Forskningsmetodik – Kvalitativa metoder

Gunilla Eklund

Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354

http://www.vasa.abo.fi/users/geklund

Kursinnehåll

Kvalitativa metoder. Definition, kännetecken och kritik

Forskningsansatser

Datainsamlingsmetoder

Analysmetoder

Tillförlitlighet och trovärdighet, medbedömare

Etik i kvalitativa studier

Generalisering och kvalitetskriterier

Tentamen

Disposition för ett vetenskapligt arbete

Abstrakt

Inledning

Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom området)

Metod och genomförande

- Syfte och forskningsfrågor

- Forskningsansats

- Datainsamlingsmetod

- Informanter

- Undersökningens genomförande

- Bearbetning och analys av data

- Tillförlitlighet, trovärdighet, etik

Resultatredovisning

Sammanfattande diskussion

Litteratur

Bilagor

Syfte

Forskningsansats

Datainsamlingsmetod

Analysmetod

Kvalitativa metoder

Det centrala i kvalitativa metoder är att man söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver något fenomen eller sammanhang i omvärlden.

Att en metod är kvalitativ innebär således att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta något. Man vill beskriva egenskaperna hos något - hur någonting är beskaffat.

Kännetecken på kvalitativ metod

1. Man beaktar och fokuserar intresset på öppen, mångtydig empiri.

2. Man utgår från studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum.

Kvalitativ metod innebär:

1. Man studerar enbart en eller några få miljöer och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser.

2. Man har ett nära och direkt förhållande till det man studerar.

3. Flexibilitet.

4. Man söker fånga ’the actor’s point of view’, aktörernas egna verklighetsuppfattningar, motiv och tankesätt.

5. Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella.

Kvalitativa metoder - Fördelar och

nackdelar

Undersökningens profil

Undersökningens uppläggning

Insamling av information

Tolkning av information

Metodtriangulering: En kombination av kvantitativa och

kvalitativa metoder

Kvalitativa eller kvantitativa metoder?

Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga

kvantitativa heller för den delen, Pedagogisk forskning i Sverige,

4, 270-292.

http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/aasberg.pdf

Fyra strategier för att kombinera

kvalitativa och kvantitativa metoder

1. Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse till kvantitativa

2. Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen.

3. Kvantitativa och kvalitativa metoder används både under insamlingen och analysen av informationen

4. Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång

En vetenskapsteoretisk grund

En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om

verkligheten, människan, kunskapen och vetenskapen samt

vetenskaplig metod (=Paradigm).

Verklighetssyn

Människosyn

Kunskapssyn

Vetenskapssyn

Metodsyn

Forskningsansatser

Aktionsforskning

Etnografi / Etnometodologi

Fenomenologi

Fenomenografi

Grounded theory (grundad teori)

Hermeneutik

Narrativ forskning

Inom kvantitativ forskning används positivismen.

Aktionsforskning

Kurt Lewin - aktionsforskningens grundare på 1940-talet i USA

Aktionsforskning är en social aktivitet inom vilken man strävar efter förändring genom samarbete, reflektion och deltagande.

Två väsentliga mål med aktionsforskning är att förbättra och engagera:

1. Förbättring av en praktisk verksamhet

2. Förbättring av deltagarnas förståelse av en praktisk verksamhet

3. Förbättring av situationen inom vilken praktiken äger rum.

Aktionsforskning

Typiskt för aktionsforskning är en självreflekterande spiral som

består av cykler av planering (planning), verksamhet (acting),

observation (observing) och reflektion (reflecting).

Aktionsforskning är forskning i den egna praktiken - det är

endast praktikern själv eller en grupp av praktiker som kan

genomföra aktionsforskning.

Kritik: Hur kan man som forskare förhålla sig objektivt till den

egna praktiken?

Etnometodologi

Syftet är att undersöka hur människor beter sig i vardagliga

situationer.

Observation, samtal, band- o videoinspelningar för att

teoretisera kring hur aktiviteter struktureras och vad som tas

för givet.

Intresset fokuseras på vardagslivets praktiska erfarenhet och

målet för konversationsanalyser är att beskriva metoder som

personer använder i interaktion i det sociala livet.

Sociala fenomen klassificeras, samband beskrivs och teoretiska

modeller och teorier byggs upp.

Fenomenografi

Huvudsyftet i ansatsen är att ur ett andra ordningens

perspektiv beskriva hur fenomen och företeelser i

omvärlden uppfattas av människor.

Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avses

det grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse eller

ett objekt i sin omvärld.

Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HUR-

aspekt av en uppfattning.

Fenomenografi

Datainsamlingsmetoder: Intervjuer, observationer, enkäter,

uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olika

datainsamlingsmetoder.

Informanter: En heterogen grupp.

Analysprocess:

- Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck

- Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna

- Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier

- Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet

Grounded theory

The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon.

Kodning av data

Förhållandet mellan data och teori

Att utveckla teoretisk känslighet

Att handskas med idéer eller hur man skall förhålla sig

till tidigare forskning

Att samla på teoretiska pusselbitar

Från data till teori

Fenomenologi

Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare.

Syftet är att utröna vad som är ‘essensen’ - det som är omöjligt att tänka ‘bort’ från ett fenomen. Denna ‘essens’ handlar om att nå fram till ‘sakerna själva’.

Man sätter ‘allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande’ inom parentes (bracketing) för att världen då skall visa sig för oss som den verkligen är.

Det fenomenologiska arbetssättet – Den fenomenologiska trappan

Fenomenografi

Huvudsyftet i ansatsen är att ur ett andra ordningens

perspektiv beskriva hur fenomen och företeelser i omvärlden

uppfattas av människor.

Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avses

det grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse eller

ett objekt i sin omvärld.

Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HUR-

aspekt av en uppfattning.

Fenomenografi

Datainsamlingsmetoder: Intervjuer, observationer, enkäter,

uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olika

datainsamlingsmetoder.

Informanter: En heterogen grupp.

Analysprocess:

- Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck

- Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna

- Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier

- Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet

Grounded theory

The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon.

Kodning av data

Förhållandet mellan data och teori

Att utveckla teoretisk känslighet

Att handskas med idéer eller hur man skall förhålla sig

till tidigare forskning

Att samla på teoretiska pusselbitar

Från data till teori

Två olika typer av kodning

Öppen kodning

Selektiv kodning

Två grundläggande koder

Substantiva koder

Teoretiska koder

Grounded theory

Hermeneutik

Forskningens syfte

Förståelse av mänskligt vara

Forskningsobjekt

Människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar; oftast företrätt inom kultur- och humanvetenskap

Forskarens förhållningssätt

Inlevelse, värdering och subjektivitet; forskaren står i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren är en del av samma verklighet som studeras

Metodologi

Förståelse, tolkning

Narrativ forskning - fyra innebörder

1. En forskningsansats som baseras på en konstruktivistisk

kunskapssyn där kunskap betraktas som personlig, lokal och

subjektiv.

2. Forskaren utgår från ett forskningsmaterial av narrativ

karaktär, berättelser i skriftlig eller muntlig form.

3. Metodologiska aspekter: Det redskap för analys av

forskningsmaterial eller den framställning forskaren gör på

basen av forskningsmaterialet.

4. Ett praktiskt verktyg för att inte bara beskriva olika aspekter

av världen, utan också att förändra den.

Narrativ forskning

Narrativ analys eller analys av narrativer

Karaktäristiskt för rapporteringen av narrativ forskning är sammanflätningen av teori och empiri

Den narrativa forskningsprocessen

1. Forskarens vistelse i fält (fältupplevelse)

2. Insamlandet av data som representerar fältupplevelsen (fälttexter)

3. Skapandet av en text som utgående från de två tidigare nämnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare eller beslutsfattare.

Datainsamlingsmetoder

Intervju

Enkät (med öppna frågor)

Observation

Dokument (teckning & uppsats/essä)

Dagbok

Datainsamlingsmetoder

DIREKT

Spontana Deltagande Planerad Test

iakttagelser observation observation

LÅGSTRUKTURERAD HÖGSTRUKTURERAD

Rollspel Planerad

intervju

Fri intervju Enkät med Enkät med fasta

öppna svar svarsalternativ

INDIREKT

Kvalitativa analysmetoder

Analyser med fokus på meningen

Meningskodning

Meningskoncentrering

Meningstolkning

Analyser med fokus på språket

Språkanalys

Samtalsanalys

Narrativ analys

Diskursanalys

Dekonstruktion

Allmänna analyser

Bricolage

Teoretisk tolkning

Tillförlitlighet och trovärdighet

Reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig en mätning är. Tillförlitlighetsaspekten berör hur väl instrumentet mäter det som det mäter, oberoende av vad det mäter.

Validiteten i kvantitativa studier avser hur väl man lyckats mäta eller observera det man haft för avsikt att mäta och gäller mätningens giltighet. Validitetsfrågan handlar om hur säkert forskaren lyckats karakterisera sitt problem i form av mätinstrumentet och att det inte mäter något närliggande fenomen.

Kvalitetssäkring – viktiga frågor:

Är det rimligt att lägga upp forskningen på detta sätt?

Hur har jag avgränsat mitt problem?

Får jag svar på mina forskningsfrågor?

Kommer jag att erhålla trovärdiga resultat?

Är jag objektiv?

Finns det ovidkommande variabler?

Är undersökningen tillräckligt omfattande?

Kan jag mäta detta på något annat sätt? Har jag varit tillräckligt noggrann i mätningen?

Vad innebär det att jag mäter på detta sätt, har denna forskningsansats och denna analysmetod?

Hur kan jag veta att resultaten är att lita på?

Har jag varit tillräckligt noggrann i tolkningarna?

Har jag redovisat mina resultat på ett, enligt god vetenskaplig praxis, överskådligt och sanningsenligt sätt?

Tillförlitlighet i kvalitativa studier

Extern reliabilitet

Frågan om andra forskare skulle kunna upptäcka samma fenomen eller generera identiska strukturer i samma eller liknande sammanhang, som den aktuella studien.

Intern reliabilitet

I vilken utsträckning andra forskare skulle sammankoppla det analyserade empiriska materialet med de begreppsbeskrivningar som genererats av forskaren.

Trovärdighet i kvalitativa studier

Extern validitet

I vilken utsträckning resultaten från den aktuella studien kan

generaliseras till andra motsvarande situationer.

Intern validitet

Frågan om undersökningens resultat verkligen representerar

den verklighet den har sitt ursprung i.

Medbedömarkoefficient

Interjudge reliability:

number of identical categorizations

_________________________________

total number of categorizations

Syfte &

problem

Teoretiskt urval

och presentation Data och

analys

Presentation av

resultat och

slutsatser

Validitet: sammanhanget mellan de olika delarna, dvs. koherens

(sammanhang/sammanhållning), noggrannhet, ärlighet och

konsistens (följdriktighet/överensstämmelse).

Reliabilitet: Det som händer inom de olika delarna, dvs. öppenhet,

noggrannhet, ärlighet och konsistens.

(Backström-Widjeskog, 2009)

Vetenskapsetiska policydokument

European Science Foundation. Good Scientific Practice in

Research and Scholarship. Tillgänglig:

http://www.esf.org/nc/publications/corporate-

publications/print.html?tx_ccdamdl_pi1%5Bpointer%5D=1&cH

ash=dc7f358505

Forskningsetiska delegationen. Tillgänglig: http://www.tenk.fi/sv

Vetenskapsrådet. Publikationer och riktlinjer. Tillgänglig:

http://www.vr.se/etik/publikationerochriktlinjer.4.45a6e939122

880e7d8e80001820.html

Etiska frågor

Etiska riktlinjer som genomsyrar alla forskningsstadier

Informerat samtycke jfr Informationskrav o Samtyckeskrav

Konfidentialitet jfr Konfidentialitetskrav

Konsekvenser jfr Nyttjandekrav

Forskarens - tre etiska aspekter

1. Forskningsprojektet ger kunskap som är värd att veta och som är kontrollerad och verifierad.

2. Forskaren intar olika roller i relation till sina undersökningspersoner.

3. Forskarens oberoende kan hotas både uppifrån och nerifrån.

Generalisering i kvalitativa studier

Analytisk generalisering

Situerad generalisering

Användargeneralisering eller fall-till-fall-transfer

Generalisering på metanivå

Fejes & Thornberg, 2009

Kvalitetskriterier i kvalitativa studier

Kvaliteter hos framställningarna i sin helhet

- Perspektivmedvetenhet

- Intern logik

- Etiskt värde

Kvaliteter hos resultaten

- Innebördsrikedom

- Struktur

- Teoritillskott

Validitetskriterier

- Diskurskriteriet

- Heuristiskt värde

- Empirisk förankring

- Konsistens

- Det pragmatiska kriteriet