98
MAJ

Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

  • Upload
    others

  • View
    4

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

MAJ

Page 2: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

Frekvensanalys avSkyddsvärd Natur

(FaSN)

Förekomst av värdekärnor i skogsmark

Redaktörer:

Sandra Wennberg, Metria Miljöanalys

Olle Höjer, Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET

Maj 2005

Page 3: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

Text Sandra Wennberg Metria Miljöanalys

Olle Höjer Naturvårdsverket Oskar Kindvall ArtDatabanken Artur Larsson Skogsstyrelsen

Tommy Ek Länsstyrelsen i Östergötland

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

E-post: [email protected] Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma

Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: [email protected]

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620-5466-X.pdf ISSN 0282-7298

© Naturvårdsverket 2005

Tryck: Elanders Tofters, 2005 Omslag: Värdekärnor i skogsmark

Karta: Metria Miljöanalys Omslagsfoton: Olle Höjer Form: Metria Miljöanalys

Page 4: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

3

FörordProjekt Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur (FaSN) påbörjades under 2003 som ett led i arbetet med strategisk planering och vägledning i myndigheternas arbete med formellt skydd av värdefulla naturområden. Regeringen uppdrog i december 2003 åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att ta fram en fördjupad strategi för arbetet med formellt skydd av värdefulla naturområden på skogsmark. Underlaget i denna rapport ligger till grund för de regionala arealmål som utarbetats inom ramen för regeringsuppdraget.

Rapporten presenterar en översikt av den geografiska fördelningen av naturvärden i skogsmark i Sverige. Resultaten baseras på majoriteten av de nationella och storregionala inventeringar av naturvärden i skogsmark som genomförts av myndigheter, skogsbolag och andra aktörer sedan början av 1990-talet. Uppgifter om rödlistade arter har lämnats av ArtDatanken.

Kunskapen om naturvärden i skogsmark ökar kontinuerligt och är idag förhållandevis god jämfört med flera andra naturmiljöer. Tillsammans med sammanställningar av annan naturvärdes-information inom odlingslandskap och vattenmiljöer kan underlaget i denna rapport bidra till en helhetsbild av intresse för fysisk planering och samverkan kring bevarandeinsatser i ett landskapsperspektiv.

Rapporten riktar sig till länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser, kommuner, markägarorganisationer, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer samt andra berörda. Underlaget bedöms vara särskilt intressant för länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser i deras arbete med att genomföra delmålen i Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt odlingslandskap samt för det vidare arbetet med ett eventuellt nytt miljökvalitetsmål Ett rikt växt- och djurliv.

Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser är möjliga genom de GIS-skikt och underlag som hanteras inom ramen för VIC-Natur projektet.

Huvudansvariga för analyserna har varit Sandra Wennberg Lantmäteriet, Oskar Kindvall ArtDatabanken och Artur Larsson Skogsstyrelsen. Olle Höjer, Naturvårdsverket, har varit projektledare.

Stockholm i maj 2005

Björn Risinger

Direktör Naturresursavdelningen

Page 5: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

4

Page 6: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

5

Innehåll

Förord ............................................................................................................................... 3

Sammanfattning................................................................................................................ 9

Summary ........................................................................................................................ 11

Bakgrund ........................................................................................................................ 13

Levande skogar................................................................................................................................. 13

Regeringsuppdrag om fördjupad strategi.......................................................................................... 13

Inventering och kvantifiering ........................................................................................................... 14

Värdekärnor och värdetrakter........................................................................................................... 14

1. Inledande beskrivning ................................................................................................. 15

1.1 Organisation och samarbete........................................................................................................ 15

1.2 Syfte och mål .............................................................................................................................. 15

1.3 Utgångspunkter........................................................................................................................... 15

1.4 Förutsättningar............................................................................................................................ 16

1.5 Större skogsägare och deras markinnehav.................................................................................. 16

1.6 Analyserade skogstyper.............................................................................................................. 19

1.6.1 Översiktliga skogstyper ....................................................................................................... 19

1.6.2 Specifika skogstyper............................................................................................................ 19

1.6.3 Trädbärande ängs- och hagmarker ...................................................................................... 20

2. Karteringsområde och indata ...................................................................................... 21

2.1 Karteringsområde ....................................................................................................................... 21

2.2 Beskrivning av indata ................................................................................................................. 24

2.2.1 Naturtypskarteringen ........................................................................................................... 24

2.2.2 Nyckelbiotopsinventeringar ................................................................................................ 25

2.2.3 Ängs- och Hagmarksinventeringen ..................................................................................... 26

2.2.4 ArtDatabankens databaser över rödlistade arter.................................................................. 27

2.2.5 Allmän landskapsinformation inom trakterna ..................................................................... 29

3. Metodbeskrivning ........................................................................................................ 31

3.1 Skogstypsindelning..................................................................................................................... 31

3.1.1 Artpooler ............................................................................................................................. 31

Page 7: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

6

3.1.2 Naturtypskarteringen ...........................................................................................................32

3.1.3 Nyckelbiotopsinventeringarna.............................................................................................32

3.1.4 Ängs- och Hagmarksinventeringen .....................................................................................35

3.2 Sammanställning av arealer ........................................................................................................36

3.2.1 Naturtypskarteringen ...........................................................................................................36

3.2.2 Nyckelbiotopsinventeringarna.............................................................................................36

3.2.3 Ängs- och hagmarksinventeringen ......................................................................................36

3.3 Sammanställning av artdata och artpoolsskikt............................................................................37

3.4 Frekvensskikt över värdekärnor..................................................................................................38

3.4.1 Översiktliga skogstyper .......................................................................................................38

3.4.2 Specifika skogstyper............................................................................................................39

3.4.3 Trädbärande ängs- och hagmarker.......................................................................................39

3.4.4 Total areal skoglig värdekärna ............................................................................................40

3.4.5 Naturtypskarteringen och strikt skyddad areal ....................................................................40

3.5 Traktanalys .................................................................................................................................41

3.6 Sammanställning av värdetrakter................................................................................................44

3.6.1 GIS-skikt..............................................................................................................................44

3.6.2 Statistiksammanställning .....................................................................................................44

4. Rekommendationer .....................................................................................................47

4.1 Förbehåll och brister ...................................................................................................................47

4.1.1 Är underlaget värdekärnor? .................................................................................................47

4.1.2 Hur påverkar skogstypsindelningen?...................................................................................48

4.1.3 Hur ska man tolka låga och höga frekvenser? .....................................................................50

4.1.4 Vad beskriver trakterna?......................................................................................................52

4.2 Fortsatt arbete .............................................................................................................................53

4.2.1 Komplettering av underlaget ...............................................................................................53

4.2.2 Analys av omgivande landskap ...........................................................................................54

4.2.3 Analys av omgivande landskap och trakter i Västernorrlands län.......................................56

4.3 Att arbeta med värdetrakter ........................................................................................................57

4.3.1 Vad är en värdetrakt i det praktiska naturvårdsarbetet? ......................................................57

4.3.2 Arbetsmodell .......................................................................................................................58

4.3.3 Traktanalys i nemoral region...............................................................................................60

5. Slutsatser ....................................................................................................................63

5.1 Sammanställning av förekomst av skyddsvärd natur .................................................................63

Page 8: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

7

5.2 Utvecklad arbetsmodell .............................................................................................................. 64

5.3 Resultatet som underlag till bevarandeåtgärder i skogsmark ..................................................... 64

5.4 Sammanfattning.......................................................................................................................... 65

6. Resultat....................................................................................................................... 67

Litteraturöversikt ........................................................................................................... 163

Bilagor........................................................................................................................... 165

Bilaga 1. Ingående inventeringar – NBI från SVO......................................................................... 165

Bilaga 2. Utsökning av skogstyper ur NBI..................................................................................... 165

Bilaga 3. Naturtyper i Ängs- och hagmarksinventeringen. ............................................................ 165

Bilaga 4. Indataarealer per skogstyp och län .................................................................................. 166

Bilaga 5. Artdata per skogstyp och län........................................................................................... 166

Bilaga 6. Digitala GIS-skikt och tabeller........................................................................................ 166

Bilaga 7. Utvärdering av kNN-ålder............................................................................................... 166

Bilaga 8. Markägarkartan ............................................................................................................... 166

Page 9: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

8

Page 10: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

9

SammanfattningDenna rapport presenterar resultatet av de analyser som genomförts inom ramen för projekt Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur (FaSN). Projektet har initierats av Naturvårdsverket och utvecklats i samverkan med Lantmäteriet, ArtDatabanken och Skogsstyrelsen. Syftet med projektet är att sammanställa information från digitala underlag om skyddsvärd natur i skogsmark genom att analysera underlag över både rödlistade arter och habitatarealer och deras kvalitéer samt att utveckla en arbetsmodell för rumslig analys som tillämpas på ett enhetligt sätt över hela landet. Rapporten ger en nationell översikt av den geografiska utbredningen av skogliga naturvärden och beskriver bland annat vilka landskapsavsnitt som har särskilt stora koncentrationer av värdekärnor i skogsmark i ett nationellt perspektiv.

Enligt miljökvalitetsmålet Levande skogar delmål 1, ska ytterligare 320 000 ha produktiv skogsmark skyddas som naturreservat, 30 000 ha ska omfattas av biotopskydd samt 50 000 ha av naturvårdsavtal. Regeringen uppdrog i december 2003 åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att ta fram en fördjupad strategi för arbetet med formellt skydd av värdefulla naturområden på skogsmark. Underlagen i denna rapport ligger till grund för de regionala arealmål som utarbetats inom ramen för regeringsuppdraget.

Analyserna utgår ifrån nationella och storregionala digitala kunskapsunderlag om värdekärnor (t ex nyckelbiotopsinventeringen) och ArtDatabankens databas över rödlistade arter. Arealer och antal arter sammanställs per ekonomiskt kartblad (5 x 5 km) för nio översiktliga och 22 specifika skogstyper. Metoden består av en frekvens- och artpoolsanalys, en traktanalys och länsvisa sammanställningar. Resultaten presenteras som tryckta kartor och tabeller i denna rapport samt digitala underlag i form av GIS-skikt och tabeller som bifogas på en CD.

Resultatet är nationellt jämförbart och beskriver kända koncentrationer av skogliga värdekärnor och rödlistade arter vilket ger en möjlighet att jämföra landskapsavsnitt med avseende på olika skogliga naturvärden. Områden med höga naturvärden, värdekärnor, är inte jämnt fördelade utan koncentrerade till vissa landskapsavsnitt som i denna rapport benämns värdetrakter. Med värdetrakter avses landskapsavsnitt som har väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet.

Sammantaget visar analyserna att skogliga värdekärnor är ovanliga i de flesta landskap. Högst täthet av värdekärnor finns i norra Sverige trots att bristen på underlag är störst där. Landskap som historiskt har undantagits från trakthyggesbruk har ofta högre arealtätheter, till exempel utmed fjällnära gränsen, länsgränser och i skärgårdsområden. En stor del av värdekärnorna finns inom de föreslagna värdetrakterna, för ädellövskog drygt 50 % och för barrskogstyperna ungefär 40 % av värdekärnearealen. Flest antal rödlistade arter finns i södra Sverige men nästan alla län har arter som är unika för länet.

Analysen knyter ihop kunskap om biotopförekomst och de trädanknutna rödlistade arternas förekomst i skogsmark. Arbetsmodellen för rumslig analys av värdekärnor är användbar och bör utvecklas även för andra naturmiljöer. En förutsättning för nationella sammanställningar är underlag som är jämförbara, t ex med samma naturtypsindelning. Den metodik och de resultat som denna rapport beskriver bygger på den mest omfattande rumsliga analysen av skogliga värdekärnor som hittills gjorts i landet. Ytterligare kunskap om förekomst av skyddsvärda miljöer finns i lokala eller regionala databaser, i analoga arkiv eller i medvetandet hos enskilda personer. Genom att sammanställningen är digital förväntas uppdatering, komplettering och vidare analys underlättas.

Page 11: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

10

Page 12: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

11

SummaryThis report presents the results of the analyses that have been conducted within the framework of the project, Frequency Analysis of Areas with High Nature Conservation Value. The project was initiated by the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) and developed in conjunction with the National Land Survey, the Swedish Species Information Centre and the National Board of Forestry (NBF). The aim of the project was to compile digital information concerning areas with high conservation values in woodlands through analyses of Red Data Book species, habitat area and quality, as well as developing a working model for spatial analysis, which would be applied in a uniform manner over the entire country. The report gives an overview of the geographical distribution of areas with high conservation values in the forests of Sweden and describes, among others, which woodlands that have a particularly high frequency of these core sites in a national perspective.

According to the environmental quality objective, Sustainable Forests Interim Target 1, an additional 320 000 hectares of productive forests shall be protected as nature reserves, 30 000 hectares as protected habitats and 50 000 hectares shall have nature conservation agreements in place. In December 2003, the Swedish government directed the SEPA and NBF to create a comprehensive strategy for working with prescribed long term protection of valuable nature conservation areas within the forested landscape. The target area to be protected in each region, which is derived within the framework of the government directive, is based on the information found in this report.

The analyses are based upon the national and regional digital databases concerning core areas (e.g. the Swedish Woodland Key Habitat Survey) and the Species Information Centre’s databases on Red Data Book species. The area extent and number of species has been combined for nine general and 22 specific types of forests in a grid based on 5 x 5 km map sheets. The method includes frequency and species-pool analyses, a regional analysis and a compilation of results per county (län). The results are presented as printed maps and tables in this report and are also included as digital files (GIS layers and tables) in an attached CD.

The results are uniform throughout the country and describe known concentrations of woodlands with high conservation values and Red Data Book species, which thus give the possibility to make comparisons on a regional level with respect to conservation values in different types of woodlands. The sites with high conservation values known as, core sites, are not evenly spread throughout the country but are instead concentrated in certain areas that are classified as core regions in this report. Core regions are areas that have particularly higher concentrations of core sites for fauna and flora, as well as biologically important structures, functions and processes, than found in the wider landscape.

Taken as a whole, the analyses show that the forested core sites are uncommon in most counties. The highest concentrations of core sites are found in northern Sweden - this despite a shortage of basic information there. Similarly, regions which have historically been free from clear cutting measures, often have higher concentrations, e.g. in the Scandinavian mountains, county borders and in the archipelago region. Many of the core sites are within the suggested core regions (>50% of the area comprised of broadleaved forests and ~40% of coniferous forests). The largest number of Red Data Book species can be found in southern Sweden but almost all counties have species that are unique to the region. The analysis ties together knowledge of habitat occurrence with the distribution of Red Data Book species in woodlands. The working model for spatial analysis of core sites is functional and should be further developed for other natural environments. A condition

Page 13: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

12

for such a nationwide analysis is basic information that is comparable, i.e. with the same classification scheme.

The method and results that this report describes builds upon the most comprehensive spatial analysis of forested core sites that has been done in Sweden. Additional information on the occurrence of environments with high conservation values can be found in local and/or regional databases, in analogue archives or from individuals with good knowledge. Finally, since the compilation is digital, the updating, further refinement and additional analysis of the database can be easily facilitated.

Page 14: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

13

Bakgrund

Levande skogar

Strävan mot ett hållbart samhälle är en grundförutsättning i statens politik. Den ekologiska dimensionen i hållbar utveckling tydliggörs i de av riksdagen beslutade Svenska miljökvalitetsmålen. I Sverige utgör skogsmark ca 55 % av landarealen och miljökvalitetsmålet Levande skogar behandlar specifikt skog. Det långsiktiga målet lyder:

”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”

Till miljökvalitetsmålet finns flera delmål som ska nås på kortare tid. Enligt delmål 1 ska ytterligare 320 000 ha produktiv skogsmark skyddas som naturreservat, 30 000 ha ska omfattas av biotopskydd samt 50 000 ha av naturvårdsavtal.

Regeringsuppdrag om fördjupad strategi

Regeringen uppdrog i december 2003 åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att ta fram en fördjupad strategi för arbetet med formellt skydd av värdefulla naturområden på skogsmark. Uppdraget formulerades enligt följande:

”Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska tillsammans ta fram en gemensam fördjupad strategi för arbetet med områdesskydd (naturreservat och biotopskyddsområden) och naturvårdsavtal för särskilt värdefulla naturområden på skogsmark. En kostnadseffektiv måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark, ska utgöra utgångspunkt för uppdraget. Strategin ska bland annat belysa frågor som geografisk fördelning inom landet (län/regioner) och fördelning på olika skogsnaturtyper. Naturtypsindelningen bör i huvuddrag vara densamma som avses användas i basinventeringen över skyddade områden. Vidare gäller att områdesskydd och naturvårdsavtal på skogsmark ska ses i ett landskapssammanhang. Det innebär att beröringspunkter med kompletterande bevarandeinsatser i skogslandskapet, t ex frivilliga avsättningar inom ramen för ekologisk landskapsplanering, gröna skogsbruksplaner och kommunala naturvårdsinsatser bör uppmärksammas. Arbetet ska utföras efter samråd med och underlag från länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser. Uppdraget har givits gemensamt till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i form av liktydiga skrivningar i respektive regleringsbrev och ska redovisas till regeringen senast den 1 juni 2005.”

Underlagen i denna rapport ligger till grund för de regionala arealmål som utarbetats inom ramen för regeringsuppdraget.

Page 15: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

14

Inventering och kvantifiering

Utifrån de omfattande inventeringar av habitat- och artförekomster som genomförts under det senaste decenniet finns det nu möjligheter att kvantifiera den geografiska utbredningen av skyddsvärda naturmiljöer i skogsmark och redovisa geografiska samband och indikationer på förekomstmönster. Med utgångspunkt från data i Riksskogstaxeringen bedömde Miljövårdsberedningen (SOU 1997:97) att arealen oskyddad skog av väsentlig betydelse för biologisk mångfald uppgick till 900 000 hektar. Ungefär 80% eller 700 000 hektar av denna areal bedömdes behöva ha målklass NO eller NS, det vill säga med naturvård som enda mål för markanvändningen. Den totala arealen av motsvarande områden (oskyddade värdekärnor) som analyserats inom ramen för projket Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur uppgår till 712 000 hektar produktiv skog. Underlagen korrelerar därmed med varandra.

Kontrollinventeringen av nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen 2001) visade emellertid att det fanns fem gånger större areal nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt i landskapet mot vad som var känt från de genomförda inventeringarna. Kunskapsläget har därefter förbättrats men mörkertalet bedöms fortfarande vara betydande. Inom ramen för regeringsuppdraget angående skyddsvärda statliga skogar (Naturvårdsverket 2004a) undersöktes hur stor areal som de statliga markägarna karterat som målklass NO eller NS. Länsstyrelsernas inventeringar visade att arealen värdekärna var nästan dubbelt så stor trots att områden mindre än 20 hektar i södra respektive 40 hektar i norra Sverige exkluderats. Den proportionella förekomsten av värdekärnor på det statliga innehavet kan antas avspegla förekomsten av värdekärnor hos övriga markägare. Med utgångspunkt från dessa resultat bedöms det vara sannolikt att den totala arealen oskyddad värdekärna i dagsläget signifikant överstiger 1 miljon hektar.

Värdekärnor och värdetrakter

Områden med höga naturvärden, värdekärnor, är inte jämnt fördelade över landskapet utan är koncentrerade till vissa landskapsavsnitt. Både naturgivna förutsättningar och olika historiska skäl har lett till den ojämna fördelningen. Vissa landskapsavsnitt har en stor andel områden med höga naturvärden och benämns här värdetrakter. Värdetrakter har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet. Traktanalys är ett begrepp som används för den typ av kartsammanställningar som ger ett objektivt mått på värdefull natur (Andersson 2002). En förutsättning för traktanalys är, förutom god kunskap om både habitat- och artförekomst, kopplingen mellan arter och habitat, det vill säga olika arters habitatpreferenser.

Att myndigheter och areella näringar har tillgång till information och kunskap om den geografiska utbredningen av skyddsvärd natur bedöms vara betydelsefull för att kostnadseffektiva bevarandeåtgärder med stor naturvårdsnytta ska kunna genomföras. Länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser i regioner med en stor andel av landets förekomst av värdekärnor av en viss skogstyp bedöms ha ett särskilt ansvar för formellt skydd och bevarande av dessa.

Geografiskt koncentrerade insatser för formellt skydd är av flera skäl nödvändiga för att bevara många rödlistade och andra arter. Det viktigaste skälet är att specialiserade arter behöver en viss mängd lämpligt habitat i ett landskapsavsnitt för att långsiktigt överleva. Koncentrerade bevarandeinsatser kan även bidra till ökad måluppfyllelse inom andra miljökvalitetsmål samt ökade möjligheter att tillvarata upplevelsevärden för rekreation och friluftsliv.

Page 16: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

15

1. Inledande beskrivning

1.1 Organisation och samarbete

Projektet har initierats av Naturvårdsverket och utvecklats i samverkan med Lantmäteriet, ArtDatabanken och Skogsstyrelsen. Olle Höjer, Naturvårdsverket har varit projektledare. GIS-analyser av biotopdata har gjorts av Sandra Wennberg, Lantmäteriet. Sammanställning av artförekomster och traktanalyser har gjorts av Oskar Kindvall, ArtDatabanken. Artur Larsson, Skogsstyrelsen och Tommy Ek, Länsstyrelsen i Östergötlands län har ansvarat för utsökningen av skogstyperna ur nyckelbiotopsdatabaserna. Därutöver har Leif Andersson, Pro Natura och Johan Åberg Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland lämnat synpunkter under arbetets gång. Aktörer med användbar digital information, till exempel skogsbolag har inbjudits att delta i arbetsprocessen.

1.2 Syfte och mål

Syftet med projektet är att:

• sammanställa information om förekomst av skyddsvärd natur i skogsmark genom att analysera digitala underlag över rödlistade arter, habitatarealer och deras kvalitéer

• utveckla en arbetsmodell för rumslig analys av värdekärnor som tillämpas på ett enhetligt sätt över hela landet

• undersöka vilka regioner, län och landskapsavsnitt som har särskilt stor koncentration av värdekärnor och rödlistade arter i ett nationellt perspektiv samt lyfta fram och beskriva dessa

• bidra till ökad kunskap och medvetande om naturvärdenas geografiska fördelning och olika regioners specifika ansvar för dessa i ett nationellt perspektiv

1.3 Utgångspunkter

• Arealmål för naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal bör preciseras med avseende på geografisk fördelning, skogstyper och kvalitéer.

• Kvantifiering och rumslig analys av värdekärnor bör omfatta både habitat och arter.

• Det finns ett generellt behov av att beskriva kunskapsläget för skyddsvärd natur. Kunskapen är viktig både för formellt skydd, fysisk planering och för arbetet med att genomföra miljökvalitetsmålen.

• Sammanvägning och avstämning av erfarenhetsbaserad information är nödvändig.

Page 17: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

16

1.4 Förutsättningar

Projektet avser att bidra med underlag för utformande av nationella och regionala strategier för formellt skydd samt precisering av miljökvalitetsmålet Levande skogar avseende arealmål för långsiktigt skydd. Analyserna utgår ifrån nationella och storregionala kunskapsunderlag om värdekärnor.

För att befintliga kunskapsunderlag ska ingå i analysen krävs att de är av nationell karaktär i utbredning eller insamlingsmetod. Det krävdes också att de var digitala och geografiska/ koordinatsatta data för att projektet skulle kunna genomföras inom en rimlig tid och med enhetlig metodik. Underlag som uppfyller kraven är ArtDatabankens databas över rödlistade arter, skogsvårdsstyrelsernas och skogsbolagens nyckelbiotopsinventeringar, Naturvårdsverkets kartering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2003c och Naturvårdsverket 2004b) samt Ängs- och hagmarksinventeringen (Naturvårdsverket 1987). Dessa underlag omfattar punkter och polygoner som visar värdekärnor i skogsmark.

Med värdekärna avses här ett sammanhängande naturområde som av länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen bedömts ha stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad naturtyp. Värdekärnor kan utgöras av delar av bestånd eller flera bestånd. Storleken varierar från enstaka hektar till i sällsynta fall flera hundra hektar. I första hand är det ett område som bedömts ha stor betydelse för rödlistade arter, signalarter eller andra skyddsvärda arter utifrån både bestånds-, struktur- och artdata. I begreppet värdekärna ingår nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt normalt som en delmängd (Naturvårdsverket 2003b).

Det ekonomiska kartbladet (5 x 5 km) är en vanlig skala för redovisning av data i skog och mark. Skalnivån bedöms också vara användbar för översiktlig geografisk beskrivning av skyddsvärd natur och har använts som redovisningsenhet inom projektet.

Underlagens innehåll och geografiska utbredning utgör ramarna för vilka skogstyper, analyser och resultat som har tagits fram. Den viktigaste förutsättningen för att de olika underlagen skulle kunna analyseras tillsammans var att motsvarande skogstyper kunde identifieras i alla underlag. För att resultatet ska ge en nationell bild är det viktigt att underlagen tillsammans har en bra geografisk täckning av Sveriges skogar. Med undantag för nyckelbiotopsinventeringen på SCA:s marker som inte varit tillgänglig, är detta i stort sett tillgodosett.

1.5 Större skogsägare och deras markinnehav

Ett viktigt underlag till analysen och tolkningen av resultatet är vem som äger skogen och var markinnehavet återfinns geografiskt. Det finns drygt 22 miljoner hektar skog i Sverige. Den största ägarkategorin är enskilda ägare i form av privatpersoner och enkla bolag som innehar 51 % av Sveriges skogsmark. 39 % av skogsmarken ligger inom aktiebolag. Statens innehav genom myndigheter, statliga fonder och stiftelser omfattar ca 3 %. Kyrkan tillsammans med allmännings- och besparingsskogar äger ca 6 %. Resterande 1 % ägs av övriga allmänna ägare i form av kommuner och landsting. De enskilt största ägarna i Sverige redovisas i tabell 1.1.

Page 18: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

17

Tabell 1.1 De enskilt största skogsägarna i Sverige och deras innehav av produktiv skogsmark (Källa: Skogsstyrelsen, uppgifter från 2003).

Skogsägare Areal produktiv skogsmark (ha)

Sveaskog AB 3 458 000

SCA Skog AB¹ 1 999 000

Bergvik Skog AB² 1 908 000

Holmen Skog AB 1 030 000

Statens fastighetsverk 883 000

Fortifikationsverket 99 000

Persson Invest Skog AB 52 000

Uppsala Akademiförvaltning 38 000

Boxholms Skogar AB (inkl. Örmo Skogar AB) 36 000

Skogssällskapet förvaltning AB 30 000

1 Inkl. Scaninge Timber 2 fd Stora Ensos och Korsnäs skogsmarksinnehav

Markägarkartan (figur 1.1) redovisar markinnehavet hos skogsägare med mer än 1000 ha skog. Privatägd skog (även den som ägs av privatpersoner med mer än 1000 ha) redovisas inte.

Övriga skogsägare har delats in i tolv ägarkategorier:

• Staten: Fortifikationsverket, Fastighetsverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelser och Universitet

• Kommuner: Kommuner och Landsting

• Kyrkan: Församlingar, Stift, Prästlönetillgångar, Kyrkliga samfälligheter och Pastorat

• Allmännings- och besparingsskogar: Jordägande sockenmän, Häradsallmänningar, Allmännings- och besparingsskogar

• Sveaskog: Sveaskog AB, Sveaskogs förvaltnings AB samt Skogsaktiebolaget Sveaskog

• SCA/ Holmen skog/ Bergvik skog öst och väst AB/ Korsnäs AB: De fastighetsbolag som enligt bolagen själva ingår i respektive bolags skogsinnehav

• Övriga Aktiebolag: Aktiebolag som inte ingår i de särredovisade bolagen

• Övriga (HB, KB, gemensamhetsskogar): Handelsbolag, Kommanditbolag, Stiftelser, Fonder och Föreningar

Page 19: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

18

Figur 1.1 Markägare med mer än 1000 ha skog (februari 2004). Privata markägare redovisas inte. Kartan finns bifogad på CD (bilaga 8).

Page 20: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

19

1.6 Analyserade skogstyper

Naturreservat, nationalparker, skyddsvärda skogar på statlig mark, urskogsartade objekt och planerade reservat är karterade från satellitdata enligt Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS). Karteringens skogstyper är minsta gemensamma nämnare mellan de olika underlagen och utgör i denna rapport nio översiktliga skogstyper. Nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden i skogslandskapet är inventerade med en enhetlig metodik som samlar en mängd beståndsdata till varje objekt. Utifrån dessa har objekten sorterats i de nio översiktliga skogstyperna och i ytterligare 22 mer specifika skogstyper. Indelningen i 22 specifika skogstyper är gjord utifrån att bättre kunna ta tillvara de detaljerade uppgifter som finns om arternas biotoputnyttjande. Arterna kopplas till respektive översiktlig och specifik skogstyp utifrån deras biotop- och substratkrav. Ängs- och hagmarksinventeringens trädklädda marker ger upphov till ytterligare sex naturtyper som analyseras separat eller tillsammans med nyckelbiotoperna.

1.6.1 Översiktliga skogstyper

• Tallskogar, i huvudsak homogen tallskog (> 70 % tall)

• Granskogar, i huvudsak homogen granskog (> 70 % gran)

• Barrblandskog, blandskogar av gran och tall (inget trädslag når 70 %)

• Barrsumpskog, barr- och lövblandade barrskogar på myrmark

• Lövblandade barrskogar, barrskogar med lövträd (> 30 % lövträd)

• Triviallövskogar, i huvudsak homogen lövskog ( > 70 % triviallövträd)

• Ädellövskogar, i huvudsak homogena ädellövskogar (> 70 % löv, > 50 % ädellöv)

• Triviallövskogar med ädellövinslag, (lövskogar med 20-50 % ädellöv)

• Lövsumpskog, lövskog på myrmark

1.6.2 Specifika skogstyper

• Hällmarkstallskog

• Tallmosse

• Tallskog kalkrik

• Granskog mager

• Granskog rik

• Gransumpskog

• Björksumpskog

• Aspskog

• Gråalskog

• Klibbalsskog

• Hedekskog

• Ängsekskog

• Hedbokskog

• Ängsbokskog

• Lindskog

• Alm- och askskog

• Asksumpskog

• Löväng

• Brandfält

• Hasselrika lövskogsmiljöer

• Ås- och sandskogar (inklusive dyntallskog)

• Skogsbete

Page 21: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

20

1.6.3 Trädbärande ängs- och hagmarker

• Ekhage (skogstyperna hed- och ängsekskog i nyckelbiotopsinventeringarna och ekhage i ängs- och hagmarksinventeringen)

• Björkhage (från ängs- och hagmarksinventeringen)

• Betad skog (skogsbete i nyckelbiotopsinventeringarna och betad skog i ängs- och hagmarksinventeringen)

• Blandlövhage (från ängs- och hagmarksinventeringen)

• Annan träd- och/eller buskbärande hagmark (från ängs- och hagmarksinventeringen)

• Träd- och buskbärande äng (från ängs- och hagmarksinventeringen)

Page 22: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

21

2. Karteringsområde och indata

2.1 Karteringsområde

Karteringsområdet avgränsas till indatakällornas utbredning. Indatakällorna täcker hela Sverige men i området ovanför den heldragna fjällnära gränsen är informationen begränsad till enstaka objekt och artfynd. Syftet med analyser och resultat är att beskriva området nedanför den heldragna fjällnära gränsen (se figur 2.1). Information om naturvärden i den fjällnära regionen är därmed inte heltäckande men ingår i analysen.

Figur 2.1 Vänster; ekorutor (5 x 5 km) med biotopdata markerade i grönt. Höger; ekorutor med artdata markerade i blått. Fjällnära gränsen i svart och länsgränser i grått. Den största kända bristen i underlaget är frånvaro av SCA:s nyckelbiotopsinventering.

Page 23: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

22

De olika underlagen är tillsammans rikstäckande men har delvis olika utbredning. Kontinuerlig naturtypskartering av skyddade områden (KNAS) täcker endast området nedanför den heldragna fjällnära gränsen. Totalt omfattar den 1,7 miljoner hektar. Nyckelbiotopsinventeringarna (NBI) omfattar sammanlagt 435 000 hektar. Inventeringarna omfattar markinnehavet för respektive ägare (se figur 1.1, AssiDomän och Sveaskog samlas under Sveaskog). Skogsvårdsorganisationens nyckelbiotopsinventering täcker privatägd skogsmark och ett antal kommuner och stift. Vilka delinventeringar som ingår i detta underlag finns specificerade i bilaga 1. Den största kända bristen i underlaget, både areellt och geografiskt är att nyckelbiotopsinventeringen på SCA:s marker saknas. Ängs- och hagmarksinventeringen är rikstäckande och omfattar knappt 200 000 hektar. Information från Östergötlands och före detta Malmöhus län samt delar av Kalmar län ingår däremot inte i de geografiska analyserna på grund av att kopplingen mellan databasen och de digitala geografiska avgränsningarna saknas.

Tabell 2.1 Indatakällornas arealer i SverigeIndatakälla Hektar

Nyckelbiotoper SVO 167 782

Naturvärden SVO 123 471

NBI AssiDomän 25 545

NBI Sveaskog 11 258

NBI Holmen skog 56 626

NBI Karlstad stift 974

NBI Bergvik skog 49 443

Skogsmark inom Naturtypskarteringen 850 706

Myr inom Naturtypskarteringen 187 785

Övrig mark inom Naturtypskarteringen 659 435

Ängs- och hagmarksinventeringen 194 591

Summa 2 327 617

Varav:

i analysen av Översiktliga skogstyper 1 067 037

i analysen av Specifika skogstyper 212 347

i analysen av Trädbärande ängs- och hagmarker 68 695

Tabell 2.1 redovisar biotopunderlagens totala omfattning i form av det geografiskt inventerade eller karterade området. I analyserna ingår skogsklädda eller trädbärande marker inom underlagen. Analysen av de översiktliga skogstyperna omfattar ca 1 070 000 ha, underlaget till de specifika skogstyperna är en delmängd av de förra och omfattar ca 210 000 ha.

Page 24: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

23

Underlagen bidrar i varierande omfattning till kunskapsunderlaget i vardera län. Figur 2.2 ger en indikation om de olika underlagens inbördes förhållande inom vardera län.

Figur 2.2 Indataskiktens relativa fördelning inom länen. Diagrammens storlek återspeglar arealen indata per län.

Page 25: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

24

2.2 Beskrivning av indata

2.2.1 Naturtypskarteringen

Kontinuerlig naturtypskartering av skyddad natur (KNAS) omfattar reservatsförslag, värdekärnan inom skyddsvärda skogar på statlig mark, urskogsobjekt samt befintliga naturreservat och nationalparker. För alla objektstyper ingår arealer som ligger nedanför den heldragna fjällnära gränsen. Till naturreservat och nationalparker räknas områden med beslut fram till och med 2003, övriga objekt är med i den omfattning de var rapporterade till Naturvårdsverket och karterade i december 2004.

Naturtypskarteringen är uppdelad i 15 naturtyper varav 11 utgör skogsmark. Karteringen av skogen är en satellitbaserad klassning. Resterande arealer inom områdena karteras från kartdata (jordbruksmark, myr, vatten och övrigt). Vad som räknas till skogsmark definieras av kartdata (i första hand terrängkartan och där den saknas vägkartan). Nio av naturtypskarteringens skogstyper motsvarar de översiktliga skogstyperna i denna rapport (kapitel 1.6.1). Utöver dessa karteras ytterligare två typer av skog:

• Hygge, avverkade skogar de senaste 10-15 åren, max höjd 3-5 m

• Impediment, ej produktiv skog som faller under skog i kartdata

I frekvensanalyserna används det ogeneraliserade klassningsresultatet från karteringen där minsta karteringsenhet är en pixel (25 x 25 m). Inom karteringen har arealen strikt skyddad skog specificerats. Det är den areal som har formellt skydd för skogen inom naturreservat och nationalparker. Denna delmängd utgör underlaget för sammanställning och analys av skyddad skog.

Figur 2.3 Naturreservat och nationalparker i Sverige och naturtypskarteringens utbredning.

Karteringen är beställd av Naturvårdsverket, utförd av Metria Miljöanalys och finns beskriven i två rapporter (Naturvårdsverket 2003c och Naturvårdsverket 2004b).

Page 26: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

25

2.2.2 Nyckelbiotopsinventeringar

Underlaget utgörs av inventeringsdata från Skogsvårdsorganisationen (SVO), Sveaskog, före detta AssiDomän, Bergvik skog (Stora Enso och Korsnäs), Holmen skog och Karlstad stift. Inventeringsmetodiken finns beskriven i en handbok från Skogsstyrelsen (Norén m fl 2002). Materialet från bolagen har levererats till Skogsstyrelsen under 2004. SVO:s inventering sker löpande och GIS-materialet är ett utdrag från ”Skogens Pärlor” den 8 november 2004 medan underlaget från databasen består av uppgifter fram till oktober 2004.

Materialet är till största delen nyckelbiotoper. Objekt med naturvärden ingår om de förekommer. Naturvärdesobjekt finns framför allt i materialet från SVO och i någon omfattning i materialet från AssiDomän och Holmen skog. Underlaget från inventeringarna består generellt av ett geografiskt skikt med biotopernas avgränsning eller en punkt som indikerar biotopens läge samt tabeller per skogstyp som innehåller de objekt som hör till respektive typ och deras attribut. Skogsvårdsorganisationens GIS-skikt är uppdelade på två filer, ett med nyckelbiotoper och ett med objekt med naturvärden. Holmen skog har levererat två GIS-skikt, ett med objektens geografiska läge representerat av en punkt och ett kompletterande GIS-skikt där en delmängd av objekten återges som polygoner.

Objekten delas in i översiktliga skogstyper och så långt det är möjligt i specifika skogstyper. Vilka attribut som återfinns till varje inventering och hur dessa använts är beskrivna i bilaga 2. Den geografiska täckningen av vardera inventering beror av vem som äger marken.

Figur 2.4 Utbredning av ingående Nyckelbiotopsinventeringar. Objekten är förstorade för att synas.

I materialet från SVO finns främst privatägd mark, och i mindre omfattning också stift och andra mellanstora markägare (bilaga 1). Bolagens markinnehav återges i figur 1.1.

Page 27: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

26

2.2.3 Ängs- och Hagmarksinventeringen

Indata från Ängs- och hagmarksinventeringen omfattar en nationell databas och länsvisa GIS-skikt med objektens avgränsningar. Inventeringen genomfördes länsvis och startade 1987. Objekten delas in i 25 naturtyper (bilaga 3) av olika värdeklass. Metodiken är beskriven i ”Inventering av Ängs- och hagmarker. Handbok” (Naturvårdsverket 1987). Den geografiska avgränsningen gjordes från början analogt på kartor och digitaliserades först i efterhand av länen. Under 1999 initierade Naturvårdsverket ett projekt med syftet att koppla informationen i databasen till GIS-skikten och erhålla en nationell jämförbar produkt.

I samband med bearbetningen 1999 rättades GIS-skikten så att områden inte överlappar varandra och så att de kopplas till korrekt post i databasen där detta var möjligt (med hjälp av de skriftliga beskrivningarna från inventeringen). Inga ändringar gjordes i databasen. Materialet varierar fortfarande i utformning och kvalitet mellan länen. De kan delas upp i tre grupper; län som redovisat på delobjektsnivå, län som redovisat på objektsnivå samt län som saknar kopplingar mellan GIS-skikt och databas (figur 2.5).

I Östergötlands och före detta Malmöhus län går informationen från databasen inte att koppla till GIS-skiktet. Även i andra län finns objekt som inte har gått att koppla till databasen. Dessa är relativt få och spridda med undantag för 88 områden i Ulricehamns kommun som har tillkommit i en senare inventering, digitaliserats men inte fått information inmatad i databasen och 91 områden i Kalmar län (framför allt objekt som ligger inom skyddade områden) som är registrerade i databasen men saknas i GIS-skiktet. Bland annat berör detta Stora Alvaret. Inget av dessa objekt ingår i analysen.

Län med redovisning på delobjektsnivå

GIS-skiktet består av geografiskt avgränsade delobjekt med objektid och delobjektsid som kan kopplas till databasen. Ett delobjekt kan vara flera polygoner, men innehållet i polygonerna är det samma. I GIS-skiktet finns information kopplat till varje polygon om areal (beräknat utifrån den geografiska avgränsningen), naturtyp, hävdstatus och värdeklass.

Län med redovisning på objektsnivå

GIS-skiktet består av geografiskt avgränsade objekt med objektid som kan kopplas till databasen. Ett objekt kan omfatta flera polygoner. I GIS-skiktet finns information om areal (beräknat utifrån den geografiska avgränsningen) och värdeklass för varje polygon. Inom varje objekt kan det finnas flera delobjekt som saknar avgränsning. Deras areal, naturtyp och hävdstatus återfinns bara i databasen och kopplas till polygonerna via objektsid. Det saknas därför information om hur naturtyperna fördelar sig inom objektets avgränsade polygon eller mellan de olika polygoner som kan ingå i objektet.

Page 28: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

27

Figur 2.5 Ängs- och Hagmarksinventeringens utbredning och geografiska områden med olika redovisningsnivå. Objekten i Östergötlands län och före detta Malmöhus län går inte att koppla till informationen i databasen. Före detta Kristianstads län redovisar däremot på delobjektsnivå. I Västra Götalands län redovisar före detta Skaraborg och Älvsborg län på delobjektsnivå och Göteborg och Bohuslän på objektsnivå.

2.2.4 ArtDatabankens databaser över rödlistade arter

Den nuvarande svenska rödlistan gäller sedan maj 2000 och innehåller 4 120 arter (Gärdenfors 2000). Av dessa bedöms 258 arter försvunnit från landet sedan 1800 och hänförs till rödlistekategorin Försvunnen (RE). Av de resterande 3 862 arterna klassificeras 1 953 som hotade. Dessa arter indelas i de tre kategorierna: Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU). Därtill kommer arter som inte är hotade men som ligger mer eller mindre nära de gränsvärden som definierar en hotad art. Dessa arter hänförs till kategorin Missgynnad (NT). Slutligen finns det en grupp arter där kunskapsläget är för dåligt för att möjliggöra en tillförlitlig hotkategorisering, men där mycket ändå talar för att arten är hotad. Denna grupp rödlistas under kategorin Kunskapsbrist (DD).

ArtDatabanken hade fram till februari 2005 registrerat 632 399 fynduppgifter av rödlistade arter (exklusive RE), men databasen växer ständigt genom att olika rapportörer skickar in uppgifter. Andelen arter utan registrerade fynd är som förväntat större för DD-arterna (54%) än för övriga hotkategorier (17%).

I ArtDatabankens databas finns både gamla och nya fynd. För att ge översikt över var det finns flest rödlistade arter skulle man helst vilja att uppgifterna om förekomst gällde för en viss tidsperiod. I analysen ingår samtliga koordinatsatta fynd eftersom en karta som baserar sig på endast 90-talsuppgifter skulle ge en allt för bristfällig bild av artantal även om majoriteten av fynden är relativt färska. Samtliga koordinatsatta fynd, gamla som nya, förväntas ge en mer fullständig

Page 29: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

28

information om arternas förekomst. De flesta (68%) koordinatsatta fynden är daterade 1980 eller senare.

Indata till frekvensanalyserna omfattar alla rödlistade arter (exklusive RE) som på något vis är associerade med träd (levande eller döda) och som är representerade i ArtDatabankens observationsdatabas (uttag 2005-02-25). Information om skogsarternas biotoputnyttjande är hämtad från ArtDatabankens artfaktabas BIUS. I analysen ingår framför allt organismgrupperna lavar, svampar, mossor, skalbaggar, fjärilar och tvåvingar (figur 2.6). I liten omfattning även landlevande mollusker, halvvingar, sländor, spindlar, steklar och fåglar. Kärlväxter ingår inte. Totalt ingår 1 446 rödlistade skogsarter i analysen. Det totala antalet fynd är 235 643, av dessa är 220 065 koordinatsatta. Fynd utan koordinater är som regel äldre uppgifter där lokalangivelserna kan vara bristfälliga. Av de 1 446 skogsarterna är 86 (samtliga med koordinatsatta fynd) med bland de 346 arter som i dagsläget finns med på listan över prioriterade arter för åtgärdsprogram.

Figur 2.6 Antal rödlistade arter knutna till olika trädslag fördelat på olika organismgrupper (Artdatabanken 2003: uttag ur biotopfaktabas)

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Ek

Bok

Gra

n

Tall

Asp Ask

Bjö

rk

Alm

Klib

bal &

Grå

al

Has

sel

Sal

ix

Lind

Lönn

Ann

at lö

vträ

d

Rön

n &

Oxe

l

Ave

nbok

Ape

l

Ann

at b

arrtr

äd

Fläd

er En

Ideg

ran

MossorLavarSvamparSkalbaggar

Page 30: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

29

2.2.5 Allmän landskapsinformation inom trakterna

Inom de framtagna trakterna har ytterligare tre nationella dataunderlag använts för att beskriva landskapet i sin helhet. Underlagen ingår inte i sammanställningen eller analyserna av värdekärnor.

Storområdeskarteringen i norra Svealand och Norrland

Storområdeskarteringen ger en överblick över var de stora sammanhängande områdena med äldre skog finns. Karteringen täcker norra Svealand och Norrland (AC, BD, S, W, X, Y och Z län) och genomfördes under 2002 på uppdrag av Naturvårdsverket. Metoden bygger på satellitdata med 25 m upplösning från två tidpunkter (omkring1990 och 1999-2001) och blå kartan (avgränsning av skog). Genom att jämföra satellitdata från de två tidpunkterna har nedhuggen, gallrad och tydligt tillväxande skog skiljts från orörd skog. På den skog som karterats som ”orörd” gjordes därefter flera geografiska analyser i syfte att visa var koncentrationer av ofragmenterade områden finns. För att beskriva trakterna används arealen ”orörd skog” baserat på det rasterskikt (25 x 25 m pixlar) som var resultatet från jämförelsen mellan satellitbilderna. Karteringen och dess resultat är närmare beskrivna i Stora sammanhängande områden av gammal skog i norra Sverige (Jacobsson et al 2002)

GSD Marktäckedata

GSD Marktäckedata är en rikstäckande databas med information om vegetation och markanvändning. Produkten togs fram som en mer detaljerad svensk version av CORINE och består av 58 klasser. Minsta karteringsenhet är mellan 1-25 ha beroende på klass. I produktionen används bästa tillgängliga kartdata och även annat material som kompletterar satellitdata. Skogen klassas från satellitdata med data från Riksskogstaxeringen som referens. Klassindelningen i skogen skiljer mellan hygge, ungskog, barrskog, blandskog och lövskog. Kartdata används för att identifiera skog på myr och skog på berg i dagen. Barrskogar delas även upp i två klasser baserade på höjd men karteringen skiljer inte på olika trädslag, till exempel tall och gran eller olika lövträd. Minsta karteringsenhet i skogen är 1 hektar. Produkten finns beskriven på Lantmäteriets hemsida. För att beskriva trakterna används skogsklassningen från ett rikstäckande raster (25 x 25 m pixlar).

kNN-skattningen

Parallellt med skogsklassningen till CORINE och GSD Marktäckedata producerade Sveriges Lantbruksuniversitet virkesvolyms-, ålders- och höjdskattningar ur satellitdata. Skattningarna av virkesvolym görs för den totala volymen samt uppdelat på trädslagen tall, gran, björk, ek, övrigt löv och contorta. Skattningar framställs med Riksskogstaxeringen provytor som referensdata och resultaten ligger i separata filer. Syftet med produkten är att kunna skatta parametrarna över större områden även om ett värde erhålls för varje pixel (25 x 25 meter). Skattningar av den totala virkesvolymen har ett medelfel på cirka 20 % över karteringsenheter på ungefär 100 hektar (Rees m fl 2003). Medelfelet minskar med ökande karteringsareal. Noggrannheten i skattningar för enstaka trädslag är lägre (i synnerhet för mer sparsamt förekommande trädslag). Ovanliga skogstyper som det finns sparsamt av i landskapet är svårare att skatta bra än vanligt förekommande skogstyper, såsom barrskog i produktionsskogar. För att beskriva trakterna används åldersskattningen som underlag för att beräkna medianåldern per skogstyp inom GSD Marktäckedata och trakt. En kortfattad beskrivning av kNN-finns i SLU:s produktblad Fakta skog nr 12: 2004.

Page 31: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

30

Foto: Olle Höjer

Figur 2.7 Analysen omfattar landskap, bestånd och arter. Överst Höljes i Värmlands län. Mitten slaguggla, Strix uralensis, och högstubbe i Båtfors naturreservat i Uppsala län. Nederst lövskog vid Emån, Kalmar län.

Page 32: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

31

3. Metodbeskrivning

Figur 3.1 Schematisk bild över arbetsgången. Varje indata delas upp i skogstyper. Objektsskikt per skogstyp skapas och sammanställs i frekvensskikt. Frekvensskiktet omfattar översiktliga och specifika skogstyper och redovisar arealen värdekärna alternativt antalet arter per ekonomiskt kartblad. Frekvensskikten för de översiktliga skogstyperna ligger till grund för traktanalysen och resulterar i ett sammanlagt traktförslag per skogstyp. Vardera trakt beskrivs sedan utifrån landskapssammansättning, arealer värdekärna och artsammansättning. Utifrån objektsskikten sammanställs även statistik per skogstyp och län. Blå rutor motsvarar analyssteg, röda är resultatet av anayserna och gröna representerar de resultat som som presenteras i denna rapport och på bifogad CD. En mer detaljerad metodbeskrivning ges i detta kapitel.

3.1 Skogstypsindelning

3.1.1 Artpooler

Indata till artpoolerna omfattar alla rödlistade arter (exklusive RE) som på något vis är associerade med träd (levande eller döda) och som är representerade i ArtDatabankens observationsdatabas.Information om skogsarternas biotoputnyttjande är hämtad från ArtDatabankens artfaktabas BIUS, här representerade av de specifika skogstyperna. Artpooler har skapats för de översiktliga

Uppdelning i skogstyper

Sammanställning av arealer/ antal artfynd per

ekoruta.

Frekvensskikt

Kartor och GIS-skikt

Statistik per län och region

Traktanalys Sammanlagt traktförslag

Page 33: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

32

skogstyperna och de specifika skogstyperna med undantag för ås- och sandskog och skogsbete. Urvalet för de översiktliga skogstyperna presenteras i tabell 3.1. Artpooler per skogstyp görs dels för det totala antalet arter och dels för den delmängd som ligger inom organismgrupperna lavar, svampar, mossor, skalbaggar och fjärilar. Till varje artpool kopplas även information om de ingående arterna är unika för ett län, eller om de har en strikt nordlig eller sydlig utbredning. Endast koordinatsatta fynd ingår och varje artfynd representeras av en punkt.

Tabell 3.1 Urval från BIUS för de översiktliga skogstypernas artpooler.

Översiktlig skogstyp BIUS (S=substrattabellen; B=biotoptabellen)

Tallskog S: Tall

Granskog S: Gran

Barrblandskog S: Tall S: Gran

Lövblandad barrskog B: Barr o lövblandskog

Triviallövskog S: Björk S: Asp S: Klibb o Gråal S: Rönn o Oxel S: Salix

Ädellövskog S: Ek S: Alm S: Ask S: Avenbok S: Bok S: Hassel S: Lind S: Lönn

Triviallövskog med ädellövinslag

S: Björk S: Asp S: Klibb o Gråal S: Rönn o Oxel S: Salix S: Alm S: Ask S: Avenbok S: Bok S: Ek S: Hassel S: Lind S: Lönn

Barrsumpskog B: Gransumpskog B: Tallmosse

Lövsumpskog B: Björksumpskog B: Asksumpskog B: Klibbalskog

3.1.2 Naturtypskarteringen

Naturtypskarteringens skogstyper motsvarar de översiktliga skogstyperna. Karteringen delas inte upp i specifika skogstyper. Tre rikstäckande raster (GRID) med skogsklassningen har skapats från karteringen, ett för alla ingående objekt, ett för naturreservat och nationalparker och ett för den strikt skyddade skogen inom naturreservat och nationalparker.

3.1.3 Nyckelbiotopsinventeringarna

En utförlig beskrivning av utsökningen finns i bilaga 2. Vilka specifika skogstyper som gått att söka ut ifrån de olika underlagen listas i tabell 3.2.

Nyckelbiotopsinventeringen från Skogsvårdsorganisationen och Karlstad stift

Utsökningen baseras på biotoptyp (nyckelord) och trädslagsfördelning (i tiondelar). Nyckelbiotoper kan ha två biotoptyper, till exempel bergbrant och lövskog. Vid utsökningen används uppgifterna från första fältet vilket medför att samtliga nyckelbiotoper fördelas över de översiktliga skogstyper med bibehållen ursprungsareal. Objekt med naturvärden har bara en biotoptyp. Biotoptyperna brandfält, å och bäck, källa, myrmosaik, brant, skogsbete, lövskogslund och lövskogsrest har inte kunnat separeras mellan de översiktliga skogstyperna. Samma naturvärdesobjekt kan därför förekomma i två eller flera GIS-skikt med översiktliga skogstyper. Deras arealer överlappar däremot inte i sammanställningarna utan är hanterade. Arealfördelningen görs med utgångspunkt

Page 34: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

33

från biotoptypens statistiska fördelning mellan de översiktliga skogstyperna inom regionens nyckelbiotoper. En del av objekten har tilldelats någon av de 22 specifika skogstyperna. Utsökningen baseras på biotoptyp och i vissa fall vegetationstyp (markskikt). Uppgifterna i båda fälten har i tillämpliga fall använts för att så bra som möjligt få en bild av utbredningen av dessa, i många fall ovanliga skogstyper. Samma objekt kan därmed uppfylla kriterierna för flera specifika skogstyper.

Tabell 3.2 Förekomst av specifika skogstyper inom vardera inventering (X). Avsaknad (---) av typen kan bero på att indata inte har varit tillräckligt för utsökning eller att den saknas. (Alskog) innebär att inventeringen inte särskiljer klibbal och gråal. Arealerna är i dessa fall endast med i frekvensskiktet för Alskog.

Specifika skogstyper SVO Assi Domän Sveaskog Holmen

skog Bergvik

skog väst Karlstad

stift

Hällmarkstallskog X X X X X X

Tallmosse X X X X X X

Tallskog kalkrik X X --- X X X

Granskog mager X X X X --- X

Granskog rik X X X X X X

Gransumpskog X X X X X X

Björksumpskog X X --- X X X

Aspskog X X X X X X

Gråalskog X (Alskog) --- (Alskog) (Alskog) X

Klibbalsskog X (Alskog) --- (Alskog) (Alskog) X

Hedekskog X X X --- X X

Ängsekskog X X --- --- --- ---

Hedbokskog X X --- --- --- ---

Ängsbokskog X X --- --- --- ---

Lindskog X --- --- --- --- ---

Alm- och askskog X --- --- --- --- ---

Asksumpskog X --- --- X X ---

Löväng X X X X X ---

Brandfält X X X X X ---

Hasselrika lövskogsmiljöer X X X X X ---

Ås- och sandskogar X X X X X X

Skogsbete X --- --- X X ---

Page 35: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

34

Tabellerna med de utvalda objekten inom varje naturtyp kopplas till GIS-skikten med nyckelbiotoper och naturvärden via fältet Kartid2. Kartid2 är en unik objektsidentitet i vardera databas (nyckelbiotoper respektive naturvärden) men samma ID-nummer kan förekomma i båda baserna. Felaktiga kopplingar tas bort genom en kvalitetskontroll av de objekt som kopplats till båda skikten. Objektskikten jämfördes med ursprungstabellen och poster som saknar koppling till GIS-skiktet noterades. Restposterna är få (< 1%) och ingår inte i frekvensanalyserna. För att utesluta andra felkopplingar beräknas arealen per objekt i GIS-skiktet och jämförs mot databasens arealuppgift. Skillnader förekommer men är mycket små och databasens uppgift har används vid sammanställningen av areal per ekoruta. I NBI databasen förekommer objekt där den angivna arealen är noll vilket beror på att arealen avrundats till hundradels hektar (0,00 ha).

Nyckelbiotopsinventeringen på Assi Domäns marker

Majoriteten av objekten tilldelas en översiktlig skogstyp medan ett mindre antal har kunnat delas upp i specifika skogstyper. Utsökningen görs i första hand på biotoptyper, därefter i förekommande fall efter trädslagsfördelning. Samtliga biotoptyper accepteras eftersom databasen saknar viktning när två eller flera biotoptyper anges. Dessa objekt och deras areal uppfyller alltså kriterierna för flera översiktliga och specifika skogstyper. Bland lövträdslagen redovisas björk, al, asp, ek, bok och övrigt löv. I fältet med övrigt löv kan såväl triviala som ädla trädslag tänkas dölja sig, men här antas att det handlar om övriga ädla lövträd. För att inte alltför många objekt ska falla bort, görs en bedömning i de enskilda fallen vart objektet kan tänkas föras. Där har biotoptypen ofta fått fälla utslaget. Huvudsakligen utgörs materialet av nyckelbiotoper, endast ett fåtal objekt med naturvärden finns.

GIS-skiktet kopplas till tabellerna för respektive skogstyp och resultatet sparas som separata shapefiler för var och en av skogstyperna. I GIS-skikten beräknades arealen utifrån den geografiska avgränsningarna för en jämförelse mot tabelldata. Arealerna sammanfaller med endast ett fåtal undantag och arealen i databasen används i sammanställningen. Till varje skogstyp skapas även ett punktskikt från tabellens X och Y koordinater. Varje punkt motsvarar en post i den aktuella skogstypens tabell.

Nyckelbiotopsinventeringen på Sveaskogs marker

Majoriteten av objekten tilldelas en översiktlig skogstyp medan ett mindre antal har kunnat delas upp i specifika skogstyper. Utsökningen görs i första hand på biotoptyper, därefter i förekommande fall efter trädslagsfördelning. Trädslagsfördelningen redovisas som tiondelar vad gäller tall, gran, triviallövträd och ädellövträd. Vi har antagit att all redovisad mark i databasen är produktiv skogsmark. Drygt 200 objekt saknar trädslagsfördelning varav ungefär 150 objekt saknar biotoptyp. Dessa tilldelas inte någon skogstyp.

GIS-skiktet kopplas upp mot accessdatabasen och separata shapefiler skapas för vardera skogstyp. Det finns enstaka objekt som kopplas till två eller flera av de översiktliga skogstyperna. Arealen av de geografiska avgränsningarna beräknas i GIS-skiktet och jämförs mot tabelldata. Dessa sammanfaller med endast ett fåtal undantag och arealen i databasen används i sammanställningen. Till varje skogstyp skapas ett punktskikt från tabellens X och Y koordinater. Varje punkt motsvarar en post i den aktuella skogstypens tabell.

Nyckelbiotopsinventeringen på Holmen skogs marker

Majoriteten av objekten tilldelas en översiktlig skogstyp medan ett mindre antal har kunnat delas upp i specifika skogstyper. Trädslagsfördelningen redovisas som tall, gran, löv och contorta.

Page 36: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

35

Eftersom fördelning mellan triviallöv och ädellöv saknas, används i första hand biotoptypen som indelningsgrund. Därefter har trädslagsfördelningen använts på resterande objekt. Saknas andra indikationer har löv antagits vara triviallöv. Vi har antagit att all redovisad mark i databasen är produktiv skogsmark. Cirka 1 100 objekt har inte kunnat fördelas då de saknar trädslagsfördelning eller annan information.

GIS-skiktet som omfattar alla objekt är är ett punktskikt som anger objektets läge. För en tredjedel av objekten finns även ett polygonskikt med objektens avgränsning. Punktskiktet kopplades till tabellerna för respektive skogstyp och resultatet sparades som separata shapefiler för var och en av skogstyperna. I förekommande fall kopplades även tabellinformationen till polygonskiktet och sparades ned som separata shapefiler för vardera skogstyp.

Nyckelbiotopsinventeringen på Bergvik skog väst/öst (Stora Enso respektive Korsnäs)

Nyckelbiotopsinventeringen på Bergvik skog öst har använt sig av Skogsbiologernas metod som innebär att de klassas i 8 klasser. Den grova indelningen medför att objekten endast tilldelas översiktliga skogstyper. Angiven areal är produktiv skogsmark.

Nyckelbiotopsinventeringen på Bergvik skog väst delas upp i både översiktliga och i ett antal av de specifika skogstyperna. Utsökningen baseras på biotoptyp. Vi har antagit att angiven areal är produktiv skogsmark. Samma objekt kan innehålla flera biotoptyper utan att deras inbördes arealer särredovisas. Detta medför att ett objekt kan tilldelas flera skogstyper och kan innebära att vi sammantaget överskattar arealen.

GIS-skikten kopplades till tabellerna för respektive skogstyp och resultatet sparades som separata shapefiler för var och en av skogstyperna. Arealen från databaserna användes i sammanställningen. Till varje skogstyp skapades även ett punktskikt från tabellens X och Y koordinater. Varje punkt motsvarar en post i den aktuella skogstypens tabell.

3.1.4 Ängs- och Hagmarksinventeringen

Objekt i värdeklass 1- 3 delas upp på naturtyper (bilaga 3). Värdeklassen kan redovisas två fält, antingen i ett med romerska siffror, eller i ett med numeriska siffror. I några län används båda systemen. Överensstämmer inte de angivna värdeklasserna i fälten valdes den klass som har högst naturvärde. Aktuella naturtyper söktes ut direkt ifrån GIS-skiktet med delobjekt. I GIS-skikten på objektsnivå kan ett objekt kopplas till information om en eller flera naturtyper i databasen. I databasen skapades en korstabell med objektets id-nummer och uppgift om ingående arealer fördelat på naturtyp. Korstabellen med naturtyper kopplades till GIS-skikten för de aktuella länen. Skiktet delades upp i två filer; objekt med endast en naturtyp och objekt med flera naturtyper. GIS-skikten med delobjekt och de utvalda objekten med en naturtyp lades samman till en rikstäckande shapefil. För dessa objekt används polygonernas arealer vid sammanställningen.

Länsfilerna innehållande objekt med flera naturtyper gavs likadana kolumner där varje kolumn motsvarar en naturtyp och dess areal. Filerna lades samman till ett rikstäckande skikt med polygoner och ett rikstäckande skikt där attributen kopplas till en punkt. Punkterna motsvarar polygonernas centrum. I de fall ett objekt omfattar två eller flera polygoner är punkten centrum i objektets sydvästligaste polygon. I Jönköpings län är 35 objekt med ”Betad skog” angivna som en liten fyrkant (15 x 15 m) i GIS-skiktet. Objektets verkliga areal är angiven i databasen. Motsvarande punktskikt med dessa objekt skapades från polygonernas centrum och kopplades till arealen från databasen.

Page 37: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

36

Totalt ca 40 000 ha av GIS-skiktens polygoner går inte att koppla till databasen. Dessa objekt ingår inte i frekvensanalysen (framför allt Östergötlands och före detta Malmöhus län).

3.2 Sammanställning av arealer

För varje typ av skogsmiljö summeras arealen biotop per ekoruta (motsvarar 5 x 5 km), län och inom traktgränserna. Arealerna sammanställs i tabeller och frekvensskikt. Här redovisas hur arealen biotop kopplas till respektive geografisk redovisningsenhet.

3.2.1 Naturtypskarteringen

Naturtypskarteringen är rasterskikt där arealen per skogstyp beräknas inom ekorutornas, länens och trakternas gränser. Arealen som är kopplad till exempelvis en ekoruta är därmed den areal som återfinns inom ekorutan och inte kopplat till antalet objekt i karteringen. Arealsammanställningarna för ekorutor baseras dels på den totala skogsarealen, dels på den strikt skyddade skogsarealen. För län och trakter sammanställs dessutom arealen inom naturreservat och nationalparker.

3.2.2 Nyckelbiotopsinventeringarna

I analysen av översiktliga skogstyper används arealen skogsmark (produktiv skog) i första hand, biotoparealen endast om den föregående saknas. För specifika skogstyper används biotoparealen det vill säga den geografiskt avgränsade arealen. Varje objekt kopplas till en geografisk redovisningsenhet, till exempel ekoruta eller län. Det innebär att ett objekt kan sträcka sig över flera ekorutor men arealen kopplas endast till en av dessa (figur 3.2).

Nyckelbiotoper från Skogsvårdsorganisationen och Karlstad stift

Objekten kopplas till den ekoruta och det län som är angivet i databasen (figur 3.2). För varje redovisningsenhet sammanställs objektens biotopareal och arealen skogsmark.

Nyckelbiotoper på Bolagsmark

För Sveaskog, AssiDomän, Holmenskog samt Bergvik skog öst och väst har objekten överförts till punktskikt via tabellernas X och Y koordinater. Objektens arealer kopplas till den ekoruta eller det län som punkten ligger inom (figur 3.2). Arealerna som sammanställs baseras på attributtabellernas arealuppgifter som är eller har antagits vara produktiv skogsmark (se bilaga 2).

3.2.3 Ängs- och hagmarksinventeringen

Det rikstäckande GIS-skiktet innehållande objekt med en naturtyp rastrerades till 25 m pixlar. Från rasterskiktet beräknades arealen inom varje ekoruta och län för naturtyperna. Arealen är därmed naturtypens verkliga utbredning inom ekorutan/länet. Objekt som innehåller flera naturtyper och skogsbeten i Jönköpings län kopplas till den geografiska redovisningsenhet där polygonens centrumpunkt ligger. Arealerna beräknas per naturtyp. Ett objekt kan därmed spänna över två eller flera ekorutor men dess areal kopplas endast till en av dessa.

Page 38: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

37

Figur 3.2 Objekt inom Nyckelbiotops-karteringarna kan sträcka sig in i flera ekorutor. Objektens areal kopplas till den ruta som är angiven i databasen (övre objektet kopplas till ruta 15 E 6b) eller till den ruta där centrumpunkten ligger (nedre objetet kopplas till ruta 15 E 4d). Det medför att omgivande rutor inte erhåller någon värdekärneareal från objekten trots att de sträcker sig in i dessa.

3.3 Sammanställning av artdata och artpoolsskikt

Antalet artfynd summeras per ekoruta, län och inom traktgränserna. Summeringar görs för antal fynd totalt, per organismgrupp, per länsunika arter och för arter med sydlig respektive nordlig utbredning. Artfynden motsvaras av en punkt som kopplas till den ekoruta, trakt eller län som punkten ligger inom. Artantalet har sedan sammanställts i tabeller och artpoolskartor.

Kolumner i Artpoolsskikten:

• Tot_art är det totala antalet fynd av arter inom artpoolen

• Nord_art är antalet fynd av arter med en nordlig utbredning

• Syd_art är antalet fynd av arter med en sydlig utbredning

• Lansunik_art är antalet fynd av arter som är unika för ett län

• Skalb_art är antalet fynd av skalbaggar

• Svamp_art är antalet fynd av svampar

• Moss_art är antalet fynd av mossor

• Lav_art är antalet fynd av lavar

• Efter_1980 är antalet fynd daterade efter 1980

Page 39: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

38

3.4 Frekvensskikt över värdekärnor

3.4.1 Översiktliga skogstyper

För varje översiktlig skogstyp skapas ett frekvensskikt. I skiktet redovisas summan av arealerna (hektar) per ekoruta från nyckelbiotopsinventeringarna och naturtypskarteringen. Den areal som överlappar mellan nyckelbiotopernas avgränsning och naturtypskarteringen är borträknad från naturtypskarteringens areal. Överlappen korrigeras genom att nyckelbiotopernas shapefiler med avgränsningar från vardera inventering läggs samman per skogstyp och rastreras till 25 m pixlar, det skapade rastret jämförs med aktuell skogstyp inom rastret från naturtypskarteringen och de pixlar som sammanfaller i båda underlagen sparas. Från detta ”minusraster” beräknas arealen per ekoruta och län. Den sammanlagda ”minusarealen” dras ifrån totalarealen inom fältet för naturtypskarteringen. Holmen skogs inventering ingår i denna korrigering i de fall objekten redovisats som polygoner. I resterande fall, där objekten representeras av en punkt, har de punkter som ligger inom objekt som karterats av naturtypskarteringen tagits bort från kolumnen med Holmens arealsammanställning.

Kolumner i frekvensskikten för de Översiktliga skogstyperna:

• SVO_ha är den sammanlagda arealen nyckelbiotoper och naturvärden från SVO:s databas. Arealen är beräknad från objektens skogsmarksareal i tabellerna och kopplad till den ekoruta som är angiven i databasen för varje objekt.

• Assi_ha är den sammanlagda arealen från Assi:s inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där angiven X och Y koordinat ligger.

• Svea_ha är den sammanlagda arealen från Sveaskogs inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där angiven X och Y koordinat ligger.

• Holmen_ha är den sammanlagda arealen från Holmen skogs inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där punkten ligger. Objekt som endast redovisas som punkter och överlappar med naturtypskarteringen är borttagna.

• Karls_ha är den sammanlagda arealen från inventeringen i Karlstad stift. Arealen är beräknad från objektens skogsmarksareal i tabellerna och kopplad till den ekoruta som är angiven i databasen för varje objekt.

• Bergv_ha är den sammanlagda arealen från Bergvik skog västs respektive östs inventering. Arealen är beräknad från databasernas information och kopplad till den ekoruta där angiven X och Y koordinat ligger.

• Nattyp_ha är den sammanlagda arealen från naturtypskarteringen. Den areal som överlappar med någon av nyckelbiotopsinventeringarna är borträknad. Arealen är beräknad inom ekorutornas avgränsning.

• Total_ha är en summering av ovanstående fält.

• Nbi_ha är en summering av nyckelbiotopsinventeringarnas arealer.

Page 40: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

39

3.4.2 Specifika skogstyper

Sammanvägda skikt skapas för 22 specifika skogstyper (tabell 3.2). Dessa skogstyper används i ArtDatabankens artfaktabas BIUS för att beskriva träd- och skogslevande arters biotoputnyttjande. Sammanvägningen är en summering av arealerna per ekoruta från nyckelbiotopsinventeringarna.

3.4.3 Trädbärande ängs- och hagmarker

Sammanslagna skikt skapas för två typer:

• Ekhage (skogstyperna hed- och ängsekskog i nyckelbiotopsinventeringarna och ekhage i ängs- och hagmarksinventeringen)

• Betad skog (skogsbete i nyckelbiotopsinventeringarna och betad skog i ängs- och hagmarksinventeringen)

Sammanvägningen är summan av arealerna per ekoruta från nyckelbiotopsinventeringarna och ängs- och hagmarksinventeringen där denna inte överlappar med NBI. GIS-skikten med objektens avgränsningar från varje nyckelbiotopsinventering läggs samman per naturtyp och rastreras (25 x 25 m pixlar). Ängs- och hagmarksobjekt som helt utgörs av aktuell naturtyp läggs samman med de objekt som har flera naturtyper men där aktuell naturtyp ingår och rastreras (25 x 25 m pixlar). Rastren jämförs och ett ”minusraster” skapas från överlappande arealer. Från detta ”minusraster” beräknas arealen per ekoruta och denna areal dras ifrån arealen inom fältet för ängs- och hagmarksinventeringen. Eftersom denna tidigare areal kan ha varit baserad på databasens uppgifter

Kolumner i frekvensskikten för de Specifika skogstyperna:

• SVO_ha är den sammanlagda arealen nyckelbiotoper och naturvärden från SVO:s databas. Arealen är beräknad från objektens totala biotopareal i tabellerna och kopplad till den ekoruta som är angiven i databasen för varje objekt.

• Assi_ha är den sammanlagda arealen från Assi:s inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där angiven X och Y koordinat ligger.

• Svea_ha är den sammanlagda arealen från Sveaskogs inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där angiven X och Y koordinat ligger.

• Holmen_ha är den sammanlagda arealen från Holmen skogs inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där punkten ligger.

• Karls_ha är den sammanlagda arealen från inventeringen i Karlstad stift. Arealen är beräknad från objektens totala biotopareal i tabellerna och kopplad till den ekoruta som är angiven i databasen för varje objekt.

• Bergv_ha är den sammanlagda arealen från Bergvik skog västs inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där angiven X och Y koordinat ligger.

• Total_ha är en summering av ovanstående fält.

Page 41: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

40

och inte på objektets geografiska avgränsning förekom det att den nya arealen blev negativ, i dessa fall sattes arealen till noll.

Utöver de sammanvägda skikten skapas ett separat frekvensskikt för Ängs- och hagmarksinventeringen med information om areal per naturtyp och total areal trädbärande ängs- och hagmarker i separata fält. De naturtyper som ingår är; Annan träd- och/ eller buskbärande hagmark, Betad skog, Björkhage, Blandlövhage, Ekhage och Träd- och buskbärande äng.

3.4.4 Total areal skoglig värdekärna

Ett frekvensskikt sammanställer det totala utfallet för analyserna där översiktliga och specifika skogstyper summeras i separata fält. Vardera fält är en summering av fältet ”total_ha” från de ingående skogstypernas frekvensskikt. Sammanställningen av översiktliga skogstyper är en bild av den totala arealen skoglig värdekärna oavsett skogstyp. Sammanställningen av specifika skogstyper ska däremot ses som en redovisning av hur indata är fördelat geografiskt eftersom samma objekt kan förekomma i flera av skogstyperna och därmed räknas dubbelt.

3.4.5 Naturtypskarteringen och strikt skyddad areal

Baserat på naturtypskarteringen är två separata frekvensskikt sammanställda. Ett redovisar den totala ytan som karterats och ett redovisar arealen strikt skyddad skog inom naturreservat och nationalparker. I båda frekvensskikten återfinns arealen för vardera skogstyp per ekoruta i separata fält.

Kolumner i frekvensskikten för Trädbärande ängs- och hagmarkstyper:

• SVO_ha är den sammanlagda arealen nyckelbiotoper och naturvärden från SVO:s databas. Arealen är beräknad från objektens totala biotopareal i tabellerna och kopplad till den ekoruta som är angiven i databasen för varje objekt.

• Assi_ha är den sammanlagda arealen från Assi:s inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där angiven X och Y koordinat ligger.

• Svea_ha är den sammanlagda arealen från Sveaskogs inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där angiven X och Y koordinat ligger.

• Holmen_ha är den sammanlagda arealen från Holmen skogs inventering. Arealen är beräknad från databasens information och kopplad till den ekoruta där punkten ligger.

• Karls_ha är den sammanlagda arealen från inventeringen i Karlstad stift. Arealen är beräknad från objektens totala biotopareal i tabellerna och kopplad till den ekoruta som är angiven i databasen för varje objekt.

• AoH_ha är den sammanlagda arealen per naturtyp från Ängs- och hagmarksinventeringen. Arealer som överlappar med någon av nyckelbiotopsinventeringarna är borträknade.

• Total_ha är en summering av ovanstående fält.

Page 42: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

41

3.5 Traktanalys

Traktanalyser görs för de översiktliga skogstyperna. Tre analyser görs för varje skogstyp, den första baseras på arter, den andra baseras på nyckelbiotopsförekomst och den tredje baseras på total biotopförekomst. Indata till analyserna är frekvensskiktens uppgift om total biotopareal och summerad nyckelbiotopsareal samt artpoolsskiktens totala antal artfynd.

Analysen körs med hjälp av en automatiserad algoritm som består av åtta steg. Den baseras på statistisk fördelning av arealer och antalet arter inom frekvens- respektive artpoolsskikten. Eftersom de olika skogsmiljöerna förekommer i olika omfattning i landskapet kommer värdena för percentilerna vara olika för de olika skogstyperna, de aktuella värdena presenteras i tabell 3.3 –3.5. Resultatet av traktalgoritmen illustreras i figur 3.3.

Traktanalys steg för steg (för analysen av arter byts areal mot antal arter):

1. Frekvensfördelningen av ekorutor med avseende på arealen av den aktuella skogsmiljön beräknas.

2. De ekorutor som har en större areal än 99%-percentilen identifieras som klass 1-objekt (ekorutor som har störst mängd av biotoptypen).

3. De polygoner som har en större areal än 98%-percentilen men en mindre areal än 99%-percentilen identifieras som klass 2-objekt (ekorutor som har näst störst mängd av biotoptypen).

4. Sammanhängande regioner av klass 1-objekt avgränsas, som sammanhängande räknas objekt inom 5 km från varandra.

5. Alla regioner som endast innehåller en isolerad ekoruta i klass 1 filtreras bort.

6. Resterande regioner tillåts växa genom att intilliggande polygoner av klass 1 eller 2 läggs till. Denna stegvisa tillväxt fortlöper tills regionerna inte kan växa mer eftersom de erhållna regionerna inte tangerar till ekorutor av tillräckligt hög kvalitet.

7. De erhållna regionerna tillåts växa ytterliggare ett steg (3 km) utan hänsyn till areal. På detta vis sammanfogas separata men närliggande regioner till större enheter.

8. Regionernas omkrets identifieras och omvandlas till polygoner som var och en beskriver en trakt med extra hög täthet av skogsmiljön.

Page 43: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

42

Figur 3.3 Metodiken som använts för att avgränsa trakter illustreras här genom ett utsnitt från traktanalysen av granskog. Varje ruta motsvarar 5 x 5 km. Vänster: Rutor över 99 % percentilen (röda) och rutor mellan 98 - 99 % percentilen (orange) identifieras. Utifrån områden med minst två sammanhängande (inom 5 km) röda rutor växer området vidare till att innefatta även oranga rutor inom 5 km. När området inte kan växa mer buffras yttergränsen med 3 km (grå bakgrund). Höger: Rutor helt inom den buffrade gränsen utgör en trakt (grått fält) med extra hög täthet av granskog.

Page 44: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

43

Tabell 3.3 Maximal areal per ekoruta och biotoptrakternas gränsvärden (99%- och 98%-percentilerna) angivet i hektar för de undersökta skogstyperna. Analys utifrån skogstypernas totala areal inom frekvensskikten.

Skogstyp Gränsvärde 1(ha) Gränsvärde 2 (ha) Max areal (ha) Ädellövskog 50 31 417

Barrblandskog 149 88 957

Barrsumpskog 43 26 327

Granskog 199 115 1466

Lövblandad barrskog 115 72 636

Lövsumpskog 14 9 238

Tallskog 205 121 1631

Triviallövskog med ädellövinslag 15 9 104

Triviallövskog 53 36 266

Tabell 3.4 Maximal areal per ekoruta och nyckelbiotoptrakternas gränsvärden (99%- och 98%-percentilerna) angivet i hektar för de undersökta skogstyperna. Analys utifrån skogstypernas nyckelbiotopsareal inom frekvensskikten.

Skogstyp Gränsvärde 1(ha) Gränsvärde 2 (ha) Max areal (ha) Ädellövskog 32 22 282

Barrblandskog 42 28 957

Barrsumpskog 25 16 224

Granskog 57 38 1465

Lövblandad barrskog 26 18 346

Lövsumpskog 9 6 113

Tallskog 38 24 870

Triviallövskog med ädellövinslag 9 5 91

Triviallövskog 24 17 194

Tabell 3.5 Maximalt antal arter per ekoruta och arttrakternas gränsvärden (99%- och 98%-percentilerna) angivet i artantal för de undersökta skogstyperna.

Skogstyp Gränsvärde 1 Gränsvärde 2 Max antal Ädellövskog 55 38 293

Barrblandskog 56 38 302

Barrsumpskog 31 23 122

Granskog 14 11 49

Lövblandad barrskog 36 26 145

Lövsumpskog 58 40 301

Tallskog 20 16 58

Triviallövskog med ädellövinslag 21 17 67

Triviallövskog 22 18 75

Page 45: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

44

3.6 Sammanställning av värdetrakter

3.6.1 GIS-skikt

Resultatet från de tre traktanalyserna utgör tillsammans det sammanlagda förslaget till värdetrakter för skogstypen. Trakttyperna läggs samman per skogstyp och inbördes gränser tas bort. Varje ”nytt” område identifieras med ett löpnummer. Det sammanlagda förslaget till värdetrakter är de ekorutor som ligger helt inom dessa områden (figur 3.4).

Figur 3.4 Den sammanlagda trakten byggs upp av resultatet från tre traktanalyser; antalet arter, totala arealen biotop och arealen biotop inom nyckelbiotopsinventeringarna. I kartorna presenteras en yttre gräns för att trakten ska vara lätt att identifiera i kartor som täcker hela landet, framför allt för att ekorutor som ligger diagonalt sammanbundna ska identifieras till en sammanhängande trakt. Trakten utgörs dock endast av ekorutor som ligger helt inom gränsen (gråfärgade i bilden), detta område beskrivs vidare i trakttabellerna.

3.6.2 Statistiksammanställning

Det sammanlagda förslaget till värdetrakter beskrivs närmare med avseende på värdekärnor och artinnehåll. Arealen värdekärnor och antalet arter summeras för de ingående ekorutorna. Uppgifterna hämtas från frekvens- och artpoolsskikten för översiktliga respektive specifika skogstyper. Därutöver ges en allmän landskapsbeskrivning baserat på GSD Marktäckedata, kNN och Storområdeskarteringen. Trakterna kan baseras på antingen ett eller flera av underlagen. Hur stor andel som utgörs av art- respektive någon av biotoptrakterna anges i procent. För varje trakt anges också vilket eller vilka län den ligger inom baserat på ingående ekorutors mittpunkt.

Page 46: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

45

Uppgifter i tabellerna med trakternas värden:

• Län som berörs av trakten.

• Total areal (ha) för trakten.

• Areal värdekärna (ha) beräknas från frekvensskikten baserat på total areal och nyckelbiotopsinventeringarnas areal för den översiktliga skogstypen och baserat på total areal för de specifika skogstyper som sorterar under denna.

• Areal värdekärna i naturreservat och nationalparker (ha) nedanför fjällnära gränsen. Beräknas utifrån naturtypskarteringens raster för dessa objektstyper och redovisar areal av aktuell skogstyp inom trakten.

• Areal strikt skyddad värdekärna (ha). Beräknas utifrån naturtypskarteringens raster för strikt skyddad skog och redovisar areal av aktuell skogstyp inom trakten.

• Antal arter beäknas från artpoolsskikten för totala antalet arter och per organismgrupp för den översiktliga skogstypen och det totala antalet arter för de specifika skogstyper som sorterar under denna.

• Antalet unika arter för trakten.

• Id på den mest lika trakten utifrån artsammansättning inom den analyserade skogstypen.

• Andel (%) av traktens arter som finns i den mest lika trakten.

Uppgifter i tabellen med landskapsbeskrivning:

• Andel art/biotoptrakt (%) beräknas utifrån antalet ekorutor av traktens totala antal rutor som föll ut i art- respektive någon av biotoptraktanalyserna.

• Areal naturreservat och nationalparker inom trakten (ha). Hela arealen ingår oavsett markslag. Baseras på ett raster (25 x 25 m pixlar) med objektens totala areal.

• Areal Natura 2000 område inom trakten (ha). Hela arealen ingår oavsett markslag. Baseras på ett raster (25 x 25 m pixlar) med objektens totala avgränsning (objekten överlappar ofta reservat och nationalparker).

• Areal orörd skog inom trakten (ha). Arealen redovisas endast för norra Sverige och beräknas utifrån storområdeskarteringen.

• Markslagsarealer från GSD Marktäckedata (ha) inom trakten. Baseras på ett rikstäckande raster (25 x 25 m pixlar) uppdelat på skog, vatten, myr och övrig mark.

• Skogsmarksarealer och deras medianålder inom trakten. Vuxen skog från GSD Marktäckedata grupperas i lövskog, blandskog och barrskog inom trakten. Varje grupp utgör det område som medianåldern beräknas inom. Medianåldern beräknas från åldersskiktet inom kNN. Båda rasterskikten har en pixelstorlek på 25 x 25 m.

Page 47: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

46

Page 48: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

47

4. Rekommendationer Resultaten som redovisas ger goda indikationer på geografisk fördelning och förekomstmönster av värdekärnor och rödlistade arter i skogsmark. Sammanställningen är däremot inte en fullständigredovisning över digitala skogliga naturvärdesdata. Det finns en stor mängd lokal och regional information utöver den nationella, till exempel inom ramarna för länsstyrelsernas inventeringsverksamhet. Det finns och kommer att tas fram ytterligare nationella karteringar som kan ge kompletterande information på samma sätt som en anpassning av analyserna utifrån lokala förutsättningar eller biotopslag kan fördjupa kunskapen om arters och värdekärnors förekomstmönster. Arbetsmodellen som presenteras i denna rapport och det levande arbetsmaterial i form av GIS-skikt och tabeller som bifogas på CD (se bilaga 4-6) rekommenderas för vidare analyser.

4.1 Förbehåll och brister

4.1.1 Är underlaget värdekärnor?

En viktig ambition i arbetet har varit att använda så mycket information som möjligt ur befintliga underlag. De objekt som ingår i analyserna är skogar med högre värden än det omgivande vardagslandskapet men någon inbördes uppdelning utifrån hur höga värden som finns har inte gjorts.

I inventeringsunderlaget från nyckelbiotopsinventeringarna ingår till exempel både nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden. Objektstyperna beskriver en skillnad i kvalitet inom vardera inventering och det kan också finnas en viss skillnad i vad som räknas som värdekärna mellan de olika aktörernas inventeringar.

I underlaget från naturtypskarteringen ingår hela arealen reservat och nationalparker i analysen. Det medför att skogar som inte skyddats primärt för sina höga skogliga värden kan ingå i resultatet. Ett känt exempel är naturreservatet Glaskogen i Värmlands län. Här ger stora arealer trivial skog upphov till trakter för tall, gran och barrblandskog. Trakten för tallskog baseras också på data från omgivande nyckelbiotoper och trakten för barrblandskog baseras också på artfynd medan grantrakten baseras nästan enbart på arealer inom reservatet. Det kan finnas fler tveksammma områden i underlaget som måste bedömmas från fall till fall. Det finns dock inget mer enskilt reservat i Glaskogens storlek med stora arealer oskyddad skog. I många fall har även den oskyddade skogen inom reservaten (till exempel i Stockholms skärgård) värdekärnekvalité. Naturvårdsområden ska inte ingå men av misstag har Brattforsheden i Värmland kommit med på grund av att det felaktigt hamnat i kategorin naturreservat i naturvårdsregistret.

Endast rödlistade arter har tagits med i analysen. Många rödlistade arter är i behov av bevarandeåtgärder, till exempel formellt skydd eller speciell skötsel. Eftersom många fodrar stora arealer (eller höga kvantiteter av speciella mikrohabitat) med skogsmark av hög kvalité så indikerar deras förekomst ofta områden där den biologiska mångfalden är som tätast. I urvalet från ArtDatabankens databas ingår både gamla och nya fynd. De flesta fynden är trots allt relativt färska (daterade 1980 och framåt) i och med att endast koordinatsatta fynd ingår i analysen. Men det finns en risk att de fynd som är med inte visar på befintliga artförekomster. ArtDatabanken kommer med

Page 49: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

48

en reviderad rödlista under 2005 vilket kan ge andra förekomstmönster i och med att arter utesluts eller lyfts in.

Innan resultatet tolkas och används vidare behövs en bedömning av underlagens kvalitet i det område som du är intresserad av. Det finns mer information i GIS-skikt och tabeller än vad som redovisas i rapporten. Börja med att undersöka vilka indata som ligger till grund för ett områdes arealfördelning. Frekvensskikten redovisar arealen per indataunderlag och ekoruta i olika fält. Genom att visualisera arealen värdekärna baserat på de olika fälten får man en snabb överblick över hur de inbördes underlagen påverkar olika geografiska områden. Frekvensskiktet med strikt skyddad skog inom naturtypskarteringen kan komplettera bilden. Låg andel värdekärna i detta skikt jämfört med totalskiktet kan därmed indikera att en stor andel av värdekärnorna baseras på arealer med oskyddad skog. Tabellerna redovisar motsvarande information summerat länsvis. Värdekärnornas kvalitet kan också variera mellan skogstyperna beroende på vilka urvalskriterier eller vilken metodik som använts vid inventeringen/karteringen.

Artpoolsskikten redovisar antalet arter per ekonomiskt kartblad knutna till olika organismgrupper och det totala artantalet. Genom att visualisera de olika organismgrupperna kan man få en snabb överblick över hur de olika organismgrupperna påverkar den geografiska fördelningen i området. I skikten finns även information om antalet artfynd som är aktuella (registrerade efter 1980) samt om det ingår länsunika arter eller arter som har en nordlig/sydlig utbredning vilket kan förtydliga bilden av särskilt viktiga områden inom en region (figur 4.1).

4.1.2 Hur påverkar skogstypsindelningen?

Genom att dela in underlaget i skogstyper har i vissa fall objekt som finns med i inventeringarna inte kunnat tas med i analyserna på grund av bristfälliga attributdata. Hur det påverkar analyserna av respektive skogstyp beror i stor utsträckning på vilka underlag som ligger till grund för det område som är aktuellt och vilka urvalskriterier som har varit möjliga i detta underlag. Från naturtypskarteringen utesluts till exempel hyggen från värdekärnearealen. Hyggen är karterade genom en analys av skogsbestånd som försvunnit mellan en tidsperiod om ca 10 år (mellan runt år 1990 till omkring år 2000) och inbegriper andra förändringar i skogen än kalavverkning, till exempel brandfält och vindfällen. Ett tydlig exempel är brandfältet i Tyresta nationalpark som inte räknas som värdekärna i denna sammanställning. Komplettera därför bilden av de olika underlagens kvalitet med en bedömning av vilka urvalskriterier som använts i din region (bilaga 2). I frekvensskikten för naturtypskarteringen finns arealen hygge i ett separat fält som tillsammans med lokalkännedom kan användas för att hitta störda miljöer med höga naturvärden. Det finns säkert också fall där objekt sorterats in under fel skogstyp eller där skogstypsindelningen inte känns relevant. Frekvensskiktet med den sammanlagda arealen för alla översiktliga skogstyper kan användas för att se aggregationer av skogliga värdekärnor oavsett skogstyp. Arealerna från de olika frekvensskikten kan också summeras i andra grupperingar. Om de översiktliga skogstyperna i stället är allt för grova ger de specifika skogstypernas frekvensskikt en kompletterande bild. I vilken utsträckning dessa underlag är relevanta varierar i landet utifrån vilka underlag som finns att tillgå och i vilken utsträckning dessa underlag har kunnat delas upp på specifika skogstyper.

Artpoolsskikten för de översiktliga skogstyperna är i vissa fall allt för vida för att ge vägledning i vilka biotoper som kan behöva skydd. De specifika artpoolerna ger i dessa fall en kompletterande bild av hur arter som är knutna till vissa träd fördelar sig. Alla översiktliga artpooler är trots allt en indikation på höga värden som med fördel kan jämföras med varandra och med flera av biotopfrekvenserna.

Page 50: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

49

Figur 4.1 Olika möjligheter att visualisera och analysera artpoolerna. Överst från vänster totala artpoolen för granskog, mitten ett urval av nordliga arter knutna till gran och höger sydliga arter. Nederst från vänster länsunika arter för granskog, mitten granskog mager och höger granskog rik.

Page 51: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

50

4.1.3 Hur ska man tolka låga och höga frekvenser?

Frånvaro av arter eller habitat eller låga frekvenser är inte entydigt en brist på habitat eller arter. Det kan i lika stor utsträckning eller helt bero på brist i indata. Ett tydligt exempel på detta är avsaknaden av nyckelbiotopsinventeringen på SCA:s marker. Även i områden där det finns underlag underskattas sannolikt frekvensen värdekärna och artantal.

Figur 4.2 Ekorutor utan indata färglagda i grönt och blått. Till vänster biotoper och till höger arter. Områdena kan indikera brist på arter och habitat eller kunskapsluckor. Ekoblad som saknar biotopdata finns listade i dBase-filen (tabell) som kopplar till GIS-skiktet ”biotop_frekvens”

Kunskapsläget om rödlistade arters utbredning i Sverige är mycket större än vad ArtDatabankens databas visar. Det finns fortfarande stora datamängder runt om i landet som inte hunnit registreras. Andelen arter utan registrerade fynd är som förväntat större för kategorin Kunskapsbrist (54%) än för övriga hotkategorier (17%) där skillnaderna i representativitet faktiskt inte skiljer sig nämnvärt. Arters kända utbredning återspeglar många gånger vilka områden som besökts flitigt av experter

Page 52: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

51

och inventerare genom tiderna. Representativiteten, det vill säga i vilken omfattning arters geografiska utbredning är täckt, i databasen påverkas givetvis också av detta fenomen. Dessutom kan det finnas regionala skillnader i rapporteringsfrekvens. Kindvall m fl (2002) visade att det generellt sett saknas fynduppgifter för större andelen av arter i län med större antal rödlistade arter. Därför var representativiteten förhållandevis dålig i till exempel Skåne och Kalmar län som är de län med flest rödlistade arter, medan Jönköpings, Jämtlands och Kronobergs län hade en förhållandevis god täckning men förhållandevis lågt artantal. Högst antal fynd per art fanns och finns trots detta registrerat från Skåne och Östergötlands län. Förhållandena kan ha ändrats och vara något annorlunda för de arter som ingår i denna rapport i och med att antalet registrerade fynd växer för varje år.

Tabell 4.1 Areal värdekärna i analysen av översiktliga skogstyper och nyckelbiotopernas andel av underlagsmaterialet.

Länsnamn Areal (ha) Andel NBI

Stockholms län 37 575 48%

Uppsala län 30 380 34%

Södemanlands län 18 659 50%

Östergötlands län 25 013 61%

Jönköpings län 16 869 41%

Kronobergs län 21 367 56%

Kalmar län 27 480 44%

Gotlands län 17 392 37%

Blekinge län 10 054 32%

Skåne län 16 466 33%

Hallands län 15 700 37%

Västra Götalands län 54 586 34%

Örebro län 24 766 39%

Västmanlands län 17 108 27%

Södra Sverige 333 415 41%

Värmlands län 67 658 39%

Dalarnas län 92 582 40%

Gävleborgs län 47 277 49%

Västernorrlands län 47 020 36%

Jämtlands län 67 220 57%

Västerbottens län 119 158 27%

Norrbottens län 292 706 13%

Norra Sverige 733 622 29%

Totalt 1 067 037 33%

Page 53: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

52

Kontrollinventeringen av nyckelbiotoper visade att det fanns fem gånger större areal nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt i landskapet mot vad som var känt från de genomförda inventeringarna (Skogsstyrelsen 2001). Oavsett om den kända arealen nyckelbiotoper var hög eller låg i provytorna hittade man större arealer i kontrollinventeringen. Förhållandet mellan provytornas täthet, eller den relativa ”arealfrekvensen” var oförändrad, det vill säga tidigare kända områden med hög täthet hade även vid kontrollinventeringen högst täthet av nyckelbiotoper. Nytillskottet av nyckelbiotoper var däremot procentuellt sett större i provytor med låga tätheter. Generellt kan man tolka frekvensskikten på motsvarande sätt, där det finns mycket finns det mer men kunskapsluckorna är större i områden med låga frekvenser. Undantaget är områden där vi vet att vi helt saknar underlag, till exempel från vissa markägare. Helt ”vita” områden i underlaget är därför viktiga att känna till eftersom de indikerar var de största kunskapsluckorna finns (figur 4.2).

Det fanns en nord-sydlig gradient i kontrollinventeringen. I norra Sverige var endast 16 % av nyckelbiotopernas areal tidigare känd medan 29 % var känd sedan tidigare i södra Sverige. Till norra Sverige räknades Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län och norrut. Samma mönster återfanns oberoende av markägare. Detta indikerar att arealen värdekärnor i nyckelbiotops-inventeringarna är underskattad i norra Sverige i förhållande till arealen värdekärnor i söder. I snitt utgör arealer från nyckelbiotopsinventeringarna en tredjedel av kunskapsunderlaget i Sverige, andelen är lägre i norr än i söder men varierar mellan länen (tabell 4.1). Jämtland är det län i norra Sverige som har störst andel av sin värdekärneareal baserad på nyckelbiotopsinventeringarna. I vilken omfattning naturtypskarteringen fångar upp kända värdekärnearealer beror på länsstyrelsernas inrapportering till Naturvårdsverket och bedöms bäst regionalt.

I sammanställningarna av de översiktliga skogstyperna används arealen produktiv skogsmark. I nyckelbiotopsinventeringarna är detta en areal som bestämts i fält. Produktiv skog inom naturtypskarteringen karteras genom att impediment klassas och räknas bort. Skogsmark avgränsas av allmänna kartor. Inom skogsmark karteras impediment genom att glesa (ljusa i satellitbilden) skogar identifieras. Dessa ljusa områden har en tendens att svälla ut i satellitbilder. Deras höga reflektans av solljuset påverkar enskilda pixlar även om objekten är mindre vilket ibland medför att arealen impediment överskattas. Inom klassen impediment ingår förutom skogliga impediment (ff a glesa skogar på myr och hällmarker) andra ljusa objekt som till exempel nyröjda hagmarker, parkeringar och skogsbilvägar. De sistnämnda får ofta en bredd av en pixel, det vill säga 25 m trots att de i verkligheten är mycket smalare.

Eftersom arealen värdekärna i sammanställningen av de översiktliga skogstyperna endast omfattar produktiv skogsmark kan vissa typer av skogliga habitat till exempel hällmarksskogar, myrobjekt och hagmarker vara underskattade. Från nyckelbiotopsinventeringarna är arealen skogsmark inom objekten medräknad medan arealen inäga, häll och myr inte ingår. Från naturtypskarteringen har klassen impediment uteslutits. I viss utsträckning kan de specifika skogstypernas utbredning som beräknas utifrån objektens totala avgränsning ge en kompletterande bild av dessa naturtyper (till exempel hällmarkstallskog och löväng). Frekvensskiktet för naturtypskarteringen innehåller information om arealen impediment.

4.1.4 Vad beskriver trakterna?

Trakterna är de områden med högst koncentration av värdekärnor och/eller antal arter utifrån det underlagsmaterial som använts. De är ett första förslag till värdetrakter som bör preciseras och kompletteras med lokal och regional kunskap.

Den viktigaste informationen för att bedöma trakternas relevans är erfarenhet och lokalkännedom, men det finns också hjälp att få i underlagsmaterialet. Trakterna byggs upp av tre analyser.

Page 54: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

53

Resultatet av de enskilda analyserna finns bifogade som GIS-skikt och ger en fingervisning om vilka underlag som bör granskas vidare. Tabellsammanställningen ger också information om vilka typer av värden som återfinns inom trakten, hur mycket som redan är skyddat och i vilken omfattning trakten bygger på art- respektive biotopdata. Trakterna fångar däremot inte upp mosaiker av värden eftersom analyserna görs per skogstyp. För att hitta koncentrationer av höga värden generellt bör alla utpekade trakter jämföras med frekvensskikten för total areal värdekärna och flera artpooler. Omvänt kan frekvens- och artpoolsskikt för de specifika skogstyperna visa andra intressanta koncentrationer eller hjälpa till att dela upp stora trakter i mindre mer enhetliga områden.

De olika trakterna ger svar på olika frågeställningar. De trakter som baseras endast på nyckelbiotopsdata fångar i större omfattning upp koncentrationer av oskyddade värdekärnor, medan de som baseras på total biotopfrekvens kan visa på områden runt befintliga naturreservat som kan behöva stärkt skydd. Trakter som baseras endast på artdata betyder inte alltid att det finns några värdekärnor av aktuell skogstyp inom området eftersom arterna i flera fall kopplas till ett visst substrat. Även om den skogstyp som trakten kopplas till inte återfinns i några värdekärnor inom trakten visar trakten på en koncentration av rödlistade arter som kanske kan förklaras av andra värden, såsom strukturer, processer eller andra naturtyper. Underlagens aktualitet är en viktig informationskälla när trakternas relevans bedöms. Värden inom framför allt art- men också biotoptrakter kan ha gått förlorade sedan sammanställningen.

Frekvensskikten över specifika skogstyper kan indikera värdetrakter men i dagsläget presenteras inte trakter för dessa skogstyper. Orsaken är att underlaget på nationell nivå inte bedöms vara av tillräcklig omfattning. Regionalt kan vissa typer vara så väl kartlagda att de kan analyseras vidare, i andra regioner blir analysen mycket bättre om indata först kompletteras. Befintligt underlag kan också efter regionala kvalitetsbedömningar grupperas annorlunda och analyseras på nytt. Förslag på kompletteringar och regionala anpassningar ges i kapitel 4.2.

4.2 Fortsatt arbete

4.2.1 Komplettering av underlaget

Analyser och resultat kan med fördel kompletteras både nationellt och på regional nivå. Särskilt viktiga är regionala och lokala inventeringar som kompletterar helhetsbilden av värdekärnornas och rödlistade arters förekomst.

Kompletteringar av underlaget förutsätter att de olika underlagen kan beskrivas i några natur- eller skogsmiljöer som är jämförbara. Det underlättar om de överensstämmer med dem som presenteras i denna rapport men andra grupperingar eller urval kan vara bättre på regional nivå. Listan på kompletterande data kan göras lång. Några exempel är andra artdata i form av rödlistade kärlväxter, signalarter eller atlasinventeringen (Svensson m fl 1999) eller andra biotopdata i form av regionala biotopkarteringar av kalkbarrskogar eller ädellövskog, inventeringar av grova träd med flera.

Kunskapen om de rödlistade arternas hotbild och aktuella status ökar för varje år. Rödlistan uppdateras var femte år och en ny utgåva kommer under 2005. Även registreringen av artfynd sker kontinuerligt inte minst via artportalen. Artpoolerna kommer därför behöva uppdateras med jämna mellanrum.

Page 55: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

54

Analyserna fokuserar på rena skogsmiljöer men ur naturvårdsbiologisk synvinkel är andra trädbärande miljöer i många fall minst lika viktiga för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Ett helt färskt underlag har nu tagits fram genom den nationella Ängs- och betesmarksinventeringen (Jordbruksverket 2005). Detta bör ersätta det äldre material från ängs- och hagmarksinventeringen som använts i dessa sammanställningar. Den nya inventeringen rapporterar att 12 000 ha inom den äldre inventeringen inte längre håller tillräcklig kvalitet för att komma med. I den nya Ängs- och betsmarksinventeringen rapporteras även grova träd i de marker som inventerats vilket kan analyseras tillsammans med andra trädinventeringar som genomförts regionalt. Metoden att sammanställa befintlig kunskap om kända värdekärnor är också användbar för andra naturmiljöer som kan kombineras med dessa resultat eller ge en kompletterande bild av värdetrakter.

4.2.2 Analys av omgivande landskap

Resultaten från de befintliga analyserna visar ”endast” var kända förekomster av habitat och arter finns och säger därmed ingenting om det omgivande landskapet. Vissa trakter med förhållandevis hög koncentration av värdekärnor av ädellövskog kan till exempel ha en omgivning som utgörs till stora delar av granskog. En jämförande bild av skogs- och naturtypernas fördelning i hela landskapet är viktig för att beskriva värdekärnornas funktion i ett landskapsekologiskt sammanhang och är en bra hjälp vid justeringen av traktgränserna. Viktiga underlag är avgränsningar av naturgeografiska regioner, berggrunds- och jordartskartor som kan kombineras med något av de nya riks- eller regiontäckande produkter som baseras på satellitbildsanalys. Även information från allmänna kartor kan nyansera bilden. En indirekt frekvensanalys av miljöer som erfarenhetsmässigt hyser koncentrationer av skyddsvärda träd presenteras i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Analysen fångar upp antal herrgårdar, slott, kyrkor och potentiella alléer per ekonomiskt kartblad (Naturvårdsverket 2004c, sidan 38 och 41).

kNN kan enskilt ge en ”frekvensbild” av olika skogstyper eller gammal skog. Ett sätt att använda skattningarna kan vara att beräkna medelvärden per ekonomiskt kartblad och jämföra detta med frekvensskikten över kända värdekärnor. Figur 4.3 visar skogens medianålder per ekoruta för norra Sverige och de erhållna traktförslagen för de översiktliga skogstyperna. Områden med relativt hög medianålder utanför traktförslagen kan visa på intressanta områden att undersöka vidare för att komplettera analysen. En översiktlig utvärdering av hur kNN kan användas som underlag för frekvensanalyser har gjorts inom FaSN-projektet. Resultatet redovisas i bilaga 7 på bifogad CD.

I samband med Naturtypskarteringen av skyddade områden karterades även naturtypernas fördelning inom hela länen. Karteringen fokuserar på skog i naturreservat och nationalparker och har därmed styrts in på att fånga upp äldre skogar och skyddsvärda skogstyper. Detta medför att yngre skogar och produktionsskogar är karterade med lägre noggrannhet. Materialet skulle kunna analyseras tillsammans med information om skogens ålder, till exempel storområdesinventeringen. Genom att acceptera naturtypskarteringens klassning i de områden där skogen är vuxen skulle en frekvensanalys kunna ge en bild av ”översiktliga skogstypernas” fördelning per ekonomiskt kartblad, arealen hygge och ungskog samt arealen icke skog.

Page 56: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

55

Figur 4.3 Medianålder per ekoruta beräknad utirån kNN-skattningen och det sammanlagda traktförslaget för de översiktliga skogstyperna. Skattningen är inte fullständig ovan fjällnära gränsen.

Page 57: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

56

Figur 4.4 Exempel på rikstäckande underlag baserade på satellitbildsanalys över samma område i Östergötlands län. Till vänster GSD Marktäckedata som fokuserar på markanvändning, skogen delas upp efter markslag, barr respektive lövandel och ålder/höjd. Röda nyanser är exploaterade ytor till exempel orter, blåa nyanser är vatten och gula nyanser öppna marker (här framför allt jordbruksmark). I mitten Naturtypskarteringen som fokuserar på trädslagsblandning inom vuxen skog. Till höger kNN-skattningen av skogens ålder, övriga markslag ingår inte i karteringen.

4.2.3 Analys av omgivande landskap och trakter i Västernorrlands län

I Västernorrlands län började man arbetet med att hitta värdetrakter före FaSN presenterat några resultat. Man valde ett annat angreppssätt som kan var ett alternativ till att hitta potentiella trakter som inte fångas upp av FaSN, för att värdera hur heltäckande befintlig kunskap är eller som en hjälp att avgränsa föreslagna trakter. Analysen fokuserade (i ett första steg) på att hitta värdetrakter för granskog och baseras på biotopdata med utgångspunkt i värdekärnornas storlek och inbördes avstånd till varandra. Två typer av indata användes; dels för länsstyrelsen redan kända värdekärnor, dels heltäckande landskapsinformation från naturtypskarteringen, storområdeskarteringen och ålder inom kNN-skattningen.

Den heltäckande landskapsinformationen kontrollerades och kalibrerades mot kända områden. Inom Naturtypskarteringen användes både skogstypen barrblandskog och granskog för att fånga upp värdefulla granområden. Åldersskattningen inom kNN kalibrerades per satellitscen för att hitta tröskelvärden som avgränsade gammal skog från yngre (ålder > = tröskelvärde är gammal skog). Storområdesanalysen användes för att ytterligare skärpa upp analysen av gammal skog genom att rensa bort gallrade bestånd.

Page 58: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

57

Kända värdekärnor var avgränsade som polygoner och baserades på skyddade områden, nyckelbiotopsinventeringar och länsstyrelsens inventeringsverksamhet. Områdena som helhet är redan beskrivna som värdefull skog och därför antogs all granskog inom dessa områden utgöras av värdekärna. De kända värdekärnorna rastrerades och de som överlappade med naturtypskarteringens skogstyper granskog och barrblandskog klassades som ”gran i värdekärnor”. På resultatet gjordes en områdesanalys (neighborhood analysis), där andelen granvärdekärna inom en radie av 1000 m beräknades för varje pixel. För att få en snabb analys generaliserades pixelstorleken till 200 m. För att hitta äldre gran i landskapet gjordes ett urval från alla tre satellitbildsanalyserna. Urvalet baserades på skogstyperna barrblandskog och granskog inom naturtypskarteringen, skattad ålder över ett tröskelvärde per scen samt mer än 85 % orörd skog inom en radie av 100 m från storområdeskarteringen. De pixlar som uppfyller alla krav klassades som ”äldre gran”. På resultatet gjordes motsvarande områdesanalys som för ”gran i värdekärnor” för att beräkna andelen äldre gran inom en radie på 1000 m.

Resultaten visar koncentrationer av kända granvärdekärnor och koncentrationer av potentiellt gammal granskog. Trakter valdes genom att kombinera resultaten. Från vardera resultat valdes pixlar där andelen granvärdekärna eller äldre gran var 10 % eller mer. Områden där dessa urval överlappar avgränsades som potentiella grantrakter. Varje sammanhängande område identifierades och konverterades till polygoner. Ett urval gjordes bland trakterna genom att välja områden som var minst 1500 ha och innehöll antingen minst 20 % granvärdekärna eller minst 20 % äldre granskog. Dessa andelar är tänkta att härma de naturvårdsbiologiska tröskelvärden för långsiktig överlevnad som har identifierats i modelleringar av främst fåglars och mindre däggdjurs förekomst på landskapsnivå (Naturvårdsverket 2004b, sidan 58-61).

Analysen gav fem traktförslag som uppfyllde alla kriterier. Att jämföra koncentrationer av kända värdekärnor med koncentrationer av äldre granskog ger också en möjlighet att värdera hur heltäckande dagens kunskap är samt att identifiera okända potentiella värdekärnor för fältbesök. Analysen ger en konsekvent bild av ett län. Bristen är att det saknas ekologiska mått på hur mycket värdekärna det behövs i en trakt eller vilka spridningsavstånd som är relevanta för olika organismer. Det är därför relevant att variera dessa mått och analysera de olika mönster de ger upphov till. Slutligen visade analysen på att satellitbildsklassade underlag var svåra eller kanske omöjliga att använda för glesare skogar på exempelvis hällmarker inom länet, bland annat på grund av att deras ålder ofta underskattas.

4.3 Att arbeta med värdetrakter

4.3.1 Vad är en värdetrakt i det praktiska naturvårdsarbetet?

Med värdetrakt avses ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Värdetrakter har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagaslandskapet. I denna rapport ges förslag till värdetrakter baserat på nationella dataunderlag för skogsanknutna värden och några exempel på hur kompletterande data eller analyser kan ge upphov till fler eller andra traktavgränsningar samt ett förslag till hur trakterna kan beskrivas översiktligt utifrån värdekärnor och allmän landskapsinformation.

Page 59: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

58

Värdetrakter kan identifieras med utgångspunkt från:

• vegetationstyp och trädskikt inklusive trädåldrar

• antal och förekomstfrekvens av rödlistade arter och signalarter

• brukningsmönster, agrar och industriell utveckling

• ekosystemprocesser/störningar t.ex. kontinuitet av brand och hävd

• markförhållanden, kalkpåverkan, hydrologi, lokalklimat

Trakterna som analyserats fram i denna rapport bygger framför allt på de två första punkterna. Det vidare arbetet med traktanalyser bör även beakta övriga punkter. Kunskap om bevarandevärden inom olika miljökvalitetsmål, kulturmiljövård och andra samhällsintressen är dessutom nödvändig för ett framgångsrikt arbete i värdetrakter.

4.3.2 Arbetsmodell

I ”Nationell strategi för formellt skydd av skog” (Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2005) beskrivs hur fortsatta analyser och bevandeåtgärder inom värdetrakter kan se ut. Här ges en sammanfattning med utgångspunkt från att rapportens trakter och den information som kopplas till dem ligger till grund för det fortsatta arbetet. Arbetet med värdetrakter bör ses dynamiskt och kommer både utvecklas och förändras med tiden. Till att börja med är punkt 1 – 4 viktigast att arbeta med.

En förutsättning för arbetet är att kontakt tas med människor och organisationer som bor, verkar eller har intressen i värdetrakten. Framför allt bevarandemål och bevarandestrategier bör tas fram i samarbete med berörda markägare.

1. Är det utpekade området en värdefull trakt?

Använd erfarenhetsbaserad information och bedöm om det utpekade området verkligen är en relevant trakt att koncentrera naturvårdsresurser till. Finns det fler värdetrakter i länet än de som fallit ut i analysen? Är skogstypsindelningen relevant? Ska olika värdetrakter slås samman eller delas upp?

2. Korrigera traktens avgränsning.

Vid traktens slutliga avgränsning ska gränsen jämföras med erfarenhetsbaserade sammanställningar av förekomsten av skyddsvärd natur till exempel rapporten Sydsvenska lövskogar (Naturvårdsverket 2000), andra nationella, regionala eller lokala inventeringar. Underlag som beskriver landskapet i stort kan vara till stor hjälp för gränsdragningen, till exempel jordartsdata, skogstypsfördelning eller sammanhängande sjok av gammal skog i Norrland. Vid avgränsningen bör i möjligaste mån naturgeografiskt eller markanvändningshistoriskt motiverade gränser följas och naturligtvis bör man samarbeta över länsgränserna vid avgränsningen. Säkerheten i traktens avgränsning bör beskrivas. Kan ytterligare inventeringar förväntas förändra bilden nämnvärt?

3. Beskriv trakten

När gränsen är justerad bör det kända innehållet i trakten sammanfattas på nytt. Förutom information om artinnehåll och areal värdekärnor, skogstyper och andra markslag finns några viktiga punkter att sammanfatta:

Page 60: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

59

• Att redovisa värdekärnornas storlek, antal, form och avgränsning.

• Värdekärnornas omgivningar; åldersfördelning, lövträdsandelar, störningsregimer med mera.

• Brukningshistorik

• Hur är markägarsituationen?

• Vad finns det för brukandeintressen i trakten idag?

• Vad är formellt skyddat och frivilligt avsatt?

• Vad finns det för olika bevarandeintressen/värden i trakten?

4. Öka kunskapen om trakten

Även i mer kända trakter finns säkerligen många oupptäckta värdekärnor. Riktade inventeringar av de prioriterade naturtyperna i en trakt, både med syfte att hitta nya värdekärnor och för att beskriva omgivande landskap kan vara effektivt. Inventeringar av traktens artstock är också önskvärt. Särskilt viktigt är det att utröna var de rödlistade och prioriterade arterna finns och i hur stora populationer för att senare kunna följa upp om bevarandeåtgärderna i trakten är tillräckliga. Kunskapsinhämtandet bör ske i flera steg. I ett första steg kan omgivningarna kring befintliga och tilltänkta områdesskydd inventeras relativt noggrant. I nästa steg kan övriga delar av trakten inventeras något mer översiktligt, i första hand för att identifiera nya värdekärnor.

5. Analysera och värdera det biologiska innehållet i trakten

• Vilka naturtyper och arter är de viktigaste i ett bevarandeperspektiv?

• Hur viktig är trakten för bevarandet av dessa i ett nationellt/internationellt perspektiv?

• Hur viktig är förekomsten av andra värdekärnor än de i skogsmark tex hagmarker, alléer, parker och vattenmiljöer?

6. Formulera traktens prioriterade bevarandevärden

Ett viktigt led i arbetet är att formulera en preliminär bedömning av vilka prioriterade bevarandevärden som finns i värdetrakten. Bevarandevärden inom olika miljökvalitetsmål, kulturmiljömål och andra samhällsintressen bör alltid vägas in i denna bedömning. Traktens prioriterade bevarandevärden bör beskrivas och information om dessa finnas tillgänglig för allmänhet, markägare och ideella föreningar. Symbolarter eller andra intresseväckande företeelser kan vid behov lyftas fram.

7. Gör en funktionalitetsanalys

Analysera om det i dagsläget saknas något för att traktens prioriterade bevarandevärden ska bevaras i ett långsiktigt perspektiv. Samarbeta gärna med någon forskare eller något universitet för att göra dessa analyser.

• Är trakten tillräckligt stor för att bevara dess naturtyper och arter långsiktigt? Hur stora arealer funktionellt habitat behövs i trakten för att arterna ska bevaras långsiktigt? Vad säger forskningen om de kritiska tröskelvärdena för mängden habitat av en viss typ som behövs för arternas långsiktiga bevarande?

Page 61: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

60

• Fundera på avstånd mellan värdekärnor, fragmentering och konnektivitet. Finns barriäreffekter?

8. Traktens skötselbehov

Naturvårdande skötsel kan vara avgörande för att bevara särskilda värden i en trakt, exempelvis naturvårdsbränning eller bete. Dessa behov bör beskrivas och kvantifieras.

9. Ta fram bevarandemål för trakten

Arbetet med att ta fram bevarandemål bör koordineras med övrigt bevarandearbete i länet för att öka möjligheterna till kostnadseffektiva lösningar. Både kortsiktiga och långsiktiga mål bör formuleras. Det långsiktiga målet bör vara att mängden livsdugligt habitat ligger över de kritiska tröskelvärdena för de mest känsliga arternas långsiktiga överlevnad i trakten.

Följande mål kan tas fram:

• Bevarandemål för värdekärnor av olika skogstyper samt generell hänsyn för olika skogstyper i trakten

• Lokaliseringsmål av avsatta arealer så att de blir funktionella

• Restaureringsmål – kortsiktigt och långsiktigt

• Skötselmål

10. Bevarandestrategi

En bevarandestrategi bör tas fram av myndigheter i samråd med markägare (och deras organisationer) och i samarbete med de människor som bor och verkar i trakten. Den bör visa hur arbetet ska bedrivas för att på effektivaste sätt nå målen.

11. Uppföljning och övervakning.

Bevarandestrategins genomförande bör följas upp och utvecklingen för prioriterade bevarandevärden bör övervakas.

4.3.3 Traktanalys i nemoral region

I den nemorala regionen har Länsstyrelserna (Blekinge, Skåne och Hallands län) och Skogsvårdsstyrelsen södra Götaland analyserat materialet vidare. Syftet med analyserna är att definiera ansvarsmiljöer och att avgränsa särskilt värdefulla skogstrakter inom regionen i samband med den regionala processen att ta fram en strategi för skydd av skogsmark. Arbetet består av en artpoolsanalys och en traktanalys. Först har man definierat för vilka översiktliga skogstyper den nemorala regionen har en viktig roll att bevara. Bedömningen har dels tagit hänsyn till typens samlade areal i och utanför regionen, dels jämfört typens regionala innehåll av rödlistade arter med förhållandena i övriga landet. En regional anpassning av analyserna har sedan gjorts för att beskriva ansvarsmiljöer, ansvarsarter och trakter för typerna.

Artpoolerna har analyserats med två syften, dels för att beskriva regionens särprägel utifrån ett nationellt perspektiv dels för att analysera arternas utbredning och trakternas bevarandevärden regionalt. För de nationella analyserna skapades särskilda artpooler för skogslevande kärlväxter (ej med i FaSN), mossor, lavar, storsvampar och vedlevande skalbaggar. Arter knutna till bokskog,

Page 62: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

61

ekskog och ädellövskog som helhet har analyserats separat. Rödlistade skogslevande arter inom regionen och deras fördelning beskrivs även för artgrupperna fjärilar, tvåvingar, landlevande mollusker och ryggradsdjur. Kunskapsläget både i regionalt och nationellt dataunderlag granskas för vardera grupp inom regionen.

Traktavgränsningar har gjorts utifrån de föreslagna trakterna inom FaSN och kompletterats med trakter som bygger på regionalt inventeringsdata och kunskap. Föreslagna värdetrakter har bedömts och gränserna justerats enligt punkt 1 och 2 i arbetsmodellen (kap 4.3.2). Traktgränserna i Skåne fick justeras i större omfattning än i de andra länen. Det beror dels på att indelningen i ekorutor inte återspeglar Skånes naturgeografi (den så kallade Skånska diagonalen från NV till SO), dels på att länets trakter generellt fördelar sig på fler men mindre landskapsavsnitt. För att komplettera föreslagna trakter användes pågående inventeringar och analyserna av artpoolskartorna. Vid traktanalysen inom FaSN rensas enskilda klass 1-rutor bort (se kap 3.5). Beroende på indelningen av ekoblad medför detta att vissa mindre trakter avgränsas som värdetrakter medan andra i samma storlek rensas bort. I Skåne ligger det artrika Övedskloster-området nästan helt inom ett kartblad och föreslås inte som värdetrakt i FaSN, medan till exempel Hallands Väderö är uppdelat på två kartblad och således utgör en egen trakt. Regionalt lyfts Övedskloster-området in som en värdetrakt eftersom värdena inom detta område överensstämmer med andra värdetrakter.

Inom FaSN föreslogs separata trakter för skogstyperna ädellövskog, triviallövskog med ädellövinslag och lövblandad barrskog. Trakterna överlappade i stor utsträckning och naturvärdena var framför allt knutna till ädellövträd varför regionens traktförslag samlas under skogstypen ädellövskog. I presentationen av värdetrakter och nemorala ansvarsmiljöer delas skogstyperna upp i ett antal undermiljöer. Här har man valt skogstyper enligt ”Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker” (Naturvårdsverket 2000) eftersom man anser att denna indelning bättre återspeglar variationen inom de nemorala ansvarsmiljöerna än de specifika skogstyper som används inom FaSN.

Man konstaterar att den nemorala regionen är av central betydelse för bevarandet av följande ansvarsmiljöer: bokskog, ekbestånd (inklusive ekhagar), blandädellövbestånd (inklusive trädbärande ängar) och klibbalskog. Bokskogen är den viktigaste ansvarsmiljön då regionen hyser ca 90 % av landets bokskogsareal. Av de övriga ansvarsmiljöerna finns runt en tredjedel av arealen i den nemorala regionen. Artpoolsanalyserna för ädellövskog visar att Skåne hyser flest rödlistade arter av landets län vilket främst beror på länets mycket varierade naturförhållanden och den stora arealen ädellövskog. Skåne har även flest länsunika arter av alla län, främst på grund av förekomsten av många sydliga, nemorala arter. Hallands län hyser landets mest värdefulla flora av lavar och mossor i bokskog och ekskog av ristyp medan Blekinges utmärker sig genom en särskilt rik flora och fauna knuten till gamla ekar.

Rapporten presenterar ett 20-tal värdetrakter för ädellövskog i regionen. För avgränsning av eventuella lövsumpstrakter krävs ytterligare underlagsmaterial och analys, varför sådana trakter inte presenteras i rapporten. Den övervägande delen av ädellövskogstrakterna finns i regionens mellanbygder. Här har en kombination av skoglig kontinuitet och gynnsamma mark- och klimatförhållanden skapat förutsättningar för artrika och varierade skogsekosystem. I Halland och Blekinge återfinns en stor del av värdekärnorna i två stora sammanhängande trakter, Hallands mellanbygd och Blekingekusten. I Skåne är värdekärnorna fördelade på ett antal mindre trakter.

Page 63: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

62

Foto: Olle Höjer

Page 64: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

63

5. Slutsatser

5.1 Sammanställning av förekomst av skyddsvärd natur

De resultat som rapporten beskriver är den mest omfattande rumsliga analysen av digitala skogliga/trädanknutna naturvärdesdata som hittills gjorts. Sammanställningen knyter ihop kunskapen om art- och biotopförekomst. Den är inte ”fullständig”, ytterligare kunskap om skyddsvärda miljöers förekomst finns i lokala eller regionala databaser, i analoga arkiv eller i medvetandet hos enskilda personer. När denna information ska vägas in är det en stor fördel att den nationella sammanställningen finns och går att presentera geografiskt.

Denna sammanställning visar att andelen värdekärnor i landets skogar är låg, knappt 5 % av landets produktiva skog är klassad som värdekärna i detta underlag. Fördelningen i landskapet är inte homogen och mycket sällan överstiger andelen skoglig värdekärna per ekoruta 10 % av ytan. Inom resterande rutor är medelarealen skoglig värdekärna 42,5 hektar eller 1,7 % av ytan. Bland de ekorutor som har registrerade värdekärnor har hälften mindre än 25 ha värdekärna och tre fjärdedelar en värdekärneareal som understiger 75 ha.

Figur 5.1 Fördelning av ekorutor med värdekärneareal i olika täthetsintervall per län och nationellt.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BC

Land

et

> 750 ha250-500 ha125-250 ha100-125 ha75-100 ha50-75 ha25-50 ha< 25 ha

Areal värdekärna per ekoruta

Page 65: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

64

Det finns geografiska skillnader både lokalt och nationellt. Generellt har norra Sverige högre täthet av värdekärnor än södra Sverige. Likaså har landskap som historiskt undantagits från trakthyggesbruk ofta högre arealtätheter, till exempel utmed fjällnära gränsen, länsgränser och i skärgårdsområden. Antalet arter är större i södra än i norra Sverige. Av det totala arturvalet är 221 unika för ett län. Inom alla län återfinns någon art som är unik för länet inom någon av skogstypernas artpooler. Flest antal rödlistade och länsunika arter har Skåne län. En stor del av värdekärnorna återfinns inom föreslagna värdetrakter, för ädellövskog cirka 50 % av arealen och för barrskogstyperna cirka 40 % av arealen.

5.2 Utvecklad arbetsmodell

Modellen att sammanställa digitala underlag över hela Sverige är användbar och har stora möjligheter att utvecklas vidare både för skogliga naturtyper och för andra naturmiljöer. En förutsättning för sammanställningen har varit nationella karteringar och databaser som har möjliggjort en indelning av till exempel skogstyper som är jämförbara mellan indataskikten. Metoden är tillämpad på ett enhetligt sätt över hela landet och ger därmed ett jämförbart resultat.

Att informationen sammanställs och sprids digitalt medför att det vidare arbetet förenklas. Sammanställningen kan ses som ett levande material där kompletteringar eller ändringar är relativt lätta att göra. All information som finns i arbetsmaterialet går inte att presentera i en rapport men en digital sammanställning av detta slag medför att mer information går att bifoga rapporten. Informationen kan sedan användas i andra syften, till en analys av andra parametrar eller utsökningar med andra infallsvinklar än de som redovisas här.

Den rumsliga analysen ger en bra överblick över landet och underlättar jämförelser mellan landskapsavsnitt. Att använda det ekonomiska kartbladet (5 x 5 km) har varit en praktiskt enhet för att beskriva skyddsvärd natur i skogen och passar sannolikt även för andra tillämpningar. Traktanalysen baseras på jämförande statistik och är därför tillämpbar på olika typer av mått (antal, areal, längd) och frekvenser. Att trakter analyseras fram ger en skärpa åt frekvensskikten och är en hanterbar enhet att arbeta vidare med.

5.3 Resultatet som underlag till bevarandeåtgärder i skogsmark

Resultatet beskriver förekomsten av registrerade värdekärnor i skogsmark och trädanknutna rödlistade arter. Frekvensskikten tillsammans med trakterna visar på var landskap med en särskilt stor koncentration av rödlistade arter och värdekärnor återfinns. De visar även på vilka naturtyper som präglar ett landskap eller region och kan användas för att beskriva ett läns specialitet. Underlaget är nationellt jämförbart och ett värdefullt underlag för både nationella och regionala strategier för formellt skydd av skog.

De framanalyserade trakterna och frekvensskikten visar på höga koncentrationer av arter och/eller habitat. Vissa landskapsavsnitt är ”vita” fläckar vilket kan indikera brist på indata. Ytterligare inventeringar kan behövas i många fall för att förbättra kunskapsläget. Materialet bedöms vara tillräckligt omfattande för att ge en representativ bild av den geografiska fördelningen av värdekärnor i skogsmark ur ett nationellt perspektiv. I delar av norra Sverige finns dock kunskapsluckor som kan påverka bilden. På lokal och regional nivå finns brister och utfallet av

Page 66: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

65

värdetrakter ska därför ses som ett förslag som bör preciseras och kompletteras inom ramen för de länsvisa strategier för formellt skydd som utarbetas under 2005. Sammantaget bedöms underlaget i denna rapport vara användbart för att precisera regionalt ansvar för bevarande av värdekärnor av olika skogsmiljöer.

5.4 Sammanfattning

• Sammanställningen är den mest omfattande rumsliga analysen av skogliga värdekärnor som hittills är gjord i Sverige. Störst brister finns i Norra Sverige.

• Analysen knyter ihop kunskap om biotopförekomst och rödlistade arters utbredning.

• Den sammanlagda arealen värdekärna överstiger mycket sällan 10 % av ett ekonomiskt kartblads yta. I resterande landskap omfattar skogliga värdekärnor i medelvärde 1,7 % av arealen. Hälften av alla ekorutor med förekomst av värdekärnor har dock mindre än 25 hektar skoglig värdekärneaereal.

• Flest antal rödlistade arter finns i södra Sverige medan arter som är unika för ett län återfinns i nästan alla län. Högst täthet av värdekärnor finns i norra Sverige.

• Arbetsmodellen för rumslig analys av värdekärnor är användbar och bör utvecklas även för andra naturmiljöer.

• En förutsättning för nationella sammanställningar är underlag som är jämförbara till exempel med samma naturtypsindelning.

• Det ekonomiska kartbladet (5 x 5 km) är en praktisk användbar enhet för översiktlig geografisk beskrivning av skyddsvärd natur.

• En digital sammanställning förväntas underlätta uppdatering, komplettering och vidare analys.

• Metodiken ger möjlighet att skapa en bevarandeprofil för olika landskapsavsnitt och trakter.

• Resultatet är nationellt jämförbart och beskriver kända koncentrationer av skogliga värdekärnor och rödlistade arter.

• Förekomsten av landskapsavsnitt med höga koncentrationer av skogliga värdekärnor utgör en viktig kunskap för arbetet med miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker samt förslaget till det 16: e målet; Ett rikt växt- och djurliv.

• Underlaget bedöms vara användbart för att precisera regionalt ansvar för bevarande av värdekärnor av olika skogsmiljöer.

Page 67: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

66

Page 68: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

67

6. Resultat Resultatet i denna tryckta rapport presenteras i ett antal bilder och tabeller. Alla resultat som finns med i rapporten bifogas i form av GIS-skikt och tabeller för att länsstyrelser, kommuner och andra aktörer ska ha möjlighet att arbeta vidare med materialet. På CD:n finns desutom ytterligare resultat. Bilaga 4-6 listar och beskriver vilka digitala data som bifogas rapporten. Här ges en översikt över vad som återges i kapitlet och vad som uteslutits men redovisas digitalt.

För det totala utfallet av alla biotoparealer presenteras en bild med total areal värdekärna per ekoruta och det sammanlagda traktförslaget oavsett skogstyp, samma arealfrekvens med kommungränser och en tabell som med arealen biotop per län och nationellt. Därefter beskrivs vardera översiktlig skogstyp med ett antal figurer och tabeller. De specifika skogstyperna sorteras in under de översiktliga skogstyperna. I denna rapport redovisas inte frekvensskikt för hällmarkstallskog, ås- och sandskog, gråalskog och klibbalskog eftersom biotopunderlaget inte anses tillräckligt ur nationell synvinkel. Dessa underlag finns med som GIS-skikt och kan vara relevanta regionalt. De arealer som återfinns i vardera skikt finns däremot med i länstabellerna även i rapporten. Under rubriken trädbärande ängs- och hagmarker visas frekvens- och artpoolsskikt för skogsbete, löväng och ekhage. Några tabeller redovisas inte men finns med på bifogad CD. De trädbärande ängs- och hagmarkstyperna som analyserats fram från ängs- och hagmarksinventeringen finns endast med som bifogade digitala skikt och tabeller. Dessa bör ersättas med analyser av den nya äng- och betesinventeringen (Jordbruksverket 2005) men kan vara ett arbetsmaterial att utgå ifrån.

Skogstyperna presenteras på följande sidor:

Alla översiktliga skogstyper s. 69 – 73

Tallskog s. 74 - 82

Granskog s. 83 - 92

Barrblandskog s. 93 - 99

Barrsumpskog s. 100 - 109

Lövblandad barrskog s. 110 - 116

Triviallövskog s. 117 - 124

Ädellövskog s. 125 - 141

Triviallövskog med ädellövinslag s. 142 - 149

Lövsumpskog s. 150 - 159

Trädbärande ängs- och hagmarksbiotoper s. 160 - 162

Page 69: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

68

Figurer till Översiktliga skogstyper:

• Traktanalys: De tre typerna av trakter som analyserats fram.

• Artpool: Frekvensskikt baserat på totalt antal rödlistade arter knutna till respektive skogstyp och det sammanlagda förslaget till värdetrakter för skogstypen.

• Biotopfrekvens: Frekvensskikt baserat på den totala biotoparealen per ekoruta och det sammanlagda förslaget till värdetrakter för typen.

• Skyddad biotopareal: Frekvensskikt baserat på den strikt skyddade biotoparealen per ekoruta och det sammanlagda förslaget till värdetrakter för typen.

• Artpool och biotopfrekvens för specifika skogstyper: Artpool baserat på det totala antalet arter och frekvensskikt baserat på den totala biotoparealen av specifika skogstyper som sorterar under den översiktliga typen.

• Förslag till värdetrakter: De sammanlagda förslaget till värdetrakter för typen och deras unika ID. De ekorutor som ligger helt inom trakten är gråfärgade och deras innehåll presenteras i bifogade excell-tabeller.

Kolumner i biotoptabellerna per översiktliga skogstyp:

• Länets andel (%) av regionens totala värdekärneareal. Regionens areal redovisas i hektar.

• Länets andel (%) av regionens värdekärneareal inom nyckelbiotoper och naturvärden. Regionens areal redovisas i hektar.

• Andelen (%) värdekärneareal inom naturreservat och nationalparker av länets totala areal värdekärna. Endast arealen inom naturreservat och nationalparker nedanför fjällnära gränsen. Regionens areal redovisas i hektar.

• Andelen (%) strikt skyddad skog av länets totala areal värdekärna. Strikt skyddad skog är avgränsad av länen och innefattar skog i reservat där skogsbruk inte är tillåtet eller skog som helt sköts med naturvårdssyfte. Nationalparker anses strikt skyddade i sin helhet. Regionens areal redovisas i hektar.

• Areal (ha) värdekärna inom naturreservat och nationalparker nedanför fjällnära gränsen.

• Länets andel (%) av regionens värdekärneareal inom specifika skogstyper som sorterar under den översiktliga. Regionens areal redovisas i hektar.

• Andel (%) av länets värdekärna (översiktlig skogstyp) som finns inom föreslagna värdetrakter för typen. Arealen inom trakterna redovisas för regionen.

Kolumner i arttabellerna per översiktlig och specifik skogstyp:

• Antalet länsunika arter i urvalet

• Totala antalet arter

• Antal mossor

• Antal lavar

• Antal svampar

• Antal fjärilar

• Antal skalbaggar

• Antal koordinatsatta arter (dessa ingår i analysen)

Page 70: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

69

Figur 6.1 Sammanlagd areal värdekärna för alla översiktliga skogstyper och det totala traktutfallet för alla typer. Den faktiska ytan av värdetrakter bedöms i realiteten bli betydligt mer begränsad efter att en mer preciserad avgränsning är gjord utifrån regionala underlag.

Page 71: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

70

Figur 6.2 Sammanlagd areal värdekärna för alla översiktliga skogstyper och kommungränser i norra Sverige.

Page 72: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

71

Figur 6.3 Sammanlagd areal värdekärna för alla översiktliga skogstyper och kommungränser i södra Sverige.

Page 73: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

Tabell 6.1 Arealen värdekärna i södra Sverige per län baserat på hela indataunderlaget och inom frekvensanalyserna. Andelsberäkningen baseras på ”skoglig värdekärna” och redovisar andelen av länets värdekärnor inom naturreservat, inom strikt skyddad skog samt hur stor andel av länets produktiva skogsmark* som utgörs av värdekärna. Sist länets andel av den totala förekomsten av skogliga värdekärnor i landet.

Inventering (ha) AB C D E F G H I K M N ONyckelbiotoper SVO 13 244 5 061 6 317 9 524 4 793 5 322 8 370 6 293 2 805 3 479 4 269 11 774

Naturvärden SVO 8 479 2 761 3 230 7 705 3 430 9 001 5 228 1 645 1 051 2 685 2 355 10 043

Nyckelbiotoper Assi 115 0 41 434 363 435 592 0 7 53 0 487

Nyckelbiotoper Sveaskog 146 29 62 0 0 0 117 0 3 41 29 179

Nyckelbiotoper Holmen 357 426 929 2 079 0 0 294 0 0 0 0 0

Nyckelbiotoper Karlstad stift 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 104

Nyckelbiotoper Bergvik skog 40 3 165 0 0 10 38 0 0 0 0 258 271

Trädbärande biotoper, Ängs- och Hagm. 1 269 3 046 4 171 6 791 7 699 1 930 3 591 7 438 5 002 5 503 701 7 691

Produktiv skog, Naturtypskarteringen 21 405 22 764 10 229 10 711 10 564 10 586 16 476 11 813 7 585 12 075 10 874 38 114

Skogliga impediment, Naturtypskarteringen 7 152 1 636 1 890 2 240 640 347 1 807 1 475 551 466 326 3 875

Summa totalt 52 208 38 886 26 868 39 483 27 498 27 658 36 475 28 664 17 003 24 302 18 811 72 538

I analysen av: Översiktliga skogstyper 37 575 30 380 18 659 25 013 16 869 21 367 27 480 17 392 10 054 16 466 15 700 54 586

Specifika skogstyper 11 770 5 114 5 923 9 504 4 763 5 483 8 667 7 331 2 873 4 069 4 785 11 210

Trädbärande Ängs- och Hagmarksbiotoper 3 660 3 742 1 021 3 261 8 632 2 770 6 626 8 533 6 057 1 805 2 089 10 430

Andel värdekärna (%) inom länets NR och NP 44,6% 37,0% 34,7% 22,5% 26,1% 20,6% 28,1% 31,3% 26,7% 36,9% 32,9% 42,5%

inom länets strikt skyddade skog 22,5% 22,4% 17,0% 14,2% 23,2% 17,7% 18,4% 26,2% 18,8% 31,5% 23,5% 29,7%

produktiv areal av länets produktiva skog 13,6% 7,6% 5,4% 4,2% 2,4% 3,2% 3,6% 13,6% 5,3% 4,7% 5,2% 4,1%

inom länet av Sveriges värdekärneareal 3,9% 2,9% 2,0% 2,9% 2,0% 2,0% 2,7% 2,1% 1,3% 1,8% 1,4% 5,4%* Produktiv skogsmark nedanför den heldragna fjällnära gränsen. Källa: Riksskogstaxeringen och Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2004b).

Page 74: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

Tabell 6.2 Arealen värdekärna i norra Sverige per län baserat på hela indataunderlaget och inom frekvensanalyserna. Andelsberäkningen baseras på ”skoglig värdekärna” och redovisar andelen av länets värdekärnor inom naturreservat, inom strikt skyddad skog samt hur stor andel av länets produktiva skogsmark* som utgörs av värdekärna. Sist länets andel av den totala förekomsten av skogliga värdekärnor i landet.

Inventering (ha) S T U W X Y Z AC BD Landet Nyckelbiotoper SVO 12 273 4 373 2 437 16 704 5 704 5 066 11 645 12 570 15 760 167 782

Naturvärden SVO 11 756 4 626 1 420 17 524 7 069 3 349 5 833 4 461 9 821 123 471

Nyckelbiotoper Assi 179 2 870 1 246 1 143 352 0 0 3 851 13 378 25 545

Nyckelbiotoper Sveaskog 0 0 7 722 1 072 226 1 713 1 944 4 969 11 258

Nyckelbiotoper Holmen 0 0 0 0 7 693 9 643 20 671 14 534 0 56 626

Nyckelbiotoper Karlstad stift 610 260 0 0 0 0 0 0 0 974

Nyckelbiotoper Bergvik skog 10 680 2 587 351 18 421 6 543 0 7 080 0 0 49 443

Trädbärande biotoper, Ängs- och Hagm. 608 870 2 321 2 446 148 106 1 321 1 352 72 64 076

Produktiv skog, Naturtypskarteringen 48 428 17 100 13 373 62 466 26 451 32 213 30 522 91 586 265 582 770 915

Skogliga impediment, Naturtypskarteringen 2 679 1 430 583 6 084 2 247 2 621 1 666 5 450 34 627 79 791

Summa totalt 87 215 34 117 21 737 125 510 57 277 53 223 80 452 135 748 344 210 1 349 882 I analysen av: Översiktliga skogstyper 67 658 24 766 17 108 92 582 47 277 47 020 67 220 119 158 292 706 1 067 037

Specifika skogstyper 14 818 5 892 2 772 18 028 10 839 10 352 26 215 20 715 21 224 212 347

Trädbärande Ängs- och Hagmarksbiotoper 737 1 030 2 530 2 659 156 140 1 360 1 372 86 68 695

Andel värdekärna (%) inom länets NR och NP 37,1% 19,1% 48,4% 19,9% 22,5% 31,3% 19,7% 20,4% 28,9% 28,5%

inom länets strikt skyddade skog 10,2% 16,3% 34,9% 19,2% 19,2% 28,6% 18,3% 17,4% 28,8% 22,4%

produktiv areal av länets produktiva skog 4,9% 4,3% 4,3% 4,8% 3,2% 2,8% 2,9% 4,0% 8,6% 4,8%

inom länet av Sveriges värdekärneareal 6,5% 2,5% 1,6% 9,3% 4,2% 3,9% 6,0% 10,1% 25,5% 100,0% * Produktiv skogsmark nedanför den heldragna fjällnära gränsen. Källa: Riksskogstaxeringen och Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2004b).

Page 75: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

74

Figur 6.4 Resultaten från traktanalyserna av värden (arter, biotop- och NBI-areal) knutna till tallskog. Den sammanlagda ytan utgör förslaget till värdetrakter för typen.

Page 76: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

75

Figur 6.5 Antal arter knutna till tallskog per ekoruta och förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 77: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

76

Figur 6.6 Areal värdekärna inom tallskogar per ekoruta och förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 78: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

77

Figur 6.7 Areal strikt skyddad tallskog inom naturreservat och nationalparker per ekoruta samt förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 79: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

78

Figur 6.8 Värden knutna till kalkrik tallskog per ekoruta. Areal till höger och antal arter till vänster.

Page 80: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

Tabell 6.3 Värdekärnor av tallskog per län. Biotop avser den total förekomsten, NBI förekomsten inom nyckelbiotopsinventeringarna.

Andel (%) av värdekärneareal i regionen

Andel (%) skyddat av värdekärneareal i länet

Areal (ha) värdekärna i

länetAndel (%) specifika värdekärnor av specifik värdekärneareal i

regionen

Län Biotop NBI I NR och NP Strikt skyddad I NR och NP Hällmarks-

tallskog Brandfält Ås- och

sandskogar Tallskog,

kalkrik

Andel (%) värdekärna inom

traktarealen AB 11,2 11,5 65,7 33,2 5 133 6,7 27,8 58,9 6,4 28,0C 6,7 10,4 45,4 30,8 2 132 3,8 6,8 14,3 6,4 27,5D 6,1 7,3 61,3 28,2 2 623 8,4 7,7 4,6 2,2 33,1E 8,8 19,1 42,5 27,0 2 597 20,2 5,2 1,3 7,8 31,4F 3,4 3,5 54,3 47,8 1 302 2,7 0,5 1,3 0,6 0,0G 3,7 4,4 42,6 34,5 1 088 1,1 10,9 3,7 0,0 0,0H 9,5 7,3 49,3 28,7 3 248 15,1 13,0 4,7 0,0 25,3I 17,9 18,0 57,7 48,6 7 206 22,3 1,0 2,9 66,2 83,1K 21,3 41,2 38,2 26,5 364 83,6 69,4 51,4 0,0 8,2M 32,2 14,2 80,6 72,2 1 163 0,0 0,0 17,7 95,2 0,0N 46,5 44,6 66,3 52,9 1 379 16,4 30,6 30,9 4,8 11,4O 19,6 9,2 73,0 51,2 9 921 7,2 2,5 5,8 4,5 38,4S 24,2 15,5 46,3 14,9 9 873 32,6 24,5 10,8 6,9 61,8T 8,8 5,9 29,5 26,8 1 807 9,1 22,2 2,1 2,3 4,5U 4,2 3,3 59,0 43,5 1 724 3,3 2,5 0,6 3,7 12,7W 35,6 32,8 27,4 26,4 8 574 17,8 23,0 36,8 26,2 57,6X 14,2 18,8 27,1 24,0 3 403 22,8 31,1 5,5 2,6 32,5Y 12,6 10,3 44,9 41,6 4 968 7,4 9,9 7,5 17,4 41,4Z 13,4 22,7 30,1 28,4 3 544 19,3 11,4 39,4 46,9 35,2

AC 20,2 42,0 18,9 13,6 3 322 53,5 53,4 37,8 81,7 14,8BD 79,8 58,0 19,8 19,7 13 671 46,5 46,6 62,2 18,3 48,9

Totalt 35,8 27,1 89 044 42,4

Region Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha)

SUS 2 86 776 13 825 16 993 16 019 16 993 1585 401 507 93 42SUS 3 88 020 22 991 30 362 22 375 30 362 5047 765 421 398 50SUS 4 69 552 14 567 38 782 26 749 38 782 4481 493 568 1299 36SUS 5 4 477 435 2 907 2 395 2 907 12 1 169 13 7

Page 81: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR

80

Tabell 6.4 Arter knutna till tallskog per län.

LänAntal

länsunika Antal arter Antal Mossor Antal Lavar Antal

Svampar Antal FjärilarAntal

Skalbaggar

Antal arter med

koordinater AB 0 143 7 6 59 6 52 143C 0 147 7 7 57 5 59 147D 0 84 4 5 20 5 40 84E 0 123 6 7 39 5 59 123F 1 70 6 3 27 2 27 70G 0 54 4 4 9 3 30 54H 0 151 6 8 42 8 72 151I 14 120 4 6 41 6 54 120K 0 63 2 2 9 5 42 63 M 3 97 3 4 24 4 50 97 N 2 73 3 3 22 2 37 73 O 4 139 7 8 62 3 54 139S 0 96 7 8 28 3 43 96T 0 100 5 6 43 2 38 100U 0 110 6 5 41 4 49 110W 0 154 7 12 57 4 60 154X 0 149 7 11 56 3 59 149Y 0 109 7 10 48 2 39 109Z 0 124 6 12 58 0 44 124

AC 2 126 6 11 47 0 47 126BD 5 132 5 10 47 1 54 132

Totalt 31 296 7 14 115 9 115 296

Tabell 6.5 Arter knutna till hällmarkstallskog per län.

LänAntal

länsunika Antal arter Antal Mossor Antal Lavar Antal

Svampar Antal FjärilarAntal

Skalbaggar

Antal arter med

koordinater AB 0 52 0 3 9 3 33 52C 0 51 0 4 7 4 33 51D 0 37 0 2 2 3 28 37E 0 46 0 4 4 2 34 46F 0 24 0 2 4 1 15 24G 0 24 0 3 2 2 16 24H 0 55 0 3 5 3 43 55I 2 42 0 3 1 3 33 42K 0 29 0 1 1 3 23 29 M 0 30 0 1 3 1 23 30 N 0 21 0 1 1 0 18 21 O 0 43 0 4 5 1 32 43S 0 38 0 3 5 2 25 38T 0 32 0 4 6 0 21 32U 0 44 0 3 6 2 31 44W 0 51 0 4 6 2 35 51X 0 56 0 4 8 2 37 56Y 0 37 0 3 7 1 23 37Z 0 39 0 3 6 0 28 39

AC 0 41 0 3 5 0 28 41BD 2 49 0 3 7 0 34 49

Totalt 4 84 0 4 10 4 60 84

Page 82: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

81

Tabell 6.6 Arter knutna till brandfält per län.

LänAntal

länsunika Antal arter Antal Mossor Antal Lavar Antal

Svampar Antal Fjärilar Antal

Skalbaggar

Antal arter med

koordinater AB 0 36 0 0 5 0 25 36C 0 40 0 0 1 0 32 40D 0 21 0 0 0 0 18 21E 0 25 0 0 0 0 22 25F 0 13 0 0 1 0 10 13G 0 13 0 0 0 0 10 13H 0 39 0 1 3 0 30 39I 1 25 0 0 0 0 22 25K 0 15 0 0 0 0 13 15 M 0 23 0 0 1 0 18 23 N 0 13 0 0 0 0 10 13 O 0 28 0 1 2 0 22 28S 0 35 0 1 3 0 26 35T 0 22 0 0 2 0 17 22U 0 28 0 0 1 0 25 28W 0 42 0 1 3 0 31 42X 0 48 0 1 7 0 34 48Y 0 37 0 1 5 0 28 37Z 0 40 0 1 7 0 29 40

AC 0 44 0 1 6 0 32 44BD 1 47 0 0 6 0 34 47

Totalt 2 68 0 1 8 0 47 68

Tabell 6.7 Arter knutna till tallskog, kalkrik per län.

LänAntal

länsunika Antal arter Antal Mossor Antal Lavar Antal

Svampar Antal Fjärilar Antal

Skalbaggar

Antal arter med

koordinater AB 0 32 1 0 19 2 8 32C 0 34 1 0 18 2 10 34D 0 20 1 0 8 2 8 20E 0 26 1 0 13 1 10 26F 0 9 1 0 3 0 4 9G 0 7 1 0 1 0 4 7H 0 34 1 0 13 2 14 34I 11 55 1 0 28 3 19 55K 0 15 1 0 4 1 8 15 M 0 17 1 0 7 0 8 17 N 0 8 1 0 2 0 5 8 O 0 30 1 0 19 0 8 30S 0 14 1 0 4 1 6 14T 0 22 1 0 15 0 5 22U 0 26 1 0 13 1 9 26W 0 34 1 0 20 0 10 34X 0 23 1 0 9 0 11 23Y 0 22 1 0 16 0 3 22Z 0 22 1 0 13 0 6 22

AC 0 16 1 0 6 0 6 16BD 0 13 1 0 2 0 7 13

Totalt 11 67 1 0 32 3 25 67

Page 83: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR

82

Figur 6.9 Förslag till värdetrakter för tallskog. Numreringen är traktens ID.

Page 84: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR

83

Figur 6.10 Resultaten från traktanalyserna av värden (arter, biotop- och NBI-areal) knutna till granskog. Den sammanlagda ytan utgör förslaget till värdetrakter för skogstypen.

Page 85: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

84

Figur 6.11 Antal arter knutna till granskog per ekoruta och förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 86: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

85

Figur 6.12 Areal värdekärna inom granskogar per ekoruta och förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 87: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

86

Figur 6.13 Areal strikt skyddad granskog inom naturreservat och nationalparker per ekoruta samt förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 88: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

87

Figur 6.14 Värden knutna till granskog mager per ekoruta. Areal till höger och antal arter till vänster.

Page 89: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

88

Figur 6.15 Värden knutna till granskog rik per ekoruta. Areal till höger och antal arter till vänster. .

Page 90: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

Tabell 6.8 Värdekärnor av granskog per län. Biotop avser den total förekomsten, NBI förekomsten inom nyckelbiotopsinventeringarna.

Andel (%) av värdekärneareal i regionen

Andel (%) skyddat av värdekärneareal i länet

Areal (ha) värdekärna i

länet Andel (%) specifika värdekärnor av specifik värdekärneareal i regionen

Län Biotop NBI I NR och NP Strikt skyddad I NR och NP Granskog mager Granskog rik

Andel (%) värdekärna inom

traktarealen AB 16,6 21,5 39,1 21,7 1 997 14,3 31,1 7,6C 17,7 13,3 41,8 26,3 2 286 8,0 13,1 22,0D 6,1 8,6 31,4 15,2 588 8,5 8,4 0,0E 7,7 8,1 39,6 25,9 942 12,2 7,8 3,3F 6,8 8,2 32,8 24,8 691 8,9 6,3 0,0G 4,8 3,1 44,3 36,2 660 5,0 2,4 0,0H 6,7 3,9 51,4 29,4 1 056 4,0 3,6 9,0I 1,0 1,6 26,7 21,4 78 0,8 3,7 0,0K 32,7 59,4 39,0 18,5 318 45,8 47,6 0,0M 31,1 6,4 70,2 64,4 544 5,3 10,8 0,0N 36,2 34,2 38,4 26,7 346 48,9 41,5 0,0O 16,0 12,8 50,0 38,4 2 466 12,9 10,9 0,0S 14,6 10,9 40,4 11,8 4 830 16,1 13,2 41,3T 12,0 15,2 21,7 18,0 808 20,3 7,3 13,8U 4,7 3,7 50,4 45,4 733 5,1 5,4 19,5W 26,4 31,3 15,3 15,2 3 316 21,6 25,5 40,2X 10,2 9,1 22,3 19,1 1 858 11,5 7,2 2,0Y 16,0 11,2 21,9 20,3 2 879 14,2 12,1 13,4Z 32,7 37,4 16,1 15,2 4 313 36,7 42,0 54,5

AC 37,7 57,7 23,2 22,0 11 737 48,5 53,6 51,7BD 62,3 42,3 33,0 33,0 27 594 51,5 46,4 61,4

Totalt 28,1 24,5 70 040 44,2

Region Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) SUS 2 134 010 24 635 39 331 38 689 39 331 24 103 8 707 58SUS 3 81 843 49 225 17 196 13 033 17 196 38 023 16 858 37SUS 4 30 886 11 819 12 304 8 409 12 304 12 058 11 074 9SUS 5 2 495 360 1 209 892 1 209 368 177 0

Page 91: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR

90

Tabell 6.9 Arter knutna till granskog per län.

LänAntal

länsunika Antal arter Antal Mossor Antal Lavar Antal

Svampar Antal FjärilarAntal

Skalbaggar

Antal arter med

koordinater AB 0 180 12 15 100 2 44 180C 2 204 14 22 94 3 64 204D 0 104 9 15 37 2 35 104E 2 167 13 21 71 3 55 167F 1 100 14 13 40 3 28 100G 0 76 10 12 16 2 33 76H 0 151 14 16 56 2 59 151I 1 99 5 9 51 1 31 99K 0 73 7 4 17 2 41 73 M 2 105 9 8 37 2 46 105 N 0 84 9 14 24 1 35 84 O 5 196 17 19 104 2 49 196S 2 153 18 28 54 3 44 153T 0 145 13 16 71 1 37 145U 1 148 12 16 63 2 51 148W 3 227 20 37 89 3 67 227X 0 215 16 32 87 3 67 215Y 1 191 13 25 90 3 56 191Z 1 214 16 38 97 1 58 214

AC 2 194 13 32 71 1 66 194BD 4 194 12 26 71 2 71 194

Totalt 27 371 22 48 168 3 112 371

Tabell 6.10 Arter knutna till granskog mager per län.

LänAntal

länsunika Antal arter Antal Mossor Antal Lavar Antal

Svampar Antal FjärilarAntal

Skalbaggar

Antal arter med

koordinater AB 0 105 7 13 46 1 31 105C 0 116 8 16 43 2 41 116D 0 63 4 12 15 1 25 63E 0 93 6 17 29 2 35 93F 0 61 6 9 23 2 19 61G 0 49 5 9 8 1 23 49H 0 90 6 13 27 1 39 90I 0 45 4 7 12 1 19 45K 0 39 4 2 7 1 24 39 M 0 55 5 6 14 1 26 55 N 0 55 5 11 16 0 22 55 O 2 98 8 15 38 1 32 98S 1 101 9 25 25 2 35 101T 0 77 6 15 27 0 24 77U 0 90 6 13 30 1 36 90W 1 148 8 30 45 2 54 148X 0 146 7 27 49 2 53 146Y 0 122 7 22 41 2 46 122Z 0 139 6 31 48 1 51 139

AC 2 138 5 29 43 0 54 138BD 2 140 4 22 47 1 58 140

Totalt 8 199 9 36 72 2 68 199

Page 92: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

91

Tabell 6.11 Arter knutna till granskog rik per län.

LänAntal

länsunika Antal arter Antal Mossor Antal Lavar Antal

Svampar Antal Fjärilar Antal

Skalbaggar

Antal arter med

koordinater AB 0 118 9 11 53 0 40 118C 1 138 11 15 50 1 58 138D 0 78 6 12 24 0 33 78E 2 122 10 16 40 1 52 122F 0 64 11 10 13 1 27 64G 0 58 9 8 6 0 32 58H 0 105 11 12 25 0 55 105I 1 80 5 7 40 0 26 80K 0 58 6 2 11 0 38 58 M 2 79 8 5 21 0 42 79 N 0 62 8 10 10 0 33 62 O 3 133 13 12 59 0 45 133S 1 108 14 22 25 1 41 108T 0 100 10 11 43 0 32 100U 1 107 8 13 34 0 49 107W 3 155 14 25 45 1 64 155X 0 140 11 23 35 1 65 140Y 1 136 9 19 49 1 54 136Z 1 140 11 24 46 1 55 140

AC 0 122 9 19 25 0 64 122BD 2 122 9 19 22 1 66 122

Totalt 18 236 16 29 84 1 99 236

Page 93: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR

92

Figur 6.16 Förslag till värdetrakter för granskog. Numreringen är traktens ID.

Page 94: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR

93

Figur 6.17 Resultaten från traktanalyserna av värden (arter, biotop- och NBI-areal) knutna till barrblandskog. Den sammanlagda ytan utgör förslaget till värdetrakter för skogstypen.

Page 95: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

94

Figur 6.18 Antal arter knutna till barrblandskog per ekoruta och förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 96: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

95

Figur 6.19 Areal värdekärna inom barrblandskog per ekoruta och förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 97: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR (FaSN)

96

Figur 6.20 Areal strikt skyddad barrblandskog inom naturreservat och nationalparker per ekoruta samt förslag till värdetrakter för skogstypen.

Page 98: Frekvensanalys av skyddsvärd natur ISBN 91-620 …...Arbetsmetod och delar av resultatet beskrivs i rapporten till vilken en CD-skiva med ytterligare resultat bifogas. Fortsatta analyser

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5466 FREKVENSANALYS AV SKYDDSVÄRD NATUR

97

Tabell 6.12 Värdekärnor av barrblandskog per län. Biotop avser den total förekomsten, NBI förekomsten inom nyckelbiotopsinventeringarna.

Andel (%) av värdekärne-areal i regionen

Andel (%) skyddat av värdekärneareal i länet

Areal (ha) värdekärna i länet

Län Biotop NBI I NR och NP Strikt skyddad I NR och NP Andel (%) värdekärna

inom traktarealen AB 18,9 22,9 34,0 17,9 2 538 41,2 C 11,6 8,5 37,6 22,4 1 731 34,6 D 7,2 8,0 34,6 16,6 982 12,4 E 8,2 11,6 18,8 15,8 609 11,3 F 5,0 6,0 28,2 22,8 563 7,6 G 5,0 5,4 32,4 28,2 648 11,3 H 5,1 5,0 32,9 25,0 665 23,4 I 3,5 5,8 13,2 10,4 184 6,2 K 53,2 57,5 30,0 22,4 239 0,0 M 7,8 5,1 40,2 38,2 47 0,0 N 39,0 37,4 40,1 30,8 234 0,0 O 14,6 9,9 51,6 42,9 2 981 13,6 S 21,8 19,3 51,8 9,6 6 923 60,4 T 14,2 12,9 21,5 18,6 1 205 33,0 U 6,8 3,9 52,1 39,8 1 410 14,6 W 28,4 24,9 34,3 33,6 5 955 47,4 X 12,9 20,4 19,7 16,7 1 553 24,9 Y 16,8 13,6 32,2 28,2 3 302 17,7 Z 20,1 21,8 32,7 31,3 4 023 48,2

AC 23,8 36,9 22,4 17,8 4 914 7,9 BD 76,2 63,1 28,3 28,3 19 864 60,3

Totalt 31,2 25,2 60 568 40,8

Region Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) SUS 2 92 131 13 746 24 778 23 764 24 778 48SUS 3 61 165 21 532 21 756 15 179 21 756 42SUS 4 39 633 19 140 13 514 9 610 13 514 24SUS 5 1 498 437 520 404 520 0