ett år med Gavlegårdarna

GAVLIS SUMMER CAMPger fler ett bra sommarlov

Vill du bo i en godisfabrik?

Brynäs en stadsdel med själ och tradition

Storstaden Gävles nya bostadsmarknad

4. Med raska steg mot storstaden Gävle

6. Gavlis Summer Camp

14. Grönt för första sommarjobbet

16. Gävles nya bostadsmarknad

21. Almvägen – livet från den ljusa sidan

25. Nu växer (det i) våra stadsdelar

28. Att mötas ute skapar trivsel

Innehåll

55

50

6

2 | 2014

30. Brynäs – älskad, omtalad, förtalad

39. Brynäsgatan 35

43. Gavlegårdarna och godisfabriken

46. Allt fler kan och får bo kvar

48. 24 nya ledare varje år

49. Tre boenden, tre stilar

50. Alexandra fick sin drömlya

55. Familjen Aliji håller stilen

58. Ett trivsamt hem – i femtio år

62. Den växande storstaden Gävle tar form

2521

3028

58

14

2014 | 3

Gävle redan nu har en bostadsbrist. Ska vi klara framtiden är vi många aktörer som måste öka takten i byg-gandet av nya lägenheter.

I bostadsbristens spår följer förstås också en förändrad bo-stadsmarknad. Under 2014 har vi för första gången sett en ökning av siffror som inte är alltigenom positiva. Media rapporterade om den robot som mot betalning knuffat fram hyresgäster i bostadskön när lägenheter släppts på Direkten. På Gavlegårdarna handlägger vi också ett större antal misstänkta andra-handsuthyrningar än tidigare.

I storstäderna är man van att hante-ra de följder en tuff bostadsmarknad för med sig. Under förra året har även Gavlegårdarna tvingats förändra ru-tiner och arbetssätt för att möta den nya utvecklingen. Som allmännyttigt bostadsbolag gör vi vårt yttersta för

att alla ska känna sig trygga med ett säkert och rättvist kösystem. Det kommer vi – i allra högsta grad – att fortsätta arbeta för.

Betydligt mer glädjande siffror visar statistiken kring vår Bosociala grupp. Det förebyggande arbetet med att söka upp människor och i tid erbjuda hjälp, har gett otroliga resultat. Långt fler betalar idag sin hyra i tid och slipper därmed de extrakostnader och den oro som förseningarna innebär. Och när fler betalar i tid minskar också det antal som i slutänden får inkassokrav eller föreläggande om avhysning. Där har siffrorna minskat markant på bara några år, något vi är otroligt stolta och tacksamma för.

För att ge fler Gävlebor möjlig-het att hitta sin drömbostad, måste byggandet av nya bostäder komma

När vi i förra årets magasin sum-merade år 2013, kunde vi med glädje se att Gävle växt. Nu har ytterli-gare ett år passerat och siffrorna är fortsatt positiva. Drygt 5 000 nya gävlebor kom 2014 till vår vackra stad, samtidigt som 4 000 flyttade härifrån. Fortsätter befolkningsök-ningen i samma omfattning kommer Gävle redan 2016 – för första gången i sin historia – att räknas som en riktig storstad. Sannolikt passerar vi då den magiska gränsen, 100 000 invånare.

Utvecklingen påverkar Gavlegår-darna som kommunalt bostadsbolag, på flera sätt. Redan idag står 102 000

personer i kö för en lägenhet hos oss. Även om det »bara« är cirka 20 000

av dem som aktivt letar bostad, har vi under förra året inte haft mer än ett tjugotal lägenheter lediga varje månad. Det här betyder i klartext att

Våra områdenGavlegårdarna har 15 165 bostäder av olika slag

i Gävle kommun. De flesta finns i tätorten Gävle.

Till tätorten räknas stadsdelarna Gävle Strand,

Öster, Brynäs, Bomhus, Andersberg, Sätra och

Hagaström. I det som kallas Centrala Gävle

ingår också en rad stadsdelar med bostäder

och lokaler.

Med raska steg mot storstaden Gävle

Lägenhetsbestånd

Total uthyrningsyta

1 146 213m²

Kortfakta om Gavlegårdarna

2010 2011 2012 2013 201415 000

15 100

15 200

15 300

15 400

15 500

15 16515 206 15 237 15 242 15 348

4 | 2014

VD har ordetigång. Våra ägare, Gävle kommun, har tydliga krav på oss som allmän-nyttigt bolag. Fram till år 2017 ska vi ha byggt inte mindre än 500 nya bostäder. 2013 var ett år då vi lanserade hela 193 nybyggda och re-noverade lägenheter på marknaden. 2014 har istället varit en period för planläggning, beredning och pro-jektering inför nästa byggfas. Under året har blygsamma tre lägenhe-ter lanserats på marknaden, men samtidigt har en mängd spännande projekt påbörjats. Du läser mer om dem, här i magasinet.

I maj 2014 blev det också klart att Gavlegårdarna blir fabriksägare – och inte vilken fabriksägare som helst. För 50 miljoner blev Ahlgrens före detta godisfabrik vår, och nu in-leds en lång, spännande och oerhört viktig process för att skapa en helt ny stadsdel i Gävle. Möjligheterna är många. I godisfabriken finns poten-tial för 500–600 bostäder med när-het till både havet, centrum, Gävle Strand och de genuina bostadskvar-teren på Brynäs. Vårt löfte att spara den anrika neonskylten med texten Läkerol, det står vi fast vid.

Allt fler människor bor idag i våra bostadsområden. Precis som när husen byggdes, på 60- och 70-talen, är det många och stora barnfamiljer som flyttar in. Kan våra hyresgäster mötas och umgås utomhus ökar både trivsel och upplevelsen av trygghet – viktiga indikatorer för ett boende med kvalitet. Gavlegårdarna har ökat fokus för att på sikt förbättra våra utemiljöer. Vårt mål är att minst 80 procent ska vara nöjda med våra utemiljöer år 2017. Det är en utmaning – våren 2014 nådde vi strax över 70 procent – men nu spänner vi bågen ytterligare. Ett antal projekt har startats, flera av dem tillsammans med vår nyanställ-de trädgårdsingenjör. Nya lek- och mötesplatser skapas och i sommar kommer 100 pallkragsodlingar att blomma och bjuda till smakupple-velser, runtom i våra områden. Och odlare, det är hyresgästerna själva.

För att klara framtida utmaningar krävs att vi på Gavlegårdarna stän-digt samlar våra krafter för att bli bättre. Med glädje kan vi se att vårt nya kundcentrum och huvudkontor snart blir verklighet. Där kommer

140 av våra 190 medarbetare att få en ny arbetsplats. Och du ska alltid känna dig hemma när du besöker oss där.

Med förhoppning om en skön sommar med trevlig läsning!

Cathrine Holgersson, VD

Antal lägenheter

15 165

Gavlegårdarna har 183 medarbetare.53 (29 %) kvinnor och 130 (71 %) män.

MedarbetareVåra boenden

2 762

5 945

4 934

1 559

Hus 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

1/3 av alla gävlebor bor hos

Gavlegårdarna

1 014 2 596 5 927 4 935 1 559

148 Antal hyresgäster

30 000

2014 | 5

Ett härligt sommarlov för Gavlis barn

Summer Camp

6 | 2013

Många barn återvänder till skolan, bubblandes av historier om allt

roligt de gjort under sommarlovet. Många barn – men långtifrån alla.

Gavlegårdarna och Gefle IF:s gemensamma koncept, Gavlis Summer

Camp, ska erbjuda en mängd aktiviteter och upplevelser för de barn

som kanske mest behöver det. Sommarlägret genomfördes för

första gången 2014 och blev en stor succé.

7

Ett härligt sommarlov för Gavlis barn

Summer Camp

2013 | 7

Gavlegårdarna har en kristallklar policy för de

samarbetsavtal som tecknas med Gävles fören-

ingar, klubbar och organisationer. Ett samarbete

ska innefatta mycket – för många. Det handlar

om Gävlebor i allmänhet och de egna hyres-

gästerna i synnerhet.

Genom att teckna avtal som erbjuder aktiviteter

för de barn och ungdomar som bor i Gavlegår-

darnas bostadsområden tar företaget ansvar

för staden Gävles välmående i stort. Var tredje

Gävlebo bor ju i en hyresrätt som förvaltas av

Gavlegårdarna.

Ännu en av sommar-lovets många varma dagar har inletts.

Klockan är strax före sju när Malcolm

Jagne, 11 år, tar cykeln från Sörby och bort till Andersbergs IP. Gavlis Summer Camp 2014 börjar inte för-rän vid nio, men Malcolm slår sig ner med sin läsplatta och känner solen bli allt varmare mot ansiktet. Han vet att någon av ledarna snart kommer att dyka upp. Efter bara några dagar av sommarlägret har de ju lärt sig att Malcolm alltid är först på plats.

Mamma Mia Andersson har samtidigt åkt till jobbet på sjukhu-set. Som timvikarie får hon ingen

sammanhängande semester och redan i vintras kom den första oros-känslan inför det tio veckor långa sommarlovet. Hur ska det nu bli för Malcolm? Blir han tvungen att vara på fritids utan att få den välbehöv-liga pausen från skolmiljön? Kanske kan hon pussla med mormor? För hur ska hon kunna koncentrera sig på jobbet om Malcolm är ensam hemma i lägenheten hela långa arbetsdagen?

Den första dagen på Gavlis Summer Camp är Emma Åhrlin lite pirrig. Hur ska det bli på lägret, hon känner ju inte någon av de andra deltagarna, inte som hon vet på förhand i alla fall.

Gruppen samlas vid den stora fotbollsplanen i Andersberg och Emma sätter sig lite vid sidan av de andra barnen. Men det tar inte lång stund förrän några tjejer kommer fram och frågar om Emma vill vara med. Redan första dagen kommer en glad 11-åring hem och berättar hur kul hon har haft.

Mamma Eva-Marie blir lika glad. Om bara någon vecka ska hon föda barn och redan på förhand har hon insett hur svårt det blir att göra allt det hon skulle vilja göra tillsammans med Emma på sommarlovet. Allt hon har önskat är att Emma ska få göra en massa kul aktiviteter på sin ledig-het. För ett sommarlov handlar ju så

Den allmänna nyttan»De vänner jag fick på Gavlis Summer Camp var det bästa med lägret, och så resan till Järvzoo förstås«, säger Emma Åhrlin här vid utsiktsplatsen med vy över Järvsö.

8 | 2014

» Samarbetet med Gavlegårdarna har gjort att även barn som inte är medlemmar i Gefle IF får möjlighet att delta «

mycket om att leka, att få prova nya saker – att bara få vara barn.

Det är på våren, ett år tidigare, som Gefle IF:s ungdomsansvarige Dan Andersson konstaterar att den sommarfotbollsskola man arrangerat i många år är på väg att fullkomligt slå i taket. Samarbetet med Gavle-gårdarna har gjort att även barn som inte är medlemmar i Gefle IF får möjlighet att delta, men de hundra platserna räcker ändå inte till.

Samtidigt skissar Gavlegårdarna på idéer kring ett helt nytt koncept för sommarlovslediga barn, boende i allmännyttan. Man vill erbjuda »sina barn« ett sommarläger med

»Några deltagare kom fram till mig på stan,

flera månader efter Summer Camp. Jag trodde

aldrig de skulle komma ihåg mig, men de sa

bara – ’vi kommer aldrig att glömma dig’. Jag

blev så rörd. Förstår du att vi haft världens bästa

sommarjobb, helt otroligt.«

»Jag stukade ett finger när jag skulle försöka ta en straff från en av A-lagsspelarna«, minns en av deltagarna Malcolm Jagne med stolthet i rösten.

Elins minne

2014 | 9

fler aktiviteter, fler deltagare och under fler veckor. Helt enkelt för att behovet är påtagligt. Många är de barn som inte har några planer för sommarlovet. Många är de föräldrar som tampas med dåligt samvete för att de måste jobba och lämna barnen på fritids eller ensamma hemma.

Konceptidéerna presenteras för samarbetspartnern Gefle IF fotboll – som nappar direkt.

– Vårt samarbete med Gavlegår-darna har alltid fungerat bra. De är måna om sina hyresgäster, att kunna göra något för dem. Och vi vill i vår tur ge fler barn möjlighet att vara aktiva också på sommarlovet, berättar ungdomsansvarige Dan Andersson.

– Med ett sommarläger skulle fler barn få prova så många fler aktiviteter än just fotboll. Detta med hjälp av våra duktiga ungdomsle-dare och gästspel från andra aktiva föreningar i Gävle, fortsätter Dan Andersson.

Efter en kort och intensiv plane-ring skickas inbjudan till pilotpro-jektet Gavlis Summer Camp ut till samtliga hyresgäster hos Gavle-gårdarna. Mottagandet är överväl-digande positivt. 62 barn anmäler sitt intresse att delta i det helt nya sommarlägret.

På den upptaktsträff som arran-geras i maj, vittnar flera föräldrar om att klumpen de haft i magen sedan februari, äntligen är borta.

Lucas Westerberg och Elin Lund-mark har, sina 18 år till trots, mång-årig erfarenhet av att arbeta som

ungdomsledare för Gefle IF fotboll. Men hittills har det mest – eller i stort sett enbart – handlat om fotboll och inget annat än fotboll.

Lucas och Elin vet att Gavlis Summer Camp innefattar mycket mer än så. Nu ska de ta emot gäs- t ande föreningar som ska dela med sig av sina aktiviteter. Nu ska de ansvara för en stor grupp mellan-stadiebarn på badstranden. Nu ska de åka på dagsutflykter till olika resmål.

Men ännu vet varken Lucas eller Elin att Gavlis Summer Camp faktiskt ska komma att förändra deras liv en smula.

– Jag minns att jag funderade på hur många barn som egentligen skulle dyka upp första dagen, hur

» Sen insåg man att det var barn i blandade åldrar, från alla stadsdelar «

många kan det vara som inte har så mycket att göra på lovet, berättar Elin Lundmark.

– Sen insåg man att det var barn i blandade åldrar, från alla stads-delar. Några hade yngre syskon med sig som fick hänga med för att slippa vara ensamma. Och vi hade föräldrar som kom på besök och med tårar i ögonen tackade oss för det vi gjorde, fortsätter hon.

Lucas Westerberg fyller i:– Man fick direkt känslan att det

här var barn som kom till lägret för att de ville, inte för att de måste. De provade alla aktiviteter som bjöds, även om det var första gången. Och många var också otroligt duktiga, säger han och ler.

10 | 2014

» Förstår du att vi haft världens bästa sommarjobb, helt otroligt «

2014 | 11

– Eller när vi var hos ett av barnens pappa som äger en pizzeria. Han bjöd alla på mat och vi ledare fick en gigantisk kebabpizza …

När sommaren 2014 går mot sitt slut kan Gavlegårdarna och GIF fotboll konstatera att den vision man satt några månader tidigare också har genomförts. Tack vare Gavlis Summer Camp har 62 barn fått uppleva en mängd aktiviteter under några sommarveckor – helt utan kostnad. 62 barn har nu kun-nat komma tillbaka till skolan och berätta om allt roligt de gjort.

– På väldigt kort tid lyckades vi skapa ett Summer Camp med sam-hällsnytta. Den idé som föddes ur ett verkligt behov blev också ett koncept

En kille sa till mig under lägret att han inte kunde komma dagen efter.

Han bodde i Valbo och hans mamma jobbade och kunde inte skjutsa

honom till stan. Jag skulle ju få skjuts till IP av min mamma och guidade

killen till 1:ans buss och så hämtade vi honom när han klev av vid torget.

Vid dagens slut följde jag honom till stan och såg till att han kom på

bussen hem. Flera månader senare dömde jag en match på Kastvallen

då någon skrek ’Lucas’ och hoppade och vinkade i båset. Det var den här

killen … då blir man ju lite varm i kroppen.

Det första Gavlis Summer Camp arrangeras i tre veckor. Flera delta-gare är med från start till mål, andra väljer en specifik vecka. På lägret varvas de planerade aktiviteterna och utflykterna med möjlighet att välja sysselsättning.

– Vi spelade kubb, brännboll och fotboll men vissa ville bara umgås och prata, allt var okej, säger Elin Lundmark.

– Och jag minns ett tillfälle när vi körde en talangshow där man fick uppträda. Det gick lite trögt till en

Lucas minne

början, men då var det en ledare som hoppade upp på ett bord och dansa-de, för att visa vägen. Sedan lossnade det, fortsätter Elin och skrattar.

En gång per vecka åker hela gänget ut för att bada. Man simmar i havet vid Engesberg och i sjövatten vid Strandbaden i Årsunda.

– När vi var i Sandviken åkte vi ut till Daniel Bernhardsson, A-lagsspelare i GIF, som har bondgård. Där fick vi åka släp efter traktor och klappa en ko som gick lös som husdjur i familjen, berättar Elin Lundmark vidare.

– Och bussresan till djurparken Järvzoo tyckte många barn var det roligaste på hela lägret.

Lucas Westerberg tillägger:

» Det känns som jag vill jobba med det här i resten av mitt liv «

12 | 2014

för de barn som allra mest behöver det, säger Kristina Isacson, mark-nadsansvarig hos Gavlegårdarna.

– I sommar har vi fått in en huvudpartner i Länsförsäkringar Gävleborg som är med och stöttar Gavlis Summer Camp. Ica Maxi är matsponsor och Stadsbussarna ressponsor. Tack vare dem kan vi utöka lägret till fyra veckor och ta emot ännu fler barn, säger hon och fortsätter:

– Men konceptets grundläggan-de mål och syften ska finnas kvar. Gavlis Summer Camp ska alltid vara en kostnadsfri sysselsättning för barn som många gånger saknar alternativ. Vi ska locka partners som på det här sättet vill bidra till att Gävle blir en bättre stad.

gjorde de för oss också. Att vara med dem gav så mycket glädje och energi tillbaka.

Elin Lundmark lägger huvudet på sned och ler:

– Jag har tänkt mycket på det här efteråt. Om jag inte

hade haft någon som tog hand om mig när jag växte upp, då hade jag ju inte varit den jag är idag. De här barnen har fått mig att inse saker om livet som jag för alltid kommer att bära med mig. Den här som-maren har helt klart förändrat mig, säger hon.

– Så lite tid vi la ner på det här – i det stora hela menar jag – och det gjorde så mycket. Att se barnens glädje … det känns som jag vill jobba med det här i resten av mitt liv.

» Där fick vi åka släp efter traktor och klappa en ko som gick lös som husdjur i familjen «

När lönen för sommarens insatser betalas ut till ungdomsledarna Elin Lundmark och Lucas Westerberg, har de nästan hunnit glömma bort att de faktiskt jobbat.

– Det var ju bara kul! Jag sommar-jobbade tidigare som städare och tiden gick så sakta … här gjorde vi bara roliga saker tillsammans med barnen. Vi lekte, hängde och umgicks – och fick betalt, säger Lucas Westerberg.

– Visst kände jag att vi ledare gjorde bra saker för barnen, men det

Elin Lundmark och Lucas Westerberg, två av ledarna för Gavlis Summer Camp 2014.

2014 | 13

Även hyresgästerna blir glada när sommarjobbarna tar plats i utemiljöerna. »Det är så härligt när det blir fint på vår gård« är en vanlig kommentar. Här är Ibrahim Mervelle och Nina Nåtfors i rensartagen.

Grönt för första sommarjobbetAtt hitta sitt första

sommarjobb är inte

alltid så lätt. Men för dem

mellan 16 och 18 år som

bor hos Gavlegårdarna

finns jobb att söka.

Under fyra veckor bidrar

ungdomarna till att göra

rent och snyggt i sina

bostadsområden.

– Det känns otroligt positivt att vi har den typ av arbetsuppgifter som gör att vi kan anställa unga människor på som-maren, säger Kristina Kratz, personal-chef på Gavlegårdarna.

– Vi bidrar ju till att ungdomar har chans att hitta sitt allra första jobb och möta sin första arbetsgivare här i Gävle. När du går i skolan och saknar arbets-livserfarenhet är det långtifrån enkelt, de jobb du kan söka är inte så många.

Varje sommar får närmare ett 70-tal ungdomar mellan 16 och 18 år en sommaranställning hos Gavlegår-darna. Jobben löper i två perioder på vardera fyra veckor och har arbetspass

mellan 7 och 16. Men när tjänsterna annonseras ut i början av året finns även här ett krav på vilka som är berättigade att söka.

– Som sökande ska du själv eller dina föräldrar vara hyresgäster hos

Gavlegårdarna. Vi ser det som ett mervärde till själva jobbet, det här att du faktiskt får vara med och göra

» Du får faktiskt vara med och göra fint i ditt eget bostadsområde «

14 | 2014

För Oskar Simryd och många andra av de unga sommarjobbarna blir Gavlegårdarna den första arbetsgivare man möter i livet.

fint i ditt eget bostadsområde, säger Kristina Kratz och fortsätter:

– De enkäter vi gör med som-marjobbarna visar att de känner det-samma. Att få göra rent och snyggt där man bor samt jobba utomhus ses som de främsta fördelarna.

Det är med andra ord utomhusar-bete som gäller för de unga som-marjobbarna. I uppdraget ingår att rensa ogräs, olja träplank, enklare målning samt att städa och plocka i området. En handledare, som är över 18 år, är arbetsledare och för-delar uppgifterna på ungdomarna

som jobbar i grupper om minst två.– Att rensa ogräs är jobbigare än

man kan tro. De första dagarna är det många handleder som ömmar, säger Kristina Kratz.

– Men på det stora hela ser ung-domarna det här som ett riktigt bra jobb. Vi har många som söker alla tre åren, och vi brukar se till att det i varje arbetslag finns någon som varit med förut.

Tidigare erfarenhet är alltså en fak-tor att ta hänsyn till när sommarjob-barna plockas ut bland de närmare 500 ansökningar som kommer in

varje år. Man tittar också på ålder, kön, aktuellt bostadsområde samt mångfaldsperspektivet.

– Ett första jobb handlar mycket om att hitta sin roll och förstå vad som förväntas av dig. Har du aldrig tidigare jobbat har du heller inget att relatera till, säger Kristina Kratz.

– På bara några veckor skaffar man sig faktiskt inte bara en arbets-livserfarenhet utan också en livserfa-renhet. Man lär sig att komma i tid, att lyssna på en arbetsledare, att fixa lunch så att man orkar jobba med kroppen. Allt det här är minst lika viktigt som själva jobbet.

2014 | 15

Ett allmännyttigt bostadsföretag arbetar med allmänheten i absolut fokus. Att uthyrningsreglerna fungerar med schyssta villkor är ett grundläggande krav. Något som i bostadsbristens Gävle inte längre är helt självklart.

Just nu råder en bostadsbrist som Sverige inte sett maken till sedan miljonprogrammets dagar. Det är heller inte längre enbart storstäder-na som har en tuff bostadsmarknad med många människor i kö. Även Gävle känner tydligt av trycket, något som också märks i det dagliga arbetet hos Gavlegårdarna.

– Vi börjar närma oss den situation som våra storstadskollegor

länge talat om, men som vi tidigare inte känt igen oss i, säger Roberth

Krantz, bostadskonsulent hos Gavlegårdarna.

– Bostadsbristen gör tyvärr att människor hittar alternativa vägar för att ta sig fram till ett boende, fortsätter han.

Den nya situationen innebär förstås en hel del merarbete för Roberth Krantz och hans kollegor, men när marknaden förändras gäller det också att som allmännyttigt

bostadsföretag hitta en till vissa delar ny roll.

– Vi är inte på något sätt framme där än, men det är klart att vi diskuterar hur vi ska förhålla oss. Hur mycket tid ska vi till exempel lägga på att informera hyresgäster om vad som är rätt och fel? Är det vår viktigaste uppgift att kolla att lagar och regler följs när vi i själva verket vill koncentrera kraften på att skapa attraktiva boendemiljöer med hyresgästinflytande – verklig sam-hällsnytta, säger Roberth Krantz och fortsätter:

– Samtidigt kan vi heller inte låta eventuellt missbruk eller fusk fortgå. Vi har ett ansvar att våra hyres gäster och de som står i kö får schyssta vill-kor, att de har chans att göra en rättvis

» Samtidigt kan vi heller inte låta eventuellt missbruk eller fusk fortgå «

16 | 2014

bostadskarriär. Vi kan ju inte lägga oss platt inför det faktum att vissa försö-ker ta sig förbi hela bostadskön.

2014 blev ett år då bostadsbristen ledde till flera uppmärksammade händelser hos Gavlegårdarna. Bland annat avslöjades att en så kallad »robot« lyckats ta sig in i datasys-temet för att mot betalning bevaka lediga lägenheter.

Roberth Krantz förklarar:– De fem första som anmälde

sitt intresse fick tidigare komma och titta på den lägenhet som blivit ledig via Direkten på vår hemsida.

Lägenheterna slumpades ut vid olika tidpunkter, men en del hyresgäster satt förstås där med sin kaffekopp, tryckte på uppdatera och hade tur. Vi kunde se att det brukade ta från 30 minuter och upp till ett par tim-mar så hade fem anmält sig, men så plötsligt hände något märkligt. På bara några sekunder var lägenheter-na borta och det är ju inte sannolikt att fem kunder råkar ha loggat in så otroligt snabbt, säger han.

I samma skede började också rykten nå Gavlegårdarna. Ryktena sa att skaparen av den så kallade roboten sålde sina tjänster till hyres-gäster som var villiga att betala för ett bostadsfusk.

– Tjänsten kostade tusen kronor för bevakning av en lägenhet i ett ytterområde och dubbelt upp i de centrala delarna. Vi kunde snabbt ringa in ett 80-tal adresser som var kopplade till roboten, så ägaren hade helt klart gjort sig en hacka, säger Robert Krantz.

– Det är inte direkt olagligt att skapa en slags digitala ögon och öron som bevakar det alla egentligen kan bevaka. De som köpte tjäns-terna hade ju också frivilligt lämnat ifrån sig sina inloggningsuppgifter, fortsätter han.

Handlingen kunde därmed inte styrkas som ett direkt brott, resul-tatet blev istället att systemet för släpp av lediga lägenheter fick göras om. Något som lett till att du som hyresgäst nu har mindre möjlighet att påverka din bostadssituation.

– Ja, tyvärr är det så. Idag slum-par datorn vilka fem personer som

får erbjudande om en lägenhet. Det spelar ingen roll hur snabb du är, idag ska du ha tur, säger Robert Krantz.

– I förlängningen kanske det blir så att färre lägenheter går till Direk-ten, att människor istället blir mer beroende av ett högt antal köpoäng. Vi ser också att flera av våra kollegor i branschen enbart jobbar med en bostadskö, det är ingen önskvärd situation då vi vill att även andra ska ha en chans att hyra av oss, men till slut kanske vi hamnar där.

Att hyra ut sin bostad i andra hand kan vara en praktisk lösning för den som ska jobba eller plugga på annan ort under en begränsad tid. Den som är i behov av detta kan söka om tillstånd hos Gavlegårdarna.

Men det finns också en otillåten andrahandsuthyrning som sker lite mer i skymundan, som inte i första hand handlar om en begränsad tid och där många tycks ovetande om vilka regler som gäller.

»Min sambo och jag bodde tidigare i

en lägenhet i Hemsta med barnen. När det

blev för trångt valde vi för två år sedan att

flytta till ett radhus i Bomhus som är flera

kvadrat större. Men när min sambo flyttade

ut ökade ju mina kostnader markant. Inte

minst då avståndet gör att vi måste ha flera

busskort i familjen. Jag börjar också jobba

klockan kvart i sju vissa morgnar, det bety-

der att jag måste åka buss från Bomhus vid

sex-tiden vilket inte alltid är så kul för min

fyraåring.

Jag satte upp mig på Bytestorget hos

Gavlegårdarna och där hittade jag sedan

två lägenhetsalternativ inne i stan, båda

med billigare hyra än min. Men jag fick

avslag på ansökan, mina skäl ansågs inte

tillräckliga och jag blev besviken.

Risken är ju att jag inte kan betala hyran

och måste få bostadsbidrag istället. Därför

har jag ingen förståelse för att reglerna är

så hårda. Jag har ju redan en bostad och det

finns uppenbarligen andra som är intres-

serade av den.

Ska det vara så här svårt att byta

bostad tycker jag att Gavlegårdarna ska ta

bort möjligheten helt. Jag orkar inte försöka

byta igen, det kommer nog att dröja ett

tag.«

Carolina, 42 år, bor kvar i radhuset

i Bomhus med sina tre barn.

AVSLAG

försöka byta igen «

» jag orkar inte

» Det är inte direkt olagligt att skapa en slags digitala ögon «

2014 | 17

Det är inte tillåtet att hyra en lägenhet

av Gavlegårdarna som du inte har för

avsikt att bo i själv, inte heller till nå-

gon i din egen familj. Om hyresvärden

får indikationer att någon annan bor

i lägenheten skickas ett rekommen-

derat brev med en anmodan om att

olovlig andrahandsuthyrning måste

upphöra. Kommer inget svar säger

hyresvärden upp den hyresgäst som

står på kontraktet. Nekar hyresgästen

vill hyresvärden göra ett hembesök

för att titta närmare på vem och hur

många som bor i lägenheten. Kvarstår

misstankarna har du två val, att säga

upp lägenheten eller att flytta dit.

Hyreslagen är tydlig i sina anvisningar

kring andrahandsuthyrning och vid en

tvist avgörs ärendet i Hyresnämnden,

dit även hyresgästen kan göra en

överklagan.

Andrahandsuthyrning

»Jag har bott hos Gavlegårdarna ända

sedan jag flyttade hemifrån för närmare tio

år sedan. Före bostadsbytet hade jag ett

litet radhus med uteplats i Bomhus. Men så

förlorade jag jobbet och kände att kostna-

derna sprang iväg, jag bodde ju ensam där.

På Bytestorget fick jag kontakt med

ett par som hade en trea på Brynäs. Han

jobbade natt och blev hela tiden störd av

trafik, sopbilar och grussopning utanför

fönstret.

Vi ansökte om byte men tyvärr var jag

först för feg för att dela med mig av mina

verkliga problem. Jag skrev väl i min motive-

ring att jag inte hade tid för trädgården eller

nåt sånt… så vi fick nej. Det var mina skäl

som inte ansågs tillräckliga. Då ringde jag

faktiskt Gavlegårdarna och sa som det var.

Och de bad mig hämta en ny blankett och

skriva ner den verkliga motiveringen. Paret

på Brynäs var så klart tacksamma att jag

la lite tid på att försöka igen, och även jag

tyckte det kändes bra.

Jag var ärlig och berättade om min

situation och det lönade sig. Bostadsbyte

är en klockren idé som inte alltid erbjuds av

de privata fastighetsägarna. Det är tufft på

bostadsmarknaden nu, jag har förståelse

för att Gavlegårdarna inte kan godkänna

alla byten hur som helst«.

Andreas, 28 år, bor nu i en trea på Brynäs.

AVSLAG OCH SEDAN

BEVILJAT

berättade «

» jag var ärlig och

– Om du är ung och ska flytta hemi-från kanske dina föräldrar är snälla och, så att säga, bjuder på sina köpo-äng. De tecknar sig på en lägenhet

i ett attraktivt läge men bor själva kvar i villan. Det här är absolut inte tillåtet, inte ens när det handlar om familj eller när mamma och pappa betalar hyran, säger Roberth Krantz.

– Förra året fördubblades siffror-na på det här området. Många blir också arga på oss och säger att ’vi inte har något med upplägget inom

» Vi måste hålla bostadsmarknaden inom lagens ramar «

familjen att göra’. Men det funkar inte så, hyreslagen är glasklar här. En sån här metod sätter våra hyres- och köregler ur spel, fortsätter han.

Roberth Krantz betonar också att den otillåtna andrahandsuthyr-ningen i nästa steg kan leda till en helt ny, svart marknad, något som idag är vardag i storstäderna.

– Du kanske börjar hyra ut till dubbel hyra eller säljer ditt hyres-avtal. Vi måste hålla bostadsmark-naden inom lagens ramar och om du som förälder vill hjälpa ditt barn får du välja att köpa en bostadsrätt, inte gå förbi den allmänna bostadskön.

När livet förändras är det idag inte lätt att hitta en ny bostad som matchar de nya behoven. Med en tuff bostadsmarknad ökar därför intresset av lägenhetsbyten, hyres-

Att hyra ut din lägenhet i andra hand

under en begränsad tid, till exempel

vid jobb eller studier på annan ort,

är däremot tillåtet. Då söker du om

tillstånd hos Gavlegårdarna.

• Under 2014 tog Gavlegårdarna

mellan 10-15 tvister kring misstänkt

olovlig andrahandsuthyrning till

Hyresnämnden. Vid samtliga fall,

utom ett, tvingades hyresgästen

lämna lägenheten. I det sista fallet

gick ärendet vidare till hovrätten, men

hyresgästen valde att lämna ifrån sig

nycklarna redan innan förhandling.

• Antalet olovliga andrahandsuthyr-

ningar inom Gavlegårdarnas bestånd

fördubblades mellan åren 2013 och

2014. De första månaderna av 2015

visar att antalet i värsta fall fördubb-

las ytterligare en gång.

18 | 2014

Lediga lägenheter hamnar först

på Torget. Alla som står i Gavle-

gårdarnas kö kan då anmäla sitt

intresse för lägenheten, men de tio

med högst antal poäng erbjuds att

titta först.

De lägenheter som inte blir uthyrda

via Torget går vidare till Direkten.

Där lades lägenheterna tidigare

ut via en slumpgenerator vid olika

tider på dygnet, och de fem första

som anmälde sitt intresse fick också

komma och titta. Under 2014 upp-

täcktes den så kallade roboten som

automatiskt bevakade lägenhets-

släpp mot betalning.

Detta fick till följd att alla idag kan

anmäla sitt intresse för lägenhe-

terna som läggs ut på Direkten.

Datasystemet slumpar sedan fem

namn som får ett erbjudande.

Som hyresgäst har du därmed inte

lika stor möjlighet att påverka din

bostadssituation, en olycklig följd av

det »etablerade fusket« .

Kösystem för lägenheter

gäster emellan. För de som hittar rätt är det förstås en fantastisk möjlighet, men även här finns en dold marknad med mindre rätt-visa tillvägagångssätt. Under 2014 uppmärksammades Gavlegårdarna stort i media i ett fall som rörde ett misstänkt så kallat skenbyte.

– Att byta lägenhet kan göra att två parter båda hittar sitt dröm-boende, och så ska det vara. Men enligt lagen måste också båda par-terna ha så kallade beaktansvärda skäl för bytet. Det handlar om att barnen flyttat ut, att man blivit av med jobbet och måste se över sina

kostnader eller det motsatta, att fa-miljen växer, säger Roberth Krantz.

– De här skälen måste man motivera och beskriva för oss på ett sätt som gör att vi kan ta ett rättvist beslut. Det räcker inte med att säga att man vill ner på markplan för att katten ska få gå ut eller att man ’känner för’ att byta lägenhet, fortsätter han.

Bostadsbyten är i grunden tänkta att vara ett komplement på en marknad som inte är i balans. På en ort där det finns få lediga lägenheter är det ju också lättare att motivera

sina skäl till bytet. Samtidigt bidrar bostadsbristen även här till att fler hittar vägar att gå förbi de lagar och regler som finns.

– Många hävdar att ’det här har jag rätt till’ och blir arga på oss om ett byte inte går igenom. Men vi har ju faktiskt en lång bostadskö, och ska just du gå förbi den är det ju viktigt att du kan visa dina skäl till det, säger Roberth Krantz.

En grundregel är att du som hyresgäst ska ha bott åtminstone ett år i den lägenhet du vill byta.

– Vi nekar ganska många som precis flyttat in. Vi brukar säga att du

2014 | 19

»Efter min separation 2012 flyttade jag

till en trea med uthyrningsdel på Söder. Jag

fick den genom att kolla Direkten klockan

sex på julaftons morgon och det var jag

förstås glad över. Hyran var ganska hög,

7 000 kronor, men det gick ju bra så länge

jag hade mitt jobb. Men när jag blev sjuk-

skriven för utbrändhet i sex månader blev

det ju lite tyngre.

Jag var hemma i ett halvår innan jag var

tillbaka på jobbet, men efter ytterligare ett

år gick det inte mer. Jag var på väg tillbaka

i sjukskrivning och valde att säga upp mig

– med nittio dagars karens på A-kassan.

Då började jag på allvar söka efter en

billigare bostad.

På Bytestorget hittade jag ett par

med barn som behövde större, de hade

en tvåa på Brynäs. I december gick bytet

igenom och nu bor jag och min dotter på

55 kvadratmeter istället för 85.

Men lägenheten är välplanerad och

fungerar för vårt liv. Dessutom är den ju

3 000 kronor billigare än trean vilket är den

viktigaste fördelen. Jag har precis startat

eget företag i en helt ny bransch tillsam-

mans med en kollega och då vill jag ju ha så

låga fasta kostnader som möjligt.

Det är jättebra att möjligheten till

byte finns och att man kan ta kontakt med

varandra på egen hand«.

Sara, 51, bor nu i en tvåa på Brynäs.

möjligheten finns «

» det är jättebra att

Grunden i Hyreslagen är tydlig,

lägenhetsbyten får INTE ske om

inte »beaktansvärda skäl gör detta

befogat«. Det kan till exempel vara

en önskan om större/mindre yta på

grund av ändrade familje-, arbets-

eller ekonomiska förhållanden. Ett

krav för bytet är också att båda parter

Byte av lägenhetska ha godkända skäl. I annat fall kan

hyresvärden misstänka ett skenbyte,

där någon ställer upp på ett byte för

en annan persons skull. I flera fall som

skett den senaste tiden har den ena

parten sagt upp sin nya lägenhet i

princip direkt efter bytet.

ska byta på grund av något som hänt medan du bodde i din lägenhet, inte tidigare i livet. Om du tackade ja till en stor lägenhet när barnen redan flyttat ut har du inte ett beaktansvärt skäl för byte, säger Roberth Krantz.

– Och när vi misstänker ett sken-byte handlar det ju om att bara en av parterna tjänar på det. Jag byter min lägenhet med en kompis eftersom jag ändå ska flytta från stan. Kom-pisen får en fin bostad och jag säger nästan omgående upp den lägenhet jag bytt till mig. Det är inte okej, du ska ju byta till dig en bostad där du har för avsikt att bo, fortsätter Roberth Krantz.

Även här ökar antalet tveksamma fall i antal. Och även här kan Gavle-gårdarna konstatera att utvecklingen i storstäderna tagit ytterligare ett steg – där finns inte alltför sällan svarta pengar inblandade i de byten som sker.

– Sedan många år tillbaka har vi ju ett bytestorg där våra hyresgäster kan mötas med sina önskemål om byten. Man kan ju diskutera om vi i dagens läge ska uppmuntra till byten på det sättet och det är något vi pratar om just nu. Ska vi utveckla vår roll som bytesförmedlare eller ska vi kanske fokusera på att istället hyra ut bostäder via våra ordinarie kanaler, frågar sig Roberth Krantz.

– Klart är att vi fortsätter följa utvecklingen av bostadsmarknaden i Gävle. Att hinna bygga ikapp så att vi når en balans är inget man gör här och nu, det är ett långsiktigt arbete. Under tiden är det vårt ansvar att jobba för allas rätt till schyssta villkor.

Fotnot: De hyresgäster som intervjuas heter egentligen något annat.

BEVILJAT

20 | 2014

Att skiljas från ett hem man bott i länge kan vara tungt. Och för den som är lite äldre är det

dessutom jobbigt att tvingas flytta. När rivningsbeslutet gällande radhusen på Almvägen kom,

handlade protesterna mycket om just det. Gavlegårdarna har därför jobbat intensivt för att

möta varje enskild hyresgäst och deras unika önskemål. Vi har tittat in hos två hyresgäster från

Almvägen i deras nya hem. Och frågan är, kan de idag se livet från den ljusa sidan?

Livet från den ljusa sidan

» Tänk att jag har sovit så skönt här, jämte en varm och skön vägg «

90-årig hyresgäst från Almvägen om sin första natt i en ny lägenhet.

2014 | 21

Bakgrund AlmvägenI början av 2010-talet växer kraven om

att något måste göras åt de slitna husen

på Almvägen. Fasaderna är skadade och

de orenoverade fönstren leder till höga

energikostnader. Husen är också byggda

på en tid med lägre krav på tillgänglig-

het. Den gemensamma tvättstugan är

belagd i källarplan och såväl ytter- som

altandörr försedd med trappa.

De 33 hushållen på Almvägen samt

anhöriga bjuds in till fyra stormöten för

att tycka till om husens framtid. Åsik-

terna sammanställs och bifogas den

arkitekttävling som utlyses, finansierad

med hjälp av statliga pengar. Temat är

tillgänglighet, och de deltagande byrå-

erna bjuds in att lämna förslag på såväl

renovering som nybyggnation. Inget

av de inlämnade förslagen förordar en

renovering.

Det vinnande bidraget bedöms som

balanserat och matchar skolan och de

villor som är närmaste grannar till husen

på Almvägen. Bidraget har tagit tillvara

de stora park- och grönytor som ska

öppnas än mer. Grönytorna är också

något som de boende beskriver som

Almvägens absolut största fördel.

» Jag var den första att flytta från Almvägen «Irene, du var först ut från

Almvägen, hur kommer det sig?

– Jag förstod direkt att husen skulle rivas och var helt inställd på att flytta. Jag var aldrig med på att skriva några protestbrev heller. När Gavlegårdarna frågade mig om jag var beredd att byta boende sa jag bara ’jag flyttade igår’. Däremot var Hemsta det enda område jag kunde tänka mig. Det är lugnt, grönt och relativt centralt.

Beskriv skillnaderna mellan ditt

tidigare boende och idag?

– Jag har opererat en höft och hade svårt med trappan på Almvägen. Men det finns inget som går upp mot själva området, grönytorna och den lilla trädgård jag hade. Jag låg i rabatterna hela dagarna och hade inte ett ogräs. På Almvägen odlade jag massor med blommor som jag umgicks med varje dag. Sen umgicks jag med grannen Gun också. Vi

drack kaffe och gick på restaurang och vi träffas faktiskt fortfarande, flera gånger i veckan. Trots att vi hamnade i olika bostadsområden.

– Men jag har det bra i Hemsta också. Lägenheten är stor och har öppen planlösning. Här är nyreno-verat från golv till tak och en stor uteplats har jag också. Hyran har gått upp med en tusenlapp, men det är okej, beroende på vad man värderar.

Almvägens radhus byggs på 50-talet och

är från början avsedda för äldre. Lägenhe-

terna är små, två rok på 35 kvadratmeter,

samt en vaktmästarbostad på fyra rok.

Med dagens mått är lägenheterna mest

att klassa som studentboenden, men den

låga standarden har gjort att man kunnat

bibehålla en låg hyra.

22 | 2014

De boende på Almvägen protesterar tidigt

mot rivningsplanerna, också i media.

Gavlegårdarna beslutar sig för att träffa

samtliga hyresgäster enskilt, detta för

att ge dem chans att reflektera kring sin

egen situation, ställa frågor och lämna

sina önskemål kring framtida boende.

Intentionen är att möta de boendes öns-

kemål så långt det absolut är möjligt. Det

visar sig att en minoritet är intresserade

av ett framtida boende i radhus. Trots att

uteplats och grönytor är en av de största

tillgångarna på Almvägen, ser man samti-

digt en fördel i att slippa snöskottning och

gräsklippning. Det är heller inte många

som efterfrågar ett boende i samma

stadsdel, Olsbacka-Fridhem. Variationen

bland önskemålen är ändå stor, vissa har

specifika krav på den framtida lägenhe-

tens storlek eller läge, andra är väldigt

öppna för förslag. Gavlegårdarna påbörjar

arbetet med att lägga det pussel som ska

matcha de boendes önskemål.

Några av hyresgästerna beslutar sig för

att flytta relativt omgående, andra stan-

nar kvar för att fundera och känna sig

för. Gavlegårdarna erbjuder löpande de

boende att titta på lägenheter som blir

lediga – allt utifrån individuella krav och

önskemål. De boende på Almvägen väljer

fritt, ingen är tvungen att tacka ja till de

erbjudanden som presenteras.

Samtliga hyresgäster på Almvägen

erbjuds en kostnadsfri flytt. Väljer de att

ombesörja arbetet själv utgår en flytt-

ersättning, alternativet är att låta en

flyttfirma ta hand om arbetet. Man får

också ersättning för flyttkostnader samt

en mindre etableringspeng.

Vid årsskiftet 2014/2015 är bostads-

området på Almvägen tomt. De tidigare

hyresgästerna finns nu i nya boenden

över hela beståndet; Bomhus, Brynäs,

Valbo, Andersberg, Bomhus, Centralt

och på Söder.

Under sommaren 2015 kommer de gamla

husen på Almvägen att rivas. En upphand-

ling för byggnation ligger ute och de nya

husen beräknas stå klara för inflyttning

till hösten 2016. De tidigare boende på

Almvägen har alla förtur till att återvända.

De drygt 60 lägenheterna kommer alla

att byggas med förhöjd tillgänglighet.

Samtliga lägenheter i markplan har ute-

plats, övriga får balkong. Temanamnet

för den nya byggnationen är »Livet från

den ljusa sidan«.

» Jag var den första att flytta från Almvägen «

Irene Assarsson bodde i en tvårummare på Almvägen i nio år. Hon blev den första hyresgästen att flytta och bor idag i en tvåa med uteplats på Apelgatan i Hemsta.

Fick du bra hjälp med flytten?

– Tio kartonger packade jag själv, resten skötte flytt-killarna. På två dagar var allt klart och den tredje dagen spikade jag tavlor. Jag fick med mig en vallmo från rabatten som har rotat sig härute, det är jag glad över.

Så du blir kvar i Hemsta?

– På något sätt var det ännu bättre på Almvägen, jag tänker på det området varje dag. Har jag råd och möj-lighet kommer jag definitivt att flytta tillbaka. Vet man vad man vill spelar det ingen roll att man är 78 år.

2014 | 23

»Mycket har gått vår väg«Hans och Anne-Marie ur har åren

på Almvägen varit?

– När vi som trebarnsfamilj flyttade dit fick vi många kommentarer. Folk tyckte det kändes malplacerat att vi skulle bo där, bland alla pensionärer. Men vi har trivts bra genom åren, läget är behagligt och grönområdet invid husen är guld värt.Mot slutet var det dock lite besvär-ligare, husen var nergångna och fasaderna såg inte så trevliga ut. I källaren var det ruffigt och dålig ventilation, kläderna kändes inte fräscha. Många gånger har vi också råkat ut för översvämning när det regnat ordentligt, jag har stått med piasavakvasten och föst ner vatten i brunnarna.

Vad tänkte ni då när man började

prata om rivning eller renovering?

– Till en början hade jag mina fun-deringar, men ganska snart tänkte jag att professionen får avgöra vad som är vettigt eller inte. Man kan inte stoppa utvecklingen.

Vad hade ni för önskemål

inför flytten?

– Jag tycker om att cykla på somrar-na, ofta utåt Valbo. En dag stannade jag på Barnstugevägen och pratade med folk som satt ute och drack kaffe. ’Vi har det så bra här och skulle ald-rig flytta’ sa de. Då kände jag att här ska vi slå ner våra pålar.

– Min hustru är sjuk i MS och husen i Valbo är lättillgängliga, dessutom ligger de nära hälsocentra-

len så att vi skulle slippa färdtjänst. Vi är båda uppväxta på landsbygden och värderar närheten till natur och grönområden. Vi hade bara ett enda önskemål till Gavlegårdarna – Barnstugevägen.

Och det löste sig?

– Ja, men det tog tid. Vi behövde en trea och de hade bara tvåor lediga. Tiden gick och jag minns att jag började misströsta. Det blev så mörkt och dystert på Almvägen när allt fler flyttade ut, och inte visste vi med säkerhet när de skulle börja riva. ’Vad ska det bli av alltihopa’ minns jag att jag tänkte. Vi funde-rade på en två-stegslösning, att flytta till ett mellanboende, men det är ju så mycket jobb.

– Så plötsligt, när det kändes som tyngst, ringde Gavlegårdarna och berättade att det börjat röra på sig. Samma dag hade den dagverk-samhet som haft en trea i botten-plan, med uteplats, sagt upp sig. Det var otroligt hur det föll sig, då var det mycket som gick vår väg.

Hur trivs ni idag?

– Vi drömde om att bo på nedre botten och det känns så bra. Här är så trivsamt, det känns bara man tittar ut. Och vi har fått fin kontakt med människorna runtomkring. Vi har till och med fått handikapp-parkering alldeles utanför, med mo-torvärmare. Gavlegårdarna har varit så tillmötesgående, vi har till och med fått välja tapeter som inte fanns med i det ordinarie sortimentet.

Hans och Anne-Marie Hellqvist hyrde Almvägens enda fyrarummare i 31 år, och var de hyresgäster som inför rivningen bott i området längst. Paret flyttade till en lägenhet med uteplats på Barnstugevägen i Valbo.

24 | 2014

Nu växer (det i) våra stadsdelarI sommar växer det i Gavlegårdarnas

bostadsområden. Hundra pallkragar, som

annars skulle gått till soptippen, sätts nu

i händerna på hundra odlingssugna

hyresgäster. Och intresset har varit enormt.

– Går det här experimentet bra får vi titta

på mer permanenta odlingsmöjligheter,

säger Gavlegårdarnas trädgårdsingenjör

Michael Bergman.

Att odla i stadsmiljö är inget nytt. I själva verket är det en naturlig del av vår historia.

– Industrialismen och bilismens utveckling har varit en parentes i utvecklingen, tidigare odlade de flesta

människor frukt, bär och grönsaker för sin försörjning, även om de bodde i stan, säger Michael Bergman, träd-gårdsingenjör på Gavlegårdarna.

– I New York, Berlin och andra storstäder har det idag växt fram en stark kultur där odlingen återigen slagit stort. Takodlingar på Manhattan levererar råvaror till den lokala restaurangen på hörnet, fortsätter han.

2014 | 25

Fördelarna medodling, enligt Michael Bergman• Tillgång till ekologiska, närodlade och

giftfria grönsaker.

• Möjlighet att komma ut, möta grannarna,

prata och umgås.

• Möjlighet att dela ett intresse med andra.

• Kommer alla boende till glädje, inte bara

odlarna.

• Ett projekt också för barnen. När man stoppar

ett frö i jorden och får en morot till hösten

förstår man plötsligt en hel massa saker.

• Blomster gör alla glada.

» Det här är ett billigt sätt att göra något positivt i våra utemiljöer «

– Storstäderna har också gerillaodlare som gräver upp tråkiga planteringar och ersätter dem med något mer innovativt. De är engagerade och förstör ju ingenting, istället bidrar de till allas välmående. Jag skulle nästan önska att vi hade gerillaodlare även i Gävle, fortsätter han med ett skratt.

Det var när Michael besökte Ahlgrens fabriken som han fick syn på ett hundratal pallkragar och lastpallar som låg slängda på området. I ögonblicket föddes idén att ta vara på materialet och skapa något – tillsammans med hyresgästerna.

– Alla människor har ett behov av att vara kreativa. Det märks inte minst på den stora inrednings- och trädgårdstren-den, säger Michael.

– Men den som bor i hyresrätt har ingen trädgård och får heller inte göra vad som helst inne. Hur kan vi då ge dem möjlighet att vara utomhus och skapa? Jo, vi kan erbjuda dem att odla, fortsätter han.

I höstas gick så erbjudandet ut till samtliga hyresgäster och gensvaret var stort. De hundra pallkragarna tecknades på en vecka och Gavlegårdarna fick också göra en lång reservlista.

– Nu har vi en blandad grupp med både killar och tjejer från de flesta bostadsområden. Vissa är vana odlare, andra

26 | 2014

Du är en av Gavlegårdarnas nya odlare och bloggare. Är du en van odlare eller ger du dig in på något nytt?– Min balkong har varit min odlingslott under

många år. Jag är självförsörjande på grönsaker

sommartid och odlar allt från tomater, chili

och paprika till potatis och ätbara blommor

som krasse och penséer. Det är jätteroligt och

dessutom föredrar jag ekologiska grönsaker även

resten av året. Min elvaårige son Dominic hjälper

till och det här har varit enda sättet att

få i honom grönsaker.

Du nappade direkt på en egen pallkrage?– På Öster där jag bor har vi ju kolonilotter och där

har jag stått i kö länge. När jag såg det här svarade

jag snabbt, men hamnade ändå på reserv listan.

Som tur var fick jag en pallkrage till slut.

Vad ser du mest fram emot?– Att prova lite nytt, det brukar vara så fullt på

min balkong. Dominic vill att vi ska prova gurka,

men jag är lite orolig att det blir för stort för en

pallkrage. Men jag är å andra sidan en odlare

som chansar lite. Första året jag testade att odla

potatis i en vanlig tiolitershink fick jag 32 potatisar,

det hade jag aldrig trott. Nu ska jag försöka få

physalisplantan att ta sig och så vill jag ha mycket

blommor.

– Sen ska det också bli jättespännande att

se vilka de andra odlarna är. Vi kommer ju att

ha våra pallkragar bredvid varandra, så förhopp-

ningsvis hittar man nya vänner med samma

intresse. Jag lovar också att försöka blogga

åtminstone en gång i veckan.

Följ Amirah och de andra bloggarna på pallkrage.wordpress.com

provar för allra första gången, berättar Lasse Nivér, kommunikatör på Gavlegårdarna.

– Vi har startat en Facebookgrupp där alla intresserade kan dela sina erfarenheter, ställa frågor och söka svar. Dessutom kommer fem av odlarna att blogga om hur det går, fortsätter han.

Tack vare ett samarbete med Hedvigs trädgård och Studiefrämjan-det har alla odlare fått fröpåsar, en inspirationskatalog samt en valfri planta som Hedvigs driver upp. Odlarna väljer mellan tomat, gurka, chili eller physalis.

– Vi har målat pallkragarna, försett dem med vår logga och ett nummer. Sedan fyller vi dem med jord och kör ut dem i respektive bostadsområde, berättar Michael.

– Det här är ett billigt sätt att göra något positivt i våra utemiljöer.

Pall kragarna är billiga och återvinns istället för att skrotas. Vi behöver heller inte gräva, pallkragar kan stå var som helst, på asfalt eller gräs-ytor, fortsätter han.

Michael Bergman är övertygad om att utemiljöernas status kommer att öka alltmer. Ingenjörer och stadsplanerare får lov att släppa in humanismen i de framtida bostadsområdena.

– I vårt artificiella stadsliv har man tagit bort möjligheten till mötesplatser, gemenskap och odling, men det kommer tillbaka. All forskning visar ju också vad det här betyder för vårt välbefin-nande. Vem blir inte glad när det poppar upp en massa vårlökar i all världens färger samtidigt som allt annat är grått, brunt och tråkigt, säger Michael.

– De yngre generationernas önskningar och behov pekar in i framtiden. Vill vi vara ett modernt bostadsföretag kan vi inte ligga en halv generation efter, vi ska ta täten.

Amirah Abumterak Hallå där

» Vem blir inte glad när det poppar upp en massa vårlökar i all världens färger «

2014 | 27

Mahmoud 8 år, Wade 6 år, Alfarooq 9 år och Azda 5 år älskar spela fotboll på gården. Men de använder också den nyanlagda aktivitetsplanen som har belysning på mörka eftermiddagar och kvällar.

Att mötas ute skapar trivselUtemiljöer är långt mer

än en lekplats med ett par

gungor och en bänk. Det

handlar också om trygg-

het, trivsel, umgänge och

tillgänglighet. Sånt som

gör att hyresgäster mår

bättre. Andersberg är en

stadsdel där renovering av

utemiljöerna pågår för fullt.

De orangeröda hyreshusen i An-dersberg byggdes på 70-talet. Mellan huskropparna finns stora ytor för lek och umgänge; lekplatser, gräsytor och mindre skogsdungar.

– Det här är en stadsdel med mycket barn som ofta är ute, man nyttjar verkligen utemiljöerna vilket betyder att de varit slitna, säger Charina Rosén, byggprojektledare hos Gavlegårdarna.

– I den NKI vi gör varje år, där hyresgästerna får tycka till om sitt boende, har man varit mindre nöjd med utemiljöerna i beståndet – så även i Andersberg, fortsätter hon.

Inför den planerade renoveringen bjöds samtliga hyresgäster in för att på

fyra möten, vid varje byggetapp, få chans att tycka till. I de skisser som sedan presenterats för hyres-gästerna har Gavlegårdarna försökt tillgodose de önskemål som varit återkommande.

– Vi har satsat mycket på sittplat-ser, både vid entréer, i skogsdungar och vid lekplatserna. Här finns möj-lighet att grilla ute och lekplatserna ska tilltala barn i lite olika åldrar, berättar Charina Rosén.

– Sen har biltrafiken mellan hu-sen varit ett problem. Vi har försökt lösa det med kantsten och plante-ringar som binder ihop gårdarna och som i sin tur ska leda till att ta ner farten i området, fortsätter hon.

I oktober 2013 inleddes etapp 1 som innefattat husen på Vinddraget och

Norrskensgatan. Arbetet stod klart i oktober 2014 och just nu pågår etapp 2

på Vinddraget och Tordönsgatan. Där beräknas man vara klar i oktober 2015.

Vinddraget och Norrskensgatan

28 | 2014

På en av de många sittytor som anlagts i området har Mohammad Al-Wajjar och Zakaria Al-Kurdi slagit sig ner för en pratstund i vårsolen.

De nybyggda återvinningsrummen rymmer gott om avfall och har inretts med både bild, varma färger och miljöbudskap.

Yaqeen och Shaimaa Ahmed, 5 och 4 år, flyttade till Andersberg för några månader sedan och de älskar områdets nya lekplatser. Bäst är den stora svarta gungan som båda får plats i samtidigt.

På snart sagt varje gård spelas det en hel del fotboll, något som är ka-rakteristiskt för området, som skapar trivsel, aktivitet och möjlighet för barn att träffa nya vänner. Men det kan också bli för mycket av det goda då hårda bollar och många fönster inte alltid är en lyckad kombination.

– Vi har tagit bort några ga rage- längor och istället byggt en aktivi-tets plan som är belyst även på kvälls-tid. Vi vet ju hur mycket fot bolls-planen på Nordost nyttjas, och det verkar bli likadant i Andersberg. Våra förvaltare berättar att det alltid sam-las människor på och runt planen, berättar Charina Rosén.

Även återvinningsrummen, som

byggts nya på varje gård, är planerade för att locka till användning. Förutom en modern, utvändig design är insidan genomtänkt i både färg och form.

– Vi hoppas på ett bra mottagan-de när hyresgästerna hunnit vänja sig vid den nya helheten. Än så länge har vi fått positiva kommentarer och det har inte varit någon förstörelse, säger Charina Rosén.

– Sen blir det ju bara bättre och bättre med tiden. Träd och plan- teringar växer upp och gör det lite lummigare, men det kommer ändå att vara mer öppet än tidigare. Tillsammans med bättre belysning är det också ett önskemål från hyres-gästerna, för trygghetens skull.

• Bättre belysning för ökad trygghet

• Fler sittytor

• Nya lekplatser för både små och större barn

• Fler grillplatser

• Nya kantstenar och planteringar

• Nybyggda och stora återvinningsrum

• Ny belyst aktivitetsplan med fasta mål, basketkorgar, sitt- och grillplats

• En yta har förberetts för kolonilotter

Detta har gjorts för bättre utemiljöer i Andersberg

2014 | 29

BrynäsÄlskad, omtalad, förtalad

30 | 2014

I arkivens historieböcker beskrivs Brynäs vara en stadsdel som

kännetecknas av rivningar och en snabb, storskalig återuppbyggnad.

Men en promenad genom området ger helt andra känslor. Här finns

långt fler äldre fastigheter bevarade än på många andra platser i Gävle.

Här finns en charm och kvarterskänsla där småföretagen fått leva kvar

bland bostadshusen. Här finns också det allra första hus som nystar-

tade bostadsföretaget Gavlegårdarna en gång köpte, året var 1917.

Följ med på ett besök till en omtalad, förtalad – men i huvudsak,

älskad – stadsdel.

2014 | 31

Vårvinden är kylig, men närmast butiks-fönstren i Brynäs centrum är det lä. Solen värmer nästip-

parna på männen som slagit sig ner på varsin stol utanför Röda Korsets butik och mötesplats Kupan. Gerilla- stickarna har skänkt den stora almen i mitten av Agötorget en värmande halsduk. Ytterligare en sitter runt magen på hunden som tillhör torgets skulptur »Då och nu«. Den föreställer en talare inför en grupp åhörare och anspelar på Brynäs som folkrörelsernas stadsdel. Historien berättar att den lilla hunden under

en tid var försvunnen, men idag har den återfått sin plats på podiet.

Inne på Kulturum, beläget mitt på torget, är verksamheten i full gång. Styrelsemötet är avslutat och bullpåsarna plockas ut.

Turkan Kaya är verksamhetsle-dare för den ideella, mångkulturella föreningen.

– Vårt främsta mål är att coacha människor till att göra det de vill i sitt liv. Varje dag har vi mängder av aktiviteter att välja mellan – språk-stöd för vuxna, läxhjälp, baby träffar, sport och teater är bara några exem-pel, säger hon.

– Vi startade 2008 och höll till

i en lokal på Väpnargatan som spons-rades av Gavlegårdarna. Redan där skapade vi en mötesplats mellan olika kulturer här på Brynäs, men idag är vi mitt inne i ett treårigt projekt som finansieras av kommunen. Det innebär att vi finns i de här fina, nya lokalerna, men också att vi kan göra så mycket mer för så många fler.

Hon fortsätter:– Vi vill att så många som

möjligt hittar hit och väljer en inriktning bland utbudet. Genom att mötas här får du en språklig utveckling, du lär känna det svenska samhället och kommer lättare in i hur det fungerar.

Ortsnamnet Brynäs förekommer

redan i handlingar från 1600-talet,

då med stavningen Brynäz, Bryness

eller Brynäss. Det gamla naturnam-

net beror troligen på att stadsdelen

är belägen på ett skogsbevuxet näs

som då sköt långt ut i Gävlefjärden

och delade den i två djupa vikar.

Under 1800-talet är Gävles betydelse som

industristad mycket stark. På Brynäs finns

flera av stadens stora industrier; gjuteriet

Skoglund & Olsson, Brynäs Varv,

Wahlmans snickerifabrik och Mattons

garveri. Brynäs blir tidigt en stadsdel

med fokus på arbetarbostäder i stans

»billigare utkanter«.

1600-tal 1800-tal

Mattons Garveri på Brynäs.

» Jag älskar Brynäs, det är mitt hem «

Det stora bostadsområdet på höjden där många äldre fastigheter finns bevarade.

Den karakteristiska huvudgatan, Brynäsgatan, med sina sju tvärgator och den

grönskande Stenebergsparken. Eller kanske den slitna stadsdelen som genom

åren tampats med bråk och stök. Om Brynäs finns många beskrivningar och

föreställningar, men en sak är säker. De boende älskar sin charmiga stadsdel

där entreprenörer, föreningar och stark gemenskap alltid fått ta plats.

32 | 2014

Repetitionerna pågår för fullt på Kulturum. Deltagarna får regi av Sarah Galfvensjö men har improviserat fram scener de själva upplevt.

Turkan Kaya, verksamhetsansvarig för mötesplatsen Kulturum och Sarah Galfvensjö, dramapedagog.

Vid stadsbranden 1869 klarar sig Brynäs

undan lågorna. Istället förläggs flera

baracker och tältläger här för att hysa de

familjer som förlorat sina bostäder. De

följande åren hålls många diskussioner

kring de boende på Brynäs och deras

»hygien, moral och folkuppfostran«.

Arkitekt PG Sundin lägger ett förslag till en

ny stadsplan med fokus på ökad sundhet,

säkerhet och trivsel för de boende.

1869

I Östra Badhuset fanns två bassänger med till hörande omklädningshytter. Redan första sommaren arrangerade nybildade Gefle Simsällskap tävlingar i badhuset.

1875

1875 anläggs det Östra Badhuset, nere

vid Gavleån, som blir en populär badplats

under många år.

2014 | 33

Det är tisdag och dags för en av Kulturums teatergrupper att repetera. Kvällen då den egna föreställ-

ningen om stadsdelen Brynäs ska spelas för publik närmar sig med stormsteg. Rampfebern hos skåde-spelarna är påtaglig.

Turkan Kaya ler när hon berättar om gruppens födelse.

– Ett gäng unga killar började hänga här varje dag. Vi brukade hitta på saker – baka, titta på film eller bara prata. Men till slut sa jag att vi måste skapa en aktivitet som intresserar dem. Kulturum ska inte vara en fritidsgård, för här finns re-dan Brynjan som gör ett fantastiskt jobb, säger hon och fortsätter:

– Men när jag föreslog teater tog det ganska lång tid innan de ac-cepterade det. Flera av dem hade ren scenskräck …

Gruppens ledare, Sarah Galfven-sjö, ser en enorm utveckling hos grab-barna under den tid som arbetet med föreställningen pågått. Motståndet har

vänts till ett eget driv hos var och en.– Det viktigaste med vårt arbete

har varit att killarna fått jobba med sig själva. Vi har pratat om deras upplevelser av att vara invandrare i en svensk miljö, hur andra ser på dem, men också hur de ser på oss »svenskar«. Vi har diskuterat fördomar och hur man bemöter dem, inte minst då det finns en hel del fördomar också om Brynäs, säger Sarah Galfvensjö.

– Vi har iscensatt och spelat olika händelser som killarna själva upplevt och med tiden har manus växt fram. Gruppen har gått från att säga ’nej, vem skulle vilja titta på oss’ till att längta efter att få spela inför publik. Det är fantastiskt att

År 1888 antas den nya stadsplan som fortfarande

kännetecknar Brynäs. Den stora trädplanterade

huvudgatan, Brynäsgatan, skär rakt genom stads-

delen som sedan planeras enligt en strikt rätvinklig

rutnätsplan med flera parkliknande esplanader.

Tvärgatorna blir sju till antalet. Inspirationen

hämtas från Europa där många större städer satsat

för att förbättra människornas hälsotillstånd. Med

en stor boulevard hoppas man att luft och ljus ska

cirkulera bättre.

1888 1897

se hur de idag kan se tillvaron ur ett bredare perspektiv.

Anis Alnajjar, 16, är den enda av grabbarna som har riktig scenvana. Som elev på Sörbyskolan var han med och satte upp Romeo och Julia, i modern version, med den omöjliga kärleken iscensatt mellan en invand-rare och en svensk.

– Jag spelade Romeo så klart, säger Anis och höjer menande sitt ena ögonbryn.

– Men det här är något annat. Vi vill ge en bättre bild av oss, av vår stadsdel, det är det absolut vikti-gaste. Jag älskar Brynäs, det är mitt hem. Därför hatar jag alla rykten om kriminalitet och att det är så bråkigt här. Vi ska bidra till att ändra på det.

Haris Cejvan, Hakar Salih, Abdi Omar, Anas Alnajjar, Haval Salih och Sait Bajrami har bakgrund från olika delar av världen men bor alla på Brynäs – en stadsdel de älskar. Med föreställningen »Ett bättre Brynäs« vill de visa sin kärlek till stadsdelen och förhoppningsvis visa en annan sida av den.

Brynäsgatan 35 är Gavlegårdarnas allra första hus och byggdes redan 1897. Läs mer på sid 39.

» Vi vill ge en bättre bild av oss, av vår stadsdel, det är det absolut viktigaste «

34 | 2014

1897Strax efter sekelskiftet inleds bygget av Brynäs-

skolan som står klar år 1907. Längs Brynäsgatan står

stenhus med affärslokaler i bottenvåningen, längs

tvärgatorna ligger hus med större gårdar, inramade

av målade staket eller högre plank. Här finns en

mängd hantverkare som erbjuder sina tjänster. Kring

sekelskiftet finns många stall och ladugårdar på

Brynäs. I Stenebergsparken släpps hästar ut för bete.

Hälsovårdsnämnden gör ofta besök i stadsdelen, inte

minst i de många matbutikerna.

1907 1920Brynäs folkskola, kvarteret Hyveln till höger. Till vänster anas Församlingshuset i kvarteret Tallen.

På kvartersbageriet är det lugnt och stilla. Bagarna har gått hem för dagen, men i bröddiskarna finns

fortfarande gott om nybakat. Kicki Eriksson är butiks-

ansvarig och berättar att bageriet växer stadigt sedan nya ägare tog över för ungefär ett år sedan.

– Vi kommer ut med det lokala brödet på fler och fler butiker. Dess-utom upptäcker många Gävlebor att det finns ett bageri häruppe på Brynäs som har öppet dagligen. Det är ju betydligt lättare att parkera här än mitt i stan om man vill stanna och köpa lite färskt bröd.

Det plingar i dörren och Stinalis Jonholt kommer in för att hämta den Budapesttårta hon beställt.

– Jag fick den här tårtan hemma hos en vän och tyckte den var så otroligt god. Nu fyller min syster år och jag ville bjuda på tårta, men jag hade inte en aning om att det fanns ett bageri på Brynäs. Jag visste fak-tiskt knappt var Väpnargatan låg.

Kicki Eriksson ler och packar in tårtan i kartong med vita snören.

– Men nu vet du! Och du är så välkommen åter.

»Från min bostad på Tallgatan har jag utsikt över hamninloppet, över Gavleån, Gävle Strand och in över stan. Vid lugnt väder hör jag Rådhusspelet från balkongen. Jag trivs så bra på Brynäs, det är lagom slitet och blandad bebyggelse. När jag flyttade hit från Falun tog jag lägenheten osett, för jag visste att jag ville hit. Och jag har verkligen den bästa lägenhet man kan ha«, säger Elisabet Fahlmark, nöjd hyresgäst på Brynäs sedan ett år.

Kicki Eriksson, butiksansvarig på kvartersbageriet.

2014 | 35

Vid tiden efter första världskriget växer

stoltheten för stadsdelen Brynäs. De små,

nedslitna och »standardfattiga« husen

föder planer på utveckling. Gavlegårdarna

bildas och köper sin första fastighet på

Brynäsgatan 35. Även HSB och Riks-

byggen anlitar Gävles arkitekter för att

rita nya hus som ligger i tiden.

På 30-talet är Brynäs en stadsdel där

föreningsliv och entreprenörskap

blommar. De flesta av stans bilföretag

är förlagda här och i de många klubb-

lokalerna bildas föreningar för politik,

fackföreningsrörelse och idrott.

1939 startas Gävles första ungdomsgård

på Staffansgården. Initiativtagare är

bland andra Gavlegårdarnas direktör som

upplåter lokalen samt ger ett ekonomiskt

stöd till den fond som nu bildas. Målet är

att få bort oroligheterna vid Mejseln där

barntätheten är hög. Staffanspojkarna

spelar coronne, bordtennis, bandy och

fotboll. De växer enligt nedtecknat mate-

rial upp till »relativt välartade samhälls-

medlemmar, de flesta av dem«.

1920-tal 1930-tal 1939

Cilla Englund är en av Gavlegårdarnas för-valtare på Brynäs. Även hon är väl med-veten om det som sägs,

och genom historien också sagts, om Brynäs som en stökig stadsdel.

– Mamma är uppväxt häruppe och redan då pratade man om »lilla Chicago«, men mamma uppfat-tade det aldrig så. Det gör inte jag

heller. Tittar jag på statistiken har vi knappt någon skadegörelse och klottret har minskat markant, säger Cilla och fortsätter:

– Kanske hänger det ihop med själva infrastrukturen, att stadsdelen är planerad som en riktig storstad med tvärgator från den stora hu-vudgatan. Kanske är det en kvarleva från åren då många hade det fattigt och tufft här … jag vet inte. Men för

oss och för de hyresgäster vi möter är Brynäs ett lugnt, lummigt och trivsamt bostadsområde med gott om platser för umgänge.

Sett till antal lägenheter är Bry-näs Gavlegårdarnas största stadsdel.

» Brynäs ett lugnt, lummigt och trivsamt bostadsområde «

Henrys Herr & Damfrisering ligger på Femte tvärgatan, i botten på hyres huset Mejseln. Frisersalongen har legat här sedan huset byggdes och hade tidigare två avdelningar, en för herrar och en för damer. Idag är salongen modern och mycket välbesökt. Monica Johansson-Musikka bor i Gökuren på Brynäs och har jobbat på Henrys i 38 år. För dagen klipper hon Gabriel Johansson.

Cilla Englund, förvaltare på Brynäs.

36 | 2014

Här finns 2 400 hyreslägenheter och lokaler som ägs av det kommunala bostadsföretaget. Förutom allmän-nyttans fastigheter finns en mängd bostadsrättsföreningar, andra hyres-rätter samt villor och kedjehus.

– Fastigheterna är blandade och det skapar en trivsam atmosfär. Dessutom är det härligt att stadsdelen ligger på höjden men är relativt lågbyggd. Vi har bara ett hus som är högre än

fem våningar, säger Cilla Englund.– När jag sitter utanför vårt områdes-

kontor på morgnarna känns det så här-ligt. Jag ser hur man jobbar på bageriet mittemot, hur personalen på Samhall öppnar och att det rör på sig kring bo-stadshusen. Här är småskaligt men ändå stort. Vår gata ser ut ungefär som gatan i filmen Notting Hill, skillnaden är väl bara att Gavlis har en gul dörr istället för blå, säger Cilla Englund och skrattar.

» Fastigheterna är blandade och det skapar en trivsam atmosfär «

1947–57 påbörjar Gavlegårdarna bygg-

nationer i flera kvarter. Man fokuserar

på lägenheter mellan 1 och 3 rok. På

Brynäsberget byggs sex höghus och ett

antal lamellhus som anses vara mycket

vackra och moderna. Men samtidigt dras

stadsdelen med ett dåligt rykte. Under bo-

stadsannonserna i lokaltidningarna märks

signaturen ofta med »ej på Brynäs«.

1947–19571956 ersätts spårvagnen med två buss-

linjer. Träden längs Brynäsgatan skymmer

ljuset och tas ner. Istället breddas kör-

fälten för att möta den ökande trafiken.

19561957–67 bygger Gavlegårdarna 440

lägenheter på ett ängsområde som då

inrymmer de välkända arbetarbostäder-

na, Atlaskåkarna. Det nya området kallas

Herrgårdshagen och här startas Gävles

första dagis, Eriksbergsgården.

1957–1967

I 37 år har butiken Gävle Blommor och presenter funnits i hörnet mot Agötorget. Från början var butiken i två våningar och hade även kläder i sortimentet. Idag erbjuder mamma Gunilla och dotter Lotta Engström blommor och inredning i charmig miljö. Och stamkunderna är många. »Vi har kunder från hela Gävle, men det kommer också många nya som blir överväldigade av att det ligger en butik som vår här på Brynäs«.

2014 | 37

Snickeriet på nedre Brynäs är minst sagt välutrustat. Här finns i det närmaste allt en proffssnickare kan

behöva, och den gedigna maskin- och verktygsparken är inköpt under många års verksamhet. Såväl hyres-gästförening som självförvaltning har starkt fäste i området. Tack vare engagemanget har man en fung-erande grovsopsinlämning, snickeri, utegym, keramik, vävstuga, syjunta, inomhusgym, planteringar och tak över uteplatserna.

Idag är det onsdag och kvinnor-nas dag i snickeriet. Lena Eriksson

och Sonja Olsson sliter med sandpap-per på de utsågade tomtar som sedan ska målas i målarrummet intill.

– Vi är en grupp som är väldigt aktiva och träffas både på snickeriet, på syjuntan, i vävstugan och på kera-miken. Dessutom har vi bott i områ-det länge, några uppemot trettio år, så sammanhållningen är stark, säger Lena Eriksson.

– Ja, ni har mycket och prata om. Förutom alla aktiviteter går ni ju till RIA och fikar två gånger i veckan, ropar Göte Olsson med ett leende.

Göte är kanske det främsta proff-set bland snickarna. Till honom kom-mer beställningar på både pigtittare,

blomhyllor, pallar och stora bord. – Själv började jag med en fågel-

holk, säger Raimo Emil Suvando och skrattar.

Grannarna gör som sagt mycket tillsammans. Och de är eniga om att de älskar sitt Brynäs.

– På somrarna brukar vi spela minigolf i Stenebergsparken eller träffas på uteplatsen där vi har byggt en liten pergola att sitta under, säger Lena Eriksson.

– Det är så lugnt här. Vi har lika nära till de vackra grönområdena som till alla våra aktiviteter. Ja, vi trivs verkligen på Brynäs och skulle nog aldrig flytta härifrån.

Sonja Olsson och Lena Eriksson är grannar och möts varje onsdag i snickeriet på nedre Brynäs.

Göte Olsson har precis g jort klart den tallrikshylla som dottern beställt.

Marjatta Vatunen är inte bara snickartjej utan leder även den keramikgrupp som är en av de många aktiviteter som Hyresgästföreningen på nedre Brynäs erbjuder de boende.

Den verkligt stora omvandlingen av Brynäs

sker under 60- och 70-talen. Fortfarande

finns här då många människor som har torr-

klosett i en länga på gården. Många hus har

också så dåliga grunder att de bokstavligen

är på väg att sjunka ner i jorden. Stadsdelen

genomgår nu en mängd rivningar där affärer

stängs och hyresgäster evakueras till de

nybyggda områdena Sätra och Andersberg.

Många av dem kommer aldrig att återvända.

1960-tal 1971Brynäsgatan med kvarteret Patronen i bakgrunden.

38 | 2014

BrynäsBrynäsgatan 35

Brynäs-gatan 35Starten för AB Gavlegårdarna

På den putsade ockra-gula gaveln finns origi-nalinskriptionen bevarad. Texten – Bygdt 1897 – är ett minne från en tid av

bostadsbrist och svåra förhållanden för många människor. Men den är också en påminnelse om framtidstro. För 1897 var året då ett gäng gävlebor bestämde sig för att starta en förening och försöka förbätt-ra situationen. Tillsammans byggde man det hus som alltså står kvar i kvarteret Tallen än idag. För tio kronor garantera-des andelsköparen ett rum i den fastighet, vars originalritning, handritad på gulnat papper, tydligt visar byggnadens skönhet och tidstypiska design.

Huset på Brynäsgatan 35 ligger idag inbäddat i grönska, mitt emellan två

På Brynäs finns möjlighet att bo i lägenhet med både

golvknarr, trälister och känslan av en svunnen tid. Många

fastigheter från första halvan av 1900-talet finns bevarade,

men det finns också hus med en än längre historia.

Brynäsgatan 35 är Gavlegårdarnas allra första hus

och byggdes redan 1897.

Anna Bäck har bott i sin lägenhet på Brynäsgatan 35 sedan 1998 – och hon stortrivs.

Totalrenovering år 1957.

Köket har fått nytt golv och ett tidstypiskt kakel. Sonen Dennis kan se sin skolgård, vid den anrika Brynässkolan, från frukostbordet.

Dennis och katten Frans myser i solljuset från de stora fönstren i vardagsrummet.

40 | 2014

Originalritningen för huset på Brynäsgatan 35 är daterad år 1896. I debiterings- och uppbörds-längderna för år 1917 finns en förteckning över de hyresgäster – och deras yrkestitlar – som bodde i huset vid Gavlegårdarnas köp.

2014 | 41

När Gavlegårdarna bildas år 1917 är fastigheten

i kvarteret Tallen den första bolaget köper – till

en summa av 58 000 kronor. Husets historia är

dock längre än så. Strax före sekelskiftet gör bo-

stadsbristen att de första så kallade bostadsför-

eningarna i Gävle bildas. Brynäs bostadsförening

säljer år 1897 andelar i det hus man planerar

att bygga på Brynäsgatan 35. Varje andel à tio

kronor berättigar till ett rum. Huset byggs i sten

och har tre våningar. Det innehåller 21 lägenheter,

33 eldstäder och tre fyrspisrum. Lägenheterna

grupperas kring två vestibuler och har alla skaf-

feri, garderober och tambur. I källarvåningen

finns tvättstuga med uppvärmningsanordning,

kokmöjligheter och sköljbassäng.

Under åren byggs fastigheten ut och skjuter nya

skott, bland annat längs Sjunde tvärgatan. När

en totalrenovering sker, år 1957, försvinner kakel-

ugnarna och ersätts av centralvärme. Samtliga

lägenheter får också badrum. De allra minsta

lägenheterna byggs om till en femrummare.

Bottenvåningen inreds för Folktandvården som

blir kvar i huset fram till några år in på 2000-

talet. Även deras tidigare lokaler är idag en stor

lägenhet.

Brynäsgatan 35

Andreas Thunarf bor sedan fyra år tillbaka på Brynäsgatan 35 tillsammans med sin sambo. »Den här fastigheten går inte att jämföra med vilken annan fastighet som helst, att bo så här är unikt. Vi sökte oss inte just hit, men nu när vi är här vill vi inte byta ut vår lägenhet mot någon annan«.

byggnader med närmast lika lång historia. På ena sidan finns Staffans-gården, på den andra Brynässkolan. Porthusen är mjukt valvformade och trapporna breda. Det ena tornliknande trapphuset finns kvar mellan de två ingångarna.

Anna Bäck bor med sonen Dennis i en trea på första våningen. Familjen har bott i huset sedan 1998, och Anna visste exakt vad hon sökte.

– Jag stod på kö hit och till Mej-seln. Men när jag kom hit kände jag att det var rätt. För det är just känsla i de här lägenheterna. Det som byggdes på den här tiden är liksom oersättligt, man bara anar historien överallt.

Närheten till stan, den höga takhöjden, de stora fönstren och den härliga atmosfären är några av de fördelarna som Anna Bäck lyfter fram. En del tidstypiska detaljer i lägenheten som gick förlorade i den stora totalrenoveringen på 50-talet har Anna återställt. Köket har fått nytt rektangelformat kakel och golv-socklarna är breda och i trä.

Interiör från de första åren på Brynäsgatan 35. Återuppbyggt i samarbete med Nordiska Museet.

– Om jag skulle ha motsvarande lägenhet i stan, kanske på Staket-gatan, skulle ju hyran vara så oer-hört mycket högre. Dessutom skulle jag säkert behöva lägga in en insats. Idag hyr jag min bostad och behöver inte ens bekymra mig om något går sönder och behöver lagas. Det passar mig perfekt.

42 | 2014

Gavlegårdarna och godisfabriken

De 600 bostäder som byggs på Läkeroltomten

ska inte bli en ny stadsdel, vilken som helst.

Här visioneras för ett levande område med

både stads- och kvarterskänsla. Och rötterna

från den gamla industrikulturen ska bli ett

varumärke för det som nu skapas här.

Ett år har gått sedan Gävleborna möttes av nyheten – Gavle-gårdarna köper om rådet runt Läkerol-

fabriken för att bygga närmare 600 nya bostäder.

Starten för själva byggandet är planerad till tidigast år 2017, men det betyder inte att arbetet med det 47 000 kvadrat meter stora området står still.

– Vi har jobbat med visioner och idéer kring vad vi vill skapa med den här nya stadsdelen, säger Lars Berg-mark, affärs- och bostadsutvecklare på Gavlegårdarna.

– Det här är det enskilt största projekt som Gavlegårdarna gett sig in i, därför är det så viktigt med ett

väl genomfört planeringsarbete. Idag är vi övertygade om att det här kommer att bli så mycket mer än ett vanligt, nybyggt bostadsområde, fortsätter han.

– Vi har pratat mycket om själ och karaktär, att behålla områdets historiska värden och sedan koppla ihop det med en modern, urban kvarterskänsla. Där tror vi det finns en attraktivitet för många olika människor.

I visionsarbetet har Gavlegårdarna tittat mycket på liknande byggna-tioner runtom i världen. Man har också träffat externa arkitekter, stadsplanerare och professorer för att lyfta idéer kring hur området kan utvecklas.

– Det är viktigt att lära sig mer om hur man skapar levande mötes-platser som känns naturliga. Hur skapar man det liv och rörelse vi önskar? Lösningen är kanske inte

att anlägga ett torg om människor ändå inte dras till det, säger Lars Bergmark.

– För att lyckas handlar det mycket om att utgå från platsen och

människorna, inte från vilken typ av hus som ska stå där. Vi måste vara noga med att ta reda på hur de som bor och besöker området vill ha det.

Även här pratar Lars om att behålla den känsla som alltid känne-tecknat området – och hela grann-stadsdelen Brynäs.

– Vi vill blanda bostäder med lokaler för olika typer av verksam-heter. Boende och entreprenörer i samverkan skapar rörelse under större delar av dygnet. Självklart vill vi ha både samhällsservice, butiker och restauranger här, även om hu-vudsyftet med projektet är att skapa nya bostäder i Gävle, säger han.

Just nu söker Gavlegårdarna en gestaltande programarkitekt som under hösten ska delta i nästa fas av planeringsarbetet.

– Tillsammans med kommunen börjar vi skissa på de första grova penseldragen. Hur knyter vi det nya området närmare å-rummet, Brynäs och Gävle Strand? Hur ska kvarters-strukturen se ut? Vilka värden ska vi ta hänsyn till och vilka byggnader bör vi bevara, berättar Lars.

– Vi har åtminstone tre byggna-der som Cloettas antikvarieutred-ning rekommenderar oss att behålla. Men det kommer också att bli myck-et nybyggnation i området och där är vi ute efter att skapa bostäder som passar in i de gamla kulturmiljöerna, fortsätter han.

Kanske kan vissa av de byggnader som tillkommit på fabriksområdet under senare år också återanvändas i den nya stadsdelen. Där finns både lagerlokaler och industrihallar som till exempel skulle kunna fungera som parkeringshus – något som med stor sannolikhet kommer att krävas i ett område med 600 bostäder.

» Det här är det enskilt största projekt som Gavlegårdarna gett sig in i «

44 | 2014

År 1916 köper Adolf Ahlgren ett stycke mark på

nedre Brynäs, en industrität del av Gävle. Vid

den här tiden har företaget Ahlgrens redan två

fabriksbyggnader inne i centrala stan, men Adolf

har planer att satsa på konfektyrdelen av före-

taget. De första byggnaderna på den nya tomten

uppförs samma år och 1921 byggs en ny, modern

fabrik. Lokalerna är ljusa, golvet i betong och

väggarna klädda med kakel. De tre våningarna

har tillverkningshallar, personalmatsal, omkläd-

ningsrum för arbetarna, sjukvårdsrum, tvättrum

och vattentoaletter. Lokalerna värms upp med en

centralvärmeanläggning vilket inte är vanligt ens

i Gävles bostadshus. Genom åren har nya bygg-

nader uppförts på området, alla med utgångsläge

från den ursprungliga fabriken. 1963 koncentre-

ras samtliga Ahlgrens fabriksenheter till Brynäs.

Den senaste stora utbyggnaden av fabriken sker

1991 med nya produktionsbyggnader samt en ny

huvudentré.

Källa: Länsmuseet, Ulrika Olsson,

byggnadsantikvarie

Läkerolområdet

– Vi kommer säkert att ha mycket diskussioner kring vad som ska rivas och vad som ska bevaras. Därför är det viktigt att ha med sig både en antikvarie och den här ge-

staltande arkitekten i arbetsgruppen, säger Lars Bergmark.

Någon gång under vintern 2016 räknar Gavlegårdarna med att Gävle kommun kan påbörja den detaljplan som gör gestaltningen av området lite mer specifik.

– Då fokuserar man mer på vilka delar av tomterna som får bebyggas, hur höga husen ska vara och var par-ker och grönytor ska ligga, säger Lars.

– Går allt som planerat har vi en byggstart under 2017, men allra tro-ligast under 2018. Bygget kommer att ske i etapper och det är troligt att vi inte bygger allting själva.

Vi tycker det vore bra med andra exploatörer så att vi får en blandning mellan både bostads- och hyresrät-ter, fortsätter han.

– Det viktigaste är att området i sin helhet känner rötterna i industri-kulturen, där tror vi att varumärket för det här bygget finns. Vi tror att fler människor vill bo här om de känner att vi lämnat någon form av avtryck, ett minne av den tid som varit.

» Går allt som planerat har vi en byggstart under 2017 eller 2018 «

Den nya stadsdelen binder ihop Gävle Strand, å-rummet och Brynäs.

2014 | 45

2012 2013 20140

1

2

3

4

2010 2011 2012 2013 20140

50

100

150

200

2010 2011 2012 2013 20140

10

20

30

40

50

60

70

80

2010 2011 2012 2013 20140

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

Antal inkassoärenden

Allt fler kan och får bo kvarGavlegårdarnas aktiva

bosociala arbete ger tydliga

resultat. Statistiken för 2014

visar att allt fler hyresgäster

betalar sin hyra i tid.

– Du slipper både på-

minnelseavgifter, inkasso-

krav, oro och ångest, säger

Roberth, bostadskonsulent

på Gavlegårdarna.

Den bosociala grup-pen har från starten 2013 jobbat tätt tillsammans. Målet med arbetet har

varit självklart; så få hyresgäster som möjligt ska hamna i skuld för att de inte betalat hyran i tid.

– I slutänden handlar det om att avhysa så få som möjligt, en siffra som media alltid fokuserar på. Men vi brukar säga att de så kallade ’utsatta avhysningstiderna’ är en lika viktig – kanske till och med vikti-gare – siffra. I praktiken skulle vi ju kunna ha noll verkställda avhysning-ar men det kan ändå ha skickats 500 brev med utsatt avhysningstid från Kronofogden, säger Roberth.

– När människor slipper skräcken det innebär att få det där brevet har vi gjort en vinst i sig. Inte minst med tanke på familjer där det kanske finns barn inblandade, fortsätter han.

Den bosociala gruppen har där-för fokuserat på att hjälpa människor

i tid, långt innan hotet om eventuell avhysning blir aktuellt. Och man har också lyckats få ner antalet på-minnelser, extraavgifter, betalnings-förelägganden och inkassokrav.

– Hyresgästerna kan ringa oss varje dag för att berätta om sina eventuella problem. Vi kan ge anstånd när någon väntar på pengar från till exempel Arbetsförmedling-en eller Försäkringskassan, men vi är samtidigt tydliga med våra regler. Vi har fått ut budskapet att det inte är någon idé att ringa oss månad efter månad, säger Gunilla, handläg-gare i den bosociala gruppen.

– Fler verkar ha förstått hur viktigt det är att prioritera sin hyra. Antalet samtal till oss har gått ner

otroligt mycket under 2014, likaså de ärenden som går till inkasso. Den siffran har inte varit så här låg på flera år, fortsätter hon.

Sedan juni 2013 har Gavlegår-darna samarbetat med Socialtjänsten i Gävle. I projektet BoKvar har två

2012 2013 20140

1

2

3

4

2010 2011 2012 2013 20140

50

100

150

200

2010 2011 2012 2013 20140

10

20

30

40

50

60

70

80

2010 2011 2012 2013 20140

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

Andel obetalda hyror i % (medelvärde)

» Hyresgästerna kan ju ringa oss varje dag för att berätta om sina problem «

46 | 2014

personer, anställda av Socialtjänsten, arbetat med oanmälda besök hos hyresgäster som inte betalat hyran. Åsa och Carola har på två år hunnit ringa på långt över 5 000 dörrar i Gavlegårdarnas bestånd.

– Vi har gjort otroligt mycket hem-besök. Hos vissa hyresgäster har det handlat om enstaka besök, hos andra

har vi blivit delaktiga i hela livssituatio-nen. Vi har kunnat vara en resurs för att få ordning på den negativa situation de hamnat i, säger Carola.

– Vi har väglett människor till instanser där de kan få hjälp, vi har peppat, coachat och sökt lösningar för framtiden. Eftersom vi kommer från socialtjänsten har vi mycket kunskap och kontakter som kan be-hövas. Jag upplever att vi i många fall har kunnat inge hopp, fortsätter hon.

– Vårt jobb har »motat Olle i grind« vilket nu också syns i statisti-ken. Vi kan tydligt se att det här ger vinster, inte bara vad gäller ekonomin utan också det mänskliga lidandet.

Projektet BoKvar avslutas vid årsskiftet 2014/2015, men såväl Roberth som Carola hoppas att arbetet lever kvar i någon form.

– Går vi tillbaka till en mer pas-siv roll är jag ganska övertygad om att siffrorna vänder uppåt igen. Vårt aktiva, uppsökande arbete gör ju att du som hyresgäst känner dig sedd.

Först då kanske du får kraft att ta tag i saker, säger Roberth.

– Nu har vi en etablerad arbets-form där vi är snabba, flexibla, tillgängliga och träffar massor av människor, öga mot öga. Alla siffror visar att arbetet dessutom betalar sig, fortsätter Carola.

Roberth nickar och understry-ker att Gavlegårdarnas resultat är positiva på flera sätt.

– Statistiken ser bra ut när vi jämför med oss själva, men också när vi tittar gentemot andra bostadsföre-tag. Även Intrum Justitia påpekar att vi har en hög lösningsgrad jämfört med andra.

2012 2013 20140

1

2

3

4

2010 2011 2012 2013 20140

50

100

150

200

2010 2011 2012 2013 20140

10

20

30

40

50

60

70

80

2010 2011 2012 2013 20140

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

Antal avhysningar

• Siffror från Socialtjänsten visar att bidragen till

rena hyresskulder har minskat med 450 000

kronor under 2014.

• Diakonirådet i Gävle har meddelat att de under

2014 inte hjälpt till att betala lika många hyror

som tidigare år. Man har också upplevt att fler

söker hjälp i tid, det handlar sällan om fler

obetalade hyror som samlats på hög.

• 2014 betalades 98,5 procent av alla hyror i tid.

2013 var motsvarande siffra 96,8 procent.

Gavlegårdarnas mål är att år 2015 nå 99 procent.

• Under 2014 har 1 597 ärenden hanterats och

avslutats av Gavlegårdarnas projekt BoKvar. Av

dessa bor 1 503 (94 procent) kvar i sina boenden.

Samarbetet mellan Gavlegårdarna och Social-

tjänsten inleddes i juni 2013 och förlängdes två

år senare med ett extra halvår.

Just nu skriver två socionomer vid Högskolan

i Gävle en C-uppsats där de tittar närmare på hur

samverkan mellan allmännytta och socialtjänst

påverkar bostadssituationen. Är ett samarbete

som detta en framgångsrik väg för att minska

hemlöshet?

Uppsatsen blir en del i utvär deringen av

projektet som sedan kan förlängas alternativt

integreras i Gavlegårdarnas ordinarie verksamhet.

Bosociala siffror

Projekt BoKvar

» Hos andra har vi blivit delaktiga i hela livssituationen «

2012 2013 20140

1

2

3

4

2010 2011 2012 2013 20140

50

100

150

200

2010 2011 2012 2013 20140

10

20

30

40

50

60

70

80

2010 2011 2012 2013 20140

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

Antal utsatta avhysningstider*

*Hyresgästen har mottagit ett brev från Kronofogden med dag och tid för planerad avhysning

2014 | 47

Förra årets pilotprojekt hade sex handplockade deltagare,

alla ideellt arbetande ledare för barn och ungdomar.

Efter deras examen gjorde initiativ tagarna, Gavle -

gårdarna och Brynäs IF, en grundlig utvärdering av

idéer och genomförande. Resultaten var positiva och

Gavlegårdarna förlängde sitt samarbetsavtal med

Brynäs, nu med kraften direkt riktad mot en årligt

genomförd Ledarskapsakademi. Utbildningen ligger

nu som en naturlig del av Brynäs verksamhetsområde

– En bra start – där man tillsammans med Unicef jobbar

för barn och ungdomar i Gävle. Tack vare Ledarskaps-

akademin kommer 24 nya ledare att examineras varje år.

enbrastart.brynas.se

Ledarskapsakademin

Brynäs IF:s ungdoms-ansvarige, Stefan Utby, är både stolt och nöjd över den kull som deltagit i vårens

Ledarskapsakademi. Det första pilot-projektet har legat till grund för den »permanentade« akademien, men det är mycket som byggts ut längs vägen.

– Vi har haft dubbelt så många deltagare nu, tolv stycken. Men vi har också träffats vid fler tillfällen och gjort många timmar tillsam-mans. Jag skulle nog säga att det va-rit ganska tufft, de har verkligen fått en gedigen utbildning, säger han.

Rena teoripass har blandats med studiebesök i verkligheten samt gäst-spel av externa föreläsare, vissa av dem rikskända. De tidigare deltagar-na har berättat om sina erfarenheter, och meningen är att ett mentorskap

ska byggas upp kring Ledarskapsa-kademins alla elever.

Matilda Fernlund är tränare och utövare hos Soo Shim Taekwondo i Gävle. De barn hon tränar är 4–7 år, och att förmedla de egna kunskaper-na till gruppen är inte alltid så lätt.

– Ofta är man osäker på sig själv och försöker hitta på nya saker för att barnen inte ska tröttna. Tack vare Ledarskapsakademin har jag lärt mig mer om hur man bygger barnens trygghet och förtroende, säger hon och fortsätter:

– Jag går ju själv i skolan och det är inte alltid det roligaste som finns. Men här har vi varit en liten grupp med blandade deltagare och levande diskussioner. Mycket av det vi har berört tänker jag på varje dag, också i mitt övriga liv. Jag är mer nöjd än förväntat och känner mig tacksam för att jag fick gå Ledarskapsakademin.

Shnah Pishnemaz har en ledarroll i en helt annan typ av verksam-het. Som anställd på ett boende för ensamkommande flyktingbarn är hon många gånger ungdomarnas närmaste vuxenkontakt i livet.

– De kommer ju inte till mig för att utöva ett fritidsintresse och sedan gå hem, vi bor ju tillsammans när jag jobbar. Men på Ledarskapsakademin konstaterade vi ändå att ledarskapet har gemensamma nämnare. Oavsett hur vår verklighet ser ut hade vi alla något att relatera till, säger hon.

– Jag har fått så många nya, praktiska verktyg och känner en stor tacksamhet för allt jag lärt mig.

Målet, att få fler goda ledare för Gävles barn och ungdomar, är

säkrat. Tack vare Gavlegårdarnas samarbete med Brynäs IF har

pilotprojektet Ledarskapsakademin nu kunnat permanentas.

24 nya ledare varje år

Shnah Pishnemaz

Matilda Fernlund

Shnah Pishnemaz, Sandra Schreiber Berg, Filip Åberg, Rasmus Liljedahl, Hassan Haji, Filip Eriksson (gömd bakom Matilda), Matilda Fernlund, David Strand, Janne Andersson, Mattias Frisk, Sofia Amanuel Haile. Jenna Lindberg saknas på bilden.

48 | 2014

Var tredje Gävlebo bor bakom en av Gavlegårdarnas dörrar. I var och en av våra lägenheter finns människor vars liv ser helt olika ut.

Någon har just flyttat hemifrån, en annan blivit ensam. Ytterligare någon har för första gången skapat sig ett hem i ett nytt, främmande land.

Alla har de olika intressen, åsikter och smak. Alla har de inrett sitt hem utifrån egen personlighet.

Vi har besökt tre familjer i Gävle och fått titta in i den miljö där just de känner sig som allra mest hemma.

Svart och vitt

– med inslag av

koppar – sätter

formen för tvåan

i Mejseln på

Brynäs där

Alexandra Jönsson

bor med dottern

Naija.

58

TRE BOENDEN,TRE STILAR

Sedan 1961 har familjen Rosén huserat i lägenheten i Valbo.

Här har tre generationer bott genom åren, och många av

möblerna är med sedan första början.

Familjen Aliji har tillsammans med Versaces design

skapat en mycket personlig stil i sin lägenhet på

Brynäs. Här finns plats också för bling-bling.

50

54 2014 | 49

Den lilla trean i kvar-teret Mejseln på Brynäs andas lugn och harmoni. Väg-garna är varmt grå,

fönstren höga och nischerna djupa. Alexandra Jönsson sitter på gol-vet med dottern Naija och klipper prinsessor i papper. Arbetsdagen på frisersalongen är slut och Naija har hämtats på dagis.

– Allt jag behöver i min vardag finns här på Brynäs och ändå är det nära in till stan. Jag klarar mig fint utan bil, det är nån gång ibland jag lånar mammas, säger Alexandra och lyfter upp sin dotter.

Hon är 22 år och en ung mamma.Två månader efter studenten från

frisörprogrammet låg hon på BB.– Det var inte planerat direkt och

självklart har jag varit orolig för en massa saker, inte minst då jag visste att jag skulle få ta det huvudsakliga ansvaret ensam. Men det kändes ändå så naturligt att bära henne, att behålla henne, säger Alexandra och stryker Naijas kind.

– Tidigare satt jag mest och pra-tade på lektionerna, jag tog varken skolan eller livet på särskilt mycket allvar, säger Alexandra.

– Men det hände så mycket med mig under själva graviditeten. Sti-

pendiet jag fick för mitt avslutande projektarbete hade jag aldrig fått om jag inte varit gravid. Hon skrattar.

De goda skolresultaten gav henne fast jobb direkt efter studenten. Hon hann jobba i två månader på Brynässalongen innan hon gick på mammaledighet.

– Då bodde jag i min första egna lägenhet, mitt i stan. Men jag letade hela tiden efter något annat boende, inte minst för Naijas skull. När jag började jobba fick hon också plats på dagis uppe på Brynäs, så det var ju hit jag ville – och allra helst till Mejseln, berättar Alexandra Jönsson.

Alexandra Jönsson bodde under en period i kvarteret Mejseln på

Brynäs med sin mamma. Boendet gav mersmak, och när hon

fick sin första lägenhet mitt i stan längtade hon alltid tillbaka.

Idag har hon sin drömlägenhet – som hon fick på ren tur.

Alexandra fick sin drömlya

Grenen från skogen har Alexandra skalat och slipat till en perfekt klädhängare.

50 | 2014

från Limö café

Ommålat bord

sätter tonen

Svart och vitt

På Brynäs bor Alexandra Jönsson, 22 år, med dottern Naija, 3 år.

Det bästa med att bo på Brynäs– Jag har allt här – min lägenhet, mitt

jobb, min syster och Naijas dagis. Det

finns gott om lekplatser och vi är ofta

i Stenebergsparken, inte minst på

somrarna då de fyller en liten bassäng

för de små barnen.

Det bästa med lägenheten– De stora, fina fönstren som släpper

in så mycket ljus. På kvällen går solen

ner utanför mitt vardagsrums- och köks-

fönster och det är en fantastisk utsikt.

Skulle vilja ändra i lägenheten– Jag har alltid velat byta tapet i hallen,

den ser ut som en ungkarlstapet, haha …

Favoritrum– Både vardagsrummet och Naijas rum.

Vi sitter ofta och pysslar tillsammans och

tittar nästan aldrig på tv. Men jag är också

nöjd med köket som jag nyss tapetserat

om med hjälp av en kompis.

Inredningsstil– Mycket svart-vitt, blandat med

vilsamma naturfärger och just nu har

jag snöat in på koppardetaljer.

Kvarteret MejselnMejseln kallas huset som ritats av stads-

arkitekt E.A. Hedin och som är uppfört i

kvarteret med samma namn. Gefle Arbetar-

bostäder uppförde år 1897 ett 20-tal lägen-

heter i fastigheten som 1903 byggdes till

med en lika stor del. I gatu planet inreddes

butikslokaler. År 1919 köpte Gavlegårdarna

fastigheten. Mellan åren 1924-1936

byggdes Mejseln om till 102 lägenheter.

3 rok, 65 kvm på Mejseln, Brynäs

2014 | 51

– En morgon ringde mamma och berättade att den här lägenhe-ten kommit ut på Gavlegårdarnas Direkten. Jag hade bara stått i kö i några år, men med det nya lotteri-systemet blev jag nummer ett. Det var ren tur och jag kan nästan tro att det var meningen, fortsätter Alexan-dra och ler.

– Lägenheten är så fin, inte minst för att den är gammal. Stora fönster och breda trälister är inte så lätt att hitta i en lägenhet idag. Får man bo så här köper man att det är mycket snirkliga ytor att damma.

Alexandra beskriver sig själv som en hemmakatt och överallt i lägen-heten finns spår av hennes pyssel, fix och inredningsintresse.

– Jag är väldigt säker på vad jag vill ha. Hittar jag något jag tycker om ser jag till att köpa det, även om jag får spara ett tag. Däremot har jag kanske ingen enhetlig stil, där har jag svårare att bestämma mig, men just nu kör jag lite olika stil i olika rum, säger hon.

– Jag vill inte ha det som alla andra, och det får heller inte bli för mycket av något. Jag inspireras mycket av olika bloggar och sitter

nästan alltid och pysslar. Ofta till-sammans med Naija, men också på kvällarna när hon har somnat.

I Alexandras trea blandas auk-tionsfynd och arvegods med mer industriella influenser i svart, vitt och koppar. Trollsländan är en

återkommande detalj och den har även avbildats mer bestående, som tatuering på Alexandras höft.

– Jag har förlorat människor som stått mig nära, både min pappa och

min bror. Vid båda tillfällena har trollsländor visat sig i direkt anslut-ning till att jag fått beskedet. Och min mormor brukar berätta att jag som liten ofta var vid en bäck i hen-nes sommarstuga där alla trollsländor brukade hålla till, berättar Alexandra.

– De betyder något för mig och

jag tycker mycket om dem. Kanske är det därför jag också vill ha dem nära mig.

Naija springer ut i det nytapetse-rade, svart-vit-randiga, köket och hämtar vindruvor. Alexandra sträcker ut sig i den lagom slitna, bruna skinnsoffan och säger:

– Det kommer att bli svårt att flytta härifrån. Jag var och tittade på en bostadsrätt eftersom jag funderar på om det kanske kan vara bra att köpa en bostad, men den var ju så mörk … trots att den var större än min. Och allt var ju i plast! Jag värderade inte de gamla detaljerna specifikt när jag ville hit till Mejseln, men nu inser jag ju vilken skillnad det faktiskt är.

» Jag är väldigt säker på vad jag vill ha, hittar jag något jag tycker om ser jag till att köpa det, även om jag får spara ett tag «

52 | 2014

och högt i tak

Varmt grått

Naijas rum är fyllt av pyssel tillverkat av mamma och dotter tillsammans. Vackra teckningar blandas med fjärilar, vikta i papper av olika form och färg.

Växthuslampan såg Alexandra på en blogg och önskade sig den sedan i födelsedagspresent. »Nu har jag satt frön och hoppas på både ruccola, sallad och basilika. Tomaterna ska mamma ta över om de växer som de ska, för jag har ju ingen balkong«.

Alexandra

antik kista

Färgskala hos

Fotovägg och

Kistan har Alexandra ärvt av sin morfar.

Sänggaveln har Alexandra tillverkat tillsammans med sin mormor. Den obligatoriska sländan återkommer på både säng och kudde.

2014 | 53

På Brynäs bor familjen Aliji med mamma Hanuma och barnen Selma 17, Elma 14, Melissa 11 och Theo 5 år. Det bästa med att bo på Brynäs– Nära till Stenebergsskolan, en jättebra

skola där vi trivs.

Det bästa med lägenheten– Vi älskar den! Rummen är lagom stora

och planlösningen öppen. Tjejerna delar

sovrum – när de håller sams – så vi har

oftast ett extrarum med madrasser och

säng för gäster. Det sover nästan alltid

över någon här på helgerna.

Saknar i lägenheten– Tvättmöjligheter. Vi är väldigt många

som delar på den gemensamma tvätt-

stugan. Ibland kan det ta tio dagar innan

man får tvättid.

Använder mest– Vardagsrummet. Här sitter vi och

umgås. Eftersom köket hänger ihop

med vardagsrummet är man alltid nära

varandra.

Inredningsstil– Italiensk. Skinnsoffor i cremevitt skinn,

gott om guld och bling-bling. Versace är

favoritdesignern.

i alla rum

Kristallkronor

4 rok, 90 kvm på Brynäs

även i köket

Guld och cremevitt

54 | 2014

emårige Theo älskar pirater och tar emot med ett svärd i handen. Under kristallkronan i hallen står mamma

Hanuma och hälsar välkommen med ett varmt leende. I fyrarum-maren på Brynäs är man van att få gäster, här finns alltid en extrasäng att tillgå. Familjen Aliji har stor släkt och många vänner – och man umgås ofta.

– Vad varmt det var igår, nästan sommar. Stora delar av släkten bor på Öster och vi satt ute hela kvällen

och grillade, säger Hanuma medan Theo skrattande visar att han tappat båda framtänderna

Döttrarna Elma och Melissa är båda hemma, medan äldsta systern Selma har sovit hos farmor.

– Farfar gick bort för några må-nader sedan och vi brukar turas om att hålla farmor sällskap. På helgerna är det alltid någon som sover hos henne, säger Hanuma.

– Vi kommer ju från ett land där det är helt naturligt att göra så. Man hjälper till och gör allt man kan för att stötta varandra, fortsätter hon

Med en bakgrund från krigets Jugoslavien vet hon att ett vackert

hem är långtifrån det viktigaste i livet. Umgänget med familj

och släkt, att ställa upp och hjälpa varandra kommer alltid först.

Men det ena behöver ju inte utesluta det andra.

– Jag och barnen älskar att ha det snyggt hemma och vi har

verkligen hittat vår stil, säger Hanuma Aliji.

Familjen Aliji håller stilen

Hanuma Aliji med sonen Theo och döttrarna Melissa och Elma. Äldsta dottern Selma saknas på bilden.

och slår sig ner i vardagsrummet med barnen.

– De här tapeterna till exempel, de valde vi från Gavlegårdarnas sortiment när jag flyttade in, men en släkting gjorde sedan jobbet åt oss. Det är en självklarhet för vår familj. Jag är däremot förvånad över att jag lyckades hitta en tapet som föll mig i smaken. Vi har ju en egen stil, säger hon och skrattar.

Tapeten, med sina högglansiga mönster i vitt på vitt, pryder sin plats i lägenheten. Familjen Aliji har onekligen en stil som i mångt och

2014 | 55

mycket skiljer sig från den vi vant oss vid de senaste åren; svart, vitt, avskalat och strama linjer. I fyrarummaren på nedre Brynäs är det istället varmt, ombonat och sirligt. Möblerna är tunga och har mönster och ornament. Versace är husgud och favoritfärgerna cremevitt, beige och guld.

– När jag skulle skapa mitt första egna hem drogs jag först med i den mer svenska stilen. Så fort jag kom in i ett typiskt svenskt hem tänkte jag, ’wow så här vill jag ha det’, säger Hanuma.

– Men på något sätt backade jag och gick tillbaka till det som är min

stil och smak. Jag har alltid älskat det lite lyxigt italienska. Jag måste erkänna att både jag och barnen gillar fina saker och märken, fortsät-ter hon, närmast urskuldande.

– Jag vet att det inte spelar så stor roll egentligen … men det är ju ändå kul när det är fint.

Hanuma Aliji var tolv år när gran-narna hemma i Serbien mitt i natten kom springande med en varning. Nu var bilen här, militärens bil, den som användes för att med tvång hämta de män som inte svarat på ordern om att inställa sig för krigstjänstgöring.

Familjen flydde till pappas ar-bets plats, tågstationen i Belgrad. De gömde sig i ett litet rum och hoppade i gryningen på ett tåg mot Tyskland. Utan packning och utan att ha hunnit ta avsked från nära och kära befann de sig på väg mot ett nytt och okänt liv.

– Jag såg att mamma grät och att pappa mådde så dåligt. Men jag var bara ett barn och förstod inte

riktigt innebörden, tyckte mest det var spännande att jag skulle få åka utomlands, säger Hanuma och låter blicken vandra ut genom fönstret.

Familjen hamnade i norra Sverige och påbörjade snabbt den framtid som så plötsligt fått nya villkor. De lärde sig språket, utbildade sig och fick jobb. De skaffade nya vänner och de tre barnen växte upp. Hanuma, som drömde om att jobba med barn, valde att flytta till Gävle för att på gymnasiet studera vid Barn- och fritidsprogrammet på Polhemsskolan.

– Men allt blir ju inte precis som man tänkt sig. Jag fick mitt första

egna barn redan som 19-åring och hade en plan att jag skulle gå klart skolan. Men det gick ju inte, jag hoppade av i trean, säger Hanuma och berättar vidare.

– Sen fick jag två barn till, men i perioderna mellan mammaledig-heterna har jag alltid jobbat. Oj, jag har verkligen varit på många ställen och i olika branscher. Den som säger att det inte finns jobb i Gävle, den ljuger. Det gäller bara att ta sig ut, man kan inte sitta hemma och rulla tummarna, fortsätter hon bestämt.

När de tre första barnen var små bodde familjen på Öster under många år, men för sex år sedan var det dags att röra på sig.

– Theo skulle födas och vi behövde lite större. Dessutom fick flickorna närmare till Stenebergs-skolan när vi bytte stadsdel. Och vi älskade verkligen den här lägenhe-ten, så bra planerad, öppen och ljus.

Hanuma packade sina tunga Versace - möbler, flyttade in i sin nya lägen-het och stortrivdes direkt. Men när Theo så småningom började krypa upptäckte hon att möblerna inte var de bästa – ur den yngste familjemed-lemmens synpunkt.

– Jag hade bland annat ett vi-trinskåp och soffor som jag älskade. Men det var vassa kanter och han både rev och slog sig. Jag insåg att barnens bästa är viktigast, så även om det gjorde ont sålde jag rubbet på Blocket, säger hon och skrattar.

– Men jag googlade direkt efter italienska möbler på nätet och hittade alternativ. Det blev Versace igen. Mycket guld och cremevitt – inte kritvitt som man ofta vill ha i Sverige – utan en betydligt varmare ton.

– Och så bling-bling, säger dot-tern Elma och skrattar.

– Ja, självklart, säger mamma.Lite bling-bling måste man ju ha!

» När jag skulle skapa mitt första egna hem drogs jag först med i den mer svenska stilen «

Inte alla får sitta vid ett sånt här köksbord och äta frukost eller göra läxorna. Bordet i guld och creme, liksom stolarna i guldskimrande krokodilmönster är inköpta på nätet.

56 | 2014

och ornament

Skåp med glas Vitrinskåpet och tv-bänken är Versaces eget märke och är inköpta på en näthandel med säte i Västerås. Mönstren och ornamenten är typiska för just Versace.

Hallmöbeln hittade Hanuma i en inred-ningsbutik i Gävle, men den var alldeles för dyr. Dagen efter annonserade butiken ut alla möbler till halva priset och hon klippte till direkt. »Jag kände mig så lyckligt lottad, jag hade aldrig kunnat sluta tänka på den«.

Statyn och tavlorna i guldram har Hanuma haft med sig i sexton år. Allt är inköpt i en inredningsbutik i Örebro där hennes föräldrar köpte möbler.

De skira spetsgardinerna kommer från Hanumas hemland Serbien.

Kristallkronor av olika form och storlek är tillhör familjen Alijis favoriter. Den stora plafondlampan i vardagsrum-met har fjärrkontroll och lamporna kan skiftas från blått till gult sken.

Versace

familjen Aliji

Favoritdesigner

Färgskala hos

2014 | 57

Man brukar ju säga att ett trivsamt hem är avhängigt de som bor i det. Innanför lägen-

hetsdörren i Valbo centrum strålar det av värme, trots att torsdagen i mars är mer än lovligt grå. Anita Rosén har bakat kakor och bjuder på kokkaffe. Hunden Berra sitter med i vardagsrummet, betydligt piggare nu efter sin diskbråcks operation.

– Vi har ju haft hjärtinfarkt båda två, Anita en och jag tre, säger Karl-Evert Rosén.

– Den här lilla rackaren har satt ordentlig fart på vår kondition, så

honom vill man inte vara utan, fort-sätter han och rufsar Berra i nacken.

I över femtio år har familjen bott i huset i centrum. Allra först i en två-rummare, men sedan 1965 i den trea man fortfarande har kvar. Aldrig har de heller funderat på att flytta.

– Från början var vi nog inställda på att köpa Kalles föräldrahem, be-rättar Anita och häller upp kaffet.

– Men när det blev aktuellt tyckte vi att det var för mycket rust. Vi valde att bygga en sommarstuga vid Öjaren istället och där har vi ju tillbringat otroligt mycket tid, både på sommaren och resten av året. Där har vi kunnat vara med barn,

familj och vänner, ojoj, så mycket kul vi haft därute, fort sätter hon och skrattar.

Karl-Evert lägger till:– Visst kostar det en del att betala

hyra varje månad och tittar vi på jämnåriga som haft kåkar har de ju gjort en bra besparing. Men å andra sidan har vi haft det så bekvämt. Och det är ju så mycket roligare att klippa gräs ute i stugan.

De var bara sexton år när de träf-fades på Folkets Park i Sandviken. Två år senare var Anita gravid.

– Vi bodde ju inte ihop så för många var det förstås en smärre

De minns känslan av att flytta till en bostad med eget badrum och en toalett där man

kunde spola. Karl-Evert, Anita och lilla Ann-Christine Rosén hade kommit till paradiset.

Idag, 54 år senare, trivs de fortfarande lika bra i sin trea i Valbo.

– Den här lägenheten rymmer ett helt liv. De får bära ut oss härifrån om vi ska

flytta, säger Anita Rosén.

Ett trivsamt hem – i femtio år

Köket är relativt nyrustat i en grå färg som med största sannolikhet var modern när huset byggdes på 60-talet. Beslagen är original som Anita bevarat.

58 | 2014

I Valbo bor Karl-Evert och Anita Rosén med hunden Berra i en lägenhet de haft sedan 1961. Här har de två barnen och ett barnbarn också bott. Det bästa med lägenheten– Bra planerad och fin utsikt. Det bästa med hyresrätt– Bekvämligheten. När vi behövt små-

reparationer har vi ringt fastighets-

skötaren som kommit direkt. Sen hade

vi en fantastisk vaktmästare under

många år. Han klippte gräs och höll

så snyggt i området. Värsta minne under åren– Stamrusten på 90-talet. Då fick vi ha

toalett och dusch i ett labbe på gården

under minst en månad. Bästa minne under åren– Vi hade en ensamstående mamma i

porten som var tvungen att jobba mycket.

Hennes dotter åt snart pannkaka hos oss

varje eftermiddag. Tack vare det blev vi

nominerade till Årets grannar 2009. Inredningsstil– Arvegods möter det mer moderna.

Vissa möbler har också funnits i

lägen heten sedan vi flyttade in. Ett side-

board inköpt på Lindhs möbler för flera

decennier sedan är ommålat två gånger

och vi är inne på sin tredje soffgrupp.

i originalstil

Nyrustat kök 3 rok, 67,3 kvm i Valbo

inflyttningsåret

Lampa från

2014 | 59

»Vi bor kvar här så länge vi orkar« säger Anita och Karl-Evert Rosén.

katastrof, men vi hade våra respek-tive föräldrar med oss. Jag bodde kvar hemma hos mamma och pappa under Ann-Christines första år, berättar Anita.

– Sen fick vi hyra en liten stuga i Lund utanför Valbo, ett rum och kök, med utedass och spispanna. Där bodde vi till Ann-Christine var sex år. Då började de bygga här i centrum och vi sökte lägenhet direkt, fortsätter hon.

För en hyra på 299 kronor i månaden slapp de så åka till Kalles föräldrar för att duscha. I den nybyggda två-rummaren fanns eget badrum och toalett. Rena rama paradiset, som de båda beskriver det.

När de så småningom började längta efter ytterligare ett barn, blev en trea i samma hus ledig. 1965 gick flytten och två år senare föddes sonen Tomas.

– Han fick bo med oss i sov-rummet medan Ann-Christine tog det tredje rummet. Det var ju nio år emellan dem så det kändes helt naturligt, säger Anita.

– Och sen följde Ann-Christine vårt spår och blev gravid när hon var arton år. Under en period bodde både hon, hennes kille och babyn i vår lägenhet. Du vet, allting går om man bara vill, säger Anita och blinkar med ena ögat.

Att det alltid varit liv och rörelse i lägenheten är lätt att förstå. Parets många vänner, liksom barnens, har alltid varit välkomna. Under många år träffades Kalles bridgegäng regelbundet för turnering i köket.

– Och på den tiden rökte man ju överallt, kära nån, det var dimma därinne efter bara en liten stund, säger Anita och skrattar igen.

När sonen Tomas slutligen flyttade hemifrån, 1983, blev det följaktligen också tomt. Mycket tomt.

– Ja, visst var det ovant att gå här, bara vi två. Men jag brukar säga att när man tröttnat eller blivit arg så har vi klappat i för varandra och sedan fortsatt, säger Anita med ett leende.

– Visst har vi haft det kämpigt periodvis. I början av vårt gemen-samma liv hade vi 100 kronor i veckan att leva på. Jag tog med mig Ann-Christine och jobbade extra med att plocka potatis åt bönderna här i Valbo. Kalle körde möbler åt Lindhs härute och på sätt kunde vi skaffa oss grejer till lägenheten. Men man ska ha sina prövningar i livet. Nu för tiden ger ju folk upp så fort de får motgångar, fortsätter hon.

Kalle tittar på Anita och säger:– Ska man byta, ska man ju hitta

någon bättre. Det skulle jag aldrig ha lyckats med.

60 | 2014

Den fantastiska vågen fick paret i lysnings-present. Termosen är ett minne från Kalles tio arbetsår på regementet I14 i Gävle.

»Jag älskar tapeten i hallen och ångrar att jag inte tog den i köket också« säger Anita om den storblommiga designen på hallväggen.

Sekretär från Kalles föräldrahem som varit med sedan paret flyttade ihop. Här står också en elljusstake som Anita alltid varit förtjust i. När elen gick sönder efter många år förvandlade hon den till en vanlig ljusstake.

Sideboard från 60-talet som Kalle har målat om två gånger. Spegeln i hallen kommer från

Anitas mammas hem och är nu vitmålad.

Fredagsmys i lägenheten någon gång på 70-talet, Anita och sonen Tomas. Soffan är orange, fåtöljerna i skinn, gardinerna storblommiga och mattan av ryavariant.

anno 2015

föräldrahemmen

paret Rosén

Vardagsrummet

Arv från

Färgskala hos

2014 | 61

Den växande storstaden Gävle tar formGävle växer – och bostads-

kön likaså. På Gavlegårdarna

fortgår planeringen av fram-

tidens bostäder för fullt.

100 nya lägenheter per år – så lyder ägarna, Gävle kommuns, fastslagna direktiv till Gavlegårdarna. 2013 blev också ett år där närmare 200

nybyggda och totalrenoverade lägenheter lanserades på marknaden. Förra året, 2014, var siffran betyd-ligt lägre.

– Tre nya lägenheter kan tyckas blygsamt, men man ska också komma ihåg att när det gäller bygg-nationer går det upp och ner över

åren, säger Lars Bergmark, affärsut-vecklare på Gavlegårdarna.

– Det är naturligt att en bygg-stark period följs av planering och projektering inför nästa. Just nu är vi i startgroparna på många projekt som realiseras de närmaste åren, fortsätter han.

Något som i högsta grad också är nödvändigt. Gävles befolkning har ökat de senaste åren, och statistiken för år 2015 visar ingen vändning. Under årets första fyra månader ökade antalet gävlebor med 260

personer.– För oss handlar det om att

hitta byggbar mark i områden där människor vill bo. Men vi måste

också hitta alternativa sätt att bygga husen. Med de lättnader som gjorts i plan- och bygglagen kan vi till exempel titta på mer effektiv pro-duktion av mindre lägenheter, säger Lars Bergmark.

– Vi inventerar våra vindar för att se om vi kan bygga ett antal lägenheter på vissa av dem, det går att göra idag. Och när vi bygger mindre, yteffektiva lägenheter blir ju hyran lägre, säger han och fortsätter:

– Vi tror att det här är rätt väg att gå. Som hyresgäst är antal kvadratmeter inte så viktigt, bara lägenheten är välplanerad och fung-erar att leva i.

Det nya området runt Sätra centrum beräknas stå klart 2017.

62 | 2014

© AB Gavlegårdarna, 2015

Produktion: Baringo reklam & kommunikation i samarbete med AB Gavlegårdarna

Foto: AB Gavlegårdarna, Albin Bogren, Jana Damröse, Lasse Nivér, Mikael Wallgren, Andreas Jakobsson, iStock m fl

Historiska bilder sid 3, 30, 33, 35, 38, 41: Ur Gävle Stadsarkivs bildarkiv

Historisk bild sid 42: Ur Gävle Stadsarkivs bildarkiv, foto: Nordiska Museet

Historiska bilder sid 32, 45: Länsmuseet Gävleborgs bildsamlingar

Tryck: Gävle Offset AB

i gävlefler vill bo

livet från

På Gavlegårdarnas agenda

1. Sätra tar höjdI den detaljplan för området runt

Sätra centrum, som just nu ligger ute för

granskning, sker en markant förändring i

stadsbilden. Tre lamellhus på tre

våningar rivs och på platsen byggs istället

tre punkthus på åtta våningar vardera.

– Det kan kanske låta konstigt, men

dagens hus ligger som en mur mot Sätra-

ängarna, närmast granne med en stor och

ofta öde parkering. De nya husen är högre

men ger ändå en långt bättre känsla och

utsikt över de gröna stråken i närheten,

säger Lars Bergmark, affärsutvecklare på

Gavlegårdarna.

– Vi vill öppna vyn över torget och äng-

arna. Parkeringen blir mindre och får mer

planteringar. Förslaget har fått positiva

reaktioner och vi tror att det kan ha vunnit

laga kraft till sommaren, fortsätter han.

– Vi river 36 lägenheter och bygger

96. Husen är så kallade Kombohus, vilket

gör att byggprocessen blir relativt snabb,

säger Lars Bergmark.

Inflyttning i det nya området vid Sätra

centrum är beräknad till 2017.

20162015

1. Andersberg och Sätra växerI Andersberg byggs ett drygt trettiotal

lägenheter under 2015. Det handlar om

lokaler och tvättstugor i markplan som

byggs om till mindre lägenheter.

– När husen på Vinddraget/Tordöns-

gatan byggdes på 70-talet gjordes ritades

gemensamma lokaler för föreningar och

aktiviteter i botten på varje hus. Många av

dem används inte idag, säger Lars Berg-

mark, affärsutvecklare på Gavlegårdarna.

– I flera tvättstugor gick det också

att effektivisera ytorna. På så sätt har vi

kunnat bygga små lägenheter som visat

sig vara både prisvärda och eftertraktade,

fortsätter han.

Under 2015 pågår också ombyggna-

den av ett punkthus i östra Sätra som nu

ska bli studentbostäder.

– Det handlar om 52 bostäder, och

tillsammans med Andersberg är det här

de två största projekt som kommer att

vara färdigställda under 2015, säger

Lars Bergmark.

2. Ett antal outhyrda lokaler i Valbo och centrala Gävle byggs om till lägenheter.

Kombohusen är ett slags typhus som tagits fram på uppdrag av SABO, allmän-

nyttans bransch- och intresseorganisation. Syftet är att den lokala allmännyttan

snabbare ska kunna bygga fler hyresrätter. Husen är färdigritade, upphandlade

och blir därför billigare att producera.

Kombohus

2. Nya grannar till EricssonUnder 2016 blir det förhoppningsvis

inflyttning i det nya hus som Gavlegår-

darna planerar i Villastaden, granne med

den Ericssonska stiftelsen. Huset är, precis

som i Sätra, ett Kombohus med kort

byggtid. Det har tre våningar och rymmer

12 lägenheter.

– Med de höga krav vi har på att bygga

bostäder letar vi såklart obebyggda delar

av våra fastigheter där vi har byggrätt.

På den här tomten finns en gällande

detaljplan som vann laga kraft redan 1999,

men huset byggdes aldrig då, säger Lars

Bergmark.

3. Gävle StrandDet nya vård- och omsorgsboendet med

80 lägenheter står inflyttningsklart i

början av året. Redan nu pågår också

projektering för resten av kvarteret,

ytterligare 77 lägenheter.

4. AlmvägenDet nya bostadsområdet på Almvägen,

med ett sextiotal lägenheter, står klart för

inflyttning.

AB Gavlegårdarna

Box 456, 801 06 Gävle

Tel: 026-17 27 00

info@gavlegardarna.se

www.gavlegardarna.se

2014 | 63

Erbjudanden och rabatter – bara för dig som är hyresgäst hos

Gavlegårdarna.

gavlegardarna.se/rabatten