UPPSALASTUDIESINCHURCHHISTORY10

KlasHansson

FolkligprotestochpartipolitikKyrkornasPåskupprop2005förenhumanareflyktingpolitik

KlasHansson

FolkligprotestochpartipolitikKyrkornasPåskupprop2005förenhumanareflyktingpolitik

KlasHansson

FolkligprotestochpartipolitikKyrkornasPåskupprop2005förenhumanareflyktingpolitik

KlasHansson

FolkligprotestochpartipolitikKyrkornasPåskupprop2005förenhumanareflyktingpolitik

OmserienUppsala Studies in Church History är en skriftserie som utges vidTeologiska institutionen, Uppsala universitet. Serien innehållerarbetenpåsåvälsvenskasomengelska.Skrifternaärfritttillgängligaoch utges endast i digital form. För information om de enskildavolymerna,sesistasidanidennabok.OmförfattarenKlasHanssonärdocent ikyrkohistoriavidUppsalauniversitet.Haninriktar sin forskningmot Svenska kyrkan från 1900-talets början.HanhartidigareblandannatutgivitfleramonografiersåsomSvenskakyrkansprimas:Ärkebiskopsämbeteti förändring1914–1990(2014);Kyrkanifält:fältprästeridetsvenskaförsvaret–organisation,principerochkonflikteriekumeniskbelysningsedan1900(2016);Mottagningavärkebiskop. Från tillträde i enkelhet till offentlig pompa (2017) ochKyrkomöte och partipolitik. Politisk påverkan på Svenska kyrkanskyrkomöte1930–2018(2019)samtettflertalartiklaritidskrifterochsamlingsvolymer.

UppsalaStudiesinChurchHistory10

KlasHansson

Folkligprotestochpartipolitik

KyrkornasPåskupprop2005förenhumanareflyktingpolitik

Omslagsbild:PåvägmotöverlämnandetavPåskuppropet16maj2005.FrånvänsterärkebiskopKGHammar,missionsföreståndareGöranZettergren,biskopAndersArborelius,okändperson,frälsningsofficerHansKjellgren.Foto:SverigesKristnaRåd.

KlasHansson,Folkligprotestochpartipolitik:KyrkornasPåskupprop2005förenhumanareflyktingpolitik.UppsalaStudiesinChurchHistory10.Uppsala:UppsalaUniversity,DepartmentofTheology,2019.ISBN978-91-985944-0-9 Förlagsadress:UppsalaStudiesinChurchHistory,Teologiskainstitutionen,Box511,75120UPPSALA.E-post:magnus.lundberg@teol.uu.se.

2

Innehåll

Förord .................................................................................................... 4

Asylprocess under debatt ........................................................................ 6 Bakgrund, syfte och metod ................................................................ 6

Frågeställning................................................................................ 9 Källor och metod ......................................................................... 11 Tidigare forskning ....................................................................... 14

Kritik mot asylprocessen ...................................................................... 17 Kritik mot gällande ordning ............................................................. 17

Kyrkornas utfrågning om asylpolitiken ........................................ 23 Handläggningsordningen ifrågasätts ............................................ 26 De apatiska barnen ...................................................................... 28

Påskuppropet ....................................................................................... 32 Julbrev till regeringen ...................................................................... 32

Julbrevets budskap ...................................................................... 34 Reaktioner på julbrevet................................................................ 37

Sveriges Kristna Råd tar vid............................................................. 41 Påskuppropets budskap ............................................................... 46

Kyrkorna och politik ........................................................................ 51 De lutherska kyrkorna och politik ................................................ 52 Frikyrkorna och politik ................................................................ 56 Katolska kyrkan och politik ......................................................... 58 De ortodoxa kyrkorna och politik ................................................ 59

KG Hammar .................................................................................... 61 Påskuppropet samlar namn .............................................................. 66

Flyktingamnesti 2005 .................................................................. 76 Namnlistor överlämnas ................................................................ 79

3

Partierna tar över .................................................................................. 84 I riksdagen ....................................................................................... 84

Debatt om asylfrågan................................................................... 86 Budgetförhandling förändrade ......................................................... 90

Påskupprorets resultat .......................................................................... 98 Hur gick det ..................................................................................... 98

Och sedan ................................................................................. 103 Sammanfattning och reflektioner ................................................... 110

Appendix ........................................................................................... 115

Källor och litteratur ............................................................................ 120 Otryckta källor............................................................................... 120

Arkiv ........................................................................................ 120 Intervjuer .................................................................................. 121

Offentligt tryck .............................................................................. 121 Periodica ....................................................................................... 121 Tryckta källor och litteratur ........................................................... 122

Personförteckning .............................................................................. 140

4

Förord

Kyrkanharalltidförhållitsigtillstatochpolitik.Iblandharrelationenvaritharmonisk, iblandspänningsfylld.Överheteniolika länderhariblandutövatstorpåverkanpåkyrkorochsamfund.Samfundenharstundtalsställtkravpåhursamhälletskaordnasochvilkavärderingarsom ska råda. Det gäller såväl majoritetskyrkor som de mindresamfunden.

Iminstudieomfältprästeridetsvenskaförsvaret,Kyrkanifält:fältprästeridetsvenskaförsvaret(2016)betraktadejagrelationernamellan de olika samfunden i Sverige och lanserade begreppetförväntad ekumenikomdenekumenik samfunden inte valde självautan som lades på dem från samhällets sida, till exempel inomsjukhuskyrkan.Detärdärförsomjagmedsärskiltintresseharvelatstuderahurkyrkornaverkadetillsammansienstorsocialochpolitiskfråga som flyktingpolitiken. Det var ingen förväntad ekumenik,tvärtom. Kyrkorna samlade sig till stark opinion mot den fördaregeringspolitikenienväsentligsamhällsfråga.

Dennabokärocksåendeliminastudieravkyrkaochpolitik.JaghartidigarestuderatpolitiskpåverkanpåSvenskakyrkaniettparundersökningar. I denna bok belyser jag hur Svenska kyrkantillsammansmed andra kyrkor arbetatmedatt försöka påverka enpolitisk beslutsprocess, så att besluten förändrades i riktning motkyrkornasönskemål.DethandlaromPåskuppropet2005,ettkraftfulltförsök från kyrkorna inom Sveriges Kristna Råd att få till stånd enannanasylpolitikutifrånmänniskorätt,humanismochbarnensbästa.Min önskan är att denna studie ska kasta ljus över Påskuppropets

5

initiativ ochdenefterföljandepolitiskaprocessenochdess effekterliksomöverkyrkornasompolitiskaaktörer.

FleraavdemsomvaraktörerunderPåskuppropetharvälvilligtställtsigtillförfogandeförintervjuer.MiljöpartietochVänsterpartiethar låtitmig tadel av arkivhandlingar från tiden föruppropet.Dethögre seminariet i kyrkohistoria i Uppsala har genom kritik ochförslagbiståttmig imittarbete. JagärtacksamförattsåmångapådettasätthjälptmigidennaforskningsuppgiftochjagärgladöverattenpubliceringblivitmöjligiserienUppsalaStudiesinChurchHistory.

FörmittarbeteharjagfåttstortekonomisktstödfrånNathanSöderblomsminnesfond, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Birgit ochGadRausingsStiftelseförHumanistiskForskningsamtÅkeWibergsstiftelse. Utan dessa stipendier hade det inte varit möjligt attgenomföraundersökningenochjagriktarettvarmttacktilldemförderasstöd.

Strängnäsidecember2019KlasHansson

6

Asylprocess under debatt

Bakgrund, syfte och metod Denna undersökning handlar om hur Svenska kyrkan tillsammansmed de övrigamedlemskyrkorna inom Sveriges Kristna Råd (SKR)valdeattdrivaenfrågaförattfåettpolitisktgenomslag:Påskuppropet2005.Dettasyftadetillattfåtillstånd”amnesti”förasylsökande,såsomdetformuleradesiuppropet.

IenartikelochienmonografiharjagtidigareundersöktnågraaspekterpåförhållandetmellankyrkaochpolitikiSverige.Iartikeln,”Democracy and the Church of Sweden, an Unresolved Dilemma”(2017)togjaguppdemokratiskafrågoromSvenskakyrkansstyrningochledning.1DärdrevjagtesenattkyrkomötetsstruktursomsådanbordespeglaSvenskakyrkanssynodala,demokratiskaochepiskopalakaraktär,vilketjagmenadeattdenintegjordefulltut.

Monografin Kyrkomöte och partipolitik, Politisk påverkan avSvenska kyrkans kyrkomöte 1930–2018 (2019) behandladepartipolitisk påverkan av Svenska kyrkans kyrkomöte under ennästannittioår långperiod.2 Jagkomdär till slutsatsenattSvenskakyrkans kyrkomöte stod under partipolitisk påverkan från denomineringsgrupper som var delar av sina respektive politiskapartier,Socialdemokraterna,CenterpartietochSverigedemokraterna.Menjaghävdadevidareattävendenomineringsgruppersomsaknade

1K.Hansson2017a.2K.Hansson2019.

7

direktformellanknytningtilldepolitiskapartierna,mensomgicktillvalpåidéprogrammedanknytningtilldem,ocksåutövadeensådanpåverkan:Kristdemokraterförenlevandekyrka,Borgerligtalternativ,Fria liberaler i Svenskakyrkan,Miljöpartister i SvenskakyrkanochVänsterniSvenskakyrkan.AllasöktepåverkaSvenskakyrkanutifråndenvärdegrundsomhördehemmaidepolitiskapartiermedvilkadeassocierades.

Såväl artikeln sommonografin är led i ett större forsknings-projekt om förhållandet mellan den politiska sfären och Svenskakyrkan. Däremot har jag inte studerat vad som skulle kunna kallaskyrkansinrepolitiskarörelse;detfinnsuppfattningaromattkyrkanärutsatt fören inrevänstervridning. JohanSundeenhar forskatomvad1968årspolitiskaförändringarbetyddeförSvenskakyrkani68-kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965–1989(2017).3GunnarHylténCavalliusanknytertillSundeensforskningisinbok om den kristna studentrörelsens tidning Inter Nos.4 Deinomkyrkligapolitiskarörelsernamedursprungi1968årspolitiskaförändringarliggeralltsåutanförminaundersökningar.

Frikyrkosamfunden,SvenskakyrkanochdenRomersk-katolskakyrkanharäventidigare försöktpåverkapolitiskabeslutsprocesserellerdrivitfrågorförattpåverkadenallmännaopinionen.Etttydligtexempelärdenekumeniskau-veckansomlanseradesfrån1973förattuppmärksammakravenpåennyekonomiskvärldsordning.51973ordnade omkring 300 grupper i landet program på teman som u-veckantogupp,såsomkampmotrasismen,rättvisvärldshandelochutvecklandetavennylivsstil.6U-veckanvarenpolitiskaktionförattöka solidariteten; det skulle bland annat ske genom minskad

3Sundeen2017.OminomkyrkligsekulariseringseGirmalm2018.4Hyltén-Cavallius20195Grenholm1979,Henningsson1979.Seenkortfattadsammanfattningomu-veckaniK.Hansson2014s.339f.6DN11.10.1973,A.-M.Thunberg1973.

8

konsumtion av överflödsvaror.7 Vid upptaktsmötet för 1974 års u-veckaiFiladelfiakyrkaniStockholmtaladeblandandrastatsministerOlof Palme (1927–1986) och stockholmsbiskopen Ingmar Ström(1912–2003).8

ÄrkebiskopOlofSundby(1917–1996)inbjöd1975depolitiskapartiernaochregeringentillensopplunchföratttalaomu-veckansfrågeställningaroch flera statsrådoch företrädare för andrapartierdeltog, vilket gav genomslag imedierna. U-veckan 1978, som hadetemat ”Fred på jorden”, kom att uppfattas som en kritik mot detsvenskaförsvaret.9AnnonseriStockholmstidningarnavisarattenstormängdlokalaarrangemangomu-veckansfrågeställningartogsuppiförsamlingarsåväliSvenskakyrkansomifrikyrkorna.

Denekumeniskau-veckanvarettsättförkyrkornaattgemen-samttaupplivsstilsfrågor,klyftanmellanrikaochfattigaländer,samtförsvarskostnaderiettglobaltperspektiv.Detvarettpåverkansarbetesomgenomattordnalokalau-veckoriförsamlingarnaskulleskapaenstörremedvetenhet. Dess budskap sammanföll ocksåmed politiskamål hos bland andra Socialdemokraterna, och stod inte i direktmotsatsställningtillregeringensu-landspolitik.Denvilleunderstödjaochfördjupaengagemangetförenrättvisvärld.Påsåsättskiljdesigu-veckanavsevärtfrånPåskuppropet2005somstodidirektmotsatstillregeringenspolitik.

SvenskaKyrkansMissiontogstarktavståndfrånrasåtskillnads-politiken i Sydafrika, där många missionärer verkade. Genom sittengagemangiKyrkornasvärldsrådochdessprogramförattbekämparasism, kom Svenska kyrkan att spela en viktig roll i kampenmot

7 DN 15.10.1975. Det fanns även protester mot synen att indragenkonsumtionutanvidareskullekommadesåkalladeu-ländernatilldel,Eidem&Hamilton1975.8SvD28.10.1974.9Nordquist1979.

9

apartheid. Det var kontroversiellt då det fanns de sommenade attkyrkanbaraskullesysslamedförkunnelse.10

JohanSundeenmenarattdenkritiksomriktadesmotSvenskakyrkans utrikespolitiska agerande från konservativt teologiskt hållochinomhögerpolitiskaorgankanbeskrivassomenkampmellantvånarrativ.Kritikernasågdetpolitiskaskeendetsomenkampmellanontochgott,mellanöstochväst,diktaturochdemokrati.Detvarettkonfliktnarrativ.Idenandra,protestberättelsen,stodkampenmellannordochsyd,fattigaochrikaländer,koloniseradeochimperialister.11Det fanns således en debatt som handlade om Svenska kyrkanspolitiskavägval,mendenbehandladefrämstdessställningstagandeiutrikespolitiskakonflikter.

Denna undersökning behandlar Påskuppropet. Det var ennamninsamling till förmån för ”amnesti” för asylsökande som fåttavslag på sin ansökan och genomfördes över hela landet i kristnaförsamlingarochmoskéer.JagkommerattpresenteraPåskuppropetsbakgrund, de olika kyrkornas förhållningssätt till politik, SverigesKristna Råds agerande, reaktioner från de politiska partierna,riksdagensbehandlingochvilkeneffektuppropethadepådepolitiskabesluten. Till sist sammanfattar jag och reflekterar överundersökningsresultaten.

Frågeställning Undersökningeninriktasmotkyrkornaspåverkanpåriksdagsbeslutiflyktingfrågor2005.DepolitiskaprocessernaberörssåledesidenmåndeberörPåskuppropetellerdesskrav.Detövergripandesyftetärattbelysa hur kyrkorna gemensamt försökte påverka ett politiskt

10Jonson2019s.357–371,402–426.11Sundeen2019.

10

skeende och detta perspektiv genomsyrar undersökningen. Jag villsåledes

• tecknabildenavhurPåskuppropetgenomfördes• beskriva hur dess innehåll materialiserades i politiska

ställningstaganden• redovisavilkapolitiskaresultatsomuppnåddes

Jag vill även undersöka om uppropet fick sekundära effekter, tillexempelidetekumeniskasamarbetet.InnebarPåskuppropetatt

• det interna samarbetsklimatet mellan kyrkorna

förbättrades?• SKRsomorganisationstärktes?

Avslutningsvis diskuterar jag mer generellt frågan om kyrkornasmöjligheterattpåverkapolitiken.

Undersökningen begränsar sig till åren 2004 och 2005. DeninledsmedärkebiskopKGHammars(f.1943)julbrevtillregeringenidecember2004ochavslutasiochmedattettpolitisktbeslutfattatssomdelvistillgodosågPåskuppropetskrav.Barakortfattatharjagsattinhändelseutvecklingenunderdessaåriettstörresammanhangomsvenskmigrationspolitik eller kyrklig kritikmot staten.Omstatensinställningharvaritattdenasylsökandeskamötasavetträttssäkertoch förutsägbart systemharkyrkomedlemmar, somengagerat sig ienskildafall,iställethävdathumanismochgenerositetsomgrundföravgöranden.Detfinnsenskillnadmellanengagemangetförindivideniförhållandetillrättssystemet.

Påskuppropet förenade det personliga engagemanget medförsökattfåtill ståndettmerrättssäkertsystem,somskullekunnaförändra flyktingmottagandet. Jag tecknar även kortfattat bilden avandraengagemangförasylsökandeunderdennaperiod.

11

Källor och metod Studienbyggerdelspåprotokollochhandlingarsomärtillgängligaiolika arkiv. Jag har således bland annat tagit del av handlingar iSveriges Kristna Råds arkiv, Svenska kyrkans arkiv i Uppsala,Miljöpartiets och Vänsterpartiets arkivmed styrelsehandlingar ochbilagor för 2005. Jag har vidare följt asylfrågan i de propositionerregeringen lämnat till riksdag, i riksdagsmotioner och i utskotts-betänkandenliksomiriksdagsdebatter.

Denna studie bygger även på den omfattandemediabevakningen och debatten i dags- och fackpress 2005.Tidningsmaterialet är av tre slag. Det innehåller refererandenyhetsartiklarsomavserattpåettkorrektsättredovisaettskeende.Detinnehållerocksådebattartiklar,somspeglarundertecknarnassyn.Med debattartikeln vill debattören driva en linje och påverkaopinionenienvissriktning.Pressenharvidareledarartiklar.Idessadriver tidningenen linje alltefter sin angivnapolitiskaposition(tillexempel oberoende liberal) och syftar till att påverka de politiskaprocesserna.Jagredovisarfortlöpandevilkensortspressmaterialdetärfrågaom.

UndersökningenbyggerocksåpåsexintervjuermedpersonersomhadecentralarollerinomkyrkaochpolitikvidbehandlingenavPåskuppropet.12DeintervjuadeärdåvarandeärkebiskopeniSvenskakyrkan KG Hammar, biskopen i Stockholms katolska stift AndersArborelius (f. 1949), dåvarande generalsekreteraren i SKR Sven-BernhardFast(f.1951),senarebiskopiVisby,dåvarandedirektorniSKR Lennart Molin (f. 1944), riksdagsledamoten för vänsterpartietUllaHoffman(f.1942)samtriksdagsledamoten,senarespråkröretförmiljöpartiet Gustav Fridolin (f. 1983). En av huvudaktörerna, den 12TillfråganombruketavmuntligakällorsetillexempelThompson2000ochAbrams2016vilkataruppolikaaspekterpådenmuntligaberättelsensomkälla.

12

dåvarandemigrationsministernBarbroHolmberg(f.1952),harintevelatmedverkaiundersökningen.13

Intervjuernabehandlardelsinformanternasminnesbilderfrånskeendet, delshurde värderar resultatetavuppropet. Intervjuernavarhalvstrukturerade.Jaganvändeförbereddafrågormendeharfåttutvecklas alltefter informantens svar. De flesta intervjuerna hargenomförtspåneutralaplatseriostördmiljömedendastintervjuarenoch informanten närvarande. Två har genomförts på informantensarbetsplatsochenpertelefon.Jaghardärmedskapatförutsättningarförattyttreomständighetersålitesommöjligtskapåverkaintervjun.Samtligaintervjuerharspelatsinochsedantranskriberats.14

Intervjuerna,somgjordesfjortonårefterPåskuppropet,färgasav respondentens syn på hur Påskuppropet avlöpte liksom senareställningstagandeniasylfrågor.Minnetärinteettförvaringsrumförfakta,detär,påpekarAlistairThomson,iställetenaktivprocessförattskapa mening. Den minnesskapande processen är en partisk ochsubjektivprocess.Samtidigtbestårminnenpågrundavsinbetydelseochrelevans,dådeärunikaoch/ellerladdademedstarkaemotioner.Det finns även en spänning mellan det berättade jaget och detberättande jaget,ettdialektiskt förhållandemellandetförflutnaochnutiden. Thomson framhåller att det berättande jaget kan ha entendens att placera det berättade jaget mer i centrum av etthändelseförlopp.15

Thomson hävdar att intervjuer är en säker källamen att desamtidigt,somandrakällor,ärpåverkadeavsubjektivafaktorer.Deförlopp som jag skildrar var starkt emotionella, vilket stärker 13 E-post från K Hansson t B Holmberg 23.9.2019, från B Holmberg t KHansson 27.9.2019, från K Hansson t B Holmberg 27.9.2019 samt från BHolmberg t K Hansson 29.9.2019. Holmberg uppger att hon inte villmedverka i undersökningen då det gått lång tid sedan hon varmigrationsministerochatthonarbetatmedandrafrågorsedandess.14Fördynamikenvidintervjuer,seQuinlan2011.15Thomson2011.

13

minnenasvaliditet,enligtThomson.16Nästanallainformanterharhaftmycketklaraminnesbilderochvisarfortfarandestarktengagemangför Påskuppropet. Jag har försökt beakta de olika aspekterna påintervju,minneochdemeningsskapandeprocessernanärjaghänvisartillintervjumaterialet.

Under forskningsprocessen sökte jag tillstånd att få ta del avVänsterpartiets,SocialdemokraternasochMiljöpartietsprotokollochhandlingar frånpartistyrelse,beredandeutskottochriksdagsgrupp.Vänsterpartiet ochMiljöpartiet har gettmig tillståndatt gå igenomprotokoll och handlingar, medan Socialdemokraterna inte gav migtillståndattkonsulteraarkivet.17

Sammantagetärsåledeskällägetrelativtgott.Attjagintefåtttadel avmaterial från Socialdemokraternas arkiv och inte fått någonintervjumedansvarigtstatsrådhardockgjortattkällmaterialfråndetSocialdemokratiskapartietinteärsåomfattandesomvoreönskvärt.Därförbestårdetsocialdemokratiskamaterialetfrämstavoffentligauttalandensomgjortsiriksdagen,itidningsintervjuerochiartiklar.AttBarbroHolmbergintevelatmedverkaienintervjugörattjagintefåttdelavhennesuppfattningomdeolikaskeendenaunder2005.

Jagharalltsåintefåtttadelavdeinternadiskussionernainompartiet, vilkethadevarit värdefullt för att kunna teckna en fullödigbild. Min utgångspunkt är dock att partiet varit konsistent i sinuppfattning iamnestifrågandå jag intekunnat finnanågotmaterialsom tyder på att partiet tvekat eller varit berett att förändra sinhållning.SomkommerattframgåhöllSocialdemokraternafastvidsinstrikt avvisande linje och gav upp denna först när Miljöpartiet varberett att lämna sitt regeringsstöd på grund av asylfrågan. Jagbedömer sammantaget inte bristerna som så avgörande attforskningsresultatenäventyras.

16 Thomson 2011. 17 E-post från Johan Öhrn t författaren 18.11.2019 med hänvisning tillprincipenattintegetillgångtillmaterialförränefter20år.

14

JagarbetadetillsammansmedärkebiskoparnaGunnarWeman(f.1932)ochKGHammarsomdirektorvidÄrkebiskopsämbetetunderåren 1994–2001. Jag var därigenom väl insatt i deras ställnings-taganden i asyl- och flyktingfrågor. Dessutom var jag sekreterare iBiskopsmötet,därbiskoparnadiskuteradegemensammafrågor,samtäven tidvis tf.kyrkosekreterareochdeltogdå i sammanträdenmedCentralstyrelsen (från 2000 Kyrkostyrelsen). Jag har därför enkunskap inifrånomarbetet för attstödja ärkebiskopen, processer ibiskopsmötetochikyrkostyrelsen.Dennakunskapharvaritavvärdeförmigförattförstådekyrkligaochpolitiskaskeendena.Sedan2001arbetadejagsomdirektorvidAnsgarsliden,Sigtuna.Detbetyderattjag inte själv var aktör under Påskuppropet 2005 och jag har intepåverkatprocessenellerhaftinflytandeöverden.18

Tidigare forskning Det finns ingen tidigare forskningomPåskuppropet, däremot finnsjournalistiska arbeten som i någon mån behandlar frågan. DavidQviströmharpubliceratenbok,Välgrundadfruktan:Omasyl,amnestiochrätten till trygghet(2005)somdels innehöllnyskrivetmaterial,delsmaterialsomtidigaretrycktsiKyrkansTidning.Qviströmharpåett journalistiskt sätt skildrar olika människoöden och hurPåskuppropet växte fram.19 Gellert Tamas har i De apatiska: Makt,myterochmanipulation(2009)skildrathurdeflyktingbarnsomblevapatiska, led av depressiv devitalisering, behandlades avmyndigheterna.Detskeddemedmisstroochmångabarnavvisadestrots svåra uppgivenhetssyndrom. Tamas berör även hur

18Dettaärsåledesinteenautoetnografiskstudiedärjagsjälvsompersonäraktör,menminaolikapositionerharhjälptmigattförstådeprocessersomundersöks.Omautoetnografi,seBochner&Ellis2016.19Qviström2005b.

15

Påskuppropets kravpåamnesti behandladespolitiskt,menhangårintesålångtframitidenattdepolitiskabeslutenredovisasochhandiskuterarintePåskuppropetsresultat.20Tamasharfåttkritikförsinframställning,mendetberör intePåskuppropetsomstuderashär.21FördensomvilltadelavenskildaasylsökandesberättelserhänvisarjagsåledestillQviströmochTamas.

Forskningenommigrationsfrågoristortäromfattandeochkaninteberörashär.22Någraforskareharberörthurdebattenomflykting-mottagandesätterspårikyrkornasförkunnelseochispråkbruket.Ien artikel, ”Preaching and political debate on refugees” (2019) harforskarna Sivert Angel och Elisabeth Tveito Johnsen undersöktpredikan och den politiska debatten om flyktingar. StudiengenomfördesiNorgeunderdenstoraflyktingströmmen2015/2016ien landsbygdsförsamling och i en stiftsstadsförsamling.Landsbygdsförsamlingen låg i ett område dit flyktingar anlände2015/2016. Stiftsstadsförsamlingen fanns i ett område medomfattande allmän debatt. Sammanlagt undersöktes tolvpredikomanuskriptfrånsexolikapredikanterundertidenseptember2015tillpåsken2016.

Angel och Johnsen visar bland annat att de flestaundersöktapredikningarna minimerar avståndet mellan den bibliska textenssituationochdagsaktuellaskeendenochanvänderbibeltextendirektsomeninstruktionförmoralochpolitiskaktivitet.AngelsochJohnsenkunde identifiera tre olika predikostilar vilka de benämnersentimental,moralistiskochheroisk.23

I densentimentalastilenanvänds flyktingar, tillsammansmedandra exempel, för att framföra det religiösa budskapet: de blirreligiösasymboler.Jagtolkardettasomeninstrumentellanvändning.

20Tamas2009.21DN6.10.2009.22Förrättsfrågorset.ex.Chetail2019.23Angel&Johnsen2019.

16

I den moraliska stilen framträder flyktingen som en moraliskutmaning, till exempel iatt älskamedmänniskaneller visa sin tro ipraktiken.Denheroiskastilenminimerarskillnadenmellanviochdem,förenklarfaktaochpolariserarmellandegodaochdeonda.Budskapetblirsvartvittförattgöraärendettydligt.

I artikeln ”Gjestfrihet og rettferdighet” (2017) diskuterarTryggveWylleranvändningenavordengästfrihetochrättfärdighetiförhållande till asylsökande.Wyller pekar på attmångamänniskorglädjandenogvaraktivaförattstödjaflyktingarunderflyktingkrisen2015. Hans frågeställning berör språkbruket och han menar attbruketavordetgästfrihetkanökaskillnadenmellan flyktingenochden mottagande. Det markerar ett vi och ett dem. Först närrättfärdighet förs in som centralt moment minskar risken omföreställningenomettviochettdem.24

JagskadiskuteraomdefrågorAngel,JohnsenochWyllerlyfterframärrelevantaförPåskuppropet.DetgörjagisambandmedminanalysavdetbrevsomKGHammarskrevtillregeringenidecember2014ochavhurPåskuppropetformuleradesimars2015.Minanalysrör då om de predikostilar som Angel och Johnsen presenteraråterfinnsidettamaterialelleromdenåtskillnadmellanflyktingenochdenmottagandesomWyllerlyfterframåterfinnsiHammarsbrevelleriuppropetstext.

24Wyller2017.

17

Kritik mot asylprocessen

Kritik mot gällande ordning Efter1990-taletsekonomiskakrisutveckladesSverigesekonomiväl.Sverige blev medlem av Europeiska Unionen 1995 och hade enproduktivitetstillväxt över genomsnittet i EU. I slutet av 1990-talethade stora budgetunderskott förbytts mot stora överskott. Trotsytterligare kriser och omstruktureringar var Sveriges ekonomiskautveckling god.25 Sverige hade alltså bättre ekonomiskaförutsättningaränmångaandraländeratttaemotasylsökande.

Detvar förstpå1970-taletsomflyktingarbörjadekommatillSverige i större omfattning. Sverige var bundet av internationellakonventioner såsom Genèvekonventionen (1951 års konventionangående flyktingars rättsliga ställning med New York-protokolletfrån1967), liksomEU-regler, sedan2003Dublinförordningen, somstadgar om första asylland.26 En ansökan omasyl behandlades från1969 av Statens invandrarverk i enlighet med gällandeasyllagstiftning. I enlighet med Utlänningslagen från 1989 fattadesbeslut om en asylansökan av Invandrarverket (sedermeraMigrationsverket). Ett avslag kunde överklagas till

25Magnusson2010s.s.427–452.26Chetail2014.

18

Utlänningsnämnden. Denna kunde i sin tur överlämna ärenden tillregeringenförattfåvägledandebeslutomrättstillämpningen.27

Under åren strax före sekelskiftet 2000 hade antaletasylsökandeuppgåtttillomkring10000perår.Frånår2000ökadeantaletasylsökandedrastisktochuppgick2002tillflerän33000och2003 till omkring 31000. Det var de högsta talen sedan krisen påBalkanibörjanav1990-taletdåmerän80000asylsökandekom1992ochkring40000åretdärpå.Under1990-taletfickenstorandelavdeasylsökandeuppehållstillstånd,ävenomhandläggningstidernakundevara långa. Efter sekelskiftet 2000 fick en allt lägre andeluppehållstillståndiSverige.28

2000 beviljades 55 % av de asylsökande uppehållstillstånd.Åren2002till2004hadeandelensjunkittillunder20%,ochendasthälftenavdemhadebeviljatsiförstainstans.Detvaralltsåenmarkantskillnad. Det kunde dock finnas skäl till denna förändring då asyl-ansökningarnaskaraktärhadeförändratsnågot.Mångasomarbetademedasylfrågoriförsamlingarnauppfattadeattkravenförattfåasylhade skärpts. Genom ökningen av antalet asylsökande förlängdesdessutomhandläggningstidernaochärendenaackumuleradesvilketmedfördeattmångaasylsökandevistadeslängeiSverigeinnanderasärendenavgjordes.29

Vidtretidigaretillfällenhadeäventidsförordningarinförts.Denförstaersattereglersomgällt1989–1991omattbarnsomvistatsetttill två år i Sverige skulle få uppehållstillstånd. I en tidsförordning1992 fickdärförutlänningarsomvistatsminst18månader i landet(barnfamiljer ett år) beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl.Detta gällde även barn som gåttminst tre terminer i svensk skola.1994 infördes en ny tidsförordning, denna gång avsåg den vissa

27Utlänningslag1989:529.28 Se SCB:s statistikdatabas samt www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/,läst2.12.2019.29Qviström2005bs.23ff.

19

utlänningarsomsöktasylföre1januaridetåret;dethandladeframförallt om flyktingar från Kosovo. Under 1998 gällde ytterligare enförordningvilkenavsågdemsomkomfrånfornaJugoslavienochsomvistatsiSverigeimeränfyraår.

Detillfälligaförordningarnahadehumanitäraskälsomgrund.Sedaneffekternaavdessatillfälligaförordningarlöptutskärptesävenreglernaföranhöriginvandring1997och2000.Sammantagetinnebardessabeslutenåtstramningavbifallsmöjligheterna;regeringenhadebeslutatattnivånskulleliggahögtvidprövningavhumanitäraskäl.30Det fanns således en saklig grund för inställningen att det blivitväsentligtsvårareattfåasyl.

Deasylsökandehadeensvagställningiförhållandetillmyndig-heterna och allt större kritik riktadesmot Utlänningsnämnden ochdess sätt att handlägga ärendena. Den brast i humanitet, menadekritikerna.2006kritiseradeUtlänningsnämndenmediasrapporteringomdessarbete.31Kritikenmotnämndenkulmineradeunderhösten1996.AnitaKlum(f.1943),generalsekreterareförsvenskasektionenavAmnesty,hävdadeienBrännpunktsartikeliSvenskaDagbladetattdet fanns exempel på att flyktingpolitiken varken var human ellerrättssäker.32

I ett stort upprop påDagens Nyheter debatt 1996 krävde 68svenskar, bland andra författaren Astrid Lindgren (1907–2002),författaren och artisten Ulf Lundell (f. 1949), partiledarna BengtWesterberg (FP; f. 1943) och Gudrun Schyman (V; f. 1948) samtärkebiskopKGHammar att Invandrarverket inte skulle få besluta iasylfrågorochattUtlänningsnämndenskulleavskaffas.Humanitetochrättssäkerhet behövde återupprättas i behandlingen av flyktingar i

30Utlänningslagstiftningeniettdomstolsperspekti:betänkande2004s.163–167.31Selander1995.32Klum1996.

20

Sverige.33GeneraldirektörenJohanFischerström(f.1942)hävdadepåBrännpunkt i Svenska Dagbladet tvärtemot att andelen uppehålls-tillstånd av humanitära skäl hade ökat och någon skärpning avtillämpningen hade inte skett.34 Imin intervju 2019med före dettaspråkröret Gustav Fridolin (MP)menardenne att trots omfattandekritik och fall som visade på systemfel var den socialdemokratiskaregeringenintevilligattföretanågraförändringar.35

VänsterpolitikernUllaHoffman,somkominriksdagen1994ochhadeföljtmedierapporteringenomflyktingpolitiken,sägerocksåatthontroddeattmångaberättelserbyggdepåolycksfalliarbetet,menkunde frånsinplats iSocialförsäkringsutskottetkonstateraattdet istället var så flyktingpolitiken bedrevs.36 Daniel Andersson (FP)hävdade 1996 på Brännpunkt i Svenska Dagbladet att Utlännings-nämnden tillämpade lagen hårdare än regeringen, eftersom detframgåttattregeringengickemotnämndensförslaginästanallafallsomlämnadesöverfördessställningstagande.37DenställföreträdandegeneraldirektörenförUtlänningsnämndenHåkanSandesjö(f.1945),senare själv generaldirektör, bemötte kritiken och kallade denkränkande.38

En iransk asylsökande,MohammedShakeri, somhade lämnatoriktigauppgifterisinansökan,hotades1996avutvisning.Infördettahot begick Shakeri självmord. Detta ledde till att kritiken motFischerströmochInvandrarverketökade.DärtillkomkritikfrånFN:stortyrkommitté och flyktingkommissariat i andra ärenden och denbiträdandeutrikesministernPierreSchori(S;f.1938)varintebereddatt uttala sitt förtroende för Johan Fischerström, vilket Svenska 33Lindgrenetal.1996.34Fischerström1996.35IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.36 Intervju med Ulla Hoffman 20.5.2019. Vänsterpartiet startade 1995Fristadsfondenförattkunnabiståasylsökande.37D.Andersson1996.38Sandesjö1996.

21

Dagbladet rapporterade i en nyhetsartikel.39 Både Invandrarverketoch Utlänningsnämnden anklagades på DN debatt för att ha tagitShakerisliv,någotsomverketsgeneraldirektörLenaHällEriksson(f.1949)avvisadeiendebattartikeliDagensNyhetermedhänvisningtillatthonskullehaförloratjobbetomhonageratförattdenneskullefåttstanna.40 Svenska Dagbladets chefredaktör Mats Svegfors (f. 1948)uttalade på ledarsidan stark kritik mot Schori som inte hade gettsignaler om att en utvisning på de grunder som gällde i fallet varfelaktig.41 Juristen Jesús Alcalá (f. 1951), sedermera ordförande försvenska Amnesty International, gick på kultursidorna i DagensNyheter också till hårt angreppmot JohanFischerström för att hanhade brutaliserat asylpolitiken. Enligt Alcalás uppfattning måsteFischerströmavsättas.42

Ytterligare en kritik riktades mot verkets behandling avkonvertiter. Den internationella sekreteraren i Kristna socialdemo-kraterna Christer Gustavsson hävdade i en Brännpunktsartikel iSvenskaDagbladetattInvandrarverkettycktessaknakompetensattseden hotbild som fanns för konvertiter.43 Det fanns en oskicklighet ihandläggningen av asylärenden. Den omfattande kritiken motUtlänningsnämndenssättattskötasinuppgiftpersonifieradesiJohanFischerströmochblevtillsistförstark.Hanficklämnasittuppdragundersommaren1997.44

I januari 1996 utvisades de kurdiska familjerna Sincari frånSverige. De bodde i Åsele och hade inte uppgett rätt identitet vidasylansökan, vilket inte var tillåtet, och utvisningen genomfördesunderstoruppmärksamhet.45Efteravvisningengjordesett tillfälligt 39Hammargren1996.40B.-E.Andersson1996,Eriksson1996.41Svegfors1996.42Alcalá1996.43C.Gustavsson1996.44SvD6.6.1997.45SvD13.1.1996.

22

stopp av utvisningar av barnfamiljer efter uttalanden avinvandrarminister Leif Blomberg (1941–1998) i väntan på enutredning.46Efterettparmånaderåterupptogsdockutvisningarna.47Flyktingpolitiken fick ytterligarekritik avFN-kommitténmot tortyrefterfleraavvisningarochJesúsAlcalávarnadepåDNdebattförattintebaraflyktingarnautanävensolidaritetenhöllpåattstängasute.48

Antalet flyktingar ökade i början av 2000-talet ochRiksrevisionsverketpåpekadeiengranskningsrapportattMigrations-verketbrastihanteringenavasylärenden.Detfannsstorabristerihurverket organiserade sitt arbete vilket medförde långa väntetider.49Verkethade själv tillsatt ett etiskt råd,men regeringenbeslöt efterkritik 2005 att ledamöterna i det etiska rådet skulle tillsättas avregeringen.50 På så sätt fick rådet en mer självständig ställning iförhållandetillMigrationsverket.

Detvarsåledesenomfattandekritiksomfrånolikahållriktadesbåde mot Invandrarverket/Migrationsverket och mot Utlännings-nämnden. Lagtillämpningenvar alltför strikt och Sverige följde inteinternationella konventioner. Tillämpningen präglades inte avhumanitet.Arbetet var inte tillräckligt väl organiserat.Detta var enkritiksomfortsatteochsomkomattkulmineraviddeutvisningaravapatiskaflyktingbarnsominleddesunder2003.Tilldettaåterkommerjag.

46DN27.1.1996.47DN11.4.1996.48Alcaláetal.1999.49Snabbareasylprövning2004.50 SFS 2005:1238, Förordning omändring i förordningen (2004:294)medinstruktionförMigrationsverket.

23

Kyrkornas utfrågning om asylpolitiken SverigesKristnaRåd (SKR), bildades1992avde fyrakyrkofamiljersom var verksamma i Sverige: den lutherska, den katolska, denortodoxa och österländska samt den frikyrkliga. Både större ochmindresamfundhördehemma inågonavdessakyrkofamiljer.SKRersatteSvenskaEkumeniskaNämndensomhadeverkatsedan1932.Måletmedrådetvarattkyrkornatillsammansskulleverkaitroochhandling.51

IdenlutherskakyrkofamiljeningårförutomSvenskakyrkanettantal små lutherska kyrkor med bakgrund i Lettland, Estland ochUngern. Även Evangeliska Fosterlandsstiftelsen räknas som ettluthersktsamfund.DenkatolskakyrkofamiljenbestårendastavdenRomersk-katolskakyrkan,Stockholmskatolskastift.Den frikyrkligakyrkofamiljenbestårblandannatavdeäldrefrikyrkosamfundensomEqumeniakyrkan (samgående mellan Svenska Missionskyrkan,Baptistsamfundet och Metodistkyrkan), Frälsningsarmén, Pingst-rörelsenochSvenskaAlliansmissionen.MedärävennyaresamfundsomdensåkalladeTrosrörelsenmedLivetsOrdiUppsalasomstörstaförsamling. Den ortodoxa och österländska kyrkofamiljen består avsammanlagt sexton kyrkor med anknytning till olika ortodoxa ochösterländskatraditioner,vilkaoftastverkatsomnationalkyrkorisinarespektive länder, såsom i Armenien, Bulgarien, Eritrea, Etiopien,Grekland,SerbienochRyssland.52

SKRarbetar inomett stort antal fält, såsomandlig vård inomkriminalvården, fred ochmänskliga rättigheter, interreligiösdialog,sjukhuskyrkan, klimat och hållbar utveckling och migration ochintegration. Samfunden hade överlämnat flyktingfrågorna till SKR,vilketinnebarattkyrkornasegenkompetensinomområdetvarlåg.53 51www.skr.org/om-oss/skrs-rotter-och-forhistoria,läst17.9.2019.52www.skr.org/om-oss/medlemskyrkor,läst17.9.2019.53www.skr.orgläst,17.9.2019.

24

SåhadetillexempelSvenskakyrkanintenågonpånationellnivåsomkundeverkatillsammansmedSKR:spersonal.SamfundenförlitadesigheltpåSKRiflyktingfrågorna.54

NågraårefterbildandetordnadeSKR1995enutfrågningomdensvenskaasylpolitikenochgjordemedanledningavdenettantalrekommendationer. Bakgrunden var att alltfler inom kyrkorna ochbland allmänheten inte hade förtroende för den asylprövning somgjordes avmyndigheterna ochmånga engagerade sig för att hjälpaflyktingar att få stanna. Vid utfrågningen deltog bland andrainvandrarministerLeifBlomberg(S),advokatenHansGöranFranck(S; 1925–1998), ledamot i Europaparlamentet, länspolismästarenLarsNylén(f.1947),generaldirektörenvidUtlänningsnämndenJohanFischerströmochgeneraldirektörenvidInvandrarverketBeritRollén(f.1935).Vidaredeltogläkare,psykiatriker,experterpåtortyrskador,företrädare för Flyktinggruppernas och AsylkommittéernasRiksråd(FARR)ochförRådgivningsbyrånförasylsökandeochflyktingar(från2019Asylrättscentrum).Detvarsåledesenbredrepresentation.55

Lars Nylén hade 1994 tillsammans med ärkebiskop GunnarWemanundersöktmöjlighetenattåstadkommaenkyrkofridfördemsomtogsintillflykttillkyrkorellerkloster.56Dethadealltsåfunnitsansatsertillenmjukarehållningändenhårdalinjesomtycktesvaramyndigheternas. Rapporten avslutades med rekommendationer.Dessahandladeblandannatom• att den svenska asylpolitiken skulle granskas etiskt och de

praxisbildandebeslutenanalyseras 54EnkortöversiktavSvenskakyrkansengagemangförmänniskorpåflyktfinnsiHellqvist&Sandberg2017s.18ff.55 Kommissionens arbete leddes av professor Ritva Jacobsson (f. 1932),biskop Jonas Jonson (f. 1939) och pastor Sigfrid Deminger (f. 1938):Kyrkornas utfrågning för belysning av Sverige somhumanitär rättsstat vadavserskyddssökande:rapportmedrekommendationer1995.56K.Hansson2017bs.37.

25

• attbarnkonventionensrättsligaställningskullestärkas• attfamiljerinteskullesplittras• att det skulle vara förbjudet att förvara asylsökande och

avvisadeihäkten• att tillsammans med utlänningsnämnden begära att

bakgrundsmaterial i länderbedömningar kunde diskuterasöppet

• att uppmärksamma krigsvägrarnas svaga ställning i svenskasylrätt

• att få till stånd en dialog mellan myndigheterna och deasylsökandesintygsskrivare(sjukvård,psykiatrim.m.)

• attförbättrarelationernamellanfrivilligorganisationernaochmyndigheternasföreträdare57

Det var alltså en bred palett av framtidssyftande åtgärder somföreslogs. Någon granskning av enskilda fall eller den hittills fördapolitikenvardetintefrågaom,ävenomderekommendationersomlämnadeshadesinbakgrundihurverksamhetenhadefungerat.Påsåsättkandensessomenkritikmotbristandeetik,attbarnensställningeftersattes,attasylsökandeförvaradesihäktenmedmera.Detärintetillfälle att här gå vidaremedvilka eventuella faktiska resultatsomuppnåddes, endast att visa att SKR var starkt engagerat i flykting-frågorna.

57KyrkornasutfrågningförbelysningavSverigesomhumanitärrättsstatvadavserskyddssökande:rapportmedrekommendationer1995.

26

Handläggningsordningen ifrågasätts Detfannsenbredkritikmotdenhandläggningsordningsområddepåasylområdet.Ifrågasättandethadeväxtsigstarkareunder1990-taletfrånolikaorganisationer. Socialförsäkringsutskottet hadeuppmärk-sammatattreglernaföråterkallandeavuppehållstillståndpågrundavattenasylsökandelämnatoriktigauppgifteromsinidentitetvarsträngareänomvederbörandehadebegåttgrovabrott.58Utvisningenav familjen Sincari var ett sådant exempel som väckt mycket storuppmärksamhet. Men kritiken handlade också om att det var ettojämlikt förhållandemellandenasylsökandeochMigrationsverket/Utlänningsnämnden och att insynen i verksamheten brast. I andraländer handladesmigrationsärendenpå helt andra sätt; i Danmarkoch Storbritannien var det en process i domstolsliknandemyndighetermedandetiTysklandvarenrendomstolsprocess.59

Det stod klart att ordningen med Migrationsverkets hand-läggning och Utlänningsnämnden som överklagandeinstans intefungeradepåetttillfredsställandesätt.Regeringenhade1997tillsatten utredning för att se över processordningen. I sitt betänkandeföreslogutredningenattennyordningskulleinförassombyggdepåett tvåpartsförhållande och att migrationsärendena skulle avgörasförstavInvandrarverketmenkunnaöverklagastillvadsomiförslagetkallades Utlänningsdomstolar (senare Migrationsdomstolar) och isistahandtillenUtlänningsöverdomstol(Migrationsöverdomstol).60

De mindre partierna drev frågan om en förändradinstansordningvidriksdagen2001/2002ochriksdagenuttaladeattregeringenskulleåterkommaföresommaren2002omnedläggningav

58Socialförsäkringsutskottetsbetänkande1996/97:SfU5.59Ökadrättssäkerhet iasylärenden: slutbetänkande1999s.647 f.FamiljenSincarihadeinteuppgetträttidentitetvarfördenovillkorligenskulleutvisas.60Ökadrättssäkerhetiasylärenden:slutbetänkande1999s.17–27.

27

Utlänningsnämnden.61 Regeringen återkom dock inte med någotförslag så som riksdagen beslutat. Inte förrän även Moderaternaändrade inställning valde Socialdemokraterna att ansluta sig, enligtvänsterpolitikernUllaHoffman.62Ytterligare tvåutredningartillkominnan regeringen till riksmötet 2004/2005 överlämnade enpropositionomennyutlänningslagochennyinstansordning.Dessaträddeikraft31mars2006.63

Enövergång till enhandläggning i domstol infördes således imars2006ochUtlänningsnämndenladesner.Detvarenutvecklingsom fick starktunderstöd i Påskuppropet. Syftet var att det vid ettöverklagande skulle bli en process mellan två parter.Migrationsdomstolar inrättades vid förvaltningsrätterna och enMigrationsöverdomstoliStockholm,somkundeprövafallochdärmedutvecklaenrättspraxis.Genomöverdomstolensavgörandeutbildadesen lagtolkning som övriga instanser hade att följa. Ävenutlänningslagenförändradessåattenpreciseringskeddeavasylskäloch begreppet humanitära skäl ersattesmed synnerligen ömmandeomständigheter. Detta asylskäl var avsett att användas för desituationer som inte omfattades av någon av huvudgrunderna föruppehållstillstånd.64

Påskuppropet ägde rum i skärningspunkten mellan de tvåhandläggningsordningarna. Det initierades i en tidsperiod närfrågornaomflyktingpolitikenvaraktuellaochnärdetfannsenuttalad 61Motionerna2001/02SF33samtSF364avPerBillm.fl.(M),Sf399avMagdaAyoub(KD),SF255avAgneHanssonm.fl.(C),SF216avLarsLeijonborgm.fl.(FP)Sf296avGudrunSchymanm.fl.(V),Sf394avLottaNilssonHedströmm.fl.(MP)ochSF3avKerstin-MariaStalinm.fl.(MP).UtskottetsbetänkandeSfU2001/02:SFU2.62IntervjumedUllaHoffman20.5.2019,63 Verkställighet vid oklar identitet m.m.: betänkande 2003, Utlännings-lagstiftningen i ett domstolsperspektiv: betänkande 2004, Regeringensproposition2004/05:170,Nyinstansochprocessordningiutlännings-ochmedborgarskapsärenden.64Regeringensproposition2004/05:170.

28

kritik i medierna både mot myndigheterna som hade ansvar förmigrationsfrågorna och mot de chefer som ledde verksamheten.Kyrkorna inom SKR hade dessutom själva i en hearing diskuteratflyktingpolitikenochpekatutområdendärförändringarbordeske.Påsåsättfannsdetenberedskapinomkyrkornaochisamhällsdebattenförkyrkornasagerande.

De apatiska barnen Under 2003 började en del flyktingbarn, som inte fått uppehålls-tillstånd, uppvisa katatoniska tillstånd, inneslutna i sig själva, utanförmågaattkommuniceramedandraellerintavätskaellerföda.Dekomattkallasapatiska,menenmerkorrektbenämningföreslogsdåvara att de led avdepressivdevitalisering till följd av att de skulleutvisas.Socialstyrelsenhar2014införtdiagnoskodenuppgivenhets-syndrom. Barnen hade mestadels bakomliggande traumatiskaupplevelser. De fick sondmatas. Deras antal uppgick tidvis till flerahundra.EnomfattandedebattomsymtomenochbehandlingendrevsiLäkartidningen.65

Detfannsävenmisstankaromattföräldrarnaförmåddebarnenattspelasjuka,vilketvisadesigbyggapårykten.Misstankaromattbarnen förgiftades kunde avskrivas efter provtagningar. Många avdemutvisadesisittapatiskatillståndvilketriktadeuppmärksamhetmot barnens situation i asylprocessen.66 Men migrationsministern

65 Se till exempel Bodegård 2004, Ekblad & Raundalen 2005, Joelsson &Dahlin2005,B.A.Johanssonetal.2006,Lundqvist2007,Ahmadi&Hessle2007,Hultcrantz&Knorring2012.JournalistenGellerTamasgjordetvåtv-program:”Marianasresa”,KallafaktaTV4,20.10.2003samt”Speletomdeapatiskabarnen”,Uppdraggranskning,SVT19.9.2006.66Set.ex.Pleijel2005.Sammasymtombeskrivsävenlångtsenareförbarniliknande situationer och antalet barnmed uppgivenhetssyndrom uppgick2017tillmerän100,DN4.6.2019.Debattenåterkomunderhösten2019då

29

Barbro Holmberg menade att, då det fanns fungerande sjukvård imångaländer,enutvisningkundevaraförenligmedbarnetsbästa.67

Deapatiskabarnenssituationbehandladessärskiltiriksdagen2004/2005 och i en gemensam reservation i socialför-säkringsutskottet hävdade ledamöter från Kristdemokraterna,Folkpartiet, Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att dessa barnskulle beviljas permanent uppehållstillstånd, medan utskotts-majoriteten som bestod av Socialdemokraterna och Moderaternahävdadeatt en individuell prövning skulle ske.68 BarbroHolmbergsuttalande om att ett beslut att låta dem stanna skulle innebära en”humanitärkatastrof” fickstarkkritik.69Det tycktesävenstridamotvadhon självhävdat i en artikel, nämligen att närdet gälldebarnsbästavarvadbarnensjälvaönskadecentraltochattderasviljaskulletaspåallvar.70RiksdagsledamotenKalleLarsson(V;f.1969)menadeattbeslutetvarcynisktochbrutalt.71

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartietsamverkadeiettstortantalfrågorundermandatperiodenfrån2002iett så kallat 121-punkts-program.Utrikespolitiken lågdockutanförsamarbetetochifrågorsomintetogsuppiprogrammetvarpartierna Gellert Tamas hävdade att det fanns personer i ytterlighetshögern som itidskriften Filter misstänkliggjorde barnen med uppgivenhetssyndrom,Tamas2019c.Filterrapporterade2019omtvåfalldärbarnuppgettattdeavsina föräldrar tvingatsatt spela sjuka: Sandstig 2019. Se ävenWieslander2019,Tamas2019a,Göransson&Sandstig2019samtTamas2019b.67DN31.7.2004.68Socialförsäkringsutskottetsbetänkanden23.11.20042004/05:SfU2samt17.3.20052004/05:SfU10medreservationerna54och55.RäddabarnenvädjadetillSocialförsäkringsutskottetsledamöterattbarnenmeduppgiven-hetssyndromochlivshotandeapatiskatillståndskullefåstannaiSverigeochavvisademisstänkliggörandenamotfamiljerna,www.press.raddabarnen.se/pressreleases/barn-i-apatiskt-tillstaand-maaste-faa-stoed-65429.69LedareiDN12.4.2005.70Hammarberg&Holmberg2000.71KyT132005.

30

fria att driva sina egna linjer.72 Miljöpartiet skulle i frågor utanföruppgörelsen vara ett tydligt oppositionsparti.73 Miljöpartiet ochVänsterpartiet försökte driva frågan om de apatiska barnen iförhandlingarnaomvårbudgeten2005,menmisslyckades.74SärskiltuppmärksammatblevattenavMigrationsverketshandläggareinbjödtill en champagnefest i verkets lokaler sedan en apatisk pojkemedfamiljhadeavvisats.75Händelsengjordeattverketsförmågaattpåetträttssäkertsättfattabeslutochgenomförasittuppdragifrågasattes.

I ett vägledandebeslut sommaren2005beslöt regeringenattbarnsallvarligahälsotillståndkundevaraskälföruppehållstillstånd.Beslutet skulle säkerställa att de sjukaste barnen skulle få stanna iSverige, hävdade migrationsministern Barbro Holmberg.76Migrationsverketantognyaanvisningarförärendensomavsågbarnmeduppgivenhetssyndrom.77

MycketavkritikenkomattriktasmotdetansvarigastatsrådetBarbroHolmberg.Honärutbildadsocionomocharbetadeen tidpåRiksförbundetförhjälpåtläkemedelsmissbrukareochharävenvaritredaktör på tidskrifterna Socialpolitik och Psykologtidningen. Från1999varhonsakkunnigimigrationsfrågorpåUtrikesdepartementetbland annat rörande barns rättigheter och från 2002 var hon

72SvD24.11.2002.73Hennel2002.74 DN 4.4.2005, Tamas 2009 s. 406 ff. I en reservation i partistyrelsenkritiseradeEU-parlamentarikernCarlSchlyter(MP)attingabeskedgavsomflyktingbarnen i vårbudgeten,Miljöpartiets partistyrelses protokoll § 3, 3-4.4.2005,A2:19,MPA,RA.SevidareMiljöpartietsriksdagsgruppsprotokoll28.2.2005,A4:23,MPA,RA.75SvD20.12.2005.HandläggarenAnnikaRingvarpådrivandeiuppfattningenatt barnen med uppgivenhetssyndrom spelade sjuka eller förgiftades ochhadenära kontaktermed regeringens särskilda utredareMarieHessle, seTamas2009.76AB7.7.2005.Regeringensskrivelse2005/06:18,Migrationochasylpolitik.77 Migrationsverket, Utlänningshandboken, Kapitel 37 Barn, asylsökande,ändrad22.7.2005.

31

statssekreterare där. Under 2003 var hon under några månadergeneraldirektör på Migrationsverket och utsågs samma år tillmigrationsminister.78 Barbro Holmberg har publicerat ett flertalböcker,främstifrågorommissbrukavolikaslagmenocksåombarnsrättigheter.79 IenbokutgivenavRäddabarnenochUnicefombarnsrättighetermedverkadeBarbroHolmberg.80Honvarsåledesvälinsatti socialpolitiska frågeställningar liksomimigrationspolitikenochenerfarenpolitiker.

Sammantaget kom de apatiska flyktingbarnens situation att ihög grad fästa uppmärksamheten på deras situation i relation tillbarnkonventionens bestämmelser samt frågan om humanitet iflyktingmottagandet.MångauppfattadeatthumanitetengickförloradnärapatiskabarnutvisadesochattbarnenficklämnaSverigeutanattordnadvårdfannsvidframkomstentillhemlandet.Barnensvälsattesinteiförstarummet.

Det fanns således idet begynnande2000-talet enomfattandekritik,delsmotdeninstansordningsomgällde,delsmothurenstormängdenskildafallbehandlades.Detgälldeinteminsthurbarnmeduppgivenhetssyndrom kunde utvisas utan ordnad vård vid fram-komsten.Det var enkritik som riktadesmotmyndighetscheferochmot regeringen, särskilt invandrarminister Barbro Holmberg. Äveninom SKR fanns frågor om hur asylfrågorna hanterades.Meddettasombakgrundfortsätternudennaundersökningmedattvisavarföroch hur SKR startade sin namninsamling Påskuppropet och dessgenomförande.

78www.sv.wikipedia.org/wiki/Barbro_Holmberg.79SetillexempelHolmberg1984,Holmberg&Tanner1995ochHolmbergetal.2002.80Petrén&Himes2000.

32

Påskuppropet

Julbrev till regeringen

I juni och november 2004 träffade ärkebiskop KG Hammarmedarbetare i Svenska kyrkan som arbetade med asylsökande påflyktingförläggningar, främst diakoner. I sitt inledningsanförande ijunitogHammarupptreaspekterpåflyktingmottagandet:rättenattfå sina asylskäl prövade, att humanitära skäl riskerade att bli en”trötthetsmotivering”,dåmångaåriSverigetärdepåkrafterna.Vidaretog han upp barnkonventionen och dess bristande betydelse iprövningen av asyl.81 Hammar erfor att medarbetarna började bliuppgivnaochutanhopptill följdavdenstramareasylpolitiken.Detfanns även en kritik mot att Svenska kyrkan avhänt sig all egenkompetens på kyrkokansliet i Uppsala sedan flyktingfrågornaöverlämnatstillSKR,somsaknadetillräckligaresurser.82

Vidjuniöverläggningenantogsettuttalandesomärkebiskopensände över till ansvariga myndigheter med uppmaningen atthänsynstagandetillbarnetsbästaskullepräglaflyktingpolitikenochhanteringen av asylärenden. Vidare borde handläggningstiderna

81Programförsamrådsdag”Iväntanstider”förstiftochförsamlingarsomarbetarmedflyktingförläggningar;minnesanteckningarfrån”Iväntanstider”9.6.2004,Ärkebiskopensåtagandenjanuari–december2004,Ärkebiskopenskanslisarkiv2000–2018F2:6,SvKAU.AndersSundquistfrånRådgivnings-byrånförasylsökandepåpekadeattdetvarviktigastförkyrkanattpåverkacentralnivåibeslutsfattandeteftersomavgörandenastyrdesdärifrån.82IntervjumedKGHammar17.6.2019.

33

förkortasochdebarnsomredanvistatsenlängretidiSverigeskullebeviljas asyl.83 Biskopsmötet ansåg att juniseminariet borde bli ennystart för Svenska kyrkan att på nationell nivå åter ta uppflyktingfrågorna. Det var viktigt att kyrkan hade en tydlig profil iflyktingfrågorna,blandannatmedhänvisningtillbarnkonventionen.84

Mångaasylsökandevargömdaochmångavändesigtillkyrkanför att få stöd. Vid ett uppföljande möte 24 november 2004 omintegrationochinkluderinglovadeHammarattpånågotsätttauppflyktingfråganunderjulen.85KGHammarbeslutadesigförattskrivaettjulbrevtillregeringenförattpåtalaasylrätten,barnkonventionenochhumaniteten.

Bild1.ÄrkebiskopKGHammar.Foto:SörenSommelius.

83 Inbjudan till samråd om integration och inkludering 24.11.2004,Ärkebiskopens åtaganden januari–december 2004, Ärkebiskopens kanslisarkiv2000–2018F2:6,SvKAU.84BMprotokoll§5613–17.9.2004,A1:2,BMA2,SvKAU.85 Inbjudan till samråd om integration och inkludering 24.11.2004,Ärkebiskopens åtaganden januari–december 2004, Ärkebiskopens kanslisarkiv2000–2018F2:6,SvKAU.IntervjumedKGHammar17.6.2019.SeocksåTamas2009s.294f.

34

Julbrevets budskap

Isittjulbudskaptillregeringen(sebilaga1)somhaderubrikenBarneti centrum eller Världens barn är också här utgick KGHammar frånparallellenmellandenflyktMariaochJosefgjordeefterJesufödelseochalladebarnsomvarpåflykttillSverige,mensomintefickrum.Brevetlyfteframtregrundsatserförflyktingmottagandet:rättentillasyl för den som kände välgrundad fruktan för förföljelse; barnetsbästasomskullekommaiförstarummetenligtBarnkonventionens3§ samt att humanitetens principer skulle gälla. Lagstiftningenomsattes i praxis, men praxis förskräckte, menade Hammar. Detverkadesomomportalparagrafenombarnetsbästaalltidvägdelättijämförelsemedandrasamhällsintressen,detvillsägaattstriktreglerainvandringen.Omdetvarså,”harvidåintetappatriktningen?”,skrevHammar.Lagenskullejuanvändasförattskyddadevärdegrundandeordenfrånurholkning, inteförattkommaruntdem.86Och,fortsattehan,

Det verkliga samhällsintresset måste vara, att vi samhälletsmedborgareorkartänkalängreäntillegnafördelar,attviorkarkännamedkänslaochvågarhandlasolidarisktmeddensomärutsatt.Vadskermeddigochmigomvitvingasläraossattblundaförbarnsbehovförattorkagåvidare?VadhändermedvårtSverige?Kollapsardetinteutanmedkänsla?87

86 Barnet i centrum eller Världens barn är också här. Julbudskap tillregeringen. Dnr ÄB 2004:0049, Ärkebiskopens kanslis arkiv 2000–2018,SvKAU. Julbrevet presenteras vid en pressfrukost den 15.12.2004, BMprotokoll§426.1.2005,bilagaÄrkebiskopenskalender,A1:2,BMA2,SvKAU.87 Barnet i centrum eller Världens barn är också här. Julbudskap tillregeringen. Dnr ÄB 2004:0049, Ärkebiskopens kanslis arkiv 2000–2018,SvKAU.

35

Ettrådrumbehövdeskapasinförattennylagstiftningomhandlägg-ningsordningen skulle kommapåplats.Hammarbegärdedärför attregeringen skulle ge amnesti åt alla gömda flyktingar. Deras antaluppskattadestillcirka10000varavmerän3000varbarn.Ipraktikenbordebarnetsbästa göras till ledstjärnaoch att genågonasyl somhyste välgrundad fruktan för förföljelse var en förmån, inte ettnödvändigt ont. Asylrätten behövde vidgas, vilket också skulleförtydligadethumanitäraargumentet.88

KGHammars brev inleds alltsåmed känsloargument där hanlyfter fram den tid på året då barn verkligen står i centrum ifamiljernasliv, julen.Hanvetvadhantalaromsåsomandraprästersom förbereder sina julpredikningar; det ärhansethos i retorikensmönster.Hammardrarenparallelltilldenfattigafamiljen(intedenheligafamiljen,somdenbrukarkallas)somintefickplatsihärbärget.ParallellentillflyktingarnassituationiSverigeformarinledningentillettmoralisktargumentienlighetmedAngel/Johnsensterminologi.IHammarsbrevärvägenmellandåtidensbibelberättelseochnutidenkort, men, säger han, det är en koppling som inte går att undvika.Barneticentrumärjulensmeningiendubbeltydigformuleringsomför samman dagens barn med Jesusbarnet. Inledningen ärkänslomässigt-etisk.

Hammar övergår därefter till en mer juridisk diskussion,nämligenattdeprincipersomfinnsi lagstiftningenomrätttillasyl,barnets bästa och humanitet inte återfinns i praxis.89 I

88 Barnet i centrum eller Världens barn är också här. Julbudskap tillregeringen. Dnr ÄB 2004:0049, Ärkebiskopens kanslis arkiv 2000–2018,SvKAU.89FåasylsökandefickuppehållstillståndenligtGenèvekonventionenmedanmerpartenfickdetpågrundavhumanitäraskäl.Detinnebarattasylrättenipraxisintetillämpadesochatthumanitäraskäliställetanvändessomgrund.Dåhumanitäraskälvarpersonligakundedessaintegeneraliserasochblevett sätt att gömma undan den internationella rätten. Intervju med KGHammar17.6.2019.

36

argumentationenpresenterashär i enlighetmed retorikens schemalogos, sakskälen. Praxis behövde således förändras. Detta ärhuvudargumentet.Dethandlarom rättfärdighet;Hammar talar inteomgästfrihet fördemsomkommitutanatt rättfärdighetskagälla ienlighetmed lagstiftningen, något hanmenar inte längre sker. Hanbidraralltsåintetilldenviochdem-synsomWyllerlyftfram.Detärinte heller bibliska argument som förs fram, utan argument ur etträttsperspektiv.

Tilldetta fogarHammarvidareettegoistiskt-etisktargument;människortarsjälvaskadaavattintekunnavisamedkänsla.Hammarvill visa och väcka känslor i enlighet med retorikens pathos.Argumentetäretisktmenocksåegoistiskt;detärorättatthandlafelmotsigsjälv.ÄvenomdetfinnssådantsomAngelochTveitoJohnsenskullekaraktäriserasomengenvägmellanbibeltextochnutidhardetinte den sentimentala stil de skriver om; det finns inget religiöstbudskapinbäddatitexten.Detärintehellerheroisktsåattdetmålarisvartochvitt.Vadgällermoralensåhandlardenintefrämstomatthandla gott mot en medmänniska utan det moraliska perspektivetgällerdenegnapersonenochdetegnasamhället.IngaavdestilarsomAngelochTveitoJohnsenharlyftframåterfinnsiHammarsjulbrev.

Meddessaargument,detkänslomässigt-etiska,detjuridiskaochdetegoistiskt-etiska framförda ianknytning till retorikensmönster,presenterar KGHammar sitt konkreta förslag: att återupprätta ochutvidgaasylrättensamtattgeamnestiåtdegömda.Dethadetidigarefunnitstillfällendåsärskildareglerinförtssomhadegjortdetmöjligtatt ge asyl; det rörde inteminst barnfamiljer så som skedde 1992,1994och1998.Attgeamnestitilldegömdaskullegöradetmöjligtfördennyainstansordningenattlyckas,vilketsåledesvarettargumentför att underlättadenkommande förändringen.Den skulle fåbörjamed ett rent bord. Brevet var således inte specifikt inriktat tillsituationenfördeapatiskabarnenutanhadeettvidareperspektiv.

37

Frågan om barnen i asylprocessen har studerats av LisaOttosson som i sin undersökning visat att portalbestämmelsen ombarnets bästa är problematisk ur flera perspektiv. Asylsystemet ärfrämstorienteratförmottagandeavvuxnaochinnehållermotstridigamål: att begränsa invandringen och att ha ett barnperspektiv.Uttrycket ”barnets bästa” har närmast en retorisk funktion, hävdarOttosson, med vilken sådant kan legitimeras som i en annanrationalitet än asylprocessen strider mot barnets intresse. De somframföralltföreträderbarnetsbästaärbarnensjälvanärdesträvarefterettnormaltlivunderasylprocessensgång.90DettavarnågotsomKG Hammar var nära i sitt julbrev då han uppmärksammade attbarnets bästa vägde lätt i förhållande till intresset att begränsainvandringen.

Reaktioner på julbrevet JulbrevetfickbegränsadereaktioneriStockholmstidningarna.DagensNyheterochSvenskaDagbladetrapporteradekortfattatpånyhetsplatsmedan ledarskribentenBarbroHedvall (f.1944)påDagensNyhetermenade att Hammars förslag var värt att överväga.91 AftonbladetspolitiskachefredaktörHelleKlein(f.1966)ansågattjulbrevetvarenproklamation för människovärdet; det var befriande med kyrkanskampförfredochsolidaritet.92VidarerapporteradeKyrkansTidningatt ennamninsamlingmed julbrevet somutgångspunktomedelbartsattesigångiVästeråsstift.93

90Ottosson2016s.67–75.91DN15.12.2994,SvD16.12.2004,Hedvall2004.92AB25.12.2004.93 KyT 3 2005. Namninsamlingen i Västerås stift resulterade i 17000namnunderskrifter vilka överlämnades till migrationsminister BarbroHolmbergden15mars2005,KyT112005.

38

Ärkebiskopenfickflerahundrareaktionerviae-post.Deflestavar uppmuntrande; de kom bland annat från läkare, präster ochpastorer i andra samfund, engagerade i migrationsfrågor. Men detfannsävenstarktkritiskabudskapochenstakaavsändaresomtillochmedförfäktaderasåtskillnad.94

Georg Andersson (S; f. 1936), som varit invandrarminister1986–1989,påmindeomattgenerellatillståndhadegettsunderhanstid. Enannanvägvar att geuppehållstillståndtillbarnfamiljer somvarit i Sverige under en viss tid. Det kunde sägas vara orättvist iförhållandetillandra,men,skrevAndersson,”såärdetalltidbättreattgöragottänont”.Denkritikhansjälvhadefåttsominvandrarministerhadeistortvaritvälgörande,fördethadehjälpthonomattståemotdemsomvillehahårdaretagmotflyktingarna.95

Professorn i utvecklingspsykologi vid Lärarhögskolan iStockholm Bengt-Erik Andersson (1935–2015) påpekade att denavvägningsomgjordesiasylärendenmellanbarnetsbästaochandraintressen inte var i överensstämmelsemed barnkonventionen somstadgadeattbarnetsbästaskullekommaifrämstarummet.Anderssonuppskattade Hammars starka engagemang i samhällsfrågor.96JuridikdocentenGregorNoll(f.1964)senareprofessoriinternationellrätt i Göteborg, välkomnade Hammars utspel och tog upp någrajuridiska frågor och ordval i folkrättsjuridiken och föreslog några

94E-postfrånIngemarLåångtKGHammar16.12.2004,Jan-OlofLarssontKGHammar15.12.2004,E1a:202004;ÅkeZetherströmtKGHammar14.4.2005,E1a:302005,Korrespondensregistrerad ipostlista,Ärkebiskopenskanslisarkiv2000–2018,SvKAU.95 E-post från Georg Andersson t KG Hammar 15.12.2004, E1a:16 2004,Korrespondens registrerad i postlista, Ärkebiskopens kanslis arkiv 2000–2018,SvKAU.96 E-post från B-E Andersson t KG Hammar 20.12.2004, E1a:16 2004,Korrespondens registrerad i postlista, Ärkebiskopens kanslis arkiv 2000–2018,SvKAU.

39

alternativaformuleringar.97Hammarfickocksåstödfrånkyrkligthåll.Den tidigare ärkebiskopen Gunnar Weman efterlyste ett generelltuppropså att flyktingfrågankundehållas levande.BroderCæsariusCavallin (f. 1938), Östanbäcks kloster, tackadeHammar för att hantaladeprofetisktochvarenledareintebarafördekristnautanförallaavgodvilja.98

Ärkebiskopen fick alltså förutom uppmuntran också ettjuridiskt stöd och stöd i argumentationen om barnets bästa. GeorgAnderssonpåpekadeattävenommanintekundeskapatotalrättvisavardetändåbättreattgöragottförnågra,ettetisktargument.GunnarWeman,somsjälvvaritstarktengageradiflyktingfrågornanärhanvarärkebiskop, pekade på vikten av att skapa en folklig opinion somkunde föra frågan vidare i förhållande till regeringen.99 I endebattartikel iSändarenefterlyste riksdagsledamotenAnitaBrodén(FP;f.1948)ettfolkligtupprorförattfåframengenerösaretolkningavbarnshumanitärarätt.100

Från Vänsterpartiets håll kände de ledande företrädarna iflyktingfrågorstortacksamhetmotHammarförhansbrev.Detvarettbevispåattflyktingpolitikenhadegåttsålångtattkyrkanvartvungenatt ingripaoch tala omatt nupasseradesdekristna värderingarna,”detsomviärsomland,viärettkristetland”somdåvaranderiksdags-ledamoten Ulla Hoffman uttryckte det i min intervju med henne.Landetskristnaochmänskligavärderingarskulleföljas.101

97 E-post från Gregor Noll t KG Hammar, 16.12.2004, E1a:21 2004,Korrespondens registrerad i postlista, Ärkebiskopens kanslis arkiv 2000–2018,SvKAU.98E-postfrånGunnarWemantKGHammar18.12.2004,E1a:222004;e-postfrån Cæsarius Cavallin t KG Hammar 15.12.2004, E1a:17 2004,Korrespondens registrerad i postlista, Ärkebiskopens kanslis arkiv 2000–2018,SvKAU.99FörWemansflyktingengagemang,seK.Hansson2017bs.36ff.100Brodén2005.101IntervjumedUllaHoffman20.5.2019.

40

Mendet var intebaraKGHammar som frånkyrkligt håll varengageradidiskussionenomhandläggningenavdeasylsökande.Iettuttalande,somvargemensamtförFörbundetförKristenHumanismochSamhällssyn(KHS)ochKristinaStudentrörelseniSverige(KRISS)hävdadestyrelsernaunderhösten2004attbegreppsomhumanitet,rättssäkerhetochsolidaritetväsentligenmåstehasammainnebördpåallanivåerisamhället.AnnarssprackSverigeshumanistiskakultur.102KritikenavvisadesavmigrationsministerBarbroHolmbergisittsvarden 17 december 2004. Hon anförde bland annat att ettbarnperspektivskulletillämpasiallabeslut.103HolmbergtogdockinteuppdengrundläggandekritikenrörandevärderingarnasomKHSochKRISSförtfram.

KGHammarsammanträffademedmigrationsministernden21december2004påhennes inbjudan.Hammarhar ingetminne frånsamtaletidenintervjujaggjorde2019menjournalistenGellertTamasrapporterar att amnestikravet avvisades och attministern inte varintresseradav att lyssna.104 I enartikel iKatolsktmagasinbetonadebiskopAndersArboreliusattdenRomersk-katolskakyrkangångpågångvädjatomenmerhumanochgenerösflyktingpolitik.Samtidigtpekade hanpå väljarnas ansvar – inteminstde katolska – att i deallmänna valen rösta på de politiker som företrädde deras syn.105Arboreliuslyftersåledesframflyktingpolitikensomenviktigpolitiskfrågaochmöjlighetentillställningstagandeideallmännavalenutanattfördenskullpekainågonpolitiskriktning.

PåAnnandag julden26december2004 inträffade tsunamin iSydostasienmed cirka en kvartsmiljon dödsoffer och många fleradrabbade. Mer än 500 svenskar omkom på julsemester i Thailand.

102Tegbyetal.2005.103Holmberg2005.104IntervjumedKGHammar17.6.2019,Tamas2009s.302f.105Arborelius2005.

41

Katastrofen kom att domineramedierna och debatten om flykting-situationeniSverigetonadeut.

KGHammarsbrevöppnadedockenmöjlighetförengemensamaktionfrånvanligakyrkomedlemmargenomdennamninsamlingmedkravpåenförändradflyktingpolitiksomomedelbartdrogsigång.

Sveriges Kristna Råd tar vid Vid SKR:s presidiesammanträde i början av 2005 initierade KGHammaratt fråganskulle förasvidareavrådet.106FleraavdeandrakyrkoledarnatackadeHammarföratthangenomsittjulbrevtagituppasylfrågorna. Till detta kom rapporter till SKR från desssakkunniggruppiflyktingfrågor.Detfannsenstarkviljaattfortsättaatt drivadessa frågor tillsammans.BiskopDositejMotika, (f. 1949)Serbisk-ortodoxakyrkan,somvarordförande,föreslogattenkampanjskullekoncentrerastillperiodenfråndetvästerländskapåskfirandettilldenortodoxapåsken,som2005inföllden27marsrespektiveden1 maj: därav namnet Påskuppropet. Generalsekreteraren Sven-Bernhard Fast hade inte erfarit en sådan gemensam vilja mellankyrkornasföreträdaretidigare,heltutankonkurrensmellandem.Detvarenalldelessärskildsituation.107Attdetfannsenbredopinioninomdelokalaförsamlingarnagjordedetlättareförpresidietattsamlaallakyrkor i en gemensam aktion, hävdar biskop Anders Arborelius.FlyktingfråganvarenenandefrågainomSKR.108

106IntervjumedKGHammar17.6.2019.107IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.Årsbok/Sverigeskristnaråd2006.108IntervjumedAndersArborelius,27.5.2019.

42

Bild2.BiskopAndersKardinalArborelius.Foto:MichelLouis.

Påskuppropet var också unikt för att Sveriges Kristna Råd aldrigtidigare hade vänt sig till allmänheten med en namninsamling.Visserligenhadeennamninsamlingpåekumeniskgrundgenomförtsredan1963. Då gällde frågan kristendomsämnets ställning i skolanochnamninsamlingengenomfördesavSamkristnaskolnämnden.Detvarförslagfrån1960årsgymnasieutredningsomsamfundenvändesigmot; ämnetskulleheta religionskunskapoch skulleminst få etthalverat antal veckotimmar. Ämnet skulle vara orienterande ochnutidsinriktat. Tekniska och ekonomiska linjer skulle bli helt utanundervisningireligionskunskap.

Motdettaprotesteradeetttrettiotalföreträdarefördekristnasamfunden och antog en resolution. Den hade formulerats avSamkristna skolnämnden, som hade bildats av Biskopsmötet ochSverigesFrikyrkoråd.Kristendomensbetydelsefördenvästerländska

43

kulturen lyftes fram.Vidareborde ämnethetakristendomskunskapochfåbehållasinafemveckotimmar.Insamlingensamlademerän2,1miljonernamnochpågickunderhösten1963.Det starkaopinions-trycketmedförde attämnet fick tre veckotimmarpåalla gymnasie-linjer.109

1963handladeuppropetomutbildningiskolan.2005gälldedetiställetfråganommänniskovärdeochhumanitet.Detvarinnehållsligtenavsevärdskillnadmellandetvånamninsamlingarna.Jaghardockinte någonstans hittat några referenser från Påskuppropetsföreträdare till den tidigare namninsamlingen. Vad jag har kunnatförstå fanns det inte några förhoppningar om ett så omfattandegenomslagellerensådanuppslutning.

UppropetvarundertecknatavpresidietiSverigesKristnaRådsom vid denna tidpunkt bestod av biskop Dositej Motika, Serbisk-ortodoxakyrkan,ordförandeochdeviceordförandenabiskopAndersArborelius, Stockholms katolska stift, ärkebiskop KG Hammar,SvenskakyrkanochmissionsföreståndareGöranZettergren(f.1954),SvenskaMissionskyrkan. De representerade således de fyra kyrko-familjersombildatrådet.StyrelsenförSKRställdesigenhälligtbakomuppropetochrekommenderademedlemskyrkornaattdelta inamn-insamlingen.110 Diskussionen inom styrelsen formades som enkonsensusprocess där alla var ense om att värnandet av de mestutsattahörde till kärnan idenkristna tron. SKRgjorde intepolitik,mentaladeteologisåattpolitikernaskullehöra.111

Arbetetmed att formulera uppropet pågick under ledning avdirektorn Lennart Molin inom SKR:s kansli i samverkan med enekumenisk sakkunniggrupp i flyktingfrågor. Det gällde att ställa deväsentligafrågornautanattgepolitikernasvaren.Sven-BernhardFastmenarattdetgemensammaförhållningssättet,detgodasamhälletpå

109Brohed2005s.196ff.110SKRStyrelseprotokoll10.3.2005§12,Påskuppropet,SKRA.111IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.

44

nästankärlekensgrundochvärnandetavmänniskoriutsatthetvardetgrundläggande.112Detfannsdockenvissopinionmotettupprop,blandannat inom SKR:s egen arbetsgrupp för flyktingfrågor där syneninledningsvis var att en tillfällig insats inte löste de övergripandefrågorna inom asylpolitiken. En sådanåtgärd saknade långsiktighetoch även om det gick att komma tillrätta med en del problem iasylpolitikenfannsriskerattdetblevnyaorättvisor.113

Flera olika förslag arbetades fram, bland annat diskuteradesordvalet ”amnesti”. Jag återkommer senare till ordvalet. Medvetetvaldes direkta anspelningar på barnen med uppgivenhetssyndrombort då arbetsgruppen pekade på att det inte bara handlade omproblemförsådanabarnutanförmångaandrasombordefåstannaiSverige.Dessassituationkundesnarastsessomettsymptompådenrådandepolitiken.114

KGHammarvarocksåsjälvaktiviutformandetavuppropet.115Tanken var inte att utarbeta politiska lösningar utan att utmanapolitikernaatt finnapraktiskautvägarpåettetisktproblem.Därförkombrevetattutformasfrånenargumentationutifrånskapelseplaneti lundensisk luthersk teologitradition.116 Det fanns därmed även entydlig anknytning till naturrätten, det vill säga den klassiskasocialläraninomdenRomersk-katolskakyrkanattdetfinnsabsolutarättsprincipernedlagdaimänniskansnatur.Detvarcentraltattintebarafåmeddeninnerstakristnagruppenutanformauppropetsåatt

112IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.113IntervjumedLennartMolin,10.6.2019.IgruppeningickblandandraLenaRössel, Sociala missionen, Anders Sundquist, Rådgivningsbyrån förasylsökande,f.MishaJaksic,Serbiskortodoxakyrkan.114IntervjumedKGHammar17.6.2019.115E-post från Lena Rössel t LennartMolin 15.2.2005, e-post frånMichaelWilliamstLennartMolin24.2.2005,odateratutkast2005,utkast22.2.2005aoch 22.2.2005 b, Påskuppropet, SKRA. Intervju med Lennart Molin,10.6.2019.116SetillexempelWingren1958.

45

det kunde omfattas i vidare kretsar. Uppropet skulle läggas på enallmänetisknivåävenombasensjälvklartvarkristen-etisk.117

Kansliet sökte även tekniska lösningar för att kunna görauppropetdigitalt, det vill säga att det skulle kunnavaramöjligt attanslutasigtilluppropetviaenhemsida.Detvisadesigdockattdenkapacitet som SKR:s datasystem hade inte gjorde det möjligt attanvända en sådan lösning, varför det enbart genomfördes medpapperslistorpåvilkavarochenundertecknadepersonligen.118

UppropetutformadesianknytningtillKGHammarsjulbrevochärkebiskopenskaplanMichaelPersson(f.1959)höllSvenskakyrkansbiskoparorienteradeomarbetet.119FrånSvenskakyrkanskyrkokansliiUppsalaframfördesocksåsynpunkterpåföreslagnaformuleringar;där fanns också en irritation över den korta framförhållningen.Informationsavdelningen menade sig behöva månader för sinplanering men skulle göra så gott det gick.120 Det är tydligt attkyrkoledarnas beslut att starta planeringen för Påskuppropet delsinnebar svårigheter att finna gemensamma formuleringar, delsutmanadeickeflexiblastrukturer.

Genomförandetskedderelativtplanlöstdådensominitieradeuppropet,SKR,intehadenågonsärskildroll,utanöverlämnadedettahelttilldeolikakyrkornasvälviljaochekonomiskamöjligheter.Tidenvardessutomkortfrånbesluttillgenomförande.Jagkanintefinnaattdetfannsmålsattaförkampanjenellerkontrollstationerochhurmanskulleageraihändelseavattkampanjenintelyckades.Detfannshelt

117IntervjumedAndersArborelius,27.5.2019.IntervjumedLennartMolin,10.6.2019.118 Intervju med Lennart Molin, 10.6.2019. Intervju med KG Hammar17.6.2019.119 Intervju med Sven-Bernhard Fast, 28.3.2019. KyT 8 2005. E-post frånMichaelPerssontLennartMolin16.2.2005,Påskuppropet,SKRA.120 E-post från planeringschefen Anders Lindberg t Sven-Bernhard Fast28.2.2005,Påskuppropet,SKRA.

46

enkeltingenutarbetadstrategiförhurarbetetmednamninsamlingenskullebedrivas.

Påskuppropets budskap Uppropet(sebilaga2)varkortfattat.Avsiktenvarattdesomskulletaställningtilldetinteskullebehövatadelavlångaochkrångligatexter.Det skulle inte heller ge detaljerade förslag till hur kraven skullegenomföras politiskt. Sven-Bernhard Fast framhåller att kyrkornasinställningvarattdetvarväsentligtattundertecknarnabådelästeochpersonligen undertecknade uppropet. Det skulle vara vars och enspersonliga ställningstagande.121 Fasts uppgift strider således motMolins, som hävdar att kansliet arbetade för att få fram en digitallösning,menmisslyckades. Jagmenarattdettamisslyckandegjordeatt det fanns en stor benägenhet att poängtera det personligaundertecknandetpåpappersomväsentligt.

Undertecknarna sörjde att barns bästa inte gavs prioritet iasylbesluten. Vidare välkomnades det kommande domstols-förfarandet. Regeringen uppmanades att ge ”amnesti” åt alla somvägratsasyl;ordetsattesinomcitationstecknenförattmarkeraattdetkanskeintevarenalldeleskorrektterm.Tillsistkrävdesatträttentillasylskulleåterupprättasochutvidgaspåettsättsomvarvärdigtetthumanträttssamhälle.122Detvåsistadelarnaavuppropetvarriktadedirekt till regeringen genom verben uppmanar och kräver. Det varsåledesPåskuppropetsspecifikainnehåll,därkravetpå”amnesti”vardetviktigaste.

I sambandmedPåskuppropet formuleradeocksåKGHammarenförbön.Förbönenhadetreteman:omförändringavdetegnasinnettillöppenhetförfrämlingen;ommodhosbeslutsfattarnasåattdetog

121IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019förSKR.KyT82005.122Setextenibilaga2.

47

ansvar för en human och rättssäker asylpolitik; och om att fååterspegla Guds gränsöverskridande kärlek i det egna livet och isamhället.123DetvarentematiksomvälstämdemedPåskuppropetsformuleringar.

Bild3.Påskuppropetundertecknas.F.v.planeringschefAndersLindberg,komministerJennySjögreen,diakonAnnaLundblad,

journalistBoLennartAnbäcken,allaSvenskakyrkan,generalsekreterareSven-BernhardFast,SverigesKristnaRåd,missionsföreståndareKarinWiborn,SvenskaBaptistsamfundet,

missionsföreståndareGöranZettergren,SvenskaMissionskyrkansamtmissionsföreståndareAndersBengtsson,SvenskaAlliansmissionen.SittandeärkebiskopKGHammar,Svenskakyrkan.Foto:Sveriges

KristnaRåd.

123BönformuleradavKGHammar,publiceradiÅrsbok/Sverigeskristnaråd2006.

48

Påskuppropets textuttryckeralltså förstenkänsla,ensorgöverattbarnkonventionens främsta idé om att barns bästa alltid skulleprioriteras inte fick genomslag vid beslut om uppehållstillstånd.Därefterkommerettinstämmandetilldenförändringsomvarpåvägatt genomföras. Det fanns en gemensam grund att stå på förundertecknarnaochförregeringen.Uppmaningenom”amnesti”,detvillsägaattlåtademsomfåttavslaginförikraftträdandetavdennyaordningen fåuppehållstillstånd,ärdetcentralabudskapet.Avsiktenvar att göra bordet rent inför den nya instansordningen.Avslutningsvisframställskravetpåhumanitet.

Ordetamnestikommeravdetgrekiskaαμνηστία,glömska.Attordetamnestisattesinomcitationsteckenberoddepåmedvetenhetenomattinnebördenavamnestivarstraffrihetfördensomvarbrottslig,vilketdet inte var frågaomhär.Ordet ansågsändå täcka attgamlabeslutinteskullegällaochattdetvarbegripligtförenallmänhetvadsom menades. Det handlade om en individuell prövning, även omspråkbruket var något förvillande.124 Hammar menar dock att degömda,desomhöllsigundanenbeslutadutvisning,hadebrutitmotregelverketochattordetamnestidärförintevarfel.125

Uppropet innehåller inga referenser till Bibeln eller någrareligiösa utsagor. Att ledarna för de fyra kyrkofamiljernaundertecknade uppropet – alla var biskopar utomMissionskyrkansledaresomtituleradesmissionsföreståndare–gerdäremotintrycketattdetvaravkristenomsorgommedmänniskanuppropetladesfram,inteförattdrivaenspecifikpartipolitiskagenda.Jagkanintefinnaattnågra av Angel/Johnsens eller Wyllers kriterier kan anläggas påuppropet.Detkanknappastkallassentimentaltellerheroiskt.Detärintehellermoralistisktellerdömande.Wyllersviochdem-perspektivärinteframträdandedårättighetsperspektivetärcentralt.

124IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.125IntervjumedKGHammar17.6.2019.

49

Sammantaget är uppropet en kritik av hur handläggningenhittillsfungerat.Manmenadeattbarnetsbästainteståtticentrumochatthumanitetenintefåttgenomslag.Amnestikravetformulerasutanattspecifiktnämnadegömda;detskullegällaallademsomvägratsasylochinkluderaralltsåävendemsomhadegåttunderjorden.Redanifebruari,underarbetetmedutformningenavuppropet,hadeDagensNyheter i en enkät visat att Folkpartiet,Kristdemokraterna, Center-partiet,VänsterpartietochMiljöpartietställdesigbakomdekravsomKGHammar framfört i sitt julbrev.126 Det fanns således ett politisktstöd för Hammars förslag även om Moderaterna och Socialdemo-kraterna var motståndare. Dessa två partier hade tillsammans enbetryggandemajoritetmed199mandatavriksdagens349.

DetvarbetydelsefulltattPåskuppropetintehadekompromissatmedövervägandenomvad somvarpolitisktmöjligt,menarGustavFridolinienintervju.Detärviktigtförpartierna,närdedriversinaförslag,atthakrafterutanförpolitikensomsertillsåattpartiernagördekompromisser somhör tilldetpolitiska livet.Kompromissandethörtillriksdagen.DetfannsenoroinförpressträffenattSKRskullelägga framalltförbalanseradekrav.127Såblev inte falletutankravetgälldefullamnesti.

Menhurkundedetkommasigattdeolikakyrkornablandadesig ipolitiska frågor? Skulle kyrkorna inte i förstahandägnasigåtgudstjänstliv och själavård och låta de politiska frågorna skötas avdemsomhadevaltsförsådanauppdrag?VarkenSvenskakyrkan,defrikyrkliga samfunden, den Romersk-katolska kyrkan eller deortodoxakyrkornakan tänka sig en sådanbegränsning.Utifrån sittgivnauppdragsomkyrkormenardeattdefrånsinaperspektivintebara har möjlighet utan också ett uppdrag att delta i samhälletsutveckling.

126DN6.2.2005.127IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.

50

Kyrkornas politiska engagemang var inget nypåkommet. I enöversikt visar Cambridgeteologen Elizabeth Phillips att de politiskafrågorna funnits med ända sedan kyrkans början.128 Teologen vidNotreDame-universitetetJohnHowardYodermenarexempelvisisinbokThePoliticsofJesus(1972)attJesusskildrassomenpolitikersomblir avrättad av politiska skäl.129 Phillips refererar även tillkyrkofadern Augustinus (354–430) bok De Civitate Dei (Om Gudsstad) och Martin Luther (1483–1546) och dennes förhållande tillöverheten. Vidare hänvisar hon till teologerna Karl Barth (1886–1968)ochDietrichBonhoeffer(1906–1945)ochderasmotståndmotattdentyskakyrkanskulleaccepteraarierlagarna.Phillipslyfterävenfram politiska teologiska strömningar som befrielseteologi ochfeministteologi.130

I antologin Lutheran Identity and Political Theology (2014)diskuteradeförfattarnalutherskteologii förvandlingienförändradvärld, bland annat de patriarkala strukturer i luthersk teologi ochsamhällslivvilkaletttillattlutherskateologerståttnärademänsomlettsamhället.131Detgårsåledesinteattvarakyrkautanattdettaocksåfårpolitiskakonsekvenserochkyrkanleverinteiettrumutankontaktmed världen utanför. Världen utmanar kyrkan, eller som detformulerades vid Kyrkornas världsråds generalförsamling 1968 iUppsala:Världenärkyrkansagenda.

Det finns skäl att närmare granska de olika kyrkornastraditionerochförhållningssättvadgällerpolitikförattsehurdefrånolikautgångspunkterkundeanslutatillPåskuppropet.

128Phillips2012.129Yoder1994.130Phillips2012s.13,23ff,59–72,93ff,128–140.131Grenholm&Gunner2014.

51

Kyrkorna och politik Detär intemöjligtattgöraenomfattandegenomgångavkyrkornasförhållande till politik; kyrkorna i Sverige skiljer sig starkt frånvarandra,frånattvaramindrefrikyrkosamfundtillattvaradelaravdestoravärldsomspännandekyrkorna.Detkandärförendastblienfragmentariskredogörelse.

När det gäller den lutherska kyrkofamiljen ärdetmajoritets-kyrkanSvenskakyrkansomskildras.Deortodoxaochösterländskakyrkorna har ingen sammanhållen organisation som denRomersk-katolska;detärendastdenhållningsomdenekumeniskapatriarkeniKonstantinopelgeruttryckförsomtasupphär.Vidarebehandlasdefrikyrkliga samfunden som en enhet; det är främst de äldresamfundenslinjesomberörs.FördenRomersk-katolskakyrkanskerutvecklingenavdessteologiskaförhållningssättcentraltvarfördetärpåvarnasuttalandensomnämns.

Kyrkan i Sverige kom i samband med reformationen attunderordnas kungamakten. Konungen utnämnde biskopar ochanvände kyrkan som ett redskap när den egna politiken skulleförverkligas; kyrkliga tillgångar drogs in. Under ortodoxins tid på1600-taletvarstatochkyrkanäraförbundnamedvarandra.Kyrkanvar en viktig faktor i nationsbyggandet och den rena läran höllsammanlandet.Ingaandrakyrkorvartillåtnaförränunder1800-taletoch full religionsfrihet, nämligen att kunna lämna Svenska kyrkan,utan att ansluta sig till något annat trossamfund, uppnåddes först

52

1951. Enhetskyrkan bröts upp och nya initiativ togs för att förnyaförsamlingslivet.132

Svenska kyrkan hörde nära samman med staten menuppfattades ändå som ett samfund, och inte som en del avstatsapparaten. Prästerna var anställda med villkor somstatstjänstemän och förtecknades i Statskalendern. Biskoparnavakadeöverläraochliv.Efterståndsriksdagensavskaffande1866fickde allt större möjligheter att arbeta i sina stift med den kyrkligaverksamhetendådetintebehövdevistaslångatideriStockholm.133

Frikyrkliga samfundetablerades som folkrörelsermeddemo-kratiskaidealunder1800-taletsväckelse.Baptistsamfundet,SvenskaMissionsförbundetochPingströrelsenväxtesigstarka främstundertiden fram till andra världskriget. Dissenterlagstiftningen 1873öppnade för fria samfundsbildningar vilket också gjorde att denRomersk-katolska kyrkan kunde etablera sig fastare i landet ochkyrkananvändesigavmöjlighetenattfåsamfundetgodkäntavKungl.Maj:t.Denförstarysk-ortodoxakyrkaniStockholmgrundadesredan1617. Andra ortodoxa och österländska kyrkorna etablerade sigfrämstfrån1960-taletsomkyrkorförsinalandsmänsompågrundavinvandringellerflyktkomattvistasiSverige.134

De lutherska kyrkorna och politik Denlutherskasynenpåkyrkanochstatenbyggerpåprincipenomdetvå regementena, det världsliga och det andliga. Det världsliga skaupprätthålla den världsliga ordningen, det andliga ska hjälpa

132 För översikter om svensk kyrkohistoria, se Andrén 1999,Montgomery2002,Lenhammar2000,Jarlert2001,Bexell2003ochBrohed2005.SeocksåSantell2016s.25–101.133SeBexell2003.134Bexell2003s.94–130,198–210,www.sv.wikipedia.org/wiki/Ortodoxa_kyrkor.

53

människortillevigtliv.Desamverkademedvarandra;ordningenvarpatriarkal och begärde lydnad avmänniskornamot överheten. Detfannssåledesenslagsrågångmellandebådaregementenaävenomde var starkt beroende av varandra. Gemensamt tema var nästan-kärleken135 Den starka förbindelsen mellan kyrka och statunderlättadeintekritikavstatsmaktenfrånkyrkanssida.Sådananäraförbindelser fanns även i många länder där den Romersk-katolskakyrkandominerade.

Under 1900-talets första hälft var det tidvis svårt förrepresentanterförSvenskakyrkanattuttryckakritikmotdenfördapolitiken.ÄrkebiskopNathanSöderblom(1866–1931)uttrycktedocki sitt herdabrev1914 kritik av socio-ekonomiskamissförhållanden,det vill säga en inrikespolitisk fråga.136 Erling Eidem (1880–1972),ärkebiskop1931–1950,följderegeringenslinjeochvilleinteuttalasigiskuldfråganförandravärldskriget,utanpekadepåattallamänniskorhadeskuldidetsomskedde.Eidemförsöktedockvidetttillfälletaladen tyskerikskanslernAdolfHitlertillrättafördenneskyrkopolitik,men misslyckades. Besöket hos Hitler var dock inget som hanoffentliggjorde.Efterkrigetförsöktedockbiskoparnagenombrevtillstatsministern få till stånd att de utländska medborgare sominterneratsunderkrigetskullefåenindividuellprövning.Såblevintefallet, och när baltutlämningen i januari 1946 inleddes begärdebiskoparnareglerförasylrättenstillämpning.Rättsmedvetandethadekränkts,menadebiskoparna.137

Förstefterreligionsfrihetslagstiftningen1951,ivilkenSvenskakyrkans roll som trossamfund betonades, blev det lättare för dessföreträdareattgöraegnauttalanden.Dennärarelationenmedstaten

135J.H.Petersen2017s.68–74,Nilsson2017s.51ff,112ff,134ff,150ff.FöreningåenderedogörelseavdetvåregementenaseTörnvall1940.136Söderblom1914s.13ff.SeävenK.Hansson2014s.67f.137K.Hansson2014s.141f,149–152,157f,Brodd2017s.264–273,421f.

54

betydde inte att kyrkan saknade möjlighet till egnaställningstaganden:kyrkanvarintestatsmaktensreligiösadel.

Medenannanutgångspunktäntvåregementsläranfannsstortutrymme förpolitiskpåverkan: enskapelseteologisk ansats.Lunda-professorn GustafWingrens (1920–2000) skapelseteologi betonadeframför allt ”ett skapelsens nu.” Den var handlingsinriktad, varjemänniska hade ett ansvar för medmänniskan och gav därmedutrymme för samhällsagerande utifrån skapelseperspektivet.Wingrenutveckladetillexempelsjälvenekoteologi.138

Fördenkristnavänsternsomväxteframunder1960-taletvarprotesten självklar mot det som den såg som orättvisor. När endelegation från det apartheidstyrda Sydafrika besökte Lundsdomkyrka1968genomfördesenprotestgenomattdemonstranternaföljde efterbesökarnaoch sjöngWe shall overcome.139Hörsamhetenmotöverhetenundergrävdesochflerablivandeprästersågkritikenavmaktenochdessuttrycksomettsättattföraframdenkristnasynenpå alla människors lika värde. En ny tid hade kommit inte bara isamhället utan också inom kyrkan och dess förhållningssätt tillöverheten.Denlatinamerikanskabefrielseteologingavinspirationtillsamhällskritik från ett klassperspektiv. Kyrkliga företrädareframträddeallttydligaremedanspråkpåattharättattläggasigidenpolitiskadiskussionen.

Synenpådevärldsligaochdenandligamaktsfärernasberoendeavvarandrabyggdepåförståelsenattdebådadeladesammagrund-läggandeförståelseavdenplatsGudgettdemisamhället.Närdetintelängreär fallet–och iSverigeärdetensedan längesvunnensyn–behöver en ny förståelse växa fram där en luthersk kyrka inte

138 Wingren 1958, Kristensson Uggla 2010 s. 110–115, 194–224. Fördiskussionen om luthersk skapelseteologi se även Schmiedel 2019 somförespråkar en ”coalitional church”, en kyrka som kan gå i koalitionmedkristnaochicke-kristnaföratthävdagodavillkorförlivet.139Sundeen2017s.86ff.Demonstrationenficketträttsligtefterspel.

55

självklart stöder en sittande regim. En ny luthersk politisk teologibehöver växa fram som inte bygger på lydnad och patriarkalamönster.140

Framtillmittenav förrasekletvärnadeSvenskakyrkanofta isina opinionsbildande ställningstaganden om det bestående. Detgällde till exempel relationen män–kvinnor samt nöjesliv ochsexualmoral. Kyrkan var en maskulin arena både vad gällde deanställda, sinatexterochdokumentochsinsynpåkvinnansomettkomplement till mannen. Moraldebatten om det så kalladedansbaneeländetdrevsavkyrkaochfrikyrkamedgottunderstödavnykterhetsrörelse, idrottsrörelse och arbetarrörelse. Biskoparnaskrev sitt omdiskuterade brev i samlevnadsfrågor 1951 där deförordade en sträng sexualmoral och sade nej till föräktenskapligaförbindelser,homosexuellaförhållandenochabort.141Detgälldealltsåattvärnadetmantroddesighaochförhindrasamhällsomstörtandeförändringar i relationen man–kvinna, nya livsmönster och enförändradsexualmoral.

Senareframträdderepresentanterförkyrkanmeroffensivtochframåtsyftande, som när ärkebiskop Olof Sundby inbjöd tillkonferensenLivochfred1983,vilkensyftadetillattekumenisktmot-verka kapprustningen.142 Efter konferensen bildades ett särskiltinstitut, Life & Peace Institute 1985, vilket verkar i olika konflikt-områden.143Härhandladedetinteomattbevarautanomattpåverkaochvaraenmedskapandeaktörförenfredligvärld.Detvarettskifteihurkyrkansföreträdaretogsigansamhällsfrågorna.

140Grenholm&Gunner2014s.9ff,Kurtén2014,Bloomquist2014.141SeSödling2010,Frykman1988,K.Hansson2014s.195ff,248not145,288ff.142 Ryman 2004, K. Hansson 2014 s. 324 ff. För andra opinionsbildandeinitiativavdesvenskaärkebiskoparnaseK.Hansson2015.143www.life-peace.org,läst19.9.2019.

56

Denlutherskasynenharsåledesutvecklatsfrånenförsiktigheti samhällsfrågor tillattmedsjälvklarhetkunnavarasamhällskritiskochaktiv.

Frikyrkorna och politik Under1800-taletväxtedenreligiösaväckelsenochresulteradeifleranya samfundsbildningar. Svenska Baptistsamfundet bildades 1857,Svenska Missionsförbundet 1878. I början av 1900-talet tillkomPingströrelsen. Under ledning av Lewi Pethrus (1884–1974) kanpingströrelsensessomettkyrkosamfundfrånslutetav1910-talet.144Samfundsbildningarna var en del i uppbrottet ur enhetssamhället.Genom lönearbete på fabriker eller i staden kom unga män ochkvinnor att flytta ut ur den hushållsgemenskap där de tidigareunderordnat sig sin husbonde. I väckelserörelse, nykterhetsrörelseocharbetarrörelsesågsdesomfullvärdigaindividersomtillsammansmedandraiföreningensformkundefrämjasociala,ekonomiskaochandliga värden.Andrabestämde inteöverdemutandekunde somfullvärdigaindividersjälvafattabeslutöversinaliv,vaddevilletropå,hur de ville leva och relationen till arbetsgivaren. Ifrikyrkoförsamlingenvarallabetroddaatt läsaoch tolkaBibelnochvarjeförsamlingvarsjälvständigochbestämdeöversitt.145

Från frikyrkligt håll framfördes omfattande kritik mot stats-kyrkosystemetochmotreligionslagstiftningen.Pådetpolitiskafältetträddestarkaledareframefterförstavärldskriget.PerAlbinHansson(1885–1946)leddesocialdemokratinimerän20år.ArvidLindman(1862–1936) ledde Allmänna valmansförbundet (Högern) fram till1935dåhanefterträddesavGöstaBagge(1882–1951).Påsammasätthade frikyrkorna betydande ledare: Axel Andersson (1879–1959),

144Bexell2003s.41–50,108–130,Halldorf2017s.43–49.145Stråth2012s.424–432,468–487,Möller2015s.37–47.

57

Svenska Missionsförbundet och Lewi Pethrus, Pingströrelsen. Desamlade,tillsammansmedövrigafolkrörelser,människortillkampförrättvisa, höjd levnadsstandard, nykterhet, sociala frågor och egetreligiöstsjälvbestämmande.StörstblanddefrikyrkligasamfundenvarPingströrelsenochSvenskaMissionsförbundet.146

Frikyrkosamfundentvekadeinteattyppasinkritik,inteminstmot Svenska kyrkan och i moraliska frågor. Till sitt stöd hade defrikyrkligasamfundennärståendetidningar.DagstidningarnaSvenskaMorgonbladet(utgiven1890–1958)stodnäraMissionsförbundetochDagen, som startades av Pethrus (utgiven sedan 1945), företräddepingströrelsen.Samfundenhadeocksåsinsamfundspress.147

Lewi Pethrus skapade nya institutioner för att förverkligadrömmenomenkristennation.FörutomtidningenDagensomskullevaraenkristenröst inyhetsförmedlingochdebattsatsaderörelsenävenpåandramediersåsomIbraradiodårörelsenuppfattadesigsommotarbetad av etablerade medier. Det politiska partiet KristenDemokratiskSamling(KDS,numeraKristdemokraterna,KD)bildades1964förattbevarakristnavärderingarisamhällslivet.Enegenbankintroducerades också med frikyrkligheten som kundbas.148 LewiPethrusbyggdeuppinstitutionerochföretagsomdrevrörelsenslinjeisamhällslivet.

Frikyrkorna led inte avdebegränsningar somett statskyrko-förhållande förde med sig och var som rörelser uttryck för enindividualismsommedkristnaförteckenladesigidagspolitikenutanatt tveka. För frikyrkligheten som var obunden till staten var detsjälvklartatt frånettstarktsocialtengagemang framförasinsynpåsamhällsfrågorna.

146K.Hansson2014s.111.147Lenhammar2003.148Halldorf2017s.128–142,Brohed2005s.145ff,206,232ff,384.

58

Katolska kyrkan och politik I grunden bygger den Romersk-katolska kyrkan sin syn på socialafrågor på naturrätten: det existerar absoluta rättsprinciper som ärnedlagdaimänniskansnatur.DenRomersk-katolskakyrkanbörjadespecifikt utveckla sin sociallära i den påvliga encyklikan Rerumnovarum1891somblandannatbehandladefrågoromfackföreningarocharbetarnasrättattsammanslutasigochenrättvisfördelningavinkomsterochkapital.149Allteftersomharsocialläranutvecklatsoch,även om det inte finns en officiell lista över huvudprinciper, kanföljandenämnassomcentrala.• Mänsklig värdighet. Varjemänniska, skapad av Gud, kan lära

kännasigsjälvochträdaigemenskapmedandra.Livetärheligt.• Subsidiaritet.Allabeslutskafattassånäradenellerdeindivider

det gäller som möjligt; därmed avvisas totalitarism ochvästeuropeiskkapitalistiskindividualism.

• Solidaritet. Solidaritet är att ta ansvar för det gemensammabästa.Varjemänniskaärförbundenmedochberoendeavhelamänskligheten, kollektivt och individuellt. Politisk solidaritethandlaromsocialrättvisa.

• Välgörenhet.Attgöravälmotnästanärensammanfattningavheladengudomliga lagen.Nästanärmikrogemenskapenmenävendenvärldsvidamänniskogemenskapenärcentral.150

SocialläranmedsinaprincipergerenutgångspunktfördenRomersk-katolska kyrkans förhållningssätt till olika regimer och politiskasystem.Ävenomde totalitärasystemenavvisasbetyder intedeten 149LeoXIII,”RerumNovarum”påwww.vatican.valäst5.3.2019.150Set.ex.FaithfulCitizenship:ACatholicCalltoPoliticalResponsibility2003,SharingCatholicsocialteachin:challengesanddirections:reflectionsoftheU.S.Catholicbishops1998,samtJohannesPaulusII1991.

59

oreserverad anslutning till västerländska kapitalistiska system därindividnyttanståricentrum.

PrecissomandrakyrkorhardenRomersk-katolskakyrkanintealltidkunnatförhållasigfritttilldenmaktstatenrepresenterarutantidvisochimångaländervaritstarktförbundenmeddenna.Kritikharriktats mot den Romersk-katolska kyrkan för sitt förhållande tillnazismochfascismochutrotningenavjudarna.151Denkatolskakyrkanoch påven Johannes Paulus II (1920–2005) var under detkommunistiskaväldetsfallislutetav1980-taleteninstrumentellkrafti Polens demokratisering. Fackföreningsledaren och senarepresidentenLechWałęsa(f.1943)varenhängivenkyrkomedlem.152ILatinamerikautveckladesenbefrielseteologisomutgickfråndemsomlevde längstner isamhället.153DenRomersk-katolskakyrkanvarenpolitiskkraftatträknamedävenomkritikriktadesocksåinomkyrkanmotbefrielseteologin,inteminstfrånkurianiRomunder1980-talet.

När socialläran började växa fram är den ett resultat avutvecklingenavdetmodernasamhälletmedindividenskravpårättvisbehandling, rättvisa villkor och för medinflytande. Socialläransteologiskagrundutanpartipolitiskaprincipergördentillettredskapför att rikta uppmärksamhet och protestera mot felaktigaförhållandenhosregimeravskildaslagocholikapolitiskinriktning.

De ortodoxa kyrkorna och politik Deortodoxaochösterländskakyrkornaharnationalkyrkanskaraktär,detvillsägaattdeprecissomdenordiskafolkkyrkornaharettlandsom sitt område; Ryska ortodoxa kyrkan, Grekisk-ortodoxa kyrkanoch så vidare.Närmigrationen till Sverigeökadeetableradesockså

151Set.ex.Besier&Piombo2007.152Set.ex.Kwitny1997,Barnes&Whitney1999.153Förenintroduktion,seNylund1985.

60

flerortodoxakyrkor.Genomflyktinginvandringharantaletortodoxatrosbekännare ökat liksom antalet ortodoxa samfund i Sverige.154Frågor om invandring och asyl var aktuella för dem; de kankaraktäriserassominvandrarkyrkor.

Deortodoxakyrkornaharoftavaritnäraförbundnamedstateni respektive land. Under kommunistiska regimer har de avhäntsmöjligheterattbedrivasittarbete.Menefterkommunismensfallhardeåtertagitplatsisamhällslivet,såsomiRumäniendärkyrkanefterattdiktatornNicolaeCeaușescu(1918–1989)avsatts1989harsöktpåverka samhället över ett brett fält.155 På samma sätt har kyrkan iRysslandfåttettalltstörreinflytandeochstårefterkommunismensfallnärastatsmakten.156

DenekumeniskapatriarkenavKonstantinopelBartolomeusI(f.1940),profilerarsiggenomatttauppmiljöfrågornaochharkommitattkallas”dengrönepatriarken”.157Närdetgällersynenpåfrämlingenharpatriarkenhävdatattdenortodoxakyrkanserdetsomenpliktattverka för fredochsådantsombidrar till rättvisa,broderskap, frihetochömsesidigkärlek.FörståelsenavGudiortodoxtraditionärenbildavGudsomgemenskap,enGudsomärinkluderandeochgästfri.158

ÄvenomortodoxakyrkorharståttochävenidagstårnäradenpolitiskamaktenivissaländerfinnsexempelpåortodoxaföreträdaresomliksomBartolomeusItaruppaktuellapolitiskafrågor.

SammanfattningsvisärdetklartattsamtligakyrkofamiljerinomSverigesKristnaRådistörreellermindregradhadeentraditionavatt

154Brohed2005s.297–303.155Hall2015.156Schmemann2009.Rysk-ortodoxakyrkanhariennära40årlångdialogmeddenEvangelisk lutherska kyrkan i Finlandutvecklat det social-etiskatänkandet efter de förändringar som skett i världen sedan 1970-talet, seHurskainen2013.157Cryssavgis2007.158 His All-Holiness Ecumenical Patriarch Bartholomew: The Patriarch ofSolidarity2016.

61

deltaidensamhällspolitiskadebatten.AttgöradettillsammansvarenföljdavdetekumeniskaengagemangetinomSKReftersomutgångs-punkten där var att det som kunde göras gemensamt också skullegöras tillsammans. Här fanns en fråga som väl lämpade sig för ensådangemensamaktion.

KG Hammar ÄrkebiskopKGHammarformuleradedetjulbrevsomiförlängningenledde tillPåskuppropet.Detoffentligabrevet till regeringenstämdevälmedhans framträdande i samtidenspolitiskadebatter.Hammarhar ett starkt samhällsengagemang som bland annat vid denna tidhandladeomamnestiförasylsökande,omenhumankriminalvårdochom homosexuellas rättigheter.159 Genom sina ställningstaganden ikontroversiella frågor kom han ofta attmedverka i TV och i andramedierochblevdärmedvälkändförenbredallmänhet.

ÄrkebiskopHammarhademångagånger tidigareriktat kritikmotregeringen innanhansändesittbrev inför julen2004. Införenplaneradförändringavdensvenskabiståndspolitikenkrävdehaniendebattartikel tillsammans med professor Sven Britton (f. 1938),författarenPerWästberg(f.1933)ochföreträdareförflerasvenskakyrkors biståndsorganisationer att enprocentmålet för biståndetskulle ligga fast. Världens fattigaste skulle inte betala den svenskavälfärdsnotan.160 På DN debatt begärde KG Hammar 1998 attregeringen skulle öka sina insatsermotdödsstraffet.Hanvarocksåkritiskmotkyrkansjälvförattdenintelyckatsförmedlabudskapetomlivetsokränkbarhetikonfirmationsundervisningen.161 159K.Thunberg2006.160K.Anderssonetal.1994.161Hammar1998.Åretdärpåföljdesartikelnuppmedenartikelmedsamtligabiskopar som undertecknare: de skulle be konfirmandledare att stärka

62

Biståndsfrågorna återkom 2000när KGHammar tillsammansmed fyra biskopskollegor på DN debatt tog upp frågan omskuldavskrivning för de fattigaste länderna och kritiserade stats-ministerGöranPerssons(f.1949)regeringförattdenintedrevdessafrågor.162 I en debattartikel 2000 tillsammans med övriga styrelse-ledamöter i Sveriges Kristna Råd kritiserade Hammar bistånds-ministernAlfSvensson(f.1938)föratt”buntasamman”kyrkornaochandrasomseriöstdiskuteradedenglobalaekonominmedhuliganeroch extremister.163 I ett upprop iDagensNyheter2004meden stormängdundertecknaremedbakgrundimedicin,juridik,socialafrågor,kriminalvård, psykologer krävde han en humanisering av kriminal-vården.164

Mendeolikauttalandenaundslappintekritik.ModeratledarenBoLundgren(f.1947)hävdade2001attkyrkanskullevaraöppenochett andligt stöd också för agnostiker som han själv. Därför skullekyrkanintetapolitiskställning.165SedanKGHammar2001protesteratmotbombningariAfghanistanhävdadeBoLundgrenattärkebiskopenanvändesinställningförattdrivavänsterpolitik.Religionochpolitikblandadesihoppåettsättsomvarobehagligtförmångamedlemmar,menade Lundgren på DN debatt och anförde flera exempel. EttalternativvarattKGHammarslutadesomärkebiskopochflyttadeinpådenpartipolitiskaarenan.166CenterledarenMaudOlofsson(f.1955)

undervisningen ommänniskosynen och om liv och död.Människan skullevärderasföratthonvar,inteförvemhonvar,Hammaretal.1999.162Hammaretal.2000.163Svenssonetal.2000,Motikaetal.2000.164Bergkvistetal.2004.165Moren2001.166Lundgren2001.SexprästerstämdeinikritikenmotHammarsuttalandenomglobaliseringochkrigetiAfghanistanochtaladeförmedlemmarsomintekundekopplahopdessameddenegnakristnatron,Öhrnbergetal.2001.DentidigarefolkpartiledarenPerAhlmark(1939–2018)kalladeienledareiDNHammars uttalanden om bombningarna i Afghanistan för ”pacifistiskslapphet”:Ahlmark2002.

63

menadedäremotienintervjufrån2001attdetvaranmärkningsvärtav en partiledare att kräva ärkebiskopens avgång för att dennesåsikterintedeladesavModeraterna.167

KGHammarbesvaradekritikeniDagensNyhetermedattkyrkanskulleläggasigipolitiken.Attkyrkanöverhuvudtagetskullelåtabliattblandasigidepolitiskafrågornavarenomöjlighetförhonom.Tronfåralltidkonsekvenser,menadehan.Attavståfrånattdeltaisamtaletomdesamhällsetiskafrågornavarattsvikakyrkansuppdragsgivare.Däremot skulle kyrkan aldrig ställa sig bakom enskilda politiskapartiersprogram.Hankundeocksåseatthansproblematiserandesättatt resoneragjordedebatternasvårare,närenklasvarefterlystes.168Det var alltså självklart för ärkebiskopenatt Svenskakyrkan skulleblandasigipolitiken,dockutanettpartipolitiskttänkande.Kyrkanssolidariska människosyn skulle samhället behöva mycket mer av,menadehanienDN-intervju.169

KritikenmotKGHammarinskränktesigintebaratillvadsomuppfattadessompartipolitiskaställningstagandenutanocksåtillhanssyniolikateologiskafrågor.170Hammarssynpåjungfrufödelsen,därhanöppnadeförenickebokstavligtolkningblevupphovtilldebattochandrakristnaledareprotesterade.Dethandladeomförhållningssätttillvärlden,medmänniskornaochGud,inteomförsanthållandenelleravståndstaganden,menadeHammar.FörHammarärtolkningsfrågorcentralaliksominsiktenattallabibelberättelserochutsagorbehövertolkas för att kunna förstås.Andra företrädde en tolkningstradition

167DN29.11.2001.168Hammar2001.169Folcker2002.Attkyrkansärkebiskopartogpolitiskställningiolikafrågorvarinteovanligt.ÄrkebiskopOlofSundbysamlade1983enfredskonferensiUppsala, en pendang till Nathan Söderbloms Stockholmskonferens efterförstavärldskrigetiStockholm1925.ÄrkebiskopGunnarWemanvaraktiviflyktingfrågor.K.Hansson2014s.99–105,342ff,K.Hansson2017bs.36ff.170KGHammarutveckladesinsyninågraböcker:Hammar1997,Hammar2000,Hammar2004.

64

där berättelsens autenticitet var avgörande, och inte skulleifrågasättas.171

En annan fråga som väckte stor oro var hans öppna syn påhomosexualitetochsamkönaderelationer.SärskiltuppmärksammatblevvisningenavfotografenElisabethOhlsonWallins(f.1961)bilderEcce homo i Uppsala domkyrka 6 september 1998. En omfattandedebatt bröt ut på Brännpunkt i Svenska Dagbladet och Vatikanenbeslutade sig för att senarelägga ett besök av den svenskeärkebiskopenhospåven.172

Några av de många inläggen speglar debatten. Stockholms-biskopen Henrik Svenungsson (1933–2017) framhöll attärkebiskopen inte bara kunde vara en samtalsledare utan självbehövdehakriterierförvadsomvarkristentro.173UppsalabiskopenRagnarPersenius(f.1952)hävdadeatttrossamfundetSvenskakyrkanblivitkränktgenombildvisningen,medanprästernaAnnikaBorg(f.1965) och Johanna Almer (f. 1962, senare Andersson) tvärtommenadeattkyrkanskullevaraenplatsföröppenhetochdialog.174

KGHammarsjälvhävdadeatthanintekundegöraanspråkpåatthasanningen,menvälattsökaefterden.Hankommunicerademed

171DiskussionensammanfattasiensöndagsintervjuiDN,Cavling2003.FörHammarshermeneutiskautgångspunkterseHammar2000,Hammar2004.172 Debatten kom främst att handla om Jesusbilden, se Boström 1998.Audiensen hos påven ägde rum under maj 1999, Lagercrantz 1999.Bildvisningen betraktades på ledarplats i Svenska Dagbladet som enprovokation,Kyrkligprovokation1998.173 Svenungsson 1998. Frågan om den uppskjutna audiensen hos påvenföranledde också diskussioner mellan biskoparna i biskopsmötet,Biskopsmötetsprotokoll§10524.11.1998samtbilagaPM7–10.10.1998frånärkebiskopen och en PM 29.10.1998 från biskopsmötets sekreterare KlasHansson,A1:163,BMA,SvKAU.174Persenius1998,Almer&Borg1998.Ikyrkomötetpåföljandeårställdesen fråga till centralstyrelsen rörande visningen av Ecce homo-bilderna idomkyrkan,Kyrkomötetsprotokollnr6,8.6.1999.

65

Svenskakyrkansfolksomomdevarsjälvständigaochocksåkändeenbefrielseavdenöppenhethansjälvstodför.175

Detvarändåfrämstendebattsomfördesidagstidningar.Detgav en bred allmänhet insyn i teologiska frågor som splittradebiskopar och andra kyrkliga företrädare och visade att det varkenfannssjälvklaraellerenklasvarpåfrågoromvemJesusvar,huröppenkyrkankundevaraförolikatolkningarochhurenkyrkasantropologikundeformas.MenHammarshållningvarinteunik;varjeförsökattbokstavstrogetförverkligaBibelnisamhällslivetledertillenselektivtillämpningavolikabibelord,menade tillexempelåboärkebiskopenJohnVikström(f.1931)utanattfördenskullinstämmaiallaHammarsställningstaganden.Detgälldesnarareattfinnadendjuparesanningenbakombibelberättelserna.176

Olika kyrkliga företrädare med en teologiskt konservativhållningunderkändeKGHammarsledarskap.Detfördekyrkanvilseochinnebarenförändringiheltfelriktning;vemvillevaramedienkyrkasomvarenspegelbildavdenpolitiskamakten,vardenretoriskafrågan.177

Sammanfattningsvis hyste alltså KG Hammar tilltro tillmänniskors egen reflektionsförmåga och värjde sig mot att geförenklade svar. Han menade därutöver att han i den politiskadebatten kunde bidra med den solidariska människosyn Svenskakyrkan stod för. De många nyhetsartiklarna om Hammar visarmediernasstoraintresseförhonom.178

KGHammarsbakgrundmedmångasamhällspolitiskaengage-mangvisarattdetknappastvarfrämmandeförhonomattträdafram

175Lönnroth1998.176Donner&Vikström2002,Vinterhed2003.177SetillexempelTronêt1998,Kalin2006.178EnsökningienbartSvenskaDagbladetshistoriskaarkivlistar390artiklaromKGHammarunderhansärkebiskopstid,detvillsägaigenomsnittnästanenartikeliveckan.

66

pådenpolitiskaarenanmeddekravsomhansjulbrevfördefram.Detlågiställetheltilinjemedhurhanuppfattadesittuppdrag.

Påskuppropet samlar namn Uppropetpresenteradesimars2005ochfickgenomslagidagspressoch i Aktuellt. Att Aktuellt ägnade ett långt inslag åt uppropet varbetydelsefullt för dess spridning.179 Vid en särskild ekumeniskgudstjänst i Storkyrkan predikade stockholmsbiskopen CarolineKrook(f.1944)vilketmarkeradeattutgångspunkteniuppropetlågikristnavärderingar.LandshövdingMatsSvegfors, somockså talade,hoppades att en tydlig opinion skulle vilja driva en liberal ochhumanitärt inriktad flyktingpolitik. Även Sveriges Muslimska Rådanslötsigtilluppropet,dockmednamnetMoskéuppropet.180

Bild4.NamnlistorskickasintillSKR.Foto:SverigesKristnaRåd.

179 DN 9.3.2005, SvD 8.5.2005, Tamas 2009 s. 390. Intervju med LennartMolin,10.6.2019.180DN9.3.2005;IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.KyT112005.

67

ChefredaktörenförSändarenMagnusStenberg(f.1960)reflekteradeövervarifrånkyrkoledarnasbeslutsamhetkom.Ettsvarvarkyrkornasviljaattiallmänhetföreträdaenhumanflyktingpolitik.Ettannatattkyrkoledarnavarpressadeattgöranågotavdenverklighetsområddeutei landet.Mångahadeengageratsigförmänniskorsomförnekatsuppehållstillstånd.181IendebattartikelitidningenhöllsstatsministerGöranPerssonochmigrationsministerBarbroHolmbergansvarigafördeapatiskabarnenssituation.182

UtgångspunktenförSKRvarattvarjesamfundgenomsinaegnakommunikationskanaler skulle sprida och driva Påskuppropet. SKRhade inte möjlighet att på egen hand administrera namnlistor,distributionoch insamling, utandetblev ett ansvar förde enskildasamfunden, allt efter deras egnamöjligheter.183 Inom denna under-sökningsramhardetintevaritmöjligtattnärmareföljaarbetetinomdeolikasamfunden.184

I ett brev till landets katolska församlingar betonade denkatolskebiskopenAndersArboreliusattdetvarviktigtattasylfråganblev en ekumenisk angelägenhet. Det fanns en samsyn mellankyrkorna i en viktig etisk samhällsfråga. Kyrkorna kunde göra sinprofetiskarösthördisamhället.Ochalltsomkundegörasgemensamtskullegörasgemensamt.Dettavarsärskiltbetydelsefulltnärdetfannsolikaståndpunkteriandraetiskafrågor,menadeArborelius.185

InomSvenskakyrkantogbiskoparnaAndersWejryd(f.1948),Växjö,sistärkebiskop,ochHansStiglund(f.1955),Luleå,olikainitiativ

181Stenberg2005.182N.-A.Andersson2005.183IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.184 I SKR:s arkiv finns inga uppgifter om hur de olika samfunden bedrevarbetet.Samfundspressenharendastsporadisktskildrathändelseförloppetpåförsamlingsnivåochdetharintevaritmöjligtattpålokalnivågöranågraundersökningaromuppropetsgenomslag.185KatolsktMagasin2005:4.

68

tillattspridauppropetochsetillsåattengagemangetväxte.186SKR:spresidiumfortsattemedsittpåverkansarbete,blandannatgenomendebattartikel i Aftonbladet där de betonade att Påskuppropethandlade om mer än flyktingpolitiken. Det gällde det svenskasamhällets själ och människors tilltro till rättvisa och medmänsk-lighet.187 Härnösands stift lämnade förslag på sina hemsidor hurförsamlingarnakundearbetameduppropetochiVisbyordnadesenstor manifestation för Påskuppropets krav.188 Kyrkans tidningpubliceradetipsförhurförsamlingarnakundearbetaförattfåmångaundertecknare.189

MångaorganisationeranslötsigtillPåskuppropet.Miljöpartiet,Vänsterpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraternadelade alla Påskuppropets inriktning. Svenska kommunaltjänste-mannaförbundet(SKTF)ansågdetvarafullkomligtsjälvklartattställasigbakomuppropet; fackföreningenhadeocksåmångamedlemmarinomSvenskakyrkan.Vidarestodettsextiotalorganisationerbakomuppropet. Det var bland andra politiska ungdomsförbund, FolketsHusföreningar,irakiskaochiranskaflyktingråd,Centrummotrasism,Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd, Ordfront,Eritreanska asylsökandeföreningen, Antidiskrimineringsbyrån,Dagen, Kristna studentrörelsen, Broderskapsföreningar, Svenskakyrkans fria synod, Individuell Människohjälp (IM),Missionsprovinsen i Sverige,Reportrarutan gränser, Förbundet förKristenHumanismochSamhällssynsamtsamtligapolitiskapartieriOvanåkerskommun.190

186BiskopHansStiglundsbrevtillförsamlingarnaochkyrkoherdarnaiLuleåstift 10.3.2005; e-post från Anders Wejryd t Lennart Molin 3.3.2005,Påskuppropet,SKRA.187Zettergrenetal.2005.188KyT122005,Sändaren2005:8.189KyT122005.190 Pressmeddelande från Kristdemokraterna 18.3.2005; Brev frånFolkpartietLiberalernatSKR26.4.2005medpolitiskaförslagtillreglering;

69

SKR:skanslisökteinteefterstödhosdeolikaorganisationerna;utandessaanmäldesigspontant;SKRadresseradeintehellerpolitiskaeller religiösa föreningar.191 Judiska centralrådet anslöt sig inte tilluppropetävenområdetdeladedessinnehåll.192Detvaralltsåettbrettengagemang från olika organisationer, många med anknytning tillSvenskakyrkan,menockså från flyktingorganisationerochgruppersomverkade för flyktingar i landet.Det fannsenvärdegemenskap idessafrågorgenomdemångaolikaideologiersomorganisationernastodförochsomsamladedemomkringuppropetskrav.

Detvaravstorbetydelse,menarGustavFridolin,attdetblevetttryckfrånvadsomuppfattadesvaraetableradesamhällsaktörer.Därspeladekyrkanenoerhördrolltillsammansmedfacken,somanslötsig.RegeringenlåstesigdockochMorganJohansson(f.1970),somvarfolkhälsominister, hade enligt Fridolin en stark aversion mot attkyrkornaengageradesig.193

Pressmeddelande SKTF 17.3.2005; Lista över organisationer som stöderuppropetmars2005;e-postfrånLinaMåndrömtLennartMolin27.3.2005;BirgittaGidblomtSKR24.3.2005;LenaArtmantLennartMolin11.4.2005;Bo Paulsson t Lennart Molin 14.4.2005, Arne Olsson t Lennart Molin17.4.2005;EvaElmsätertLennartMolin25.4.2005;GunnarGreektLennartMolin 26.4.2005; Daniel Grahn t Carl-Johan Friman 10.4.2005; Ovanåkerskommun till riksdagspartierna 4.4.2005, Påskuppropet, SKRA. SKTFuppmärksammade i sin årsredovisning att det som första fackförbundanslutit sig till Påskuppropet, SKTF 2006. Tamas 2009 s. 399. FörVänsterpartiet var det själva sakfrågan som gjorde att partiet ställde sigbakomkyrkornaskravdådeninternationellasolidaritetenvarettavpartietsfundament;IntervjumedUllaHoffman20.5.2019.191IntervjumedLennartMolin,10.6.2019.192 Det fanns stark kritikmot framför allt Svenska kyrkan och den Hopp-kampanjsomdendrivit2004(enkampanjinomKyrkornasvärldsrådförfredochfrihetiMellanösternochattIsraelsockupationavPalestinaskullehävas).Sewww.menorah-sweden.com,läst16.11.2019.IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.193IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.

70

Flera avde politiskapartierna inbjöd företrädare för SKRattmöta dem i riksdagen eller på partikanslierna för att presenteraPåskuppropet. Varken Moderaterna eller Socialdemokraterna tognågra sådana initiativ. Kansliet hade dock en del kontakter meddepartementetomPåskuppropetochvilkakravsomframfördesdär.Departiersomsärskiltengageratsigimigrationsfrågorna–Vänstern,Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet – kändeenligt direktorn Lennart Molin väl till folkopinionen och ville intesläppafrågan;devillevaratrovärdigaimigrationspolitiken.194

KGHammar hade på egen hand kontaktermed statsministerGöran Persson ochmedmoderaternas flyktingpolitiske talespersonPer Westerberg (f. 1951), senare riksdagens talman. Han träffadePersson i sambandmedattde tillsammansväntadepåattde förstakistorna från tsunamins offer skulle anlända till Arlanda 5 januari2005ochsenarepåregeringsflygplanetpåvägtillJohannesPaulusII:sbegravningiRomden8april2005.Perssonmenadeattdetskullebliorättvistattbeviljaasylförnågra.195

Hammar försökte också spela ut Socialdemokraterna ochModeraternamotvarandra.TillModeraternasadehan:”Dethärärettresultatavsossarnaspolitik.Skaniintelåtademtanesan[avdenna]”.Till Socialdemokraterna sade Hammar ”Ska ni verkligen ta stöd avModeraterna för det här som ändå är en solidaritetsfråga”. KGHammarhadeävenendelkontaktermedJanO.Karlsson(1939–2016)som tidigare varit migrationsminister; Karlsson stödde Hammarbakom kulisserna, enligt vad han själv uppfattade.196 Hammarrapporterade i biskopsmötet omsinakontaktermed statsministernochväckte tvåaspekterpå frågan somdet var viktigt att reflektera

194 Inbjudningar kom från Centern, Kristdemokraterna, Miljöpartiet ochVänstern.MedFolkpartietfannsvissakontakter.IntervjumedLennartMolin,10.6.2019.195 IntervjumedKGHammar17.6.2019. 196IntervjumedKGHammar17.6.2019.

71

över;delsframtidensdomomdebeslutsomtas,delsvadsomhändermedsamhälletnärensåavvisandeattitydärförhärskande.197

MenallauppskattadeintePåskuppropet.Sverigedemokraternamenadeattdetvarettdjuptoansvarigtutspelfrånkyrkorna.198Inomkyrkorna förekom också kritik av uppropet, bland annat fråninvandraresomsjälvaetableratsigiSverigeochmoteffektenattförmångamuslimerskullefåstanna.199Detkomävenprotestbrevdärtillexempel riskerna med en muslimsk invandring lyftes fram medannågonannanitacksamhetåterinträddeiSvenskakyrkan.200

Bild5.MigrationsministerBarbroHolmberg.

Foto:LarsWigert/Arkiv.

197BMprotokoll14–18.3.2005,A1:2,BMA2,SvKAU.198 Pressmeddelande från Sverigedemokraterna 11.3.2005, Påskuppropet,SKRA.199IntervjumedAndersArborelius,27.5.2019.200Brev frånRalfHallonquist tBarbroHolmbergochSKR,20.6.2005;brevfrånAnitaHedlund,odaterat,Påskuppropet,SKRA.

72

Påskuppropet och asylfrågorna fick ökande uppmärksamhet iStockholmstidningarna under våren 2005.201 På ledarplats taladeDagens Nyheter om att asylrätten urholkats och språkbruketförgrovats.MenkritikenfrånkyrkornavisadeattdetfannsettSverigesom värnade humanitet och rättssäkerhet, framhöll tidningen. KGHammarhade rätt i sinanalysomatt asylrättennästan försvunnit.DagensNyheterförespråkadeuppehållstillståndfördemvarsärendenintebehandlatsklart.202AftonbladetuppmanadeläsarnaattskrivapåPåskuppropet.203Broderskap,dekristnasocialdemokraternastidning,beklagade att Barbro Holmberg valde konfrontation i stället församspelmedkyrkorna.204

Moderata ungdomsförbundets ordförande Johan Forsell (f.1979), senare riksdagsledamot, pläderade i ett inlägg i SvenskaDagbladet i mars för att Moderaterna skulle ansluta sig tillamnestikravet.SjälvskullehanskrivapåPåskuppropet.205Det fannssåledesensprickainomModeraternadärungdomsförbundetintogenmerliberallinjeänmoderpartiet.

Det var framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet sompressaderegeringeninförnedläggningenavutlänningsnämnden.Devilleattdenyamigrationsdomstolarnaskullefåinledasittarbeteutanenstorbalansavärenden.Vänsterpartietönskadeennollställning.Ien intervju iSvenskaDagbladet förnekadedockstatsministerGöranPersson att några överläggningar pågick mellan partierna och

201SetillexempelDN26.3,5.4,6.4,10.4,11.4,26.4,28.4och9.5.2004samtSvD21.3.,8.5,.11.5,17.5och20.5.2005.202DN12.4.2005.203Å.Petersen2005.204Weiderud2005.Broderskapinnehöllmångainsändareomattregeringenskulleändrasinflyktingpolitik,seBroderskap2005:14och2005:15.205Forsell2005.

73

deklareradeatthanvaremotenamnesti;detskulleblienrättsosäkerordning.206

Reservanterna fick inte heller något gehör när riksdagenavgjordededepressivadevitaliseradebarnensasylfråga.KulturchefenpåSvenskaDagbladetCarlOttoWerkelid(f.1951)senarekulturrådiLondon,konstateradepåkultursidornaattonsdagenden7april2005”vardendagdåSverigevisadeattnågotsådantsombarmhärtighetinte ryms i svensk politik”. Han kritiserade Barbro Holmberg förhenneshårda,grovaochspekulativaspråk.207Aftonbladetbetecknaderiksdagensbeslutattavvisamotionensomovärdigt.208

Barbro Holmberg hade 1994 startat tidningen SocialpolitiktillsammansmedMariaWallin(f.1957).Wallinfrågadeiendebatt-artikel iAftonbladet vad som häntmed Holmberg; solidaritet hadetidigare varit ett viktigt ord för Holmberg.209 Journalisten KerstinVinterhed(f.1941)senarepräst,menadeienartikeliDagensNyheterattettpositivtgensvarpåPåskuppropetskulle”gåsomenstötgenomdenmänskligtochhumanitärtsvårtsargadeSverige”.210

LarsLinderiDagensNyheterpresenteradesigsomhedningmenskrevattPåskuppropethadehansrespektochstöd.Engodsamaritförbarmarsigöveralltverkligtlidande,detvarenlärdomredanfrånsöndagsskolan, menade han.211 Den kristdemokratiske riksdags-ledamotenSvenBrus(f.1941), somvarviceordförande i socialför-säkringsutskottet,informeradeSven-BernhardFastpåSKRomhurKDförsöktesamordnadepartiersomsökteennollställning,ettordsomvarbättreänamnesti,dåamnestikundeledatankentillattdetintevar

206Sidenbladh2005.207Werkelid2005b.208AB7.4.2005.209Wallin2005.210Vinterhed2005211Linder2005.

74

fråga om en individuell prövning.212 Det fanns en stark känsla atthumanitetenbehövdeåterupprättasisamhället.

På ledarplats i Kyrkans Tidning hävdade chefredaktören DagTuvelius(f.1956)attPåskuppropetsviktigasteeffektvardenfolkligaopiniondetväckte.Detskullegepolitikernamöjlighetattdrivaenmerhuman flyktingpolitik.213 Migrationsministern Barbro Holmbergmenadetvärtomattdetvaroansvarigtavkyrkanattkrävaamnesti.Det riskerade att undergräva grunden för asylrätten, då denna varindividuell.214

Itidningarnadiskuteradessåledesinteomkyrkornaskulleägnasig åt politik eller vilka värderingar som kyrkorna hade för sittengagemang.De flesta tyckshamenatattdet intefannsnågondoldagenda bakom kyrkornas engagemang. I en Brännpunktsartikel iSvenskaDagbladet i april 2005 framhöll dock dåvarande folkhälso-ministern Morgan Johansson, sedermera justitieminister, att dereligiösadogmernavarenfaraförvärlden.Samhälletskullegrundaspåvetenskapochreligionenvarenprivatsakochvarochenfickblisalig på sin tro. Johansson nämnde bland annat att den Romersk-katolska kyrkan stärkt sin ställning under Johannes Paulus II, somhadeavliditibörjanavapril.Föreställningarsombyggdespåtro,tillexempel om preventivmedel och abort, hörde inte hemma i ettsamhälle som skulle styras utifrån förnuft och vetenskap. Dogmer,menadeMorganJohansson,varaxiomsomintekundeförhandlas.215

Artikeln möttes både av instämmanden och kritik. BiskopAndersArboreliuspekadepåattfördenRomersk-katolskakyrkanvardet sunda förnuftet och människans fria vilja centrala. Det var ettförlegat 1800-talstänkande som fördes fram avMorgan Johansson.Broderskapsrörelsen blev kränkt över Johanssons uttalanden; det

212E-postfrånSvenBrustSven-BernhardFast9.3.2005,Påskuppropet,SKRA.213Tuvelius2005.214KyT152005.215M.Johansson2005.

75

fannsengränsförvadkristnabehövdeutståidetoffentligarummet.Johanssonglömdeävenpartiets egnadogmer,menadeprofessorn inationalekonomiMarianRadetzki(f.1936)medanJesperSundewall(f.1976),ekonomiforskareiZambia,deladeJohanssonssynpåtros-samfundenochhävdadeattkyrkornailandetjagadehiv-sjuka.216

Johanssonsbeteckningavdogmersomaxiomärproblematisk.Hantycksanvändaordetaxiomibetydelsenattdeäruppenbartsannaochdärförintekanförhandlas,inteenmodernarebetydelseattaxiomärsatsersommangemensamtkommitöverensomattanvändasomgrund.Idetsenarefalletvoredejuförhandlingsbara.Menförståelsenavdogmerinomdenkristnakyrkanärintestatisk;detharskettochsker en utveckling och tolkning och omtolkning av tidigareställningstaganden. Johansson påstående visar på okunskap om dekristnakyrkornaochderastrosföreställningar.

ÄvenomMorganJohanssonsartikelfrämstvarriktadmotdenRomersk-katolska kyrkan under Johannes Paulus II och dennespontifikat blev den också ett inlägg rörande kyrkornas anspråk attföreträdahumanitetochrättvisa i flyktingfrågorna.Kyrkornaskullehålla sig till den privata sfären. Genom sitt inlägg undergrävdeJohansson bilden av kyrkorna som genuint engagerade ochframställde en bild att kyrkorna i stort, liksom andra religiösaorganisationer,baravaruteefteregetinflytande.

Jaghar svårt att se attMorgan Johanssonsartikel inte skullevara förankrad inom det socialdemokratiska partiet före desspublicering.Denskulledärmedvaraensubtildelavpartietsarbetemot att kyrkornas engagemang i flyktingfrågorna skulle tillmätasbetydelse. Johansson har även trätt fram i offentligheten somföreträdareförFörbundetHumanisterna,somdriversekuläraidéer.De försanthållanden som finns i förbundets grund, till exempel ommänniskansvärde,liknardeolikakyrkornasdogmerdådevarkenkan

216SvD22.4.2005.

76

bevisas eller motbevisas. Den tydliga parallellen mellan de olikalivsåskådningarnasgrundläggandeochickebevisbaratrossatsertyckshaundgåttJohansson.

Undervåren2005höllSocialdemokraternaochMiljöpartiettreinternaseminarier iolikasakfrågor.SeminarietomutrikespolitikenleddesavtidigarepartisekreterarenLarsStjernkvist(S;f.1958)ochpartisekreterarenHåkanWåhlstedt(MP;f.1963).GustavFridolin,dåriksdagsledamot, senare språkrör för Miljöpartiet, talade ominvandringspolitiken och pekade på det stora antalet gömda. Hanhävdadeattgruppenintefåttnågonrättssäkerprövning.MiljöpartiethadeförhoppningaromendialogmedSocialdemokraternaförattintebehöva samverka med Folkpartiet om invandringspolitiken, sadeFridolin. Hans uttalande kan inte ses som annat än ett direkt hot.Förhoppningaromattennyinstansordningskullemedföraordningiasylmottagandetvarhögafrånbådapartierna.Minnesanteckningarnavisar dock att det rådde stor misstro mellan de båda partiernasrepresentanter i utrikespolitiska frågorna. Tonläget var högt ochdelvis respektlöst.217 Seminariet, somägde rum i april, hölls såledesmedanpartiernavarpåkollisionskursmedvarandraiasylfrågornaioffentlighetenochiriksdagen.Detöverbryggadeintemotsättningarnamellandem.

Flyktingamnesti 2005 Detvarintebarakyrkornasomvarengagerade.Flyktingamnesti2005varenfolkligkampanjmedliknandekrav.NärnuUtlänningsnämndenskulleläggasnerbordedesomprövatsochfåttavslagfåenmöjlighettill, då det hade funnits stora brister i behandlingen av derasasylärenden.Debordefåuppehållstillståndgenerelltochintebehöva

217 Miljöpartiets partistyrelses protokoll § 11 c, bilaga Rapport frånseminariumutrikespolitik22–23.4.2005,A2:21,MPA,RA.

77

genomgå en individuell prövning, hävdade kampanjen. BakomFlyktingamnesti 2005 stod ett 70-tal olika grupper:sjukvårdspersonal, ungdomsarbetare, religiösa församlingar,ungdomsförbund, politiska organisationer, invandrarföreningar ochenskilda.Detfannslokalavdelningarruntomilandet.218

Vid två tillfällen ordnades omfattande demonstrationer,nämligen den 7 maj och den 10 september 2005 inför riksdagensbehandling av ny asyllagstiftning och handläggningsordning. IGöteborg talade biskop Carl-Axel Aurelius (f. 1948) pådemonstrationenden7maj omennödvändig empati, förmåganattleva sig in i andra människors situation.219 I Stockholm taladeModerata Ungdomsförbundets ordförande Johan Forsell ochuppmanadepartietatt”brytajärnaxelnmedsocialdemokraterna”.220

InomkampanjenFlyktingamnesti2005produceradenätverketIngenmänniska är Illegal en skiva,Fördomvi skickar tillbaks,medbland andra artisterna Timbuktu, Mikael Wiehe och Laleh.221Ungdomar engagerade inom Flyktingamnesti 2005 deltog iAlmedalsveckan2005ochinriktadesigisinaargumenterandesamtalpåpolitiker,främstsocialdemokrater.Därmedskapadedeenbildavattflyktingfråganinteskulledöutavsigsjälv.222

218www.sv.wikipedia.org/wiki/Flyktingamnesti_2005,läst19.9.2019219SvD8.5.2005.220DN8.5.2005.221SvD26.5.2005.222IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.

78

Bild6.Flyktingamnesti2005ordnadestorademonstrationer.

Foto:Offensiv.

Demonstrationernaiseptembersamladecirka20000deltagare.Fleraav partiledarna talade i Stockholm: Lars Ohly (V; f. 1957), MariaWetterstrand(MP;f.1973)ochGöranHägglund(KD;f.1959)medanKGHammartaladeiUppsala.223LarsOhlymenadeattasylfråganbordeståöverpartipolitiken. ”Vi känner ilskaoch skam över regeringensinställning”sadeOhly.224 IanslutningtillseptemberdemonstrationenföreslogDagensNyheterpåledarplatsattriksdagsledamöternaskulleröstaefteregetsamveteochintestyrasavsittparti.225

223DN09.10.2005.224SvD11.9.2005.225Hedvall2005a.

79

Flyktingamnesti 2005 ordnade alltså ett stort antaldemonstrationerpåolikaplatser.Detgavengagerademedlemmar ikyrkor och partier liksom allmänheten möjlighet att idemonstrationens form visa sin solidaritet. Politiker ochkyrkoföreträdare drev samma linje på demonstrationerna ochunderströk därmed de krav om en amnesti som lyfts fram inomPåskuppropet.

Namnlistor överlämnas Den16maj2005överlämnadesPåskuppropettillBarbroHolmberg.Uppropethadedå157000underskrifterochöverlämnadesavbiskopAnders Arborelius, då ordförande för Sveriges Kristna Rådtillsammans med de övriga i presidiet samt Amani Aldebe frånSverigesMuslimskaRåd.226MötenhöllspåMynttorgetmedtalavblandandraKGHammarochGustavFridolin.227

TilldemsomöverlämnadeuppropetuttryckteBarbroHolmbergsinuppskattningöverdetstorastödsomnamninsamlingenvisadeförregeringensasylpolitik.Attnamninsamlingen,somriktadestarkkritikmot regeringens politik och krävde amnesti för flyktingar, vilketregeringenmotsattesig,kundeuppfattassomettstödförregeringenspolitik var en tanke som inte hade föresvävat någon av dem somöverlämnade uppropet. Den enda punkt där uppropet bejakaderegeringenspolitikvarövergångentillettdomstolsförfarandeiasyl-processen. Övriga punkter var starkt kritiska och riktade kravmotregeringen på förändringar. Holmberg betonade att amnesti var

226 SvD 17.5.2005. Någon analys av från vilka samfund eller moskéerunderskrifterna kom har inte gjorts. Intervju med Sven-Bernhard Fast,28.3.2019. Vid överlämnandet deltog även biskoparna Jonas Jonson,Christina Odenberg och Martin Lind, BM protokoll § 41, 17.5.2005, A1:2,BMA2,SvKAU.227Miljöpartietsriksdagsgruppsprotokoll17.5.2005,bilaga,A4:22,MPA,RA.

80

orättvistochattdetendastkundeblifrågaomindividuellprövning.Dettainnebarattuppropetskravpåamnestiinteskulletillgodoses.228

Holmbergs agerande gav intrycket att regeringen och Påsk-uppropet hade en samsyn, vilket inte alls var fallet. Sven-BernhardFastmenarattBarbroHolmbergisåfallvardenendairummetsomtrodde att det var så. Hon framställde sig som bundsförvant tillsolidariteten,menvardetinte.229

Bild7.ÄrkebiskopKGHammarhållertalpåMynttorget16maj

2005vidöverlämnandetavPåskuppropet.Foto:SverigesKristnaRåd.

IendebattartikelnågradagarsenarekritiseradeJennyAshenbrenner(f.1973),kulturjournalistpåSvenskaDagbladet,Holmbergförattgöra

228IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019;SvD17.5.2005.KGHammaruppger att han ångrar att han tappade målföret när Holmberg politisktskickligt i stället för att argumentera mot uppropet framförde tack förengagemanget.IntervjumedKGHammar17.6.2019.229IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.

81

svarttillvittnärhontolkadekritikensomettstöd.230KulturchefenCarlOttoWerkelid återkommed konstaterandet att Holmberg försökte”mednågotavden rigidapolitikernshela tvångsföreställning, vridaloss engagemanget från där det sitter, nämligen vid människornashjärtan”.Men157000människorskriverintepåuppropförattstödjavadenregeringplanerarattgöra,fortsatteWerkelid.231

Överlämnandetavnamnunderskrifternablevenmanifestationav ett stort folkligt engagemang där var och en hade undertecknatlistorna personligen. Det blev däremot ett misslyckande i denmeningenattdetinteblevnågotsamtalomdefrågorsomuppropetfördefram,eftersomstatsrådetvaldeattuppfattainsamlingensomettstödförregeringspolitiken.Detkansessomettskickligtpolitisktdragmen samtidigt bekräfta den bild av Holmberg som hon tidigarekritiserats för, nämligen att hon devalverade ordens innehåll ochvalörer.Ordensaknadeannatinnehålländethonvaldeattgedemiögonblicket,nästansomiOrwellsroman1984,därkrigvarfredochfrihetvarslaveri.232

IriksdagsdebatteniseptembersammaårsvaradeHolmbergpåfråganhuruppropetkundevaraettstödförregeringenspolitik.Honmenadeattregeringenarbetademedtreavdekravsomfördesframmenavvisadeamnesti.Därförvardetfrågaomettstödförregerings-politiken.233Uppropetstvåhuvudkrav–omamnestiochettåterupp-rättandeavasylrätten–bortsåghonsåledesfrån.

I en debattartikel iDagensNyheter sommaren 2005 hävdadedenavgåendeSSU-ordförandenjuristenArdalanShekarabi(f.1978),senare statsråd, att de socialdemokratiska riksdagsledamöternaborde rösta för humanism, solidaritet och flyktingamnesti. Det nyasystemet skulle då kunna fungera om storamängder av oavgjorda

230Aschenbrenner2005.231Werkelid2005a.232Orwell1984.233Riksdagensprotokoll2005/06:3.

82

ärendenpåsåsättvaravklarade.HanriktadesigtillBarbroHolmbergochönskadeatthonskulleändraståndpunkt.234Shekarabigicksåledesemot regeringen Perssons ställningstagande i amnestifrågan.ShekarabihadepersonligaerfarenheteravattlevasomgömdiSverigeinnan familjen fick uppehållstillstånd 1991 av humanitära skäl.Ordförandena i Moderaternas och Socialdemokraternasungdomsförbund opponerade således mot partiernasställningstagandeniasylfrågan.

Svenskakyrkanhadeundervåren2005anställtensamordnareför flyktingfrågor och hade därmed följt de krav som fanns frånmedarbetare i stift och församlingar; det gick helt enkelt inte attfullständigt överlämna flyktingfrågorna till SKR och stå utan egenkompetens på nationell nivå. Redan i maj 2005 kunde flykting-samordnaren inbjuda stiftens ansvariga till en samtalsdag medmigrationsministern.Samtalensyftadetillattminskakonfliktytanochattgemensamtfinnamöjligavinstermedenamnesti.235

Frågoromsåkalladamnestiförasylsökandevaraktuella intebaraiSverigeutanäveniSpanien.DagensNyheterrapporteradeundervåren2005omhurSpanienerbjuditillegalainvandraresomarbetademöjlighet till uppehållstillstånd. Sammanlagt 700000 personeransökteomdennamöjlighet, vilket gagnadedetbefolkningsmässigtstagnerande Spaniens ekonomi och förändrade liv i laglöshet tillvälkommenarbetskraft.236På ledarplatsuppmanadeDagensNyheterSverigeattgörasomSpanien,detvillsägageamnesti.237

SKR hade inte lierat sig med något politiskt parti men flerapartierhadestöttPåskuppropet.ÄvenifortsättningenförhöllsigSKRoberoendetilldepolitiskapartierna.SKRdeltog inte idenpolitiska

234Shekarabi2005.235 BM protokoll § 52 17.5.2005; bilaga Inbjudan till möte med BarbroHolmberg,A1:2,BMA2,SvKAU.236DN12.2,5.5,8.5,20.5,18.7.2005.237Ekdal2005,Hedvall2005b.

83

utformningenavuppropets krav. Partiernahade intehellerdirektakontaktermedSKRochdetförekomintenågongemensamplaneringav hur uppropets krav skullematerialiseras i lagstiftning.238 Kyrko-ledarnainomSKRsamladestillkyrkoledardagarioktober2005medtemat ”Främlingen ibland oss”. SKR använde alltså diskussionenomkringasylfrågornatill fördjupningbådepådetpersonligaplanetmenocksåmellansamfunden.239

DesomverkadeförPåskuppropetochtaladeförenändringavflyktingpolitikenfickmottaallvarligahottillsinaliv.Detgälldeblandandra Gustav Fridolin och Ulla Hoffman, dock inte KG Hammar.240Flyktingfråganvarmycketinfekteradochstarkakraftermotsattesigdenförändringsomuppropetpläderadeför.

InomSKRvarförhoppningenattPåskuppropetskravskulletasom hand inom politiken och leda till förändringar. SKR hade intelanserat några exakta politiska förslag hur dess krav på en humanflyktingpolitikochamnestiskulletillgodoses.Detvarenfrågafördepolitiskapartiernaattläggaframförslagochförriksdagenattbeslutaom eventuell ny lagstiftning. I följande kapitel kommer jag attbeskrivahurdepolitiskapartiernatogöverfråganochomvandladekravenfrånPåskuppropettillriksdagsmotionermedpolitiskaförslagomlagstiftningochhurfråganutveckladestillenkrismellanSocial-demokraterna och dess stödpartier Vänsterpartiet ochMiljöpartiet.Kapitletavslutasmedderiksdagsbeslutsomtill vissdeltillgodosågPåskuppropetskrav.

238IntervjumedUllaHoffman20.5.2019.239Kyrkoledardagar2005,inbjudan,BMprotokoll§7526–30.9.2005,A1:2,BMA2,SvKAU.240IntervjumedUllaHoffman20.5.2019.IntervjumedKGHammar17.6.2019.IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.

84

Partierna tar över

I riksdagen Inför riksdagsvalet 2006 etablerade de fyra borgerliga partiernasamarbete för att tillsammans kunna ta över regeringsmakten frånSocialdemokraterna.241Olikaarbetsgrupperutformadeprogramfördeskildapolitikområdena.Iendebattartikel2005presenteradedefyrapartiledarnaettprogramförintegration.242

De var dock djupt oense om hur den aktuellaflyktingsituationen skulle behandlas. Bara några dagar efter dengemensamma debattartikeln motionerade nämligen Folkpartiet,Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet iriksdagenomenamnesti,ennollställning.Amnestinskullegällademsomsöktasylsenastettårföredennyainstans-ochprocessordningenskulle börja gälla. De asylsökande skulle ha vistats i Sverige utanuppehållstillståndenmånadinnannyordningenochskulleansökaomuppehållstillståndsenastdageninnannyordningenträddeikraft.Dekundedåbeviljasuppehållstillståndavhumanitäraskäl.Förfamiljermedbarnmeduppgivenhetssyndromskulleintetidsgränsernagälla.Enindividuellprövningskulleske.243Dehadeävenförtssamtalmed

241DN31.8.2004.242Reinfeldtetal.2005.243 Riksdagsmotion 2004/05:Sf32; motionen är daterad 14.6.2005. SvD18.5.2005;Pressmeddelande frånFolkpartiet,Kristdemokraterna,Vänster-partiet, Centerpartiet och Miljöpartiet 17.5.2005, Påskuppropet, SKRA.

85

Moderaternamed förhoppningen partiet under Fredriks Reinfeldtsledningskullanslutasigtillmotionenmensåblevintefallet;dåhadedetfunnitsenriksdagsmajoritetbakommotionen.244

Motionen låg i linjemedPåskuppropetskravochdentoguppden folkligaopinionsommanifesterades iuppropet.Kyrkornahadeintekommitmednågra förslag tillbestämmelserhurderaskravpåamnesti skulle tillgodoses. Detta gjordes nu i utformningen avfempartimotionen. Kyrkornas etiska krav om en humanitärflyktingpolitik och att barnperspektivet skulle ha företrädeutformadestillettlagförslag:desomkommitföreettvisstdatum,medvissainskränkningar,skullefåstanna.Detvariprincipinteavannankaraktärändebeslutsomtidigarefattatsomattbarnfamiljerskullefåstanna under vissa villkor. Partierna hade inte haft några särskildakontakter med SKR om motionen. PÅ SKR:s kansli visste dock deansvarigaattnågotvarpågångmendet fannsingenkännedomommotionenskonkretainnehåll.245

Partierna hade samordnat presentationen av sin motion tilldagenefterattPåskuppropethadeöverlämnatstillministern.Detvariscensatt så för att få bästamöjliga uppmärksamhet och tryckmotregeringen.246 Pådet sättet framstodde fempartierna somansvars-tagandemedenhumanitärsynpådeasylsökandeochsompartiersomsvarade mot de önskemål som undertecknarna av uppropet fördefram.IriksdagenbehandladesfempartimotioneniSocialförsäkrings-utskottet. Inför behandlingen av motionen i utskottet skrev SKR:spresidiumtillutskottetochframhöllattenamnesti,ienlighetmeddetsom framförts i fempartimotionen, var viktig både ur ett humant

Motionenhadeföregåttsavlångaförhandlingarmellanpartiernaförattnåenighetommotionensinnehåll,IntervjumedUllaHoffman20.5.2019.244IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.245IntervjumedLennartMolin,10.6.2019.246IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.

86

perspektiv och från människorätten.247 Utskottet avvisademotionärernaskrav.Ennollställningskulleinteförenklaarbetetochinte heller påverka ärendebalanserna. Den skulle också frångåprincipen om individuell prövning, ansåg majoriteten. De femmotionerande partierna avgav reservationer till förmån för sinmotion.248

Regeringens stödpartier Vänsterpartiet och MiljöpartietfortsattesåledessittstödfördeintentionersomfannsiPåskuppropetoch ställde sig intebakomdenpolitik somSocialdemokraternaochModeraternaförde.IdenpolitiskaöverenskommelseMiljöpartietochVänsterpartiet träffat med Socialdemokraterna – 121-punkts-programmet – ingick inte flyktingpolitiken varför de kunde ageraapposition. Inför valet 2006 uttalade Miljöpartiets språkrör MariaWetterstrandijuni2005attpartietintekundeharegeringssamarbetemedSocialdemokraternaomintedessaändradesigiflyktingfrågan–detta var partiets första vallöfte. 249 Hon satte därmed press påSocialdemokraterna.

Debatt om asylfrågan Införriksdagensdebattden14september2005rörandeförslagomdennyainstansordningenageradepresidietiSverigesKristnaRådpåtre sätt. SKR:s presidium publicerade en debattartikel i DagensNyheterdärdebemöttedeargumentsomframförtsmotenamnesti,nämligenattensådanvoreorättvisochattasylbyggdepåindividuellabedömningar. I artikeln framhölls attmångapolitiska beslut kundeupplevas som orättvisa, till exempel skatter på olika sidor om ett

247BrevtSocialförsäkringsutskottetfrånSKR:spresidiuminförbehandlingenavfempartimotionenavSvenBrusm.fl.,odaterat2005,Påskuppropet,SKRA.248Socialförsäkringsutskottetsbetänkande2004/05:SfU17.249Miljöpartietspartistyrelsesprotokoll§316-17.6.2005,A2:20,MPA,RA.

87

datum.Människor hade inte fått sina skäl individuellt prövade ochkyrkoledarnamenadeatt en förordningomvistelsetid somskäl förhumanitäraskälvarrelativtenkelattadministrera.250Presidietskreväven till samtligariksdagsledamöter förattpåminnaomdenstarkaopinion som fanns, även om det inte fanns förhoppningar om attriksdagenskullebifallamotionensförslag.251SKRuppmanadeäventillförbönförflyktingarden11september2005,söndageninnanfråganskullebehandlasiriksdagen.252

Vidriksdagensöppnandeden13septemberhadestatsministerGöranPerssonännuintefåttstödförsinbudgetfrånMiljöpartiet,somutnyttjade sin vågmästarroll i riksdagen för att fortsatt driva asyl-frågorna. Persson kunde inte tala i folkmajoritetens namn,konstaterade DN:s chef för politikredaktionen Henrik Brors, (f.1949).253

Bild8.F.riksdagsledamotenUllaHoffman.Foto:CathrineSandqvist.

250Zettergenetal.2005.251 KyT 36 2005; Brev från SKR till riksdagens ledamöter augusti 2005,Påskuppropet,SKRA.252Förbönförflyktingar11.9.2005,Påskuppropet,SKRA.BönenbyggdepåenbönförflyktingarurOremus,Svenskkatolskbönbok.253Brors2005c.

88

Iriksdagsdebattenden14september2005omdennyainstans-ordningen tog flera ledamöter upp Påskuppropet och den folkligaopinion som där fördes fram. UllaHoffman hänvisade till det storaengagemanget som låg bakom Påskuppropet och den folkligafortsättning detta fick i Flyktingamnesti 2005. Det fanns en tro attpolitikenvar”envägattförändraSverigetillettlanddärinternationellsolidaritetråderochrättssäkerhetfördemsomsökerenfristadhär”,sadeHoffman.254

Gustav Fridolin refererade till det brev som kommit frånSveriges Kristna Råd: de som röstade nej till motionen bordeåtminstonepresenteraenannanlösningsomgaranteradeattdensomsökt asyl skulle få en rättssäker prövning. Det var ett skri frånkyrkorna, men det fanns även de inom den socialdemokratiskarörelsensomprotesterade,liksominomfacken.Detvardagsattlyssnatillalladessa,menadeFridolin.Miljöpartiethadeförsöktnåenpolitisköverenskommelsemed Socialdemokraternamen inte lyckats. ÄvenMiljöpartietmenadeattensådanskullebyggapåindividuellprövning.Partietvarberettattgörastorapolitiskaeftergifterförattfåigenomsinakravomattdeallraflestaavdegömdaochfamiljernaskullefåstanna,framhöllGustavFridolin.255

Iutskottethadesocialdemokraterochmoderaterförenatsiattavvisamotionen.TomasHögström(M;f.1954)menadeattdetendastvar ett litet antal av samfundens medlemmar som hade skrivit påuppropet.Mångasamfundsmedlemmarvaremotochhadeinteunder-tecknatuppropet.SjälvvarhanmedlemiSvenskakyrkanochmångakyrkomedlemmardeladeinteuppropetsförslag.256

254Riksdagensprotokoll2005/06:3,14.9.2005.Beslutethandladefrämstomantagandeavdennyainstans-ochprocessordningenmendomineradesavfråganombarnfamiljerochgömdassituation.255Riksdagensprotokoll2005/06:3,14.9.2005.256Riksdagensprotokoll2005/06:3,14.9.2005.

89

Bild9.RiksdagsledamotenGustavFridolin.

Foto:Miljöpartietdegröna.

Birgitta Ohlsson (FP; f. 1975), ocksåmedlem i Svenska kyrkan, varstoltöversinkyrka.Somtroendehadehonmångagångerundratvardenkristnavredenfanns.OchvarfannsdeungmoderaterochSSU:arenusomtillsammansmedhenneförnågraårsedandemonstreratförenhuman flyktingpolitik, frågadeOhlsson.Varthadederas idealismtagitvägen?257

ÄvenKalleLarsson(V)nämndekyrkornasagerande.Detlågintepådematt formulerapolitiken.Dethadepartiernagjort i femparti-motionenochnågonkritikhadeintekommitfrånkyrkornassidafördessinnehåll.Kyrkornasrolllågpåettannatplan,nämligenattdrivapåförenidésommantroddepå.258

Vid debatten framhöll socialdemokraten Göte Wahlström (f.1951)attettbeslutomamnestiskulleinnebäraattbeslutsomtidigare

257Riksdagensprotokoll2005/06:3,14.9.2005.258Riksdagensprotokoll2005/06:3,14.9.2005.

90

hade fattats skulle vara felaktiga. ÄvenministernBarbroHolmbergmenadeattmotionenavsågenallmänamnesti.Hanframhöllvidareatt motionen avsåg kollektiva beslut, vilket motionärerna kraftfulltavvisade.259 Moderaten Göran Lindblad (f. 1950) menade sig intekunnasovagott omhan följdepartilinjen; han skulle röstamot sittpartiochmedreservanterna.Varjegånghanhaftanledningattsepåettspecifiktfallfannsdetkonstighetersomtyddepåattprövningeninte var individuell och rättssäker.ModeratenUlf Sjösten (f. 1954)instämdeiLindbladsyttrandeochföljdeintehellerhanpartilinjen.260

Riksdagenavslogmotionen.Detvaruppenbartattdepolitiskalåsningarna var starka och att det inte fanns någon vilja frånSocialdemokraternaochModeraternaatt,sommangjorttidigare,fattabeslutsomskullelösaendelavdenproblematiksomPåskuppropetochdefemmotionerandepartiernalyftefram.Demångaenskildafallsomlyftesframidenlångadebattenmedmerännittioanföranden,vilka handlande om att prövningen inte var individuell, rättssäkerellerhuman,vändeintenågonopinion.Desomhademotionerathadesinbakgrund i olika ideologier, allt frånvänstern till liberalismochkristdemokrati.Dettavardockenfrågadärideologiernaförenadesomhumanism, mänskliga rättigheter och värdighet i bemötandet avasylsökande.

Budgetförhandling förändrade NederlagetförfempartimotionenbetyddedockinteattVänsterpartietochMiljöpartietgavuppsittarbetemedattförverkligadekravsom

259Riksdagensprotokoll2005/06:3,14.9.2005.260Riksdagensprotokoll2005/06:3,14.9.2005.

91

fördes fram inomPåskuppropetochdenegna flyktingpolitiken. Ienbroschyr,Gränser.Somomdetfannsnågra,presenteradeMiljöpartietsinasylpolitikochhänvisadetillPåskuppropetochdetfolkligastödetförenförändradochhumanflyktingpolitik.Partietvillehaenbortregränssåattdensomfåttvänta längeautomatisktskulle fåstanna iSverige.261

Inför höstriksdagen förhandlade Socialdemokraterna medVänsterpartietochMiljöpartietombudgetenför2006.Partiernahadeenöverenskommelseombudgetstöd,ävenomvarkenVänsterpartietellerMiljöpartietingickiregeringen.Förhandlingarnagicktrögt,inteminstförattbådeVänsterpartietochMiljöpartiettoguppfråganomamnesti också i dessa förhandlingar. De hade redan försökt i vår-ändringsbudgeten,menhadedåfåttgeuppsinakrav.Nuframfördedeatt de inom budgetöverenskommelsen också krävde en flykting-amnesti.262

Från finansminister Pär Nuders (f. 1963) sida var utgångs-punktenattamnestifråganinteskullediskuterasiförhandlingarna.263Kalle Larsson (V) framhöll att partiet inte var berett att släppafrågan.264 Det tycktes som att amnestifrågan höll på att stjälpabudgetsamarbetetmellanpartiernaochfråganfördestillpartiledar-nivå.Miljöpartietvar inteberettattskrivaunderpåenbudgetsomsaknade en uppgörelse i flyktingfrågan.265 Socialdemokraterna hadetvingats till reträtt och i budgeten fått anslå medel till att gömda

261Miljöpartietsarbetsutskottsprotokoll§67.9.2005,bilagaGränser.Somomdetfannsnågra,A3:20,MPA,RA.262DN29.8.2005,30.8.2005.IberedningeniVänsterpartietspartistyrelseavkrav införhöstbudgeten2005hänvisadeKalleLarssoniamnestifrågan tilldebattartiklariDNavpresidietiSKRochavArdalanShekarabiseZettergenetal.2005ochShekarabi2005,ProtokollVänsterpartietspartistyrelse§28.8.2005,A2:52,VPA,ARAB.263IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.264DN31.8.2005.265SvD5.9.2005,12.9.2005,DN10.9.2005,11.9.2005,13.9.2005.

92

flyktingbarn skulle få gå i skolan. Men det räckte inte för att fåMiljöpartietsstöd.266

Svenska Dagbladet publicerade i september 2005 en brettanlagdartikelomenfamiljsomlevtgömdundertreår,mensomfåttnytthopp,omnuenöverenskommelsekundeträffas.267DenborgerligaalliansenmellanModeraterna,Centerpartiet,KristdemokraternaochFolkpartiet hade bildats 2004med sikte på att bilda regering eftervalen2006.268RiksdagsledamotenMauricioRojas (FP; f.1950)sattepress på Moderaterna i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Därhävdade han att Moderaterna måste tänka om när det gälldeflyktingamnestin om de trodde på den borgerliga alliansen.269 Ettfolkligt stöd för en amnesti, Flyktingamnesti 2005, gavs samtidigt istorademonstrationerblandannatiStockholm,GöteborgochMalmöochytterligarecatjugofemplatser.270

Miljöpartiet höll in i det längsta fast vid sin vägran att stödjabudgeten. Miljöpartiets språkrör hade egentligen en kompromiss-villigare linje, men denna hade inte godkänts av riksdagsgruppen.Vänsterpartiet hade intagit en mer kompromissvillig hållning menbudgetenvarvillkoradavattävenMiljöpartietgavsitt stöd.271Ävenom partiet fick släppa kravet på en allmän amnesti komSocialdemokraterna,MiljöpartietochVänsterpartiet tillsistöverensomattMigrationsverketskullegöraenförnyadprövningavdebarnochbarnfamiljersomfunnitslängeiSverigemedbeaktandeavderas

266Brors2005b.267SvD13.9.2005.268Ivalmanifestetinför2006årsriksdagsvalberördesendastinvandringennär det gällde integration, ur arbetskraftssynpunkt och om utanförskapetmedenmiljonsomstodutanförarbetsmarknaden,meningentingtogsuppomprincipernaförmottagandeavasylsökande,Allians2006.269Rojas2005.270 SvD 11.9.2005. E-post från Misha Jaksic t Lennart Molin 3.3.2005 omstormöteiGöteborgimars2005,Påskuppropet,SKRA.271IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.

93

socialasituationochavderasanknytningtilldetsvenskasamhället.DelöstesgenomattGöranPersson,nattenförebudgetpropositionenskulle läggas fram, gick med på att dessa grupper skulle få en nyprövning. Det var tydligt att det var Persson själv som beslutade iflyktingfrågorna.Syftetvarattdeflestaskullefåstanna.Därmedvarstödetförbudgetensäkrat.FörMiljöpartietvaruttalandetomattdeflestabarnfamiljernaskullefåstannaavgörande.272

IdeninternaöverenskommelsesomfannsmellanSocialdemo-kraterna,MiljöpartietochVänsterpartietnämndesdockintemåletattde flesta skulle få stanna. Inom Miljöpartiet reserverade sig treledamöter mot överenskommelsen. EU-parlamentarikern CarlSchlyter(f.1968)menadeattlöftetomattdeflestafamiljermedbarnskullefåstannainnebarattdessaskullelevaiosäkerhetframtillapril2006. Att regeringen skulle kunna garantera den politiskaöverenskommelsengenomstyrningavMigrationsverketvaromöjligt,då det skulle innebära ministerstyre. Schlyter menade att partietskullelåtitflyktingfråganblienvalfråga.273

Vänsterpartiets partistyrelse var oenig i sitt stöd föröverenskommelsenochenminoritetmenadeattpartiet,somhävdatattflyktingamnestinvarcentralibudgetförhandlingarna,intelyckats.Resultatetvarfördåligtiförhållandetillmåletmedenfullamnesti.274Iensammanfattningavförhandlingarnatillpartistyrelsenkaraktäri-

272DN15.9.2005,16.9.2005,20.9.2005.SvD20.9.2005.IntervjumedGustavFridolin 4.11.2019. Miljöpartiet förberedde sig för att samarbetet medregeringen skulle haverera genom att de tjänsteman partiet hade iregeringskanslietlämnadesinarummedsäkerhetskopioravsinadokument.Deskulleintefååtergåiarbeteförrändenpolitiskaledningengettklartecken.273 Miljöpartiets partistyrelse § 2, 20.9.2005, A2:21, MPA, RA. Ävenledamöterna Karin Jansson ochMalin Björns reserverade sig, Björnsmedsärskild hänvisning till att formuleringarna om flyktingöverenskommelsenvaroklara.274ProtokollVänsterpartietspartistyrelse§212.9.2005kl.21.00medbilagaÖverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljö-partiet,A2:52,VPA,ARAB.

94

seradesSocialdemokraternasställningstagandetillenamnestisomenvägran.275KyrkansTidning framhöllattdegömdabarnengenomdenförnyadeprövningenblevvinnare.276

Från vänsterhåll uppfattades Socialdemokraternas motståndmotatt förändra flyktingpolitiken ienlighetmeddekravsomfannsomhumanitetochrättssäkerhet,somettförsökatttatillbakaväljaresomtenderadeattröstapåSverigedemokraterna.Moderaterna,somintogsammahållningisakfrågan,hadedockledamötersomönskadeattpartietskulleföraenannanlinjesåsomFredrikReinfeldt(f.1965)senarestatsministerochPerBill(f.1958).277

VidBok-ochbiblioteksmässaniGöteborgden1oktober2005utspann sig en häftig diskussion om flyktingpolitiken mellanfolkhälsominister Morgan Johansson och ärkebiskop KG Hammar.Hammarmenadeattregeringenbarahadelåtsatsattasylsökandeficken individuell prövning och Johansson ansåg att antaletundertecknareavPåskuppropetvarlågt.Hanangrepuppropetmenvälkomnade alla åsikter, bara de inte byggde på Bibeln ellerKoranen.278 Morgan Johansson fortsatte således att försvara densocialdemokratiska politiken även sedan överenskommelsen hadeträffats med regeringens stödpartier. Han vidhöll också sittifrågasättande av religiösa skrifter som grund för etiskaställningstaganden. Johansson tycks inte ha tagit intryck avdiskussionenomdenreligionsfobihangettuttryckförtidigareeller

275 Protokoll Vänsterpartiets partistyrelse § 7 23.9.2005med bilaga Ökadsysselsättningochökadvälfärd,A2:52,VPA,ARAB.276KyT382005.277IntervjumedUllaHoffman20.5.2019.278KyT402005.DetvarförSKRcentraltattanslutningentilluppropetskulleskegenompersonligunderskrift,enligtSven-BernhardFastmedanLennartMolin hävdar att detta berodde på att SKR inte kunde ordna ennamninsamlingviasinhemsida,dådetekniskaförutsättningarnasaknades.Intervjumed Sven-Bernhard Fast, 28.3.2019, intervjumedLennartMolin,10.6.2019.

95

att en politisk överenskommelse faktiskt redan hade träffats somdelvistillgodosågPåskuppropetskrav.

Genomförandet löstes genom en motion frånSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Motionenpresenteradeettlagförslagienlighetmedvadpartiernahadekommitöverens om i budgetuppgörelsen. Lagen skulle träda i kraft den 7november samma år.279 I samband med behandlingen avflyktingfrågornaväckteflerapartierytterligaremotioner.Miljöpartiet,Vänsterpartiet,KristdemokraternaochCenterpartiethöllfastvidatten nollställning behövdes utöver vad som hade presenterats ibudgetöverenskommelsen,medanFolkpartietkommedegnaförslagom icke-generella åtgärder.280 Det fanns alltså hos flera partier enfortsattviljaattverkaförengenerellamnesti,ävenomVänsternochMiljöpartietintehadelyckatsibudgetförhandlingarna.

Miljöpartiet tog åt sig äran av att ha förhandlat fram de nyareglerna. I broschyrenGröna framgångar sedan valet 2002 framhöllpartietattdetuttryckligasyftetvarattdeflestabarnfamiljerskullefåstannaiSverige.DetvartackvareMiljöpartietsommöjlighetentillnyprövningkompåplats.281

IDagensNyhetermenadeHenrikBrorsattbeslutetvarsånäraenallmänamnestimankundekomma.Tillfälligahandläggareskulleavgöra tiotusentalsärendenpåkort tidoch egentligenvardetbara

279 Riksdagsmotion 2005/06:Sf431 av Lars Jakobsson (S). ProtokollVänsterpartietsverkställandeutskott§3d,28.10.2005,A3:58,VPA,ARAB.280Riksdagsmotionerna2005/06:Sf293avGustavFridolinochÅsaDomeij(MP),Sf311avLarsOhly(V)m.fl.,Sf403avBirgittaCarlssonm.fl.(C),SF373av Sven Brus m.fl. (Kd). Folkpartiet framförde egna förslag, särskilt ombarnen, SF 364 av Lars Leijonborg m.fl., Socialförsäkringsutskottetsbetänkande2005/06SfU:5.281 Miljöpartiets arbetsutskotts protokoll § 3, 12.10.2005, bilaga Grönaframgångar,A3:21,MPA,RA.Isittvalmanifestinförriksdagsvalet2006togpartiet upp kraven på en humanare flyktingpolitik, Miljöpartietspartistyrelses protokoll § 4 26–27.1.2006, bilaga valmanifest Ett grönareSverige!A2:22,MPA,RA.

96

brottslingar eller de som inte formellt uppfyllde kraven i angivnatidsgränsersominteskullefåstanna.282Kyrkanstidningframhöllattenriktigamnestihadevaritbättre.283Flyktingamnesti2005sågbeslutensom en stor framgång även om det var långt från den generellaamnestisomvardessfrämstakrav.284

IennyhetsartikelrubriceradeSvenskaDagbladetresultatetsomtandlöst.Detfannsingagarantierförattdegömdaflyktingarnaskullefå stanna, och dessa uttalade stor oro för situationen.285 Föreikraftträdandetavdenyareglernainovember2005avvaktadeendelpolismyndigheterdetnya regelverket och slutade leta efter gömda,som ändå skulle få stanna. Andra polismyndigheter fortsatte attverkställa avvisningar.286 På detta reagerade Svenska kyrkanskyrkostyrelseochbiskopsmötet,vilkaiettöppetbrevtillregeringenbegärde ett moratorium, så att inga avvisningar skulle ske.Myndigheternaskulleavvaktadetnyaregelverket.287

KyrkoledarnainomSKRgjordeocksåettuttalandeomattallapolismyndigheterbordeavbrytaeftersökningenavbarnfamiljersomfåttnejpåsinansökan;endelpolismyndigheterhaderedanupphörtmed sådan spaning.288 Förre kyrkoministern Bertil Hansson (FP;1918–2013)menadeiendebattartikeliGöteborgs-PostenattSverigesveksinalöftentillbarnengenomattfortsättaattutvisaapatiskabarn,ochattintetillämpabarnkonventionen.289SpråkröretPeterEriksson(MP)hadeuttalatattingenlängrebehövdegömmasig,vilketleddetill

282Brors2005a.283Qviström2005a.284www.sv.wikipedia.org/wiki/Flyktingamnesti_2005,läst19.9.2019.285SvD21.9.2005.286IntervjumedGustavFridolin4.11.2019.287Brevfrånbiskopsmötetochkyrkostyrelsentillregeringen30.9.2005,BMprotokoll§7126–30.9.2005,A1:2,BMA2,SvKAU.288UttalandefrånSKR:skyrkoledare18.10.2005,Påskuppropet,SKRA.289B.Hansson2005.

97

attpolisengrepenkvinnasomvågatbesökaettsjukhus.HonsläpptesdocksenaremenErikssonfickskarpkritikförsittuttalande.290

Så långt har framställningen handlat om genomförandet avPåskuppropet och vad som därefter skedde i riksdagen.Förhoppningarna om en omfattande asyl infriades inte även ombeslutengavmöjlighetförnågraattstanna.Iföljandeavsnittkommerjagattdiskuteravilketresultatsompåskuppropetuppnådde,fördeasylsökandeochförSKR.JagkommerocksåattvisahurSKRfortsattesittarbetemedflyktingfrågorna.

290Miljöpartietsarbetsutskottsprotokoll§212.10.2005,A3:21,MPA,RA.

98

Påskupprorets resultat

Hur gick det Namninsamlingensamladetillsistmerän160000namn,vilketvarenframgång. Anders Arborelius tolkar anslutningen så att kyrkornagenom namninsamlingen gav röst åt den allmänna opinionen,”drömmen om en öppnare,mer kärleksfull attitydmot främlingar”.DetkundekanskekallasfolksjäleniSverige,detvillsägasjälvbildenavSverigesomettöppet,tolerant,frihetsbaseratsamhälle,därmantaremotdemsomhardetsvårt.Namninsamlingengavröståtdetsomvargott,santochäkta.291Eftersomflyktingfråganvarmycketaktuellimediernakomuppropet alltså somett svarpåmöjligheten fördenenskildeattpåverkaettskeendesomdetannarsintefannsredskapför.

Ävenomplaneringen,uppföljningenochgenomförandethadebristeroch inte tycktes följaenbeslutadplan, lyckadeskyrkorna få2,15 % av befolkningen över 15 år att skriva under uppropet.292 Ijämförelsemednamninsamlingen förkristendomsämnet iskolanår1963med2,1miljonerundertecknarevardetettheltannatresultat:dennamninsamlingensamladecirka35%avbefolkningenöver15

291IntervjumedAndersArborelius,27.5.2019.292 Enligt befolkningsstatistiken hos SCB hade Sverige 2005 9 miljonerinvånare, varav 7,5 miljoner var över 15 år och kan beräknas varaundertecknare.

99

år.293Mennamninsamlingen för kristendomsämnethandladeomenfråga som berörde alla generationer och gällde barnens utbildning.Denberördeallabarnfamiljeroch lågdärmedbetydligtnärmareänflyktingfrågan. Kulturklimatet var även annorlunda mer än 40 årtidigare. Svenska kyrkan var statskyrka och flera avfrikyrkosamfunden hade stort inflytande genom sin press och sinopinionsbildning samt genom att flera riksdagsledamöter tillhördefrikyrkligheten. Detta medför, menar jag, att en jämförelse, somannarskantyckasligganäratillhands,inteärmöjligattgörapågrundavdeskildaförutsättningarna.

Avsikten med den tillfälliga lagen var att merparten av deasylsökande barnfamiljerna som fick ny prövning skulle få stanna.31 000 personer sökte uppehållstillstånd enligt den tillfälligaasyllagensomgälldeframtillden31mars2006.Eftersomlagenvartillfällig fanns inte någon möjlighet att överklaga den förnyadeprövningen. NärMigrationsverket sammanfattade resultatet avdenförnyade prövningen framgick att cirka 13 100 personer fickpermanent uppehållstillstånd, det vill säga 42 % av dem som fickmöjlighet till ny prövning. Därtill fick 4 200 tillfälligtuppehållstillstånd.Sjuavtiobarnfamiljer(barnfråntretill18år)ficknågonformavuppehållstillstånd.SvenskaDagbladetrapporteradeattpersonerfortfarandelevdeunderjord,enbartiStockholmslänmellan5000och6000.KalleLarsson(V)menadeattMigrationsverkethadeanvänt lagen felaktigt och alltför restriktivt och var besviken överutfallet. Utfallet motsvarade inte de utställda löftena, menadeLarsson.294

293 Enligt befolkningsstatistiken hos SCB hade Sverige 1963 7,6 miljonerinvånarevarav6miljoneröver15årochkanberäknasvaraundertecknare.294Totaltprövades30995personerunderdentillfälligalagen.Avdessafick13144permanentuppehållstillstånd,4213tillfälligtuppehållstillståndoch11786fickavslag.1852ärendenavskrevs,Gustafsson&Haraldsson2007.

100

DetfinnsskälattdiskuteravilkenframgångPåskuppropetochdenefterföljandepolitiskaprocessenhade.Detvarvisserligensåattav barnfamiljerna fick sju av tio stanna. Det låg helt i linje meduppropets betoning på att barnkonventionen skulle få en starkareställning.Åandrasidanvardetsammantagetendastrunt55%somfickpermanentaellertillfälligauppehållstillståndefterdenförnyadeprövningen.Detleddetillattmångablevkvarilandetunderjorden.Denpolitiskaambitionen,attenmajoritetavbarnfamiljernaskullefåstannauppfylldes.Påskuppropethadesommålenamnesti.DettadrevävenVänsterpartietochMiljöpartietmenlyckadesinte.Fördemvardetenkompromissiförhållandetillvaddeförsthadevelat.Iabsolutatal var det dock en framgång att cirka 17000 personer fickpermanentaellertillfälligauppehållstillstånd.

IenartikeliSKR:sårsbok2006sammanfattadeLennartMolinuppropetseffekter.Ävenomendelprotesterfannsmotuppropet,vardessadockavlitenomfattning.StyrkanvarattPåskuppropetvarettetiskt budskap utan några anspråk på att beskriva de politiskakonsekvenserna.DebattenomPåskuppropetvarocksåfrifrånpolitiskretorik,menadeMolin,ävenomendelpolitikeransågattkyrkornavarprovokativa.”Kyrkornatogplatspådenpolitiskaarenanochkrävdeen dialog med de politiska makthavarna. Moralen behövde mötapolitiken”skrevhan.Ävenomdetaldrigblevenfullamnestitillkomen tillfällig lag som återupprättade asylrätten.295 Påskuppropet varframgångsriktavtreskäl,menadehan:detsattemigrationsfrågornapå kartan, det blev en viss förändring och en del fick stanna,migrationsfrågornafickuppmärksamhetinomkyrkorna.296

Vänsterpartiets Ulla Hoffman betecknar inte det politiskaresultatetsomframgångsrikt.Dennyainstansordningenlösteintedenproblematik som fannspådet sätt som partiet väntade sig; bakomtillämpningenfannsenpolitiskstyrningiMigrationsverketskontakter 295Molin2006.296IntervjumedLennartMolin,10.6.2019.

101

meddepartementet,menarhon.Däremotvardetenframgång,trotsallt,attsjuavtiobarnfamiljerfickstanna.HoffmanmenarävenattdetvarenframgångförSvenskakyrkandåKGHammarsåtydligtstodförett samhällsengagemang, något som Svenska kyrkan inte hade hafttidigare. Det stämde med versraden i kampsången Arbetets söner:”Människovärdetvifordratillbaka”.297

KG Hammar anser att Påskuppropet genom Miljöpartietsuthållighet i att driva frågan blev en halv seger, då det också hadekunnatbliheltutanresultat.Detekumeniskaansvarstagandetskeddeute i de olika församlingarna vilket var något nytt.298 Biskopsmötetkonstaterade att Påskuppropet också gjort SKR synligt förallmänheten.299

Sven-Bernhard Fast pekar på två områden där Påskuppropethade effekt. Främst gjorde det skillnad för många människor somgenomuppropet ochdesspolitiskakonsekvenser fick ett bättre liv.Mendethadeocksåeffektpåendelpolitikersomdåbörjadereflekteraytterligareöverflyktingmottagandeochasylprocesser.300

Påskuppropet kom också att bygga uppgemenskapenmellankyrkornainomSKR.Dethörtilluppropetssekundäraeffekter.Särskiltfördeorientalisktkristnavardetavstortvärdeattrådetbryddesigomdemochderasverklighet.Detvarenbieffekttilldetgemensammaarbete kyrkorna bedrev i asylfrågorna.301 Det var också en läkandeprocess att kyrkorna efter debatterna om jungfrufödelsen ochEcceHomo, vilka varit splittrande, kunde enas i gemensamtansvarstagande. En lärdom skulle enligt KG Hammar vara attekumeniken inte ska syfta till likadana formuleringar i dogmatiska

297DeförändringarsomSvenskakyrkangenomgåtthargjortattUllaHoffmanåterverkarinomkyrkan.IntervjumedUllaHoffman20.5.2019.298IntervjumedKGHammar17.6.2019.299BMprotokoll§4117.5.2005,A1:2,BMA2,SvKAU300IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.301IntervjumedSven-BernhardFast,28.3.2019.

102

frågor.Iställetskakyrkornaageragemensamtidetpastoralaochidetpolitiskalandskapetsamthittagemensammavägarietisk-moraliskafrågor.302Detärsåledesendirektanknytningtilldenekumeniskalinjesomframföralltbetonarsamverkan:LifeandWork.303

BådeförkyrkornaochVänsternochMiljöpartietvardetocksåen stor framgång att en politik med en asylhandläggning somuppfattades som inhuman och rättsosäker de facto fick ettunderkännande.Genomdenförnyadeprövningenfickenstorgruppmänniskor ett nytt utfall. Den socialdemokratiska, av moderaternastöddapolitiken,hadeintefulltstöd.Däremotfattadesbeslutenomenny instans- och processordning i huvudsaklig enighet mellanpartierna.Dennaskulleinnebäraensäkrareordning.

Menävendennaordningochdenfortsattaflyktingpolitikenharifrågasattssedandess,blandannatavkyrkornaochSKR.Detgällerfrämst de tillfälliga inskränkningar som beslutades 2016 efter detstora antalet asylsökande under 2015. Men det gäller även den såkallade gymnasielagen som gavmöjlighet till uppehållstillstånd förstudier på gymnasienivå för vissa ungdomar som redan fåttavslagsbeslut. Denna lag drev Miljöpartiet fram 2017 i sittregeringssamarbetemed Socialdemokraternamed stöd i riksdagenfrånVänsterpartietochCenterpartiet.304

Kyrkorna hade under det begynnande 2000-talet stått emotvarandranärdet gällde fråganomantropologin, omdenmänskligasexualiteten och homosexualiteten. Svenska kyrkan var på väg attförändrasinsynpåäktenskapochsamkönadeparochförslagfanns2005 i kyrkomötet om en välsignelseakt. Flera andra kyrkor hade 302IntervjumedKGHammar17.6.2019.303DetärocksådenekumeniskalinjesomdeflestaärkebiskopariSvenskakyrkanverkateftersedanNathanSöderblomsärkebiskopstid,seK.Hansson2015.304 Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU19. Öppet brev tillstatsminister Stefan Löfven, www.skr.org/oppet-brev-till-lofven-hall-fast-vid-permanenta-uppehallstillstand/,läst19.9.2019.

103

2004överlämnatenboktillkyrkomötettillförsvarföräktenskapetisamverkan med muslimska organisationer.305 Kyrkorna visadesåledes upp sin splittring. För många som hävdade de mänskligarättigheterna och att dessa också omfattade människors kärlekslivframstod flera kyrkor som inadekvata och som bakåtsträvare.MenPåskuppropet visade att kyrkorna kunde enas och företräda enhumanistiskhållningsommångakundedela.Dettakundebidratillattmänniskorfickenmerpositivinställningtilldereligiösasamfunden.

GenomuppropetlyckadesSKRmedverkatillattettstortantalpersonerfickstannaiSverige.Detförändradelivetförrelativtmångamänniskor,liteflerändesomboriSträngnässtad,minhemstad.ÄvenomSKRintenåddemålet–enallmänamnesti–betyddedetoerhörtmycketfördemsomgenomprövningenfickmöjlighetattstanna.Detskainteunderskattas.

Och sedan SKR slutade inte att engagera sig i flyktingfrågorna sedanPåskuppropet hade avslutats. Rådet antog vid sitt årsmöte 2007dokumentetDettavillvisomutifrånkristenutgångspunktlyfteframprinciper för mötet med flyktingen.306 Det var en direkt följd avPåskuppropet.307Premisservardebibliskaskrifternasuppmaningattvälkomnaflyktingen,Jesuegenflyktingperiodsombarn,Jesusynpådefattigaochpådemsomsaknademaktochdediskriminerade.Detta

305K.Hansson2019s.251.306Dettavillvi!Kyrkornaochmigrationsfrågorna2007.Dokumentetutgavs2017 ienrevideradversionDettavill vi:Kyrkornaochmigrationsfrågorna2017.Idennabetonadeskvinnorsochbarnssärskildaskyddsbehovsamtattingenskullebehövahamnautannödbistånd.Kyrkornatoggemensamtpåsigettansvar,vilketdemåsteståkvarvid,menarLennartMolin,IntervjumedLennartMolin,10.6.2019.307Hellqvist&Sandberg2017s.21.

104

gjordeattdetvarsjälvklart förkyrkornaattmötaflyktingarochattstödjadempåolikavis.Menuppdragetvarvidare:dethandladeocksåomattprotesteramotorättvisorochattarbetaförettbättresamhälle.Rådetpresenteradedeetiskaprincipersomvarcentralaiettsådantuppdrag.308

Utgångspunkten var att alla människor var skapade till Gudsavbildochhaderätttillettlivivärdighet.Människorsrädslaochbehovavskyddskulletaspåstörreallvar.Ingenskulleåtersändastillländerdär de riskerade tortyr eller någon annan förnedrande behandlingeller bestraffning. Grundläggande rättigheter borde gälla för allamänniskor;ävendesomvistadesiSverigeutanlegalstatusskullegessamma rätt till sjukvård som andra. Rådet vände sig mot attutvisningarägderummedenindirektuppmaningtilldenasylsökandeattintegeoffentlighetåtsinreligiösaellerpolitiskaövertygelseellersexuellaläggningvidåterkomsten.

Barnens situation borde uppmärksammas särskilt och derasegnaasylskältaspåallvar.Allabarnutanuppehållstillståndskullefårätt till skolgång och barn som vistats länge i Sverige skulle gesuppehållstillstånd. Familjer hade rätt att leva tillsammans ochansökanomfamiljeåterföreningbordebehandlassnabbtochpositivt.Rådetbetonadeallasamhällsaktörersansvarförattmotverkarasismoch diskriminering och att integration handlade om en ömsesidigprocess, inte om assimilering.309 Kraven var alltså omfattande frånkyrkornassida.

Engagemanget fortsatte inte bara inom SKR utan även inomsamfunden,såsomiSvenskakyrkan.Vidkyrkomötet2008antogsenmotionomattkyrkostyrelsentillsammansmedandraorganisationerskulleintensifieraarbetetförattflyktingarfrånkrigsdrabbadeländersamt länder varssäkerhetbedömdessomosäker, skulle få stanna iSverige. Kyrkomötets ekumenikutskott redogjorde ingående för 308Dettavillvi!Kyrkornaochmigrationsfrågorna2007s.1f.309Dettavillvi!Kyrkornaochmigrationsfrågorna2007s.3ff.

105

Svenska kyrkans olika samarbeten i flyktingfrågan och olika lokalaengagemang för asylsökande. Påskuppropet hade enligt utskottetpåverkat förändringar i lagstiftningen med sin inriktning mot enhumanareflyktingpolitik.Utskottetkonstateradeocksåattdetfannsen allt hårdare bedömning av asylärenden genom Migrations-överdomstolens praxis. Utskottet markerade också det otillfreds-ställandeiattasylsökandenintefickbifallpåsinansökan,trotsattdetavsäkerhetsskälvaromöjligtattverkställautvisningar,tillexempeltillAfghanistanellerIrak.310

Svenskakyrkanskyrkomötekomunderistortsettvarjeårattbehandlamotioner om flyktingarbete, dels sådana som stödde denfördalinjen,delssådanasommotsattesigengenerösflyktingpolitik.311Detärintemöjligtattutförligtgåigenomdeolikaställningstagandensomkyrkomötetgjorde.Detkandockkonstaterasattflyktingfrågornafortsatteattengageraföreträdareförfleraavnomineringsgrupperna

310 KM 2008, Motion 2008:6 av Anki Erdman, Ekumenikutskottetsbetänkande2008:1.311KM2009,Motionerna2009:61och2009:67avBjörnSöder(SD)respektiveMargaretaSandstedt(SD)somvarnadeförkriminellaasylsökande;KM2011,Motion2011:9avMargaretaViklund(KR)omförföljdakristnaochgömdaflyktingar;KM2012,Motion2012:12avIdaNetzel(MPSK)m.fl.samt2012:15omutvisadeflyktingaravAnkiErdman(ViSK);KM2013Motion2013:66avClaes Björndahl (ÖKA) om inventering av församlingarnas arbete förpapperslösa; KM 2014 Motion 2014:27 om ekonomiskt bistånd tillförsamlingarnas flyktingarbete av Dag Sandahl (FK); KM 2015 Motion2015:18 om en öppen och generös flyktingpolitik i alla EU-länder av OlleBurell(S)m.fl.;KyrkostyrelsensskrivelseKsSkr2015:1omextramedeltillflyktingarbete, Motion 2015:22 om ökat stöd till församlingar medasylsökandeavOlleBurell(S)ochBirgittaHalvarsson(S),Motion2015:89omekonomiskafrågorrörandeflyktingarbetetavDagSandahl(FK);KM2016Motion2016:20omkristnasasylavKjellPettersson(FK)ochBertilMurray(FK),Motion2016:31omomsorgomkristnaasylsökandeavAronEmilsson(SD) och Helena Elmqvist (SD),Motion 2016:32 om ändrad inriktning avsynenpåflyktingpolitikenavAronEmilsson(SD);KM2017Motion2017:112omattundertecknaKatarinauppropetavAnkiErdman(ViSK)m.fl.

106

i kyrkomötet: Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, ÖppenKyrka, Vänstern i Svenska kyrkan, Kristdemokrater för en Levandekyrka, Miljöpartister i Svenska kyrkan. Däremot tog PartipolitisktobundnaiSvenskakyrkan,Moderaterna,senareBorgerligtAlternativ,FriaLiberaleriSvenskakyrkanochCenterningainitiativifrågan.Detär oklart varför de nomineringsgrupper vars partier starkt drevasylfrågorna under Påskuppropet inte varit aktiva i kyrkomötet idessafrågor.DetärintehellerklartvarförPartipolitisktobundnavaritpassivaidennafråga.

Inom Svenska kyrkan startade hösten 2005 ett nyhetsbrev,utgivet från Kyrkokansliet i Uppsala,med information om flykting-frågor.Detstärkte flyktingarbetet inomSvenskakyrkanochriktadesigdirekttilldemsomarbetademedfrågornaochtillstiften.312

SKR återkom 2009 med en beskrivning av bristerna i asyl-systemet.Medstödavgenomgångavettåttiotalfalllistadesdestörstabristerna: bedömningen av situationen i olika länder höll intetillräckligkvalitet;desomflytturskillningslöstvåldficksällanskydd;det fanns bristande förståelse för religion som asylskäl; det fannsbristande kompetens i värdering av utsagor; obalansen i tvåparts-systemet (den asylsökandes sämre ställning) samt bristandehumanitärahänsyn.313Manifestationerordnadesavlokalakristnarådpåenmängdplatserilandetförattuppmärksammarapporten,påsinahåll i samverkan med andra organisationer som Röda korset ochAmnesty.314

MedanledningavsituationeniIrakskrevSKR2010ettöppetbrev till utrikesminister Carl Bildt (f. 1949), migrationsministernTobiasBillström(f.1973)ochMigrationsverketsgeneraldirektörDan

312NyhetsbrevflyktingochasylfrågorinomSvenskakyrkan2005–2006,KS2006/0101,KSA,SvKAU.313A.Gustavsson2009.314KyT462009.

107

Eliasson(f.1961)ochhävdadeattstarkarehänsynbehövdetastilldereligiösaminoriteternaochderassituation.315

Inom den Romersk-katolska kyrkan tog påvarna JohannesPaulus II, Benedikt XVI och Franciskus upp flyktingfrågan i sinarespektive budskap på världsböndagen för migranter, påvärldsfredsdagen och vid besök på ön Lampedusa, dit mångabåtflyktingar frånAfrika tagitsin tillflykt.Det fanns ett brådskandebehovavennysolidaritetochdetfannsenriskattderikaländernafastnadeiettomättligtbegärattsamladetillgängligaresursernahossigsjälva.Jordensresurservaruniversella.Detfannsenglobaliseradlikgiltighetochdetbehövdesenstrategimedfyrahandlingarföratterbjudaasylsökandedenfreddesökte:attvälkomna,attskydda,attstödjaochattintegrera.316

Påvarnataladesåledesomenetiksomgrundadesidenkatolskasocialläran. Även den ekumeniska patriarken i KonstantinopelBartholomeusIbetonadeattfrämlingenskullevaravälkommenochatt kyrkan skulle uppmuntra allt som ledde till fred, rättvisa ochömsesidigkärlekmellanfolk.317

Vid sidan av uttalanden och kontakter med regering ochpolitiker publicerades 2010 en antologi med teologiska texter ommigration,mångfaldochmänniskovärde.Denkansessomettsättattintebaratalaomhårdafaktaiantalbeviljadeasylansökningarutanattsättainfrågornaiettstörreetisktsammanhang.318

Under2015kommerän160000asylsökandetillSverige.Detmedförde att gränskontroller upprättades och att en tillfälliglagstiftning infördes som innebar att endast tillfälliga 315www.skr.org/fem-ar-efter-paskuppropet-sveriges-kristna-rad-vadjar-for-irakiska-flyktingar-i-sverige/läst11.5.2019.316www.katolskakyrkan.se/katolska-kyrkan-i-sverige/maenniskan-aer-kyrkans-foersta-vaeg/flyktingar?highlight=flyktingarläst4.3.2019.317 His All-Holiness Ecumenical Patriarch Bartholomew: The Patriarch ofSolidarity2016.318Hellqvist2010.

108

uppehållstillstånd beviljades samt att möjligheten tilluppehållstillståndförsärskiltömmandeskältogsbort.319PresidietochstyrelseniSKRtogflerainitiativförattvidmakthålladetsområdetsågsom en human flyktingpolitik, bland annat genom brev tillstatsministern att bibehålla permanenta uppehållstillstånd samtgenomolikadebattartiklarrörandekonvertiterstro.320Frånromersk-katolskt håll uttalade sig Caritas i Norden 2016 om sin oro förflyktingarnasmänskliga rättigheteroch föreslogblandannat att etthumanitärtvisumskulleinföras.321

Iseptember2019skrevpresidietiSKRtillsamtligapartiledareför att påminnaomasylrätten infördiskussionerom förändringar iasyllagstiftningen.322 Detta brev orsakade en debatt i Aftonbladetmellan Sverigedemokraternaspartiledare JimmieÅkesson (f. 1979)och ärkebiskop Antje Jackelén (f. 1955) där Åkesson hävdade attSvenska kyrkan inte skulle lägga sig i flyktingfrågan. Kyrkan hadeblivitenvänsterliberalopinionsbildare.323Jackelénmenadeattkyrkanskulle få fortsätta att vara kyrka och möta människor utan enpåtvingadpolitiskagenda.324

SKR:s presidium hävdade att de konventioner som Sverigeundertecknatmåstevarastyrandeochnågratakkundedärmedinteanges förasylmottagningen,dåvarjeärendeskulleprövas försig.325

319 Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att fåuppehållstillståndiSverige.320 Arborelius et al. 2015, brev från generalsekreterare Karin Wiborn tstatsminister Stefan Löfven om att bevara permanenta uppehållstillstånd22.10.2015,www.skr.org/wp-content/uploads/2015/10/20151022-brev-statsmininstern-tut.pdf,Arboreliusetal.2017,Adamsetal.2018.321www.katolskakyrkan.se/media/1988/caritas-norden-flyktingar.pdfläst5.3.2019.322www.skr.org/kyrkoledare-i-oppet-brev-till-landets-partiledare-varna-manniskovardet/läst17.9.2019.323Åkesson&Emilsson2019.324Jackelén2019.325Arboreliusetal.2019.

109

UnderPåskuppropethadeSverigedemokraternakritiseratuppropetsomdebetraktadesomolyckligt.Partietintar2019sammahållningiförhållandetillkyrkornasengagemangisamhällsfrågor.Detärfrågorsomkyrkornainteskaläggasigi.

DeninriktningpåflyktingpolitikensomSKRståttförunderlångtidharsåledesföljtsuppiytterligareuttalanden.Sammanfattningsvishandlardessaomattstärkadenasylsökandesställning,attkvinnorsoch barns särskilda behov ska tillgodoses, att humanitära skäl skatillgodoses,attfamiljeåterföreningskaskesnabbt,attkonvertiterstroskabeaktasochattpermanentauppehållstillståndskabehållas.Rådetharkonsistenthävdatdetsommansettsomgrunderienhumanitärflyktingpolitik.

SamfundeninomSverigesKristnaRådsersamfällt,mednågotolikautgångspunkter,attdeharenuppgiftattverkautåtsamhället,ävenidesspolitiskafält.DevaldeiPåskuppropetattintelägganågraförslag om hur de krav de framställde skulle tillgodoses. Det varpartiernasuppgiftattlösasådanafrågorutifråndevärderingarsomgenomsyradeuppropet.Kyrkorna fick inteheller kritik i nämnvärdomfattningförattdedrevvärderingsfrågorochfrågoromhumanitetochmänniskovärde.ÄvenomModeraternaochSocialdemokraternavaroenseisakmeduppropetharjagintefunnitbeläggförattdeskullehävdatattdetvarfrågorsomkyrkornainteskulleläggasigi,ävenomMorganJohanssonsutspelhadeensådankaraktär.

Den modell som därmed skapades menar jag är den endahållbaraförinitiativpådetpolitiskaområdet.Enskildaförsamlingarochförsamlingsmedlemmarkanavolikaskäldrivaenskildaärenden,inom flyktingpolitiken och i andra sammanhang, men för att få enpåverkaniettstörresammanhangbehöverprinciperlyftasframsomkanvaravägledandeförettpolitisktarbete.

Detäriettsådantövergripandearbetesomjagserkyrkornasmöjlighet att påverka politiska skeenden, nämligen att lyfta framprincipiella, etiska och moraliska frågeställningar och kontrastera

110

demmotolikaförhållanden.Påsåsättbehållerkyrkornasinfrihetfråndirekt inblandning i politiska partier. Kyrkorna ska ju kunna varareligiöshemvistförpersonermedvittskildpolitiskuppfattning.Detinnebärdockinteattdeärbegränsadetillattdrivaokontroversiellafrågor. Ibland kommer medlemmar i kyrkor, som har en bredförankringisamhället,attstötasigpåkyrkornasställningstaganden,även om dessa utgår från viktiga och centrala principer utifrån enteologiskgrundhållning.

Sammanfattning och reflektioner Flyktingfrågan var vid tiden för Påskuppropet aktuell i samhälls-debatten.Frånetttidigarestortinflödeavflyktingarisambandmedupplösningen av det forna Jugoslavien hade antalet asylsökandeminskat,menvaribörjanav2000-taletåterökande.Tilldettakomdemedialtuppmärksammadeavvisningarnaavbarnmeduppgivenhets-syndromochnågraandra fall somfickstortmedieutrymme.VidareframstodhanteringeninomInvandrarverketochUtlänningsnämndenintelängresomhumanochrättssäker;barnkonventionensregleromatt sätta barnets intresse i främsta rummet följdes inte. På denpolitiskaarenanfannsettstortutrymmeattdrivafråganomflykting-mottagandetvarhumantochrättssäkert.

Redan 1999 hade en utredning föreslagit en övergång till ettdomstolsliknandeförfarande.ITysklandskeddeprövningenavasyl-ansökningar i domstol. Den politiska oppositionen, som var för ensådan övergång, menade att regeringen sinkade frågan. Det fannsalltsåurpolitisksynpunkt ett utmärkt tillfälleatt fåupp fråganomflyktingmottagandetpådagordningenochattvisapådenkonfliktsomfannsmellandepartier somansåg attdemer änandrastod för enhumanflyktingpolitik.

111

Skiljelinjernaidennafrågagickintesåsomdebrukadeisvenskpolitikmellanregeringsmaktochopposition.Densocialdemokratiskaregeringen behövde för att få igenom sin budget stöd både frånMiljöpartietochVänsterpartiet.Partiernahadeettsådantsamarbeteenligt det så kallade 121-punkts-program de antagit införmandat-perioden. I denna fråga stod partierna dock på olika sidor. Denborgerliga oppositionen hade samlat sig i Allians för Sverige, sombildatsiaugusti2004.Syftetvarattiriksdagsvalet2006kunnabildaenborgerligregering.

I Alliansen stodModeraterna ensamma i frågan om flykting-politiken. Moderaterna var inte beredda till särskilda politiskaåtgärder föratt lösanågraavde frågorsomkontinuerligtväcktesåstor uppmärksamhet. Hos Socialdemokraterna och Moderaternafanns även en ängslan att en förändring av asylpolitiken, om äntillfällig, skullegynna främlingsfientligakrafter.Pådenandrasidan,hos Vänstern, Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna ochMiljöpartiet fanns en upprördhet över asylpolitikens avigsidor ochdess brist på humanitet som pressen rapporterade om i storomfattning.Dehadeettmoralisktargumentmotdenfördapolitiken.

Detfannssåledesenpolitiskkonfliktsomhadefåttstormedialuppmärksamhet. Den politiska konflikten underströks genomPåskuppropet.ÄvenomKGHammarsjulbrevtillregeringenintevartänkt att vara ett startskott för en namninsamling, fångade SKR:spresidium inmöjligheten tillattmarkera sin egenoch sinakyrkorshållning.MångaavkyrkornainomSKRvarsjälvainvandrarkyrkorochmånga medlemmar hade av olika skäl lämnat sina hemländer.Samtidigtlågdet inomalladeolikakyrkofamiljernassjälvförståelseatt kunna verka politiskt, om än inte partipolitiskt. Att kyrkornaenbart skulle ägna sig åt förkunnelse utan att delta i densamhällspolitiska debatten vore att svika evangeliets budskap. Dehade visserligen olika traditioner och bakgrunder i sittsamhällspolitiskaengagemang,mendetfannsintenågotidettasom

112

hindradedemattageratillsammans.Uppropetgavdemetttillfälleattsamverkamedvarandrapåettsättsomde intehadegjort tidigare.Bieffektenvarocksåavstorbetydelseförderassynpåekumenikenochdessmöjligheter.

Påskuppropetsomsådant formulerade intehurdesskravom”amnesti” skulle genomföras. Denmoraliska frågan stod i centrumliksom barnen. Det handlade om rättssamhället, humanism ochbarnetsbästa.Hurdettaskulleomsättas i lagbestämmelservar intekyrkornas uppgift. Uppropet fick ett starkt medialt stöd. Sekuläraaktörerochmedieruppmanademänniskorattundertecknauppropet.Detblev ett starkt gensvar, observeratavAndersArborelius i hansreflektionomsjälvbildenavSverigesomettöppet,välkomnandeland.

Vänsterpartiet,Miljöpartiet,Kristdemokraterna,FolkpartietochCenterpartietverkadeförennollställningavärendebalansernainföratt en ny instansordning skulle träda i kraft. I en riksdagsmotionföreslogdeimaj2005attdesomfåttavslagskullefåmöjlighettillennyprövning.PolitisktskickligtpresenteradesmotionendagenefterattPåskuppropet hade överlämnats till invandrarminister BarbroHolmberg. Hon valde att betrakta uppropet som ett stöd förregeringenspolitik.Detkanstarktifrågasättasomhennesvalgagnadehennessakattmotverkauppropetskrav.Hennesbrukavordenochsättattgedemförändradinnebördmedfördestarkareaktionerintebaramotdenpolitikhonfördeutanocksåmothennepersonligen.

På den politiska spelplanen försökte socialdemokraterna fåigenomsinbudget för2006medstödavVänsternochMiljöpartiet.Miljöpartiet, vars röster var nödvändiga för att få budgeten genomriksdagen,tvingadeSocialdemokraternaattgåmedpåentillfälliglagsomskullegenyprövningåtasylsökandeochattdeflestabarnfamiljerskulle få stanna. Den strikta politik som Socialdemokraterna ochModeraternastodbakomförlorade.Sedanasylsökandeprövatsenligtdentillfälligalagenochdennyainstans-ochhandläggningsordningen

113

kommit på plats var den politiska stridsfrågan avklarad. Den vardärmedingetsomAlliansförSverigedrevivalet2006.

KyrkornasattegenomSKR igång en rörelse som ledde tillattbeslutetomförnyadasylprövningkundeske.Detfolkligastödetvarbetydligt; det var personligt undertecknade listorbåde från kyrkorochmoskéersomöverlämnades.Ävenomintealladeladeuppropetssyn tog det knappast skada av den debattartikel somsocialförsäkringsministerMorganJohanssonskrevdärhanriktadesigmot kyrkornas ochmoskéernas trosutsagor och dogmer. Uppropethänvisadenämligen inte till bibliskautsagorutan till rättsprinciperochhumanitet.Johanssonsutspelfårsessomettsocialdemokratisktkomprometterande,avsettattminskastödetförkyrkornasupprop.

SKR:s val att intedelta i denpolitiskautformningenavPåsk-uppropetskravgjordeattuppropetkundeståkvarvidsinmoraliskaoch rättsliga hållning utan att belastas av att försvara den exaktalagutformningen. Rådet drabbades inte heller av det politiskahantverketattsysammankompromisserutankundehävdasinsynutifrån vad de menade vara barnets bästa och humanism i etträttssamhälle. Det gav uppropet en egen ställning som aktör ochopinionsbildare. Att partierna därefter gjorde politiska förslag avuppropetvarjuprecisvaduppropetsyftadetill.

IdenintervjujaggjordemedbiskopAndersArboreliusnoterardenne att regeringsföreträdare ofta lyssnar till kyrkornasresonemang,tackarförengagemangetmenisakintegörförändringaripolitiken.326Kyrkornavälkomnassomaktörermenderasinflytandeärintesärskiltstort.Detkanisakvarariktigtmensamtidigtsåmåste,somjagförstårdet,kyrkornautifrånsinsjälvförståelseintevillkorasitt samhällsengagemang efter om det får genomslag. GeorgAndersson och Gustav Fridolin har båda betonat vikten av röster

326IntervjumedAndersArborelius,27.5.2019.

114

utanförpolitikenmedradikalakravförattupprätthållaenhumanitärflyktingpolitik.

Hadedådentillfälligalagsommedgavnyprövningförmångaasylsökande kommit till stånd utan kyrkornas engagemang genomPåskuppropet?Medtankepåhurdepolitiskapartiernapåolikasättrefereradetilldenfolkligaopinionsomuppropetkanaliseradetrorjagknappastattdettahadeskett.Detvarmeddennaopinioniryggensompartierna,främstVänsternochMiljöpartiet,kundedrivafrågornaomenamnestisåkraftfullt.

Min slutsats är att Påskuppropet gav främstMiljöpartiet ochVänsterpartietettfolkligtunderstödförderaskravpåenöppnareochmer generös migrationspolitik. Kyrkorna visade att de inte tänktesläppa viktiga samhällsfrågor till politikerna utankunde bidra frånsinagrundläggandeprinciperochsinmänniskosyn.Uppropetsamladelokaltmänniskorfrånolikasamfundtillgemensamaktion,vilketfördeframekumenikenpådetlokalaplanet.FörkyrkornainomSKRvardetetttillfälleattsamlaskringenviktigfrågaochnågotläkasårsomhadeuppkommittidigareiteologiskadebatter.Detvarväsentligt.UppropetfördeocksåmedsigattettantalasylsökandefickstannaiSverige,ävenom resultatet var långt från den ”amnesti” uppropet förde fram.Förhoppningarna om att den nya instansordningen skulle innebäraavsevärda förändringar för de asylsökande och deras ställning hardockknappastinfriats.

Genom Påskuppropet fann SKR och medlemskyrkorna enmodell för ett politiskt ansvarstagandegenomattgemensamt läggafram principer och värderingar, utan att föreslå hur deras förslagskullerealiseras.FörkyrkornaochSKRärdetettsättattarbetainomdet politiska fältet som gör att de kan stå fria och föra fram sinprinciperochståndpunkterutanattförassammanmednågotavdepolitiskapartierna.

115

Appendix

116

Bilaga 1: KG Hammars julbrev

117

118

119

Bilaga 2: Påskuppropet

Sveriges Kristna Råds påskupprop VI SÖRJERöver att barns bästa inte ges prioritet vidbeslut omuppehållstillståndivårtlandVI VÄLKOMNARett domstolsförfarande som ger asylsökande ökadrättssäkerhetVI UPPMANARden svenska regeringen att inför ett nyttdomstolsförfarandege"amnesti"åtallademsomvägratsasylivårtlandVIKRÄVERatträttentillasylåterupprättasochutvidgaspåettsättsomärvärdigtetthumanträttssamhälleStyrelsenförSverigesKristnaRådBiskop Dositej Motika, Serbisk-ortodoxa kyrkan, ordförandeBiskop Anders Arborelius, Stockholms katolska stift, viceordförandeÄrkebiskop KG Hammar, Svenska kyrkan, vice ordförandeMissionsföreståndareGöranZettergren,SvenskaMissionskyrkan,viceordförande

120

Källor och litteratur

Otryckta källor

Arkiv

StockholmArbetarrörelsensarkivochbibliotek ARABVänsterpartietsarkiv VPARiksarkivet RAMiljöpartietsarkiv MPASverigesKristnaRåd SKRSverigesKristnaRådsArkiv SKRAUppsalaSvenskakyrkansarkivUppsala SvKAUBiskopsmötetsarkiv1902–1999 BMABiskopsmötetsarkiv2000–2018 BMA2Kyrkostyrelsensarkiv KSA

121

Intervjuer IntervjumedbiskopenSvenBernhardFast28.3.2019.Intervjumedf.riksdagsledamotenUllaHoffman20.5.2019.IntervjumedbiskopenAndersKardinalArborelius27.5.2019.Intervjumedf.direktornLennartMolin10.6.2019.Intervjumedf.ärkebiskopenKGHammar17.6.2019.Intervjumedf.språkröretförMiljöpartietGustavFridolin4.11.2019.

Offentligt tryck SvenskförfattningssamlingStatensoffentligautredningarRiksdagensprotokollRegeringspropositionerRiksdagsmotionerUtskottsbetänkanden,SocialförsäkringsutskottetKyrkomötetsprotokollochhandlingar

Periodica AftonbladetDagensNyheterExpressenGöteborgs-PostenKatolsktMagasinKyrkansTidningLäkartidningenSvenskaDagbladetSvenskKyrkotidningSändaren

122

Tryckta källor och litteratur

Abrams,Lynn2016 OralHistoryTheory,London.Adams,Clive,etal.2018 Migrationsverket måste respektera konvertitens tro,

DagensNyheter,15.12.2018.Ahlmark,Per2002 Vilka värden bär upp ärkebiskop Hammar? Dagens

Nyheter,21.1.2002.Ahmadi,Nader&MarieHessle2007 Epideminharupphört,Läkartidningen,92007.Alcalá,Jesús1996 Fischerströmmåstebort,DagensNyheter,19.11.1996.Alcalá,Jesús,etal.1999 Svenskarättssystemetstårpåspel.Amnestyrapportom

FN-kritiken: Sverige förtiger upprepade brott motflyktingkonventioner,DagensNyheter,16.6.1999.

AlliansförSverige2006 Fler i arbete – mer att dela på. Valmanifest 2006.

Stockholm.Almer,Johanna&AnnikaBorg1998 Kyrkan skall vara en plats för öppenhet och dialog,

SvenskaDagbladet,10.21.1998.Andersson,Bengt-Erik1996 NitogShakerisliv,DagensNyheter,13.11.1996.

123

Andersson,Daniel1996 Hyckleri i Utlänningsnämnden, Svenska Dagbladet,

18.9.1996.Andersson,Kjell,etal.1994 Skärinteibiståndet,DagensNyheter,27.10.1994.Andersson,Nils-Arvid2005 Ministrar särskiltansvariga förapatiskabarn,Sändaren

2005:7.Andrén,Åke1999 Sverigeskyrkohistoria.3,Reformationstid,Stockholm.Angel,Sivert&ElisabethTveitoJohnsen2019 Preaching and political debate on refugees, Studia

Theologica-NordicJournalofTheology,73:1.Arborelius,Anders2005 Flyktingpolitiken - en akilleshäl, Katolsk Magasin, 1–2

2005.Arborelius,Anders,etal.2019 När människovärdet hotas reagerer vi, SD, Aftonbladet,

2.10.2019.Arborelius,Anders,etal.2017 Uppgörelsen inte nog – vi är oroade över asylpolitiken,

SvenskaDagbladet,29.11.2017.Arborelius,Anders,etal.2015 Hårdare praxis om migration riskerar vår

medmänsklighet,DagensNyheter,24.12.2015.Aschenbrenner,Jenny2005 Hallå, Barbro Holmberg! Förstår du inte vad vi säger?

DagensNyheter,20.5.2005.

124

Barnes,Jane&HelenWhitney1999 JohnPaul II& theFallofCommunism,Frontline,Boston,

MA.Bergkvist,Karl,etal.2004 Cynisk Bodström spelar på reaktionär opinion, Dagens

Nyheter,9.10.2004.Besier,Gerhard&FrancescaPiombo2007 TheHolySeeandHitler’sGermany,Basingstoke.Bexell,Oloph2003 Sveriges kyrkohistoria. 7, Folkväckelsens och

kyrkoförnyelsenstid,Stockholm.Bloomquist,KarenL.2014 Transforming Domination Then and Now, i Carl-Henric

Grenholm& Göran Gunner (red.) Lutheran Identity andPoliticalTheology,Eugene,OR.

Bochner,ArthurP.&CarolynEllis2016 Evocative autoethnography: Writing Lives and Telling

Stories,NewYork,NY.Bodegård,Göran2004 Asylsökande flyktingbarn utvecklar livshotande

funktionsbortfall,Läkartidningen,2004:19.Boström,Hasse1998 FårKristusframställashursomhelst?SvenskaDagbladet,

13.9.1998.Brodd,Birgitta2017 ÄrkebiskopErlingEidemunderkyrkostridochvärldskrig:

en studie i förhållningssättet till Tyskland under andravärldskriget med beaktande av de svensk-engelska

125

kyrkorelationerna 1933–1945 belyst genom treutrikesdepartement,Uppsala.

Brodén,Anita2005 Nu behövs ett folkligt uppror för flyktingbarnen,

Sändaren,2005:4.Brohed,Ingmar2005 Sveriges kyrkohistoria. 8, Religionsfrihetens och

ekumenikenstid,Stockholm.Brors,Henrik2005a Fikonlövdöljeramnesti,DagensNyheter,26.10.2005.2005b Regeringen har tvingats till reträtt, Dagens Nyheter,

16.9.2005.2005c Räkna med rödgrön enighet till slut, Dagens Nyheter,

14.9.2005.Cavling,Viggo2003 Småttroadavuppståndelsen,DagensNyheter,16.2.2003.Chetail,Vincent2019 InternationalMigrationLaw,Oxford.Cryssavgis,John2007 Ecumenical Patriarch Bartholomew: insights into an

Orthodox Christian worldview, International Journal ofEnvironmentalStudies,64:1.

Dettavillvi!Kyrkornaochmigrationsfrågorna,2007 Sundbyberg.Dettavillvi-Kyrkornaochmigrationsfrågorna,2017 Bromma.

126

Donner,Jörn&JohnVikström2002 Att leva är att dö: ett samtal om tillvarons mening,

Stockholm.Eidem,Rolf&CarlHamilton1975 Oekonimskekumenik,DagensNyheter,13.11.1975.Ekblad,Solveig&MagneRaundalen2005 Asylsökandebarn…myndigheterväntarochkräver”fakta

påbordet”,Läkartidningen,2005:28–29.Ekdal,Niklas2005 Spanska flugan surrar i Europa, Dagens Nyheter,

17.5.2005.Eriksson,LenaHäll1996 Jagskullehaförloratjobbet,DagensNyheter,16.11.1996.FaithfulCitizenship:ACatholicCalltoPoliticalResponsibility,2003WashingtonDC.Fischerström,Johan1996 Ingen hårdnande flyktingpolitik och rättstillämpning,

SvenskaDagbladet,12.9.1996.Folcker,Lotta2002 Kyrkan ska blanda sig i politiken, Dagens Nyheter,

16.12.2002.Forsell,Johan2005 I dag skriver jag på påskuppropet, Svenska Dagbladet,

26.3.2005.Frykman,Jonas1988 Dansbaneeländet: ungdomen, populärkulturen och

opinionen,Stockholm.

127

Girmalm,Thomasetal.2018 Inomkyrkligsekularisering,Umeå.Grenholm,Carl-Henric1979 Ekumeniskau-veckansframväxtochmålsättning,iKjell-

ÅkeNordquist(red,)U-veckaiblåsväder,Stockholm.Grenholm,Carl-Henric&GöranGunner(red.)2014 LutheranIdentityandPoliticalTheology,Eugene,OR.Gustafsson,Anna&AndersHaraldsson2007 Få fick stanna trots asyllöfte, Svenska Dagbladet,

24.2.2007.Gustavsson,Agneta2009 Skilda världar: kyrkornas verklighetsbeskrivning av det

sombristeridetsvenskaasylsystemet,Stockholm.Gustavsson,Christer1996 Iranska konvertiter blir inte trodda, SvenskaDagbladet,

22.12.1996.Göransson,Mattias&OlaSandstig2019 Gellert Tamas lögner drabbar barnen, Dagens Nyheter,

2.10.2019.Hall,Christine2015 TheRomanianOrthodoxChurchandNationaftertheFall

ofCommunism, iErikBerggren&MariaEckerdal(red.)Ecclesiologicaetalia.StudiainhonoremSven-ErikBrodd,Skellefteå.

Halldorf,Joel2017 BiskopLewiPethrus:biografiöverett ledarskap.Religion

ochmångfaldidetsvenskafolkhemmet,Skellefteå.

128

Hammar,KG1997 SamtalomGud:herdabrev,Lund/Stockholm.1998 Kyrkanharmisslyckats,DagensNyheter,9.4.1998.2000 Eccehomo:eftertvåtusenår,Lund.2001 Kyrkan ska blanda sig i politiken, Dagens Nyheter,

5.12.2001.2004 Jagharintesanningen,Stockholm.Hammar,KG,etal.2000 Persson för tyst om fattigdomen, Dagens Nyheter,

13.6.2000.Hammar,KG,etal.1999 Så vänder vi unga mot dödsstraffet, Dagens Nyheter,

29.11.1999.Hammarberg,Thomas&BarbroHolmberg2000 BestInterestsoftheChild:ThePrincipleandtheProcess,

i Alfhild Petrén & James Himes (red.) Children’s rights:TurningPrinciplesintoPractice,Stockholm.

Hammargren,Bitte1996 Shakeris död måste bli en tankeställare, Svenska

Dagbladet,20.11.1996.Hansson,Bertil2005 Sverigesvikersinalöftentillbarninöd,Göteborgs-Posten,

22.9.2005.Hansson,Klas2014 Svenskakyrkansprimas.Ärkebiskopsämbetetiförändring

1914–1990,Uppsala.2015 Nathan Söderblom and his Successors: Swedish Arch-

bishops‘ International Footprints, Kirchliche Zeit-geschichte,2015:2.

129

2016 Kyrkanifält:Fältprästeridetsvenskaförsvaret,Skellefteå.2017a Democracy and the Church of Sweden. An Unresolved

Dilemma, Studia Theologica: Nordic Journal of Theology,2017:2.

2017b En pastoral kyrkogärning, i Leif Nordenstorm & TiitPädam (red.) Och hela folket sade Amen: perspektiv pågudstjänst och kyrka. Festskrift till ärkebiskop emeritusGunnarWeman,Skellefteå.

2019 Kyrkomöte ochpartipolitik.Politisk påverkanpå Svenskakyrkanskyrkomöte1930–2018,Skellefteå.

Hedvall,Barbro2004 Ettkristetförslag,DagensNyheter,16.12.2004.2005a Ettvälviljansfördärv,DagensNyheter,10.09.2005.2005b Nästansomspanjorerna,DagensNyheter,18.5.2005.Hellqvist,Kristina2010 Där främlingskapet bryts kan en ny värld börja: En

teologisk antologi om migration, mångfald ochmänniskovärde,Lund.

Hellqvist,Kristina&AndreasSandberg2017 Entidavmöten:Arbetetmedasylsökandeochnyanländai

Svenskakyrkansförsamlingar2015–2016,Uppsala.Hennel,Lena2002 Mp väljer tydlig opposition, Svenska Dagbladet,

24.11.2002.Henningsson,Jan1979 Ekumeniskau-veckansorganisation,iKjell-ÅkeNordquist

(red,)U-veckaiblåsväder,Stockholm.

130

HisAll-HolinessEcumenicalPatriarchBartholomew:ThePatriarchofSolidarity

2016 www.patriarchate.orgHolmberg,Barbro1984 Vårtrygghet:Vårasocialarättigheter.20uppl.,Stockholm.2005 Den som bedöms ha behov, ska få skydd, Svensk

Kyrkotidning,2005:4.Holmberg,Barbro,etal.2002 Bokenomdroger,Sundbyberg.Holmberg,Barbro&KerstinTanner1995 NationalPlanofAction forPreventionofAlcoholRelated

HarmandDrugAbuseinSweden,Stockholm.Hultcrantz,Elisabeth&Ann-LiisvonKnorring2012 Apatiska barn finns–och de har rätt till vård, Läkar-

tidningen,2012:43–44.Hurskainen,Heta2013 Ecumenical Social Ethics as the World Changed: Socio-

EthicalDiscussionintheEcumenicalDialoguebetweentheRussian Orthodox Church and the Evangelical LutheranChurchofFinland1970–2008,Helsinki.

Hyltén-Cavallius,Gunnar2019 Rännil blev till flod:Nätverket kring68-kyrkanoch Inter

NosiLund,Malmö.Jackelén,Antje2019 Låt kyrkan fortsätta vara kyrka, Åkesson, Aftonbladet,

30.9.2019.Jarlert,Anders2001 Sveriges kyrkohistoria. 6, Romantikens och liberalismens

tid,Stockholm.

131

Joelsson,Lars&KarinDahlin2005 Asylprocess grogrund för apati hos vissa barn, Läkar-

tidningen,2005:48.JohannesPaulus,II1991 Människans välfärd: Johannes Paulus II:s rundskrivelse

CentesimusannustillhundraårsminnetavRerumnovarum,Uppsala.

Johansson,BjörnAxel,etal.2006 Inget kliniskt stöd för påståendet att asylsökande barn

blivitneddrogade,Läkartidningen,2006:11.Johansson,Morgan2005 Dogmerfaraförvärlden,SvenskaDagbladet,20.4.2005.Jonson,Jonas2019 Missionärerna: En biografisk berättelse om Svenska

KyrkansMission1874–1974,Stockholm.Kalin,Yngve2006 Hammars kyrka har kollapsat, Svenska Dagbladet,

8.2.2006.Klum,Anita1996 Hårdnandeattitydtillasylsökandemedhumanitäraskäl,

SvenskaDagbladet,19.9.1996.KristenssonUggla,Bengt2010 GustafWingren:Människanochteologin,Stockholm.Kurtén,Tage2014 Luther,WittgensteinandPoliticalTheology,iCarl-Henric

Grenholm&GöranGunner (red.), Lutheran Identity andPoliticalTheology,Eugene,OR.

132

Kwitny,Jonathan1997 ManoftheCentury:TheLifeandTimesofPopeJohnPaulII,

London.Kyrkligprovokation,1998 SvenskaDagbladet,11.9.1998.KyrkornasutfrågningförbelysningavSverigesomhumanitärrättsstat

vadavserskyddssökande:rapportmedrekommendationer,1995 Stockholm.Lagercrantz,Agneta1999 På audiens hos den ofelbare, Svenska Dagbladet,

05.02.1999.Lenhammar,Harry2000 Sverigeskyrkohistoria.5,Individualismensochupplysning-

enstid,Stockholm.2003 Tryckpressarna i kyrkansochväckelsens tjänst, iOloph

BexellSverigeskyrkohistoria7.Folkväckelsensochkyrko-förnyelsenstid,Stockholm.

Linder,Lars2005 Humanitetibaklås.Dågörkyrkanäntligenuppror,Dagens

Nyheter,13.4.2005.Lindgren,Astrid,etal.1996 Läggnerutlänningsnämnden,DagensNyheter,25.9.1996.Lundgren,Bo2001 Slutasomärkebiskop,DagensNyheter,28.11.2001.Lundqvist,Sten2007 Anhopningenavapatiskabarn förblir ett svårförklarligt

fenomen,Läkartidningen,2007:16.

133

Lönnroth,Ami1998 ”Jag har inte sanningen–jag söker den”, Svenska

Dagbladet,17.10.1998.Magnusson,Lars2010 Sverigesekonomiskahistoria,Stockholm.Molin,Lennart2006 Påskuppropet: en moralisk röst i politiken, i Årsbok:

SverigesKristnaRåd,Stockholm.Montgomery,Ingun2002 Sverigeskyrkohistoria.4,Enhetskyrkanstid,Stockholm.Moren,Kristoffer2001 Moderatkyrkovalsupptakt:”Hammarpolitiserarkyrkan”.

DagensNyheter,24.8.2001.Motika,Dositej,etal.2000 Kd-ledarenohederlig,DagensNyheter,1.10.2000.Möller,Tommy2015 Svensk politisk historia: Strid och samverkan under

tvåhundraår,Lund.Nilsson,Gert2017 Socialetikochkristentro:Essäerochföredrag,Stockholm.Nordquist,Kjell-Åke(red.)1979 U-veckaiblåsväder,Älvsjö.Nylund,Bo1985 Kyrka för folket: latinamerikansk befrielseteologi,

Stockholm.Orwell,George1984 1984:Nittonåttiofyra,Höganäs.

134

Ottosson,Lisa2016 Utan given hemvist: barnperspektiv i den svenska asyl-

processen,Stockholm.Persenius,Ragnar1998 HurbekännerviKristus?SvenskaDagbladet,14.10.1998.Petersen,JørnHenrik2017 Lutherssocialetikogdetmodernesamfund,Odense.Petersen,Åsa2005 Varmt och kallt möts i flyktingdebatten, Aftonbladet,

25.4.2005.Petrén,Alfhild&JamesHimes(red,)2000 Children’s Rights: Turning Principles into Practice,

Stockholm.Phillips,Elizabeth2012 PoliticalTheology:AGuideforthePerplexed,London.Pleijel,Agneta2005 Låtdesjukabarnenstanna,DagensNyheter,4.1.2005.Quinlan,MaryKay2011 TheDynamicsofInterviewing, iDonaldA.Ritchie(red.)

TheOxfordHandbookofOralHistory,NewYork.Qviström,David2005a Riktigamnestihadevaritbättre,Kyrkanstidning,2005:46.2005b Välgrundad fruktan: Om asyl, amnesti och rätten till

trygghet,Örebro.Reinfeldt,Fredrik,etal.2005 Kunskapstesterochyrkesprovskageflerinvandrarejobb,

DagensNyheter,11.5.2005.

135

Rojas,Mauricio2005 Alliansens trovärdighet sänkt, Svenska Dagbladet,

15.9.2005.Ryman,Björn2004 Ärkebiskop Olof Sundbys sista initiativ: Liv och

fredkonferenseniUppsala1983,iKyrkohistoriskårsskrift104,Uppsala.

Sandesjö,Håkan1996 Kränkandepåståendenomutlänningsnämnden,Svenska

Dagbladet,3.10.1996.Sandstig,Ola2019 Ohördarop,Filter,23.9.2019.Santell,Fredrik2016 Svenska kyrkans diakonistyrelse: tillflöden och tillkomst,

organisationochverksamhetintill1938,Uppsala.Schmemann,Serge2009 AndenöverRyssland:denrysk-ortodoxakyrkanresersig

igen efter att ha tvingatsunder jorden i75 år,NationalGeographic,2009:4.

Schmiedel,Ulrich2019 Coalition–Creation–Church, Studia Theologica: Nordic

JournalofTheology,73:2.Selander,Johan1995 Felbildgesavasylsökande,SvenskaDagbladet,26.3.1995.SharingCatholicSocialTeaching:ChallengesandDirections:Reflections

oftheU.S.Catholicbishops,1998 WashingtonD.C.

136

Shekarabi,Ardalan2005 Flyktingamnesti ger det nya systemet en chans att

fungera,DagensNyheter,31.7.2005.Sidenbladh,Erik2005 Oenighet om flyktingamnesti, Svenska Dagbladet,

21.3.2005.SKTF2006 Verksamhetsberättelse.Årsredovisning,Stockholm.Snabbareasylprövning,2004 Riksrevisionsverket2004:24,Stockholm.Stenberg,Magnus2005 Verklighetentvingaross,Sändaren,2005:6.Stråth,Bo2012 Sverigeshistoria.1830–1920,Stockholm.Sundeen,Johan2017 68-kyrkan:svenskkristenvänstersmötenmedmarxismen

1965–1989,Stockholm.2019 Kalla kriget som ideologistrid. Konservativ och

marknadsliberal kritik av Svenska kyrkansinternationellaagerande1965–1989,iLennartSjöström(red.), Innan murarna föll. Svenska kyrkan under kallakriget,Skellefteå.

Svegfors,Mats1996 Ansvaret är alltid någon annans, Svenska Dagbladet,

27.11.1996.Svensson,Alf,etal.2000 Dagsattstoppahuliganerna,DagensNyheter,26.9.2000.

137

Svenungsson,Henrik1998 Ärkebiskopen kan inte bara vara en samtalsledare,

SvenskaDagbladet,29.10.1998.Söderblom,Nathan1914 HerdabreftillprästerskapetochförsamlingarnaiUppsala

ärkestift,Uppsala.Södling,Maria2010 Oredaiskapelsen:KvinnligtochmanligtiSvenskakyrkan

under1920-och1930-talen,Uppsala.Tamas,Gellert2009 Deapatiska:Ommakt,myterochmanipulation,Stockholm.2019a Förvrängdafaktaomdeapatiskabarnen,DagensNyheter,

1.10.2019.2019b Jaghartecknathelabildenomdeapatiskabarnen,Dagens

Nyheter,3.10.2019.2019c VarförtigerFilteromkopplingentillytterlighetshögern?

DagensNyheter,15.8.2019.Tegby,Lisa,etal.2005 Uttalande om den svenska flyktingpolitiken, Svensk

Kyrkotidning,2005:4.Thompson,Paul2000 TheVoiceofthePast:OralHistory,Oxford.Thomson,Alistair2011 Memory and Remembering in Oral History, iDonald A.

Ritchie(red.),TheOxfordHandbookofOralHistory,NewYork.

Thunberg,Anne-Marie1973 Rättvisankanintevänta,DagensNyheter,19.10.1973.

138

Thunberg,Karin2006 BaraKGigen,SvenskaDagbladet,6.9.2006.Tronêt,Sverker1998 Hammar leder sin hjord vilse, Svenska Dagbladet,

14.10.1998.Tuvelius,Dag2005 Upprorfördehotadebarnen,Kyrkanstidning,112005.Törnvall,Gustaf1940 Andligt och världsligt regemente hos Luther: studier i

Luthersvärlds-ochsamhällsbild,Lund.Utlänningslagstiftningeniettdomstolsperspektiv:betänkande,2004 Statensoffentligautredningar2004:74,Stockholm.Verkställighetvidoklaridentitetm.m.:betänkande,2003 Statensoffentligautredningar2003:25,Stockholm.Vinterhed,Kerstin2003 Bokstavstron förvandlar Bibelns berättelser till sagor,

DagensNyheter,9.2.2003.2005 Genom död till liv är påskuppropets budskap, Dagens

Nyheter,27.3.2005.Wallin,Maria2005 Vadharhänt,Barbro?Aftonbladet,13.4.2005.Weiderud,Peter2005 Påskuppropet är ingen alternativ politik, Broderskap,

2005:19.Werkelid,CarlOtto2005a Hurhittavägentillministernshjärta?SvenskaDagbladet,

22.5.2005.

139

2005b Vi hade alla behövt en stund för besinning, SvenskaDagbladet,10.4.2005.

Wieslander,Eliot2019 Misstänkliggör inte de apatiska barnen, Expressen,

28.9.2019.Wingren,Gustaf1958 Skapelsenochlagen,Lund.Wyller,Trygve2017 Gjestfrihetogrettferdighet,KirkeogKultur,2017:3.Yoder,JohnHoward1994 ThePoliticsofJesus:VicitAgnusNoster,Carlisle.Zettergen,Göran,etal.2005 Amnesti enkel och snabb åtgärd för dem som lever i

osäkerhet,DagensNyheter,5.8.2005.Zettergren,Göran,etal.2005 Ingen ska behöva vara livrädd i Sverige, Aftonbladet,

16.5.2005.Åkesson,Jimmie&AronEmilsson2019 Kyrkanskainteläggasigi flyktingpolitiken,Aftonbladet,

27.9.2019.Årsbok:Sverigeskristnaråd2006 Stockholm.Öhrnberg,Berith,etal.2001 Präster stöder Bo Lundgrens kritik mot KG Hammar:

”Ärkebiskopens budskap beklagligt”. Dagens Nyheter,1.12.2001.

Ökadrättssäkerhetiasylärenden:slutbetänkande,1999 Statensoffentligautredningar1999:16,Stockholm.

140

Personförteckning

AAhlmark,Per62 Alcalá,Jesús21,22 Aldebe,Amani79 Almer,Johanna64 Anbäcken,BoLennart47 Andersson,Daniel20 Andersson,Georg38,39,113 Andersson,Bengt-Erik21,38 Andersson,Axel56 Andersson,Johanna64 Arborelius,Anders11,40–43,67,74,79,98,112,113 Ashenbrenner,Jenny81 Augustinus50 Aurelius,Carl-Axel77Ayoub,Magda7 BBagge,Gösta56 Barth,Karl50 BartolomeusI60 BenediktXVI107 Bengtsson,Anders47 Bildt,Carl106

Bill,Per27,94 Billström,Tobias106 Björndahl,Claes105 Björns,Malin93 Blomberg,Leif22,24 Bonhoeffer,Dietrich50 Borg,Annika64 Britton,Sven61 Brodén,Anita39 Brors,Henrik87,95 Brus,Sven73,74,86,95 Burell,Olle105 CCarlsson,Birgitta95 Cavallin,Cæsarius39 Ceaușescu,Nicolae60 DDeminger,Sigfrid24 Domeij,Åsa95 EEidem,Erling53 Eliasson,Dan107

141

Elmqvist,Helena105 Elmsäter,Eva69 Emilsson,Aron105 Erdman,Anki105 Eriksson,Peter96,97 F&GFast,Sven-Bernhard11,41,43,46,47,73,80,101 Fischerström,Johan20,21,24 Forsell,Johan72,77 Franciskus107 Franck,Hans-Göran24 Fridolin,Gustav11,20,49,69,76,79,83,88,89,95,113 Gustavsson,Christer21 HHallonquist,Ralf71 Halvarsson,Birgitta105 Hammar,KG1,11,14,16,19,32–37,39–41,43,44,46–49,61–65,70,72,78–80,83,94,101 Hansson,Agne27Hansson,PerAlbin56 Hansson,Bertil96 Hansson,Klas12,64Hedlund,Anita71 Hedvall,Barbro37 Hessle,Marie30 Hitler,Adolf53

Hoffman,Ulla11,20,27,39,83,87,88,100,101 Holmberg,Barbro12,13,29–31,40,67,71–74,79–82,90,112 Hyltén-Cavallius,Gunnar7 Hägglund,Göran78 HällEriksson,Lena21 Högström,Tomas88 JJackelén,Antje108 Jacobsson,Ritva24 Jaksic,Misha44,92 Jansson,Karin93 Johansson,Morgan69,74–76,94,113Johnsen,ElisabethTveito15,16,35,36,48 Jonson,Jonas24,79 Kjellgren,Hans1 Klein,Helle37 Klum,Anita19 Krook,Caroline66 LLaleh77 Larsson,Kalle29,89,91,99 Larsson,Jan-Olof38 Lind,Martin79 Lindberg,Anders1,45 Lindblad,Göran90

142

Linder,Lars73 Lindgren,Astrid19 Lindman,Arvid56 Lundblad,Anna47 Lundell,Ulf19 Lundgren,Bo62 Låång,Ingemar38 Löfven,Stefan102,108 M&N Molin,Lennart11,43,70,100 Motika,Dositej41,43 Murray,Bertil105 Netzel,Ida105 Noll,Gregor38, Nylén,Lars24 OOdenberg,Christina79 OhlsonWallin,Elisabeth64 Ohlsson,Birgitta89, Ohly,Lars78,95 Olofsson,Maud63 Ottosson,Lisa37 P&QPalme,Olof8 Persenius,Ragnar64 Persson,Michael45 Persson,Göran62,67,70,72,87,93

Pethrus,Lewi56 Pettersson,Kjell105 Phillips,Elisabeth49,50 Qviström,David14,15 RRadetzki,Marian75 Reinfeldt,Fredrik94 Ring,Annika30 Rojas,Mauricio92 Rollén,Berit24 Rössel,Lena44 SSandahl,Dag105 Sandesjö,Håkan20 Sandstedt,Margareta105 Schlyter,Carl93 Schori,Pierre20,21 Schyman,Gudrun19,27 Shakeri,Muhammed20 Shekarabi,Ardalan81,82,91 Sincari21,26 Sjögreen,Jenny47 Stenberg,Magnus67 Stiglund,Hans67 Stjernkvist,Lars76 Ström,Ingmar8 Sundby,Olof8,55,63 Sundeen,Johan7,9 Sundewall,Jesper75

143

Sundquist,Anders32,44 Svegfors,Mats21,66 Svensson,Alf62 Söder,Björn105 Söderblom,Nathan53 TTamas,Gellert14,15,28,29,40 Thomson,Alistair12,13 Timbuktu77 Tuvelius,Dag74 V&WViklund,Margareta105 Vikström,John65 Vinterhed,Kerstin73 Wahlström,Göte89 Wallin,Maria73

Wałęsa,Lech59 Wejryd,Anders67 Weman,Gunnar14,24,39,63 Werkelid,CarlOtto73,81 Westerberg,Bengt19 Westerberg,Per70 Wetterstrand,Maria78,86 Wiborn,Karin47,108 Wiehe,Mikael77 Williams,Michael44 Wingren,Gustaf54 Wyller,Tryggve16,36 Wåhlstedt,Håkan76 Wästberg,Per61 Y,Z&ÅYoder,JohnHoward50 Zetherström,Åke38 Zettergren,Göran1,47 Åkesson,Jimmie108

144

UppsalaStudiesinChurchHistory

UppsalaStudiesinChurchHistoryisaseriesthatispublishedintheDepartmentof Theology, Uppsala University. It includes both works in English and inSwedish.Thevolumesareavailableopen-accessandonlypublished indigitalformonwww.diva-portal.org.

Uppsala Studies inChurchHistory ären skriftserie somutges vidTeologiskainstitutionen,Uppsala universitet. Serien innehåller arbetenpå såväl svenskasomengelska.Skrifternai serienär fritt tillgängligaochutgesendast idigitalformpåwww.diva-portal.org.

1. Lundberg, Magnus. A Pope of Their Own: Palmar de Troya and the

PalmarianChurch.2017.2. Hansson, Klas.Mottagning av ärkebiskop: Från tillträde i enkelhet till

offentligpompa.2017.3. Andersson,Patrik.EnkatolskAnsgarförenkatolskkyrka:Ansgar-jubileer

ochhistoriebruk,1920–1930.2017.4. Mazetti Petersson, Andreas.Antonio Possevino’sNuovaRisposta: Papal

Power, Historiography and the Venetian Interdict Crisis, 1606–1607.2017.

5. Lundberg,Magnus.Tomás Ruiz: Utbildning, karriär och konflikter i densenakolonialtidensCentralamerika.2017.

6. Cadavid Yani, Helwi M. A Colombian Nun and the Love of God andNeighbour:TheSpiritualPathofMaríadeJesús(1690s-1776),2018.

7. Lundberg,Magnus&JamesW.Craig.GiuseppeMariaAbbate:TheItalian-AmericanCelestialMessenger,2018.

8. Forsell, Gustaf. Race and Liberal Theology: Sveriges ReligiösaReformförbundinInterwarSweden,2019.

9. HahrKamienski,Helena,Kristen lärare i rabbinsk tradition:OmHenrikSteenochSvenskaIsraelmissionen,2019.

10. Hansson, Klas. Folklig protest och partipolitik: Kyrkornas Påskupprop2005förenhumanareflyktingpolitik,2019.