41
Estetisk-filosofiska fakulteten Maria Nyström Kjellgren Går skapande förmåga att utvärdera? Tre gymnasielärares syn på skapande förmåga och hur skapande förmåga kan utvärderas. Is it possible to evaluate creative ability? Three secondary school teachers’ sights on creative ability and how creative ability can be evaluated Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum: 10-06-2008 Handledare: Arno Sarnaak

Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Estetisk-filosofiska fakulteten

Maria Nyström Kjellgren

Går skapande förmåga att utvärdera?

Tre gymnasielärares syn på skapande förmåga och

hur skapande förmåga kan utvärderas.

Is it possible to evaluate creative ability?

Three secondary school teachers’ sights on creative ability and how

creative ability can be evaluated

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 10-06-2008

Handledare: Arno Sarnaak

Page 2: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Abstract This survey aims to find out if creative ability goes to evaluate in aesthetic activities on upper secondary level. The method that has been used in this work is qualitative interviews with tree teachers involved on one or other way in aesthetic matters. The teachers try to respond to what creative ability is and if it is possible to evaluate. The result shows how difficult it can be to define creative ability and that evaluation of creative ability, according to the teachers, is possible and desirable. It also shows that evaluation of creative ability is important to help the student to know what he/she has learned. Keywords: Creative ability Evaluation Easthetic activities

Page 3: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Sammanfattning Denna undersökning syftar att ta reda på om skapande förmåga går att utvärdera i estetiska verksamheter på gymnasienivå. Metoden som använts i det här arbetet är kvalitativa intervjuer där tre gymnasielärare, involverade på ett eller annat sätt i estetiska ämnen, försöker att besvara vad skapande förmåga är och om det går att utvärdera. Resultatet visar hur svårt det kan vara svårt att definiera skapande förmåga. Att utvärdering av skapande förmåga, enligt lärarna, är möjlig och önskvärd. Den tar också upp att utvärdering av skapande förmåga är viktig för att hjälpa eleven att förstå vad han/hon har lärt sig.

Nyckelord:

Skapande förmåga Utvärdering Estetiska verksamheter

Page 4: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 2 -

Innehållsförteckning 1 Inledning..................................................................................................................................1 Syfte och avgränsning ............................................................................................................1 Disposition..............................................................................................................................1

2 Litteraturgenomgång ...............................................................................................................3 Vad är kunskap? .....................................................................................................................3 Vad är Estetik?........................................................................................................................4 Vad säger läroplanen? ............................................................................................................5 Vad säger kursplanen för Estetisk verksamhet? .....................................................................5 Vad säger läroplanen om skapande förmåga och utvärdering av skapande? .........................6 Arts PROPEL .........................................................................................................................7 Portföljvärdering av elevers skapande i bild ..........................................................................8 Preciserade frågeställningar..................................................................................................10

3 Metod.....................................................................................................................................11 Urval .....................................................................................................................................11 Datainsamlingsmetod ...........................................................................................................11 Genomförande ......................................................................................................................11 Undersökningens validitet ....................................................................................................12

4 Resultat ..................................................................................................................................13 Redovisning av intervjuerna.................................................................................................13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga?...................................................................13 Sammanfattning: Vad är skapande förmåga.....................................................................14 Fråga 2: Kan man sätta ord på skapande? ........................................................................14 Sammanfattning: Kan man sätta ord på skapande? ..........................................................15 Fråga 3: Är produkten viktig i skapande verksamhet? Är processen viktig i skapande verksamhet? ......................................................................................................................15 Sammanfattning: Är produkten viktig i skapande verksamhet. Är processen viktig i skapande verksamhet? ......................................................................................................17 Fråga 4: Går skapande förmåga att utvärdera? .................................................................17 Sammanfattning: Går skapande att utvärdera? .................................................................18 Fråga 5: Hur gör du när du utvärderar skapande i kurserna du har? ................................19 Sammanfattning: Hur gör du när du utvärderar skapande i kurserna du har?..................20 Fråga6: Använder du dig av olika metoder när du utvärderar skapande? ........................20 Sammanfattning: Använder du dig av olika metoder när du utvärderar skapande?.........21 Fråga 7: Hur kan utvärdering av skapande verksamhet bli ett stöd för inlärning?...........21 Sammanfattning: Hur kan utvärdering av skapande verksamhet bli ett stöd för inlärning?..........................................................................................................................................22

Analys av intervjuerna..........................................................................................................23 5 Diskussion .............................................................................................................................24 Metoddiskussion...................................................................................................................24 Resultatdiskussion ................................................................................................................24 Vad är skapande förmåga? ...............................................................................................24 Går skapande att utvärdera i estetiska verksamheter? ......................................................25

Slutsats..................................................................................................................................28 Förslag till fortsatt forskning ................................................................................................28

Page 5: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Referenser Bilagor

Page 6: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 1 -

1 Inledning Alla lärare som arbetar inom estetiska ämnen som någon gång har satt ett omdöme eller ett betyg på någon elev, vet hur svårt det kan vara att bedöma. De estetiska verksamheterna som sådana kan, när man läser kursplanerna och målen, uppfattas som mycket ”luddiga” och svårtolkade. Då ligger det kanske inte långt ifrån att tänka sig att det är mycket svårt, när det kommer till utvärdering och betygssättning att göra bedömningar av elevers skapande förmåga. Men många lärare tar till metoder, egna och vetenskapligt bevisade, för att på något sätt få struktur och begriplighet i bedömningen. För mig, startade det hela med en betygsmodell som jag fick ärva av en kollega, när jag arbetade som lärare på Hantverksgården i Ransäter. När de första betygen skulle sättas på de kurser jag haft, fick jag ett betygsformulär som hon i sin tur hade fått av en kollega från Schillerska gymnasiet i Göteborg.1 Betygsmallen visade sig vara ett utmärkt stöd vid bedömning och blev det verktyg jag kom att använda vid omdömen, betygsättning och elevsamtal under mina 10 år jag jobbade på hantverksprogrammet. När jag under våren 2007, började läsa in lärarbehörigheten på universitetet visade det sig att betygsmallen som jag hade använt mig av, hade vetenskapliga belägg bakom sig. Jag har använt mig av modellen för att sätta betyg, värdera elevers skapande förmåga och att få elever involverade i sitt eget arbete där processen och produkten är de viktiga element för att få en helhet i bedömning och insett att det har varit en stor hjälp och ett bra verktyg i skolarbetet. För mig har det, kanske tack vare modellen, varit en självklarhet att kunna bedöma elevers arbete och både se elevens starka sidor och de sidor som eleven behöver utveckla. Jag har aldrig förut reflekterat över metoden som sådan utan mer sett det som en utmärkt mall att använda. I och med användandet av modellen så har jag upplevt i mitt eget arbete som pedagog att modellen inte bara har varit ett redskap för att sätta betyg, men också för att planera lektioner, kurser och terminer, med modellen som grund. Modellen har för mig uppfattats, som ett förhållningssätt jag bär med mig i det dagliga arbetet som lärare.

Syfte och avgränsning Syftet med arbetet är att undersöka några gymnasielärares syn på om skapande förmåga går att utvärdera i estetiska verksamheter på gymnasieskolan. Med estetiska verksamheter menas här verksamheter av estetisk karaktär i hela kurser, program men också fristående uppgifter som behöver utvärderas.

Disposition Arbetet är här uppdelat i kapitel. I kapitel 2 gör jag en litteraturgenomgång där jag tar upp olika begrepp som berör frågeställningen och som väckt min nyfikenhet under utbildningens gång. Under rubriken Metod, i kapitel 3, beskrivs tillvägagångssätten hur urvalen gjorts, data insamlingsmetoderna och hur proceduren kring arbetet har varit.

1 Se bilaga 1

Page 7: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 2 -

I kapitel 4 redovisar jag intervju resultaten och i kapitel 5 finns metoddiskussionen och resultat diskussionen kring frågeställningen. I samma kapitel finns också slutsats och egna reflektioner.

Page 8: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 3 -

2 Litteraturgenomgång I litteraturgenomgången berörs olika aspekter och begrepp som kommer att ligga till grund för frågeställningen: om skapande förmåga går att utvärdera i estetiska verksamheter på gymnasieskolan. Den första delen kommer att försöka ringa in vad kunskap är på ett generellt plan men också med utgångspunkt från estetiska perspektiv Den andra delen kommer att ta upp vad läroplanen säger om skapande förmåga och utvärderingen av densamma. Den tredje delen kommer att presentera ett projekt kallat Arts PROPEL och metoden som ligger till grund för den betygsmodell som jag utgått ifrån i mitt arbete.2

Vad är kunskap? Kunskap kan enligt Gustavson beskrivas som information som förstås i ett sammanhang. Den blir till kunskap när en människa tar det till sig och förstår. I och med att eleven tolkat informationen och gjort den till sin egen kan hon förstå omvärlden och förhålla sig till den. Något som är i ständig förändring då våra referensramar ändras i takt med att vi lär oss mer och i takt med att samhället och omvärlden förändras menar Gustavson. 3 Molander beskriver att kunskapens centrum, sett i ett vidare perspektiv, innefattar olika former av kunnande, insikt och omdöme. Molander menar att kunskapen ligger i: a) kroppen b) kulturen (gemenskapen) c) handlingen. 4 Att ett av kunskapens centrum ligger i kroppen beskriver också Lenz Tagutchi när hon säger att ”saker blir till för mig inom ramen för den relation som de har till min kropp”5 Hon menar att kroppen är den kommunicerande länken mellan individen och världen som omger individen. Här lutar sig Lentz Tagutchi mot filosofen Merleau- Ponty och hans teori som säger:

Min kropp är delaktig i Världen och förstår den genom sin delaktighet i den 6

Att kunskapens centrum finns i kulturen eller gemenskapen som Molander också definierar det, beskriver att kulturen kan vara på vilket sätt vi ställer frågor, hur vi arbetar med saker, till och med i kriterierna när vi bedömer är kunskap som har centrum i kulturen och den gemenskap vi befinner oss i. För att förtydliga det hela kan vi se skolans värld som en sådan kultur och gemenskap som formar vårt sätt att tänka och förhålla oss till information och arbetssätt som sedan blir kunskap.7 I Handlingen, menar Molander, ligger mänskliga handlingar och handlings vanor som en av de centrum kunskapen sitter i. 8

2 Se bilaga 5 3 Bernt Gustavson (2002) Vad är kunskap, Myndigheten för skolutveckling s.39 4 Bengt Molander (1996) Kunskap i handling , Göteborg: Daidalos förlag s.45-46 5 Hillevi Lenz Taguchi (1999)Varför pedagogisk dokumentation, Stockholm: HLS förlag s.35 6 Hillevi Lenz Taguchi (1999)Varför pedagogisk dokumentation, Stockholm: HLS förlag s.35 7 Molander (1996)s.49 8 Molander (1996)s.45-46

Page 9: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 4 -

De här tre grenarna av kunskapens centrum kallar Molander också för tyst kunskap, dvs. kunskap som inte kan beskrivas även om man kan utföra det. Vilket han också beskriver med andra termer som: förståelse, färdighet, säkerhet, behärskande av konst, omdöme, begåvning erfarenhet och personligt engagemang.9

Vad är Estetik? För att tydligare kunna precisera innebörden av Estetisk verksamhet kommer jag här att precisera begreppet estetik. I Svenska Akademiens Ordlista presenteras Estetisk som en vetskap om det sköna10 Paulsen säger att ordet estetik härstammar från Grekiskans aisthesis som kan översättas till förnimmelse, sinne och känsla. Paulsen säger att en traditionell definition av det estetiska är i samband med det som samhället menar är konst. Oftast den konst som allmänt uppfattas behagfull och angenäm. Här gör Paulsen direkt koppling till ” det sköna” Vidare poängterar Paulsen att estetikbegreppet innehåller allt som kan förnimmas och upplevas, och innefattar inte bara konst utan t.ex. också naturen, människan eller andra företeelser. Det viktiga är anser Paulsen att världen betraktas med en estetisk inställning. 11 Paulsen berättar, från ett historiskt perspektiv, också om estetik som vetenskap och tar bland annat upp Immanuel Kants syn på estetiken som kunskapsform, där estetiken befinner sig längst ned på kunskapsstegen. Vidare talar Paulsen om att under 1850-talet ökade förståelsen kring estetikens betydelse för kultur och uppfostran speciellt i England och Tyskland där en önskan uttrycktes att det estetiska skulle ingå i undervisningen. 12 Enligt Paulsen, och här tar hon hjälp av Myhre, så var orsaken till att estetiken skulle in i undervisningen att det fanns oro för att människan skulle tillintetgöras genom brist på livsinnehåll i en ”teknifierad arbetsvärld”. Genom att tillsätta vetskap om det sköna i uppfostran och undervisning, skulle människan bli mer öppen, spontan, välvillig och reducera själsliga konflikter genom skönhet och harmoni. Paulsen hävdar att det gradvis ur ett historiskt perspektiv skett en omläggning av metodiken från att ha varit strävan efter att kopiera reproduktioner till en mer självständig allomfattande verksamhet. Estetikbegreppet i dag, knyts inte an till konst enbart utan det handlar också om en hållning till alla sinnesuttryck i världen omkring oss.13

Estetisk verksamhet ger insikt menar Paulsen. Och syftar här på elevens upptäckt av sina egna gränser och möjligheter på ett sätt som är unikt för det estetiska och som man inte finner motsvarighet i andra ämnen.

I den estetiska processen måste deltagaren genom reflexion kritiskt sortera tankar, analysera tankekedjor, vara målinriktad och utveckla en analytisk medvetenhet.14

9 Molander (1996)s.45f 10 Svenska akademiens ordlista 11Brit Paulsen (1996) Estetik i förskolan , Lund: Studentlitteratur s.29f 12 Paulsen (1996)s. 36f 13 Paulsen (1996)s.37f 14 Paulsen (1996) s.76

Page 10: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 5 -

Paulsen menar att genom insikt inom estetisk verksamhet kan många delmål kan uppnås, man kan förbättra den sociala gemenskapen, skapa insikt i kulturarv och skapa bättre inlärningsmiljö. I elevens upptäckt, ingår det att tänka känna och reflektera.15

Vad säger läroplanen? Det som är gemensamt för de båda läroplanerna, för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, och det frivilliga skolväsendet, Lpf94, är följande innehåll här citerat:

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra.16

Molander använder sig av samma termer när han försöker sätta ord på kunskap som inte kan beskrivas.17 Båda läroplanerna betonar också vikten av att skolan ska ge utrymme och möjligheter att utveckla olika kunskapsformer.

Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan skall ge eleverna möjlighet att få överblick och sammanhang, vilket fordrarsärskild uppmärksamhet i kursutformad skola. Eleven ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. 18

Läroplanen för det frivilliga skolväsendet tar upp att eleven ska få insikt och lära om sin egen förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Förutom att eleven ska kunna lösa praktiska arbetsuppgifter och problemställningar, lära sig arbeta självständigt och med andra så tar kunskapsmålen upp att eleven också ska kunna reflektera över erfarenheter, kritiskt granska och värdera påståenden19 När det gäller riktlinjer i läroplanen skall läraren utgå från den enskilde elevens behov och förutsättningar och stärka elevens självförtroende i att lära, organisera arbetet så att eleven stimuleras till att använda hela sin förmåga och att kunskapsutvecklingen upplevs meningsfull och utvecklas framåt. Vidare säger riktlinjerna att undervisningen ska ha blandning mellan teoretiska och praktisk kunskap så att det blir balans i elevernas lärande. 20

Vad säger kursplanen för Estetisk verksamhet? Kursen Estetisk verksamhet 50p är ett bra exempel att jämföra med i det här arbetet. Dels är kursen är en kärnämneskurs och därmed obligatorisk, med det menas här att kursen skall ingå i alla utbildningsprogram oavsett inriktning.

15 Paulsen (1996)s.78 16 Lpo94 finner man följande strofer under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag s.6 Lpf94 finner man citatet under rubriken Skolans uppdrag och lärande s.6 17 Molander (1996)s.45-46 18 Lpo94 finner man följande strofer under rubriken Kunskaper och lärande s.6 Lpf94 finner man citatet under rubriken Skolans uppdrag och lärande s.6 19 Lpf 94 s.9 20 Lpf 94 s.11

Page 11: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 6 -

Kursens syfte är enligt kursplanen att få elever att utveckla och stimulera sin kreativitet och lust, uttrycka tankar och känslor och handlingar genom estetiska uttrycksmedel. Kursplanen vill också väcka intresse och skapa förståelse för kultur och skapande verksamhet. I beskrivningen av kursens karaktär och uppbyggnad kan vi läsa att kursen skall ge en introduktion till olika estetiska verksamheter och olika estetiska uttryck där spännvidden går från de traditionella konstnärliga metoderna till de mer moderna, digitala metoderna och kan inriktas mot olika områden inombild dans, teater musik och formgivning. Kursplanen säger också att upplevelser och reflexion är en del av ämnet. Som mål att sträva mot tar kursplanen för estetisk verksamhet upp att eleven bland annat skall: 21

• Utveckla sin fantasi och lusta att uttrycka sig. • Stimuleras till eget skapande • Bli medveten om de estetiska uttryckens roll • Utvecklar sin förmåga att tolka och bedöma vardagliga estetiska företeelser • utvecklar känsla för estetiska värden och betydelsen för den enskilde och samhället • tillägnar sig kunskaper om och erfarenheter av estetisk verksamhet

Till kursplanen tillkommer betygskriterierna där eleven ska bedömas. Kriterierna man tittar kring är i den här kursen:

• Eleven ger exempel på olika konstnärliga uttryck och företeelser. • Eleven använder något estetiskt uttrycksmedel för att gestalta en idé eller en tanke. • Eleven beskriver och kommenterar sitt eget skapande.22

Vad säger läroplanen om skapande förmåga och utvärdering av skapande? För att kunna undersöka vad skapande förmåga är och senare om det går att utvärdera får man först definiera skapande förmåga. Det har inte hittats någon bra förklaring till hur skapande definieras men i Svenska Akademiens ordlista förklaras förmåga som duglighet, eller duglig person.23 Läroplanen för de frivilliga skolformerna dvs. Lpf94 för gymnasieskolorna börjar med att betona att de huvudsakliga skolformerna ska förmedla är kunskaper och att skapa förutsättningar för att tillägna sig dessa. Den pekar på vikten av att stärka elevens förmåga att skaffa, finna och använda sig av ny kunskap, då vi lever i ett föränderligt samhälle med stort informationsflöde. Vidare beskriver också läroplanen att eleverna ska utveckla sin förmåga till initiativ, ansvar och förmåga att lösa problem självständigt så väl som i grupp. 24 Läser man i läroplanen för de frivilliga skolformerna(Lpf94) finns inget som tydligt tar upp utvärdering av skapande. Där emot finns att läsa, när det gäller mål att sträva mot i kunskaper, att varje elev i gymnasieskolan skall kunna utveckla förmåga att utvärdera sitt eget lärande.25

21 Se bilaga 4 22 Se bilaga 5 23 SAOL(2006) 24 Lpf 94 skolans uppdrag s.5 25 Lpf94 Mål och riktlinjer, kunskaper, mål att sträva mot s.9

Page 12: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 7 -

Arts PROPEL Under den här rubriken presenteras bakgrunden till en metod som kan användas till utvärdering av skapande förmåga. Den här metoden kom också att används senare i skolverktes rapport som presenteras under nästkommande rubrik. Därav relevansen med att Arts PROPEL presenteras här.

År 1967 startade Harvard universitet ett projekt som kom att kallas Project Zero av filosofen Nelson Goodman för att studera och förbättra undervisning i konst. Syftet med projektet var att försöka förstå, undersöka och utveckla läroprocesser hos barn och vuxna.26 I dag bygger projekt Zero vidare på undersökningarna, och meningen är att kunna hjälpa till att skapa verktyg för att elever ska kunna lära sig att självständigt kunna reflektera över sitt lärande. På det här sättet anses det främja kritiskt och kreativt tänkande och en genuin förståelse för ämnet eleven studerar. Syftet har med tiden blivit att förstå tänkandet och kreativiteten kring konst och bildämnen, vetenskapliga och humanistiska ämnen både på individ- och gruppnivå.

Eleverna i programmet, som för övrigt handlade om ämnen inom bild, musik och fri skrivning, fick chans att göra reflektioner över sina arbeten och möjligheter att göra iakttagelser kring målen med arbetet, starka och svaga sidor etc. Lars Lindström menar i sin artikel att undersökningarna som Harvard Projekt Zero, där för övrigt Lindström har varit gästforskare i utvecklingsprogrammet Arts PROPEL, har visat att skapande har så många dimensioner som, tex. förmågan att se olika perspektiv och ståndpunkter, använda sig olika resurser såväl kulturella som sociala, följa upp och utveckla idéer, upptäcka problem och lösa dem27

Själva benämningen, Arts PROPEL, står för de förgreningar som är representerade i metoden som här nedan förklaras tydligare.

Produktion – Eleven vill lära sig det som krävs för att kunna verkställa sina idéer, i tex. bild musik, skrivande, målande etc.

Perception – Eleven samlar på sig kunskap tex. genom att studera andra konstverk etc, för att kunna förstå på vilka olika sätt och varför man väljer som konstnär. Eleven ser också samband och skillnader mellan sitt eget konstverk och andras arbeten

Reflektion – Eleven värderar sitt arbete med de mål eleven själv satte upp med arbetet och de bedömningsnivåerna som ämnet har.28

Inom Arts PROPEL har man utvecklat två stora mätinstrument för att använda för bedömning och självvärdering. Det ena använder sig av att lära eleverna hantera problem som här kallas för ”open-ended Projects” och kan likna processen och tillvägagångssättet som många konstnärer har när de arbetar. Det andra är portföljen som verktyg, där portföljen härbärgerar utvecklingen i elevens arbetsprocess. Portföljen, i det här fallet, kan vara en mapp som innehåller elevens teckningar och bilder. Portföljen innehåller oftast också en dagbok där

26 www.pz.harvard.edu 10-04-2008 27 Lars Lindström, (2002) Produkt och processvärdering i skapande verksamhet, Skolverket Att bedöma eller

döma Tio artiklar om bedömning och betygssättning, Stockholm Liber distribution s.109-124 28 Se bilaga 2

Page 13: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 8 -

eleverna får skriva om arbetet. På så vis tydliggörs processen. I Portföljen syns produktionen, perceptionen och reflektionen.29

Portföljvärdering av elevers skapande i bild 1998 genomförde Skolverket en nationell utvärdering med utgångspunkt i läroplanerna Lpo 94 och Lpf94. Projektet gick under beteckning ” Utvärdering av skolan 1998 avseende läroplanernas mål”(Us98) I samband med utvärderingen genomfördes fem delprojekt som självständigt, på skolverkets uppdrag, skulle genomföra utvärderingar inom respektive område. Ett av projekten blev underlagsrapporten ” Portföljutvärdering av elevers skapande i bild” där Lars Lindström var projektledare. Projektets två syften är att ge en bild av resultat som uppnås i skolan, under vilka villkor detta sker och att utveckla metoder för att utvärdera skolan, både på nationell och lokal nivå.30 I rapportens sammanfattning ställs bl.a. frågorna vad egentligen skapande förmåga är, om det är något man kan sätta ord på och om det kan utvärderas. I studierna medverkande sammanlagt 17 skolor och 22 lärare i årskurs 2, 5 och nio på grundskolan, samt avslutande året eller avslutade kurser på gymnasieskolan. Därigenom innefattar rapporten att gälla för både lpo94 och lpf94. I skolverkets rapport, strävade undersökningen bl. a. att utvärdera elevers skapande processer och produkter. D.v.s. elevernas sätt att förverkliga, deras intentioner med, produkten och senare också reflektionen över vad de hade åstadkommit. Kriterierna är uppdelade i produkt och processkriterier: Enligt rapporten så grundar sig kriterierna på mål som formulerats i läroplanerna, på kvaliteter som värderas i konstvärlden och på forskning om den skapande processen. Produktkriterier: 1. Måluppfyllelse 2. Bildens formspråk 3. Hantverk Processkriterier: 4. Envishet och tålamod 5. Fantasi och djärvhet 6. Kunna lära av varandra 7. Självkännedom Kriterierna är i sin tur uppdelade i en utvecklingsskala från novis till expert vars modell är hämtad från Dreyfus. Molander hänvisar också till bröderna Dreyfus, som utarbetat en teori om olika kunskapsstadier. Molander kallar det för ”Dreyfuschemat”, som innehåller olika steg vad gäller skicklighet och hur man ökar sin skicklighet från novis till expert. Stegen kännetecknas av att ju närmare expertnivån du kommer ju mindre behöver du analysera och reflektera över vad du gör. Enligt Molanders tolkning av Dreyfus reagerar en expert direkt och instinktivt för att situationen känns igen. Något som kan ta år att lära in. Expertnivån är då man inte resonerar och tänker utan bara gör. 31se figur 1.

29 www.pz.harvard.edu 10-04-2008 30Skolverket (1998) Portföljvärdering av elevers skapande i bild. s.14 31Molander (1996)s.46

Page 14: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 9 -

Observera att det är endast processkriterierna som är representerade i fig1.

Fig. 1 Tabell processkriterier med nivåbeskrivning Ur Skolverket 2002: Att bedöma eller döma, tio artiklar om bedömning och betygssättning. Rapporten tar upp att processkriterier specificeras sällan i bedömnings sammanhang även om de sägs vara väsentliga då de uppfattas svåra att bedöma. Ett sätt att göra processkriterierna synliga är enligt rapporten, att elevens tankar under arbetets gång synliggörs på ett tydligt sätt. Det kan vara att eleven skriver loggbok under arbetets gång eller att eleven videofilmas i intervju sammanhang t.ex.32 Olga Dysthe menar att portföljmetodiken handlar om lärande och syn på lärande33. Portföljmetodiken kan knytas till olika perspektiv på kunskap och lärande. I en artikel preciserar Dysthe vikten av att det är nödvändigt för lärarna att ha en teoretisk bas för sin verksamhet genom att ställa upp förutsättningarna för portföljmetodik. Dysthe menar att för att lyckas med portföljen som metod gäller också att läraren har: a) God kompetens i sitt ämne. b) Pedagogisk grundsyn som balanserar det individinriktade och det sociala. c) Ständig dialog om metodiken med elever och lärare. Dysthe pekar på att det är viktigt att det också finns en stödverksamhet i kommunen eller på skolan som ser till att eleverna får chans att utveckla gemensamma betygskriterier och får

32 Skolverket (1998) Portföljutvärdering av elevers skapande i bild s.8 33Olga Dyste, (2002), Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen Skolverket Att bedöma

eller döma tio artiklar om bedömning och betygsättning s.91-108

Page 15: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 10 -

tillfälle att jämföra hur de värderar portföljerna. Här i får Dysthe stöd av skolverket, vikten av att lärarna talar med varandra i aspekten av likvärdiga bedömningar34 I skolverkets rapport beskrivs arbetet med elevportföljer som bedömdes av den lärare eleven haft och en utomstående, opartisk lärare. Detta menar Lindström är något som försvårar subjektiviteten i en bedömning. Lärarna som bedömde använde sig av en sjugradig kriterieskala där fyra kriterier ringar in processen i elevens arbete och tre stycken ringar in produkten det vill säga det alster eleven åstadkommit. 35

Preciserade frågeställningar Jag kommer att undersöka några lärares syn på skapande förmåga och om det går att utvärdera i estetiska verksamheter på gymnasiet. Jag har till min hjälp följande frågor: Vad anser gymnasielärare om vad skapande förmåga är? Vad anser gymnasielärarna om möjligheterna att utvärdera skapande förmåga?

34 Riksrevisionen Betyg med lika värde? 2004:11 Skolverkets allmänna råd s.26 35 Se bilaga 3

Page 16: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 11 -

3 Metod

Metoderna som är valda till den här rapporten är kvalitativ intervju och granskningar av litteratur. Fördelen med intervjumetoden är att man kan ställa följdfrågor och diskutera. Något som exempelvis en enkätmetod inte skulle kunna erbjuda. De intervjuade personerna är tre kvinnliga lärare, alla verksamma i mellersta Sverige.

Urval Intervjupersonerna har olika bakgrund och är verksamma inom olika typer av gymnasieprogram med estetisk inriktning. Jag har valt att kalla dem vid andra namn än vad de heter i verkligheten. Tanken med valet av intervjupersoner har varit att få en erfarenhetsmässig, utbildningsmässig och ämnesmässig bredd. Likaså skolformen som sådan dvs. kommunal verksamhet kontra friskola är medvetet valt då det kan tänkas råda olika synsätt och tankebanor kring kulturerna i de olika skolorna som på ett eller annat sätt kan påverka frågeställningen.

Datainsamlingsmetod För att svara på min frågeställning, vad gymnasielärare anser att skapande förmåga är och om det går att utvärdera i estetisk verksamhet på gymnasieprogrammen, har jag använt mig intervju som metod.

Genomförande Redan under min praktik på lärarutbildningen tog jag personlig kontakt med lärarna jag ville intervjua. Jag frågade dem om de kunde hjälpa mig i mitt examensarbete genom att ställa upp i en intervju och informerade var och en om att uppgifterna som förväntades framkomma i intervjun skulle behandlas konfidentiellt. Jag berättade också att det var okej att tacka nej om de inte ville vara med och informerade dem om att om de ville, skulle de få synas i undersökningen med fingerade namn. De jag frågade ville ställa upp på intervjuerna. Jag valde att förbereda dem genom att berätta frågeställningen i grova drag och valde ut några frågor, som jag mejlade till var och en. Att förbereda med några frågor hjälper intervjupersonen att fokusera sig och samla tankarna kring intervjutillfället. Jag valde att spela in alla intervjuer på bandspelare och under intervjun har frågorna legat synliga så att samtliga deltagande dvs. Jag och den intervjuade har kunnat se och följt frågeställningarna. De bandade intervjuerna har jag sedan skrivit ut på dator. Intervjuerna tog ungefär en timme att genomföra med var och en av lärarna, men en intervju tog en arbetsdag att skriva ut. Intervjuerna skiljer sig åt på det sätt att frågorna inte ställs i ordningsföljd. I intervjun med Vera blev det mer som en berättelse där Vera själv knöt an till frågorna. I och med det, tog bandet snabbt slut och det syns i den här rapporten genom att Veras svar saknas på några ställen. I Intervjuerna med Kicki och Kajsa har jag varit mer aktiv i att knyta an till frågorna och summera vad som sagts. Kajsa hade också förberett sig inför intervjun på så vis att hon hade med ett bedömningsschema som finns med i Skolverkets rapport om portföljvärdering

Page 17: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 12 -

av elevers skapande i bild. Skolverkets rapport har koppling till Arts PROPEL, vilket också syns i intervjusvaren. 36

Undersökningens validitet Validiteten i intervjusammanhang är hur tillförlitlig intervjupersonens rapport är och hur kvaliteten är på själva intervjun.37 I redovisningen av resultatet låter jag intervjupersonerna synas genom att citera det de berättar.

36 Se bilaga 3 37Steinar Kvale (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, s.214

Page 18: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 13 -

4 Resultat

Redovisning av intervjuerna Under den här rubriken är intervjufrågorna presenterade med intervjupersonernas svar under respektive fråga. Endast det som rör frågorna av svaren är presenterade i undersökningen. Detta urval har gjorts för att snabbt komma till frågans kärna: att undersöka några gymnasielärares syn på skapande förmåga och om det går att utvärdera. Arbetet är på det här sättet presenterat för att läsningen av intervjuerna ska bli tydligare och man på ett enklare sätt ska kunna se sambanden därför är också intervjupersonerna citerade här och var. Intervjuerna är också anpassade till att kunna läsas, genom att talspråket är ändrat till skriftspråk. När det kommer till frågeställningen om processen respektive produkten är viktig i skapande verksamhet, är de frågorna presenterade tillsammans. Under intervjuerna visade det sig att det inte gick att svara på endera processen eller produkten separat, eftersom svaren inte kunde utesluta eller separera det ena från det andra. I resultatet kan lärarna synas olika mycket i intervjusvaren. Det beror på att vissa frågor har legat den intervjuade varmt om hjärtat och då har det på ett naturligt sätt blivit ett uttömmande svar. Det har i sin tur resulterat i att det har i de svaren funnits mycket information att använda sig av. Här nedan presenteras personerna var och en för sig och som redan har påpekats så är namnen här fingerade: Kajsa, 55år, jobbar som lärare inom estetiska programmet och har lång erfarenhet. Hon utbildade sig till bildlärare på Konstfackskolan i Stockholm på 70-talet och har jobbat enbart inom kommunal verksamhet på flera skolor och har därmed erfarenhet av olika arbetsplatser. Kicki, 48år, är utbildad lektor i keramik och har många års erfarenhet av att undervisa på högskola och folkhögskoleverksamhet. Har nu jobbat två år på gymnasieprogram med estetisk inriktning på en friskola. Vera, 39år, har ett förflutet som distriktssköterska men valde att sadla om. är nu, sedan ett år tillbaka, lärare i svenska, historia och specialpedagogik sedan ett år tillbaka. Jobbar på en friskola sedan ett år tillbaka med ämnena svenska, historia och kulturhistoria.

Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga? Kajsa Kajsa anser att det kan vara många olika saker som kan kännetecknas som skapande förmåga men om man ska hålla sig till bildproduktion så säger hon exempelvis att skapande är när man använder en förmåga som man har tillägnat sig genom att öva tekniker och färdigheter.

När man använder det man har lärt sig till att göra något eget, samlar ihop sin egenförmåga så det kommer till form i eget uttryck.

Kicki Kicki menar att när man gör någonting så använder man delar av sig själv i det man gör. Hon resonerar kring skapande och konstaterar att det kan ta sig olika uttryck beroende på vad eleven har för förkunskap, erfarenhet, ålder och vilket material som finns att tillgå.

Page 19: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 14 -

Jag tror att alla har skapande förmåga men det kan synas på olika sätt. En person som kallar sig omusikalisk kan kanske vara kreativ i företagsekonomi så skapande förmåga kan tillämpas i alla möjliga sammanhang till exempel i köket eller i affärsvärlden.

En annan del av skapande förmåga, menar Kicki, är att eleven vågar plocka in nya perspektiv i sitt skapande.

Jag tycker att skapande är när man tar in en okänd faktor i ordningen så att det förnyar sig hela tiden. Då kan man sätta upp listor över okända faktorer som man vill ta in efter hand när det blir tråkigt och går på rutin. Då kan man plocka någon faktor från listan.

Kicki berättar att det är många konstnärer som jobbar med listor med okända faktorer och hennes erfarenhet är att den metoden är mycket lärorik. Några exempel på okända faktorer som Kicki presenterar, kan vara att man byter material, verktyg eller ändrar psykiska ställningstaganden.

Måla det fulaste du vet eller äckligaste. Vad tycker ni är fult vilka färger tycker du inte om? Eller tycker du det är äckligt att få färg på fingrarna? Testa att måla med fingrarna!

Vera Vera är av den uppfattningen att skapande inte kommer med en gång hos elever, även om alla individer besitter skapande förmåga. Hon anser att lärarens uppgift att få igång en process som gör att eleven börjar tänka.

Jag skulle nog vilja säga att skapande förmåga är att låta varje enskild individ komma fram till saker och ting själv, genom och ge dem olika handledningarna i saker man håller på med, kanske i projekt

Många har en lång start sträcka när det gäller skapande, anser Vera och menar också att det är viktigt att man som lärare får tänka på vart det skapande ska leda till och vad det är för mål vi har med elevens skapande.

Sammanfattning: Vad är skapande förmåga Lärarna är eniga om att alla har skapande förmåga, men att den kan ta sig olika uttryck och att det är lärarens uppgift att stimulera eleven att vilja uttrycka sig. Skapande förmåga är när man använder det man lärt sig och gör något eget. Skapande förmåga kan också vara när man använder sig av sig själv i det man gör. Skapande förmåga är också när man vågar förnya genom att plocka in okända faktorer i skapande processen som exempelvis ett nytt material man förut inte använt. Läraren ansvarar för att elevens skapande process startar och att man tar hänsyn till att olika elever behöver olika tid på sig för att komma i gång i sitt skapande.

Fråga 2: Kan man sätta ord på skapande? Kajsa Det är viktigt att sätta ord på skapande, för att elever ska kunna utveckla sig menar Kajsa, men tror inte på att skapande kommer inifrån sig självt.

Page 20: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 15 -

Ska man förhålla sig på något professionellt sätt till skapande så är det ju så här att det råder ju någon slags flumuppfattning om att skapande kommer inifrån sig själv. Det tror inte jag på. Vissa personer har det men långt ifrån alla. Barn producerar ju saker för att de utvecklar sig och

tänker. Det är ju inte generellt, men för det mesta är det så. Kicki Kicki anser att det är väldigt viktigt att man sätter ord på det man gör och att man utgår från elevens förutsättningar när man sätter ord på skapande. Vera Vera menar att det går att sätta ord på skapande och att det är lätt att göra det när man ser vad eleverna gör, sedan vad det är för ord man benämner skapande med är inte så viktigt. Veras uppfattning är att det är viktigt att sätta ord på skapande för att eleverna ska veta vad de håller på med.

Sedan så tror jag ju att om man inte sätter ord på vissa saker och bara pratar och pratar och pratar så går ju eleverna ut här ifrån och så vet de inte vad vi har gjort, vad syftet med lektionerna är. Vi har alla ett behov av att veta och vad det är vi ska kunna, då måste man kanske ha ord på sitt skapande. Även om jag sätter ett ord på projektet så kommer eleverna kanske att sätta ett annat ord men det spelar ju ingen roll.

Sammanfattning: Kan man sätta ord på skapande? Alla lärarna menar att det är viktigt att sätta ord på skapande så att eleverna vet vad de lär sig. Sedan vad man benämner det man lär sig kan vara olika från projekt till projekt.

Fråga 3: Är produkten viktig i skapande verksamhet? Är processen viktig i skapande verksamhet? Kajsa Produkten är viktig tycker Kajsa och menar att det är produkten man ser framför sig och har lust att göra, det vill säga det som gör att man håller på med skapande, men att processen är den som lockar till skapande. Kajsa menar att både produkt och process är viktiga. Processen är ju den som är det lustfyllda och oftast den som driver fram.

Produkten är viktig. Det är ju den som gör att man håller på med skapande men processen är den som lockar en till det. Det är det som är så himla skönt att den lockar .

Om man har gjort det några gånger så vet man ju att det inte är produkten som är det roliga utan vägen dit, resans gång. Båda två är viktiga delar av en helhet, det går inte att bara vara med den ena.

Kicki Kicki tror på en variation i skapande verksamhet och menar att ibland så är produkten viktig.

Tillexempel att eleven gör en tavla den vill rama in och hänga på vägg eller en skål man har drejat och glaserat som skall ges bort i julklapp om eleven vill.

Hon ser inte processen i skapande arbete som en process som går i en bestämd riktning utan som ett träd med olika förgreningar där man kan gå tillbaka och välja en annan förgrening om man så vill.

Page 21: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 16 -

Det här gör att man alltid kan gå tillbaka till en ny förgrening i möjligheternas ”träd” och jobba vidare på den. Det finns ju en orsak till varför man väljer som man gör.

Hon är också av den uppfattningen att process och produkt inte förutsätter varandra utan att det är fullt möjligt att ha en process utan produkt och en produkt utan process och ibland så kan det vara så att produkten hämmar processen. Hon menar också att elever känner frihet i att ha uppgifter som inte kräver en produkt

Processen går inte från en punkt, i en vid båge till produkten, som då är slutpunkten, utan man jobbar från en utgångspunkt som går som ett träd som förgrenar sig. Man skriver upp alla goda idéer som kommer längs vägen och när tiden är slut så kapar man tiden och ser var man hamnade. Fördelen med att jobba på det här sättet är att här får du en process där slutprodukten inte påverkar processen.

Min erfarenhet är att eleverna känner en väldig frihet och upplägget gör att man beröms för risktagande. Risktagandet blir ändamålet. Man väljer en process som skapar många möjligheter

för sig som, i sin tur, gör att man ser hur man väljer i alla val som möjligheterna ger. Ibland är inte produkten önskvärd, för den förpliktar.

Lusten och nyfikenheten är viktiga drivkrafter i den här förgreningsmetoden och processen kräver att man vågar ta risker i sitt skapande menar Kicki. Vidare säger hon att det också att det aldrig händer att två elever hamnar på samma ställe i en process utan produkt eftersom processen är personlig. Kicki säger också att det kan vara skillnad på att skapa i skolans miljö, där bildämnet kanske ses mer som en kreativ process, och i det verkliga arbetslivet där tid och pengar kan vara aspekter som styr processen och produkten.

Om produkten är det som är målet så kanske inte processen är viktig. När man jobbar i design så letar man ju efter snabba lösningar till en produkt och då blir det den kortaste och billigaste vägen som styr. Där är ju i och för sig processen viktig, men man kanske inte har tid att göra det på ett annat sätt. Man måste ta hänsyn till vad det kostar i tid material, och energi och sådant.

Vera Vera säger att det självklart går att ha en process utan en produkt och säger att man som lärare inte kan tänka på att det varje gång ska bli en färdig produkt. Hon ger ett exempel i sin undervisning på en process där eleverna har fått stifta bekantskap med serier som till exempel Nemo, Elvis, Kalle Anka m fl. Sedan har de fått skriva en fortsättning på serien i form av en novell där Vera gav eleverna tiden som begränsning i skapande processen.

Några elever frågade vad de skulle skriva och jag sa att de fick hitta på själva. Ofta är det så att eleverna tror att jag sitter på kunskapen, att jag sitter med svaret. De skrev på novellerna och tyckte det var jättekul. Sedan sa jag: Nu har ni suttit här snart i en hel lektion och skrivit nu är det dags att lägga ned pennan för nu slutar vi för idag. Då var de inne i ett skapande där processen är det viktigaste.

Här får man tänka på de elever som behöver längre startsträcka för att komma i gång och de elever som inte klarar av att skriva på kort tid. Vera säger vidare, att man får hjälpa de eleverna som behöver mer tid. Ett annat exempel på processuppgift som Vera tar upp är när eleverna skriver en fortsatt berättelse, efter att ha gjort en kort intervju med en klasskamrat.

Page 22: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 17 -

De fick tio minuter att skriva på, sedan sa jag att nu har ni gjort en intervju på 10 minuter, nu ska det vara tyst i klassrummet och nu vill jag att ni gör en berättelse utifrån er intervju. De tyckte det var jättekul och det blev fantastiskt bra! När det var 5 minuter kvar på lektionen bad jag dem att runda av. Då var det en tjej som räckte upp handen i klassen och sa: Får vi fortsätta med det här på måndag? Ja, då fortsätter vi på måndag, i vår process svarade jag.

Vera beskriver också arbetssätt där produkten har varit målet för det eleverna ska lära sig. Ett exempel är de planeter som hänger i klassrummets tak där jag sitter och intervjuar Vera. I taket hänger planeter i olika storlekar och färger och i mitten hänger en stor sol. Allt ser ut att vara gjort av papier - maché. Eleverna har studerat medeltiden, läst och sett Tristan och Isolde och läst Dante. Temat på planetprojektet är Dantes nio sätt att komma ner till helvetet där eleverna själva fick uttrycka vad ett helvete kan vara i nutid och sett ur elevernas perspektiv. Utifrån planeterna har de gjort de olika nivåerna i Dantes inferno tills de kommer till helvetet det vill säga solen. Eleverna har fått klippa och klistra och funderat över vad som, enligt dem representerar de olika nivåerna.

Vi har hållit på med Dante och vi har läst om medeltiden och läst och sett Tristan och Isolde. Sedan har vi försökt att ta reda på hur det var att leva på medeltiden. Jag ville att de skulle skapa utifrån det de hade läst och det de hade sett, Temat blev till slut ”Vad är ett Helvete?” Det kan ju vara på olika sätt, som sagt, i taket hänger det nio planeter, Dantes nio sätt att komma ner till Lucifer, satan själv. Eleverna kallar det helvetesprojektet.

Vera säger att det är bra att jobba i projekt där man kan se tydliga resultat för alla har behov utav att få någonting färdigt.

Sammanfattning: Är produkten viktig i skapande verksamhet. Är processen viktig i skapande verksamhet? Här råder det delade uppfattningar bland lärarna men det gemensamma för alla intervjuade är att både produkt och process är viktiga. Kajsa menar att man inte bara kan ha det ena eller andra dvs. produkt utan process och process utan produkt. De är båda viktiga delar av en helhet. Kicki tror på en variation i undervisningen och menar att i bland är produkten viktig och ibland är processen viktig. Kicki säger också att processen går inte går ifrån en punkt till en annan, som då är produkten. Hon menar också att ibland är inte produkten önskvärd för den förpliktar och ibland finns det inte plats för processen. Hon kopplar det sistnämnda till designjobb där tid, material och pengar styr och menar då att där inte finns plats för någon skapande process. Vera menar att man inte kan ta hänsyn till att det alltid ska bli en färdig produkt.

Fråga 4: Går skapande förmåga att utvärdera? Kajsa I skolan så måste man ju utvärdera hävdar Kajsa och säger att det är en av skolans grundvalar att kurser, efter slut, utvärderas. Hon säger också att om hon inte tror på att det går att utvärdera skapande i skolan så skulle det bli tråkigt att undervisa i estetiska ämnen. Kajsa visar en betygsmodell som hon har tagit med sig vid intervjutillfället. Se bilaga 3

Page 23: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 18 -

När jag utvärderar skapande så skulle jag gärna vilja använda den här modellen38 mer generellt men jag har bara börjat titta på den, jag har bara börjat och prova den, inte bara i år utan tidigare. Jag märker att den funkar bra på skapande men den funkar inte speciellt bra när man håller på och lär sig nya tekniker och hur man ska hantera ett material och det är tillräckligt svårt tycker jag, många gånger.

Kajsa säger att betygsmodellen, som hon har prövat vid några tillfällen, inte fungerar så bra när man ska bedöma uppgifter eller moment i kurser där en eller flera kriterier, som finns specificerade i modellen, inte har uppkommit.

Ta till exempel ” Förverkligande av intentionen”39. Om man inte själv satt upp intentionen så är det ju ingen vits med att förverkliga det. Om jag säger att vi ska jobba med självporträtt då måste man också fördjupa sig i vad eleven vill med sitt självporträtt. Jag tror inte det är möjligt när de aldrig har gjort det förut så därför faller intentionen bort ur det här schemat. Likadant är det med kriterierna Undersökande arbete och Uppfinningsförmåga. Undersökande arbete handlar ju om hur man studerar det egna ansiktet i det här fallet. Jag tycker att modellen funkar fullt ut, först när det kommer till uppgifter som bygger på att eleven utgår från en egen idé och det gör de i slutet av utbildningen.

Kicki Kicki hoppas innerligt att skapande går att utvärdera. Hon tar upp samhällsekonomiska aspekter och menar att skapande yrken står svagt för att det är sådana yrken som inte kan mätas ekonomiskt och på så sätt tappar skapande yrken värdet. Hon känner att hon är tvungen att utvärdera och upplever utvärderingar som ett hot. Hennes erfarenhet säger att utvärderingar har större plats på gymnasiet än vad det har på högre utbildningar..

Jag känner mig tvungen att utvärdera och jag har sett det som ett hot. Det kan hända att jag kommer att ändra mig efter hand och att jag kommer att tycka att det är positivt med utvärderingar. Ibland så upplever jag att utvärderingen och betygssättningen kan vara ett sätt att hota elever. Ibland så kan det vara väldigt verksamt att hota och ibland så kan det vara demoraliserande. Önskvärt är ju om man ser utvärderingen och betygssättningen som ett motiverande men för mig så tycker jag att drivkraften i skapande ska ligga i själva lusten att utrycka sig.

Vera Vera är av den uppfattningen att skapande går att utvärdera och säger att om hon inte skulle kunna se elevernas individuella kunskaper, utan enbart gå på vad eleverna presterar på proven, skulle hon inte vara någon bra lärare. Hon menar att det är ett annat undervisningsklimat nu än det var för 20-30 år sedan.

Den här formella träningen när man pluggade in och svarade på frågor och sådär. Det var ju förr, men det är väl klart att jag skulle kunna göra det lätt för mig och köra sådana mätningar man hade förr.

Sammanfattning: Går skapande att utvärdera? Lärarna är medvetna om att man måste utvärdera i skolan, och det skulle bli tråkigt om man inte kunde utvärdera estetiska ämnen. Någon av lärarna menar att man måste dela upp hur

38 Kajsa håller betygsmodellen i handen som finns som bilaga 3 och kommer från 38 Skolverket (1998)Portföljutvärdering av elevers skapande i bild 39 Kajsa syftar till ett av de sju kriterierna som finns i bilaga 5

Page 24: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 19 -

eleverna öser problem, hur de övar tekniker eller om det handlar om en process, när man utvärderar elevers arbete. Kajsa skulle vilja använda betygsmodellen 40men har upptäckt brister i den och menar att modellen inte fungerar speciellt bra i material och teknikövningar. Kicki tycker att utvärderingar har större plats på gymnasieutbildningar än på högre utbildningar. Hon känner sig tvungen att utvärdera och ser det som ett hot. Kicki menar att ibland kan det vara verksamt att hota och ibland kan det vara demoraliserande. Hon önskar att utvärderingen och betygssättningen skulle vara motiverande för eleverna men säger att drivkraften till skapande ligger i lusten att utrycka sig. Vera menar att man får anstränga sig lite med utvärderingarna och det är lärarens uppgift.

Fråga 5: Hur gör du när du utvärderar skapande i kurserna du har? Kajsa Kursutvärderingarna blir mer generella anser Kajsa. Utvärderande av skapande, tolkar hon mer som när man sitter tillsammans i en klass och pratar om det som är aktuellt och om betygssättning. Hon tror det är viktigt att eleverna får en värdering på det de gör. Kajsa menar också att bild kompletterar andra ämnen på ett sätt som inte är allmänt känt. Att bildämnet, som komplement är ett stöd för betygssättning ser hon som självklart, vidare ser hon fördelar med att kunna utvärdera genom att ringa in resultatet med hjälp av kriterier. Hon kan också se att har man inget stöd vid utvärdering kan för exempelvis betyget se ut som subjektivt tyckande.

Om man inte har nått stöd då är det ju klart att betyget kan kännas godtyckligt och se ut som att det bara är subjektivt tyckande. Sedan så är det ju inte alltid som jag är så duktig på att göra det, så att kommunicera med eleverna om betygen, det är inte säkert att jag alltid gör eller hinner med om jag säger så.

Kicki Kicki tycker att det första man ska göra för att ge eleven rätt förutsättningar för att senare kunna utvärdera skapande i kurserna är att hjälpa eleven hitta lusten.

Jag försöker hjälpa eleverna att hitta lusten genom att leta upp bra uppgifter att jobba som gör att de utvecklar gradvis förmågan att skapa på olika sätt och för mig så är ju kommer utvärderingen efterhand som vi kommer igång och om jag känner att det inte kan motivera eleverna utan att använda utvärdering och betyg som argument, då känner jag att jag har misslyckats.

Kicki utvärderar genom att ta hänsyn till elevens utgångspunkt, vilka förkunskaper den hade innan arbetet började och menar att en elev som har tecknat mycket har inte samma förutsättning som en elev som inte tecknat mycket och det ska man ta hänsyn till och bedöma den enskilda elevens utveckling. Hon vill att eleverna ska göra sitt bästa oavsett om de har lätt för sig eller inte eller om de har lite eller mycket erfarenhet. Hon ser också till hur eleven klarar av att fokusera sig på uppgifterna och hur de varierar sig i uppgifterna. Likaså tittar Kicki på om eleven vågar ta risker i sitt skapande.

40 Se bilaga 5

Page 25: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 20 -

Jag värderar väldigt högt att man vågar ta en chans. Att man kanske vågar göra något fult eller konstigt, det vittnar om en forskaranda i skapande verksamhet. Det är jätteviktigt, utan den skulle vi göra samma bilder som på stenåldern!

Eleverna bär ju med sig helt andra saker än vad jag gör som är från en annan generation så det är viktigt att de forskar fram sitt eget sätt. Sedan så är det ju inte säkert att de är lika villiga att gå runt och testa nya saker och då tycker inte jag att de ska ha lika bra betyg som elever som vågar testa nya saker. Det är också viktigt att när de har gjort något bra, så ska de få lov att känna att de gjort något bra och att de är nöjda med sig själva. De ska gärna få ros så att hela klassen ser, Det spar man på och använder som bränsle när man tar nya risker och chanser igen som gör att man utsätter sig för att det kan gå fel.

Vera ( Den här frågan blev inte besvarad av orsaker som påpekas i metodavsnittet som tar upp genomförandet. )

Sammanfattning: Hur gör du när du utvärderar skapande i kurserna du har? Att utvärdera kurser blir mer generellt . Kajsa gör skillnad på kursutvärdering och utvärdering av skapande förmåga. När hon utvärderar bildarbete med eleverna så får de kunskaper, genom att lära sig en arbetsprocess, som de kan föra över till andra ämnen. Kicki menar att kursutvärdering kommer i andra hand. I första hand hjälper hon eleverna att finna lusten, med hjälp av uppgifter som gör att de utvecklar förmågan att skapa. När hon utvärderar ser hon hur de jobbar och hur de koncentrerar sig på uppgiften. Hon har bestämda uppfattningar om vad hon bedömer och anser också att det är viktigt att ta hänsyn till elevens förkunskaper genom att göra enskilda bedömningar.

Fråga6: Använder du dig av olika metoder när du utvärderar skapande? Kajsa Kajsa svarar att hon har delar av olika metoder hon använder sig utav i olika sammanhang och säger att utvärderingarna handlar mest om betygssättningar. Kicki Kicki har testat att låta eleven betygsätta sig själv. Hon har upptäckt att det kan verka mycket motiverande att låta eleverna värdera sig själva för då känner de att de faktiskt har någonting att säga till om och så känner de efter var de står. Vera Vera tycker att hon använder sig av olika metoder när hon utvärderar, och låter eleverna få använda olika uttryckssätt när de redovisar uppgifter.

Musikaleleverna har tillexempel ett stort behov av att uttrycka sig med kroppen. Ibland spelar de gudar och pjäser och det är mycket att de klär ut sig när de ska framföra redovisning. De, liksom designeleverna har behov av att skriva på olika nivåer och designeleverna uttrycker sig gärna genom att presentera redovisningar i vackra och välarbetade produkter, alla är ju olika och har olika individuella uttryckssätt så att säga.

Page 26: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 21 -

Sammanfattning: Använder du dig av olika metoder när du utvärderar skapande? En metod som en lärare prövat är att låta eleven betygsätta sig själv. Vilket gör att eleven får känna efter och reflektera över sina prestationer och var eleven befinner sig i kunskapsnivån. En annan lärare låter eleverna framföra uppgifterna i form av redovisningar där eleverna själva utgår ifrån sina ämnesval. Ett exempel är när musikal eleverna visar sin medeltids redovisning i form av en teaterpjäs.

Fråga 7: Hur kan utvärdering av skapande verksamhet bli ett stöd för inlärning? Kajsa Kajsa menar att det är formulerandet kring metoder som blir stödet för inlärning. Genom att man pratar om det man lär sig och gör blir det synligt och medvetet.

Jag tror ju faktiskt att det inte är förrän man börjar prata om det som det blir fullt medvetet. Det är många saker som blir fullt medvetna först när man pratar om det, och så tycker jag det gäller för mig själv och även generellt, för andra också. Om man skriver om en sak till exempel, då får jag en större medvetenhet, då måste man tänka igenom det. Så vet jag att det funkar .

Hon påpekar också att alla elever inte gör samma sak men när man gör en gemensam utvärdering så kan man pröva andra synvinklar och andra metoder genom att sätta sig in i vad kurskamraterna gjort och lärt sig. Det gör att eleven har möjlighet att närma sig sådant som han eller hon själv aldrig skulle ha gjort eller tänkt ut. Kajsa menar att när hon utvärderar bildarbete tillsammans med eleverna så får de kunskaper som de kan överföra direkt till andra ämnesområden och att de lär sig att en arbetsprocess börjar och att den också har ett slut. Erfarenheterna och det lust fyllda i att skapa menar hon ,kan man föra över till andra ämnen.

Det är så lärandet fungerar även om eleverna inte kan klä det i ord så lär de sig att en arbetsprocess börjar någonstans. Och plockar man på, om processen går framåt, och man blir färdig så har man införlivat någonting med sig själv och sitt kunnande som man inte hade förut. Det känner man när man gjort något skapande, det känns faktiskt! Det kan eleverna överföra direkt till andra ämnen. Den där lustfyllda känslan, den går att få i andra ämnen.

Kicki I den här frågan går Kicki tillbaka till metoden där eleven får betygsätta sig själv och menar att det utgör ett diskussionsunderlag och en fingervisning om vad eleven i fråga faktiskt presterar. Då kan man se om eleven behöver mer motivation eller andra ingångar som andra verktyg eller material eller om det är något annat som fattas. Kicki tar också upp att hon också måste vara lyhörd för de elever som har låg självkänsla och värderar sig själva lågt och de elever som tycker att de gör bra oavsett vad de gör även om de kanske inte är på lektionerna. Hon säger också att det är viktigt att lära känna sina elever och få personlig kontakt. Så det gäller att lära känna sina elever.

Det gäller att komma inpå huden på dem. Det gör man ju bara med personlig kontakt. Och här är det viktigt att se eleverna. Att se varje elev på lektionen, varenda dag. Det kan ju vara svårt när man har 32 elever runt omkring sig men det kan vara en ögonkontakt, ett leende eller något eller en kommentar så att alla känner att: ja, hon har observerat att jag är här idag.

Page 27: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 22 -

Vera Vera utgår från sig själv i den här frågan och säger att det är viktigt att förnya sig som lärare. Hon säger att man inte kan köra samma år från år för då blir det ingen utveckling vilket i sin tur gör att man inte blir en bra lärare. Vera säger också att hon tycker om att jobba ämnesintegrerat och att det då är lätt att utvärdera skapande för det ger eleven chans att använda alla sina kunskaper, även från andra ämnen och här hänvisar hon till ett bok projekt hon haft med eleverna som synliggör elevernas inlärning.

Jag tycker om att jobba ämnesintegrerat så när eleverna, i andra ämnen, höll på att skapa sig en egen bok, då tänkte jag att här kan vi dra nytta av varandra. Då gjorde jag så här att eleverna fick göra en manual. Om man, när en människa under medeltiden och renässansen, som jag då hade pratat om, kan man ju göra en guidning så att de kan förstå resans väg… 41 Här finns allt: snygg design, här har de bränt hål i sidorna föra att de ska se gamla ut de har tagit m bilder och kartor och vävt in det med text om hur medeltiden var, hur man såg på guden, människosynen och kulturen.

Vera säger också att det handlar mycket om nytänkande och att det inte kommer utav sig själv utan krävs att man engagerar sig. Hon säger sedan att det eleverna gör på hennes lektioner kanske de inte gör på andra lektioner och då anser hon att andra lärare faktiskt kan gå in och bedöma vad eleverna gjort på hennes lektioner om det rör andras ämnen.

Det finns många ämnen integrerade här och i det här projektet kan faktiskt olika ämneslärare bedöma sitt ämne om de skulle vilja. Det eleverna kanske inte gör i kursen bild och form kanske de gör hos mig och då är det ju guld för de lärarna att bedöma och värdesätta arbetet de gjort hos mig.

Sammanfattning: Hur kan utvärdering av skapande verksamhet bli ett stöd för inlärning? Utvärdering av skapande kan bli ett stöd för inlärning genom att eleverna kan formulera sig kring det de har lärt sig. Det är när man pratar om det man lärt sig som det blir medvetet.

Det tror jag ju just är formulerandet kring metoder. Jag tror ju faktiskt att det inte är förrän man börjar prata om det som det blir fullt medvetet. Det är många saker som blir fullt medvetna först när man pratar om det. (Kajsa)

Genom att man sitter i en gemensam utvärdering kan också eleverna delge varandra sina erfarenheter, vilket gör att eleverna har möjlighet att pröva olika synvinklar, metoder och idéer som de själva inte kommit på.

När jag utvärderar mitt bildarbete tillsammans med andra, får de kunskaper som jag tror att eleverna för över direkt i andra ämnes områden. Det är så lärandet fungerar även om eleverna inte kan klä det i ord så lär de sig att en arbetsprocess börjar någonstans. Och plockar man på, om processen går framåt, och man blir färdig så har man införlivat någonting med sig själv och sin kunnande som man inte hade förut. Det känner man när man gjort något skapande, det känns faktiskt! Det kan eleverna överföra direkt till andra ämnen. (Kajsa)

41 Vera visar mig elevernas arbeten i form av vackra böcker om medeltiden

Page 28: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 23 -

Analys av intervjuerna Lärarna menar att skapande förmåga är när man använder de kunskaper man har lärt sig till att göra något eget och att kunskaperna är så förankrade att man kan ta in okända faktorer i arbetet och det gör att man utvecklas. De tar också upp att det är lärarens uppgift att plocka fram den skapande förmågan. Här kan jag se att för att ta fram den skapande förmågan krävs det att eleven känner lust, så då är det att ta fram lusten som är den primära uppgiften för läraren. Det är också viktigt att kunna sätta ord på skapande så att eleven vet vad den har lärt sig hävdar lärarna. Sedan vad det är för ord man sätter på skapande tolkar jag lärarnas svar som att det kan vara olika från gång till gång beroende på uppgift och projekt. Lärarna är eniga om att process och produkt är viktiga komponenter i skapande men några av lärarna anser att man kan ha en process utan produkt och vice versa. Det hela kan bero på vad man lägger i innebörden process och produkt. I Kajsas fall kanske produkten är ett resultat även om det inte går att se visuellt, utan där målet är produkten, även om den inte blir förverkligad. I Kickis och Veras sätt att se så behöver produkten inte finnas för att en process ska ske. I några av lärarnas exempel på hur de har lagt fram uppgifterna framkommer att eleverna har, i alla fall till en början, förstått att det ska bli en produkt i slutänden. I intervjuerna kan man utläsa att det är önskvärt att skapande förmåga går att utvärdera. Dels så är de intervjuade överens om att, det enligt lag, måste utvärderas men de beskriver också hur svårt det kan vara. Det man kan se är att metoderna, hur man utvärderar, är olika och här kan det tänkas att det kan spela en roll vilken erfarenhet läraren har som utvärderar. En sådan skillnad som kan man se här, är vilka kriterier som används när man bedömer, t.ex. någon premierar att ta risker, då blir riskfaktorn här ett kriterium. Hur lärarna utvärderar skapande i kurserna de har, ser också olika ut. Kajsa gör skillnad på kursutvärdering och utvärdering av skapande förmåga och menar att kurserna utvärderas generellt medan Kicki låter utvärderingen komma i andra hand. Här kan man se att lärarna lägger olika aspekter i vad en utvärdering är och det understryker uppfattningen om att det är svårt att utvärdera då det inte finns tydliga kriterier att luta sig mot när man utvärderar. Likaså att utvärderingen upplevs som något abstrakt och betungande som man måste göra för att skollagen säger så. Lärarna säger att de använder sig av olika metoder när de utvärderar skapande och här är svaren svävande. Kicki låter eleven betygssätta sig själv som metod för att eleven ska tänka till och reflektera över sin insats. Vera låter eleverna uttrycka sig med kunskaper de fått i andra ämnen, när de redovisar hennes uppgifter, och ser att integrering av ämnen kan göra att utvärdering blir ett stöd för inlärning. Den komparativa analysen kommer att ligga i resultatdiskussionen.

Page 29: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 24 -

5 Diskussion

Metoddiskussion Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer och kopplat dessa till relevant litteratur jag samlat på mig under utbildningens gång. Intentionen har varit att få en erfarenhetsmässig, utbildningsmässig och ämnesmässig bredd. Valet och mängden av intervjupersoner har påverkat undersökningen. Jag har även försökt att välja intervjupersonerna så att kommunalverksamhet och friskola ska vara representerade eftersom det kan vara olika synsätt i olika verksamheter. Hade jag valt tre andra personer på andra utbildningar hade resultatet kanske blivit annorlunda. Men jag tror ändå att det ger en bra bild av hur lärare i estetiska verksamheter på gymnasieskolor resonerar kring skapande förmåga och om det går att utvärdera. Jag valde att presentera intervjuerna under respektive fråga istället för att sammanfatta varje lärare för sig. Jag gjorde så för att det skulle bli lättare att koppla frågorna till svaren på ett mer direkt sätt, så att det skulle bli lättare att få överblick när man läser. Det går heller inte att göra några generaliseringar i resultaten på grund av att intervjupersonerna bara är tre stycken och det har heller inte varit min avsikt. Min erfarenhet av att intervjua har också påverkat resultatet då jag vid vissa tillfällen i intervjuerna skulle ha hållit den aktuella frågan klarare och varit mer aktiv i sammanfattningen. Likaså i intervjun med Vera skulle jag faktiskt ha kunnat anteckna där inspelningsbandet tog slut men här kan jag också se att hade jag varit mer erfaren i att göra intervjuer så hade jag kunnat förutse detta. Då jag under vårterminen 2007 bestämde vad examensarbetet skulle handla om har jag haft gott om tid att samla litteratur och det har varit svårt att göra en avgränsning, mycket på grund utav att frågeställningen bjuder in många litteraturkällor. I det här arbetet valde jag att sammanfatta litteratur jag har läst kring underrubriker som berör kunskap, estetik, vad läroplanerna säger och portföljen som metod, kopplat till Arts PROPEL. Här nedan för jag en diskussion kring resultatet

Resultatdiskussion Diskussionen är upplagd under de två huvudfrågorna från intervjuerna som här står med i form av underrubriker. Jag vill här poängtera att utgångspunkten är vad lärarna anser är skapande förmåga och om det går att utvärdera. För närmare definition se sammanfattningarna av intervjusvaren i resultatavsnittet.

Vad är skapande förmåga? För att överhuvudtaget kunna utvärdera vad lärarna anser om skapande förmåga, måste man ställa sig frågan vad skapande förmåga är. Det har varit svårt att hitta begreppet skapande då det inte finns några direkta förklaringar i ord och uppslagsverk. Däremot finns definitionen av förmåga vilket beskrivs i svenska akademiens ordlista som duglig, duglighet. Lärarna i intervjuerna har tydliga förklaringar på vad de anser är skapande förmåga. Här nedan citeras en lärares förklaring.

Page 30: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 25 -

När man använder det man har lärt sig till att göra något eget, samlar ihop sin egen förmåga så det kommer till form i eget uttryck. (Kajsa)

Att ha skapande förmåga innebär att du har kunskaper som gör att du kan skapa, att du har en viss duglighet. Ett exempel på att tillgodogöra sig kunskap, är när Vera beskriver hur Musikaleleverna klär ut sig under en redovisning. Vera låter eleverna använda sig av olika uttryck för att förmedla sina kunskaper under en redovisning. Eleverna använder kropp och sinnen för att förstå, på samma sätt som Merleau – Ponty beskriver kroppen som förstår genom att delta i Världen.42 Det är också ett bra exempel på det Molander säger, att kunskapen sitter i kroppen.43 Skapande förmåga är också att kunna förstå kunskapen som sitter i kroppen eller med andra ord, att kunna sätta ord på det. I intervjuerna tar Kajsa upp att det är viktigt att sätta ord på skapande för att eleven ska kunna utveckla sig. Jag kan här se att de process- och produktkriterier som tas upp i Skolverkets rapport skulle kunna vara till hjälp för Kajsa att kunna sätta ord på vad eleven har lärt sig och hur utvecklingen skett.44 Vera påpekar i intervjun, är det är viktigt att sätta ord på skapande så eleverna vet vad de håller på med. Det Molander kallar för tyst kunskap, dvs. kunskap som inte kan beskrivas även om man kan utföra det, benämner han också i andra termer som: förståelse färdighet, säkerhet, behärskande av konst, omdöme, begåvning, erfarenhet och personligt engagemang.45 Det här är också ord och termer som vi finner i betygsmallen från Skolverkets rapport angående kriterier, när process och produkt bedöms. 46 De här termerna kan också uppfattas som andra ord för skapande förmåga. Min uppfattning, efter att ha läst litteratur och tagit del av intervjuerna, har blivit att skapande förmåga är när man har tagit till sig kunskap så att man kan göra något eget. Det innebär att man också kan reflektera över sin förmåga genom att sätta ord på den. Då kan skapande förmåga uppfattas som de sju kriterier av elevers process- och produktvärdering rapporten visar.47 På så sätt kan man säga att kriterierna är den skapande förmågan och skolan verksamheten där förmågan utvecklas.

Går skapande att utvärdera i estetiska verksamheter? Enligt intervjuerna är lärarna införstådda med att man måste utvärdera, som exempelvis efter varje kursavslut. Alla är av den uppfattningen att estetiska verksamheter går att utvärdera och någon uttrycker att det skulle bli tråkigt att undervisa i estetiska ämnen om man inte skulle kunna utvärdera. Någon av lärarna menar att om man inte skulle kunna utvärdera estetiska verksamheter skulle det vara svårt att se elevernas individuella kunskaper.

42 Lenz Taguchi (1999) s.35 43 Molander (1996) s.45-46 44 Skolverket (1998) Portföljvärdering av elevers skapande i bild. s.14 45 Molander (1996) s.45-46 46 Se bilaga 3 47 Se uppställningen av de sju process- och produktkriterier s. 8 och 27 i detta arbete.

Page 31: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 26 -

Intervjusvaren på denna fråga pekar på att utvärdering är viktigt för estetiska verksamheter och mycket kanske ligger i att utvärderingen ger både elever och lärare chansen att reflektera över arbetet, kursen, kunskaps process och produkten etc. Om jag sedan tar och tittar på en kurs som exempelvis Estetisk verksamhet 50p, kan jag se att det i kursens mål också står att reflektion ska vara en del i ämnet och att kursen förövrigt berör moment som är för knippade till processer och produkter.48 I intervjun har framkommit att lärarna tillämpar olika metoder när de utvärderar skapande. Till exempel låter en av lärarna eleven betygsätta sig själv för att få eleven att själv fundera över sin insats och värdera var han eller hon står. Att lärare använder sig av olika metoder och därmed också olika kriterier när de utvärderar kan kanske försvåra likvärdiga bedömningar. Min poäng, här i resultatdiskussionen, är att gemensamma kriterier kring utvärdering av estetiska verksamheter kanske skulle kunna underlätta för Kajsa, Kicki, Vera och andra kollegor i estetiska ämnen. En möjlig metod är portföljutvärdering som beskrivs i skolverkets rapport49. Med portfölj menas här att eleven samlar sina alster i en mapp, en portfölj, med tillhörande loggbok. De hjälper att synliggöra elevens kunskapssträvanden genom att precisera process och produkt. Portföljmetodiken kan knytas till olika perspektiv på kunskap och lärande. På så vis kan man säga att metoden öppnar till att kunna arbeta med i arbetslag, över gränser där olika typer av perspektiv kan inrymmas och där med också olika lärare. 50 Det är viktigt att lärare får chans att diskutera med andra kollegor om portföljen som metod i utvärdering då metoden kräver att man är i ständig dialog med alla som är verksamma på skolan. Det som Dysthe tar upp är att det borde finnas stödverksamhet i kommunen där man kan ha kontinuerlig dialog om metodiken. För att kunna utveckla gemensamma betygskriterier behöver alla inblandade delta och få tillfälle att jämföra hur de värderar portföljerna. 51 Något som hon också får stöd i från skolverket som pekar på hur viktigt det är att lärare pratar med varandra för att bedömningarna ska bli likvärdiga. 52

Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan skall ge eleverna möjlighet att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i kursutformad skola. Eleven ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. 53

I ett försök att svara på om skapande går att utvärdera utgår jag från Lars Lindström som tar upp produkt och processvärdering i skapande verksamhet. Eftersom tysta kunskaper är svåra att bedöma kan man försvåra subjektiviteten i en bedömning genom att man är fler lärare som bedömer elevens alster. Lindström tar upp ett exempel ur skolverkets rapport, där lärarna som bedömde använde sig av en sjugradig kriterieskala, där fyra kriterier ringar in processen i

48 Se bilaga 4 49 Skolverket (1998) Portföljvärdering av elevers skapande i bild. (s.14 50 Olga Dyste, (2002) Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen, Skolverket Att bedöma eller

döma tio artiklar om bedömning och betygsättning s.91-108 51 Olga Dyste, (2002) Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen, Skolverket Att bedöma

eller döma tio artiklar om bedömning och betygsättning s.91-108 52 Riksrevisionen Betyg med lika värde? 2004:11 skolverkets allmänna råd s.26 53 Lpo94 finner man följande strofer under rubriken Kunskaper och lärande s.6 Lpf94 finner man citatet under rubriken Skolans uppdrag och lärande s.6

Page 32: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 27 -

elevens arbete och tre stycken ringar in produkten det vill säga det alster eleven åstadkommit. 54 Om det är så att skapande förmåga går att utvärdera med hjälp av process och produktkriterier vad händer i de uppgifter där en eller flera av dessa kriterier inte är representerade? Så här säger en lärare i intervjun:

”I bland är inte produkten önskvärd, för den förpliktar. Om produkten är det som är målet så kanske inte processen är viktig. Man kan komma till en produkt på eget sätt. När man jobbar i design då så letar man ju efter snabba lösningar till en produkt och då blir det den kortaste och billigaste vägen som styr, där är ju i och för sig processen viktig då men man kanske inte har tid att göra det på ett annat sätt. Man måste ta hänsyn till vad det kostar i tid material, och energi och sådant. ” (Kicki)

I vissa uppgifter är processen mer synlig än i andra och i andra uppgifter är produkten den synliga. Några av de intervjuade lärarna hade en metod för att synliggöra processen utan att produkten skulle vara det som var målet. Metoden, i båda fallen, gick ut på att avbryta processen innan produkten påbörjades, vilket gör att processen blir i fokus. En av de intervjuade lärarna beskrev processen som ett träd med många för greningar. Avbryter man arbetet i slutet av processen kan man gå tillbaka och utvärdera och se om man ska ta en annan idé, en annan förgrening av trädet.

”Processen går inte från en punkt, i en vid båge, till produkten som då är slutpunkten utan man jobbar från en utgångspunkt som går som ett träd som förgrenar sig och man skriver upp alla goda idéer som kommer längs vägen och så när tiden är slut så kapar man tiden, man klipper av tiden och så ser man vart hamnade man nu? För delen med det här sättet därför här får du en

process där slutprodukten inte påverkar processen.” ( Kicki ) Lärarnas erfarenheter av att jobba med den här typen av avbruten processmetod är att eleverna känner en väldig frihet där upplägget gör att risktagandet kommer i fokus. Det ska löna sig att ta risker istället för att kanske göra det man alltid gjort, eller det eleven tror att läraren vill att de ska göra. Tanken här är att eleverna väljer en process som skapar många möjligheter för dem, detta i sin tur gör att eleverna kan gå tillbaka och se hur de väljer. Det här kan tänkas främja ett analytiskt och reflekterande förhållningssätt. Ett annat förhållningssätt, som framkom i intervjuerna är att produkten är viktig. Det är produkten som ansens vara drivkraften i processen. D.v.s. det finns ingen process utan produkt. Produkten kan här ses som det som ger lusten till att skapa och anledningen varför man ska påbörja en process över huvudtaget.

54 Lars Lindström, Produkt och processvärdering i skapande verksamhet Skolverket Att bedöma eller döma

(2002) s.109-124

Page 33: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

- 28 -

Slutsats Syftet med arbetet var att undersöka några gymnasielärares syn på om skapande förmåga går att utvärdera i estetiska verksamheter på gymnasieskolan, genom att ställa två huvudfrågor. Jag ville ta reda på vad skapande förmåga var och om det går att utvärdera. Följande slutsatser har kommit fram i arbetet och här nedan presenterats huvudfrågorna med svaren.

• Vad är skapande förmåga? Skapande förmåga är när eleven har så mycket kunskaper att den kan göra något eget och vågar utveckla kunskaperna.

• Går skapande förmåga att utvärdera? Ja, skapande förmåga går att utvärdera och det är både viktigt och önskvärt att kunna utvärdera. Det är viktigt att kunna utvärdera skapande verksamheter eftersom det ges möjlighet att se elevernas individuella kunskaper. Lärarnas svar ger en relativt enhetlig bild av vad skapande förmåga är och att det går att utvärdera, dock inte de kriterier som lärarna använder när de utvärderar skapande förmåga.

Förslag till fortsatt forskning Förslag till fortsatt forskning kring resultaten i det här arbetet skulle kunna vara att se om portföljen som metod, skulle vara ett hjälpmedel för lärare i estetiska verksamheter att utvärdera skapande förmåga.

Page 34: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Referenser Gustavson, Bernt (2002) Vad är kunskap? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Lenz Taguchi, Hillevi (1999) Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun: Studentlitteratur Molander, Bengt (1996) Kunskap i handling. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB Paulsen, Brit (1996) Estetik i förskolan. Studentlitteratur Skolverket ( 2002) Att bedöma eller döma Tio artiklar om betygssättning. Stockholm: Liber distribution

Skolverket (1998) Portföljvärdering av elevers skapande i bild. Stockholm: Liber distribution Svenska akademiens ordlista (2006) Stockholm: Svenska akademien /Nordstedts akademiska förlag Riksrevisionen ( 2004:11 ) Betyg med lika värde? Stockholm: Riksdagstryckeriet Elektroniska referenser Arts PROPEL www.pz.arvard.edu 10-04-2008 Lpo94 www.skolverket.se 11-04-2008 Lpf94 www.skolverket.se 11-04-2008

Page 35: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga
Page 36: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Bilagor Bilaga 1: Modell för bedömning i bild. Den här fick jag av min kollega när jag skulle sätta mitt första betyg 1995

Page 37: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Bilaga 2: Arts PROPEL, beskrivning av kriterier kring produktion, perception och reflektion. Bearbetning av Lars Lindström, HLS.

Page 38: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Bilaga 3: Schema för bedömning av skapande i bild. Hämtad från Skolverkets rapport (US98) Portföljvärdering av elevers skapande i bild.

Page 39: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Bilaga 4 : Ämnets syfte, karaktär och uppbyggnad för kursen Estetisk verksamhet 50p hämtad från skolverkets hemsida: www.skolverket.se 14-05-2008

Estetisk verksamhet HEM KURSER | SKRIV UT

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera elevens kreativitet och lust att använda estetiska uttrycksmedel för att uttrycka tankar, känslor och handlingar. Ämnet syftar även till att väcka intresse och förståelse av kultur och skapande verksamhet i ett vidare perspektiv.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i estetisk verksamhet sträva efter att eleven

genom estetisk verksamhet utvecklar sin fantasi och lust att uttrycka sig,

blir medveten om de estetiska uttryckens roll och användning samt stimuleras till eget skapande,

utvecklar sin känsla för estetiska värden och deras betydelse för individ och samhälle,

blir förtrogen med kulturverksamhet inom det estetiska området samt utvecklar sin förmåga att tolka och bedöma vardagliga estetiska företeelser,

tillägnar sig kunskaper om och erfarenheter av estetisk verksamhet samt får möjlighet till kulturhistorisk allmänbildning.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Under årtusenden har högtstående kulturer kännetecknats av att de estetiska värdena beaktats och uppskattats. Byggnader, väggmålningar, konstföremål, klädedräkt, teater, musikinstrument och litteratur vittnar om gångna generationers intresse för det sköna och funktionella i livet. Även i dagens samhälle omges människan av konstnärliga och estetiska uttryck. Ämnet estetisk verksamhet ger en introduktion till olika estetiska verksamheter.

Estetisk verksamhet kan inriktas mot olika estetiska områden såsom bild, dans, musik, formgivning eller teater. I ämnet ingår skapande eller konstnärlig verksamhet, som även kan vara av gränsöverskridande karaktär, där olika estetiska uttrycksformer både kan blandas och utövas sida vid sida. Såväl traditionella konstnärliga metoder som nyare digitala för framställning av konstnärliga produkter kan ingå i ämnet. Också upplevelser och reflexion är en del av ämnet.

Ämnet omfattar kursen Estetisk verksamhet som är en kärnämneskurs.

Page 40: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Bilaga 5: Kursmål och betygskriterier för kursen Estetisk verksamhet 50p, hämtad från skolverkets hemsida. www.skolverket.se 14-05-2008

ESV1201 - Estetisk verksamhet 50 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:10 HEM ÄMNE | SKRIV UT

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna uttrycka tankar eller idéer med något estetiskt uttrycksmedel

kunna reflektera över och diskutera sitt eget skapande

ha kunskap om olika konstnärliga uttryck och företeelser

kunna se anknytningen mellan estetisk verksamhet och den egna studieinriktningen.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänt

Eleven ger exempel på olika konstnärliga uttryck och företeelser. Eleven använder något estetiskt uttrycksmedel för att gestalta en idé eller en tanke. Eleven beskriver och kommenterar sitt eget skapande.

Kriterier för betyget Väl godkänt

Eleven diskuterar och tolkar olika konstnärliga uttryck och företeelser. Eleven använder sina kunskaper inom något estetiskt uttrycksmedel på ett kreativt sätt i nya sammanhang. Eleven värderar sitt eget skapande.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven använder något estetiskt uttrycksmedel på ett personligt och kreativt sätt. Eleven diskuterar, granskar kritiskt och bedömer resultatet av sitt eget arbete. Eleven motiverar val av uttryckssätt och dess betydelse för slutresultatet.

Skolverket 2008-05-14

Page 41: Går skapande förmåga att utvärdera?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5749/FULLTEXT01.pdf · Redovisning av intervjuerna.....13 Fråga 1: Vad anser du är skapande förmåga

Bilaga 6:

Intervjufrågor Examensarbete vårterminen 2008

Vad anser du är skapande förmåga Kan man sätta ord på skapande? Är produkten viktig i skapande verksamhet? På vilket vis? Är processen viktig i skapande verksamhet? På vilket vis? Går skapande förmåga att utvärdera? Hur gör du när du utvärderar skapande i kurserna du har? Använder du dig av olika metoder när du utvärderar skapande? Hur kan utvärdering av skapande verksamhet bli ett stöd för inlärning? Hur kan utvärdering av skapande verksamhet bli ett stöd i betygssättning?