så länge är det kanske för tidigt att andas ut,men Ingemar Thorén är övertygad om att inget all-varligt kommer hända framöver.

– Vi kan säkert förvänta oss en del strul, meninga större problem. Det finns en god beredskap ifallnågot skulle dyka upp.

2000-projektets ledningsgrupp har nu överlämnatsin snabbrapport till styrelsens sammanträde i slutetav januari. En uppföljningsrapport ska vara klar islutet i slutet av mars.

ALLAN ERIKSSON

Nu ska även professionella idrottare vidsidan om sin träning kunna läsa påuniversitetet. En specialsydd uppdrags-utbildning för idrottsmän startar i vår.

Göteborgs universitet inleder ettsamarbete med idrottsrörelsen ochstans elitklubbar om en uppdragsut-bildning på 20 poäng. Avtalet innebäratt drygt 20 idrottsmän får möjlighetatt skaffa sig en grundläggande hög-skoleutbildning i områdena idrott isamhället och informationsteknologi. Initiativet kommer från flera idrotts-klubbar i Göteborg inom fotboll, hock-ey och handboll.

– Det handlar inte bara om att spe-larna ska få en meningsfylld fritid,utan också om att de ska få en brautbildning som de har nytta av i fram-tida yrkesliv, säger Lars-Eric Pettersson,fortbildningsledare på Fortbildnings-sekretariatet vid GU.

Kvalificerad utbildningIdrottsklubbar har länge varit intresse-rade av att pröva om det är praktisktmöjligt att kombinera tävlingsidrottmed kvalificerad utbildning. För elit-idrottare fungerar det normalt inte attha ett vanligt arbete eller studier vidsidan om träningen.

Utbildningen anpassas särskilt tillspelarnas tider. Under första året skade läsa två ämnen parallellt: idrott i

samhället och informationstek-nologi. Därefter planeraspåbyggnadskurser inom olikaämnen. För att gå utbildningenkrävs att spelarna uppfyller kra-ven för grundläggande behörig-het.

– Det här är en ren uppdrags-utbildning som betalas av klub-barna. Och utbildningen harfull kostnadstäckning, förtydli-gar Lars-Eric Pettersson.

Det finns krav på att universi-tet och högskolor ska satsa merpå uppdragsutbildning. Lars-EricPetterson tycker det är bra efter-som uppdragsutbildning är enviktig del av den tredje uppgif-ten.

– Idrottsrörelsen är en storfolkrörelse som tyvärr oftaglöms bort i dessa sammanhang.

Fel att köpa högskolepoängMen frågan om uppdragsutbildning ärkontroversiell. Till exempel är Göte-borgs förenade studentkårer (GUS) kri-tiska:

– Vi är emot uppdragsutbildningsom är poänggivande. Det är principi-ellt fel att man kan köpa sig högskole-poäng. Dessutom går uppdragsutbild-ning ut över de ordinarie studenterna,hävdar Poly Gallardo på GUS.

Lars-Eric Pettersson tycker det är

synd att uppdragsutbildning mötsmed sådan skepsis från studenterna.

– Det är bra både för universitetetoch studenterna. Lärarna får direkt-kontakt med olika yrkes- och sam-hällssektorer. Dessutom tillförs institu-tionerna resurser vilket gör att de fårbättre möjligheter att behålla personaloch göra nyinvesteringar.

ALLAN ERIKSSON

Elitidrottare får högskolepoäng

Inget speciellt hände

Visste du att… Göteborgs universitet har landets bredaste utbud avutbildningar! Av landets 19 utbildningsområden har Göteborgs universitet 16.De områden som GU saknar är, enligt utbildningsdepartementets definition,teknik, media, dans och idrott. Lunds universitet och Umeå universitet delarandra platsen med 14 områden.

Fri debattOrdet är fritt i Göteborgs universitets

elektroniska debattforum. Välkommen till: http://debatt.adm.gu.se/

Det känns bra att sitta på skolbänkenigen och studera på högskolenivå vidsidan om träningen, säger fotbolls-spelarna Allan Kuhn (tv) från ÖIS ochMikael Sandklef, IFK.

FO

TO

: ALLA

N E

RIK

SS

ON

6 gu journalen 1|00

N Y H E T E R

Bara var fjärde student på juristutbild-ningen i Göteborg klarar av sina studi-er på normal studietid. Men trotslånga studietider får utbildningen gottbetyg – särskilt bra är inriktningen motnäringsliv och förvaltning.

I sin utvärdering av landets juristut-bildningar riktar Högskoleverket kritikmot att det är låg examensfrekvens,många avhopp och långa studietider.Situationen ser ungefär likadan utöverallt: vid Stockholms universitet är28 procent färdiga efter fem år och vidUppsala universitet är cirka 40 procentav studenterna färdiga efter fem ochett halvt år.

Två förklaringar till problemen ärbetygshetsen och systemet med tings-meriteringar. Toppbetyg är ett krav föratt antas till notarietjänstgöring – entjänstgöring som krävs för anställningsom domare, åklagare och kronofogde.Men endast en tredjedel av de utexa-minerade juristerna antas.

Lotta Vahlne Westerhäll är prodeka-

nus på Handelshögskolan. Hon sägeratt hon är nöjd med utvärderingenmen tycker det synd att utvärderarnaså ensidigt har fokuserat på den dåligagenomströmningen.

– Om det hade varit en regelrättranking så hade vi fått högt betyg. Vårutbildning har guldkant.

– Vi har lyckats med att minska stu-dieavbrotten radikalt de senaste åren.Men problemet med betygshetsenkvarstår i hög grad. Den differentiera-de betygsskalan är boven i dramat.Många studenter taktikläser och tente-rar bara när de är säkra på att få högtbetyg.

Hög andel godkändaAtt avskaffa den nuvarande betygsska-lan är dock inte realistiskt så längesom andra juristutbildningar har denkvar, menar Lotta Vahlne Westerhäll.

På det hela taget får juristutbild-ningen gott betyg. Högskoleverketberömmer den probleminriktadeundervisningen, där kritiskt tänkande

och diskussion uppmuntras. Andelengodkända på de enskilda kurserna iGöteborg är 84 procent, vilket ärbetydligt bättre än på övriga orter.Även satsningen på IT lovordas.

Sammanfattningsvis föreslårHögskoleverket att juristutbildningenbreddas. En anledning är att utbild-ningen är alltför inriktad mot det stat-liga rättsväsendet medan allt fler juris-ter får arbete inom andra områden.

Även på den här punkten får Göte-borgs universitet beröm för sin kom-pletterande inriktning mot näringslivoch förvaltning.

– En nyligen genomförd externutvärdering visar också att Handels-högskolan troligen är den enda iEuropa som kan erbjuda fullständigautbildningar i juridik, ekonomi ochinformatik, vilket ger en konkurrens-fördel, framhåller Lotta VahlneWesterhäll.

ALLAN ERIKSSON

Mycket goda förutsättningar att kunnaerbjuda landets bästa utbildning –men möjligheterna utnyttjas för dåligt.Den kritiken riktar Högskoleverket motJMG i sin granskning. Bengt Carlssonpå JMG håller bara delvis med.

Högskoleverket har genomfört enutvärdering av journalistutbildningar-na inom högskolan. JMG, institutio-nen för journalistik och masskommu-nikation vid GU, får genomgåendepositiv kritik. Utbildningen är föran-krad i Sveriges starkaste tradition avstudier i statsvetenskap och sociologisamt i forskning om politisk opinions-bildning. JMG delar dessutom hus medövriga institutioner i SOM-kretsen och

har Handelshögskolan på andra sidangatan.

Brist på levande diskussionÄndå är JMG inte en institution sompräglas av levande diskussion.Kontakterna mellan forskning ochutbildning, mellan journalistik ochstatskunskap eller medie- och kommu-nikationsvetenskap, är inte särskiltomfattande, säger HSV.

– Vi har en lärare från statsveten-skap som också arbetar på journalist-utbildningen och vi samarbetar ävenpå andra sätt med övriga utbildningar,säger Bengt Carlsson, studievägledarepå JMG. Det är sant att det ingår för fåforskningsresultat i grundutbildning-

en. Men vi hinner helt enkelt intemed allt, särskilt som journalistutbild-ningen har krympt från tre år till tvåoch ett halvt.

JMG kritiseras också för bristandeinternationalisering.

– Journalistutbildningar är ofta gan-ska nationellt orienterade eftersomman utbildar sig för det land där manska verka. Men vi skickar faktiskt stu-denter utomlands varje termin och justnu har vi en grupp om nio studenterfrån Centraleuropa som studerar här.

Snedrekrytering är ett problemDessutom är den sociala och etniskasnedrekryteringen ett problem, enligtHögskoleverket.

– När det gäller etnisk snedrekryte-ring ligger vi över riksgenomsnittet förantal studerande med utländsk bak-grund. Och vi har just avslutat en fyr-tioveckors kurs för studenter föddautomlands i samarbete med arbetsför-medlingen.

– Den sociala snedrekryteringen ärett större problem som gäller hela uni-versitetet och inte bara JMG, sägerBengt Carlsson. Självklart är det vik-tigt att få in alla samhällsgrupper påjournalisthögskolorna men hur detska gå till finns det inga enkla svar på.

EVA LUNDGREN

Juristutbildningen får gott betyg

”JMG tar inte vara på möjligheterna”

Prodekanus Lotta Vahlne Westerhäll är nöjd medHögskoleverkets utvärdering.

Ingen skälig misstanke omtjänstefelsbrottAdvokatbyrån Lagerlöf & Leman, sompå universitetets uppdrag granskatuppdragsutbildningen för kinesiskastudenter vid universitetet, har nugjort färdigt sin rapport. I den konsta-teras att det varit flera brister i hand-läggningen av MBA-programmet. Menman drar även slutsatsen att de lärarevid GU som var involverade i projek-tet inte har handlat uppsåtligt felak-tigt eller oaktsamt. Advokatbyråns

sammanfattade bedömning är att detinte finns anledning att misstänka attnågon anställd begått brott och attGU, enligt Lagen om offentlig anställ-ning, inte är skyldig att göra en åtals-anmälan.

Arkitekttävling startar Åtta utvalda arkitektbyråer – sju sven-ska och en dansk – har bjudits in föratt delta i arkitekttävlingen om ”NyaPedagogen”. Det är Kulturfastigheter iGöteborg AB som arrangerar tävlingenoch som i samarbete med Göteborgsuniversitet har tagit fram tävlingspro-grammet.

Anledningen till att man väljer en

tävling med relativt få aktörer beror,enligt fastighetsdirektör Agneta Kores,på att planeringstiden är kort.

Tävlingen ska vara avslutad redanden 15 mars. Universitetsstyrelsenkommer att fatta beslut om fortsattprojektering i slutet av våren. Om alltgår enligt planerna kan definitivtbeslut om bygget tas i maj 01. Inflytt-ning kan då ske i de nya lokalernasommaren 03.

GU informerar I vår inbjuder Göteborgs universitettill besöksdagar för blivande studenter.Under två dagar, den 22-23 mars, blirdet ett fullspäckat seminarieprogram

om universitetets samlade utbild-ningsutbud men även allmän infor-mation om att söka till och studeravid Göteborgs universitet. Läs mer påhemsidan: www.gu.se/utbildning

Råd mot sexuella trakasserierFörtroenderådet mot könskränkningar– så heter ett nyinrättat organ som hartill uppgift att ge råd och vara en dis-kussionspart för studenter, personaloch ansvariga chefer i kompliceradefall av könskränkningar. Satsningen ären del av GU:s samlade jämställdhets-program för att motverka könskränk-ningar.

Notiser

FO

TO

: ALLA

N E

RIK

SS

ON

gu journalen 1|00 7

N Y H E T E R

En ny tvärvetenskaplig IT-högskola,förlagd till Lindholmen, kan startaredan nästa år.

Det står klart sedan GU ochChalmers kommit överens om att satsapå avancerad forskning och fleragemensamma IT-utbildningar. Men änså länge återstår frågan vad den nyaIT-högskolan kommer att kosta och hurnya lärare ska rekryteras.

Det har länge talats om en IT-hög-skola. Men genombrottet kom inteförrän i slutet av förra året, då en sam-verkansgrupp under ledning av PhilipBrenner presenterade sitt förslag.

– Det är den hittills största sats-ningen som Chalmers och GU genom-för tillsammans, säger rektor BoSamuelsson och tillägger:

– Det är utomordentligt viktigt meden bred IT-satsning – med kompetensfrån alla ämnesområden både påChalmers och GU.

All IT-utbildning samlasProjektgruppens förslag är i korthet attstarta en ny IT-högskola som om sex-sju år ska bli en utbildnings- ocharbetsplats för 5 000 personer, varav4000 studenter. Högskolan får lokalerpå två ställen, först på Lindholmenmed ett brett utbud av IT-utbildningar,och så småningom ett forskningsinsti-tut i Vasaområdet. Och snabbt ska detgå. Redan nästa vår ska de första stu-denterna påbörja sina studier.

Tanken är att samla all IT-utbild-ning i Göteborg. På sikt ska högskolankunna erbjuda ett stort antal IT-utbild-ningar, med program från två år upptill fem år, men även många profilut-bildningar. Samtliga utbildningar skafå en bred IT-profil med tvärveten-skapligt inslag. Även om en stor delkommer att handla om det rent tek-niska i IT-världen är en annan viktigdel själva innehållet i informations-teknologin.

En målsättning är att försöka rekry-tera nya grupper till högskolan. Dekortare kurserna ska även passa akade-miker med invandrarbakgrund ochstudieovana grupper. Även tjejer skasärskilt uppmuntras att studera IT.

Locka kompetenta lärareDen nya högskolan ska också bedrivaavancerad forskning inom IT-området.Det är denna forskning som man hop-pas ska locka kvalificerade lärare ochforskare till högskolan. Just bristen påkompetenta lärare är ett stort pro-blem, menar Philip Brenner.

– Vi kan ju inte erbjuda sammalöner som i näringslivet. Men om hög-skolan blir tillräckligt bra och spän-nande så kommer det inte att bli svårtatt rekrytera duktiga lärare från före-tagsvärlden. Jag är övertygad om attde vill utbilda ungdomar – det handlartrots allt om företagens egen överlev-nad.

Vad högskolan kommer att kostavet ingen i dag. Bland annat krävs detresurser för att rekrytera nya lärare.

– Ingenting är gratis, säger PhilipBrenner. Men förhoppningen är att

satsningen på IT ska löna sig på sikt.Vi har det lokala näringslivet ochkommunen med oss.

Ett viktigt motiv är sysselsättnings-politiskt. Om den nya högskolan bliren framgång kan det gynna företagsli-vet och ge nya jobb. Förespråkarnatalar om högskolan som en katalysatorför IT-utvecklingen i Västsverige.

Stor satsning av ChalmersChalmers är snabbt med på noterna,och har beslutat att satsa på IT-forsk-ning och en civilingenjörsutbildningmed inriktning mot IT. Dessutom harChalmers köpt fastigheter, mark ochbyggrätter på Lindholmen för 360 mil-joner.

Från Göteborgs universitet har ingaliknande initiativ tagits än. Vad somstår klart är dock att flera av dagensutbildningar vid GU, som t ex infor-matik och datalingvistik, ska ingå iden nya högskolan.

Bo Samuelsson har upprepandegånger protesterat mot att Västsverigefår för få utbildningsplatser i förhål-lande till sitt invånartal. Han kräverdärför en förstärkning av forsknings-

och utbildningsresurserna, men någotlöfte om extra resurser från regeringenhar man ännu inte fått.

Hur ska Göteborgs universitetegentligen ha råd att satsa på en IT-högskola?

– Vi ska inte omfördela resurserinom GU, betonar Bo Samuelsson. Vimåste bevara bredden och mångfal-den, det är det som är vår styrka. Detfinns en bred IT-kunskap inom allavåra ämnesområden och den kunska-pen ska vi ta vara på. Däremot finnsdet ett behov av att profilera flerutbildningar mot IT.

När det gäller det nära samarbetetmed näringslivet har några varnat förriskerna med en ”näringslivsinriktadIT-högskola”. Men Bo Samuelssonogillar uttrycket.

– Det är en självklarhet att ha godakontakter med näringslivet men vimåste samtidigt bevara universitetensfrihet och oberoende.

Philip Brenner instämmer: – Det är en balansgång. Vi får inte

glömma bort att de flesta av universi-tetsutbildningarna leder till jobb iyrkeslivet. Men näringslivet dirigerarinte utbildningar, de lärt sig att detinte är lönsamt.

ALLAN ERIKSSON

En efterfrågad grupp: läkemedelsexperter. För attråda bot på bristen på forskare har en ny forskarut-bildning dragit igång som ska stärka Sveriges ställ-ning inom läkemedelsindustrin.

I höst startade ett nytt forskarutbildningsprogramför läkemedelsutveckling ”National Network inDrug Development”, som finansieras av Stiftelsenför Strategisk forskning (SSF). Projektet koordinerasfrån avdelningen för klinisk farmakologi vidGöteborgs universitet. Totalt har man fått 47 miljo-ner kr för en fyraårsperiod.

– Det som gör programmet unikt i Sverige är attdet är ett samarbete mellan farmaci och klinisk far-makologi och mellan universitet och läkemedelsin-dustrin, berättar dr Bernt Everts som är studierektorför programmet.

Han menar att det är stor brist på disputerade for-skare inom området läkemedelsutveckling.

– Det behövs 300 forskare fram till år 2002 ochstörst behov är det inom farmakologi, fysiologi ochfarmaci, enligt statistik från Läkemedelsindustri-föreningen. De som vi utbildar ska få spetskompe-tens inom läkemedelsutveckling – en resurs somsaknas i dag.

Samarbete med läkemedelsindustrinTanken är att doktoranderna ska ha djupa kunskaperinom sitt område men också bred kompetens inomfarmaci och klinisk farmakologi.

– De som går programmet blir läkemedelsexper-ter. De ska ha kompetens att utveckla och utvärderanya läkemedel, nya patent och nya företag. Det är

vår förhoppning att forskarna under utbildningenknyter kontakt med läkemedelsindustrin.

I en första omgång har åtta doktorander antagits,de kommer från Lund i söder till Umeå i norr.Tanken är att programmet så småningom ska om-fatta 25 doktorander och 10 postdoktorala tjänster.

Doktoranderna läser på sin hemort men samlaspå olika platser i landet en gång om året för en tvåveckors kurs.

Forskarutbildningsprogrammet vänder sig främsttill läkare och apotekare. Nästa ansökningstillfälle ärden 1 april 2000, då bl a 15 doktorandtjänster kom-mer att utlysas. De blivande doktoranderna knytstill olika forskningsprogram runt om i landet.

ALLAN ERIKSSON

KORTFAKTA/IT-högskola

Initiativet till den nya utbildningenkommer från Chalmers och Göteborgsuniversitet som tillsammans utvecklatplanerna på en ny IT-högskola. Bakomprojektet står också Göteborgs stadoch Västsvenska handelskammaren.

Ansvarig för IT-projektet ärChalmersprofessorn Hans Björnsson,som fn forskar och undervisar vidStanforduniversitetet. Om drygt ett årska den nya IT-högskolan på Lind-holmen vara igång.

Läkemedelsforskare med spetskompetens utbildas

Start för bred IT-högskola

ILLUS

TR

AT

ION

: AN

DE

RS

EU

RÉ

N

8 gu journalen 1|00

Först ville han bli dansare, sedanskådespelare, men tog vägen övermatematik och fysik.

I dag är han professor i sceniskgestaltning. Hans språkkunskaper ären karta över hans liv, och det varinget mindre än en statskupp somförde honom hit.

Scen 1: Högskolan för teater, opera ochmusikal, sjätte våningen, fikarummet. Kollega till huvudpersonen vänder sigtill väntande journalist och säger:

– Jaså, du ska intervjua Fero. Ja, hanär ju färglös och ointressant.

Fero (huvudperson) kommer in irummet. Kollegan vänder sig tillhonom och säger:

– Hej Fero! Jag sa just att du är såväldigt färglös och ointressant.

(Gemensamt skratt)Nej, färglös och ointressant är inte

epitet som är förenliga med FrantisekVeres. Att han skulle vara det är enironi som inte ens en främling kanmissförstå.

Ett samtal med Fero leder ut påoväntade vägar, och rör sig obehindratgenom tiden och över Europa.

Frantisek Veres får sällan tala sittmodersmål ungerska, inte heller sär-skilt ofta styvmodersmålet slovakiska,

men svenska talar han dagligen för attlära ut ännu ett språk – teaterns.

När han var liten fick han hörasagor om hur tartarer, ungrare och rys-sar kom för att ta över landet i olikaomgångar. Själv är han född till ungra-re i Tjeckoslovakien just innan andravärldskriget bröt ut.

– Jag har alltid varit utlänning. Familjen levde i ett tysk-judisk-ung-

erskt kvarter. När tyskarna annektera-de södra delen av Bratislava blev pap-pan deporterad till Tyskland för attbygga vägar. Han lyckades fly ochsamma natt som han kom hem flyddefamiljen till Budapest. Tre gångerunder de närmaste åren fick familjenfly fram och tillbaka över flodenDonau allt eftersom gränsen mellanUngern och Slovakien flyttades.

Språken som Fero fick i sina ungaöron var omväxlande ungerska, slova-kiska och tyska. När han började sko-lan fick han också lära sig ryska.

Scen 2: Professorns arbetsrum. Ena väggens hyllor är fyllda av pjäsma-nus. Andra väggens hyllor har ett mertraditionellt innehåll av pärmar omadministrativa saker. Under en tid varhan prefekt på skolan. En uppgift somklämde honom mellan två makter.

– Prefektskapet innebär att man ska

tjäna två gudar, en uppåt och ennedåt. Man ska vara administratör,förvaltare, bedömare och teaterdirek-tör i en akademikervärld. Det var heltuppåt väggarna, men det gick.

Teatern fanns inte självklart i hanshem (pappa var snickare och skomaka-re, mamma hembiträde, senare sjuk-gymnast), men Fero fann den ändå.När han som liten pojke lekte bakomhuset i ruinerna efter kriget, blev dettill en spelplats för hans och vännenskasperteater. Bakgården var en sophögsom ingen ännu orkat rensa upp i,men pojkarna snickrade en scen, togbetalt och gav publiken sagor.

– Det var en spegling av en speg-ling, men högst verkligt och verk-ningsfullt, säger Fero.

På gatorna fanns positivhalare somuppträdde, och när han följde sinpappa till kaféerna var det ofta någonsom ställde honom på en stol och badhonom sjunga.

– Jag var tvungen att överrösta mintondöve far.

En kväll fick han följa med en kam-rat till operan där hans mormor arbe-tade som biljettförsäljerska. De gavRigoletto.

– Då mötte jag miraklet för förstagången. Det var så förunderligt. De

Text: Kajsa AsklöfBild: Hillevi Nagel

PR

OFI

LE

N

Med kroppen sominstrument

gu journalen 1|00 9

sjöng, kramades och dödades – allthände i min närhet men ändå påavstånd. Det var magiskt.

Upplevelsen satte sig i hans kropp.Under 50-talet gick han i gymnasiet

och upplevde en tid när nästan ingenvågade lita på någon annan.

– När du kom till skolan på morgo-nen och din kompis grät och sa att dehämtade pappa inatt, så behövde hanegentligen inte förklara mer. Det ärbättre att inte veta än att bli insyltad,tyckte de flesta. Så småningom blevman stum, folket blev mållöst. Så mankan släcka ljuset på olika sätt.

Fero marscherade med baklänges.Han ställer sig på golvet och visar ryt-miskt hur. Han skrev in sig i partietsungdomsförbund för att kunna stude-ra på högskolan men väntade till sistastunden med att göra det.

– Jag var i mycket stark konfliktmed den rådande politiken, utan att semig själv som särskilt politisk. Men delovade guld och gröna skogar, jaghade underklassens och arbetarfamil-jens bakgrund och kunde inte måladet livet i rosa även om jag kunde sedet i färg.

När Fero var femton ville han blidansare, men kompisarna skrattadeoch kallade honom bög.

– Jag avstod frivilligt. Det var minbild av de andras bild av mig somställde sig i vägen för mig.

Istället valde Fero skådespelarut-bildningen i Bratislava där familjen nubodde. Men att gå i skola i ett land därdet råder politisk ofrihet är inte okom-plicerat. Efter en tid på skådespelarut-bildningen hoppade han av.

– Den hjärntvätten passade intemig. Så jag sadlade om till något lätta-re: matematik och fysik.

Under utbildningstiden startadesen experimentell teater-, mim- ochdansgrupp i Bratislava. Den sökte tvånya medlemmar, Fero hade övat in ettpar nummer och fick en plats.

– Jag bestämde mig för att bara gåpå vissa föreläsningar på skolan ochrepetera med teatergruppen på förmid-dagarna.

Fero klarade både studierna och tea-terrollen, men när det drog ihop sigtill premiär blev det problem.

– I en planekonomi stakas vägen utför dig.

För Feros del innebar det att hansom nyutexaminerad matematiker,fysiker och lärare skulle jobba på enskola i en annan del av landet. Hanbad om att få bli entledigad från denanvisade tjänsten. Det gick inte.Gruppmedlemmarna bad att han skul-le bli entledigad från sin tjänst. Nej.Då sa Fero att han skulle göra som sta-ten ville. Då gick det.

– Från den dagen la jag fysiken ochmatematiken på hyllan.

Med Milan Sladeks pantomimgruppreste Fero både i öst och väst. Ändabort till Indien kom de, och underPragvåren 1968 gästspelade de i Öster-sund.

– Det var första gången jag såg vitanätter på riktigt.

Efter gästspelet åkte Fero hem tillBratislava för att spela in film, hanskolleger åkte till Bulgarien för att sola.Då invaderade Warzawapakten underSovjets ledning med fem arméer.

Gruppen hade kontrakterats för attkomma och gästspela på Stadsteatern iGöteborg. Kamraterna i Bulgarien kon-taktade Stadsteatern som tidigareladegästspelet.

Fero flydde till Wien och väntadepå inresetillstånd, innan han kundefortsätta till Sverige. Stadsteatern upp-levde han som en oerhört generösfamn att komma till.

– Vi blev ömt mottagna under entid när vi upplevde smärtan av att för-lora vårt land och vårt språk. Jag trod-de aldrig att jag skulle få träffa dem jaglämnat igen.

Efter gästspelet fortsatte gruppen attturnera i Sverige, tills Feros vännerbestämde sig för att flytta till Tyskland.Fero ville hellre stanna i Sverige ochtänkte läsa numerisk analys på universi-tetet i Göteborg. Då dök det upp en rollsom dövstum pojke på Stadsteatern.

– Jag hade tur och var redo. Så småningom fick han fast tjänst

som rörelseinstruktör, och fick ryss-och statistroller där det passade medhans brytning.

– Jag försmådde inte de rollerna.Det var små fiskar, men de var goda.

En man som påverkat Feros teater-arbete är Yat Malmgren som undervisa-de i vad Fero kallar ”ett improvisa-tionssätt som grundar sig på en syste-matik som har förankring i rörelse-och danskonsten samt talteatern”.

– Man skulle komma närmare kär-nan om man kallade det rörelsepsyko-logi baserat på Labans och Carpentersforskningsgrunder.

Fero for till dramacentret och YatMalmgren i London för att studera regioch teaterpedagogik och fick tillägnasig ännu ett språk. När han kom hemefter två år hamnade han i en valsitua-tion. Pedagog eller skådespelare?

– Jag kan inte språket här så jag sad-lade om till att undervisa. Det var mestberoende på språkbarriären, men jaghar hela tiden fortsatt att frilansa somregissör, koreograf och pedagog.

Saknar han inte skådespeleriet?– Så här är det: Vad kul det hade

varit om det hade gått.Som frilansande gästpedagog och

regissör har han arbetat och arbetarbåde i Europa och USA.

Scen 3: Studio A 307 Högskolan förteater, opera och musikal. Svarta sam-metsgardiner, blåmålad vägg. Fero ritarnio kryss på golvet. Ljuset faller in ochvisar att de mörka tiljorna slitits mest imitten. Strålkastarna i taket speglar sigi pianots svartlackade yta. I ett hörnstår en svart säng med mässingsknop-par, på stolarna sitter filmregieleversom ska lära sig något om skådespelar-nas utsatta situation.

Lädret i Feros skor knarrar lätt närhan går fram och tillbaka, böjer sig,reser sig, vrider sig, gestikulerar. Hanrör sig som en ung dansare, inte somen snart 62-årig man, och pratar helatiden som om det brinner bakomorden.

Två regielever som för dagen agerarskådespelare uppmanas att behandladen situation de möter utan att försö-ka befalla över sin motspelare.

– Satsa blod, hjärna – allt som ni är!– Prata inte teser, tala erfarenhet!– Har du aldrig sagt till någon att

hon ska gå samtidigt som det gör ont idig? Lyckliga människa!

Fingrarna formar olika tecken ellerknäpper för att understryka det hanjust sagt.

– Det är livsviktigt att leva sinmening på scenen. It´s so beautiful.Därför är skådespelarkonsten out-grundlig.

– Det är viktigare att lyssna och gesvar på tal än att snida ett tonfall.

Eleverna får röra sig mellan kryssenpå olika uppgjorda sätt samtidigt somde säger sina repliker.

– Nu märker ni att placeringen irummet har jättestor betydelse.

– Tyngdpunkten ska vara flexibel.Då blir det en ledigare gång.

Scen 4: Åter på professorns rum. Omskådespelarkonsten säger han:

– Skådespelaren ska vara vidlyftigoch överskrida sina egna invandagränser, men det är fortfarande utifrånsig själv man måste göra det. Man kaninte tala genom ombud. Visst är detoerhört sårbart? Vi skriver i vatten.

Den som ägnar sig åt det måste haen längtan efter att förvandlas, sägerFero. Visst handlar det om att bli sedd,men att bli sedd som någon annan ien berättelse. Och det är snarare enfråga om att ge än att ta.

Fero tycker om sitt arbete, men harstora betänkligheter om hur konsten

ska kunna passa in i den akademiskaoch vetenskapliga världens mallar.

– För närvarande finns till exempelingen representant för det konstnärli-ga fakultetsområdet i universitetssty-relsen när det skärs i den stora tårtan.

Att forska inom skådespeleriet ärinte detsamma som att forska inomfysik.

– Konsten bevisar ingenting ochuppenbarar en hel del. Jag forskar helatiden men den vetenskapliga forsk-ningen har sina kriterier, och denkonstnärliga utvecklingen andra.Pengar som anslås till konstnärligutveckling är en droppe i havet. Ändåär det till konsten människor vändersig när de hamnar i själsnöd och sökersvar på stora livsfrågor.

Konstnärligt utvecklingsarbeteär forskning på konstens villkor, ochdet är det Fero ägnar sig åt. Tillsam-mans med kollegerna tänker han för-bättra grundutbildningen och har inteen tanke på pensionering.

– Jag tänker fortsätta att jobba sålänge jag får.

Han är för ödmjuk för att säga atthan lever efter ett motto, men en strä-van har han:

– Tänk om jag kunde leva i san-ning. Tänk om jag slapp göra sakermekaniskt och håglöst utan mål ochmening. Då skulle jag leva i sanningeller närmare den.

”Konsten bevisar ingenting och uppenbararen hel del”

”Det är livsviktigt att leva sin meningpå scenen. It´s so beautiful. Därför ärskådespelarkonsten outgrundlig.”

10 gu journalen 1|00

F O R S K N I N G

Förväntningarna överträffade

En mycket väl arrangerad konferens, kom-menterar SAREC-chefen Berit Olsson.

– Det är första gången en så stor konfe-rens om forskning kring utvecklingsländerarrangeras. Vi är mycket nöjda. Konferensenöverträffade våra högt ställda förväntningar.

Att tiga ihjäl rasismens historia hjälperinte. Inte heller att hävda att rasbegrep-pet saknar vetenskaplig grund. Den intel-lektuella kampen mot rasism är viktig –men tar intellektuella verkligen sittansvar? undrade Mai Palmberg på konfe-rensen om u-landsforskning.

Under nyårshelgen mördades 19-årigeSalih Üsel i Skogås utanför Stockholm.Det var ett i raden av många rasistiskailldåd som utförts i Sverige sedan slutetav 80-talet.

Kan vi blunda för det? Och vad hardet med oss att göra? frågade hon.

– De våldsamma uttrycken för rasismbeskrivs i massmedia som händelser isamhällets periferi, utförda av isolerademarginella grupper. Deras rasism anses

extrem och förvirrad, inte på något sättett uttryck för samhällets värderingar, saMai Palmberg, som är verksam påNordiska Afrikainstitutet i Uppsala.

– Vi som utför forskning med interna-tionella perspektiv har svarat dåligt – omens alls på utmaningen att bekämparasism.

Mai Palmberg har gjort flera studierav bilden av Afrika i svenska högstadie-böcker. I en undersökning från 1987 komhon fram till att skolböckerna inte likakonsekvent som i mitten av åttiotaletsopar rasismen under mattan. Generelltbehandlar läroboksförfattarna rasism påtvå olika sätt. Ett är att betrakta rasismsom ett uttryck för kolonialism, de vitasdiskriminering av de svarta. Ett annat är

att helt enkelt tiga om rasismens ideolo-giska historia.

Det är häpnadsväckande att författar-na är omedvetna om att rasismen spelaten roll i Västerlandets historia, menadePalmberg.

Bilden av rasism i dagens skolböckerär inte mycket bättre än tidigare. Ettexempel är hämtat ur en bok utgiven avNatur och Kultur. Bilden är från trettio-talets Nazi-Tyskland och föreställer SA-soldater som trakasserar ett par, där denena partnern är jude, den andra tysk ochicke-jude. Så här lyder bildtexten:”Nazisternas tal om raser är ovetenskap-ligt och skapar – medvetet – förvirring.Judar och tyskar tillhör olika folkslag,men samma ras, den vita”. Det är ettgrumligt påstående som antyder att

nazisterna ville utrota judarna fast detillhörde samma ras, kommenteradePalmberg. I själva verket finns det baraen ras, den mänskliga rasen, förtydligadehon.

I skolböckerna finns ingen riktigberedskap att diskutera rasism som ideo-logi, menade hon. Rasismen blir bara enfelaktig attityd, som omhuldas av ettlitet fåtal. Rasismen görs därmed till endel av ”det främmande”.

Mai Palmberg drar slutsatsen att detbehövs en genomlysning av rasläran,dess historia och ras som begrepp.

Det är inte enbart en uppgift förenstaka ämnen som idéhistoria, littera-turvetenskap och särskilda centrumbild-ningar kring etniska frågor.

ALLAN ERIKSSON

Vad kan vi veta om världen?Under flera år har Lasse Berg rest i tre-dje världen. Ändå innebar återkomstentill Asien för några år sedan att hantvingades omvärdera mycket av vad hantidigare trott på.

Bilden av Afrika i Sverige, liksom iandra europeiska länder, var starkt posi-tiv fram till mitten av 1800-talet. Sedanblev skildringarna alltmer rasistiska. Dethängde samman med att européernalyckades tränga in i den afrikanska kon-tinenten och kolonisera den. På ett lik-nande sätt förändrades synen på Asien. Islutet av 1700-talet var Kina ett ideal-land, hundra år senare talade man omden ”gula faran”. Gemensamt för bådede idealiserade och de hatiska rapporter-na var att de hade väldigt lite med denfaktiska verkligheten att göra.

Om detta berättade Lasse Berg i ettspännande föredrag med titeln ”Vad kanvi veta om världen?”. Resenären Bergnöjde sig dock inte med att redogöra förvad andra sett och skrivit. Utgångs-punkten var de egna upplevelserna.

Berg blev tidigt äventyrslysten. Som12-åring skrev han till Sten Bergman ocherbjöd sig att följa med på dennes expe-ditioner. Brevet besvarades inte, men tioår senare begav sig Lasse Berg till Asien.Han kom därefter att under lång tid bo iAfrika. Först efter ett kvarts sekel restehan på nytt till Indien, Kina och Japan.

Han återsåg då en indisk by där mantidigare inte vetat vilket land man boddei. Nu ställde man frågor om George Sorosvalutaspekulation och om kriget i f dJugoslavien. Televisionen hade trängt uttill landsbygden.

Fattigdomen har minskat kraftigt i

Indien. Den ideologi som segrat där, lik-som på andra håll i världen, är konsu-mismen. Detta har naturligtvis sinanackdelar. Men den ökade rikedomeninnebär att människor börjat förstå attde har rättigheter, att de äger sig själva.För en europeisk intellektuell är det lättatt romantisera enkla levnadsvillkor,men den fattige är oftast okunnig ochlättmanipulerad.

Bergs nya möte fick honom attomvärdera många av sina tidigare upp-fattningar. Han, liksom andra svenskarsom på 1960- och 70-talet skrev omAsien, hade fel i det mesta. Att i dag tadel av Gunnar Myrdals beskrivningar avAsien är, förklarade Lasse Berg, som attläsa Alice i underlandet.

Många förutspådde att Indien skullefå en mycket dramatisk utveckling.Ännu värre var beskrivningarna av Kina.Mellan 1958 och 1961 drabbades landetav historiens värsta svältkatastrof. Mende svenska besökarna på 1960-talet skrevinte om detta. De sökte en utopi ochtrodde sig ha funnit den i Maos diktatur.Ingen anade att Deng skulle lägga omden ekonomiska politiken. Inte hellerförutsåg någon det ekonomiska upp-svinget i länder som Taiwan, Hongkongoch Singapore.

1960-talets rapportörer reste till Asienför att hämta information som kundeanvändas i den svenska debatten. Deföljde därmed ett mönster från tidigareresenärer. Bergs svar på frågan vad vi kanveta om världen var därför: inte såmycket. Han uteslöt dock inte att framti-dens reseskildringar kommer att varamer korrekta.

DAVID ANDERSSON

Filippinska risodlare prövar nya redskap. Forskning om risodling har lett till högre avkastning och bättreanpassade redskap. Det är en bidragande orsak till att fattigdomen har trängts tillbaka i flera länder itredje världen.

”U-landsforskning”, kallades det för tjugofem år sedan. Då bildades Sidas forsknings-råd SAREC med uppdraget att stödja forskning om u-länder. I dag talar man hellre omforskning om världen, vilket avspeglar ett skifte i synsätten.

Vad har egentligen gjorts på området under åren och vilka utmaningar står forsk-ningen inför idag? Det var – i koncentrat – temat för u-landskonferensen 2000 somarrangerades av internationella sekretariatet vid GU.

Ömsesidigt beroende och gemensamt ansvar är ledorden i dag. Vi lever i en globalvärld, och som Sidachefen Bo Göransson uttryckte det: Världen behöver Sverige ochSverige behöver hela världen.

FAKTA/Forskning om världen

Konferensen ”U-landsforskning 2000”arrangerades av internationella sekre-tariatet vid GU och Statens museer förvärldskultur på uppdrag av Sida –med anledning av att Sidas forsk-ningsråd SAREC firar sitt 25 årsjubi-leum.

Cirka 250 forskare deltog på kon-ferensen. Förutom föreläsningar medbl a Afrikakännaren Mai Palmbergoch journalisten Lasse Berg hölls ett20-tal workshops och flera paneldis-kussioner.

Maning till intellektuell kamp mot rasism

FO

TO

: H

ELD

UR

NE

TO

CN

Y/P

HO

EN

IX

gu journalen 1|00 11

Ny smidesverkstad. Den 26 januari inleddes byggan-det av den nya smidesskolan vid Stenebyskolan i DalsLånged. Bygget invigdes av akademidirektör GunnarDahlström och Gunnar Johansson, ordf. i StiftelsenStenebyskolan. I höst ska smidesskolan stå klar. GU:sutbildning i smide är den enda i sitt slag i landet.

”Museion står för ettnytt sätt att tänka”

N Y H E T E R

Om du hatar matte, kom hit! Vi ska omvända dig!Orden är Göran Emanuelssons, projektledare för

Matematikbiennalen 2000, som hölls den 27–29januari. ”Tid för matematik” hette denna Nordensstörsta konferens någonsin för matematiklärare medöver 5 000 deltagare och cirka 300 medverkande frånsexton länder.

Och det fanns många som hade tid för matema-tik. Trängseln var stor bland alla travar med böckeroch broschyrer, datorer med färgglada dataprogram,vykort med olika problem att skicka till vännerna,montrar med geometriska figurer att fundera över. Förutom olika utställningar kunde deltagarna gå påföreläsningar, seminarier och workshops.

Ämnen som ”föräldrar – hinder eller resurs?”,”musikalisk matematik?” och ”dynamisk geometri”diskuterades.

Lärare från förskolan till gymnasiet, lärarutbildareoch forskare fanns med bland besökarna. Även elever,

föräldrar och allmänheten var för första gångeninbjudna till ett särskilt öppet hus under lördagen.

– Små barn kan också ha väldigt avancerade tan-kar i matte, även om de inte tänker i ekvationer,berättade Göran Emanuelsson. Därför har vi pro-grampunkter speciellt avpassade för förskolelärareoch vi hade gärna sett att ännu mer personal frånjust förskolan kommit hit.

– Sverige ligger bra till när det gäller matematikvid internationell jämförelse. Ändå skulle vi kunnata ett rejält skutt framåt med en relativt liten sats-ning, särskilt på flickorna som ofta väljer bort mat-teintensiva utbildningar.

Arrangör för biennalen var Nationellt centrum förmatematikutbildning.

Nästa biennal kommer att hållas i Norrköping.

EVA LUNDGREN

Biennal för matematiklärare

Visioner? Att utöka samarbetet medsamhället i stort – med Hammarkullenoch Biskopsgården till exempel – såatt universitetet kan presentera sinforskning direkt men också lära sig avmänniskorna i deras olika miljöer.

Amanda Peralta har just blivit före-ståndare för Museion efter Sven-ErikIsacsson.

Hon kommer från Argentina menhar bott i Sverige i 22 år. Peralta ärdocent i idé- och lärdomshistoria ochprogramansvarig för ett av Museionsfyra forskningsprogram, ”Globali-sering, migration och identitet”, därman bland annat tar upp frågor omhur människor identifierar sig i vårnya globaliserade värld.

Under ett och ett halvt år ska hondela sin tid mellan forsknings-programmet och tjänsten som före-ståndare för Museion. Hon är påtagligtentusiastisk även om det ännu finnsmycket kvar av de nya arbetsuppgifter-na som hon inte hunnit sätta sig in i.

– Museion kommer att bli mycketbetydelsefullt för universitetet ochinnebära en positiv förändring.Museion står för ett nytt sätt atttänka, och jag tror att vi kommer attbli en av de viktigaste förbindelselän-karna ut till samhället.

De som studerar Museions olikakurser kommer från nästan alla fakul-teter vid GU. Det är egentligen baramatematisk–naturvetenskapliga fakul-teten som ännu inte finns represente-rad bland studenterna.

– De flesta av våra studenter ärmellan 25 och 30 år men vi har ocksåäldre yrkesverksamma studerande ochen del pensionärer. Det gäller att över-skrida gränser även bland studenter-na, en medicinstuderande måste jukunna prata med studiekamrater somläser till exempel samhällsvetenskap.

Museion kom till som ett bidragfrån GU till Världskulturmuseet ochmeningen är att man ska samverka föratt bygga upp nya tvärvetenskapligautbildningar och främja den allmän-bildande delen i universitetets upp-drag. Museion ska så småningomockså få egna lokaler i Världskultur-museet. Redan under första veckansom föreståndare för Museion harAmanda Peralta träffat museets repre-sentant två gånger så hon tror attsamarbetet kommer att bli livligt.

– Det är viktigt för universitetet atthålla vägarna öppna både utåt motsamhället och inom universitetet.Museion är en tvärvetenskaplig enhetinom GU som inte är kopplad till enspeciell institution eller fakultet, därman sysslar med alla olika aspekter avkunskapsförmedling.

Att vara idéhistoriker är kanske enbra utgångspunkt för den som skaverka tvärvetenskapligt?

– Kanske det, idé- och lärdomshis-toria är ju väldigt brett. Det finnsnästan oändligt många arbetsuppgif-ter för Museion, men allt hinner mantyvärr inte med.

EVA LUNDGREN

Amanda Peralta, ny föreståndare för Museion

I samverkan med universitetets institutio-ner och statens museer för världskulturska Museion bygga upp nya tvärveten-skapliga utbildningar, utveckla ämnesöver-gripande forskning om världens kulturellamångfald, främja kontakter mellan uni-versitetet och det omgivande samhälletsamt utveckla en flexibel och ämnesöver-gripande verksamhet som lockar forskareoch studenter från alla områden.

Museion har fyra forskningsprogram:Miljö, kultur och utveckling, Globali-sering, migration och identitet, Makt,moral och kunskap, samt Materiell kul-tur och estetik.

Under vårterminen 2000 ges följandekurser:• Hälsa: historiska och globala

perspektiv • Konfliktlösningens kulturkontext• Studier i populariserad vetenskap • Hållbar planet • Kulturell mångfald och global etik • Language and Identity

Museion driver också en seminarieseriesom är öppen för allmänheten och sombehandlar olika aktuella ämnen.

FAKTA / Museion

frågor som "Hur kan du som kvinnaförsvara islam? Varför tar du inte chan-sen och förklarar hur det verkligen för-håller sig?”

Så var det inte på 70- och 80-talen.Visst, det fanns fördomar, men debottnade ofta i total okunnighet och iregel gick det att tala eleverna tillrätta, menar Näsström. I dag anser enfolkopinion att den muslimska kvin-nan är förtryckt och man har gott omargument för att bekräfta detta.

Komplicerat förhållande– Det är klart att det förekommerkvinnoförtryck i den muslimska värl-den. Men frågan är om islam är orsakeller om islam är medel. Det är ettoerhört komplicerat förhållande, sägerBritt-Mari Näsström och fortsätter:

– Man måste skilja mellan religio-nens bud och de rent kulturellabetingelser under vilka kvinnan lever.I ett utpräglat manssamhälle spelardet ingen roll vilken religion man har.Förtrycket bärs upp av traditionen ochmed hjälp av religionen förstärks det.

Men islam i sig är knappast merkvinnoförtryckande än till exempelkristendomen. De är båda patriarkalareligioner. En avgörande skillnad dememellan är att kristendomen är ut-bredd i länder vilka haft en industriellrevolution som banat vägen för ettmera jämställt samhälle, medan islami mångt och mycket är utbrett i u-län-der där man tydligare hänger fast viden patriarkalisk struktur.

– Det är förstås enkelt för västvärl-dens kristna att projicera kvinnoför-trycket på islam och bli av med sinegen skuldbörda. Men vi får integlömma att det inte var speciellt längesedan kvinnomisshandel och heders-mord förekom inom lagens ram iSverige.

Ondskan har bytt ansikteRevolutionen i Iran och det landetskonflikt med USA gav den negativabilden av islam fritt spelrum. Närkommunismen sedan föll behövdesen ny världsordning. Och det var detfundamentalistiska islam som fick taöver rollen som den stora ondskan ivärlden. I all sin enkelhet är det enlogisk, självklar och saklig förklaring.En förklaring som Britt-Mari Näsström

12 gu journalen 1|00

e första dök upp när boken”Inte utan min dotter” toppadeförsäljningslistorna i början av

90-talet. Sedan dess har de blivit fleroch fler – studenter som på ett ellerannat sätt engagerar sig i den muslim-ska kvinnans situation. Det är numerdet överlägset mest populära ämnet attskriva uppsats om vid religionsveten-skapliga institutionen.

– I år skrivs ett tiotal sådana C-upp-satser, säger Britt-Mari Näsström, pro-fessor i religionshistoria.

Motreaktion mot fördomarDet är nästan uteslutande unga kvin-nor som engagerar sig. Inte sällan rördet sig om kvinnor som vill ut på ettfeministiskt korståg sedan de sett hurilla deras muslimska medsystrar be-handlas. De flesta blir avrådda.

– Det har växt fram en föreställningom islam som en kvinnoföraktandereligion. Det är förstås inte sant. Man

kan inte dra alla schatteringar inomen mångfacetterad religion som islamöver en kam.

Uppsatsidéer som spänner överhela islam brukar därför lirkas ned tillnågot mer konkret; som kvinnansställning i koranen, ett visst land,familjerätt etc. Då brukar det fungerabra, menar Britt-Mari Näsström.

– Även om ämnet är överrepresen-terat så ligger problemet egentligeninte i alla uppsatserna som skrivs. Medett neutralt anslag blir de i slutändanen motreaktion mot fördomarna.

Det är just fördomarna som oroarBritt-Mari Näsström. Under det sena90-talet tycker hon att de växt sig alltstarkare. Förklaringen tror hon ligger iden stereotypa bild som media för-medlar av islam.

– Så fort det varit något på TV,senast var det ett virrigt reportage omkvinnlig könsstympning i Pakistan, såmärker jag av det i undervisningen. Får

R E P O R TA G E

Text: Lars Nicklason

Bild: Eva Stööp

Den muslimska kvinnans situation– ett populärt uppsatsämne

Bland studenterna på religionsvetenskapliga institutionen är det populärtatt skriva uppsats om islam. Speciellt med vinkling på den muslimska”förtryckta” kvinnan. Varför är det så? Och hur mycket har egentligenkvinnans situation med religionen i sig att göra?

D

”Enkelt för västvärldens krist-na att projicera kvinnoför-trycket på islam och bli avmed sin egen skuldbörda”

”Det har växt fram en före-ställning om islam som enkvinnoföraktande religion. Detär förstås inte sant. Man kaninte dra alla schatteringarinom en mångfacetterad reli-gion som Islam över en kam.”

gu journalen 1|00 13

tycker att man borde ha med sig frångymnasiet, eller åtminstone ta till signär man börjar på universitetet. Mendet gör inte alla.

– Många kommer hit och vill hasina starkt rotade fördomar om islamkonfirmerade och blir besvikna närdet inte blir så. Jag tycker det är liteunderligt. Har man gått ut gymnasietborde man ha en något sånär kunskapom vad vetenskap är, och att universi-tetet inte är ett politiskt institut.

”Smygrasism” på universitetetHenrietta Stenman, 25 år, som skriverC-uppsats om Aisha – Muhammedsälsklingsfru – är inne på samma reso-nemang och berättar att hon först varganska chockad över ”smygrasismen”på universitetet. Men nu förvånas honinte längre. Har insett att man intebehöver vara så mycket mera upplystens om man läser på C-nivå. Det varen studiekamrats uttalande om attman inte kan förvänta sig att kvinnanssituation i Sverige skall bli bättre sålänge man tar in en massa muslimersom fick henne att välja uppsatsämne.

– Jag ville bevisa motsatsen. Sökamig förbi medias dramaturgi och tareda på sanningen. Jag tror den väster-ländska kvinnan på många sätt är likaförtryckt. Men det syns inte. Det gördäremot den muslimska kvinnan somgår i slöja.

Radikala inslag I media likställs islam i regel med detfundamentalistiska islam. Men påsenare tid har också olika radikala sidorinom den muslimska feminismen upp-märksammats i radioprogram somMänniskor och tro och Freja. JonasSvensson, doktorand vid Lunds univer-sitet och författare till boken Muslimskfeminism, tror det bottnar i en viljahos kulturetablissemanget att inteframstå som kritisk mot en religion.

– Det finns en positiv inställningtill religion som fenomen. Genom attlyfta fram den muslimska feminismenså får man möjlighet – utan att behö-va kritisera religionen som sådan – attkritisera de former av islam som intelever upp till internationella konven-tioner om jämställdhet. Och på så sättskyddar man sig mot anklagelsen attvara kulturimperialist.

Att på så sätt tänka sig religionensom existerar utanför människansuttryck är också befängt, menar JonasSvensson.

Vår uppgift att beskriva– Det finns svenska debattörer somsäger att kvinnoförtryck inte är fören-ligt med sann islam. Men då väljerman sida i den islamiska debatten. Förproblemet är att det inte finns någonenhetlighet hos muslimer i frågan.

Det finns faktiskt religiösa ledare ihögt uppsatt ställning som hävdar attkvinnlig omskärelse är en plikt. Våruppgift är att beskriva hur det ser ut,inte att välja sida och bedöma vilkenav de här lokala formuleringarna somär sann islam, säger Jonas Svensson.

Intresset för muslimsk feminismbottnar också i att det är ett apartfenomen. Är det inte islamisk funda-mentalism, extremism och våld somuppmärksammas i media så går detförstås bra med ett motsatt marginelltfenomen. Men islam som levd reli-gion, ungefär som allmän kristendomi Sverige, skildras sällan.

– Den typen av islam är inte intres-sant. Där händer det ju inget. Man gårtill moskén och ber... Det är ju intespeciellt uppseendeväckande.

FO

TO

: ALLA

N E

RIK

SS

ON

”Många kommer hit och villha sina starkt rotade fördo-mar om islam konfirmeradeoch blir besvikna när det inteblir så.”

KRÖNIKAN

Titlar som förpliktigar

Jag har en bekant som fascineras av titlar. När vi samtalar omolika ämnen och jag nämner ordet rektor eller dekan, kan manse hur hon får en drömsk blick. Skulle vi fortsätta och prata

och jag säger ordförande, läkarstudenter eller jurister, så börjar honhoppa av glädje.

– Åh, du har ett så fascinerande yrke, Poly. Vad spännande attdu får träffa alla dessa människor!

Jag brukar titta på henne och ironiskt säga: – Visst är det...

Visst är det spännande med titlar, än mer spännande är vad tit-larna står för.

Rektor, om man tar det som exempel. Hans roll är att vara kap-ten på skeppet som heter Göteborgs universitet. Att leda och förde-la arbetet. Ge tonen, förankra Visionen, ta de stora politiska diskus-sionerna. Detta enligt mig. Frågar man dekanen skulle han kanskesvara att rektorns roll är att ta negativ kritik när allt går åt pipan.

Ser man sen på dekanernas roll anser jag att de spelar huvudrol-len i den viktiga förankringsprocessen. Deras roll är att se till att debeslut som man tar på styrelsenivå på ett smidigt sätt når ut tillhela verksamheten. En svår roll att vara mellanchef, där den egnalinjen lätt kan komma i konflikt med omvärldens krav.

Under två års tid satt jag själv på titeln: studentrepresentant iGU-styrelsen. I mina ögon en utav de viktigaste titlarna. Inte föratt jag var personen. Inte heller för alla fördelar som är förknippa-de med den titeln. Utan för att jag, tillsammans med de två andrastudentrepresentanterna, hade den svåra men mycket givandeuppgiften att föra fram studenternas åsikt i styrelsen.

Det har varit en mycket stimulerande uppgift. Rolig, mestadels,men också oerhörd krävande. Vi har lagt ner tid, engagemang,energi, sena kvällar, i vårt försök att se till att studentinflytandeinte enbart förblir en formell studentrepresentation utan att detverkligen blir ett inflytande värt namnet. Resultatet har inte låtitvänta på sig. I dag, skulle jag säga, är studenterna med i störredelen av beslutsprocessen. I alla fall vad gäller den centrala delenav universitetet. Tyvärr finns det en hel del kvar att önska vad gäl-ler längre ner i organisationen. På vissa institutioner, enligt mig,vet de knappt vad en student är för något. Detta är att beklaga.

I dag sitter jag med en ny titel. Ordförande för Göteborgs uni-versitets studentkårer, i folkmun kallat GUS. Det är en titel somförpliktar. Jag skall precis som rektorn leda och fördela arbetet. Jagskall samordna, sammanfatta de politiska diskussionerna. Jag skallförankra besluten tagna av universitetets styrelse. Jag skall ansvarainför GUS styrelse. Ta all negativ kritik och ansvar när något gårfel. Uppmuntra alla andra när det bär emot. Men det viktigaste avallt är att representera den samlade studentrösten gentemot uni-versitet och samhälle. Som tur är har jag till min hjälp, förutomGUS styrelse, mina två vice ordföranden Helena och Fredrik.

Titlar i all ära, de titlar som jag är mest stolt över är mamma ochstudent. De två orden säger mer om mig som person än alla andraav mig ovannämnda titlar.

POLYOrdförande för

Göteborgs universitets studentkårer (GUS), fd

Studentkommittén

14 gu journalen 1|00

Rektor har antagit en ny strukturoch profil för universitetets centralasidor som i stor utsträckning utgårfrån användarens perspektiv. Densom söker information skall intebehöva känna till organisationenför att hitta rätt. Det gäller både digsom anställd och som student vidGU, men självklart även besökareutifrån.

Göteborgs universitet var ett avde första svenska universiteten medegen webbplats. Grafiken och struk-turen infördes redan 1995, och blevdå prisbelönad för sin grafiska ut-formning. Den gamla strukturenutgick i hög grad från den tidensorganisation och behov. Sedan desshar mycket förändrats. Användandetav Internet som informationskälla

och kommunikationsväg har ökatexplosionsartat.

I utvecklingen av en ny webb-struktur har särskild hänsyn tagitstill universitetets mångfald. Redanpå ingångssidan klickar du enkeltvidare till de olika fakulteterna, ochdärifrån vidare till de olika institu-tionerna.

Tanken är att det tydligt skaframgå att GU är ett sammanhålletuniversitet – med stor lokal frihet.Det innebär att alla GU:s sidor påsikt skall ha en grafisk signatur sommarkerar att hemsidorna tillhörGöteborgs universitet.

Eftersom kravet på aktuell infor-mation ständigt ökar har även enny aktuelltsida introducerats. Det

planeras även en ökad satsning pånyheter på webben.

Det kan dock vara värt attpoängtera att lanseringen av en nywebbplats inte innebär att allt ärfärdigt med en gång. Mycket åter-står. Nästa steg är att införliva fakul-teternas och den gemensamma för-valtningens sidor i den nya struktu-ren och profilen.

Den nya webbplatsen har utvecklats avinformationsavdelningen. Hittar du feleller har synpunkter, så är du välkommenatt höra av dig till webbansvarig MikaelStoltz, e-post: Mikael.Stoltz@adm.gu.se

Nytt från UB

Elektroniska tidskrifter frånElsevier

1100 elektroniska tidskrifter frånElsevier är nu tillgängliga för GU.Via UB har Göteborgs universitetanslutit sig till det nationella avtaletmed Elsevier.

Göteborgs universitet prenumererade itryckt form på ca 180 av ”elseviertid-skrifterna” och får nu med detta avtal,under år 2000, tillgång till ytterligare900 titlar från Elseviers förlag. Avtaletomfattar årgångar från 1997 ochframåt.

UB:s elektroniska tidskriftsinnehavhar i och med detta kraftigt utökatsoch omfattar nu mer än 4 000 elektro-niska tidskrifter.

I UB:s digitala bibliotek hittar dusamtliga elektroniska tidskrifter som ärtillgängliga för alla användare inomGöteborgs universitet.

OBS! De som lägger upp bokmär-ken på ”elseviertidskrifterna” bör vetaatt adresserna på de allra flesta kom-mer att bytas i februari månad.

Vill du söka i de elektroniskatidskrifterna hemifrån?

För att komma åt de elektroniska tid-skrifterna, eller UB:s databaser, hem-ifrån krävs att du är ansluten tillGöteborgs universitets datanät GUNETeller att ditt modem är uppkopplat viaTeleNordia-avtalet för studenter ochanställda vid GU – eller att ditt modemär uppkopplat till GU:s eller Mednetsmodempool.

Andra Internetabonnemang

Har man andra Internetabonnemangän ovan nämnda kan man tyvärr intenå UB:s databaser och elektroniskatidskrifter.

Frågor eller synpunkter

Har du frågor eller synpunkter påelektroniska tidskrifter kan du skickaett e-postbrev till fulltext@ub.gu.se

Nya hemsidor

Förbättrad struktur och funktionalitet! Den nya enhetliga designen ger enökad översiktlighet och tydlighet. Frånden centrala ingångssidan hittar mangenerell information om UB menockså länkar till specifika resurser ochinformation från de olika biblioteks-enheterna.

All väsentlig information från våragamla hemsidor är kvar, samtidigtsom en hel del nya sidor lagts till. Enbra sökhjälp är det nya INDEX somligger överst i vår navigationslist.

De som har äldre (före 00-01-22) bok-märken/www-adresser till UB:s olikasidor kan dock få felmeddelande,eftersom stora delen av webben haromstrukturerats.

Adressen till den nya hemsidan ärdensamma som tidigare: www.ub.gu.seDigitala biblioteket har adressenwww.ub.gu.se/Gdigwebmaster@ub.gu.se tar gärna emotsynpunkter och frågor.Välkommen till UB – i egen fysisk person eller via nätet!

BIRGITTA STEVINGERinformationsbibliotekarie

Några exempel:

AktuelltVad händer vid GU? Här hittar dupressmeddelanden, GU Journalen,debattforum, öppna föreläsningar, kon-ferenser, teaterföreställningar,Universitets-TV och mycket mer.

Student /UtbildningAllt som har med våra utbildningar ochstudentliv att göra: kurser, program,studieinformation, studentservice ochinformation om studier och praktikutomlands.

ForskarutbildningHär finner du information om forskar-utbildning samt länkar till respektivefakultets sidor.

Forskning /UtvecklingsarbeteHär hittar du databaser, kataloger,avhandlingar, pressmeddelanden ochfakulteternas egna sidor om forskningoch utvecklingsarbete.

Näringsliv & samhälleUniversitetets kontakter med näringslivoch samhälle som t ex forsknings-service/EU-forskning, uppdragsutbild-ningar, skolsamverkan, GU Holding,Teknikbrostiftelsen mm.

Internationell samverkanFör dig som vill studera, forska, görapraktik utomlands eller vill ha informa-tion om GU:s internationella kontakteri övrigt.

WebbindexHittar du inte den information dusöker? Använd webbindex – sökverkty-get som söker information i alla hemsi-dor vid GU. Här kan du göra en enkeleller en avancerad sökning. Ju mer duutnyttjar avgränsningarna – desto bätt-re blir dina chanser att träffa rätt vidsökningen.

Premiär för ny webbplatsGöteborgs universitets webbplats har fått ny design och ny struktur. I fortsättningen ska det bli lättare för dig att hitta det du söker.

gu journalen 1|00 15

NYA PROFESSORER

Marja-Riitta Taskinen, nordisk professor i medicin

Lena Rossander-Hulthén, professor i klinisknutrition med inriktning mot human spårämnes-forskningLars Sennerby, professor i handikappforskningMats Sandberg, professor i biokemiHåkan Nygren, professor i histologiIan Milsom, professor i obstetrik och gynekologi

Henrik Hagberg, professor i obstetrik ochgynekologiJan-Olof Karlsson, professor i histologiElisabeth Hansson, professor i gliacellforskning

Gösta Granström, professor i öron-, näs- ochhalssjukdomar

Per Elias, professor i medicinsk och fysiologiskkemiJan Wennström, professor i parodontologiJan Olsson, professor i ondontologisk teknologi

Mats Jontell, professor i endodonti med oraldiagnostikClaes-Göran Emilson, professor i cariologi

Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskapmed inriktning mot genusforskning

Anders Wiklund, professor i musikdramatik medkällkritisk gestaltningGunnar Eriksson, professor i kör och kördirigering

NYA DOCENTER

Bente Molau, docent i systematisk botanikBjörn Andersson, docent i internmedicinJia-Yi Li, docent i neurobiologiMåns Henningson, docent i teoretisk fysikDinko Chakarov, docent i fysikMats Halvarsson, docent i materialvetenskapGunnel Hensing, docent i socialmedicin Ann Hellström, docent i experimentell oftalmologiThomas List, docent i klinisk bettfysiologi

På grund av många nyförordnaden vid årsskiftethar vi dessvärre inte plats att publicera helalistan. Vi hänvisar därför till aktuelltsidan påGU:s webb, där alla förordnaden finns med:www.gu.se/aktuellt

Personalnytt

FO

TO

: A

LLA

N E

RIK

SS

ON

®

Låt oss medver-ka till ett beståen-de minne för alla som deltar i Ditt kon-ferensarrangemang.

Låt nästa konferens bli

den bästa!Epost: varbergs.stadshotell@draupner.se. Internet: www.draupner.se

Tel. 0340-69 01 00, fax 69 01 01.

BEST WESTERNVARBERGS STADSHOTELL

Nästa konferens i VarbergSom en av Hallands största anläggningar

skräddarsyr vi Dittarrangemang

utifrån våraförmånliga

helpensions-paket!

För förutsättnings-lös offert - Prata med

Maria eller Marie!

Skräddarsydda konferens-arrangemang med ramavtal.

Nämnaren, Nordens största tidskriftför matematiklärare, fyller 25 år.Grundaren, som lett och utvecklat tid-skriften under alla år, heter GöranEmanuelsson.

Han arbetar vid Nationellt centrumför matematikutbildning och har, för-utom Nämnaren, också grundatNordens första forskningstidskrift iämnesdidaktik, NOMAD. Han harockså utvecklat modeller för grundut-bildning av matematiklärare och ärprojektledare för Matematikbiennalen.Dessutom har han skrivit läroböcker.

Kan du berätta om hurNämnaren kom till?

– Från början bestod tidskriftenbara av stenciler som vi skickade tilllärare och skolor för att stimulera tillidéutbyte och utvecklingsarbete. Menstencilerna blev snabbt populära ochskolorna ville abonnera på tidskriften.Nu har vi närmare 5 000 abonnenteroch det är de som bekostar tidskriften– vi har under dessa 25 år inte fåttnågra större bidrag utifrån.

– I Nämnaren har vi försökt utmanatraditionen. Vi har sökt visa på hureleverna på enklare och intressantaresätt kan lära sig mer matematik än vadvi kanske hittills trott.

Hur då?– Matematikundervisningen behö-

ver bli mer problemorienterad. En

utbildad handledare kan leda och stöt-ta eleverna, få dem att vilja nysta i pro-blemen och fundera vidare. Elevernaska inte bara kunna rabbla formler, deska framför allt förstå vad formlernabetyder och kunna använda dem.

– I Sverige har vi inte satsat särskiltmycket på utbildning av matematiklä-rare. Sverige är till exempel det endanordiska land som saknar professur imatematikdidaktik. Ändå kan man för-bättra utbildningen i ämnet på allanivåer, från förskolelärare och upp tillhögskolan.

– Och att satsa på matematik är vik-tigt eftersom ämnets betydelse baraökar. Det var bland annat därför vi kal-lade årets matematikbiennal ”Tid förmatematik”. Inte bara naturvetareutan också ekonomer och samhällsve-tare behöver matematik för att tillexempel kunna göra prognoser ochbygga modeller.

Hur ser framtiden ut förNämnaren?

– Vi tänker göra en hemsida som skabli ett komplement till tidskriften. Därkommer att finnas problem som kan-ske kan göra eleverna nyfikna på matteoch stimulera till gemensamma upp-täckter av lärare och elev. Kombina-tionen tidskrift och aktiviteter på nätettror jag kan bli väldigt intressant.

EVA LUNDGREN

Maja Lindquist, institutionen för miljövetenskap och kulturvård, har till-delats andra pris på 30 000 kronor i tävlingen Unga byggforskare –99.

Maja Lindquists examensarbete heter ”Spånplattornas triumf. Historierom 1970- och 1980-talens renoveringar. Bakgrund, genomförande ochkonsekvenser” och beskriver hur bostadsbeståndet omvandlats under desenaste decennierna och vilka konsekvenser detta medfört för miljön. Imotiveringen betonas att Maja Lindquist vågat ställa kontroversiella frå-gor om varför ombyggnad ofta skettpå ett så ovarsamt sätt.

– Jag har bland annat undersöktvarför man under en viss period valtatt renovera i stället för att bygga nyttoch vad de politiska och ekonomiskakrafterna haft för betydelse för olikatrender inom byggandet, säger MajaLindquist.

Hon arbetar för närvarande på ettprojekt i Länsstyrelsens regi om efter-krigstidens bebyggelse som så små-ningom ska resultera i olika utställ-ningar.

Sammanlagt fem unga forskare harbelönats i tävlingen som arrangeras avByggforskningsrådet och Boverket.

25 årsjubileum för matematiktidskrift

Prisbelönat examensarbete

Göran Emanuelsson ledernordens största tidskrift förmatematiklärare.

När du vill boka konferenser eller gästbostäderKonferenslokaler i Ågrenska villan (Hagåsplatsen 2) och Ekmanska villan(Ekmansgatan 7), telefon: 773 4635, vardagar kl 09.30-11.00, 14-15.30.För bokning av gästbostäder ring: 773 4638, vardagar kl 08.00-16.30. Gemensamt faxnummer för båda bokningarna är: 773 4638

Glöm inte att ändra adress!Varför tar posten så lång tid? Ja, det kan bero på att du har glömt att med-dela adressändring. I så fall kan det dröja flera dagar innan posten nårdig. Trots att det var två år sedan GU ändrade sin adress till postnummer405 30 är det fortfarande en stor del av den inkommande posten som sor-teras under det gamla numret 411 24.

Tillfälliga forskningslokaler uthyresLediga forskningsslokaler finns på St Pauligatan, nära Redbergsplatsen. Takontakt med docent Birger Trollfors eller dr Elisabeth Bergfors, tel 84 58 48,fax 84 58 79, e-post: birger.trollfors@medfak.gu.se

Notiser

Varbergs Stadshotell är en av universitetets ramavtalsleverantörer.

GÖTEBORGS UNIVERSITET, Vasaparken, se 405 30 Göteborg

Göteborgs

Postregion

Porto betalt

P 410280400

Nästa GU Journal utkommer i början av mars

JournalenGU

Gästkrönikan

En vänlig form av dödsdom

et började med ett telegram omatt mannen befann sig på ettfinskt fartyg. Själv var han

flykting från Österrike och hade ham-nat i Belgien. Detta var 1934. Av tele-grammet framgick att han var på vägtill finska fronten mot Sovjet. På såsätt hoppades han kunna motarbetanazisterna. Det var hans dröm att fåstopp på deras framfart.

När jag såg på mannen fann jagsnart att han inte var i sådan formsom krävs för att slåss. Han var märktav flykten och huvudet darrade ideli-gen, ideligen. Till yrket var han läkareoch hade hjälpts av arbetare i Österri-ke att fly. Själv hade han i smyg, efter-som han som jude var förbjuden attarbeta, hjälpt arbetarna.

Nu var hustrun ensam kvar i Wien.Hon var för övrigt inte judinna ochkunde hanka sig fram på egen hand.Deras enda barn, en 11-årig flicka,hade sänts till ett barnhem i Göteborgsom upprättats för flyktingbarn. Dettavar i kristallnattens tid då alla befannsig i chocktillstånd. Det hade kostathonom stora pengar att komma in iBelgien utan tillstånd. Hans packningvar minimal och bestod i stort sett avDostojevskijs Bröderna Karamasoveller kanske var det Idioten. Hansinstrument hade smugglats ut av hust-run så att han kunde arbeta som läka-re, fastän utan att ta betalt. Hans sistapengar hade gått till att muta sigombord på den finska båten, somskulle föra honom till krigsfronten.

Kyla och is tvingade båten att sökahamn i Helsingborg. Telegram hademeddelat mig vad som höll på att ske.Jag fick tag på flickan och reste ner tillHelsingborg för att de två skulle träf-fas. Som jude och flykting tvingadeshan i land och placerades i fängelse-

häkte. Där umgicks vi. Flickan fickbesöka fadern varje dag och det gjordehonom mycket gott.

I övrigt vistades hon hos mina släk-tingar, som hade en jämnårig flicka.

Det blev ett ganska underligt liv.Jag stod i ständig telefonkontakt medolika personer och myndigheter för attförhindra att mannen skickades tillba-ka till nazisterna. Samtidigt satt man-nen och jag och diskuterade medvarandra, han sittande på cellens endamöbel – en bäddsoffa – och jag på klo-settlocket. Där diskuterade vi politik,filosofi och andra problem.

En dag var det klart. Båten skulle gåutan honom och myndigheterna för-klarade att han skulle föras till häktet iGöteborg i avvaktan på vidare befor-dran. Vi åkte alla tre dit i en polisbil.Flickan tyckte det var spännande menockså otäckt. Han fick stanna i Göte-borg ganska länge och ofta besökaflickan på barnhemmet i sällskap meden polis. Besöken hade ett specielltvärde för honom. Barnhemmet ljöd avskratt och vanligt flickprat. Där fannsinte heller den ohyra som var en stän-digt plåga i fängelset. Även jag fick vidett tillfälle en ”panka” eller – om ni såvill – en vägglus med mig hem.

Alla förhandlingarna till trots fickhan inte stanna i Göteborg. Han skul-le ut ur landet. När det kom till kritanville man inte ta emot honom iFinland utan han skulle tillbaka tillBelgien. Förgäves bönade och bad jagom tillstånd för honom att stanna iSverige. Han var ju en skicklig läkareoch skulle kunna göra nytta för sig.Men Sverige ansåg sig inte ha plats såhan sändes iväg. Hans darrningar ikroppen blev värre och värre. Mensådana ”bagateller” tog man inte hän-syn till.

Nu började en ny jakt efter honom.1940 hamnade han i franskt fängelseoch blev något slags fånge i södraFrankrike, där han skulle lasta sten påjärnvägsvagnar. I breven till dotterntalade han om att han nu var starkareän någonsin, fastän hans stil skvallra-

de om att händerna darrade mer ännågonsin. När sommaren 1942 komhoppades han på att få ett svar på sinaansökningar om hjälp till USA. Med-delandet berättade att ett s k affidavidfrån USA snart skulle komma, men närdet äntligen var färdigställt var han pånytt på väg – ”encore en France” stoddet i ett brev, som antydde att nu hadeden sista resan börjat. Han hade till-sammans med andra flyktingar stuvatsin på ett lasttåg som gick till Polen. Iytterligare ett brev bad han mig hälsafångvaktaren i Helsingborg och tackaför all omsorg denne visat honom.Vakten hade varit bekymrad över hansdåliga aptit. Den vänligheten kundeden flyende inte glömma.

Breven blev inte många. Han ham-nade tillsammans med 100 000 slavar-

betare i flyktinglägret Blechhammer,anslutet till Auschwitz. Slavarbetarnahade Vichyregeringen lovat Hitler. Frånlägret gick marschen vidare till nästaläger. Det var en dödsmarsch. Hansmarsch slutade i staden Weimar, engång ett kulturens högsäte men vidhans död behärskat av nazisterna.

Nu skall vi enligt regeringsbesluterinras om förintelsen. Denne läkarevar en av dem som sändes i dödensedan Sverige avvisat honom.

INGRID SEGERSTEDT WIBERG

D