Click here to load reader

Globaliseringshandel - Simple searchsh.diva-portal.org/smash/get/diva2:137/FULLTEXT01.pdfDe båda utvecklade en egen teori och den är känd som Heckscher-Ohlin teori. Teorin är uppbyggd

  • View
    217

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Globaliseringshandel - Simple searchsh.diva-portal.org/smash/get/diva2:137/FULLTEXT01.pdfDe båda...

0

Globaliseringshandel En studie av migrationseffekten p Sveriges

export.

Sdertrns hgskola | Institutionen fr Nationalekonomi

Magisteruppsats 15 hp | Nationalekonomi | Vrterminen 2008

Av:Idris Soryani Handledare: Mats Bergman

1

Sammanfattning

I dag kan man inte bortse frn det faktum att migrationen stiger och den processen ingr i

globaliseringen. Drfr r syftet med denna uppsats att analysera vilka faktorer, i allmnhet, som

pverkar handel och hur migrationen pverkar den i synnerlighet. Den nya handelsteorin,

monopolistisk konkurrens och gravitationsmodellen anvndas fr att frklarar och frst

problemens uppkomst.

Fr att analysera problemet s anvnds Sveriges och Danmarks export samt import under 1999

och 2004. Fljande faktorer anvnds som kontrollvariabler, migrationsstocken, BNP, BNP/capita,

avstndet, ytan, Internet samt dummyvariabel fr EU-medlem. Resultatet r enlig med tidigare

studier att migration, BNP/capita samt avstndet har effekt p handel. Jag har kommit fram att

ekonomiska effekten blir strre srskilt fr de lnder som har mnga invandrare i Sverige och

Danmark.

2

Innhllet

1 Inledning..5

1.1 Syfte .5

1.2 Avgrnsning..5

1.3 Hypotesen..6

1.4 Disposition.6

2 Teoretisk referensram...7

2.1 Merkantilismen och Fysiokratin7

2.2 Den klassiska handelteorin8

2.3 Nya klassiska handelteorin 9

2.3.1 Heckscher-Ohlin teoremet.10

2.3.2 Handelshinder.13

2.4 Nyhandelsteori...14

2.5 Handelsgravitationsmodellen.16

2.6 Litteratur granskning.19

2.6.1 Fri handel....19

2.6.2 Tidigare studier...20

2.6.3 Migration....22

3. Data och variabler27

3.1.1 Datainsamlingsmetod..27

3.1.2 Urval27

3.2 Variabler..27

3.2.1 Beroende variabel.27

3.2.2 Oberoende variabler..28

3.3 Deskriptiva data om handel och migrationseffekten.......29

3.4 Uppskattning av gravitationsmodellen.30

3.6 Export och import och Handelspartner...31

3

4. Analys35

4.1 Korrelationsanalys...35

4.2 Multipel regression..40

4.3 Ekonomiska effekten .47

4.4 Slut diskussion.48

5 Referenser..52

Tabell- och Figurfrteckning...3

Tabell 1. Deskriptiv statistik fr svensk handel ret 1999......30

Appendix 1...56

Tabell 2. Deskriptiva statistik fr svensk handel ret 2004.56

Tabell 3. Deskriptiva statistik fr dansk handel ret 1999...56

Tabell 4. Deskriptiva statistik fr dansk handel ret 2004...57

Tabell 5:e handel i procent i Sverige ren 1999 och 2004.34

Tabell 6:e handel i procent i Danmark ren 1999 och 2004..34

Tabell 7. Bivariat korrelation i svensk handel ret 1999..................36

Tabell 8. Bivariat korrelation i svensk handel ret 2004..37

Tabell 9. Bivariat korrelation i dansk handel ret 1999...38

Tabell 10. Bivariat korrelation i dansk handel ret 2004.39

Tabell 11. Samband mellan migration och export i Sverige ...42

Tabell 12. Samband mellan migration och import i Sverige ...43

Tabell 13. Samband mellan migration och export i Danmark...45

Tabell 14. Samband mellan migration och import i Danmark...46

Appendix 2:Migrationeffekten p handel i bda lnder ..57

Tabell 15. Migration effekten p export i Sverige 1999 ...57

Tabell 16.Migration effekten p import i Sverige ren 1999 och 2004... 59

Tabell 17. Migration effekten p export i Danmark ren 1999 och 2004 .59

Tabell 18. Migration effekten p import i Danmark ren 1999 och 2004 ..... 61

4

Figur 1. Jmvikt vid Autarki.11

Figur 2. Jmvikt vid frihandel...12

Figur 3:e invandrare procent i Sverige r 199525

Figur 4. invandrare procent i Sverige r 1999...25

Figur 5:e invandrare procent i Danmark r 1995..26

Figur 6. invandrare procent i Danmark r 1999....26

Figur 7. Sveriges varuexport till stora mottagarlnder ret 1999..31

Figur 8. Sveriges varuexport till stora mottagarlnder ret 2004...31

Figur 9. Sveriges varuimport frn stora lnder ret 1999...32

Figur 10. Sveriges varuimport frn stora lnder ret 2004..32

Figur 11. Danmarks varuexport till stora mottagarlnder ret 1999.32

Figur 12. Danmarks varuexport till stora mottagarlnder ret 2004..33

Figur 13. Danmarks varuimport till stora lnder ret 199933

Figur 14. Danmarks varuimport till stora lnder ret 2004.33

Appendix 3: spridningsdiagram scatter62

Figur 15.A. spridningsdiagram scatter.62

Figur 15.B. spridningsdiagram scatter.63

Figur 15.C. spridningsdiagram scatter.63

Figur 15.D. spridningsdiagram scatter.....64

5

1 Inledning

Utgngspunkten i uppsatsen r att visa hur migrationen pverka handeln ver tiden med fokus p

den nya handelsteorin. Grnser, avstndet mellan tv geografiska omrden samt tullar pverkar

handelsutvecklingen negativt, var knda fr lngesedan. P senare tid ser man att handeln mellan

lnderna har kat genom olika bilateral frihandelsavtal och vrldshandelsavtal. Men de avtalen

har ocks sina priser och belastningen kar p de lnder som str utanfr i form av tullar och

andra hindrar.

Gravitationsmodellen r ett bra verktyg att visa vilka faktorer som pverka mer positiv eller

negativt p internationell handel. P grunda detta r uppsatsens analys uppbyggd ocks med

gravitationsmodellen. Migrationsstocken och ngra andra faktorer, bl.a. bruttonationellprodukt,

nationell produkt per capita, avstnd, EU-medlem och Internet, r med fr att visa

migrationseffekten p tydligare stt.

Sammanlagt 46 lnder ingr i underskningen. Jag har gjort korrelationsanalys mellan

variablerna och multipel regression, dr export och import r beroende variabler och migration,

BNP, BNP/capita, avstnd, Internet, ytan och EU-medlem r kontrollvariabler. Vi har kommit

fram att migrationen har en signifikant effekt i flesta fall.

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen r att analysera huruvida migrationsstocken har haft ngon effekt p svensk

och dansk handel.

1.2 Avgrnsning

Eftersom Sverige bedriver handel med flera lnder, och med s mnga varor under lnga

perioder, har jag valt att i denna uppsats fokusera endast p 44 stater. De variabler som kommer

att behandlas i denna underskning, r export, import, BNP, BNP per capita, avstnd, migration

stock, Internet, ytan och EU-medlemskap. Med hjlp av de variablerna frsker vi att svara p

huvudfrgan. Migrationseffekten p handel r huvudfrgan. Fr att undvika misstolkningen av

migrations- eller handelsstatistiken tar jag ocks Danmark och analyserar migrationseffekten p

dansk handel och jmfr med effekten p svensk handel. Denna underskning kommer endast att

granska handeln fr 1999, 2004.

6

1.3 Hypotesen

I den hr uppsatsen vill jag testa om storleken p invandraregrupper pverkar handel. Exempelvis

om mnga iranier i Sverige leder till mycket export frn Sverige till Iran eller mycket export frn

Iran till Sverige eller tvrt om.

1.4 Disposition

I kapital 2 presenteras i allmnhet en kortfattad beskrivning av olika handels teorier och i

synnerhet en lngre redogrelse av nyhandelsteori som tillmpas i modellen. Dessutom ges en

sammanfattning av handelshinder. I kapital 2 frestllas ocks litteratur granskning som omfattar

frihandel och ett sammandrag av tidigare studier. Kapital 3 ges en beskrivning av data. Vidare

ges en mer djupgende skildring av handelsgravitationsmodellen, datainsamlingsmetod samt

deskriptiva data om handel och andra variabler. Utver detta beskrivs kortfattat ven variabler,

urval och uppskattning av modellen. Kapital 4 presenteras de slutsatser som uppsatsens resultat

har pvisat angende de effekter som kan pverka internationell handel. I detta kapital tillkommer

ocks tolkningar av korrelationsanalys, ekonomiska effekten, multipel regression och den

avslutas med en slutdiskussion.

7

2 Teoretisk referensram

Funderingen om olika modeller fr handel har sedan lnge varit en ppen frga fr ekonomerna

och r i dag ocks en aktuell frga, srskilt nr vrlden krymper snabbare n tidigare.

Merkantilisterna och fysiokratierna hade egna grundsyner och tankar p handel men de kunde

inte formulera en tillrcklig teori om handel, kanske beroende p primitiva ekonomiska modeller

eller otillrcklig information om den ekonomiska processen. Tanken om att slja varor istllet fr

att kpa de och efterstvade positiv handelsbalans hos Merkantilisterna, och begreppet profit,

verskott och att jordbruket r produktivt, banade hos fysiokratierna vg fr klassikerna att

formulera en mer avancerad teori. Inom verskdlig tid kom Adam Smith och David Ricardo att

dominera det nationalekonomiska omrdet. Med sin syn p den naturliga friheten och

liberalismen kunde Smith stdja frihandel samtidigt som han var medveten att handel inte alltid

skulle bli till frdel fr alla inblandade parter. Ricardos teori om de komparativa frdelarna i

utrikeshandeln blev en omsvngning fr handel mellan lnder och handelsteori etablerade sig i

nationalekonomin. De bda tillsammans utformade grunden till den klassiska internationella

handelsteorin. De komparativa frdelarna integrerar i stor utstrckning med de flesta

handelsteorier. Den klassiska nationella ekonomins epok r mer intresserad fr frdelning och

tillvxt, efter den epoken brjar en ny skola under namnet nyklassisk nationalekonomi och brjar

med Stanley Jevons (1835-1882)1. Nyckelpersonerna till den skolan r Heckscher och Bertil

Ohlin. De bda utvecklade en egen teori och den r knd som Heckscher-Ohlin teori. Teorin r

uppbyggd p fljande stt: Internationell handel frekommer p grund av skillnader mellan olika

faktortillgngar och tillverkningsfaktorer under villkoret fullstndig konkurrens, konstant

skalavkastning samt teknologi. De traditionella modellerna kunde inte svara p alla mjliga

frgor drfr fokuserade ekonomerna i mitten av det andra halvseklet i fre seklet, p en ny

handelsteori. Stordriftsfrdelar och marknadsimperfektioner r tv nya begrepp fr

underskningen.

Beskrivning av dessa ekonomiska teorier i korthet:

2.1 Merkantilismen och Fysiokratin

Handel r en gammal term, troligen kapades den nr mnniskor brjade kommunicera med

varandra, men d var handeln enkel, med enkelt varor. P 1600 talet diskuterade

merkantilisterna handel mellan lnderna. Edward Misselden (1608-1654) formulerade tesen om

1Plsson (1999, s 191)

8

den frdelaktiga handelsbalansen. Dr frklarade han att en positiv handelsbalans kunde

klassificeras som en frdel och fr att stadkomma en dylik br importen vara mindre n

exporten2. Efter Merkantilisterna dykte en annan skola upp under namnet fysiokraterna i vilken

Marquis de Mirabeau (1715-1789) och Francois Quesnay (1694-1774) 3 var frmsta fretrdare.

De lyfte fram mer jordbruksprodukter och de trodde att bara jordbruksvaror var produktivt och

borde drfr vara de varor som skulle exporteras. Hos fysiokraterna skulle frihandel leda till en

hgre efterfrgan, hgre priser och hgre profit4. De frsvarade sina ider med avseende p

jordburkstillvxt.

Robert Jacques Turgot (1727-1781) frskte att g nnu lngre med sin sikt om frihandel n

fysiokraterna. Han hade mer liberala instllning. Han ansg att bara frihandel skulle garantera

kpare kvalitetsvaror till rimlig pris5.

2.2 Den klassiska handelteorin

Adam Smith (1723-1790) var en stor nationalekonom p sin tid skrev en gigantisk bok om

nationsvlfrd. Han var fr frihandel inom och utom landsgrnser. Han betonar att individen har

genom frihetsgrundprinciper rtt att arbeta med handel trots att (enligt Smith) handel inte alltid r

till frdel fr alla parterna6. Trots att Smith r fr frihandel men att han inte dolde sin sikt att det

finns fall dr man kan gynna inhemska intressen med tullar och andra regleringer. Den klassiska

skolan r mer intresserand av priset som bestmmas av produktionskostnaderna n av

efterfrgan7. David Ricardo (1772-1828) r mest knd fr sin teori om komparativa frdelar i

internationell handel eller som de ibland kallas fr kostnadernas teori8 . Enligt hans teori antas att

bde Sverige och Iran producerar mobiltelefoner och mattor. Om Sverige r bttre p att

producera mobiltelefoner och Iran bttre p att producera mattor, br det uppkomma handel

mellan dessa stater. Det betyder att Sverige har absolut frdel p mobiltelefoner produktion och

br endast tillverka mobiltelefoner och importera mattor av Iran. P samma stt har Iran en

absolut frdel vid produktion av matta och br endast tillverka mattor och kpa mobiltelefoner

2 Ibid (1999, s 51) 3 Ibid (1999, s 74) 4 Ibid (1999, s 80) 5 Ibid (1999, s 85) 6 Ibid (1999, s 111) 7 Sadelin (2001, s 34) 8 Plsson (1999, s 119)

9

frn Sverige. Iran har komparativ frdel (lgre alternativ kostnad) i produktion av matta och

Sverige har komparativ frdel i produktion av mobiltelefoner.

2.3 Nyklassiska handelteorin

Den grundlggande principen fr nyklassiska teorin lades av Eli Heckscher och Bertil Ohlin.

Ohlin r vl medveten att omstndigheterna fr varuprisskillnaderna i tv regioner r beroende p

samspelet mellan efterfrgan och utbudet och de i sin tur, r beroende p andra olika faktorer.

Enligt Marrewijk br man titta p de fyra fljande pstendena fr att man har mer begrepp om

nyklassiska teorin:

1- Jmvikt mellan varor och priser. Resultatet av detta pstende visar att internationell frihandel

fr varor mellan tv lnder leder till en jmvikt som r belning t produktionsfaktorer i bda

lnder. Eftersom handel leder till prisutjmning i bda lnder samtidig som man ser handel som

ett slags faktormobilitet9

2- Stolper-Samuelsons pstende. Detta pstende visar att nr relativa priset p en vara kar,

kar real avkastning p den faktor (hr; arbetskraft/priset p vara A och arbetskraft/priset p vara

B) som anvnds intensivt i produktionen av denna vara10. Real avkastning p den andra

produktionsfaktorn minskar (rntan/priset p vara A och rntan/priset p vara B). Antaget att

landet tillverkar tv varor A och B11.

3- Rybczynskis pstende. Pstendet visar att kning av utbud p produktionsfaktor ven

resulterar i en intensiv kning av tillgng p produktionsfaktorn12. Men om det relativa varupriset

inte frndras kar produktionsvolym av den vara som r faktorintensiv, exempelvis textilier och

arbetskraft, samtidigt som produktionen av den andra varan minskar13.

4- Heckscher- Ohlins pstende. Pstendets resultat visar att ett land som exporterar varor r

intensivt beroende av faktorer som det har i verfld14. Man kan tolka det s hr, om tv lnder

gr affrer med varandra, s kommer det land som har relativt liten arbetskraft att ha ett mindre

relativt utbud av arbetsintensiva varor (som mattor). Det landet som har verfld p de faktorer ,

tjnar p handel , men det som har knappa resurser frlorar.

9 Marrewijk (2007, s 71) 10Ibid (2007, s 72) 11 Krugman (2007, s 76) 12 Marrewijk (2007, s 72) 13 Krugman (2007, s76) 14Marrewijk (2007, s72)

10

2.3.1 Heckscher-Ohlin teoremet

Eli Heckscher (1879-1952) och Bertil Ohlin (1899-1979) var tv framgngsrika

nationalekonomer.

Heckscher-Ohlin teoremet r teorin som Heckscher utvecklade om handelsmodellen p sin tid.

Ohlin utvecklade teorin vidare och Paul Samuelson gav den namnet Heckscher-Ohlin teoremet15.

Den teorin sger att kapitalrika stater kan frvntas importera arbetskraftsintensiva varor och

arbetskraftsrika stater importera kapitalintensiva varor. Faktorpriserna r grunden fr deras

teori16. Dessutom frklarar teoremet varfr affrer uppstr mellan staterna (ven tmligen

homogen stater). De indikerar att nr lnderna planerar sin produktion olika. Det hnder alltid d

man utnyttjar produktionsfaktorerna arbete och kapital i olika sammanstllning17.

Heckscher-Ohlin modellen visar att den enda tillmpliga olikheten mellan lnderna r olikheten i

lmpliga faktortillgngar och denna olikhet kommer allts att ge upphov till lndernas

komparativa frdelar och vara avgrande fr lndernas handelsmodell. Modellen startar frn tv

lnder som har olika naturresurser till tv tillverkningsfaktorer, arbete (A), realkapital (k), och

som tillverkar tv varor, X och Y. Bda tillverkningsfaktorer utnyttjas vid tillverkningen av

respektive vara, likvl med olika faktorintensitet. Faktortillgngen r definierad i termer av

frhllande mellan kapitalmngd och arbetskraften i bde lnderna. Modellen sger om

frhllanden fr kapital-arbete r hgre i land A n i land B, betyder det att land A ses ut som

tillmpligt kapitalrika medan land B som tillmpligt arbetskraftslikt. Konstant skalavkastning

beskriver produktionsmjlighetsfunktionerna fr bde varorna. Dessa anvndningar som r

samma i bda lnderna skiljer sig t i frgan om anvndandet av kapital och arbete. Vara X r en

arbetsintensiv vara och Y r en kapitalintensiv vara., D.v.s. frhllanden av kapital-arbete r

hgre i den frra. Fr att tillmpa Heckscher-Ohlin modellen antas att inga transportkostnader

frekommer och marknaden har perfekt konkurrens och r homogen. Vi beskriver detta med

hjlp av produktionsmjlighetskurva fr bda lnder:

I figur 1 illustrerar produktionsmjlighetskurva PPF fr de olika kombinationer av X och Y som

r mjliga nr naturresurserna, K och A utnyttjas fullt ut men insatserna varierar mellan varorna.

Enligt modellen antas att vara Y r kapitalintensiv och land A jmfrelsevis kapitalrika r PPF

fr land A i frhllande till PPF fr B lutad i riktning mot vara Y medan PPF fr B r lutad i

15 Wickman (2000, s 179) 16 Larsson (2004, s 279) 17 Wickman (2000, s 24)

11

riktning mot vara X. Landets PPF tangerar landets hgsta indifferenskurva fr jmvikt vid

autarki, dvs. Punkt Aa fr land A och Punkt Ab fr land B. Den visar att priset (P = Px/Py), p den

arbetskraftintensiva varan allts blir hgre i land A n land B och priset p vara X mindre i land

B jmfr med land A. P detta stt har land A inte komparativ frdel i tillverkning av vara X och

land B i tillverkning av vara Y.

Figur 1: jmvikt vid Autarki18.

Om lnderna tillmpar handel med varandra visar vi i fljande figur. Jmvikt vid handel.

18Pugel (2002, s 48)

12

Figur 2: jmvikt vid frihandel19.

Handel mellan tv lnder uppstr nr de bda lnderna accepterar varandras handelsregler och

Det leder till vinstmjligheter. Prisskillnaderna r grunden fr vinstmjligheter som bde

tillverkare och konsumenter tjnar p. Nr relativpriset p vara Y r mindre i land A n i land B

kommer kpare i land A vilja kpa den varan som r arbetsintensiv, frn land B. D finns

mjligheter att land B importerar vara Y frn land A och tillverkningen i land A av vara Y kar,

och rr sig drmed i riktning mot Y- axeln till en ny tillverkningsniv, punkt Qa i figuren. Det

kapitalrika landet A kommer att importera arbetskraftsintensiva varor och exportera

kapitalintensiva varor och den nya tillvekningsnivn fr land blir allts Qa i figuren.

I ovanstende figur ser vi, enligt Heckscher-Ohlin, att bda lnderna vinner p frihandel,

samtidigt som produktionseffektivitet och konsumtionseffektivitet kar och det kan leda till

vlfrdskning i bda lnderna.

Nr man studerar den klassiska teorin, frn Adam Smith till David Ricardo ser man att

handelsteori hnvisar till produktionen, inte till lnders olikhet i smak och teknik, Men

Heckscher-Ohlin teoremet sger oss att international handel kan hjlpa att hindra kllan sina fr

lndernas knapphet p produktionsfaktorer20 Wassily Leontief (1953) som har en stark sikt om

internationell handelsteori gr rakt mot Heckscher-Ohlin teoremet och sger att vrldens mest

19Ibid (2002, s 50) 20 Wickman (2000, s 24)

13

kapitalrika land, USA, exporterar arbetskraftsintensiva produkter och importerar kapitalintensiva

produkter, detta resonemang har skapat stor debatt bland ekonomer om Heckscher-Ohlins teori21.

2.3.2 Handelshinder

Varor eller tjnsters export mellan tv lnder innefattar ocks tid, anstrngningar, och kostnad.

Varor behver fysisk lastning och avlastning, transport, planering, packning, frskring och

mera, innan de nr leveransplatsen. Det behvs ocks uppackning, registrering, och uppvisning

innan de sljs vidare till konsumenter eller underleverantrer. Frdelning, underhll och ntverk

br vara stabilt. Exporten br beaktas med hnsyn till kulturella och sprk skillnader och deras

handelsorganisationer och politiska stabilitet. Alla dessa variabler omfattar kostnader som

tenderar att ka med distansen. Kostnadskning leder till hgre priser, lgre efterfrgan,

stagnerande utveckling och lg produktivitet. Det kan ocks finnas hinder av geografiskt karaktr

exempelvis floder, berg, dliga vgar, politisk, kulturell, och social distans. Alla de faktorer som

hr nmns behver beaktas fr att internationell handel ska lycka22. Tullen r kanske det mest

besvrliga handelhindret. Nr en vara kommer till ett land frn andra lnder eller tredjeland, (med

tredjeland menas om importland r medlem i en tullunion) mste den meddelas fr att deklareras

och blir kvar i tullomrdet tills alla importavgifter r betalda och mjliga importvillkor r

fullgjorda. ven vid export mste en tulldeklaration lmnas till myndigheten. Vid exporten br

man ange avsndare, mottagare, varukvalitet, frflyttningsstt, ursprungsland, tillverkningskoder,

m.m. alla dessa krav r behftade med kostnader och krngliga regler23. Frndringen av tullen

leder till att lands terms of trade ocks frndras, eftersom tullndringen frndrar relativa

varupriser, och varuexporter, vilkas priser kar. Vinsten av varuexporten tillter inkp av stor

mngd varuimport. Fr lnder som tillverkar en typ varor faller tvrtom det relativa priset.

Avgiftsminskning av tullen leder till inkomstfrndring samt vlfrd. Det kan pverka

skalfrdelar och ge konsumenter mjligheter att kpa mer varierade varor och producenter att

tillverka varierade varor om produktiviteten ger bttre vinst och erbjuder mer optimal input24. De

som r mot frihandel, men fr hinder har egna argument, bla. Import leder till att pengar lmnar

landet, det blir svrt att konkurrera mot importen frn lglnelnder, vilket frorsakar

21 Wikipedia (Internet) 22 Marrewijk (2007, s 295) 23 Egardt (2004, s 2-4) 24 Asian Developmant (2006, No. 10106)

14

arbetslshet, upptrdande av storfretag i andra lnder leder till att nya samt sm fretag blir

utslagna p hemmarknaden. Frihandel gynnar inte fattiga lnder och utarmar dessa,

hemlandfretag frsvinner en del varor som r vitala fr landens frsrjning likas. Folket fr ta

konsekvenserna srskild vid krig och sanktioner25.

2.4 Nyhandelsteori

Den paradoxala diskussionen kring Heckscher-Ohlin teoremet stimulerade ekonomer att tnka i

nya banar och Leontief funderade p en ny handelsteori. Han var missnjd med de gamla och

upplevde inte att de var tillrckligt tckande. Fresprkare fr ny handelsteori tror att alla frsk

baserade p de bda klassiska teorierna och den ny klassiska teorin, r av en statisk karaktr det

vill sga, vlfrdsvinsterna av handeln r engngsfreteelser, dremot uppges inget om effekterna

p lng sikt. Drtill psts komparativa frdelar samt full sysselsttning av alla

tillverkningsfaktorer vara frutbestmda. Ny handelsteori beskriver att internationell handel har

mjlighet att nytta stordriftsfrdelar. Samtidigt kar ven konkurrensen26. Krugman formulerade

den nya teorin. Krugman formulerade den nya teorin. Bakom tillmpningen av den

monopolistiska konkurrensen modell fr handel r tanken att handeln kar marknadens storlek. I

de branscher dr det finns stordriftsfrdelar, bde den mngd varor som ett land kan producera

och omfattningen av dess produktion hlls tillbaka av marknadens storlek. Genom handel med

varandra, och drfr utgr en integrerad vrldsmarknad som r strre n enskilda nationella

marknaden, nationer kan lossa dessa begrnsningar. Varje land kan specialisera sig p att

producera en smalare produktgrupp n den skulle i avsaknad av handel, men genom att kpa

varor som man inte gra frn andra lnder, varje nation kan samtidigt ka mngfalden av varor

till sina konsumenter. Som ett resultat av handeln erbjuder en mjlighet fr msesidig vinning

ven om lnderna inte skiljer sig t i sina resurser eller teknik.

Den monopolistiska konkurrensen modellen kan anvndas fr att visa handel frbttrar

avvgning mellan omfattning och variation att enskilda nationer str infr. Enligt modellen leder

den till bde ett lgre genomsnittligt pris och tillgngen till ett strre utbud av varor. Om denna

fljd att internationell handel kan man konstatera att handeln skapar en marknad strre n ngot

av de nationella marknaderna till att omfatta den. Att integrera marknaderna genom internationell

handel har drfr samma effekter som tillvxt av en marknad inom ett enda land27. Krugman

25 Kleen (2003, s 23-25) 26 De Vylder (2001, s 19) 27 Krugman (2006, s 121)

15

menar att standardmodellen av handel r uppbyggd p fyra samband, samband mellan

produktionsmjlighetskurvan och relativa utbudskurvan, samband mellan relativa priser och

relativ efterfrgan, bestmmande av jmvikt mellan relativ utbudsvrden och relativ

efterfrgansvrlden och effekten av terms of trade, - prisen fr exportland delade med prisen

fr import28. Terms- of -trade effekten vid exportsubventioner hindrar det subventionerande

landet och frbttrar fr resten av vrlden, i motsats till en tull som gr precis tvrtom. Detta

visar att exportsubventioner inte r frnuftigt frn ett nationellt perspektiv och att utlndska

exportsubventioner borde vlkommas mer n motarbetas. Men bde tullar och subventioner har

stor inverkan p inkomstfrdelningen inom lnder, och dessa effekter influerar ofta

handelspolitiken mer n vad omtanke om terms-of-trade29 . Krugman hvdar att handel inte

ndvndigt r resultatet frn komparativa frdelar, utan att det kan vara resultatet frn stigande

skalavkastning eller skalfrdelar. Stordriftsfrdelar betyder att styckkostnaden blir mindre med

strre output. Skalfrdelar ger ocks lnderna ett incitament att specialisera sig p insatsvaror,

exempelvis resurser eller teknologi, och tjnster. Skalfrdelar omjliggr normalt sett fullstndig

konkurrens, och handeln br analysera detta med hjlp av modeller fr imperfekt konkurrens och

dumpning.

Dumpning intrffar d ett monopolistiskt fretag erbjuder ett lgre pris p exporter n vad de

erbjuder i sitt hemland, medan msesidig dumpning intrffar nr tv monopolfretag dumpar

priser i varandras hemlandsmarknad30. Krugman hvdar att internationell handel skapar

marknadsintegritet som r strre n ngot enskild inhemsk marknad. Den mjliggr att erbjuda

konsumenterna olika produkter och lgre priser. Krugman delar handeln i tv typer i modellen fr

monopolistisk konkurrens. Handel med olika produkter som gr i bda riktningarna inom en

affrsgren kallas inombranschhandel, medan handel som utbyter produkter frn en affrsgren

med produkter frn en annan affrsgren kallas mellanbranschhandel. Den frsta beror p

skalfrdelar och den andra p komparativa frdelar. Inombranschhandel har inte samma effekt p

inkomstfrdelning som mellanbranschhandel. Mellanbranschhandel pverkas av olikheter mellan

lnder31. Men modellen av inombranschhandel r svrt att frutse, eftersom att varan r lika i

bda lnder men varan har olika smak eller varianter, exempelvis, om ett land specialiserar sig p

28Ibid (1996, s 85) 29 Krugman (2006, s 143-144) 30 Krugman (2006, s 143) 31 Ibid (2006, s 143-144)

16

ekologisk majs och ett annat p manipulerad majs kan handel mellan lnderna erbjuda kpare fler

majssorter att vlja mellan. Denna typ av handel kallas inombranschhandel och betyder att

stordriftsfrdelar kan anvndas d marknaden blir strre samtidigt som kpare vill ha flera sorter

att vlja mellan32.

Internationella rrlighetsfaktorer kan ibland bli substitution fr handel enligt Heckscher-Ohlin,

s det r inte konstigt att internationella arbetskraftmigrationer har samma orsaker och ger samma

effekter som internationell handel som baserar sig p olika resurser. Arbetskraft flyttar frn

lnder dr det finns i verfld till lnder dr tillgngen r knapp. Dessa rrelser kar totalt

produktionen i vrlden. Men det medfr ocks stora inkomstfrdelningseffekter, s vissa grupper

frlorar p detta33. Han frklarar att samlad varu- och tjnstproduktion i ett begrnsat omrde r

orsaken till stordriftsfrdelar och att efterfrgansvolymen och tillgngen till insatsvaror kan

pverka transportkostnaderna. Krugmans teori r knd som ekonomisk-geografiska modellen34.

Marrewijk anser att Krugmans teori kommer att bli framgngsrik35. Men McCallum (1995)

bevisade att det finns en stor hemmamarknadsfrdel inom internationell handel, vilket betyder att

man regionalt inom ett land bedriver mycket strre handel med varandra n liknande geografiska

nrliggande regioner som r tskilda genom en nationsgrns36.

2.5 Handelsgravitationsmodellen

Nedanstende ekvationen r knd som en allvar modell av vrldshandeln. Anledningen till

namnet r den analogi med Newtons gravitationslag: precis som gravitationskon attraktion

mellan tv objekt r proportionell mot produktion av deras massa och minskar med avstndet,

handeln mellan tv lnder r, allt annat lika, i proportion till produkten av deras BNP och minskar

med avstndet.

Man kan skriva ekvationen s hr:

Hij = x Li x LJ/Aij. Dr r Hij handel mellan tv lnder, r konstant term, Li r landsi

bruttonationalprodukten (BNP), och Aij r avstndet mellan tv lnderna37.

Det geografiska avstndet r avgrande fr handel eftersom transportkostnaderna kar med

avstndet och bruttonationalprodukten ocks stor betydelse fr handeln. Handelshinder som

32 Hammarlund (2004, s 9) 33 Krugman (2006, s 164) 34 Krugman (1996, s 92-93) 35 Marrewijk (2007, s 314) 36 MacCallum (1995, s 615- 23) 37 Krugman ( 2006, s 13)

17

kulturella och sprkliga barrirer infattas ocks. I en gravitationsunderskning tas hnsyn till

lndernas grns med varandra, om samma sprk talas samt om de hr till samma tullfrbund och

frihandelstrakt. Ekholm hvdar att effekten av den internationella handelsvolymen borde

frndras av det geografiska avstndet, eftersom kommunikationerna r frbttrade och avstndet

har mindre38. Modellen anvndes av Tinbergen (1962) fr internationell handel mellan lnderna

och han sg effekterna. Innan Tinbergen anvnt modellen, frskte Isard (1945) att anvnda

modellen fr att analysera internationell ekonomi men i mindre omfattning39. Tinbergen

empiriska studier innehller dessutom avstnd, variabler som hlsa, utvecklingsniv, kulturella,

politiska och sociala organisationer samt historia. Han visade att man br studera mer om de

variablerna som r ihopkopplade med geografi fr att bttre frstr geografisk ekonomi.

I Linders teori har gravitationsmodellen anvnts i multipelt regressionssammanhang. Dr

fokuserar modellen p vxelverkan mellan det geografiska avstndet och dragningsfrmgan.

Frvntningen fr geografiska variabler visade att lnderna med liknande efterfrgan handlade

mer med varandra. Men i brjan var stdet fr denna underskning och Linders teori liten eller

ingen alls hos Hoftyze (1984), Kennedy och McHugh (1983). Emellertid stdde Thursby (1987)

Linder i hypotesen i sin underskning om handelsfaktorer fr utvecklande av europiska lnder.

Eftert pvisade ngra andra frfattare sitt std fr hypotesen, exempelvis Hanink (1988, 1990),

Greytak och Tuchind (1990), Bergstrand (1990) och Mepherson (2000).

Appleyard har med sina kolleger frskt visa vilka variabler som r mest betydande fr modellen.

1 National inkomst fr land 2 (NNP eller BNP) frklaras att den har positiv relation med

handelvolym fr land 1, eftersom hga inkomster i land 2 ger bra mjligheter att kpa mer varor.

2 National inkomst fr land 1 (NNP eller BNP), reflekterar att mer inkomst i land 1, ger mer

kapacitet att producera och hrefter att utbjuda export frn land 1 till 2.

3 Avstndet mellan tv lnder medfr att transportkostnaden kar och ger upphov till att

exportvolymen minskar med avstndskningen.

Hannink hvdar att gravitationsmodellen r en negativ funktion med avstndsplatsen men den r

en positiv funktion med landytan. I hans teori ser man tv grundlggande egenskaper om

vxelverkan:

38 Ekholm (2007, s 352) 39 Hanink (1993, s 85)

18

Den frsta r att om avstndet r konstant, s stiger vxelverkan fr volymproduktionsfunktion

p de olika platserna, och den andra r att om produkten r konstant, d r effekten fr

avstndsfunktionen kande mellan tv platser. Hannink finner tv brister i sin underskning.

Den enda r brister p lmpliga mngdmtt och den andra r att mnga anvndare av

gravitationsmodeller i undernationella sammanhang tror p befolkning som ett lmpligt

mngdmtt, men i nationella sammanhang r befolkningsvariabler inte anvndbar som

mngdmtt40. Bristen i modellen fr handel hos Ekholm r inte tillrckligt teoretisk grundad.

Gravitationsmodellen anvndes ofta srskilt fr handel och de faktorer som pverkar den,

exempelvis, tull, etnisk bakgrund, lingvistik identitet och internationella grnser41. Anderson

(2001) tillmpar gravitationsmodellen fr att visa grnseffekten p handel inom landet, d.v.s.

mellan provinserna och mellan lnderna. Underskningen r delad i tv delar, den frsta mellan

USA och Canada. 21 provinser frn bde lnderna ingr i den. Den andra delen r mellan 22

industrialiserade lnder. 60 provinser ingr i denna . De har kommit fram att grnserna minskar

handeln mellan USA och Canada med 44 %. Mellan andra lnderna minskar handeln med 29

%42 .

Med gravitationsmodellen visade Helliwell (1997) att handeln kar mellan migrationsmottagande

lnder och migrationshemland. Underskningen bevisar ocks att nationalgrnsen har stor effekt

p handel. I uppskattningen jmfrs handel mellan kanadensiska provinser och USA- stder som

har ett avstnd p mer n 20 timmars resa samt mellan OECD- lnder. Den visar att grnsen

mellan provinserna pverkar mindre p migrationen n migrationen mellan lnderna.

Migrationseffekten som fljer av grnseffekten visar effekt p handeln mellan lnderna men inte

mellan provinser. Samtidigt visas att grnseffekten p migrationen r strre n de andra

variablerna som pverkar handel43.

Beginning och Anderson (1979) visar att modellen r frenlig med vrldens handelmodell dr

produkter som differentieras av ursprungsland. Mnga underskningar har visat att modellen kan

bli frenlig med ngra standardhandelsteorier, bl.a., Heckscher- Ohlin och monopolistisk

40 Ibid ( 1993, s 85) 41 Ibid (1993, s 260) 42 Anderson (2001, s 2) 43 Helliwell (1997, s 2)

19

konkurrens44. Jag frsker att visa invandrareeffekten har p international handel fr att frevisa

detta har tvrsnitt separat.

2.6 Litteratur granskning

Innan jag brjar med tidigare studier skulle jag grna skriva lite om bakgrunden till fri handel

som jag ser den som r grunden till denna uppsats, eftersom frihandel ppnar mjligheter fr att

studera andra faktorer som pverkar handel.

2.6.1 Frihandel

Frihandel r motsatsen till sluten ekonomi, eftersom den banar vg fr utlndska varor och

tjnster att strmma in och lta att kapital rra sig fritt utan att ta stora tullavgifter. Frihandel r

brjan till retrtt fr autarki samtidigt som frivilliga verenskommelser om handelsbegrnsningen

blir mer acceptabel. WTO r strsta organisation som arbetar fr friare marknader och frbud

mot kvantitativa restriktioner som gt rum i ngra WTO medlemslnder. Kvantitativa

restriktioner rknas som ett alternativ till tull och frhindrar att varorna rra sig fritt och stter

olika lagar fr frihandel mellan lnder. Fr att minimera restriktiva tgrder, stter exportlnder

ram fr sin export och undviker p detta stt hotet av kvantitativa restriktioner som kommer frn

importerande lnder. Teorierna frn Adam Smith och fysiokraterna r grunden fr frihandel

mellan staterna, trots att Smith har ambitionen att tull och andra regleringar frmjar inhemska

intressen45. Fysiokraterna trodde att frihandel r mer effektivt och hjer efterfrgan, priset och

vinsten. De var fr export av jordbruksvaror och exporten skulle endast stoppas om efterfrgan

fr inhemska varor var lg. David Ricardo hvdar att i frihandel finns inga vinnare och frlorare

utan bda parter frbttrar sin levnadsstandard46. Efter den svra perioden under frsta halva

seklet p 1900 talet beslutade industrialiserade lnder att gra ngot fr att frbttra situationen

fr handel och i Bretton Wood 1944 faststllts sig fr ppnare grnser fr frihandel och brjade

orientera sig fr att avskaffa mjliga handelshinder. De flesta ekonomer stder tanken att

frihandel r det bsta alternativet. Detta betyder att de betraktar att samhllet p detta stt nr

hgsta intkter till lgsta samhllsekonomiska kostnaderna47. Ekonomer betraktar att

internationell fri handel r det frsta-bsta alternativet, inte bara fr konkurrenskrafter utan fr

44 Walsh (2006, s 2) 45 Larsson (2006, s 280) 46 Ibid (2006, s 239) 47 Sandelin (2001, s 44)

20

effektiviteten i resursfrdelningen. Ekonomisk-geografiska modellen sger oss att stora lnder

exporterar produktion knnetecknade av stordrift och det kan bero p lndernas politiska

tgrder, dr handelfrihet r tillten i landets politiska system. Eftersom enligt Krugmans sikter

landsgrnser ofta fungerar som hinder fr handel och faktorrrlighet och varje lnder har egna

restriktioner48. Enligt de flesta teorier r exportens roll som motor fr ekonomi och bttre fr

vlstnd n import, drfr r man mer intresserad av imports konsekvenser nr man diskuterar

frihandel. Frihandeln leder till att inhemska fretag inte kan bevara sin hga vinstniv, priser

pressas och konsumenterna fr mer mjligheter att vlja efter sin smak, fretag fr konkurrens

kedjereaktion, minskar konjunkturknsligheten, ny teknologi strmmar till de lnderna som inte

har tillrckligt kunskap att tillverka produkten sjlva och frstrker frstelsen mellan folken49.

2.6.2 Tidigare studier

Tidigare studier har bevisat att det finns ett samband mellan migration och internationell handel,

men de r inte verens om att sambandet r positivt eller negativt eller vilka effekter som

migrationen har p handel.

Gandal med sina kollegor (2000) har analyserat massflykten nrmaste ren efter Sovit Unionen

kollapsat, frn Ryssland till Israel som ledde till att Israels befolkning kat med 11 procent och

arbetskraften med 14 procent. Med arbetskraftsinstrmningen frndras

skicklighetskompositionen i landet. Eftersom ursprungs israeler d hade lgre utbildning n de

ryska invandrarna. Det orsakade att lnerna i allmnhet minskade. Men fr hgutbildade personer

kade lnerna svagt och produktionsvolymen kade fr de produktionerna som krvde

hgutbildad arbetskraft. Den frndringen enligt Rybczynski modellen visar att frndring av

utbudsfaktorer kan tolkas som ndring av outputkomposition50.

Helliwell granskade migrationseffekten p handel mellan Canada och USA r 1997 under namnet

Nationalgrnser, handel och migration. Han har anvnt gravitationsmodellen och underskningen

har delat i tv delar, migrationseffekten om handel inom samma land, dvs. mellan stder och

mellan lnderna. Den visar att migrationen inom samma land inte har ngon effekter p handel,

men migrationen har effekt nr man tittar p handel mellan lnderna51.

48 Krugman (1996, s 70) 49 Kleen (2003, s 23-25) 50 Marrewijk (2007, s 124-125) 51 Hilliwell (1997, s 16)

21

Har gemensam valuta ngon effekt p handeln? En underskning av Rose och Glick (2001)

analyserar detta. Gravitationsmodellen r grunden fr uppsatsen och 217 lnder ingick i deras

underskning mellan ren 1970 och 1990. De undersker effekten med tvrsnitt regression och

panelen och har visat att handeln r strre fr de lnder som har gemensam valuta och hittat

signifikant effekt nr de har anvnt olika panel tekniker52.

Davis (2000) hvdar i sin uppsats att migrationen till USA r en orsak till en frsmrad handel p

internationalmarknaden och kvoten mellan export- och importpriserna har fallit som en

konsekvens av migrationen. Underskningen visar att arbetskraftsmigration kombinerat med

netto kapitalinflde blir en stor kostnad fr amerikanska medborgare. De har ftt hjlp av Ricardo

modellen och orsaken till frlusten r att verlgsen teknologi i USA gr att bde kapital och

arbete blir mer produktiva n i andra lnder. De leder till att dra till sig arbetskraft och kapital

frn andra lnder och ger mjligheter till migrationsarbetskraft att hja sina genomsnittliga lner

och detta pverkar negativt p medborgares arbetskraft genom att de frlorar en del av sitt

monopol p arbetsmarknaden53.

Iranzo och Giovanni (2007) utvecklar internationella migrationsmodellen som kombinerar

teknologiskillnad genom lnderna, varuskillnadshandel och heterogen arbetskrafter. Modellen r

tillmpad srskild fr att analyserar hgutbildad arbetskraft som flyttar frn fattiga lnder till rika

lnder. De visar arbetsrrligheten mellan tv lnder kar nr barrirer minskar och frihandel

tillmpas, exempelvis mellan st- och vst Europa. Det blir frdel fr bda lnder. I deras analys

visar att bruttonationellprodukten i vsteuropiska lnder kar med 1 % och i steuropiska lnder

kar med 16 % och det sger oss att hgutbildad arbetskraft r mer produktiv i vsterlnderna

och fri handel sprider frdelen frn deras extra produktivitet54.

Javier (2007) har studerat invandrar- och utvandrareffekten p boliviansk utrikeshandel under

perioden 1990-2003. De har anvnt en uppskattningspanel inklusive 30 partner som har mest

handel med varandra. Kontrollvariabler som ingr i underskningen r BNP, avstnd,

nrbelgenhet, invandrare, utvandrare och priser. Med tanke p export frn vrdland till hemland

ser de att exporten blir lite svagare om man exporterar frn invandrarehemland. Det visar sig att

invandrareffekten r mindre p export n import. De har anvnt gravitationsmodellen och funnit

52 Glick (2001, s 1126) 53 Davis ( 2002, s 36) 54 Iranzo (2007, workin paper,No.13631)

22

att migration flden har positiv effekt p handel55. Migrationsntverk r viktiga fr handel,

eftersom den leder till reducering av informationskostnad.

Head (2004) har diskuterat migrationsntverks betydelse fr handel och visat att tre faktorer r

kostsamma i detta omrde. Fraktavgift som r frknippad med varor transporteringsavstnd,

handelspolitisk kostnad som r frknippad med landgrnser och transaktionskostnad (tvrsnitt

kostnad) som r frknippad med kp och sljprocessen och informationssamling.

Rauch (2001) och Wagner, Head och Ries (2002) har ocks betonat social- och etniska

ntverksroll fr reducering av transaktionskostnad och lttillgnglighet till tillrcklig information.

Koenig (2006) har underskt fransk marknad som exporterar varor till 61 utlndska marknader.

Studien visar att migrationen befrmja lokala fretag i olika stder eller regioner som de sjlv bor

i att starta export med migrationshemland och resultatet visar att migrationsntverk har stor effekt

p handeln56.

Head och Ries (1999) med hjlp av gravitationsmodellen har ocks i sin underskning om

kanadisk handel med 136 partner visat ett positivt samband mellan migration och kanadiska

msesidig handel.

Dunlevy och Hutchinson (1999) har studerat amerikansk import freteelse under 19 och 20

rhundrade och visat att kning av migrationsstocken i US har stor roll fr amerikansk import.

Herander och Saavedra (2005) frklarar att migrationsstrukturs ntverk har effekt p US

exportvolym och enligt deras underskning leder ntverket frst till att ka handelsflden och

drefter har det visat sig att migrationen har strre inflytande ver US export till de lnder som

har invnare i US n de som inte har.

2.6.3 Migration

Idag r invandringen ett fenomen i det globaliserade samhllet. Den beror inte bara p

mnniskornas vilja utan frndringen i vrlden. I senare tid har mnniskan getts mjligheter att

leta efter ett bttre liv. Den pminner oss massimmigrationen under 1800 talet till den nya

vrlden, men d byggde vita mnniskor en stat ur frstringen av en unik gammal kultur.

Nufrtiden vill heterogen mnniskan delta i det moderna samhllet som redan dominerar i stort

55 Javier ( 2007, workin paper,No.1090) 56 Koenig (2006)

23

sett alla kulturer och modeller. Internationell migration mellan outvecklade lnder samt

industrialiserade lnder har kat, huvudsakligen i senare decennium.

ret 2005 lever 190 millioner personer utanfr hemland om denna siffra jmfr med ret 1970,

d antalet var 82 millioner, ser vi en stor kning. Men om vi jmfr migration flden med handel,

direkt investering och finansiell kapitalet, r kningen liten57. Jag undrar om migrationen har

ngon effekt p handel och globalisering eller nrmar den sig tv olika kulturer fr att leda till en

bra relation med varandra och skapa bra partnerskap fr ekonomi tillvxt. Om man kommer

tillbaka till ekonomiska teorier och studerar, bland dem nyklassiska handelsmodellen, nya

handelsmodellen och kombinerar med rrlighetsfaktorer, kan man skaffa en enkel lokal och

agglomerationsteori. Ngra studier visar att utvandringen inte r positiv fr hemlnderna,

eftersom den r en frlust fr produktivitetssystemet i hemlnderna. Och tillvxten minskar. Men

andra teorier och empiriska studier r motsatsen till den uppfattningen. Enligt deras tolkningar

kar utvandringen genomsnittlig produktivitet som ett resultat av minskning av landsarbetskraft,

(trots allt skickar de betalningsmedel hem), ven om de inte investerar direkt i produktiva

sektorer, men har den betydande multiplikator effekten p tillvxten58. Sambandet mellan

migration och tillvxt r beroende p frhllande mellan befolkningen och ekonomitillvxten.

Det finns tv motsatsa teorier om detta. Ena sger att bristen p befolkning begrnsar

ekonomitillvxten. Drfr r invandringen r bra och den andra teorin sger att verbefolkning r

orsaken till att ekonomitillvxten gr lngsammare. Drfr r migrationen ocks blir en brda fr

landets ekonomi59.

I medium sikt, skapar utvandringar frbindelse mellan bda lnderna. I frekommande kontakt

minskar lingvistiska och kulturella skillnader och det gynnar den internationella handeln,

investeringar och turism.

Traditionella ekonomiska teorier , bl a, Lewis (1915-1990) och Heckscher Ohlin, med avseende

p internationell teori, sger att nr tillvxten kar minskar migrationen, eftersom

inkomstskillnaden skulle minska, drefter minskar intresset fr invandring. Men andra studier

sger att inkomstskillnaderna minskar mellan tv de lnderna, men migrationen kar och

ovissheten leder till en negativt linjr mellan tillvxten och invandringen60.

57 Iranzo ( 2007, s 2) 58 Falzoni (2004, s 6) 59 Arthur (2004, s 169) 60 Irbid (2004, s 171-172)

24

Daniel (1997) studerar migration och inrikes fdda med allmn jmvikt handelsmodell och nr

han har analyserat allmn jmvikt migrationsmodell med modifierad Heckscher-Ohlin teori fr

han till resultat att migrationen skulle frndra migrationsproduktivitet och denna r beroende p

migrations skicklighet och utbildning, eftersom utbildad arbetskraft har hgre produktivitet (och

sledes effekten p betesfrhllandet) och minska reallnen fr inrikes fdd yrkesutbildad

arbetskraft samtidigt som reallnen kar fr outbildad inrikes fdd arbetskraft nr utbudet fr

utbildad arbetskraft kar. Nr han genomfrde samma analys med Ricardiansmodell kom fram att

negativ migration verskott leder till att migration fr en ogynnsam effekt

handelsbytesfrhllandet i hemland och en klar minskning av vlfrden fr landets invnare61.

Iranzo (2007) beskriver i sin uppsats om migration och handeln i differentierat teknologiska

vrlden, att kompletterande mellan teknologi och hg utbildad arbetskraft i moderna sektorer

innebr att utbildad arbetskraft har mer incitament att migrera frn fattiga lnder till rika lnder.

En del av underskningen som r srskilt inriktad p handelskostnad och arbetskrafts rrlighet

visar att realln fr hgutbildade personer i stra Europa inte kar s mycket med fri handel. S

vinsten frn liberaliserad handel i stra Europa kar mindre i nrvaro av handelskostnad. Nr

arbetskraften immigrerar r incitamenten stor fr att de flyttar frn st Europa till vst Europa. I

detta fall r migrationen substitutet till handel. I synnerhet, nr handelskostnaden r hg r en

balans mellan in- och utvandringskostnad ndvndig.

Migrationsstocken r stor fr bda lnderna och nr man tittar p totala migrationsstocken ser

man att iranska migrationsstocken kommer p tredje plats ren 1995 och 1999 i Sverige samtidigt

som migrationsstocken fr chilenare ocks r stor men avtagande. De bda grupperna r strst

bland de lnderna som r urval i underskningen .

P samma stt r migrationsstocken fr iranier samt chilenare stor i Danmark.

Om vi tittar p fljande cirkeldiagram ser vi tydligare.

61 Trefler (1997, Working No.6209)

25

Figur3. Invandrare i procent i Sverige r 1995

24%

5%

6%

5%

4%

3%

53%

Finska

Iranier

Norska

Danska

Tyska

Chiler

andra

Figur4. Invandrare i procent i Sverige r 1999

20%

5%

5%

4%

4%

3%

3%

56%

Finska

Bosnisk

Iranier

Norska

Danska

Tyska

Chiler

andra

26

Figur5. Invandrare i procent i Danmark r 1995

5%

17%

4%

6%

5%

3%

60%

Svenska

Turkiska

Iranier

Norska

Tyska

Somaliska

andra

Figur6. Invandrare i procent i Danmark r 1999

4%

15%

3%

5%

5%

5%63%

Svenska

Turkiska

Iranier

Norska

Tyska

Somaliska

andra

27

3 Data och variabler

3.1.1 Datainsamlingsmetoden

Jag kommer att insamla data, om Sveriges handel, bruttonationalprodukter, avstndet mellan

lnder, anvndning av Internet blanda befolkningen, ytstorlek, bruttonationalprodukt per capita

och invandrarstock i Sverige och Danmark samt fr 44 andra lnder. Den teori jag kommer att

utg frn r ny handelsteori.

I denna uppsats kommer jag att arbeta med bakgrunden till de data som anvndas fr att med

hjlp av handelsgravitationsmodellen genomfra en empirisk utredning av den ekonomiska

effekten p handeln av Sverigesimmigration. Till denna underskning har sekundrdata anvnts.

Med sekundrdata menas den informationen eller statistiken som redan finns dokumenterad och

varit underskningens skriftliga kllor

3.1.2 Urval

Kravet p slumpmssighet betyder att varje element i populationen ska ha en mjlighet att vara

med i sannolikhetsurval. Mjligheten att vara lika fr alla element r inte ndvndig, men den ska

vara inte oknd.

Fr min uppsats har jag valt att gra ett icke-sannolikhetsurval, vilket betyder att de lnder som

ingr i urvalet inte utgr ett slumpmssigt val. Alla lnder r tagna frn FN:s databas.

Representativiteten i urvalet r mycket brett, olika storlekar p lnder och lnder frn alla

kontinenter. I kontinenterna valdes lnder i olika geografiska omrden. Jag har inte tagit hnsyn

till variabeln havskontakt trots att det finns lnder i underskningen som har tillgng till

havskontakt som r mycket viktiga fr handeln. Fattiga lnder samt rika lnder ingr. Lnder med

olika kulturella bakgrund, olika religionstillhrighet, olika politiska system och stabila lnder

samt instabila lnder ocks r med. Det finns lnder som r ttt befolkad och det finns ocks

lnder i underskning som r glesbefolkade. Jag har inte bara tagit de lnderna med stor

utvandring i underskningen.

3.2 Variabler

3.2.1 Beroende variabel

Export: I den hr uppsatsen menas alla varor som exporteras till andra lnder med syftet att skapa

en marknad fr handel.

Import : innebr att man tar in en vara till sitt land , frn ett annat land.

28

Exporten och importen r hmtad frn organisation for Economic CO_operation and

Developments (OECD) och jmfrd med frenta nationerna (FN) s statistiska bas. Export och

import r rknade med amerikaniska dollar62.

3.2.2 Oberoende variabler

Migration: menas de individer som har lmnat sitt land och bostter sig utomlands p obestmd

tid.

Migrationsstocken r de sammanlagda personer som bor i ett land med deras ursprung i ett annat

land. Migrationen har jag insamlat frn Data HUP. Data HUP r en gemensam databas fr 17

lnder, dr det finns mjligheter att fakta om immigrationsbakgrund samt antalet asylskande,

stocken och utlndska medborgare i de lnderna. Med stocken, som har anvndes i den hr

uppsatsen, menas sammanlagda personer som r fdda i landet och de som bor i landet, men r

fdd i ett annat land eller sammanlagda personer som har ursprung en annan nationalitet som

nuvarande bor i ett annat land. Stocken fr totala invandrare som bor i Sverige r inte tillnglig

fr allmnheten i Statistika Central Byrn och i HUP finns bara uppgifter fr ret 1990, 1999 och

eftert, drfr jag har anvnt medelvrdet63. Fr att rkna ut medelvrdet anvnder jag det

aritmetiska medelvrdet:

X=1/nin

=1x .

Stocken fr invandrare i Danmark har jag jmfrt i bde databasen frn HUP och den danska

statistika byrn, stocken r nstan likadana i bde baserna

Avstnd: r en distans mellan tv punkter, i vra fall r avstndet mellan tv huvudstder som r

handelpartner. Avstndssiffror r frn Calculate distance between two locations och

avstndsenhet r kilometer64. Totalt 46 lnder ingr i underskningen och av de har 44 lnder en

bilateral handel med Sverige och Danmark.

Avstndet innehller transportkostnader men ocks kostnader fr att behlla varorna oskadade,

kostnader fr att avlmna i rtt tid samt kulturella och sprkliga olikheter mellan lnder65.

BNP: Bruttonationalprodukter r ett mtt p den totala ekonomiska verksamheten i ett land under

en tidsperiod.

62 www. oecd.org och unstats.un.org 63 www. Migrationinformation.org 64 www.timeanddate.com 65 Hammarlund (2004, s 19)

29

Ytan: I underskningen ingr 44 lnder av olika storlekar. Jag ska titta p om den variabeln har

ngon betydelse p internationell handel.

EU-medlem: Denna union bestr nu av 27 medlemsstater. De driver en gemensam handelspolitik.

Denna politik har till strre del tillkommit genom internationella avtal under WTO. Grunden i

avtalet utgrs av en gemensam tull mot tredjeland samt av gemensamma export- och

importregler. Om ett land blir medlem i unionen innebr en vergng frn ett frimarknadsomrde

till en tullunion samt att handelshinder elimineras. EU-medlem r en dummyvariabel om lnderna

r med i samma union.

BNP per capita: det hoprknade vrdet av en stats totala konsumtion av varor och tjnster plus

totala handeln minus importen, plus totala investeringen, dividerad med totala statsbefolkning.

Internet: kommunikationerna har blivit snabbare mellan lnderna genom Internetkontakter, man

kan sga att handel har omorganiserat sig med interners uppkomst. Internet skapar mjligheter att

betrakta marknaden p ett mycket verksammare stt n marknadens mellanhnder. Internet

mjliggr att frbinda marknadsfrare till konsumenten. Det stadkommer ven nya

handelomrden, dr transaktionskostnaden tidigare varit dyr. Vad som gjort den snabba

utvecklingen genomfrbar har varit kraftig minskning av nyetableringshindren66. Bruttonational

produkten (BNP), andel av personer som har till tillgng till Internet av hundra personer och BNP

per capita r ocks framstllda frn FN: s statistisk.

3.3 Deskriptiva data om handel och migrationseffekten

Syfte med deskriptiv data r att stadkomma beskrivningen av individer, situationer eller

fenomen i vrt samhlle. I den hr underskningen skildras deskriptiva data fr att kunna

tydliggra om det gr att jmfra Sveriges och Danmarks migrationseffekt. I den hr delen

undersks deskriptiva data om lndernas export, migrationsstock och andra variabler. Av tabell 1

nedan, kan man se hur variablernas medelvrde skiljer sig t och maximum och minimum

markerar lgsta och hgsta vrdet samt r tecken fr variablers spridning. Standardavvikelsen r

spridningsmtt fr det material som r med i underskningen67. Se Deskriptiva Statistik ocks i

66 Eliasson (2004, s 108) 67 Wahlgren (2007, s 67)

30

Appendix 1

N lngst ner betyder att av de totalt 44 lnder r det 39 som har ett vrde p alla sju variablerna

fr ret 1999.

Tabell 1. Deskriptiva Statistik fr svensk handel r1999

N Minimum Maximum Medelvrde St-avvikelse

EXPORT 44 524 986 792524234 123 000 249 156374736

IMPORT 44 30000 651 850 117 71874746

121 689 031,4

8

MIGRATION95 44 88 45304 3903 8182

AVSTND 44 386 13069 6 640,7955 3724,81055

BNP* 39 4,26 1 100 000 58505,84 204 377

YTAN 44 2875 8511965 712 771 1414410

BNP-CAP 44 255 18292 2876 3545

INTERNET 44 0,00 13,90 2,6 3,5

EU-medlem 44 0,00 1,00 0,09 0,29

N 39

* 109 dollar

3.4 Uppskattning av gravitationsmodellen

Nyckeln till denna uppsats r att uppskatta migrationseffekten p handel med

gravitationsmodellen. Dessutom valdes ytterligare variabler som har viktiga samband med

handel, bl. BNP, BNP per capita, Internet, avstnd, EU-medlem samt ytan. Man brukar

logaritmera samtliga sidor av gravitationsekvationen. Den omvandlingen leder till att det nu r

exportelasticiteten fr egenskaperna som estimeras:

LnExportjit = a + 1Lnmigrationijt + 2LnBNPit + 3LnBNPcait + 4 Lnavstndij + 5 LnYtani+ 6

LnInternetit + 7EU-medlemi + ijt .

LnImportijt = a + 1Lnmigrationijt + 2LnBNPit+ 3LnBNPcait + 4 Lnavstndij + 5 LnYtani+ 6

LnInternetit + 7EU-medlemi + ijt

Exportji r exporten frn land j till i under perioden t

Importij r import frn land i till j under perioden t

31

Migrationijt r migrationsstocken frn land i till j under perioden t.

BNPit r bruttonationalprodukten under period t

BNP/capit r bruttonationalprodukten per invnare under period t i land i

Avstndij r distansen mellan huvudstderna i lnderna

Ytan r lnderstorlek fr de lnderna som ingr i studien

Internetit r andelspersoner som har tillgng till den under period t

EU-medlemi r en dummyvariabel som r 1 fr EU-medlem annars 0

Dr effekten p den beroende variabeln (export) beror p regressionskoefficienten i som visar p

den procentuella exportfrndringen nr oberoende variabler kar eller minskar med en procent.

3.6 Export och handelspartner

Sverige och Danmark har exporterat mest till samma lnder ret 1999 och 2004. Man kan se en

tydlig tendens i de fyra olika figurer med undantag fr Sveriges export som r US strsta

mottagarland under ret 2004.

Figur7. Sveriges varuexport till stora mottagarlnder, 109 dollar, r 1999

0

2

4

6

8

10

12

1

Tyskland

Britannien

Norge

USA

Danmark

Finland

Frankrike

Turkiet

Figur8. Sveriges varuexport till stora mottagarlnder, 109 dollar, r 2004

0

2

4

6

8

10

12

1

Tyskland

Britannien

Norge

USA

Danmark

Finland

Frankrike

Turkiet

32

Figur9. Sveriges varuimport frn andra lnder , 109 dollar, r 1999

0

5

10

15

20

1

Tyskland

Britannien

Norge

Danmark

Frankrike

USA

Finland

Turkiet

Figur10. Sveriges varuimport frn andra lnder , 109 dollar, r 2004

0

5

10

15

20

1

Tyskland

Britannien

Norge

Danmark

Frankrike

USA

Finland

Turkiet

Figur11. Danmarks varuexport till stora mottagarlnder, 109 dollar, r 1999

0

5

10

15

20

25

1

Tyskland

Sverige

Britannien

Frankrike

USA

Finland

Belgien

Rysland

Turkiet

33

Figur12. Danmarks varuexport till stora mottagarlnder, 109 dollar, r 2004

0

5

10

15

20

1

Tyskland

Sverige

Britannien

Frankrike

USA

Finland

Belgien

Rysland

Turkiet

Figur13. Danmarks varuimport frn andra lnder 109 dollar, r 1999

0

5

10

15

20

25

1

Tyskland

Sverige

Britannien

USA

Norge

Belgien

Finland

Turkiet

Rysland

Figur14. Danmarks varuimport frn andra lnder , 109 dollar, r 2004

0

5

10

15

20

25

1

Tyskland

Sverige

Britannien

USA

Norge

Belgien

Finland

Turkiet

Rysland

Om vi studerar cirkeldiagrammet om invandrare procent och stapeldiagrammet om

handelspartner i Sverige samt Danmark ser vi att i Sverige r finska invandrare den strsta

gruppen och i Danmark r naturligtvis turkiska invandrare r strsta. Men om vi tittar p

svarskategorier i stapeldiagram r Tyskland och USA r strsta handelspartner till Sverige i

respektive r 1999 och 2004. Tyskland r strsta handelspartnern till Danmark och efter den

kommer Sverige. Vi br ta hnsyn till lndernas storlek, exempelvis USA r mer n 28 gnger

34

strre n Finland och Tyskland r ocks strre n Finland men Turkiet r mer n 12 gnger strre

n USA och Tysklands storlek r halvan av Turkiets storlek.

Tabell 5: Handel i procent i Sverige ren 1999 och 2004

Export Finland Turkiet Import Finland Turkiet

1999 6,34 1,33 1999 5,78 0,29

2004 5,81 0,81 2004 6,52 0,69

Tabell 6: Handel i procent i Danmark ren 1999 och 2004

Export Finland Turkiet Import Finland Turkiet

1999 3,44 0,37 1999 2,87 0,52

2004 3,08 0,4 2004 2,2 0,98

Om jag tittar p tabell 5 och 6 ser jag tydligt att Sverige exporterar mer till bda lnder n

Danmark och Danmark importerar mer frn Turkiet n Sverige men mindre frn Finland. Hr ser

jag att turkiska migrationstocken har mer effekt p import n export i Danmark. Finska

migrationstocken har nstan samma effekt p export och import i Sverige.

Om jag tolkar detta resultat med hypotesen som r grundlggande fr min studie kommer jag till

att Turkiet br vara strsta handelspartner till Danmark eftersom Turkiet har strsta invnare i

Danmark. P samma stt som Finland har strsta invnare i Sverige men Finland r inte strsta

handelspartner till Sverige.

Om jag tnker p avstndet mellan handelspartner har avstndet stor betydelse fr att Danmark

har mer handel med nrliggande lnder, Tyskland och Sverige jmfrt med Sverige. Om jag tittar

p figur 7 till 14 ser jag att Sverige har mer handel med Tyskland och Storbritannien n

Danmark under 1990 och mer med US och Tyskland under 2004.

35

4 Analys

4.1 Korrelationsanalys

Det r vanligt att gra ett signifikanstest p fljande stt: Frkasta H0 d.v.s. anta att migrationen

har effekt p handel, om r tillrckligt stort, sg , men inte annars. Kvantitet br

fastlggas s att sannolikheten r liten att H0 frkastas om H0 skulle vara sann68.

Korrelationsanalys betyder att ta reda p hur i stor utstrckning min hypotes stmmer verens

med en rt regressionslinje och den visar hur starkt sambandet r mellan olika variabler, i min

uppsats r sambandet mellan export och andra variabler. Korrelationskoefficienten berttar inget

om hur mycket regressionslinjen lutar utan upplyser endast om hur nra linjen som mitt stickprov

ligger. En positiv korrelation och negativ korrelation visas av plus- respektive minustecken69.

Man brukar anvnda spridningsdiagram fr att illustreras sambandet mellan en variabel p

horisontell axel och en variabel p lodrt axel p ett skal mellan -1, +1. Det har ingen betydelse

vilken variabel man har p vilken axel70.

I min underskning fick jag olika vrden p korrelationen. Determinationskoefficienten R2 r en

koefficient som anger hur stor del av variationerna i den beroende variabeln (Y) som kan

frklaras av variationer i den oberoende variabeln (X). Jag tittar p Pearson-korrelation

exempelvis, mellan export och migrationsstocken r 1999 i Sverige som r 0,580 s r R2 =

(0,586) 2 = 0,343. Detta innebr att 34 % av variation i export frklaras av variationen i

migrationsstocken. Jag tolkar andra variabler i samtliga tabeller p samma stt. I mitt exempel

med en korrelationskoefficient p 0,580 och 44 lnder s blir p-vrdet < 0,001 och jag kan

frkasta nollhypotesen. Det linjra sambandet r statistiskt skerstllt.

Jag ser i Spridningsdiagram Appendix 3 att migrationsstocken har ett tydligt samband men ocks

en stor spridning kring en linje genom punktsvrmen. Detta betyder att i min hypotes br man

vara frsiktig med att dra slutsatser nr man funnit ett samband.

68 Blom (1998, s 121) 69 Gujarati (2003, s 23-24 och 70) 70 Wahlgren (2007, s 94)

36

Tabell 7: Bivariat korrelation i svensk handel ret 1999

Export Import BNP Migration Avstnd Ytan BNPcap Internet EU-medlem

Export 1

Import 0,757** 1

BNP 0,196 0,340* 1

Migration 0,580** 0,486** 0,375* 1

Avstnd -0,235 -0,263 0,208 -0,142 1

Ytan 0,393** 0,309* 0,427** 0,335* 0,36* 1

BNPcap 0,507** 0,348* -0,224 0,138 -0,132 -0,203 1

Internet 0,494** 0,467** -0,116 0,242 -0,242 -0,182 0,808** 1

EU-medlem 0,197 0,163 -0,328* 0,122 -0,554** -0,076 0,118 0,26 1

Antal observationer 44

*korrelationen r signifikant p 0,05 niv (2-sidig)

**korrelationen r signifikant p 0,01 niv (2-sidig)

37

Tabell 8: Bivariat korrelation i svensk handel ret 2004

Export Import BNP Migration Avstnd Ytan BNPcap Internet EU-medlem

Export 1

Import 0,825**

BNP 0,289 0,450** 1

Migration 0, 537** 0, 486** 0, 388* 1

Avstnd -0,315*-0,339* 0,098 -0,178 1

Ytan 0,424** 0,215 0,235 0,315* 0,360* 1

BNP-Cap 0,401** 0,500** -0,032 0,153 -0,324 -0,240 1

Internet 0,323** 0,486** -0,044 0,190 -0,360 -0,198 0,731** 1

EU-medlem 0,170 0,189 -0,283 0,106 0,559** -0,076 0,205 0,269 1

Antal observationer 44

*korrelationen r signifikant p 0,05 niv (2-sidig)

**korrelationen r signifikant p 0,01 niv (2-sidig)

38

Tabell 9: Bivariat korrelation i dansk handel ret 1999

Export Import BNP Migration Avstnd Ytan BNPcap Internet EU-medlem

Export 1

Import 0,244

BNP 0,126 0,213 1

Migration 0,370* 0,157 0,438** 1

Avstnd -0,406** -0,091 0,194 -0,046 1

Ytan 0,247 -0,073 0,427** 0,354* 0,358* 1

BNPcap 0,440** 0,146 -0,224 -0,051 0,078 -0,203 1

Internet 0,470** 0,176 -0,125 0,080 -0,098 -0,125 0,852** 1

EU-medlem 0,181 -0,148 -0,328* -0,159 0,465** -0,072 -0,118 0,270 1

Antal observationer 44

*korrelationen r signifikant p 0,05 niv (2-sidig)

**korrelationen r signifikant p 0,01 niv (2-sidig)

39

Tabell 10: Bivariat korrelation i dansk handel ret 2004

Export Import BNP Migration Avstnd Ytan BNPcap Internet EU-medlem

Export 1

Import 0,282

BNP 0,250 0,262 1

Migration 0,536** 0,148 0,336* 1

Avstnd -0,383* -0,064 0,136 -0,186 1

Ytan 0,328* 0,008 0,236 0,302* 0,358* 1

BNPcap 0,439**0,204 -0,032 -0,044 0,269 -0,240 1

Internet 0,390** 0,291 -0,044 0,147 -0,303* -0,198 0,731** 1

EU-medlem 0,196 -0,027 -0,283 -0,040 -0,465** -0,076 0,205 0,269 1

Antal observationer 44

*korrelationen r signifikant p 0,05 niv (2-sidig)

**korrelationen r signifikant p 0,01 niv (2-sidig)

Jag ser tydlig en 2-sidig statistiskt signifikant p 0,01 niv p migrationsstocken, BNP/capita och

Internet i bda lnder, med undantag fr migrationen i Danmark som r statistisk signifikanta p

niv 0,05, under ret 1999 och 2004, vilket troligtvis beror p den hga korrelation som

frekommer mellan exporten och de variablerna. Om jag tittar p korrelation mellan exporten

och avstndet ser jag ingen signifikant mellan de under ret 1999 i Sverige men dremot r

40

relationen mellan de r signifikanta i resten av de tabellerna. Sambandet mellan export och BNP

samt EU-medlemskapet r positiva men inte signifikanta i alla tillfllen men resultatet ndrar sig

ngot i tv olika tidsperioder. Om vi jmfr korrelation mellan export och import i bda lnderna

ser jag att korrelationen r starkare i Sverige n Danmark.

Korrelationen mellan import och migrationen r ocks lgre i Danmark n i Sverige och

sambandet mellan import och avstndet i bda lnderna har en svag negativ relation med

undantag fr ret 2004 som r signifikanta p niv 0,05 fr Sverige. Jag ser ocks att landets

storlek har mer betydelse fr export och import i Sverige n i Danmark. Om jag jmfr vra

resultat med Roses (2001) resultat har korrelationen nstan samma tendens som deras

underskning men i Rose uppsatsen ingr bara avstnd, BNP, BNP/capita, ytan och andra

variabler sam inte ingr i min underskning.

4.2 Multipel regression

Man brukar titta p regressionsvariabler i samband mellan tider och andra variabler fr att se hur

de frndras med tiden. Men nr man studerar samband mellan variablerna r man inte sker p

att den genomsnittliga kningen i oberoende variabeln innebr att storheten i beroende variabler

r orsaken till att den kar.

Tvrsnittregressionsanalys fr svenska handel

I fyra fljande tabellerna 11, 12, 13 och 14 undersktes 44 lnder som har handelpartner med

Sverige samt Danmark, dr sju kontroller variabler anvndes. De kontrollvariabler som anvnds

r BNP, Migration, avstnd, ytan, BNP per capita, EU-medlem samt Internet. Modellen som

anvnts r en tvrsnittsregression.

Ur tabell 11 och 12 kan utlsas att kontrollvariablerna som anvnds fr att se handelspverkan

har frvntade tecken. Avstndet r negativ signifikant p 0,1 niv och ges effekt fr bda fallen,

vilket enligt teorin blir s, om den uppskattade mtningen sker mellan tv punkter. Avstndet r

mer kostsamt fr importen n exporten. Hr r mtningen mellan Stockholm och andra lnders

huvudstad. Jag ser att BNP har en positiv effekt p Sverige export samt import och kad BNP ger

en kad bengenhet att importera samt BNP r signifikant p 0,1 niv fr import r 1999 och

2004. BNP per capita visar en signifikant niv p 0,1 fr export och import. Handeln pverkar

ocks positivt med landvolymen och i den hr underskningen ser jag ocks plustecknen fr ytan

41

r signifikant i samtliga fall. P min huvudfrga: vilken effekt har migrationsstocken, ser jag att

utvandringen har signifikant effekt p export r 1999 samt under det andra tillfllet indikerar

migrationsstocken en svag positiv effekt p export.

EU-medlems lnder har ocks betydelse fr handel men deras effekt r svaga.

Internet har ocks positiv samband med handel. Regressionen visar ven en hg frklaringsgrad

p 0,730 samt 0,614 fr respektive r 1999 och 2004 fr Sveriges export och en medelmttig p

0,553 samt 0,591 fr respektive r 1999 och 2004 fr Sveriges import. Frklaringsgraden innebr

att procenten av variabeln i datamaterialet kan frklaras med hjlp av regressionen, exempelvis

R2 fr r 1999 r 0,730 fr exporten. Detta innebr att 73 % av variabeln kan frklaras med hjlp

av regressionen eller med de oberoende variablerna.

42

Tabell 11: Sambandet mellan Migration och Export i Sverige

Variabler Sverigeexport Sverigeexport

1999 2004

BNP 0,0180 0,0450

(0,055) (0,048)

Migration 0,243** 0,125

(0,126) (0,126)

Avstnd -0,641** -0,721**

(0,224) (0,216)

Ytan 0,509** 0,480**

(0,106) (0,097)

BNPpercap 0, 772** 0,549**

(0,254) (0,217)

Internet 0,093 -,081

(0,167) (0,190)

Eu-medlem -0,305 -0,458

(0,666) (0,612)

Observation 37 40

R2 0,730 0,614

** r signifikant p 0,1 niv

Siffrorna inom parantes r standardavvikelse.

43

Tabell 12: Samband mellan Migration och Import i Sverige

Variabler Sverigeimport Sverigeimport

1999 2004

BNP 0,169** 0,263**

(0,123) (0,081)

Migration 0,170 -0,040

(0,253) (0,211)

Avstnd -1,194** -0,778**

(0,452) (0,363)

Ytan 0,691** 0,462**

(0,214) (0,164)

BNPpercap 0, 524** 0,885**

(0,513) (0,366)

Internet 0,336 0,086

(0,337) (0,321)

EU-medlem -0,515 0,368

(1,342) (1,030)

Observation 37 40

R2 0,553 0,591

** r signifikant p 0,1 niv

Siffrorna inom parantes r standardavvikelse.

44

Tvrsnittregressionsanalys fr Danska Export

I fljande tabell undersks 44 lnder som r handelpartners till Danmark. I tabell 13 och 14 tolkas

huruvida de kontrollvariabler som anvnds fr att mta handelspverkan har frvntade tecken.

Som framgr, r avstndet, negativt signifikant p 0,1-nivn och ger effekt i bda fallen, vilket

verensstmmer med teorin, om den uppskattade mtningen sker mellan tv punkter. Vidare

framgr att avstndet r mer kostsamt fr importen n exporten. Hr avser mtningen mellan

Kpenhamn och de andra lndernas huvudstder. Jag inser att om Danmark exporterar till de

andra lnderna har BNP en svag negativ effekt p export under r 1999 och en positiv effekt i r

2004.

BNP r signifikant p 0,1-nivn fr import vid bda underskningstillfllena. BNP per capita

har ett positivt samband med exporten samt en signifikant p 0,1-nivn vid bda

underskningstillfllena.

Exporten pverkas positivt av storleken p landet vilket ocks bekrftas i denna underskning.

Jag kan konstatera att plustecknen fr landytan r signifikanta.

Min huvudfrga gller vilken pverkan migrationsstocken har p handel. Jag ser att migrationen

har signifikant effekt p exporten samt att invandringen indikerar en positiv effekt p handeln.

Migrationen har en strre pverkan p den danska exporten n den svenska och effekten blir nnu

strre om man beaktar att invandringseffekten r avtagande i Sverige. Om jag istllet tittar p

dansk import, ser jag att migrationsstocken har en svag effekt.

Internet har ett positivt signifikant samband med exporten under 1999 men negativt under 2004.

Internet har ocks en signifikant pverkan p dansk import under 2004.

Ocks fr EU-medlemmarna gller att interneten har en pverkan p handeln. Fr exporten r

pverkan hgre under 2004 n under 1999 och fr importen har interneten signifikant pverkan

under 1999.

Regressionen anger en hg frklaringsgrad fr exporten p motsvarande 0,662 och 0,641 fr

1999 respektive 2004..

Ur tabell 11, 12, 13 samt 14 kan utlsas att kontrollvariablerna som anvnds fr att granska

export och import verlag har proportionell i frhllande. S lnge avstndet kar mellan tv

parter stiger transportkostnaden, vilket enligt gravitationsmodellen minskar handeln. Lnderna i

modellen fljer detta mnster. Frn resultaten av regressionsanalysen kan jag utlsa att

migrationsvariabeln har signifikant i tabellerna 11, 12 och 13 fr ret 1999. Invandrargrupper i

45

Sverige har emellertid mindre effekt p svensk handel n invandrare i Danmark har, under 2004.

Det betyder att nollhypotesen som jag har testat kan frkastas, vilket innebr en positiv inverkan

p handel.

Tabell 13: Samband mellan Migration och Export i Danmark

Variabler Danmarkexport Danmarkexport

1999 2004

BNP -0,010 0,028

(0,052) (0,42)

Migration 0,233** 0,407**

(0,110) (0,115)

Avstnd -0,827** -0,559**

(0,207) (0,211)

Ytan 0,298** 0,321**

(0,094) (0,091)

BNPpercap 0, 356** 0,722**

(0,260) (0,200)

Internet 0,175** -0.159

( 0,171) ( 0,179)

EU-medlem - 0,243 0, 214

(0,579) (0,530)

Observation 36 41

R2 0,664 0,691

** r signifikant p 0,1 niv

Siffrorna inom parantes r standardavvikelse.

46

Tabell 14: Sambandet mellan Migration och Import i Danmark

Variabler Danmarkimport Danmarkimport

1999 2004

BNP 0,214** 0,202**

(0,182) (0,145)

Migration -0,160 - 0,103

(0,381) (0,396)

Avstnd -0,637 -0,062

(0,718) (0,724)

Ytan 0,001 -0,007

(0,326) (0,313)

BNPpercap 0, 491 -0,082

(0,900) (0,684)

Internet 0,094 0.637**

(0,592) ( 0,602)

EU-medlem -2,037** -0,494

(2,005) (1,816)

Observation 36 41

R2 0,135 0,132

** r signifikant p 0,1 niv

Siffrorna inom parantes r standardavvikelse.

47

4.3 Ekonomiska effekten

Om jag gr en matematisk berkning med hjlp av en gravitationsekvation kan jag bedma hur

stor effekt migrationsstocken har p handel. Denna uppfattning baseras p teoretiska modeller

och empiriska studier av migrationseffekten p import- och exportvolymen. Jag ser att

migrationen har positiv inverkan p export i bda lnderna och att skillnaderna r tillrckligt stora

fr att man se migration ens betydelse fr ekonomin. Om jag tar hnsyn till omfattningen av

migration i bda lnderna ser jag att skillnaden i ekonomisk effekt blir strre i det land dr antalet

invandrare r strst. Se Appendix 2.

Enligt Ekberg r migrationens ekonomiska effekt i stor stt beroende av migrationens egen

ekonomiska assimilering71. I teorier fr internationell handel antas arbetskraft vara en

landsspecifik produktionsfaktor slunda att migrationen ofta antas vara ett substitut fr handel,

d.v.s. borde minska handel. S r inte fallet i min underskning. I stllet ser jag att migrationen

har stor effekt p handel, special p export. Jag kan frklara en del av migrations ekonomiska

effekt med Ekbergs tolkning.

Resultatet gr att hypotesen ej kan frkastas, d jag kan se ett direkt samband mellan en kade

handel och migrationen. De vrden som regressionerna ger verstmmer med de resultat som

frvntades enligt teorin. De positiva vrdena visar att migrationsstocken har en positiv effekt p

handel. De flesta regressionsresultaten r dock signifikanta p 1 % niv vilket gr att resultatet

mste tolkas med viss frsiktighet.

Resultatet r frenligt med Krugmans nyhandelsteori och fljer mnstret frn ngra av de tidigare

71 Ekberg (2002, s 3)

48

4.4 Slutdiskussion

Handel har mycket stor betydelse fr ekonomisk tillvxt. Handel kan ske inom ett land, mellan

konsumenterna och marknaderna, s.k. autarki, eller med ett annat land, som d har en ppen

ekonomi. Frihandel, handel utan (stngda) grnser r alltid mer frdelaktig. Den r inte bara en

process avsedd att byta varor och tjnster utan skapar ven relationer mellan individer i det

globala samhllet. Genom handel ppnas mjligheter att verka fr att liberalisera och

demokratisera de lnder som har svrt att acceptera ett ppet samhlle och demokratiska

institutioner. Man vet att sklet till att medborgare utvandrar, r i de flesta fall, att en reaktionr

grundsyn genomsyrar hela samhllet och dessa institutioner.

Migrationseffekten

Om jag brjar med att tolka vrt analysresultat ser jag utan tvekan att migrationen har en positiv

effekt p handelsvolymen med hur migrationspverkan frklaras med teorin som jag har baserat

uppsatsen p. Fre mig underskte ngra forskare det hr omrdet med hjlp av

gravitationsmodellen och fick intressanta resultat. Fr att undvika missfrstnd jmfr jag mitt

resultat med dem.

Helliwell (1997), Koenig (2006) och Gustavo (2007) kom alla till samma resultat att migrationen

har en positiv effekt p export. Men deras frklaring r annorlunda n exempelvis Helliwell som

tror att den positiva effekten frsmrar hemlandsarbetskrafts ln. Koenig sger ingenting om

arbetskrafts ln frsmrade och han tror att den effekten pverkar mer affrsfrbindelse mellan

invandra