Examensarbete

Förskolan: Ekologisk mat och lärande En undersökning av två svenska förskolor om hur ekologisk mat påverkar barn i förskolan ur ett hälsopedagogiskt perspektiv.

Författare: Lina Svensson Veronica Andersson Handledare: Per-Eric Nilsson Examinator: Margareta Ekberg Termin: ST14 Ämne: Utbildningsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: GO2963

i

Abstrakt Preschool: Organic food and learning Intresset av ekologisk kost och yrket som barnskötare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv med fokus på förskolan. Med hjälp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet är att undersöka ekologisk mat på förskolorna ur ett hälsopedagogiskt, närings- och ekonomiskt perspektiv. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var hur nyckelpersonerna ansåg att förskolebarns hälsa påverkades av ekologisk kost och om de upplevde att den tillförde mer näring än konventionell odlad mat. Dessutom huruvida de ansåg att ekologisk mat hade inverkan på matkostnaderna samt hur barnen fick ta del av kunskaper om det. För att samla in en empiri valdes en kvalitativ hermeneutisk metodansats med kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom det ett gemensamt svar om att ekologisk mat var bättre för att undvika onödiga gifter. Forskning visade att bekämpningsmedlet organiska fosforföreningar kan ha negativa följder för barn och vuxna. Dessutom fanns en problematik om att det inte gick att uppfatta direkta effekter på hälsan genom ekologisk mat. Ekonomi och tillgänglighet styrde förskolornas inköp. Enligt undersökningen behövde inte ekologisk kost betyda en högre utgift. På grund av brist på forskning fanns det meningsskillnader om ekologisk kost hade ett högre näringsinnehåll än konventionell. Flera studier indikerade på att det fanns mer C-vitamin, järn och magnesium i ekologisk mat. Kommunikation och samspel är avgörande för lärande och genom det fick barnen ta till sig kunskap om ekologisk kost.

Nyckelord Barn, ekologisk, hälsopedagogik, ekonomi, näring Tack Ett stort tack till våra familjer som gjort detta möjligt!

ii

Innehåll 1 Inledning ___________________________________________________________ 1  

1.1 Hälsopedagogiskt perspektiv _________________________________________ 1  1.2 Ekologisk mat ____________________________________________________ 1  1.3 Ekologisk mat och EU ______________________________________________ 2  1.4 Konventionell mat _________________________________________________ 2  1.5 Grön flagg _______________________________________________________ 2  1.6 Nationella mål och ekologisk mat _____________________________________ 3  

2 Syfte _______________________________________________________________ 4  2.1 Frågeställningar ___________________________________________________ 4  

3 Teoretiskt ramverk ___________________________________________________ 5  3.1 Teori om lärande __________________________________________________ 5  3.2 Barn, utveckling och näring __________________________________________ 6  3.3 Näringsinnehåll och hälsoeffekter av ekologisk mat _______________________ 6  3.4 Bekämpningsmedel och ekologisk kost ________________________________ 7  3.5 Effekter av organiska fosforföreningar _________________________________ 8  3.6 Ekonomi och ekologisk kost _________________________________________ 9  3.7 Sammanfattning ___________________________________________________ 9  

4 Metod _____________________________________________________________ 11  4.1 Metodologisk ansats ______________________________________________ 11  4.2 Urval __________________________________________________________ 11  4.3 Genomförande ___________________________________________________ 12  4.4 Bearbetning och analys ____________________________________________ 12  4.5 Trovärdighet ____________________________________________________ 12  4.6 Forskningsetiska utgångspunkter ____________________________________ 13  4.7 Metodkritik _____________________________________________________ 13  

5 Resultat ___________________________________________________________ 14  5.1 Förskollärarna ___________________________________________________ 14  

5.1.1 Kunskaper om ekologisk mat ____________________________________ 14  5.1.2 Upplevda förändringar i barngruppen av ekologisk mat _______________ 14  5.1.3 Uppskattade förändringar av matavfall ____________________________ 15  5.1.4 Hälsopedagogik och ekologisk mat _______________________________ 15  

5.2 Förskolecheferna _________________________________________________ 15  5.2.1 Argumentation och kunskaper om ekologisk mat _____________________ 15  5.2.2 Upplevda förändringar i barngruppen av ekologisk mat _______________ 15  5.2.3 Hälsopedagogik och ekologisk mat _______________________________ 16  5.2.4 Ekonomi och ekologisk mat _____________________________________ 16  

5.3 Kockarna _______________________________________________________ 16  5.3.1 Utbildning, argumentation och kunskaper om ekologisk mat ___________ 16  5.3.2 Ekonomi och ekologisk mat _____________________________________ 16  5.3.3 Konsumering samt andel ekologiska produkter ______________________ 17  

iii

5.4 Sammanfattning __________________________________________________ 17  

6 Analys ____________________________________________________________ 18  6.1 Hälsopedagogiskt perspektiv ________________________________________ 18  6.2 Hälsopåverkan ___________________________________________________ 18  6.3 Näring och barn __________________________________________________ 19  6.4 Ekonomisk påverkan av ekologisk kost _______________________________ 19  

7 Diskussion _________________________________________________________ 21  7.1 Hälsopedagogik och lärande ________________________________________ 21  7.2 Näring och hälsopåverkan __________________________________________ 21  7.3 Ekonomi ________________________________________________________ 22  7.4 Metoddiskussion _________________________________________________ 23  

7.4.1 Val av förskolor ______________________________________________ 23  7.4.2 Val av respondenter ___________________________________________ 23  7.4.3 Val av metod _________________________________________________ 23  

7.5 Vidare forskning _________________________________________________ 24  

Referenser ___________________________________________________________ 25  

Bilagor ______________________________________________________________ 28  

1

1

1 Inledning Vi har valt att undersöka om ekologisk mat påverkar barn ur ett hälsopedagogiskt, närings- och ekonomiskt perspektiv i förskolan. Ett intresse om ekologisk mat finns hos oss sedan tidigare. I yrket som barnskötare har vi båda mött allt fler föräldrar som engagerar sig i sina barns kost. Det kan bero på debatten som pågår i vårt samhälle om vad som rekommenderas att äta både som vuxen och barn. Människor blir allt mer medvetna om vad som är skadligt och inte skadligt för hälsan. Kunskapen och insikten om detta präglar vardagen i en större utsträckning än tidigare. När ny kunskap och kännedom infinner sig hos ett betydande antal människor ändras förhållningssättet samt handlandet som en konsekvens (Bispfors (red.) 1995). Detta kapitel innehåller definitioner av centrala begreppen för studien som ekologiskt och konventionellt odlad mat samt hälsopedagogik. Dessutom ekologiska märkningar som bland annat KRAV samt EU:s motsvarighet. Vidare arbetade båda förskolorna i studien efter Grön Flagg som även beskrivs samt vad Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) och de nationella riktlinjerna redogör om ekologisk kost. Vi har valt att inte definiera dessa begrepp allt för ingående utan endast det som är väsentligt att ha kunskap om inför kommande kapitel. 1.1 Hälsopedagogiskt perspektiv Ett hälsopedagogiskt perspektiv innebär sättet att leva tillsammans med vilken mat som förtärs bidrar till hälsan (Ryberg 1996). Det finns också en koppling mellan kost och ohälsa som visar på cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt prestationsförmågan. För att bland annat utvecklas är människan i behov av näring (1996). I detta perspektiv som Ryberg (1996) beskriver påverkas hälsan av beslut i form av levnadsval samt matval. Genom att ge barn kunskap tidigt i förskolan kan det ge dem bättre förutsättningar senare i livet. Precis som exempelvis att matematik introduceras i förskolan tror vi också att ett hälsopedagogiskt perspektiv kan bli ett naturligt sätt att tänka. 1.2 Ekologisk mat Enligt Livsmedelsverket (2014) är mat ekologisk när den uppfyller specifika krav. Det får inte förekomma konstgödsel eller bekämpningsmedel som är framställda på kemisk väg under odlingen. Istället får det användas kalk och såpvatten. När det gäller djurhållningen så innebär ekologiskt kött att djuren har ätit mestadels foder som även är ekologisk och har framställts på gården. Köttet får inte innehålla några rester av mediciner som till exempel antibiotika då det avlivas. Om ett djur behöver någon form av medicinering väntar bonden längre inför avlivning. Ett annat krav för att få ha ekologisk djurhållning är att djuren får möjlighet att röra sig utomhus så normalt som möjligt. GMO (genmodifierade organismer) är inte heller tillåtet i framställningen (2014) d.v.s. en förändring av gener i syfte att förbättra produkten (Livsmedelsverket 2013). För att en produkt ska kunna godkännas och märkas som ekologisk måste det finnas 95 procent av ekologiskt innehåll. De övriga procenten kan bestå av ett konventionellt innehåll men då behöver bonden söka tillstånd hos Livsmedelsverket (Livsmedelsverket 2014). Fördelen med att sälja en ekologisk produkt är många. Bland annat finns möjlighet till miljöersättning samt bistånd för kvalitetscertifiering enligt särskilda bestämmelser (Certifierad ekologisk produktion 2014).

2

För att en odling ska bli certifierad ska den granskas av en neutral kontrollinrättning som en överenskommelse inrättas med. När detta kontrakt upprättats samt att framställningen är godkänd klassificeras den som ekologisk. De bolag som certifierar i Sverige är Kiwa, SMAK, HS Certifiering. Valiguard finns till för importerade samt förbättrade grödor (Certifierad ekologisk produktion 2014). KRAV- märkt betyder att den ekologiska produktionen har tagit ett steg till. Det innebär att den uppfyller regler om hur arbetarna har det i samband med produkten, klimatet och än mer omfattande bestämmelser angående hur djuren ska tas om hand (Krav- märkningen 2014).

Märket ovan symboliserar KRAV (Ladda ner märket 2013). 1.3 Ekologisk mat och EU I samband med att odlingen är klassad som ekologisk är den automatiskt enligt EU:s regler och därmed kan även detta märke sättas på varan (Certifierad ekologisk produktion 2014). Den svenska lagen om tillsyn ändrades senast den 1 januari 2014 samtidigt som EU också gjorde några förändringar (Ny lagstiftning inom ekologisk produktion 2013).

Detta märke står för EU:s ekologiska märkning (Logo 2014). 1.4 Konventionell mat Kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel under odlingsprocessen är något som kännetecknar en konventionell skörd. Anledningarna till det är för att få bland annat en större produktion. Resterna av tillsatserna bevaras i grödan men också i naturen (Ät ekologiskt! 2014). Tungmetaller finns naturligt i marken och i luften men också i konstgödsel. Skador på njurarna och benskörhet är hälsorisker med denna sorts metall (Ekologiskt nobbar gifterna). 1.5 Grön flagg Grön flagg startades i Sverige 1996 och drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent. Det är en del av ett större samarbete som finns i 50 olika länder, Eco-Schools, för att verka för en hållbar utveckling. Grön flagg förekommer på 2500 olika skolor och förskolor i Sverige (Håll Sverige Rent 2014).

Det här märket innebär Grön Flagg (Så här funkar Grön Flagg).

3

1.6 Nationella mål och ekologisk mat Enligt Ekologiskt marknadscentrum (2009) tog regeringen ett beslut år 2006 att 25 procent av maten i den offentliga sektorn skulle vara certifierad som ekologisk år 2010. I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) framgår det inte mycket angående ekologisk kost. Det som står är att miljön samt naturen ska vara en viktig del i verksamheten och att förskolan ska utmärka sig genom att främja ett ekologiskt synsätt. En förståelse för hur deras val d.v.s. barnens påverkar naturen ska förskolan samverka till. Miljöarbetet framgår som viktigt och innefattar en början till förståelse för vad som görs under dagen kan ge för konsekvenser för miljön senare. Hälsa i samband med ekologisk kost finns inget om mer än att förskolan ska hjälpa barnen att få grepp om varför det är viktigt ta hand om sig och vara sund (Läroplan för förskolan Lpfö98 2010).

4

2 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka vad några nyckelpersoner anser om hur ekologisk mat påverkar barnen i två utvalda förskolor ur ett hälsopedagogiskt- och näringsperspektiv. Dessutom om de upplever att förskolornas ekonomi påverkas genom inköp av ekologisk mat istället för konventionell mat samt hur lärande om detta sker. 2.1 Frågeställningar 1: Hur anser nyckelpersonerna att förskolebarns hälsa påverkas av ekologisk mat? 2: Tillför ekologisk mat mer näring än konventionell mat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv enligt nyckelpersonerna? 3: Hur upplever de att förskolans matkostnader påverkas av inköp av ekologisk mat? 4: På vilket sätt får barnen ta del av kunskap om ekologisk mat på förskolorna?

5

3 Teoretiskt ramverk I detta kapitel beskrivs tidigare forskning och teori om hur barn påverkas av ekologisk mat ur ett närings- och hälsopedagogiskt perspektiv. Dessutom en ekonomisk aspekt i samband med ekologisk kost samt Vygotskiljs syn på lärande där kommunikationen och samspel är avgörande. Här presenteras studier om bland annat sambandet mellan bekämpningsmedlet organiska fosforföreningar och konventionell kost. Anledningen till en presentation av detta bekämpningsmedel är för det har förekommit i många sammanhang under skrivprocessen. Även vikten av att barn behöver få erfarenheter av goda och sunda vanor tidigt beskrivs i kapitlet som avslutas med en sammanfattning. 3.1 Teori om lärande Vi har valt att utgå ifrån Vygotskijs teori där omgivningen har stor inverkan på barnet. För att utvecklas behövs det goda förebilder av lärare och andra vuxna som leder dem i detta (Philips 2012). Philips (2012) refererar till Vygotskij (1995) som också betonar gruppens betydelse där lärdomar kan tas av varandra och därmed utvecklas barnet. Språket är också en viktig del och då menar Vygotskij både det inre och det yttre d.v.s. både tankar och kommunikation. Genom att prata med andra men också tänka och diskutera själv tar barnet till sig nya kunskaper (Philips 2012). Vidare fortsätter Philips (2012) att hänvisa till Vygotskij (1995) som menar att det är de yttre verksamheterna som ger kunskap och inlärning som bland annat miljöer där lärande sker och i det sociala samspelet. Detta ger olika förutsättningar för det egna inre lärandet. Därför menar Vygotskij (1995) enligt Philips (2012) att lärdomen kommer från det utomstående runt barnet d.v.s. yttre faktorer påverkar och startar tankar. Det som är viktigt är att kunskapen som ges inte är för lätt eller för svår för barnet och detta kallar Vygotskilj den proximala utvecklingszonen (Philips 2012). Säljö (2014) och Dysthe (1996) anser båda att språket d.v.s. kommunikation och samspel har en betydelse för lärandet. Det är i interaktion med andra både språkligt men också praktiskt som ett lärande sker. Detta finns med senare i livet som hjälper till med att tolka och uppfatta kommande situationer (Säljö 2014). När ett lärande sker genom varandra kallar Säljö (2014) det för ett återskapande av färdigheter. Dysthes (1996) utgångspunkter om lärandet är en konstruktivistisk och interaktionistisk syn. Med en konstruktivistisk menar författaren att den som tar till sig kunskap bildar ny genom att den kopplas samman med tidigare erfarenheter och kunnande. Språket är avgörande för lärandet uppstår genom det. I den sociala konstruktivismen som är en form av konstruktivistisk syn innebär kunskapen att den blir till genom en social grupp (1996). Med interaktionistisk syn menar Dysthe (1996) att i samspelet utvecklas kunnandet. Liksom Vygotskilj menar även Säljö (2014) att det finns ett inre och yttre språk. Författaren tar också upp att i ett sociokulturellt perspektiv kan även det inre språket, tänkandet, ske i en grupp. Där används språket som verktyg men alla deltagarna hjälper till att sätta ord på deras tankar i nuet d.v.s. ett samspel mellan samtalet och tankarna. Genom kommunikationen delas den kollektiva uppfattningen av vad som sker genom tänkandet (2014).

6

3.2 Barn, utveckling och näring Ekologisk kost tillför mer näring till kroppen p.g.a. att den innehåller mindre rester av tungmetaller än den konventionella kosten (Wilhelmsson 2005). För att utvecklas behöver barnen tillgång till en kost som är rik på näring men även för att kunna lägga en grund för en sund framtid (Philips 2012). Wilhelmsson (2005) poängterar vikten av att barn tidigt får erfarenheter av hälsosam mat för att kunna ta till sig kunskap och själv välja nyttig mat senare. Vidare hänvisar författaren (2005) till en studie i University College i London som visar att föräldrarna som äter mat som är hälsosam tillsammans med sina barn blir goda förebilder. I Livsmedelsverket rapport poängterar även Lennernäs (2011) att måltider och lärande hör ihop. Om kroppen blir utan vitaminer, mineraler samt fett påverkar detta utvecklingen samt användningen av intellektet. 3.3 Näringsinnehåll och hälsoeffekter av ekologisk mat Näringsinnehållet i ekologiska livsmedel varierar p.g.a. vilken bonde som sköter odlingen, hur länge ekologisk produktion har bedrivits, väder samt från år till år. En annan viktig faktor är marken där det kan ta flera år att få till en bra kvalité eftersom den kan vara förorenad av brukaren före. Trots detta visar flera granskningar att ekologiska livsmedel har högre halter av bland annat järn, magnesium och C-vitamin. Men även lägre rester av bekämpningsmedel, nitrater samt insekter jämfört med motsvarande konventionell vara (Crinnion 2010). Fytokemikalier är viktiga antioxidanter finns oftast i större omfattning i ekologiska varor förutom vin, vete och havre (Crinnion 2010). De ämnena har många uppgifter som att hindra inflammation, minska negativt kolesterol och cancer. De sätter igång immunförsvaret samt bidrar till att bygga upp det avgiftningssystem som finns (Karpilovski 2007). Crinnion (2010) refererar till två studier av Lairon och Worthington där det fokuserades på innehållet av mineraler och vitaminer mellan ekologiska och konventionellt odlade frukter och grönsaker. Där visade sig i den första, av Lairon, att de ekologiska hade fler mineraler både i form av järn, magnesium och vitaminer. I den andra studien, av Worthington, visade samma sak att näringsämnen var avsevärt högre i de ekologiska. Även i denna hittades mer järn och magnesium och vitaminer. De båda visade också att livsmedel som är konventionellt odlade innehöll högre halter av nitrater (2010). Crinnion (2010) konstaterar att eftersom det är fler näringsämnen i ekologiska livsmedel kan de ge bättre näring. På grund av att ekologisk mat har något högre nivåer av näringsämnen som är hälsofrämjande, högre halter av mineraler och vitaminer, mindre rester av insekter kan ett möjligt bidragande till en bättre hälsa tyckas rimlig menar Crinnion (2010). Författaren (2010) förklarar att det finns för få studier som görs på detta sätt då de vanligen bara fokuserar på antioxidanternas aktiviteter hos ekologiska livsmedel. Crinnion (2010) menar att det endast finns en artikel som har bedömt att ekologisk kost gör en markant skillnad på hälsan. 815 två-åringar undersöktes av forskarna för att se om ekologisk mat kan påverka allergiska åkommor. Resultatet visade att i helhet hade de barnen som åt 90 procent ekologiskt mat en slumpmässig utveckling för lägre risk av eksem. Resultatet ändras till en statistiskt säkerställd fördel då produkterna jämfördes

7

individuellt. Ekologiska mejeriprodukter bidrar till 36 procent mindre risk för att få denna hudsjukdom (2010). I EU- projekt: Quality Low input food som är en studie om ekologisk mat har kommit fram till att de ekologiska produkterna rymmer bland annat mer smak och mindre nitrat. Det som även framkom i projektet var att ekologisk kost ger mer näring. Upp till 40 procent mer än konventionell samt att den innehöll mer C-vitaminer (Colliander-Nyman 2009). Østergaard (1990) beskriver att just nitrat är ett ämne som kan efter ha omvandlats först till det giftiga ämnet nitrit och därefter nitrosaminer framkallar cancer. Även enligt Källander (1996) innehåller de ekologiska grödorna mer C-vitamin, en bättre förening av proteiner samt lägre kvantitet av nitrat. För 8 år sedan skrev Källander (1996) att det pågick forskning om mat allergier (särskilt mjölk, tomater och jordgubbar) som visade på att genom att bara äta ekologisk kost kunde en del uteslutas (1996). I tidskriften Ekologiskt lantbruk (Cederberg 2012) publicerades en artikel där det stod om problematiken om bristen på mätbara resultat av intag av ekologisk kost. Djurförsök har visat att då de som har fått ekologiskt foder har gett positiva effekter som bland annat bättre immunförsvar. Cederberg (2012) fortsätter med att det ändå har gjorts likartade undersökningar på människor där förutom känslan av en positivare hälsa också har medfört bättre immunförsvar, mindre tendens för astma och eksem men också resulterat i ett lägre BMI av ekologisk kost. Livsmedelsverket (2014) hävdar att det fodras fler studier för att se om det finns någon skillnad mellan konventionell och ekologisk växtproduktion. De rapporterar även att forskning inte alls påvisar någon uppenbar differens mellan de två odlingarna då det gäller vitaminer och mineraler (2014). 3.4 Bekämpningsmedel och ekologisk kost I en studie som gjordes i USA mättes hur mycket bekämpningsmedel som förskolebarn får i sig via kosten som delades upp i konventionell samt ekologisk. Detta gjordes genom att föräldrarna förde dagbok över barnens mat i tre dagar. Sedan samlades urinen in för att spåra organiska fosforföreningar. I böckerna markerade föräldrarna om kosten var konventionell eller ekologisk. Även de bekämpningsmedel som fanns i hemmet registrerades för varje barn (Curl m.fl. 2002). Det samlades in urinprover från 21 förskolebarn som hade ätit konventionell kost samt från 18 barn som hade ätit organisk mat d.v.s. ekologisk. Testerna undersöktes genom att titta på bekämpningsmedels metaboliter (Curl m.fl. 2002). Metaboliter är de produkter som bildas vid ämnesomsättningen hos en cell och är nedbrytbara (Ajanki 2008). Resultatet visade att de barn som åt ekologisk kost hade signifikant lägre koncentrationer av bekämpningsmedel än de som åt konventionell mat (Curl m.fl. 2002). En svensk studie som Livsmedelsverkets rapport nr 23 (Bergkvist m.fl. 2007) refererar till gjordes i Lund på Universitetssjukhuset. Där användes även metoden av att mäta rester i urinen och de fokuserade på tre vanligaste förekommande bekämpningsmedlen. Deltagarna bestod av 100 vuxna och resultatet visade att de som åt ekologisk mat hade lägre rester i urinen än de som åt konventionell kost (2007).

8

Bergkvist m.fl. (2007) poängterar att trots de här studierna är det svårt att avgöra om ekologiska produkter innehåller rester av bekämpningsmedel eller inte. Detta p.g.a. att det kan finnas rester i marken från andra brukare, i vatten och vinden kan ha fört de vidare (2007). Det har fastställts att organiska fosforföreningar har minskat sedan 2005 bland annat i frukt och sädesslag enligt undersökningar från Livsmedelsverket (Widenfalk m.fl. 2012). Resultatet visar också att barns och vuxnas hälsa inte varit i någon fara på grund av organiska fosforföreningar i Sverige. I undersökningen står det mer specifikt att enligt en värdering av bekämpningsmedlet skulle det inte utgöra någon risk för hälsan efter 2009. Före årtalet kan det inte garanteras för någon enstaka gång av barns hälsa (2012). Vidare har Livsmedelsverket (Widenfalk m.fl. 2012) sett att detta bekämpningsmedel har i princip försvunnit i svenska odlingar och började redan avta på 90-talet. 3.5 Effekter av organiska fosforföreningar En annan studie som gjordes i Kina visar att bekämpningsmedlet organofosfat som ingår bland organiska fosforföreningar kan utveckla neurologiska besvär hos spädbarn genom mammans kost redan när de ligger i magen. Undersökningen gjordes p.g.a. att detta bekämpningsmedel används i stor mängd i jordbruket i Kina och det är många av befolkningen som blir utsatta. De 249 kvinnorna som deltog var eller hade varit verksamma inom detta (Zhang m.fl. 2014). Även här mättes halterna genom att samla in urinprover då kvinnorna var inskrivna på sjukhus. När barnen var tre dagar bedömdes de enligt Neonatal Behavioral Neurological Assessment (NBNA) för att mäta nervsystemets utveckling genom att titta på funktionsförmågan, reflexer och respons samt kontroll av beteendemönstrets stabilitet. Det visade sig här att det fanns en skillnad då exponeringen av organofosfat bidrog till att egenskaper försämrades hos spädbarnen. Enligt undersökningen hade 96 procent av barnen ett normalt utvecklat nervsystem vilket innebar att ungefär 10 barn inte hade det av 249. Studien visade att genom de gravida kvinnornas kost som innehöll bekämpningsmedlet var detta den dominerade riskfaktorn till skador på spädbarnens nervsystem. Undersökningen har hjälpt den kinesiska regeringen att införa en ny lagstiftning för användningen av detta bekämpningsmedel för att förbättra hälsan för människor men speciellt barn och gravida kvinnor (Zhang m.fl. 2014). Även Livsmedelsverket (Widenfalk m.fl. 2012) bekräftar att organiska fosforföreningar kan ha inverkan på nervsystemet. Barn är särskilt utsatta då intaget av mat är större än vuxnas sett till antal kilo samt att de äter större mängder av en och samma sort. Är mängden tillräcklig hög av detta bekämpningsmedel kan det leda till både akuta såväl som kroniska men (2012). Nervsystemet är ett samlingsnamn för nerverna, hjärnan och ryggmärgen och är avgörande för att kroppen ska kunna kommunicera på ett effektivt sätt med alla delar. Detta hjälper oss med bland annat inlärning, tala och skriva samt att minnas (Lindström 2005). Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) kan vara en effekt av organiska fosforföreningar bland barn enligt en undersökning som gjordes i USA. I studien framgår också att det behöver göras fler för att kunna fastslå detta resultat. Även här gick de tillväga genom att mäta metaboliter i urinen. Detta för att se hur mycket organiska fosforföreningar barnen fick i sig och i samband med ADHD hos barn. Åldern varierade från 8 till 15 år. 1139 barn deltog och även föräldrar som blev

9

intervjuade för att kunna bestämma den psykiska hälsan hos barnet. Det visade sig att 119 d.v.s. ungefär 10 procent motsvarade kraven för ADHD och att de barnen som hade högre halter av fosfat i urinen hade 10 gånger större chans att få denna diagnos (Bouchard 2010). 3.6 Ekonomi och ekologisk kost Enligt Rapporten Operation giftfri förskola (Dahl & Norin 2014) behöver inte matkostnaden stiga för att kosten läggs om till ekologisk. De menar att genom en minskning av andelen kött gör även utgifterna det. Ytterligare en positiv effekt av detta är att barnen i förskolan får i sig mindre mängd bekämpningsmedel som finns i den konventionella maten (2014). Sveriges regering menar att det går att hålla sig inom budgeten även om kommunerna väljer att köpa in ekologisk mat. Detta fungerar om viljan och motivationen finns hos de som köper in råvarorna (Ekologiskt marknadscentrum 2009). I skollagen är maten i skolan styrd men krav på exempelvis kvalité finns inte. Därför kan den variera stort från kommun till kommun (Wilhelmsson 2005). Det är kommunernas ansvar att de folkhälsomål som staten har bestämt efterföljs då vanligtvis de förekommer i en folkhälsoplan (Bra mat i förskolan 2007). 3.7 Sammanfattning Vygotskij menar att barn utvecklas genom samspelet med andra, goda förebilder i barnets närhet och genom kommunikation i form av det inre (tankar) och yttre (kommunikation) språket. För att barnet ska utmanas måste den vara på lagom nivå d.v.s. inte för lätt eller för svår (Philips 2012). Liksom Vygotskij (2012) menar också Säljö (2014) och Dysthe (1996) håller med Vygotskij om att det som har betydelse för lärandet är språket d.v.s. kommunikation och det sociala samspelet. För att barnet ska utvecklas behövs det en kost som har ett högt näringsinnehåll. Enligt Wilhelmsson (2005) är en ekologisk kost mer näringsrik än en konventionell. Även Livsmedelsverket (Lennernäs 2011) rapporterar om att kroppen behöver vitaminer, mineraler och fett för att utvecklas. Men även att intellektet kan påverkas om maten inte är näringsrik. Wilhelmsson (2005) poängterar att grunden för barnens fortsatta kunskap om hälsosam mat börjar i unga år. Därför är det viktigt med goda förebilder som kan lära dem så att de kan göra positiva val av kost i framtiden. Det finns många faktorer som avgör näringsinnehållet i den ekologiska maten. Förutom detta visar ändå många undersökningar att den innehåller mer järn, magnesium och C-vitamin än den konventionella kosten. Mindre bekämpningsmedel och nitrater är också konstaterat (Crinnion 2010). Crinnion (2010) menar att ekologisk mat kan ge mer näring och därmed bättre hälsa eftersom det är fler näringsämnen i den och hänvisar till två studier. En annan hälsofördel har visat sig i en studie att ekologiska mjölkprodukter gav barn 36 procent lägre risk för eksem (2010). Källander (1996) hävdar att det finns indikationer på att allergier inom mat kan uteslutas om maten ändras till ekologisk. Nitrat kan efter att ha omvandlats två gånger framkalla cancer (Østergaard 1990). Enligt ett EU-projekt finns det mindre av detta ämne i de ekologiska produkterna, mer smak och upp till 40 procent mer näring än i konventionell odling (Colliander-Nyman 2009).

10

Livsmedelsverket (2014) anser inte att det finns tillräckligt med underlag för att konstatera att en ekologisk kost är bättre ur näringssynpunkt än den konventionella. I USA genomfördes en studie på förskolebarn angående bekämpningsmedel. Där upptäckte de genom urinprov att barn som åt konventionell mat hade betydligt större mängd kvar i kroppen än de som åt ekologisk (Curl m.fl. 2002). Livsmedelsverket (Bergkvist m.fl. 2007) genomförde en liknande studie på vuxna. Även här framkom det att de som åt ekologisk fick i sig mindre rester av bekämpningsmedel i urinen. I Sverige har bekämpningsmedel minskat sedan 90-talet men att det inte finns några garantier för att det har varit riskfritt för barns hälsa före 2009 (Widenfalk m.fl. 2012). Effekterna av organiska fosforföreningar visar studier i Kina att det påverkar nervsystemet (Zhang m.fl. 2014). Detta kan även Livsmedelsverket (Widenfalk m.fl. 2012) bekräfta som menar även att hälsan påverkas både kroniskt och akut. De menar också att barn är speciellt utsatta för att de äter mer än vuxna i förhållande till hur stor kroppen är (2012). Även en ökad risk för ADHD visar en undersökning där det konstaterades att 10 procent av de medverkande med högre halt av fosfat i urinen hade 10 gånger större risk för detta (Bouchard 2010). En förändring av kosten till ekologisk behöver inte kosta mer enligt Dahl och Norin (2014). Det är de ansvariga för inköpen som styr kostnaden samt att det finns mindre bekämpningsmedel i den ekologiska maten (2014). Med motivation och vilja menar Sveriges regering att budgeten för mat håller även om valet faller på det ekologiska alternativet (Ekologisk marknadscentrum 2009). Maten är styrd i skollagen men den kan ändå vara olika för kommuner (Wilhelmsson 2005). Enligt Bra mat i förskolan (2007) är folkhälsomålen från staten kommunernas ansvar att följa.

11

4 Metod I detta kapitel beskrivs den metodologiska ansats vi valt, urval, genomförande, bearbetning och analys samt trovärdighet. Vidare presenteras forskningsetiska principer samt avslutas avsnittet med en diskussion om metodkritik. 4.1 Metodologisk ansats I arbetet valde vi en kvalitativ hermeneutisk metodansats för att undersöka tre olika yrkesgruppers erfarenheter och kunskaper. Vi inriktade oss på ekologiskt odlad mat och då i synnerlikhet i samband med barn i förskolan. Detta ur ett hälsopedagogiskt perspektiv, näringsinnehåll samt eventuella ekonomiska differenser jämfört med konventionellt odlad mat. Vi hade också med andra frågor i intervjuguiden som kunde vara av betydelse för att skapa en förståelse genom de fysiska intervjuerna. Eftersom det fanns flera yrkesgrupper representerade gav detta oss en bredare bild med fler synsätt på frågeställningarna. Svaren har vi analyserat och tolkat utifrån ett yrkesrollsperspektiv (Bryman 2002). Hermeneutik innebär att försöka förstå kontexten av den information som framkommer ur deltagarnas synvinkel (2002). Därför delade vi upp de olika yrkesgrupperna enligt följande: kockar, förskollärare och förskolechefer. En kvalitativ undersökning innebär att ansatsen grundas genom till exempel intervjuer med muntlig information (Håkansson 2013). Vi ansåg att en kvalitativ intervju var mest lämplig för att hämta in en empiri. En kvalitativ intervju innebär en blandning av semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer. I vårt arbete ligger en semi-strukturerad intervju närmast då vi hade ett färdigt frågeschema men även plats för följdfrågor som ställdes. I en ostrukturerad intervju kan frågorna se olika ut i de olika intervjuerna samt att de är formulerade efter ett specifikt ämne (Bryman 2002). I den kvalitativa intervjun är vikten lagd på respondenternas egna upplevelser men med frågeschemat som grund. Vår intervjuguide (se bilaga a) utarbetades genom att vi delade in de olika yrkesgrupperna för sig med frågor som var intressanta för undersökningen. Håkansson (2013) säger att genom användning av frågor som är mer specificerade blir även tolkningen och analysen det. Bryman (2012) beskriver att en pilotstudie d.v.s. att testa frågorna före intervjun är viktig men trots detta valde vi att inte göra det. Faktorer som är avgörande i en kvalitativ undersökning är bland annat formuleringen av frågeställningarna för att få fram användbara svar (Håkansson 2013). Det fanns utrymme för egna tolkningar och vi ställde inte frågor som var ledande (Bryman 2002). Vi försökte att undvika ja och nej- frågor i största möjliga mån för att inte styra deltagarna och på så sätt få ut mer av svaren. Håkansson (2013) skriver att om svaren redan finns klara finns det en benägenhet för att hålla med. Bryman (2002) hävdar att öppna frågor ger en större spridning på svaren vilket medför att respondenten för fram sin åsikt och kunskap på sina villkor. Det är även bra med denna sorts frågor då intervjuaren saknar kunskap om det som ska ingå i frågesamtalet. Därför har vi i vårt arbete valt att inrikta oss på denna form av frågor där svaren kan ge oss en mångfald för att få klarhet i våra frågeställningar och syfte. 4.2 Urval Enligt Bryman (2002) kan de som ska intervjuas i en undersökning väljas ut på olika sätt. Ett som är utmärkande för kvalitativa studier är att välja ut någon eller några som finns lättillgängliga detta kallas för ett bekvämlighetsurval (2002). Vi valde förskolorna

12

för att vi hade vetskap om att de under en längre tid inriktat sig på att köpa in så mycket ekologisk mat de kan. Vår urvalsgrupp bestod av två kockar, två förskollärare samt två förskolechefer som fick presentera respektive förskola. Vi valde de yrkesgrupperna för att få olika perspektiv för att få svar på våra frågeställningar. Respondenterna bestod av personer som har arbetat länge på förskolan. Detta för att försöka få fram om de har upplevt någon skillnad sedan de båda förskolorna ökade den ekologiska kosten. 4.3 Genomförande Forskningsrollen innebar för oss att vi skapade en bra miljö för respondenten. Vi bokade en tid och försäkrade oss att det fanns tillräckligt och var på en plats där respondenten kände sig bekväm i. Information skickades ut i god tid (se bilaga b) och intervjuaren var lyhörd. Allt detta för att få ut så mycket som möjligt i intervjun (kvalitativ intervju) (Bryman 2002). Vi intervjuade sex personer och det tog mellan 5- 15 minuter. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en dator och transkriberades sedan ner i vårt arkiv. Enligt Bryman (2002) kan intervjuer skilja sig stort åt om man väljer olika sätt att hantera den informationen som samlas in. Intervjuschemat följdes som grund men vi hade också utrymme för andra frågor beroende på vad respondenten svarade (2002). 4.4 Bearbetning och analys När intervjuerna var klara sammanställdes svaren efter yrkesgrupp för att få en överblick men också över vad som var relevant för undersökningen. Därefter bearbetade vi texten genom att först göra en sammanställning och som sedan resulterade i en tematisk analys. Bryman (2002) problematiserar en sådan analys för att det inte finns några direkta kriterier men att ett möjligt kännetecken kan vara om något återkommer. För att upptäcka likheter och olikheter samt få en bild om hur förskolorna arbetade ansåg vi att en sådan analys var av vikt. Vi upptäckte olika saker i svaren som intressanta och detta gav oss fler tankar som vi kunde utveckla i arbetet. Även nya frågeställningar och tankar väcktes under denna process som beskrivs i diskussionskapitlet. I vårt resultat tar vi upp ett urval av frågeschemat ur intervjuerna. 4.5 Trovärdighet Trovärdighet är en bedömningsgrund som Bryman (2002) beskriver som innehåller fyra delar. Den första är tillförlitlighet då det är viktigt som forskare att ha en respondentvalidering för att gestalta en trovärdighet. Detta innebär att visa respondenterna det som vi transkriberat under intervjun. Men även delge dem det färdiga resultatet för att vara säkra på att det stämde. Vi kommer att ge ett exemplar till varje förskola när examensarbetet är färdigt. De andra delarna är överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och fastställa. Det enda som beskrivs i vår undersökning är vilka yrkesgrupper som vi har intervjuat och informationen av respondenterna är inte tillräcklig för att överföra till ett liknade sammanhang (Bryman 2002). Bryman (2002) menar att en validering av texten som görs av exempelvis andra studenter är en fördel. För en ökad pålitlighet krävs det att studien hade undersökts med hjälp av allt underlag under arbetsprocessen för att säkerhetsställa att alla delar är kompletta, metodvalets konsekvenser samt relevansen av arbetets resonemang. För att kunna ha möjligheten att styrka och fastställa krävs det att vi som gjort undersökningen har haft en objektiv inställning och åsikt. Detta har vi sett som en förutsättning under hela arbetets gång. Eftersom vi valde att belysa varje tema i

13

resultatet med ett citat styrker detta arbetets trovärdighet eftersom inga personliga åsikter kommer från oss utan endast ifrån respondenterna (2002). 4.6 Forskningsetiska utgångspunkter För att en undersökning ska vara korrekt ur ett forskningsetiskt synsätt fodras det att den uppfyller fyra villkor: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Forskningsetiska principer inom humanistisk 2002). Alla som deltog fick ett informationsunderlag (bilaga a) där en detaljerad förklaring av syftet med undersökningen och att deras medverkan är av fri vilja (informationskravet). Vi meddelade också att de som intervjuats när som helst kan ångra sitt deltagande och inte längre vara med (samtyckeskravet) (Bryman 2002). Anonymitet i form av att det inte kommer att spåra de berörda i examensarbetet förklarades också i brevet (konfidentialitetskravet). Tillslut informerade vi samtliga om att det enbart är vi, författarna, som kommer att arkivera intervjuerna tills arbetet är godkänt, att det kommer att publiceras i DiVA samt att intervjuerna endast kommer att användas till detta arbete (nyttjandekravet) (Forskningsetiska principer inom humanistisk 2002). 4.7 Metodkritik I en kvalitativ ansats får forskaren en kännedom av respondenternas verklighet och åsikter (Bryman 2002). Utifrån dem med den enskilda respondentens yrke i åtanke ansåg vi att denna ansats gav oss det bästa resultatet på våra frågeställningar och syfte (hermeneutik). Metodvalet fungerade men det negativa var att informationen som de som intervjuades hade var sparsam. Det hade varit bättre med flera förskolor men de flesta hade stängt och det var det svårt att få kontakt. P.g.a. tid, semesterstängt och bekvämlighet har vi valt att fokusera på en person ifrån varje yrkesgrupp per förskola. Det som vi upplevde positivt med intervjuerna var att svaren var olika bortsett från ett par frågor där respondenterna var överens. En intervju ansåg vi vara ett mer seriöst verktyg än att till exempel göra en enkät med färdiga svarsalternativ. Om vi endast undersökt hur lärandet om ekologisk mat går till hade observationer varit det bästa. Frågorna fungerade genom att vi fick svar på det vi frågat efter. Men däremot hade vi inte räknat med att respondenterna saknade kunskap. Därför hade det varit en fördel att pröva dem på andra personer än de tilltänkta för att se vilka svar som hade blivit i en pilotstudie (Håkansson 2013) (Bryman 2002). Att intervjua, transkribera och sammanställa var mer omfattande än vad vi trodde och därmed hann vi inte med en pilotstudie. Håkansson (2013) menar att en nackdel med detta tillvägagångssätt (kvalitativ intervju) är att det kan vara svårt att sammanfatta de olika svaren som angivits.

14

5 Resultat I detta kapitel redogörs resultatet av intervjuerna som genomfördes på två olika förskolor som arbetar aktivt för att öka den ekologiska maten. Resultatet är strukturerat efter respektive yrkesgrupp som är indelade i teman. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. 5.1 Förskollärarna 5.1.1 Kunskaper om ekologisk mat Förskollärarna ansåg att de hade fått stor kunskap om ekologisk mat genom sitt arbete. De svarade att det fanns en vilja om att vara uppdaterad eftersom verksamheten är inriktad på miljö och där de serverar stor del ekologisk mat. En av förskollärarna berättade om sin dotter som led av astma. När dottern var yngre behövde hon flera mediciner för detta. De märkte en positiv förändring när kosten byttes ut till en ekologisk och efter 6 månader hade medicinerna halverats. Än idag blev flickan sämre när hon åt mat med tillsatser. Tomater och jordgubbar kunde hon bara äta ekologiska annars började det att klia i hennes mun. Den andra förskolläraren ansåg att det var bättre att odla själv för att ha överblick över matens innehåll:

Vi har jobbat dels genom att odla eget. Det är det bästa man kan göra tycker jag. För då vet man precis vilken mat man får och vad den innehåller.

På förskolan hade de valt bort konstgödsel och andra bekämpningsmedel när de odlade själva. De använde sig istället av en metod som kallades marktäckning för att minska ogräset. Detta tillvägagångssätt beskrev förskolläraren gick till genom att det klippta gräset lades ovanpå odlingen som genererar till att ogräset kvävs. För att ha kontroll på innehållet av kemikalier i varorna beskrev förskolläraren att de valde KRAV och andra ekologiska märkningar när de handlade. 5.1.2 Upplevda förändringar i barngruppen av ekologisk mat En förskollärare svarade att det märktes i barngruppen främst på att barnen åt mer frukt och grönsaker när de satt tillsammans. Det kunde bero på att den ekologiska frukten bidrog med mer och renare smak enligt förskolläraren. Bananer smakade mer när de var ekologiskt odlade än de konventionella som hade en strävare smak. Den andra ansåg att det var svårare att tolka om kosten påverkade eftersom ingen omedelbar skillnad i barngruppen märktes:

Alltså man ser ju inga direkteffekter på barnen som så. Utan man vet ju att Barn alltid mår bra av att få så ren och äkta mat som möjligt. Så det hoppas man påverkar mer långsiktigt på deras hälsa och mående, att de inte får i sig så många onödiga tillsatser och kemikalier.

Vidare fanns en förhoppning av att en positiv förändring på barnens hälsa kunde framträda i framtiden. Förskolläraren hävdade att barnen mådde bäst av att få mat utan tillsatser som kunde leda till allergier. Vidare menade förskolläraren att det ändå var svårt att avgöra om det var kosten som bidrog till detta eller inte.

15

5.1.3 Uppskattade förändringar av matavfall Förskollärarna var eniga om att mängden matavfall berodde på om barnen tyckte om maten än om den var ekologisk. En av dem svarade också:

Men däremot pratar vi pedagoger mer gott om maten när vi vet att den är ekologisk. Och pratar mycket om att den är giftfri och att det är nyttigt.

Vidare beskrevs en förhoppning om att barnen kommer att äta mer p.g.a. de samtalen. Förskolläraren på den andra förskolan ansåg att mängden avfall hade minskat. Bland annat genom att de hade en kock som beräknade rätt antal portioner samt att maten uppskattades av barnen. Förskolläraren beskrev att eftersom den är nylagad påverkades näringsinnehållet positivt. 5.1.4 Hälsopedagogik och ekologisk mat Enligt förskollärarna samtalade de i samband med arbetet Grön Flagg som fanns på båda förskolorna. Båda förklarade att de diskuterade med barnen när de satte upp nya mål för verksamheten. Vidare gavs ett exempel när de hade ekologisk frukt som målsättning samtalade de om skillnader på en konventionell banan och en kravodlad. Barnen fick då även ta del av kunskap om gifternas påverkan på arbetarna vid plantagen. Förskolläraren menade att detta hade inflytande på barnen som i sin tur berättade för sina föräldrar när de handlade mat:

Nu har vi ju all frukt då som vi köper ekologisk. Då säger barnen att de tittar på det där märket när de själva går till affären med sina föräldrar så kan de leta att det är den bananen man ska ha. Den är bra.

Även under en del samlingar, vid matsituationer och fruktstunder samtalade de också om detta. 5.2 Förskolecheferna 5.2.1 Argumentation och kunskaper om ekologisk mat Förskolecheferna hade samma uppfattning och det var framförallt för att det påverkade barnens hälsa. En svarade:

Därför att vi tror eller vet att det är bra för hälsan att inte får så mycket gifter och det i sig. Framförallt för små barn som växer upp idag när det är så mycket gifter överallt.

Vidare ansåg de att barnen ska skyddas ifrån detta. Båda menade att ekologisk mat i största möjliga utsträckning och därmed få gifter var bra för kroppen. De poängterade även att den konventionella odlingen förstörde både närmiljön och den globala genom möjligheten att bruka marken igen. En av förskolecheferna menade även genom att välja ekologiskt finns vetskapen om det exakta innehållet av varan. 5.2.2 Upplevda förändringar i barngruppen av ekologisk mat Förskolecheferna kunde inte säga att de såg någon skillnad. Anledningar som beskrevs var att de i framtiden kommer att kunna se hur detta påverkade barnen.

16

På den ena förskolan svarade förskolechefen:

Alltså under min tid här det alltid varit ekologisk. Vi har haft ekologiskt så långt det bara går, jag kan inte se någon skillnad bakåt i tiden.

5.2.3 Hälsopedagogik och ekologisk mat Båda beskrev att det fanns naturligt i vardagen bland annat vid odling då det samtalades om att grödorna var giftfria. De förklarade detta genom att visa barnen att täcka den med gräs som gjorde att det växte bra.

Vi pratar ju mycket om det i och med att vi har odlingarna och det här så blir det ju att man pratar om varför man lägger på gräs istället att spruta på andra saker. Det blir ju att man tar det liksom i vardagen.

Personalen tog del av uppdateringar och information om ekologisk mat genom medlemskap i sociala nätverk som till exempel Facebook. Detta diskuterade de sedan i arbetslaget och därefter började de arbeta med det i barngrupperna. 5.2.4 Ekonomi och ekologisk mat Anledningen till att den ena förskolechefen inte kunde svara på detta var att den ekologiska kosten hade ökat successivt. På den andra förskolan saknades uppgifterna men att de:

(…) från första augusti tjugohundrafjorton så ska vi köpa ännu mer ekologiskt. Och då de varorna som vi inte har köpt på grund av att de varit lite dyrare.

Vilket betydde att vid jul 2014 ska de göra en avstämning och se hur stor skillnaden blir i jämförelse med fjolåret. 5.3 Kockarna 5.3.1 Utbildning, argumentation och kunskaper om ekologisk mat Kockarna på förskolan hade olika utbildningar: en ettårig kockutbildning på Komvux och en livsmedelsteknisk utbildning samt en kockutbildning under 1½ år. Kockarna var överens om att undvika bekämpningsmedel i största möjliga utsträckning. Den ena uttryckte:

Jag tror inte det kan vara nyttigt verken för miljön eller för kroppen med alla besprutningar och gifter som kommer i maten då.

Men ingen utav kockarna kände till skillnaden på näringsinnehåll mellan ekologisk och konventionell mat. 5.3.2 Ekonomi och ekologisk mat På en av förskolorna var fjolårets budget 104 91 kronor vilket motsvarade 13 kronor per barn och dag. Budgeten för den andra var 2013 164 507 kronor vilket genererade till 15 kronor per barn och dag. Kockarna upplevde att ekonomin begränsade inköpen men även tillgängligheten till ekologiska produkter. Till exempel fanns det inte alltid ekologisk frukt.

17

En kock svarade att en stor skillnad mellan ekologiska och konventionella matvaror. Bregott var till exempel 10 kronor dyrare per paket samt att även frukten kunde vara upp till tre gånger dyrare. Den andra kocken höll med om att den ekologiska maten oftast var dyrare men påpekade att det fanns undantag. Vid flera tillfällen hade kocken lagt märke till att det var samma pris på en del produkter oavsett odling. De ekologiska råvarorna kan också vara billigare för att kockarna styr var maten ska köpas in där priserna kan variera. Kocken bestämde vilken mat som skulle lagas efter matföretagens priser. Ytterligare en faktor som höll matkostnaderna nere var:

Det blir billigare när jag lagar vegetarisk mat en gång i veckan. På båda förskolorna kunde de påverka vilka produkter som köptes in och ansåg det var en positiv fördel. 5.3.3 Konsumering samt andel ekologiska produkter En av kockarna svarade om deras ekologiska sortiment:

Jag har jobbat i 10 år och då har vi alltid haft lite och sen har vi ökat hela tiden. Och kommer fortsätta öka.

Den andra kocken svarade att under fem år hade tillgängligheten styrt inköpen. Båda kockarna svarade att ingen förskola enbart bestod av ekologiska produkter och att detta berodde återigen på tillgänglighet. Ca 25 % på den ena förskolan och 50 % på den andra bestod av ekologiskt vid intervjutillfället och med en strävan att öka. 5.4 Sammanfattning Respondenterna ansåg att förskolebarnens hälsa påverkades av ekologisk mat genom den inte innehöll onödiga gifter och kemikalier. En förskollärare påstod att dottern hade halverat medicineringen med hjälp av ekologisk kost. En problematisering av förskolecheferna och en förskollärare poängterades då det inte gick att uppfatta någon skillnad hos barnen om de åt ekologisk mat nu utan i framtiden. Om ekologisk mat tillförde mer näring än konventionell mat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv saknade kockarna kunskap om. Förskolans matkostnader upplevde respondenterna att den påverkades då de köpte ekologisk mat. Men kockarna beskrev att de själva kunde planera maten och på så sätt hålla kostnaden nere. Vegetarisk kost en gång i veckan ansåg en av dem vara ett bra alternativ för att bidra till att minska budgeten för att istället kunna välja ekologisk mat. De var eniga om att den största svårigheten med att köpa in ekologisk odlad mat var tillgängligheten och förskolans ekonomi. De försökte båda att öka andelen ekologiskt som vid tillfället var 25 procent respektive 50 procent. Kunskaper om ekologisk mat fick barnen ta del av i den dagliga verksamheten genom samtal i exempelvis matsituationerna men också genom teman samt målsättningar. Arbetet med Grön Flagg bidrar till fler dialoger där även det hälsopedagogiska perspektivet intas. På förskolorna arbetade de aktivt med att odla tillsammans med barnen. Pedagogerna berättade om att barnen blev mer medvetna som resulterade i att de i sin tur påverkade familjens inköp.

18

6 Analys I analysen förenar vi resultatet med det teoretiska ramverket i examensarbetet. För att synliggöra syftet och frågeställningarna är analysen strukturerad enligt följande: hälsopedagogiskt perspektiv, hälsopåverkan, näring och barn samt ekonomisk påverkan av ekologisk kost. 6.1 Hälsopedagogiskt perspektiv Både förskollärare och förskolecheferna ansåg att barnen lärde sig om ekologisk mat vid konversationer om detta bland annat vid de olika matsituationerna på förskolorna. En av dem menade även att det är här som de, på ett naturligt sätt, får in ett positivt samtal kring maten. Enligt Vygotskijs teori tar barnen till sig kunskap genom samspel och kommunikation med andra. Kunskapen ska vara på en lagom nivå d.v.s. inte för lätt och inte för svår för den gruppen av barn som samtalas med. Detta kallas för den proximala utvecklingszonen. Barnen påverkas av omgivningen runtomkring sig och därför är det viktigt att det finns bra förebilder (Philips 2012). Även Säljö (2014) och Dysthe (1996) poängterar liksom Vygotskij att språket och ett socialt samspel har betydelse för lärandet. Barnen hade börjat äta mera frukt och grönt sedan starten med ekologiskt samt de satt ihop och åt. Detta menar även Wilhelmsson (2005) då han refererar till en studie i University College i London som säger att barn äter mer hälsosamt när de äter tillsammans med bra förebilder. Ett positivt förhållningssätt till maten ökar barnens hälsa på längre sikt så de i framtiden kan göra positiva matval (Wilhelmsson 2005). I Livsmedelsverkets rapport från (Lennernäs 2011) betonas det att måltiden hör ihop med lärande och att vårt intellekt påverkas av vilka ämnen vi får i oss. Det är genom samtal och förskolans arbete som barnen tar till sig kunskap om hur miljön påverkas av val menade förskollärarna. De fortsatte med att barnen hade fått lära sig om ekologisk märkning på bland annat bananer då detta var ett mål i arbetet. Det diskuterades då om det fanns någon skillnad mellan en konventionellt odlad banan och en ekologiskt samt gifternas påverkan på arbetarna. Detta gjorde att många av barnen aktivt började prata med sina föräldrar om det och det påverkade i sin tur familjens inköp. Vygotskij menar att ett lärande sker genom att de yttre faktorerna skapar tankar för det inre lärandet (Philips 2012). Det har skapats en form av motivation hos barnen som speglar av sig på omgivningen. Finns den hos de som handlar behöver inte maten kosta mer om det ekologiska alternativet väljs (Ekologiskt marknadscentrum 2009). 6.2 Hälsopåverkan En förskollärare berättade om sin dotters astma som blev bättre med hjälp av ekologisk mat. I tidningen Ekologiskt Lantbruk (Cederberg 2012) står det att få studier har gjorts på människor men att en minskad benägenhet för astma är en effekt av ekologisk kost. Även Källander (1996) menar att det pågått forskning som visade på att det går att undvika en del allergier inom mat genom att äta ekologisk kost. En förskollärare betonade problematiken med att se om kosten påverkade barnen då ingen större skillnad syns förrän i framtiden. I en undersökning som gjordes i USA där forskarna mätte hur mycket bekämpningsmedel som fanns i förskolebarns urin visade en lägre halt för de som åt endast ekologisk kost (Curl m.fl. 2002). Även denna sorts studie gjordes i Lund, Sverige, på vuxna där de fick samma resultat (Bergkvist m.fl. 2007). Men Livsmedelsverket (2014) menar ändå att det krävs fler studier för att konstatera att det finns en skillnad mellan konventionell och ekologisk odling.

19

Däremot pekar studier på att bekämpningsmedel, organiska fosforföreningar, kan ha inverkan på nervsystemet och därmed påverka hälsan (Widenfalk m.fl. 2012). ADHD kan också vara ett resultat av detta visade en studie som gjordes i USA där återigen tester av urinen innehöll spår av organiska fosforföreningar (Bouchard, 2010). I en annan rapport skriver Livsmedelsverket (Widenfalk m.fl. 2012) att hälsan inte har påverkats på längre sikt av detta bekämpningsmedel i Sverige. Vidare poängteras även att de inte kan garantera det före år 2009 (Widenfalk m.fl. 2012). Ekologisk kost visade sig i en studie ge mindre belägenhet för allergier som eksem (Crinnion 2012). En av förskollärarna sa i intervjun att kemikalier samt tillsatser i mat kunde leda till allergier. Men även att det är svårt att bestämma vad det är som var orsaken då det kunde vara även andra faktorer än mat. Både förskollärarna, kockarna och förskolecheferna var alla överens om att gifter och kemikalier var något som påverkade hälsan negativt samt att de ville undvika detta i största utsträckningen på förskolorna. Ett steg för dem var att odla själva men även att leta efter ekologiska märkningar för att veta det exakta innehållet i maten. 6.3 Näring och barn Förskollärarna beskrev att barnen på förskolorna har börjat äta mer grönsaker och frukter sedan kosten ändrades från konventionell till ekologisk. Crinnion (2010) refererar till studier där konventionellt och ekologiskt odlade frukter och grönsaker undersöktes genom att titta på mineraler och vitaminer. I båda hade de ekologisk odlade mer näringsämnen till exempel mer järn och magnesium. Crinnion (2010) menar att p.g.a. detta ger denna sorts odling bättre näring än en konventionell. Förskolecheferna menade att det inte var hälsosamt för barn att få i sig gifter under tiden som de utvecklas och växer. En av förskollärarna som intervjuades menade att eftersom kocken lagade maten själv fanns det mer näring i den. Men båda kockarna sa att de inte visste skillnaden på näringsinnehållet mellan ekologisk och konventionell mat. Enligt Crinnion (2010) kan innehållet i ekologiska odlingar variera beroende på till exempel bonde och mark. Men att den har högre halter av järn, magnesium samt även mer C-vitamin (2010). Källander (1996) menar också att bland annat C-vitamin fanns i högre halt i ekologiska produkter. I ett EU-projekt Quality Low input food redovisades att den ekologiska kosten bidrar till 40 procent mer näring än den konventionella samt bekräftade även en högra halt av C-vitamin (Colliander- Nyman 2009). En förskollärare ansåg att bananer som är ekologiska inte var lika sträva i smaken som konventionellt odlade. Detta bekräftar även EU- projektet Quality Low input food att fler människor väljer det ekologiska alternativet främst för smakens skull då de ekologiska varorna har en bättre (Colliander- Nyman 2009). 6.4 Ekonomisk påverkan av ekologisk kost Ett problem som en av kockarna tog upp var att ekonomin påverkar inköpen eftersom det är stor skillnad mellan ekologiska och konventionella varor. Även kostnaderna kan hållas nere genom att servera en vegetarisk rätt i veckan. Dahl och Norin (2014) beskriver att med mindre mängd kött behöver inte matkostnaden stiga p.g.a. det ekologiska valet. Förskolecheferna däremot sa att det var svårt att se den ekonomiska skillnaden. Enligt regeringen (Ekologiskt marknadscentrum 2009) kan kommunerna hålla sig inom budgeten även om de köper in ekologisk mat. De menar att det beror på

20

om det finns en viljan hos de ansvariga som avgör. Kockarna på förskolorna sa att de kan påverka inköpen och de ökar andelen ekologiska produkter succesivt. På den ena förskolan kostade maten 13 kronor per barn och dag och på den andra 15 kronor. Enligt Wilhelmsson (2005) varierar kostnaden och därmed kvalitén för barnens mat beroende på kommun.

21

7 Diskussion I detta kapitel presenteras våra tankar som har väckts under examensarbetets arbetsgång. Diskussionen består av tre delar: en resultatdiskussion, metoddiskussion samt vidare forskning. Den första delen innehåller en uppdelning utifrån arbetes frågeställningar enligt följande hälsopedagogik, näring och hälsa samt ekonomi. Kapitlet därefter består av en metoddiskussion som är en fördjupning av metodkritiken under kapitel 5.7. Vidare i sista delen anger vi vad som skulle vara intressant att undersöka vidare på. 7.1 Hälsopedagogik och lärande Genom samtal och odling har lärandet en god effekt på barnen enligt de förskollärare och förskolechefer som intervjuades. I de situationerna beskrivs att barnen tar till sig kunskaper på ett naturligt sätt. Goda vanor tidigt i livet är avgörande för en sund hälsa i framtiden. Samspel och kommunikation med andra är avgörande för lärandet och i vår studie finns det med på de förskolor som representeras. Det är de yttre faktorerna som påverkar barnens inre d.v.s. tankar och resonemang vilket synliggörs genom att föräldrar har berättat för respondenterna om att barnen påverkar matinköpen. Det bekanta kan människan lättare ta till sig. Förskolan lägger en grund genom att skapa tillfällen för samtal. Konversationer sker dagligen på förskolan av nyfikna barn som har ett genuint intresse. Om förskollärarna hjälper till att introducera ekologisk kost bidrar det med kunskaper för framtiden. Förskolans verksamhet blir en start på barnens tankar. Grön Flagg är ett arbetssätt som väcker intresse enligt vår studie för en hållbar utveckling och god hälsa. Vuxna är ledande förebilder för barns lärande. En fråga vi har funderat på under undersökningens gång är varför det inte står mer om ekologisk kost i Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010). Sveriges regering har som mål att den kosten ska vara på 25 procent och rimligtvis viktigt att börja med detta redan i förskolan. Det som beskrivs i Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) handlar till största delen om miljön och naturen istället för kost och hälsa. Det kan bero på att det saknas forskning om detta. När det är dags för en revidering av den nuvarande läroplanen hoppas vi att det finns mer kunskap om ekologisk mat så det också innefattas. 7.2 Näring och hälsopåverkan Det finns inget gemensamt svar om ekologisk mat är bättre för hälsan än konventionell enligt vår undersökning. I vårt resultat är de intervjuade överens om att ekologisk kost är bättre p.g.a. att den enligt dem innehåller mindre gifter och bekämpningsmedel. Något anmärkningsvärt är att ingen av kockarna visste om det fanns någon skillnad i näring mellan ekologisk och konventionell kost. Både Livsmedelsverket (2014) och Cederberg (2012) menar att det finns för få studier som visar på en skillnad. Källander (1996) skriver att det pågått forskning om allergier i samband med mat men det är 8 år sen det skrevs och inget revolutionerande har visats. Den enda som skriver att det är en skillnad ur näringssynpunkt är Wilhelmsson (2005) men hänvisar inte vidare till några studier. Crinnion (2010) menar att näringsinnehållet kan variera i ekologiska livsmedel bland annat på väder, hur länge jorden har brukats för ekologiska odlingar och vem som sköter den. Väder är något som människan inte kan styra över och inte heller vad bonden har använt marken till tidigare. Därför kan vi ifrågasätta om den ekologiska maten verkligen är ekologisk. Om gården bredvid använder bekämpningsmedel till sin skörd då räcker det med att det blåser för att den

22

ska spridas vidare. Hur länge som marken har varit ekologisk är också en viktig faktor. För att om den förra odlingen vuxit fram med hjälp av bekämpningsmedel eller andra gifter vet vi att de bevaras i naturen. I marken och luften finns tungmetaller men de förekommer även i bekämpningsmedel som kan påverka människan genom benskörhet och skador på njurar. Ekologisk mat kan ha effekt på astma då den ena förskolläraren upplevde att dottern har blivit bättre och ekologiska mejeriprodukter kan ge en lägre risk för eksem. Den forskning som vi funnit angående eksem är inte svensk och därför kan det vara svårt att jämföra eftersom det innefattar två olika länders rutiner, riktlinjer och hanteringar vid mjölkproduktion. Av de studier som vi refererar till angående bekämpningsmedel i samband med ekologisk kost är endast en som kommer ifrån Sverige. Då olika länder har varierande förordningar och definitioner finns det en problematik om vad bekämpningsmedel innebär. Därför anser vi att det finns för få studier i Sverige för att kunna säga eventuella hälsoeffekter som gifter kan ge. Organiska fosforföreningar kan däremot ge effekter på nervsystemet enligt Livsmedelsverket och en studie ifrån Kina. I en undersökning ifrån USA har också höga halter visat en ökad risk för ADHD. I Sverige har organiska fosforföreningar minskat enligt Livsmedelsverket sedan 90-talet. I Sverige är det därför inte någon större risk för hälsoeffekter av organiska fosforföreningar. Förskollärarna uttryckte en problematik om att ekologisk kost inte ger direkta effekter utan först senare i livet. Barn påverkas lättare av gifter och det har en negativ effekt för utveckling. En enighet bland de intervjuade fanns om att bekämpningsmedel och gifter är något som inte är bra. Ekologisk mat visar enligt flera studier och författare innehålla mer C-vitamin. Järn och magnesium konstateras också vara högre än i konventionell kost. En ökad kännedom om detta borde finnas då de ämnena är viktiga för utveckling och hälsa. 7.3 Ekonomi Ekologisk kost behöver inte vara ett dyrare val enligt vår studie. Jämförs två varor är det skillnad på priset men genom att äta en vegetarisk rätt i veckan kan den totala kostnaden minskas. Vi tror att om mer forskning indikerar på att ekologisk mat skulle vara hälsosammare än konventionell kommer ekonomin inte spela en lika stor roll som den gör nu. Tyvärr tror vi att det finns för få studier nu som kan ändra inställningen hos konsumenterna. På förskolorna i studien är det ekonomin som styr inköpen men med engagerade kockar och förskolechefer strävar de efter att öka andelen ekologisk kost. I detta fall finns en övertygelse om att en konventionell kost påverkar hälsan negativt som ger denna effekt. Skillnaden som finns på kvalité mellan kommuner är en effekt av ekonomin. Regeringens mål är 25 procent av maten som ska vara ekologisk. Det positiva anser vi är att regeringen har mål och att i vår studie strävar kockarna efter mer. På den ena förskolan kommer all kost bytas ut mot ekologisk. Den negativa sidan enligt oss är att det inte är alla förskolor som varken har ekonomi eller engagemang för den ekologiska kosten.

23

7.4 Metoddiskussion 7.4.1 Val av förskolor I vår studie utgick vi ifrån två förskolor som drivs i privat regi och som båda har varsin kock som lagar mat. Vi inser att detta val begränsade oss och enbart visade hur det ser ut på de utvalda förskolorna. 7.4.2 Val av respondenter Vi valde att tillfråga tre olika yrkesgrupper för att få en större inblick. Förskolecheferna arbetade aktivt i barngruppen och vi ansåg att det var viktigt för studien eftersom de var uppdaterade i både barngrupp och administrativt. 7.4.3 Val av metod Eftersom vi valde en kvalitativ ansats fanns det inga färdiga svarsalternativ som det gör i en kvantitativ och gav därmed en nyanserad svarsbild. Genom att ge färdiga förslag skulle vi kunnat leda undersökningen (Håkansson 2013). Vidare hade detta lett till en lättare sammanställning av materialet med färre svar. I våra kvalitativa intervjuer blev empirin större eftersom respondenterna valde själva vad de ville förmedla. Detta krävde mer tid vid sammanställningen men med de intressanta svar som blev var metodvalet betydelsefullt. De tillfrågade gav andra svar än vi förväntat oss samt att vi trodde att en bredare kunskap fanns. De fysiska mötena gav möjlighet att ställa följdfrågor som inte hade varit genomförbart vid en insamling av empiri genom till exempel enkäter. I efterhand tycker vi att en pilotstudie hade varit en bra p.g.a. att uppfatta tolkningen av frågorna. Men även för att upptäcka om det återstod ja- och nej frågor (Håkansson 2013). Då skulle eventuella justeringar och oklarheter i utformningen ändrats innan intervjutillfället (2013). Även Bryman (2002) poängterar vikten av att göra en testomgång först. Vi diskuterade detta men p.g.a. tidsbrist ansågs det inte genomförbart eftersom formuleringen av frågorna tog längre tid än vi förväntat oss. Ur intervjuerna valde vi ut delar till resultatet och därmed tas de ur sitt sammanhang. Detta medför en annorlunda tolkning och kodning som läsare än om hela bakgrunden fanns tillgänglig (Bryman 2002). Vi anser att utifrån de två förskolorna att undersökningen är äkta för dem. I ett större perspektiv kan undersökningen delvis stämma men den ger endast en rättvis bild för de undersökta förskolorna (Bryman 2002). Vår önskan är att denna studie kommer att stödja och uppmuntra förskolors situationer att välja, med en ökad övertygelse, mer ekologisk odlad mat. Arbetet hoppas vi kan medföra att förskolors situationer kan ändras och därmed kan undersökningen få en ontologisk samt katalytisk äkthet (autenticitet). När det gäller pedagogisk äkthet, d.v.s. mer kunskap om sammanhanget samt miljön de befinner sig i, anser vi att denna rapport bidrar till. Detta eftersom det är ett exempel på hur de här personerna upplever deras situation. Den taktiska autenticiteten som handlar om att förskolorna kommer att ha potential till förändring vet vi inte förrän senare (Bryman 2002). En generalisering av denna undersökning är inget som vi anser fungerar eftersom det endast är verklighet för de intervjuade. Istället är den ett exempel på hur det kan se ut på förskolor som serverar ekologisk kost (Bryman 2002).

24

7.5 Vidare forskning Det som har varit en svårighet i detta arbete är att hitta forskning som är gjord i Sverige eller i liknade länder som till exempel norden. Olika länder har sina lagar, regler och normer. Därmed har konkreta resultat om bl.a. hälsoeffekter varit svåra att få i den här undersökningen. Därför skulle det vara intressant att låta några forskare undersöka genom olika tillvägagångssätt om ekologisk kost är bättre för barnen i förskolan ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. En metod skulle kunna vara att följa ett par grupper av barn som får ta del av kunskaper om ekologisk mat redan i förskolan. Sedan undersöka hur de resonerar när de går på gymnasiet om mat. På detta sätt skulle generationers hälsa möjligtvis bli bättre om det också visar sig att ekologisk kost påverkar den på ett positivt sätt. För att få en korrekt bild bör fler förskolor intervjuas samt undersökas eftersom då blir antalet personer och åsikter fler. De förskolor som vi har presenterat arbetar aktivt med Grön Flagg. Därför vore det intressant att göra undersökningen på några förskolor som inte har detta arbetssätt i verksamheten. Ytterligare en aspekt är att undersöka om det finns någon skillnad mellan privat och kommunal verksamhet tillsammans med liknande frågeställningarna som finns i detta arbete. Dessutom om det finns skillnader på egen kock eller om maten köps in från storkök. En möjlig vidare forskning är också att undersöka förskollärarnas olika strategier för att undervisa barnen i förskolan om ekologisk odlad mat. Varför de använder just dem samt hur effektiva de är.

25

Referenser Litteratur: Bispfors, Yvonne (red.) (1995). Hälsopedagogik: [helhetssyn på barns och ungdomars

hälsa]. 1. uppl. Nyköping: Athena lär. Bra mat i förskolan: råd för förskola och familjedaghem. (2007). Uppsala: Livsmedelsverket.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi. Cederberg, Paula (2012). Ekologisk mat och hälsa. Inga bekämpningsmedelsrester: men går det att lova några fler hälsofördelar med ekologisk mat?. Ekologiskt Lantbruk 3: 2012. Colliander-Nyman, Nina (2009). Mat rätt: barn, mat & hälsa. Helsingfors: Fontana Media. Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur. Forskningsetiska principer inom humanistisk: samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Källander, (1996). Börja odla ekologiskt. 2., omarb. uppl. Stockholm: LT. Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Phillips, Tove (2012). Barns lärande och växande. 1 uppl. Malmö: Gleerups. Ryberg, Lars (1996). Hälsopedagogik. Stockholm: Bonnier utbildning. Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur. Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Wilhelmsson, Peter (2005). Friskare barn: konsten att lyckas som förälder. Västerås: Ica. Østergaard, Mette (1990). Den ekologiska trädgården. Västerås: Ica. Elektroniska källor: Ajanki, Tord (2008). Metaboliter avslöjar störningar i betacellen. Hämtat från http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/metaboliter- avsloejar-stoerningar-i-betacellen/ (140624). Bergkvist, Petra, Wallin, Lena, Andersson, Arne, Strömberg, Anita, Pearson & Monika, Önell, Anna (2007). Utökad undersökning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker 2006- 2007; slutrapport (Livsmedelsverket: rapport 23: 2007). Hämtat från http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kemiska/bekampningsmedel /2007/2007_livsmedelsverket_23_bek%C3%A4mpningsmedel_eko.pdf (140701). Bouchard, Maryse, Bellinger, David, Wright, Robert & Weisskopf, Marc (2010). Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Urinary Metabolites of Organophosphate Pesticides (PEDIATRICS Vol. 125 No. 6). Hämtat från http://pediatrics.aappublications.org.proxy.lnu.se/content/125/6/e1270 (140626). Certifierad ekologisk produktion (2014). Hämtat från http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskpro

duktion/reglerochcertifiering/certifieradekologiskproduktion.4.7850716f11cd786b52d80001399.htm (140530).

Crinnion, Walter (2010). Organic foods contain higher levels of certain nutrients, lower

26

levels of pesticides, and my provide health benefits for consumer (Alternative Medicine Review Vol. 15 No. 1). Hämtat från http://www.altmedrev.com/publications/15/1/4.pdf (140704). Curl, Cynthia, Fenske, Richard, & Elgethun, Kai (2003). Organophosphorus Pesticide Exposure of Urban and Suburban Preschool Children with Organic and Conventional Diets (Environmental Health Perspectives Vol. 111 No.3). Hämtat från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1241395/pdf/ehp0111- 000377.pdf (140625). Dahl, Ulrika, Norin, Helena (2014) Rapport: Operation Giftfri Förskola: Tips till förskolor och föräldrar (Naturskyddsföreningen). Hämtat från http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument- media/rapporter/Rapport_Giftfri_forskola_foraldrar_forskolor.pdf

(140626). Ekologiskt marknadscentrum (2009). Klimatsmart och ekologisk mat inom offentlig

sektor. Hämtat från http://www.jordbruksverket.se/download/18.5df17f1c13c13e5bc4f8000150/1357549132665/Klimatsmart+och+ekologisk+mat+inom+offentlig+sektor.pdf> (140514).

Ekologiskt nobbar gifterna. Hämtat från http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi- gor/jordbruk/eko/ekologiskt-nobbar-gifterna (140722). Håll Sverige Rent, 2014. I skolan och förskolan- Grön Flagg. Hämtat från http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/land/i-skolan-och-forskolan-gron-flagg

(140812). Krav- märkningen (2014). Hämtat från http://www.krav.se/krav-markningen (140716). Karpilovski, Elena, 2007. Fytokemikalier och deras effekt i kroppen. Hämtat från http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=487&tem=3 (140704). Ladda ner märket (2013). Hämtat från http://www.krav.se/ladda-ner-market (140902). Lennernäs, Maria. (2011). Lunch och lärande: skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet (Livsmedelsverket: rapport 1- 2011). Hämtat från

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/20 11/2011_livsmedelsverket_1_lunch_och_larande.pdf (140719). Lindström Bjerneroth, Gunnel (2005). Hjärna, ryggmärg och nerver: Nervsystem och

celler. Hämtat från http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och- sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/ (140625).

Livsmedelsverket, 2013. Genmodifierad mat: GMO. Hämtat från http://www.slv.se/grupp1/Markning-av-mat/Genmodifierad-mat-GMO/ (140613). Livsmedelsverket, 2014. Ekologisk mat. Hämtat från http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Ekologisk-mat/ (140530). Logo (2014). Hämtat från http://ec.europa.eu/agriculture/organic/downloads/logo/index_en.htm (140902). Ny lagstiftning inom ekologisk produktion (2013). Hämtat från http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskprodu ktion/nyhetsbrevekologiskproduktion/nyhetsbrevekobrev/2013nyhetsarkiv /nylagstiftninginomekologiskproduktion.5.68335efe13fa015186398b.html (140613).

27

Så här funkar Grön Flagg. Hämtat från http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/land/i-skolan- och-forskolan-gron-flagg/sa-har-funkar-gron-flagg (140902). Widenfalk, Anneli & Fohgelberg, Petra (2012). Resthalter av bekämpningsmedel (OP1) som indikator i livsmedel samt uppskattat intag och risk bland svenska konsumenter (inklusive barn) (Livsmedelsverket, rapport till Naturvårdsverket Överenskommelse nr 215 1107 dnr NV-1694-11Mm).

Hämtat från http://www.imm.ki.se/Datavard/Rapporter/NV-1694-11Mm%20rapport_okt_2012.pdf (140701).

Zhang, Ying, Han, Song, Liang, Duohong, Shi, Xinzhu, Wang, Fengzhi, Liu, Wei, Zhang, Li, Chen, Lixin, Gu, Yingzi, & Tian, Ying, (2014). Prenatal Exposure to Organophosphate Pesticides and Neurobehavioral Development of Neonates: A Birth Cohort Study in Shenyang, China (PLOS ONE Vol. 9 Issue 2 e88491). Hämtat från

http://eds.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=582 8bdb1-ab62-4eac-9a7a- 21769a28ecc4%40sessionmgr4005&vid=1&hid=4203 (140525). Ät ekologiskt! Hämtat från http://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/miljo_och_livsstil/article-28656- 9656-t-ekologiskt (140722).

28

Bilagor Bilaga a Information inför intervju Hej! Vi är två studerande som läser till lärare i förskola och förskoleklass på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi går nu sista terminen och ska skriva vårt examensarbete där vi har valt att skriva om ekologisk mat i förskolan. Med arbetet vill vi undersöka hur ekologisk mat påverkar barn ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. Vi har valt att intervjua personal på två olika förskolor som serverar ekologisk mat till barnen. När arbetet är färdigt kommer det att publiceras i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) som är bibliotekets publiceringssystem och alla som medverkar både förskolor och de som intervjuas kommer att förbli anonyma. Det Du säger kommer endast att användas i detta arbete och det kommer inte att kunna spåras till Dig. Intervjuerna kommer att spelas in och finnas sparade till den dagen då vårt arbete är godkänt av examinatorn. När vi har skrivit ner intervjuerna så kommer Du att få möjlighet att läsa igenom den och har möjlighet att komplettera eller ändra Dina svar. Intervjuerna i denna undersökning är frivilliga och det går när som helst att ångra Ditt deltagande. Genom att ställa upp samtycker Du till att vi får använda oss av den information som Du ger oss i vårt arbete. Hör av dig om Du har några frågor innan intervjun. Vi vill framföra ett stort tack för att Du tar Dig tid att svara på några frågor som gör vårt arbete möjligt. Med vänliga hälsningar Veronica och Lina Veronica Andersson Lina Svensson XXXX XXXX XXXX XXXX

29

Bilaga b Intervjufrågor Till förskollärare: 1. Vilken är din kunskap om ekologisk mat? 2. Hur kan du som förskollärare tolka kostens påverkan i barngruppen då den ändrats ifrån “vanlig mat” till ekologisk? 3. Kan Du uppskatta ungefär hur mycket matavfall ni har jämfört med tidigare avfall då maten inte var ekologisk? 4. Får barnen någon information angående valet av ekologisk mat? Till förskolechef: 1. Varför har ni valt att servera ekologisk mat på er förskola? 2. Vilken är din syn på ekologisk mat? 3. Hur kan du som chef tolka kostens påverkan i barngruppen då den ändrats ifrån “vanlig mat” till ekologisk? 4. Eftersom förskolan väljer att lägga tyngdpunkten på ekologisk mat hur blir barnen informerade om vikten av detta? 5. Hur stor skillnad är det ekonomiskt mellan ekologisk och inte ekologisk mat? Till kokerska/kock: 1. Vilken utbildning har du? 2. Hur stor budget har ni avsatt för mat? 3. Hur mycket får frukost, lunch respektive mellanmål kosta per barn? 4. När började ni använda ekologiskt odlad mat på er förskola? 5. Hur stor del av maten på förskolan är ekologisk? 6. Vilka eventuella svårigheter eller hinder för att använda ekologiska livsmedel upplever du att det finns? 7. Varför ska man äta ekologiskt anser Du? 8. Vad är skillnaden då det gäller näringsinnehåll mellan ekologisk och inte ekologisk mat? 9. Hur stor skillnad är det då det gäller kostnad mellan ekologisk och inte ekologisk mat? 10. Kan Du som är ansvarig för maten påverka inköpen, om inte vad är det som styr? 11. Kan Du uppskatta ungefär hur mycket matavfall ni har jämfört med tidigare avfall då maten inte var ekologisk?