Fördjupad

KTH-rapport 20190822

– Ett KTH för en mer digitaliserad värld

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug

Sept

Okt

Nov

Dec

KTH-rapport 17/4

Fördjupad KTH-rapport– Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

22/8 KTH-rapport

Fördjupad KTH-rapport– Ekonomi- och verksamhetsuppföljning– Ett KTH för en mer hållbar värld

Fördjupad KTH-rapport– Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

– Ett KTH i en global värld

4/12 KTH-rapport

Universitets-styrelsens möten

KTH-rapport 20/2

KTH-rapport 11/6

16/10 KTH-rapport

Uppföljning av KTH:s utvecklingsplan

Ur KTH:s årsredovisning: utbildning

Fördjupad KTH-rapport– Ett KTH för en mer digitaliserad värld

Fördjupad KTH-rapport– Ett jämställt KTH

Fördjupad KTH-rapport

Denna rapport innehåller ett tematiskt avsnitt knutet till KTH:s utvecklingsplan 2018–2023, Ett ledande KTH.

Rapporten är en del av det rapportpaket som levereras till ledningen för KTH och vars syfte är att ge en samlad uppföljning av KTH. Främsta målgrupp är universitetsstyrelsen.

Innehåll

1 Rektors kommentarer

2 Ett KTH för en mer digitaliserad värld

Bilaga: utdrag ur Uppföljning av KTH:s utvecklingsplan 2018–2023 efter ett år (2018), från universitetsstyrelsens möte 20190417

Rektors kommentarer

Tema Ett KTH för en mer digitaliserad värld – kommentar från vicerektor för digitaliseringKTH har ambitionen att vara ledande när det kommer till digitalisering av utbildning, forskning, samverkan och verksamhetsstöd. Ur utvecklingsplanen:

Ett mer digitaliserat KTH

• har med digitaliseringens hjälp utvecklat sin utbildning

• har ökat sin ledande forskning inom digitalisering på olika områden

• satsar på digitalisering som en viktig del av samverkan med näringsliv och samhälle

• utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att öka kvaliteten och effektiviteten i internaprocesser

Enligt rektors beslut har vicerektor för digitalisering till uppgift att

• utreda KTH:s läge avseende digitalisering av utbildning, forskning och samverkan och isamband med detta genomföra en omvärldsanalys och benchmarking

• ta fram rekommendationer rörande digitalisering för positionering av KTH

• ta fram en strategi för digitalisering vid KTH

• … men framför allt samordna, kommunicera och stärka KTHs varumärke som ett digitaltframstående universitet.

Många bra aktiviteter sker på många håll på KTH som behöver övergripande koordinering och strategi.

1

Ett KTH för en mer digitaliserad värld

För att stärka digitaliseringsområdet på KTH har en vicerektor för digitalisering, Jan Gulliksen, tillsatts och denne har knutits till IT-avdelningen med Hans Wohlfarth som IT-chef.

Arbetet har fokuserats inom fem huvudsakliga områden:

1. Digitalisering av utbildningen

2. En förstklassig digital förvaltning

3. Forskning inom digitalisering

4. Digitalisering av forskningen

5. Digitalisering för samverkan med det omgivande samhället

Digitalisering av utbildningen Utbildningen skall med digitaliseringens hjälp göras mer nyskapande, tillgänglig och resurseffektiv. Införandet av det nationella webbaserade studiedokumentationssystemet Ladok3 och lärplattformen Canvas har inneburit stora verksamhetsförändringar i syfte att öka kvaliteten och effektivisera processerna.

Digitaliseringen av KTH:s utbildning samordnas av plattformsstyrgruppen för utbildningens IT-stöd under ledning av Joakim Lilliesköld. I den ingår objektsägare för studieadministrativa system, e-lärande samt representanter från IT, lärare, studenter samt vicerektor för digitalisering. Förutom attstödja prioriteringar i den löpande utveckling som sker så driver man ett antal särskilda satsningar, förnärvarande Digital examination, Anonymisering av scannad examen, Canvas till Ladok, samtKursinformation. I höst planeras en omorganisering av gruppen som arbetat med MOOC till enorganisation som stöttar all form av digital kursproduktion

Digital examination Digital examination har skett på KTH sedan länge, men många av initiativen har skett lokalt ute i organisationen, ibland med och ibland utan stöd från KTH:s centrala organisation. För att ge en bild av omfattningen på den examination som genomfördes 2018, finns följande statistik att tillgå:

• 100 000 papperstentor (eller 1,1 miljoner tentamenssidor på papper)

• 752 000 inlämningar i Canvas (data kan innehålla dubbletter)

• 2 019 quizar i Canvas (Möbius exkluderat)

• 286 enkäter i Canvas

Under 2019 har KTH startat ett projekt för att öka antalet digitala examinationer.

Mål för 2019:

• Tio kurser ska ha genomförts med datorbaserad tentamen.

• Systematisk kartläggning av möjligheter och begränsningar för digital examination med fokuspå verktyg kopplat till metoder för examination ska ha genomförts.

• Färdigheten hos lärarna i att använda befintliga verktyg för digital examination ska ha ökat.

Avslutade delmål 2019 inom den särskilda satsningen på digital examination:

• Utvärdering av Möbius – slutsats: vi fortsätter med ett flerårigt kontrakt.

2

• Utvärdering av Peer-grade – slutsats: begränsad nytta (liknande funktionalitet i canvas), men de som använder systemet vill ha det och det är billigt, vi fortsätt därför ett år till för att se om det tar fart.

• Utvärdering av Flipped classroom/Scalable Learning – slutsats: Om metoden används och genomförs så som det är tänkt finns stora vinster både för lärare och studenter både i möjligt ökat resultat och tidseffektivitet. Om det däremot används på ett mindre genomtänkt vis riskerar det att skapa mer problem än nytta. Med andra ord, om metodiken ska implementeras i större omfattning på KTH behövs (som alltid) att lärarna lär sig hur det ska användas.

Anonymisering av scannad examen KTH har inte infört anonymiserad scannad tentamen än, men studenterna har länge tryckt på att det skall ske. Under våren har två piloter genomförts på ABE-skolan vars resultat har analyserats över sommaren. Nya piloter genomförs i omtentaperioden i augusti.

Systemutveckling planerad till september 2019. Projektet planeras avslutas 2019-10-01.

Canvas till Ladok Ett samarbetsprojekt har startats i samverkan mellan olika enheter med olika arbetssätt på KTH (studieadministrationen och e-lärande) med målet att lärare ska kunna överföra betygsunderlag från Canvas till Ladok utan manuella mellansteg.

En första demo har genomförts där man kunde följa hur data går från Canvas till Ladok. Det har resulterat i att några lärare i en pilotfas kunnat använda lösningen för att överföra betygen från period 4. Under hösten planeras ytterligare fyra utvecklingssprintar och tester. Den preliminära planen är att utvecklingen blir klar under hösten för utrullning under våren.

Kursinformation En annan särskild satsning som drivs är att arbeta med kursinformation och kursdata. Den formella kursinformationen har haft en plats, men löpande kursinformation, kurs-PM, kursanalyser med mera har inte hanterats enhetligt. Under fas 1 lanserades kursinformationssidan och nya releaser görs löpande. Fasen avslutas med kursanalysdelens planerade release 15 augusti 2019. Under fas 2, som startar under hösten, är det tänkt att automatiskt generera delar av kurs-PM, samt stödja lärare i att korrigera diskrepanser mellan kursplan och kurs-PM.

MOOC (Massive Open Online Courses) KTH:s stora satsning på MOOC börjar lida mot sitt slut, det finns några kurser kvar att färdigställa, men sedan är satsningen slutförd. Tanken är att organisera om enheten som jobbat med MOOC när den centrala finansieringen upphör och, baserat på erfarenheterna från MOOC-projektet, skapa ett team som stöttar all form av digital kursproduktion.

Makerspaces Experimentella lärmiljöer eller ”Makerspace” är ett koncept som etableras på allt fler universitet. För KTH finns många skäl att satsa på ett gemensamt Makerspace. Ett viktigt skäl är för att träna studenterna i de färdigheter och förmågor som lyfts fram i Conceive-Design-Implement-Operate (CDIO)-initiativet (en KTH-satsning sedan 10+ år) för att varje student efter sin examen bättre ska uppfylla utbildningsmålen. Framförallt övas förmågan att på kreativa och innovativa sätt utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Ett makerspace kan även stödja KTH:s ambitioner om tydligare utmaningsdriven utbildning kopplad till globala hållbarhetsmål. Erfarenheter från andra universitet visar en ökad genomströmning för studenter som arbetat i makerspace tidigt i utbildningen.

3

Ett makerspace är lämpligt att använda i outreachsyften för att bland annat visa att ingenjörer i grund och botten arbetar med kreativ och innovativ design, till exempel på öppet hus och sommarskolor för presumtiva studenter samt olika designtävlingar för till exempel hållbara lösningar, och ha en egen webbplats. KTH bör tydligare utvecklas till det främsta innovations- och entreprenörsuniversitet i Stockholmsregionen.

Ett makerspace är också viktigt för utbildningens digitalisering, dels för att miljön i sig tillför ett mervärde som är svårt att ersätta med MOOC-kurser och andra typer av onlineutbildningar, men framförallt för att ökade inslag av digitalisering i ingenjörsrollen kommer mer till sin rätt om man inte bara utvecklar mjukvara utan även kan skapa prototyper, till exempel för IoT-produkter.

På KTH campus finns det redan idag flera mindre experimentella lärmiljöer (makerspace, verkstäder eller laboratorier) knutna till specifika program eller kurser, men de är inte öppna för alla KTH:s studenter eller forskare, och dessa miljöer skulle må bra av mer fokus och en central hubb.

Förslag på mål som etablering av KTH Makerspace ska leverera (enligt Makerspace KTH-förstudien från april 2019):

• Bidra till att stärka bilden av KTH som det främsta innovations- och entreprenörsuniversiteteti Stockholmsregionen och öka universitetets attraktionskraft vid nationell och internationellrekrytering.

• Öka det interdisciplinära samarbetet och bidra till ökad vi-känsla, ETT KTH.

• Öka graden av innovation på KTH.

• Leda till att alla institutioner på sikt använder prototypande/praktiska moment i utbildningen.

• Leda till att fler studenter gör ”kreativa karriärer” inom design, innovation, uppfinnande ochentreprenörskap.

• Öka studenternas förmåga att på kreativa sätt utveckla och utforma produkter, processer ochsystem med hänsyn till människans förutsättningar och behov och samhällets mål förekonomisk, ekologiskt och socialt hållbar utveckling.

Fort- och vidareutbildning Det ökade behovet av fort- och vidareutbildning i samhället har på senare tid debatterats stort i den publika debatten. Näringslivets och offentlig sektors behov av kompetensutveckling och kompetens-växling har kommit i fokus i mycket av den offentliga debatten och universitetens och högskolornas roll i detta hamnar i blickfånget. KTH har genomfört flera specifika projekt för att visa på alternativa sätt att bedriva utbildning med potential att nå nya målgrupper.

Ett exempel på en ny form av utbildning är det av Wallenberg och ESF finansierade Software Development Academy (SDA) som riktar sig till studenter som är nyanlända till Sverige och syftar till att ge en 14 veckors helfartsutbildning för att bli mjukvaruutvecklare eller programmerare. Utbildningen har genomförts i samverkan med Novare Potential som medverkat i rekrytering och outplacement. SDA har varit mycket framgångsrikt och visat på en stor grad av uppnådd anställning efter genomförd utbildning. Konceptet har nu även kommit att spridas till andra lärosäten.

En förstklassig digital förvaltning Digitaliseringens potential för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamhetsstödet är stor. Ekonomihantering, rekrytering och personal, studieadministration är bara några av de områden som har stor förbättringspotential med hjälp av digitaliseringen. Ett system för digitala signaturer kan ge

4

stora möjligheter till effektivisering och dessutom öka hållbarheten i verksamheten, eftersom det minskar behovet av att göra stora volymer av utskrifter.

Förvaltningschefen har tillsammans med systemansvarig för ekonomisystemen samordnat en gruppering av systemansvariga för de administrativa systemen. Denna gruppering har funnits sedan KTH gjorde en stor omläggning av ekonomi- och HR-systemen 1999. Under våren 2019 har IT-avdelningen varit med och etablerat en modell för mer utförliga beskrivningar av projektförslag och investeringar samt vilka effekter dessa avser att åstadkomma, likande den portföljplanering som bedrivs inom utbildnings- och forskningsplattformarna. Förvaltningens IT-projekt har tidigare varit ganska självgående inom sina områden, men IT-utvecklingen ställer högre krav på att kunna göra nyttokalkylering och nyttohemtagning samt integrera olika informationsmängder med varandra. Detta medför även att de chefer som äger respektive verksamhetsområde behöver vara mer delaktiga i samtliga moment från prioritering till genomförande. Stora insatser har genomförts för att anpassa myndighetens verksamhet till GDPR.

En stor förväntan finns på vilka möjligheter som kommer med en ny universitetsdirektör på plats som kan se digitaliseringens roll för att effektivisera och stärka förvaltningen.

Forskning inom digitalisering Digitaliseringsområdet är utan tvekan ett av KTH:s mest framstående forskningsområden. Forskning relaterat till digitalisering finns på i stort sett alla skolor och volymen på externfinansierade forskningsprojekt är stor. Flera större forskningsinitiativ har under året genomförts eller initierats inom digitaliseringsområdet. Här följer några av de mer framträdande exemplen.

• Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) har genomfört flera storainvesteringar i personal och projekt kopplat till digitalisering och artificiell intelligens (AI).

• Techlab (arbetsnamn). I forskningspropositionen från 2016 planerades för en störrebasmedelsfinansiering för digitalisering att gälla från 2020 om 78 Mkr per år i tillskott. Medhjälp av det strategiska forskningsområdet ICT: The Next Generation samt medmyndighetskapital dras flera initiativ inom ramen för digitaliseringssatsningen igång redan2019, med initiativ som inbegriper alla verksamheter inom digitaliseringsområdet över allaskolor på KTH. En intern process för utlysning av excellensforskningsmedel har definierats ochde första två utlysningsomgångarna har genomförts, vilket lett till sju forskningsprojekt somgenomförs i syfte att förnya forskningen och skapa nya skolöverskridande samverkansformer.

• CASTOR – Center for Advanced Software Technology Research är ett nyetablerat centrum förmjukvaruteknologi med KTH, Ericsson, och SAAB som partner. Till centrat har även tvåinternationellt kända professorer rekryterats: Benoit Baudry och Martin Monperrus.https://www.castor.kth.se/

• Centrum för Cyberförsvar och Informationssäkerhet(https://www.kth.se/forskning/artiklar/framtidens-krig-utspelar-sig-pa-internet-1.910918) isamverkan mellan KTH och Försvarsmakten, från KTH under ledning av professorPontus Johnsson.

• TECoSA – Trustworthy Edge Computing Systems and Applications, som nyligen tilldelatsfinansiering av Vinnova, under ledning av professor Martin Törngren, är under uppbyggnadoch kommer fullt ut vara i drift 2020.

• Viable Cities – det strategiska innovationsprogrammet för smarta och hållbara städer, är denhittills största satsningen som genomförts i Sverige på forskning och innovation om smarta ochhållbara städer. Viable Cities leds av KTH och samlar ett 50-tal aktörer från flera olika

5

forskningsfält, näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. https://viablecities.com leds av Olga Kordas.

• Live in Lab som är en innovationsmiljö för forskning och utveckling av bygg- och fastighetsrelaterade tekniker och metoder och en nod för samverkan mellan akademin och näringslivet särskilt kopplat till digitalisering. https://www.liveinlab.kth.se/ under ledning av Jonas Anund Vogel.

För att tydliggöra, stärka och samla digitaliseringsområdet har en nystart gjorts genom att ICT-plattformen lagt ned och en ny digitaliseringsplattform startat samt har Tobias Oechtering rekryterats att vara föreståndare för plattformen.

Digitalisering av forskningen Som ett framstående universitet inom digitalisering behöver vi vara ett föredöme i användningen av moderna digitala verktyg för forskning, utbildning och administration och tjäna som ett föredöme för våra avnämare.

Digitaliseringen har stor inverkan på hur vi bedriver vår forskning. Den förser oss med nya möjligheter genom den infrastruktur den utgör, men den medför också förändrade krav och möjligheter. Rådande paradigm om öppen forskning innebär att den forskning vi bedriver i görligaste mån ska publiceras i öppna, fritt tillgängliga fora, men även att vi ska utveckla möjligheter att tillgängliggöra forskningsdata på ett öppet sätt för att ge andra möjlighet att verifiera forskningen genom replikeringsstudier. Många tillgängliggör redan idag sina forskningsdata i enlighet med finansiärernas krav, men allt som oftast inte med standardiserade verktyg. Det finns ett behov av att undersöka och följa upp hur forskningsdata hanteras på KTH och införskaffa och utveckla verktyg för att bistå forskarna i tillgängliggörandet av forskningsdata.

KTH har de senaste decennierna tillhört de ledande universiteten i norra Europa när det kommer till att erbjuda parallelldatorkapacitet på Exascale-nivå. Parallelldatorcentrum (PDC) har gett många olika forskargrupper på KTH och i hela Sverige en resurs för att genomföra beräkningsintensiv forskning, så kallad eScience. Detta är en infrastruktur som gett KTH möjlighet att dra in många viktiga forskningsprojekt och bidra till kunskapsutvecklingen. Men det krävs även att en sådan infrastruktur underhålls och förnyas fortlöpande och KTH står inför en ny fas av förnyad investering för att införskaffa nästa generations parallelldator.

Digital arbetsmiljö Våra digitala stödsystem (persondator, mobiltelefoner etcetera) har skapat helt nya möjligheter att bedriva forskning, hantera och analysera data och författa artiklar. Det har också kommit att bli vårt huvudsakliga redskap för kommunikation med kollaborativa författarverktyg, verktyg för videomöten och för skriftlig kommunikation. Många upplever att de digitala stödsystemen är en källa till stress och ger en orimligt hög arbetsbelastning, samtidigt som de har skapat en stor frihet i att styra sin arbetstid och arbetsplats. Flera insatser har gjorts för att kommunicera och dela befintlig kunskap om digitaliseringens effekt på arbetsmiljön. Det finns dock behov av att studera och följa upp alla medarbetares digitala arbetsmiljö på KTH och erbjuda hjälp och stöd att hantera verktygen på rätt sätt. Detta gäller både forskare, lärare och inte minst administrativ personal.

En plattformsstyrgrupp för forskningens infrastruktur har tillsatts med vicerektor för forskning Annika Stensson-Trigell som ordförande och flera insatser har gjorts för att förbereda för en ökad andel Open Science och hantera strategierna för publicering och relationen till stora förlag.

6

Digitalisering för samverkan med det omgivande samhället Många av KTH:s strategiska partner är intresserade av att utvecklas och samverka inom digitaliserings-området. Flera efterfrågar särskilda utbildningar kopplade till digitalisering för sin egen personal, varför också KTH:s organisation och rutiner för fort- och vidareutbildning har behövt stärkas. Här har också en styrgrupp för livslångt lärande tillsatts.

AI Competence for Sweden En särskild regeringssatsning genomfördes direkt finansierad av regeringen för fort- och vidareutbild-ning inom AI under namnet AI Competence for Sweden i samverkan mellan sju universitet. Arbetet koordineras av Chalmers men KTH har den största enskilda delen av initiativet. KTH:s del av initiativet genomförs huvudsakligen av KTH Executive School och har inneburit ett stort antal fort- och vidareut-bildningstillfällen med grundläggande AI, med huvudsakligt syfte att vara en medvetandegörande-utbildning för ökad beställarkompetens.

AI Innovation of Sweden En annan regeringssatsning som syftar till att sätta fart på innovationsaktiviteter inom ramen för AI. Ett av syftena har varit att bygga en ”datafabrik” för lagring, standardisering och tillgängliggörande av digitala data för att möjliggöra forskning och innovation. Lindholmen Science Park är koordinator för det nationella initiativet men KTH arbetar för närvarande med att etablera en östsvensk nod för initiativet. Finansieringen kanaliseras genom Vinnova.

Sveriges AI-agenda På uppmaning från statsrådet Ibrahim Baylan, näringsminister, har ett uppdrag definierats med syfte att ta fram en AI-agenda för Sverige. Arbetet koordineras av Daniel Gillblad från RISE men delarna som handlar om forskning koordineras av Danica Kragic från KTH och delarna som handlar om utbildning av Jan Gulliksen från KTH.

Digital Demo Stockholm Digital Demo Stockholm är ett innovationssamarbete som ska förbättra och underlätta för invånarna i Stockholmsregionen med hjälp av digitala lösningar. I samarbetet ingår Stockholms stad, Region Stockholm, ABB, Ericsson, KTH, Skanska, Telia och Vattenfall. Projekt har kunnat sjösättas som fokuserat på hur man kan säkra och kontrollera tillgången på rent vatten, hur man kan åstadkomma energieffektiv vård, hur man kan inspirera och motivera unga till studier och utveckling, samt digitala lås i hemtjänsten för ökad trygghetskänsla och livskvalitet.

Slutligen sker mycket arbete för att stärka KTH:s varumärke externt när det kommer till digitalisering; många är engagerade i externa aktiviteter för att forma bilden av KTH som ett framstående universitet när det kommer till digitalisering. Flera är anlitade externt till expertgrupper eller som föredragshållare kopplat till digitalisering. Vi är till exempel representerade med experter i regeringens digitaliseringsråd.

Utmaningar och möjligheter inför framtiden KTH har som sagt ambitionen att vara ledande när det kommer till digitalisering av utbildning, forskning, samverkan och verksamhetsstöd. Många bra aktiviteter sker på många håll på KTH men mer kan göras när det kommer till att övergripande koordinera arbetet och skapa en överordnad strategi för KTH:s digitalisering. I arbetet med att utforma en sådan strategi har studiebesök genomförts både på Imperial College i London och på Aalto-universitetet i Helsingfors.

Särskilt studiebesöket på Aalto-universitetet i maj, där man har lyckats få en rejäl fart på sin digitalisering, var inspirerande och tjänar som en förebild. I jämförelse mellan KTH och Aalto lägger

7

KTH ner i stort sett lika mycket resurser som Aalto för sin dagliga IT, men de extra medel som satsats för universitetets digitalisering på Aalto-universitetet har inte kommit från anslagstilldelningen för forskning och utbildning utan är en separat satsning som på så sätt inte kan ses vara i konkurrens med kärnverksamheten. Storleksmässigt har man gjort en femårig satsning med 10 MEuro extra per år för att bland annat kunna frigöra lärares tid för digitaliseringen, vilket varit en förutsättning för framgången. Aalto-universitetets digitaliseringssatsning är allmänt erkänd och respekterad som nödvändig och framsynt.

Både Imperial College och Aalto-universitetet hade visualiserat genomförd och planerad utveckling i form av fleråriga planer. KTH har ett behov av att genomföra motsvarande planering och kommunicera om den på likartat sätt. Som ett exempel kan vi visa på en första preliminär roadmap för digitaliseringen av KTH:s utbildning givet fortsatta satsningar inom området (se nedan). Detta bör också utvecklas inom övriga områden för digitalisering på KTH. Vi ser behovet av att arbeta mer med roadmaps och visuell styrning.

På KTH finns unik kompetens för att genomföra digitalisering på ett sätt som är grundat i tvärvetenskaplig forskning om digitalisering, samtidigt finns stora möjligheter att beforska KTH:s förändringsresa. KTH:s förvaltningsorganisation har många likheter med andra organisationer och myndigheter, och vi ser intressanta utmaningar då digitaliseringen gör förvaltningen svårare i och med att många verksamhetsnyttor uppstår när systemen implementeras tvärs i organisationen. Ofta uppstår en konflikt mellan att leverera snabba nyttor och en tradition av att alltid tänka igenom allt och minimera risker. Det är inte bara KTH som står inför denna förändringsresa, det sker till exempel även inom byggbranschen. KTH borde göra ett antal strategiska satsningar på digitaliseringsforsknings-projekt i stället för att styras av olika finansieringskällors intressen.

8

Bilaga

Utdrag ur Uppföljning av KTH:s utvecklingsplan 2018–2023 efter ett år (2018) Universitetsstyrelsens möte 20190417

Ett KTH för en mer digitaliserad värld

Digitaliseringen är en stark drivkraft för utveckling och förändring i dagens samhälle. KTH ska med sin kompetens på området vara ledande i digitalisering av utbildning, forskning, samverkan och verksamhetsstöd. Digitalisering innebär att kvaliteten och effektiviteten ökar i olika processer och verksamheter. För att stärka digitaliseringsområdet på KTH har en vicerektor för digitalisering tillsatts.

Utbildning Utbildningen ska med digitaliseringens hjälp göras mer nyskapande, tillgänglig och resurseffektiv. Införandet av studiedokumentationssystemet Ladok3 och lärplattformen Canvas har inneburit stora verksamhetsförändringar i syfte att öka kvaliteten och effektivisera processerna. En plattformsstyr-grupp för utbildningens infrastruktur har tillsatts för att samla och prioritera projektinsatser för att stärka den digitala infrastrukturen för utbildningen. Flera insatser för e-lärande har gjorts och förberedelser för att kunna införa digital examination har genomförts.

Forskning Flera större forskningsinitiativ har under året genomförts eller initierats inom digitaliseringsområdet. Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) har genomfört flera stora investeringar i personal och projekt kopplat till digitalisering och artificiell intelligens (AI). I forskningspropositionen planerades för en större basmedelsfinansiering för digitalisering att gälla från 2020 om 78 mnkr per år i tillskott. Med hjälp av det strategiska forskningsområdet ICT: The Next Generation samt med myndighetskapital dras flera initiativ inom ramen för digitaliseringssatsningen igång redan 2019 med initiativ som inbegriper alla verksamheter inom digitaliseringsområdet över alla skolor på KTH. För att tydliggöra, stärka och samla digitaliseringsområdet har en nystart gjorts genom att man lagt ned ICT-plattformen och startat en digitaliseringsplattform samt rekryterat en ny föreståndare. En plattformsstyrgrupp för forskningens infrastruktur har tillsatts med vicerektor för forskning som ordförande och flera insatser har gjorts för att förbereda för en ökad andel Open Science och hantera strategierna för publicering och relationen till stora förlag.

Samverkan Många av KTH:s strategiska partner är intresserade av att utvecklas och samverka inom digitaliseringsområdet. Flera efterfrågar särskilda utbildningar kopplade till digitalisering varför också KTH:s rutiner för fort- och vidareutbildning behöver stärkas. Här har också en styrgrupp för livslångt lärande tillsatts. En särskild regeringssatsning genomfördes direkt finansierad av regeringen för fort- och vidareutbildning inom AI under namnet AI Competence for Sweden i samverkan mellan sju universitet.

Verksamhetsstöd Digitaliseringens potential för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamhetsstödet är stor. Även här har en plattformsstyrgrupp för förvaltningens infrastruktur tillsatts. Stora insatser har genomförts för att anpassa myndighetens verksamhet till GDPR.

Bilaga: ur Uppföljning av KTH:s utvecklingsplan 2018–2023 efter ett år (2018) / 20190417

År 2018 är ännu ej komplett. Delen "grön" open access kan påverkas av embargotider. *) Canvas lanserades för hela KTH höstterminen 2017

Källa: DiVA, unpaywall.org API

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2013 2014 2015 2016 2017 2018

An

de

l öp

pe

t till

gä

ng

liga

Öppet tillgängliga publikationer

Doktors- ochlicentiatavhandlingar

Refereegranskadedokument i DiVA,med DOI

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2017 2018

Digitalisering i utbildningen

Andel kursomgångarpublicerade i lärplattformenCanvas*

Andel kursomgångar somanvänder digitalexamination(någon bedömning görs ilärplattformen*)

Bilaga: ur Uppföljning av KTH:s utvecklingsplan 2018–2023 efter ett år (2018) / 20190417

Indikatorer