Framtidens styrning

bortom NPM

Båstad, 9 nov. 2017

Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se www.bringselius.se Twitter: @bringselius

Läs mer: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur

Framtidens styrning i staten

Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se www.bringselius.se Twitter: @bringselius

Paradigmskifte

Den nya romantiken

Den mänskliga staten

Att styra och leda med tillit – en filosofi för en ny tid

Den nya romantiken

Nya förutsättningar: • Digitalisering - internet big data, open source, AI • Högre utbildningsnivå – ökade krav från medborgare • Extremt transparens och medialisering – felsökande och felfinnande • Global ekonomi, ökad konkurrens, migration • Åldrande befolkning, krav på effektivisering av välfärdsstaten

DET TEKNOKRATISKA PARADIGMET

& den teknokratiska staten

- Sekulära individualister (se Zygmunt Bauman)

- Elitism, prestation, tävling, tempo

- Nutid och framtid – fånga dagen!

- Varumärke, gestaltning, förenkling

- Teknologi och byråkrati, regelverk

- Det urbana, mondäna, reella

New Public Management (NPM) 1. Offentliga organisationer ska ledas av särskilda opolitiska

förvaltningschefer med omfattande handlingsutrymme. 2. I styrningen av förvaltningen ska prestationsmätning vara central

och denna mätning ska huvudsakligen bygga på tydliga, kvantifierbara mått.

3. Inom myndigheter ska man delegera resultatansvar till lokala enheter.

4. Det offentliga uppdraget ska fördelas på en mängd mer eller mindre självständiga organisationer.

5. Man ska sträva efter konkurrens mellan organisationer i förvaltningen.

6. Styrning och ledning i privat sektor ska fungera som förebild för offentlig verksamhet.

7. Ekonomisk återhållsamhet och arbetsdisciplin ska prioriteras.

”Diagnosen var cancer. Men det var inte

tumören som tog hans liv. I dag inleder Maciej

Zaremba sitt stora reportage om de absurda

konsekvenserna av ett dolt systemskifte i svensk sjukvård.” (Maciej Zaremba i DN 2013-02-17)

Tre problem med NPM-debatten

1. NPM kom att uppfattas som ett sammanhållet paket med tydligt innehåll.

2. NPM kom att uppfattas som något man var antingen för eller mot – och att den enda rimliga positionen var mot NPM.

3. Stora grupper misstänkliggjordes, t ex privata utförare av välfärdstjänster, ekonomer och alla typer chefer i offentlig sektor.

Dagens Nyheter, 15 juni 2014

https://www.svtplay.se/video/11933730/idevarlden/idevarlden-sasong-1-avsnitt-1

14

Källa: Tidningen Land http://tidningenland.se/trendbrott-nu-flyttar-vi-till-landet-igen/

Källa: Skoda

DET NYROMANTISKA PARADIGMET

- Sökande efter mening, arbetskritik, drömmar

- Längtan efter TRYGGHET, gemenskap, stabilitet

- Autenticitet, djup, förståelse, eftertanke, ansvar

- Fokus på det mänskliga, landsbygdsromantik

- Teknologi anpassad till människan

- Fortfarande rättssäkerhet – men mindre formalism

Det teknokratiska paradigmet

(NPM + NWS)

Den nyromantiska paradigmet

(NPM + NWS + NPS)

Statens åtagandeStyra

Kontrollera centraltStödja

Skapa förutsättningar lokalt

Statens huvudroller Förmyndare och portvakt Partner och portvakt

Statens karaktärTeknokratisk, opersonligDet begränsade ansvaret

Empatisk, personligDet utvidgade ansvaret

Källa: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur

Den mänskliga staten

Nya förväntningar

https://vimeo.com/73249081

”Vanmaktens fiende” Försäkringskassan

https://vimeo.com/73249081https://vimeo.com/73249081https://vimeo.com/73249081

Medborgare: Begränsat inflytande i beslut i

egna ärenden. Bristande tillgänglighet,

flexibilitet och helhetsansvar. Avsaknad av kontinuitet,

kvalitetsbrister.

Medarbetare: Detaljstyrning,

effektivitetshets, stress, formalism, otrygghet. Bristande samordning,

stuprörstänkande. Ökad administration, små möjligheter att

påverka beslut. Utbrändhet.

Politiker: Missnöjda brukare.

Missnöjda medarbetare. Bristande effektivitet, styrbarhet

och legitimitet.

Är enbart NPM förklaringen?

Hur avskaffar vi i så fall NPM?

Medialisering Digitalisering

Svårstyrd fragmenterad

förvaltning

Globalisering

Ökade krav på transparens och

rättssäkerhet

Ökat brukar- inflytande

Ökad allmän utbildningsnivå

Besparingskrav leder till behov av

öppna prioriteringar Grund för

ansvarsutkrävande (ger blame-avoidance)

Mer systematiskt arbete med lärande

och planering Kompetens & kunskapsideal

i styrande organ

Idén om oberoende granskning

Varför ökar granskning och administration och varför minskar professionernas autonomi?

Bortrationalisering av administrativ

personal

Ökade krav på styrbarhet

Marknadslösningar, ökad valfrihet

New Weberian State (byråkrati) - Rättssäkerhet - Transparens - Standardiserad evidensbaserad

praktik (ex. kunskapsstyrning)

New Public Management - Styrning, kontroll, kvantitativa mått - Marknadslösningar - Effektivisering Mer formalism och

detaljstyrning. Minskat handlings-

utrymme i frontlinjen.

New Public Service / Tillitsbaserad styrning

Källa: Bringselius, L. (2017) Tillitsbaserad styrning och ledning- ett ramverk. Tillitsdelegationens rapportserie.

Huvudaktör(Freidson 2001) Marknad Byråkrati Profession

Idealtyp/styrmekanism(Adler 2001)

Marknad/ pris

Hierarki/auktoritet

Gemenskap/Tillit

FokusOutput

(resultat)Process

(hantering)Input

(rekrytering)

Huvudsaklig teoretisk

förankringNationalekonomi Juridik Sociologi

Närliggande begrepp i

förvaltningsteori

New Public Management

New Weberian State

New Public Service;Public Value Governance

Viktiga inslagKonkurrens,valmöjlighet

Reglering, beslutslinje,

monopol

Kollegialkvalitetssäkring,

samverkan

Att styra och leda med tillit

En filosofi för en ny tid

1. Några trender kopplade till tillitsfilosofin

2. Ett ramverk för tillitsbaserad styrning och ledning

3. Exempel på tillämpning av tillitsfilosofin

1. Ämbetsmannen och medledarskapet

Medarbetare / brukare St

yrni

ng

Stöd

Medarbetare / brukare

Brukare Förvaltning

Politiker Tillsyn 2. Sömlös styrning

2. Personlig, nära

4. Digitaliserad, innovativ

5. Från konkurrens till samarbete och arbetsglädje

1. Ämbetsman, etik och medledarskap Agenda 2030, värdegrund, ledarskap

2. Sömlös styrning Mer samverkan och närmare politik/förvaltning. Gemensam ingång.

3. En personlig och nära förvaltning Omlokalisering, lokala servicekontor, coacher

4. Innovation och digitalisering Brukarfokuserade digitala lösningar, anpassade servicepaket

5. Från piska till morot Mindre detaljstyrning, mer motivation och beteendevetenskap

Sammanfattning

Men också… • Från prat till verkstad • Från storskaligt till småskaligt • Från ledarskap till medledarskap • Ansvarsförskjutningar • Ängslighet och nätverk

Tillitsbaserad styrning: metoder för att styra, leda och

organisera verksamhet, där tillit till medarbetaren är

utgångspunkten, där fokus ligger på att skapa flexibilitet

inför brukarens behov och där alla aktörer samverkar i strävan efter att ta ett

helhetsansvar.

Arbets-organisationStyrning

Kultur/ledarskap

Tillitsbaseradstyrning &

ledning

Organisering Styrning

Kultur & ledarskap

Öppenhet

Principerna knyter an till ett antal andra nyckelord och målsättningar:

Tillit Att som utgångspunkt helst välja att lita på motparten i stället för att misstro den. Gäller framför allt i nedåtriktade relationer i hierarkin.

Brukarfokus Att fokusera på att möta brukarens (patientens, medborgarens) förutsättningar och behov. Beskrivs ibland som fokus på kärnverksamheten. Nyckelord: patientinflytande; brukardialog.

Öppenhet Att dela information och tillåta oliktänkande, dvs en kultur med högt i tak. Nyckelord: lyhördhet; dialog; nytänkande; innovation; god arbetsmiljö.

Stöd Att administration, stödfunktioner, chefer, tillsynande verksamhet mm fokuserar på att stödja och skapa förutsättningar för ett bra möte med brukaren. Nyckelord: flexibilitet; hjälpsamhet; lärande; främjande; lokalt närvarande ledarskap.

Principerna knyter an till ett antal andra nyckelord och målsättningar:

TillitAtt som utgångspunkt helst välja att lita på motparten i stället för att misstro den. Gäller framför allt i nedåtriktade relationer i hierarkin.

BrukarfokusAtt fokusera på att möta brukarens (patientens, medborgarens) förutsättningar och behov. Beskrivs ibland som fokus på kärnverksamheten. Nyckelord: patientinflytande; brukardialog.

ÖppenhetAtt dela information och tillåta oliktänkande, dvs en kultur med högt i tak. Nyckelord: lyhördhet; dialog; nytänkande; innovation; god arbetsmiljö.

StödAtt administration, stödfunktioner, chefer, tillsynande verksamhet mm fokuserar på att stödja och skapa förutsättningar för ett bra möte med brukaren. Nyckelord: flexibilitet; hjälpsamhet; lärande; främjande; lokalt närvarande ledarskap.

Delegering Att beslut fattas så nära brukaren som möjligt och att medarbetare, brukare och första linjens chefer involveras i beslut på högre nivåer. Nyckelord: medarbetarinflytande; medledarskap; feedback; handlingsutrymme.

Samverkan Att samarbeta över gränser för att möta brukarens behov och ta helhetsansvar. Nyckelord: helhetssyn; systemsyn; helhetsansvar; teamarbete; kollegialitet.

Kunskap Att premiera kunskapsutveckling och kunskapsöverföring på alla nivåer i verksamheten. Nyckelord: kunskapsutveckling; lärande; evidensbaserad praktik; reflektion; erfarenhetsutbyte.

Delegering Att beslut fattas så nära brukaren som möjligt och att medarbetare, brukare och första linjens chefer involveras i beslut på högre nivåer. Nyckelord: medarbetarinflytande; medledarskap; feedback; handlingsutrymme.

Samverkan Att samarbeta över gränser för att möta brukarens behov och ta helhetsansvar. Nyckelord: helhetssyn; systemsyn; helhetsansvar; teamarbete; kollegialitet.

Kunskap Att premiera kunskapsutveckling och kunskapsöverföring på alla nivåer i verksamheten. Nyckelord: kunskapsutveckling; lärande; evidensbaserad praktik; reflektion; erfarenhetsutbyte.

Värdegrundens hårda delGrundläggande rättsliga principer• Demokrati• Legalitet• Objektivitet• Åsiktsfrihet• Lika värde, frihet & värdighet• Effektivitet och service.

Värdegrundens mjuka delGrundläggande principer för tillit:

• Brukarfokus• Öppenhet• Delegering• Stöd• Samverkan• Kunskap

Tillit som skapar motivation • Hawthorne-experimenten

• X- och Y-teorierna (McGregor, 1951)

• Inre och yttre drivkrafter och belöningar

Tillitsbaserad styrning och ledning

Teoretisk definition Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att • stimulera samverkan och helhetsperspektiv, • bygga tillitsfulla relationer samt • säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa brukaren.

Relationer för tillit

Brukare

Förv

altn

ing

Politiker

Granskande & normerandeverksamhet

Relateradeverksamheter

Tillitens gränser

• Lagar och regler kommer först – men också möjlighet att

påverka dem

• Förlåtande och lärande vid mindre fel – men också

ansvarsutkrävande vid allvarlig misskötsel

• Dialog och ömsesidig respekt – men inte avsaknad av styrning

(fritt valt arbete)

• Tillit – men också kontroll och transparens

Konkreta metoder Den tillitsbaserade styrningen kan ta sig uttryck på många olika sätt. I det följande ges några exempel på vad den kan innebära i praktiken. Listan är inte menad att vara uttömmande. Olika verksamheter kan också ha olika behov.

1. Städa i styrningen! Rensa bland mål, indikatorer och regelverk. 2. Löpande kunskapsutveckling i frontlinjen. 3. Involvera medarbetare i beslut på alla nivåer. Tala medledarskap, helhetsansvar. 4. Flytta administrativt stöd och resurser närmare golvet, så att medarbetare kan ägna sig åt

sina kärnuppgifter. 5. Administrationen som stöd - inte styrande. 6. En lärande, samordnad kontroll/tillsyn – att hjälpa att göra rätt. 7. Kultur med högt i tak - uppmuntra återkoppling. Stärk ämbetsmannarollen. 8. Förlåt mindre fel, agera på allvarliga. 9. Lokalt närvarande och stödjande ledarskap. 10. Bygg rännor över stuprören – belöna helhetstänkande (t ex resultat i andras budget). 11. Premiera karriär i frontlinjen, t ex med lönepåslag för ”yttre tjänst”. 12. Lyft fram goda insatser på golvet i intern/extern kommunikation. 13. Bygg in slack (tidsluckor) i planeringen, för att ge andrum åt verksamma i frontlinjen och

skapa utrymme för relationsbyggande och innovationer. 14. Gör digitaliseringen till stöd, inte börda.

Konkreta metoder

Den tillitsbaserade styrningen kan ta sig uttryck på många olika sätt. I det följande ges några exempel på vad den kan innebära i praktiken. Listan är inte menad att vara uttömmande. Olika verksamheter kan också ha olika behov.

1. Städa i styrningen! Rensa bland mål, indikatorer och regelverk.

2. Löpande kunskapsutveckling i frontlinjen.

3. Involvera medarbetare i beslut på alla nivåer. Tala medledarskap, helhetsansvar.

4. Flytta administrativt stöd och resurser närmare golvet, så att medarbetare kan ägna sig åt sina kärnuppgifter.

5. Administrationen som stöd - inte styrande.

6. En lärande, samordnad kontroll/tillsyn – att hjälpa att göra rätt.

7. Kultur med högt i tak - uppmuntra återkoppling. Stärk ämbetsmannarollen.

8. Förlåt mindre fel, agera på allvarliga.

9. Lokalt närvarande och stödjande ledarskap.

10. Bygg rännor över stuprören – belöna helhetstänkande (t ex resultat i andras budget).

11. Premiera karriär i frontlinjen, t ex med lönepåslag för ”yttre tjänst”.

12. Lyft fram goda insatser på golvet i intern/extern kommunikation.

13. Bygg in slack (tidsluckor) i planeringen, för att ge andrum åt verksamma i frontlinjen och skapa utrymme för relationsbyggande och innovationer.

14. Gör digitaliseringen till stöd, inte börda.

T i l l i t Cynism Naivism

En balans – inte en ny ytterlighet

Det offentliga som portvakt - och partner

Teknokratiskt perspektiv

Hedonistiskt perspektiv

Service-perspektiv

Politiskt perspektiv

Tillitsbaseratperspektiv

Metafor för organisationen

Fabrik Spa Servicestation Spelplan Partnerskap

Central grupp Chefer Medarbetare BrukareBeslutsfattande politiker

Kombination -men särskilt brukare och medarbetare

Centrala temanRegelverk, incitament, styrning

Medarbetarens njutning och trivsel

Brukarens nöjdhet

InflytandeRelationer, behov, färdigheter

Ledarskapets utmaning

Anpassa struktur och teknologi efter uppgift.

Att ge medarbetaren vad den önskar

Att ge brukaren vad den önskar

Försvara den politiska maktbasen

Matcha organisationens mål med medarbetarens önskemål och brukarens behov

”Man hade jättemånga mål. Ett par hundra mål från fullmäktige, som sa att

precis så här ska ni göra. Men det var inga mål som styrde verksamheten och vi lade väldigt mycket tid på administration. Det signalerade mest att man

ville ha kontroll.”

”Det politiska ledarskapet är otroligt viktigt.”

/Kommundirektör

Göingemodellen (Östra Göinge)

Värdegrund: • Öppenhet • Engagemang • Ansvar

Louise Bringselius louise@bringselius.se www.bringselius.se

Bildnummer 1Bildnummer 2Bildnummer 3Bildnummer 4Bildnummer 5Bildnummer 6Bildnummer 7Bildnummer 8Bildnummer 9Bildnummer 10Bildnummer 11Bildnummer 12Bildnummer 13Bildnummer 14Bildnummer 15Bildnummer 16Bildnummer 17Bildnummer 18Bildnummer 19Bildnummer 20Bildnummer 21Bildnummer 22Bildnummer 23Bildnummer 24Bildnummer 25Bildnummer 26Bildnummer 27Bildnummer 28Bildnummer 29Bildnummer 30Bildnummer 31Bildnummer 32Bildnummer 33Bildnummer 34Bildnummer 35Bildnummer 36Bildnummer 37Bildnummer 38Bildnummer 39Bildnummer 40Bildnummer 41Bildnummer 42Bildnummer 43Bildnummer 44Bildnummer 45Bildnummer 46Bildnummer 47Bildnummer 48